Hgsta domstolen

HGSTA DOMSTOLEN

Jnkd

2012 -01- O3

Box 2066
103 12 STOCKHOLM
HGSTA

Ink.

2012 -01i

Anskan om resning

Skande: Christine Schuerrer, 760630-6400, f.n. intagen Kriminalvrdsanstalten Hinseberg. Ombud: Advokat Per-Ingvar Ekblad, Advokatfirman Per-Ingvar Ekblad AB, Box 195, 721 05 Vsters, tel. 021-41 02 11.

SAKEN Anskan om resning Genom dom meddelad av Svea Hovrtt 2009-02-16 i ml nr B 8390-08 faststlldes dom meddelad av Vstmanlands Tingsrtt 2008-10-14. Schuerrer dmdes fr mord och frsk till mord till fngelse p livstid. Hon frpliktades att utge skdestnd till berrda mlsganden. Hon dmdes dessutom till utvisning.

Anskan om prvningstillstnd lmnades utan bifall.

Schuerrer yrkar att Hgsta Domstolen meddelar resning svl gllande ansvarsfrgan som mlet i vrigt (skadestnd- utvisning). Hon beropar RB 58:2 p 4. Schuerrer gr gllande att svl huvudregeln som tillggsregeln r tillmpliga.

Inledningsvis kan konstateras att den omstndigheten att ett material som frekommer i frunderskningen eller p annat stt funnits tillgngligt fr klagaren, den tilltalade eller mlsganden inte innebr att det skall anses ha frebringats enligt lagrummet. Inte heller den omstndigheten att materialet beropats vid verklagandet till Hgsta Domstolen innebr att materialet frebringats om prvningstillstnd inte beviljades. Dessa fakta skall srskilt noteras eftersom det r av vikt att observera att det s.k. "nyhetskravet" endast innebr att det nya materialet inte tidigare skall ha frebringats under sjlva domstolsprocessen. Enligt den s. k. huvudregeln kan resning p grund av nya omstndigheter eller bevis beviljas om frebringandet av dessa skulle ha lett till att den tilltalade friknts. Det nya materialets betydelse skall bedmas utifrn hur domstolen skulle ha bedmt bevisningen i dess helhet med knnedom om detta. Hur bevisningen r sammansatt r hrvid av central betydelse, t.ex. kan det freligga svaga nya bevis avseende en omstndighet som dock har direkt avgrande betydelse i dess helhet. Tillggsregeln syftar till att mjliggra resning vid en lgre grad av sannolikhet n enligt huvudregeln och r gnat att framkalla tvivelsml om den tilltalades skuld. Den mest konkreta delen r det vergripande nyhetskravet, som medfr att det mste finnas ngon ny omstndighet eller ngot bevis som pekar mot att domen kan vara felaktig. Av srskilt intresse r att den s.k. tillggsregeln ppnar mjligheten fr att gra en ny bevisvrdering och tar sikte p fretrdesvis grvre brottml dr Hgsta Domstolen i flera fall beviljat resning, som kan leda till en friande dom, trots att den nya omstndigheten eller beviset haft mycket liten betydelse fr bedmningen i mlet.

Hovrtten kommer i sin dom fram till att Emma Jangestigs, nedan benmnd EJ, berttelse r ett starkt indicium som talar fr att Christine Schuerrer, nedan benmnd CS, gjort sig skyldig till pstdda brott. Detta i motsats till tingsrtten som helt riktigt konstaterar att ar av minnen inte kan tillmtas ngon betydelse. Allt enligt vad som framgr av professor Christiansons expertutltande och vittnesml infr svl tingsrtt och hovrtt. Professor Christianson har vid telefonsamtal med undertecknad liksom vid personligt sammantrde hnvisat till sina utredningar. Han anser att frsvarets anskan om prvningstillstnd egentligen innehller allt som borde behva sgas. Han tillgger: "Med tanke p konstaterad medvetandeniv dels genom sambon och dels genom ambulanspersonal och konstaterad medvetandeniv p sjukhus (3B) finns det inte frutsttningar fr adekvat inkodning och lagring (konsolidering av minnen). Utver detta uppvisar EJ en retrigerad minnesfrlust fyra veckor bakt i tiden, vilket r en lng tidsperiod vid skallskador och att det skulle ske en komplett terhmtning dels av minnen fre

skadetillfllet dels av skadan i sig har inte konstaterats i litteraturen/vetenskapen och nr det gller skadetillfllet inte ens ar av minnen p grund av konsolidering." Han anser att EJ utifrn hovrttens tolkning r helt unik och att hon skiljer sig fullstndigt frn vad som tidigare r knt i vetenskapen. Hr skall srskilt noteras att professor Christianson hrdes som rttens sakkunnig och inte p uppdrag av ngon av parterna. Professor Christansans kompetens och sakkunskap torde vara vl knd och var ocks motivet till att han utsgs till sakkunnig av rtten. Han har med frvning reagerat mot hovrttens slutsatser.

Frsvaret understrk initialt genom skrivelse till klagaren att det inte fick frekomma att EJs sambo Torgny Hellberg, nedan benmnd TH, skulle tilltas att obevakat vara tillsammans med EJ. Detta eftersom risken fr pverkan var uppenbar. TH knde till att CS var hktad i sin utevaro som misstnkt fr brotten. Det torde vara unikt i svensk rttshistoria att en nra anhrig- tillika part i mlet- agerat inte bara frhrsledare utan ocks bollplank fre och mellan "verkliga polisfrhr". Det r uppenbart att TH pverkat EJ att utpeka CS som grningsman. Detta framgr tveklst av de frhr som hlls med EJ. Jmfr hr med vad som anfrts under rubriken "mlsganden EJ s uppgifter" i anskan om prvningstillstnd.

Exempel p pverkan under frhr:

Anmrkningsvrt r att EJ vid frhr p sjukhuset 08-04-10 uppger att hon inte alls vet vad som har hnt: "egentligen knns det som hon borde ha minne, ngot minne av vad som har hnt eller ngonting om vem som har kommit in i deras liv eller ngot sdant, men hon har inget minne alls. Det r det jobbigaste, att inte alls veta vad som har hnt." Hr skall srskilt noteras att EJ i samma frhr sger att "hennes tankar r att hon vill veta vad somt hnt, var hon var, vad som hnde eftert, vart hon tog vgen, vem som hittade henne, allting sdant (... ) Hon och Togge pratade om ngot under natten och d sa han att hon skulle ta upp det med polisen men hon minns inte vad det var. Det var nog mer en fundering." Exempel i berrt hnseende terfinns i frhr 08-04-16 dr EJ sger "det kndes bra att bertta fr Togge ocks, fr han tog det s bra, fr han r med p alla Emmas tankar." Av frhret framgr att EJ bl.a. tog upp frgan angende en tjej som mdde psykisk dligt och som varit tillsammans med TH.

Vidare: "men nr hon berttade fr Togge sa han direkt att Emma mste ta upp det med polisen."

l nsta frhr 08-04-18 berttar EJ att hon hade en teori om att det kunde ha varit den dr tjejen som han trffat i Tyskland och som hon sett en bild p. THs svar var att "han sa att han grna stller upp och berttar, informera vad hon heter och s." TH reagerade med att han tycker "att det var jttebra att hon hade nmnt det och att hon hade berttad det fr polisen." Ovanstende r exempel p hur TH redan frn brjan utifrn sin kunskap om att CS hktats i sin utevaro som misstnkt pverkar EJ. Citaten terspeglar EJs och THs funderingar och diskussioner under deras obevakade samvaro redan i inledningen p sjukhuset. Svl vid tingsrtt som hovrtt citerade frsvaret ett tjugotal avsnitt ur frhren med EJ. Samtliga frhr frgicks av att EJ och TH obevakat diskuterade olika alternativa frklaringar till det intrffade. TH har i praktiken fungerat som frhrsledare och pverkat EJ infr kommande polisfrhr. Sammanfattningsvis framgr med all icke nskvrd tydlighet att TH aktivt bidrar till EJs berttelse. Professor Christianson har tagit del av samtliga frhr och helt avvisat EJ s berttelse under hnvisning till att man sjlvklart inte kan stta tilltro till densamma. Hovrtten har i sin dom citerat ur en del av beropade frhr, men anmrkningsvrt nog inte tagit fasta p Professor Christiansons totala sgning av EJs frmga att ha ngra som helst minnesbilder av grningstillfllet. Trots detta anser hovrtten t.ex. att det r bevisat att det "fanns en kvinna i hallen". Bortsett frn det faktum att EJ inte har ngra minnen frn sjlva hndelsen r det oklart, vilken kvinna p vilken plats och till vilken tidpunkt hovrtten egentligen menar nr de anser att det r "bevisat att det fanns en kvinna i hallen", d EJ t. ex. under sin sjukhusvistelse pekar p ett flertal sjukskterskor och ven uppger att hon ser sig sjlv i hallen. Att utifrn alla dessa uppgifter utgr ifrn att en uppgift, och just den, har med sjlva brottet att gra r ren spekulation.

Hrutver framgr av polisfrhr daterad 2008-06-25 med TH att han uppgav att namnet Tine, som finns i hans anteckningsbok, och d "Tina=Tine?", var hans egen fundering och inget som EJ har sagt. TH har inte heller under domstolsfrhandlingen psttt att EJ sjlv nmnt namnet Tine. Han uppgav ven d att "Tine" var hans egen slutsats och inte ngot som sades av EJ.

Hgsta Domstolen har i ett ml angende bevisvrdering i NJA 2010 sid. 678 genom ett tillgg av Justitierdet Gran Lambertz inskrpt bl.a. fljande "Trovrdighetsbedmningen mste ske med frsiktighet och med iakttagande av de svarigheter som finns att dra skra slutsatser. Beteendevetenskaplig forskning visar att det ofta grs felaktiga antagande om vilka omstndigheter som r relevanta fr trovrdighetsbedmningen. Som sgs i domen har man normalt anledning att lgga strre vikt vid faktorer som avser innehllet i berttelsen som sdan. En viktig omstndighet r drtill ofta hur berttelsen har vxt fram, t.ex. frekomsten eller avsaknaden av ledande frgor under utredningen. Vidare uttalas "att en person, liksom hans eller hennes berttelse, uppfattas som trovrdig, behver inte betyda att uppgifterna r tillfrlitliga. Det kan sammanhnga med att personen av ngot skl r vertygad om att bertta sanningen fast den uppgiften delvis har sin grund i inbillning, sammanblandning, suggestion, annan yttre pverkan p minnet eller omedvetna frskjutningar i minnesbilden." Hgsta Domstolens uttalande enligt ovan visar med styrka att Svea Hovrtts analys nr det gller EJs trovrdighet var under all kritik.

Fr det fall att klagaren beaktat frsvarets krav gllande att tillse att EJ inte skulle pverkas av information frn utomstende/anhriga hade CS inte utpekats p stt som blev fallet. Det av hovrtten konstaterade citatet "starka indicier" hade aldrig uppsttt. Denna omstndighet r av central negativ betydelse fr CS. Det frefaller uppenbart att hovrtten i motsats till tingsrtten band CS till brottsplatsen genom EJs under hand med std av omgivningen framtagna uppgifter. Detta eftersom hovrtten i motsats till tingsrtten helt korrekt inte ansg att CS var bunden till brottsplatsen genom vittnesuppgifter. Ovanstende missfrhllanden gllande hovrttens utvrdering av EJs uppgifter torde i praktiken ha varit av helt avgrande betydelse nr det gller domstolens stllningstagande i skuldfrgan. Hrigenom bands CS felaktigt till brottsplatsen. Avsaknaden av teknisk bevisning och vittnesbevisning r av strsta betydelse och nog s talande. Dessa omstndigheter hade vid en normal bevisvrdering lett till en friknnande dom eftersom vad som i vrigt frekom i form av indicier lngt ifrn rckt till fr en fllande dom d de saknar relevans i sjlva mlet. Anledning saknas drfr att g in p dessa.

Inte nog med att hovrtten drog en felaktig slutsats av EJ som "trovrdig" trots professor Christiansons sakkunniguttalande, de beaktade inte heller de felkllor och varningssignaler som finns i EJs berttelse, t.ex. det faktum att hon sjlv medger "att man kan frgas av Togge."

EJ uppger i frhr 08-04-20 bl. a. fljande: "han r ju lite mitt std allts. Det r ju sknt att kunna prata med ngon direkt, men visst man kan frgas av vad han sger ocks, men han frsker att inte sga ngonting." "P ngot stt har jag fastnat i tnkandet och utvrderandet. Det knns som det r det jag skall stadkomma nr jag r hr."

Nr frsvaret konfronterade henne med detta hennes uttalande under hovrttens frhandling uppger hon att det var frhrsledaren Anders Pommer och inte hon, som sagt s.

Redan tidigare har EJ ndrat och anpassat sina uttalanden frn frhr till frhr baserat p de uppgifter (t.ex. om en hammare, eller namnet "Tine"), som hon ftt frn sin omgivning (personer, media). Hon uppger att hon vill veta "allt" och att hon har lst om fallet i kvllstidningar innan processen.

Dessutom lmnar hon andra uppgifter p sin blogg daterad 2008-10-08 n under hovrttens frhandling: "Nr jag lg p sjukhuset och inte sett mig i spegeln trodde jag att jag hade hret kvar. Min familj fick frklara gng p gng att "nej, hret har de rakat av" men jag ville inte g med p det." Detta i motsats till vad hon uppgav i hovrtten dr hon "minns att ngon sger att hennes hr mste rakas av". Hon uppger att hon har hrt detta i ambulansen.

Dessa nya uppgifter uppfyller nyhetskravet enligt tillggsregeln d de r av betydelse fr EJs trovrdighets-, respektive tillfrlitlighetsbedmning och r ytterligare en varningssignal i hennes berttelse.

En ytterst stark varningssignal r ett frhr daterad 2008-05-15 som ocks citerades infr svl tingsrtt som hovrtt dr EJ uppger att hennes ml r att CS ska ka fast. Emmas tanke r att hennes eget vittnesml r av stor vikt men samtidigt s har hon ftt mnga smllar mot huvudet s hon vet inte riktigt sjlv vad man kan lita p. Emma hoppas att det finns andra stt att flla henne p n sitt eget vittnesml. Vidare skulle Emma bli vldigt osker om den hr personen sattes p fri fot. Emmas kropp sger att det hr r rtt. Observera att dessa hennes uttalanden kommer efter det att hon 08-04-26 av polisen informerats om att en tysk kvinna satt hktad och att hon var en frre detta flickvn till TH. Med tanke p de uppenbara felkllor som finns i EJs berttelse r det direkt sttande fr rttsknslan att en domstollgger denna hennes berttelse som grund fr en fllande dom. Fr det fall att domstolarna beaktat aktuella citat och rttat sig efter vedertagen vetenskap hade det varit helt uteslutet att tillmta EJs uppgifter ngon som helst relevans. Frunderskningen i den del den gller frhren med EJ har sdana allvarliga brister att det r ett rimligt krav frn CS att dessa brister rttas till p s stt att Hgsta Domstolen tar stllning till bevisvrdet av EJs uppgifter. Gran Lambertz tillgg har naturligtvis tillkommit utifrn det faktum att det finns ett behov av skrpning nr det gller bevisvrdering. CSs ml pvisar nstintill p ett skrmmande stt att Lambertz sikter i alla hgsta grad r befogade och har bring nr det gller CS. Vad som ovan anfrts betrffande hanteringen av EJs uppgifter gr dessvrre att CS inte anser sig har ftt en rttssker och rttvis rttegng.

Drtill kommer att svl tingsrttens som hovrttens dom bygger p felaktiga slutsatser bl.a. utifrn ett direkt felaktigt tergivande av innehllet i vittnesml: 1) Vittnet Pavlos Vlachogiannis har enligt hovrtten sagt att CS dagen fr aktuellt brott den17mars 2008 bar mrka tygskor med vita inslag. Det r inte korrekt redovisat. Han sade att han inte kom ihg vilka skor hon hade p sig den 17.3. 2) Vittnet Dimitrios stenos uppger enligt hovrtten att CS den 16 mars bar ett par mrkbar slitna mrkbl skor i suede eller textil. l frhr som fredrogs i hovrtten framgr emellertid att stenos hade "en knsla av" att CS den16mars hade ett par textilskor som var mrkbl eller svarta. stenos r slunda inte sker p sina uppgifter vilket inte redovisats av hovrtten. Vidare skriver hovrtten att Stenos har bedmt att en person med hnsyn till typ av klder kan vara CS. Men hovrtten redovisar inte att han sagt att CS inte har en mrk jacka, respektive att han aldrig har sett henne i en mrk jacka.

3} Weine Drotz (SKL) har inte som psts i hovrttens dom uteslutit att det kan handla om fler n en grningsman. 4) Dessutom tillkommer jmvl att THs uppgifter redovisats felaktig i domen (se ovan). T.ex. att EJ satte sig sjlv upp p THs uppmaning, det stmmer inte, TH anger att han frskte att lyfta/stta upp henne och att hon sjnk ihop igen. 5) Hovrtten skriver att EJ har nmnt namnet Tine. Det r inte korrekt redovisat. EJ har under sin sjukhusvistelse bara nmnt namnet Tina i samband med Lasse, som r tv personer ur hennes bekantskapskrets (se ovan). Hrtill kommer att hovrtten har helt felaktigt vrderat detta som ett starkt indicium som pekar i riktning mot CS.

Dessutom freligger en rad tveksamheter nr det gller mjliga grningsmn, hndelsefrlopp och skadebild. Hovrtten anser att man kan utesluta alternativa grningsmn. CS stller sig frgande till denna slutsats under beaktande av fljande:

1) EJ berttar inledningsvis vid frhr p sjukhuset att det som intrffat har med hennes slkt att gra. 2) Likas fynden av hrstrn pekar mot en annan grningsman. Hovrtten redovisar att en hrtuss terfanns i EJs hand och att en DNA analys visar att dessa hrstrn kan uteslutas komma frn CS (grad 4) men att det r vldigt lgt (grad 1) att det handlar om EJs hr. Tv hrstrn har hittats i hallen med DNA frn en man som inte gr att hrleda. Vad som r anmrkningsvrt r att hovrtten inte redovisar att ytterligare tv hrstrn ptrffats som varit freml till DNA analys. Kromosombestmning visar det normala fr en kvinna. CS liksom EJ och hennes slktingar uteslts. Allt enligt SKLs slutredovisning som fredrogs infr hovrtten.

3) Man har inte underskt blodspr p THs klder som hade kunnat indikera mot en annan oknd grningsman. 4) EJ berttar i frhr daterat 2008-05-28 om ett mrkligt mte med en kvinna i Vsters konserthus den 16 mars dagen fre aktuella brott. Kvinnan visade ett svrfrklarligt intresse fr EJs dotter Saga. EJ reagerade infr detta, ven fr det faktum att kvinnan talade engelska.

Drtill kommer ett antal allvarliga utredningsbrister som sjlfallet inte skall belasta CS:

1) Husavsprrningen dokumenterades inte. 2) Hanteringen p brottsplatsen var ytterst slarvig. Man skrade inte eventuella fingeravtryck frn t.ex. handtaget eller ytterdrren. Mjliga spr frn ringklockan kontaminerades med en polismans DNA nr han kontrollerade om denna fungerar. De hrfynd som hittades i hallen undersktes inte tillrckligt. THs bil kontrollerades inte vilket naturligtvis initialt hade varit p sin plats oaktat att TH senare kunde uteslutas. 3) Inget mordvapen hittades. Men en beslagtagen kniv undersktes inte. Och i ett frhr nmner TH en hammare som lg i hyllan i arbetsrummet. Det finns inga uppgifter dokumenterad om hur polisen agerat angende detta, t.ex. om hammaren hittades eller om man inte skte. Dremot beslagtogs och frdes frn Tyskland till Sverige en cykelpump som undersktes hos SKL. Sjlvfallet utan resultat. 4) Hndelsefrloppet r oklart. Se nedan. 5) Felaktig skoanalys: underskningen, utvrdering och dokumentation i frunderskningsprotokollet visar ett flertal allvarliga brister, nd fste man stor vikt vid dessa uppgifter. Se nedan. 6) Man kontrollerade inte mlsgarnas datorer noggrant, drmed missades de bilder p tv personer ur deras bekantskapskrets som kan frklara EJs tidiga uppgifter (personoch kldesbeskrivningar) som felaktigt ansgs vara grningsmannasbeskrivningar. l samband med detta utredde man inte, varfr TH och en av dessa personer tog bort bilderna frn sina webbsidor. Se nedan. 7) Ett par gympadojor frsvann frn hallen. Det finns inga dokument om de beslagtagits. 8) En av polisens hundfrare var p plats omedelbart i anslutning till brottstillfllet. Enligt uppgift upprttade han ett Pm, som dock frsvann. P srskild begran upprttades ett nytt Pm frst 2011-02-21.

10
CS anser att fljande tyder p subjektivitet: Under en hktningsfrhandling sger klagaren att hon inte behver vnta p DNA-resultat frn brottsplatsen fr att vcka tal mot CS. Hon anser att klagaren redan vid ett tidigt skedde helt ogrundat utgtt ifrn att hon r skyldig till brotten och drigenom bortser frn alternativa grningsmn. l ett videofrhr medger EJ att man kan frgas av TH. Denna information finns inte med i det officiella frunderskningsprotokollet dr alla frhr skrivits ner. Detta r av srskilt intresse d frsvaret i skrivelse till klagaren krvde att inte tillta obevakad kontakt mellan EJ och TH, d man med rtt, som det senare visade sig, befarade att just detta skulle hnda, dvs. att EJ pverkas. Men frsvarets invndning avslogs. Det r intressant att denna uppgift inte redovisas, d EJ medger att man kan frgas, ett faktum, som frnekas av klagaren. Under hovrttens pgende frhandling nskade frsvaret en kompletterande underskning av mlsgarnas datorer, men klagaren nekade till detta. Man kunde ha hittat diverse bilder p tv personer ur mlsgarnas bekantskapskrets, som passar i sitt utseende (1.60, mullig, svrt hr L respektive klder (kritstrecksrandiga byxor), verens med EJs tidiga uttalanden, som av polis och klagaren felaktigt ansgs vara grningsmannabeskrivningar/minnen frn hndelsen den17mars och ett utpekande av CS som grningsman, vilket kan frvna, d EJ i sina tidiga frhr inte pekar ut CS och d hennes beskrivningar inte verensstmmer med ess utseende. Det har visat sig att klagarens vgran hrvidlag var till nackdel fr CS eftersom EJs uppgifter angende ett eventuellt "utpekande" hade kunnat ifrgasttas redan i ett tidigt skedde och hon hade inte blivit utsatt fr falska beskyllningar. Tyvrr fick frsvaret frst efter avslutad rttegng knnedom om dessa bilder och kunde drmed inte anvndas som bevis. Att dessa EJs uppgifter stmmer verens med de tv personer som visas p de bilder som fanns p hennes dator bevisar att det inte handlar om EJs minnen frn sjlva hndelsen, som klagaren felaktigt pstr, men istllet om knnedom/kunskap. Det var ven professor Christiansons kommentar till dessa hennes uppgifter. De tv personerna kunde uteslutas som grningsmn och frsvaret hvdar inget annat, men det visar att EJ inte kan hlla isr inbillande minnen frn kunskap. Hr har vi ett uppenbart exempel p kllglmska. Christiansons bedmning i tingsrttens frhandling bekrftar detta d han sger att EJ inte har ngra minnen angende sjlva hndelsen. Den omstndigheten att den nmnda underskningen inte utfrdes innebar att CS ansprk p en rttvis rttegng inte tillgodosgs.

11

Enligt 23 kap.4 RB skall inte bara sdant som talar mot den misstnkte, utan ven sdant som r till frdel, beaktas. Bevis, som r till frmn fr den misstnkte, skall efterskas och tillvaratas. Den lagfsta objektivitetsplikten gller allt frunderskningsarbete, men det grundlggande objektivitetskravet anses glla allt klagarens arbete, sledes ven under domstolsprocessen. Istllet fr att fljer denna skyldighet frhindrar klagaren att frsvaret fick knnedom om viktigt material. klagaren frlitade sig fullstndigt p EJs grningsmanna och hndelsebeskrivningar, utan att kontrollera dessa uppgifter med hjlp av bevis frn brottsplatsen. klagaren ifrgastter inte EJs trovrdighet, respektive tillfrlitlighet, trots uppenbara varningssignaler. Polisens tidsuppgift p 9 min. frn brottsplatsen till stationen verkar vara knappt tilltagen. Olika internetsidor uppger 15-18 min.

Rttens ansvar fr att utredningen blir fullstndig betonades sledes i lagens frarbeten liksom att detta srskilt avser sdant som r till den tilltalades frmn (SOU 1938:44 S. 479). Men hur skall en domstol bedma om en utredning r fullstndig om man inte fr allt material presenterat? Hur skall en domstol ge en objektiv bedmning och vrdera material som redan frn brjan r ofullstndigt och felaktigt?

Enligt RB 58:2 punkt 4 fr resning beviljas till frmn fr den tilltalade om ngon omstndighet eller bevis, som inte tidigare har frebringats, beropats och dess frebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade friknts eller om det, med hnsyn till vad slunda frekomma, finns synnerliga skl att p nytt prva frgan om den tilltalade har frvat det brott, fr vilket han dmts. 1} l freliggande fall grundade bda tingsrtten och hovrtten sin bedmning fr att knyta CS till brottsplatsen p en skoavtrycksanalys, respektive deras dokumentation, som innehller graverande felkllor. Efter avslutad rttegng fick frsvaret information att kriminaltekniker Annelie Watter inte varit p brottsplatsen. nd finns hennes skoavtryck med i analysen i den officiella fup:en. Efter noggrann granskning av materialet upptckte frsvaret att civilpolis A. Gustafssons skoavtryck saknas i analysen, trots att han enligt hndelserapporten varit p brottsplatsen. Samma sak gller kriminaltekniker Lisa Rosen. Dessa brister r graverande eftersom skoavtrycken torde ha varit av om inte avgrande s i vrt fall av stor betydelse nr det gllde att binda CS till brottsplatsen. Hr skall skrskilt noteras att dessa brister har betydelse ocks utifrn att risken fr ytterligare misstag nr det

12
gller redovisning/icke redovisning av skoavtryck m. m. torde vara hgst troliga. Dessutom tillkommer att sakkunnig infr domstol omvittnat att det r omjligt att bestmma storleken p skorna eftersom avtrycken inte visar annat n en mindre del av sulan. Dessa brister skall naturligtvis belasta klagaren, som r ansvarig fr underskningens fullstndighet och korrekthet, och inte den tilltalade. Dessa uppgifter kom till frsvarets knnedom frst efter avslutad frhandling i hovrtten. Detta efter att Anneli Watters enligt uppgift sjlv har berttat att hon inte varit p brottsplatsen och att det drmed kan uteslutas att det handlar om hennes skoavtryck. Hrtill kommer vad som anfrts i bl. a. anskan om prvningstillstnd angende felaktigt redovisade uppgifter frn vittnen angende CSs skoinnehav i tiden innanfr brottet. Det finns drmed ingen stdbevisning fr klagarens pstenden. Polisens och klagarens bristflliga hantering av dessa uppgifter kan frvna och r icke srskilt frtroendeingivande fr deras utredningsarbete. Sdana allvarliga brister borde vara helt uteslutna, framfr allt nr det gller ett ml av denna svra beskaffenhet. Frsvaret har begrt att frunderskningen skall kompletteras i berrt hnseende. Svl klagaren som R har motsatt sig detta med frklaringen att uppgifterna saknar relevans. Detta r minst sagt anmrkningsvrt eftersom domstolarna har tillmtt klagarens redovisning av skoavtrycken stor betydelse till nackdel fr CS. En redovisning som visat sig vara felaktig fr att inte sga direkt missvisande och drfr inte heller skulle ha tilltits som avgrande bevis i mlet. Denna bristflliga analys klargr inte ens vilka poliser som varit p brottsplatsen och duger naturligtvis inte som underlag fr ett stllningstagande till en eventuell grningsman.

2) Enligt nya uppgifter berttar ambulansvrdare Kjell Pelenius att det inte fanns ngra tecken p yttre vld p EJs hand/arm i anslutning till brottet. Han och den annan ambulansvrdare tyckte att det var anmrkningsvrt. Detta omvittnades ven av en akutskterska som tog hand om EJ. Det r helt nya och viktiga vittnesuppgifter som kom till frsvarets knnedom frst efter hovrttens dom. CS har begrt att frunderskningen skall kompletteras i berrda hnseenden men nekats detta av klagaren och R d denne person tidigare hrts som vittne. Att en person redan hrts som vittne utesluter inte att den kan hras igen, med tanke p nyhetskravet, som hr i alla hgsta grad r aktuellt. Pelenius hrdes infr tingsrtten, men d fokuserade klagaren bara p EJs medvetandegrad. Under beaktande av mlets ytterst allvarliga beskaffenhet r det frvnansvrt att varken klagaren eller R stller sig positiva till frsvarets nskeml om att komplettera frunderskningen i berrt hnseende. CS dmdes utifrn rena indicier, vilket sjlvklart

13

borde ha franlett klagaren att lmna bifall till en begran om komplettering eftersom dessa nya uppgifter borde kontrolleras. Varken klagaren eller R verkar ifrgastta uppgifterna i sig. Uppgifter som enligt CS har stor betydelse fr mlet. Pelenius nya uppgifter passar inte ihop med klagarens grningspstenden, d det inte finns ngra tecken p avvrjningsskador p EJs arm. Det verkar osannolikt att ngon frskte att komma in och angripa EJ framifrn. Denna nya information i samband med hennes skallskador p huvudets baksida tyder p att hon ocks blivit angripen bakifrn. Hennes armskador tyder hellre p att hon fll och brutit strlbenet och inte, som hon pstr, att hon fick slag p armen. Hr skall srskilt noteras att EJ sjlv i polisfrhr den 20 april uppger att hon med tanke p skadorna kan ha knuffats nedfr en trappa i huset. Ytterligare std fr detta r att EJ lg p ett vis i hallen som tyder p att hon frskte att komma ifrn sin angripare, som redan funnits i huset, frn vardagsrummet/trappens riktning emot husdrren. ven de hr och blodspr som skrades tyder p att hon blivit angripen i denna del av hallen och inte nra husdrren, det var i trappomrdet som man hittade oidentifierade hrstrn och dr det fanns starka blodstnk. Alla dessa bevis tyder sammantaget p ett helt annat och rimligare hndelsefrlopp n vad klagaren pstr, d detta felaktigt grunder sig p EJs uppgifter. ven utan de nya uppgifterna borde hovrtten med hnsyn till freliggande bevislge ha kommit till den slutsatsen att det finns tillrckliga skl fr att tvivla p klagarens pstenden angende bl.a. hndelsefrloppet. Men istllet fr att gra en noggrann prvning av allt material valde de att "tro" p EJ. Bevisvrdering gr ut p att avgra vad som r bevisat. l den rttsliga prvningen mste den helt avgrande tonvikten ligga p vad man vet, inte p vad man tror. ven om det handlar som i detta fall om mycket tragiska omstndigheter fr domstolarna inte frbise den noggranna prvningen som krvs och inte blunda infr fakta som talar fr den tilltalade, och fakta som talar emot mlsgaren. Dessutom mste utgngspunkten vara att det inte r den tilltalades sak att bevisa sin oskuld, inte heller att leta fram omstndigheter som talar emot hans skuld (in dubio pro rea). Hgsta Domstolens definition av beviskravet medfr att bevisningen med styrka skall utesluta alternativa hndelsefrlopp. l beviskravet "stllt utom rimligt tvivel" mste anses att domstolen ska prva om det kan ha gtt till p ngot annat stt n som klagaren pstr. l freliggande fall nr bevisningen inte upp till beviskravet. Det kan inte anses stllt utom rimligt tvivel att talet r styrkt.

14

Som konstaterats gjorde hovrtten en felaktig bedmning av EJ som trovrdig och lade hennes berttelse trots de uppenbara felkllor och varningssignaler, som frsvaret klart och tydligt ppekade samt professor Christiansons sakkunnigutltande, som grund fr en fllande dom utan att det finns ngon som helst stdbevisning. Svl tingsrtten som hovrttens domar bygger dessutom p direkt felaktiga slutsatser bl.a. utifrn ett felaktigt tergivande av innehllet i vittnesml. Men ven den terstende bevisvrderingen uppfyller lngtifrn det krav som man kan ha anledning att frvnta sig i ett ml av denna ytterst allvarliga beskaffenhet, dr sdana graverande misstag borde vara helt uteslutna. Bde tingsrtten och hovrtten ignorerar fullstndigt det faktum att det mycket vl finns ett flertal personer p stationsfilmerna som har vita jackor p sig. De ignorerar vidare det faktum att inget vittne uppgav att CS verhuvudtaget gde en mrk jacka eller ngonsin sett henne med en mrk jacka. Tingsrtten kommer till den slutsatsen att grannen Marie Stefanssons beskrivning av en "konstig person", som hon hade sett p gatan, passar verens med en person p stationsfilmen som tingsrtten sjlv "vljer ut" att vara CS fr att p ngot sett kunna binda henne till brottet/brottsplatsen. Vittnet Marie Stefansson har under tingsrttens frhandling sett CS och inte knt igen eller identifierat henne som den person, som hon sg p gatan den 17/3. Trots detta anvnder tingsrtten hennes ytterst vaga personbeskrivning fr att godtyckligt bestmma att personen r CS. Vittnet Marie Stefansson fick aldrig se stationsfilmerna. Det r ocks oklart vilken relevans detta godtyckliga utpekande och Marie Stefanssons uppgifter har, d brottet varken skedde p stationen eller p gatan och d det inte finns indikatorer p att den person, som Stefansson sett, har med detta brott att gra. Hrtill kommer att det inte finns ngra tillfrlitliga uppgifter om hur grningsmannen sg ut. Med hjlp av en vervakningsfilm frn skavsta flygplats anser hovrtten att CS har en "slngig" gngstil. De ignorerar ett uttalande av en kriminaltekniker, som under tingsrttens frhandling har sagt att den lite obalanserade gngen kan bero p de hgklackade skor, som CS den dagen hade p sig, samt en ensidig belastning orsakat av en resvska som hon bar i den ena handen. Faktum r nmligen att CS inte har ngon avvikande, "slngig" gngstil, om det inte tillkommer andra omstndigheter. Dessutom r videosekvenserna p stationsfilmerna ryckiga, vilket utesluter att man kan urskilja hur en person rr sig. Och filmernas dliga kvalitet gr det omjligt att knna igen folk.

15
Hovrtten vljer ut olika personer frn dessa stationsfilmer och pstr att de knner igen CS pga. hennes gngstil. Det r uppenbart att det handlar om mer n en person, d de utpekade skiljer sig i sin lngd, vilket t ltt att se nr man jmfr de olika personerna med varandra. Nr man bestmmer deras lngd i jmfrelse med skjutdrren som mtt visar det sig att en utvald person r ca 10 cm. kortare n CS. Det r drmed uteslutet att det kan handlar sig om CS. Dessutom vljer bde tingsrtten och hovrtten bara ut personer med mrka jackor, trots att CS faktiskt hade en vit jacka p sig och inte ens hade en mrk jacka. Domstolarnas ventyrliga slutsatser r inget annat n spekulationer. Det finns en risk fr att domstolarna utifrn indicier som saknar relevans trott att CS var skyldig och utifrn detta felaktigt tagit fasta p s.k. "bevis" som motiverar en fllande dom. l tingsrtten bl.a. iakttagelsen frn Marie Stefansson och i hovrtten sensationellt nytnkande nr det gller EJs "trovrdighet". Se ocks vad som anfrts redan i anskan om prvningstillstnd angende tingsrttens jvsproblematik. Det r uppenbart att nmndemnnens personliga vertygelse att CS var skyldig uppstod lngt fre huvudfrhandlingens brjan utifrn den ytterst negativa och verklighetsfrmmande bild som lmnades om henne i massmedia. Detta frklarar t.ex. uttalanden frn en av nmndemnnen som sagt att "hon trodde aldrig att CS r oskyldig". Andra negativa konsekvenser var att i frunderskningen hrda vittnen var vertygade om att CS var skyldig, respektive planerade detta brott. Se vad som redan ovanfr nmns angende EJs felaktiga berttelse. Dessutom frelg en risk fr att personer ur allmnheten helt opkallat ansg att de hade information som stmde verens med massmedias utpekande av CS. Som ett exempel p detta var det i frunderskningen hrda vittnet Franca-Alexandra Guennewig, som efter att ha lst om mlet och sett CS p en bild i en tidning, helt vertygad om att hon hade trffat CS och att denne berttat att hon planerar ett brott mot barnen. Dessa uppgifter lmnade hon i sitt vittnesml vid polisen i Tyskland. Anmrkningsvrt r hur hennes vittnesml i sitt uttrycksstt/ordvalliknar det av EJ, som ocks anger att hon har lst "allt" om fallet, respektive CS, i kvllstidningar. FAG kallades fr "supervittne" i den svenska massmedia. CS har aldrig i sitt liv trffat FAG. Samma sak gller fr EJ, som hon frst sett vid tingsrttens frhandling. Liksom EJs r FAGs vittnesml ett exempel p kllglmska och ett ytterst negativt exempel p hur massmedia omedvetet pverkar vittnen med konsekvensen att oskyldiga mnniskor utpekas och beskylls.

16
Som redan inledningsvis anfrts har CS beropat svl huvudregeln som tillggsregeln som grund fr anskan om resning. Vad betrffar tillggsregeln ppnas mjligheten fr att gra en ny bevisvrdering. CS har enligt ovan systematiskt gtt igenom och vrderat den bevisning som lg till grund fr den fllande domen. Det r uppenbart att denna genomgng r gnad att framkalla tvivel om hennes skuld. Detta under beaktande av alla frgetecken som rests angende svl brister i utredningen som tveksamheter i bevisvrderingen. Det sistnmnda gller framfr allt analysen av EJs berttelse. Vidare framgr att CS begrt kompletteringar bestende i frhr med presumtiva vittnen, som dessvrre avslagits med den mrkliga motiveringen att de saknar relevans. Huruvida de saknar relevans eller inte kan inte avgras frrn vittnena hrts. Bevisvrderingen uppfyller lngtifrn det krav som CS har anledning att frvnta sig i ett ml av denna ytterst allvarliga beskaffenhet. Med tanke p vad som ovan anfrts torde det ur rttsskerhetssynpunkt vara ett hgst rimligt krav att man ntligen frutsttningslst prva mlet. Det torde vara av hgsta prioritet fr Hgsta Domstolen att lmna bifall till resningsanskan. Kravet p en rttvis rttegng innefattar en rtt fr den tilltalade att bli "juste" behandlad. Hr finns flera exempel p att s inte har skett. Tingsrttens och hovrttens domar har grundats p ett ofullstndigt underlag.

Vid en korrekt bevisvrdering hade CS kunnat uteslutas som grningsman eftersom hon inte kan knytas till brottsplatsen genom tekniska bevis eller vittnen. det tidsmssigt r omjligt att utfra detta brott och ta sig till stationen (vgen mellan brottsplats och stationen berknades vldigt knappt av polisen). det r osannolikt att en person kan ta sig frn brottsplatsen och ka kollektivt hela vgen utan att ngon skulle lgga mrke till de blodstnk som gm mste ha haft p sin kropp/klder. det inte finns ngon hotbild mot EJ.

17
BEVISNING

1) Frhr med CS till styrkande av att hon inte gjort sig skyldig till pstdda brott. 2) Frhr med EJ till styrkande av hennes bristande trovrdighet.

3) Frhr med TH till styrkande av EJs bristande trovrdighet och att EJ i motsats till vad som antecknats i hovrttens dom inte nmnt namnet Tine. 4) Frhr med rttens sakkunnige prof. Christianson till styrkande av EJs bristande trovrdighet. Kompletterande uttalande angende kllglmska utifrn FAGs frhr samt de bilder som fanns p mlsgarnas datorer.

5) Fr att kunna avge en komplett bevisuppgift yrkas att frunderskningen terupptas och att frhr hlls med Annelie Watter, Lisa Rosen och A. Gustafsson angende deras nrvaro alternativt utevaro p brottsplatsen samt deras skoinnehav. 6) Samma begran som enligt punkt 5 gllande Kjell Pelenius angende hans iakttagelse av EJs handskada till styrkande av alternativt hndelsefrlopp.

Vsters 2012-01-0

Enligt fullmakt