AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-03

F8 Ex1: Elastisk och plastisk skjuvspänningsfördelning över ett

lådformigt tvärsnitt
Användardefinierade enheter

Ett rektangulärt lådformigt tvärsnitt (dubbelsymmetriskt) belastas av en tvärkraft, Vz, vars

verkningslinje sammanfaller med z-axeln. Plåtarnas sträckgräns är fy 275MPa

(a) Kontrollera att tvärsnittet har en sådan form att dess

tvärkraftsbärförmåga inte kan påverkas av skjuvbuckling.

(b) Bestäm det värde på Vz eller Vz.Ed då tvärsnittet upphör

att vara linjärt elastiskt, alltså då någon punkt på
tvärsnittet uppnår skjuvspänningens sträckgränsvärde.
Upprita också skuvspänningarnas elastiska fördelning
över hela tvärsnittet, samt indikera med pilar åt vilket håll
dessa skjuvspänningar verkar.

(c) Bestäm det värde på Vz då tvärsnittets livplåtar har

plasticerats fullständigt, dels om inverkan av töjhärdning
försummas och dels om den beaktas. Upprita också
skuvspänningarnas fördelning över hela tvärsnittet, samt
indikera med pilar åt vilket håll dessa skjuvspänningar
verkar.

Måtten i figuren är:

¤ Flänsarnas tjocklek t 12mm
¤ Livplåtarnas tjocklek d 8.0mm
¤ Rörets tvärsnittsbredd b 200mm
¤ Rörets tvärsnittshöjd h 400mm

Lösning

(a) Kontrollera risken för skjuvbuckling av de två livplåtarna

235 MPa
Parametern ε är definierad som ε 0.924
fy

För konstruktionsstål med en sträckgräns mindre än eller lika med 460 MPa får den formfaktor
som beaktar inverkan av töjhärdning sättas till 1,20, alltså η 1.20. För högre sträckgränser
används värdet 1,00; vilket i allmänhet blir något på säkra sidan.

h 2t jämför med slankhets- 72 ε

Livplåtarnas fysiska slankhet 47.0 55.5
d gränsen η

Vi ligger under gränsvärdet och därför behöver risken för skuvbuckling inte beaktas. Att kunna
räkna på skjuvbuckling ingår inte i denna kurs.

F8, Exempel 1 1
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-03

(b) Beräkna elastisk tvärkraftsbärförmåga samt bestäm skjuvspänningarnas fördelning över

tvärsnittet
Då tvärkraften som påverkar det uppritade tvärsnittet verkar nedåt är det självklart att de
skjuvspänningar som verkar utmed livplåtarna också verkar nedåt, då resultanten till dessa
sjuvspänningar är tvärkraften. Eftersom z-axeln är en symmetriaxel kommer spänningarna och att
vara fördelade symmetriskt m.a.p. denna axel.

Vidare vet man att under linjärt elastiska förhållanden kommer kommer det s.k. skjuvflödet τ ts att
ha sitt maximum i höjd med GC, alltså där y-axeln genom GC skär de båda livplåtarna. Här har
värdet på S y sitt maximum.

Under linjärt elastiska förhållan-

den kan skjuvspänningen i vilken Vz S y
τ= ( 1)
som helst punkt på tvärsnittet Iy ts
beräknas med skjuvformeln

Där Iy är tröghetsmomentet för GC-axeln vinkelrät mot tvärkraften Vz

S y är statiska momentet för de tvärsnittsdelar som sträcker sig från z-axeln till den punkt
där skjuvspänningen ska beräknas. Det finns därför två delytor att välja mellan. Vilken yta
man tar spelar igen roll då absolutbeloppet av S y blir exakt detsamma. För enkla hand-
beräkningar behövs ingen teckenregel i ( 1), utan det är bäst om man själv listar ut åt vilket
håll beräknad skjuvspänning måste verka.

ts är plåttjockleken vid den punkt där skjuvspänningen ska beräknas. Alltså kortast möjliga
sträcka genom plåten helt oberoende av tvärkraftens riktning.

I just detta exempel har skjuvflödet τ d sitt maximum vid punkt 3 där
y-axeln skär genom livplåten därför att både Vz och Iy är konstanta tal
och då S y har sitt maximum vid punkt 3 samtidigt som d t så måste
skjuvspänningen τ ha sitt maximum vid punkt 3.

Från definitionen av n
Sy z dA Ai zi ( 2)
statiskt moment
Del av A i 1

h
t
b h t h 2 5 3
finner vi att S y.3 t d t 3.74 10 mm
2 2 2 2 2

3 3
bh (b 2 d) ( h 2 t) 8 4
Tröghetsmomentet är Iy 2.52 10 mm
12 12

Med säkerhetsmarginal Vz.Ed S y fy

γM0 1.0 kan ur ( 1) τz.Ed = ( 3)
Iy d γM0 3
brottkriteriet härledas till

Eftersom Vz.Ed Vz.el.Rd kan ur ( 3) den elstiska tvärkraftsbärförmågan Vz.el.Rd beräknas som

F8, Exempel 1 2
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-03

Iy fy
Vz.el.Rd d 854 kN <---- SVAR: (a)
S y.3 γM0 3

Upprita elastisk skjuvspänningsfördelning över hela tvärsnittet.

Vi låter den yttre lasten vara lika

Vz.Ed Vz.el.Rd 854 kN
med bärförmågan

jämför med
Och skjuvspänningen i punkt Vz.Ed S y.3 fy
τ3.Ed 159 MPa flytskjuv- 159 MPa
3 är Iy d spänningen γM0 3

Vid punkterna 0 är skjuvspänningen noll eftersom dessa två punkter ligger på den symmetrilinje
utmed vilken Vz.Ed verkar. Detta avser ett vertikalt snitt taget över flänstjockleken, där dessa
skjuvspänningar verkar horisontellet (eller mer precist parallellt flänsarna). Från de två 0-punkterna
växer skjuvspänningarna med ökande statiskt moment S y för att nå maximum vid punkt 3.

Utmed flänsarna ökar skjuvspänningen linjärt från punkt 0 ut mot punkt 1, därför att S y växer linjärt
då hävarmen zi från ( 2) är konstant och för att övriga variabler i ( 3) inte heller ändras.

Väl inne i livplåtarna ökar skjuvspänningen paraboliskt eftersom hävarmen zi inte längre är konstant.

Det är i detta fall självklart att skjuvspänningarna i livplåtana verkar åt samma håll som Vz.Ed eftersom
att resultanten till skjuvspänningarna är tvärkraften.

Lika självklart måste skjuvspänningarna i flänsarna ta ut varandra eftersom att de annars skulle ha
en resultatnt lika med en tvärkraft Vy.Ed verkande utmed y-axeln och någon sådan finns inte i detta
exempel.

Sammantaget betyder detta att det räcker med att beräkna skjuvspänningarnas storlek och riktning
i punkterna 1, 2 och 3 för att entydigt kunna rita upp deras fördelning över hela tvärsnittet. Vi vet
redan att värdet är noll i punkt 0 och att maxvärdet som finns i punkt 3 är τ3.Ed 159MPa.

b d h t 5 3
S y.1 t 2.23 10 mm
2 2 2
För punkt 1 fås
Vz.Ed S y.1
τ1.Ed 63.2 MPa
Iy t

b h t 5 3
S y.2 t 2.33 10 mm
2 2 2
För punkt 2 fås
Vz.Ed S y.2
τ2.Ed 98.8 MPa
Iy d
Notera att ökningen i punkt 2 jämfört med
punkt 1 i huvudsak beror på minskad
plåttjocklek.

F8, Exempel 1 3
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-03

SVAR (a) Figuren till höger visar skjuvspänningarnas

storlek, fördelning och riktning över hela
tvärsnittet. Det är som att dessa skjuv-
spänningar omfamnar tvärsnittet med start i
övre flänsens mitt för att sedan svepa ned
mot undre flänsens mittpunkt.

(c) Beräkna plastisk tvärkraftsbärförmåga samt visa

skjuvspänningarnas principiella fördelning över
tvärsnittet

Vid normal dimensionering av stålbalkar utnyttjas alltid

tvärsnittens plastiska tvärkraftsbärförmåga utom då
skjuvbuckling begränsar bärförmågan. Att kunna räkna
på skjuvbuckling ingår inte i denna kurs.

I princip är tvärkraftsbärförmågan lika med livplåtarnas plastiska bärförmåga med försummande av

den lilla ökning som flänsarna eventuellt kan bidra med. Viss variation för hur livplåtarnas tvärkrafts-
bärande area Av ska beräknas finns, se reglerna på sidan 8 i F8 och/eller avsnitt 6.2.6 i SS-EN
1993-1-1. För tvärsnittet i denna uppgift är det helt enkelt livplåtarnas fysiska area multiplicerat med
η, där η beaktar töjhärdning.

Livplåtarnas höjd mellan

hw h 2t 376 mm
flänsarnas inre ytor

Plastisk tvärkraftsbärförmåga fy
Vz.pl.Rd η 2 d hw 1146 kN<---- SVAR: (c), inkl.
inkluderande töjhärdning via η γM0 3 töjhärdning

Plastisk tvärkraftsbärförmåga fy
2 d hw 955 kN <---- SVAR: (c), utan
utan töjhärdning γM0 3 töjhärdning

Jämför med den elastiska Notera hur enkelt det var att beräkna plastisk
Vz.el.Rd 854 kN
bärförmågan bärförmåga jämfört med elastisk.

Plastisk fördelning fy Plastisk fördelning η fy

159 MPa 191 MPa
utan töjhärdning γM0 3 med töjhärdning γM0 3
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤ Nytt exempel på nästa sida ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

F8, Exempel 1 4
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-03

F8 Ex2: Maximalt värde på yttre last qz.Ed för en kort KKR då både
dess moment- och tvärkraftsbärförmåga ska beaktas
Användardefinierade enheter

En fritt upplagd balk är tillverkad av en KKR 400 200 6.0. Lastens verkningslinje sammanfaller
med tvärsnittets z-axel (veka huvudtröghetsaxeln). Dessutom verkar lasten bara utmed 1/3 av
balklängden. Utmed reseten av balken finns ingen yttre last (om stålbalkens egentyngd
försummas. Stålet i balken är av S 355 J2H.

Beräkna maximalt dimensioneringsvärde q z.Ed för den yttre lasten. Är det bara böjmomentet, bara
tvärkraften eller är det kombinationen av tvärkraft och böjmoment som begränsar bärförmågan?

För aktuell profil kan inte vippning

(sidokantring) av balken begränsa dess
bärförmåga om tvärsnittet är vridnings-
förhindrat vid upplagen, även om balken i
övrigt saknar sidostagning. För fyrkantrör
kan vippning börja påverka då h b 2.

Lösning
Måtten i figuren är:
¤ Total spännvidd L 4.89m
¤ Väggarnas tjocklek t 8.0mm
¤ Rörets tvärsnittsbredd b 200mm
¤ Rörets tvärsnittshöjd h 400mm
¤ Stålets sträckgräns fy 355MPa
¤ Partialkoefficienten γM0 1.0

Kontrollera risken för skjuvbuckling och lokal buckling

235 MPa
Parametern ε är definierad som ε 0.814
fy

För konstruktionsstål med en sträckgräns mindre än eller lika med 460 MPa får den formfaktor
som beaktar inverkan av töjhärdning sättas till 1,20, alltså η 1.20. För högre sträckgränser
används värdet 1,00; vilket i allmänhet blir något på säkra sidan.

Livplåtarnas fysiska slankhet,

h 2t jämför med slankhets- 72 ε
försiktigtvis dras inte mer än 48.0 48.8
2 t bort t gränsen η

Vi ligger precis på gränsvärdet och därför behöver risken för skuvbuckling inte beaktas. Att kunna
räkna på skjuvbuckling ingår inte i denna kurs.

F8, Exempel 2 5
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-03

Flänsens tvärsnittsklass med hänsyn till tryckande normalspänning är vadå?

TK 1
G 1-2 33 ε 26.8
Flänsens fysiska slankhet för jämför med
b 2t TK 2
böjning kring y-axeln är i 23.0 slankhets-
t G 2-3 38 ε 30.9
sämsta fall gränserna
TK 3
G 3-4 42 ε 34.2
Rörflänsen tillhör TK1 med lite marginal. TK 4

Livplåtarnas tvärsnittsklass med hänsyn till tryckande normalspänning är vadå?

TK 1
G 1-2 72 ε 58.6
Livplåtarnas fysiska slankhet, jämför med
h 2t TK 2
försiktigtvis dras inte mer än 48.0 slankhets-
t G 2-3 83 ε 67.5
2 t bort gränserna
TK 3
G 3-4 124 ε 100.9
Även livplåten hör till TK1 med viss marginal. TK 4

Vi vet nu att vi kan basera tvärsnittets rena tvärkraftsbärförmåga på dess plastiska och
dessutom tillgodoräkna oss inverkan av töjhärdning via η. Vidare kan också tvärsnittets
plastiska momentbärförmåga utnyttjas.

Beräkna tvärsnittets plastiska tvärkraftsbärförmåga då detta enbart påverkas av tvärkraft

verkande i z-riktningen

I princip är tvärkraftsbärförmågan lika med livplåtarnas plastiska bärförmåga med försummande av

den lilla ökning som flänsarna eventuellt kan bidra med. Viss variation för hur livplåtarnas tvärkrafts-
bärande area Av ska beräknas finns, se reglerna på sidan 8 i F8 och/eller avsnitt 6.2.6 i SS-EN
1993-1-1. För tvärsnittet i denna uppgift är det ungefär livplåtarnas fysiska area utan multiplikation
med η.

Hela tvärsnittsarean från 2

A 9120 mm
TIBNOR-tabellen

h 2 2
Livplåtsarea som bär tvärkraft Av A 6080 mm Jämför med 2 t (h 2 t) 6144 mm
b h

Plastisk tvärkraftsbärförmåga fy
Vz.pl.Rd Av 1246 kN ( 1)
inkluderande töjhärdning via η γM0 3

Tvärsnittets plastiska momentbärförmåga då detta enbart påverkas av böjande moment

verkande kring y-axeln

Tvärsnittets plastiska böj- 3 3

Wy.pl 1173 10 mm
motstånd från TIBNOR-tabellen

Plastisk momentbärförmåga fy
My.pl.Rd Wy.pl 416 kNm ( 2)
avseende y-axeln γM0

F8, Exempel 2 6
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-03

Bestäm tvärkraftens och böjmomentets variation utmed balken

Låt oss för enkelhetens skull beteckna den yttre lasten med bara q, den är ju okänd och ska
lösas ut ur lämplig ekvation senare i beräkningen.

Momentjämvikt kring B ger L 5L 5qL

RA L q =0 RA =
upplagsreaktionen vid A 3 6 18

5qL 5L
Var är tvärkraften noll? qx=0 x 1.36 m
18 18

2
Maximalt böjmoment där 5qL x 5qL 5L 5L 5L 25 q L
My.Ed = x qx = q =
tvärkraften är noll 18 2 18 18 18 36 648

2
25 q z.Ed L
Alltså gäller att My.Ed = ( 3)
648

Maximal tvärkraft är i detta fall 5 q z.Ed L ( 4)

Vz.Ed = RA =
samma som upplagsreaktionen 18

1.5
Tvärkraft om q = 1 kN/m
Tvärtkraft / kN

1 Noll

0.5

0.5
0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5

x-koordinat / m

0
Böjmoment / kNm

0.2

0.6
Böjmoment om q = 1 kN/m
0.8 Noll
1
0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5

x-koordinat / m

F8, Exempel 2 7
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-03

Bestäm maximalt tillåtet värde för yttre last q z.Ed

Brottkriteriet avseende tvärkraft kan för ett snitt vid upplag A med hjälp av ( 1) och ( 4) tecknas
som i ( 5), komihåg att böjmomentet är noll vid upplaget

5 q z.V.Ed L
Vz.Ed = Vz.pl.Rd
18 ( 5)

Varur max fördelad last 18 Vz.pl.Rd kN

q z.V.Ed 917
orsakande tvärkraftsbrott blir 5L m

Brottkriteriet avseende böjmoment kan för ett snitt vid x 1.36m med hjälp av ( 2) och ( 3)
tecknas som i ( 6), komihåg att tvärkraften är noll i detta snitt.

2
25 q z.Ed L
My.Ed = My.pl.Rd
648 ( 6)

Varur max fördelad last 648 My.pl.Rd kN

q z.M.Ed 451
orsakande böjbrott blir 2 m
25 L

Vi ser att böjbrott blir avgörande trots att balken är kort och att all last koncentreras mot balkens
ena ände.

Transversallasten får inte vara kN

q z.Ed min q z.V.Ed q z.M.Ed 451 <---- SVAR:
större än m

Denna last ger en maximal 5 q z.Ed L

Vz.Ed 613 kN mindre än 0.5 Vz.pl.Rd 623 kN
tvärkraft vid upplag A som blir 18

Alltså behöver ingen interaktion mellan tvärkrafts- och momentbärförmågan genomföras även om
maximal tvärkraft och maximalt böjmoment inträffar i exakt samma snitt, vilket de definitivt inte
gör i detta fall då tvärkraften är noll när momentet har maximum och vice versa.

WARNING! Vi har trots allt räknat fram en fördelad last som verkar utmed en relativt kort sträcka.
Det gör att vi närmar oss ett läge där lasten kan orsaka intryckning av livplåten om den blir alltför
koncentrerad. Detta med intryckning kan hanteras beräkningsmässigt, men är inte en del av denna
kurs. För den nu beräknade balken är det sannolikt ingen fara, men i verkligheten är det alltid något
en konstruktör måste reflektera över när balklar belastas med kraftigt koncentrerade laster. Genom
att den aktuella balken är försedd med påsvetsade ändplåtar vid upplagen A och B så är inte heller
intryckning av själva upplagsreaktionen ett stort problem, i vart fall inte om ändplåtarna har tillräcklig
tjocklek.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤ Nytt exempel på nästa sida ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

F8, Exempel 2 8
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-06

F8 Ex3: Maximalt värde på yttre last qz.Ed för en trestöds I-balk,

kontroll av tvärkraft, böjmoment och intryckning
Användardefinierade enheter

En trestödsbalk med två lika långa span belastas av en jämnt fördelad last q z.Ed . Lastens
verkningslinje sammanfaller med tvärsnittets z-axel (veka huvudtröghetsaxeln). Stålet i balken är
av S 420.

(a) Beräkna maximalt dimensioneringsvärde q z.Ed för den yttre lasten. Är det bara böjmomentet,
bara tvärkraften eller är det kombinationen av tvärkraft och böjmoment som begränsar
bärförmågan?

(b) Kontrollera också att livavstyvningen vid mellersta upplaget kan bära hela upplagsreaktionen
utan risk för knäckning av densamma, d.v.s. att ingen risk för intryckning av livplåten föreligger.

Balken är sidostagad i veka riktningen så

att bärförmågan inte kan påverkas av
vippning (sidokantring av balken).

Måtten i figuren är:

¤ Total spännvidd L 2.40m
¤ Avstyvningsplåt a 40mm
¤ Avstyvninsbredd c 100mm
¤ Flänsarnas tjocklek t 8.0mm
¤ Flänsbredd b 160mm
¤ Livplåtens tjocklek d 6.0mm
¤ Tvärsnittshöjd h 280mm
¤ Stålets sträckgräns fy 420MPa
¤ Partialkoefficienten γM0 1.0

(a) Tvärkrafts och momentbärförmåga, lösning

Kontrollera risken för skjuvbuckling och lokal buckling

235 MPa
Parametern ε är definierad som ε 0.748
fy

För konstruktionsstål med en sträckgräns mindre än eller lika med 460 MPa får den formfaktor
som beaktar inverkan av töjhärdning sättas till 1,20, alltså η 1.20. För högre sträckgränser
används värdet 1,00; vilket i allmänhet blir något på säkra sidan.

Livplåtarnas fysiska slankhet,

h 2t jämför med slankhets- 72 ε
försiktigtvis dras inte mer än 44.0 44.9
2 t bort d gränsen η

Vi ligger nära men på rätt sida om gränsvärdet och därför behöver risken för skuvbuckling inte
beaktas. Att kunna räkna på skjuvbuckling ingår inte i denna kurs.

F8, Exempel 3 9
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-06

Flänsens tvärsnittsklass med hänsyn till tryckande normalspänning är vadå?

TK 1
b d G 1-2 9ε 6.7
Flänsens fysiska slankhet för jämför med
2 2 TK 2
böjning kring y-axeln är i 9.6 slankhets-
t G 2-3 10 ε 7.5
sämsta fall gränserna
TK 3
G 3-4 14 ε 10.5
Flänsen tillhör TK3. TK 4

Livplåtarnas tvärsnittsklass med hänsyn till tryckande normalspänning är vadå?

TK 1
G 1-2 72 ε 53.9
Livplåtarnas fysiska slankhet, jämför med
h 2t TK 2
försiktigtvis dras inte mer än 44.0 slankhets-
d G 2-3 83 ε 62.1
2 t bort gränserna
TK 3
G 3-4 124 ε 92.8
Livplåten hör till TK1 med viss marginal. TK 4

Vi vet nu att vi kan basera tvärsnittets rena tvärkraftsbärförmåga på dess plastiska och
dessutom tillgodoräkna oss inverkan av töjhärdning via η. Vidare bör bara tvärsnittets elastiska
momentbärförmåga utnyttjas, då flänsen hör till TK3 och ligger relativt nära gränsen mot TK 4.

Beräkna tvärsnittets plastiska tvärkraftsbärförmåga då detta enbart påverkas av tvärkraft

verkande i z-riktningen

I princip är tvärkraftsbärförmågan lika med livplåtarnas plastiska bärförmåga med försummande av den
lilla ökning som flänsarna eventuellt kan bidra med. Viss variation för hur livplåtarnas tvärkrafts-
bärande area Av ska beräknas finns, se reglerna på sidan 9 i F8 och/eller avsnitt 6.2.6 i SS-EN
1993-1-1. För tvärsnittet i denna uppgift är det helt enkelt livplåtens fysiska area multiplicerat med η,
där η beaktar töjhärdning.

Fria livplåtshöjden mellan

hw h 2t 264 mm
flänsarnas inre ytor
2
Hela tvärsnittsarean är A 2bt d hw 4144 mm

2
Livplåtsarea som bär tvärkraft Av η d hw 1901 mm Jämför med
2
d hw 1584 mm
Plastisk tvärkraftsbärförmåga fy
Vz.pl.Rd Av 461 kN ( 1)
inkluderande töjhärdning via η γM0 3

Tvärsnittets elastiska momentbärförmåga då detta enbart påverkas av böjande moment

verkande kring y-axeln
3 3
Tröghetsmoment för böjning bh (b d) hw 7 4
Iy 5.66 10 mm
kring y-axeln 12 12

Man får även räkna till flänscentrum

Tvärsnittets elastiska böj- Iy 5 3 Iy 5 3

Wy.el 4.04 10 mm 4.16 10 mm
motstånd h 2 (h t) 2
för att käna lite extra bärförmåga.

F8, Exempel 3 10
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-06

Elastisk momentbärförmåga fy
My.el.Rd Wy.el 170 kNm ( 2)
avseende y-axel-böjning γM0

Bestäm tvärkraftens och böjmomentets variation utmed balken

Låt oss för enkelhetens skull beteckna den yttre lasten med bara q, den är okänd och kan lösas ut
ur lämplig ekvation senare i beräkningen.

Denna balk är statiskt obestämd så det är lite krångligare att lista ut tvärkrafts- och moment-
fördelning utmed balken. Enklaste sättet är att hitta de nyckelvärden som behövs i någon slags
tabellsamling (kanske äger du en sådan). I en dylik tabell anges följande:

Upplagsreaktion och tvärkraft 3

RA = VA = qL ( 3)
vid upplagen A (och C) 8

Tvärkraftens belopp precis till 5

VBA = VBC = VB = qL ( 4)
vänster och höger om stöd B 8

5 5 5
Upplagsreaktion vid stöd B RB = qL qL= qL ( 5)
8 8 4

2
Maximalt fältmoment (beloppet) MAB = 0.0703 q L ( 6)

2
qL
Stödmoment (beloppet) MB = ( 7)
8

Vi använder nu dessa formler för att lösa problemet. Ett enkelt sätt att häleda dem visas sist i
denna lösning genom användande av superpositionsprincipen. Här vill jag plotta både tvärkrafts-
och momentfördelning utmed hela balken för att ni tydligt ska se var störst tvärkraft och störst
moment finns. Självklart ger ( 4) störst tvärkraft och ( 7) störst böjmoment och båda inträffar vid
stöd B. Så plottningen av diagrammen är egentligen onödig. Mathcad kan automatiskt plotta
fördelningarna om vi skapar 2 funktioner som beräknar tvärkraft respektive moment för vilken som
helst x-koordinat. Dessa funktioner kan t.ex. se ut så här

3qL
För tvärkraft V (x q) q x if x L ( 8)
8
3qL
q (2 L x) if x L
8

2
3qL qx
För böjmoment M ( x q) x if x L ( 9)
8 2
2
3qL q (2 L x)
(2 L x) if x L
8 2
Skapa en sekvens av
x-värden mellan 0 och 2L, i L
xx 0 2L ( 10)
detta fall blir det 401 värden 200

Eftersom vi inte vet värdet på q Ed ännu kan vi bara plotta de två fördelningarnas form. Här görs detta
för en q-last på 1,0 KN/m. Indata till respektive plott ges under och till vänster om diagrammen. Vilket
gör att det ser lite rörigt ut, men visar var indata för kurvorna skickas in till själva plotten.

F8, Exempel 3 11
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-06

2
Tvärkraft om q = 1 kN/m
Tvärtkraft / kN

V ( xx 1 kN m) 1 Noll

kN 0
0
1

2
0 0.4 0.8 1.2 1.6 2 2.4 2.8 3.2 3.6 4 4.4 4.8
xx
m
x-koordinat / m

1
Böjmoment om q = 1 kN/m
Böjmoment / kNm

M ( xx 1 kN m) 0.5 Noll

kNm
0
0
0.5

0 0.4 0.8 1.2 1.6 2 2.4 2.8 3.2 3.6 4 4.4 4.8
xx
m
x-koordinat / m

Man kan välja att inte visa indata och då blir diagrammen prydligare.

2
Tvärkraft om q = 1 kN/m
Tvärtkraft / kN

1 Noll

2
0 0.4 0.8 1.2 1.6 2 2.4 2.8 3.2 3.6 4 4.4 4.8

x-koordinat / m

1
Böjmoment om q = 1 kN/m
Böjmoment / kNm

0.5 Noll

0.5

0 0.4 0.8 1.2 1.6 2 2.4 2.8 3.2 3.6 4 4.4 4.8

x-koordinat / m

F8, Exempel 3 12
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-06

Bestäm maximalt tillåtet värde för yttre last q z.Ed om vi först antar att tvärkraftsbärförmågan
och momentbärförmågan är ovberoende av varandra

Från diagrammen ovan framgår tydligt att maximal tvärkraft och maximalt böjmoment inträffar i
samma snitt, nämligen strax till vänster eller strax till höger om stöd B.

Brottkriteriet avseende tvärkraft kan för ett snitt vid upplag B med hjälp av ( 1) och ( 4) tecknas
som

5 q z.V.Ed L
Vz.Ed = Vz.pl.Rd
8 ( 11)

Varur max fördelad last 8 Vz.pl.Rd kN

q z.V.Ed 307
orsakande tvärkraftsbrott blir 5L m

Brottkriteriet avseende böjmoment kan för ett snitt rakt över mellanstödet B med ( 2) och ( 7)
tecknas som

2
q z.Ed L
My.Ed = My.el.Rd
8 ( 12)

Varur max fördelad last 8 My.el.Rd kN Vilket gäller om ingen interaktion finns
q z.M.Ed 236
orsakande böjbrott blir 2 m
mellan M och V. Kontrolleras nedan!
L

Vi ser att böjbrott blir avgörande trots att balken är kort.

Transversallasten får definitivt kN

q z.Ed min q z.V.Ed q z.M.Ed 236
inte vara större än m

Denna last ger en maximal 5 q z.Ed L

Vz.Ed 354 kN större än 0.5 Vz.pl.Rd 230 kN
tvärkraft vid upplag B som blir 8

Alltså behöver interaktionen mellan tvärkrafts- och momentbärförmågan studeras, speciellt som
maximal tvärkraft och maximalt böjmoment inträffar i samma snitt beläget rakt över stöd B.

Denna interaktion beaktas genom att minska tvärsnittets momentbärförmåga

genom att använda ett effektivt tvärsnitt där livplåtens tjocklek minskas till en
effektiv tjocklek och att sedan för tvärsnittet med tunnare livplåt beräkna en ny
momentbärförmåga. Minskningen av livplåtstjockleken är fiktiv och har ingen
påverkan på den redan beräknade tvärsnittsklassen.

Reduktionen ska göras genom

att livplåtens tjocklek minskas d eff = ( 1 ρ) d ( 13)
till d eff , se sidan 12 i F8

2
5 q z.Ed L
2 2
2 Vz.Ed 8
Där faktorn ρ är ρ= 1 = 1 ( 14)
Vz.pl.Rd Vz.pl.Rd

F8, Exempel 3 13
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-06

Tyvärr vet vi inte värdet på q z.Ed , vi vet bara att det nya värdet ska vara mindre än det redan
kN
beräknade, alltså mindre än q z.Ed 236 .
m

Nu finns två alternativ, antingen provar man sig fram med lite lägre värden på
Vz.Ed tills det perfekta värdet itererats fram. Eller så ställer man upp hela
brottkriteriet med Vz.Ed som okänt och löser ekvationen. I ett program som
Mathcad är det senare alternativet mest tilltalande, eftersom programmet kan
lösa ganska krångliga ekvationer både numeriskt och symboliskt.

2
Livplåtens effektiva tjocklek 5 q z.Ed L
d eff = 1 1 d ( 15)
tecknas med ( 14) i ( 13) som 4 Vz.pl.Rd

Det effektiva tvärsnittets elastiska momentbärförmåga (TK 3 gäller) tecknas som

3 3
bh b d eff h w
fy Iy.eff fy 12 12 fy
My.eff.Rd = Wy.el = =
γM0 h 2 γM0 h 2 γM0 ( 16)

Efter insättning av ( 15) i ( 16) fås ett uttryck för momentbärförmågan där bara q z.Ed är okänt.

2
1 3 5 q z.Ed L 3
bh b 1 1 d hw
12 4 Vz.pl.Rd fy
My.eff.Rd =
h 2 γM0 ( 17)

För det effektiva tvärsnittet kan brottkriteriet ( 12) med hjälp av ( 17) skrivas

Given
2
1 3 5 q z.Ed L 3
2 bh b 1 1 d hw
q z.Ed L 12 4 Vz.pl.Rd fy
= ( 18)
8 h 2 γM0

kN <---- SVAR (a),

q z.Ed Find q z.Ed 227
m det håller.

Ovan stoppades ekvationen in mellan Given och Find, vilket instruerar Mathcad att lösa ekvationen.
kN
Jämför det ny värdet q z.Ed 227 med det gamla värdet på 236 kN/m, Att reducera
m
livplåtstjockleken rätt mycket har alltså en obetydlig inverkan på momentbärförmågan, vilket
var väntat eftersom nästan hela momentet bärs av flänsarna.

Egenligen är ( 18) inget annat än en andragradsekvation så vi skulle kunna lösa ut q z.Ed med hjälp
av den s.k. pq-formeln genom att först ersätta alla kända variabler med deras siffervärden och skriva
2
om uttrycket på formen q z.Ed p q z.Ed q = 0 där p och q har kända värden. Det betyder att man
faktiskt inte behöver prova sig fram för att genom handberäkning finna den korrekta lösningen.

F8, Exempel 3 14
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-06

(b) Kontrollera livavstyningen över upplag B,

se sidan 15 i F8
2
Avstyvningens bruttoarea A 4ta cd 1880 mm

Tröghetsmoment för böjning 3 2 3

ta a d cd 5 4
kring x-axeln Ix 4 ta 8.55 10 mm
12 2 2 12

Avstyvningens knäckningslängd Lcr 0.729 ( h t) 198 mm

Stålets E-modul E 210 GPa

2
π E Ix
Den imperfektionsfria stångens Ncr 45070 kN
2
Lcr

Pelarens relativa slankhet A fy

λ 0.13
avseende knäckning Ncr
mindre än 0,2 så knäckningsrisk
saknas.

A fy
Normalkraftsbärförmåga Npl.Rd 790 kN
γM0

Maximal upplagsreaktion av 5
RB.Ed q z.Ed L 681 kN
yttre last 4

RB.Ed <---- SVAR (b),

Avstyvningens utnyttjandegrad 86.2 %
Npl.Rd det håller.

F8, Exempel 3 15
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-06

Härledning av fomlerna ( 3) till ( 7) via superpositionsprincipen

Den aktuella balken är statiskt obestämd

därför att det finns fler okända upplags-
reaktioner än de 3 som kan bestämmas
med enbart jämviktssamband.

För aktuell balk kan vi utnyttja två klassiska elementarfall vilka är statiskt betämda. För fall q
har vi en fritt upplagd balk med jämnt fördelad last och för fall P en annan fritt upplagd balk med
punktlast på mitten. I fall P utgörs punktlasten av den vid B okända upplagsreaktionen
verkande uppåt. Deformationsvillkoret kräver att nedböjningen vid B är noll, därmed måste
nedböjningen vid fältmitt i fall q vara precis lika stor som uppböjningen av RB för fall P.

4 3 solve
5 q ( 2 L) RB ( 2 L) 5Lq
Alltså gäller = RB ( 19)
384 E Iy 48 E Iy 4
explicit

5qL
Mathcad löste ut RB = ( 5)
4

Nu är balken statiskt bestämd eftersom en av upplagsreaktionerna är känd (reaktionen RB )

så att bara 3 saknas. Dessa kan bestämmas med jämviktsekvationer.

Av symmetriskäl är RA = RC

Horisontella upplagsreaktionen HB = 0 eftersom yttre last sakans i denna riktning, för

den raka balken.

Vertikal kraftjämvikt för hela 5qL

RA RA RB q2L=0 2 RA q2L=0
balken ger 4

3qL
Varur RA löses till RA = ( 3)
8

F8, Exempel 3 16
AF1746, F8 Tvärkraftsbärförmåga av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-10-06

Maximalt stödmoment fås genom att snitta av

balken över stöd B och för vänstra balkhalvan ta
momentjämvikten med avseende på detta snitt.

3qL L OBS, antaget att momentet vid B faktiskt är

qL MB = 0 riktat som i figuren.
8 2

2
qL
Stödmomentet blir MB = ( 7)
8

Var har vi maximalt fältmoment? Jo, i det snitt

där tvärkraften är noll.

3qL 3
qx=0 x= L
8 8

3qL x q 3L q 3L 3 3
Momentet i detta snitt blir MAB = x qx = x x= L L
8 2 2 4 2 4 8 8

2
9qL 2
Maximalt fältmoment MAB = = 0.0703 q L ( 6)
128

RB 5qL
Tvärkraft på vardera sidan om B VB = = ( 4)
2 8

Av symmetriskäl måste tvärkrafterna vara lika stora på vardera sidan om B.

F8, Exempel 3 17