Rapport Vita certifikat ngot fr Sverige?

FRENINGEN SVERIGES ENERGIRDGIVARE

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Innehll

Sammanfattning: Mera nytta med mindre energi Energieffektivisering r inte svrt bara komplicerat Det behvs fler styrmedel fr att energieffektivisera EU stller krav r Sverige unikt? Det nya initiativet frn EU Det r energins nytta, och inte energin i sig sjlv, som r viktig. Energifretagens betydelse Marknadsmisslyckanden Erfarenheter och mjligheter med vita certifikat Affrsmjligheterna vxer och delas Vita Certifikat r (bara) ett stt Olika styrmedel fr olika ndaml Ngra vanliga invndningar och svar Vita certifikat i Sverige

3 4 5 6 7 8 8 8 10 11 12 13 13 14 15

Frfattare: Svante Axelsson Layout: Ingela Espmark, Espmark & Espmark Energieffektivitetsfretagen, Energirdgivarna och Naturskyddsfreningen, 2012 2

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Sammanfattning: Mera nytta med mindre energi

Det finns en mycket stor men outnyttjad potential fr effektivare energianvndning. Men det behvs en mera mlinriktad politik, bland annateftersom det finns ett s kallat marknadsmisslyckande p energimarknaden i form av informationsbrist. Elpriset rcker lika lite inom energisektorn som brnslepriset inom transportsektorn fr att motivera anvndarna till handlingar som r samhllsekonomiskt lnsamma och bra fr miljn. Marknaden behver utvecklas. Ett stt r att med s kallade vita certifikat lta energifretagen leverera mera nytta och mindre energi. EU har formulerat ambitionen att effektivisera energianvndningen s att den, efter kompensation fr normal tillvxt, minskar med 20 % till 2020. Den angivna mlsttningen har tyvrr istllet lett till att Sverige kar sin anvndning, drfr att mlet omformulerats till ett intensitetsml och inte ett absolutml. Sverige tnker fortstta att slsa p energi. EU-kommissionen r missnjd med hur lnderna arbetar med energieffektivisering, eftersom ineffektiv energianvndning bde snker EU:s konkurrensfrmga och frsvrar klimatarbetet. Kommissionen har insett att det krvs kraftfulla styrmedel om trenden ska vnda och har nu kommit bland annat med ett frslag om att i energifretagen skall erbjuda sina kunder tgrder fr att effektivisera energianvndningen. Frslaget (som kallas fr vita certifikat) innebr att energifretagen lggs rliga energibesparingar med en metod liknande den som gller fr utslppsrtter i Europa och den metod som gller fr grna certifikat i Sverige och Norge. Fretagen skulle p s stt rikta sitt intresse p den nytta (ljus, kraft, vrme) kunden fr av sin energileverans och inte bara p energifrsljningen (kilowattimmarna).

De fretag som idag sljer el/energi mste visa att de minskar energianvndningen i relation till hur mycket energi de sljer. De mste inte gra besparingen sjlva men de mste ha papper som visar att uppdraget r genomfrt. Dessa intyg kallas vita certfikat och delas ut fr de investeringar som kan visa att energianvndningen minskar. Till exempel kan byte till LED-lampor, treglasfnster, energieffektiva motorer och ombyggnad till passivhus ge rtt till att vita certifikat utfrdas. System med vita certifikat (energinyttoansvar) anvnds i ett vxande antal lnder i Europa och i c:a hlften av USA:s delstater. Argumenten fr vita certifikat r goda. Certifikaten skapar mjlighet att vlja olika tekniska lsningar p ett kostnadseffektivt stt . Energifretagen skulle drmed medverka till kad effektivisering i energisystemet och samtidigt skapa nya affrsmodeller tillsammans med fretag i branschen som kan leverera billiga och energismarta lsningar. Certifikaten skapar stabila spelregler fr de som vill investera i effektivare anvndning eftersom pengarna inte passerar finansministern. Avgiften tas ut direkt frn energibolagen. Detta skulle motivera mnga vettiga investeringar som idag upplevs som svra att identifiera och realisera. De riktigt billiga energieffektiviseringstgrderna behver inga vita certifikat.. Genom vita certifikat skulle vi f ett marknadsbevis p hur billig energieffektivisering r i relation till produktion av ny el. Genom att jmfra marknadspriset p vita certifikat med de elcertifikat som vi idag har fr nytillfrsel av frnybar el, kommer vi att upptcka att det r mycket mer samhllsekonomiskt att minska energianvndningen n som idag bara anvnda subventioner till ny elproduktion.

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Energieffektivisering r inte svrt bara komplicerat

Mjligheterna att skapa ett mera resurssnlt, miljanpassat och kostnadseffektivt energisystem genom att effektivisera energianvndningen r i alla lnder mycket stora. I befintliga byggnader och processer kan man p ett lnsamt stt minska energianvndningen till hlften med ofrndrad, och i vissa fall kad, nytta om man begagnar varje uppkommande tillflle till frndring De flesta av de tekniska tgrderna r vl knda och frhllandevis enkla. Man kan effektivisera p s mnga olika stt. Detta utgr emellertid i sig en svrighet. Energieffektivisering r nmligen ingen produkt utan en kvalitet som kan stadkommas genom en lmplig kombination av tgrder (produkter och tjnster) som inte har ngon tydlig leverantr. Det finns allts ett antal hinder ven om marknaden i formell mening finns genom att alla delarna kan inhandlas och pusslas ihop.1 Den som ger anlggningen mste ta stllning till ett helt batteri av frgor: Vilka tgrder r lmpligast? Hur pverkar de varandra? I vilken ordningsfljd ska de genomfras? Nr r det lmpligast? Vilka fretag kan gra en helhetslsning av alla sm tgrder? Frgorna r mnga och de ska besvaras av mnniskor som i de allra flesta fall saknar kompetens och tid fr att stta sig in i alla detaljer. Det r komplicerat. Drfr behver kunderna f bttre effektiviseringspaket erbjudna frn marknaden.

1 Man kan i princip kpa en bil genom att inhandla alla delarna och en instruktionsbok fr att sedan skruva ihop den sjlv. Vissa mnniskor gr det, men de flesta av oss fredrar att (p gott och ont) g till en bilhandlare och kpa en frdig produkt. Det kan man inte gra med effektivisering. Ett konsekvent genomfrande av energideklarationer skulle vara till stor hjlp, men det gller fortfarande bara fr byggnader.

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Det behvs fler styrmedel fr att energieffektivisera

Potentialen fr energieffektivisering r stor i Sverige. Det finns studier 2 som visar p att man t.o.m. skulle kunna halvera energianvndningen. Tyvrr tas inte alla tillfllen tillvara fr att realisera denna potential. Hga energipriser, informationskampanjer och olika std rcker inte till. I den svenska energipolitiken finns subventioner p tillfrsel av el men nstan inget till energieffektivisering trots att energieffektivisering r bde billigare och miljvnligare n ngot frnybart energislag. Denna skrift skissar p ett nytt styrmedel som ytterligare skulle ka incitamentet fr att energieffektivisera, s kalllade vita certifikat. De skulle f energifretagen att investera i energieffektivisering p anvndarsidan istllet fr som nu nstan uteslutande investera i kad tillfrsel av energi. Vita certifikat innebr att energifretagen tvingas genomfra rliga energibesparingar med en metod liknande den som gller fr utslppsrtter i Europa.

2 Halva energin hela vlfrden. 2008. Svenska Naturskyddsfreningen/SWECO

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

EU stller krav

EU har formulerat ambitionen att minska effektivisera energianvndningen med 20 % till 2020. Det innebr att man skulle minska anvndningen med 20 %, men med en kompensation fr kad ekonomisk aktivitet.3 Denna kompensation skulle innebra en reell minskning med c:a 15 % . Fr att uppn dessa niver behvdes nya initiativ som ven mste strcka sig lngre n det d gllande direktivet. I Sverige gller fr perioden 2008-2020 att: Mlet uttrycks som ett sektorsvergripande ml om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020.4 Energiintensiteten r energianvndning dividerad med BNP. Mlformuleringen innebr att den absoluta energianvndningen i Sverige kan ka om BNP vxer snabbare n energianvndningen frbttras. Det svenska mlet r till och med en lgre ambition n det vi uppntt historiskt utan ngot ml alls. Mellan 1997-2009 minskade energiintensiteten med 2.5 % i genomsnitt per r och utifrn dagen prognoser kommer energiintensiteten att bara minska med 1.5 % per r i genomsnitt mellan ren 2008-2020. Och jmfrt med 2007 kommer den totala energianvndningen att ka med 51 TWh samtidigt som vi minskar energiintensiteten med ca 20 %. Energieffektivisering r billigt. Fr vissa av tgrderna r kostnaden t.o.m. negativ (!) vilket innebr att man sparar mer p att slippa kpa energin n vad det kostar att genomfra tgrden. Om vi mnniskor vore helt rationella skulle vi redan ha genomfrt dessa tgrder. Lgenergilampor ligger i denna kategori. Andra tgrder kan vara billiga men svrare att finna. Man behver gra en besiktning och kanske gra ett paket av flera tgrder. Trots att de r billiga r de inte uppenbara.

Energisparkostnad

My

Kan pak fordr ete a ring cke t l nsa mt

De allra billigaste behver inget std, men de mera dolda kan behva std att bde finna och genomfra. De som r lnssamma p lngre sikt r ocks intressanta eftersom de r billigare att genomfra n std till produktion av ny frnybar el. I bda fallen kan det behvas finansiering fr att komma ver en beslutstrskel. Vita certifikat kan vara ett verkningsfullt medel. Det kan vara motiverat att sprida goda produkter i strre omfattning s att kunderna fr mjlighet att prova deras egenskaper (lampor, fldesbegrnsande duschmunstycken) eller ocks se till att ett ndvndigt byte tidigarelggs eller inriktas mot kvalitativt bttre produkter (kylskp, varmvattenberedare). Uppsala energi hade redan p 1990-talet ett intressant frsk dr man frskte skapa en modell fr att kunderna skulle kpa lgenergilampor och betala via elrkningen. I detta frsk kunde kunden avlsa tgrdens lnsamhet. Samtidigt skapade man allianser med produktleverantrerna p orten.5

3 Handlingsplan fr energieffektivitet: att frverkliga mjligheterna, KOM(2006) 545 slutlig http:// eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2006:0545:FIN:SV:PDF 4 Avsnitt 9.2 http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/27/85/65e0c6f1.pdf http://www.iaeel.org/ IAEEL/Archive/Right_Light_Proceedings/Proceedings_body/BOK3/200/3339.PDF

5 Handlingsplanen fr energieffektivitet 2011. KOM(2011) 109 slutlig. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0109:FIN:SV:PDF

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

r Sverige unikt?

Det hvdas stundtals att Sverige redan har lga utslpp av vxthusgaser och hg andel frnybar energi och drfr inte behver g lika lngt med energieffektivisering som andra medlemslnder. Men ven i Sverige finns en betydligt strre potential n en minskning av energianvndningen p 20 %. Och det finns tgrder fr att realisera denna potential vilket samtidigt skulle kunna gra energianvndningen mera lnsam, mindre knslig fr prisfrndringar och kunna ka andelen frnybara resurser. Vrt slseri med energi innebr ocks till exempel att andra lnder tvingas driva anlggningar med stora utslpp som annars skulle kunnat ersttas av svensk export av frnybar energi. Sverige har unika naturliga frutsttningar att stlla om till 100 % frnybart och samtidigt exportera till andra lnder i EU som har ett mycket svrare beting att klara av. Det psts ocks att det europeiska handelsystemet med utslppsrtter innebr att minskad anvndning inte pverkar de totala utslppen utan bara gr dem tillgngliga fr andra. Det stmmer p kort sikt, men inte p lngre sikt. Om energianvndningen minskar kommer det vara enklare att snka taket, vilket r en ndvndighet fr att n de lngsiktiga klimatmlen.

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Det nya initiativet frn EU

EU har Energy Efficiency Obligation Schemes6 som en av tgrderna i sitt frslag till direktiv fr effektivare energianvndning, KOM(2011) 370. Detta innebr att energifretagen ska medverka till kad effektivisering i energisystemet genom att lggas rliga energibesparingar p motsvarande 1,5 % av energifrsljningen genom ett s kallat kvotpliktsystem (Artikel 6) d.v.s. en metod liknande den som gller fr utslppsrtter i Europa.

Energifretagens betydelse
Distributionskanal Bakom EU-frslaget ligger ocks tanken att energifretagen skulle kunna implementera energieffektiviseringstgrder, eftersom man har en kundrelation med alla anvndare av ledningsbunden energi. Det freslagna direktivet ger drfr anvisningar fr hur besparing med belysningstgrder och hushllsmaskiner kan berknas. Tanken r att energifretagen skulle kunna medverka till strre marknadsandelar fr de effektivare lsningarna. Finansir Eftersom besluten r uppdelade mellan ena sidan ngra f professionella aktrer fr tillfrseltgrder (med ekonomiskt resultat som ml fr energifrsljningen), och andra sidan mnga som r lekmn vad avser energi fr anvndarsidan (med nyttoaspekten som ml), s fr vi ett effektiviseringsgap.8 Detta gap innebr att investeringar fr kad tillfrsel r vanligare n investeringar fr minskad (effektivare) anvndning. Investeringarna dirigeras inte till den tgrd som ger strsta nyttan. Genom att vnda energifretagens intresse till att leverera energinytta och inte bara slja energi kan investeringsmedel anvndas mera rationellt genom att finansiera effektivare anvndning istllet fr kad tillfrsel. International Energy Agency, IEA, bedmde i sin rliga skrift World Energy Outlook (WEO) r 2006 att p global niv skulle en dollar investerad i effektivare elanvndning spara tv dollar i tgrder fr ny kraftproduktion, transmission och distribution.

Det r energins nytta, och inte energin i sig sjlv, som r viktig.
Bakom EU:s initiativ ligger tanken att energifretagen i hgre grad skulle koncentrera sig p energins nytta fr kunden (ljus, kraft, vrme) n p enbart den mtbara energin (kilowattimmen) och p s stt omforma sin affrsinriktning. EU-kommissionen noterar detta som en mjlighet fr energifretagen att f en mera ndamlsenlig profil. Skyldigheten att spara energi stimulerar leverantrerna att ndra p sina affrsmodeller frn att slja energiprodukter till att erbjuda energitjnster. 7 Detta kar konkurrensen p energimarknaden, eftersom energifretagen kan differentiera sin produkt genom att tillhandahlla kompletterande energitjnster. Den gemensamma ramen skulle gra det mjligt fr medlemsstaterna att i sina nationella system infra krav som har ett socialt ml, i synnerhet fr att skerstlla att srbara kunder fr tillgng till frdelarna med en hgre energieffektivitet.

6 http://www.iaeel.org/IAEEL/Archive/Right_Light_Proceedings/Proceedings_body/BOK3/200/3339. PDF 7 Handlingsplanen fr energieffektivitet 2011. KOM(2011) 109 slutlig. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0109:FIN:SV:PDF

8 Detta gap ges ibland frklaringen av skillnad i avkastningskrav mellan de bda typerna av aktrer, d.v.s. energifretagen med sina krav p affrsmssig avkastning 4-8% och individerna vars beteenden (och brist p aktivitet) kan versttas till s.k. implicit diskonteringsrnta i niverna 20-300%. Det innebr att de beter sig som om deras avkastningskrav hade denna niv. Implicit discount rates in residential customer choices. Volume 1. Investments in conservation measures. EPRI EM-5587, Volume 1, Project 2547, February 1988. Prepared by Cambridge Sytematics Inc. Individual discount rates and the purchase and utilization of energy-using durables, Jerry A.Hausmann. The Bell Journal of Economics, vol 10 No 1, spring 1979. (Now The Rand Journal of Economics)

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Kompetens Energifretagen har god kompetens inom energiomrdet men i huvudsak inom energitillfrsel. Leverans av energinyttan fordrar samverkan med andra marknadsaktrer med kompetens som avser energieffektiviseringstgrder. Samverkan med fretag inom konsult- och installationsbranscherna kan skra leverans av bde varor och tjnster s att det kar kundnyttan utan att promovera ngra enstaka srlsningar. Fretagsekonomi Effektivisering innebr att man sparar in p tillfrselsidan brnslen, kraftanlggningar, ledningar, och behov av reserver fr dessa samt p ledningsfrluster. Dessutom minskar emissioner och markbehov. IEA har i specialstudier p global niv bedmt att lejonparten av besparingarna ligger p transmission och distribution. 9

9 www.oecd.org/dataoecd/37/9/34915156.ppt

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Marknadsmisslyckanden

Energimyndigheten har i en utredning10 stllt sig negativ till vita certifikat bland annat med pstendet att: Sveriges energipolitik bygger p energimarknader dr styrmedel syftar till att ta bort marknadsmisslyckanden, exempelvis EU:s handelssystem men ocks t.ex. energimrkning. Vita certifikat syftar inte till att hantera ngot marknadsmisslyckande som inte redan hanteras av ngot annat styrmedel. Misslyckandet handlar emellertid inte bara om marknadens signalsystem utan om kundernas frmga att uppfatta och bedma tgrders lmplighet och konsekvenser. Det r dels informationsbrist i traditionell betydelse och dels en informationsbrist som handlar om hur man uppfattar och frstr information inom omrden dr man saknar erfarenhet och referenser. Men det r allts ett frhllande som inte kan hanteras bara med en standardekonomisk modell utan fordrar till exempel en beteendeekonomisk ansats. Mnniskor handlar nmligen inte ekonomiskt rationellt om de inte ges frutsttningar fr det. De flesta kunder saknar det professionella kunnande om energieffektivisering som krvs fr att gra helt ekonomiskt rationella bedmningar.11 Ett individuellt beslut kan dessutom fr den enskilde anses tillrckligt bra, men leder tillsammans med alla andras likadana beslut till ett verfldigt anvndande av resurser.

Kunden/anvndaren r oftast inte primrt intresserad av energin utan av den nytta som energin ger. En nytta som sllan kls i energiuttryck utan i krav p att det ska vara ljust, varmt, svalt, behagligt, hlsosamt, produktivt osv. Utformningen av styrmedel br drfr frmst utg frn anvndarens behov snarare n sljarens. Genom ett system med vita certifikat skulle man kunna n vissa delar av den marknad dr anvndarna saknar kompetens och tid att sjlva plocka ihop ett effektiviseringspaket, men nd r intresserade av idn och beredda att ta stllning till ett erbjudande. En beteendeekonomisk modell tar hnsyn till hur mnniskor formar sina beslut och att aldrig s korrekt information kan behandlas p ett stt som gr emot ett rationellt egenintresse. Dessa begrnsningar kan emellertid vervinnas genom att bredda och pverka utformningen av utbudet av tgrder.12 Tillmpning av denna modell frbttrar mjligheterna att uppn rationalitet i betydelsen minskat resursutnyttjande fr en given nytta.

10 ER 2010:34 11 Se t.ex. Beteendeekonomi och Konsumentpolitik, Robert stling 2009-03-01, Integrations- och Jmstlldhetsdepartementet.

12 Beteendeekonomerna Richard Thaler och Cass Sunstein beskriver detta i sin bok Nudge som handlar om hur man kan frbttra individernas beslutsfatttande genom att strukturera vgvalen (choice architecture) och ge sm knuffar (nudges) fr att besluten skall bli mera rationella. De tar bl.a. sin utgngspunkt i att mnniskors tnkande utnyttjar tv system ett automatiskt, snabbt och ett reflekterande, lngsamt. Detta beskrivs mera i detalj i boken Thinking Fast and Slow av Daniel Kahneman som ftt nobelpriset i ekonomi 2002 just fr sin beteendeekonomiska forskning.

10

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Erfarenheter och mjligheter med vita certifikat

Systemet med vita certifikat anvnds i ett antal lnder i Europa och har utformats p olika stt.13 Om detta inneburit att energifretagens affrsmodell frndrats r nnu fr tidigt att sga.
Country Belgium Flanders Obligated company Eligible Customers Electricity distribu- Residential and tors non energy intensive industry and service All suppliers of en- All (including ergy transport) except UE ETS Electricity & gas All including suppliers transport Electricity & gas Residential only suppliers Electricity, gas & All excepttranheat distributors sport or covered by EU ETS Administrator Flemish Government

France

Government

Italy UK Denmark

Regulator (AEEG) Regulator (Ofgem) Danish Energy Authority

Ungefr hlften av USA:s delstater tillmpar system med Energy Efficiency Resource Standards, dr olika modeller anvnds fr att gra energifretagen mera orienterade mot att leverera energinytta snarare n bara energi. I USA lggs energifretagen att genomfra tgrden och dessa anvnder sedan marknadens kunniga leverantrer av produkter och tjnster.14 Man frsker bland annat utveckla affrsmodeller som innebr att15 leverans av effektiviseringstgrder ger vinst t garna. P detta stt skulle man kunna skapa ett genuint affrsintresse hos energifretagen. Ett intresse som skapas och understds av vinstmjligheten. tgrderna har i Europa i allt vsentligt riktats mot hushllssektorn, se tabell nedan. 16

Brazil 1998-03 Italy 2005-08 Flanders 2008 France 2006-09 UK 2005-08 Denmark 2006

Residential (electricity & heat) 22% electricity 83% (60% electrical + 23% heating 58% 86.7% 100% 42%

Commercial (electricity & heat) 9% electricity 0%

Industry 14% electricity 10%

Transport Other N/A 0 N/A 0.4% N/A N/A 55% public lighting 6% (public lighting; 3% CHP & district heating) N/A 1.3% (district heating) N/A 8% public sector

42% 4.3% 7.4% N/A N/A 50% trade and industry

13 Energy Efficiency Obligations. Joint European Commission and eceee seminar on Energy Efficiency Obligations. http://www.eceee.org/eceee_events/energy-efficiency-obligations

14 http://www.raponline.org/document/download/id/4715 15 Carrot and Sticks: A comprehensive business model for successful achievement of energy efficiency resource standards. http://eetd.lbl.gov/ea/emp/reports/lbnl-4399e.pdf 16 European and South American Experience of White Certificates WEC-ADEME Case study on Energy Efficiency Measures and Policie, Eoin Lees . March 2010 http://www.ffydd.org/documents/ ee_case_study__obligations.pdf

11

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Affrsmjligheterna vxer och delas

I USA har man utnyttjat mjligheten att frmst till smfretagare erbjuda tgrder som till exempel belysning och ventilation/luftkonditionering. I New Jersey Small Business Direct Install programme har man arbetat sig gata upp och gata ner (street sweep) och med hjlp av lokala entreprenrer gjort om besiktningar till installationer hos smfretagen (mindre n 100 kW) .17 Ett fretag har utvecklat metoder som integrerar besiktning, installation, betalning, uppfljning mm. till paketlsningar som man ocks erbjuder smfretagare genom lokala samlade satsningar. De har ocks noterat att kundens frsta positiva kontakt leder till att flera tgrder genomfr senare. 18

Ett program i Minnesota som arbetar med likartade standardiserade metoder inriktar sig p belysning, allts inte enbart ljuskllor.19 De amerikanska erfarenheterna visar intressanta mjligheter att utveckla affrsmodellerna fr att leverera energinytta och energitjnster till kundgrupperingar som annars har svrt (saknar kompetens, intresse, tid, finanser etc.) att effektivisera. Paketering och leverans innebr att man kan g lngre n till bara rena produkterbjudanden. Mot frfarandet har anfrts att lsningarna inte r optimala, men det bsta fr inte bli det godas fiende.

17 http://www.aceee.org/files/pdf/conferences/eer/2011/BS3A_castro.procell.pdf 18 http://www.aceee.org/files/pdf/conferences/eer/2011/BS3A_Meyers.pdf

19 http://www.aceee.org/files/pdf/conferences/eer/2011/BS3A_Szydlowski.pdf

12

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Vita Certifikat r (bara) ett stt

Vita certifikat r inte lsningen p effektivisering utan r bara en lsning. Det behvs en palett av styrmedel. Den optimalitet som ofta nmns och efterstrvas r i stort sett omjlig att n. Det gr att gra verslagsbedmningar av en effektiviseringspotential som r mycket stor om alla konsekvent vljer den bsta lsningen. Detta kommer aldrig att intrffa, men det faktum att mnga avstr innebr inte ett aktivt bortval av effektivisering utan avspeglar oftare vilsenheten infr de mnga valmjligheter som finns. Det behvs mnga sorters tgrder fr att avhjlpa denna brist.

Olika styrmedel fr olika ndaml

En kad anvndning av bttre teknik vid till exempel byten r en viktig aspekt. Ur prestandasynpunkt r det nskvrt att: Bli av med underpresterande produkter. Detta grs bst genom att stta upp minimistandarder. ka anvndningen av hgeffektiva produkter/lsningar (BAT=Best Available Technology). Dr kan vita certifikat vara en metod fr att bredda marknaden och ka penetrationen, alternativt accelerera introduktion av tekniken. Ta fram nnu bttre (BAT+) n de f.n. bsta produkterna. Detta sker lmpligen med teknikupphandlingar o.d.

13

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Ngra vanliga invndningar och svar

Invndning
Kunderna tvingas att effektivisera. Kostnaden lggs p priset som gr upp fr kunden. De kunder som redan sparat bestraffas med ett hgre pris. Systemet r centralstyrt och begrnsar de fria valen. Effektiviseringen standardiseras och grs inte dr den behvs bst och mest ekonomiskt motiverat. Det vore bttre att satsa p att undanrja kunskapsbrister hos kunden. Energifretagen r redan verksamma med energitjnster. Vita certifikat r mycket vsen fr lite ull. Det finns andra tgrder som ger mer. tgrdernas effekt kan inte mtas fullt ut. Man kan komma att stdja samma tgrd med olika styrmedel och den kade effekten (additionaliteten) r tveksam. Nej, de erbjuds en mjlighet.

Svar
Ja, priset kar marginellt, men totala kostnaden br g ner eftersom man kper mindre energi. Idag tas ev. subvention ut frn skattebetalarna Nej, existerande infrastruktur kan anvndas till flera s nya (prishjande) investeringar undviks. Kunderna fr fler erbjudanden att ta stllning till. Det bsta kan bli det godas fiende. Genom dessa tgrder kan de som har nnu bttre objekt f en impuls att genomfra dem. Energilevarantren kommer att leta efter de billigaste tgrderna fr att uppfylla kravet. Kunskap och information r bra men rcker inte. Vita certifikat botar genomfrandebristen. Nja i mycket begrnsad omfattning idag, Om energifretagen verkligen skiftar affrsmodell och fokus s r det en mycket stor sak Det r regeringens besparingsbestllning som avgr hur mycket energianvndningen kommer att minska. Ja, mtproblem och verifiering r svra men det r inte smre n de subventioner som idag finns dr inget krav p mtning finns Det beror p utformningen. I vr skiss nedan vljer vi ut investeringar som sannolikt inte blir gjorda n, eftersom de r relativt dyrare.

14

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Vita certifikat i Sverige

Det finns allts ingen frdig bsta modell fr hur vita certifikat ska implementeras. Dremot finns en lng rad mjligheter och ngra saker att observera fr att man ska kunna se till att man fr maximal nytta av tgrden. Det finns ocks mjlighet fr Sverige att utveckla en modell som blir vrd att flja efter. a) Vem ska ha ansvaret? I Europa ges det antingen t energisljaren eller t ntgaren. Eftersom ansvaret avser installationer frefaller ntgaren vara en intressant aktr. Om det r energileverantren kan det dremot bli en del I marknadsfreningen av de olika energileverantrerna.20
PLUS Distributr Ntgare Fysisk nrvaro p orten och reglerat monopol. Lokal frankring och utnyttjande av lokala entreprenrer ger bttre insyn i kostnadsbilden. Det marknadsmssiga incitamentet kan vara hgre hos dessa eftersom de inte pverkas av ntkostnaden och arbetar p en konkurrensutsatt marknad. MINUS Traditionell kontakt har bara varit vid problemtillfllen.

man erfarenheter av att erbjuda smfretagare paket av till exempel belysnings- och ventilationstgrder, vrda att studera.21 c) Leverans br ske med s att strsta mjliga effektiviseringsresultat uppns ver tiden och med beaktande av flera olika tekniklsningar. Detta skulle kunna innebra att energifretaget ocks kan upphandla hela genomfrandet frn entreprenrer. Detta tillvgagngsstt finns i Italien22 och i Polen23. Man skulle kunna utg frn till exempel gjorda energideklarationer eller inventeringar som gjorts inom ramen fr systemet med energisparcheckar dr kundens hela system bedmts. d) Utfrandet r viktigt. Energifretagen har begrnsad kompetens och den behver kompletteras genom samverkan med installatrer och leverantrer av tjnster fr effektivisering. e) Integration fr att systemfrndring sker till lgsta kostnad. lggandet skulle kunna bli freml fr handel precis som de grna certifikaten och har drvid benmnts vita certifikat. I Australien, New South Wales, har man arbetat med lgganden som stller tillfrsel tgrder mot efterfrgetgrder.24

Energisljare

Kan vara fr anonyma fr kunden genom att fretaget inte r verksamt p orten utan endast kontrakterats p distans.

b) Hur omfattande ska systemet med certifikat vara? Det kan dels avse kortvariga kampanjbetonade tgrder fr till exempel hushllsapparater men ocks mera genomgripande renoveringar fr till exempel klimatskal, vrmefrsrjning, motordrifter fr vilka en plan behvs. I det senare fallet finns energideklarationer, energicheckar och energiledningssystem som viktiga std. Eftersom det r genomfrandet av flera tgrder som r det strre problemet n att bara finna en lmplig produkt (typ lgenergilampa, A+++ kylskp, etc.) borde man gna mera koncentration p sdana tgrder. I USA har
20 Frgan studeras i European and South American Experience of White Certificates WEC-ADEME Case study on Energy Efficiency Measures and Policies, sidan 12. http://www.ffydd.org/documents/ ee_case_study__obligations.pdf

21 http://www.aceee.org/files/pdf/conferences/eer/2011/BS3A_Szydlowski.pdf http://www.aceee.org/files/pdf/conferences/eer/2011/BS3A_Meyers.pdf http://www.aceee.org/files/pdf/conferences/eer/2011/BS3A_castro.procell.pdf 22 http://www.ieadsm.org/Files/Tasks/Task%20XIV%20-%20Market%20Mechanisms%20for%20 White%20Certificates%20Trading/Workshop%202%20-%20April%202005%20-%20Paris/Capozza. pdf (se bild 9) 23 http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=plachecki_energy%20efficiency%20polish%20 experience%20white&source=web&cd=2&ved=0CCoQFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.erranet. org%2Findex.php%3Fname%3DOE-eLibrary%26file%3Ddownload%26id%3D7466%26keret%3DN% 26showheader%3DN&ei=Wd0dT8bpJ-b24QS0z5HhDQ&usg=AFQjCNE5JSQRknK6MBhN4fga1mkow xnheg (se bild 11) 24 http://www.ieadsm.org/Files/Exco%20File%20Library/Spotlight%20Newsletters/IEA%20DSM%20 Spotlight%20newsletter-Issue%2032-January%202009.pdf

15

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

Den svenska modellen br byggas upp frn fljande principer:

Den som lggs ansvaret skall vara en lngsiktig stabil aktr som kan bygga, vidmakthlla och utveckla en kundrelation. tgrderna skall levereras med full fackkompetens och inte begrnsas till kortvariga engngstgrder av rabattnatur. tgrderna skall upphandlas och kunna bli freml fr handel mellan ansvarig part och utfrande part. Effektiviseringstgrder (minskad efterfrgan) skall stllas mot tillfrseltgrder (elcertifikat) s att systemfrndringar sker till lgsta kostnad

Sammanfattande reflexion
Det behvs politik fr effektivare energianvndning bland annat eftersom det finns ett s kallat marknadsmisslyckande p energimarknaden i form av informationsbrist. Elpriset rcker lika lite inom energisektorn som brnslepriset inom transportsektorn fr att motivera anvndarna till handlingar som r lnsamma fr dem och miljn. Sverige har drfr differentierad fordonsskatt och miljbilsrabatter som komplement till koldioxidskatten. P liknande stt behvs det styrmedel som ett komplement till energipriset fr att ka tempot med energieffektiviseringen. Sverige har ocks accepterat subventioner till produktion av frnybar el i form av elcertifikat. Det innebr att elkonsumenterna betalar ca 2-7 re fr varje ny frnybar kWh som tillfrs marknaden. Genom att regeringen genom legala medel tvingar fram en viss mngd frnybar el till 2020 skapas en marknad p elcertifikat som ger intkter till investerarna. Det ger relativt stabila spelregler eftersom dessa pengar inte prvas i regeringens rliga budgetfrhandling utan gr direkt frn konsumtent till fretagen utan att passera finansministern.

Subventioner behvs p tillfrselsidan p grund av att fossil kraft och krnkraft inte betalar sin fulla miljkostnad. Om kraftindustrin skulle betala samma koldioxidskatt som bilisterna skulle vi inte ha ngra fossila kraftverk i Sverige eller EU. Och krnkraftens gare r idag frskrade fr maximalt 12 miljarder, trots att vi vet att olyckor likt Fukushima kostar flera 100 miljarder. Det mrkliga i den svenska energipolitiken r att vi har subventioner p tillfrsel av el men nstan inget till energieffektivisering. Detta trots att energieffektivisering r bde billigare och miljvnligare n ngot frnybart energislag. Problemet r att de billigare effektiviseringstgrderna ligger dolda hos anvndarna och inte identifieras eller utnyttjas. Inte drfr att kunderna vill slsa med energi utan saknar frmga att realisera dem. Ett frstrkt utbud av tgrder skulle innebra att resurser sparas. Energisystemets kapacitet att leverera nytta blir nnu billigare med strre effektivisering n med ny tillfrsel. Det naturliga r att dra lrdom av framgngen med elcertifikaten i Sverige. Istllet fr att ge olika investeringsstd, vilket ocks anvndes p tillfrselsidan tidigare, till energieffektiva tgrder som till exempel fnsterbyten och tillggsisoleringar r det smartare att utfrda certifikat fr dessa investeringar. I likhet med elcertifikat kan regeringen d locka fram en viss mngd energieffektiviseringar till ett visst r genom att konsumenterna via certifikatsavgiften p elanvndningen ger ett ekonomiskt bidrag s att relativt dyra effektiviseringstgrder blir genomfrda. Negawatten kommer dock att vara mycket billigare n vad elkonsumenterna betalar fr att f fram en ny frnybar kWh. Det blir ocks mycket intressant att studera hur olika certifikatspriset blir p tillfrsel resp. effektiviseringsmarknaden givet samma ambitioner. Sannolikt kommer samhllet d att upptcka att det r mycket billigare att spara bort 20 TWh jmfrt med att investera i 20 TWh ny kraft.

16

VITA CERTIFIKAT NGOT FR SVERIGE?

17

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se