Formelsamling Elkraft

Komplex metod
Resistans ZR
Induktans Z  jL  jX L
1
Kapacitans Z    jX C
jC
Ohms lag U  Z I
U2
Effekter S  U  I *  I 2Z   P  jQ
Z*
Y-D transformering Z D  3Z Y

Ih
Effekter
Uh
Skenbar effekt (VA) Trefas: S  3U h I h  P2  Q2
Enfas S  UI  P2  Q2
Aktiv effekt (W) P  S cos 
Reaktiv effekt (VAr) Q  S sin 
P
Effektfaktor cos  
S Z
U 2f U Q
U2 S
Y-koppling: S  3U f I h  3  h UL
Z Z
XL
U h2
D-koppling: S  3U h I f  3
Z

P, U R , R
I kombination med ohms lag för respektive riktning:
U2
För resistor: P  UI  RI 2 
R
2
U
För reaktans: Q  UI  XI 2 
X
IC
U2
För impedans: S  UI  ZI 2 
Z
IR
Visardiagram U
Normala belastningar är ofta av induktiv karaktär 
kan betraktas som en RL seriekrets.
I Motor
För en induktans är strömmen 90 efter spänningen
För en kapacitans är strömmen 90 före spänningen IL
Transformator
U 1 U 1M I
Omsättningar, ideal trafo   2
U 2 U 2M I1
2
Z 2 Z1  U1M 
  
Z 2 Z1  U 2 M 

Transformatorformeln U  2fNABmax
U 2M
Spänningsfallsformeln enfas U 2  U1  I 2  R2 K cos 2  X 2 K sin 2 
U 1M
 U 
U 2  U 2 M  1  x ur cos  2  u x sin  2  
 U1M 
U 2M
Spänningsfallsformeln trefas U 2  U1  3I 2  R2 K cos  2  X 2 K sin  2 
U 1M
 U 
U 2  U 2 M  1  3 x ur cos  2  u x sin  2  
 U 1M 
I
Belastningsgrad x 2
I 2M
Tomgångsförluster PF 0  kU 2
Belastningsförluster enfas PFK  I12 R1K  I 22 R2 K  x 2 PFKM
Belastningsförluster trefas PFK  3I12 R1K  3I 22 R2 K  x 2 PFKM
P P2
Verkningsgrad  2 
P1 P2  PF 0  PFK

Y-koppling UY  3U Lind IY  I Lind

D-koppling U D  U Lind ID  3I Lind
Z-koppling U Z  3U Lind I Z  I Lind

Märkdata
SM SM
Märkström enfas I1 M  I 2M 
U 1M U 2M
SM SM
Märkström trefas: I 1M  I2M 
3U1M 3U 2 M
Procentuella data u z2  ur2  u x2
u z U 12M u z U 22M
Kortslutningsimpedans Z1K  Z 2K 
100% S M 100% S M
ur U12M ur U 22M
Kortslutningsresistans R1K  R2 K 
100% S M 100% S M
u x U12M u x U 22M
Kortslutningsreaktans X 1K  X 2K 
100% S M 100% S M

Formelsamling
Likströmsmaskinen
Motordrift
Separatmagnetiserad maskin
Moment: M  k 2    I a
Inducerad spänning: E  k1   n
U a  Ra I a  U borst
Varvtal: n 
k1  
Tomgångsförluster: PF 0  U a  I a 0
Belastningsförluster: PFb  Ra  I a2  U borst  I a Separatmagnetiserad likströmsmotor.
Om magnetiseringslindningen kopplas över ankaret
Magnetiseringsförluster: PFm  U m  I m dvs Um = Ua får man en shuntmotor.

För en seriemagnetiserad maskin gäller  ~ I a .

U  I a  ( Ra  Rs ) U  I a  ( Ra  Rs )
n 
k1   k1  k  I a
Seriemagnetiserad likströmsmotor
M  k2    I a  k2  k  I 2
a

Generatordrift.
Ankarspänning: U a  E  I a Ra  U borst
Inducerad spänning: E  k1    n

Asynkronmaskinen
2 120
Synkrona varvtalet: n1  p  f1 (n1 i r/s) n1  p  f1 (n1 i r/min)
n1  n 2
Eftersläpningen: s 
n1
2  s s k
Moment: M  M max 2 2
s k s
U12
Maxmoment: M max  k m
2 X2 Släpringad motor.
Momentkurvans beroende
av rotoresistansernas
storlek.
R3 > R2 > R1
M=f(n) vid olika U. Om belastnings-
momentet är konstant (=Mn) minskar
varvtalet med n .
Släpringad asynkronmotor med yttre rotorresistanser.

s k  eftersläpning vid maxmomentet

R2  R y
Eftersläpning vid maxmoment: sk  (Ry = 0 vid kortsluten rotor)
X2
U12  s
Moment vid normal drift (s << sk): M k 
R2  R y
Avgiven effekt, axeleffekten: P2 a  2 M ,  2  60 n 2
2

P
Luftgapseffekt: P12  1 M  2 ,  1 60 n1
2

1 s
s
Rotorförluster: P F 2  PCu 2  P 12  P 2   P2  s  P12 , P2  P2 a  PFR
1 s
Synkronmaskinen
2
Synkrona varvtalet: n1  p  f1
3 E F U F
Aktiv effekt: P  sin  (   lastvinkel )
Xs
3  EF U F  cos  3 U F2
Reaktiv effekt Q  
Xs Xs
Q>0 innebär övermagnetisering, dvs reaktiv effekt levereras till nätet.
Q 2 P 2
Spänningsberäkning: 3 E F  (U H  X s  )  (Xs  )
UH UH
UH= nätets huvudspänning

Erforderlig magnetiseringsström för märkspänning:

I m 0  den magnetiseringsström som erfordras för E F  U F .
UH Im
EF  
3 I m0
I fig., Ef = EF,    (jfr formler)