You are on page 1of 25

Hösten 2006

KRISTINA BÜRÉN MATTIAS CARLSON BOSSE DAHL PÄR FAGERSTRÖM


BARBRO FISCHERSTRÖM MILAN GALIK JOAKIM JARDENBERG NIKLAS JONASON
KALLE JUNGKVIST THORBJÖRN LARSSON STIG NORDQVIST MORRIS PACKER
MATTIAS PEHRSSON ZANDRA RAUCHWERGER BOSSE SVENSSON
innehåll

04 DAGS ATT SATSA PÅ


26 PÅ SPANING EFTER
Kristina Bürén, Pär Fagerström, Joakim Jardenberg
Barbro Fischerström, Niklas Jonason,

MOBILA TJÄNSTER Kalle Jungkvist, Thorbjörn Larsson,


Stig Nordqvist, Morris Packer ORD SOM FLYTT

06 AVSTAMP 2006: FRAM


30 ETT LOKALKONTOR
Kristina Bürén, Mattias Carlson, Mattias Pehrsson
Bosse Dahl, Milan Galik,

FÖR BÄTTRE VILLKOR! I FICKFORMAT


Joakim Jardenberg, Stig Nordqvist,
Morris Packer, Mattias Pehrsson
Zandra Rauchwerger

12 E-PAPPER OCH PULSMÄTARE


34 DETTA SKA JAG
Milan Galik Morris Packer

– EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ BERÄTTA OM ELVA ÅR

16 MOBILISERA
38 SÅ FUNGERAR MOBILA
Bosse Dahl Kristina Bürén

MERA! TJÄNSTEMARKNADEN I DAG

20 TV OCH WEBB
42 GÖR DET ENKLARE
Mattias Carlson, Stig Nordqvist
Zandra Rauchwerger

HITTAR IN I MOBILEN FÖR KUNDEN – NU!

22 UTMANINGEN MED
46 KRÄSNA KONSUMENTER
Niklas Jonason Stig Nordqvist

DISPLAY NUMMER 3 VÄLJER E-GRÖNA MOBILER

24 VI ÄR I COMMUNITY-
+ GODA EXEMPEL FRÅN
Bosse Svensson Kristina Bürén

BRANSCHEN HELA VÄRLDEN

Hösten 2006

Redaktör: Kristina Bürén Formgivning: Tony Henschel Illustrationer: Lasse Widlund Uppdragsgivare: Tidningsutgivarnas Förhandlings- och strategigrupp för mobila tjänster: ordf. Pär Fagerström, Niklas
Tryck: Tabloidtryck i Norden AB, september 2006 KRISTINA BÜRÉN
BARBRO FISCHERSTRÖ MATTIAS CARLSON
THORBJÖRN
BOSSE DAHL PÄR
KALLE JUNGKVIST M MILAN GALIK JOAKIM JARDENBERG
MATTIAS PEHRSSON LARSSON STIG NORDQVIST
ZANDRA RAUCHWERGE
FAGERSTRÖM
NIKLAS JONASON
MORRIS PACKER
R BOSSE SVENSSON
Jonason, Kalle Jungkvist, Thorbjörn Larsson, Barbro Fischerström, Morris Packer, Stig Nordqvist, Kristina Bürén

02 INNEHÅLL INNEHÅLL 03
förord

Dags att satsa på mobila tjänster


År 2006 finns mobiltelefonen i var och varan- tills hindrat många medieföretag från att satsa
nans ficka, men det är fortfarande många män- på mobila tjänster. KRISTINA KALLE
niskor som ser ut som frågetecken när man
nämner begrepp som 3G, WAP, MMS och
Några konkreta punkter på vår agenda är att
förändra intäktsdelningen mellan innehållslever- BÜRÉN
Projektledare Ifra / Tidningsutgivarna
JUNGKVIST
Chefredaktör, Aftonbladet Nya Medier
videotelefoni. Tröskeln för att komma igång med antör och nätoperatör, att avskaffa de fasta
mobila tjänster är fortfarande hög och många avgifterna, att ta bort pristaket för mobila tjäns-
tar sig inte tid att skaffa rätt inställningar. ter samt att reda ut momsproblematiken.
För medieföretag som testat rollen som mobil
Under vårens arbete har många intressan- PÄR THORBJÖRN
innehållsleverantör är problemen tydliga – de
stora vinsterna uteblir med dagens villkor för ta tankar på den framtida mobilmarknaden dykt FAGERSTRÖM LARSSON
Chefredaktör, Dagens Nyheter
distribution och utvecklingen hämmas. upp – tankar som vi vill låta er ta del av. Det är VD, Dalarnas Tidningar,
ordförande i Tidningsutgivarna
Medieföretag har börjat leta efter sätt att därför denna skrift, som du nu håller i din hand,
komma runt villkoren och bygger upp rutiner har kommit till. Här har vi samlat material från
och system för att kunna ta betalt utan nät- deltagarna i Tidningsutgivarnas satsning, som
STIG
operatörernas inblandning. Är dessa lösningar
nödvändiga eller kan vi gemensamt göra något
fritt fått skriva visionära texter utifrån vad de tror
om marknadens utveckling – och vad som krävs BARBRO NORDQVIST
för hela branschen? för att denna ska bli så gynnsam som möjligt. Vi
har även samlat fakta och exempel på ny-
FISCHERSTRÖM
VD, Tidningsutgivarna
Direktör, Teknik och digitala medier,
Tidningsutgivarna

En grupp på Tidningsutgivarna började arbe- skapande tjänster. Slutligen listar vi ett tiotal prio-
ta med frågor kring mobila tjänster redan 2003, riterade punkter som förtjänar att hamna även
och sedan början av 2006 är mobila tjänster en på era agendor. MORRIS
särskild satsning i Tidningsutgivarnas verksam-
het.
Vi hoppas att denna skrift kan ge er lite mer
kunskap och en hel del inspiration för ert fortsat-
NIKLAS PACKER
I projektet – där vi alla deltar – är målet att för- ta mobila arbete ute i tidningshusen. ■ JONASON
VD, Citygate
Bonnier mobila tjänster

bättra villkoren på den mobila tjänstemarknaden


och att klargöra olika problemområden som hit- Stockholm, september 2006

04 DAGS ATT SATSA PÅ MOBILA TJÄNSTER DAGS ATT SATSA PÅ MOBILA TJÄNSTER 05
Avstamp
mobila tjänster på våra respektive företag. Inte som GP fick in via SMS fick GP behålla hälften.
oväntat har vi stött på liknande problem i vårt På grund av detta använder GP numera bara
arbete. Här följer en sammanställning med mobilen för att starta prenumerationer, inte för
självupplevda exempel som målar upp en bild av att ta betalt. Numera finns SMS med som ett
den marknad som medieföretagen jobbar på i svarsalternativ i alla prenumerationskampanjer

2006:
dag. på GP, men faktureringen sker på vanligt sätt.
Ytterligare ett skäl till detta är att prenumera-
Erfarenheter från Skånemedia tionskostnaden ofta överstiger pristaket för vad
Läsare av SkåneMedias tidningar kan skicka in en tjänst får kosta.
annonser via sin mobiltelefon till tidningarna. Ett annat exempel från Göteborgs-Posten rör
Detta används vid utvalda tillfällen (Mors dag privatannonser. På ett år publicerar GP 200 000

fram för
eller Fars dag etc.) och har varit en framgång. privatannonser. Att erbjuda inmatning och betal-
Dessutom har läsvärdet varit stort. Sådana här ning av annonser via mobilen är högintressant
tjänster genererar såväl trafik som material till tid- och en naturlig utveckling av denna affär. Av de
ningen. Problemet är att en annons bara får erfarenheter GP har när det gäller mobilkampan-
kosta upp till 50 kronor, vilket är det pristak som jen är de också övertygade om att ett stort antal
satts av operatörerna, trots att det finns utrym- annonsörer skulle utnyttja denna möjlighet. Det

bättre
me att ta ut ett högre pris av läsarna. Av de 50 är enkelt att ta en bild med mobilkameran, skri-
kronorna försvinner omkring hälften i skatt och va en text och skicka. Det är dessutom betalt
avgifter till operatörer. Det som blir kvar är inte och klart. Enklare kan det inte bli. Men när i stort
motiverande för att utveckla nya tjänster. sett halva intäkten försvinner på vägen blir det
ointressant att utveckla denna möjlighet.
Erfarenheter från Göteborgs-Posten
I samband med att GP gick över från fullformat Erfarenheter från Upsala Nya Tidning

villkor!
Kristina Bürén
Mattias Carlson till tabloid under 2005, genomfördes en stor pre- UNT har testat att skapa en ljudtidning – en
Bosse Dahl numerationskampanj. För 30 kronor erbjöds nya inläst sammanfattning av dagens tidning, som
Milan Galik
Joakim Jardenberg läsare att testa tidningen en månad och därefter distribueras via mobilnätet. Det visade sig att
Stig Nordqvist fick de erbjudande om förlängning. För första konsumenterna gillar produkten, men att de inte
Morris Packer gången erbjöds mobilen som ett svarsalternativ. vill betala så mycket för den, högst 5 kronor per
Mattias Pehrsson Kampanjen blev oerhört framgångsrik och av utgåva. Det är ungefär hälften av vad operatörer-
Zandra Rauchwerger
drygt 41 000 svar kom nästan 5 000 via SMS. na tar av konsumenten för mängden överförd
När provprenumerationen gick ut följdes det upp data till mobilen – och därmed är detta inte
med ett helårserbjudande via SMS. intressant att utveckla.
Allt fler medieföretag ger sig i kast med Nej, de ekonomiska frågetecknen till trots så Denna gång var det inte möjligt att betala via tele-
mobila tjänster. Medieföretagens ställning och finns det all anledning att försöka hänga med på fonen, men över 300 tackade ja genom att svara Erfarenheter från Bonnier
den kunskap som finns inom organisationerna gör den mobila tjänstemarknaden. Om inte vi som på SMS:et. Detta exempel visar tydligt på potenti- Inom Bonnierkoncernen har man genom en
att vi har kapacitet att skapa spännande tjänster medieföretag förser den mobila världen och dess alen när det gäller att flytta delar av tidningens kärn- central satsning aktiverat ett flertal varumärken
som lockar läsarna till interaktivitet och som bygger läsare med nyheter och redaktionellt material så affär till mobilen. Att nära 5 000 personer sätter sig som tidigare avstått från att utveckla mobila
relationer till nya läsargrupper. kommer det att dyka upp andra aktörer på mark- och knappar in namn, adress, våning, lägen- tjänster. Det tidigare motståndet mot mobila
I dag begränsas tyvärr många medieföretag av naden som gör det. Om inte medieföretagen hetsnummer och hemtelefonnummer visar att tjänster bland dessa varumärken har huvudsak-
villkoren på den mobila tjänstemarknaden. Många vågar, så kommer det om några år att vara kanalen fungerar trots att det är lite krångligt. ligen berott på att det har varit krångligt och dyrt
problem är relaterade till intäktsmodellen. En stor någon annan som står för nyheterna och annon- Problemet är att av de drygt 140 000 kronorna att komma igång. Genom att förenkla starten ➔
del av kakan går direkt till operatörerna och många spengarna.

»
medieföretag har svårt att hitta motivationen att I SWOT-analysen på sidan nio ges en översikt
skapa tjänster när de ser pengarna försvinna på av medieföretagens möjligheter och styrkor, men
vägen.
Vi tror att fler medieföretag skulle finna motivatio-
även svagheter och saker att se upp med på
marknaden för mobila tjänster. Analysen är resul-
Kampanjen blev oerhört
framgångsrik. Av 41 000 svar
kom nästan 5 000 via SMS«
nen att skapa spännande tjänster om de fick tatet av en workshop som genomfördes på
behålla en större del av intäkterna. Vad ska man då Tidningsutgivarna i maj 2006.
göra? Bara vänta på att villkoren ska förbättras? Vi som skriver denna artikel har alla erfarenhet av

06 AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR! AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR! 07
»teknik
I första hand bör vi satsa på befintlig
i mobilen. Använd webbläsaren
SWOT-analys: Dagstidningarna i den mobila världen

– eller den förinstallerade chatklienten«

och ta bort de initiala kostnaderna uppstod en installeras och sedan vara på för att fungera. För
dramatisk utveckling av såväl tjänster som en mediekonsument som även tittar på andra
användning. Genom att ta bort instegsproble- tv-kanaler, lyssnar på flera radiostationer och
matiken kan även varumärken som till exempel läser flera tidningar så är det här med applika-
Månpocket finna nytta med mobila tjänster. tioner/klienter ingen hållbar lösning. Om alla
(Månpocket låter läsare betygssätta böckerna medieföretag skapar sådana blir det bara krång-
via SMS.) ligt. Nej, det vi bör göra är att i första hand satsa
Många användare spenderar stora belopp på befintlig teknik i mobilen. Använd webbläsa-
årligen på att skicka in exempelvis korsordssvar ren – eller den förinstallerade chatklienten!
via SMS. Av 1000 betalade kronor går dock
mindre än 500 kr till tidningen som gjort krysset. Ur exemplen ovan kan vi sammanfatta några
Därför arbetar man för att finna storkonsu- återkommande problem som vi genom att delta
menterna och erbjuda dem prenumerationer på i Tidningsutgivarnas satsning på mobila tjänster
mobila tjänster. Ett exempel är att erbjuda dem hoppas kunna förändra.
att betala en fast månadskostnad via faktura
och svara på så många kryss de vill kost- ● Det finns ett pristak för vad en mobil tjänst får
nadsfritt. Det är en lösning som både tidningen kosta för kunden. Ett tak som förhindrar utveck-
och användarna tjänar på, men operatörerna blir lingen av vissa tjänster som potentiellt skulle
MER LÄSNING
förlorarna. En annan lösning för att gå runt ope- kunna generera stor trafik.
ratörerna är att lägga på 5 kronor på prenume- ● En stor del av intäkterna från samtliga typer av Mer om den mobila tjänstemarknaden finns i artikeln “Så fun-
gerar marknaden för mobila tjänster i dag” på sidan 42.
rationsfakturorna för varje tävlingssvar i stället för mobila tjänster utgörs av avgifter till operatörer.
att dra kostnaden direkt via Premium-SMS. De som skapar tjänsterna får bara behålla en
Nyckeln till dessa strategier är Bonniers databas liten del av kakan. Tabellen är huvudsakligen ett resultat av artikelförfattarnas arbete på ett seminarium som hölls på Tidningsutgivarna i maj 2006.

för mobila tjänster i kombination med koncer- ● Det är krångligt för medieföretag att komma

Tio punkter för framtiden


nens övriga kunddatabaser. igång. Marknaden är en djungel och startavgif-
terna är höga.
Ett annat exempel som vi sett är från den
svenska Melodifestivalen år 2006, där hundratu-
sentals tittare röstade via SMS. Här valde SVT Det finns flera tänkbara lösningar på dagens heter att skapa och utveckla en relation. Med
att begränsa sig till en operatör vid omröstning- problem, lösningar som alla kan leda till ett mobila tjänster kan medieföretag på så sätt
en. Hade det inte varit så krångligt och dyrt att fördelaktigt framtidsscenario. Vi som under- utöka sin räckvidd. Kanske kan medieföretag
ansluta sig till flera operatörer så kunde säkert tecknar denna artikel tror på att den mobila hitta möjligheter i avknoppade varumärken
SVT ha vänt sig till fler än bara Telias abonnen- kanalen innebär goda möjligheter för medie- och genom olika tjänster lyckas nå unga läsa-
ter? Det stora antalet tittare som inte kunde företagen. Vi har olika åsikter – och ser olika re som gärna chattar eller spelar, etc. Det är
rösta innebar att både kanalen och operatörer- framtidscenarier, som ni kan läsa om i de indi- förstås även viktigt att erbjuda rätt material för
na gick miste om stora summor. viduella artiklarna som följer, men punkterna att locka denna målgrupp.
Nu har SVT lanserat en ny tjänst – ”Kvick”. Det nedan tycker vi alla är viktiga för framtiden.
är en applikation som användaren laddar hem till
mobiltelefonen och som kan användas vid
omröstningar och liknande. I stället för att skicka 02 ERBJUDER VI RÄTT MATERIAL
FÖR MOBILEN?
SMS kan kunden använda denna applikation
som skickar information via datakanalen i mobi-
len. Skillnaden blir stor – det kostar ören istället
01 MOBILEN ÄR EN VIKTIG PLATS I
UNGA MÄNNISKORS LIV Kan vi tjäna pengar på nyheter via mobilen som
vi hoppas? Eller ligger vår möjlighet i att ta på
för kronor för användaren. Så långt är det jät- Kanske kan mobilen vara rätt väg för tidningar- oss återförsäljarrollen av material från andra
tebra. Problemet med denna typ av tjänst är att na att nå de unga potentiella läsarna som hittills branscher som troligtvis kommer att tjäna stora
den måste laddas hem till den egna telefonen, inte har hittat till tidningen? Här finns det möjlig- pengar på mobilaffärer? ➔

08 AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR! AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR! 09
03 TV I MOBILEN ÄR VERKLIGHET
– MEN PÅ OLIKA SÄTT 07 VÅGA FÖRÄNDRA!
SÅ GJORDE DOM
Som det ser ut nu på marknaden så har det Det är inte självklart att allt kommer att fungera EXPRESSEN OCH
beslutats att vi kommer att använda standarden på samma sätt som det gör i pappersverksam- GÖTEBORGS-
DVB-H i Sverige för stora nationella sändningar. heten. Det gäller att hitta ett sätt att hantera POSTEN
Parallellt med detta kommer olika varianter av dessa avvikelser. (Exempel: ekonomiavdelning-
IP-tv att växa fram och detta kan vara ett lång- en kan i praktiken stoppa en ny mobil tjänst
siktigt och lokalt intressant alternativ. Det är vik- genom att förklara att redovisningen är under-
tigt att ha i åtanke att denna utveckling kommer målig eller inte kommer i tid osv).
att påverka den lösning ni gör på ert företag.

04 RÄKNA INTE MED ATT KUNNA TA


BETALT AV SLUTANVÄNDAREN
08 TIDNINGARNA BÖRJAR INTE OM
FRÅN NOLL!
Medieföretag har starka traditionella band och
Än så länge har vi sett en betalningsvilja hos befintliga relationer med både läsare och annon-
konsumenterna, men vilken av vanorna vinner i sörer. Detta går att bygga på. För mobilen kan
längden: vanan av att betala för mobilt innehåll, befintligt innehåll förädlas och papperet kan fun-
eller att få nyheter gratis? Vi ser att vi just nu gera som plattform. Utnyttja de egna kanalerna
befinner oss i en brytningspunkt med tydliga och marknadsför där läsarna redan finns.
paralleller till webbens utveckling för några år
sedan. Vi kommer inte att kunna ta betalt av
slutkonsumenten så som vi tidigare gjort. Det vi
i stället bör göra är att bygga trafik och hitta
andra sätt att kapitalisera på. Vi tror att vi kan
09 REKLAM BLIR EN INTEGRITETS-
FRÅGA I FRAMTIDEN
GP Sportzapp och Expressen Live – sporttjänster från Expressen och Göteborgs-Posten.
Bara den som har användarnas förtroende kan
göra detta genom att ta betalt av annonsörerna
skicka reklambudskap till folks mobiler. Elek-

Sport- och bevakningstjänster


i stället för av slutkonsumenten.
tronisk kommunikation och marknadsföring
kommer att ske helt på konsumenternas villkor.

05 MEDIET MEDFÖR UNIKA Tidningarna har ett så stort förtroendekapital att


MÖJLIGHETER de kan ta en sådan roll och få tillstånd att leve-
PRENUMERATIONER på ning som enbart levereras daren sedan kontinuerlig
rera ett urval kommersiella budskap direkt till
En sådan är att nå individer. Mobilen är ett mobila nyheter är mycket via SMS och MMS till prenu- information och de senaste
läsarnas mobiler. Annonsörerna ser i sin tur
medium som inte når ett ”hushåll” eller en vanliga. I de flesta prenume- meranterna. resultaten till sin telefon via
medieföretagen som trogna samarbetspartners
”webbläsare”, utan man når individer direkt. Inter- rationstjänster kan använda- WAP, så fort något intres-
som sitter på stora kunddatabaser. För dessa
aktiviteten och snabbheten är två andra möjlig- ren, i något varierande grad, MÅNGA TIDNINGAR er- sant händer. Expressen har
kontakter kan tidningarna ta bra betalt av
heter med mobila tjänster. specificera vilken sorts nyhet bjuder mobila sporttjänster, en sådan tjänst som heter
annonsörerna.
han eller hon är intresserad där man kan prenumerera ”Expressen Live” –
av. Det kan exempelvis vara på skräddarsydd informa- Göteborgs-Posten har en

06 VÅGA SATSA!
10 IP-TELEFONI ÄR PÅ VÄG IN I
MOBILEN
huvudrubrikerna, nöje, sport
eller börsinformation. Ett
SMS eller MMS skickas
tion om just de lag och spor-
ter man är intresserad av.
Några tidningar som erbju-
annan som heter ”GP
Sportzapp”. Dessa tjänster
har en fast vecko- eller
Var inte låst vid det gamla trygga papperet. För Det i sin tur kommer att innebära nya möjligheter sedan ut ett antal gånger der sådana tjänster är ame- månadskostnad och är kon-
att medieföretag ska ha en chans i framtiden för alla innehållsleverantörer och påverka mark- om dagen eller i veckan. rikanska Lawrence Journal- struerade för att bara använ-
måste vi utveckla nya affärer. Det gäller att närma naden. Exakt hur vet vi inte, men antagligen World, svenska Aftonbladet da små datamängder vid
sig den nya kanalen med vetskap om att man kommer bråket om intäktsdelning och avgifter DENNA typ av tjänst finns och brittiska The Sun. informationsöverföringen –
måste testa flera saker för att hitta rätt. Om vi inte längre att vara aktuellt. ■ på ett stort antal tidningar i till skillnad från de tjänster
inte satsar redan nu och erbjuder läsarna nyhe- världen, från La Corriere i NÅGRA TIDNINGAR har där SMS används och man
ter och information så finns det andra typer av Italien till Bernama i tagit sporttjänsterna ett steg betalar per meddelande.
aktörer som kommer att kunna erbjuda olika tid- Malaysia. Här finns det längre och skapat program-
ningsliknande tjänster och därmed ta vår mark- pengar att tjäna, vilket varor man laddar hem och
nad. Tro inte att vi kan hindra en utveckling. Det schweiziska BEX Media tog konfigurerar efter egna ➔ MER PÅ WEBBEN
bästa vi kan göra är att försöka förhålla oss till fasta på när de startade tid- intressen. Enligt den person- www.expressen.se/mobil
den tidvattensvåg av nya innovationer och nya ningen 468, som är en tid- liga bevakningen får använ- www.gp.se/mobil
beteenden som sköljer över oss.

10 AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR! SÅ GJORDE DOM 11


att lilla m a m ma.

gon
G
GIN
JOG TT
RU

PAPPER
Absolu
Senastet
Nyt
t

E-papper och pulsmätare – en helt vanlig dag alltså


Om fyra år är vår vardag totalt upp- dofterna att espressomaskinen var vaken och att visst till mobiloperatörerna. Så tidningsfolket tving- jekt när dataavdelningen meddelade att idag var
kopplad – i alla fall om det blir som den visste såväl vad klockan var som vad Erik ville ades att tänka till och såg till att de själva blev ope- det den stora virusdagen – igen. Så det var bara
Milan Galik förutspår. ha: en dubbel cappuccino. ratörer. Inte på mobilsidan, men i stadsnätet. Inom att stänga av datorn, ställa in medieläsaren i vän-
Innan han klev upp greppade han pulsmätaren loppet av ett halvår satte man upp ett trådlöst nät teläge och vänta tills de fick igång uppdateringar
och läste av vilopulsen. Ok. Sedan ställde han sig över hela stan och plötsligt kunde alla tidningspre- och återställde backuparna. Tur att han hade sin
på vågen och konstaterade att han kunde äta numeranter koppla upp sig med allehanda appa- privata läsare med – han kopplade upp sig på tid-
MILAN 3 000 kcal idag, utan att gå upp i vikt.
På vägen till köket kastade han av gammal
rater. När tidningen väl kom in i det snabba stads-
nätet började man också sända lokal-tv, vid sidan
ningens nät och kollade på maratonloppet han
hade spelat in på mediecentret hemma igår kväll.
GALIK
Utvecklingsansvarig digitala medier,
vana en blick på hallgolvet. Ingen tidning, nej inte
där. Inte nu längre. Han hade alltid varit nyfiken på
av tidningens ordinarie webbplats.
Erik bläddrade snabbt genom sina nyheter och
Så småningom kom allt igång och det blev en del
gjort, delvis tack vare lugnet på IM (Instant
Upsala Nya tidning ny teknik och efter viss tvekan hade han nyligen kastade en blick på rubrikerna i de kategorier han Messenger). Ett enda meddelande på förmidda-
slagit till på erbjudandet från lokaltidningen. Ett valt bort. Inget särskilt hade hänt. Valrörelsen var gen, en påminnelse om lunchen med Sara.
sorts elektroniskt papper som laddades med igång på allvar och det fanns gott om löften.
Måndag morgon. Erik kände en intensiv läng- innehåll varje natt och fylldes på med ytterligare Fildelningspartiet var på väg in i riksdagen, bara Antivirusprogrammen är kinkiga
tan efter att ligga och dra sig lite till. Den där mobi- nyheter under dagen. Inte riktigt samma sak som en sån sak. Eftermiddagen var lika lugn, bortsett från en kort
len väckte honom halv fem på morgonen och papper, men nästan. Han tryckte på uppdateringsknappen på sin chatt med Peter om var de skulle springa efter
sedan var det inte lätt att somna om. Felet var tidning, ingenting. Han blev lite förvånad, men så jobbet. Till slut bestämde de sig för att testa en för
hans eget, han hade glömt att ställa den i tyst läge Smartare än grannarna kom han ihåg att han hade reklamspärren på. dem okänd åttakilometersrutt någon hade lagt ut.
och därför ekade nyhetsflashen genom julinatten. Mycket riktigt, branden fanns med på första Visserligen kostade tidningen en slant extra då, Det gick lite segt att få ner den i medialäsaren,
– Det är verkligen botten att man inte ens år sidan, med bild och allt. Han kände sig lite smar- men det var det värt. Det var bara någon dag i antivirusprogrammen var kinkiga, som vanligt.
2010 kan få apparater att anpassa sig till vår tare än grannarna, som fortfarande envisades veckan han släppte in reklamen, när han skulle Väl ute i skogen visade det sig vara mödan
dygnsrytm, grymtade han medan han ögnade med pappersvarianten. Hans tidning var ju både storhandla. värt. Medieläsaren, som nu tjänstgjorde som
igenom telegrammet som störde hans skönhets-
sömn. Den borde ju fatta att man sover på natten,
snabbare och billigare.
Så hade det inte alltid varit. När lokaltidningen
Under den korta vägen till jobbet unnade han
sig lite tystnad – hörlurar i öronen men inget ljud. PAPPER
GPS, visade vägen, noterade tider och jämförde
dem med andra i spåret. Erik och Peter låg efter,
men det gör den inte. Den fattar inte ens när det började med e-papperet för två år sedan var den Väl framme på jobbet var han bara tvungen att Absolu
men vaddå, det var ju första gången. De knappa-

Senastet
är dags att byta till eller från sommartid. dyrare än pappersupplagan. Då uppdaterades lyssna på musik – öppna landskap var inget för de in på de okända motståndarna mot slutet och
Irritationen gick snabbt över när han kände på den via mobilnätet och en stor del av priset gick Erik. Han hade knappt hunnit igång med sitt pro- bestämde sig för att utmana dem genom att ➔
Nyt
12 E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ t 13
»om
Han påminde sig själv att beställa
distributionen av e-papperet
SÅ GJORDE DOM

kommande helg«
AJC OCH DIGITAL
CYCLONE

ladda upp sina data på sökjättens hälsosajt. en från honom och Peter. En hygglig sajt, lite för
Några vändor till och de borde ligga bra till. mycket reklam bara.
Efter passet hängde Peter med Erik hem, för
att kolla på hans senaste tillskott i maskinfloran: Färskare än papperstidningen
två jättediskar för lagring av alla mediefiler. Det har Han påminde sig själv om att beställa om distri- The Atlanta Journal
Constitution och
ju blivit en del med åren: tiotusentals låtar, butionen av e-papperet kommande helg. Då Digital Cyclone har
hundratusentals bilder och videoklipp. För att inte skulle han ju åka ut med mamma till landet och tjänster som varnar
tala om alla bloggar, foruminlägg, mail och mess, där ute fanns det inte mycket av stadens infra- via mobiltelefonen
utspridda i cyberrymden. Pedant som han var, struktur. Faktiskt kunde man fortfarande se fasta om ett oväder
hade Erik noga märkt upp allting efter ett eget telefonledningar här och var. Kanske hade folk närmar sig.
system och det var det Peter ville se. Han hade dem till nätuppkoppling, för hit nådde inte stads-
det mesta av sina filer ute på andra sajter och, nätet. Och det var just här ute i glesbygden tid-
som han uttryckte det, var på väg från informa- ningen hade de flesta prenumeranterna på e-
tionsöverflöd till informationskaos. Erik, som i papperet. Inte lika interaktivt som i stan men ändå
vissa avseenden var lite gammaldags, hade ett färskare än papperstidningen. Ännu en gång gick
enkelt recept: köp mera disk och koppla upp dig tidningen förbi operatörerna: vid överföringen
via stadsnätet. använde man samma radiosändare som till taltid-
När mobilen ringde en stund senare, visste han ningen för synskadade och e-papperet uppdate-
att det var hans gamla mamma. Det var i stort rades varje natt precis som i stan.
sett bara hon som ringde på mobilen. Den gamla Just den tanken gillade Erik, att tidningen var
damen hade inte fått igång IP-telefoni än och var smart nog att ge sina kunder en bättre produkt,
ett lätt offer för telebolaget. Om hon bara hade billigare. Det är ju precis vad han själv alltid tyckt,
haft tålamodet så skulle Erik gärna ha visat varför betala mera?
henne, men hon höll lika troget fast vid sin gamla Han ställde om mobilen till tyst läge, släckte
mobil som hon gjorde vid papperstidningen. lampan och började fundera på om och hur han
Innan han gick till sängs kollade han sin status
på sökjättens hälsosajt. Formen var visst på väg.
Kurvorna, uppdaterade med morgonens data
skulle klara sig utan mobilabonnemang.
Vädertjänster
från pulsmätaren och vågen, såg fina ut. Och
➔ MER I MOBILEN
någon som kallat sig Emil hade antagit utmaning- www.wap.unt.se
MOBILA vädertjänster före- skickar ut ett SMS-medde- upp om oväder närmar sig.
kommer i en mängd olika lande om det är så att en Själva bakgrunden på skär-
utföranden. De flesta medie- tornado, ett stort åskväder men ändrar sig även denna

2010
företag som har en WAP-sida eller en översvämning nal- med det aktuella vädret.
publicerar en väderprognos kas. De kallar denna tjänst Tjänsten erbjuder både fär-
gemensam – de kan kommunicera på flera
och många andra har pre- för ”Severe Weather War- gkartor och radarbilder.
olika sätt. Medieföretagen tvingas att styra rätt
numerationstjänster eller en- nings”.
innehåll till rätt kanal, anpassa det till respekti-
gångstjänster där prog- SVENSKA medieföretag har
ve terminal, och även till rätt person.
noser skickas ut via SMS ETT ANNAT amerikanskt dock sällan sådana här var-
eller MMS. Vädertjänsterna företag – Digital Cyclone ningstjänster utan erbjuder
TEMPOT fortsätter att öka och många av ser olika ut beroende på vil- erbjuder en något mer mest ”vanliga” väderprog-
våra vardagsbeslut flyttas ut till den mobila
Så blir det om fyra år sfären. Det blir allt viktigare att leverera nytta
ket område de täcker och
vilka behov de därmed fyl-
avancerad vädertjänst:
”My-Cast”. Detta är en
noser, då vi inte har riktigt
lika problematiskt väder här.
utöver nyheter och underhållning.
ler. applikation som laddas hem
MARKNADEN översvämmas av mobiler, till den egna mobiltelefonen
PAPPERSTIDNINGEN kommer fortfa-
AMERIKANSKA Atlanta och som sedan söker efter ➔ MER PÅ WEBBEN
musik- och videospelare, handdatorer, spel- rande att vara huvudprodukten men de digita-
konsoler, chattbrädor, surfbrädor, e-pappers- Journal Constitution har en information via WAP. Ett
la kanalerna kommer att utgöra en betydligt www.accumessenger.com/weather
läsare och så vidare – som alla har en sak prenumerationstjänst som varningsmeddelande dyker www.digitalcyclone.com/mobile
större del än i dag. ■

14 E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ SÅ GJORDE DOM 15


CK
AFILM
M A

LI

IL

FILMA
F

KK
C
LI

K LICKK
Först måste täckningen bli bättre, överförings-
hastigheten snabbare, kostnaden för konsu-
menter lägre och betalningslösningarna billigare.
SMS S Men så snart det sker, och det dröjer inte
S
S M MS SM S länge, kommer utbudet av mobila tjänster att
explodera.
Därför är det hög tid att diskutera hur tid-
M MS M ningsföretagen skall ta de nya chanser som
K bjuds.
Vi har flera riktigt stora fördelar:
C

M
● Mobilen är helt personlig till sin natur. Den
LI

S
M når individer – inte webbläsare eller hushåll. Det
KK

M betyder att den som har störst förtroende hos


C S
LI
konsumenterna kan göra de bästa affärerna.
● De flesta av våra läsare har redan prylar i sina
K LICKK

fickor som är telefoner, datorer, mp3-spelare,


tv/spelkonsoler, kameror, gps:er – allt i ett.
Snart kanske de även kan fungera som ID-
och kontokort.

Stark gratiskultur
Smartphones, kameramobiler och iPod-mobi-
ler (sannolikt lanserad innan denna text kom-
mer i tryck) är bara början. Snart kommer vi att
kunna skräddarsy apparaterna utifrån de
behov vi har.
Konsumenterna kommer alltså att vara
utrustade med kraftfulla bärbara datorer/multi-
mediamaskiner som de kan kommunicera
med var och när som helst. Mobilen blir en del
av Internet, i snabba nät och till en låg fast
månadskostnad.
Affärsmöjligheterna blir stora – inte bara för
operatörer och tillverkare av hård- och mjukva-
ra.
Vi som har som affärsidé att publicera och
sälja trovärdigt innehåll med hög kvalitet hop-
pas förstås att det skall gå bättre att ta betalt i

Mobilisera mera!
mobilen än i den vanliga datorn.
Tiden, musiken, kompisarna, tidsfördrivet Men gratiskulturen har vuxit sig stark och
och den personliga identiteten. Allt finns i mobilen. mobilen blir inget undantag.
Numera är priset på telefonsamtal och storleken Mobilanvändarna kommer att förvänta sig
på den bärbara inte de stora frågorna när vi diskute- allt som i dag finns på nätet. De är inte bered-
rar mobilutvecklingen. Mobilen har utvecklats till da att betala för det som går att hitta någon
något helt annat. annanstans gratis.
Barnen har slutat bära klocka. Ibland går de
hemifrån utan nycklar. Men de skulle aldrig BOSSE Surfa, chatta, mejla, fotografera, ladda ner musik
och film, spela spel, lyssna på radio och se på tv är
Det gäller i dag det mesta. Innehåll måste
vara väldigt nischat eller exklusivt om någon
glömma mobilen. Den är personlig och gör dem
alltid nåbara. Det är där tidningsföretagen måste DAHL
Webbutvecklingschef,
fullt möjligt redan i dag.
Det stora genombrottet dröjer något – precis som
skall betala.
Därför kan vi nog betrakta det mesta av tid-
ta sig in om de vill ha direktkontakt med de unga. Göteborgs-Posten det gjorde när Internet slog igenom. ningens innehåll som framtida gratistjänster. ➔

16 MOBILISERA MERA! MOBILISERA MERA! 17


»
Nyckelordet är kortare –
kortare rubriker, kortare ingresser
kanske skulle intressera en och annan annonsör,
innebär inte att det är önskvärt. Även mottagaren
måste uppfatta tjänsten som positiv.
Hittills har inte användarna riktigt tagit till sig att
de går omkring med en minidator i fickan. När GP
lanserade applikationen Sportzapp (nyhetstjänst

«
Bannerannonser i mobilen går att sälja och för sportintresserade) var det ett problem att få

och kortare texter


kommer att ge allt mer – i takt med att trafiken folk att inse skillnaden mellan en applikation och
ökar. Men utrymmet är begränsat och därmed mobilt Internet. De förstod inte att de laddat in ett
även intäktsmöjligheten. program i mobilen som måsta startas och stäng-
as av (”varför har batteritiden blivit så dålig?”), eller
Reklam en integritetsfråga uppdateras för att få tillgång till nya funktioner. De
Kompletterar webben SMS-boomen blir en parentes i telekomhistorien Mest intressant är istället om man kan kommuni- trodde att det fungerade som vilken surftjänst
Dagens GP-läsare, både tidning och nät, kom- (frånsett som betallösning). cera direkt med individen. som helst.
mer att förvänta sig att GP finns även i mobilen. Så småningom förväntar sig folk även att kunna Reklambudskap till folks mobiler kommer att Men detta är ett övergående problem. När det
Det märker vi redan på trafiksiffrorna, som ökar utföra alla sina kundärenden via mobilen. bli en integritetsfråga. Och elektronisk kommuni- lanseras attraktiva programvaror och installatio-
snabbt. Och det fina med mobilen är att den För två år sedan fanns mobilen för första gång- kation och marknadsföring kommer i framtiden nen förenklas försvinner detta hinder.
kompletterar webbtjänsten. När folk har sämre en med som ett svarsalternativ på ett prenumera- mer att ske på konsumenternas villkor.
tillgång till datorer, som under semestrar och stor- tionserbjudande från GP. Den som har konsumenternas förtroende kan Det blir inte som vi tror
helger, ökar mobiltrafiken. 4 733 personer – drygt elva procent av alla svar få tillgång till kundinformation (e-postadresser, Nedladdning av javaspel står redan för en stor del
Detta ger också stora publicistiska möjligheter. – knappade in namn, adress, våning, lägen- telefonnummer) och rätt att skicka reklam. av omsättningen när det gäller mobila innehålls-
Inte bara för att vi kan nå läsarna var som helst hetsnummer och hemtelefonnummer. Det visar Tidningarna har i dag ett så stort förtroendeka- tjänster.
och när som helst. Mobilen genererar numera att kanalen fungerar trots att det är lite krångligt. pital att de skulle kunna ta en sådan roll. Därmed Mobilen kommer att kunna bli en bra affär för
både läsartips och nyhetsbilder. Den förenklar Numera finns SMS med som svarsalternativ i skulle de få tillstånd att leverera ett urval (som kon- tidningarna. Men det kräver nytänkande, snabba-
kommunikation med läsarna och erbjuder flera alla prenumerationskampanjer och andelen sumenten bestämmer) av kommersiella budskap re organisationer, mod att satsa och mod att
olika möjligheter för att distribuera och presente- mobilsvar har ökat till närmare 20 procent. direkt till sina läsares mobiler. För dessa kontakter lägga ner det som inte fungerar.
ra innehåll, som mobilt Internet, applikationer, Däremot fungerar inte SMS för att ta betalt. kan tidningarna ta bra betalt av annonsörer. Det enda vi kan vara säkra på är att det inte blir
SMS-tjänster, ljud och video. Varken för prenumerationer eller privatannonser. Vår stora fördel är att vi har en relation till våra som vi tror i dag. Det visar kanske följande citat ur
Samtidigt begränsas kanalen av det lilla formatet. Trots att det förmodligen skulle fungera alldeles kunder. Vi vill både få förtroende att bli en av ett Bra Böckers Lexikon från 1987, sex år efter öpp-
De flesta mobiltjänster hämtar sitt innehåll från web- utmärkt kan inte en privatperson annonsera via fåtal utvalda leverantörer av reklambudskap, men nandet av NMT-nätet: ”Mobiltelefon är avsedd för
ben. I många fall är ursprunget en tidningsartikel. mobilen. Det beror på att intäktsfördelningen för också vara en intressant samarbetspartner. installering i till exempel bilar och båtar men finns
Resultatet kan bli flerradiga rubriker som fyller SMS-betalningar fortfarande är orimlig. Flera branscher kommer att tjäna stora pengar även i bärbart utförande. Samtalen sker på tråd-
hela displayen och ett evigt skrollande för att ta på mobilaffärer. Spelindustrin är en sådan. Film- lös väg och kan avlyssnas av obehöriga.”
sig igenom alltför långa texter. Pengar finns att hämta och skivbranschen två andra. Tidningarna skulle Hur ser en sådan beskrivning ut i dag, eller om fem
I framtiden tror jag användarna kommer att Trots gratiskulturens spridning, även till mobilen, kunna ta på sig återförsäljarrollen. år? Det kan vara värt att fundera över redan nu. ■
kräva ett mycket mer mobilanpassat innehåll. finns det gott om framtida intäktsmöjligheter. Och Men vi är inte ensamma. Operatörerna agerar
Nyckelordet är kortare – kortare rubriker, kortare redan i dag finns pengar att hämta. Tidningar är i på samma sätt som i Internets barndom och
ingresser och kortare texter. Det måste dessutom allmänhet betydligt sämre än radio och tv när det bygger portaler. Och andra innehållsleverantörer
vara lätt att få en överblicka över innehållet och gäller att utnyttja SMS-möjligheten. Vi kan göra ser en möjlighet att runda de traditionella mark- ➔ MER PÅ WEBBEN OCH I MOBILEN
hitta rätt. Navigation och struktur är viktigt på det själva, i samarbete med kunder eller erbjuda nadsföringskanalerna genom att upprätta direkt- www.gp.se/mobil
nätet, men blir ännu viktigare i mobilen. det som en tjänst. Tekniken finns och avsätter vi kontakt med användarna. mobil.gp.se
resurserna är det egentligen bara fantasin som

CK
Vana vid interaktivitet begränsar oss. AFILM
Läsarna har vant sig vid interaktivitet. Det kom- Bevakningstjänster, både redaktionella och M A

LI

IL

FILMA
mer också att driva på utvecklingen. kommersiella, är ett annat intressant område. F

KK
Människor skriver numera sina egna nyheter Speciellt när det gäller tidskritisk information, då C
och exempel som ohmynews och wikinews kom- mottagarna vill veta omedelbart. LI

K LICKK
mer att hamna även i mobilen. Genom att erbju- Textarkiv och annonsmarknader tillhör också
da intressanta (välbesökta, vitala och uppdatera- de områden som måste ”mobiliseras” (göras till-
de) forum kommer vi att locka nya besökare. Där gängliga i mobilformat).
kan läsarna möta både varandra, sin tidning och Genombrottet för mobila positioneringstjänster
människor som är aktuella i nyhetsflödet. ser ut att komma nu. Det är också en kommersi-
SMS S
Jag tror att en förutsättning, för att lyckas, är att ell möjlighet för tidningsföretagen. S
SM MS SM S
tidningarnas egna skribenter är beredda att delta. Men jag vill absolut inte få ett SMS som upp-
Annars kan ju dialogen lika gärna föras någon manar mig att köpa GP när jag passerar den
annanstans. lokala närbutiken. Speciellt inte om jag inte själv M MS M
K

bett om det. Lite smartare än så måste vi vara när


C

Även chatprogrammen flyttar in i mobilen. Det

M
LI

S
kommer att ske på SMS-trafikens bekostnad. vi utvecklar våra tjänster. Att det går att göra, och M
KK

M
C S
LI
K LICKK

18 MOBILISERA MERA! MOBILISERA MERA! 19


MATTIAS ZANDRA SÅ GJORDE DOM
CARLSON
Biträdande chef,
RAUCHWERGER
Mobil projektledare,
KLEINE ZEITUNG
OCH SINCHEW - I
Expressen Nya Medier Expressen Nya Medier

Vi ser två tydliga framtidscenarion.


De är redan här – men kommer att utvecklas och förändras på olika sätt.

TV och webb hittar in i mobilen


1. Webben i mobilen 2. TV i mobilen
Webben tar plats i mobilen med i stort sett samma Allt fler tv-format blir nedladdningsbara. Live-
funktioner som i datorn och det blir fler integrerade streamade kanaler kommer att finnas men On
webb- och mobiltjänster. demand-funktionen blir viktigast.
Terminalerna får större och bättre skärmar och I mobilen ser tittaren på vad han vill, när han vill.
funktionaliteten förbättras. De tv-slingor som förekommer idag kommer där-
Webb-browsers kommer att anpassas – kodas med att försvinna. Tablåerna är på väg att tappa
om – till mobilfönstret i och med det kraftigt ökade sitt värde.
användandet. Detta ligger några år bort, men Konsumenten kommer att vara beredd att beta-
utvecklingen går åt det hållet. la för att se program, liveevents och serier. Bild-
Det finns redan i dag tjänster som gillas av använ- och ljudkvalitén på direktsänd digitalteve till mobi-
darna, och de kommer att bli fler. Söktjänster och len är redan bra, testverksamheten indikerar att
mobila podcasts är exempel på webbtjänster som detta kan bli verklighet inom en snar framtid. DVB-
kan komma att växa i mobilen. Webbens populä- H tekniken (marksänd teve anpassad för mobilen)
raste tjänster kommer alltmer att integreras i mobi- kommer att utvecklas de närmaste åren. Använ-
lerna från start. Det ligger givetvis också i operatö- darna kommer att kunna spela in program med
rernas intresse, de behöver fler lönsamma tjänster enkla knapptryck. Tekniken finns redan. Malaysiska Sinchew-i och
österrikiska Kleine Zeitung har
för att ersätta de minskande samtalsavgifterna. I dag är det för dyrt för användaren att se på tv
smarta lösningar för radannonser
Affären kommer att bestå av traditionella annon- via mobilen. Månadsavgifterna för mobil tv – med och jobbannonser.
ser men dessa kan riktas tydligare mot kund – i det utbud som finns idag – är för hög för att det ska
och med att vi vet var läsarna finns och vilka de är få verklig skjuts. Mobil tv-affären kommer att funge-
via mobilnumret. ra på samma sätt som den traditionella tv-affären:
Nyheter kommer att vara gratis, men precis som
på webben kommer det att uppstå ett antal betal-
medieföretagen får betalt per abonnent och kana-
lerna läggs in i olika paket. Det kan också förekom-
Mobila radannonser
tjänster till exempel Viktklubb, PLUS-tjänster, med- ma frikanaler, helt finansierade via reklam.
lemskap med förmåner. NÅGRA TIDNINGAR tittar med mobilkameran och I FRANKRIKE finns portal-
Den kanske största utmaningen blir – som all- Slutsatser: inte bara på hur det redak- annonstexten skrivs in på tjänsten Gallery som har en
tid – att göra det enkelt för användarna. Det ● Starka varumärken och rätt innehåll har goda tionella materialet kan göras mobiltelefonens knappsats. WAP-baserad jobbsöknings-
är det inte i dag. Mobilen och dess förutsättningar att ta steget in i mobilen och nå mobilt, utan har även börjat sajt. Via tjänsten kan använ-
inställningar är idag avsevärt krång- läsarna/tittarna. arbeta med radannonser I SVERIGE har Skåne- daren skapa sig en profil och
ligare för användaren än att ● Tekniken måste utvecklas – terminalerna förbätt- som skickas in via mobiltele- media vid ett flertal tillfällen sedan ansöka direkt via det
använda webben hemma ras och näten bli snabbare. fon. Detta finns det exempel låtit läsarna skicka in gratu- mobila gränssnittet.
vid datorn. ● Prisbilden måste bli tydligare för kunden. ■ på både i Europa och i lationsannonser via SMS
Asien. I Österrike finns Kleine med hälsningar vid exem-
➔ MER PÅ WEBBEN OCH I MOBILEN Zeitung, som publicerar pelvis fars- och morsdag.
radannonser som skickas in I Malaysia har webbtidning-
www.expressen.se/mobil
wap.expressen.se kompletta med bild och text en Sinchew-i en tjänst för ➔ MER PÅ WEBBEN
via MMS från användarnas jobb- och bostadsannonser
www.sinchew-i.com
mobiltelefoner. Bilden tas som skickas in via SMS. www.kleinezeitung.at

Foto: DANIEL SIDENBLAD

20 TV OCH WEBB HITTAR IN I MOBILEN SÅ GJORDE DOM 21


Utmaningen med display nummer
Först kom tv:n, sedan PC:n.
Nu har den tredje displayen gjort
entré – och min mobil kan göra det
mesta som en pc kan göra.

NIKLAS
JONASON
VD, Citygate

Visst har mobilen potential för medieföretag.


Det har den haft länge. Åtminstone i 15 år.
En tillbakablick. För 25 år sedan kom den förs-
ta PC:n. Sedan 15 år är det vanligt att vi har en
egen mobiltelefon. Redan från start kunde man
SMS:a. För 10 år sedan slog Internet igenom
bland allmänheten. För fem år sedan började
mobilerna erbjuda Internettjänster i olika former.
Den mobil jag har i dag kombinerar alla dessa
innovationer – den gör det mesta som en PC
kan göra, den kan kopplas upp mot Internet och
den gör det ganska snabbt tack vare 3G och
WLAN.
Den kan dessutom sköta min e-post, spela
Att surfa från mobilen är inte särskilt praktiskt.
Visst har jag surfat in på bioprogrammet.nu från
bussen på väg in till stan någon gång – och visst
har jag sökt upp någon adress på Eniros mobil-
portal, men surfningen på den lilla displayen går
trögt och en del sajter öppnas inte ens i mobi-
lens bläddrare. Och då har jag en lur med 3G.
Vi teknikintresserade brukar säga att ”det
kommer och det blir bättre” när folk i bekant-
skapskretsen påtalar teknikens brister. Det har vi
alltid gjort. Vi skjuter den underbara mobila fram-
tiden ständigt framför oss.
Visst är det troligen så att alla korten ligger på
bordet. En modern mobil klarar allt som alla
apparater hemma hos dig klarar utom de i köket
och de i garaget. Är du teknikintresserad och
har tålamod kan du säkert få det mesta att fun-
gera. Men så är det inte för den vanliga konsu-
menten.
Någon har sagt att framtiden ”är redan här
men dåligt distribuerad”. Det stämmer.

Håll huvudet kallt!


Ser man på mobilen som en publiceringskanal
är det viktigt att hålla huvudet kallt.
Den personliga, kvalitativa marknadsunder-
sökningen i form av den egna fokusgruppen –
de).

tycks också vara teknikoptimister.

Funkar – funkar inte


3
publik vi kan få (det vill säga hur många som har
mobilen i fickan och som förstår vårt erbjudan-

Vi får inte mycket hjälp av landets mobilopera-


törer. De har svårt att redovisa praktiska räckvid-
der för tjänster som MMS och mobilportaler. De
flesta operatörerna, med något undantag, är
inte intresserade av att erbjuda en kanal till pub-
licister – det visar dom genom att erbjuda en
dålig intäktsdelning.
Att operatörernas teknik och att mobiltelefo-
nerna inte fungerar som de skall underlättar inte
vår utmaning.
De som håller i besluten hos operatörerna

Trots att det fortfarande är en bit kvar tills dess


att vi har mogna och stabila apparater för
Internet i våra fickor – och trots att villkoren för
affärer inte är de bästa, så har lokala dagstid-
ningar skapat värdefulla erfarenheter. Vi vet vad
som fungerar.
Några exempel: tävlingssvar via SMS eller
svar via SMS på dagens fråga i tidningen funge-
rar båda bra, dejtingtjänster via mobil som pre-
senteras i tidningen fungerar utmärkt (tack vare
Nyhetstips och bilder
Den kanske största insikten är att utnyttja mobi-
lens möjlighet till direkt kommunikation mellan
konsumenten och läsare och tidningens organi-
sation – alltså medborgarjournalistik och själv-
service. Allmänheten kan skicka nyhetstips och
framför allt bilder till redaktionen. Allmänheten
kan skicka korta bidrag via SMS till ”klot-
terplank” som publiceras i tidningen och bilder
som hamnar exempelvis på en moblogg på tid-
ningssajten under ett semesterbildtema eller
husdjurstema. Genom att konsumenten själv
skapar och skickar sin annons, via till exempel.
ett SMS, kan tidningens annonstjänster bli mer
tillgängliga. Av dessa erfarenheter kan vi säkert
säga att svaret på följande fråga kan vara nyck-
eln till nya affärer via mobilen: Hur kan dagstid-
ningen öka interaktiviteten med kunderna –
både med läsarna, beställarna och annonsörer-
na?

Är det för sent?


Men visst, teknikoptimisten och mediestorkon-
sumenten i mig vet att när det händer – alltså
när det riktigt stora händer och jag är i stan eller
på resa – så kommer jag att sträcka mig efter
mobilen och gå ut på nätet och söka efter
mina favoritlåtar, visa tv, erbjuda radio, fungera bestående av en person, som är du själv – SMS kan potentiella partners förbli anonyma till senaste nytt. Och säkert kommer jag då att se
som kamera och video med mera. Den tredje måste lyssnas på. Ju yngre du är desto bättre dess det säger ”klick”) och upplagekampanjer en annons på den lilla displayen som jag kanske
displayen i våra liv, efter tv:n och PC:n har gjort tror jag att du har chans att träffa på rätt behov har också varit framgångsrika ”skicka din adress klickar på. Kanske får jag betala en slant om jag
sitt genombrott. i din lilla fokusgrupp. via SMS så får du tidningen i brevlådan under en vill ”läsa mer”. Och kanske mejlar jag och tipsar
Jag tvekar inte att använda mobilen som tele- Frågan är inte ”hur kan vi tjäna pengar på månad”. kompisar om nyheten direkt från mobilen. Och
fon. Jag litar på den. Jag skickar SMS både pri- mobilen som publiceringskanal” utan snarare är Visst blir det intäkter av allt detta – men inga står jag nära händelsernas centrum kanske jag
vat och i arbetet. Jag beställer kustrapporter frågan ”kan den här publiceringskanalen vara summor som bidrar till stora resultat. När det tar rollen som en medborgarfotograf eller all-
från SMHI i form av SMS när jag är ute seglar. I något för oss så att vi kan nå våra målgrupper gäller sportresultatservice, nyheter och väder mänhetens papparazi och skickar en bild med
den senaste luren får jag automatiska nyhets- och mål”. fanns stora förhoppningar som ännu inte har kort text till min favorit bland mobila nyhetssajter.
rubriker med ingresser från dn.se och andra En publicist som lever på kommersiella villkor infriats – i varje fall inte för lokala medieföretag. När allt detta når din display – är det för sent
medieföretag (via RSS). Jag har ett av mina måste tänka på den verkliga räckvidden (till Likaså tjänster inom nöje och tidsfördriv såsom då? ■
favoritverk som ringsignal när hustrun ringer. Allt exempel hur många använder SMS dagligen), mobila spel.
detta fungerar bra. intäktspotentialen (räkna med att publicisten får Dessa är kanske inte heller lokaltidningarnas
Men en hel del funktioner i min senaste mobil behålla hälften av bruttopriset för ett starkaste sida. Den kloke publicisten bör vara ➔ MER PÅ WEBBEN
har jag bristande förtroende för. MMS har jag premium-SMS – det vill säga 5 kr för en tjänst klar på sin publicistiska grundidé – även i mobi-
www.citygate.se
aldrig fått att fungera. som kostar konsumenten 10 kr) och hur stor len.

22 UTMANINGEN MED DISPLAY NUMMER 3 UTMANINGEN MED DISPLAY NUMMER 3 23


SÅ GJORDE DOM
CHICAGO TRIBUNE
OCH ASIAONE

När mktmedia AB genomförde ett framtidsseminarium


i augusti 2006, talade vi mycket om förändrade generations-
beteenden och vad dessa får för betydelse för den bransch
vi alla är i – communitybranschen.

BOSSE
SVENSSON
VD, mktmedia AB

Vi är i community-
branschen Chicago Tribunes “Metromix” och AsiaOnes wapsajt är två exempel på smarta stadsguider i mobilen.

För så är det. Den lokala tidningen är urcommu- Den som vill hålla emot en tia på att helt mobila
nityn. Tidningen i brevlådan varje morgon fungerar
som dörren in i det lokala samtalet. Tidningen vid
communities är nästa steg att intressera sig för –
räck upp en hand. MSN kommer nu brett in i mobi-
Stadsguider
frukostbordet som den dagliga hjälpen för köpbe- lerna, 3G breddar bandet för snabbare och mer
slut. Tidningen på bussen till jobbet som den soci- innehållsrik kommunikation. De reguljära TV-sänd- AMERIKANSKA Vindingo VINDINGO har även skapat Amerikanska Lawrence
ala referenspunkten inför fikarumssnacket. Tid- ningarna hittar in i telefonerna. Och vi har en hel är ett företag som erbjuder tjänster för mobiltelefoner – Journal World är ett exem-
ningen förklarar och ger sammanhang. Orienterar generation som redan har mobilen som integrerad mobila stadsguider för de däribland Chicago Tribunes pel. De har en textbaserad
och navigerar åt dig. del av kroppen. flesta amerikanska stor- stadsguide Metromix. Via stadsguide, på mycket lokal
Nu ska vi ta vår urcommunity in i en värld av för- städer. Dessa stadsguider denna guide får användaren nivå. Där finns rubriker som
ändrade beteenden. En mobil, fragmentiserad och Messenger regerar snart innehåller bland annat infor- tips om Chicagos bästa ”Drink specials”, som listar
individualiserad värld. Vi måste bli en community Vägen in kommer att vara den vanliga. Chat, skval- mation om restauranger, restauranger och aktiviteter, pubar som har specialerbju-
där man inte bara läser, utan också lyssnar och tit- ler, dejting, nöjen och allt annat som det går att biografer, affärer, museer, samt vägbeskrivningar från danden på drinkar, ”Todays
tar. Och framför allt – vi måste bli en community där skapa sociala relationer runt. Allt som gör det hotell och offentliga toaletter dörr till dörr. AsiaOne i Events” som beskriver allt
man får bidra, synas och höras. Helst och högst meningsfullt för en tonåring att hänga någonstans. och kommer kompletta med Sydostasien har flera wap- som är på gång i området,
sannolikt måste vi vara många communitys samti- Messen kommer att ersättas av riktig e-post i tele- kartor och recensioner. tjänster som tillsammans samt ”Restaurants open
digt. Och alla måste röra sig över fler plattformar. fonerna, och sedan kommer messengerfunktio- utgör en stadsguide. Man now” som listar de restau-
Det märkliga med den nya generationen är näm- nerna att regera. NEW YORK TIMES, Wash- kan söka efter hotell, biblio- ranger som är öppna för till-
ligen inte att de kommunicerar i realtid med vänner Och var kommer tidningarna in i detta? Jo, ington Post och Seattle tek och hyrbilsfirmor. fället.
på andra sidan jordklotet. genom att se till att vi finns med och levererar redan Times är några av de tidning-
Det märkliga är att ”här” har blivit virtuellt istället från början. Genom att flytta med det vi redan är ar som förser Vindingo med ETT PAR tidningar som
för fysiskt. När min 15-åring lämnar det fysiska bra på. Som till exempel den lokala journalistiken. information och recensioner, ännu inte arbetar med avan-
samtalet med kompisarna på skolgården, fortsät- Kanske också genom att skapa borgfred runt tek- för sina respektive städers cerade mobilsidor – har
ter hon detsamma genom messande på bussen niska standards – så att innehållet både blir det vik- stadsguider. Guiderna är utvecklat sina WAP-sidor så ➔ MER PÅ WEBBEN
och går vidare in i MSN när hon kommer hem och tiga och det som lönar sig. Alternativet är nämligen konstruerade för handdato- att de fungerar som stads-
att vi av konkurrensskäl spelar ut oss i konkurren- www.asiaone.com
startar datorn. Den rumsliga upplevelsen är dock rer (PDA:er). guider. metromix.chicagotribune.com
konstant – och någonstans där tar vår vuxna sen mellan telebolagen. Det tjänar telebolagen på
begreppsvärld slut. – men ingen annan. ■

24 VI ÄR I COMMUNITYBRANSCHEN SÅ GJORDE DOM 25


Tänk er en skolklass i årskurs åtta år 2016.
Vi dyker rakt in i ett tema som genomförs varje vecka,
ungefär som roliga timmen. Ibland handlar det om ord som
helt försvunnit (”dandyelegans”) och ibland om ord som inte
alls är så gamla, men som ändå blivit nostalgiskt komiska. och det innebär bland annat att det mesta av MICROSOFT och YAHOO går ihop under
Den här veckan ska man prata om…OFFLINE. funktionaliteten från Googleplex även funkar i uppmärksammade former och flera år tidigare än
mobilen. vad analytikerna trott. Alla gamla applikationer
HELSINGBORGS DAGBLAD gör en uppgö- lämnas kvar under varumärket Microsoft och

På spaning efter
relse med FON och erbjuder alla prenumeranter istället satsar man allt på den nya portalen MY.
en gratis trådlös router inkopplad i FONs sociala
nätverk. Man gör till och med jobbet (nåja) med
installationen åt användaren. På fyra månader blir 2009 tvingas mobiloperatörerna till nationell

ord som flytt


Helsingborg den WLAN-tätaste staden i världen. roaming genom ett riksdagsbeslut. Sverige blir
hd.se ligger som startsida i alla nya accespunkter först i världen att ta det steget och uppmärksam-
och blir därigenom den tredje största sajten i heten är stor. Två effekter märks direkt (förutom
Sverige. alla glada användare):
● Operatörerna måste fokusera på att sälja en
tjänst istället för en teknik eftersom alla plötsligt
De flesta i klassrummet nickar lite igenkän- buera innehåll till mobila enheter. Begränsad 2008 börjar vår syn på hårdvara förändras. har samma tekniska förutsättningar.
spridning än, men stort intresse. Tekniken har Riktigt energisnåla och svala processorer finns i ● WLAN uppbyggt av operatörerna exploderar i
nande, det här kan man relatera till. Och visst, när
börjat fungera, men gränssnitt och batteritid är de mobilt format. En hårddisk på 100 GB är billigare tätorterna. När det inte längre går att tjäna peng-
läraren där framme låter händelserna ticka fram
svagaste punkterna. än två liter mjölk, och ändå är det ingen som ar på ”tick i linan” är det bättre ekonomi att bygga
ett år i taget på skärmen så minns man vagt…
handlar. De riktigt stora diskarna (+500 TB) säljer ut WLAN. Tillsammans med FON och andra ”ide-
2007 har GOOGLE och flera andra aktörer ännu hyfsat i glesbygden där nätutbyggnaden ella” WLAN får alla i tätorterna tillgång till extremt
2006 slår AJAX igenom rejält i webbläsaren kommit så långt med kombinationen sök, mail, im
(instant messenger), kalender, och nyttoapplika-
släpar efter, och används i huvudsak i avancera-
de HTPC-SYSTEM. Men för alla andra har nät-
hög bandbredd. Utan avbrott, utan minuttaxa
och utan kostnad om de redan är abonnenter
på stora skärmar. Plötsligt är det allmängods med
tioner att 20 procent av de tidigare ”Office-använ- verket äntligen blivit mediet. Mobilerna blir mindre hos någon nationell mobiloperatör.
applikationer som existerar enbart som funktioner
darna” bara startar en enda applikation på sin och mycket billigare när de inte längre behöver I princip all handel har flyttat in i Googleplex eller
i webbläsaren. I princip all intelligens ligger på ser-
dator: sin webbläsare, oftast FIREFOX. mängder med minne. Istället hämtas det man MY:s lösning. Det är slagsmål om handlarna på
versidan.
GOOGLEPLEX (omnämnd redan i Hitchhiker's behöver över nätet, när man behöver det. en brokig och stökig marknad. ➔
3G i mobiltelefonerna börjar fungera. SR och
guide to the Galaxy från 1979) blir verklighet. Nya E-PAPPER går i graven, riktiga skärmar och
SVT har både lyssnare och tittare i mobilen. Man
OPERA MINI flyttar in AJAX i den lilla skärmen bättre batterier har gjort teknologin överflödig.
experimenterar med olika modeller för att distri-

JOAKIM
JARDENBERG
Kommersiell utvecklingschef,
Helsingborgs Dagblad

26 PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT 27
2012 inleds med att Microsoft meddelar att
2010 blir en mobil från APPLE Sveriges man
Print (och ett fåtal nationella tv-kanaler) är de enda
som kör icke-riktad reklam och det används som 2015 avslutas processen som började som
satt sunrise på hela office-paketet till augusti
mest sålda. Precis som de flesta andra mobiler dess USP i säljet. Kontaktkostnad på print är den en folkrörelse redan i början på 2000-talet. Kravet
kan den roama utan avbrott mellan 3G och samma år. Den korta tiden möjliggörs av att man överlägset lägsta av alla medier. Självklart är den på SYNKRONA FÖRBINDELSER går äntligen
WLAN. Det unika är integrationen med tjänsterna bara har cirka 100 000 användare kvar. Över hela breda morgontidningen gratis och totaldistribue- igenom, liksom kravet på global roaming. Äntligen
i Googleplex (där till exempel iTMS ingår sedan världen. Satsningen på MY, baserad på gamla rad. kan alla skicka data med samma hastighet som
februari 2009) och formfaktorn. Den är också unik Microsoft Live, har blivit en stor framgång. de kan ta emot den. Att publicera och dela sker
för att den är den första telefonen som inte är en Två aktörer dominerar totalt miljön (startsidan) i nu med samma kraft som vi tidigare bara passivt
telefon. Den är fortfarande en iPOD. alla Poddar: Google och MY. De erbjuder i princip
likvärdiga tjänster och det är bara en varumär-
2014 inleds med en överenskommelse mel- kunnat hämta information. Att det skulle behöva
ta så lång tid. Localnet får en renässans, nu med
En helt ny typ av hyperlokala tjänster blommar lan Google och MY där man syndikerar allt inne-
upp när alla mobila enheter kan kommunicera kesfråga vem du väljer. Hjärtat styr mer än hjär- håll fritt – oavsett vem som producerat det. Nu de stora aktörernas goda minne.
med varandra även om det inte finns någon nan. Äntligen. spelar det ingen roll vilken miljö du poddar i, de
Under startsidorna råder total transparens och
gemensam accesspunkt (utvecklat av Microsoft
redan 2006, men inget Microsoft gör verkar slå 90 procent av alla applikationer är OPEN SOUR-
innehåller i princip exakt samma tjänster och
innehåll. 2014 är också sista året för ord som 2016 är det bara att inse att OFFLINE inte
längre). Man pratar skämtsamt om LOCALNET CE-PROJEKT som återfinns i båda miljöerna. DATOR, TELEFON, LAPTOP etcetera i annon- finns längre. Vi är alltid uppkopplade och det är
som en konkurrent till Internet. Det blir, så klart, ett Eftersom oljepriset är uppe i 112 kronor litern ser. Nu är allt podd. I olika skärmstorlekar, med ingen skillnad på våra möjligheter att inhämta,
komplement. och en flygbiljett till USA kostar 150 000 kronor, olika batteritider och olika design. Alla innehåller bearbeta och distribuera oavsett om vi befinner
har viktiga arbetsgrupper bara fysiska så kallade kamera, ljudfunktioner, och är designade för att oss hemma eller på jobb, på stan eller på landet,
”fläskträffar” en till två gånger om året. Allt övrigt alltid vara uppkopplade. De till och med BOOTAR utanför husknuten eller Långtbortistan.
2011 lanseras redan den fjortonde utgåvan arbete sker på distans. över nätverket. Ingen utanför serverfarmerna kän- Fotnot: Den här historiska tillbakablicken innehåller en hel del ord
av SAOL och den släpps bara digitalt. Självklart ner längre till begrepp som HÅRDDISK, RAM, som kanske inte är så vanliga i dag. Ord som i sin tur blivit histo-
är den gratis. Nyord den här gången är till exem-
pel ”PODDA” som kommit att betyda allt som 2013 sker den stora konsolideringen på den VIRUSSKYDD, UPPGRADERING.
AFTONBLADET blir det första mediehuset i
riska. Lyckligtvis har Google överlevt tidens tand och dess index
innehåller fortfarande relevanta svar på de flesta frågorna. Få en
snabb ordföklaring genom att inleda sökningen med define.
har med kommunikation att göra. Surfa, maila, svenska mediemarknaden. Innan året är slut ägs i världen som betalar mer i tipspengar och externa Till exempel http://www.google.com/search?q=define:ajax ■
telefonera står kvar tills vidare, men man är helt princip alla mediehus av någon av de två stora. arvoden än företagets totala redaktionella löne-
klar över att det kommer att utgå – det är ”podda” Utgivningen på papper är tryggad för lång tid fra- kostnad. Därmed slår man den sista spiken i
möver genom intäkterna från de ”nya medierna”.
➔ MER I MOBILEN
som vinner mark. En stor undersökning resulterar kistan på det som WIKIPEDIA byggt upp under
i att ordet ”DIGITALT” definieras som På DAGENS NYHETER jublar personalen när namnet news.wikipedia.org. Tanken på en daglig
m.hd.se

”BEKVÄMT” i den nya ordlistan. man äntligen slipper ge ut en tidning under det världsomspännande wiki-tidining var vacker, men
Årets mest uppmärksammade nyhet är att namnet – som i själva verket bara innehåller gårda- allt för många användare levererar hellre till den
Google köper 51 procent av koncernen NWT. gens nyheter. DN brandas om till MY PAPER. som vill betala för materialet.

28 PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT 29
Ett lokalkontor
kanal att skicka in annonser via betal-SMS. Därefter sattes ett vänligt annonspaket ihop till säl-
Fördelarna var flera, bland annat: jarna att gå ut på stan med.
● Annonserna kom in digitalt till tidningen. Någon
inskrivning behövdes inte. En snackis på stan

i fickformat
● Annonsstorleken var satt. Det gick inte att Förväntningarna internt var blandade. Ingen viss-
skicka in mer än 160 tecken. te ju hur det skulle tas emot av läsarna. Skulle vi
● Annonsen var betald så fort den skickades in till få material att fylla en sida? Är inte SMS något
tidningen. Kostnaden för administration och fak- bara för ungdomar?
turering var således minimal. De flestas farhågor kom på skam. SMS:en tril-
Och framför allt: lade in i en takt som överraskade alla. Över 400
Med försiktiga förhoppningar starta- ningsområdena. Publikdragarna svek helt enkelt. ● Våra läsare gillade att skicka SMS! Och de hade annons-SMS blev till flera sidor i tidningarna.
de Skånemedias tidningar SMS- Mittenplacering eller hjälplös sistaplats lockade få inget emot att betala för att göra det. Producenterna var nöjda, annonsörerna och
nya abonnenter. Tack och lov orkade inte de mest Detta visste vi förstås inte om när vi drog igång marknadscheferna likaså. Men framför allt var
tjänster. Om det blev en stor fram-
trogna fansen säga upp sina prenumerationer. vår första kampanj med SMS-annonser. Valet föll läsarna nöjda. Mors dag-hälsningarna blev en
gång? Ja! Mattias Pehrsson förkla- Några kronor trillade alltså in men de motsvara- på Mors dag. Klart att läsarna vill hylla sin mamma snackis på stan.
rar varför. de knappast kostnaden för egenannonsering eller med en grattisannons på den stora dagen var tan- Annonser via SMS verkade fungera. Och det
administration. Ändå var satsningen på sportresul- ken. Prisokänsligt, tänkte dessutom marknadsche- var inte bara ungdomar som skickade SMS till

MATTIAS tat helt rätt. Den visade att det fanns en efterfrågan
av och en betalningsvilja för mobila tjänster hos
ferna, och satte annonspriset till dåtidens maxbe-
lopp på 30 kronor för ett betal-SMS.
oss. När hösten kom med Fars dag upprepade vi
förstås konceptet. Då med en helt annan attityd ➔
PEHRSSON
Chef Digitala Medier,
våra läsare i och utanför våra spridningsområden.
Vårt misstag var att vi inte snabbt nog erbjöd
Skånemedia
våra läsare fler tjänster – redaktionella såväl som
kommersiella. Här kan vi och andra lokaltidningar
förstås lära oss en del av kvällstidningarna. Men
Våren 2005 tog Skånemedias tre tidningar – Foto: BASS
egentligen behöver vi inte gå längre än till våra NILSSON
Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda och Trelle-
egna pappers- och webbprodukter. Bara med ett
borgs Allehanda – sina första steg ut i den mobila
stort urval når vi det stora flertalet och de stora
världen. Vi gick med lätta fötter och började som
intäkterna.
så många andra med sport. Mot några enkronor
Mobiltelefonen kan dessbättre användas på
fick våra läsare ett urval lokala sportresultat direkt
fler sätt av ett medieföretag än att sälja
i sina mobiler. Enkronorna delade vi med operatö-
sportresultat eller andra mobila tjänster.
rerna och med leverantören av tjänsten.
Våra marknadsavdelningar fann en
Intresset var på förhand stort, ett av de lokala
framgångsrik metod att arbeta
fotbollslagen berättade till och med om tjänsten i
efter när de öppnade upp
sitt matchprogram. Läsare i exilen hörde av sig
mobilen som en
och knappade glatt in en prenumeration på sitt
favoritlag.
Sedan trängde sig verkligheten på. Egen-
annonseringen klingade av och samtidigt gick det
allt sämre på fotbollsplanerna runt om i sprid-

30 ETT LOKALKONTOR I FICKFORMAT ETT LOKALKONTOR I FICKFORMAT 31


» SMS blev den
kommersiella hävstång
SÅ GJORDE DOM

som vi hoppats på«


BERGENSAVISEN
OCH VERDENS GANG

internt. Ett rejält annonspaket sålde sig själv. En potential i mobiltelefonen och de mobila tjänster-
klädfirma köpte reklamplats i det svars-SMS som na, även för ett lokalt medieföretag. Vi tror att vi
gick ut till privatannonsörerna. ”Köp tre kalsonger, kan förverkliga potentialen ungefär så här: mobi-
betala för två”. len är för oss ett interaktivt verktyg som ger oss
Själva hoppades vi närma oss antalet Mors en möjlighet att följa våra läsare i tiden men också
dag-SMS även om ingen trodde att vi skulle få i rummet. Där läsaren befinner sig, där är också
lika många Fars dag-hyllningar. tidningen. Bara det finns täckning.
Ännu en gång tog vi fel. Vi ökade med 50 pro- Det innebär att vi kan skapa en relation mellan
cent till 600 SMS. Och det såldes en del kalsong- oss och läsaren som inget av våra andra medier
er i Kristianstad, inte många men några. Vi visade klarar av. Vi vill att mobilen ska vara ett ständigt
att konceptet höll men också gick att utveckla. öppet lokalkontor i fickformat.
Läsarna följde med liksom intäkterna. SMS blev För oss ska mobiltelefonen vara en naturlig
den kommersiella hävstång vi hoppats på. mötesplats för medieföretaget och läsaren i fram-
De här två projekten – sportresultat och SMS- tiden. Där ska det finnas nyheter och annonser
hyllningar – har lärt oss mycket om hur mobila och tjänster. Sådant vi redan kan och gör bra i
tjänster fungerar bland våra läsare. Vi har också andra medier. Publicerat i de format som tiden
lärt oss vikten av att använda våra andra medier i och våra läsare och annonsörer kräver.
de här projekten. Utan koppling till våra andra Men lokalkontoret ska också vara en plats för
medier (papper och webb) skulle vi aldrig lyckats utbyte mellan oss och läsarna och ett ställe där
nå våra resultat. läsare möter andra läsare. Där det är lika naturligt
att ta del av och interagera med en nyhet som att Verdens Gang och Bergens-
Insändare och filmer funkar adressändra eller att ordna en date. avisen har redigeringsverktyg
för MMS.
Andra erfarenheter från det dryga år vi jobbat Vi är övertygade om att vi aldrig kommer att bli
med mobila tjänster är: färdiga med vårt lokalkontor. Exteriör och bygg-
● Insändare går utmärkt att få in via SMS. Och material slits fort i dag men det är inget som
det går att ta betalt för dem. Vi tar fem kronor.
● Läsare skickar gärna in filmer som de tagit med
bekymrar oss. Tvärt om. Vi ska satsa vår energi
på att inreda kontoret. Bildredigeringsverktyg
sina 3G-mobiler. Särskilt populärt är väderfeno-
men som tromber och blixtar. Filmerna publicerar Unikt material för läsarna EFTERSOM bakgrundsbil- en favoritbild från hårddis- NORSKA DAGBLADET,
vi sedan på webben. Delar av dagens möblemang har jag redan der till telefonen och liknan- ken och sedan bearbeta Bergensavisen och svenska
● Tävlingar med SMS-svar lockar många. Om beskrivit. En del möbler kan vi låna från andra de bildtjänster är så populä- dem i ”MMS-editorn”. Där Aftonbladet har även de lik-
priserna är bra. som jobbat längre och bättre. Mycket får vi snick- ra, så har ett par tidningar kan man lägga till texter och nande bildredigeringsverk-
● Omröstningar passar utmärkt att hantera via ra från grunden. Men framför allt ska vi möblera (flera i samarbete med exter- figurer i bilden. När detta är tyg för MMS via sina respek-
SMS. Exempelvis årets Lucia. Läsare röstar och tillsammans med våra läsare. na partners) utvecklat bildre- klart kan denna bild skickas tive samarbetspartners Cel-
betalar gärna. För genom att lyssna på läsarna och göra det digeringstjänster för använ- till den egna eller någon lus, Eurobate och Inpoc.
● Läsare skickar en del tips till tidningen via SMS. vi traditionellt är duktiga på och låta våra olika dare som vill skapa egna bil- annans mobiltelefon och Dessa fungerar på liknande
Kvaliteten på tipsen är dessutom ofta hög. plattformar jobba tillsammans står vi oss väl rus- der att använda som skärm- användas som exempelvis sätt men har något varieran-
● Tålamod lönar sig. Efter en trög start började tade inför framtiden. bakgrund på telefonen. bakgrund. De redigerade de utförande, funktioner,
våra unga läsare skicka SMS till vår ungbilaga. Andra kommer säkert bygga finare hus för bilderna kan dessutom lag- användarvänlighet och pris.
Vi vet att våra läsare efterfrågar olika sorters möten mellan läsare och medieföretag. Men NORSKA Verdens Gang har ras i det MMS-album som
mobila tjänster och att de än så länge kan tänka ingen kan bygga ett likadant som vårt. Och ingen tjänster för att skapa och finns på tidningens webbsi-
sig att betala för detta. kan inreda med samma möbler som vi. redigera både SMS och da. Albumet är publikt och
Många av våra läsare vill dessutom kommunice- Unikt lokalt material. Till tidningen, till webben MMS. alla som gillar en bild kan
ra med oss via mobiltelefonen och av olika skäl och till mobilen. Och till läsarna. ■ Om en användare vill beställa den till sin telefon, ➔ MER PÅ WEBBEN
bidra till innehållet i våra olika produkter. En del vill skapa exempelvis ett MMS för 20 NOK per meddelan- www.ba.no
också publicera sig hos oss via sina mobiltelefoner. kan han eller hon ladda upp de. www.vg.no
Vår slutsats är därför inte mer djupgående än ➔ MER PÅ WEBBEN
att vi ser en stor publicistisk och kommersiell www.skanemedia.se

32 ETT LOKALKONTOR I FICKFORMAT SÅ GJORDE DOM 33


2017 Detta ska jag berätta om elva år
Minns ni när vi talade om webben varje ytterligare informationskanal som blev till. nya relation mellan läsare och redaktion (konsu- mediehusen att förstå hur läsekretsen hade för-
och nätet? Kommer ni ihåg Sudoku? De ”läsargenererade dagstidningarna” som ment och mediahus) en pånyttfödelse av en ändrats. Detta kan till viss del bero på den svaga
Morris Packer har skrivit ett föredrag dök upp i samband med ”nätdagböckerna” överdrivet romantisk bild av dagstidningens folk- ställning marknadsavdelningarna hade inom
som han tänker hålla på Tidnings- (äldre term: bloggar) beskrevs som ”den sista bildningsroll – lite Astrid Lindgren eller Wilhelm mediehusen. Marknadsavdelningar, då som nu,
dödsstöten för de traditionella dagstidningarna”. Moberg över det hela. älskar att undersöka attityder inom målgrupper.
utgivarnas Branschdagar år 2017.
Lite lustigt är det ändå att det som slutligen Lyckligtvis (eller tyvärr) hade nostalgi ingenting Och undersöker man attityder har man en god
ökade den globala informationsmängden över med saken att göra, och sett på en global skala chans att se trender – en sanning som även gäl-

MORRIS dess kritiska massa – och därigenom banade


väg för att dagstidningarna skulle kunna återta
var det själva fenomenet ”dagstidning” som
nådde nya och större grupper i kraft av dess
ler i dag.

PACKER
Bonnier mobila tjänster
sin unika och ledande position – då betraktades
som en ”dödsstöt”.
funktion. Att en kenyansk sockerrörsbonde del-
tog i den globala världsekonomi och kunde
Besk medicin för redaktionerna
När marknadsavdelningarna försökte presentera
Men, utan att hänga upp sig på dessa och lik- skicka kvot- och prisinformation via sin telefon sina rön för redaktionerna avfärdades de, ofta
nande spetsfundigheter, det enkla svaret är att var ingenting märkligt. Men samma kenyan har med argument som ter sig skrattretande. Att
med en enorm informationsmängd och en allt- rätt till en lokal och global mediebevakning, om uppmana redaktionerna att låta läsarnas mätba-
I efterhand var det lätt att se, men under det mer komplex värld blev själva tjänsten ”den inte annat för att kunna bedöma faktorer som ra intressen och låta betygsättning av redaktio-
decennium som omfattade sekelskiftet var redaktionella produkten” oumbärlig. Ju större kan påverka efterfrågan på hans grödor. nellt material bli en faktor i nyhetsvärderingen var
dagstidningarna fullt upptagna med att bekäm- informationsmassa och informationsbredd, en alldeles för besk medicin för redaktionerna.
pa hjärnspöken, fäktas mot väderkvarnar, stop- desto viktigare blir det att få hjälp att sålla och Sudoku var populärt 2005-2006 Man ansåg att man "visste" vad som var bäst för
pa huvudet i sanden och på det hela taget tillde- sortera informationen till ett urval som är till nytta För att återgå till vår egen marknad, Sverige, så läsarna.
la sitt existensberättigande livshotande skador. för individen. fanns det små men tydliga indikatorer på föränd- Och även om övertygelsen om redaktionens
I dag, när vi skriver år 2017, kan man i efter- ringen i läsekretsen. förmåga är en viktig styrka för allt redaktionellt
tankens kranka blekhet konstatera att medierna Umgängeskretsen styrde – Sudoku, det japanska sifferkorsordet blev arbete, så måste den grundas på en förståelse
i sin helhet hanterade det som då kallades Få läsare klarade, oavsett hur goda sökverktyg oerhört populärt runt 2005/2006. Sudokuns av konsumenterna; både av deras medvetna
”webben” och ”nätet” på ett helt obegripligt sätt. som fanns, att sammanställa information som popularitet var en indikator, eller om man så vill, och omedvetna önskningar och behov.
gav en tillräckligt bra upplevelse. Ytterst avance- ett bevis för hur läsekretsen förändrades. För att Den redaktionella andan genomgick en meta-
Att dagstidningar skulle betrakta ett fenomen rade system fanns tillgängliga, som använde kunna lösa ett traditionellt korsord behövs en morfos efter de nordiska gratistidningskrigen
som: variabler som baserades på mediekonsumtion analytisk förmåga i kombination med en god (2006-2009), när mediahusen, och redaktioner-
● ökade yttrandefriheten, hos konsumenter med statistiska eller tekniska språklig förmåga och allmänbildning. Skol- na (!), genom dyrköpta erfarenheter lärde sig att
● ökade informationsmängden, relationer, för att skapa en känsla av närhet till systemets misslyckande minskade drastiskt all- konsumenterna valde de produkter som bäst
● bröt ner gränser i informationsöverföring, läsaren. Men effekten uteblev och genererade mänbildningen och språkkunskaperna. Men förpackade ett kvalitativt redaktionellt innehåll i
● och dessutom sänkte distributionskostnader en innehållsmässigt bristfällig produkt. En pro- skolans kollaps påverkade, lyckligtvis, inte kombination med kvalitativa kommersiella erbju-
dukt som var helt styrd av läsarens umgänge- befolkningens intelligens eller analytiska förmåga danden.
– som ett ”hot” är för oss i dag fullständigt obe- skrets och deras statistiska beteenden. – bara för att man saknar "klassisk" bildning Gratistidningskrigen ledde i sin tur till postkas-
gripligt. Konsumenterna ville ha mer. Och tillgång till behöver man inte vara dum. seloven i Danmark (Postlådelagen) som i prakti-
kvalificerad information blev oumbärligt. Att åka Det tog förvånansvärt lång tid för de svenska ken krävde aktivt medgivande av alla hushåll ➔
Dagstidningarna hade själva fallit i den grop av på solsemester i ”fel” land vid ”fel” tidpunkt inne-
fördomar där en ”dagstidning” är ett tryckt bar inte längre att man blev besviken – utan att

»Den
annonsblad på papper med ett pliktskyldigt man riskerade att dö. Behovet att vara välinfor-
redaktionellt innehåll.
Man saknade insikten att dagstidningens pri-
merad ökade snabbt, även bland grupper som
tidigare helt litat på researrangörer och UD. redaktionella andan genomgick
mära funktion är att vara en redaktionell tjänst, där Plötsligt fanns där en ny läsekrets som använ-
en metamorfos efter de nordiska
gratistidningskrigen 2006-2009«
både redaktionell och kommersiell information de tidningen som ett redskap, en ”samman-
paketeras på ett för läsaren begripligt och funktio- hangstolk” och som en lärobok.
nellt vis. En insikt som borde ha blivit tydligare för För nostalgiker i tidningsbranschen gav denna

34 DETTA SKA JAG BERÄTTA OM ELVA ÅR DETTA SKA JAG BERÄTTA OM ELVA ÅR 35
2017 Detta ska jag berätta om elva år
SÅ GJORDE DOM
SAN DIEGO UNION TRIBUNE
som skulle ta emot hemdistribuerade gratistid- Internet, tillgängligt där konsumenten befann sig.
ningar. Den kaotiska, och ganska komiska, situ- Redan 2006 fanns det 2,5 miljarder mobilanvän- OCH AFTONBLADET
ation som uppstod i Köpenhamn under nordiska dare på planeten.
gratistidningskrigets inledning, där sop- och Ni betraktade mobilnäten som er huvudsakliga
återvinningssystemen kollapsade, föranledde intäktskälla och vi byggde modeller för en helt ny
Folketinget att lägga fram ett lagförslag om åter- kanal.
vinningsansvar för distributörer (I-lige-måde-pro- Vi gjorde båda fel. Våra ståndpunkter gick inte
positionen). Den danska tidningslobbyn lycka- att förena – vare sig mellan oss, men kanske vik-
des avstyra propositionen med ett nödrop, som tigare ändå är att ingen av våra strategier tog
i praktiken inneburit att man varit tvungen att höjd för hur konsumenterna skulle agera.
hämta alla tidningar man delat ut, i utbyte för Det var oundvikligt att konsumenterna förr eller
postkasseloven. senare skulle tvinga fram fasta avgifter för obe-
gränsad telefoni och datatrafik. I och med detta
Ny syn på dagstidningen föll många av de resonemang som ni och vi fört
I Norge och Sverige följde liknande lagstiftningar. kring intäktsdelning. Till vårt gemensamma för-
Situationen var dock särskilt besvärlig i Sverige då svar kan sägas; intäktsdelningen var en modell
person- och uppgiftslagen försvårade register- som fungerade i startfasen. Fastän vi aldrig lyck- SignOnSanDiego
hanteringen. Vilka tidningar man haft till sin hem- ades enas om vad som var en rättvis fördelning och Aftonbladet vill
adress ansågs vara en uppgift som inte fick lag- – inte ens efter tio år. Men vi har båda insett ha in läsarnas bilder.
ras eller användas. behovet att bibehålla dialogen. Framför allt för att
Erfarenheterna från de nya redaktionella inte upprepa misstagen.
strömningarna och från det nordiska gratistid-
ningskriget, påverkade synen på dagstidningen Mobiltelefonen är nyckeln till allt
som begrepp. Lärdomarna från våra gemensamma ansträng-
I korthet kan man beskriva det som; kvalitet ningar och strider är enkla:
uppskattas av såväl läsare som annonsörer och Den initiala förtjusningen över mobiltelefoni
dagstidningen är en självklarhet i de flesta hus- och mobila tjänster övergick snabbt till ett krav
håll i Sverige.
När vi i Media- och Telekomintressenternas
förhandlingsgrupp i dag firar 10-årsjubileum av
från konsumenterna att vi skulle göra allt tillgäng-
ligt där det passade dem.
Konsumenterna eftersträvade inte mobila
Tipskanal och bildgalleri
våra ännu inte avslutade förhandlingar, har tjänster – de ville ha tillgång till alla tjänster när
denna resa följt oss under åren. det passade dem. Att merparten ville kommuni- ALLT FLER tidningar inser ler när de blivit ögonvittnen olika kategorier. En tidning
Konsumenterna har även bevisat för oss att de cera och interagera via sina telefoner var endast värdet av mobilen som tips- till olyckor, värdetransport- som jobbat länge med detta
både kan och vill uppskatta kvalitet. en naturlig utveckling. kanal. Aftonbladet är en tid- rån, terrorattacker eller är amerikanska Sign On San
Och att de tog tillgänglighet för givet. Att Och i dag, 2017, ser konsumenterna print och ning som satsat på att få in naturkatastrofer. För varje Diego, som webbupplagan
kunna få uppdaterad information som följer upp e-print som ett komplement till digitalt – och digi- tipsbilder från sina läsare. gång en sådan stor händel- av San Diego Union Tribune
eller utvecklar en tidigare mottagen information talt som ett komplement till print och e-print – De har marknadsfört sitt se inträffar så kommer fler heter. De har haft mobila
är i dag en självklarhet. och merparten av jordens befolkning använder tipsnummer (71 000) för bilder in till tidningarnas bildgallerier sedan 2003 och
Medan vi (media) och ni (operatörerna) käbbla- sin mobiltelefon som nyckel till all världens infor- SMS, MMS och e-post stort redaktioner. Dessa bilder har i dagsläget nio olika
de om hur vi skulle dela skinnet, gick konsumen- mation. ■ och de belönar den bästa kan vara resurskrävande att mobloggar. Det finns även
terna över, till att på en global skala, betrakta tipsbilden varje år med just hantera – men det finns flera tidningar vars redaktio-
Internet som en självklarhet. Inte mobilt Internet ➔ MER PÅ WEBBEN 71 000 kronor – allt för att enkla system – mobloggar, ner själva skapar mobloggar
eller bredbandsinternet – utan rätt och slätt arbeta in numret i läsarnas som automatiskt eller med – för att i olika situationer
www.bonnier.se
medvetande. Andra tidning- liten insats från redaktionen kunna rapportera direkt från
ar följer nu detta arbetssätt. kan hantera och publicera fältet.

»
mobila bilder.

Det var oundvikligt att tvinga VID ETT numera oräkneligt


antal tillfällen har tidningar FLERA TIDNINGAR startar ➔ MER PÅ WEBBEN
fram fasta avgifter för obegränsad publicerat bilder som läsare mobloggar (mobila bildgalle-

telefoni och datatrafik«


www.aftonbladet.se
tagit med sina kameramobi- rier) för läsarnas bilder inom www.signonsandiego.com

36 DETTA SKA JAG BERÄTTA OM ELVA ÅR SÅ GJORDE DOM 37


Så fungerar mobila
Ett alternativ, som jag inte rekommenderar men tören betalar även start- och månadsavgifter –
som ofta förekommer, är att endast sluta avtal utgifter som intäkterna för de levererade tjänster-
med en operatör. Detta alternativ blir billigare men na ska täcka.

tjänstemarknaden i dag
stänger ute en stor andel av mobilanvändarna. De fasta månadskostnaderna ligger mellan
Ett sista alternativ är att samarbeta med en 6 000-15 000 kr per operatör och för att nå samt-
innehållsleverantör som skapar olika typer av liga mobilanvändare behöver man sluta avtal med
tjänster (ringsignaler exempelvis) och att sedan alla de fyra nätägande operatörerna. Om man väl-
marknadsföra dessa i tidningens egna kanaler jer att anlita en aggregatör blir de sammanlagda
mot en del av intäkterna. fasta kostnaderna inte mer än ett par tusen kronor
I Sverige finns det i dag fler mobiltelefon- Aktörerna i månaden.
abonnemang än det finns invånare. Många aktörer, utöver medieföretagen, slåss om Var kostar det? I stället för att låta operatörerna ta betalt av slut-
Enligt färska siffror från Post- och vem som ska få leverera mobilt innehåll på den En del av intäkterna för varje såld mobil tjänst konsumenten kan man ta betalt via exempelvis
växande marknaden. Musikindustrin, spelin- utgörs av moms (25 procent). Resten ska faktura. Då får tidningen behålla mer av intäkterna.
Telestyrelsen (2006) har 61 procent av innehållsleverantör, mobiloperatör och aggregatör Mobiloperatörslösningen är dock smidigast för
dessa mobilanvändare använt någon dustrin, och mobiloperatörerna är bara några.
Några aktörer som är viktiga att nämna i produ- dela på. I vissa fall vill ytterligare aktörer ha sin del kunden än så länge.
form av innehållstjänst för mobilen. cent- och leverantörskedjan av mobila innehåll- av kakan. Om det exempelvis är en musiktjänst
Trots detta är det långt ifrån alla svens- stjänster är: innehållsleverantörer, operatörer och (som en ringsignal) så tar Stim (Sveriges Sverige jämfört med resten av världen
ka medieföretag som utnyttjar den aggregatörer/gateways. Tonsättares Internationella Musikbyrå) några pro- I Sverige skickade mobilanvändarna 2,1 miljarder
mobila kanalen för att nå sina läsare. Innehållsleverantörer är de som utvecklar och cent av intäkterna. På papperet ligger intäktsfördel- SMS förra året (2005) – vilket motsvarar nästan 20
tillhandahåller mobila tjänster. En tidning som ningen i Sverige i dag runt 80/20 procent (80 pro- SMS per användare och månad. Antalet MMS var
erbjuder en SMS-prenumeration på exempelvis cent till innehållsleverantör och 20 till operatör). När nära 39 miljoner under 2005 vilket innebar en 50-
sportresultat är alltså en innehållsleverantör. man tittar närmare på denna fördelning ser man procentig ökning från föregående år. Totalt innebär
KRISTINA På den svenska marknaden finns i dag fyra
nätägande operatörer för privatabonnemang:
dock att mycket av intäkterna försvinner på vägen
innan de når innehållsleverantören. Se räkneexem-
detta dock bara ca 4 skickade MMS per svensk
användare under hela förra året. Trafiken för mobi-
BÜRÉN
Projektledare, Tidningsutgivarna / Ifra
TeliaSonera, Telenor, Tre och Tele2. Operatörerna
levererar tjänsterna och tar betalt – ofta via
pel nedan.
I exemplet ser man att av de tio kronor som en
la datatjänster uppgick till ca 31 000 Gigabyte
2005 vilket innebär en ökning på mer än 400 pro-
Premium-SMS (SMS med förhöjd taxa). För sina kund betalar, tillkommer 4,75 kronor innehållsleve- cent jämfört med föregående år.
tjänster tar operatörerna ut anslutnings- och rantören som skapat tjänsten. Innehållsleveran- Om man tittar på de nordiska länderna så ser ➔
Mobila tjänster handlar inte längre bara om månadsavgifter, samt trafikkostnad och provision
SMS – över 60 procent av de telefoner som säljs på det distribuerade innehållet. Innehållsleveran-
törerna måste betala fasta avgifter till samtliga
Räkneexempel
idag har färgskärm, inbyggd kamera och webblä- Kunden betalar 10,00 kr
sare och det finns många möjligheter att skapa operatörer för att kunna nå alla mobilanvändare. Intäktsfördelning efter för-
spännande tjänster. En innehållsleverantör kan dock välja att anlita säljning av nyhetstjänst.
Hittills har dock inte nyhetstjänster varit den stora en aggregatör/SMS-gateway istället, som är ett En kund med Telia som ope-
kassakon – även om allt fler använder sådana mellanled som sluter alla avtal med operatörerna. ratör, har beställt en nyhets-
tjänster. Nej, den största delen av intäkterna från Detta sänker de fasta kostnaderna kraftigt, men i tjänst ur en tidnings utbud för
mobila innehållstjänster kommer från nedladdning gengäld måste alla innehållsleverantörer som anli- 10 kr inklusive moms. Inne-
av ringsignaler, javaspel eller bakgrundsbilder till tar aggregatören dela på ett gemensamt kortnum- Till innehålls- Moms (25 %) hållsleverantören (tidningen),
användarnas mobiltelefoner. mer. Detta blir något krångligare för slutkonsu- leverantören -2,00 kr operatören (här Telia) och
Informations- och nyhetstjänster är den tredje menten som måste knappa in kodord som ska 4,75 kr aggregatören (här IPX) ska
vanligast använda tjänsten, näst efter omröstning stavas rätt osv. dela på intäkterna.
via SMS.
De ovan nämnda tjänsterna är de som är störst Var börjar vi? Telia, trafikavgift I slutänden får innehålls-
även i flera andra europeiska länder. I Korea är det Medieföretag som är intresserade av mobila tjäns- -1,20 kr leverantören mindre än hälf-
istället musik som är den absolut största tjänsten ter, bör börja med att analysera vad man vill göra ten av intäkterna.
och i Japan är det mobil e-post som dominerar och varför: Vill man ha SMS-tävlingar? Vill man få
Telia provision
(en anledning till detta kan tänkas vara att SMS in snabba nyhetstips eller kanske publicera mobi-
på innehåll (20 %)
inte finns i Japan). la radannonser?
De intäkter som medieföretag får från försäljning När detta är klart är det dags att sluta avtal. För -1,36 kr
de allra största aktörerna är det bäst att sluta avtal
➔ LÄS MER
av egenproducerade tjänster, såsom olika nyhets- IPX, trafikavgift
och informationstjänster, utgör idag endast ett par direkt med operatörerna för att minimera antalet IPX, provision Vill du läsa mer om marknaden för mobi-
procent av de totala intäkterna för betaltelein- aktörer som tar del av intäkten. Är man en mindre -0,15 kr på innehåll (10 %) la tjänster? Ladda hem rapporten:
Mobila tjänster ABC – Hur gör man, vilka
dustrin. aktör kan man med fördel anlita en aggregatör/ -0,54 kr är aktörerna och vad kostar det? (Bürén
Men – man kan se det som att här finns stor SMS-gateway eftersom detta kraftigt sänker de 2006), från Tidningsutgivarnas hemsida.
www.tu.se
tillväxtpotential! fasta avgifterna.

38 SÅ FUNGERAR MOBILA TJÄNSTEMARKNADEN I DAG SÅ FUNGERAR MOBILA TJÄNSTEMARKNADEN I DAG 39


man att en norsk kund skickade 82 SMS i måna- kan förklaras med att prissättningen för SMS och
den förra året, en finsk skickade 43 SMS i måna- MMS varierar mellan länderna. Post- och
den och en dansk skickade 131 SMS i månaden. Telestyrelsen har uppgett (2006) att de anser att SÅ GJORDE DOM
MMS-utvecklingen i alla fyra länderna har varit det finns utrymme för ökad priskonkurrens på den BERLINGSKE TIDENDE OCH
mer blygsam. En dansk användare skickade 0,38 svenska SMS-marknaden.
MMS i månaden år 2005, en norsk skickade 1,61 Under 2005 beräknades hela marknaden för
CHANNEL NEWS ASIA
stycken och en finsk skickade 0,26 MMS i måna- mobila innehållstjänster i Sverige ha omsatt 400
den. MSEK. Den norska marknaden beräknades ha
Anledningen till dessa skillnader i utvecklingen omsatt 850 MSEK, den danska 210 MSEK och
den finska 650 MSEK (Siffror från Aspiro).
Intäktsdelningsmodellerna varierar världen över.
Antal skickade SMS I exempelvis Japan, där mobila tjänster vuxit sig
mycket stort, finns en för innehållsleverantörer
130 mycket gynnsam modell där upp till 91 procent av
intäkterna går till innehållsleverantören. Använd-
110
ningen av mobila tjänster i Japan är i dag så stor
att en operatör kan få upp till 40 procent av sina
intäkter från mobila datatjänster – vilket kan jäm-
90
föras med europeiska operatörer, som fortfarande
får mer än 85 procent av sina intäkter från röst-
70 samtal. I Japan har alltså utvecklingen gynnats av Channel News Asia
fördelaktiga villkor för innehållsleverantörer, vilket i och Berlingske Tidende
erbjuder chat.
50 förlängningen även gjort mobiloperatörerna till vin-
nare. Den utmaning vi nu står inför är att sluta avtal
30 som gynnar tillväxten av mobila tjänster i Sverige.

10 Utveckling – hot och möjligheter


Det finns en viss osäkerhet kring vart utvecklingen
2000 2001 2002 2003 2004 2005 inom mobiltelefoni är på väg. Vissa förutspår att tv
i mobilen kommer att bli nästa stora succé,
Antal skickade MMS medan andra menar att musik i mobilen kommer

1,6
att bli den största kassakon.
GSM och GPRS (2G respektive 2,5 G) är vanli-
gast i Sverige, men 3G växer stadigt. En teknik
Communitytjänster
1,4 som kan komma att påverka den framtida mobil-
ANTALET CHATFORUM chattjänster eftersom det är kan komma att påverka
marknaden är IP-telefoni – gratis telefoni via
och bildgallerier för läsarnas billigare än SMS – trafikkost- SMS-användandet.
1,2 bredband. Företaget Skype har
bilder växer. Många tidning- naderna för en WAP-chat är
utvecklat en sådan tjänst. Många
ar erbjuder även sådana bara en bråkdel av kostna- FLERA TIDNINGAR erbju-
1,0 mobiloperatörer oroas nu över
0,30 tjänster anpassade för derna för samma tjänst via der även mobila dejting-
att Skype och andra giganter
mobiltelefoner. SMS. tjänster. Detta finns det
0,8 som Google, Microsoft och
Några tidningar har SMS- Danska Berlingske Tidende exempel på från hela värl-
Yahoo! ska erbjuda gra-
chat, som till exempel nors- erbjuder tillsammans med den, från Singapores
0,6 0,20 tistjänster över mobilnäten
ka Dagbladet som har tjäns- en samarbetspartner tjäns- Channel News Asia och
och därmed hota operatö-
ten ”Snakk”. Dagbladet har ten ”Chat United” som är en danska BT till sydafrikanska
0,4 rernas trafikintäkter. Vid
även en ”grupp-SMS-tjänst” chattjänst via WAP. News24.
utgången av 2005 upps-
0,10 – där man kan gå ihop några
0,2 kattades antalet Svenska
stycken och skapa en grupp ALLT FLER mobilanvända-
IP-telefoniabonnemang till
2002 2003 2004 2005 och sedan skicka SMS till re använder e-post eller
200 000 av PTS. ■
flera mottagare samtidigt messenger när de kommu-
03 2004 2005 Fotnot: Prisuppgifter och statistik var från gränssnittet – där mot- nicerar via mobilen. Vissa
aktuella när denna artikel skrevs. Håll utkik på tagaren betalar. telefonmodeller som säljs ➔ MER PÅ WEBBEN
tu.se efter uppdaterade siffror. Många mobilanvändare idag levereras med inbyggd www.channelnewsasia.com/cna/mobile
föredrar dock WAP för messengerfunktion, vilket www.berlingske.dk/mobilspil

40 SÅ FUNGERAR MOBILA TJÄNSTEMARKNADEN I DAG SÅ GJORDE DOM 41


Att välja kan vara knepigt,
men att betala ska vara lätt.
I Japan fungerar mobiltele-
fonen som betalningsmedel. Gör det
enklare
Foto: STIG NORDQVIST

för kunden
– NU!
Mobila tjänster är fortfarande
kraftigt underutvecklade i Sverige.
Stig Nordqvist anser att två
fundamentala grundstenar måste
på plats när det gäller mobila
tjänster – enklare för kunden


och bättre möjligheter för
innehållsleverantörerna.

42 GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU! GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU! 43
STIG
et snabbare och bättre i dag än det har varit. Men
det är ändå långt ifrån så bra som det skulle
kunna vara.
» I Japan kan mobil-
telefonen användas som
NORDQVIST
Stig Nordqvist, direktör, Teknik och
digitala medier, projektansvarig mobila
Kundorienterat i Japan
Tänk dig att köpa en telefon i en butik eller på ID-kort och plånbok«
tjänster, Tidningsutgivarna Internet och ange dina personuppgifter som
behövs för köp och samtal. Du får hjälp med att bland mobila tjänster. När affären stimuleras så grafer och över 12 000 vending machines. 13,8
Låt mig ta fram två grundläggande problem ställa in telefonen så att den går att använda skapas mångfald, men när ett monopol vidhålls miljoner användare har hittills registrerat sig för att
som enligt min mening är kärnan till att det går så direkt efter köpet, både med e-post och Internet. går det trögt och konsumenten blir lidande. kunna använda tjänsten, vilket är en fjärdedel av
trögt i Sverige för mobila tjänster. För det första Detta är ingen fantasi. Det har fungerat så i Japan DoCoMo’s totala kundstock.
har det fokuserats alldeles för lite på kunden och sedan februari 1999 och det är en väldigt viktig Mobilen som ”livsstilsplattform”
på att göra det enkelt för kunden att använda sin faktor till framgång för mobila tjänster överhuvud- Mobiltelefonen har sina rötter i den talade kom- 25 procent fler kunder i timmen
mobiltelefon fullt ut. taget. Huvudregeln är att det är enkelt för kun- munikationen – folk köper framför allt sin mobilte- Det centrala i hela upplägget är att DoCoMo inte
För det andra är hela affären felbalanserad när den. Upplevelsen sätts i centrum och man skapar lefon för att tala med varandra. Internet- tar någon del av intäkterna för alla dessa tjänster.
operatörerna tar så stor del av vinsten att det en första positiv upplevelse. uppkopplingen blev nästa steg i utvecklingen, När man köper en tågbiljett eller en tidning i en 7-
hämmar hela utvecklingen av industrin. Detta är I Japan har operatörerna tillsammans med ter- och i Japan når man nu ett tredje stadium – man Elevenbutik så är det en transaktion helt mellan
en uppfattning baserad på utvecklingen i övriga minaltillverkarna och innehållsleverantörerna ser mobilen som en plattform för sin livsstil. Man konsumenten och tjänsteägaren. DoCoMo tar
Norden, Japan och Indien samt i jämförelse med arbetat hårt för att sätta kundens positiva upple- ska kunna använda sin telefon som kamera, tv, inte procent på den försäljningen. En liten summa
globala trender inom mobila tjänster de senaste velse i fokus. Man kallar det ”Mobile Kaizen”. streckkortsläsare, externt minne för musik och uppkommer då butiken måste hyra en terminal
tio åren. Ibland hör man argument för varför mobila tjäns- allehanda dokument. Den senaste funktionen är för 100 kronor per månad för att kunna koppla
ter i Japan är så framgångsrika, att det beror på att mobilen ska ersätta plånboken, i synnerhet för signaler från mobilen till sin kassaapparat, men
Ska kunden eller Telia vara i fokus? att japaner är så speciella i jämförelse med oss mindre betalningar. den är endast administrativ och DoCoMo säger
Fram till i år hade majoriteten av alla konsumenter européer, att de är tokiga i tekniska prylar, pend- Den japanska operatören DoCoMo lanserade att systemet är mycket effektivare för butiken i
knappt gjort i ordning sina telefoner för att använ- lar flera timmar varje dag och att de gillar att beta- förra året ”Osaifu-Keitai” (wallet phone) genom sitt jämförelse med att hantera pengar. Man hävdar
da datatjänster som WAP, MMS, Internet och e- la mycket för tjänster. dotterbolag FeliCa där man ska erbjuda konsu- att en 7-Elevenbutik kan hantera 25 procent fler
post. Det har varit för svårt. Först ska man köpa Enligt Daniel Scuka på Wireless Watch Japan, menterna att spara olika typer av information på kunder per timme om alla betalar med mobilen.
sin telefon och välja abonnemang. När man väl är detta helt felaktigt. Självklart är kulturerna olika, sin mobil som till exempel buss- och tågbiljetter, Varför gör då DoCoMo detta om de inte direkt tjä-
har sitt paket ska man aktivera sin telefon och men när det handlar om mobila tjänster och bete- medlemskort och ID-kort. Denna tjänst växer nar på det? Svaret är enkelt. Man vill öka funktio-
abonnemanget så att man kan ringa. enden så har vi mer gemensamt än många tror. stort. Sommaren 2006 hade över 84 000 köp- nen av mobilen så den används så ofta som möj-
Efter detta är man äntligen redo att tala och Scuka hävdar att den japanska framgången för ställen installerat systemet, till exempel småbuti- ligt varje dag. Studier visar att ökad användning
möjligtvis SMS:a. För mer avancerad kommuni- mobila tjänster framför allt är ett resultat av allt det ker som 7-Eleven och Pressbyrån, men också också stimulerar ökad konsumtion. Det är något
kation, som WAP, MMS och e-post, måste man hårda arbete som terminaltillverkarna och inne- lokaltrafiken, videobutiker, kiosker, apotek, bio- vi säkert kan lära av i Sverige. ■
konfigurera sin telefon. hållsleverantörerna lagt ner på design och ständi-
Fram till för ett år sedan innebar det att man var ga förbättringar som gör att konsumenten får
tvungen att ladda ned filer från både operatören mycket för sina pengar.
och mobiltelefontillverkaren. Detta steg ledde ofta
till ett eller många samtal till operatörens kund- Innehåll med service
tjänst som, om man hade tur, visste hur man Innehållet i japanska mobila tjänster är, enligt
hjälpte till och hade tillgång till sina system som Scuka, populärt, användbart och serviceinriktat,
allt som oftast inte var nåbara. till exempel i form av busstidtabeller, restau-
För många blev det en evigt lång process för rangtips, nyheter och väder. Men det finns också
att få sin mobil redo för avancerad användning. lättare material som populära ringtoner, horoskop
Väl färdig så upptäckte man att väldigt få vänner och dejtingtjänster.
hade MMS konfigurerat så varför sända ett MMS Varje månad rankas de mest populära sajterna
om de ändå måste gå till en webbsida för att se och de hamnar sedan automatiskt överst i mobi-
meddelandet. lens innehållslista, vilket förstås sporrar de mest
Detsamma gällde WAP, som i och för sig var innovativa innehållsleverantörerna. En annan
kul, men där det fanns ytterst få sajter, vilket gjor- sporre för innehållsleverantörerna är att de får
de att många tröttnade ganska fort. Började man behålla över 90 procent av intäkterna, vilket gör
surfa på Internet på mobiltelefonen så gick det så affären intressant att satsa på.
långsamt att det kändes som om man var tillba- För Sveriges del är intäktsdelningen en central
ka till det gamla 28k-modemet i mitten på 90- fråga, och den andra fundamentala grundstenen
talet. för att utveckla mobila tjänster. Intäktsdelningen
Om sanningen ska fram så är det förstås myck- är central för att skapa volym – djup och bredd – Communitytjänster sätter fart på dialog mellan öst och väst. Foto: STIG NORDQVIST

44 GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU! GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU! 45
Året är 2010 och Linn, Markus och Yukie byter ofta och kräset
ut sina mobiler efter behov och personliga trender.
De har gemensamt att de shoppar miljömedvetet och ogillar
överkonsumtion – däremot gillar de att kommunicera, söka
information och bli informerade.
Mobil- och datortillverkarna har till slut blivit kundfokuserade
och anpassar sig snabbt efter trender och behov.
Stig Nordqvist

Kräsna konsumenter
väljer e-gröna mobiler
Är detta en vision, dröm eller önsketänkan- Granskande, grävande och kvalitativa nyheter,
de? Frågan är bara upp till konsumenterna – du är hett eftertraktade. Den nya generationen
och jag – att svara på. Tekniskt så kommer detta genomskådar tveksamma källor och söker sig
att vara möjligt, om tillverkarna vill. till trovärdiga och interaktiva källor som främjar
Just nu ser vi några viktiga rörelser som debatt och sanning.
påverkar IT-industrin världen över. Det är råvaru- Självklart är nöje och underhållning stort,
kris, många konsumenter är miljömedvetna och gärna med rörlig bild, men läsning – böcker,
många individer är modemedvetna och vill sticka magasin och nyheter – har fått en ny renäs-
ut. sans genom en bred flora av olika stora och
E-gröna mobiler – vad innebär det? Jo, först enkla läsplattor med e-pappersskärmar.
och främst att terminalerna produceras mil- De bästa egenskaperna från papperet kombine-
jövänligt och energisnålt samt att alla komponen- rat med mobila terminaler har blivit en hit bland
ter är återvinningsbara. En annan aspekt är att de yngsta och mest medvetna grupperna.
telefoner, handdatorer och olika e-pappersläsare År 2010 skådas en gryning av miljömedvetna
inte är fullproppade med tekniska finesser som och kräsna konsumenter som väljer olika termi-
ingen använder utan att enkelheten regerar. naler för olika tillfällen under dagen. Kommuni-
Konsumenterna är trötta på att ha en telefon eller kation, interaktion, nöje och kvalitativa nyheter
dator som påstås kunna allt men som man ald- samspelar för att stimulera och mätta mångkul-
rig använder, mer än till att möjligtvis skryta med. turella medborgare.
Enkla och smidiga mobiler optimerade för kom- Web 2.0 har i praktiken nått mobilen och hjäl-
munikation och läsbarhet har lanserats. Man per individen att lätt söka, finna och kommuni-
minns Apples iPod som startade en ny våg av cera lokalt och globalt. Kort sagt handlar det om Några av världens
nytta och nöje just nu, var som helst, hur som mest flitiga mobil-
enkla, fokuserade terminaler med snygg design. användare är tonårs-
helst med e-gröna mobila terminaler vare sig du tjejerna i Tokyostads-
Renässans för läsningen har Cheap Monkey, Acne eller True Religion att delen Harajuku.
Vi har blivit alltmer fokuserade på kommunika- förvara dem i. ■ Foto: STIG NORDQVIST

tion, att informera och hålla sig informerad.

46 KRÄSNA KONSUMENTER VÄLJER E-GRÖNA MOBILER KRÄSNA KONSUMENTER VÄLJER E-GRÖNA MOBILER 47
Vill du veta mer?
Skicka ett SMS med texten TU MOBIL till

72580
*

Sedan får du kontinuerlig information via


SMS om Tidningsutgivarnas satsning på
mobila tjänster och om kommande
mobila aktiviteter som Tidnings-
utgivarna anordnar.

Tjänsten är en prenumeration
som du kan avbryta när du
vill genom att skicka
TU MOBIL STOPP till 72580.

* Kostnad 0 kronor.
Operatörens trafikavgift tillkommer.

Låt fler läsa


den här!
Beställ fler exemplar
på www.tu.se