AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23

interaktionsformler

F7 Ex1: Böjknäckning av VKR-pelare rektangulärt tvärsnitt och

jämnt fördelad transversallast, interaktionslösning
Användardefinierade enheter

OBSERVERA att detta är exakt samma uppgift som F6 Ex3, men nu ska metoden med
interaktionsformler enligt F7 användas för att lösa samma uppgift. Fördelen med interaktions-
samband är att man i de flesta praktiska fall inte behöver beräkna "andra ordningens" utböjning
och böjmoment.

En vid foten och toppen ledat ansluten pelare påverkas

av en normalkraft vars verkningslinje sammanfaller med
pelarens centrumlinje. Pelaren är tillverkad av ett
VKR-rör av stål S 355 J2H. Profil VKR 220 120 6.3.

Kontrollera i brottgränstillståndet ifall pelaren kan bära

lasterna med dimensioneringsvärdena NEd 210kN
kN
och q y.Ed 11.0 . Använd första ordningens
m
beräkning med interaktionssamband.

Pelaren är utmed hela sin längd helt ostagad mot

utböjning i transversalriktningarna. Vid foten och
toppen är dock pelaren ledat anluten till omkring-
liggande byggnadsdelar (en s.k. pendelpelare).

Måtten i figuren är:

¤ Pelarlängd L 5.00m
¤ Rörväggens tjocklek t 6.3mm
¤ Rörets tvärsnittsbredd b 120mm
¤ Rörets tvärsnittshöjd h 220mm

Lösning
I detta fall har vi S 355 J2H med
fy 355 MPa och E-modulen E 210 GPa
sträckgränsen

Tvärsnittsklassning enligt Tabell 5.2 (blad 1) i SS-EN 1993-1-1

235 MPa
Parametern ε är definierad som ε 0.814
fy

TK 1
G 1-2 33 ε 26.8
Rörtvärsnittets fysiska jämför med
h 3t TK 2
slankhet för böjning kring 31.9 slankhets-
t G 2-3 38 ε 30.9
z-axeln gränserna
TK 3
G 3-4 42 ε 34.2
TK 4

Röret tillhör TK 3 ,men inte så långt från gränsen mot TK 2. Dock indikerar detta att vi bör basera
bärförmågan på tvärsnittets elastiska bärförmåga.

F7, Exempel 1 1
AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23
interaktionsformler

Eftersom TK 3 gäller kan brottkriteriet (1) i F7 användas, vilket är samma som formel (6.62) i SS-EN
1993-1-1 efter att (6.62) förenklats så långt det går när plan böjknäckning ska studeras och noll risk
för böjvridknäckning finns.

Brottkriteriet kan för TK 3 NEd Mz.Ed A fy Wz.el fy

kzz 1.00 Npl.Rd = Mz.el.Rd =
skrivas som χz NRd Mz.el.Rd γM0 γM0

Där Mz.Ed är första ordningens böjmoment vid stångens mitt, där dess utböjning blir som störst vid
knäckningen. Självklart böjknäcker stången med tvärsnittsrotation kring z-axeln, eftersom
tröghetesmomentet är mycket lägre kring z-axeln än y-axeln. Dessutom skulle tvärsnittet höra till
TK 1 om knäckning med rotation kring y-axeln framtvingas genom att stagning i veka riktningen
förhindrar rotation kring z-axeln.
2
Första ordningens böjmoment av q y.Ed L
Mz.Ed 34.4 kNm Samma som M1.z.Ed i F6 Ex3
enbart transversallasten q y.Ed 8

Pelarens tvärsnittsdata

Tvärsnittets bruttoarea från 2

balktabell A 4080mm

Bruttotvärsnittets tröghets-
4 4
moment för böjning kring Iz 1010 10 mm
z-axeln, från balktabell

Tvärsnittets elastiska 3 3
Wz.el 168 10 mm
böjmotstånd

Partialkoefficienten γM0 1.0

Tvärsnittets plastiska normal- A fy

kraftsbärförmåga då det enbart Npl.Rd 1448 kN
påverkas av centrisk normalkraft γM0

Tvärsnittets elastiska moment-

bärförmåga då det enbart Wz.el fy
Mz.el.Rd 59.6 kNm
påverkas av böjmoment γM0
verkande kring z-axeln
Om värdet har ett betryggande avstånd
Tips: Vid iterativa beräkningar,
till 1,0 kan man vara på rätt spår. Om
när man vet lasten men inte NEd Mz.Ed värdet redan nu är större än 1,0 så är
vilken profil som ska väljas kan 0.72
Npl.Rd Mz.el.Rd det nog lika bra att testa med en större
man börja sökandet efter rätt
profil. Ofta kan man vara på rätt spår för
profil genom att testa sambandet
värden mellan 0,5 och 0,9

F7, Exempel 1 2
AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23
interaktionsformler

Bestäm reduktionsfaktorn för knäckning χz och interaktionsfaktorn kzz

Börja med χz enligt princip-

N z,cr z Välj kurva z
schemat (se även (5) i F7

Pelarens knäckningslängd,
Lz.cr 1.0 L 5000 mm
Eulers andra knäckningsfall

2
Den imperfektionsfria pelarens π E Iz
Nz.cr 837 kN jämför med NEd 210 kN
knäckningslast 2
Lz.cr

Enligt Tabell 6.2 i SS-EN 1993-1-1 ska för rektangulära varmformade rör
knäckningskurva a användas, som har imperfektionsfaktorn α 0.21.

Pelarens relativa slankhet A fy

λz 1.32
avseende knäckning Nz.cr

2
Hjälpparameter Φ 0.5 1 α λz 0.2 λz 1.48

1
Reduktionsfaktor χz 0.462
2 2
Φ Φ λz

Interaktionsfaktorn [se (6) i F7] Cm.z Här vet vi allt utom modifieringsfaktorn Cm.z
kzz =
beräknas för TK 3 som NEd som bestäms med hjälp av Tabell 1 i F6 eller
1 χz Appendix A i SS-EN 1993-1-1.
Nz.cr

En obetydlig avvikelse från 1,0. Kan bara anta ett

värde mellan 1,00 och 1,03. Detta var väntat
För en i båda ändar ledad stång NEd eftersom böjmomentet från jämnt fördelad last är
belastad av jämnt fördelad Cm.z 1 0.03 1.01 parabelformad och mycket lik en halv sinus-våg för
transversallast gäller Nz.cr vilken Cm skulle vara prick 1. Se härledning av

förstorings- faktorn f i F6.

Cm.z
Interaktionsfaktorn blir kzz 1.14
NEd
1 χz
Nz.cr

Interaktionssambandet ger NEd Mz.Ed

u kzz 0.971 <---- SVAR: Utmärkt! Jämför
utnyttjandegraden χz Npl.Rd Mz.el.Rd med 0,998 från F6 Ex3

Vi kan konstatera att de två metoderna (denna metod och metoden i F6 Ex3) ger ungefär samma
resultat i just detta fall. Skillnaden kan många gånger vara större, en skillnad på upp till 10 % är
inte ovanligt. Är skillnaden större än så bör man fundera på om man inte begått ett litet fel i
beräkningarna.

Notera att i detta fall är en extra snittkontroll meningslös eftersom det är uppenbart att både första och
andra ordningens böjmoment har sitt maximum vid stångens halva längd.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤ Nytt exempel på nästa sida ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

F7, Exempel 1 3
AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23
interaktionsformler

F7 Ex2: Böjknäckning av HEB-pelare, excentriskt angripande

normalkraft vid båda ändarna, interaktionslösning
Användardefinierade enheter

En vid foten och toppen ledat ansluten pelare påverkas

av en normalkraft vars verkningslinje sammanfaller med
den ena flänsens centrumlinje. Pelaren är tillverkad av
en HEB 200 i stål S 355 J2.

Kontrollera i brottgränstillståndet ifall pelaren kan bära

lasten med dimensioneringsvärdet NEd 900kN.
Transversallasten utgörs av normalkraftens excentriska
lastangrepp. Använd första ordningens beräkning med
interaktionssamband.

Pelaren är utmed hela sin längd helt ostagad mot

utböjning i z-riktningen (styva riktningen). I veka
riktningen (y-riktningen) är pelaren tillräckligt sido-
stagad så att knäckning i den riktningen (med tvär-
snittsrotation kring z-axeln) inte kan ske. Vid foten
och toppen är pelaren ledat anluten till omkring-
liggande byggnadsdelar (en s.k. pendelpelare).

Pelarens längd är L 6.00 m

Lösning
I detta fall har vi S 355 J2 med
fy 355 MPa och E-modulen E 210 GPa
sträckgränsen

Tvärsnittsdata hämtas från balktabell (TIBNOR)

Tvärsnittsbredd b 200 mm

Tvärsnittshöjd h 200 mm

Flänstjocklek t 15.0 mm

Livplåtens tjocklek d 9.0 mm

Hålkälsradie R 18.0 mm
2
Tvärsnittsarea A 7808 mm
4 4
Tröghetsmoment, y-y Iy 5696 10 mm

3 3
Elastiskt böjmotstånd, y-y Wy.el 570 10 mm

3 3
Plastiskt böjmotstånd, y-y Wy.pl 643 10 mm

F7, Exempel 2 4
AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23
interaktionsformler

Tvärsnittsklassning enligt Tabell 5.2 (blad 1 och 2) i SS-EN 1993-1-1 och tvärsnittsbärförmågor
Klassningen är egentligen onödig för HEB då sträckgränsen inte överskrider 355 MPa. Alla
profilerna tillhör TK1, med någon enstaka i TK 2. Fast här görs ändå en klassning.

235 MPa
Parametern ε är definierad som ε 0.814
fy

TK 1
b d G 1-2 9ε 7.3
jämför
R TK 2
2 2 med
Flänsens, en fri kant 5.17 slankhets- G 2-3 10 ε 8.1
t gränserna TK 3
G 3-4 14 ε 11.4
TK 4

TK 1
G 1-2 33 ε 26.8
jämför
h 2 (t R) TK 2
Livplåten, 2 styrda ränder 14.9 med
d slankhets- G 2-3 38 ε 30.9
gränserna TK 3
G 3-4 42 ε 34.2
TK 4
Helt klart TK 1 för alla plåtar!

Partialkoefficienten γM1 1.0

Tvärsnittets plastiska normal- A fy

kraftsbärförmåga då det enbart Npl.Rd 2772 kN
påverkas av centrisk normalkraft γM1

Tvärsnittets plastiska moment-

bärförmåga då det enbart Wy.pl fy
My.pl.Rd 228 kNm
påverkas av böjmoment γM1
verkande kring y-axeln

Kontroll av böjknäckning
Eftersom TK 1 gäller kan brottkriteriet (1) i F7 användas, vilket är samma som formel (6.61) i SS-EN
1993-1-1 efter att (6.61) förenklats så långt det går när plan böjknäckning ska studeras och noll risk
för böjvridknäckning finns.

Brottkriteriet kan för TK 1 NEd My.Ed A fy Wy.pl fy

kyy 1.00 Npl.Rd = Mz.pl.Rd =
skrivas som χy NRd My.pl.Rd γM0 γM0

Där My.Ed är första ordningens böjmoment vid stångens mitt, där dess utböjning blir som störst vid
knäckningen. I detta fall är första ordningens böjmoment konstant utmed hela stångens längd. Fast andra
ordningens böjmoment kommer att ha sitt maximum vid stångens halva längd, men det värdet behöver vi
inte beräkna när knäckningen kontrolleras via interaktionssamband.

Lastens excentriska lastangrepp byts ut mot ett koncentrerat ändmoment. Tänk att du flyttar
normalkraftens angreppspunkt till GC (tvärsnittets centrum). För att belastningen efter den tänkta
förflyttningen ska vara densamma måste ett koncentrerat ändmoment införas vid stångens båda
ändar (vid alla punkter där normalkraften flyttats). De båda ändmomenten utgör således den
transversallast som påverkar stången.

F7, Exempel 2 5
AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23
interaktionsformler

Första ordningens böjmoment av h t Normalkraftens h t

My.Ed NEd 83.3 kNm
enbart transversallasten 2 hävarm är ju 2

Dags att bestämma reduktionsfaktorn för knäckning χy och

interaktionsfaktorn kyy

Börja med χy enligt princip-

N y,cr y Välj kurva y
schemat (se även (5) i F7

Pelarens knäckningslängd,
Ly.cr 1.0 L 6000 mm
Eulers andra knäckningsfall

2
Den imperfektionsfria pelarens π E Iy
Ny.cr 3279 kN jämför med
knäckningslast 2
Ly.cr NEd 900 kN

Enligt Tabell 6.2 i SS-EN 1993-1-1 ska för valsade H-profiler knäckningskurva b användas om
h b 1.2, vilket motsvarar imperfektionsfaktorn α 0.34.

Pelarens relativa slankhet A fy

λy 0.919
avseende knäckning Ny.cr

2
Hjälpparameter Φ 0.5 1 α λy 0.2 λy 1.04

1
Reduktionsfaktor χy 0.649
2 2
Φ Φ λy

Interaktionsfaktorn [se (6) i F7] Cm.y

kyy =
beräknas för TK 1 som NEd
1 χy Cyy
Ny.cr

Här vet vi allt utom modifieringsfaktorn Cm.y som bestäms med hjälp
av Tabell 1 i F7 eller Appendix A i SS-EN 1993-1-1. Dessutom
måste faktorn Cyy som beaktar inverkan av plasticering
bestämmas.

Första ordningens momentfördelningen är konstant utmed hela

stången, därfför är ψy 1.0.

För en i båda ändar ledad stång NEd

belastad av två ändmoment Cm.y 0.79 0.21 ψy 0.36 ψy 0.33 1.07
gäller Ny.cr

Som väntat större än 1,0. Detta eftersom en rektangulär momentfördelning

är mer ogynnsam än en formad som en halv sinusvåg (mer momenmt som
böjer stången mer). Kan ha ett värde mellan 1,0 och 1,24.

F7, Exempel 2 6
AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23
interaktionsformler

För Cyy används formel (7) i F7. I denna fomel behövs kvoten mellan plastiskt och elastiskt böjmotstånd, kallad
wy i Eurokoden och i F7.

Wy.pl wy brukar ha ett värde mellan 1,10 och

wy 1.13 1,18 för I- och H-tvärsnitt böjda kring
Wy.el styva huvudtröghetsaxeln.

1.6 2 NEd γM1

Faktorn Cyy Cyy 1 wy 1 2 Cm.y λy 1 λy 0.965
wy fy A

Vanligen är även detta ett tal som ligger nära 1,0. En stor
avvikelse indikerar att man troligen räknat fel.

Cm.y
Interaktionsfaktorn blir kyy 1.34 Typiska värden brukar ligga
NEd mellan 0,8 och 1,5.
1 χy Cyy
Ny.cr

Interaktionssambandet ger NEd My.Ed

u kyy 0.991 <---- SVAR: Det håller och
utnyttjandegraden χy Npl.Rd My.pl.Rd utnyttjandegraden ligger
nära 1,0

Notera att i detta fall är en extra snittkontroll meningslös eftersom det är uppenbart att första
ordningens moment vid stångens ändar inte kan vara större än andra ordningens böjmoment vid
stångens halva längd.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤ Nytt exempel på nästa sida ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

F7, Exempel 2 7
AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23
interaktionsformler

F7 Ex3: Böjknäckning av VKR-pelare sammansvetsad av 2 VKR,

excentriskt angripande normalkraft vid båda ändarna,
interaktionslösning
Användardefinierade enheter

En vid foten och toppen ledat ansluten pelare påverkas

av en normalkraft vars verkningslinje sammanfaller med
den ena VKR-profilens centrumlinje. Pelaren är
tillverkad av 2 st VKR 180 100 8.0 i stål S 355 J2H.

Kontrollera i brottgränstillståndet ifall pelaren kan bära

lasten med dimensioneringsvärdet NEd 1050kN.
Transversallasten utgörs av normalkraftens excentriska
lastangrepp. Använd första ordningens beräkning med
interaktionssamband.

Pelaren är utmed hela sin längd helt ostagad mot

utböjning i figurens y-riktning. I z-riktningen är
knäckningen förhindrad av tillräcklig sidostagning. Vid
foten och toppen är pelaren ledat anluten till omkring-
liggande byggnadsdelar (en s.k. pendelpelare).

Noterbart är att vid toppen är lasten centrerad till den ena

profilens centrum och vid foten till den andra profilens centrum.

Pelarens längd är L 7.00 m

Lösning
I detta fall har vi S 355 J2H med
fy 355 MPa och E-modulen E 210 GPa
sträckgränsen

Tvärsnittsdata hämtas från balktabell (TIBNOR). Data nedan gäller för den ena av VKR-profilerna.

Tvärsnittsbredd b 100 mm

Tvärsnittshöjd h 180 mm

Godstjocklek t 8.0 mm
2
Tvärsnittsarea Avkr 4160 mm
4 4
Tröghetsmoment, z-z Iz.vkr 671 10 mm

Tvärsnittsklassning enligt Tabell 5.2 (blad 1) i SS-EN 1993-1-1 och tvärsnittsbärförmågor

235 MPa
Parametern ε är definierad som ε 0.814
fy

F7, Exempel 3 8
AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23
interaktionsformler

För den sammansevtsade profilen kan ingen belastning vara

värre än jämn tryckspänningsfördelning över de breda flänsarna
med bredden h.
TK 1
G 1-2 33 ε 26.8
jämför
h 3t TK 2
Plåt, 2 styrda ränder 19.5 med
t slankhets- G 2-3 38 ε 30.9
gränserna TK 3
G 3-4 42 ε 34.2
TK 4
Helt klart TK 1 för alla plåtar och hela tvärsnittet!

Beräkning av den sammansvetsade profilens tvärsnittskonstanter och bärförmågor

2
Total tvärsnittsarea A 2 Avkr 8320 mm

Tröghetsmoment avseende en 2
b 7 4
z-axel genom skiljelinjen Iz 2 Iz.vkr Avkr 3.42 10 mm
mellan de två profilerna. 2

Iz 5 3
Elastiskt böjmotstånd Wz.el 3.42 10 mm
b

b 5 3
Plastiskt böjmotstånd Wz.pl 2 Avkr 4.16 10 mm
2

Partialkoefficienten γM1 1.0

Tvärsnittets plastiska normal- A fy

kraftsbärförmåga då det enbart Npl.Rd 2954 kN
påverkas av centrisk normalkraft γM1

Tvärsnittets plastiska moment-

bärförmåga då det enbart Wz.pl fy
Mz.pl.Rd 148 kNm
påverkas av böjmoment γM1
verkande kring z-axeln

Kontroll av böjknäckning
Eftersom TK 1 gäller kan brottkriteriet (1) i F7 användas, vilket är samma som formel (6.62) i SS-EN
1993-1-1 efter att (6.62) förenklats så långt det går när plan böjknäckning ska studeras och noll risk
för böjvridknäckning finns.

Brottkriteriet kan för TK 1 NEd Mz.Ed A fy Wz.pl fy

kzz 1.00 Npl.Rd = Mz.pl.Rd =
skrivas som χz NRd Mz.pl.Rd γM0 γM0

Där Mz.Ed är största värdet avseende första ordningens böjmoment utmed stången, i detta fall
mycket nära stångens topp och fot. Momenten är lika stora men böjer stången åt två olika håll (det
ena ändmomentet har motsatt tecken i förhållande till det andra ändmomentet). Första ordningens
böjmoment är därför triangulärt fördelat utmed hela stångens längd. Andra ordningens moment
behöver vi inte beräkna, men detta kommer inte att bli lika symmetriskt som den triangulära
fördelningen för stången kan inte böjas till en perfekt S-form då den formen är helt instabil och därför
att böjs den bara åt det ena eller andra hållet vid utknäckningen.

F7, Exempel 3 9
AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23
interaktionsformler

Lasternas excentriska lastangrepp byts ut mot två koncentrerde ändmoment, visserligen lika
stora men böjande stången åt två olika håll. Tänk att du flyttar normalkraftens angreppspunkt till
GC för det sammansvetsade tvärsnittet. För att belastningen efter den tänkta förflyttningen ska
vara densamma måste ett koncentrerat ändmoment införas vid stångens båda ändar (vid alla
punkter där normalkraften flyttats). De båda ändmomenten utgör således den transversallast som
påverkar stången.

Första ordningens böjmoment av b Normalkraftens b

Mz.Ed NEd 52.5 kNm
enbart transversallasten 2 hävarm är ju 2

Dags att bestämma reduktionsfaktorn för knäckning χz och

interaktionsfaktorn kzz

Börja med χz enligt princip-

N z,cr z Välj kurva z
schemat (se även (5) i F7

Pelarens knäckningslängd,
Lz.cr 1.0 L 7000 mm
Eulers andra knäckningsfall

2
Den imperfektionsfria pelarens π E Iz jämför
knäckningslast för enbart Nz.cr 1447 kN med
centrisk tryckkraft 2
Lz.cr NEd 1050 kN

Enligt Tabell 6.2 i SS-EN 1993-1-1 ska för varmformade rörprofiler knäckningskurva a användas,
vilket motsvarar imperfektionsfaktorn α 0.21. Visserligen har vi här också svetsat, men svetsarna
är placerade långt från de för böjstyvheten betydelsefulla yttre flänsarna så några större tryckande
egenspänningar kan inte bildas i dessa. Därför är det rimligt att använda kurva a för hela tvärsnittet,
man behöver absolut inte välja sämre kurva än b.

Pelarens relativa slankhet A fy

λz 1.43
avseende knäckning Nz.cr

2
Hjälpparameter Φ 0.5 1 α λz 0.2 λz 1.65

1
Reduktionsfaktor χz 0.404
2 2
Φ Φ λz

Interaktionsfaktorn [se (6) i F7] Cm.z

kzz =
beräknas för TK 1 som NEd
1 χz Czz
Nz.cr

Här vet vi allt utom modifieringsfaktorn Cm.y som bestäms med

hjälp av Tabell 1 i F7 eller Appendix A i SS-EN 1993-1-1.
Dessutom måste faktorn Cyy som beaktar inverkan av
plasticering bestämmas.

Första ordningens momentfördelningen är triangulär utmed

stången, därför är ψz 1.0. Observera minustecknet.

F7, Exempel 3 10
AF1746, F7 Böjknäckning med av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-23
interaktionsformler

För en i båda ändar ledad stång NEd

Cm.z 0.79 0.21 ψz 0.36 ψz 0.33 0.233
belastad av ändmoment gäller Nz.cr
Som väntat mycket mindre än 1,0. Detta eftersom en triangulär
momentfördelning är mer gynnsam än en formad som en halv sinusvåg
(mycket mindre momenmt som böjer stången åt samma håll). Kan här ha
ett lågt värde upp till maximalt 0,79 om ψ 0.

För Czz används formel (7) i F7. I denna fomel behövs kvoten mellan plastiskt och elastiskt
böjmotstånd, kallad wz i Eurokoden och i F7.

Wz.pl wz brukar ha ett värde mellan 1,20

wz 1.22
Wz.el och 1,30 för typiska lådtvärsnitt.

1.6 2 NEd γM1

Faktorn Czz Czz 1 wz 1 2 Cm.z λz 1 λz 1.13
wz fy A

Vanligen är även detta ett tal som ligger nära 1,0. En stor
avvikelse indikerar att man troligen räknat fel.

Cm.z För extrema moment-

Interaktionsfaktorn blir kzz 0.290
NEd fördelningar som denna kan
1 χz Czz värdet vara klart mycket lägre
Nz.cr än 1,0.

Interaktionssambandet ger NEd Mz.Ed

u kzz 0.983 <---- SVAR: Det håller och
utnyttjandegraden χz Npl.Rd Mz.pl.Rd utnyttjandegraden ligger
nära 1,0

Notera att en extra snittkontroll vid stångens ändar är nödvändig eftersom att det inte alls är säkert
att andra ordningens böjmoment är större någonstans utmed stången än vad första ordningens
moment vid ändarna är. Randvillkoren är sådana att momentet vid ändarna hela tiden är låst till
första ordningens värde, i detta fall Mz.Ed = NEd b 2.

Exempelvis kan snittkontroll vid NEd Mz.Ed

ändarna göras med formel (25) i 0.711 Inga problem!
F6 Npl.Rd Mz.pl.Rd

Precis vid änden finns bara ett VKR-rör och detta måste ensamt kunna bära hela normalkraften.

NEd
Tryckkontroll av ena röränden 0.711 Inga problem!
fy
Avkr
γM1

Det är inte konstigt att båda utnyttjandegraderna blir lika för denna tvärsnittsform, vilket bevisas av

b
NEd
NEd Mz.Ed NEd 2 NEd
= =
Npl.Rd Mz.pl.Rd fy b fy fy
2 Avkr 2 Avkr Avkr
γM1 2 γM1 γM1

F7, Exempel 3 11