SPRKHISTORIA !

r mnniskans historia kort eller lng? Om man jmfr med hur lnge som det har funnits liv p jorden (ca 1 miljard r) s har mnniskoslktet funnits en vldigt kort tid. Vr mnniskoart Homo sapiens har bara existerat i ungefr 500 000 r. Innan dess fanns det andra mnniskoarter bla. Australopithecus, Homo habilis (den hndiga mnniskan) och Homo erectus (den upprttstende mnniskan). Dessa mnniskoarter finns inte mer. Deras plats p jorden har tagits ver av oss, Homo sapiens. Men man kan sga att de r vra frfder - lika oss p vissa stt men olika p andra. Den frsta mnniskoarten som tillverkade verktyg var Homo habilis fr 2,5 - 1,5 miljoner r sedan. Det r vid Homo habilis brukar man dra grnsen mellan mnniska och djur. De frfder som levde innan dem kan man rkna till djuren Australopithecus till exempel. nnu lngre tillbaks i tiden - fr ver 7 miljoner r sedan levde det en art som var frfder till bde chimpanserna, bonoboerna (dvrgchimpanserna) och oss mnniskor. Drfr kan man tnka sig att skillnaderna mellan dessa arter borde vara vldigt stora. r de det?

Australopithecus

Homo Sapiens

Homo erectus

Bonobo

SPRKHISTORIA !

Mnniska eller djur? Forskare har lnge diskuterat om vad det r som skiljer mnniskorna frn djuren, var sjlva grnsen gr. Man har tnkt att grnsen har att gra med frmgan att tillverka redskap frmgan att anvnda sprk frmgan att kunna frestlla sig framtiden frmgan att tnka symboliskt Allt detta kan vi moderna mnniskor gra, men experiment har visat att ven vra nrmaste slktingar p jorden chimpanserna och bonoboerna ven kan samma saker - men inte p en lika avancerad niv som vi. Det r faktiskt s att ven chimpanser och bonoboer tillverkar och anvnder enkla verktyg fr att f tag p mat. De kan ven lra sig att tolka och anvnda symboler och teckensprk fr att kommunicera ven om en nrliggande framtid. nd r de inte mnniskor utan rknas till apornas slkte bland djuren. Kanske r det en kombination av frmgorna som utgr grnsen? Vad vi kan vara skra p r i alla fall att vrt sprk har varit oss till stor nytta i vrt utveckling som art. Hur kan man veta vad som hnde fr lnge, lnge sedan? Men hur lnge har nu mnniskor kunnat gra det som finns p listan och hur vet man det? Det finns ju ingen att frga som levde nr frmgorna utvecklades och tyvrr inga fungerande tidsmaskiner heller. Det man vet idag, vet man utifrn vad man har hittat i jorden och i grottor, dr har man hittat spr som exempelvis jttegamla ben frn vra frfder och verktyg av sten som de har tillverkat. Med hjlp av fynden lgger vetenskapsmnnen och vetenskapskvinnorna sedan liksom ett sorts pussel med olika ledtrdar; hur tnderna sg ut berttar om vad man t fr mat och hur aggressiva hannarna/mnnen var, hjrnans storlek berttar ocks om kosten och om hur utvecklat sprket var, hur vlgjorda stenverktygen var berttar om hur mycket tid man hade till annat n att samla och jaga, eldstder berttar om att man t tillsammans, delade p maten men ven att man hade tid att anvnda sprket fr att bertta. Sophgar med benrester och snckskal berttar om vad man t och ristningar p artefakter (mnniskogjorda saker) och mlningar i grottor berttar om frmgan att tnka symboliskt. De som har som jobb att leta efter rester frn frr - oftast lngt ner i marken - kallas fr paleontologer och deras vetenskap kallas fr paleontologi. Man kan ocks lra sig mycket om mnniskans ldsta historia genom att studera kulturen och levnadssttet hos ursprungsbefolkningar som lever traditionellt p jorden nu. De som studerar hur man lever och tnker i olika kulturer kallas fr etnologer och deras vetenskap heter etnologi.

SPRKHISTORIA !

Homo habilis De frsta stenredskapen som man har hittat r ungefr 2 miljoner r gamla. De gjordes av mnniskoarten Homo habilis som till det yttre mer liknade en apa n en mnniska - ingen man skulle vga bjuda hem p middag kanske. Den ldsta eldstaden som man har hittat r 1 miljon r gammal. D levde mnniskoarten Homo erectus p jorden. De sg ut ungefr som vi gr idag - minus klder och mobiltelefoner. Den frsta mnniskoarten som kunde skapa avancerade och varierade ljud med sin talapparat (lungor, stmband och tunga) var vr egen art Homo sapiens. Arten r bara ca. en halv miljon r gammal och den har utvecklats en hel del sedan starten. Det viktigaste r kanske att vr hjrnstorlek kade snabbt i volym. Det skedde nr man brjade leva p strnder dr man ltt kunde f tag p snckor, musslor och fisk som r perfekt mat fr den som vill f stor hjrna (mycket protein och omega 3-fettsyror).

Om man har gott om mat, en stor hjrna och en talapparat som kan skapa mngder av olika ljud s r det inte konstigt att man brjar anvnda mer tid till att kommunicera inom

SPRKHISTORIA !

gruppen. Det var det som hnde. Sprket och tankefrmgan utvecklades parallellt. Vi blev allt smartare och allt bttre p att komma p lsningar p olika problem som vi stlldes infr i vra liv. Och fr kanske 100 000 r sedan var vra ursprungliga sprks grund lagd. Man kunde anvnda sprket fr att bertta om vad som hnt, om vad som hnde nu och om vad som skulle kunna hnda. Man kunde antagligen bde fantisera, ljuga och skmta med det muntliga sprket. Man tror att sprken d kan ha liknat de sprk som bushfolken i sdra Afrika talar idag. Ngra av bushfolken lever fortfarande i ett jgar- och samlarsamhlle precis som de tidiga mnniskorna. P den hr tiden levde alla mnniskor i det nuvarande Afrika. Man har faktiskt med hjlp av DNA-teknik kunnat spra alla nu levande mns ursprung till en man som levde dr fr ungefr 70 000 r sedan. Alla mn p hela jorden r slkt med honom. I forskarkretsar kallas han skmtsamt fr Adam (enligt abrahamsreligionerna den frsta mannen). Ungefr samtidigt som "Adam" levde gjorde ngon mnniska en artefakt som man anser bevisar att mnniskan kunde tnka symboliskt. Det r en bit ockra (en rostrd stensort) som man har ristat in ett abstrakt mnster i. Forskarna tror att det abstrakta mnstret betyder ngot. Vad det betyder kan man inte veta, men ockrastenar har lnge anvnts i religisa ritualer i Afrika. Kanske r mnstret ett meddelande till andevrlden? Antagligen har artefakten i alla fall fyllt en religis funktion.

Lngt senare - nr mnniskoslktet hade lyckats sprida sig ven utanfr den afrikanska kontinenten och spridit sig ver resten av jordklotet, nr hon hade lrt sig odla och organiserat sig i stora avancerade samhllen - d uppfinner man skriftsprket. Det som jag anvnder nu - det som du kan tolka och frst utan att vi behver vara i samma rum vid samma tidpunkt. Det r ocks fantastiskt! Eller hur? /Felix