-----------------------[ (c) 2000 Swedish Infomania ]---------------------

Spr�ngkapslar (DrBenway)

--------------------------------------------------------------------------

Historik

Spr�ngkapseln �r helt klart den uppfinning som mest revolutionerat

spr�ng�mnesindustrin genom tiderna tillsammans med dynamiten. F�rst anv�nde man
svartkrutet som spr�ng�mne. Det ant�ndes av en stubin nere i ett borrh�l och
den pl�tsliga expansionen av gas gjorde att stenen/berget sprack. Men svartkrutet
var inte speciellt effektivt, och man f�rs�kte ers�tta det med nitroglycerin.
Nobel s�lde under en tid det som 'spr�ngolja', med f�ljden att m�nga otrevliga
olyckor uppstod p.g.a. nitroglycerinets natur. �ven detta ant�ndes med stubin
(med en svartkrutsprimer i ena �ndan) i b�rjan. Inget av dessa spr�ng�mnen
detonerade och man ins�g inte vid denna tidpunkt nitroglycerinets potentiella
energi. 1867 uppfann Nobel spr�ngkapseln och guhrdynamiten. Nu var det m�jligt
att dels handhava nitroglycerinet i en behaglig form och dessutom kunna utyttja
dess kraft p� ett helt nytt s�tt. Den f�rsta spr�ngkapseln inneh�ll
kvicksilverfulminat f�r det var v�lk�nt och enkelt att tillverka.

Idag ant�nds alla spr�ng�mnen med spr�ngkapsel. Dagens varianter �r mycket

kraftigare och s�krare �n sina f�reg�ngare. De �r uppbyggda av tv� spr�ng�mnen;
ett prim�rspr�ng�mne (oftast blyazid, men DDNP och kvicksilverfulminat
f�rekommer) och en sekund�rladdning, �ven kallad booster (PETN, tetryl eller
RDX). Stubinen/el-t�ndningen ant�nder prim�rspr�ng�mnet som mycket snabbt g�r
fr�n brinnade (deflagration) till detonation. Detonationsv�gen �verf�rs till
sekund�rspr�ng�mnet, som sprider chockv�gen genom hunvudspr�ng�mnet vilket
detonerar.

Teori

Dagens spr�ngkapslar best�r av en 50 mm l�ng aluminiumhylsa som har en

innediameter runt 5 mm. Den har ofta en ingr�pning i bottnen f�r att det skall
uppst� en koncentrerad str�le (riktad spr�ngverkan). Dessa �r mycket s�kra att
handha, och har i stort sett 100% funktionalitet. Nedan visas en schematisk bild
hur en spr�ngkapsel �r uppbyggd:

| | <---+
| | |
| | |
|**| |
|##| } 50mm
|##| |
|##| |
|##| |
|/\| <---+

* Prim�rladdning
# Basladdning

F�rr i tiden ben�mnde man spr�ngkapslar med ett nummer fr�n 1 till 8 beroende p�
hur kraftiga de var. De svagaste anv�ndes till nitroglycerinspr�ng�mnen och de
kraftigaste till ammoniumnitratspr�ng�mnen. Detta system anv�nds i viss m�n
fortfarande, men det �r bara nr. 6 och 8 som anv�nds idag (med betoning p� 8).
F�ljande tabell visar hur de f�rsta spr�ngkapslarna var beskaffade:
+---------------------------------------------------------+
|Nr. p� SK| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
+---------+-----+-----+-----+-----+-----+-----+-----+-----+
|Antal g | 0,3 | 0,4 |0,54 | 0,65| 0,8 | 1,0 | 1,5 | 2,0 |
|HgONC | | | | | | | | |
+---------------------------------------------------------+

Dagens dubbelfyllda spr�ngkapslar inneh�ller f�ljande:

+-----------------------------------------+
|Nr. p� SK | 5 | 6 | 7 | 8 |
+-----------------+-----+-----+-----+-----+
|Prim�rspr�ng�mne | 0,3 | 0,4 | 0,5 | 0,5 |
+-----------------+-----+-----+-----+-----+
|Basladdning | 0,3 | 0,4 | 0,75| 0,9 |
+-----------------+-----+-----+-----+-----+

En dubbelfylld nr. 8 �r mycket kraftigare �n en enkelfylld med

kvicksilverfulminat. Prim�rspr�ng�mnet �r n�stan alltid blyazid d� det �r mycket
lagringsstabilt och tiden mellan deflagration och detonation �r exceptionellt
kort, men det f�rekommer att man anv�nder DDNP eller t.o.m. kvicksilverfulminat.
Basladdningen �r oftast PETN, men det anv�nds ocks� RDX. Tetryl anv�ndes ofta
f�rr, men detta har helt konkurrerats ut av det billigare PETN:et och RDX:et.
V�rdena f�r prim�rspr�ng�mnet i tabellen �r f�r kvicksilverfulminat, och kan
minskas f�r blyazid och DDNP till 0,2-0,3 g utan problem. Blyaziden behandlas
oftast med tetracen eller blystyfnat f�r att man skall vara s�ker p� ett den
n�got sv�rant�ndliga blyaziden tar eld. F�rst pressar man ner basladdningen
under mycket h�gt tryck (cirka 1500 kg/cm�) i en hylsa. Efter detta pressas
prim�rspr�ng�mnet in i hylsan under ett tryck av 1000 kg/cm� (f�r blyazid).
D�refter tills�tts ett tunt lager tetracen eller blystyfnat. Spr�nkapslar
ant�nds oftast med elektrisk t�ndning idag, men det g�r utm�rkt att anv�nda
tj�rstubin. Nakenstubiner skall absolut inte anv�ndas, och beh�ver jag n�mna att
hemmagjorda varianter �r tabu? Tj�rstubinen skall inte komma i kontakt med
prim�rspr�ng�mnet utan kl�ms fast i hylsan med en speciell t�ng.

Tillverkning

Om man sj�lv skall b�rja tillverka spr�ngkapslar finns det mycket att t�nka p�.
Skall man v�lja att bara ha ett prim�rspr�ng�mne, eller skall man ha tv� som i
dagens varianter? Kan man blanda vilka �mnen som helst i hylsan? Hur l�nge kan
de lagras o.s.v. Fr�gorna �r m�nga och viktiga, f�r det �r spr�ngkapseln som �r
det kritiska i t�ndkedjan.

Sekund�rspr�ng�mnen �r ofta relativt ok�nsliga och f�rl�tande mot omild

behandling, men prim�rspr�ng�mnen �r mycket k�nsliga f�r alla sorters p�verkan
(el, st�t, friktion) och m�ste behandlas med st�rsta respekt. M�nga spr�ng�mnen
kr�ver inte en basladdning av PETN eller liknade, s� det kan r�cka med att ha
ett prim�rspr�ng�mne. Detta �r det l�ttaste alternativet och kr�ver inte s�
mycket eftertanke. F�r amat�rer kanske det �r HMTD som �r det b�sta
alternativet, d� detta �r billigt, enkelt att tillverka och ganska kraftigt. F�r
m�nga till�mpningar r�cker det att man f�rsiktigt pressar ner 0,5-1 g HMTD i en
stabil hylsa av aluminium. En s�dan spr�ngkapsel �r naturligtvis mycket enkel
att g�ra, men man skall ha i �tanke att den har flera nackdelar; HMTD �r inte
stabilt utan bryts ner p� relativt kort tid, det �r mycket k�nsligt f�r p�verkan
utifr�n och man f�r inte 100% funktionalitet.

F�r att vara helt s�ker p� att allt skall fungera g�r man b�st i att g�ra en
kopia p� kommersiella spr�ngkapslar med PETN eller RDX. Men dessa �r ganska
sv�ra att g�ra om man inte har gott om kemikalier. Man kan utan problem lyckas
lika bra med tex pikrinsyra eller TMTN. Det g�ller bara att se upp med vilka
kombinationer man anv�nder. Blyazid/pikrinsyra �r uteslutet, men man kan ist�llet
anv�nda HMTD som inte �r k�nsligt f�r sura milj�er p� samma s�tt.

Hylsorna �r lite sv�ra att f� till. De skall helst vara av aluminium d� detta �r
den metall som �r ok�nsligast mot kemiska angrepp fr�n spr�ng�mnena (t. ex. blyazid
och HMTD f�r inte pressas i kopparhylsor pga av risk f�r att kopparazid bildas
eller att HMTD:t reagerar med kopparn under v�rmeutveckling). De skall ocks�
vara stabila och inte vika sig n�r man pressar i n�got av spr�ng�mnena.

Man kan ganska enkelt g�ra egna hylsor av tunnv�ggiga aluminiumr�r (k�pes i
hobbyaff�rer i enmetersl�ngder) och fyllmassa (Plastic Padding R�d/Chemical
metal, epoxy eller dylikt). Kapa 50 mm l�ngder och fila till dem i �ndarna s� att
de blir helt j�mna. T�ta sedan igen bottnen med ett tunt lager (1-2 mm) fyllmassa
och s�tt dem p� tork.

Pressa nu i ett l�mpligt sekund�rspr�ng�mne s� h�rt du kan. Helst skall man ha

en press s� att man kommer upp i s� h�g densitet (och i f�rl�ngningen h�g
detonationshastighet) som m�jligt.

Sedan �r det dags att f�rsiktigt och j�mnt trycka i det prim�rspr�ng�mne du
valt. M�ngden beror p� vilket du valt och vad f�r basladdning som pressats i
f�rst. Som regel kan man s�ga att man f�r att vara p� den s�kra sidan pressar i
0,3 g av de kraftiga sorterna (t.ex. HMTD, blyazid, DDNP) och 0.5 g av de mindre
kraftfulla (t.ex. silvernitrocyanamid och kvicksilverfulminat).

Att t�nka p� g�llande spr�ngkapslar:

* Blyazid kan l�tt bilda v�teazid om basladdningen �r sur (tex pikrinsyra eller
sm� rester av nitrersyra eller dylikt). Detta �r MYCKET viktigt! Du m�ste
vara helt s�ker p� att basladdningen har pH 7 (eller n�got mer). Inte ens pH
6.9 duger!!

* Lagra inte en spr�ngkapsel l�ngre �n max 2 veckor, helst skall de anv�ndas

direkt efter de tillverkats. Lagra dem dessutom p� ett s�kert st�lle l�ngt
ifr�n folk.

* Spr�ngkapseln skall inte tryckas ner i spr�ng�mnet utan ett h�l skall g�ras
med en pinne innan s� att den l�tt glider ned.

-------------------------------------------------------------------------------