Moteshandlingar FN 4 2014 PDF

Nr 4 :2014
MDH 1.1-18/14
KALLELSE
2014-09-11
Datum och tid:
Torsdagen den 11 september 2014, klockan 9.30 ca 16.30
Plats:
Sammantrdeslokal: Ypsilon, MDH, Vsters
Ledamter:
Lene Martin
Anne Sderlund
Peter Gustafsson
Johanna Westerlund
Staffan Stranne
Cecilia Erixson
Ivica Crnkovic
Eva Fridh
Christoffer Kos
Louise Sund
Vakant
Peter Wallin
Bengt Lindberg
Adjungerade
Lena Johansson Westholm Rekryteringskommittn

Hkan Sandberg
Rekryteringskommittn
Annica Engstrm
Avdelningschef, HVV
Tjnstemn:
Malin Gunnarsson
Hans Berggren
Julia McNamara
Michael Rogefelt
Johan Hellstrand
Jonas Lostelius
Andreas Boberg
Chef UFO
Bitrdande chef UFO
Handlggare UFO
Handlggare UFO
Handlggare UFO
Handlggare UFO
Handlggare UFO
Fackliga fretrdare:
Peter Selegrd
Victor hman
SACO
OFR-S
Ordfrande
Vice ordfrande
Vice ordfrande
Lrarrepresentant
Lrarrepresentant
Lrarrepresentant
Lrarrepresentant
Studeranderepresentant
Studeranderepresentant
Doktorandrepresentant
Extern ledamot
Extern ledamot
Extern ledamot
rendefrteckning vid fakultetsnmndens mte 2014-09-11
Val av justeringsperson
Beslut
Faststllande av fredragningslista
Beslut
Samverkan med fackliga organisationer
Beslut
Rapport frn rekryteringskommittn
Information
Revidering av Allmn studieplan innovation och design
Beslut
Utvrdering av teknikinnehll och ekonomiinnehll i civilingenjrsprogrammet i industriell Information

ekonomi
Anskan om inrttande av innovationsprogrammet
Beslut
Anskan om inrttande av civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system
Beslut
Anskan om inrttande av civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem
Beslut
10
Anskan om inrttande av civilingenjrsprogram Produktion och produktdesign
Beslut
11
Resultat frn kursvrderingssystem med avseende p VT14 samt terrapport

betrffande registrerade kursanalyser HT13 och kvalitetsdrivande arbetsstt med
kursvrderingar
Beslut
12
Programutvrderingar och studentnjdhet
Beslut
13
Revidering av fakultetsnmndens delegationsordning
Beslut
14
Uppfljning av UK ifrgasatt examen flygteknik hgskoleingenjr
Beslut
15
Uppfljning av UK ifrgasatt examen innovationsteknik kandidat
Beslut
16
Uppfljning av UK ifrgasatt examen datavetenskap kandidat
Beslut
17
Uppfljning av UK ifrgasatt examen datavetenskap magister
Beslut
18
Uppfljning av UK ifrgasatt examen datavetenskap master
Beslut
19
Uppfljning av UK ifrgasatt examen ntverksteknik hgskoleingenjr
Beslut
20
Uppfljning av UK ifrgasatt examen byggnadsteknik hgskoleingenjr
Beslut
21
Uppfljning av UK ifrgasatt examen energiteknik hgskoleingenjr
Beslut
22
Uppfljning av UK ifrgasatt examen barnmorska
Beslut
23
Anskan om examenstillstnd fr undervisningsmne teknik i mneslrarexamen
Beslut
24
Avveckling av Filosofie kandidatexamen med huvudomrdet Kammarmusik
Beslut
25
Redovisning av delegationsbeslut
Beslut
26
Rapporter
Information
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
Val av justeringsperson
Frslag till beslut

att
utse Johanna Westerlund att jmte ordfrande justera protokollet.
Faststllande av fredragningslista
Frslag till beslut

att
faststlla fredragningslistan.
Samverkan med fackliga organisationer
Infr fakultetsnmndens sammantrde ska underlag fr beslut samverkas med de fackliga

organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR.
Fredragande: Jonas Lostelius
Frslag till beslut
att
notera informationen.
Beredning
rendena i fredragningslistan har behandlats enligt verenskommen samverkansmodell fr
fakultetsnmnden med de fackliga organisationerna.
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
Rapport frn rekryteringskommittn
Rekryteringskommittns ordfrande informerar om det aktuella lget i rekryteringsarbetet

utifrn aktuell statuslista.
Fredragande: Lena Johansson Westholm och Hkan Sandberg
Frslag till beslut
att
Underlag i rendet
Bilaga 1 Statuslista fr rekryteringskommittns arbete
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
Faststllande av reviderad allmn studieplan fr

forskarutbildningsmnet innovation och design
Diarienummer: MDH 3.1.2-265/14

Handlggare: Johan Hellstrand
Med anledning av att de lokala freskrifterna fr utbildning p forskarniv, Regler och riktlinjer fr
utbildning p forskarniv (MDH 3.1 382/12), stller krav p innehllet i de allmnna
studieplanerna samt att det r aktuellt med revidering av flera gllande allmnna studieplaner s
har mallen fr studieplaner setts ver och uppdaterats under 2013.
Fredragande: Johan Hellstrand
Frslag till beslut

att
godknna allmn studieplan fr forskarutbildningsmnet innovation och design enligt bilaga.
rendets beredning
Akademierna har i september 2013 givits mjlighet att lmna synpunkter p den freslagna
reviderade mallen fr allmnna studieplaner. Den 1 oktober 2013 presenterades mallen fr
utskottet fr forskarutbildning (MDH 1.1-24/13) varefter akademierna uppmanades att pbrja
arbetet med att revidera allmnna studieplaner. Akademin fr innovation, design och teknik inkom
den 14 april 2014 till fakultetsnmnden med frslag p reviderad allmn studieplan fr mnet
innovation och design. Utskottet fr forskarutbildning behandlade rendet vid sammantrde den
13 maj 2014 och rekommenderade fakultetsnmnden att terremittera till akademin. Den 5 juni
2014 terremitterade nmnden dokumentet till ansvarig akademi fr revidering. Den 18 augusti
2014 inkom akademin med en reviderad version och begran att frgan hanteras skyndsamt.
Utskottet fr forskarutbildning har behandlat rendet Per Capsulam och beslutade den 27 augusti
2014 att rekommendera fakultetsnmnden att godknna dokumentet.
Underlag i rendet
Bilaga 1 Besluts-PM
Bilaga 2 Frslag till reviderad Allmn studieplan Innovation och design
Delges
Akademichefer, samordnare fr forskarutbildningen, forskningsledare, administrativa chefer.
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
Utvrdering av teknikinnehll och ekonomiinnehll i

civilingenjrsprogrammet i industriell ekonomi

Handlggare: Julia McNamara
Vid fakultetsnmndens sammantrde den 12 december 2013 behandlades en extern utvrdering av
teknikinnehll och ekonomiinnehll i civilingenjrsprogrammet i industriell ekonomi, genomfrd
av professor Mats Engwall vid KTH. I utskottens beredning av rendet framkom ett antal
synpunkter som bland annat gllde akademins pgende arbete med att utveckla och frbttra
programmet samt nskeml om ett eventuellt instllande av programmet med start 2014. Utifrn
utvrderingsrapporten och utskottens synpunkter gav fakultetsnmnden i uppdrag till
akademichef fr akademin fr ekonomi, samhlle och teknik (EST) att visa hur det existerande
programmet fr del av det pgende kvalitetsarbetet och hur man stller sig till ett eventuellt
instllande av programmet.
Vid sitt sammantrde den 20 februari gav fakultetsnmnden i uppdrag till akademichef fr
akademin EST att komplettera underlaget med en tgrdslista baserad p kritiken som
framkommit i utvrderingen, dr freslagna tgrder tydligare beskrivs och konkretiseras samt en
tidsplan fr nr dessa tgrder ska genomfras. Akademin inkom med underlag i april 2014.
Utifrn utvrderingsrapporten ger akademin ett antal frslag p tgrder, med frndringar fr
utbildning som startade hstterminen 2011 och framt. De enligt akademin viktigaste frslagen r
rdmarkerade i texten.
Efter diskussion mellan dekanerna och vice akademichef, tillika utbildningsledare Eva Thorin,
drogs slutsatsen att fokus frmst br ligga p att ta med sig kunskap frn genomfrd utvrdering in
i planeringen av det nya civilingenjrsprogrammet i industriell ekonomi, som planeras att starta
hstterminen 2016, snarare n att genomfra frndringar i befintligt program. Det befintliga
programmets utbildningsplan kommer inte att revideras fr utbildning som redan har startat.
Eventuella tillgg av valbara kurser grs i programschemat. Fr utbildning som startar
hstterminen 2015 har utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv den 20 augusti
2014 beslutat om en mindre revidering av utbildningsplanen efter en anskan frn akademin.
Fredragande: Julia McNamara
Frslag till beslut

att
rendets beredning
rendet har behandlats av fakultetsnmnden under vren 2014. Frgan har dessutom tagits upp i
dekangruppen med vice akademichef, tillika utbildningsledare vid akademi EST. rendet har
beretts av handlggare vid utbildningsoch forskningssektionen.
Underlag i rendet
Bilaga 1: Svar frn akademi EST
Delges
Akademichef EST, utbildningsledare EST.
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
Anskan om inrttande av innovationsprogrammet

Akademin fr innovation, design och teknik (IDT) inkom den 7 januari 2014 med en anskan om
att inrtta ett nytt innovationsprogram med planerad start hstterminen 2015. Programmet r
tnkt att erstta det nuvarande innovationsprogrammet - MTO (180 hp). Det freslagna
innovationsprogrammet beskrivs som mer sammanhllet n nuvarande program, som har fyra
olika inriktningar med tre olika examensutgngar (kandidatexamen i innovationsteknik,
fretagsekonomi eller psykologi). Det nya programmet fresls leda till en enda examen
kandidatexamen i innovationsteknik.
rendet behandlades av fakultetsnmnden den 20 februari 2014 d man beslutade att
terremittera rendet och uppdra till akademi IDT att inkomma med kompletteringar. Akademi
IDT lmnade en kompletterad anskan och fakultetsnmnden utsg den 5 juni 2014 tre externa
granskare, som i juli inkom med sina utltanden.
Fakultetsnmnden br rikta srskild uppmrksamhet mot den frga som uppdrogs till de externa
granskarna att kommentera gllande programmets teknikinnehll. Utifrn granskarnas utltanden
har akademin gjort vissa justeringar gllande teknikinnehll. Det handlar om ytterligare en kurs
inom additiv tillverkning samt om kompetensfrstrkning inom teknikomrdet.
Frslag till beslut

att
inrtta innovationsprogrammet.
att
faststlla utbildningsplan fr innovationsprogrammet att glla fr utbildning som startar

hstterminen 2015 och framt.
rendets beredning
Underlaget har arbetats fram av en arbetsgrupp vid akademi IDT. rendet har drefter beretts av
handlggare vid utbildningsoch forskningssektionen. Utskottet fr utbildning p grundniv och
avancerad niv och fakultetsnmnden har behandlat rendet under vren 2014. Utskottet
beslutade vid sitt sammantrde den 20 augusti 2014 att tillstyrka frslaget om att inrtta
programmet och att faststlla utbildningsplan.
Underlag i rendet
Bilaga 1: Besluts-PM
Bilaga 2: Akademins anskan om inrttande av innovationsprogrammet
Bilaga 3: Frslag till utbildningsplan
Bilaga 4: Granskningsprotokoll frn externa granskare
Bilaga 5: Akademins kommentarer till granskarnas utltande
Delges
Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT, avdelningschef
innovationsledning, programsamordnare innovationsprogrammet, STC/antagningen,
STC/examen, STC/Ladok.
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
Anskan om att inrtta civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system

Akademin fr innovation, design och teknik (IDT) har den 22 april 2014 inkommit med en anskan
om att inrtta en ny civilingenjrsexamen i flygoch rymdsystem, som i akademins uppdaterade
anskan frn den 4 augusti 2014 benmns civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system. Akademin
har ven inkommit med en anskan om att inrtta ett nytt civilingenjrsprogram i flygoch
rymdsystem och de bda anskningarna hanteras gemensamt. Enligt rutinerna infr beslut om
inrttande av program ska fakultetsnmnden senast i samband med beslut om utbildningsutbud
fr kommande lsr, vilket planeras ske i oktober 2014, fatta beslut om inrttande av program.
Fakultetsnmnden utsg den 5 juni 2014 tre externa granskare som inkom med sina utltanden
under sommaren 2014. Utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv behandlade
rendet vid sitt sammantrde den 20 augusti 2014 och lmnade fljande synpunkter till
fakultetsnmnden:
Freslagen examen bedms uppfylla fakultetsnmndens krav p kvalitet, men det finns
betnkligheter gllande det stora antalet examina p avancerad niv inom datavetenskap och
mjligheterna att frsvara dessa vid utvrderingar.
Inriktningar inom en befintlig examen kan vara ett alternativ till att inrtta en ny examen.
Akademi IDT freslr efter den externa granskningen byte av examensbenmning till
civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system, men att i vrigt behlla frslaget. Detta motiverar
akademin med att "ytterligare frtydliga fr arbetsmarknaden studenternas breda kompetens inom
tillfrlitliga system tillmpbara inom en arbetsmarknad ven utanfr omrdet flygoch
rymdsystem". Akademin vljer att i frslaget behlla kursfordringarna om minst 80 hp i flygteknik
varav ingr minst 30 hp avionik, men avvisar frslaget frn en av granskarna om
examensbenmningen civilingenjrsexamen i flygsystem. Varfr dessa kursfordringar ska vara
ndvndigt fr en examen i tillfrlitliga system framgr inte.
Dekanerna gr bedmningen att detta nya frslag till examensbenmning br granskas externt,
samt dessutom att freslagen och existerande examina p avancerad niv inom omrdet
datavetenskap med tillhrande kursfordringar generellt br granskas externt. Detta fr att skra
att inte otydlighet eller att ondig verlappning frekommer i hgskolans examina inom
datavetenskap och i detta ven se p alternativa examensfrslag. Till extern granskare fresls Ulf
Nilsson, professor i datavetenskap och dekan vid Tekniska hgskolan vid Linkpings universitet.
Frslag till beslut

att
uppdra till professor Ulf Nilsson vid Linkpings universitet att granska freslagen
civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system, srskilt examensbenmning i relation till
kursfordringar, samt befintliga examina p avancerad niv inom omrdet datavetenskap
med tillhrande kursfordringar med avseende p eventuellt verlapp och i detta beakta
mjligheter till alternativ examensstruktur, samt att inkomma med rapport till
fakultetsnmnden senast den 7 januari 2015.
rendets beredning
rendet har arbetats fram p akademi IDT dr fljande personer har bidragit i arbetet: Magnus
Otterskog, avdelningschef IFT, utbildningsledare Dag Nystrm och Anni Bjrklund, adjungerad
8
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
professor Fredrik Bruhn, professor Lars Asplund (initialt), lektor Mikael Ekstrm, lektor Martin
Ekstrm, doktorand Fredrik Ekstrand, professor Kristina Forsberg, professor Kristina Lundqvist,
adjunkt Mirko Senkovski, avdelningschef PR Anders Hellstrm, professor Mikael Sjdin samt tv
externa personer frn SAAB, Jon Werkander och Hkan Forsberg.
rendet har drefter beretts p utbildningsoch forskningssektionen och har tidigare behandlats
av utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv samt av fakultetsnmnden under
vren 2014.
Underlag i rendet
Bilaga 2: Akademins anskan om examen
Bilaga 3: Lrarkompetensmatris
Bilaga 4: Examensmatris
Delges
Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT, STC/antagningen, STC/examen,
STC/Ladok.
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
Anskan om att inrtta civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem

Akademin fr innovation, design och teknik (IDT) har den 22 april 2014 inkommit med en anskan
om att inrtta ett nytt civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem. Enligt rutinerna infr beslut
om inrttande av program ska fakultetsnmnden senast i samband med beslut om
utbildningsutbud fr kommande lsr, vilket planeras ske i oktober 2014, fatta beslut om
inrttande av program.
Fakultetsnmnden utsg den 5 juni 2014 tre externa granskare som inkom med sina utltanden
under sommaren 2014. Utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv behandlade
rendet vid sitt sammantrde den 20 augusti 2014 och lmnade fljande synpunkter till
fakultetsnmnden:
Freslaget program bedms uppfylla fakultetsnmndens krav p kvalitet, fylla ett behov p
arbetsmarknaden och innehller flera intressanta frslag fr att strka studentkvarvaro i
programmet och kvalitet i utbildningen, men betnkligheter finns avseende:
o Anskan framhller synergier och samlsning med svl civilingenjr robotik som
master i inbyggda system. Det r ej vertygande argumenterat om varfr
utbildningarna inte kan sammanhllas inom ett program med olika utgngar.
o Planerade lrarrekryteringen mste genomfras och srskilt tillsvidareanstlld
personal rekryteras. Tv av de sakkunniga framhller behov av personalrekrytering
eller oskerhet angende tillgngliga lrare inom centrala omrden fr programmet:
avionik, rymd, plitlighet (dependability), helhetssyn och speciellt skerhet och
dataskerhet, samt systemering av skerhetskritiska- och feltoleranta system. Dessa
rekryteringar r avgrande fr att skra programmets kvalitet.
o Det mste skerstllas att kursen Aerodynamik och flygmekanik, 10 hp, klassas
inom mnet fysik fr att tnkta studenter p programmet ska ges en mjlighet att
uppfylla freslagna examensfordringar.
Drutver nskar utskottet, om programmet inrttas av fakultetsnmnden, att fr egen
frkovran ta del av hur arbetet med lrarlag och ingenjrsvetenskaps-r fungerar i praktiken.
Utskottet har lmnat synpunkter bde p freslagen civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system och
p freslaget civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem. I bda fallen har utskottet vissa
betnkligheter som tyder p att ytterligare utredning behvs. I frsta hand handlar det om att
klargra behovet av ny examen och benmning p denna i frhllande till befintliga examina. Nr
det gller programmet finns behov av att tydliggra innehllet i relation till befintliga program
samt att skerstlla att planerade personalrekryteringar faktiskt genomfrs. Freliggande rende
om nytt utbildningsprogram br behandlas frst nr examen r inrttad av nmnden.
Frslag till beslut

att
bordlgga rendet till fakultetsnmndens frsta mte 2015.
rendets beredning
rendet har arbetat fram p akademi IDT dr fljande personer har bidragit i arbetet: Magnus
Otterskog, avdelningschef IFT, utbildningsledare Dag Nystrm och Anni Bjrklund, adjungerad
10
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
professor Fredrik Bruhn, professor Lars Asplund (initialt), lektor Mikael Ekstrm, lektor Martin
Ekstrm, doktorand Fredrik Ekstrand, professor Kristina Forsberg, professor Kristina Lundqvist,
adjunkt Mirko Senkovski, avdelningschef PR Anders Hellstrm, professor Mikael Sjdin samt tv
externa personer frn SAAB, Jon Werkander och Hkan Forsberg. rendet har drefter beretts p
utbildningsoch forskningssektionen och har tidigare behandlats av utskottet fr utbildning p
grundniv och avancerad niv samt av fakultetsnmnden under vren 2014.
Underlag i rendet
Bilaga 2: Akademins anskan om program samt utbildningsplan
Bilaga 3: Lrarkompetensmatris
Bilaga 4: Examensmatris
Delges
Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT, STC/antagningen, STC/examen,
STC/Ladok.
11
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
10
Anskan om inrttande av nytt program Produktion och produktdesign

civilingenjrsprogram

Handlggare: Jonas Lostelius och Michael Rogefelt
Akademin fr innovation, design och teknik har inkommit med anskan om att inrtta ett nytt
civilingenjrsprogram. Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnmnden att fatta beslut om
inrttande av program. Infr beslut om att inrtta nya program finns en etablerad process och mall
fr vad en anskan om nytt program ska innehlla. Anskan har varit freml fr extern
granskning. Granskarnas kommentarer r inte entydiga men i stort tolkas deras omdmen som
positiva. Beredningens bedmning r att anskan tillrckligt vl motsvarar fakultetsnmndens
kvalitetskrav fr att programmet ska f inrttas och utbildningsplan faststllas.
Fredragande: Jonas Lostelius och Michael Rogefelt
Frslag till beslut
att
inrtta programmet Produktion och Produktdesign Civilingenjrsprogram.
att
faststlla utbildningsplan enligt bilaga i anskningshandlingarna.
rendets beredning
rendet har arbetats fram vid akademin fr innovation, design och teknik och inkom den 22 april
2014. rendet har i maj behandlats i utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv och
drefter i fakultetsnmnden i juni. Anskan har under sommaren varit freml fr extern
granskning vilkas kommentarer har inkommit i augusti. Akademin har drefter kommenterat
granskarnas kommentarer.
Utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv behandlade rendet vid sitt
sammantrde den 20 augusti 2014 och beslt d att fresl fakultetsnmnden att
lrarresurstabellen ska kompletteras med anstllningsform samt att akademin i det fortsatta
utvecklingsarbetet inom programmet ska arbeta med lrandemlsformuleringar avseende
konkretion och examinerbarhet. Vidare beslt utskottet att fresl fakultetsnmnden att inrtta
programmet Produktion och Produktdesign Civilingenjrsprogram samt att faststlla
utbildningsplan enligt bilaga i anskningshandlingarna. Avslutningsvis beslt utskottet att fr sin
egen frkovran under hsten 2015 flja upp initiativen gllande checklista med
bedmningskriterier fr sjlvstndiga arbeten samt hur lrarlagsarbetet som ska startas HT14
fortlper.
Underlag i rendet
Bilaga 1: Besluts-PM Anskan ny civing Produktion och produktdesign
Bilaga 2: Granskarnas kommentarer och akademins svarskommentarer
Bilaga 3: Anskan om starta nytt program Produktion och produktdesign inklusive frslag till
utbildningsplan
Delges
Akademichef IDT, administrativ chef IDT, Utbildningsledare IDT, Antti Salonen, Bengt
Gustafsson, Ragnar Tengstrand, STC/Examen, Ladok
12
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
11
Resultat frn kursvrderingssystem med avseende p VT14 samt

terrapport betrffande registrerade kursanalyser HT13 och
kvalitetsdrivande arbetsstt med kursvrderingar

Handlggare: Jonas Lostelius
Mot bakgrund av fakultetsnmndens kvalitetsansvar har fakultetsnmnden sedan infrandet av det
hgskolegemensamma kursvrderingssystemet (vrterminen 2011) regelbundet fljt resultat frn
detsamma. I terminsrapporten fr VT14 r fokus p anordnandegrad (huruvida kursvrderingar
bestlls), sammanfattande omdme, svarsfrekvens samt huruvida studenterna upplever att
terkoppling ges av resultat frn tidigare kursvrderingar.
Samtidigt terrapporteras uppdrag rrande kursutvecklande och kvalitetsdrivande arbetsstt med
kursvrderingar som innebar att under vren 2014 med stickprover bland kurstillfllen som givits
HT13 och som ftt lgre sammanfattande omdme n 2,5 kontrollera huruvida det finns
kursanalyser p akademierna samt att ta fram ett frslag p hur de goda resultaten gllande
kursvrderingar och svarsfrekvens kan spridas. Sammanfattande iakttagelser och mjliga tgrder
framgr av rapporten.
Frslag till beslut
att
uppmana akademierna att i sina verksamhetsplaner fr 2015 skriva fram att akademierna ska
arbeta med fljande frgor:
ka svarsfrekvensen (vilka metoder man ska anvnda och prva under ret)
hur man skrar att rutiner fr kursanalys fljs
spridning av goda exempel fr hga omdmen och hg svarsfrekvens
att
fakultetsnmnden r 2016 ska ta del av akademiernas verksamhetsberttelser avseende

ovanstende frgor.
att uppmana CeSAM att i hgskolepedagogiska kurser fsta n strre vikt vid kursvrderingar.
rendets beredning
Utbildnings- och forskningssektionen har bearbetat data frn hgskolans kursvrderingssystem
samt berett terrapporteringsuppdragen. De senare har inneburit avstmningar med relevanta
funktioner p akademiniv. Utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv behandlade
rendet vid sitt sammantrde den 20 augusti 2014 och beslt d att fresl fakultetsnmnden att
uppmana akademierna att i sina verksamhetsplaner fr 2015 skriva fram att akademierna ska
arbeta med att ka svarsfrekvensen (vilka metoder man ska anvnda och prva under ret), hur
man skrar att rutiner fr kursanalys fljs samt spridning av goda exempel fr hga omdmen och
hg svarsfrekvens. Utskottet beslt vidare att fresl fakultetsnmnden att under r 2016 ta del av
akademiernas verksamhetsberttelser avseende ovanstende frgor samt att fresl
fakultetsnmnden att uppmana CeSAM att i sina hgskolepedagogiska kurser fsta n strre vikt
vid kursvrderingsarbete.
Underlag i rendet
Bilaga 1: Rapport Resultat frn kursvrderingssystem med avseende p VT14 samt terrapport
betrffande registrerade kursanalyser HT13 och kvalitetsdrivande arbetsstt med kursvrderingar
Delges
Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, avdelningschefer, verksamhetsledare
CeSAM
13
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
12

Handlggare: Jonas Lostelius
Studentnjdhet ingr som ett av underlagen fr fakultetsnmndens utbudsbeslut men det finns
inte angivet hur studentnjdhet ska mtas. Det finns flera stt att mta och detta ger en svrtolkad
bild av studenters njdhet, vilket frsvrar fr fakultetsnmnden att bilda sig en uppfattning om
kvaliteten i program infr utbudsbeslut. En arbetsgrupp inom utskottet fr utbildning p
grundniv och avancerad niv har arbetat med frgan och lmnat rapport. Arbetsgruppen besvarar
ngra av de frgestllningar som fakultetsnmnden har identifierat. En slutsats av arbetsgruppens
rapport r att ytterligare arbete behver gras och rapporten pekar indirekt p behovet av att
arbete med frgan om gemensam definition och mtning p flera niver.
Frslag till beslut
att
uppdra till dekanerna att fra samtal med akademiledningarna om behovet av en gemensam
precisering av rollen som programansvarig.
att
ge utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv och dess arbetsgrupp i uppdrag
att fortstta arbeta med frgan hur studenters programnjdhet kan mtas med fokus p:
att
samla ett urval av programansvariga/programsamordnarna fr att diskutera frgor om

programutvrderingar och programnjdhet samt fr att tillsammans skapa en gemensam
frga fr mtning av programnjdhet
att
fresl hur begreppet studenters programnjdhet br definieras,
att
lmna statusrapport till utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad nivs mte i
oktober 2014,
att
lmna slutrapport kring utfallet av ovanstende till fakultetsnmndens frsta mte r 2015.
rendets beredning
Fakultetsnmnden beslt vid sitt mte i februari 2014 att utskottet fr utbildning p grundniv och
avancerad niv ska skapa en arbetsgrupp fr att diskutera hur programutvrderingar kan gras och
studentnjdhet p program kan definieras och mtas. Akademierna har inkommit med
redogrelser kring befintliga rutiner fr programutvrderingar och studentnjdhet. Arbetsgruppen
lmnade en delrapport till nmndens mte i juni varp nmnden beslt att f slutrapport senast
den 4 augusti 2014.
rendet behandlades i utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv vid sammantrdet
den 20 augusti 2014. Utskottet beslt d att fresl nmnden att ge utskottet och dess arbetsgrupp
i uppdrag att fortstta arbetet genom att samla ett urval av programansvariga/-samordnare fr att
diskutera frgor om programutvrderingar och programnjdhet samt fr att tillsammans skapa en
gemensam frga fr mtning av programnjdhet. Vidare freslog utskottet nmnden att ge
utskottet i uppdrag att fresl hur begreppet studenters programnjdhet br definieras samt att
arbetsgruppen ska lmna statusrapport till nmndens mte i oktober 2014 och att slutgiltigt
terrapportera utfallet av ovanstende till nmndens frsta mte r 2015.
Avslutningsvis beslt utskottet att fresl fakultetsnmnden att uppdra till dekanerna att fra
samtal med akademiledningarna om behovet av en gemensam precisering av rollen som
programansvarig.
14
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
Underlag i rendet
Bilaga 2: Rapport frn arbetsgruppen version 4 augusti 2014
Delges
Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, systemfrvaltare av hgskolegemensamt
enktverktyg (Henrik Andersson och Lars Lindqvist)
15
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
13
Revidering av fakultetsnmndens delegationsordning

Handlggare: Andreas Boberg
Fakultetsnmnden fattade den 16 april 2014 beslut om delegationsordning till utskotten fr
utbildning p grundniv och avancerad niv respektive forskarutbildning. Genom beslutet
delegerade fakultetsnmnden beslutsrtten att revidera utbildningsplaner till utskottet fr
utbildning p grundniv och avancerad niv. Dremot delegerades inte rtten att fatta beslut om
revision av allmnna studieplaner till forskarutbildningsutskottet.
Den kvalitetsskrande process som nmnden 2013 beslutade om vid inrttande av nya
forskarutbildningsmnen (MDH 3.1-202/13) ger en god grund fr den kvalitetskontroll av
forskarutbildningen som nmnden ansvarar fr. Vid inrttande av nya forskarutbildningsmnen r
den allmnna studieplanen ett av de underlag som fakultetsnmnden kvalitetsgranskar och det r
naturligt att nmnden fastslr nya allmnna studieplaner vid nyinrttande av
forskarutbildningsmnen.
Utskottet fr forskarutbildning r fakultetsnmndens beredande organ i frgor som rr
forskarutbildning. Ledamterna besitter sdan samlad kompetens att forskarutbildningsutskottet
kan bevaka och upprtthlla den kvalitet som fakultetsnmnden efterstrvar i forskarutbildningen.
Frndringar i pgende forskarutbildning som franleder en revision av den allmnna
studieplanen fr en forskarutbildning br drfr utskottet kunna kvalitetsskra. Utskottet fr
forskarutbildning br drmed ges rtten att fatta beslut om revideringar av allmnna studieplaner.
Fredragande: Andreas Boberg
Frslag till beslut
att
revidera fakultetsnmndens delegationsordning enligt bilaga.
rendets beredning
Frslag p revidering har uppkommit och diskuterats inom dekangruppen. Utbildnings- och
forskningssektionen har berett rendet p dekanus uppdrag.
Underlag i rendet
Bilaga 1: Frslag p fakultetsnmndens reviderade delegationsordning
Delges
Prodekanerna
16
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
14
Uppfljning av hgskoleingenjrsexamen i flygteknik dr

Universitetskanslersmbetet (UK) fattat beslut om bristande kvalitet

Handlggare: Michael Rogefelt
UK fattade den 28 oktober 2013 beslut om bristande kvalitet fr hgskoleingenjrsexamen i
flygteknik vid MDH. Lrostet har ett r p sig att tgrda bristerna. Berrd akademi ska under
uppfljningsprocessen inkomma till nmnden med analys och tgrdsplan, lgesrapport samt
slutrapport. Akademin ska ocks redovisa en konsekvensanalys gllande avveckling av aktuell
ifrgasatt examen. Akademin fr innovation, design och teknik (IDT) har nu inkommit till
fakultetsnmnden med den slutrapport som efterfrgas fr rendet.
Fredragande: Michael Rogefelt
Frslag till beslut
att
godknna freliggande slutrapport.
rendets beredning
Akademi IDT har varit ansvarig fr framtagandet av freliggande slutrapport. I uppfljningsarbetet
har utbildningsledare, mnesansvariga och utsedd koordinator p akademin deltagit. Akademichef
har fortlpande informerats i rendet. rendet har ven beretts av UFO. I rendet har nmnden
med utgngspunkt i grundutbildningsutskottets beredning, tidigare fattat beslut gllande analysoch tgrdsplan samt lgesrapport. Utskottet har drutver berett slutrapporten.
Underlag i rendet
Bilaga 2: Akademi IDT:s slutrapport
Delges
Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, prodekan fr grundutbildning, koordinator fr
uppfljningsarbetet p IDT (Dag Nystrm)
17
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
15
Uppfljning av kandidatexamen i innovationsteknik dr


UK fattade den 28 oktober 2013 beslut om bristande kvalitet fr kandidatexamen i
innovationsteknik vid MDH. Lrostet har ett r p sig att tgrda bristerna. Berrd akademi ska
under uppfljningsprocessen inkomma till nmnden med analys/tgrdsplan, lgesrapport samt
nmnden med den slutrapport som efterfrgas fr rendet.
Frslag till beslut
att
rendets beredning
Underlag i rendet
Bilaga 3: Akademi IDT:s fljebrev till slutrapport
Delges
uppfljningsarbetet p IDT
18
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
16
Uppfljning av kandidatexamen i datavetenskap dr


UK fattade den 28 oktober 2013 beslut om bristande kvalitet fr kandidatexamen i datavetenskap
vid MDH. Lrostet har ett r p sig att tgrda bristerna. Berrd akademi ska under
uppfljningsprocessen inkomma till nmnden med analys/tgrdsplan, lgesrapport samt
Frslag till beslut
att
rendets beredning
Underlag i rendet
Bilaga 3: Akademi IDT:s fljebrev till slutrapporten
Delges
19
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
17
Uppfljning av magisterexamen i datavetenskap dr


UK fattade den 28 oktober 2013 beslut om bristande kvalitet fr magisterexamen i datavetenskap
Frslag till beslut
att
rendets beredning
Underlag i rendet
Delges
20
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
18
Uppfljning av masterexamen i datavetenskap dr


UK fattade den 28 oktober 2013 beslut om bristande kvalitet fr masterexamen i datavetenskap
Frslag till beslut
att
rendets beredning
Underlag i rendet
Delges
21
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
19
Uppfljning av hgskoleingenjrsexamen i ntverksteknik dr


ntverksteknik vid MDH. Lrostet har ett r p sig att tgrda bristerna. Berrd akademi ska
Frslag till beslut
att
rendets beredning
Underlag i rendet
Delges
22
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
20
Uppfljning av hgskoleingenjrsexamen i byggnadsteknik dr


byggnadsteknik vid MDH. Lrostet har ett r p sig att tgrda bristerna. Berrd akademi ska
ifrgasatt examen. Akademin fr ekonomi, samhlle och teknik (EST) har nu inkommit till
Frslag till beslut
att
rendets beredning
Akademi EST har varit ansvarig fr framtagandet av freliggande slutrapport. I
uppfljningsarbetet har utbildningsledare, mnesansvariga och utsedd koordinator p akademin
deltagit. Akademichef har fortlpande informerats i rendet. rendet har ven beretts av UFO. I
rendet har nmnden med utgngspunkt i grundutbildningsutskottets beredning, tidigare fattat
beslut gllande analysoch tgrdsplan samt lgesrapport. Utskottet har drutver berett
slutrapporten.
Underlag i rendet
Bilaga 2: Akademi EST:s slutrapport
Delges
Akademichef EST, utbildningsledare EST, prodekan fr grundutbildning, koordinator fr
uppfljningsarbetet p EST (Lena Johansson Westholm)
23
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
21
Uppfljning av hgskoleingenjrsexamen i energiteknik dr


energiteknik vid MDH. Lrostet har ett r p sig att tgrda bristerna. Berrd akademi ska under
ifrgasatt examen. Akademin fr energi, samhlle och teknik (EST) har nu inkommit till nmnden
med den slutrapport som efterfrgas fr rendet.
Frslag till beslut
att
rendets beredning
Akademi EST har varit ansvarig fr framtagandet av freliggande slutrapport. I
uppfljningsarbetet har utbildningsledare, mnesansvariga och utsedd koordinator p akademin
deltagit. Akademichef har fortlpande informerats i rendet. rendet har ven beretts av UFO. I
rendet har nmnden med utgngspunkt i grundutbildningsutskottets beredning, tidigare fattat
beslut gllande analysoch tgrdsplan samt lgesrapport. Utskottet har drutver berett
slutrapporten.
Underlag i rendet
Bilaga 2: Akademi EST:s slutrapport
Delges
Akademichef EST, utbildningsledare EST, prodekan fr grundutbildning, koordinator fr
uppfljningsarbetet p EST (Lena Johansson Westholm)
24
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
22
Uppfljning av barnmorskeexamen dr Universitetskanslersmbetet

(UK) fattat beslut om bristande kvalitet

UK fattade den 29 april 2014 beslut om bristande kvalitet fr barnmorskeexamen vid MDH.
Lrostet har ett r p sig att tgrda bristerna. Berrd akademi ska under uppfljningsprocessen
inkomma till nmnden med analys och tgrdsplan, lgesrapport samt slutrapport. Akademin ska
ocks redovisa en konsekvensanalys gllande avveckling av aktuell ifrgasatt examen. Akademin
fr hlsa, vrd och vlfrd (HVV) har nu inkommit till fakultetsnmnden med den analys och
tgrdsplan som efterfrgas fr rendet.
Frslag till beslut
att
godknna freliggande analys och tgrdsplan och drtill rekommendera akademin:
att
i rapporten frdjupa, frtydliga och fokusera analys och tgrder d det gller
bedmargruppens generella kritik om att det i utbildningen saknas tydliga lrandeml som r
relaterade till olika lraktiviteter med koppling till relevanta examinationsformer med tydlig
progression,
att
i rapporten vara mycket tydlig och konkret med vilka tgrder man tnker sig gra eller som
redan r gjorda och fr detta beskriva vilka brister dessa tgrder har fr avsikt att tgrda
och ytterligare i sammanhanget redovisa en rimlig argumentation om varfr det frhller sig
s, samt
att
framver mer fylligt och kopplat till vriga tgrder beskriva p vilket stt den redovisade
frstrkta lrarresursen bidrar till att tgrda de brister som bedmargruppen menar att
utbildningen har.
rendets beredning
Akademi HVV har varit ansvarig fr framtagandet av freliggande analys och tgrdsplan. I
uppfljningsarbetet p akademin deltar bland annat utbildningsledare, mnesansvarig, och
avdelningschef. Akademichef informeras fortlpande i rendet. Utskottet fr utbildning p
grundniv och avancerad niv har berett rendet om aktuell analys och tgrdsplan. Utskottet
beslutade fr detta enligt frslag till beslut. rendet har ven beretts av UFO.
Underlag i rendet
Bilaga 2: Akademi HVV:s analys och tgrdsplan
Bilaga3: Akademi HVV:s fljebrev till analys och tgrdsplan
Delges
Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica Engstrm HVV och prodekan
fr grundutbildning
25
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
23
Anskan om examenstillstnd fr mneslrarexamen i teknik fr

rskurs 7-9 och gymnasiet

Handlggare: Maria Spennare
Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har inkommit med
anskningshandlingar fr att anska om examenstillstnd fr mneslrarexamen i teknik fr r 7-9
och gymnasiet. UKK har ftt som uppdrag i verksamhetsml, uppdrag och budget 2014 att anska
om examensrtt fr inriktning teknik i mneslrarutbildning. Enligt rektors delegationsordning
(MDH 1.1.2-32/12, den 25 februari 2014) har rektor att anska om examensrtt.
Fakultetsnmndens roll utifrn gllande arbetsordning r att yttra sig om kvaliteten i utbildningen.
Sista datum fr att inlmna anskan till Universitetskanslersmbetet fr att kunna starta
utbildning hstterminen 2015 r den 15 oktober 2014.
Frslag till beslut

att
fakultetsnmnden rekommenderar rektor att skicka in anskan om examenstillstnd fr

mneslrarexamen i teknik fr r 7-9 och gymnasiet.
rendets beredning
Anskan har skrivits fram av Tor Nilsson UKK som haft hjlp av Susanne Engstrm UKK, AnnaKarin Fornberg UKK, Anders Hellstrm IDT och Britt-Marie Israelsson EST. Det finns en intern
lsgrupp som bestr av Anders Garpelin UKK, Therese Weln UKK, Annika Bjrklund IDT och Eva
Thorin EST. Anskan har ven granskats av extern granskare: Lena Gumaelius KTH. Drutver
har rendet beretts av utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv. rendet har ocks
bretts p utbildningsoch forskningssektionen.
Underlag i rendet
Bilaga 2: Sammanstllning extern granskning
Bilaga 3: Akademins anskan k 7-9
Bilaga 4: Akademins anskan gymnasiet
Bilaga 5: Lrartabell
Bilaga 6: Examenmastris
Bilaga 7: Kursplaner
Delges
Akademichef UKK, IDT och EST, utbildningsledare UKK, IDT och EST, STC/Examen
26
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
24
Avveckling av Filosofie kandidatexamen med huvudomrdet

Kammarmusik

Handlggare: Maria Spennare
Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation (UKK) inkom den 22 maj 2014 med en
anskan om att avveckla filosofie kandidatexamen med huvudomrdet kammarmusik. Hgskolan
erhll den 8 april 2014 examenstillstnd fr konstnrlig kandidatexamen i kammarmusik. Denna
examen erstter den generella kandidatexamen. Akademin har i sitt underlag redogjort fr
konsekvenserna fr befintliga studenter och dessa terges i bilagt besluts-PM.
Frslag till beslut

att
avveckla filosofie kandidatexamen med huvudomrdet kammarmusik frn och med den 1
oktober 2014.
att
studenter som har pbrjat sina studier vid Mlardalens hgskola fre den 1 oktober 2014
ska ha rtt att erhlla nmnd examen, dock lngst till och med den 30 juni 2020.
rendets beredning
rendet har beretts p akademi UKK av utbildningsledarna Hans Eriksson och Anna-Karin
Fornberg och har drefter beretts p utbildningsoch forskningssektionen. Utskottet fr utbildning
p grundniv och avancerad niv har behandlat rendet vid sitt mte den 20 augusti 2014 och
beslutade enligt frslag till beslut.
Underlag i rendet
Delges
Akademichef UKK, administrativchef UKK, utbildningsledare UKK, STC/Examen
27
2014-09-11
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
Fakultetsnmnden
25
Redovisning av delegationsbeslut
Nedanstende beslut r fattade av dekanus, prodekan eller utskott p delegation frn

fakultetsnmnden under perioden den 23 maj 2014 till och med den 27 augusti 2014:
2014-05-27
2014-06-02
2014-06-09
2014-06-09
2014-06-09
2014-06-09
2014-06-09
2014-06-09
2014-06-09
2014-06-09
2014-06-09
2014-06-13
2014-06-13
2014-06-16
2014-06-16
2014-06-16
2014-08-19
2014-08-19
2014-08-19
2014-08-19
2014-08-20
2014-08-27
Byte av opponent vid disputation, EST, mnet industriell ekonomi och organisation
Instllande av disputation nr 2, UKK, mnet matematik/tillmpad matematik
Antagning till forskarutbildning, HVV, mnet vrdvetenskap
Antagning till forskarutbildning, HVV, mnet arbetslivsvetenskap
Antagning till forskarutbildning, UKK, mnet matematik/tillmpad matematik
Antagning till forskarutbildning, UKK, mnet matematik/tillmpad matematik
Antagning till forskarutbildning, UKK, mnet didaktik
Antagning till forskarutbildning, UKK, mnet didaktik
Antagning till forskarutbildning, IDT, mnet datavetenskap
Antagning till forskarutbildning, HVV, mnet socialt arbete
Beviljande av frsvar av licentiatuppsats, UKK, mnet didaktik
Beviljande av frsvar av licentiatuppsats, UKK, mnet didaktik
Beviljande av disputation, IDT, mnet innovation och design
Antagning till forskarutbildning, IDT, mnet innovation och design
Antagning till senare del av forskarutbildningen, HVV, mnet arbetslivsvetenskap
Revidering av utbildningsplan fr civilingenjrsprogrammet i industriell ekonomi
Antagning till forskarutbildning, EST, mnet industriell ekonomi och organisation
Frslag till beslut

att
28
2014-09-11
Fakultetsnmnden
26
Rapporter
Rapport frn studentkren

Rapporter frn dekanerna
Fredragande: Studentrepresentant respektive dekanerna.
Frslag till beslut
att
29
Nr 4:2014
MDH 1.1-18/14
rende 4 Bilaga 1
Status fr rekryteringsrenden i HSV
2014-08-29
rende
Skande
Sakkunnigavtal
Status
Ref.nr. 105/13
Full Professor of English
Studies, UKK
7 skande
Beslut om sakkunniga
Rekryteringskommitt
bildad. Ordfrande Hkan Sandberg och vice
ordfrande Lena Johansson Westholm, Jane P
Sthle, akademirepresentanter: Pia Lindberg,
Eva Sundgren, Thorsten
Schrter och Marie hman
-Philip Shaw, Stockholms universitet

Utltandet inkommit,
godknt
Sista anskningsdag:
2014-02-07
-Aud Solbjorg Skulstad, Universitetet i

Bergen
Utltandet inkommit,
godknt
Ref.nr. 73/14
Professor i pedagogik
med inriktning mot lrarutbildning, UKK
Sista anskningsdag:
2014-09-15
Ref.nr. 114/14
Professor i socialt arbete, HVV
RB 2014-05-06
Rekryteringskommitt
bildad: Ordfrande Hkan Sandberg och vice
Sthle, akademirepresentanter: Maria Eriksson, Maria Mllersdorf,
Munir Dag
4 skande
Sista anskningsdag:
2014-08-15
Ref.nr. 76/14
Anskan om att antas
som docent i socialt arbete, HVV
Anskan inkom:
2014-04-04
Anna-Lena Almqvist
RB 2013-06-10 OK
Sammantrde 2014-0910
Rekryteringskommitt
bildad: Ordfrande Hkan Sandberg och vice
Sthle, akademirepresentanter: ?
Beslut om sakkunnig
Ulla-Carin Hedin, Gteborgs universitet
Inkommit, godknt
1
30
RB 2014-06-03
Rekryteringskommitt
ordfrande Lena Johansson Westholm
Vntar p beslut
rende 4 Bilaga 1
2014-08-29
rende
Skande
Sakkunnigavtal
Status
Ref.nr. 105/14
Anskan om att antas
som docent i fretagsekonomi, EST
Eva Maaninen-Olsson
Beslut om sakkunnig
Rekryteringskommitt
-Jonas Sderlund,
Linkpings universitet
Anskan inkom:
2014-05-02
Ref.nr. 142/14
Anskan om att antas
som docent i fretagsekonomi, EST
Peter Ekman
-Sren Kock, Hanken

School of Economics,
Vasa, Finland
Anskan inkom:
2014-06-17
Ref.nr. 158/14
Anskan om att antas
som docent i psykologi,
HVV
Anskan inkom:
2014-06-25
Ref.nr. 57/14
Universitetslektor i didaktik, UKK
Deadline
2014-09-29
Beslut om sakkunnig
Utltande inkommit.
Godknt.
Wanja Astvik
6 skande
Sista anskningsdag:
2014-04-14
Rekryteringskommitt
-David Kronlind, Uppsala universitet
Inkommit godknt
-Ulrika Tornberg,
rebro universitet
Inkommit godknt
Ref.nr. 67/14
Universitetslektor i
vrdvetenskap med inriktning mot omvrdnad, HVV
Sista anskningsdag:
2014-09-15
Rekryteringskommitt
2 skande
Siv Sderberg, Lule
tekniska universitet
Deadline 2014-08-11
Per-Olof Sandman,
Ume universitet
Deadline 2014-09-15
2
31
Rekryteringskommitt
ordfrande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter:
Niclas Mnsson, Maud
Lindh
Sammantrde till hsten
Rekryteringskommitt
Maria Mllersdorf, Cecilia Rydlo
rende 4 Bilaga 1

rende
Skande
Sakkunnigavtal
Ref.nr. 68/14
vrdvetenskap till Anestesi-Intensivvrdsutbildningarna, HVV
2 skande
Sista anskningsdag:
2014-04-14
-Gran Ejlertsson,
Hgskolan i Kristianstad
Inkommit godknt
-Charlie Eriksson,
rebro universitet,
inkommit godknt
Ref.nr. 100/14
Universitetslektor i specialpedagogik, UKK
4 skande
Sista anskningsdag:
2014-06-16
-Gunilla Hrnsten,
Linnuniversitetet
Deadline 2014-12-01
-vntar frslag
Ref.nr. 126/14
Universitetslektor i psykologi, HVV
Sista anskningsdag:
2014-08-15
Status
Rekryteringskommitt
Maria Mllersdorf, Annica Engstrm
Sista anskningsdag:
2014-09-01
Ref.nr. 70/14
folkhlsovetenskap,
HVV
2014-08-29
13 skande
-Bo Ekehammar,
Stockholms universitet
Deadline inte klar
-Maria Larsson,
Stockholms universitet
Deadline inte klar
Ref.nr. 137/14
Universitetslektorer i
fretagsekonomi med
inriktning mot ekonomistyrning, EST
Rekryteringskommitt
Lena Hallstrm, Sharareh Akhavan
Protokoll och referenstagning pgr
Rekryteringskommitt
ska bildas
Ordfrande Lena Johansson Westholm, vice
ordfrande Hkan Sandberg. Akademiledamter:
Rekryteringskommitt
ska bildas
ordfrande Hkan Sandberg. Akademiledamter: Agneta Brav, Kerstin
Isaksson
Rekryteringskommitt
bildad
ordfrande Hkan Sandberg. Akademiledamter: Thomas Wahl, Eva
Sista anskningsdag:
3
32
rende 4 Bilaga 1

rende
Skande
Sakkunnigavtal
2014-08-29
Status
2014-08-18
Maaninen-Olsson och
Esbjrn Segelod
Ref.nr. 141/14
fretagsekonomi med
inriktning mot redovisning, EST
Rekryteringskommitt
bildad
ordfrande Hkan Sandberg. Akademiledamter: Thomas Wahl, Eva
Maaninen-Olsson och
Stefan Schiller
Sista anskningsdag:
2014-08-18
4
33
rende 4 Bilaga 1
Status fr rekryteringsrenden i NT
rende
Skande
Sakkunnigavtal
Ref.nr. 115/14
Professor i energiteknik med inriktning
energieffektivisering i
byggmilj, EST
RB 2014-06-03 Ok
Rekryteringskommitt
ska bildas
ordfrande Hkan Sandberg, Jane P Sthle. Akademiledamter:
Ref.nr. 116/14
Professor i energiteknik med inriktning simulering och modellering av energisystem
inom biogasproduktion, EST
Luis Almeida
Anhllan inkom
2014-03-12
-Petru Eles, Linkpings
universitet
Inkommit, godknt
-Magnus Jonsson, Hgskolan i Halmstad.
Inkommit. Godknt.
Ref.nr. 60/14
Kristian SandAdjungerad professor i strm
datavetenskap, IDT
Anhllan inkom
2014-03-12
Status
Rekryteringskommitt
ska bildas
Anhllan inkom
2014-05-15
Anhllan inkom
2014-05-15
Ref.nr. 59/14
Gstprofessor i datavetenskap, IDT
2014-08-29
-Zebo Peng, Linkpings
universitet
Utltande inkommit.
Godknt.
-Bertil Svensson, Hgskolan i Halmstad
Utltande inkommit
Godknt
RB 2014-06-03 Ok
Rekryteringskommitt
bildad
ordfrande Hkan Sandberg, Jane P Sthle. Akademiledamter: Thomas
Nolte, Mikael Sjdin och
Damir Isovic
Sammantrde 2014-0903. Via Skype.
RB 2014-04-08
Ok
Rekryteringskommitt
bildad
ordfrande Hkan Sandberg, Jane P Sthle. Akademiledamter: Thomas
Nolte, Mikael Sjdin och
Damir Isovic
RB 2014-04-08 OK
5
34
rende 4 Bilaga 1
rende
Skande
Ref.nr. 106/14
Gstprofessor i hlsoteknik, IDT
Miguel Angel Valero
Sakkunnigavtal
-Per Ask, Linkpings universitet
Anhllan inkom
2014-04-30
Utltande inkommit.
Godknt.
-Ronnie Lundstrm,
Ume universitet
Utltande inkommit.
Godknt.
Ref.nr. 107/14
Markus Bohlin
Adjungerad professor i
energiteknik, EST
Anhllan inkom
2014-04-30
Ref.nr. 164/14
Anskan om befordran till professor i produktionssystem
2014-08-29
Status
Rekryteringskommitt
ska bildas
ordfrande Hkan Sandberg, Jane P Sthle. Akademiledamter: Damir
Isovic, Mikael Sjdin och
Maria Lindn
Utltande inkommit, godknt
RB 2014-06-03 OK
Rekryteringskommitt
ska bildas
- Klas Engvall, KTH
RB 2014-06-03
rendet avvaktas.
-Thore Sixten Berntsson,
Chalmers
Magnus Wiktorsson
Rekryteringskommitt
ska bildas
Anhllan inkom
2014-08-11
RB 2014-09-09
Ref.nr. 34/14
Anskan om att antas
som docent i energiteknik, EST
Anskan inkom
2014-02-20
Hailong Li
Beslut om sakkunnig
Chalmers
6
35
Rekryteringskommitt
rende 4 Bilaga 1
rende
Skande
Ref.nr. 26/14
Senior Lecturer in Avionics, IDT
2 skande
Sakkunnigavtal
-Jonny Johansson, Lule
Sista anskningsdag
2014-03-07
Utltande inkommit.
Godknt.
-Dag Stranneby, rebro
universitet
Utltande inkommit.
Godknt.
Ref.nr. 38/14
Senior Lecturer in
Computer Science, IDT
1 skande
-Petru Eles, Linkpings
universitet
Sista anskningsdag
2014-03-05

-Karl-Erik rzn, Lunds
tekniska hgskola
2014-08-29
Status
Rekryteringskommitt
bildad. Ordfrande Lena
Johansson Westholm,
vice ordfrande Hkan
Sandberg. Akademirepresentanter: Magnus
Otterskog och Lars
Asplund
Rekryteringskommitt
Johansson Westholm,
vice ordfrande Hkan
Sandberg. Akademirepresentanter: Moris
Behnam och Mikael Sjdin
Utltande inkommit, godknt.

Ref.nr. 48/14
Senior Lecturer in Energy Engineering, EST
Sista anskningsdag
2014-03-24
2 skande
Chalmers
Rekryteringskommitt
ska bildas. Ordfrande
Lena Johansson Westholm, vice ordfrande
Hkan Sandberg. Akademirepresentanter: Anders Avelin, Jan Sandberg och Erik Dahlquist
-Simon Harvey, Chalmers

7
36
rende 4 Bilaga 1
rende
Skande
Ref.nr. 71/14
konstruktion och produktutveckling, IDT
2 skande
Sakkunnigavtal
-Fredrik Elgh, Tekniska
hgskolan i Jnkping
Sista anskningsdag
2014-04-25
Deadline
2014-09-30
2014-08-29
Status
Rekryteringskommitt
ska bildas. Ordfrande
Lena Johansson Westholm, vice ordfrande
Hkan Sandberg. Akademirepresentanter: Anders Hellstrm och Lars
Bark
-Tobias Larsson, Blekinge

Tekniska hgskola
Deadline
2014-09-15
Ref.nr. 78/14
Senior Lecturer in
Software Engineering,
IDT
1 skande
-Bertil Svensson, Hgskolan i Halmstad
Sista anskningsdag
2014-04-28
Utltande inkommit, godknt.
Rekryteringskommitt
Johansson Westholm,
vice ordfrande Hkan
Sandberg. Akademirepresentanter: Radu
Dobrin och Jan Carlsson
-Simin Nadjm-Tehrani,
Linkpings universitet
Ref. nr. 96/14

Universitetslektor i didaktik med inriktning
mot naturvetenskap
och teknik, UKK
Sista anskningsdag
2014-05-19
Ref.nr. 101/14
mot matematik, UKK
Sista anskningsdag
2014-06-02
1 skande
Deadline
2014-09-01
Beslut om sakkunnig
-Niklas Gericke, Karlstads
universitet
Deadline
2014-09-26
2 skande
Kristina Juter
Hgskolan Kristianstad
Inkommit godknt
Uffe Thomas Jankvist
Aarhus University
Deadline 2014-09-30
8
37
Rekryteringskommitt
ska bildas
Rekryteringskommitt
ska bildas
rende 4 Bilaga 1
rende
Skande
Ref.nr. 102/14
mot matematik, UKK
2 skande
Kristina Juter
Hgskolan Kristianstad
Inkommit godknt
Sista anskningsdag
2014-05-26
Ref.nr. 111/14
matematik/tillmpad
matematik, inriktning
teknisk matematik,
UKK
Sista anskningsdag
2014-06-04
16 skande
Ref.nr. 129/14
miljteknik, EST
1 skande
Sista anskningsdag:
2014-06-18
Sakkunnigavtal
Uffe Thomas Jankvist

Aarhus University
Deadline 2014-09-30
-Lars-Erik Persson, Lule
Deadline
2014-11-15
-Annette Meidell, Hgskolan i Narvik, Norge
Deadline
2014-11-15
Harald Sverdrup
Lunds universitet
Utltande inkommit,
granskas
9
38
2014-08-29
Status
Rekryteringskommitt
ska bildas
Rekryteringskommitt
ska bildas
ordfrande Hkan Sandberg. Akademiledamter: Sergei Silvestrov,
Anatoliy Malyarenko och
Erik Janse
Rekryteringskommitt
ska bildas
Ordfrande Hkan Sandberg, vice ordfrandeLena Johansson Westholm. Akademiledamter: Anders Avelin
rende 5 Bilaga 1
rende MDH 1.1-23/14

2014-08-29
BeslutsPM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Johan Hellstrand
Beslutspromemoria
Faststllande av reviderad allmn studieplan fr forskarutbildningsmnet innovation och design
Bakgrund
Med anledning av att de lokala freskrifterna fr utbildning p
forskarniv, Regler och riktlinjer fr utbildning p forskarniv (MDH 3.1
382/12), stller krav p innehllet i de allmnna studieplanerna samt att
det r aktuellt med revision av flera gllande allmnna studieplaner s har
mallen fr studieplaner setts ver och uppdaterats under 2013.
Faktasammanstllning
Den allmnna studieplanen fr utbildning p forskarniv i innovation och
design r faststlld av fakultetsnmnden vid MDH r 2005-02-08 samt
senare 2007-06-14 och reviderad 2009-08-21. Akademin fr innovation,
design och teknik har 2014-04-14 inkommit till fakultetsnmnden med
frslag p reviderad allmn studieplan fr mnet. Den 5 juni 2014
terremitterade nmnden dokumentet till ansvarig akademi fr
komplettering enligt nedan. Den 18 augusti 2014 inkom akademin med en
reviderad version fr faststllande. Utskottet fr forskarutbildning har
behandlat rendet och beslutade 2014-08-27 att rekommendera
fakultetsnmnden att godknna dokumentet enligt akademins frslag,
bilaga 1.
Tabell 1.
Sammanfattning av nmndens begran den 5 juni 2014 om komplettering.
Samtliga kommenterade textavsnitt har tgrdats av akademin i freliggande
textversion.
Textavsnitt i
allmnstudieplan
Beredningens kommentar
mnesbeskrivning
Frslaget saknar definition och beskrivning

av forskarutbildningsomrdets omfattning
och avgrnsning, vilket MDHs mall fr
allmnna studieplaner efterfrgar.
39
1 (2)
rende 5 Bilaga 1
Texten hnvisar p sida 1 och 3 till

gemensamma MDH-ml som inte terfinns
i den text som r hnvisad till. (Regler och
riktlinjer fr utbildning p forskarniv)
Utbildningens upplgg
Avseende regler fr tillgodorknande br

texten hnvisa till lokal freskrift fr
tillgodorknande vid lrostet (Lokal
tillgodorknande ordning, MDH 2.1421/12) inte Regler och riktlinjer fr
utbildning p forskarniv.
Examination
Varfr nskar akademin

examensbenmningen ekonomie doktor?
Om examensbenmningen ekonomie
doktor skall vara med br motivering finnas
med i mnesbeskrivningen.
vergngsregler
vergngsregler saknas. D forskarutbildning bedrivits inom ramen allmnna

studieplaner fr mnet innovation och
design faststllda 2005 samt 2007 och
reviderad 2009 br vergngsregler finnas i
aktuell studieplan.
Sida 5: En doktorsexamen omfattar minst

240 HP. Ordet minst r frmodligen en
felskrivning och br tas bort.
Examensml
vrigt/sprk
Beredningens frslag till beslut

Fakultetsnmnden fresls,
att
godknna allmn studieplan fr forskarutbildningsmnet innovation och design enligt bilaga
40
2 (2)
rende 5 Bilaga 2
1 (12)
Dnr. MDH [dnr nr]
Allmn studieplan fr
Innovation och design vid
Mlardalens hgskola
Gller fr alla doktorander antagna till forskarutbildningsmnet frn och med
/datum/ samt fr doktorander antagna frn och med
2012-09-01.
Doktorander antagna till forskarutbildning inom mnet innovation och design
fr 2012-09-01 har rtt att fullflja utbildningen enligt d gllande studieplan.
Beslutande instans: Fakultetsnmnden
Dokumentet r styrande fr forskarutbildningsmnet och ska

revideras/granskas senast fyra r efter senast faststllandet. Revision
ansvarar akademin fr innovation, design och teknik fr.
Mlardalens hgskola r en av Sveriges strsta hgskolor. Nra

samarbete med omvrlden gr vra utbildningar attraktiva fr
studenter och vra studenter attraktiva p arbetsmarknaden.
Besksadress: Drottninggatan 12
Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna
Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
41
Besksadress: Hgskoleplan 1
Postadress: Box 883, 721 23 Vsters
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
rende 5 Bilaga 2
2 (12)
Innehllsfrteckning
Allmn studieplan fr Innovation och design vid Mlardalens
hgskola ....................................................................................................... 1
Inledning ........................................................................................................ 3
mnesbeskrivning ........................................................................................ 3
Omrdes- och mnesspecifika examensml ............................................. 4
Utbildningens upplgg ................................................................................. 4
Kurser...................................................................................................... 4
Behrighetskrav ............................................................................................ 5
Grundlggande behrighet ..................................................................... 5
Srskild behrighet ................................................................................. 5
Urval ............................................................................................................... 5
Examination ................................................................................................... 5
Doktorsexamen ....................................................................................... 6
Licentiatexamen ...................................................................................... 6
Examensbenmning ..................................................................................... 7
Internationalisering....................................................................................... 7
Handledning .................................................................................................. 7
Frhandsgranskning .................................................................................... 7
vergngsregler..8
Bilaga ALicentiatexamen ....................................................................... 9
Omfattning .................................................................................................. 9
Ml .............................................................................................................. 9
Bilaga BDoktorsexamen ....................................................................... 11
Omfattning ................................................................................................ 11
Ml ............................................................................................................ 11

Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
42
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
rende 5 Bilaga 2
3 (12)
Inledning
I enlighet med 6 kap. 25 hgskolefrordningen (1993:100), HF, har
fakultetsnmnden vid Mlardalens hgskola (MDH) inrttat mnen som
utbildning p forskarniv ska anordnas inom. Varje forskarutbildningsmne
ska ha en upprttad allmn studieplan dr det huvudsakliga innehllet i
utbildningen, krav p srskild behrighet och de vriga freskrifter som
behvs ska anges enlig 6 kap. 26 och 27 HF.
Akademin ansvarar fr upprttande och revidering av de allmnna
studieplaner som gller fr de forskarutbildningsmnen som akademin str
som vrdakademi fr. Fakultetsnmnden faststller de upprttade eller
reviderade allmnna studieplanerna fr de mnen som utbildning p
forskarniv anordnas i vid MDH.
Det lokala styrdokumentet Regler och riktlinjer fr utbildning p forskarniv
vid MDH (MDH 3.1-382/12) freskriver dessutom att ven kriterier fr
grundlggande behrighet, beskrivning av urvalsgrunder, beskrivning av
obligatoriska moment samt krav p avhandlingsarbete och kursfordringar ska
terfinnas i den allmnna studieplanen fr mnet. Drutver fr
frkunskapsrekommendationer som inte utgr formella behrighetskrav
samt vrig relevant information delges.
mnesbeskrivning
Forskarutbildningsomrdet
Omrdet Innovation och produktrealisering r ett kunskapsflt dr
informationsdesign, innovation och produktrealisering mts. Avgrnsningen
av Innovation och produktrealisering innebr ett fokus p
utvecklingsprocesser frn id till frdig produkt. Om man ser forskningen
inom innovation och produktrealisering som flera delmngder dr
informationsdesign, innovation och produktrealisering sammanfaller s
bildar drmed Innovation och produktrealisering ett tvrvetenskapligt
omrde dr informationsdesign, innovation och produktrealisering utgr ett
kunskapsflt som beaktar svl tekniska som mnskliga aspekter.
Forskarutbildningsmnet
Innovation och design r en tvrvetenskaplig forskarutbildning vid MDH dr
kunskap utvecklas om utvecklingsprocessen frn id till frdig produkt, med
en profilering mot teknik och ofta mot en industriell tillmpning. Exempel p
vra omrden r ledning fr innovationssamverkan mellan olika aktrer,
kommunikations- och informationsprocesser, samt utveckling och drift av
hllbara produktionssystem och dess grnssnitt mot produktutveckling.
Mlsttningen r bland annat att genom samproduktion stadkomma
generiska beskrivningar av utvecklingsprocesser eller att utveckla metoder,
43
rende 5 Bilaga 2
arbetsstt och frutsttningar fr att genomfra frbttringar inom vald

tillmpning.
Omrdes- och mnesspecifika examensml

Allmnna ml fr utbildning p forskarniv betrffande kunskap och
frstelse, frdighet och frmga, samt vrderingsfrmga och
frhllningsstt, anges i Bilaga A och B, utifrn hgskolefrordningen.
Fr en doktorsexamen inom Innovation och design innebr detta att
doktoranden ska visa ett brett kunnande inom och en systematisk frstelse
av omrdet Innovation och produktrealisering samt djup och aktuell
specialistkunskap inom en avgrnsad del av informationsdesign, innovation
eller produktrealisering. Doktoranden ska ven visa frtrogenhet med
vetenskaplig metodik i allmnhet och med de typiskt kvalitativa och
involverande vetenskapliga metoderna inom Innovation och
produktrealisering i synnerhet.
Fr en licentiatexamen inom Innovation och design innebr detta att
doktoranden ska visa kunskap och frstelse inom Innovation och
produktrealisering, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgrnsad
del av informationsdesign, innovation eller produktrealisering. Samt visa
frdjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmnhet och de typiskt
kvalitativa och involverande vetenskapliga metoderna inom Innovation och
produktrealisering i synnerhet.
Utbildningens upplgg
Fr varje forskarstuderande ska det upprttas en individuell studieplan dr
utbildningens upplggning planeras i detalj. Detta r reglerat i
Hgskolefrordningen samt Regler och riktlinjer fr utbildning p forskarniv
vid Mlardalens hgskola (MDH 3.1-382/12). Rutiner fr den individuella
studieplanen finns ocks i Studiehandbok fr utbildning p forskarniv vid
Mlardalens hgskola (MDH 3.1-186/12). Studieplanen uppdateras i dialog
med handledare och planen skall uppdateras och granskas vid varje strre
frndring av utbildningens upplggning och minst tv gnger per r, infr
handledarkollegiemten i maj och december. I den individuella studieplanen
ska bland annat anges vilka kurser som br ing i utbildningen fr den
enskilde studenten samt hur mnga pong varje kurs ska omfatta.
Kurser
I utbildningen ska det ing kurser omfattande minst 37,5/75 hgskolepong
fr licentiat- respektive doktorsexamen. Kursdelen br innehlla moment av
mnesmssig frdjupning, mnesmssig breddning, forskningsmetodik och
pedagogik. Kursdelens innehll bestms av huvudhandledaren efter samrd
med den forskarstuderande och vriga handledare.
44
4 (12)
rende 5 Bilaga 2
Kursen Innovation och design (7,5 hgskolepong) r obligatorisk fr

doktorsexamen och har mlet att ge en gemensam plattform fr mnet. Kurser
som behandlar forskningsmetoder/ forskningsmetodik motsvarande minst
7,5 hp r obligatoriska fr doktorsexamen och rekommenderas fr
licentiatexamen.
I samrd planerar handledarna och den forskarstuderande hur stor andel av
kurserna som r forskningsspecifik och hur stor andel som r av
kompletterande karaktr. Inom forskarutbildningsmnet Innovation och
design r det av stor vikt att delta i gemensamma kurser och seminarier fr att
delta i byggandet av den tvrvetenskapliga miljn. Kurserna ska fretrdesvis
utgras av kurser p forskarniv. Regler fr tillgodorknande av kurser finns
beskrivet i lokal freskrift fr tillgodorknande vid Mlardalens hgskola
(Lokal tillgodorknandeordning, MDH 2.1-421/12).
Behrighetskrav
Grundlggande behrighet
Antagning till utbildningen regleras enligt HF och r faststlld i Mlardalens
hgskolas antagningsordning, (MDH 3.2.1-1044/10).
Srskild behrighet
Som srskild behrighet till utbildning p forskarniv inom mnet Innovation
och design krvs en examen p avancerad niv inom, fr det aktuella
forskarutbildningsprojektet, relevant huvudomrde/mne. ven studenter
med motsvarande frkunskaper uppfyller srskild behrighet.
Urval
Urval bland behriga skande grs enligt fljande bedmningsgrunder:
relevanta frkunskaper fr det aktuella forskningsprojektet,

samarbetsfrmga och drivkraft,
frmga att uttrycka sig i skrift.
Vi vrdestter de kvaliteter som en jmn lders- och knsfrdelning samt

etnisk och kulturell mngfald tillfr verksamheten.
Examination
I utbildningen ska ing ett vetenskapligt arbete dokumenterat i en
licentiatuppsats eller en doktorsavhandling. Allmnna riktlinjer framgr av
Studiehandbok fr utbildning p forskarniv.
45
5 (12)
rende 5 Bilaga 2
Utbildning p forskarniv avslutas med doktorsexamen, eller om studenten s

nskar med licentiatexamen. Studenten har ocks rtt, men inte skyldighet,
att avlgga licentiatexamen som en etapp i utbildningen p forskarniv.
Doktorsexamen
Riktlinjer fr doktorsexamen ges i Regler och riktlinjer fr utbildning p
forskarniv vid Mlardalens hgskola. Inom innovation och design gller
dessutom fljande:
Obligatorisk kurs r Innovation och design, 7,5 hgskolepong samt kurser

som behandlar forskningsmetoder/forskningsmetodik motsvarande minst
7,5 hgskolepong.
En doktorsexamen omfattar 240 hgskolepong varav:
o godknda kurser om minst 75 hgskolepong,
o godknd avhandling vars omfattning motsvarar studier om minst 120
hgskolepong,
Doktorsavhandlingen br vid en sammanlggningsavhandling grundas p
minst 4-6 inskickade artiklar fr internationell publicering, varav minst tv
br vara tidskriftspublikationer. Minst tre av artiklarna ska vara
accepterade d doktorsavhandlingen gr i tryck. Vid monografi br den
externa kvalitetsskringen och avhandlingens omfattning motsvara
sammanlggningsavhandlingens. Delresultat br presenteras p
konferenser fr att strka den externa kvalitetsskringen.
Doktorsavhandling skall frsvaras muntligen vid en offentlig
disputationsakt. Riktlinjer fr aktens utformning, val av opponent och
betygsnmndens sammansttning framgr av Regler och riktlinjer fr
utbildning p forskarniv vid Mlardalens hgskola. Huvudhandledare r
normalt disputationsaktens ordfrande.
Licentiatexamen
Riktlinjer fr licentiatexamen ges i Regler och riktlinjer fr utbildning p
forskarniv vid Mlardalens hgskola MDH3.1-382/12 men ven i
Studiehandbok fr utbildning p forskarniv vid Mlardalens hgskola
MDH3.1-186/12. Inom innovation och design gller dessutom fljande:
Obligatorisk kurs r Innovation och design, 7,5 hgskolepong, eller

motsvarande.
En licentiatexamen omfattar minst 120 hgskolepong varav:
o godknda kurser om minst 37,5 hgskolepong,
o godknd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier
minst 60 hgskolepong,
licentiatuppsats br vid en sammanlggningsavhandling grundas p minst
2-3 inskickade artiklar fr internationell publicering, varav minst en br
vara tidskriftspublikation. Minst tv av artiklarna ska vara accepterade d
licentiatuppsatsen gr i tryck. Vid monografi br den externa
kvalitetsskringen
och
avhandlingens
omfattning
motsvara
sammanlggningsavhandlingens. Delresultat br presenteras p
konferenser fr att strka den externa kvalitetsskringen.
Licentiatuppsatsen ska examineras vid ett licentiatseminarium. Riktlinjer
fr seminariets utformning och val av examinator och granskare framgr
46
6 (12)
rende 5 Bilaga 2
av Regler och riktlinjer fr utbildning p forskarniv vid Mlardalens

hgskola. Huvudhandledare r normalt seminariets ordfrande.
Examensbenmning
Beteckningen p examen inom Innovation och design r teknologie doktor/
teknologie licentiat. Om annan examensbeteckning terfinns i doktorandens
grundexamen (filosofie eller ekonomie), kan doktoranden hos
fakultetsnmnden anhlla om att f denna beteckning ven p forskarexamen,
i enlighet med Regler och riktlinjer fr utbildning p forskarniv vid
Mlardalens hgskola.
Internationalisering
Den forskarstuderande br delta vid minst en internationell konferens fre
licentiatexamen/halvtidsseminarium. Fre doktorsexamen br den
forskarstuderande delta vid ytterligare minst en internationell konferens och
dr bidra med eget anfrande, poster eller annan aktiv insats.
Handledning
Rtten till handledare och handledning regleras i Regler och riktlinjer fr
utbildning p forskarniv vid Mlardalens hgskola MDH3.1-382/12.
Varje forskarstuderande ska ha minst tv handledare varav den ena r
huvudhandledare. Inom den tvrvetenskapliga forskarutbildningen fr
Innovation och design br huvudhandledaren komma frn det flt dr
forskningen bedrivs och annan handledare bidrar med en kompletterande
kompetens.
Frhandsgranskning
Frhandsgranskning och kvalitetsskring sker genom avstmningspunkter
enligt fljande.
Vid 30% till doktorsavhandling (60% till licentiatexamen) br en

forskningsproposition presenteras vid ett internt seminarium, med en
utsedd granskare. Syftet med forskningspropositionen r att skerstlla att
planen fram till examen r realistisk, diskutera synopsis, metodval och
publikationsplan.
Infr licentiatuppsatsen br en frhandsgranskning av licentiatmanus ske,
med en utsedd granskare, i enlighet med Regler och riktlinjer fr
utbildning p forskarniv vid Mlardalens hgskola.
47
7 (12)
rende 5 Bilaga 2
Om den forskarstuderande inte nskar avlgga licentiatexamen ska istllet

ett halvtidsseminarium genomfras och dr presentera ett preliminrt
underlag till en kommande doktorsavhandling, i form av en
halvtidsrapport, ven den med en utsedd granskare.
Doktorsavhandlingen ska frhandsgranskas med utsedd granskare vid ett
slutseminarium. En sdan granskning br ga rum inom sex mnader till
tre mnader fre planerad disputation, fr att ge utrymme fr
kompletteringar av avhandlingsmanuset fre disputationen. Denna
granskare fr grna hmtas frn annat lroste.
Innan anmlan om att f disputera lmnas in ska arbetet granskas av en
docent eller professor inom handledarkollegiet, som inte fr vara
handledare till doktoranden. Denne ska intyga att arbetet uppfyller
normala kvalitetskrav p doktorsavhandlingar inom mnesomrdet, samt
kontrollera att huvudhandledare genomfrt plagieringsgranskning och
konstaterat att plagiat inte frekommer. ven frslag till opponent och
betygsnmnd ska granskas. Granskare ska genom ett skriftligt utltande
rekommendera eller avrda till att avhandlingen lggs fram. Utltandet ska
bifogas anmlan om disputation.
vergngsregler
Gller fr alla doktorander antagna till forskarutbildningsmnet frn och med
/datum/ samt fr doktorander antagna frn och med. 2012-09-01.
Doktorander antagna till forskarutbildning inom mnet innovation och design
fr 2012-09-01 har rtt att fullflja utbildningen enligt d gllande studieplan.
48
8 (12)
rende 5 Bilaga 2
Bilaga ALicentiatexamen
Nedan fljer examensordningens examenskrav och krav p mluppfyllelse
fr att erhlla en licentiatexamen Bilaga 2, HF.
Omfattning
Licentiatexamen uppns antingen efter att doktoranden fullgjort en
utbildning om minst 120 hgskolepong inom ett mne fr utbildning p
forskarniv, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120
hgskolepong av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om
hgskolan beslutar att en sdan licentiatexamen kan ges vid hgskolan.
Ml
Kunskap och frstelse
Fr licentiatexamen skall doktoranden:
- visa kunskap och frstelse inom forskningsomrdet, inbegripet aktuell
specialistkunskap inom en avgrnsad del av detta samt frdjupad kunskap i
vetenskaplig metodik i allmnhet och det specifika forskningsomrdets
metoder i synnerhet.
Frdighet och frmga
- visa frmga att kritiskt, sjlvstndigt och kreativt och med vetenskaplig
noggrannhet identifiera och formulera frgestllningar, att planera och med
adekvata metoder genomfra ett begrnsat forskningsarbete och andra
kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och drigenom bidra till
kunskapsutvecklingen samt att utvrdera detta arbete,
- visa frmga att i svl nationella som internationella sammanhang
muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och
forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhllet och samhllet i vrigt,
och
- visa sdan frdighet som fordras fr att sjlvstndigt delta i forskningsoch
utvecklingsarbete och fr att sjlvstndigt arbeta i annan kvalificerad
verksamhet.
Vrderingsfrmga och frhllningsstt
- visa frmga att gra forskningsetiska bedmningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens mjligheter och begrnsningar, dess roll i
samhllet och mnniskors ansvar fr hur den anvnds, och
49
9 (12)
rende 5 Bilaga 2
- visa frmga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta
ansvar fr sin kunskapsutveckling.
Vetenskaplig uppsats
Fr licentiatexamen skall doktoranden ha ftt en vetenskaplig uppsats om
minst 60 hgskolepong godknd.
vrigt
Fr licentiatexamen med en viss inriktning skall ocks de preciserade krav
glla som varje hgskola sjlv bestmmer inom ramen fr kraven i denna
examensbeskrivning.
50
10 (12)
rende 5 Bilaga 2
Bilaga BDoktorsexamen
Nedan fljer examensordningens examenskrav och krav p mluppfyllelse
fr att erhlla en doktorsexamen Bilaga 2, HF.
Omfattning
Doktorsexamen uppns efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240
hgskolepong inom ett mne fr utbildning p forskarniv.
Ml
Fr doktorsexamen ska doktoranden:
- visa brett kunnande inom och en systematisk frstelse av
forskningsomrdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en
avgrnsad del av forskningsomrdet, och
- visa frtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmnhet och med det
specifika forskningsomrdets metoder i synnerhet.
Frdighet och frmga
- visa frmga till vetenskaplig analys och syntes samt till sjlvstndig kritisk
granskning och bedmning av nya och komplexa freteelser, frgestllningar
och situationer,
- visa frmga att kritiskt, sjlvstndigt, kreativt och med vetenskaplig
noggrannhet identifiera och formulera frgestllningar samt att planera och
med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter
inom givna tidsramar och att granska och vrdera sdant arbete,
- med en avhandling visa sin frmga att genom egen forskning vsentligt
bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa frmga att i svl nationella som internationella sammanhang
muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och
forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhllet och samhllet i vrigt,
- visa frmga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa frutsttningar fr att svl inom forskning och utbildning som i andra
kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhllets utveckling och
stdja andras lrande.
51
11 (12)
rende 5 Bilaga 2
- visa intellektuell sjlvstndighet och vetenskaplig redlighet samt frmga

att gra forskningsetiska bedmningar, och
- visa frdjupad insikt om vetenskapens mjligheter och begrnsningar, dess
roll i samhllet och mnniskors ansvar fr hur den anvnds.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
Fr doktorsexamen ska doktoranden ha ftt en vetenskaplig avhandling
(doktorsavhandling) om minst 120 hgskolepong godknd.
vrigt
Fr doktorsexamen med en viss inriktning ska ocks de preciserade krav
glla som varje hgskola sjlv bestmmer inom ramen fr kraven i denna
examensbeskrivning.
52
12 (12)
rende 6 Bilaga 1
1 (9)
Akademin fr ekonomi, samhlle och teknik

2014-04-22
Handlggare
Eva Thorin
Fakultetsnmnden
tgrder efter utvrdering av Civilingenjrsprogrammet i

Industriell ekonomi vid Mlardalens hgskola
Bakgrund
En utvrdering av civilingenjrsprogrammet i industriell ekonomi har
utfrts av Professor Mats Engwall p uppdrag av fakultetnmnden. EST har,
med anledning av detta, ftt fljande uppdrag av fakultetnmnden:
att uppdra till akademichef fr akademi EST att till fakultetsnmndens
andra sammantrde 2014 inkomma med en tgrdslista baserad p
kritiken som framkommit i utvrderingen, dr freslagna tgrder
tydligare beskrivs och konkretiseras samt en tidsplan fr nr dessa
tgrderna ska genomfras.
Mats Engwall slutsatser r enligt fljande:
1. Programmet innehller en obalans mellan ekonomi/management i
frhllande till naturvetenskap/teknik.
2. Basen i teknik/naturvetenskap br breddas till att ocks inkludera
komplimenterande mnen till energitekniken
3. Progressionen inom kurserna p ekonomiomrdet (srskilt bland
kurserna kring energimarknader) r oklar.
4. MdH definierar huvudomrdet Industriell ekonomi annorlunda n andra
lrosten i Sverige. Ett namnbyte p programmet br vervgas.
5. Progressionen i energiteknik inom programmet br granskas av en
srskild sakkunnig i energiteknik
EST har tidigare lmnat fljande kommentarer till Mats Engwalls slutsatser:
1. Angende obalans mellan ekonomi/management i frhllande till
teknik/naturvetenskap
De kurser som r under utveckling fr rskurs 5 kommer att vara en
kombination av teknik och ekonomi, s ven om dessa kurser r klassade
som tillhrande mnet fretagsekonomi kommer de att innehlla stora
53
rende 6 Bilaga 1
inslag av teknik och kan drfr inte ses som rena ekonomikurser. Vad gller
examensarbetet planerar vi infra ett val dr studenterna antingen kan vlja
att gra sitt examensarbete i mnet energiteknik eller i mnet
fretagsekonomi ven om bda r inom teknikomrdet industriell ekonomi.
Frdelningen mellan olika mnesomrden fr de civilingenjrsutbildningar
inom industriell ekonomi som finns i Sverige varierar och t ex anger
Chalmers en andel av ekonomi som motsvarar ca 50 %
(http://www.chalmers.se/sv/utbildning/program-pagrundniva/Sidor/Industriell-ekonomi.aspx). UK:s utvrdering av examen
inom industriell ekonomi kan vara ett viktigt underlag fr arbetsgrupperna
nr det gller dessa aspekter. Resultatet av dessa utvrderingar berknas
komma inom kort.
2. Angende basen i teknik/naturvetenskap r den idag till stora delar
integrerad i energitekniska kurser som t ex tillmpad termodynamik,
strmningslra och styrning av energisystem.
3. Angende oklar progression inom kurserna p ekonomiomrdet och
speciellt inom energimarkander s ingr det i arbetet fr arbetsgruppen som
utvecklar sista rets kurser att tydliggra detta.
4. Angende definition av industriell ekonomi och byte av namn p program.
I och med utvecklingen av programmet med fler inritningar r ett namnbyte
inte aktuellt. I dagslget har MDH inget huvudomrde inom industriell
ekonomi och det behvs inte heller fr civilingenjrsexamen
(yrekesexamina). Definitionen av teknikomrdet industriell ekonomi br bli
tydligare i och med att nuvarande program r fullt utvecklat med kurser som
integrerar ekonomi och teknik samt i arbetet med utvecklingen av
programmet med fler inriktningar.
5. Angende progression inom energiteknik kan den illustreras med att flera
av kurserna p avancerad niv inom energiteknik samlses med
civilingenjrsprogrammet inom energisystem dr den tekniska
tillmpningen ingr.
Beskrivning av tgrder
Nedan beskrivs frslag p tgrder utifrn Mats Engwalls slutsatser. I Bilaga
1 ges en sammanfattning av vilka uppdateringar som behvs i
utbildningsplaner utifrn nedanstende tgrder och i Bilaga 2 ges en
versikt ver kursupplgg fr de olika rskullarna.
1. Programmet innehller en obalans mellan ekonomi/management i
frhllande till naturvetenskap/teknik.
Frtydliga genom att utveckla och klassa om kurser med integration

teknik och ekonomi
-Perspektiv p energimarknader 7,5 hp inrttas i energiteknik
(mjligt fr rskullar ht14, ht15)
- Styrmedel strategi och teknisk frndring 10 hp inrttas i energiteknik
(mjligt fr rskullar ht11, ht12, ht13, ht14, ht15)
54
rende 6 Bilaga 1
Erbjuda mjlighet att gra examensarbete ven med fokus p teknikinrtta i mne energiteknik utan huvudomrde.
(mjligt fr rskullar ht11, ht12, ht13, ht14, ht15)
Lgga in val av ytterligare teknik och/eller naturvetenskapliga kurser i
rskurs3. Idag finns val av kurser i sprk, interkulturell kommunikation
samt ekonomi (mjligt fr rskullar ht13, ht14, ht1, tgrden behver
stmmas av med UKK )
2. Basen i teknik/naturvetenskap br breddas till att ocks inkludera

komplimenterande mnen till energitekniken
Lgga in val av ytterligare teknik och/eller naturvetenskapliga kurser i

rskurs3. Idag finns val av kurser i sprk, interkulturell kommunikation
samt ekonomi (mjligt fr rskullar ht13, ht14, ht15, tgrden behver
stmmas av med UKK)
3. Progressionen inom kurserna p ekonomiomrdet (srskilt bland

kurserna kring energimarknader) r oklar.
Tydliggra progression mellan mikroekonomi, marknadsfringskurser

(Industriell marknadsfring) och Fysiska och finansiella elmarknader
redan delvis utfrt vid utvecklingen av kurserna i rskurs 5.
Lgga in och utveckla befintliga kurser mot management med tydlig
progression
Att leda och arbeta i projekt 7,5 hp ny kurs
Operations management 7,5 hp- utveckla kursen Produktions- och
kvalitetsstyrning mot mer management
Organisation 7,5 hp- utveckla kursen med tydlig progression frn
ovanstende kurser.
Projektkurs 10 hp- utveckla kursen med tydlig progression frn
ovanstende kurser.
4. MdH definierar huvudomrdet Industriell ekonomi annorlunda n

andra lrosten i Sverige. Ett namnbyte p programmet br vervgas.
Ta bort nuvarande kurs i Perspektiv p energimarkander och istllet

dela upp kuren till tv kurser, en i energiteknik och en i
miljvetenskap.(mjligt fr rskullar ht14, ht15)
Lgga in ny kurs och utveckla befintliga kurser mot management.
(Kurser som ven kommer ing i nya programmet)
Att leda och arbeta i projekt 7,5 hp ny kurs
Operations management- utveckling av kursen Produktions- och
kvalitetsstyrning
Organisation- utveckla nuvarande kurs mot mer management
Utveckla befintlig kurs i Industriell marknadsfring och ta bort kurs
Affrer p globala marknader 7,5 hp
55
rende 6 Bilaga 1
Tidplan och hndelser

l 2015/16
ndra utbildningsplaner fr utbildning med start ht11, ht12, th13, ht14,

ht15
Utveckling och inrttande av ny kurs (som ven ska ing i nya
programmet)
Att leda och arbeta i projekt
Uppdatering av redan ingende kurser, dvs nya kursplaner
Perspektiv p energimarkander, Miljvetenskaplig kurs, Produktoch kvalitetsstyrning (utvecklas till Operations Management), Fysiska
och finansiella elmarknader, Styrmedel strategi och teknisk
frndring
Erbjuda examensarbete med inriktning mot teknik (mne energiteknik,
inget huvudomrde)
Lgga in val av kurser i teknik och/eller naturvetenskap i rskurs 3
Flytt av Extern redovisning frn k 3 till k 2 fr utbildning med start
ht 2014 ger strre grupp (tv rskullar).
Flytt av Sannolikhetslra och statistisk teori frn k2 till k 3 fr
utbildning med start ht 2014 gr att inga studenter frn indek gr
denna kurs.
Flytt av Organisation fr utbildning med start 2014 frn k2 till k 4
gr att denna kurs inte ges fr indek detta lsr.
l 2016/17
Uppdatering av redan ingende kurs

Industriell marknadsfring
Flytt av Programmering frn k 4 till k 3 fr utbildning med start
ht2014 ger strre grupp (tv rskullar).
Flytt av Styrning av energisystem frn k 3 till k 4 fr utbildning
med start ht 2014 gr att inga studenter frn indek gr denna kurs.
l 2017/18

Organisation (som ven ska ing i nya programmet)
Kursen Affrer p globala marknader avvecklas.
l 2018/19

Projektkurs med inriktning mot energimarkander fr progression
frn tidigare kurser mot management
vervganden angende eventuellt instllande

EST har frn fakultetsnmnden ftt frgan om akademin vervger att stlla
in intag till programmet ht14 och ht 15. EST har inte planer p att stlla in. I
vervgandet har fljande ingtt:
56
rende 6 Bilaga 1
Ett instllande kan f mnga lngtgende konsekvenser:

- Ondig oro hos studenter som redan antagits till programmet.
- Minskad motivation hos lrare att arbeta med ndvndiga
frbttringar fr studenter redan antagna till programmet.
- Minskad rekrytering till nya programmet.
- Frsmrad ekonomi och drmed minskade resurser fr utveckling av
ett nytt program.
Vi upplever inte att Mats Engwall helt dmer ut utbildningen. Han
framfr kritik som i vissa fall r befogad men vi bedmer att det finns
mjligheter att infra tgrder i redan befintligt program.
Programmet inrttades till ht2010 och processen fr inrttande fljde
fakultetsnmndens process med extern utvrdering. Det ger n vldig
ryckighet om utbildningen ska stllas in redan innan de frsta
studenterna som antogs till programmet har examinerats och sedan
efter ett ftal r ska inrttas och nya intag gras igen.
57
Bilaga 1
rende 6 Bilaga 1
Frndringar i utbildningsplaner
Utbildning med start ht 11 och ht 12
Kursen Styrmedel strategi och teknisk frndring 10 hp, period 1
och 2, grs om till kurs i energiteknik
Lgga in val av examensarbete, ett i energiteknik och ett i

fretagsekonomi
Utbildning med start ht 13

Lgga in val av teknik och/eller eventuellt naturvetenskapliga kurser
i period 3 och 4 i k3


fretagsekonomi
Utbildning med start ht 2014 och ht 2015

Ny kurs (ven fr nytt program)
Att leda och arbeta i projekt 7,5 hp period 1 k2
Byta ut Perspektiv p energimarkander period 2-3 k 2 till tv

kurser , Perspektiv p energimarkander i energiteknik och en kurs
i miljvetenskap.
Byta namn p Produkt- och kvalitetsstyrning till Operations

management (utvecklas mot mer management, ingr ven i nytt
program)
Flytt av kursen Organisation (utvecklas mot mer management,

ingr ven i nytt program) frn period 4 k 2 till period 2 k 4
(mjliggr samlsning fr rskull ht15 med rskull ht16)
Flytt av Sannolikhetslra och statistisk teori frn period 1 k 2 till

period 1 k 3
58
rende 6 Bilaga 1
Flytt av Extern redovisning frn period 4 k 3 till period 4 k 2
Flytt av Styrning av energisystem frn period 1 rskurs 3 till period

1 k 4
Flytt av Industriell marknadsfring frn period 2 k 3 till period 4

k 3.
Flytt av Programmering frn period 2 k 4 till period 2 k 3
Lgga in val av teknik och/eller eventuellt naturvetenskapliga kurser

i period 3 och 4 i k3 (eventuellt ta bort nuvarande val av kurser i
interkulturell kommunikation, sprk och ekonomi fr utbildning
med start ht2015)
Ta bort kursen Affrer p globala marknader i period 1 k 4.


fretagsekonomi
Fljande kurser markeras som tillhrande omrdet industriell ekonomi:

Introduktion till industriell ekonomi 7,5 hp
Att leda och arbeta i projekt 7,5 hp
Operations management (nuvarande Produktions och
kvalitetsstyrning) 7,5 hp
Organisation 7,5 hp
Industriell marknadsfring 7,5 hp
Fysiska och finansiella elmarknader 10 hp (AN)
Styrmedel, strategier och teknisk frndring 10 hp (AN)
Projektkurs i energimarknader 10 hp (AN)
Examensarbete i industriell ekonomi 30 hp (AN)
59
Bilaga 2
rende 6 Bilaga 1
versikt kursupplgg
Nuvarande utbildningsplan
Uppdaterad utbildningsplan utbildnings start ht 11, ht 12, ht13,ht14,ht15
Bltt= kurs i energiteknik, Gult= kurs i fretagsekonomi
60
rende 6 Bilaga 1
Utbildning med start ht 13
Bltt= kurs i energiteknik, Gult= kurs i fretagsekonomi, Blandat= val

Utbildningar med start ht14, ht15
Bltt= kurs i energiteknik, Gult= kurs i fretagsekonomi, Blandat= val, Rosa=matematik och
naturvetenskap,
Fet stil=uppdaterade/nya kurser
61
rende 7 Bilaga 1
Fakultetsnmnden 4:2014
rende MDH 2.1.2-44/14
2014-09-11
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Julia McNamara
BESLUTSPROMEMORIA
Inrttande av innovationsprogrammet
Bakgrund
Akademin fr innovation, design och teknik (IDT) inkom den 7 januari 2014
med en anskan om att inrtta ett nytt innovationsprogram med planerad
start hstterminen 2015. Programmet r tnkt att erstta det nuvarande
innovationsprogrammet - MTO (180 hp). Det freslagna innovationsprogrammet beskrivs som mer sammanhllet n nuvarande program, som
har fyra olika inriktningar med tre olika examensutgngar (kandidatexamen
i innovationsteknik, fretagsekonomi eller psykologi). Det nya programmet
fresls leda till en enda examen kandidatexamen i innovationsteknik.
rendet behandlades av fakultetsnmnden den 20 februari 2014, d man
beslutade att terremittera rendet och uppdra till akademi IDT att
inkomma med kompletteringar. Akademi IDT lmnade en kompletterad
anskan och fakultetsnmnden utsg den 5 juni 2014 tre externa granskare,
som i juli inkom med sina utltanden.
Problemanalys
Fakultetsnmnden har att ta stllning till om akademins frslag till nytt
utbildningsprogram hller tillrckligt hg kvalitet fr att inrttas och om
utbildningsplan kan faststllas. Som underlag till beslut finns akademins
anskan samt de utsedda granskarnas utltanden.
Faktasammanstllning
Akademins anskan innehller de uppgifter som efterfrgas i
instruktionerna fr anskan om inrttande av nytt utbildningsprogram. Det
handlar bland annat om beskrivning av behovet i relation till gllande
forskningsoch utbildningsstrategi, programmets innehll och upplgg,
planer fr att kvalitetsskra sjlvstndiga arbeten, frteckning ver
lrarkompetensen, beskrivning av utbildningsmiljn, tnkt dimensionering
och examensmatris.
Tre externa granskare har gett sina utltanden p akademins anskan:
Mike Danilovic, professor i industriell organisation med inriktning

p innovation och technology management vid Hgskolan i
Halmstad
Magnus Karlsson, Director New Business Development &

Innovation p Ericsson
Christian Sandstrm, teknologie doktor i teknikens ekonomi och

organisation, avdelningen fr innovationsteknik vid Chalmers.
62
1 (3)
rende 7 Bilaga 1
Konsekvensanalys
Kandidatexamen i innovationsteknik har av Universitetskanslersmbetet
(UK) ftt omdmet bristande kvalitet och den tgrd som kommer att
fresls till UK r att inrtta ett helt nytt program med ett annat upplgg n
det befintliga. Beslutet som fakultetsnmnden fattar i detta rende r
drmed avgrande fr akademins svar om tgrder till UK som lmnas i
oktober 2014.
Det besked som UK i sin tur kommer att lmna till MDH har tv utgngar:
antingen omdmet hg kvalitet eller indraget examenstillstnd. I hndelse
av omdmet hg kvalitet r examen inte lngre ifrgasatt. Om
examenstillstndet istllet skulle bli indraget kan inte hgskolan lngre
utfrda kandidatexamen i innovationsteknik och drmed inte heller ta in nya
studenter p innovationsprogrammet. Nr detta beslut frn UK kommer r
dock oklart, en gissning r runt rsskiftet 2014-2015.
vervganden programmets teknikinnehll
Fakultetsnmnden br rikta srskild uppmrksamhet mot den frga som
uppdrogs till de externa granskarna att kommentera gllande programmets
teknikinnehll.
Granskarna uppdrogs att srskilt granska teknikinnehllet och dess omfng
i programmet i relation till mnesbeskrivningen fr innovationsteknik. Det
finns inte vid MDH ngot som benmns som mnesbeskrivning fr
innovationsteknik, men akademin har beskrivit innovationsteknik i den
sjlvvrdering som har redovisats till UK och denna beskrivning anvndes
som utgngspunkt fr granskarna.
Kritik i UK-utvrdering
Kritiken frn UK ligger frmst i att utbildningen bedms ha ett
organisationsteoretiskt perspektiv p innovation, snarare n ett tekniskt
perspektiv. Det r avgrande att det nya programmet har ett strre och
tydligare teknikinnehll n det befintliga.
Akademin har i sin anskan visat detta p flera stt, bland annat genom ett
antal kurser med teknikvetenskaplig profil samt att i vriga kurser tydliggra
kopplingen till teknikomrdet, till exempel genom formulering av
lrandeml. Detta redovisas i examensmatrisen, dr inslagen av
teknikvetenskap r srskilt markerade.
Granskarnas synpunkter
Danilovic stller sig delvis frgande till akademins beskrivning av
innovationsteknik och efterfrgar ett tydligare teknikinnehll i form av till
exempel produktionsteknik och materialteknik fr att teknikvetenskap ska
kunna utgra en naturlig del av programmet.
Karlsson gr bedmningen att programmet vl relaterar till beskrivningen av
innovationsteknik, till exempel nr det gller tvrvetenskaplighet och
processperspektiv (hur innovationer stadkoms). Vidare menar han att det
r en bra balans mellan teknikvetenskap och management/ledningskunskap.
Han pongterar vikten av att i programmet behlla det breda perspektivet p
innovation som framgr i mnesbeskrivningen (frn individ-, grupp- och
organisationsniv till vergripande makroniv).
63
2 (3)
rende 7 Bilaga 1
Sandstrms bedmning r att innehllet i programmet stmmer verens

med hur akademin har valt att definiera begreppet innovationsteknik, men
att definitionen skiljer sig frn mer gngse uppfattningar om vad teknik r,
det vill sga tillmpad naturvetenskap. Att ge en teknisk examen med denna
utgngspunkt r ngot problematiskt enligt Sandstrm och han freslr en
utkning av mngden ren teknik med en eller tv kurser samt att p sikt
rekrytera kompetens inom teknikomrdet.
Akademins svar och frslag p justeringar
I sitt svar p granskarnas synpunkter str akademin fast vid den breda
definitionen av teknik, snarare n som tillmpad naturvetenskap. Akademin
lyfter hr fram begreppet makers culture som r ett centralt perspektiv i
det nya innovationsprogrammet. Akademin menar att detta begrepp
innefattar det som Danilovic efterfrgar i form av kunskap om, frstelse fr
och frmga att hantera teknikvetenskap fr att kunna hantera och driva
innovationsprocesser.
De synpunkter som framfrs om att utka teknikinnehllet, srskilt inom
additiv tillverkning, ser akademin som ett bra frslag och lgger till
ytterligare en kurs inom detta omrde i sin kompletterade anskan (Additiva
tillverkningsprocesser 2, 7,5 hp i rskurs 2). Kurserna Frndringsledning
och Innovationsledning sls samman fr att gra plats fr den nya kursen.
Akademin tar ocks till sig synpunkten gllande en utkning av kompetens
inom teknikomrdet och planerar att rekrytera samt att strka samarbetet
med vriga delar av akademin fr att skerstlla tillgngen till relevant
akademisk kompetens.
Beredningens frslag till beslut
Utifrn akademins underlag och de externa granskarnas utltanden anser
beredningen att det finns goda frutsttningar att bedriva programmet med
hg kvalitet. Utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv har
behandlat rendet och tillstyrker frslaget.
Frslag till beslut
att
inrtta innovationsprogrammet.
att
faststlla utbildningsplan fr innovationsprogrammet att glla fr

utbildning som startar hstterminen 2015 och framt.
64
3 (3)
rende 7 Bilaga 2
Anskan om nytt program fr start ht2015

Programnamn p svenska och engelska samt omfattning i hgskolepong
Programnamn: Innovationsprogrammet
In English: Bachelor programme in Innovation science
Omfattning: 180hp
Examen/examina efter genomgngen utbildning

Filosofie kandidatexamen (180hp) med huvudomrdet innovationsteknik.
Nulgesbeskrivning och beskrivning av behovet av ett nytt program i

relation till nya FUS (samt UK utvrdering av teknikmnena)
Denna anskan rr inrttande av ett nytt Innovationsprogram med planerad start ht2015 och i
samband med start av nya programmet fresls att dagens Innovationsprogram avvecklas.
Nuvarande Innovationsprogram drivs sedan 2009 som fyra program med inriktningarna
Fretagsekonomi, Industridesign, IT-entreprenr och Psykologi. Programmet r placerat inom
forskningsoch utbildningsomrdet Innovation och produktrealisering (IPR). IPR samlar de ingenjrs-,
innovations- och informationsdesignsvetenskapliga kompetenser som r ndvndiga fr att kunna
utveckla nya produkter, tjnster och produktionssystem p ett tekniskt ledande, ekonomiskt lnsamt
och miljmssigt uthlligt stt. De fyra programmen har tillsammans rekryterat ca. 75 studenter/r,
varav den strre andelen inom inriktningarna fretagsekonomi och psykologi. I rapporten versyn av
MDH:s utbildningsutbud (Crkl, 2013) frordas en nedlggning av befintliga program fr att ge
plats fr ett nytt program med mer fokus p innovationsteknik och de inriktningar som tidigare
rekryterat vl1.
I utvrderingen av teknikomrdet fr innovationsteknik hg kvalitet p tre av fyra utvrderade ml. I
det fjrde mlet skriver bedmargruppen fljande (avseende examensml fr Kunskap och
frstelse):
Urvalet av sjlvstndiga arbeten indikerar att studenterna har god kunskap om huvudomrdets
vetenskapliga grund, dock ej den teknikvetenskapliga delen. Exempelvis freligger flera goda exempel
p teoretiska referensramar. Detta gller generell positionering och orientering men ven inom mer
specifika teoretiska omrden kopplade till uppsatsernas forskningsfrga. Studenterna visar god kunskap
om tillmpliga metoder. Urvalet visar ven p god frdjupning inom ngon del av omrdet, men inte
heller hr finns exempel p kunskap inom teknikvetenskap, samt god orientering om aktuella
forskningsfrgor.
Sjlvvrderingen, svl som resultaten frn intervjuerna, visar att utbildningen inte skerstller
mluppfyllelsen avseende studenternas kunskap inom huvudomrdet. Utbildningen innovationsteknik
1
En kommentar till rapporten r att studenterna inom sina inriktningar till 100 % samlst med andra utbildningar
inom hgskolan, vilket innebr att lga sktal inte medfrt ngra direkta extra kostnader fr respektive
inriktnings vrdakademi avseende genomfrande av undervisning.
1
65
rende 7 Bilaga 2
r i grunden ett icke-tekniskt program. Programmet har inget grundlggande block av matematisktnaturvetenskapliga-tekniska kurser. Huvudfokus r innovation ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.
Endast en av programmets specialiseringar har ngot teknikinnehll. Att omrdet innovativ verksamhet
sammanlnkas med tillverkande fretag och att allmnna produktutvecklingsprocesser tas upp i
utbildningen r en alltfr svag lnk fr att kunna betrakta utbildningen som teknikvetenskaplig.
Bedmargruppen gr bedmningen att en examen i innovationsteknik frutstter ett strre inslag av

en teknikvetenskaplig bas. Detta bygger p en annan tolkning av omrdet teknik n vad som
historiskt har avsetts inom huvudomrdet innovationsteknik vid MDH. Innovationsteknik r ett
flervetenskapligt grundutbildningsmne som inrttades vid MDH i brjan av 2000-talet. Som
flervetenskapligt mne syftar innovationsteknik frmst till att ka kunskapen om
innovationsprocesser, d.v.s. om frutsttningar fr innovationers2 tillblivelse, utveckling och
genomfrande men ven deras betydelse fr t.ex. samhlle och milj. Detta medfr att programmet
innehller undervisning om tekniker, verktyg, procedurer och system fr att stadkomma
innovationer. Dessa kunskaper och frdigheter tillmpas inom undervisningen p alla niver i
samhllet och arbetslivet: frn individ-, grupp- och, organisationsniv till vergripande makroniv.
Studiet av innovationer kan omfatta svl de tekniska, organisatoriska och administrativa
frutsttningarna fr innovationsarbete. mnet innovationsteknik r inriktat mot att beskriva och
frklara innovationsprocesser (och innovativt entreprenrskap) utifrn olika aspekter i kombination
eller enskilt och utifrn olika perspektiv. Innovationsteknik nyttjar och sammanstller ven kunskaper
frn andra vetenskapliga omrden ssom ekonomi, juridik, teknik, naturvetenskap,
beteendevetenskap, filosofi, humaniora och konst, i den mn forskning och forskningsresultat r
relevanta fr innovationstekniken.
I planerna fr det nya Innovationsprogrammet utvecklas en teknikvetenskaplig bas i linje med UKs
utltande. Detta skerstlls genom att ett antal kurser med en tydligare teknikvetenskaplig profil
lggs in i den nya programstrukturen (sammanlagt 37,5hp), samt att det i vriga kurser ocks
tydliggrs en koppling till teknikomrdet (se nedan under Programmets innehll och upplgg). Ett
annat skl till ett nytt Innovationsprogram r att den nuvarande programstrukturen begrnsar
mjligheterna att uppfylla de ml som finns i FUS 2013-2016. Bland annat rr det frvntan p en
kad internationalisering och likas frvntan p en kad samproduktion med det omgivande
samhllet; omrden som dagens programstruktur delvis frsvrar. Samverkan mellan
innovationsteknik och respektive inriktning har ocks varit begrnsad och svr att upprtthlla ver
tid. Det finns drfr skl till att se ver hur akademiverskridande arbete kan genomfras i nya
programmet fr att skerstlla en god kvalitet i utbildningen. Rdande programstruktur har ocks
varit problematisk i och med att programkurserna inom huvudomrdet innovationsteknik varit lsta
till de egna programstudenterna och drmed uteslutit mjlighet till samlsning med andra program.
Som berrs i rapporten versyn av MDH:s utbildningsutbud har mnet innovationsteknik en
potential att skapa mervrde ven i andra utbildningsprogram. Idag lses ett antal kurser i
innovationsteknik inom hgskole- och civilingenjrsprogrammen i Produkt- och processutveckling,
men vi ser liksom rapportfrfattaren att det finns en utvecklingspotential dr fler utbildningar kan
inkludera innovationsteknik i sina programstrukturer exempelvis i det nya programmet fr Industriell
ekonomi.
Utgr frn OECD:s Oslo-manualen som ger en generell definition av innovation
2
66
rende 7 Bilaga 2
Ytterligare ett uppdrag i FUS rr frtydligande av huvudomrdena. Sedan mnet innovationsteknik

inrttades r 2000 har kompetensen inom IPR utvecklats och idag finns det i mnet tv professorer,
ett antal lektorer och adjunkter. Det innebr att det i hgre grad finns pgende forskning och
kunskapsutveckling. Kunskaper som behver komma till del i grundutbildningen. Genom att arbeta
fr en tydligare progression inom huvudomrdet sker s ocks ett frtydligande av vad som r
frvntat kunskapsinnehll i en examen i innovationsteknik.
Programmets innehll och upplgg,

I samhllet idag finns ett allt strre intresse fr Innovation3och innovationsledning. Tecken p detta
r Den nationella innovationsstrategin4 som inrttades av regeringen 2012, likas den kande
efterfrgan frn mnga organisationer inom svl privat som offentlig sektor att hitta nya modeller
fr att skapa vrde (se ex. rapporten Leading Innovation5 ). Mlsttningen med det nya programmet
r att studenterna ska utveckla sin frmga att identifiera mjligheter och skapa resurser fr att ta
tillvara dessa mjligheter, samt kunna delta i, leda och p ett vetenskapligt stt studera
innovationsprocesser. Med utgngspunkt i detta bygger nya Innovationsprogrammet p en
frdjupningsdel och en breddningsdel. Alla delar av programmet lses av alla programmets
studenter, frutom termin 5 dr det erbjuds mjlighet till en termin utomlands.
Frdjupningsdelen har sin progression inom huvudomrdet innovationsteknik och bestr av tv
kompletterande temaomrden: Entreprenrskap och Innovationsledning. Innovationsprocesser r
sammansatta av ett spektrum aktiviteter som krver olika kompetenser. Likas frutstter
organisatoriska strukturer som gynnar innovationsarbete bland annat frndringar av ledarskap och
organisationskultur. Ledning och organisering av innovationsprocesser r omrden som berrs inom
tema innovationsledning. Innovation och Entreprenrskap har historiskt varit nra frknippat med
fretagsekonomiskt relaterade frgor. I nya Innovationsprogrammet betonas ocks en annan aspekt
av entreprenrskap genom fokus p att lra och utvecklas genom handling och att anvnda teknik fr
egna skapande syften (snarare n att bara vara konsument av frdiga produkter). Detta ansluter till
den framvxande s.k. Makers culture som kan ses som en fortsttning p/modernisering av
hantverkskulturen. Maker culture r ett av flera exempel p en rdande tendens till svl
demokratiserad som distribuerad innovation och ekonomisk utveckling, vilket utgr en viktig del av
den transformation industrin gr igenom idag. Krnan i ett sdant frhllningsstt r att man
anvnder ny teknik (ofta avancerade nya teknologier som t.ex. 3D-printing) fr att uppmuntra till
prototypskapande och innovation6. Med utgngspunkt i en makers kultur handlar entreprenrskap
svl om ekonomiska aspekter som om frmgan att kunna nyttja ett tekniskt kunnande till att
realisera koncept och skapa vrde och drigenom betona en starkare koppling till practice.
Enligt OECD:s Oslo-manualen avser innovation: infrandet av en ny eller vsentligt frbttrad produkt,
tjnst, process, organisation eller annan vrdeskapande lsning
4
Den nationella innovationsstrategin, 2012, Regeringskansliet
5 Fr mer information se PIEp (nationellt program och en lngsiktig satsning fr kad innovationsfrmga hos
mnniskor och organisationer) http://www.piep.se/leading-innovation-en-nationell-agenda-for-organisering-ochledning-av-och-for-innovation/
6
Se Open university: Innovation Report 2
http://www.open.ac.uk/personalpages/mike.sharples/Reports/Innovating_Pedagogy_report_2013.pdf
3
67
rende 7 Bilaga 2
Innovationsteknik hnger p s stt samman med svl det teknikvetenskapliga fltet som det
fretagsekonomiska.
Breddningsdelen kompletterar med kurser hmtade frn naturvetenskap och teknikorienterade
mnesomrden, och ger studenterna en grundlggande teknikvetenskaplig bas. En viktig anledning
till breddningsdelen, med en viss frdjupning inom omrdet produktoch processutveckling, r att
den bidrar till att studenterna utvecklar ett sprk som gr att de kan rra sig mellan olika praktiker,
men ocks ger grundlggande kunskaper ndvndiga fr att utvecklas i linje med den s.k. makers
culture. Den teknikvetenskapliga basen r p s stt grundlggande fr att kunna hantera och driva
innovationsprocesser i och med att den mjliggr att studenterna utvecklar kunskap som bidrar till
att de i arbetslivssammanhang kan agera projektledare och bestllare ocks inom en
industriell/teknisk kontext. Konkretisering av iderna krver tillmpning av teknikvetenskap fr att
utveckla och frverkliga produkter och tjnster, hr krvs bde grundlggande kunskap om,
frstelse och frmga att hantera ex. produktionsteknik fr att driva innovationsprocesser.
Sammansttningen av kurserna mjliggr ven att studenterna utver sin kunskap inom
innovationsteknik kan omvandla teori till praktik; genom verktyg fr omvrldsanalys, hllbar
utveckling, skiss och prototypskapande. Nya Innovationsprogrammet kommer ocks att etablera ett
starkare samarbete med MDH:s Idlab och anvnda deras kompetens som inslag i utbildningen, samt
anvnda Idlab som en arena fr att genomfra studentprojekt.
Kurser i nya innovationsprogrammet
Samtliga kurser i programmet r p 7.5hp, frutom examensarbetet som r p 15hp. Frdjupningsdelen inom huvudomrdet innovationsteknik bestr av sammanlagt nio kurser som knyter an till
temana Entreprenrskap och Innovationsledning. Inom huvudomrdet innovationsteknik ingr ven
kurser i kunskapsfilosofi, vetenskaplig metod samt avslutande examensarbete med tillhrande
projektkurs. Breddningsdelen bestr av sex teknik- och designorienterade kurser om vardera 7.5hp. I
tabellerna nedan anges inom parantes respektive kurs huvudomrde.
Innovationsetik och metodik (relaterat till akademiskt skrivande) r tv frdighets- och
vrderingsomrden som r av central vikt i nya Innovationsprogrammet, och som kommer att finnas
representerat i form av lrandeml i kurser under alla tre ren. Vi bygger in en progression fr att
skerstlla studenternas utveckling av frdigheter relaterade till metod och akademiskt
frhllningsstt; frn teknik och vetenskapsteori till kunskapsfilosofi och metodologi inom de olika
flt som tillsammans skapar grunden fr innovationsteknik. Som exempel kan nmnas i den
inledande kursen Introduktion till innovationsteknik dr ett av lrandemlen lyder: Studenten ska
kunna beskriva och frklara grunderna fr vetenskaplig kunskapsbyggnad samt tillmpa metoder fr
vetenskaplig rapportering. I termin 1 fljer drefter en kurs i Teknik- och vetenskapsteori som ger
studenterna en inblick i teknikhistoria och grundlggande antaganden som ligger till grund fr
kunskapsbyggnad och teknikutveckling som hrstammar ur naturvetenskapens didaktik.
4
68
rende 7 Bilaga 2
r 1
Introduktion till
innovationsteknik
(Innovationsteknik)
Projektledning
(Innovationsteknik)
HT
(termin 1)
Teknik och
vetenskapsteori
(Innovationsteknik)
Produktionsteknik
(Produkt- och processutveckling)
VT
(termin 2)
Entreprenrskap 1
Vrdeskapandeprocesser
(Innovationsteknik)
(Innovationsteknik)
Visualisering och
Socio-ekonomiska
presentationsteknik
perspektiv i
naturvetenskap och
(Informationsdesign)
hllbar utveckling
(Naturvetenskapens
didaktik)
r 2 7
HT
(termin 3)
Kreativitet i
Kunskapsfilosofi
innovationsprocesser
(Innovationsteknik)
(Innovationsteknik)
Additiva
tillverkningsprocesser
1
VT
(termin 4)
Innovation- och
Additiva
frndringsledning
2 (Produkt- och process(Innovationsteknik)
utveckling)
Entreprenrskap 2 (kvartsfart)
(Innovationsteknik)
Omvrldsanalys
(Innovationsteknik)
Tillmpad projektledning (praktik) (kvartsfart)

(Innovationsteknik)
Kommentar r 2: Studenterna lser kursen Entreprenrskap 2 p kvartsfart, och fr att strka kopplingen
mellan teori och praktik ingr i nya Innovationsprogrammet ett tydligare inslag av praktik (i form av en
projektkurs Tillmpad projektledning, samt att en andra period finns valbar under termin 5) som ocks lses
p kvartsfart under samma period. Sklet till detta r att studenterna frvntas kunna kombinera kurserna med
varandra och planera och genomfra ett projektarbete under en termin. Tillmpad projektledning kan antingen
genomfras i samarbete med Idlab fr studenter som har egna ider som de vill utveckla och realisera. Detta
gr mer i linje med tema entreprenrskap inom frdjupningsdelen. Alternativt, att perioderna genomfrs i en
organisation med mer fokus p innovation ur ett strategiskt perspektiv, dvs. i linje med tema
innovationsledning. Kontakten med fretag fr genomfrande av projektkursen kan matchas genom Idlab
som har en mklarfunktion med de fretag/organisationer de har etablerade samarbeten med. Mjligheter
finns ven att samarbeta med fretag via MITC (Mlardalen Industrial Technology Center), Automation region
och vriga fretag som IDT samarbetar med inom befintliga forskningsprojekt.
5
69
rende 7 Bilaga 2
r 3 8
HT
(termin 5)
VT
(termin 6)
Examensarbete
(Innovationsteknik)
Forskningsdesign och
Konceptrealisering
metod
(Innovationsteknik)
(Innovationsteknik)
Valbar termin, mjlighet till utlandsstudier
Inom ramen fr kursen Kunskapsfilosofi fr studenterna verktygen fr att problematisera innovation

utifrn olika forskningstraditioner, och dess konsekvenser fr hur innovation kan frmjas i en viss
praktik.
I programmets avslutande termin (termin 6) lser studenterna Forskningsdesign och metod (HI), samt
Examensarbete (HI) och en avslutande kurs i Konceptrealisering (HI). De tre sistnmnda kurserna
kommer att genomfras sammanhllet. Forskningsdesign och metod ger studenterna frdjupade
kunskaper i anvndande av metoder som stmmer verens med deras kunskapssyn och
innovationsteknik som flt, med fokus p att frbereda studenterna infr examensarbetet (exempel i
formulerande av forskningsfrgor och forskningsdesign). Den avslutande kursen Konceptrealisering
har kommit till fr att studenterna ska f tillrckligt med tid att genomfra examensarbetet med god
akademisk kvalitet, och samtidigt ges utrymme att realisera koncept som arbetas fram som en del i
examensarbetsprocessen; koncept som exempelvis kan utgras av olika prototyper eller frsta
versioner av frdiga produkter.
Tillgng till nya och befintliga kurser
Fr genomfrande av nya Innovationsprogrammet kommer ett antal kurser att nyutvecklas och
ytterligare ett par befintliga kurser kommer att omarbetas (ex. Omvrldsanalys, Kreativ
problemlsning och skapande kreativitet, Entreprenrskap, Examensarbete).
Den nya kursstrukturen anvnder teknik- och kunskapsfilosofi som en nod fr att ge studenterna
kunskap och verktyg att pendla mellan mjlighetsskande verksamhet och det mer praktikinriktade
genererandet av ider, prototyper, produkter och tjnster (se Figur 1). Noden innehller tre kurser
som tillsammans introducerar studenterna till vetenskap ur olika perspektiv och ger en progression
inom metodik fr innovationsteknik. Tre verlappande flt anvnds hr fr att visa positioneringen
av kurserna i programmet kopplat till vr syn p innovationsteknik och den nya utbildningens profil
kring teknik och makers culture. I det frsta fltet kombineras introduktion till innovationsteknik
med kurser inom omvrldsanalys, hllbar utveckling och vrdeskapande processer fr att ge
studenterna grundlggande kunskaper kring innovationsteknik som mne och dess samverkan med
Kommentar r 3: Ytterligare ett inslag i det nya innovationsprogrammet r att erbjuda studenterna en god
mjlighet till internationell erfarenhet. Detta mjliggrs under termin 5 d studenterna kan vlja att lsa en
termin utomlands. I dagslget finns ett antal kontakter med universitet, men vi behver etablera starkare
relationer och utarbeta former fr lngsiktig samverkan. De studenter som vljer att inte studera vid annat
lroste erbjuds istllet en internationell termin inom MDH. Detta genom att stta samman ett antal valbara
kurser som ges p engelska och drmed mjliggr samlsning med utbytesstudenter inom andra
utbildningsprogram. Ytterligare ett alternativ r att studenterna kan vlja att lsa kurser som ger dem en
frdjupning inom ett visst omrde.
6
70
rende 7 Bilaga 2
kontexten som krvs fr att skapa vrde. I fltet innovationsledning finns en frdjupning av kurser
inom huvudomrdet kopplat till innovationsledning p olika niver i organisationen. Det tredje fltet
fokuserar istllet p entreprenrskap och praktik, med ett flertal kurser som ger studenten mjlighet
att bemstra och anvnda tekniker och verktyg fr att skapa produkter och tjnster, men ven att
kommunicera med olika yrkesgrupper och kompetenser som krvs fr att genomfra en
innovationsprocess.
Kurser:
-Teknik &
vetenskapsteori
-Kunskapsfilosofi
-Forskningsdesign och
metod
Kurser:
Kunskap och
Mjlighetsskande
Reflektion och
Vetenskap
Kurser:
-Entreprenrskap 1 & 2
-Kreativitet i
-Visuell kommunikation
-Additiva tillverkningsprocessser 1 & 2
Entreprenrskap
och Makers culture
Innovationsledning
p flera niver
-Introduktion till
innovationsteknik
-Processer fr vrdeskapande
-Omvrldsanalys
-Hllbar utveckling
Produktionsteknik
Kurser:
-Projektledning
- Innovationsledning &
frndringsledning
Figur 1 Positionering av kurser i IMTO 3.0
Samlsning och innovationsteknik i andra utbildningsprogram

I det nya programmet kommer ocks flertalet av kurserna att vara ppna och erbjudas fr andra
studenter. Detta innebr att kurser kan erbjudas inom ramen fr andra utbildningsprogram och
mjliggra samlsning. I dagslget r fljande kurser i nya programmet ocks planerade som del i
andra utbildningsprogram: Omvrldsanalys, Projektledning, Frndringsledning samt
Vrdeskapandeprocesser kommer att ing som obligatoriska kurser i det reviderade Produkt- och
processutveckling-programmet. Drutver kommer kursen Introduktion till innovationsteknik frn
och med ht 2015 erbjudas som valbar inom Datavetenskapliga programmet.
En frdel med samlsning r de samordningsvinster som det innebr fr planering och
genomfrande av undervisning. En annan frdel som relaterar till genomfrande r att det i vissa
moment finns mjligheter att blanda studentgrupper och p s stt bidra till att studenterna kan
delta med kompetenser frn sina respektive omrden. En nackdel med samlsning r att
frkunskaperna i vissa fall kommer att vara allt fr skiftande mellan olika studentgrupper, vilket kan
bidra till en obalans i gruppen. Detta kan dock hanteras genom att vissa kursmoment lses
gemensamt, medan i andra moment grupperas studenterna efter de utbildningsprogram de lser och
p s stt kan kurserna anpassas efter studenternas frkunskaper. Programmet r ven designat fr
att en mindre studentgrupp (ca 35 studenter) s att de pedagogiska verktyg som anvnds kan ge
7
71
rende 7 Bilaga 2
studenterna mjligheter att sjlva skapa och experimentera i strre utstrckning n nuvarande
program.
Planer fr att kvalitetsskra examensarbeten
I samband med genomfrandet av UK:s utvrdering av teknikmnena pbrjades en versyn fr att
framt kvalitetsskra examensarbeten. Frn detta arbete kommer resultatet spilla ver i det nya
programmet genom integration av nyutvecklade rutiner och arbetsformer som strker grunden fr
hg kvalitet i studenternas examensarbeten. En sdan del rr formen fr genomfrandet av de
sjlvstndiga arbetena. Under de senaste tv ren inom dagens befintliga Innovationsprogram har en
procedur utvecklats som innebr ett starkare kollegialt samarbete mellan handledarna (samt med
examinator) fr att skerstlla kvaliteten i examensarbetena. Varje examensarbete lses under
processen av tv personer, arbetets handledare och en annan handledare, samt av kursens
examinator. Detta innebr en process dr varje enskilt examensarbete granskas av (minst) tre
personer som sedan diskuterar kring examensarbetets kvalitet utifrn lrandemlen i den aktuella
kursplanen. Denna procedur kommer ocks att tillmpas i det nya Innovationsprogrammet och bidra
till att lpande kvalitetsskra examensarbetena.
I och med utvecklingen av nya Innovationsprogrammet blir det ven en tydligare kunskapsprogression inom huvudomrdet innovationsteknik. Detta kan bidra till att studenterna har en
gedigen kunskapsbas inom huvudomrdet infr examensarbetet. Vi strker ven frekomsten av
vetenskaplig metod. I det nya programmet lser studenterna sammanlagt 15hp i form av tv kurser
om 7.5hp vardera, varav den andra kursen ligger i samband med examensarbetet i termin 6. Utver
detta kommer ett antal kurser under r 1 och 2 att inrymma lrandeml som rr vetenskaplig metod.
Detta fr att introducera studenterna till ett akademiskt och vetenskapligt frhllningsstt frn start i
utbildningen.
Lrarkompetens
mnet och avdelningen har i kompetensfrsrjningsplanen fr 2013-2017 angett att ytterligare en
professor ska rekryteras. En docentanskan kommer att lmnas in under 2014. Ett par doktorander
planera att rekryteras under de kommande tv ren.
Till nya Innovationsprogrammet knyts ven ytterligare lrarresurser frn mnesomrdena Produktoch processutveckling och Naturvetenskapens didaktik. Dessa lrarresurser strker nya programmets
koppling till det teknikvetenskapliga omrdet.
Se ven tabell Lrarkompetens i slutet av dokumentet.
Pedagogiskt utvecklingsarbete
Under 2014 pbrjas ven ett pedagogiskt utvecklingsarbete p avdelningen fr innovationsledning
som ett led i att strka undervisningen. Ett tema fr gemensam kompetensutveckling r handledning
och hur man anvnder skrivande fr att stdja lrande. Ett annat sdant initiativ r ett planerat
samarbete tillsammans med Turku University of Applied Sciences och ett antal andra nordiska samt
baltiska partners genom projektet INNORD. Projektet syftar till att utveckla former fr
innovationspedagogik och utveckla studenters innovationskompetens.
8
72
rende 7 Bilaga 2
Utbildningsmilj
Akademin fr innovation, design och teknik (IDT), med verksamhet p bda campusorterna, r en av
hgskolans fyra akademier. Vi utbildar studenter till bland annat innovatrer, entreprenrer,
illustratrer, textdesigners, informatrer, ntverkstekniker och ingenjrer inom produktdesign,
produktion och logistik, robotik, datavetenskap eller flygteknik. IDT har ca 210 hgskoleanstllda och
engagerar ett stort antal externt anstllda inom framfr allt forskning och forskarutbildning.
Innovation och produktrealisering (IPR) samlar de ingenjrs-, innovations- och
informationsdesignsvetenskapliga kompetenser som r ndvndiga fr att kunna utveckla nya
produkter, tjnster och produktionssystem p ett tekniskt ledande, ekonomiskt lnsamt och
miljmssigt uthlligt stt. Den tvrvetenskapliga profilen kring processer, metoder och verktyg r
unik och differentierar miljn akademiskt. IPR har en balanserad utbildningsoch forskningsportflj
med ca 1/3 forskning och 2/3 utbildning, sett utifrn hgskolans omsttning. Till detta tillkommer
betydande insatser inom forskning och forskarutbildning frn samarbetsparter genom t ex
fretagsdoktorander, adjungerade forskare och affilierade forskare, vilket gr att de totala
verksamheterna inom forskning/forskarutbildning respektive utbildning p grundniv och avancerad
niv r i princip lika stora inom IPR.
IPR:s forskning byggs upp av tre forskargrupper som r knutna till tre avdelningar: Design och
visualisering, Innovationsledning och Produktrealisering. Viktiga omrden r teknikinformation och
teknologiutveckling fr information, innovationsprocesser i samverkan mellan olika aktrer,
produktutveckling samt utveckling och drift av hllbara produktionssystem. Miljn bestr av 6
professorer, 2 gstprofessorer, 2 adjungerade professorer, 2 docenter och ett 15-tal disputerade.
Forskningen och forskarutbildningen omstter ca 34 Mkr p MDH, varav ca 9 Mkr i fakultetsmedel
(2012). Till detta tillkommer omfattande externa insatser till IPR-miljn som inte syns i MDHs
omsttning.
IPR har en sammanhllen forskarutbildning inom mnet Innovation och design. Antalet doktorander
har vxt kraftigt under de senaste ren och idag r det 36 inskrivna och aktiva doktorander. 13 av
dessa r MDH-anstllda, varav 6 har en doktorandtjnst och 7 ngon form av lrartjnst. vriga 23 r
anstllda p fretag (21 st) eller andra lrosten (2 st). En grupp om 15 doktorander ingr i den KKSfinansierade fretagsforskarskolan Innofacture.
IPR utgr forskningsbas fr:
civilingenjrsutbildningar inom Innovation och produktdesign samt Innovation, produktion

och logistik.
kandidatutbildning inom Informationsdesign,
kandidatutbildning inom Innovationsteknik,
hgskoleingenjrsutbildningar inom Innovation och produktdesign samt Innovation,
produktion och logistik,
masterprogram inom Innovation och design (som startas som internationell master hsten
2014) och internationell master inom Production and logistics.
Utmrkande fr samtliga utbildningar inom IPR r att det finns stora inslag av samverkan med
omgivande samhlle. Ofta genom projekt som grs under kurserna i utbildningen. Viktigt att
pongtera i detta sammanhang r att MDH har beviljats KKS-medel fr att vidareutveckla
9
73
rende 7 Bilaga 2
masterutbildningen inom Innovation och design (samma huvudomrde som forskarutbildningsmnet

inom IPR). Arbetet med den nya mastern kommer att fokusera p att:
kad grad av internationalisering genom hela programmet

Tydlig inriktning mot projektledning i en internationell kontext
Fokus p utvecklingsprocessen och olika aspekter p denna
Frdjupning mot produktoch produktionsutveckling i ett industriellt sammanhang, men med
mjlighet till verfring och tillmpning ven inom andra sektorer
Hg grad av tillmpning genom hela programmet frmst mot industrin, men ven andra
organisationer
mnet produktoch processutveckling kommer att starta ett utvecklingsarbete avseende
masterprogrammet samt hgskoleingenjrs- och civilingenjrsprogrammen. Programmen kommer
att fokusera produktutveckling och produktionsutveckling, och antalet utgngar reduceras fr att p
ett mer naturligt stt kopplas till forskningsverksamheten. P sikt kommer ett innovationsspr
erbjudas tydligare. mnet informationsdesign kommer att starta ett utvecklingsarbete av de tre
programmen textdesign, informativ illustration samt rumslig gestaltning dr ett uppdrag r
att anknyta till teknik i befintliga program samt att utveckla informationsdesign mot
teknikinformation och kommunikation inom industri och offentliga sammanhang. Alla fyra
grundutbildningsmnen (huvudomrden) inom IPR arbetar sledes med att frnya eller utveckla
respektive utbildningsprogram.
Vidare pgr ett utvecklingsarbete p MDH att ta fram en ny civilingenjrsutbildning i industriell
ekonomi. Frdjupningsomrdena fr denna utbildning kommer att vara de forskningsoch
utbildningsomrden som finn inom teknikomrdet. Innovationsteknik kommer att vara med i kurser
under hela programmet, inom ramen fr mnet industriell ekonomi.
I arbetet mot en fokuserad internationalisering kommer frldrade utbytesavtal att avvecklas.
Fungerande samarbetsavtal som uppfyller de nya strategiska kraven fr internationalisering kommer
att frstrkas och kompletteras med nya dr samarbeten saknas. I nyutveckling av
Innovationsprogrammet, kommer studenterna ha srskilt goda mjligheter att studera vid ett
internationellt universitet under termin 5. Valet av termin r baserat p att studenterna vid normal
studietakt har erhllit frdjupning inom huvudomrdet och r behrig fr examensarbetskursen
termin 6.
Forskning
IPRs forskningsverksamhet har vuxit kraftigt under de senaste ren med prestigefulla beviljade
projekt (t.ex. XPRES), kad publikationstakt och kad samverkan nationellt och internationellt.
Grupperna har en tradition att publicera sig via konferenser och bcker, dessutom ingr f av IPRs
publikationskanaler i t ex Web of Science. Drfr prioriteras srskilt publikationer i etablerade
tidskrifter i IPR-miljn i arbetet framt. Det mste dock stllas mot vr ambition att verka med
industri och offentlig sektor och gra kunskap tillgnglig i kanaler som nr praktiken dr t.ex. open
access tidskrifter r ett medel fr att skapa ett engaged scholarship (Van de Ven, 2007). Forskning
inom omrdet innovationsledning, som ligger nra huvudomrdet innovationsteknik, berr
huvudsakligen tv omrden: Innovationsprocesser och Workplace innovation. Innovationsprocesser
10
74
rende 7 Bilaga 2
rr frgor kring utveckling av nya produkter, tjnster, affrsmodeller, tekniker och

produktionssystem. Pgende forskningsprojekt har fokus p anvndarinvolvering och
tjnsteinnovation (ex. Simgic-projektet). Ytterligare ett framtida omrde rr anvndning av
avancerade tekniker ssom 3-D printing fr att frnya sig i produktionsmilj. Det andra omrdet
Workplace innovation studerar hur mnniskor p en arbetsplats (och deras externa partner)
tillsammans kan utveckla ett hgpresterande arbetssystem. Pgende forskningsprojekt rr mtning
av innovation (DeEP, designdriven innovation), relationik (Relationiksimulering) samt
innovationskompetens och utbildning (InnovationsGym).
Internationalisering r en viktig del i IPRs framtida strategi. Miljn r vl etablerad p nationell niv.
Hr r internationalisering ett naturligt nsta steg i gruppens utveckling. Internationalisering r ven
viktigt fr att skra kvaliteten i individuell forskning och forskarutbildning. Vi har som ml att ka
deltagandet p internationella konferenser - dels fr att relatera den egna forskningen mot den
internationella kunskapsfronten, dels i syfte att bredda det internationella kontaktntet. Det
internationella utbytet har kat betydligt under de senaste ren inom forskning och forskarutbilning,
men behver strkas ytterligare. Vi har nya internationella gstprofessorer, flera forskare och
doktorander har haft lngre perioder av vistelser utomlands och ett antal nya EU-samarbeten har
startats upp.
Samverkan och samproduktion betonas i alla externfinansierade projekt inom IPR. Inom det
praktiknra mnet innovation och design r samproduktion en frutsttning fr kvalitet inom
forskning. MDH r preferred research partner av AB Volvo inom omrdena inbyggda system och
produktionsteknik. Produktionsteknik r en del av IPR, och utnmningen ses som ytterligare ett bevis
p IPRs starka samproducerande profil. Forskarskolan Innofacture och samverkansplattformen MITC
r tv ytterligare exempel p strukturer som bygger p samproduktion med nringsliv och omgivande
samhlle. IPRs deltagande i tv av fem nationella SIOs (strategiska innovationsomrden) indikerar en
stark nationell samverkande position. Vi ser dock ett behov av att ytterligare strka MDHs frmga
och stimulans till samverkan i praktiken.
IPRs framtida strategi inbegriper ocks labbmiljer. Exempel p det inom omrdet
innovationsledning r projektet Innovationsgym som pbrjades 2013. Innovationsgym r en arena
fr anvndande av forskningsresultat och samproduktion av forskning och utveckling inom mnet
innovationsteknik. Inledningsvis r Innovationsgym tnkt att anvndas i MDHs grundutbildning,
uppdragsutbildning och i samproducerande forskningsprojekt fr att trna individer, grupper och
organisationer i innovationskompetens. IPR forskar ocks inom praktiknra mnen och vi behver
frnya och utvidga vra fysiska och digitala experiment- och demonstrationsmiljer. Detta inbegriper
prototypverkstder, studios, digitala studios, automationsmiljer, etc. Detta kan med frdel
utvecklas tillsammans med kringliggande industri och samhlle, och vi ser mjligheter till finansiering
och synergier med nytt Campus i Eskilstuna inom detta omrde.
11
75
rende 7 Bilaga 2
Dimensionering, och studentrekrytering.

Dimensionering
Nuvarande Innovationsprogram antar ca. 75 studenter per r frdelat p de olika inriktningarna. Fr
det nya Innovationsprogrammet kommer planerat antagningsantal vara 35 studenter per r. En viktig
anledning till denna justerade dimensionering r att ett mindre antal studenter ger ett strre
utrymme fr att tillmpa pedagogiska arbetsstt dr gruppstorleken r av central betydelse.
I och med att andelen kurser inom huvudomrdet innovationsteknik kar jmfrt med dagens
program kommer det totala antalet hs/hp att vara relativt lika med dagens.
Marknadsfring
Nya programmet berknas att starta hsten 2015 och marknadsfringen kommer att pbrjas
hsten 2014. Ett antal aktiviteter r inplanerade och kommer att genomfras med std av IDT:s
kommunikatr Malin Swanstrm.
Gymnasiebesk
Mssor. Urvalet av mssor kommer att gras i samrd med Malin Swanstrm
Facebook och Twitter. Under hsten 2014 lanseras en Facebook-sida fr nya programmet. En
aktivitet fr att sprida knnedomen om nya programmet r att aktivt anvnda tidigare
studenter och med hjlp av dem f en strre spridningseffekt (exempelvis genom
Linjefreningen Innovare).
Anstllningsbarhet inom programomrdet

Samverkan/Samproduktion
Som ett led i utvecklingen av ett nytt program har ett branschrd etablerats med fretrdare fr
nringsliv/industri (Volvo CE, Med mening sociala innovationer), offentlig sektor (Eskilstuna kommun,
Munktell Science Park, Regionfrbundet) och studenter (studentfreningen Innovare). Ett frsta
mte genomfrdes i oktober 2013 och branschrdet kommer att mtas en gng/termin.
Genom redan etablerade samarbeten med fretag och organisationer finns en historia av
samproduktion som nya programmet kommer att bygga vidare p. Likas kommer nya programmet
genom ett nra samarbete med Idlab kunna dra nytta av deras kanaler och n mer strka
kopplingen till externa aktrer.
I enlighet med IDT verksamhetsplan 2014 har en samverkansplan utvecklats fr nya
Innovationsprogrammet. I samverkansplanen dokumenteras de samverkansaktiviteter som sker i
relation till utbildningen. Ett viktigt inslag i undervisningen i nya programmet r att studenterna
kommer i kontakt med fretrdare fr nringsliv/offentlig sektor som kan bidra med perspektiv p
utmaningar och problem som r en del av omvrlden. Detta r ngot vi kommer arbeta med genom
att kontinuerligt arbeta med gstfrelsare och besk hos externa aktrer. Likas kommer
studenterna att ges mjlighet att arbeta med skarpa case och fallstudier, dvs. att tillsammans med
olika externa aktrer mjliggra fr studenterna att i undervisningen arbeta med problem och
utmaningar ute i organisationer.
12
76
rende 7 Bilaga 2
Anstllningsbarhet
Fokus p entreprenrskap och innovationsledning har varit en kande trend under det senaste
decenniet, ngot som regeringens nyantagna Innovationsstrategi (Den nationella
innovationsstrategin, 2012) r ett bevis p. I innovationsstrategin tydliggrs att fretags och
organisationers frmga till att lngsiktigt bedriva ett framgngsrikt innovationsarbete r en
frutsttning fr verlevnad som vlfrdsnation i och med den allt mer globala konkurrenssituation
som rder idag. Organisationer i svl privat som offentlig sektor har uppmrksammat vikten av
innovationsarbete men det finns i mnga organisationer en begrnsad kunskap och mognad om hur
arbeta med sdana frgor. Ett uttryck fr att det finns en vxande arbetsmarknad fr personer med
specialistkompetens inom innovationsledning r att under 2013 bildades yrkesfreningen
Innovationsledarna; dvs. den frsta freningen fr yrkesverksamma innovationsledare. Att utbilda
studenter som har kompetens att arbeta med olika former av innovationsledning r drfr vl
motiverat.
Som ett led i att n mer strka studenternas anstllningsbarhet kommer det nya programmet n mer
strka studenters koppling till praktiken. Dels genom att ha en hg grad av projekt som sker i
samverkan, och dels genom kursen Tillmpad projektledning (7.5hp) i slutet av r 2 dr studenterna
under en termin arbetar med ett skarpt innovationsprojekt. Detta r en tgrd fr att strka
studenternas koppling till extern verksamhet och fr att de i n hgre utstrckning ska f mta de
utmaningar som finns i omvrlden. Denna satsning har blivit mer befogad med ren, d vra
studenter som kommer direkt frn gymnasieskolan har kat i andel.
Efter utbildningen
Mjligheterna till arbete fr studenterna efter avslutad utbildning r stora och vxande. Det finns
givetvis utmaningar att komma ut p arbetsmarknaden med gedigna kunskaper i entreprenrskap
och innovationsledning. En sdan utmaning bygger p att det finns en omognad i vissa organisationer
rrande vad som krvs fr ett framgngsrikt innovationsarbete. Detta medfr att vissa
fretag/organisationer har svrt att sjlva se rekryteringsbehov inom omrdet. Samtidigt ser vi som
nmnts ovan en allt strre medvetenhet om behovet av specialistkompetens och kad
professionalisering inom omrdet i takt med att antalet relevanta positioner kar bland bde privata
och offentliga aktrer.
Studenterna p nya Innovationsprogrammet kommer att utveckla sin frmga att skapa ngot nytt
och kunna bryta mot invanda mnster i organisationer fr att stadkomma gynnsamma
frutsttningar fr innovation; frmgor som har en hg relevans fr arbetsmarknaden. Exempel p
arbeten som fre detta studenter frn nuvarande program har r innovationsrdgivare och
innovationscoacher, affrsutvecklare, projektledare och innovativa produktutvecklare. Programmet
bidrar ocks till kunskaper och frmgor som innebr att studenterna ibland inte passar in i p
frhand givna arbetsbeskrivningar som finns hos arbetsgivare. Studenterna fr drfr ocks
kunskaper och frdigheter som kar deras mjlighet att skapa sin egen verksamhet, och i
frlngningen sysselstta andra (exempelvis genom inslag i kurserna ssom personligt ledarskap).
Istllet fr att reaktivt ska arbete via befintliga arbetsannonser stttar vi studenterna att blir
proaktiva p arbetsmarknaden och skapa mjligheter/arbeten eller komma med initiativ att frndra
de organisationer de verkar inom fr att skapa strre mjligheter till innovation.
13
77
rende 7 Bilaga 2
Nedan presenteras en lista9 som visar den variation av arbeten som tidigare studenter vid nuvarande
Innovationsprogram r sysselsatta med:
Projektledare Idlab. Brjade som studentambassadr och sedan konsult med egen firma, tog chansen
nr den uppenbarade sig.
Projektledare p Almi Fretagspartner och personalutvecklare p Mimer. Fick mina jobb genom
examensarbetet och sjlvvald praktik.
Idag ritar jag barnbcker och andra bilder i egna fretaget Illuquist AB. Har ven jobbat en svng i
projektet Ung Entreprenr och kt runt i skolor och jobbat med koncepten Fretag fr en dag, Finn
upp och Snilleblixtarna.
Rekryterare p specialistbolag
Konsult (design konstruktr) p Semcon
Brjade direkt efter studier p Energimyndigheten (jobbade med teknikutveckling) som jag fick via
Proffice genom att lgga in mig i deras "bank" och var dr p en allmn intervju, blev sedan matchad
mot tjnsten p EM. Idag r jag projektanstlld p Vinnova och jobbar med innovationer inom tjnster
och IKT
Production Process planner (Produktionsberedare) p Enics AB Sweden, Vsters
Ekonomiassistent p Procter&Gamble (avd. Wella, fokus mot Norge)
Innovativ webbutvecklare p TKO, Technical knockout (Nykping)
Handlggare vid statlig myndighet
Universitetslektor i fretagsekonomi
Jobbar p www.fundedbyme.com En startup inom crowdfunding
Det finns ven mjlighet fr studenterna att frdjupa sina kunskaper genom att studera vidare
genom masterprogrammet inom Innovation och design, vilket r forskningsfrberedande fr
doktorandstudier inom Innovation och design p MDH.
Omvrldsanalys
I vr omvrldsanalys har vi valt att ta in information frn utbildningar (p grundniv) som
marknadsfr sig med "innovation", "entreprenrskap" samt "projektledning". Vad gller begreppet
innovation s finns det i program med antagning p hstterminen 2013, utbildningar vid Blekinge
tekniska hgskola (BTH), Gteborgs universitet GU), Hgskolan i Halmstad (HH), Hgskolan i
Jnkping (HJ), Karlstad Universitet (KAU), Mlardalens hgskola (MDH), Sdertrns hgskola (SH),
Ume Universitet (UMU) samt Uppsala universitet (UU). De utbildningar som anvnder sig av
innovation i namn och marknadsfring kan delas in i olika kategorier kopplat till fljande
mnesomrden:
IT/systemutveckling
(HH, LTU, UMU)
Inom detta omrde har vi p MDH en inriktning inom nuvarande Innovationsprogrammet: ITentreprenr. Programmet rekryterade inte ssom frvntat trots att omrdet ur flera perspektiv kan
ses som attraktivt. Som exempel i denna kan nmnas HHs nystartade (2013) kandidatprogram i
Digital design och innovation. Utbildningen hade 46 frstahandsskande 2013. Ur innehllet kan
nmnas kurser (hgst relevant fr innovation) i visuell kommunikation, kognition och anvndbarhet,
9
En uppfljning gjord via facebook (studentstartad underskning 6 november 2013)
14
78
rende 7 Bilaga 2
affrsmodeller, tillmpad etnografi, hllbarhet. Samtliga dessa kurser har en tydlig frankring i att
kunna applicera kunskaperna i ett digitalt sammanhang. Program inom kategorin finns runt om eller i
skrningspunkten mellan informatik och design.
Industridesign/produktutveckling
(HH, KAU, MDH, UMU)
Inom denna kategori handlar det oftast om ingenjrsutbildningar, men kandidatprogram i
industridesign finns ocks vid t.ex. Linnuniversitetet och Ume universitet. mnestillhrigheten r
d design och design och designprocesser har sledes mycket stark prgel p kursinnehllet. Program
inom kategorin finns runt om eller i skrningspunkten mellan maskinteknik och design.
Affrsutveckling/entreprenrskap;
(BTH, SH)
Inom kategorin finns ekonomutbildningar med mer eller mindre inriktning mot innovation och
entreprenrskap samt utbildningar mer fokuserade p just det praktiska entreprenrskapet. I
nromrdet kan Entreprenrskap, innovation och marknad vid Sdertrns hgskola nmnas som har
232 frstahandsskande. Detta program ska ppekas leder till examen i ett annat valt huvudomrde
som ska vara ett mne inom samhllsvetenskap eller humaniora p Sdertrns hgskola.
Fretagsekonomi r det vanligaste huvudomrdet inom Entreprenrskap, innovation och marknad
men det finns ocks studenter som lser statsvetenskap, sociologi, nationalekonomi, medieteknik
och medie- och kommunikationsvetenskap. mnen inom "innovationsdelen" r t.ex.: Management
av innovation och entreprenrskap, Entreprenriell marknadsfring, Affrsutveckling och
nyfretagande, Venture financing, Projektorganisation och ledning, Omvrldsbevakning och analys
samt Immaterialrtt. Kurserna r mngvetenskapliga och integrerar teori och praktik. Detta program
pminner allts om det nya innovationsprogrammet vid MDH med en tydlig skillnad att det saknar en
tydlig koppling till teknikomrdet som nu utvecklas inom Innovationsprogrammet.
Ledning/industriell ledning
(GU, HH, UU)
Utbildningsprogram med fokus p ledning av innovation terfinns frmst i form av masterprogram.
Exempel p program r masterprogrammet i Management and Economics of innovation vid
Chalmers, och vid Gteborgs universitet ges programmet Innovation and industrial management.
Likas har Hgskolan i Halmstad program som anvnder sig av innovationsledning i programnamnet.
Samhllsbehov
Som nmnts tidigare finns ett kande samhllsbehov av personer som har kompetens inom omrdet
innovation. Sedan nuvarande program startade 1998 har omrdet innovation vuxit i legitimitet och
ftt ett allt strre utrymme i organisationers strategiska arbete, likvl som det r av central betydelse
fr framvxten av nya SME-fretag. Att innovation r en angelgen frga strks av Regeringens
nationella innovationsstrategi som antogs 2012, och 2014 gav Regeringen VINNOVA i samarbete med
SKL i uppdrag att initiera ett Innovationsledarlyft med fokus p offentlig sektor. Ett annat r
skriften Leading innovation som frfattats av fretrdare fr stiftelsen IMIT (Institute for
Management of Innovation and Technology och PIEp (Product Innovation Engineering Program). I
texten lyfter frfattarna vikten av en nationell samordning kring mnet innovationsledning, bde nr
det gller utbildning och framtida forskning. Detta grundar sig i det stora behov av kompetens och
15
79
rende 7 Bilaga 2
expertis inom omrdet som uttrycks av organisationer i svl privat som offentlig sektor. Grunden till
detta r att fretag, likvl som offentlig sektor, befinner sig i en situation prglad av allt hgre
omvandlingstempo liksom en kad frekomst av lgkostnadskonkurrens.
Kommentar omvrldsanalys
Innovation beskrivs i andra utbildningar, i likhet med hur det definieras p MDH, som ett
tvrvetenskapligt mne vilket visar sig i att det alltid frekommer i ett sammanhang fr svenska
kandidatprogram. I HSVs "Kartlggning av utbildning inom entreprenrskap och innovation" (HSV,
Rapport 2009:33 R) konstateras att de tv vergripande strategierna fr att infra innovation och
entreprenrskap i svenska utbildningar r dels strimmor i befintliga programstrukturer p alla niver
och dels mer fokuserat p masterniv. Innovation r ocks ett starkt vrdeord vilket gr att flertalet
utbildningar anvnder sig av ordet i exempelvis utbildnings- eller kursnamn men med endast en liten
del innovation representerat i kursinnehllet. I detta avseende srskiljer sig nya
Innovationsprogrammet genom att ha ett tydligt inslag av innovation genom huvudomrdet
innovationsteknik. Innovationsprogrammets positionering r ven relativt unik avseende fokus p att
kombinera teori och praktik inom omrdet innovation p grundniv. Genom att designa en
utbildning kring innovation och design p grundniv strker vi omrdet som disciplin och skerstller
att studenter p alla niver av hgskolan fr mjlighet att frdjupa sig inom omrdet. Kopplingen till
Makers Culture passar vl in i grundutbildning eftersom programmet lgger grunden fr bde
teoretisk, teknisk och praktisk kunskap dr projektkurser och examensarbeten mjliggr
frdjupning och tillmpning av innovationsteknik till gagn fr bde studenter och omgivande
samhlle.
Frslag p externa bedmare

Nedanstende person har tillfrgats angende intresse att stlla upp som extern granskare:
-
Mike Danilovic, professor, Halmstad hgskola

Christian Sandstrm, teknologie doktor, Chalmers
Magnus Karlsson, Ericsson AB
Undertecknas av:
Damir Isovic
Akademichef, akademin fr innovation, design och teknik
Christer Nygren,
Avdelningschef Innovationsledning
Kontaktperson: Peter E Johansson, programsamordnare Innovationsprogrammet

16
80
rende 7 Bilaga 2
Lrarkompetens innovationsprogrammet
Namn
Anstllning
Akademisk titel /
annan kompetens /
Backstrm, Tomas
Professor
Doktor/Civ. ing
Bark, Lars
Adjunkt
Civ. ing
Bozic Yams, Nina
Doktorand
Fil. Kand
Carlsson, Anna-Lena
Lektor
Doktor
Edoff, Petra
Projektledare
Doktor
Tillsvidareanstllning Anstllningen Uppskattad tid

/ visstidsanstllning s omfattning i inom programmet, Kurs
Intoduktion till innovationsteknik, Innovationsledning,
Innovationsteknik tv
100
30 Kreativitet i innovationsprocesser, Examensarbete
Produkt- och
processutveckling tv
100
5 Produktionsteknik
mne
Innovationsteknik doktorandanstllning
Informationsdesig
n
tv
100
100
5 Visuell kommunikation och presentationsteknik
Gustafsson, Bengt
Informationsdesig
Adjunkt
n
tv
Verkstadsassisten I slutfasen av studier Produkt- och
t
till hgskoleingenjr processutveckling tv
Hamrefors, Sven
Professor
Doktor
30
Hansen, Eric
Lektor
Doktor
100
5 Frndringsledning
Hellstrm, Anders
Adjunkt
Civ. ing
100
5 Produktionsteknik
Johansson, Peter
Adjunkt
Fil. Kand
Psykologi
tv
Produkt- och
processutveckling tv
Informationsdesig
n
tv
Johansson, Peter E.
Lektor
Doktor
100
Karlson, Helena
Doktorand
Fil. Kand
Innovationsteknik doktorandanstllning
Kping Olsson, Bengt
Lektor
100
Lindgren, Hkan
Adjunkt
Doktor/Lrarexamen Innovationsteknik tv
Magister/mneslrarexamen
Lindhult, Erik
Lektor
Doktor/Civ. ing
100
Lindstrm, Per
Lektor
Psykologi
tv
100
5 Frndringsledning
Loeb, Carina
Adjunkt
Doktor
Fil. Mag/Forskarstuderande
Psykologi
tv
100
5 Frndringsledning
Mattsson, Hkan
Adjunkt
Civ. ing
100
Frank, Lasse
50
30 Kreativitet i innovationsprocesser
100
100
5 Additiva tillverkningsmetoder
100
50
100
81
30 Kunskapsfilosofi, Forskningsdesign och metod, Examensarbete
10 Omvrldsanalys, Examensarbete

Konceptrealisering, Forskningsdesign och metod,
30 Examensarbete
15 Innovationsledning
Kreativitet i innovationsprocesser, Forskningsdesign och
15 metod, Examensarbete
50 Entreprenrskap I, Entreprenrskap II
Entreprenrskap I, Entreprenrskap II, Kunskapsfilosofi,
15 Examensarbete
50 Entreprenrskap I, Entreprenrskap II
rende 7 Bilaga 2
Naturvetenskapen
s didaktik
tv
100
100
100
100
30 Omvrldsanalys, Projektledning, Tillmpad projektledning
Adjunkt
Fil. Kand
Journalisthgskoleexamen, Fil. Kand
Fil. Mag/Fostuderande
10 Teknik och vetenskapsteori

Frndringsledning, Processer fr vrdeskapande, Intro till
30 innovationsteknik, Projektledning
Projektledning, Tillmpad projektledning, Konceptrealisering,
50 Omvrldsanalys
100
Strmberg, Anette
Lektor
Doktor i kemi
100
Sund, Per
Lektor i kemi
Doktor
Naturvetenskapen
s didaktik
tv
30 Omvrldsanalys, Processer fr vrdeskapande

Processer fr vrdeskapande, Additiva tillverkningsmetoder,
50 Kreativitet i innovationsprocesser, Konceptrealisering,
100
10 Hllbar utveckling
Tjernberg, Mona
Adjukt
Fil. Mag
100
30 Frndringsledning, Forskningsdesign och metod
Niksson, Tor
Lektor
Nygren, Christer
Adjunkt
Olsson, Anders
Adjunkt
nnered, Loe
Adjunkt
Sjdin, Carina
Doktor
Civ. ing/Fostuderande
82
Utskrivet 2014-04-22 21:41
rende 7 Bilaga 2
1. Kunskap och frstelse
Innovationsprogrammet
t
ipe
egr
b
, in
rskurs 1
Introduktion till innovationsteknik, 7,5 hp
L: Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
1. Beskriva, frklara och anvnda grundlggande teorier inom
innovationsteknik.
2. Frklara och ge exempel p sambandet mellan
kunskapsutvecklingen och samhllets frmga att producera
innovationer.
3. Tillmpa kunskaper om grundlggande innovationsteorier fr att
kritiskt bedma beskrivningar av fenomenet innovation.
4. Beskriva och frklara grunderna fr vetenskaplig kunskapsbyggnad
samt vetenskaplig rapportering.
5. Formulera ett problem eller behov och tillmpa metoder fr
kreativitet och teknisk problemlsning fr att hantera problemet eller
behovet.
6. Tillmpa metoder fr att tillsammans med andra skapa frstelse,
mening eller en modell.
r
a
ar
er
hu
ckl
t
ing ekt
a
de
tve
fr
m
ter er
ar
tu
mn a asp
t
o
u
v
a
s
k
n
p
i
ed tisk
en
t
an
ch
dis grup
ta
et
e
ab
ing
ch
van
po
ors
och
gor
rbe
ls
rd
gr och
et
r o olika
ildn
isk
ele
ar
ska
ta
h
fr
d
r
b
m
n
n
g
s
g
c
n
f
t
a
i
o
e
n
a
g
n
r
o
k
ku
ra
ed
in
ru
nd
m
lni
ing llelig
ra
m
om
tol
tl
st
vo
are
skn
t f
og g m
m
ule
ldn
kt
r in
for
ges
rlig
jlv
tbi samh
el a
ho
rm mar
red dialo
de d
itis
de
s
e
c
a
u
d
r
o
r
t
r
t
l
o
f
t
o
l
f
k
a
t
g
r
i
t
i
,
r
e
at
on
om run
f liga,
ue
vy
ar
let
er,
iftl
era a tids
och
g
et
fr
am
p
akt
ng
va
vud
els
hl
skr sning
tifi
ra
rd nska
ho
hu pliga
ras vser
plig
am
ch
en givn
ete
de
om
om
e
d
l
m
r
s
r
o
d
n
m
r
m
b
g
e
i
a
i
i
f
l
fo en a
igt
rin
ino nsk
och
igt inom
till
sitt
ra
ing
a, v
vud ta ve
rol
ntl
m
nd
m
nte
ra
lse ete
ml
pn
som ng
hu
ns
ute
mu roble
rie
st gifter
po
m levan
et ildni
ifie
pe
te ets v
dju
, sa g
isk
v
t
o
t
a
r
l
s
o
h
a
t
a
d
r
n
t
k
k
n
b
k
a
p
i
s
f
s
t
sj
re
f rd
di
pp
s llnin
ide
skt
ga ion,
sam
att till
kun
f r o m u
kun
att ra u
riti
t
och om
s
att
att
m
ga nsyn
om nds
ga emst
ap om
dan de s
ga omf
tt k
ga eten
fr orma
t
k
m
m
r
a
s
k
s
l
t
i
f
r
s
m ob
v
p
m mp
r
n
h
n
i
s
r
a
f
n
r
n
a
m
u
v
i
e
s
f
n
m
d
i
k
a
i
a
g
v
o
a
sa
a
n
a k uns
a f n pr
a f in ko
vis
me
vis
att
vis
de
vis
k
vis
e
vis
s
I texten nedan r kurser och lrandeml med inslag av

teknikvetenskap markerade med grn text, samt
kurser och lrandeml som r metodrelaterade
markerade med bl text.
Ingende kurser i programmet
3. Vrderingsfrmga och
frhllningsstt
2. Frdighet och frmga
Niv
1.1
1.2
G1N
L1
L4
1.3
1.4
Kolumn1 TOM1
on
at i
orm
f
n
i
2.1
2.2
2.3
L3
L3
L6
L4
L4
L5
2.4
er
on
at i
situ
2.5
le
rob
ap
t
sam
TOM2
3.1
3.2
3.3
L2
X: Examination
INL1 3hp Avrapportering av innovationsprojekt, se EXA1. Kritisk
granskning av koncept frn projektet. Reflektioner ver eget arbete i
de olika kursmomenten.
SEM1 1,5hp Innovationsteknikens teorier, forskning och
samhllssammanhang.
EXA1 3hp Genomfra delar av innovationsprojekt genom att leda
vningar med kurskamrater. Granska andras arbete med annan del av
innovationsprojekt och ge dem konstruktiv feedback.
Projektledning, 7,5 hp
Efter kursen skall studenten kunna:
L1. Beskriva och frklara projekt som arbetsform och som modell.
L2. Beskriva och frklara projektledningens funktion
L3. Beskriva, frklara och ge exempel p vanliga projektfrberedelser.
L4. Beskriva, frklara och diskutera knnetecknande drag fr projekt i
en innovationskontext.
L5. Planera ett utvecklingsprojekt.
L6. Redogra fr vanliga projektmetoder fr industriell tillmpning
G1N
L1-L5
L1-L6
X: Examination
1. Inlmningsuppgifter
2. Skriftlig och/eller muntlig tentamen
3. Skriftlig och/eller muntlig tentamen
83
Sid 1/7
Filnamn: Examensmatris HT15 Innovationsprogrammet 20140422.xlsx

Flik: Matris_alla
Utskrivet 2014-04-22 21:41
rende 7 Bilaga 2
Niv
1.1
1.2
1.3
Entreprenrskap 1, 7,5 hp
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
L1. Beskriva och frklara hur entreprenriella frmgor kan komma
till uttryck i olika typer av organisationer,
L2. Beskriva och frklara olika typer av entreprenrskap i relation till
innovations- och frndringsprocesser.
L3. Beskriva och diskutera hur entreprenriella processer och
vrdeskapande samverkar med sin kontext
L4. Tillmpa metoder fr kvalitativ datainsamling
G1N
L2, L3
L4
L1-L4
G1N
L1, L3
1.4
Kolumn1 TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
L3
2.5
TOM2
3.1
3.2
3.3
L3
X: Examination
INL1: Intervjua en entreprenr (gruppint. men individuell inlmning
(ref KIN164) , 3 hp
SEM1: Simuleringsvning (t.ex.Fretagets affrer (simulering) ref
KIN153, 1.5 hp
TEN1, 3 hp
Teknik och vetenskapsteori, 7,5 hp
L: Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
L1. redogra fr hur naturvetenskapens upptckter pverkat vr
kultur och vrldsbild
L2. redogra fr naturvetenskapliga objekt, vrden och kunskapsml
L3. redogra fr teknikens srart som mnsklig aktivitet, de behov,
drivkrafter och villkor som legat till grund fr teknikens utveckling
samt visa kunskap om hur dagens samhlle pverkar natur, mnniska
och milj
L4. definiera, beskriva och frklara teknikens uppgifter, relatera dem
till system, komponenter och konstruktioner inom teknik
L5. diskutera och reflektera ver genusaspekter, etiska och globala
perspektiv kopplade till naturvetenskap och teknik
L6. konstruera/dekonstruera tekniska artefakter eller system samt
genomfra och rapportera enklare laborationer
L1, L4, L6
L5
L6
L6
L1-L3
L4
L3, L5
L1
X: Examination
Inlmning (INL1), Naturvetenskapens karaktr, 1,5 hgskolepong,
betyg Godknd (G) eller Vl Godknd (VG)
Seminarium (SEM1), Naturvetenskapens karaktr, 1,5 hgskolepong,
betyg Godknd (G)
Inlmning (INL2), Teknikens karaktr, 1,5 hgskolepong, betyg
Godknd (G) eller Vl Godknd (VG)
Seminarium (SEM2), Teknikens karaktr, 1,5 hgskolepong, betyg
Godknd (G)
Laboration (LAB1), Laborationer, konstruktioner och vningar, 1,5
hgskolepong, betyg Godknd (G)
Visuell kommunikation och presentationsteknik 7,5 hp
L1. tillmpa grundlggande principer inom layout och visuell hierarki
L2. anvnda ett layoutverktyg p grundlggande niv
L3. utfra kommunikativa skisser inom ett idarbete
L4. genomfra muntliga presentationer baserade p berttartekniska
och retoriska grepp
L5. redogra fr olika typer av bilder, modeller och prototypers
funktion samt anvndningsomrde vid presentation av ider och
koncept.
G1N
L1-L5
L1, L3
X: Examination
INL1. 4hp Idprospekt (L1, L2, L3)
SEM1. 2,5hp Muntlig presentation (L4)
INL2. 1hp Skriftlig redogrelse - bild, modell, prototyp (L1)
84
Sid 2/7

Flik: Matris_alla
Utskrivet 2014-04-22 21:41
rende 7 Bilaga 2
Niv
1.1
1.2
1.3
1.4
Processer fr vrdeskapande, 7,5 hp

L1: Utifrn teorier i innovationsteknik beskriva och frklara
skillnaderna mellan ett produktorienterat tankestt jmfrt med ett
tjnsteorienterat tankestt , samt vad dessa tankestt fr fr
konsekvenser fr vrdeskapande,
L2: Utifrn vetenskapliga, etiska och samhlleliga aspekter identifiera,
problematisera och diskutera vrdeskapande i olika kontexter
L3: Tillmpa grundlggande kunskaper om systematiskt
informationsskningsarbete i en produktutvecklingsprocess,
L4: Ta fram vrdeskapande problemlsningskoncept i dialog med
potentiell anvndare,
L5: Tillmpa grundlggande kunskaper i
designunderskningsmetoder, forskningsetik och redovisa resultaten i
en vetenskaplig rapport.
G1N
L1, L2
L3, L4, L5
L1
L1, L2
Kolumn1 TOM1
2.1
2.2
L1, L2
L2,
2.3
2.4
2.5
TOM2
3.1
3.2
L2, L4
L2, L5
L2, L5
L6
L7
3.3
X: Examination
EXA1: Projektrapport och prototyp, projektpresentation i dialog med
andra grupper, resultat av ett kundinvolverat utvecklingsarbete; L3,
L4, L5.
INL1: Kritiskt reflekterande ess om vrdeskapande i samhllet; L1, L2,
L5.
PPU104 Produktionsteknik, 7,5 hp

L1. Redogra fr innebrden av grundlggande begrepp inom
tillverkningsteknik
L2. Redogra fr hur materialegenskaper pverkas av
tillverkningsmetoder
L3. Beskriva de vanligaste tillverkningsmetoderna inom
verkstadsindustrin,
L4. Redogra fr olika verktyg och verktygsproblematik
L5.Redogra fr och frklara utfall, mtresultat och mtnoggrannhet
L6. Ta fram produktionstekniskt underlag
L7. Vlja hllbara kombinationer av tillverkningsmetoderarbetsmaterial-design
L8. Redogra fr hur maskiner inom verkstadsindustrin fungerar och
dessas mjligheter och begrnsningar
G1N
L1-L8
L6, L7
L6
1. Laboration mtteknik
Laboration mtteknik (gruppvis), - visa frmga till skriftlig och
muntlig presentation avpassad fr produktionsteknisk kontext
2. Inlmningsuppgift i CAM
Individuell inlmning. I kursen genomfrs ett projektarbete fr att
belysa kopplingen mellan design och produktionsmjligheter. samt
inom projekt ska studenten kunna analysera ett enkelt
design/bearbetningsproblem, ska information och ta fram ett
lsningsfrslag p problemet.
3. Projektuppgift
4. Tentamen
Socio-ekonomiska perspektiv i naturvetenskap och hllbar

utveckling, 7,5 hp
G1F
L1-L3
L4
85
Sid 3/7
L5
L1-L5
L1-L5

Flik: Matris_alla
Utskrivet 2014-04-22 21:41
rende 7 Bilaga 2
Niv
1.1
1.2
G1N
L1, L5
L2
1.3
1.4
Kolumn1 TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
L3
L5
L3
L4
L4
L2, L3
2.5
TOM2
3.1
3.2
L3
L5
L4
L1, L5
L5, L6
L5, L6
3.3
Efter genomgngen kurs ska studenten kunna:

L1. Beskriva grundlggande och systemiska villkor fr konsekvenserna
av mnniskans verksamhet
L2. Beskriva grundlggande hur ekosystem fungerar och frst
begreppet biologisk mngfald
L3. Beskriva vad miljproblem r, hur de uppkommer liksom hur de
kan begrnsas
L4. Diskutera konsekvenserna av urbaniseringens milj- och
hlsoproblem bde lokalt och globalt.
L5. Sjlvstndigt ska och kritiskt granska information ur flera kllor
och formulera mngfacetterade frgestllningar inom milj och
hllbar utveckling
X: Examination
Tentamen (TEN1), 4,0 hgskolepong, betyg Godknd (G) eller Vl
Godknd (VG)
Projektarbete (PRO1), 3,5 hgskolepong, betyg Godknd (G) eller Vl
Godknd (VG
rskurs 2
Kreativitet i innovationsprocesser, 7,5 hp
L1. Definiera och diskutera kreativitet p individ- och gruppniv utifrn
dels teoretiska perspektiv, dels erfarenheter frn praktiska vningar.
L2.Vlja och anvnda tillmpliga kreativa verktyg och vningar fr att
stdja kreativitet enskilt och i grupp.
L3. Analysera ett problem/behov och kreativt utveckla ett koncept fr
att tgrda/tillgodose detta.
L4. Jmfra olika tillmpningar av kreativitet inom skilda
verksamhetsomrden, ssom exempelvis industriella, vetenskapliga
och konstnrliga processer.
L5. Kritiskt reflektera ver kreativitetens betydelse i arbete och
vardagsliv samt diskutera dess konsekvenser fr innovationsprocesser.
X: Examination
EXA 1 - Praktiskt prov 3 hp
INL1 - Individuell inlmning 4,5 hp
Additiv tillverkning 7,5 hp

L1. Redogra fr olika aktuella metoder inom additiv tillverkning,
L2. Anvnda programvaror fr redigering av digitala modeller samt
skapa egna fysiska modeller,
L3. Anvnda 3D-skanning fr att digitalisera fysiska modeller,
L4. Bedma vilken additiv tillverkningsmetod som lmpar sig fr olika
stadier i en produkts framstllande,
L5. Diskutera och probelmatisera milj- och hlsovinster kontra milj
och hlsorisker inom additiv tillverkning
L6. Redogra fr den globala utvecklingen inom additiv tillverkning
G1N
X: Examination
INL1.Gruppinlmning
EXA1. Praktiskt prov
TEN1. Skriftlig och/eller muntlig tentamen
86
Sid 4/7

Flik: Matris_alla
Utskrivet 2014-04-22 21:41
rende 7 Bilaga 2
Niv
1.1
1.2
1.3
1.4
Kunskapsfilosofi, 7,5 hp
G1F
L1-L4
L3
L3
L3
G1F
L1
L4
L1-L5
G2F
L1, L3
L1
L1-L4
Kolumn1 TOM1
2.1
2.2
2.3
L1, L2, L4
L3
L3, l4
L5
L4
L1-L4
L5
L3-L5
2.4
2.5
TOM2
3.1
3.2
L2-L4
L2, 4
L4, L5
L2, L3
L2,
L5
L1, L2, L4
3.3
L1: Redogra fr olika perspektiv p kunskap och kunskapsbildning

L2: Frklara, kritiskt vrdera och argumentera fr olika
kunskapsfilosofiska ansatser som anvnds inom forskning i mnet
innovationsteknik.
L3: Utforma forskningsdesign och formulera forskningsfrga utifrn
vald ansats
L4: Utifrn egen utformad studie reflektera kring kvalitet/validitet och
forskningsetik kopplat till innovationsteknik
X: Examination
TEN1 Salstentamen, 3hp
INL1 Individuell inlmning, 4,5 hp
Omvrldsanalys, 7,5 hp
L1. Redogra fr betydelsen av omvrldsanalys fr ett
innovationsarbete.
L2. Vrdera omvrldsanalysens betydelse fr innovationsetik.
L3. Beskriva och frklara rdande tekniktrender kopplat till en
framtida kontext.
L4. Organisera, genomfra och utvrdera ett dynamiskt
researcharbete fr produktoch tjnsteutveckling.
L5. Reflektera kring och delta i en dialog om egna och andras
framtidsbilder.
X: Examination
1. Projektuppgift
2. Tentamen
Frndringsledning, 7,5 hp
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
L1. Redogra fr och kritiskt diskutera aktuell och tillmplig (eller
lmplig) teori och praktik inom frndringsledning.
L2. Redogra fr och frklara hur mnniska, teknik, och organisation
pverkar och samverkar i frndringsprocesser.
L3. Beskriva en genomfrd frndring med av adekvara teoretiska
begrepp.
L4. Analysera, kritiskt granska och identifiera framgngs- och
motgngsfaktorer i ett frndringsprojekt.
L5. Generera, presentera och diskutera ider och frslag p
frndringsprocessens genomfrande.
X: Examination
INL1, 4,5 hgskolepong, betyg Godknd (G) eller Vl Godknd (VG),
Inlmningsuppgift, vningsuppgift
PRO1, 3 hgskolepong, betyg Godknd (G) Inlmningsuppgift,
vningsuppgift
87
Sid 5/7

Flik: Matris_alla
Utskrivet 2014-04-22 21:41
rende 7 Bilaga 2
Niv
L1. Tillmpa kreativa processer fr att ge produkter och tjnster
vrdeskapande innehll
L2. Frmga att vara aktr och drivande i innovations- och
affrsutvecklingsprocesser.
L3. Frklara och vrdera innebrden av affrsetik och entreprenrskap
fr fretag och/eller offentliga och icke-vinstdrivande organisationer;
L4.Diskutera och problematisera relationen mellan entreprenriella
aktiviteter och ekonomi, samhlle, och milj p lokal, nationell och
global niv;
L5. Visa p frstelse fr hur omvrlden pverkar den egna
organisationen, och hur denna information kan anvndas fr
utveckling av organisationen/fretaget
L6. Vlja lmplig metod fr att kommunicera en id anpassat till olika
grupper.
G1N
1.1
1.2
1.3
1.4
L1
Kolumn1 TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
L1, L3
L3, L4, L5
L1, L2, L6
L6
L2-L4
L1, L4
L5
L1, L2
L2
L1
TOM2
3.1
3.2
L2
L3-L5
L5
L5
L2, L4
L2-L4
L3
L3
L1-L3
L3
3.3
X: Examination
INL1: Individuell frdjupning , frdjupning + muntlig+skriftlig pres,
4.5 hp
SEM1: Simuleringsvning (t.ex.SIMBIZ (ref KIN164) , 3 hp
Innovationsledning, 7,5 hp
L1. Problematisera teorier med relevans fr innovationsledning,
genom att i tal och skrift kritiskt reflektera och diskutera.
L2. Analysera en organisations innovationssystem med std av
befintliga teorier och ge frslag p utveckling av dess ledning med
hnsyn till verksamheten och dess kontext.
L3. Beskriva och utveckla ett innovationssystems struktur utfifrn ett
ledningsperspektiv samt utifrn forskningen argumentera fr
stllningstaganden.
L4. Kritiskt reflektera ver de praktiska konsekvenserna av
innovationsarbete, vad gller dess effekter (som till exempel
innovationsfrmga, etiska, miljmssiga) fr olika intressenter.
L5. Kommunicera en undersknings resultat anpassat till olika
mlgrupper samt i form av en vetenskaplig artikel
G1F
L1, L5
L2
L1-L5
L1-L3
L1-L3
L3, L5
X: Examination
GRU1 Gruppinlmning Vetenskaplig artikel plus executive summary
och beskrivning av terfring.
SEM1 (RLS1?) Rollspel dr man testar terfring av resultat till
fretag.
INL1 Individuellt utvrdera konsekvenser av tv andra gruppers case
och GRU1.
Tillmpad projektledning, 7,5 hp

L1. Delta i planering och verkstllande av ett innovationsprojekt
L2. Reflektera ver ledarskapsaspekter i innovationsprojekt
L3. Sjlvstndigt kunna dokumentera och utvrdera ett
innovationsprojekt
G1F
X: Examination
1. INL1 4.5hp
2. INL2 3hp - Sjlvreflektion
rskurs 3
88
Sid 6/7

Flik: Matris_alla
Utskrivet 2014-04-22 21:41
rende 7 Bilaga 2
Niv
1.1
1.2
1.3
1.4
Examensarbete, 15 hp
1. Planera, genomfra och rapportera ett innovationsprojekt inom
givna tidsramar,
2. Kritiskt gra bedmning av frvntade konsekvenser av ett
innovationsprojekt, med avseende p vetenskapliga, samhlleliga och
etiska aspekter,
3. Vlja relevanta teorier och vetenskapliga metoder fr att planera
och genomfra valt projekt,
4. Ska, kritiskt granska och vlja litteratur inom huvudomrdet
tillmpligt p projektet
5. Anvnda sig av relevanta metoder och teorier baserade p
vetenskaplig grund eller beprvad erfarenhet inom huvudomrdet
tillmpligt p projektet
6. Dokumentera, rapportera och utvrdera ett innovationsprojekt p
ett relevant vetenskapligt stt
7. Muntligt och skriftligt fra en utvecklande diskussion och
argumentation om bde tillvgagngsstt och de val som gjorts inom
ett innovationsprojekt
8. Diskutera och reflektera ver styrkor och svagheter i det
genomfrda arbetet
A1F
L2-L7
L1, L2, L4, L5, L7, L8
L1-L5
Forskningsdesign och metod, 7,5 hp

L: Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
L1. Tillmpa adekvata metodologiska angreppsstt inom
huvudomrdet innovationsteknik fr att identifiera, formulera och
lsa problem,
L2. Identifiera och formulera relevanta forskningsfrgor inom
huvudomrdet innovationsteknik, tillmpa adekvata metodologiska
angreppsstt och kritiskt analysera och vrdera resultatet.
L3.Arguementera fr utformandet av forskningsfrgor, valet av
teoretiskt perspektiv och valet av metod i forskningsoch
utvecklingsarbete,
L4. Sjlvstndigt analysera ett empiriskt material med hjlp av
teoretiska verktyg och kritiskt diskutera och argumentera fr
resultatet,
L5. Identifiera och argumentera fr olika metoders och teknikers
mjligheter respektive begrnsningar,
L6. Beskriva, diskutera bedma vetenskapliga, ekonomiska,
samhlleliga och etiska stllningstaganden i forskningsoch
utvecklingsarbete.
A1N
L2
L1, L2, L4
L1, L2
Konceptrealisering, 7,5 hp
Efter genomgngen kurs skall studenten kunna:
1. Producera och utvrdera en produkt/tjnst baserat p ett
identifierat behov
2. Vlja lmplig metod fr att kommunicera resultat av ett
utvecklingsprojekt anpassat till olika grupper.
3. Visa frmga till frdjupad reflektion ver ett utvecklingsprojekt
och dess konsekvenser ur samhlliliga och etiska aspekter.
A1N
L1-L3
L1-L3
Kolumn1 TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
L1, L2
L3-L6
L2, L4, L7, L8
L1
L1, L7
L2, L3
L1, L2, L3
L2, L5, L6
L1, L2, L4
L1, L2
L3
L1, L2
TOM2
3.1
3.2
3.3
L1-L8
L2-L5, L7
L2
L3, L4, L5
L2-L6
L1-L6
L2, L3-L6
L6
L1-L6
L2
L1-L3
L1, L3
L3
X: Examination
Inlmningsuppgift (PRO1), uppsats, 12 hp
Seminarium (SEM1), 3 hp
X: Examination
- EXA1 Producera och presentera ett utvecklingsprojekt
- INL1 Reflekterande dagbok
Mappat frn IM's matris. Lrandeml ej faststllda.
89
Sid 7/7

Flik: Matris_alla
rende 7 Bilaga 3
Utbildningsplan
Programkod
Programnamn
Bachelor programme in Innovation Science
Omfattning
180 hp
Diarienummer
Beslutsdatum
11 september 2014
Beslutande enhet
Fakultetsnmnden
Ansvarig enhet
Akademin fr innovation, design och teknik
Giltighetstermin
Hstterminen 2015
Behrighet
Engelska B, Samhllskunskap A, Matematik C
Omrdesbehrighet 6 med frndring
Ml
Efter avslutad utbildning ska studenten kunna identifiera mjligheter och skapa resurser fr att ta
tillvara dessa mjligheter samt kunna delta i, leda och p ett vetenskapligt stt studera reella
innovationsprocesser.
Efter avslutad utbildning ska studenten:
visa kunskap och frstelse inom huvudomrdet innovationsteknik, inbegripet kunskap om
omrdets vetenskapliga grund, kunskap om tillmpliga metoder inom omrdet, frdjupning
inom ngon del av omrdet, t.ex. produktutveckling och vrdeskapande processer, hllbar
teknikutveckling, entreprenrskap eller innovationsledning, samt orientering om aktuella
forskningsfrgor.
90
rende 7 Bilaga 3
Frdighet och frmga

visa frmga att ska, samla, vrdera och kritiskt tolka relevant information i en
problemstllning samt att kritiskt diskutera kring innovationsteknik och innovationsprocesser
och relaterade frgestllningar och situationer,
visa frmga att sjlvstndigt identifiera, formulera och lsa praktiska och teoretiska
problem samt att genomfra uppgifter inom givna tidsramar,
visa frmga att muntligt och skriftligt redogra fr och diskutera vetenskaplig och praktisk
kunskap, samt i dialog med olika grupper hantera problem och dessas lsningar, och
visa sdan frdighet som fordras fr att sjlvstndigt arbeta inom omrdena entreprenrskap
och innovationsledning.
visa frmga att inom huvudomrdet innovationsteknik gra bedmningar med hnsyn till
relevanta vetenskapliga, samhlleliga och etiska aspekter,
visa insikt om kunskapens roll i samhllet och om mnniskors ansvar fr hur den anvnds,
och
visa frmga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens
inom omrdena entreprenrskap och innovationsledning.
Undervisningssprk
Det huvudsakliga undervisningssprket r svenska, men engelsksprkiga frelsningar och seminarier
kan frekomma. Engelsksprkig litteratur r vanlig p kurserna inom programmet. Under termin 5
finns mjlighet att ta del av internationella kurser som ges inom MDH, och dessa ges p engelska.
Innehll
Innovationsprogrammet har sin huvudsakliga frdjupning inom huvudomrdet innovationsteknik,
men har ocks en breddningsdel dr andra mnesomrden tas in fr att ge de tvrdisciplinra
aspekterna av innovationsarbete. Frdjupningsdelen inom huvudomrdet innovationsteknik har
sin progression i tv kompletterande temaomrden: entreprenrskap och innovationsledning.
Frdjupningsdelen entreprenrskap fokuserar p de entreprenriella handlingarna som att lra och
utvecklas genom sjlva utfrandet och anvndandet av teknik fr egna skapande syften. Detta
ansluter till den framvxande s.k. makers culture som kan ses som en fortsttning
p/modernisering av hantverkskulturen. Studenterna bygger det egna personliga ledarskapet genom
att utveckla sin frmga till sjlvreflektion och eget ansvarstagande.
Frdjupningsdelen innovationsledning fokuserar p ledarskap fr frndring och innovation och tar
upp omrden som ledning och organisering av utvecklingsprojekt, organisationsfrndringar och
innovationsprocesser. Studenternas kompetenser i att samverka i och leda grupper utvecklas genom
att olika aspekter av ledarskap belyses och trnas under frdjupningsdelens kurser.
Till frdjupningsdelens innehll hr ocks kurser och kursmoment som ger frdjupade kunskaper i
hur ett vetenskapligt arbetsstt gestaltar sig inom innovationsteknik, bde vad det gller
kunskapsfilosofisk grund och vetenskaplig metod.
91
rende 7 Bilaga 3
Breddningsdelen kompletterar med kurser hmtade frn naturvetenskapliga, tekniska och

designorienterade mnesomrden. Dessa kurser bygger studentens innovationskompetenser som
mjliggr handling och reflektion. Till exempel fungerar kunskaper inom visualisering och
tillverkningstekniker som mjliggrande verktyg fr innovativa handlingar. Medan t.ex. kunskaper
inom vetenskapsteori och hllbar utveckling gr det mjligt fr studenten att ta innovationsetiska
hnseenden.
Alla delar av programmet lses av alla programmets studenter, frutom termin 5 dr det erbjuds
mjlighet till en termin utomlands.
Programmet ges med svl campustrffar som flexibla lrandeformer via en webbaserad
lrplattform. Arbetsformerna varierar med individuella arbeten, arbeten i grupp, gruppdiskussioner,
frelsningar, vningar, verkstads- och datorlaborationer, simuleringar samt egna studier. Lsning,
bearbetning och kritisk bedmning av olika former av litteratur utgr ett centralt inslag liksom
praktiska tillmpningar och praktiska vningar. Ett viktigt inslag utgrs av fltstudier och
samverkansaktiviteter som r centrala arbetsformer i innovationsarbete. Kopplingen mellan
litteratur/frelsningar och fltstudier/samverkansaktiviteter sker i olika former av uppgifter, som
utfrs i olika konstellationer och som redovisas i seminarier som inlmningsuppgifter och/eller som
praktiska prov. Genom detta skapas frutsttningar fr att studenten kan f en frdjupad frstelse
fr den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprvad erfarenhet har i yrkesutvningen.
Dessutom fr studenten kontinuerligt prva och kritiskt reflektera kring och vrdera olika former av
datainsamling under fltstudier och samverkansprojekt. Fr att ge studenterna mjligheter att
utveckla sin frmga att arbeta i multidisciplinra arbetsgrupper, grs vissa kursmoment i samarbete
ver mnesgrnser.
Kurser i programmet redovisas rsvis nedan sorterat efter huvudomrde/mnesomrde:
r 1
Innovationsteknik
Introduktion till innovationsteknik, 7,5 hp
Projektledning, 7,5 hp
Teknik och vetenskapsteori, 7,5 hp
Processer fr vrdeskapande, 7,5 hp
Produkt- och processutveckling
Produktionsteknik, 7,5 hp
Naturvetenskapens didaktik
Socio-ekonomiska perspektiv i naturvetenskap och hllbar utveckling, 7,5 hp
Informationsdesign
Visuell kommunikation och presentationsteknik 7,5 hp
92
rende 7 Bilaga 3
r 2
Innovationsteknik
Kreativitet i innovationsprocesser, 7,5 hp
Kunskapsfilosofi, 7,5 hp
Omvrldsanalys, 7,5 hp
Innovation och frndringsledning, 7,5 hp
Tillmpad projektledning, 7,5 hp
Additiva tillverkningsprocesser 1, 7,5 hp
Additiva tillverkningsprocesser 2, 7,5 hp
r 3
Innovationsteknik
Examensarbete, 15 hp
Forskningsdesign och metod, 7,5 hp
Konceptrealisering, 7,5 hp
Termin 5, valbara kurser
Innovationsteknik
Creativity and innovation management, 15 hp
Innovation advisory in early phases, 15 hp
Val inom programmet

Termin 5 innehller valbara kurser. Studenten kan vlja att lsa de i utbildningsplanen och
programschemat presenterade alternativen, andra kurser inom mnet eller ngot annat mne, vid
annan hgskola eller universitet nationellt eller internationellt.
Examen
Nr programmet innehller valbara eller valfria delar, eller om man som student vljer att inte
slutfra en viss kurs, kan de val man gr pverka mjligheterna att uppfylla examensfordringarna.
Fr mer information om examina och examensfordringar hnvisas till den lokala
examensordningen som finns publicerad p hgskolans webbplats.
Utbildningsprogrammet r upplagt s att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna
fr fljande examen:
Filosofie kandidatexamen med huvudomrdet innovationsteknik
(Degree of Bachelor in Science in Innovation Technology).
vergngsbestmmelser och vriga freskrifter
93
rende 7 Bilaga 4
Mike Danilovic
Professor i industriell organisation
Hgskolan i Halmstad
Linkping 2014-07-24
Undertecknad har av Mlardalens Hgskola (MDH) utsetts att granska och uttala sig
om det nya utbildningsprogrammet Innovationsprogrammet vid MDH.
Jag har i min granskning utgtt frn de till mig insnda underlag, MDHs Forsknings
och utbildnings strategi (FUS), programbeskrivningen, 12 kursplaner samt
sjlvutvrdering av forskningsmiljn IPR. Min bedmning baseras ven p min
erfarenhet av att vara extern expert fr granskning av MDHs forskning inom ramen
fr MER14, samt min erfarenhet av motsvarande utbildningar frn Internationella
Handelshgskolan i Jnkping och Hgskolan i Halmstad.
Jag har efterstrvat att hlla mina kommentarer kort.
Granskningsprotokoll
Utbildningens frutsttningar
Lrarkompetens
Str antalet tillsvidareanstllda och vriga lrare i proportion till utbildningens
berknade omfattning?
Det framgr av underlag kring programmet att det finns 1,3 heltidsanstllda
professorer inom omrdet samt 9,0 heltidsanstllda lektorer samt ett antal
adjunkter och doktorander. Det saknas docenter i dagslget inom omrdet.
Med tanke p MDHs och IPRs samlade vetenskapliga styrkor (MER14 utvrderingen
och IPR sjlvutvrderingen) torde detta vara i underkant av verkligheten. Den
samlade vetenskapliga resursen och kompetensen r betydande inom
forskningsmiljn. Rimligen kan fler professorer och lektorer komma i frga fr att
skapa vetenskapligt innehll i programmet och kvalitetsskra dess innehll n vad
som framstllts i anskan fr inrttande av utbildningsprogrammet. Detta skulle
kunna lyftas fram tydligare i anskans dokument och drmed strka anskans
vetenskapliga plattform.
Det torde finnas mer n tillrckligt antal vetenskapligt skolade lrare fr att ge
programmet av hg kvalitet.
94
rende 7 Bilaga 4
Har lrarna vetenskaplig, pedagogisk och annan ndvndig kompetens

fr undervisning och handledning inom utbildningen?
Detta framgr inte med all tydlighet av underlaget kring utbildningsprogrammet.
Min knnedom om forskningsmiljn IPR (MER14 granskningen) sger mig att det
otvetydigt torde vara s.
Frteckningen av ingende lrare och deras vetenskapliga kompetens r kortfattad
och borde vidgas fr att inrymma fler vetenskapligt skolade lrare inom
huvudomrdet men ven i angrnsade omrden som t.ex. teknikvetenskap som
produktionsteknik och design.
Det skulle i underlagen kunna finnas en tydligare sammankoppling mellan olika
kurser och olika inblandade lrare fr att tydligare se hur den vetenskapliga
kompetensen knyts samman med respektive kurs.
Som exempel kan nmnas att man har en lektor (doktor) i kemi och tv lektorer
(doktorer) i psykologi uppsatta p lrarfrteckningen. Det r inte helt uppenbart hur
dessa kompetensomrden hr hemma inom omrdet innovationsteknik och inom
vilka kurser som dessa kompetenser anvnds p bsta stt.
Personligen r jag vertygad om att det r viktigt att man inom ett s
flervetenskapligt omrde som Innovationsteknik har olika men kompletterande
vetenskapliga kompetensomrden som t.ex. kemi och srskilt inom psykologi. Jag
efterlyser emellertid en tydligare koppling mellan kompetensomrden innehllet i
programmet samt den argumentation som skulle strka programmets srprgel och
vetenskapliga plattform. Det skulle strka programmets multidisciplinra karaktr
och den vetenskapliga mngfalden.
95
rende 7 Bilaga 4
Utbildningsmilj
Kommer utbildningen att ges i en forskande milj?
Ja, detta torde vara s. IPR r en forskningsintensiv milj. Programmets upplgg och
interaktionen mellan studenter och lrare kommer med all sannolikhet att ske p ett
forskningsnra stt. Det finns tydliga inslag i programmet som pekar p en
betydande sammankoppling mellan studenters kunskapsutveckling och
forskningsverksamheten vid IPR.
Det som skulle kunna utvecklas och preciseras i underlagen r hur studenterna inom
ramen fr sina examensarbeten skulle kunna vara kopplade till forskarnas pgende
forskningsprojekt och drigenom p ett naturligt stt knytas samman med den
forskningsmilj de kommer att verka inom, frutom det som explicits har angivits
kring vissa kurser och projekt.
Man kan ju fundera p varfr inte examensarbeten r p 30hp istllet fr de valda
15hp. Jag r medveten om att det r en gammal tradition i Sverige att
examensarbeten brukar vara p 15hp p kandidatnivn. Ett mer omfattande
examensarbete (t.ex. p 30hp) skulle kunna ge utrymme fr studenterna att
utveckla, frdjupa och tydligare visa p sin mnesmssiga kompetens inom
huvudomrdet fr utbildningen, utveckla djupare ett metodmssigt frhllningsstt,
utveckla teorireflektion, samt kunna genomfra strre empiriska datainsamlingar
och strka den teorianknutna analysen. Dessutom skulle anknytningen till
samproduktion med strategiska och regionala fretag och andra partners kunna
utnyttjas tydligare och strka utbildningens strategiska betydelse fr MDH, IPR och
fr studenterna som gr programmet.
Man kan ven fundera ver om inte ett 30hp skulle strka studenternas
anstllningsbarhet genom att examensarbete knyts nrmare svl forskningen som
nringslivet.
Kommer utbildningen att ge frutsttningar fr ett kritiskt och kreativt

frhllningsstt?
Detta framgr inte p ett tydligt stt av underlag fr den freslagna utbildningen.
96
rende 7 Bilaga 4
Utbildningens utformning
Styrdokument
Innehller kurserna lrandeml (frvntade studieresultat) som utarbetats i
enlighet med examensordningen?
Ja, det r tydligt.
Ett dokument visar i matrisform hur mlen i de olika kurserna relateras till olika
vergripande examensmlen.
Jag reflekterar ver den uppdelning som man valt dr olika lrandeml i kurserna
tydligt relateras till teknikvetenskap och till vetenskaplig metod. Kanske har detta att
gra med den kritik man ftt i UKs utvrdering av andra utbildningsprogram. Vid
nrmare granskning av de olika lrandemlen i olika kurserna r denna koppling
mellan lrandemlen p kursnivn och vergripande examensmlen fr programmet
mera besvrligt, svrfngat och inte alls sjlvklar.
Skrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och

progression?
I de underlag jag studerat t.ex. kursplanerna, framgr i de flesta fall inte vilken
kurslitteratur man tnkt sig fr de olika kurserna. Dremot framgr
examinationsformerna. Det r emellertid inte enkelt att se hur de olika
examinationsformerna i olika kurser hnger samman med en pedagogisk tanke
eller pedagogisk modell fr progression i utbildningen som medfr att de
tillsammans bidrar till att strka och stimulera studenternas kunskapsutveckling
och progression i utbildningen.
Det framgr dremot hur undervisningen i olika delar kommer att knytas till
forskningsverksamheten.
Teknikinnehll
Hur uppfattar du teknikinnehllet och dess omfng i programmet i relation till
mnesbeskrivningen fr innovationsteknik?
Hgskolans beskrivning av innovationsteknik i sjlvvrderingen till UK r enligt
nedan:
Innovationsteknik r ett tvrvetenskapligt grundutbildningsmne som inrttades vid MDH i brjan av
2000-talet. Som tvrvetenskapligt mne strcker sig innovationsteknik ver flera olika discipliner,
vilket innebr att Innovationsprogrammet engagerar forskare och lrare med bakgrund i teknik,
ekonomi, samhllsvetenskap samt beteendevetenskap. Innovation r infrandet av en ny eller
vsentligt frbttrad produkt, tjnst, process, organisation eller annan vrdeskapande lsning.
vergripande behandlar innovationsteknik vad innovation r och hur det stadkoms, vilket medfr att
programmet innehller undervisning om tekniker, verktyg, procedurer och system fr att stadkomma
innovationer. Dessa kunskaper och frdigheter tillmpas inom undervisningen p alla niver i
samhllet och arbetslivet: frn individ-, grupp- och, organisationsniv till vergripande en makroniv.
97
rende 7 Bilaga 4
Som tekniskt mne handlar innovationsteknik om att tillmpa teori och hitta praktiska lsningar p
mnniskors behov, varfr undervisningen i mnga avseenden r upplagd p ett stt som kombinerar
teoretiska studier med praktiska moment. En viktig del i detta r den nra kontakten med externa
aktrer fr att knyta studentarbetena till en praktisk kontext samt bidra till ett ntverksbyggande fr
studenterna.
S som omrdet beskrivs ovan r tonvikten lagd p studier av innovationsprocesser

och inte p utveckling och framtagning av ny teknik d.v.s. innehllet i innovationen
som sdan. Fokus ligger, som jag uppfattar det, p processer frn id till etablering i
samhllet. Innovationsbegreppet r ju brett definierat och inrymmer svl
produkter, tjnster som sociala och samhlleliga innovationer.
Det r inte uppenbart fr mig hur teknikdelen (teknikvetenskap) kommer in p ett
naturligt och systematiskt samt hur det knyts samman med omrdet
Innovationsteknik.
Som tekniskt mne handlar innovationsteknik om att tillmpa teori och hitta praktiska lsningar p
mnniskors behov
Det r oklart fr mig varfr studier av mnniskors behov och framtagning av

praktiska lsningar r eller kan vara ett tekniskt mne enligt ovan. Mjligen kan
betoningen p praktiska lsningar peka p att konkretisering av iderna krver
tillmning av teknikvetenskap fr att frvekliga produkter och tjnster. Det skulle
kunna frtydligas och utvecklas s det naturligt hnger samman. Man skulle ju kunna
argumentera fr att studenterna br ha viss kunskap om, frstelse fr och frmga
att hantera teknikvetenskap som produktionsteknik, materialteknik etc. fr att
kunna hantera och driva innovationsprocesser. Srskilt r detta viktigt om man vill
skapa helt nya produkter som baseras p nya tekniker och nya material som t.ex.
formbart glas eller nya kompositmaterial. Drigenom skulle teknikdelen utgra en
naturlig del av programmet och skapa ett mervrde fr studenterna som kan gra
programmet intressant fr framtida arbetsgivare men ven fr MDHs strategiska
forskningspartners och naturligtvis fr studenterna.
En tydligare vision med det nya programmet skulle kunna rama in detta p ett
naturligt stt.
98
rende 7 Bilaga 4
Profilering av MDH
Motivering till varfr examen ska inrttas
Har man i anskan anfrt goda skl fr att erbjuda denna utbildning? Ange
vilka av dessa ni ser som tyngst vgande.
I anskan p sid 1-2 framgr att det nya programmet ska erstta ett annat
program som skall lggas ner. Motiveringen som anges r brister som framgtt i
UKs utvrdering. Tv huvudsakliga brister framstlls: studenternas kunskaper
inom huvudomrdet och att omfattningen av teknikdelen i utbildningen anses
vara fr lg (teknikvetenskap). vriga skl som anges r brister i samproduktion,
internationalisering samt samverkan med andra relaterade program.
Dessa skl kan vara viktiga att hantera i utvecklingen av det nya programmet.
Det finns emellertid en risk att man i utvecklingsarbetet med det nya
programmet blir reaktiv, att man riktar in sig p att tgrda identifierade brister
i UKs utvrdering, och att man drigenom missar mjligheterna som skapas
med att skapa ett nytt program.
Man skulle kunna argumentera utifrn MDHs FUS med att den vlutvecklade
och starka samproduktion som man har med regionens fretag, fretagens
strvan efter att strka den egna innovationsfrmgan och krav p kad
internationalisering, stller nya krav p hur framtida utbildning behver
utvecklas och genomfras fr att strka svl MDH, fretagens strategiska
utveckling genom kompetensutveckling samt studenternas anstllningsbarhet.
Drigenom skulle forskning och utbildning kunna knytas samman starkare inom
MDH, strka samarbetet med andra lrosten och med partners och regionens
fretag. Drigenom skulle kopplingen till MDHs visionsdokument FUS vara
starkare och strategiskt positionerat p ett tydligt stt.
Koppling till styrdokument

Har man i anskan visat att utbildningen ligger i linje med de visioner,
lngsiktiga ml och strategier som hgskolan har?
MDHs vision r att vara en samproducerande hgskola. MDH har tydligt identifierat
ett antal forskningsoch utbildningsmssiga omrden fr sina satsningar. Detta
framgr med all tydlighet i FUSen.
Det rder ingen tvekan att detta program vl faller in i MDHs vision och strategiska
plan.
Sjlva anskningstexten skulle kunna p ett tydligare stt ta fasta p MDHs vision
och strategiska plan som argumentation fr att lgga ner ett annat
utbildningsprogram och utveckla ett nytt.
99
rende 7 Bilaga 4
Likas skulle man kunna argumentera fr att man avser p sikt utveckla ett nytt
mastersprogram inom omrdet som kopplar p kandidatprogrammet och som skall
vara forskningsfrberedande och frdjupande inom omrdet samt hur det i sin tur
kan strka nringslivets kompetensutveckling lngsiktigt. Man skulle kunna tydligare
visa hur de olika programmen p de olika niverna hnger samman och hur en
lngsiktig kunskapsutveckling och progression fr studenterna ser ut p MDH. D
skulle man tydligare visa p vilka frkunskapsomrden som krvs fr att uppn en
lngsiktig progression inom och mellan olika omrden och vilka mjligheter som
studenterna har till efterkommande utbildningsniver.
ven om man inte avser utveckla nya program p avancerad niv s skulle en
tydlighet i kopplingarna mellan olika utbildningsniverna peka p hur det hela
hnger samman som kan hjlpa studenterna att frst sin utbildningssituation p ett
tydligare stt.
Fr att tydliggra kopplingarna mellan de olika niverna, kandidat, masters och
forskarutbildningen, br en srskild diskussion fras som explicit visar p denna
progression inom omrdet.
100
rende 7 Bilaga 4
Utbildningsbehov
Efterfrgan p arbetsmarknaden
Har man i anskan p ett vertygande stt pvisat att det finns en
efterfrgan p arbetsmarknaden?
Anskan ptalar att efterfrgan p folk med den tilltnkta utbildningen r
vxande och pekar p regeringen innovationsstrategi, bildandet av
Innovationsledarna etc.
Dremot har man inte kunnat visa p ngon underskning som tydligt visar
p efterfrgan frn nringslivet eller det offentliga inom omrdet fr
utbildningen. Det hade varit nskvrt om man hade genomfrt ngon form
av studie, t.ex. enktstudie bland regionens fretag, intresseorganisationer
eller dylikt, som p ett tydligt stt visat p efterfrgan och behov inom
omrdet fr programmet.
Man har bildat ett branschrd fr programmet. Men man har inte visat p
ett tydligt stt att det finns en efterfrga frn tilltnkta arbetsgivare och hur
en sdan efterfrga ser ut kopplat till den tilltnkta utbildningen.
Fokus i argumentationen r orienterat regionalt och nationellt. Det
internationella perspektivet kanske borde ha funnits med i analysarbetet p
ett tydligare stt.
Med tanke p programmets innehll och karaktristika torde det finna en
omfattande och spnnande arbetsmarknad utomlands, fr bde rekrytering
av nya studenter och fr kommande anstllningar av studenter efter
examen! Bde bland regionens fretag/aktrer och andra fretag/aktrer.
Studenternas efterfrgan av utbildningen

Har man i anskan vertygat om att det finns en efterfrgan frn
studenter?
Det nya programmet ska erstta ett annat program som har ca 75 studenter.
Det nya programmet ska landa p ca 35 studenter. Det torde finnas en efterfrgan
frn blivande studenter fr utbildningar inom detta omrde. Min erfarenhet sger
mig att den internationella rekryteringen r en stor mjlighet som inte tas till vara i
dagslget. I varje falla att dma av de underlag jag tagit del av. Rekrytering av
studenter utanfr EU-omrdet medfr ven att studenterna betalar fr sin
utbildning vilket skapar mjligheter som r annorlunda n om man frlitar sig p den
svenska statens finansieringssystem med reglerad takproduktion och drmed
sammankopplade svrigheter att balansera mellan olika omrden och utbildningar
internt inom MDH.
Min erfarenhet sger mig att den internationella efterfrgan r mycket strre n den
nationella inom omrdet Innovationsteknik. Mot den bakgrunden kanske
programmet borde profileras mer internationellt avseende rekrytering, erbjudanden
av kurser p engelska etc. Genom att satsa p internationella studenter kan man
101
rende 7 Bilaga 4
bde kompensera sig fr minskade framtida anslag fr grundutbildningen frn

statens sida och etablera en strategisk utbildningsplattform internationellt i ett s
expansivt omrde som Innovationsteknik. Dessutom strks lrarnas kompetens att
undervisa p engelska som lngsiktigt br ses som positiv kompetensutveckling ven
om det kortsiktigt krver en del satsningar.
vriga synpunkter och ppekanden

Har du ngra andra synpunkter som du vill framfra till fakultetsnmnden infr
beslut om inrttande av innovationsprogrammet?
P sid 1 i utbildningsplanen framgr programmets svenska namn
Innovationsprogrammet-MTO. Den engelska versttningen anges som Bachelor
program in innovation. Det finns en risk att det svenska programnamnet och dess
engelska versttning inte matchar varandra. Det engelska namnet antyder
examensbenmningen Bachelor och utbildningens niv snarare n ett beskrivande
och spnnande programnamn p engelska som kan attrahera internationella
studenter. Det skulle ju kunna heta Management of innovation eller ngot annat
mer spnnande och lockande. Programmets namn speglar inte programmets mera
spnnande innehll. Dessutom framgr examensbenmningen p sid 4 Bachelor of
Science in Innovation Technology. Programnamn och examensbenmningen br
vara synkade mellan svenskan och engelskan.
Jag har anledning att fundera p om inte programmets nsta steg r att rikta sig mot
den internationella marknaden och att samtliga kurser br utvecklas och erbjudas p
engelska.
Som jag uppfattar det av programbeskrivningen kommer ingen internationell
marknadsfring att ske.
En intressant profilering av programmet r mot Maker culture. Detta har jag
tidigare inte sett i andra motsvarande innovationsrelaterade utbildningar. Mycket
intressant. Mjligen skulle man kunna lta denna profilering tydligare visa p hur
programmet utformats, hur Innovationsteknik och Teknikvetenskap p ett naturligt
stt hnger samman, hur progressionen byggs upp och hur de olika kurserna i
programmet skapar en naturlig interaktion mellan olika omrden och progression i
utbildningen mot en Maker culture, och srskilt hur detta manifesteras i
studenternas examensarbeten. Jag har inte noterat att Maker culture terfinns i
de 12 kursplanerna jag tagit del av.
Omvrldsanalysen som terges ger en samlad versikt ver motsvarande
utbildningar i Sverige. En innehllsmssig jmfrelse hade p ett tydligare stt
kunnat visa p hur det nya Innovationsprogrammet vid MDH urskiljer sig frn landets
vriga utbildningar. En viss internationell jmfrelse hade varit intressant att se.
Planer fr att kvalitetsskra examensarbeten - I samband med genomfrandet av UK:s utvrdering
av teknikmnena pbrjades en versyn fr att framt kvalitetsskra examensarbeten. Frn detta
102
rende 7 Bilaga 4
arbete kommer resultatet spilla ver i det nya programmet genom integration av nyutvecklade rutiner
och arbetsformer som strker grunden fr hg kvalitet i studenternas examensarbeten. En sdan del
rr formen fr genomfrandet av de sjlvstndiga arbetena. Under de senaste tv ren inom dagens
befintliga Innovationsprogram har en procedur utvecklats som innebr ett starkare kollegialt
samarbete mellan handledarna (samt med examinator) fr att skerstlla kvaliteten i
examensarbetena. Varje examensarbete lses under processen av tv personer, arbetets handledare
och en annan handledare, samt av kursens examinator. Detta innebr en process dr varje enskilt
examensarbete granskas av (minst) tre personer som sedan diskuterar kring examensarbetets kvalitet
utifrn lrandemlen i den aktuella kursplanen. Denna procedur kommer ocks att tillmpas i det nya
Innovationsprogrammet och bidra till att lpande kvalitetsskra examensarbetena.
Texten ovan visar p frndringar av rutiner i samband med genomfrandet av

examensarbeten. Det innebr att varje examensarbete granskas av tre personer!
Mjligen kan man utveckla ett resonemang om hur detta terkopplas till
studenterna och hur studenternas process fr genomfrandet av examensarbete ser
ut som tillfrskrar hg kvalitet i examensarbeten. Kommer examensarbeten att
vara en, tv eller tre studenters arbete? Hur mycket handledningstid kommer att
avsttas till de tre inblandade lrare per examensarbete? Sker examensarbete
koncentrerat under den sista terminen eller r det mjligt att pbrja processen
tidigare fr att strka mognadsprocessen hos studenterna och deras
kunskapsutveckling? Det r ingen sjlvklarhet att mer tid frn lrarnas sida skrar
kvalitn i examensarbeten.
Min erfarenhet r att kvalitn i examensarbete till betydande delar hnger samman
med engagemang och arbetsinsats hos studenterna och interaktionen med lrarna.
Mjligen har fokus frskjutits frn studenters engagemang, kunskapsutveckling och
arbetsinsats till de granskande lrares arbetsinsats.
Kan man tnka sig att genomfra examensarbete utomlands? Vid eller tillsammans
med strategiska hgskole- och fretagspartners? Eller mste examensarbete
genomfras vid MDH? Hur kan man utnyttja distansarbete och handledning i
blandade miljer fr genomfrandet av spnnande examensarbeten?
Detta r ngra reflektioner jag gjort i samband med granskningen av det nya
utbildningsprogrammet vid MDH.
Linkping 2014-07-24
Mike Danilovic
103
10
rende 7 Bilaga 4
1 (6)
Magnus Karlsson 2014-07-25
Lrarkompetens
Str antalet tillsvidareanstllda och vriga lrare i proportion till

utbildningens berknade omfattning?
Inom mnet finns idag tv professorer som tillsammans berknas lgga
40% av en heltidstjnst inom programmet. Drutver finns adjunkter
motsvarande ungefr 3 heltidstjnster, lektorer 2 tjnster, doktorander,
projektledning och assistenter ungefr 1 tjnst.
Min bedmning r att totalt mellan 6-7 heltidstjnster inom programmet
p ungefr totalt 100 studenter (3 r gnger 35 studenter) r rimligt. Totalt
planeras 27 lrare medverka i programmet fr att tcka de olika kurserna.
En utmaning kan vara att hlla ihop programmet och skapa ett gemensamt
sprk (t.ex. inom frndringsledning dr det finns 5 lrare, varav 3 p
5%). Detta kan ocks ses som en frdel d studenterna f ta del av flera
olika perspektiv.
I och med att det planerade antagningsantalet minskar frn 75 till 35
studenter per r, antas ocks lrarttheten ka och att detta blir positivt fr
utbildningens kvalitet.

Det r svrt att uttala sig om kompetens baserat p underlaget i anskan.
Min bedmning r dock att lrarlistan speglar en ambition att involvera de
bst lmpade lrarna fr de olika kurerna samt att ngra av lrarna ocks
har annan anstllning utanfr MDH. Detta torde strka den
tvrvetenskapliga karaktren p programmet och att frgestllningar
belyses frn mnga olika discipliner och perspektiv.
En utmaning r att strka kopplingen till forskningsmiljerna vilket ocks
adresseras i anskan och lyfts som prioriterade omrden in
sjlvutvrderingen (Self-Evaluation Innovation and Product Realisation
2014). En av svrigheterna r att behlla och rekrytera nyckelkompetens
och miljn idag r relativt srbar i det avseendet. Min bedmning r att
ndvndiga tgrder planeras, inklusive rekrytering av ytterligare en
professor enligt kompetensfrsrjningsplanen 2013-17, en docentanskan
under ret samt samverkan mellan de olika huvudomrdena.
En annan utmaning som tas upp i anskan r kvalitetsskring av
examensarbeten. Min bedmning r att de freslagna tgrderna (tv
104
rende 7 Bilaga 4
handledare samt strre fokus p vetenskaplig metod) r rimliga och br

genomfras fullt ut. Om examensarbetet utfrs p ett fretag kan
ytterligare handledning tillfras utifrn ett praktiskt ledningsperspektiv.
2 (6)
Utbildningsmilj
Min bedmning r att den relevanta forskningsmiljn r framgngsrik
och vxande samt att det finns en stark koppling till nringsliv och till
andra forskningsmiljer utanfr MDH.
Utmaningar som tas upp som prioriterade att adressera r
internationalisering, kat antal vetenskapliga publikationer samt att
skerstlla en kritisk massa av seniora forskare. Min bedmning r att
dessa r riktiga prioriteringar och att de r lngsiktigt viktiga fr
utbildningens kvalitet. Speciellt viktigt fr utbildningsmiljn r balansen
mellan vetenskaplig utveckling och forskningstillmpning (praktik) dr
samproduktion med nringslivet br f fortsatt hg prioritet.

frhllningsstt?
Min bedmning r att upplgget p den nya utbildningen ger frbttrade
frutsttningar fr ett kritiskt och kreativt frhllningsstt. Kurserna
kunskapsfilosofi, teknik och vetenskapsteori samt vetenskaplig metod torde
till exempel bidra till detta.
Vissa profilkurser inom innovationsprogrammet kan och br skapa
mervrde i andra relaterade utbildningar. Innovationsledning r en
kompetens som behver komplettera mer traditionell process och
produktutvecklingskompetens.
Styrdokument
I underlaget till anskan finns en vl genomarbetad tabell som p ett systematiskt stt
beskriver lrandemlen i relation till examensordningen. Min bedmning r att denna
r korrekt, relevant och heltckande.
105
rende 7 Bilaga 4

progression?
3 (6)
Min bedmning r att det finns goda mjligheter att integrera pgende forskning i
undervisningen. Bde professorer och doktorander planeras ing som lrare vilket
torde skapa bra frutsttningar. Framgngsrik forskning pgr inom relevanta
omrden enligt sjlvutvrderingen. Centrala forskningsomrden r t.ex.
innovationsprocesser och work place innovation.
Utbildningens sammansttning r vlbalanserad enligt min bedmning och inkluderar
tidiga svl som senare faser av innovation, bde ett process och ett vrdeskapande
perspektiv samt balans mellan teoretiska inslag (t.ex. vetenskapsteori och
kunskapsfilosofi) och praktiska frmgor (t.ex. projektledning och
presentationsteknik).
Ngot som eventuellt kan frstrkas (eller inte syns tydligt i frslaget) r kopplingen
mellan strategi och innovation. Ett strategiskt synstt p innovation, inklusive tillvxt
och frnyelse, br framg tydligt. Innovation kan bedrivas frutsttningslst och p s
stt bidra till att formulera en strategi fr en organisation, men i mnga fall r
innovation ett stt att skapa vrde inom en given organisations vergripande ml och
strategi.
Litteraturlistorna r nnu inte publicerade (i det material jag hade tillgng till) och kan
sledes inte bedmas.
Teknikinnehll
Hgskolans beskrivning av innovationsteknik i sjlvvrderingen till UK:
Innovationsteknik r ett tvrvetenskapligt grundutbildningsmne
som inrttades vid MDH i brjan av 2000-talet. Som
tvrvetenskapligt mne strcker sig innovationsteknik ver flera
olika discipliner, vilket innebr att Innovationsprogrammet
engagerar forskare och lrare med bakgrund i teknik, ekonomi,
samhllsvetenskap samt beteendevetenskap. Innovation r
infrandet av en ny eller vsentligt frbttrad produkt, tjnst,
process, organisation eller annan vrdeskapande lsning.
vergripande behandlar innovationsteknik vad innovation r och
hur det stadkoms, vilket medfr att programmet innehller
undervisning om tekniker, verktyg, procedurer och system fr att
stadkomma innovationer. Dessa kunskaper och frdigheter
tillmpas inom undervisningen p alla niver i samhllet och
arbetslivet: frn individ-, grupp- och, organisationsniv till
vergripande en makroniv.
Som tekniskt mne handlar innovationsteknik om att tillmpa teori
och hitta praktiska lsningar p mnniskors behov, varfr
undervisningen i mnga avseenden r upplagd p ett stt som
kombinerar teoretiska studier med praktiska moment. En viktig del
i detta r den nra kontakten med externa aktrer fr att knyta
studentarbetena till en praktisk kontext samt bidra till ett
ntverksbyggande fr studenterna.
106
rende 7 Bilaga 4
4 (6)
Min bedmning r att programmet p ett bra stt relaterar till de olika aspekterna i
beskrivningen ovan (mina understrykningar). Tvrvetenskapligheten tillgodoses med
de freslagna kurserna och involveringen av lrare frn olika discipliner.
Processperspektivet r tydligt p flera stt i utformningen och fokuserar allts p
hur innovationer stadkoms. Det finns en bra balans mellan teknikvetenskap och
management/ledningskunskap. Frekomsten av mer praktiskt inriktade kurser har
jag kommenterat ovan. Studenterna ges vidare mjlighet att tillmpa kunskaperna
inom bde en praktikdel och ett examensarbete. Viktigt r att behlla och utveckla
den starka kopplingen till externa aktrer som ger ett stort vrde till studenterna och
kan bidra till kad kvalitet i examensarbetena.
Jag ser positivt p den breda tillmpningen av innovation ovan (fetstil) och det r
viktigt att skerstlla att alla lrarna delar detta perspektiv och att undervisningen
beaktar och ger exempel p innovationer och processer inte bara inom
teknikrelaterade fretag utan ven inkluderar t.ex. tjnste- och
affrsmodellinnovation inom bde privat och offentlig verksamhet.
Profilering av MDH
Har man i anskan anfrt goda skl fr att erbjuda denna utbildning? Ange vilka av
dessa ni ser som tyngst vgande.
I anskan ppekas att disciplinen innovationsledning inte r etablerad nnu inom de
flesta fretag och organisationer. Detta kan frsvra rekrytering av studenter och
tillgngen p kvalificerade jobb. andra sidan ser vi ett kat intresse frn bde privat
och offentlig sektor fr bde innovation och innovationsledning. Detta borgar fr ett
kat intresse, en kande professionalisering av disciplinen och en kning av antalet
relevanta positioner inom arbetslivet.
Min bedmning r att vi kommer att se ett kat intresse fr utbildningar som
innovationsprogrammet och att det r helt rtt att frbereda studenterna p detta nu.
Motiven till utbildning kan kanske utvecklas: De flesta organisationer har brjat frst
vikten av en balans mellan effektivitet och frnyelse. I vissa fall ser man ocks att
effektiviseringstgrder som t.ex. lean och agile, har en hmmande effekt p
innovationsfrmgan. I denna kontext kar behovet av systematisk innovationsledning
och drmed gradvis efterfrgan p utbildade innovationsledare.
107
rende 7 Bilaga 4
5 (6)
Har man i anskan visat att utbildningen ligger i linje med de visioner, lngsiktiga ml
och strategier som hgskolan har?
Frslaget till innovationsprogram ligger vl i linje med Forsknings- och
utbildningsstrategin 2013-17 enligt min bedmning. Teknikomrdet innovation och
produktrealisering r ett av tre prioriterade utvecklingsomrden och nyckelord som
tvrvetenskap, forskningsanknytning, internationalisering och samverkan i strategin
r hanterade (ven om de ocks utgr utmaningar) i frslaget till
innovationsprogrammet.
Utbildningsbehov
Har man i anskan p ett vertygande stt pvisat att det finns en efterfrgan p
arbetsmarknaden?
Min bedmning r att det finns en utmaning vad gller efterfrgan i nulget men att
det r rtt att ligga i framkanten och frbereda studenterna inom omrdet av de skl
jag anger ovan (under Motivering till varfr examen ska inrttas). Anskan
beskriver utmaningen men kunde kanske argumentera bttre fr varfr det r rtt
tid att infra programmet nu. Min uppfattning r som nmnts ovan att efterfrgan
kommer att ka p arbetsmarknaden. Ett exempel r freningen Innovationsledarna
som fr frsta gngen organiserar innovationsledare inom olika sektorer och
organisationer dr vi kan konstatera att flera fretag redan har etablerade roller och
positioner. Ett annat exempel r regeringens uppdrag till VINNOVA att driva ett
Innovationsledarlyft inom offentlig sektor vilket ocks torde driva p utvecklingen
av efterfrgan p innovationsledare.

Har man i anskan vertygat om att det finns en efterfrgan frn studenter?
Hr finns ocks en utmaning eftersom detta r ett nytt program och studenternas
intresse kan vara svrt att bedma. Med tanke p sktrycket p den tidigare
utbildningen och det faktum att det nu fresls frre antagningsplatser, r min
bedmning att det kommer att finnas en tillrcklig efterfrgan frn studenterna
framver. Detta frstrks av att MDH sedan lnge varit etablerade med en liknande
utbildning och att intresset fr innovation och innovationsledning kar bde i
samhllsdebatten och bland fretag och organisationer.
En genomtnkt marknadsfring r sannolikt viktig fr att utbildningen ska f
tillrckligt mnga skanden.
108
rende 7 Bilaga 4
6 (6)

Sammanfattningsvis r min bedmning fr det frsta att den freslagna
utbildningen r mycket relevant. Det behvs en renodlad utbildning fr
innovationsledning som bygger frmgor hos studenterna att analysera och driva
innovationsprocesser p olika niver, inom olika omrden och organisationer.
Fr det andra s har MDH en bra utgngspunkt fr att genomfra programmet med
en flerrig erfarenhet inom omrdet, en tydlig tvrvetenskaplig profilering och
relevant samverkan med fretag och organisationer. Underlaget tyder p en
medvetenhet om att vissa omrden behver frstrkas t.ex. forskningsanknytning
och internationalisering. Dessa har identifierats och det finns (eller kommer att
utarbetas) tydliga planer fr att strka frmga och kvalitet.
109
rende 7 Bilaga 4
1 (5)
Christian Sandstrm 2014-07-25
Lrarkompetens

Ja.

Den vetenskapliga kompetensen kan strkas en del, man uttrycker ven en
ambition om att stadkomma detta inom de kommande ren. Betrffande
pedagogisk frmga r det sammantagna intrycket att de flesta involverade
har relativt lng erfarenhet av att bedriva likartad undervisning, varfr
detta ger ett tillfredsstllande intryck. Dokument ssom utvrderingar,
betyg p enskilda kurser m.m. kan dock med frdel lggas till fr att strka
upp den hr biten ytterligare.
Jag fr intrycket att man har vl upparbetade kontakter med samhllet och
att detta kommer gagna utbildningen. Detta kan kommuniceras ytterligare
genom att anvnda ett antal konkreta exempel p exempelvis projekt som
grs tillsammans med industrin.
Sammantaget har lrarna den kompetens som krvs fr att leverera det
man avser sig tillhandahlla. Viss ytterligare kompetens inom additiv
tillverkning och produktionsteknik kanske kan behvas. Om det r s att
kompetensen inom produktionsteknik finns, men r belgen p en annan
avdelning tror jag likvl det r viktigt att vara tydlig med att detta kunnande
str till frfogande fr programmet. Kanske gr det lgga en srskild rubrik
i stil med annan fakultet involverad i programmet?
Utbildningsmilj
Ja, dock i en forskande milj som r relativt tung p undervisning.
110
rende 7 Bilaga 4

frhllningsstt?
Ja, programmet har en tydlig tvrvetenskaplig ansats, vilket i kombination
med ett tydligt fokus p frgor kring vetenskaps- och kunskapsutveckling
samt teorier kring detta skerstller att dessa frdigheter tillgnas. I
Programbeskrivningen redogr man tydligt fr detta, inte minst i form av
de lrandemlen som formuleras. Mjligheten till utbytesstudier och
ambitionerna till internationalisering br ocks lyftas fram hr som positivt
bidragande faktorer. Kommer ven utbytesstudenter att kunna lsa delar av
programmet? I sna fall kan nrvaron av dessa ocks lyftas fram som en
positivt bidragande faktor.
Styrdokument
Ja.

progression?
Jag kan inte uttala mig om kurslitteraturen d listor fr detta inte har bifogats.
Programmet har en hg grad av variation betrffande examinationsformer, vilket r
positivt. Frgor om vetenskapligt frhllningsstt och kritisk reflektion r vl
integrerade i programmet. I vrigt r det svrt att baserat p lrandeml bilda sig en
uppfattning om hur vl undervisningen r frankrad i forskning. Med tillgng till
litteraturlistor m.m. hade det varit enklare att uttala sig om detta.
Teknikinnehll
Hgskolans beskrivning av innovationsteknik i sjlvvrderingen till UK:
Innovationsteknik r ett tvrvetenskapligt grundutbildningsmne
som inrttades vid MDH i brjan av 2000-talet. Som
tvrvetenskapligt mne strcker sig innovationsteknik ver flera
olika discipliner, vilket innebr att Innovationsprogrammet
engagerar forskare och lrare med bakgrund i teknik, ekonomi,
samhllsvetenskap samt beteendevetenskap. Innovation r
infrandet av en ny eller vsentligt frbttrad produkt, tjnst,
process, organisation eller annan vrdeskapande lsning.
vergripande behandlar innovationsteknik vad innovation r och
hur det stadkoms, vilket medfr att programmet innehller
111
2 (5)
rende 7 Bilaga 4
undervisning om tekniker, verktyg, procedurer och system fr att

stadkomma innovationer. Dessa kunskaper och frdigheter
tillmpas inom undervisningen p alla niver i samhllet och
arbetslivet: frn individ-, grupp- och, organisationsniv till
vergripande en makroniv.
Som tekniskt mne handlar innovationsteknik om att tillmpa teori
och hitta praktiska lsningar p mnniskors behov, varfr
undervisningen i mnga avseenden r upplagd p ett stt som
kombinerar teoretiska studier med praktiska moment. En viktig del
i detta r den nra kontakten med externa aktrer fr att knyta
studentarbetena till en praktisk kontext samt bidra till ett
ntverksbyggande fr studenterna.
Programmet uppfyller definitionen ovan av begreppet innovationsteknik, givet hur

man har valt att positionera begreppet. Den hr definitionen, och det relaterade
teknikinnehllet, skiljer sig dock frn mer gngse uppfattningar om vad teknik r.
Traditionella definitioner brukar betrakta teknik som tillmpad naturvetenskap.
Detta r srskilt tydligt frn sidan 19 och framt nr man anger var och p vilket stt
teknik- respektive metodmssiga ml uppfylls (grnt respektive bltt). Det
metodmssiga uppfylls vl, teknikvetenskapen handlar dock i hg utstrckning om
olika perspektiv p teknik, alternativt att begreppet teknik kombineras med
exempelvis design, kunskapsfilosofi eller teorier om artefakter.
Detta r inte ett problem givet att man r tydlig med sin egen definition och inte har
fr avsikt att ge en teknisk examen. Dock tror jag att programmet skulle strkas om
man utkade mngden lite mer ren teknik med 1-2 kurser. Det skulle ka den
industriella relevansen och hja graden av tvrvetenskap.
Kursen i Produktionsteknik samt kursen i additiv tillverkning r goda exempel p
teknikrelaterade kurser dr studenterna utvecklar konkreta frdigheter som r
kopplade till tillmpad vetenskap. Den hr andelen kan utkas, bde i form av fler
kurser men frmodligen ocks p sikt med ett antal rekryteringar inom omrdet. Vid
en genomgng av fakulteten fr jag intrycket att gruppen i viss mn behver
komplettera sina kunskaper inom omrdet om man vill leverera en utbildning som
ocks har ett hgre teknikinnehll.
Vidare kan det vara id att frtydliga vad de olika kurserna i innovationsteknik
innehller. Jag frmodar att en kurs i exempelvis innovationsledning delvis handlar
om etablerade modeller och ramverk inom strategic management. Detta kan belysas
ytterligare.
112
3 (5)
rende 7 Bilaga 4
4 (5)
Profilering av MDH
Man anger ett kande behov av kompetens inom innovationsarbete som det frmsta
sklet och att det inte finns s mnga utbildningar inom omrdet idag, trots att
behovet r stort.
Jag delar den hr uppfattningen, men tror nd att man skulle tjna p att motivera
detta mer ingende. I mnga fall refereras det i korthet till regeringens
innovationsstrategi, men det mste finnas betydligt fler kllor som kan strka upp den
hr delen. Min rekommendation r att i korthet ta upp frgor kring kat
omvandlingstempo, lgkostnadskonkurrens m.m. samt belgga detta med konkreta
siffror fr att ge ytterligare trovrdighet. Citat eller annat frn industriella partners kan
ocks ka trovrdigheten.
Utver detta tror jag man kan lgga ytterligare en del kraft p att frklara varfr ett
program fr detta r att fredra p grundniv, d flera universitet valt att ha detta som
ett masterprogram istllet. D MDH skiljer sig frn mnga andra universitet i detta
avseende kan detta vara ett stt att positionera sig tydligt mot andra lrosten, men d
krvs ytterligare viss motivering.

Har man i anskan visat att utbildningen ligger i linje med de visioner, lngsiktiga ml
och strategier som hgskolan har?
Ja. Hgskolan har tydliga ambitioner att internationalisera sig, samverka med
nringslivet, bli bttre p innovation samt strka upp forskningen. Programmet ligger
vl i linje med den vergripande strategin fr hgskolan.
Utbildningsbehov
arbetsmarknaden?
Den hr delen kan strkas upp genom att frdjupa ngra av de exempel som
anvnds och illustrera vilka frdigheter en student utvecklat och hur dessa har lett
till en viss form av arbeten.
113
rende 7 Bilaga 4

Antalet studerande vid tidigare existerande, likartade program, ger indikationer om
att det finns ett tillrckligt intresse.

Som tidigare kommunicerats tror jag att teknikinnehllet behver utkas. I
sammanhanget br ven tillggas att detta rimligen skulle ka efterfrgan p
studenterna. Innovation r som bekant ngonting tvrvetenskapligt, men tekniskt
kunnande r ofta en frutsttning fr mnga former av innovationsarbete.
Programmet r ingenjrsmssigt i bemrkelsen att man fokuserar p tillmpning
och verktyg fr att stadkomma saker, dessa verktyg och teorier terfinns dock i
hg grad inom den samhllsvetenskapliga sfren snarare n den
naturvetenskapliga. Genom att utka andelen teknik i programmet med 1-2 kurser
skulle frmodligen en framtida eventuell granskning kunna hanteras med mindre
friktion.
Min rekommendation r drfr att man utkar teknikinnehllet, idealt inom additiv
tillverkning, kanske eventuellt ocks produktionsteknik. Det finns ett stort behov av
detta i samhllet och mig veterligt tillhandahller inte de andra hgskolorna ngon
nmnvrd utbildning inom omrdet additiv tillverkning. Branschorganisationen fr
additiv tillverkning har uttryckt att detta r ett problem fr svensk konkurrenskraft
p sikt varfr det hr finns en unik chans att positionera programmet och bygga
upp en styrka utan att konkurrera med de strre lrostena.
Inslagen av psykologi r ocks srskilt positiva och ovanliga i relation till andra
innovationsrelaterade program i Sverige. Dessa kan lyftas fram ytterligare fr att ge
programmet en mer distinkt profil.
Man kan eventuellt ocks tnka sig ngra inslag avgrundlggande nationalekonomi,
och nationalekonomiska perspektiv p innovation. Detta kan vara srskilt viktigt
om man vill att studenterna bttre skall frst policy och det offentligas roll i
innovationsprocessen.
114
5 (5)
rende 7 Bilaga 5
1 (5)
Akademin fr Innovation, Design och Teknik

2014-08-04
Till fakultetsnmnden
Kommentarer och tgrder utifrn expertgranskning av nya

Akademins kommentarer
Den externa granskningen av nya Innovationsprogrammet har genomfrts
av tre expertgranskare: Mike Danilovic, professor, Halmstad hgskola;
Christian Sandstrm, teknologie doktor, Chalmers; och Magnus Karlsson,
Director New Business Development & Innovation, Ericsson AB (samt
adjungerad professor, KTH).
Vr samlade bedmning av de tre granskarnas utltanden r att det finns
goda skl till att fortstta arbetet med att inrtta ett nytt
Innovationsprogram, dock med vissa mindre modifikationer. Nedan
kommenteras granskarnas utltanden under respektive rubrik.
Utbildnings frutsttningar
Programmet bedms av samtliga granskare vara situerat i en forskande milj
och ha en god kontakt med det omgivande samhllet. Avseende
lrarkompetens och utbildningsmilj gr samtliga granskare en positiv
bedmning (i den utstrckning de kunnat gra en bedmning). En
reservation grs av Christian Sandstrm fr omrdet additiv tillverkning och
produktionsteknik; att det kan finnas behov av ytterligare kompetens. Mike
Danilovic framhller dock att underlaget ligger i underkant gllande
tillgnglig kompetens. Bedmningen grundar sig i Danilovics knnedom om
IPRs forskningsmilj1 och han argumenterar fr att det borde finnas mer n
tillrckligt med vetenskapligt skolade lrare fr att erbjuda ett program av
hg kvalitet. Magnus Karlsson betonar dock vikten av att det sker
rekryteringar inom omrdet fr att lngsiktigt skerstlla tillgng till
relevant kompetens. Detta ligger ocks i linje med den planerade
rekryteringen som finns inom avdelningen.
Kurserna kunskapsfilosofi, teknik och vetenskapsteori samt vetenskaplig
metod lyfts fram av Karlsson som frutsttningar till frbttrat kritiskt och
kreativt frhllningsstt jmfrt med idag.
Mike Danilovic var en av medlemmarna i MER14 expertpanelen vid granskningen av IPR

Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
115
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
rende 7 Bilaga 5
Gllande teknikvetenskap i nya Innovationsprogrammet grs delvis olika
bedmningar. Magnus Karlsson gr bedmningen att det finns en bra balans
mellan teknikvetenskap och management/ledningskunskap. Mike Danilovic
stller sig mer frgande till det teknikrelaterade innehllet och hur det
relaterar till innovationsteknik, vilket mjligen kan frklaras med det
Christian Sandstrm beskriver som den valda definitionen av teknik. I nya
Innovationsprogrammet tillmpas en vidare definition av teknik n att det
enbart rr sig om tillmpad naturvetenskap (ngot som vi r medvetna om
att s r fallet). Danilovic skriver dock fljande (s. 5):
Man skulle ju kunna argumentera fr att studenterna br ha viss kunskap om,
frstelse fr och frmga att hantera teknikvetenskap som produktionsteknik, materialteknik etc. fr att kunna hantera och driva innovationsprocesser.
Denna argumentation ligger helt i linje med nya Innovationsprogrammets

intentioner. I programmet knyts detta samman genom det som beskrivs som
makers culture. Sandstrm rekommenderar dock en utkning av
teknikinnehllet, idealt inom additiv tillverkning. Med utgngspunkt i
Sandstrms och Danilovic argumentation ser vi detta som ett bra frslag. Se
vidare under frslag till tgrder.
Profilering av MDH
Karlsson ppekar att MDH har en bra utgngspunkt fr att genomfra
programmet med den flerriga erfarenhet som finns inom omrdet,
tvrvetenskaplig profilering och relevant samverkan med externa parter.
Granskarna ger ven flera frslag till hur argumentation och motivering till
examensinrttan kan ske. Karlsson framhller i sin granskning att det finns
ett kat intresse fr innovation och innovationsledning i privat svl som
offentlig sektor, vilket kan leda till en professionalisering av disciplinen. Han
ppekar ven att de trender av effektiviseringsmetoder som finns idag kan
vara hmmande fr innovationsfrmgan, och hr har vi en mjlighet att
strka kunskapen hos studenter kring vikten av balans mellan effektivisering
och frnyelse. Sandstrm ppekar vidare att vi kan strka argumentationen
genom att ta upp ex. omvandlingstempo, lgkostnadskonkurrens eller citat
frn industriella partners, vilket infrs i den reviderade anskan.
Granskarnas samlade bild r att programmet ligger vl i linje med
vergripande strategin fr hgskolan, svl i frga om internationalisering,
samverkan, tvrvetenskap och forskningsanknytning. Den ligger ven vl i
linje med Forsknings- och utbildningsstrategin, och det prioriterade
utvecklingsomrdet innovation och produktrealisering. Danilovic freslr
ven att vi kan tydligare argumentera utifrn MDH:s FUS att:
den vlutvecklade och starka samproduktion som man har med regionens
fretag, fretagens strvan efter att strka den egna innovationsfrmgan och
krav p kad internationalisering, stller nya krav p hur framtida utbildning
behver utvecklas och genomfras fr att strka svl MDH, fretagens
116
2 (5)
rende 7 Bilaga 5
strategiska utveckling genom kompetensutveckling samt studenternas

anstllningsbarhet.
Innovationsprogrammet mnar fortstta att vara en motor fr att frbereda

studenterna fr det frndrade samhllet och industrins frutsttningar.
Innovationsprogrammet r ocks en bra grogrund fr att utveckla och
utvrdera nya pedagogiska verktyg som svarar upp mot dessa frnderliga
behov. Han freslr vidare att vi kan beskriva avsikten att utveckla ett nytt
masterprogram (master i Innovation och Design) samt visa hur de olika
programmen p de olika niverna hnger samman och hur en lngsiktig
kunskapsutveckling och progression fr studenterna ser ut p MDH.
Utbildningsbehov
I underlagen framkommer att det finns ett behov av denna typ av utbildning
och att det rimligen finns en god framtida arbetsmarknad fr utexaminerade
studenter. Den tidigare versionen av innovationsprogrammet har funnits i
ver femton r, i samband med denna nya utformning skr vi ner antalet
platser och det finns drmed inget som tyder p att det inte skulle finnas ett
fortsatt intresse. Den feedback vi har ftt av granskarna frstrks ytterligare
av programmets branschrd, dr exempelvis Munktell Science Park strvar
efter att utveckla regionen som innovationshub i Sverige. Magnus Karlsson,
som har en ledande befattning p Ericsson och r drivande i
intressefreningen Innovationsledarna, betonar vikten av denna typ av
utbildning. Som Karlsson skriver ligger utbildningen delvis i framkant vilket
kar betydelsen av en vl genomtnkt marknadsfring. Sklet till detta r att
vrdet av utbildningen i hgre grad behver kommuniceras till potentiella
studenter, ngot som fr mer etablerade utbildningar r mer givet genom en
mer avgrnsad arbetsmarknad. Detta r ngot som vi ocks r medvetna om
och fr att hantera detta har vi planerat att under hsten 2014 aktivt pbrja
marknadsfringen fr nya Innovationsprogrammet (se anskan).
Danilovic framhver ven mjligheten att lyfta fram den internationella
arbetsmarknaden svl som internationella studenters stora intresse fr
denna typ av utbildningar och kurser. Ett strre internationellt fokus p
utbildningen i framtiden skulle kunna ge en bra grund fr att ka variationen
av studenter, kompensera fr framtida minskade anslag samt frstrka
mjligheterna fr internationell prgel p utbildningen utver
utbytesterminen som redan ingr i utbildningsupplgget. Vi ser detta som en
mjlig framtida riktning fr programmet, men i nulget svrt att
implementera utan strre ingrepp i utbildningsplaneringen.

En av granskarnas konklusion r att den freslagna utbildningen r mycket
relevant, och de vriga tv granskarnas bedmningar r i grunden positivt
instllda till det nya programmet. Granskarna bidrar med mnga goda
frslag till hur utbildningen kan utvecklas i framtiden, men ven i den form
117
3 (5)
rende 7 Bilaga 5
som fresls i anskan. I sina respektive granskningar betonar Mike

Danilovic och Christian Sandstrm mjligheten att utveckla programmet n
mer i riktning mot makers culture och additiv tillverkning. Det ppekas i
deras underlag att det r en inriktning som saknas vid andra lrosten,
varfr det kan bidra n mer till profileringen av nya
Innovationsprogrammet.
118
4 (5)
rende 7 Bilaga 5
Frslag p tgrder:
Med utgngspunkt i granskarnas kommentarer ser vi att det finns behov av
att ytterligare strka inriktningen mot makers culture inom huvudomrdet
produktoch processutveckling. Som en tgrd fr att stadkomma detta
fresls drfr att ytterligare en kurs inom additiv tillverkning (7.5 hp)
inrttas med placering i r 2, termin 4. I och med att ytterligare en kurs
utvecklas inom huvudomrdet produktoch processutveckling strks n mer
den explicita kopplingen till det teknikvetenskapliga omrdet. Frndringen
fr som konsekvens att en kurs i den nuvarande anskan behver ersttas.
Vrt frslag r drfr att kurserna Frndringsledning och
Innovationsledning sls samman och utgr en kurs p 7.5 hp med
benmningen Innovation och frndringsledning. Nedan presenteras
frndringarna i utbildningsstrukturen (r 2, termin 4) markerat med fet
kursiv stil. ndringen r ven infrd i den bifogade reviderade anskan.
r 2
HT
(termin 3)
VT
(termin 4)
Kreativitet i
(Innovationsteknik)
Kunskapsfilosofi
(Innovationsteknik)
Additiva
1
Omvrldsanalys
(Innovationsteknik)
Innovation och
frndringsledning
(Innovationsteknik)
Additiva
2
Entreprenrskap 2 (kvartsfart)
(Innovationsteknik)
Tillmpad projektledning (praktik) (kvartsfart)

(Innovationsteknik)
Ytterligare en prioritering r att skerstlla tillgng till relevant akademisk

kompetens i programmet. Fr att stadkomma detta r mlet att n mer
strka samarbetet inom IPR och IDT. Detta gller svl p kort som lng
sikt.
tgrdsplan
Fr att tgrda ovanstende frslag kommer under september mnad nya
kursplaner utarbetas och inrttas fr respektive nytillkommen kurs.
En ytterligare rekrytering av kompetens inom additiv tillverkning planeras
under hsten, fr att svara upp mot det kade behovet som tillkommit med
infrandet av fortsttningskurs inom detta omrde. Denna resurs blir till
gagn fr hela IPR-miljn, genom att lnka samman gemensamma
intresseomrden och stmmer verens med den senaste utveckling inom
innovation, produktutveckling och design.
Den engelska titeln har ndrats i utbildningsplanen fr att stmma verens
med den titel som str angiven i anskan.
119
5 (5)
rende 8 Bilaga 2
Anskan om examen
Civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system, 300 hp
Degree of Master of Science in Engineering Dependable
systems 300 ECTS-credits
Om utbildningen
Denna utbildning r unik i sitt slag med sitt fokus p tillfrlitliga inbyggda system som utgr en
allt strre del i flygfarkoster ssom flygplan, helikoptrar, rymdfarkoster eller autonoma farkoster.
Trenden inom flygindustrin och ven mnga andra industrier, r att andelen funktioner
realiserade av programvara fr en allt strre och viktigare roll. Mnga funktioner finns fr kad
skerhet ssom TCAS (Traffic Collision Avoidance System) inom civilflyg eller antisladdsystem
inom fordonsindustrin. Det r viktigt att denna typ av system designas rtt fr att uppn kad
skerhet d feldesign kan f allvarliga konsekvenser d dessa programvarukomponenter pverkar
kritiska funktioner s som styrning och bromsar. Denna utbildning fokuserar p design av
tillfrlitliga komplexa integrerade system. Centrala delar i utbildningen r att frmedla kunskap
om integrerad hrd- och mjukvara och kopplingen till MMI (Mnniska-Maskin-Interface).
Utbildningen ger ven en inblick i framtida autonoma system med hgt stllda krav p milj,
skerhet och avancerad funktionalitet ssom kopplade bilar/flygplan, robotar i hemmet eller
flygande spaningsfarkoster fr vervakning av telefonnt och skogsbrnder mm.
Bakgrund till frslaget att inrtta en Civilingenjrsexamen i Tillfrlitliga system
Inledning/Historik
IDT fick infr 2013 ett uppdrag frn rektor att strka forskningsbasen fr
Hgskoleingenjrsprogrammet i Flygteknik vid MDH. IDT formulerade en strategi fr arbetet dr
huvuddraget var att sl samman forskningsomrdena Flygteknik och Robotik. Inriktningen p
forskningen inom denna grupp r och var huvudsakligen tnkt att bli Tillfrlitliga system, en
inriktning dr IDT redan har viss forskning inom ramen fr Inbyggda System. Bde Flygteknik
och Robotik r beroende av skerhetsklassad hrd- och mjukvara fr att praktiskt kunna
anvndas i industrin och av samhllet i vrigt. Sammanslagningen leder till att
gruppen/forskningsbasen fr en strre kritisk massa s vl som bttre frutsttningar att
ytterligare hja kvaliteten p den forskning som utfrs.
Fr grundutbildningens del har det under mnga r funnits en ambition och en vilja att rikta
dagens Flygingenjrsprogram mer mot flygande elektronik dvs Avionik. Redan i mitten av 00talet anstlldes en adjungerad professor i Avionik (Odd Romell) med bakgrund p Saab fr att
strka Avioniken i programmet och p sikt ka inslagen av mnet. Frndringsarbetet har gtt
sakta vilket delvis kan frklaras med det faktum att programmet har frlitat sig p extern
lrarkompetens och med endast c:a 2 heltidstjnster p hgskolan har de MDH-baserade lrarna
inte frmtt att genomfra dessa frndringar. I och med att programmet nu ftt kritik frn UK
vid utvrdering krvs ett strre frndringsarbete vilket medfr att tiden r lmplig att genomfra
de frndringar som sedan lnge har varit nskade. IDT har drfr valt att skapa ett
Civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem. I det nya programmet har vi freslagit tv nya
angreppsstt att ka prestationsgrad och genomstrmning fr studenterna. Upplgget p k 1
som vi valt att kalla Ingenjrsvetenskap (finns beskrivet i ett separat avsnitt i denna anskan) dr
hela ret fungerar som en kurs och ger en bra versikt ver stora delar av utbildningens innehll. I
denna kurs kommer det att arbeta ett arbetslag av lrare och progressionen fr varje student
kommer att fljas upp i alla kursdelar under hela frsta ret. P s vis finns bra mjligheter att
fnga upp studenter som tidigt fr problem och stta in tgrder fr att rtta till problemen. Det
andra angreppssttet r att flytta de tunga matematikkurserna till rskurs 2 eller hgre.
Matematikkurser i k 1 r ofta en orsak till120
att studenterna hamnar p efterklken och ganska ofta
rende 8 Bilaga 2
mste spendera ytterligare studietid p hgskolan fr att hinna med att klara av dessa.
Studenterna kommer med detta nya upplgg ha en strre studievana och dessutom redan ha sett
en del tillmpningar av matematiken nr matematikkurserna dyker upp i k 2 och senare.
Val av namn, mne och frhllande till vriga utbildningsprogram p IDT

Hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik vid MDH har under en lngre tid rekryterat bra och
examinerat studenter som fr relevanta arbeten efter examen. Fr att dra nytta av detta
varumrke och delar av denna rekryteringsbas vill vi bibehlla flygteknik som grund i
programmet och bygga vidare med kurser i datavetenskap och elektronik med fokus p inbyggda
system. mnet flygteknik kommer drfr behllas med ett tillgg av rymdteknik. Vi har ven valt
att lgga till rymdsystem i programnamnet vilket frefaller naturligt d rymdelektronik har
vldigt stora delar gemensamt med avionik/flygburen elektronik. Vi anser att tillgget
Rymdsystem kommer underltta studentrekryteringen d rymden intresserar mnga. IDT har
ocks en adjungerad professor (Fredrik Bruhn) som jobbar inom rymdsystem och planer p att
ytterligare frstrka rymdsidan finns genom en utlysning av en lektorstjnst med rymdelektronik
som inriktning. Utver dessa rymdprofileringar p MDH finns ett intresse frn regionen och
Vsters stad att profilera sig mot rymdteknik, initiala samtal har hllits mellan Vsters stad och
Rymdstyrelsen kring detta.
Det som utmrker avionik/rymdelektronik i frhllande till systemelektronik i vrigt r de krav

p skerhet som finns i tillmpbara standarder. Standarder som allt fler branscher frsker
efterlikna vilket medfr att behovet av den examinerade civilingenjren frn denna typ av
program kommer att finnas inom mnga olika branscher, medicinsk teknik, fordonsteknik (tg,
bil, bt etc.), robotik, krnkraftsindustri fr att nmna ngra. Infrandet av mer autonoma fordon
och system kommer att ytterligare ka kraven p skerhetskritisk design bde i hrdvara som
mjukvara. Det till synes smala utbildningsomrdet ger drfr mjligheter till en mycket bred
arbetsmarknad.
Att den skerhetskritiska elektroniken r ett gemensamt drag med robotiken gr att denna del av
programmen kan samlsas. Samlsning i hgre rskurser r en frdel ur ekonomisk synvinkel
svl som mjligheter till gemensamma projekt som kan dra nytta av olika kompetenser i mixade
grupper. I vrigt r Civilingenjrsprogrammet i robotik skilt frn det nya programmet och skall s
vara fr att skapa tv tydliga identiteter. I likhet med Robotikprogrammet skall det nya
programmet vara ett spetsprogram som skall rekrytera nationellt. Under 2013 anstlldes
ytterligare en adjungerad professor frn Saab (Kristina Forsberg), denna gng fr att skapa en
Avionikinriktning p Masterprogrammet i Intelligenta Inbyggda System (IIS-master).
Utvecklingen av denna inriktning har nyttjats i utvecklingen av civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem. IIS-mastern kommer drfr ocks att dra nytta av den kompetens som byggs
upp kring det nya programmet. I vrigt r dessa tv program inte konkurrenter d de har helt
olika rekryteringsbas och IIS-mastern inte kan erbjuda den niv av frdjupning inom mnet som
det nya civilingenjrsprogrammet kommer kunna gra.
Civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem i relation till andra utbildningsprogram p

MDH med avseende p datavetenskap presenteras nedan i figur. I figuren framgr att
flygingenjrsprogrammet skiljer sig frn vriga program med sitt fokus p underhll och drift
framfr datavetenskap.
121
rende 8 Bilaga 2
Figur 1 Utbildningsprogram relaterade till civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem
En viktig frga r arbetsmarknaden och den r synnerligen god d kravstllningarna frn flygoch
rymd gr igen inom mnga andra marknader, exempelvis medicinteknik, industriell automation,
fordon, krnkraft och frsvarsomrdet. Detta r ocks sklet till att examensbenmningen skiljer
sig frn programnamnet. Examen i tillfrlitliga system visar tydligt p den breda tillmpbarhet
som de examinerade studenterna har ven utanfr omrdet flygoch rymdsystem.
Det finns goda mjligheter till samproduktion med industrin och rekryterbarhet. Bland annat
representerar medlemmarna i branschorganisationen Skerhets- och Frsvarsfretagen (SoFF) ca
20 miljarder i export varje r och engagerar mer n 30 000 hgkvalificerade ingenjrer, ofta med
krav p skerhetskritiska system. Bland SoFFs medlemmar terfinns GKN Aerospace (fd Volvo
Aero med civila flygmotorer till Boeing 767, 777, 787, Airbus 340, 380, 350), Saab med en hg
andel civil samhllsskerhet, blljuskommunikation m.m.), Hgglunds med elektriska drivlinor
till gruvmaskiner och skogsmaskiner, IBM, Logica, Scania, Volvo AB m.fl. Utver stora fretag
finns det en stor underleverantrsflora av sm och medelstora fretag och konsultbolag som har
ett stort frnyelsebehov inom skerhetskritisk elektronik.
I takt med moderniseringen av mnga industriella system och infrande av all-electric i allt frn
elbilar, helikoptrar, tunga anlggningsmaskiner, tgstyrning m.m. s kar behoven av
skerhetskritisk elektronikkompetens. Den klassiska avionikmarknaden inom flyg och rymd r
idag till stor del densamma som fr ABB och Bombardier. Ett exempel frn Vsters r Westermo
AB som har sin huvudmarknad i tillfrlitliga kommunikationssystem fr tg men som ven har
levererat internetswitchar till Boeing 787 Dreamliner.
122
Vi kan inte f ngra formella eller informella uttalanden frn industrirepresentanter.
rende 8 Bilaga 2
Kommunikationsavdelning eller liknande vid stora fretag mste ge sitt godknnande vilket r en
lng process. Dessutom r det inte troligt att de vill formellt uttala sig till frdel fr ett specifikt
lroste. Det finns inga uttalanden dr fretagets namn finns med utan att de anses som formella.
ven om vi inte ftt formella uttalanden har vi ftt indikationer frn vra kontaktytor inom
industrin att denna utbildning r mycket intressant fr deras framtida rekryteringsbehov.
SCB sammanstller rligen utsikterna p arbetsmarknaden fr 71 utbildningar i Sverige i sin
publikation Arbetskraftsbarometern. Fr 2013 s pekades Civilingenjrsutbildning i elektronik,
datateknik och automation (det utbildningsomrde som Civilingenjrsutbildningen i flygoch
rymdsystem sorterar under) ut som ett utbildningsomrde dr andelen arbetsgivare som skt
personal har varit srskilt hg. Till r 2016 pekas Civilingenjrsutbildning i elektronik, datateknik
och automation ut som den utbildningskategori dr antalet anstllda kommer att ka i hgst grad.
Bland de tekniska utbildningsomrdena s utpekas Civilingenjrsutbildning i elektronik,
datateknik och automation som det utbildningsomrde dr bristen r som strst p
nyexaminerade akademiker.
Fr att till arbetsmarknaden tydligare visa p den breda kompetens som utbildningen ger ven
om tillmpningen inom programmet har sitt fokus p flygoch rymdsystem har vi valt att
benmna examen Civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system.
Omvrldsanalys
En omvrldsanalys har genomfrts som del i frarbetena till ett civilingenjrsprogram i Flyg- och
Rymdsystem (Aerospace Engineering). Arbetet visar att det idag frmst r Lule tekniska
universitet och KTH som har examen som pminner om denna. Drtill kommer KTH att etablera
ett nytt rymdcentrum som ska invigas i maj 2014 fr att konsolidera den verksamhet som r
rymdrelaterad frn olika avdelningar och institutioner. Centret leds av svenska astronauten
Christer Fuglesang. Denna satsning ser efter diskussioner med Fuglesang inte ut att omfatta flyg
och inte bli tungt fokuserad p inbyggda system utan mer ett marknadsfringsparaply. Dock kas
ambitionen att bygga och utbilda studenter p hela system, som fullt fungerande satelliter. Just
nu bygger KTH studenter och forskare en 5 kg satellit p EU FP7 finansiering.
KTHs civilingenjrsprogram kallat Farkostteknik tcker in brett flygplan, fartyg, rymdfarkoster

samt vgoch sprfordon med motiveringen att alla grupperna r komplexa och innehller en stor
mngd system fr bland annat framdrivning, komfort och skerhet. De frsta 3 ren r
gemensamma och sen vljs frdjupning i masterprogram de sista 2 ren mot vg, spr, eller flygoch rymd. I princip samtliga kurser som erbjuds har hg teoretisk niv eller r inriktade p
berkningar och simuleringar med ett avslutande projekt som r mera tillmpat. Ingen kurs har
aviserat signifikant bring p avionik.
Det r MDHs avsikt att dra nytta av Inbyggda Systems styrkeposition och erbjuda ett
utbildningsprogram som vsentligt skiljer sig mot KTH genom att vara mer specialiserad p
design av feltoleranta datorsystem.
Drutver frvntas Linkpings universitet etablera en civilingenjrsutbildning i Aerospace

Engineering 2016 men av initiala diskussioner att dma s r det ett nytt namn p existerande
material och kommer inte att samla fokus p inbyggda system fr flygoch rymdburen teknologi.
LiUs utbildning idag gr under namnet Aeronautical engineering och handlar frmst om
flygplansdesign med tunga moment inom teori och simulering. MDHs frslag skiljer avsevrt
genom sin inriktning p avioniken.
Lule kommer fortstta sitt rymdteknikspr som pminner om det nya programmet vid MDH
men som helt saknar flygkopplingar. LTU marknadsfr sitt Civilingenjr Rymdteknikprogram
som Sveriges enda civilingenjrsutbildning i rymdteknik fr dig som vill forska eller utveckla ny
teknik inom rymd- och flygomrdet. De frsta
123 3 ren lses gemensamt och 4-5 ret lses som
rende 8 Bilaga 2
masterprogram med tre inriktningar, rymdfarkoster och instrumentering, rymdens och

atomsfrensfysik, samt flygteknik. Programmet r mycket fokuserat p rymdsystem.
MDHs frslag skiljer sig i bredare koppling till flyg och ytterligare frdjupning mot feltolerant
avionik
Slutsatsen r att ett civilingenjrsprogram inom Flyg- och Rymdsystem vid MDH str sig bra
profileringsmssigt och innehllsmssigt i frhllande till andra svenska lrosten. En tydlig
skillnad trots de liknande namnen finns om det marknadsfrs p rtt stt. Studenterna kommer
att vara attraktiva fr mnga fretag lngt utanfr flygoch rymdmarknaden vilket ocks
examensbenmningen visar p.
Examensbeskrivning
Civilingenjrsexamen Tillfrlitliga system
Degree of Master of Science in Engineering Dependable systems
Examen uppns efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 100 hp
p avancerad niv. Inom ramen fr kursfordringarna ska ing
- minst 60 hp datavetenskap,
- minst 45 hp elektronik,
- minst 80 flygteknik vari ingr minst 30 hp i avionik
- minst 30 hp matematik/tillmpad matematik,
- minst 15 hp fysik.
Dessutom ska ing
- ett sammanhllet projekt inom flygoch rymdsystem om minst 22,5 hp p avancerad niv och
- ett sjlvstndigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp p avancerad niv inom teknikomrdet
flygoch rymdsystem.
Bilagor:
Examensmatris
Lrarkompetensmatris
Undertecknas av:
Damir Isovic
Akademichef
Akademin fr Innovation,
Design och teknik
Magnus Otterskog
Avdelningschef
Avdelningen fr Intelligenta
Framtida teknologier, IDT
Annika Bjrklund
Utbildningsledare
Akademin fr Innovation,
Design och teknik
124
rende 8-9 Bilaga 1
Sammantrde: FN #4
MDH 2.1.2-233/14
MDH 2.1.4-234/14
2014-09-11
BeslutsPM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Julia McNamara
BESLUTSPROMEMORIA
Anskan om att inrtta civilingenjrsexamen i
tillfrlitliga system
Anskan om att inrtta civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem
Bakgrund
Akademin fr innovation, design och teknik (IDT) har den 22 april 2014
inkommit med en anskan om att inrtta en ny civilingenjrsexamen i flygoch rymdsystem samt ett nytt civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem.
Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnmnden att fatta beslut om
inrttande av examen och program. Enligt rutinerna infr beslut om
inrttande av program ska fakultetsnmnden senast i samband med beslut
om utbildningsutbud fr kommande lsr, vilket planeras ske i oktober 2014,
fatta beslut om inrttande av program.
Akademin understryker att det fr grundutbildningens del under mnga r
har funnits en ambition och en vilja att rikta dagens flygingenjrsprogram
mer mot flygande elektronik, det vill sga avionik. Frndringsarbetet har
gtt sakta, vilket akademin menar kan frklaras delvis med det faktum att
programmet har frlitat sig p extern lrarkompetens. Med endast cirka tv
heltidstjnster p hgskolan har de MDH-baserade lrarna inte frmtt att
genomfra dessa frndringar. I och med att hgskoleingenjrsexamen i
flygteknik har ftt kritik frn Universitetskanslersmbetet (UK) vid
utvrdering krvs ett strre frndringsarbete vilket medfr att tiden r
lmplig att genomfra de frndringar som sedan lnge har varit nskade.
Akademi IDT har drfr anskt om att f inrtta en ny civilingenjrsexamen
samt starta ett civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem.
Fakultetsnmnden utsg den 5 juni 2014 tre externa granskare som fick i
uppdrag att granska akademins anskan. I juli inkom granskarna med sina
utltanden.
Problemanalys
Fakultetsnmnden har att ta stllning till om akademins frslag till ny
examen och nytt utbildningsprogram hller tillrckligt hg kvalitet fr att
inrttas och om examensbeskrivning och utbildningsplan kan faststllas.
Som underlag till beslut finns akademins anskan samt de utsedda
granskarnas utltanden.
125
1 (6)
rende 8-9 Bilaga 1
Faktasammanstllning
Akademins anskan innehller de uppgifter som efterfrgas i
instruktionerna fr anskan om inrttande av ny examen respektive nytt
utbildningsprogram. Det handlar bland annat om programmets innehll och
upplgg, planer fr att kvalitetsskra sjlvstndiga arbeten, frteckning ver
lrarkompetens, beskrivning av utbildningsmiljn, tnkt dimensionering och
examensmatris.
Tre externa granskare har gett sina utltanden p akademins anskan:
Anders Aabakken, Manager Technology p ABB FACTS.
Jan-ke Schweitz, professor emeritus, tidigare dekan vid tekniska

sektionen, TekNat-fakulteten, Uppsala universitet.
Jan Torin, professor emeritus vid Chalmers, tidigare senior system

designer p SAAB Space AB.
Konsekvensanalys
Fakultetsnmnden kan antingen gra bedmningen att frslaget till ny
examen och nytt utbildningsprogram hller tillrckligt hg kvalitet fr att
inrttas samt att faststlla examensbeskrivning och utbildningsplan, eller
avsl anskan. Om frslaget till program skulle avsls av fakultetsnmnden
kan programmet inte ing i hgskolans utbildningsutbud 2015/2016.
vervganden
Beredningen lyfter hr fram ett antal viktiga punkter som fakultetsnmnden
br ta i srskild beaktning infr beslut om att g vidare med ett inrttande av
examen och program.
Genomstrmning
Akademin skriver i sin anskan Hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik
vid MDH har under en lngre tid rekryterat bra och examinerat studenter
som fr relevanta arbeten efter examen.
P befintligt hgskoleingenjrsprogram i flygteknik r sktrycket hgt, dock
r examinationsgraden mycket lg (26 %) och p civilingenjrsprogrammet i
robotik nnu lgre. Genomstrmningssiffrorna ser bra ut, men det finns en
efterslpning inom programmet, vilket innebr att studenterna inte fljer
normal studietakt utan har en lg prestationsgrad sett per termin. Frgan r
hur man i det nya programmet ska kunna upprtthlla en hgre
genomstrmning och f upp examinationsgraden?
Akademin anger i sin anskan tv angreppsstt fr att ka prestationsgrad
och genomstrmning gentemot befintliga program. Det ena r det freslagna
upplgget i rskurs 1, som r ett samlat r under benmningen
ingenjrsvetenskap. Lrarna som undervisar under detta r r tnkta att
arbeta som ett sammanhllet arbetslag och progressionen fr varje student
kommer att fljas upp i alla kursdelar. Akademin menar att det genom detta
arbetsstt finns goda mjligheter att fnga upp studenter som tidigt fr
problem och stta in tgrder fr att rtta till dem.
126
2 (6)
rende 8-9 Bilaga 1
Det andra angreppssttet som akademin anger kopplat till kad

prestationsgrad och genomstrmning r att lgga de tunga
matematikkurserna i rskurs 2 eller hgre. Matematikkurser i rskurs 1 r
enligt akademin ofta en orsak till att studenterna hamnar p efterklken och
ganska ofta mste spendera ytterligare studietid p hgskolan fr att klara av
kurserna. I rskurs 2 och senare har studenterna en strre studievana och
har dessutom redan sett en del tillmpningar av matematiken.
Efterfrgan frn studenter
Dagens hgskoleingenjrsprogram i flygteknik har gott sktryck. En frga att
stlla sig r om ett civilingenjrsprogram kommer att vara lika attraktivt fr
studenterna att ska?
Akademin redogr i sin anskan fr att den frmsta mlgruppen fr
rekryteringen till civilingenjrsprogrammet r gymnasieelever och de som
har tagit studenten frn teknik- eller naturvetenskapliga programmet p
gymnasiet. En annan viktig grupp r de studenter som lser naturvetenskapligt/tekniskt basr vid MDH. Akademin menar vidare att prognosen fr
att n rekryteringsmlet fr ett nytt civilingenjrsprogram i flygoch
rymdsystem r goda tack vare befintlig struktur och ntverk inom
marknadsfringsgruppen vid IDT.
Akademin redogr fr specifika rekryteringsinsatser som planeras. Frutom
att presentera utbildningen i centralt anordnade rekryterings- och
marknadsfringsaktiviteter, handlar det bland annat om riktade gymnasiebesk, arrangemang av en srskild flygoch rymdsystemdag i anslutning till
den befintliga robotikdagen, informationspass Vad gr en ingenjr? p
Arbetsfrmedlingen samt deltagande i IDT:s projekt MDH tar ver dr
studenter tar ver undervisningen i en gymnasieskola under en dag.
Anstllningsbarhet
Ytterligare en frgestllning r om akademin i sin anskan visar att det finns
en efterfrgan p arbetsmarknaden fr civilingenjrer inom flygoch
rymdomrdet.
Akademin menar i sin anskan att arbetsmarknaden r synnerligen god d
kravstllningarna frn flygoch rymdomrdet terkommer inom mnga
andra marknader, exempelvis medicinteknik, industriell automation, fordon,
krnkraft och frsvarsomrdet. Det har inte gtt att f ngra formella eller
informella uttalanden frn industrirepresentanter men akademin har ftt
indikationer frn sina kontaktytor inom industrin att denna utbildning r
mycket intressant fr deras framtida rekryteringsbehov.
Akademin redogr ocks i sin anskan fr utsikterna i SCB:s prognos
Arbetskraftsbarometern. Fr 2013 pekades civilingenjrsutbildning i
elektronik, datateknik och automation (det utbildningsomrde som
civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem sorterar under) ut som ett
omrde dr andelen arbetsgivare som skt personal har varit srskilt hg.
Till r 2016 pekas civilingenjrsutbildning i elektronik, datateknik och
automation ut som den utbildningskategori dr antalet anstllda kommer att
ka i hgst grad. Bland de tekniska omrdena utpekas civilingenjrsutbildning i elektronik, datateknik och automation som det omrde dr
bristen r som strst p nyexaminerade akademiker.
127
3 (6)
rende 8-9 Bilaga 1
Hgskoleingenjrsprogram byts mot civilingenjrsprogram

Akademins frslag att starta ett civilingenjrsprogram i flygoch
rymdsystem br ocks sttas i ett strre perspektiv utifrn hgskolans totala
utbildningsutbud av ingenjrsutbildningar. I dagslget finns vid MDH fem
civilingenjrsprogram (energisystem, industriell ekonomi, robotik,
innovation och produktdesign samt innovation, produktion och logistik) och
sex hgskoleingenjrsprogram (byggnadsteknik, energiteknik, flygteknik,
ntverksteknik, innovation och produktdesign samt innovation, produktion
och logistik).
Ett vervgande br gras om det r rimligt att starta ytterligare ett
civilingenjrsprogram i relation till hur framtiden ser ut fr det befintliga
hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik, samt vilka eventuella
konsekvenser det har fr hgskolans ingenjrsutbildningar betraktade som
en helhet.
Extern granskning
Beredningen har fokuserat srskilt p ngra delar som de externa
granskarna har lyft fram som problematiska eller som har
utvecklingspotential. Dessa verensstmmer ocks delvis med de srskilda
frgor som nmnden uppdrog granskarna att besvara gllande
programnamn och examensnamn samt naturvetenskaplig grund.
Fokus p flyg och rymd
I akademins anskan som lmnades till nmnden i april innehller bde
programnamn och examensbenmning begreppet flygoch rymdsystem.
Aabakken efterlyser ett bredare perspektiv n enbart flyg och rymd, fr att
tydliggra fr bde skande och arbetsgivare att utbildningen i stor
utstrckning fokuserar p skerhetskritiska och tillfrlitliga system.
ven Schweitz stller sig frgande till att flyg och rymd synliggrs i s pass
stor utstrckning i programnamn och examensbenmning p bekostnad av
det bredare innehllet inom skerhetskritiska inbyggda system.
Torin ppekar att rymddelen verkar dligt representerad i akademins
underlag och freslr att utesluta rymdsystem i examensnamnet alternativt
att att ge rymdteknik ett strre utrymme i programmet. Vidare menar han
att det knappast finns ngon stor arbetsmarknad inom flygoch rymdsystem
i Mlardalsregionen, men dremot efterfrgan i en stor del av landet p
ingenjrer med kunskap om datateknik, automation, inbyggda system och
skerhetskritiska system.
Lrarkompetens
Aabakken menar att lrarkompetensen behver frstrkas inom
skerhetskritiska system och feltoleranta system samt inom avionik. Torin
ppekar att kompetensen inom rymdomrdet behver frstrkas, samt ven
inom omrdet plitlighet (dependability).
Omfattning av matematikkurser
Schweitz menar att mngden matematik r relativt liten jmfrt med andra
civilingenjrsprogram.
128
4 (6)
rende 8-9 Bilaga 1
Akademins svar och frslag p justeringar

Efter att ha tagit del av granskarnas synpunkter har akademin i sin anskan
om examen freslagit en annan examensbenmning civilingenjrsexamen
i tillfrlitliga system istllet fr civilingenjrsexamen i flygoch
rymdsystem, fr att frtydliga bredden ven utanfr flygoch rymdomrdet.
Akademin har ocks uppdaterat sin anskan nr det gller frtydliganden av
innehllet av rymdteknik i ngra kurser.
Angende frgan om lrarkompetens understryker akademin att tgrder
planeras fr frstrkning, genom tv adjungerade professorer, en lektor samt
ytterligare en lektor som man planerar fr om programmet inrttas.
Nr det gller omfattningen av matematik menar akademin att Schweitz har
missuppfattat detta och att det r totalt 30 hp matematik. Akademin betonar
att ytterligare matematik kan integreras i andra kurser under det frsta ret
och att det totalt sett r en rimlig mngd matematik fr ett civilingenjrsprogram.
Utskottets beredning
Utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv behandlade
rendena om examen och program vid sitt sammantrde den 20 augusti
2014 och skickar fljande synpunkter till fakultetsnmnden:
Anskan om inrttande av civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system:
Freslagen examen bedms uppfylla fakultetsnmndens krav p kvalitet,
men det finns betnkligheter gllande det stora antalet examina p
avancerad niv inom datavetenskap och mjligheterna att frsvara dessa
vid utvrderingar.
Inriktningar inom en befintlig examen kan vara ett alternativ till att
inrtta en ny examen.
Anskan om inrttande av civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem:

Freslaget program bedms uppfylla fakultetsnmndens krav p kvalitet,
fylla ett behov p arbetsmarknaden och innehller flera intressanta
frslag fr att strka studentkvarvaro i programmet och kvalitet i
utbildningen, men betnkligheter finns avseende:
-
Anskan framhller synergier och samlsning med svl civilingenjr

robotik som master i inbyggda system. Det r ej vertygande
argumenterat om varfr utbildningarna inte kan sammanhllas inom
ett program med olika utgngar.
Planerade lrarrekryteringen mste genomfras och srskilt

tillsvidareanstlld personal rekryteras. Tv av de sakkunniga
framhller behov av personalrekrytering eller oskerhet angende
tillgngliga lrare inom centrala omrden fr programmet: avionik,
rymd, plitlighet (dependability), helhetssyn och speciellt skerhet och
dataskerhet, samt systemering av skerhetskritiska- och feltoleranta
system. Dessa rekryteringar r avgrande fr att skra programmets
kvalitet.
Det mste skerstllas att kursen Aerodynamik och flygmekanik, 10

hp, klassas inom mnet fysik fr att tnkta studenter p programmet
ska ges en mjlighet att uppfylla freslagna examensfordringar.
129
5 (6)
rende 8-9 Bilaga 1
Drutver nskar utskottet, om programmet inrttas av

fakultetsnmnden, att fr egen frkovran ta del av hur arbetet med
lrarlag och ingenjrsvetenskaps-r fungerar i praktiken.
Tjnstemannaberedningens rekommendation
Utskottets synpunkter tyder p att ytterligare utredning behvs fr att
klargra behovet av ny examen och benmning p denna i frhllande till
befintliga examina. rendet om ett nytt utbildningsprogram br behandlas
frst nr examen r inrttad av nmnden.
130
6 (6)
rende 8-9 Bilaga 3

Lrarkompetens civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem
Tillsvidareanstllning /
visstidsanstllning
Anstllningens
omfattning i %
Uppskattad tid inom

programmet, % av
Namn
Anstllning
Akademisk titel
Ahmadzadeh, Farzaneh
Forskarassistent
Doktor
mne
produktoch
processutveckling
Asplund, Lars
Professor
Docent
robotik
tim
Behnam, Moris
Lektor
Doktor
Tv
100
20 Inbyggda system I
Bjrkdal, Stig
Adjunkt
civ ing
datavetenskap
produktoch
processutveckling
Tv
100
10 Kvalitets- och underhllsteknik
Brorsson, Kjell-ke
gstlrare / fd lektor Doktor / lrarexamen Ekologisk ekonomi
viss tid
100
tim
Kurs

Grundlggande programmering
Programmering av tillfrlitliga inbyggda
system
25
Kommentar
gtt i pension men arbetar vidare som

konsult p timmar
gr i pension inom nrmsta ren och erstts

av Farzaneh och nyrekryteringar
10 Design av feltoleranta system

Projekt i flygoch rymdsystem
Design av autonoma flygoch rymdsystem
Examensarbete
Bruhn, Fredrik
Professor
Doktor
Robotik / avionik
gstprofessor
20-40
15
Flygplansstrukturer och materiallra I
Mekanik I
Aerodynamik och flygmekanik
Brynolf, Jakob
Lektor
Doktor
fysik
Tv
100
40
Crkl, Baran
Lektor
Doktor
datavetenskap
Tv
100
10 Design av autonoma flygoch rymdsystem
Dodig-Crnkovic, Gordana
Professor
Docent
datavetenskap
dataetik genus
Introduktion till vetenskapliga metoder

Forskningsmetodik inom naturvetenskap
och teknik
Tv
100
20
Mtteknik
Programmering av tillfrlitliga inbyggda
system
Elektronik grundkurs
Elektroniksystem
Ekstrand, Fredrik
Doktorand
Hgskoleing
elektronik
datavetenskap /
robotik
viss tid
100
Ekstrm, Martin
Lektor
Doktor
elektronik
Tv
100
Ekstrm, Mikael
Lektor
Docent
fysik
Tv
100
Forsberg, Kristina
Professor
Doktor
datorteknik
Tv
Gallina, Barbara
Lektor
Doktor
datavetenskap
viss tid
20
100
131
20
Komplexa elektroniksystem
40 Elektroniksystem
Elektroniksystem
Mtteknik
50 Grundlggande reglerteknik
Design av feltoleranta system

Autonoma intelligenta farkoster
20 Examensarbete
20 Skerhetskritiska system
slutar delvis p MdH under 2014 men

kommer att ha procent kvar.
rende 8-9 Bilaga 3
Lindell, Rikard
Lektor
Doktor
datavetenskap
Tv
100
Lundqvist, Kristina
Professor
Doktor
datavetenskap
Tv
100
Mki-Turja, Jukka
Lektor
Doktor
datavetenskap
Tv
100
Nygren, Tommy
Adjunkt
flygteknik
Tv
80
Otterskog, Magnus
Lektor
Doktor
elektronik
Tv
100
Romell, Odd
Lektor
Doktor
flygteknik
tim
Schlund, Per
Adjunkt
flygteknik
Tv
60
Senkovski, Mirko
Adjunkt
flygteknik
Tv
100
Sjdin, Mikael
Professor
Doktor
datavetenskap
Tv
100
Spampinato, Giacomo
Lektor
Doktor
robotik
Tv
100
Uppsll, Caroline
Adjunkt
civing datavetenskap datavetenskap
Tv
100
Noname
Noname
Lektor
Lektor
Doktor
Doktor
Tv
Tv
132
Introduktion till vetenskapliga metoder

10 Grundlggande programmering
Unified Engineering (k 1)
Skerhetskritiska system
Introduktion till datorer
50 Examensarbete
Inbyggda system I
Inbyggda system II
20
Introduktion till flygoch rymdsystem

Elektronik grundkurs
Mtteknik
30
gr i pension inom nrmsta ren och erstts

av nyrekryteringar
10 Utveckling av avioniksystem
Flygplansstrukturer och materiallra
30 Flygsystemteknik
Introduktion till flygoch rymdsystem
Grundlggande avioniksystem
Mnskliga faktorer
Flygsystemteknik
100 Flygmotorteknik
Inbyggda system II
20 Examensarbete
Grundlggande reglerteknik
30 Reglerteknik
Datastrukturer, algoritmer och
20 programkonstruktion
100
Utveckling av avioniksystem
Projekt i flygoch rymdsystem II
50 Examensarbete
Nyrekrytering. Utlyst och under

sakkunninggranskning
100
Utveckling av avioniksystem
Projekt i flygoch rymdsystem II
50 Elektronik i rymden
Nyrekrytering.
Utskrivet2014080417:37
rende 8-9 Bilaga 4
2
3
4
5
DVA000Introduktiontilldatorer
Lrandeml
Studentenskaefteravslutadkurskunna:
1.sammanfattamnesomrdetdatavetenskappettversiktligtstt
2.frklarahurendatorfungerar
3.frklaradatavetenskapensrollisamhlletinklusiverelevantaetiskaaspekter
4.planerafrsittegetlrande
5.produceraenklarealgoritmeripseudokod
Examination:
Inlmningsuppgift(INL),skriftligredovisningavindividuellauppgifter,1,5hp,betyg
G.
Gruppuppgift(GRUochseminarium(SEM),muntligpresentationavuppgift,1hp,
betygG
DVA103Grundlggandeprogrammering
Niv
HP
HO
1.1
G1N
FLA
L1,4,5
G1N
2,5
DVA
L12
G1N
7,5
DVA
1.3
1.4
L12,L45
L1
1.5
TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
L3
2.5
2.7
L6
X1
2.8
visafrmgaattgrabedmningarmedhnsyn
tillrelevantavetenskapliga,samhlleligaoch
etiskaaspektersamtvisamedvetenhetometiska
aspekterpforskningsochutvecklingsarbete,
2.6
visafrmgaattisvlnationellasom
internationellasammanhangmuntligtoch
skriftligtidialogmedolikagrupperklartredogra
frochdiskuterasinaslutsatserochdenkunskap
ochdeargumentsomliggertillgrundfrdessa.
visafrmgaattkritisktochsystematiskt
integrerakunskapsamtvisafrmgaatt
modellera,simulera,frutsgaochutvrdera
skeendenvenmedbegrnsadinformation,
visafrmgaattskapa,analyseraochkritiskt
utvrderaolikatekniskalsningar
samtattdeltaiforskningsochutvecklingsarbete
ochdrigenombidratillkunskapsutvecklingen
visafrmgaattmedhelhetssynkritiskt,
sjlvstndigtochkreativtidentifiera,formulera
ochhanterakomplexafrgestllningar
somvsentligtfrdjupadekunskaperinomvissa
delaravomrdet.
inbegripetkunskaperimatematikoch
naturvetenskap
visabrettkunnandeinomdetvalda
teknikomrdet
insiktiaktuelltforskningsochutvecklingsarbete
1.2
OM
3.1
visafrmgaattidentifierasittbehovav
ytterligarekunskapochattfortlpandeutveckla
sinkompetens.
Behrighet
visainsiktiteknikensmjligheteroch
begrnsningar,dessrollisamhlletoch
mnniskorsansvarfrhurdenanvnds,
inbegripetsocialaochekonomiskaaspektersamt
miljocharbetsmiljaspekter
Ingendekurseriprogrammet
rskurs1
FLA000Introduktiontillflygochrymdsystem
Lrandeml
Efterfullgjordkursskastudentenkunna
1.redografrgrundlggandeprinciperinomaerodynamik, flygoch
satelitmekanik,flygochrymdavionik,flygmotorteknik,rymdmotorteknik,
flygsystemteknik,helikopterteknikochflygteknisktunderhll
2.redografrgrundlggandeproblemstllningarisambandmed
flygplansprojektering,
3.sammanstllaenvetenskapligrapportinomettflygteknisktmnesomrde
4.visakunskaperomgrundlggandeterminologiochbegreppsomfrekommer
inomflygochrymdtekniken
5.redografrluftfartensorganisatoriskaindelning ochgrundlgganderymdlagar
6.redografrhuvuddragenidenflygochrymdhistoriskautvecklingensamt
7.relaterakursensinnehlltillhllbarutvecklingochmiljfrgor.
Examination
Projekt(PRO1),2hp,betygGodknd(G)
Skriftligtentamen(TEN1),3hp,betygGodknd(G)
Vrderingsfrmgaoch
visafrmgatilllagarbeteochsamverkani
gruppermedolikasammansttning,
Frdighetochfrmga
visafrmgaattutvecklaochutformaprodukter,
processerochsystemmedhnsyntillmnniskors
frutsttningarochbehovochsamhlletsmlfr
ekonomiskt,socialtochekologiskthllbar
utveckling,
Rad
visakunskapomdetvaldateknikomrdets
vetenskapligagrundochbeprvadeerfarenhet
CivilingenjrsprogramiFlyg
ochrymdteknik
Kunskapochfrstelse
visafrmgaattplaneraochmedadekvata
metodergenomfrakvalificeradeuppgifterinom
givnaramar
CivilingenjrsprogramiFlygochrymdteknik
3.2
3.3
L7
FysikB,KemiA,
MatematikE
(omrdesbehrighet9)
ellerFysik2,Kemi1,
Matematik4
(omrdesbehrighet
A9).
L12,L5
L4
L3
FysikB,KemiA,
MatematikE
(omrdesbehrighet9)
ellerFysik2,Kemi1,
Matematik4
(omrdesbehrighet
A9).
L13
L13
L1
133
Sid1/17
Filnamn:Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_20140804
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
7
Behrighet
Lrandeml
Studentenskalleftergenomgngenkurs:
1.kunnaskrivaettstruktureratprogramfrattlsaettenklareproblem
2.kunnalsaprogramkod,ochmedegnaordbeskrivavadprogrammetutfr
3.hafrstelsefrgrundlggandefelskningavettprogram
FysikB,KemiA,
MatematikE
(omrdesbehrighet9)
ellerFysik2,Kemi1,
Matematik4
(omrdesbehrighet
A9).
Examination
Laboration(LAB1),Laborationsseriesomkontinuerligtredovisasenligt
instruktioner.,3hgskolepong,betygGodknd(G)
Projekt(PRO1),Enuppgiftsomredovisasmedrapportochdemonstrationav
programmetunderlaborationstid.,1,5hgskolepong,betygGodknd(G)
Tentamen(TEN1),Skriftligsluttentamenfrgodknt,extrauppgifterfrhgrebetyg.
,3hgskolepong,betyg3,4eller5
Niv
HP
HO
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
OM
3.1
3.2
3.3
134
Sid2/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
Behrighet
MYH000Aerodynamikochflygmekanik
Lrandeml
Introduktiontillflyg
Efterfullgjordkursskastudentenkunna:
ochrymdsystem5hp
1.redografrsamtanvndagrundlggandebegrepp,nomenklatur,samband,
fenomen,principerochekvationerinommnetsomtexBernoullisekvationoch
statiskstabilitet
2.redografrklassiskaproblemstllningarinomflygteknikendrkursensmnen
harenavgranderollsamtkunnamotiveratypiskakonstruktionslsningarp
flygplanutifrnettperspektivfrndessamnen
3.geexempelptypiskaochrimligavrdenpdefrmnetkarakteristiska
storheternasamtkunnaangetypiskaenheterfrdessaibdeSIochImperial
4.versiktligtredografrolikaexperimentellaochteoretiskametoder,deras
mjligheterochbegrnsningarsamtderasnivavnoggranhet
5.genomfraochrapporteraexperimentellaochenklareteoretiskabehandlingar
somtexvindtunnelprovochanvndandetavenklareformlerfrberkningarsomt
exformelnfrlyftkraft
6.Studentenskallhafrstelsefrlikheternahosraketerfrsatellituppsndning
ochflygunderflygningengenomatmosfrenpvgutirymden.
Niv
HP
HO
G1F
10
FYS/FLA
G1N
7,5
ELA
G1N
2,5
Inget
1.1
L1
1.2
1.3
1.4
1.5
L1,L5
L1,L45
L1
L110
L1,L57
TOM1
2.1
L2
2.2
2.3
L2
2.4
2.5
2.6
2.7
L34
L4
L2
2.8
OM
3.1
3.2
3.3
L2
Examination
Laboration(LAB1),3hgskolepong,betygGodknd(G)
Tentamen(TEN1),7hgskolepong,betyg3,4eller5
10
11
ELA101Elektronikgrundkurs
Lrandeml
Studentenskallefteravslutadkurskunna:
1.tillmpakretsteoremfrattanalyseralikstrmskretsar
2.frstdenidealaOPfrstrkarenochbeskrivapraktiskabegrnsningar
3.identifieraochanalyseraenklaOPfrstrkarkopplingar
4.knnatilldegrundlggandedigitalalogikkretsarna
5.anvndabinrtochhexadecimalttalsystem
6.frstinduktansochkapacitansochkunnaanalyserauppoch
urladdningsfrlopp
7.kunnaanalyserafrekvenskarakteristikenhosresonanskretsar
8.teoretisktanalyserafunktionenhoskretsar
9.resonerakringanvndningsomrdenfrenklakretsar
10.anvndamtinstrumentfrattpraktisktanalyserakretsar
11.praktiskskapakretslsningarfrgivnafunktioner
12.analyseraochvrderarimlighetenisinalsningar
L1112
X1
FysikB,KemiA,
MatematikE
(omrdesbehrighet9)
ellerFysik2,Kemi1,
Matematik4
(omrdesbehrighet
A9).
Examination
Laboration(LAB1),1,5hgskolepong,betygGodknd(G)
12
UAI000Introduktiontillvetenskapligametoder
13
Lrandeml
Efteravslutadkursskastudentenkunna:
1sjlvstndigtskalitteraturivetenskapligadatabaser
2redografrforskningsprocessensdelar,forskningsproblem,metodvaloch
rapportering
3beskrivangragrundlggandeforskningsmetodervanligainomteknikoch
naturvetenskap
4redografrforskningsetiskavervganden
5identifieraettproblemomrde,sjlvstndigtformuleraochutvecklaenprojektid
ochgraenbakgrundsbeskrivningmedsyfteochfrgestllningar
6tillmpaettkorrektskriftsprkochfljaettreferenssystem
L16
L16
L5
L4
FysikB,KemiA,
MatematikE
(omrdesbehrighet9)
ellerFysik2,Kemi1,
Matematik4
(omrdesbehrighet
A9).
135
Sid3/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
Niv
HP
HO
FLA000Grundlggandeavioniksystem
Lrandeml
Introduktiontillflyg
Efterfullgjordkursskallstudentenkunna:
ochrymdsystem5hp
1.redografrbesttningensochteknikernasanvndningavavioniksystemsamt
frmlsaochtolkagrundlggandeinstrumentering
2.kortfattatbeskrivasyfteochfunktionhosgrundlggandeavioniksystem frflyg
samtrymdsystem
3.versiktligtbeskrivaluftburnaochrymdbaseradefarkostersdriftsmilj
4.beskrivavadmiljvnligflygochrymdteknikinnefattar
5.redografrolikaavioniksystemstypiskarealtidskravochskerhetsklassning
Examination
1.Tentamen(TEN1),Skriftligtentamen
G1F
7,5
FLA
1.1
L15
1.2
14
FLA000Flygmotorteknik
Lrandeml
Aerodynamikoch
Efterfullgjordkursskastudentenkunna
flygmekanik,10hp
1.namngesamtbeskrivauppbyggnadenavolikamotortypersomkanfinnasiett
flygellerrymdfarkost,
2.frklarafrdelarnaochnackdelarnaavolikamotorvalochkonstruktionslsningar
samthurdragkraftelleraxeleffektalstrasiolikatyperavdrivaggregat,
3.tillmpadessainsikterommotorernasfunktionerochegenskaperfrolikafallav
problemlsningarvidenprojektering,
4.analyseramotorprestandautifrndatavrdenochkunnafresllmpligmotor
beroendepuppdrag,
5.utfraberkningarpmotorelemententillenkomplettmotormeddessdragkraft
elleraxeleffekt,
6.draslutsatserochmotiveradebegrnsningsochutvecklingsmjlighetersom
finnsvidvalavflygmotorsamt
7.redografrmiljaspektervidtillverkningochdriftavflygmotorer.
Examination
LAB1,1,5hgskolepong,betygGodknd(G),Laborationer.Laborationsrapport,
vningsuppgiftsamtdeltagandeimaterieldemonstrationer.
TEN1,6hgskolepong,betyg3,4eller5,Tentamen
G1F
7,5
FLA
L6
L6
ELA000Grundlggandereglerteknik
Lrandeml Elektronikgrundkurs
Studentenskalleftergenomgngenkurs:
7,5hp,Grundlggande
1.frstbegreppetterkopplingochregleringavterkoppladesystem
programmering7,5hp
2.kunnafrklarafunktionenavenPIDreglering
3.kunnaimplementeragrundlgganderegleralgoritmerisimuleringsprogram
Examination:
1.Projekt(PRO1)
2.Tentamen(TEN1)
G1F
2,5
ELA
UAI000ProjektflygochrymdsystemI
Lrandeml
1.visafrmgatilllagarbeteochsamverkanigrupperomolikasammansttning
2.visakunskapomvedertagenprojektstyrningsmodell
3.definieraenprojektplan(inlmningsuppgift)
4.klaraavattidentifieraolikatyperavdesignlsningarsamtvljautochmotivera
val
5.dokumenteraochpresenteradesignenbdeskriftligtochmuntligt
6.relaterasintekniskalsningifrhllandetillsamhlleligaochetiskaaspekter
Examination
INL1(inlmningsuppgift)
PRO1(projektrapport)
G1N
7,5
Inget
15
16
17
18
19
20
21
Behrighet
L2
1.3
1.4
L15
L3
L12
L5
L1
L3
L5
1.5
TOM1
2.1
L6
2.2
2.3
2.4
L24
2.5
L3,L6
2.6
2.7
2.8
OM
3.1
L6
3.2
3.3
L34
L2,L5
L7
L2
L4
L3,X1
L1,X2
L6
Antagentill
metiflygoch
rymdsystem
136
Sid4/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
22
rskurs2
MAA151Envariabelkalkyl
23
24 Lrandeml
Eftergenomgngenkursfrvntasenstudentkunna
1.analyserareellvrdafunktioneravenreellvariabelutifrnbegreppendefinitionsmngd,
vrdemngd,graf,sammansttningochinvers
2.avgrakonvergenshostalfljderochserier,samtutifrnstandardgrnsvrdenochrkneregler
kunnabestmmagrnsvrdenfrfunktionerochtalfljder.Specielltskaenfunktionskontinuitet
kunnaavgras
3.bestmmaenfunktionsderivatautifrnderivatansdefinition,samtiengivenpunktkunna
bestmmatangententillengraf.Frderiverbarafunktionerlggssrskiltviktvidenderiveringsteknik
baseradprknereglerochstandardderivator,drrknereglernafrvntaskunnavisas
4.visamedelvrdessatsen,samtkunnatillmpadenochinnehlletipunkterna13pproblemsom
innefattarskattningarochfeluppskattningaravfunktionsvrden,bestmningavextremvrden,
optimering,kurvskissning,ochrelateradefrndringstakter
5.identifieragrnsvrdenavRiemannsummorsomintegraler,samtkunnabevisaochtillmpa
integralkalkylenshuvudsats
6.tillmpateknikersompartiellintegration,partialbrksuppdelning,ochvariabelsubstitution,alltfr
attkunnabestmmaprimitivafunktionerochintegraler
7.avgrakonvergenshosgeneraliseradeintegralerochkunnabestmmadesomrkonvergenta
8.tillmpaintegralbegreppetfrberkningavareormellankurvor,bglngder,areorav
rotationsytor,ochvolymermedkndasnittareor
9.lsafrstaordningensseparablaoch/ellerlinjra,ordinradifferentialekvationer(ODE),samtandra
ordningenslinjraODEmedkonstantakoefficienter
10.tillmpaTaylorsformelfrattapproximerafunktioner,avgratyperavstationrapunkter,och
bestmmagrnsvrden
Examination:
Inlmningsuppgifter(INL1),1,5hgskolepong,betygGodknd(G)
Skriftligoch/ellermuntligtentamen(TEN1),2,5hgskolepong,betyg3,4eller5
25
26
Behrighet
Niv
HP
HO
G1N
7,5
MAA
G1N
7,5
FLA
1.1
1.2
1.3
1.4
L110
L110
1.5
TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
L6
L6
L1,2,3,4,5
L5,6
L4,5,6
OM
3.1
3.2
3.3
L1,2
L1,2,3
L5,6
Matematik4eller
Matematikgrundkurs
MFL017Mnskligafaktorerna
Lrandeml
Grundlggande
behrighet
1.utifrnreferensmaterialfrklaradenfysiskaochpsykiskakapacitetenhos
mnniskan,
2.redografrsambandenmellandemnskligafaktorernaochhurdessakan
pverkasitekniskasystem,
3.tillmpainhmtadekunskaperfrattstuderaochdraslutsatseraven
haveriutredning,
4.anvndainhmtadekunskapervidutformningavinformationsoch
produktionssystem,
5.analyseraochdraslutsatseravenrelevantolyckaellerkatastrofsamt
6.utifrnenhelhetsanalys,identifieralatentaochaktivafelsombidragittillen
olyckasamtkunnadiskuteralmpligafrebyggandetgrder,ochsammanstlla
dessaienvetenskapligrapport.
Examination
Projekt(PRO1),4,5hp,betygUnderknd(U)ellerGodknd(G),(examinerar
lrandeml16)
Tentamen(TEN1),3hp,betygUnderknd(U),3,4eller5,(examinerarlrandeml1
och2)
L3,4,5
137
Sid5/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
27
MAA150Vektoralgebra
Behrighet
Niv
HP
HO
1.3
1.4
G1N
7,5
MAA
L110
L110
G1F
7,5
DVA
L1,L46
L5
1.1
1.2
1.5
TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
OM
3.1
3.2
3.3
28 Lrandeml
Matematik4eller
Eftergenomgngenkursfrvntasenstudentkunna:
Matematikgrundkurs
1.genomGausseliminationfinnalsningsmngdernatilllinjraekvationssystem
2.tillmpaochgrafisktillustrerarknelagarnafrvektoreriplanet,rummetochRn,samtutifrnbegreppenlinjrt
beroende/oberoende,bas,koordinaterochbasbytenkunnaanalyseraochjmfravektorermedvarandra
3.pbdeparameterformochparameterfriformformulera,ochgeometrisktbeskriva,ekvationerfrrtalinjeroch
planirummet
4.tillmpaskalrochvektorprodukternafrberkningavvinklar,lngder/avstnd,areorochvolymerigeometriska
tillmpningarochkanillustrerasavvektorer
5.redografrochgeometrisktillustreradegrundlggandeegenskapernahoskomplexatal,kunnautfraaritmetiska
operationermedkomplexatal,kunnagraomskrivningarmellanrektangulrformochpolrform,kunnalsa
binomiskaekvationerochkomplexaandragradsekvationer,samtkunnatillmpafaktorsatsenfrenfullstndig
faktoriseringavpolynommedreellakoefficienter
6.tillmpaochredografrdematrisalgebraiskarkneoperationernaochrknelagarna,kunnaavgrainverterbarhet
hosenkvadratiskmatris,kunnabestmmainverserochkunnalsaaffinamatrisekvationer
7.tolkamatrisersomlinjraavbildningarfrnRntillRm,kunnabestmmanollrumochvrderumtilllinjra
avbildningar,kunnadefinierarotationer,speglingarochortogonalaprojektioneriplanetochirummet,samtkunna
bestmmasdanaavbildningarsmatriser
8.tillmpaochredografrdeterminantensdefinitionochtolkningsomvolymenavenparallellepipediettn
dimensionelltrum,samtkunnatillmparknelagarnafrdeterminanterochdspecielltproduktregelnochutveckling
efterradellerkolonn
9.redografrochtillmpadetsomfrkvadratiskamatriserbenmnshuvudsatsen,ochsomiolikaekvivalenta
ordalaguttryckerattdeterminantenfrenkvadratiskmatrisrskildfrnnollomochendastominversentillmatrisen
existerar
10.geometriskttolkaochtillmpabegreppenegenvrdeochegenvektor,kunnabestmmaegenvrdenoch
egenvektorertilllinjraoperatorer,kunnalsaelementraegenvrdesproblem,samtkunnaavgraomenvektorr
enegenvektortillenlinjroperatorochkunnaanvndadettafrattitillmpligafallgraettbasbytesom
diagonaliserarenlinjroperator
Examination
29
DVA104Datastrukturer,algoritmerochprogramkonstruktion
30
Lrandeml
Grundkursi
Studentenskaefteravslutadkurs:
programmeringp7,5
1.kunnaanvndaabstraktadatatyperiprogrammeringsuppgifter
hp
2.kunnadefinieraochimplementeraabstraktadatatyperutifrninformella
problembeskrivningar
3.kunnaimplementeraalgoritmerutifrnbeskrivningaripseudokod
4.varatillrckligtbekantmedngravanligaalgoritmerfrsorteringochskningfr
attkunnaimplementeraentidigareokndvariantavalgoritmenutifrneninformell
beskrivningavfrndringen
5.knnatillbegreppettidskomplexitet,ochkunnaberknatidskomplexitetenp
enkeltypkod
6.varatillrckligtbekantmedngraspecifikaabstraktadatatyperfrattvidbehov
kunnalggatilloperationerpdessa.Exempelpsdanaabstraktadatatyperr
binratrd,dynamiskalistor,direktacesslistor,olikaskdatastrukturer,grafer
L4
L24
Examination
138
Sid6/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
31
MYH006MekanikI
Lrandeml
Eftergenomgngenkursfrvntasstudentenkunna
1.redografrgrundlggandebegreppinomklassiskmekanikochbeskriva
sambandenmellandessa.
2.reduceraettkraftsystemmedavseendepengodtyckligpunkt.
3.redografrdevillkorsommstevarauppfylldafrattenkroppskallbefinnasig
ijmvikt.
4.redografrgrundlggandekinematiskasambandmellantid,lge,hastighetoch
accelerationochkunnaintegreradessasambandvidstudiumavrtlinjigoch
kroklinjigpartikelrrelse.
5.matematisktanalyseraenpartikelsrrelseutifrnknnedomomdekraftersom
pverkarpartikeln.
6.formuleraochredografrinnebrdenavNewtonsrrelselagar,arbete
energirelationenochimpulslagensamtanvndadessasambandfrattlsa
mekaniskaprobleminompartikeldynamiken.
7.uppvisagrundlggandelaborativafrdigheterinklusiveanvndandeavngot
datorbaseratmtsystemochanalysavmtdata.
Examination
Inlmningsuppgift(INL1),1hgskolepong,betygGodknt(G)
Laboration(LAB1),1,5hgskolepong,betygGodknt(G)
Skriftligtentamen(TEN2),5hgskolepong,betyg3,4eller5
32
33
34
Behrighet
Niv
HP
HO
G1F
7,5
FYS
G2F
7,5
FLA
1.1
1.2
1.3
1.4
L16
L2,L46
L17
L16
1.5
TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
OM
3.1
3.2
3.3
L7
Algebraochgeometri
7,5hpochDifferential
ochintergralkalkylI
7,5hpUKK
kommerbehvaskriva
ombehrighetskravet
tillVektoralgebra7,5
hpoch
Envariabelkalkyl7,5
hp
MFL018FlygplansstrukturerochmateriallraI
FLA000Flygplanochraketstrukturersamtmateriallra
Lrandeml
MekanikI7,5hp
Efterfullgjordkursskastudenternakunna
(kursernakanlsas
1.stllauppjmviktsekvationernafrolikaenklaobjektsombelastasavyttre
parallell)samt
krafterochmomentsamtberknadenormalochskjuvspnningarsomuppkommer Aerodynamikoch
imaterialet,
flygmekanik10hp
2.berknadeformationersomuppkommerpobjektavolikamaterialsomutstts
frspnningarsamtkunnabestmmaolikagrnsvrdenfrhllfastheten,
3.bestmmaviktigastorheterfrtvrsnittsytorssom;tyngdpunktslge,statiska
ytmoment,yttrghetsmomentsamtkunnaanvndaparallellfrskjutningssatsen,
4.rknautspnningochtjningiknutpunkternafrenklafallavbelastade
stngbrverksamtvetahurettkompabilitetssambandanvndsvidstatiskt
obestmdaproblem,
5.berknaochritaupptvrkraftsochmomentdiagramfrenklafallavbelastade
isostatiskbalkar,
6.berknaskjuvcentrumlgefrenklafallavbelastadebalktvrsnitt,samt
7.bestmmahuvudspnningsriktningarochritauppMohrsspnningscirkelfr
planaspnningstillstnd.
Examination
Laboration(LAB1),1,5hgskolepong,betyg3,4eller5
Skriftligtentamen(TEN1),6hgskolepong,betyg3,4eller5
139
Sid7/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
35
FLA000Utvecklingavavioniksystem
Lrandeml
36
1.frklaragrundlggandefaser,momentochstdprocesseri
utvecklingsprocessernakopplattillgllandeutvecklingsstandarder
2.frklaraaktiviteterkopplattillkravhanteringinomramenfrkravbaserad
utvecklingavflygsystem
3.tillmpametoderfrallokeringochnedbrytningavsystemkravochdrifrn
freslprincipielladesignlsningar(gruppuppgift)
4.frklarahurolikaarkitekturvalpverkarhurfunktionerseparerasellerintegreras
iavioniksystem
5.sammanfattastrategierochmetoderfrverifieringochvalideringavkrav
Behrighet
Niv
HP
HO
1.3
7,5
FLA
1.1
L1,2,3,5
1.2
G2F
L3,4,5
L1,2,3,4,5
G2F
7,5
ELA
L15
L5
L5
1.4
1.5
TOM1
2.1
2.2
2.3
L3
L3,X1
L4
L45
L5
L5
2.4
2.5
2.6
2.7
X1
2.8
OM
3.1
3.2
3.3
L3
Grundlggande
avioniksystem,7,5hp,
Elektronikgrundkurs
7,5hpoch
Grundlggande
programmering7,5hp
Examination
1.Gruppuppgift(GRU1),Gruppuppgift
37
38
ELA302Elektroniksystem
Lrandeml
Eftergenomgngenkursskallstudenten:
1.kunnadesignaenklareanalogaochdigitalaelektroniksystem
2.hagodfrstelsefroperationsfrstrkarensanvndning
3.hagodfrstelsefrspnningsomvandlingar(DCDC)ochlikriktning(ACDC)
4.hagodfrstelsefrmnsterkortsdesign
5.genomfraettprojekturettingenjrsperspektivfrnspecifikationtillenriktig
prototyp
L23
L1,L5
L5
L5
L1,L45
Elektronikgrundkurs
7,5hp,Vektoralgebra
7,5hpsamt
Envariabelkalkyl7,5hp
Examination
Projekt(PRO1),1hgskolepong,betygGodknd(G)
140
Sid8/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
39
rskurs3
FLA000Flygsystemteknik
FLA000Flygochrymdsystemteknik
Lrandeml
Aerodynamikoch
flygmekanik10hp,
1.beskrivaolikasystemensomfinnsiettflygplansamtfrklarafrdelarnaoch
Grundlggande
nackdelarnaavolikasystem
reglerteknik2,5hp
2.tillmpadessainsikteromsystemensfunktionerochegenskaperfrolikafallav samtGrundlggande
problemlsningarvidenprojektering
avioniksystem7,5hp
3.beskrivaolikaskrovstrukturersamtfrklarafrdelarochnackdelar
4.utfraviktochbalansberkningar
5.redografrforskningochutvecklingsomrdensomrunderutvecklinginom
flygfarkostsystemsamt
Examination
Tentamen(TEN1),5,5hgskolepong,betyg3,4eller5
40
41
42
43
ELA000Mtteknik
Lrandeml
1.Handhaochfrstbegrnsningarmedolikamtinstrument
2.Analyseraolikafelkllorvidmtningavolikastorheter
3.Praktiskttillmpakunskaperfrnstatistiken(medelvrde,standardavikelse)fr
analysavmtserier.
4.Knnatillolikasignaltyperochkunnaklassificerasignaler.
5.Knnatillochkunnatillmpasamplingsteoremet.
6.Knnatillteorinbakomfrekvensanalysochfrekvenssyntessamtkunnatillmpa
dempsignaler.
7.Knnatilldevanligastemodulationsprinciperna.
8.KunnateorinbakomFourierserier,Fouriertransformen(vendiskret),Faltning,Z
transformenochLaplacetransformen.
9.Kunnatillmpaalladessateorierpgivnasignalerochkunnaanalyseraoch
kritisktgranskaeffekternaavsignalbehandlingpverkligasignaler.
Examination
TEN6hp
LAB1.5hp
44
KPP000Kvalitetsochunderhllsteknik
45
Lrandeml
Eftergenomgngenkursskallstudentenkunna:
1.frstochanvndastatistiskametoderrelevantainomomrdenakvalitet,
tillfrlitlighetochunderhll,
2.frklarabegreppenkvalitet,kvalitetskontroll,kvalitetsskringochstatistisk
kvalitetskontroll(SPC),
3.kunnaredografrriskbegreppetinomunderhllsomrdet,
4.redografrochfrklarafunktionenhosdiagnosverktygfrkomplexamaskiner,
5.redografrtillstndsbaseradeunderhllstekniker,
6.redografrvergripanderamverkinomunderhllochdriftskerhet,
7.redografrochtillmpaunderhllsstrategiskaoptimeringstekniker,
8.redografrforskningochmetodersomrunderutvecklinginom
flygfarkostunderhlletsamt
Examination
1.INL1.3hp
2.INL2.3hp
3.LAB2hp
4.TEN7hp
Behrighet
1.1
Niv
HP
HO
G2F
7,5
FLA
G2F
7,5
ELA
L1L8
G2F
15
FLA/PoP
L1,2,6
1.2
1.3
1.4
L5
L1,3,4
L4
L1L8
L8
L1,2,6
L1,7
1.5
TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
L1
L2
L2
L9
L9
2.7
2.8
OM
3.1
3.2
3.3
L6
Behrighet
Elektroniksystem7,5
hpoch
L8
L9
L7
X1,2
L9
X3
L9
Minst60hp
141
Sid9/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
46
ELA407Reglerteknik
Lrandeml
Efteravslutadkursskastudentenkunna:
47
1.modelleraenklafysikaliskasystemiformavlinjradifferentialekvationer
2.transformeraverfringsfunktionermellantidsplanetochfrekvensplanet
3.grastabilitetsanalysavmodelleratsystemochlrasighursystemetreagerarp
externinverkan
4.berknaochfrstbetydelsenavnollstllenochpoler,ochderasrolli
frekvensgngen
5.frstfrdelarnamedterkopplingochutvecklaterkoppladelinjra
regulatorer,realiseradegenomdifferentialekvationer
6.anvndaMATLABsomverktygfrattanalyseralinjradynamiskasystemoch
designaslutnareglersystem
Behrighet
Niv
HP
HO
A1N
7,5
ELA
G1F
7,5
MAA
1.1
L16
1.2
1.3
1.4
1.5
L3?
L1L6
L1L6
L25
L18
L18
TOM1
2.1
L3,L5
2.2
2.3
2.4
2.5
L56
L3
L1L6
2.6
2.7
2.8
OM
3.1
3.2
3.3
L5
Elektroniksystem7,5
hp,Vektoralgebra7,5
hpoch
Examination
Laboration(LAB1),1,5hp,betygGodknd(G)
Projekt(PRO1),1,5hp,betygGodknd(G)
Tentamen(TEN1),4,5hp,betyg3,4eller5
48
49
MMA307NumeriskametodermedMATLAB
Lrandeml
Attheendofthecoursethestudentisexpectedtobeableto
1.constructandapplysmallprogramsinMATLABtomathematicalproblems.
2.solvenonlinearequations,inparticularusingfixpointiterationmethods.
3.solvelinearequationsystemsusinggaussianeliminationandperformdifferent
kindsofmatrixfactorization(likeLUfactorization).
4.approximatederivativesusingdifferencequotentandcentraldifference
formulas.
5.constructTaylorpolynomialsforagivenfunctionandinterpolationpolynomials,
likeLagrangeandNewtonpolynomials,foragivensetofpoints.
6.usenumericalmethods(likethemethodsofEuler,HeunandRungeKutta)to
solvedifferentialequations.
7.usenumericalmethods(likeSimpson'srule)toperformintegration.
8.carryoutcomputationalprojectswithinnumericalmethodsusingMATLAB,to
writestructuredreportsandtoperformoralpresentations.
L1,L8
L1,L8
X2
Algebra7,5hpoch
KalkylI7,5hp
UKKbehverskriva
ombehrighets
kraventill
Vektoralgebra7,5hp
ochEnvariabelkalkyl
7,5hp
Examination
Projekt(PRO1),4,5hgskolepong,betygGodknd(G)ellerVlGodknd(VG)
142
Sid10/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
50
MAA152Flervariabelkalkyl
51 Lrandeml
Eftergenomgngenkursfrvntasenstudentkunna
1.analyserareellvrdafunktioneravflerareellavariabler,alltutifrnbegreppendefinitionsmngd,
vrdemngd,grafochsammansttning,samtkunnaillustrerangorlundaskisserbarafunktionsytor
ochnivkurvor
2.frklaradetopologiskagrundbegreppeniRn,samtutifrnstandardgrnsvrdenochrkneregler
kunnabestmmagrnsvrdenfrfunktioner.Specielltskaenfunktionskontinuitetkunnaavgras
3.bestmmapartielladerivator,kunnaavgradifferentierbarhet,kunnabestmmadifferentialer,
samtvidvariabelbytenkunnatillmpakedjeregelnfrfrstaochandraordningensderivatorochvid
implicitderivering
4.bestmmaochgeometriskttolkagradienterochriktningsderivator,samtutifrndettai
frekommandefallkunnabestmmatangenterochtangentplan
5.tillmpaTaylorsformelfrattavgraarterhosstationrapunkter,ochdsrskiltifallmed
funktioneravtvvariabler
6.kunnabestmmastrstaochminstavrdenafrkontinuerligafunktionerpkompaktamngder,
samtkunnaformuleraochlsaoptimeringsproblemsominnefattarbivillkor
7.analyseravektorvrdafunktioneravenreellvariabelochmotsvaranderymdkurvor,delsutifrn
kinematiskabegreppsomlge,hastighetochacceleration,ochdelsutifrngeometriskabegreppsom
tangent,normal,bglngdochkrkning.Specielltskarymdkurvorkunnaparametriseras
8.bestmmadubbelochtrippelintegralerutifrnlmpligaiterationerochvariabelsubstitutioner
9.bestmmaochtolkakurvochytintegraler.Specielltskanormalriktningsfltfrkurvoriplanetoch
frytstyckenirummetkunnabestmmas.Ifallmedkonservativafltskapotentialfunktionerkunna
bestmmasochnyttjasfrexempelvisbytenavvgarikurvintegraler
10.tillmpaGreens,StokesochGausssatser
Examination
Inlmningsuppgifter(INL1),1,5hgskolepong,betygGodknd(G)
52
53
Behrighet
1.freslolikatillmpningsomrdenfrautonomafarkoster
2.kommaframtillskerhetskravsombrstllaspautonomafarkoster
3.sammanfattaallmnhetensinstllningtillutelmnandeavoperatrer(piloter)i
loopen
4.freslmiljochmaterialkravsombrstllaspautonomafarkoster
5.tnkautochfrsvarajuridiskaochetiskaaspektersomuppstrvidsamspel
mellanmnniskaochautonomafarkoster
HP
HO
G1F
7,5
MAA
G2F
7,5
DVA/ELA
/FLA
G2F
7,5
ELA
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
L18
L18
L8
TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
L1,L3,L5
X1,X2
2.8
OM
3.1
3.2
3.3
L1,L3,L5
L15
L1,L5
Envariabelkalkyl,7,5
hgskolepongoch
Vektoralgebra,
grundkurs,7,5
hgskolepong
FLA000Autonomaintelligentafarkoster
FLA000Autonomaintelligentafarkosterochsatelliter
Lrandeml
Niv
L2,4
L15
L13
L4
L1,L3,L5
X1,X2
L14
L3,X2
L12
L14
L34
L34
X1,X2
Minst120hpvarav
ingrminst30hpi
flygteknikoch/eller30
hpielektronik
och/eller30hpi
datavetenskapvari
ingrUtvecklingav
avioniksystemom7,5
hpochMnskliga
faktorernaom7,5hp
Examination
1.Inlmningsuppgift(INL1)
2.Inlmningsuppgift(INL2)
3.Seminarium(SEM1)
4.Seminarium(SEM2)
5.Seminarium(SEM3)
54
55
ELA000Elektronikirymden
ELA000Skerhetskritiskelektronikfrflygochrymdteknik
Lrandeml
1.Sammanfattakravenpolikatyperavrymdinstrument
2.Frklararymdmiljnspverkanocheffektpelektronikirymden
3.Fresllmpligateknikerfratthjarobusthetenochtillgnglighetenhos
elektroniskakomponenterirymden
4.Motiveravalavadekvatakomponenterfrtillmpningirymden
Examination
1.LAB1LaborationMtaegenskapernapelektroniskakomponenter
2.LAB2LaborationProtontest
3.Inlmningsuppgift(INL1)Rapportsomsammanfattarlaborationenavseende
protontest
4.Tentamen(TEN1)
L34
X12
X12
Minst120hpvarav
minst30hpflygteknik
och/eller30hp
elektronikoch/eller
datavetenskapvari
ingrUtvecklingav
avioniksystem7,5hp,
Elektroniksystem7,5
hp,
Flygplansstrukturer
ochmateriallraI7,5
hp,
143
Sid11/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
56
rskurs4
57
ELA427Komplexaelektroniksystem
1.Pettinformativtochfrkurskamraternagivandestt,bdemuntligenoch
skriftligenkunnapresenteradetikursengenomfrdaprojektet
2.Muntligtochskriftligtvisapfrstelseavolikakomplexaelektroniksystem
3.Analyserabegrnsningarmedolikaelektroniksysteminnehllandeexempelvis:
omvandlingavanaloganivertilldigitalasignaler
omvandlingavdigitalasignalertillanaloganiver
styrningochdriftavmotorermedhjlpavelektroniksystem
frsteffektfrlusterisystem
58
Behrighet
Niv
HP
HO
1.1
A1N
7,5
ELA
L3
A1N
7,5
DVA
L13,L5
1.2
1.3
1.4
1.5
L1,L2,L3
L3
L3
L1,L2
L3
L46
L45
L5
TOM1
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
L3
L3
2.7
2.8
L1,L2
OM
3.1
3.2
3.3
L3
Grundlggande
programmering7,5hp
ochElektroniksystem
7,5hp
Examination
Projekt(PRO1),2hgskolepong,betyg3,4eller5
59
60
DVA431InbyggdasystemI
Lrandeml
Studentenskaefterfullgjordkurs:
1.hafttengrundlggandekunskapominbyggdasystemochhurman
programmerardessa
2.kunnaredografrdehrdvarukomponentersomkaningiettinbyggtsystem
ochsompverkarprogrammerarensmodellavdetinbyggdasystemet
3.kunnautvecklaochfelskaenklareprogramtillinbyggdasystem,dr
kommunikationenmedomgivningenskerdirektgenomperiferienheter(texvia
avbrottsrutiner)
4.kunnautvecklaochfelskameravanceradeprogramfrinbyggdasystemmed
hjlpavstdfrnettrealtidsoperativsystem
5.kunnautvecklaprogrammedfrutsgbaratidsegenskaper,sk
realtidsapplikationer,frinbyggdasystem
6.kunnagraolikaprestandamtningar,tex,CPUochminnesanvndning,i
inbyggdadatorssystem
7.kunnaanvndaolikaverktygfrutvecklingavinbyggdasystem,e.g.,RTOS,
debuggersochIDEs
L57
L46
L7
L67
Minst180hpvarav
minst90hpinom
teknikomrdet,varav
minst30hpinom
datavetenskapeller
elektronik,inklusive
kurseromfattande15
hpsominnehller
programmering.
Examination
144
Sid12/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
61
DVA404InbyggdasystemII
Lrandeml
Studentenskaefterfullgjordkurs:
62
Behrighet
Niv
HP
HO
A1F
7,5
DVA
A1N
7,5
DVA
A1F
7,5
DVA/ELA
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
TOM1
2.1
L2,L46
L1,L6
L12,L6
L3
L3
L3
L13
L56
2.2
2.3
2.4
2.5
L6
L3
L3
2.6
2.7
2.8
OM
3.1
3.2
3.3
L3
L1,2,3
InbyggdasystemI7,5
hpeller
RealtidssystemI7,5hp
1.kunnabeskrivaolikakravsomstllspettavanceratinbyggtsystemoch
resonerakringmotsttningarochingenjrsmssigasvrighetermeddessa
2.kunnaanalysera,verifieraochuppfyllatidmssigakraviinbyggdarealtidssystem
3.kunnadesignaochutvecklaskerhetskritiskaapplikationerfrinbyggdasystem
utifrnstlldaapplikationskravochsystembegrnsningar
4.kunnaanvndaolikamodeller,textaskmodell,tillstndsmaskiner,UML
modeller,frattabstraherafrnlgnivdetaljervidutvecklingavinbyggdasystem
5.kunnakommuniceramedfltbussteknikerirealtidmellaninbyggdadatorerien
distribueradtillmpning
6.kunnautvrderahurvaletavenvisshrdvarapverkarfunktionellochtemporal
beteendeiinbyggdasystem
Examination
Inlmningsuppgift,vningsuppgift(INL1),4,5hgskolepong,betyg3,4eller5
63
DVA321Skerhetskritiskasystem
64
Lrandeml
Efteravslutadkursskallstudentenkunna:
1.frstochanvndagrundlggandemetoderfrriskanalys
2.anvndaskerhetsstandarderfrutvecklingavskerhetskritiskasystem
3.byggaettsafetycase
Examination
Projekt(PRO1),3,5hp,betyg3,4eller5
Tentamen(TEN1),4hp,betyg3,4eller5
65
DVA426Programmeringavtillfrlitligainbyggdasystem
66
Lrandeml
Studentenskaefteravslutadkurs:
1.kunnakonstrueraprogrammedmngatrdargenomattanvndaAdatasking
inklusiveRendezVous
2.kunnaolikasttattbyggasynkroniseringochverfringavdatamedhjlpav
ProtectedObjects
3.frstRavenscarprofilenochvetahurmanbyggeruppprogramvaraenligt
Ravenscar
4.kunnamodelleraettsystemiUPPAALochmeddetverktygetkunnaverifiera
egenskaperisystemet
5.kunnaprogrammeraFPGAermedhjlpavVHDL
6.haenvissinsiktihurmanprogrammerarGPUer
L1,2
X1
X1
Minst120hpvarav
minst60hp
datavetenskapsamt
minst7,5hp
grundlggande
programvaruteknik
ellermotsvarande.
L12,L4
L4
Komplexa
elektroniksystem7,5
hpochDatastrukturer,
algoritmeroch
programkonstruktion
7,5hp
Examination
Laboration(LAB1),2hp,betygGodknd(G)
Projekt(PRO1),2hp,betyg3,4eller5
Tentamen(TEN1),3,5hp,betyg3,4eller5
145
Sid13/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
67
FLA000Designavautonomaflygochrymdsystem
68
Lrandeml
1.beskrivavanligtfrekommanderedundansprincipermedfrdelarochsvagheter
utifrnsystemintegrationsperspektiv
2.beskrivastruktureradfelanalyspsystemnivochhaknnedomomutkade
standarderinomrymdsystem
3.beskrivaautomatiseradintegrationutifrnmellanmjukvara
4.tillmpadessainsikteromsystemensfunktionerochegenskaperfrolikafallav
problemlsningarvidenprojektering
5.utfrasystemanalysberkningarochfrutspsystemfel
6.utifrnberkningarfresllmpligarkitekturfrbstasystemskerhetfrsystem
medlngasvarstider
7.beskrivahurdatafusionavolikasensordatakanutfrasochtillmpas.
8.vrderatekniskalsningarutifrnsamhlleligaochetiskaaspekter
Behrighet
Niv
HP
HO
A1F
7,5
DVA/ELA
/FLA
A1N
7,5
DVA
1.1
L12,L45
1.2
1.3
1.4
1.5
L3,L67
L27
L57
L3,L57
TOM1
2.1
L6
2.2
2.3
2.4
2.5
L5,6
L46
L23
L3
2.6
2.7
2.8
OM
3.1
3.2
L8
L4
3.3
Minst180hpvarav
ingrminst30hp
hpelektronikoch/eller
30hpdatavetenskap
variingrUtveckling
avavioniksystem7,5
hpoch
Skerhetskritiska
system7,5hp.
Examination
Tentamen(TEN1),Skriftligtentamen,5hp,betyg3,4eller5
LAB1,Laborationsomredovisasenligtinstruktioner,1hp,betyg3,4,5
(GraFMECApettgivetsystem,anvndaECSSstandardsfrdesign,tradeoff
analys)
LAB2,Laborationsomredovisasenligtinstruktioner,1.5hp,betyg3,4,5
(AnvndaVirtualNetworkmellanmjukvara,integreraexempelsensorer,prova
kall/varmredundans)
69
70
DVA411Modellbaseradutveckling
Lrandeml
Efteravklaradkursskallstudenten:
1.Kunnaredografrstateoftheartochaktuellaforskningsfrgorinom
modelldrivenutveckling.
2.Frstmjligheternaochbegrnsningarnamedmodellbaseradutvecklingfr
automatiseradgenereringavprogramvara.
3.Kunnautvrderascenarionochtillmpalmpligamodelleringsteknikeri
utvecklingsprojekt.
4.Kunnaanalyserapverkanfrnframtidafrndringar,ochfrutsemjliga
problemihanteringenavapplikationenslivscykel.
Examination
Inlmningsuppgift,vningsuppgift(INL1),rapporter(individuellt),5hp,betyg
Underknd(U),3,4eller5,(examinerarlrandeml12)
Seminarium(SEM1),seminarepresentationer,projekt(igrupp),2,5hp,betyg
Underknd(U)ellerGodknd(G),(examinerarlrandeml24)
L13
L24
X2
Minst120hpvarav
minst60hp
datavetenskapvari
ingrgrundlggande
kunskaperi
programvaruteknik.
Dettakanuppns
genomatthaavslutat
kursen
Programvaruteknik1:
Grundkurs7,5hpeller
Speldesignoch
programvaruteknik7,5
hp
146
Sid14/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
71
FLA000Designavfeltolerantasystem
72
Lrandeml
1.redografrcertifieringskravsomstllspskerhetskritiskasystem
2.knnatillmiljkravochtillmpadessavidkomponentval
3.frklaraprinciperfrfelskerkonstruktionavprogramoch
hrdvarukomponenter
4.utarbetaredundanskonceptifeltolerantaarkitekturer
5.argumenterafrhurskerhetskravomhndertasochverifieras
Examination
1.vning(VN1),vningfrverifieringavskerhetskrav(kombinationavanalys
ochtest)
2.vning(VN2),taframfelskrakonstruktioner
Behrighet
Niv
A1N
HP
7,5
HO
DVA/ELA
/FLA
1.1
L14
1.2
1.3
1.4
1.5
L34
L15
L2,L4
L1,L5
TOM1
2.1
X13
2.2
2.3
X13
2.4
2.5
2.6
2.7
L5
L2
X12
2.8
OM
3.1
3.2
3.3
L12
Minst180hpvarav
ingrminst30hpi
hpielektronik
och/eller30hpi
datavetenskapsamt
Utvecklingav
avioniksystemom7,5
hpoch
Skerhetskritiska
system,7,5hp,
147
Sid15/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
73
rskurs5
CDT403Forskningsmetodikinomnaturvetenskapochteknik
74
75
Lrandeml
1.redografrcentralavetenskapsteoretiskabegreppochproblemstllningar
2.analyseravetenskapligaochpseudovetenskapligatexterochgrakritisk
granskningavdessa
3.genomfragranskningavvetenskapligaartiklar
4.argumenterapettsakligtsttunderdediskussioneromvetenskap,
pseudovetenskapochvetenskapshistoriasomingrikursen
5.skrivaenegenvetenskapligartikel(baseratpegetarbeteellerinformationsom
sktsurvetenskapligaartiklarellerliknande)ochpresenteradennaartikelpen
konferens
6.opponeramotandraspresentationer
7.knnatillviktigaforskningsmetoderinomdatavetenskap
8.haknnedomomforskarutbildning,forskarsamhlletochforskningspolitik
9.trnaettkritiskfrhllningsstttillkunskap,vetenskapochforskning
Behrighet
Niv
HP
HO
A1N
7,5
DVA
A1F
22,5
DVA/ELA
/FLA
1.1
1.2
1.3
L1,L5,L78
L19
L19
L2,L59
L12
L1,L4,L6
1.4
1.5
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
L19
L56
L5
L2,L6,L9
L5
L5
L1,L79
L45,L8,X1,
X3,X5,X7
TOM1
2.6
2.7
2.8
OM
3.1
3.2
L5
L9
L89
X8
L10
3.3
Minst150hpietteller
bdaavdessamnen:
naturvetenskapeller
teknik
Examination
Inlmningsuppgift,vningsuppgift(INL2),3hgskolepong,betyg3,4eller5
Nrvaro(NR2),1hgskolepong,betygGodknd(G)
Seminarium(SEM2),3,5hgskolepong,betyg3,4eller5
76
77
FLA000ProjektiflygochrymdsystemII
Lrandeml
Efterfullgjordkursskallstudenten:
1.frklarahurettskerhetskritisktinbyggtsystemrkonstruerat
2.relateraforskningensomliggernradetsystemsomgruppenharvaltattutveckla
3.hafrstelsefrgruppdynamikiprojekt
4.taettegetansvarochaktivtdrivaarbetetiettformelltstyrtutvecklingsprojekt
5.planeraochgenomfraformellagranskningstillfllen
6.sttaihopenprojektplanmedutgngspunktienvedertagenutvecklingsmodell
7.utarbetaenkravstrukturfrnKundspecifikationviasystembeskrivningtillhrd
ochmjukvarukrav
8.validerahrdochmjukvarukravmotsystemspecifikationenochdesign
9.framstllaenverifieringsstrategi
10.argumenterafrsintekniskalsningifrhllandetillsamhlleligaochetiska
aspekter
Examination
1.Inlmning1(projekplan,organisationochstrategier)
2.SEM1(projekplan,organisationochstrategier)
3.Inlmning2(kravstrukturochdesign)
4.SEM2(kravstrukturochdesign)
5.Inlmning3(valideringsamtverifieringsstrategi)
6.SEM3(valideringsamtverifieringsstrategi)
7.UPS1(projektrapportinfrslutgranskning)
8.SEM4(slutgranskning)
L1
L5,L78, L46,X1,
X2,X4, X3,X5,X7
X6, X8
L7
L35,
X18
L2,X7
Minst30hpp
avanceradnivinom
datavetenskap,
elektronikeller
robotik,variingr
Skerhetskritiska
system7,5hp,
InbyggdasystemII7,5
hp,Komplexa
elektroniksystem7,5
hp,Programmeringav
tillfrlitligainbyggda
system7,5hpsamt
ProjektiFlygoch
RymdsystemI7,5hp,
148
Sid16/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 4

Rad
78
FLA000Examensarbetefrcivilingenjrsexameniflygochrymdsystem
Behrighet
Niv
A2E
HP
HO
30
DVA/ELA
/FLA
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
L1
L3,5
L1,6
L2
L5,6
L3,4,5
L3,5,7
L4
L1,2,3
L4,6
L4
22
16
34
25
19
22
21
18
17
11
TOM1
2.7
2.8
OM
3.1
L6,7,8,9
3.2
3.3
L1
L3
13
10
79 Lrandeml
Uppfyllerallakravfr
Efteravslutadkurs,skallstudentenkunna:
Civilingenjrsexameni
1.sjlvstndigtplaneraochmedadekvatametodergenomfraettprojektarbetepavanceradniv
flygochrymdsystem
inom,frexamensarbetet,givnaramar
avseende
2.identifieraochanvndaadekvatametoderfrattgenomfraochverifieralsningar
3.beskrivasyftet,anledningen,ochmletfrarbetetsamtkunnaredografreventuellfortsttning karaktrsmnena
avprojektet
flygteknik
4.tillmpaettkritisktfrhllningsstttilltekniskalsningarochdrmedtidigtkunnavisap
datavetenskap,
mjligheterochsvrighetermedprojektet
elektronikinkluderat
5.analyseratekniskaproblemstllningarochredografr"Stateoftheart"ochStateofpractice
avioniksamt
inomomrdetfrexamensarbetetsamtutifrndettakritisktutvrderavaldametoderoch/eller
vetenskapligmetod
lsningar
6.utarbetaenteknisklsningsamtimplementera,ellerpannatsttverifiera,dennap
7,5hpmedundantag
ettingenjrsmssigtstt
frnkravetp
7.beskrivaexamensarbetetsolikadelarienvetenskapligrapportpettinnehllsmssigt
examensarbete.
ochstrukturmssigtkorrektsttsominkluderarreflektionavovanstendelrandeml
8.muntligenredografrexamensarbetetssyfte,genomfrandeochresultat
9.utvrderaochmuntligtsamtskriftligtgekonstruktivkritikpandrasarbetenpavanceradniv
inommnet
Examination
Inlmningsuppgift,vningsuppgift(INL1),Muntligochskriftligoppositionpannanstudents
examensarbete,1hp,betygGodknd(G)
Nrvaro(NR1),Nrvarovidannanexamensarbetespresentation,0,5hp,betygGodknd(G)
Nrvaro(NR2),Nrvarovidannanexamensarbetespresentation,0,5hp,betygGodknd(G)
Projekt(PRO1),Genomfrandeav,ochskriftligrapportp,examensarbete,26hp,betygGodknd(G)
Seminarium(SEM1),Muntligpresentationavgenomfrtochgodkntexamensarbete,2hp,betyg
Godknd(G)
307,5
15
149
Sid17/17
Flik:Flygrymd
rende 8-9 Bilaga 5
Civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem
Anders Aabakken 2014-07-29
Lrarkompetens
I stora drag ja.
Fr svagt nr det gller skerhetskritiska system och feltoleranta system.
Detta mste hanteras med rtt nyrekrytering/kompetensutveckling.
Har lrarna vetenskaplig, pedagogisk och annan ndvndig kompetens fr

undervisning och handledning inom utbildningen?
Frstrkning inom avionik verkar vara ndvndig och planerad.
Bra nr det gller realtidsaspekter av skerhetskritiska system. Osker nr
det gller systemering av skerhetskritiska- och feltoleranta system. (Ref
generella kommentarer)
Utbildningsmilj
Ja. Jag har viss kunskap om miljn och baserar min bedmning p det.

frhllningsstt?
Ja.
Skrar undervisning, upplgg av kurser och examination
forskningsanknytning och progression?
Ja. Programmet verkar skra detta via sin kursplan samt ett ambitist
uppfljningsupplgg med veckomten.
150
1 (3)
rende 8-9 Bilaga 5
Hur verensstmmer examensnamnet med examenskrav, programinnehll

och arbetsmarknadsrelevans?
Namnet stmmer bra med examenskrav och programinnehll.
Hur uppfattar du den naturvetenskapliga grunden i relation till

hgskolefrordningens examenskrav och de freslagna lokala
examenskraven?
Den naturvetenskapliga grunden r adekvat i frhllande till min tolkning av
bde hgskolefrordningens examenskrav och de freslagna lokala
examenskraven.
Profilering av MDH
Har man i anskan anfrt goda skl fr att infra denna examen/erbjuda
denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vgande.
Bygga p existerande kunskap robotik/flygteknik/Realtidsteknik.
Anvndbarhet inom andra industrier.
Har man i anskan visat att den skta examen samt utbildningsprogrammet
ligger i linje med de visioner, lngsiktiga ml och strategier som MDH har?
Ja, ett srskilt stycke tar upp och motiverar just denna koppling och jag
stdjer resonemanget i detta stycke.
Utbildningsbehov
Ja. Delvis genom ett resonemang direkt kopplat till flygrelaterad industri.
(SAAB, Volvo Aero), men viktigare genom att man identifierat behovet av
kunskap kring skerhetsrelaterade system i mnga branscher som t.ex.
vriga fordonsindustri (tg, bil, anlggningsfordon ++) och hlsoteknik. Det
finns ven flera omrden (Ref mina generella kommentarer).
151
2 (3)
rende 8-9 Bilaga 5

Ngot svagt vad jag har sett. Baseras p en bra marknadsfring.

Programmets namn kopplar ju hrt mot flyg och rymd. Det r troligen viktigt
att ha denna typ av fokus fr att rikta utbildningen bde i
marknadsfringssyfte och fr att knyta upp det generella kurserna mot ngot
konkret.
En frga att stlla sig r emellertid var de flesta frn utbildningen kommer ta
vgen efter avslutad examen. Jag ser behovet av hgre utbildning inom
skerhetskritiska och tillfrlitliga system som kraftigt kande. Det gller
inom mnga samhllskritiska funktioner och infrastrukturer (Elfrsrjning,
vatten/avlopp, tg, buss, bil++), industrier dr felfunktion eller bortfall av
funktion fr stora konsekvenser (personskerhet, ekonomisk eller
miljmssigt).
Bde som skande och som arbetsgivare, vore det mjligen bra om det blev
lite tydligare att utbildningen r bredare n flyg och rymd.
Kopplingen till robotik har primrt fokuserat p skerhetsrelaterade frgor.
r det inte ven en strk koppling mellan rymd-flyg och robotik nr det
gller grundlggande matematik och komplex modellering?
Min reflexion r att definitionen av skerhetskritiska system r ngot snv i
utbildningen och fr kopplad till realtidsrelaterade frgor. Min bedmning
r att utvecklingen gr mot en allt starkare koppling mellan tillfrlitlighet,
tillgnglighet och skerhet. P grund av att konsekvenserna av felfunktion
kan bli s stora stlls motsvarande krav p tillfrlitlighet och tillgnglighet
som p skerhet, ven om konsekvenserna inte r omedelbart fatala.
Med denna utveckling kan jag se att frmgan att reducera och hantera
komplexitet blir viktigare och viktigare. Stora utmaningar framver r att
skapa skerhet och tillfrlitlighet till en hanterbar kostnad. Detta stller
stora krav p systemering och funktionsanalys.
Mitt frslag r att ta hnsyn till detta genom utformningen av nya/justerade
kurser, genom rekrytering och i utformningen av en forskningsstrategi.
152
3 (3)
rende 8-9 Bilaga 5
Jan-ke Schweitz 2014-07-23
Kommentar frn UFO:

Granskaren har lmnat de flesta kommentarer i ett separat brev samt som kommentarer i akademins
anskan, snarare n i granskningsprotokollet, se nedan.
Granskarens kommentarer i e-brev till akademi IDT 2014-06-16:
Hej!
Hr kommer lite synpunkter p ert frslag om civ.ing. program i flygoch rymdsystem. Upplgget r
fljande: i detta e-mail framfrs en del synpunkter av mer allmn karaktr, i den bifogade bilagan
returneras ert frslag med en del kommentarer av detaljkaraktr i form av "sticky notes".
Detta kan bli ett bra program. Det r bra beskrivet med goda intentioner om innehll och kvalitet. Det
verkar ocks finnas en bra forskningsbas och kontakt med relevant industri.
Dock kan en student som skt till utbildningen och enbart lockats av namnet "civ.ing. i flyg och
rymdsystem" kanske bli besviken. r 1 blir allmnorientering om flyg och rymd och de resterande 4
ren knner man igen det mesta frn andra program. Ni har valt att flytta det traditionella upplgget
till r 2 och 3, men frgan r om det gr saken bttre. Finns det en risk att studenterna hoppar av
under andra ret istllet fr idag nr de slutar under frsta terminen? Ett n mer varvat upplgg kan
vara att man i varje "teorikurs" har ett praktiskt inslag, dr det fr studenten framgr behovet av
frdjupade teoretiska kunskaper. Mycket enklare att motivera sig fr flervariabelanalys om man sett
behovet av det.
Men rtt hanterat kan ett allmnt introduktionsr med det upplgg ni beskriver nog bli en framgng.
Av frslaget framgr att den tnkta utbildningen r av stort intresse lngt utanfr flygoch
rymdomrdet, och att utbildningen innefattar viktiga moment som saknas i nrliggande utbildningar
vid andra hgskolor, frmst skerhetskritiska inbyggda system. Den oskta frgan blir d varfr ni inte
formulerar ett generellt program inom det omrdet, i stllet fr det mycket smalare flygoch
rymdomrdet. Rekryteringsbasen till programmet blir d bredare i och med det tydligare siktet p en
bredare arbetsmarknad.
Om ni hller fast vid flygoch rymd, och hittar en konkurrenskraftig vinkel som saknas vid andra
hgskolor, kan det finnas en risk att ngon stor, stark hgskola, t ex KTH, snabbt tcker upp den
bristen och eliminerar er konkurrensfrdel. Men jag kanske mlar fan p vggen...
Det tycks finnas ganska lite matematik i programmet:
Envariabelkalkyl 7,5 hp
Flervariabelkalkyl 7,5 hp
Vektoralgebra 7.5 hp
153
rende 8-9 Bilaga 5
Som jmfrelse har Uppsalas civ.ing.-program Teknisk fysik (med en inriktning Inbyggda system) och
Elektroteknik 40 hp matematik under de tre frsta ren:
Algebra och geometri 5 hp
Envariabelanalys 10 hp
Flervariabelanalys 10 hp
Transformmetoder 5 hp
Linjr algebra 5 hp
Sannolikhet och statistik 5 hp
Uppsalas IT-program har mindre matematik n Teknisk fysik, vilket har kritiserats frn olika hll. De
har 35 hp. (De har en Introkurs i matematik 5 hp, som inte finns p Teknisk fysik, men inte
Flervariabelanalys 10 hp.)
Strukturen fr hantering av exjobb ser bra ut, men kan vara svr att upprtthlla. Alla studenter kan
inte flja det "ideala". Det kommer troligtvis att behvas olika typer av specialhantering. Man ska akta
sig fr att gra fr krngliga regler. Det viktiga r ju trots allt att exjobben hller hg kvalitet.
Kommentarer av detaljkaraktr finns i bilagan. Hoppas att mina synpunkter kan vara till nytta.
Trevlig sommar!
Jan-ke Schweitz
154
rende 8-9 Bilaga 5
Lrarkompetens
Str antalet tillsvidareanstllda och vriga lrare i proportion till utbildningens berknade
omfattning?
Ja
Har lrarna vetenskaplig, pedagogisk och annan ndvndig kompetens fr undervisning och
handledning inom utbildningen?
Ja
Utbildningsmilj
Ja
Kommer utbildningen att ge frutsttningar fr ett kritiskt och kreativt frhllningsstt?

Ja
Skrar undervisning, upplgg av kurser och examination forskningsanknytning och progression?
Ja
Hur verensstmmer examensnamnet med examenskrav, programinnehll och

arbetsmarknadsrelevans?
Tveksamt. Se srskild bilaga.
155
rende 8-9 Bilaga 5
Hur uppfattar du den naturvetenskapliga grunden i relation till hgskolefrordningens examenskrav

och de freslagna lokala examenskraven?
OK. Jag har dock viss tveksamhet betrffande matematikundervisningens omfattning - se srskild
bilaga.
Profilering av MDH
Har man i anskan anfrt goda skl fr att infra denna examen/erbjuda denna utbildning? Ange vilka
av dessa ni ser som tyngst vgande.
Ja. Specialiseringen mot skerhetsorienterade inbyggda system.
Har man i anskan visat att den skta examen samt utbildningsprogrammet ligger i linje med de
visioner, lngsiktiga ml och strategier som MDH har?
Ja.
Utbildningsbehov
Har man i anskan p ett vertygande stt pvisat att det finns en efterfrgan p arbetsmarknaden?
Ja, om man lyckas slja in hos marknaden att programmets innehll r mycket bredare n
examensbenmningen.

Nej.
156
rende 8-9 Bilaga 5

P.g.a. utlandsvistelse har jag redan tidigare (2014-06-16) skickat synpunkter p det freslagna
programmet till Annika Bjrklund, Magnus Otterskog och Fredrik Bruhn. Dessa synpunkter r av bde
allmn och detaljerad karaktr. De bifogas hr som srskild bilaga. I tillgg till dessa synpunkter har
jag nu noterat att valbara kurser tycks saknas i programmet. r det tnkt att programmet ska
kompletteras med sdana kurser i ett senare skede?
157
rende 8-9 Bilaga 5
Anskan om att inrtta

Civilingenjrsprogram i flygoch
rymdsystem 300 hp
Master program in Aerospace Engineering
300 ECTS-credits
Om utbildningen
Denna utbildning r unik i sitt slag med sitt fokus p skerhetskritiska inbyggda system
som utgr en allt strre del i flygfarkoster ssom flygplan, helikoptrar, rymdfarkoster eller
autonoma farkoster. Trenden inom flygindustrin och ven mnga andra industrier, r att
andelen funktioner realiserade av programvara fr en allt strre och viktigare roll. Mnga
funktioner finns fr kad skerhet ssom TCAS (Traffic Collision Avoidance System) inom
civilflyg eller antisladdsystem inom fordonsindustrin. Det r viktigt att denna typ av
system designas rtt fr att uppn kad skerhet d feldesign kan f allvarliga
konsekvenser d dessa programvarukomponenter pverkar kritiska funktioner s som
styrning och bromsar. Denna utbildning fokuserar p design av skerhetskritiska
komplexa integrerade system. Centrala delar i utbildningen r att frmedla kunskap om
integrerad hrd- och mjukvara och kopplingen till MMI (Mnniska-Maskin-Interface).
Utbildningen ger ven en inblick i framtida autonoma system med hgt stllda krav p
milj, skerhet och avancerad funktionalitet ssom kopplade bilar/flygplan, robotar i
hemmet eller flygande spaningsfarkoster fr vervakning av telefonnt och skogsbrnder
mm.
Bakgrund till frslaget att inrtta ett Civilingenjrsprogram i Flyg- och

Rymdsystem
Inledning/Historik
Hgskoleingenjrsprogrammet i Flygteknik vid MDH. IDT formulerade en strategi fr
arbetet dr huvuddraget var att sl samman forskningsomrdena Flygteknik och Robotik.
Inriktningen p forskningen inom denna grupp r och var huvudsakligen tnkt att bli
Skerhetskritiska system, en inriktning dr IDT redan har viss forskning inom ramen fr
Inbyggda System. Bde Flygteknik och Robotik r beroende av skerhetsklassad hrd- och
mjukvara fr att praktiskt kunna anvndas i industrin och av samhllet i vrigt.
Sammanslagningen leder till att gruppen/forskningsbasen fr en strre kritisk massa s
vl som bttre frutsttningar att ytterligare hja kvaliteten p den forskning som utfrs.
Fr grundutbildningens del har det under mnga r funnits en ambition och en vilja att
rikta dagens Flygingenjrsprogram mer mot flygande elektronik dvs Avionik. Redan i
mitten av 00-talet anstlldes en adjungerad professor i Avionik (Odd Romell) med
bakgrund p Saab fr att strka Avioniken i programmet och p sikt ka inslagen av
mnet. Frndringsarbetet har gtt sakta vilket delvis kan frklaras med det faktum att
1
158
rende 8-9 Bilaga 5
programmet har frlitat sig p extern lrarkompetens och med endast c:a 2 heltidstjnster
p hgskolan har de MDH-baserade lrarna inte frmtt att genomfra dessa
frndringar. I och med att programmet nu ftt kritik frn UK vid utvrdering krvs ett
strre frndringsarbete vilket medfr att tiden r lmplig att genomfra de frndringar
som sedan lnge har varit nskade. IDT har drfr valt att skapa ett
Civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem. I det nya programmet har vi freslagit tv
nya angreppsstt att ka prestationsgrad och genomstrmning fr studenterna. Upplgget
p k 1 som vi valt att kalla Ingenjrsvetenskap (finns beskrivet i ett separat avsnitt i
denna anskan) dr hela ret fungerar som en kurs och ger en bra versikt ver stora delar
av utbildningens innehll. I denna kurs kommer det att arbeta ett arbetslag av lrare och
progressionen fr varje student kommer att fljas upp i alla kursdelar under hela frsta
ret. P s vis finns bra mjligheter att fnga upp studenter som tidigt fr problem och
stta in tgrder fr att rtta till problemen. Det andra angreppssttet r att flytta de tunga
matematikkurserna till rskurs 2 eller hgre. Matematikkurser i k 1 r ofta en orsak till
att studenterna hamnar p efterklken och ganska ofta mste spendera ytterligare
studietid p hgskolan fr att hinna med att klara av dessa. Studenterna kommer med
detta nya upplgg ha en strre studievana och dessutom redan ha sett en del tillmpningar
av matematiken nr matematikkurserna dyker upp i k 2 och senare.

Hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik vid MDH har under en lngre tid rekryterat
bra och examinerat studenter som fr relevanta arbeten efter examen. Fr att dra nytta av
detta varumrke och delar av denna rekryteringsbas vill vi bibehlla flygteknik som grund
i programmet och bygga vidare med kurser i datavetenskap och elektronik med fokus p
inbyggda system. mnet flygteknik kommer drfr behllas med ett tillgg av rymdteknik.
Vi har ven valt att lgga till rymdsystem i programnamnet vilket frefaller naturligt d
rymdelektronik har vldigt stora delar gemensamt med avionik/flygburen elektronik. Vi
anser att tillgget Rymdsystem kommer underltta studentrekryteringen d rymden
intresserar mnga. IDT har ocks en adjungerad professor (Fredrik Bruhn) som jobbar
inom rymdsystem och planer p att ytterligare frstrka rymdsidan finns genom en
utlysning av en lektorstjnst med rymdelektronik som inriktning. Utver dessa
rymdprofileringar p MDH finns ett intresse frn regionen och Vsters stad att profilera
sig mot rymdteknik, initiala samtal har hllits mellan Vsters stad och Rymdstyrelsen
kring detta.
Det som utmrker avionik/rymdelektronik i frhllande till systemelektronik i vrigt r de
krav p skerhet som finns i tillmpbara standarder. Standarder som allt fler branscher
frsker efterlikna vilket medfr att behovet av den examinerade civilingenjren frn
denna typ av program kommer att finnas inom mnga olika branscher, medicinsk teknik,
fordonsteknik (tg, bil, bt etc.), robotik, krnkraftsindustri fr att nmna ngra.
Infrandet av mer autonoma fordon och system kommer att ytterligare ka kraven p
skerhetskritisk design bde i hrdvara som mjukvara. Det till synes smala
utbildningsomrdet ger drfr mjligheter till en mycket bred arbetsmarknad.
Att den skerhetskritiska elektroniken r ett gemensamt drag med robotiken gr att denna
del av programmen kan samlsas. Samlsning i hgre rskurser r en frdel ur ekonomisk
synvinkel svl som mjligheter till gemensamma projekt som kan dra nytta av olika
kompetenser i mixade grupper. I vrigt r Civilingenjrsprogrammet i robotik skilt frn
det nya programmet och skall s vara fr att skapa tv tydliga identiteter. I likhet med
Robotikprogrammet skall det nya programmet vara ett spetsprogram som skall rekrytera
nationellt. Under 2013 anstlldes ytterligare en adjungerad professor frn Saab (Kristina
Forsberg), denna gng fr att skapa en Avionikinriktning p Masterprogrammet i
2
159
rende 8-9 Bilaga 5
Intelligenta Inbyggda System (IIS-master). Utvecklingen av denna inriktning har nyttjats i

utvecklingen av civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem. IIS-mastern kommer
drfr ocks att dra nytta av den kompetens som byggs upp kring det nya programmet. I
vrigt r dessa tv program inte konkurrenter d de har helt olika rekryteringsbas och IISmastern inte kan erbjuda den niv av frdjupning inom mnet som det nya
civilingenjrsprogrammet kommer kunna gra.
Civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem i relation till andra utbildningsprogram
p MDH med avseende p datavetenskap presenteras nedan i figur. I figuren framgr att
flygingenjrsprogrammet skiljer sig frn vriga program med sitt fokus p underhll och
drift framfr datavetenskap.
Programmets koppling till MDH:s FUS (Forsknings- och utbildningsstrategi)

Flyg- och rymdsystem kommer att ordna sig under det vergripande forskningsomrdet
Inbyggda System p IDT. Det finns ocks en tydlig koppling till Hlsoteknik och den nya
KKS-profilen (Kunskap- och KompetensStiftelsen) ESS-H (Embedded Sensor Systems for
Health) genom behovet av skerhetskritisk hrd- och mjukvara inom det
tillmpningsomrdet. Det nya programmet utvecklas i samarbete med Saab vilket medfr
en god mjlighet till framtida samproduktion av forskning men ven genom
samverkansinslag i grundutbildningsprogrammet. Programmet kan ocks tnkas
ytterligare strka samarbeten med lokal industri som Bombardier, ABB etc. Inrttandet av
det nya Civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem kopplar ocks direkt till FUSaktiviteten att frse svensk industri med spjutspetskompetens.
3
160
rende 8-9 Bilaga 5

Civilingenjrsexamen i flygoch rymdsystem
Degree of Master of Science in Engineering Aerospace Engineering
Programmets innehll och upplgg
Senare rs MDH-satsningar inom flygoch rymdomrdet tillvaratas i utbildningen d
anstllda adjungerande professorer och seniora lektorer inom flygoch rymdomrdet
intimt kopplas till utbildningen. En rad nya kurser och projektkurser inom flygoch
rymdsystem samt autonoma intelligenta farkoster r inkluderade i utbildningen. Vidare
baseras utbildningen ven p befintliga kurser inom utbildningsprogram p MDH ssom
civilingenjrsprogrammet i robotik och masterprogrammet i intelligenta inbyggda system.
Utbildningen, som strcker sig ver fem r, presenteras nedan i text och figur. Grn frg i
figuren representerar befintlig kurs utan behov av frndring, gul frg representerar
befintlig kurs med behov av frndring och orange frg representerar ny kurs.
4
161
rende 8-9 Bilaga 5
Figur 2 Programschema civilingenjrsprogrammet flygoch rymdsystem
5
162
rende 8-9 Bilaga 5
Utbildningen inleds r 1 med ett samlat kurspaket kallat ingenjrsvetenskap p 60 hp

som fokuserar p flygoch rymdsystem och syftar till att ta fram ingenjrer som kan bidra
till utveckling av nya produkter inom flygoch rymdomrdet i en modern team-baserad
milj. verordnade syften med ingenjrsvetenskapsret r att introducera studenterna i
flygoch rymdsystem samtidigt som studenterna svetsas samman under detta frsta r.
Ingenjrsvetenskapsret berr mnen som resterande fyra utbildningsrs kurser
fokuserar p och som en fljd drav innehar studenterna breda faktakunskaper och bred
frstelse fr flygoch rymdsystem redan efter det frsta ret. Individuellt och i grupp
frmr studenterna efter det frsta utbildningsret att frklara, ge exempel p,
generalisera och sammanfatta grundlggande principer i flygoch rymdsystem.
Studenterna har dessutom trnats i ett vetenskapligt kritiskt frhllningsstt dr
samhlleliga och etiska aspekter kopplade till utveckling av flygoch rymdsystem belysts.
Vidare innehar studenterna frmgan att planera och utifrn adekvata vetenskapliga
metoder p en grundlggande niv genomfra, och redovisa resultatet av, ett projekt i
arbetsgrupper inom flygoch rymdsystem inom uppstllda ramar.
r 2 bjuder p mer klassiska ingenjrskurser ssom vektoralgebra, envariabelkalkyl,
mekanik och elektroniksystem i syfte att bredda studenternas kunskaper i matematik,
fysik och elektronik som studenterna behver innan de gr vidare mot frdjupade
ingenjrskurser p avancerad niv. Frutom klassiska ingenjrskurser frdjupar
studenterna sina kunskaper och frdigheter inom flygoch rymdsystemomrdet i och med
kurserna mnskliga faktorerna, datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion,
flygplansstrukturer och materiallra I samt utveckling av avioniksystem.
Lrandefokus vrider under det andra ret ver frn faktakunskaper och frstelse till att
fokusera allt mer p viktiga baskunskaper inom matematik, elektronik, datorteknik och
mekanik. Detta gr att studenterna mer sjlvstndigt kan tillmpa, berkna, modifiera,
relatera och skissera olika aspekter kopplade till flygoch rymdsystem. Studenternas
kunskaper, frdigheter och vrderingsfrmgor utvecklas svl individuellt som i grupp
(laborationer, projekt och gruppuppgifter) vilket stller hgre krav p studentens frmga
att ta ansvar fr det egna lrandet och frmgan att inkludera alla gruppmedlemmar i
grupparbetet och att personligen aktivt delta i grupparbetet.
ven r 3 innehller ett antal klassiska ingenjrskurser ssom reglerteknik, numeriska
metoder och flervariabelkalkyl vilket ytterligare breddar studenternas ingenjrsmssiga
grund att st p. Vidare s frdjupar studenterna under r 3 ytterligare sina kunskaper
inom flygoch rymdsystem d de lser kurser ssom flygsystemteknik, mtteknik,
kvalitets- och underhllsteknik och autonoma intelligenta farkoster. Efter utbildningens
tre frsta r innehar studenterna fljaktligen breda kunskaper i matematik, fysik,
elektronik, avionik och flygteknik, vilka r ndvndiga under utbildningens tv avslutande
r (dr avancerade kurser som i huvudsak fokuserar p skerhetskritiska inbyggda system
lses). Fokus under det tredje ret vrider ver frn tillmpning till att fokusera allt mer p
analys och kritisk bearbetning av aspekter kopplade till flygoch rymdsystem. Vidare s
utvecklas studenternas frmgor att stta tekniken i ett miljmssigt, etiskt och
samhlleligt hllbart sammanhang och drigenom analysera och identifiera teknikens
pverkan p miljn, mnniskan och samhllet.
r 4 innefattar kurser p avancerad niv inom elektronik, programmering, inbyggda
system samt flygoch rymdsystem med fokus p utveckling av skerhetskritiska inbyggda
system. Kunskaper p en avancerad niv inom skerhetskritiska inbyggda system
efterfrgas ven inom andra branscher vilket gr studenterna mycket attraktiva ven
utanfr flygoch rymdindustrin efter avslutad utbildning. Nivn p kurserna som ingr i
6
163
rende 8-9 Bilaga 5
det fjrde utbildningsret stller hga krav p svl intellektuell mognad som kompetens
inom skerhetskritiska inbyggda system med fokus p flygoch rymdsystem. Kurserna
stller hga krav p frmga att sjlvstndigt syntetisera principer och vrdera olika
design- och strategival. Vidare stller den hga komplexitetsnivn i kombination med
svl individuella som gruppbaserade aktiviteter hga krav p studentens skriftliga och
muntliga frmga. Studenten skall i dialog med olika grupper kunna redogra fr sina
slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund fr dessa.
r 5 inleds under hstterminen med kursen forskningsmetodik inom naturvetenskap
och teknik varp studenterna genomfr kursen projekt flygoch rymdsystem II.
Projektkursen stter tidigare lsta kurser inom elektronik, inbyggda system och flygoch
rymdteknik i ett industriellt sammanhang. Projektet bedrivs enligt en etablerad
utvecklingsmodell i ett formellt styrt utvecklingsprojekt dr kravhantering, design,
validering och verifiering utgr viktiga delmoment. Dessa inledande kurser under det
femte utbildningsret stller mycket hga krav p studenternas frmga att sjlvstndigt
planera, exekvera och presentera ett utvecklingsprojekt avseende ett modernt
skerhetskritiskt inbyggt system i en verklighetstrogen och teambaserad utvecklingsmilj.
Vidare s stller projektkursen krav p studenternas frmga att argumentera fr
teknikens samhlleliga och etiska aspekter, dess mjligheter och begrnsningar, och det
ansvar mnniskor har fr hur den anvnds.
Efter hstterminens kurser i forskningsmetodik och projekt i flygoch rymdsystem str
studenterna vl rustade infr det avslutande examensarbetet som genomfrs under
vrterminen. Examensarbetet, som utgr det avslutande momentet i utbildningen,
kommer att genomfras i enlighet med den nya arbetsprocessen fr examensarbeten inom
IDT. Den nya arbetsprocessen fr examensarbeten beskrivs i detalj under egen rubrik i
detta dokument.
7
164
rende 8-9 Bilaga 5
Befintliga kurser som planeras ing i programmet

Ett flertal av kurserna som planeras ing i programmet ges redan idag inom
hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik, civilingenjrsprogrammet i robotik samt inom
masterprogrammet i intelligenta inbyggda system.
Ngra av kurserna kommer att revideras dels fr att ka kopplingen till det nya
programmet dels fr att ytterligare frbttra kvalitn i dessa kurser. Detta arbete kommer
att intensifieras efter det att beslut tagits om att inrtta programmet.
Kurserna inom elektronik ssom exempelvis Elektronik grundkurs, Elektroniksystem,
Komplexa elektroniksystem har samtliga kursutvrderingsvrden p ver 4,0. Flertalet
kurser inom datavetenskap och flygteknik har ocks vrden kring 4,0 ngra nrmar sig
hgsta betyget 5,0.
Vad gller genomstrmning i enskilda kurser s analyseras detta fortlpande i samband
med kursanalys som grs efter varje kurstillflle. Samtliga kurser har en tillhrighet p en
avdelning inom IDT och denna ansvarar fr att se till att frndringar i upplgg, kursplan
eller examination genomfrs i de fall d detta anses ndvndigt.
IDT har under 2014 infrt ett systematiskt arbetsstt kring kursutveckling dr lrarlag
konstruerade efter hur kurser hnger samman och bygger p varandra klustrats ihop och
trffas fyra gnger per lsr fr att g igenom kursutvrderingar, freslagna frndringar,
uppstart och uppfljning.
8
165
rende 8-9 Bilaga 5
Tabell 1 Kurser i utbildningsprogrammet

Befintliga kurser utan frndring
Befintliga kurser med revideringar
Nya kurser
Grundlggande programmering 7,5

hp
Mtteknik 7,5 hp
Introduktion till
datorer 2,5 hp
Datastrukturer, algoritmer och

programkonstruktion 7,5 hp
Reglerteknik 7,5 hp
(rev. pga. nya kursen grundlggande
reglerteknik 2,5 hp)
Grundlggande
reglerteknik 2,5 hp
Inbyggda system I 7,5 hp
(f.d. Avionik I)
Projekt flygoch

rymdsystem I 7,5 hp
Inbyggda system II 7,5 hp
Flygsystemteknik 7,5 hp (f.d.

Flygsystemteknik 15 hp)
Utveckling av
avioniksystem 7,5 hp
Skerhetskritiska system 7,5 hp
Aerodynamik och flygmekanik 10 hp (f.d.

Aerodynamik och flygmekanik 7,5 hp
Autonoma intelligenta
farkoster 7,5 hp
Programmering av tillfrlitliga
inbyggda system 7,5 hp
Introduktion till flygoch rymdsystem 5 hp

(f.d. Introduktion till flygteknik 7,5 hp)
Elektronik i rymden 7,5

hp
Modellbaserad utveckling 7,5 hp
Kvalitets- och underhllsteknik 15 hp
Design av feltoleranta
system 7,5 hp
Forskningsmetodik inom
naturvetenskap och teknik 7,5 hp
Flygmotorteknik 7,5 hp
Design av autonoma
flygoch rymdsystem
7,5 hp
Elektronik grundkurs 7,5 hp
Examensarbete fr civilingenjrsexamen i
flygoch rymdsystem 30 hp
(fljer samma modell som vriga
kursplaner fr examensarbeten inom IS)
Projekt flygoch

rymdsystem II 22,5 hp
Elektroniksystem 7,5 hp
Komplexa elektroniksystem 7,5 hp
Mnskliga faktorerna 7,5 hp
Flygplansstrukturer och materiallra
I 7,5 hp
Envariabelkalkyl 7,5 hp
Flervariabelkalkyl 7,5 hp
Vektoralgebra 7,5 hp
Numeriska metoder 7,5 hp
Mekanik I 7,5 hp
9
166
rende 8-9 Bilaga 5
r 1 - Ingenjrsvetenskap i detalj
Utbildningen inleds med kurspaketet Ingenjrsvetenskap vilket syftar till att redan frsta
ret ge studenterna en helhetsbild av utbildningen, ett upplgg som hmtats frn MIT
(Massachusetts Institute of Technology). I kurspaketet fr studenten lra sig frdigheter
som gr det mjligt att bli en effektiv rymd-/flygingenjr i kombination med att ven lra
sig att tillgodogra sig stora mngder domnspecifikt material. Kurspaketet avspeglar de
dubbla mlen med utbildningens undervisning, disciplinrt material kombinerat med
vriga frdigheter som krvs av en framgngsrik flygoch rymdingenjr. Ett koncept som
r kopplat till inlrning enligt CDIO-modellen.
Det frsta och tillika grundlggande mlet med Ingenjrsvetenskap r att ge studenten en
gedigen frstelse av grundlggande discipliner inom flygoch rymdteknik, liksom deras
inbrdes relation och tillmpningar. De prioriterade disciplinerna r avionik (A),
aerodynamik (AE), datorer och programmering (D), elektronik (E), flygteknik (F),
flygmotorteknik (M), och reglerteknik (R). Mlet med att undervisa dessa mnen p ett
unisont stt, r att kunna pvisa gemensamma intellektuella grunder fr ingende
discipliner, liksom visa hur mnen vvs samman vid lsande av ett systemproblem (SP).
Genomgende under kurspaketet r att visa p kopplingen och samspelet mellan dessa
olika discipliner.
Det andra mlet med ingenjrsvetenskap r att guida studenten till en frstelse fr
grundlggande kompetenser, kunskaper och kvaliter som r gemensamma drag hos
framgngsrika ingenjrer. Detta inkluderar t.ex. kunskaper i framgngsrikt grupparbete
(inkl. kommunikation med tekniska och grafiska hjlpmedel) och sjlvstndigt arbete
(lsa, forska, experimentera). Framgngsrika ingenjrer har dessutom frmgan att gra
skattningar av dligt knda parametrar, skapa konceptuella modeller av system, bedma
tillmpbarheten av olika modeller och deras mjliga lsningar p relevanta problem, och
slutligen designa nya lsningar till tekniska utmaningar. Ingenjrer i ledande stllning
knner till samspelet mellan tekniska lsningar och etiska, ekonomiska, politiska, sociala
och miljrelaterade behov och begrnsningar som rder i det omgivande samhllet.
Kurspaketet i ingenjrsvetenskapsret leds av ett lrarlag som r engagerat under hela
kurspaketets genomfrande. Lrarlaget bestr av de lrare som r kursansvariga fr
respektive ingende disciplin, lraren ansvarig fr systemproblemet/projektet samt en
lrare med ett vergripande ansvar fr kurspaketet ingenjrsvetenskap (denna lrare kan
vara en av de nyss nmnda, eller en annan lrare). Med frdel finns ven fr tidsperioden
aktuell lab-assistent med p mten.
Under hela kurspaketet uppdateras ett Excel-ark med alla studenters prestationer i alla
ingende kursmoment. Hr bokfrs resultat av alla inlmningsuppgifter, tentamina,
projektredovisningar, etc. Dessutom bokfrs den tid studenterna rapporterat att de lagt
ned p alla arbetsuppgifter. Excel-arket r ett av de viktigaste verktygen i hela kurspaketet,
d mlet r att hlla en konstant och lagom arbetsbelastning fr studenter plus att nra
flja och upptcka de studenter som eventuellt fr problem med att flja sin utbildning.
Under hela kursens gng kommer det finnas korta veckomten dr hela lrarlaget trffas.
Veckomtet tar ca 30 minuter i ansprk (alternativt 60 minuter om det blir ett
lunchmte). Vid veckomten kommer bland annat fljande gs igenom:
1. G igenom vad som hnde fregende vecka: Hur klarade sig studenter p senaste
examinationsmoment? Var det fr svrt/enkelt? Svaret p frgor som dessa noteras infr
framtiden ty ett av det viktigaste syftet med veckomtet r att hitta eventuella studenter
som har problem och utifrn det diskutera, och vid behov identifiera en eventuell
tgrdsplan, fresl extra handledning, etc. Varje uppgift/examinationsmoment har en
skattad tidstgng kopplad till sig, vilken studenten fyller i veckovis. Det r sedan lab10
167
rende 8-9 Bilaga 5
assistentens ansvar att bokfra denna tid och presentera den p veckomtet. Genom att g
igenom ackumulerad studenttid, jmfrt med mlsiffror etableras en knsla fr
studenternas arbetsbelastning i lrarlaget.
2. G igenom kommande veckas aktiviteter: Alla i lrarlaget presenterar kortfattat vad de
ska frelsa om i syfte att skapa en helhetsbild fr samtliga i lrarlaget om vad som gs
igenom under den kommande veckan. Vidare tillses att kommande uppgifter och
examinationsmoment r frdiga och testkrda.
Lrare med vergripande kursansvar har flera arbetsuppgifter, bl.a.:
Hlla i veckomten.
Ansvara fr Excel-arket.
Frelsningar anvnds i huvudsak som undervisningsform dr ett terkommande inslag

r konceptfrgor som besvaras med hjlp av mentometerknappar dr lraren och
studenterna fr terkoppling p svarsutfallet i realtid. P detta vis fr lraren momentan
terkoppling p huruvida studenterna har frsttt eller ej och kan utifrn detta vlja att
ytterligare frklara eller g igenom berrt material. I motsats till konventionell
frelsningsmetodik dr lraren pratar och studenterna lyssnar s anvnds Omvnd
frelsningsmetodik i mycket hg utstrckning dr studenterna fr diskutera och lsa
uppgifter i grupp samtidigt som lraren gr runt mellan grupperna och stller relevanta
frgor, och fngar upp de studenter som r fel ute. Uppgifter och inlmningsuppgifter
under ret syftar till att anvndas i det strre projektet i slutet av ret. Studenter hgre
upp i rskurserna agerar under det frsta ret handledare, enligt modellen fr
Supplementary Instructors (SI), och hjlper studenterna individuellt, eller i grupper om
fler studenter.
Studentforskningsprogrammet SFP
Frn r 3 kommer studenter erbjudas mjlighet att delta i SFP
(StudentForskningsProgrammet/SF-programmet), vilket r en id som har sitt ursprung
frn UROP (Undergraduate Research Opportunities Project) p MIT.
Studentforskningsprogrammet har som ml att skapa och stdja forskningssamarbeten
mellan programmets studenter och forskare. SF-programmet erbjuder duktiga studenter
en mjlighet att arbeta med spjutspetsforskning, oavsett om studenten blir en aktiv del av
ett etablerat forskningsprojekt eller driver sina egna ider. Ett SF-projekt kan utlysas av en
forskare, eller hrstamma frn att en student kontaktar en forskare/mjlig SFPhandledare. Under tiden som SFP-arbetet genomfrs kommer studenten ha tillgng till en
handledare/mentor.
Projekt
Det finns olika typer av projekt en student kan vlja mellan, t.ex. fljande:
En forskare utlyser ett mjligt SF-projekt, finansiell ersttning utgr
Studenten freslr en id han/hon vill arbeta p. Arbetet utfrs av studenten, i
samverkan av en forskargrupp (inkl. handledare/mentor). Eventuellt utgr
finansiell ersttning.
Anskan
En anskan om att f gra ett SF-projekt ska vara 1-3 sidor, som tydligt beskriver den
forskningsid studenten vill arbeta med. Anskan ska ven beskriva var och hur arbetet
kommer genomfras (med tydliga arbetsuppgifter), en preliminr tidsplan fr arbetet och
slutligen beskriva varfr studenten r intresserad av ett SFP och studentens
11
168
rende 8-9 Bilaga 5
frhoppningar om vad SFP ska leda till. En ny, eller uppdaterad, anskan mste skrivas
vid start av varje SF-projekt, ven om det r fortsttning av ett tidigare SF-projekt. Detta
fr att tydligt visa vilka arbetsuppgifter som ingr under nya tidsperioden.
Genomfrande
En typisk tidsram fr ett SF-projekt r vrtermin, hsttermin, eller sommaruppehll.
Studenten br ha mjlighet att utanfr sitt vanliga kursarbete kunna lgga 4-10
timmar/vecka p sitt SF-projekt. Arbetet kan genomfras i forskargruppens lokaler, eller
p annan lmplig plats.
Utvrderingar
Utvrderingar av SFP-arbetet r av stor vikt fr alla inblandade i SFP-projekt. Det
kommer krvas tv utvrderingar vid slutet av varje termin/sommar. En fylls i av
studenten och en fylls i av studentens forskningshandledare. Dessa utvrderingar r
obligatoriska oavsett om SFP-arbetet var fr kurspong, betalning eller frivilligt arbete.
Studentutvrderingen ska beskriva den personliga och tekniska utvecklingen under det
gngna halvret, inkludera framgngar och utmaningarna i SFP-forskningen, effekten av
SFP-arbetet p studentens grundutbildningskarrir. Forskningshandledarutvrderingen
kommer innehlla kommentarer om genomfrt arbete och mjliga fortsttningar p
arbetet.
Frvntat resultat
SF-projekten frvntas ge studenter mjlighet att frdjupa sina kunskaper i samverkan
med existerande forskning. Resultat av framgngsrika SFP-arbeten kommer ing som del i
forskningsrapporter, alternativt kunna bli en egen publikation. Vinst fr forskargrupper,
utver mjlighet till del av publikationer, r att de p ett tidigt skede fr mjlighet att lra
knna studenter och framtida mjliga doktorander.
Kvalitetsskring av examensarbeten
En ny arbetsprocess fr examensarbeten, som syftar till kvalitetsskring, kommer att
tillmpas inom Civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem. Nedan beskrivs den nya
processen fr examensarbeten p IDT-Vsters, vilken blir den gllande arbetsprocessen
fr examensarbeten ven fr studenterna vid civilingenjrsprogrammet i flygoch
rymdsystem. Studenterna som genomgr examensarbeteskursen kommer att flja en
ttastegsprocess som beskrivs i text nedan:
1. Examensarbetsprocessen i form av en kurs
Ett av syftena med de freslagna frndringarna r att ge en klar och strmlinjeformad
process, vilket synliggr statusen p respektive student som r involverad i kursen
samtidigt som det markerar en klar grns fr mngden handledning och examination som
krvs fr respektive examensarbete. Examensarbetsprocessen r designad s att den
genomfrs som en kurs med en uppsttning instanser. Varje instans prglas av spikade
startoch slutdatum samt schemalagda examinationsmoment etc.
P en given niv (kandidat och magister/master) r alla instanser gemensamma ver
utbildningsprogramgrnserna. Tanken r att alla examensarbeten p IDT p en given niv
skall starta vid samma tidpunkt, avslutas vid samma tidpunkt och ha samma
examinationsmoment. Fr examensarbeten p avancerad niv (magister, master och
civilingenjr) ges kursen vid tv tillfllen per r:
hstterminen (september januari)

12
169
rende 8-9 Bilaga 5
vrterminen (januari juni)
2. ppningsdag
Studenterna frvntas att starta arbetet med sina examensarbeten omedelbart nr kursen
fr examensarbeten inleds. I enlighet med detta s finns det ett behov att skerstlla att
varje student:
Frstr vad ett examensarbete r, vad som innefattas och hur de genomfr ett
examensarbete
Ges mjlighet att hitta ett lmpligt frslag p mne fr examensarbete fre
kursstart
Mellan en och tv mnader fre kursen startar s organiseras en ppningsdag

innehllande tv delar; en introduktionspresentation samt mjligheten fr fretag att
trffa studenter. Syftet med introduktionspresentationen r att informera studenterna om
skrivande av examensarbete, processen fr examensarbeten samt att orientera
studenterna i lmpliga resurser att nyttja i samband med kursen. Syftet med fretagstudent-trffen r dels att bereda en mjlighet fr fretag att presentera examensarbeten
som de sker studenter till och dels att erbjuda en mjlighet fr studenter att komma i
kontakt med fretag att skriva examensarbete fr.
3. Kursstarten
Avseende anskan om examensarbete s r det examinatorns ansvar att skerstlla att
innehllet i det freslagna examensarbetet innehller tillrckligt med utmaningar och
tillrckliga vetenskapliga bidrag fr att studenten skall kunna f sitt examensarbete
godknt. I hndelse av att examensarbetet genomfrs i samarbete med ett fretag s
mste examinatorn och handledaren spela en aktiv roll i skapandet av frslaget till
problemformulering; de mste skerstlla, att nivn p examensarbetet r tillrcklig fr
att f examensarbetet godknt. Vad processen fr examensarbete anbelangar s mste alla
anskningar avseende mne fr examensarbete senast ha godknts av examinatorn vid
kursens start.
4. Frsta examinationsmomentet: Status- och planeringsuppfljning
Syftet med detta nya examinationsmoment r att skerstlla att studenterna inleder
examensarbetet med att f frstelse fr vad syftet r med arbetet, att placera
examensarbetet i en kontext genom att kartlgga tidigare forskning inom omrdet och
planera inriktningen p arbetet. Vidare skall problemstllningen, kartlggning av tidigare
forskning inom omrdet, metoden samt planen fr examensarbetet utvrderas. Infr
denna examination frvntas studenten:
Skriva delar av den slutliga rapporten (problemformulering, redogra fr tidigare

forskning, metod samt plan) som en initial rapport.
Presentera statusen p arbetet. Detaljrikedomen inom detta omrde skall i detta
fall vara raffinerad. Detta skall gras i mindre grupper i form av att studenterna
lser varandras rapporter och sedan diskuterar kvaliteten p planerna under
verinseende av kursansvarig och assisterad av ett antal handledare.
13
170
rende 8-9 Bilaga 5
5. Andra examinationsmomentet: Den slutgiltiga rapporten

Ungefr 3 veckor fre presentationsdagen skall studenterna lmna in den slutgiltiga
versionen av sina examensarbeten. Handledare behver inte lngre i frvg godknna
rapporten fr att examensarbetet skall f skickas in fr bedmning. Istllet s pbrjas
bedmningen explicit i form av att studenten aktivt ansker om bedmning genom att
skicka in examensarbetet till Urkund. En utvrderingsmall skall anvndas vid
betygsttning av examensarbetena. Bedmningsmallen beskriver kriterierna, mot
bakgrund av de nationella examensmlen, och anvnds vid betygssttning av arbetet.
6. Opponering
En vecka fre presentationerna skall ett presentationsschema ansls. magister- och
masterstudenter skall d vlja ut ett examensarbete frn listan av godknda arbeten.
Opponentskap tilldelas enligt principen frst till kvarn fr att skerstlla att
opponenterna frdelas jmnt mellan examensarbetena. Opponenterna skall skicka in en
opponeringsrapport 3 dagar fre presentationen till sin examinator och de r tvungna att
stlla frgor p presentationen.
7. Tredje examinationsmomentet: Presentations- och
avslutningsceremoni
Studenter vars examensarbeten har blivit godknda mste presentera sina
examensarbeten p ett ppet seminarium infr examinationskommitt, opponent,
klasskamrater och fretaget som de samarbetat med. Presentationerna organiseras i fyra
delar; studenten presenterar sitt examensarbete, opposition av andra studenter,
examinationskommittn stller frgor till studenten, och i mn av tid stller publiken
frgor.
8. Avslutsfas
Vid slutet av kursen skall resultaten fras in i Ladok. Studenter vars examensarbeten inte
har blivit godknda efter tv omgranskningar skall tilldelas betyget underknt fr kursen.
Dessa studenter mste p nytt ska till nsta kurstillflle med ett nytt mne fr
examensarbetet. Examensarbeten som inte har godknts inom ett r skall ocks
underknnas.
14
171
rende 8-9 Bilaga 5
Lrarkompetens
Det nya freslagna civilingenjrsprogrammet r en vidareutveckling av det existerande
Hgskoleingenjrsprogrammet i Flygteknik. Det betyder att den lrarkompetens som
finns idag kommer att utgra en del av lrarkompetensen ven fr det nya programmet.
Dagens flygteknikprogram drivs dock till stor del av externa lrare och fr att f en bttre
intern kompetens p MDH som kan bidra till utveckling av en akademisk milj inom
omrdet har IDT pbrjat implementering av en kompetensfrstrkningsplan som tagits
fram fr ngot r sedan. En av hgskoleingenjrsprogrammets adjunkter skall pbrja
forskarutbildning samt att en lektorstjnst har utlysts inom omrdet Avionik (rendet
ligger i skrivande stund hos sakkunniga som utvrderar de skande). Ytterligare en
lektorstjnst r planerad och kommer lysas ut inom kort, denna gng med inriktning mot
rymdelektronik. Fr denna nya utlysning har vi frskrat oss om att det finns kompetenta
personer i regionen som r intresserade av att ska. Sedan knappt ett r har MDH ocks
en adjungerad professor med Flyg/Rymd-bakgrund p 20% (Fredrik Bruhn), en tjnst
som p sikt skulle kunna utkas fr ett strre engagemang inom grundutbildning.
I vrigt har det nya civilingenjrsprogrammet byggts p med kurser i datavetenskap och
elektronik inom omrdet inbyggda system. Kompetens inom dessa omrden finns p IDT
dr lrare inom Civilingenjrsprogrammet i Robotik, Datavetenskapliga programmet och
Masterprogrammet i Inbyggda System kommer att undervisa p det nya programmet bde
i samlsningskurser med andra program och i specifika kurser fr det nya programmet. I
den mn lrare slutar p MDH kommer sannolikt ersttningsrekryteringar att behvas
men i dagslget r det bara Gordana Dodig-Crnkovic som vi vet kommer att sluta p MDH
fr en ny tjnst p Chalmers. Denna vergng kommer att ske gradvis vilket gr att vi
rknar med att kunna nyttja Gordana initialt i utvecklingen av det nya programmet. Det
samma gller personal som pensioneras under de nrmsta ren. I vrigt hnvisas frgor
kring lrarkompetens till den kompetensmatris som finns bifogad till denna anskan.
15
172
rende 8-9 Bilaga 5
Forsknings och utbildningsmiljn fr programmet

Civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem kommer att tillhra forskningsmiljn
Inbyggda System (IS) som r en del av akademin fr Innovation, Design och Teknik (IDT)
p Mlardalens hgskola. IS r en vrldsledande forskningsmilj inom utveckling,
modellering och analys av inbyggda realtidssystem, dvs. det forskningsomrde som
programmet till stor del kommer att bygga p. Microsoft Research rankar fr nrvarande
IS som den femte bsta forskningsmiljn inom realtidssystem i Europa (bst i Sverige) och
som den nst bsta inom programvaruteknik (software engineering) i Sverige efter
Uppsala Universitet.
2013 lg forskningsbudgeten fr IS p 76 miljoner kronor. Av denna var 24 miljoner
kronor direkta statliga forskningsanslag (fakultetsmedel). Forskningsanslaget vxlas
sedan upp 4.5 gnger genom finansiering frn externa forskningsfinansirer, ssom
Kunskaps och Kompetensstiftelsen, Stiftelsen fr strategisk forskning, Vinnova, och EU
anslag. Dessa direkta anslag kompletterades av ytterligare 32 miljoner kronor in kind
anslag frn nringslivet. Fr nrvarande har IS 25 professorer (varav 15 r permanent
anstllda och vriga r adjungerade professorer frn nringslivet eller gstprofessorer), 46
seniora forskare (varav 9 docenter) och 72 doktorander.
IS erbjuder en stark internationell forskningsmilj som karakteriseras av samarbete,
ppenhet och laganda. Vi har en blandning av etablerade och unga forskare, dr ett flertal
r delvis anstllda eller finansierade av nringslivet. Vi har ocks en stark tradition av att
personal flyttar fram och tillbaks mellan IS och nringslivet, liksom ett starkt utbyte med
andra internationella forskningsmiljer ver hela vrlden. De flesta av vra forskare och
doktorander ingr, i strre eller mindre mngd, i vr grundutbildning, som lrare,
handledare, examinatorer eller med program- och kursutveckling. Trots storleken p IS
och bredden p vrt verksamhetsomrde har vi en stark tradition av att konsolidera oss
och samarbeta mellan forskningsoch utbildningsomrden samt med industriella och
akademiska partners.
Forskning och utbildning inom IS r indelade i fljande sex omrden:
Robotik och avionik. Vr forskning inom robotik och avionik inkluderar

forskning och utbildning inom autonoma undervattens- och rymdfarkoster. Ett
stort fokus ligger p plitlig elektronik, hghastighetssyncentrum och artificiell
intelligens som delar i mnniska-robot interaktion, autonom navigation och
utveckling av artificiell syn. Omrdet har ocks stor kompetens inom det rent
flygtekniska omrdet och ger idag kurser inom omrden ssom avioniksystem,
aerodynamik, flygmotorteknik, underhll av flyg och flygmateriallra. Personal
inom omrdet ansvarar idag fr tv utbildningar, Civilingenjrsprogrammet i
robotik samt Hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Mycket hg. Denna
kompetens r essentiell fr programmets fokusering p aerodynamik,
flygteknik, elektronik, avionik samt artificiell intelligens, och utgr sjlva basen
fr programmet. Ett flygplan eller rymdfarkost delar mnga egenskaper med
robotar, markbundna svl som undervattensrobotar.
Realtidssystem. Vr forskning och utbildning inom realtidssystem omfattar

konstruktion av frutsgbar mjukvara fr tidskritiska system. De centrala
forskningsomrdena omfattar schemalggning, datakommunikation och
realtidsoperativsystem. Forskningen adresserar bde mekanismer och
protokoll fr frutsgbarhet och modellering och analys fr att verifiera
temporal korrekthet. Personal inom detta omrde ansvarar fr utbildningen
16
173
rende 8-9 Bilaga 5
Masterprogrammet inom intelligenta inbyggda system och ger ett flertal

kurser p andra program dribland civilingenjrsprogrammet i robotik.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hg. Realtidskraven
inom flygoch rymdsystem r mycket hga och stora krav stlls p
determinism och implementation av verifierbara realtidsmekanismer vid
utveckling av dessa system.
Tillfrlitliga system. IS forskning inom tillfrlitliga system omfattar tekniker

fr att bygga skra och tillfrlitliga system med hg tillgnglighet. Forskningen
koncentrerar sig p frhllandet mellan hur system designas och hur de
certifieras. Tekniker ssom kravhantering, arkitekturbaserad verifiering samt
effektiv och tillfrlitlig automatiserad mjukvarutestning ingr i omrdet.
Personal frn detta omrde utvecklar och ger kurser p de flesta
grundutbildningsprogram inom IS.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hg. Tillfrlitlighet,
kravhantering och certifieringsfrgor r starkt frknippade med flygoch
rymdsystem.
Sensorsystem och hlsa. Forskning och utbildning inom detta omrde

omfattar bland annat tillfrlitlighet vid datainsamling av data frn sensorer,
bde p mnniskokroppen, men ven mekaniska system. Vidare omfattar
omrdet ven kommunikation och trdls kommunikation av sensordata dr
aspekter som tillfrlitlighet, skerhet och integritet r viktiga parametrar.
Slutligen omfattar omrdet ven signalbehandling och beslutsstd. Personal
frn omrdet ger i dag kurser i flertalet av vra utbildningsprogram p IS.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hg. Sensorsystem
och tillfrlitlig datakommunikation r viktiga omrden vid utveckling av
flygande system. Dessutom kan monitorering av piloten vara viktiga aspekter
vid utveckling av framtidens flygoch rymdsystem.
Programvaruteknik: Forskningen inom programvaruteknik omfattar

metoder, processer och verktyg fr utveckling av storskalig, komplex industriell
mjukvara. Ett stort fokus p komponentbaserad och modellbaserad
programvaruteknik finns, dr de huvudsakliga mlen r att gra mjukvara och
mjukvaruintensiva system mer effektiva och av hgre kvalitet. Personal frn
omrdet ansvarar fr utbildningarna Masterprogrammet i programvaruteknik
och Magisterprogrammet i programvaruteknik, dessutom ges ett flertal
kurser i de vriga utbildningsprogrammen p IS.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Medelhg. Flygplan
och rymdfarkoster blir beroende av strre och strre mngder mjukvara varvid
komplexiteten i dessa system kar. Kraven p effektiva och kvalitetsskrade
processer fr mjukvaruutveckling kar d.
Verifiering och validering: Detta omrde hanterar tekniker och verktyg fr

att verifiera och validera korrekthet p mjukvara, med ett speciellt fokus p
modellbaserad testning och model-checking av tids- och arktitekturmodeller.
Syftet r att utveckla effektiva och relevanta verifieringsmetoder som r
applicerbara i industrin. Forskningen innefattar utveckling och anpassningar
av modelleringsnotationer, formell analys av inbyggda system och statisk
kllkodsanalys.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hg. Att formellt
kunna verifiera och validera korrekthet r kritiskt fr mjukvara i flygplan och
rymdfarkoster. Inom ramen fr programmet kommer detta att ing, specifikt
inom kurserna Utveckling av luftburna system samt Projekt i flygoch
rymdsystem (22,5 hp).
Denna mix av forskning och utbildning sammantaget gr att ett flygoch
17
174
rende 8-9 Bilaga 5
rymdsystemprogram r en fullt naturlig utveckling av IS befintliga verksamhet.
Ngra exempel p framgngsrika resultat inom IS (referenser sist i dokumentet)

Inom omrdet robotik och avionik
Mnniska-robotinteraktion. Inom omrdet har forskning runt design och
implementation av ett unikt system fr interaktiv programmering av industriella robotar
som schemalgger och planerar en robotcell betydligt enklare och mer intuitivt
genomfrts. Detta leder till minskade krav p expertis och snabbare programmering av
industrirobotari.
Artificiellt syncentrum: Inom omrdet har ett hrdvarubaserat 3D visionssystem
utvecklats. Systemet r tnkt att kunna anvndas i mnga robotapplikationer och
mjliggra ett artificiellt syncentrumii.
Autonom navigation och kartlggning: Baserat p visionssystemet har en
visionsbaserad autonom farkost utvecklatsiii. Systemet klarar av att skapa en karta ver
ett omrde utan frinformation baserat enbart p visuell information frn naturliga
landmrken.
Intelligenta industriella system: Stor forskning inom sjlvlrande-,
sjlvdiagnosticerande-och beslutssystem dr fallbaserad resonemangsteknik anvndsiv.
Inom omrdet realtidssystem
Schemalggning och synkronisering: Utveckling av tekniker, arkitektur och
analystekniker fr hierarkisk schemalggning av realtidssystemv. Dessa bidrag r viktiga
steg mot att frbttra hur inbyggda system byggs genom att minska dess komplexitet och
utvecklingstid. Vidare har tekniker fr att adaptera den hierarkiska konfigurationen
under krning utvecklatsvi. Dessutom har tekniker fr att stdja minnesrelaterad
predikterbarhet i hierarkiskt schemalagda realtidssystem som exekverar i multi-core
systemvii. Flera typer av synkroniseringsmekanismer som mjliggr msesidigt
uteslutning av resurser fr multiprocessorsystemviii samt hierarkiskt schemalagda
systemix,x har tagits fram.
Kommunikation: Framtagande av arkitekturer, protokoll och
schemalggningsalgoritmer fr frutsgbar kommunikation i realtid med hjlp av flera
olika ntverksteknologier ssom Switched Ethernetxi och CANxii.
Tidsanalys: Inom omrdet har probabilistiska tidsanalystekniker baserat p statistiska
modeller och sannolikhetslraxiii utvecklats. Vidare har man utvecklat nya
modelleringstekniker fr tidsanalys som tar hnsyn till offsetsxiv.
Inom omrdet tillfrlitliga system

Felmodellering och feldetektion: Inom omrdet har flera felmodeller fr att
garantera probabilistisk feltolerans fr fixprioritetssystem utvecklatsxv. Vidare har arbete
inom felpropagering i komponentbaserade system gjortsxvi. Forskningen baseras p
18
175
rende 8-9 Bilaga 5
anomalidetektion i komplexa stokastiska miljer (swarm robotics)xvii i kombination med

lmpliga arkitekturella mnster fr terhmtningxviii.
Strategier fr feltolerans: Ett flertal nya feltoleranta strategier fr bde enprocessors
och distribuerade system har tagits fram. Inom omrdet har tekniker fr feltolerant
schemalgning i enprocessorsystem med blandad kritikalitetxix utvecklats. Dessa tekniker
inkluderar tidsdimensionen i redundanta system med ls synkronisationxx. Vidare har
detta arbete utkats till att inkludera metoder ven fr distribuerade realtidssysten och
multiprocessorsystemxxi.
Inom omrdet sensorsystem och hlsoteknik
Sensorsystem fr rrelseanalys: Inom omrdet har forskning inom gyroskopiska
sensorer som anvnder signalbearbetning fr att eliminera effekterna av darrningar vid
datormusanvndingxxii utfrts. Design och utveckling av testriggar fr att utvrdera
rrelsesensorer har gjortsxxiii. En smartphone baserad demonstrator fr att skapa en
profil ver mtningar av anvndarens vitala fysiologiska parametrar harxxiv. Slutligen har
ocks algoritmer fr att detektera fall utvecklats genom att anvnda den inbyggda
accelerometern i en smartphone.
Intelligenta beslutsstdsystem: IS har mer n 14 rs erfarenhet av experimentell

forskning inom kliniska beslutsstdsystemxxv. Genom att anvnda artificiell intelligens
har beslutsstdsystem som underlttar fr lkare att ge frbttrad vrd utvecklats xxvi.
Tillfrlitliga frutsgbara trdlsa ntverk: Inom omrdet har forskning runt
design, implementation och analys av trdlsa industriella reglersystem utfrtsxxvii.
Frbttringar inom trdls kommunikation i tuffa industriella miljer p MAC
lagernivxxviii och ntverkslagernivxxix har gjorts.
Inom omrdet programvaruteknik
Komponentbaserad utveckling: Under cirka ett decennium av forskning inom
komponentbaserad utveckling har man identifierat de grundlggande koncepten runt
komponenterxxx, generella komponentmodellerxxxi och komponentmodeller fr inbyggda
systemxxxii dr specifikationer och komponering av funktionella och ickefunktionella
egenskaper r viktiga aspekter. Vidare har utvecklingsprocessen runt
komponentbaserade systemxxxiii beforskats.
Komponentmodeller fr inbyggda system: Inom omrdet programvaruteknik har
tv akademiska komponentmodeller utvecklats, SaveCCMxxxiv och dess vidareutveckling
ProComxxxv. Komponentmodellerna mjliggr specifikation analys och komponering av
komponenter system. I relation till bda dessa modeller har vi signifikant bidragit till
utvecklingen av den kommersiellt anvnda komponentmodellen Rubus Component
Modelxxxvi.
MDE design, kodgenerering och monitorering: Omrdet bidrog i arbetet med att
utveckla en modelleringsplattform fr design av komplexa inbyggda realtidssystem fr
olika domner, ssom telekom, flyg och rymdteknik, tg och bilindustrinxxxvii.
19
176
rende 8-9 Bilaga 5
Inom omrdet verifiering och validering

Modellbaserad testning av tidskritiska system: Inom omrdet har forskning inom
generering av testfall frn modeller till ett model-checkingproblem fr
tidsautomaterxxxviii. Antagande av tekniken inkluderar generering av testsviter fr IEC
1131 funktionsblockdiagram med maximal MCDC tckningxxxix.
Verktyg fr model-checking: IS har varit inblandad i utvecklingen av flera verktyg
fr model-checking, framfrallt verktyget UPPAALxl som har laddats ner mer n 100,000
gnger sedan 1995 och r allmnt anvnt inom bde akademin och industrin. 2013 blev
professor Paul Pettersson frn MDH, tillsammans med Professor Larsen och Professor
Wang tilldelade det prestigefyllda priset the CAV award fr utvecklingen av UPPAAL. IS
har ocks bidragit till verktyget REMESxli och verktyget UPPAAL Portxlii.
WCET-analys: Vr forskning inom Worst-Case Execution Time (WCET) analys r
mycket vlknd. Inom IS har vi utvecklat avancerade tekniker fr automatisk generering
av programfldesbegrnsningarxliii, i syfte att identifiera en approximativ tidsmodel p
kllkodsniv genom observeringarxliv, och fr WCET analys av parallella program med
trdar och delat minnexlv. WCET-analysverktyget SWEET anvnds av mnga
forskargrupper ver hela vrlden och the Mlardalen benchmarks har blivit de facto
standard vid utvrdering av WCET-analystekniker.
20
177
rende 8-9 Bilaga 5

Programmet r tnkt att anta 40 studenter per r med antagning
hsttermin. Rekryteringsmlet fr frstahandsskande ska p sikt
vara minst tv skande per plats.
Programmet marknadsfrs nationellt d de frsta rens kurser framfr allt kommer att
ges p svenska. Kurserna i de sista tv ren kommer att ges p engelska och kommer att
ha en del samlsning med master-programmet i Intelligenta Inbyggda System vilket
bddar fr att kurserna kan komma att erbjudas inom detta masterprogram samt fr
inresande utbytesstudenter och d ocks ha en internationell rekrytering.
Specifika aktiviteter
Nedan beskrivs de specifika rekryterings- och marknadsfringsinsatser fr att
utbildningen fr att kunna uppn rekryteringsmlen. Alla aktiviteter beskrivna planeras
och utfrs via IDT:s marknadsfringsgrupp i samarbete med eventuella
samarbetspartners.
Dessutom ska utbildningen presenteras i alla centralt anordnade aktiviteter ssom
Hgskoledagarna, Rekryteringsmssan, Sommarppet, Ringkampanjer, annonsering,
SACO-mssan.
1. Genomfra riktade gymnasieskolbesk, dr mlet r att beska teknikklasser och
elever i en frelsningsmilj fr att presentera MDH och specifika teknikutbildningar.
Idag har IDT ett ntverk med mer n 50 gymnasieskolor som kontinuerligt
uppdateras och expanderar.
2. Arrangera en Flyg- och rymdsystemdag i anslutning till den befintliga Robotikdagen
3. Kontinuerligt skriva pressmeddelanden och webbnyheter p svenska och engelska om
framstende studenter, studentprojekt, alumner, forskningen eller annat som
anknyter till utbildningsprogrammet.
4. Informationspass p Arbetsfrmedlingen i samarbete med vriga teknik- och
ingenjrsutbildningar vid IDT med temat Vad gr en ingenjr? Hr r fokus att f
upp gonen fr teknikjobben och hur det r att lsa till och jobba som ingenjr.
5. Delta i IDT:s projekt MDH tar ver dr flera teknikutbildningar med lrare och
studenter tar ver undervisningen p en gymnasieskola en hel eller halv skoldag. Idag
har IDT fyra gymnasieskolor dr detta koncept genomfrs rligen med gott resultat.
Nstkommande lsr mnar IDT att utka detta till 8-12 gymnasieskolor.
6. Tillsammans med vriga teknikutbildningar vid IDT delta i Unga Forskare.
Mlgrupper
Den frmsta mlgruppen fr rekryteringen till utbildningen r gymnasieelever och de som
har tagit studenten frn teknik eller naturvetenskapliga programmet p gymnasiet. En
stor grupp fr rekryteringsaktiviteterna r de studenter som lser vid basret vid MDH.
Att rekrytera studenter frn denna grupp men ven att hjlpa till att f fler elever att brja
lsa p basret har visat sig vldigt gynnsamt fr till exempel Civilingenjrsprogrammet i
Robotik.
21
178
rende 8-9 Bilaga 5
Prognos rekryteringsml
IDT har idag en vlfungerande rekryteringsprocess till vriga civilingenjrsprogram.
Sedan marknadsfringsgruppen skapades fr 7 r sedan och bytte fokus hur IDTs
teknikutbildningar ska framhvas har antalet frstahandsskande kat markant fr
samtliga utbildningar som deltar i processen. Stor vikt ligger p samverkan med
gymnasieskolor, bde elever och lrare fr att skapa en personlig kontakt och kontinuitet
med presumtiva studenter. Detta arbetsstt har utvecklats till att inkludera
Arbetsfrmedlingen och organisationen Jobba i Vsters. Prognosen att kunna n
rekryteringsmlet fr det nya civilingenjrsprogrammet i flyg och rymdsystem r goda
tack vare befintlig struktur och ntverk inom marknadsfringsgruppen vid IDT.

En viktig frga r arbetsmarknaden och den r synnerligen god d kravstllningarna frn
flyg och rymd gr igen inom mnga andra marknader, exempelvis medicinteknik,
industriell automation, fordon, krnkraft och frsvarsomrdet.
Det finns goda mjligheter till samproduktion med industrin och rekryterbarhet. Bland
annat representerar medlemmarna i branschorganisationen Skerhets- och
Frsvarsfretagen (SoFF) ca 20 miljarder i export varje r och engagerar mer n 30 000
hgkvalificerade ingenjrer, ofta med krav p skerhetskritiska system. Bland SoFFs
medlemmar terfinns GKN Aerospace (fd Volvo Aero med civila flygmotorer till Boeing
767, 777, 787, Airbus 340, 380, 350), Saab med en hg andel civil samhllsskerhet,
blljuskommunikation m.m.), Hgglunds med elektriska drivlinor till gruvmaskiner och
skogsmaskiner, IBM, Logica, Scania, Volvo AB m.fl. Utver stora fretag finns det en stor
underleverantrsflora av sm och medelstora fretag och konsultbolag som har ett stort
frnyelsebehov inom skerhetskritisk elektronik.
I takt med moderniseringen av mnga industriella system och infrande av all-electric i
allt frn elbilar, helikoptrar, tunga anlggningsmaskiner, tgstyrning m.m. s kar
behoven av skerhetskritisk elektronikkompetens. Den klassiska avionikmarknaden inom
flyg och rymd r idag till stor del densamma som fr ABB och Bombardier. Ett exempel
frn Vsters r Westermo AB som har sin huvudmarknad i tillfrlitliga
kommunikationssystem fr tg men som ven har levererat internetswitchar till Boeing
787 Dreamliner.
Kommunikationsavdelning eller liknande vid stora fretag mste ge sitt godknnande
vilket r en lng process. Dessutom r det inte troligt att de formellt vill uttala sig till
frdel fr ett specifikt lroste. Det finns inga uttalanden dr fretagets namn finns med
utan att de anses som formella. ven om vi inte ftt formella uttalanden har vi ftt
indikationer frn vra kontaktytor inom industrin att denna utbildning r mycket
intressant fr deras framtida rekryteringsbehov.
SCB sammanstller rligen utsikterna p arbetsmarknaden fr 71 utbildningar i Sverige i
sin publikation Arbetskraftsbarometern. Fr 2013 s pekades Civilingenjrsutbildning i
Civilingenjrsutbildningen i flygoch rymdsystem sorterar under) ut som ett
utbildningsomrde dr andelen arbetsgivare som skt personal har varit srskilt hg. Till
r 2016 pekas Civilingenjrsutbildning i elektronik, datateknik och automation ut som den
22
179
rende 8-9 Bilaga 5
utbildningskategori dr antalet anstllda kommer att ka i hgst grad. Bland de tekniska

utbildningsomrdena s utpekas Civilingenjrsutbildning i elektronik, datateknik och
automation som det utbildningsomrde dr bristen r som strst p nyexaminerade
akademiker.
Omvrldsanalys
En omvrldsanalys har genomfrts som del i frarbetet till ett civilingenjrsprogram i
Flyg- och Rymdsystem (Aerospace Engineering). Arbetet visar att det idag frmst r Lule
tekniska universitet och KTH som har examen som pminner om denna. Drtill kommer
KTH att etablera ett nytt rymdcentrum som ska invigas i maj 2014 fr att konsolidera den
verksamhet som r rymdrelaterad frn olika avdelningar och institutioner. Centret leds av
svenska astronauten Christer Fuglesang. Denna satsning ser efter diskussioner med
Fuglesang inte ut att omfatta flyg och inte bli tungt fokuserad p inbyggda system utan
mer ett marknadsfringsparaply. Dock kas ambitionen att bygga och utbilda studenter p
hela system, som fullt fungerande satelliter. Just nu bygger KTH studenter och forskare en
5 kg satellit p EU FP7 finansiering.
KTHs civilingenjrsprogram kallat Farkostteknik tcker in brett flygplan, fartyg,
rymdfarkoster samt vgoch sprfordon med motiveringen att alla grupperna r
komplexa och innehller en stor mngd system fr bland annat framdrivning, komfort och
skerhet. De frsta 3 ren r gemensamma och sen vljs frdjupning i masterprogram de
sista 2 ren mot vg, spr, eller flygoch rymd. I princip samtliga kurser som erbjuds har
hg teoretisk niv eller r inriktade p berkningar och simuleringar med ett avslutande
projekt som r mera tillmpat. Ingen kurs har aviserat signifikant bring p avionik.
utbildningsprogram som vsentligt skiljer sig mot KTH genom att vara mer specialiserad
p design av feltoleranta dator- och elektroniksystem.
Drutver frvntas Linkpings universitet etablera en civilingenjrsutbildning i
Aerospace Engineering 2016 men av initiala diskussioner att dma s r det ett nytt namn
p existerande material och kommer inte att fokusera p inbyggda system fr flygoch
rymdburen teknologi. LiUs utbildning idag gr under namnet Aeronautical engineering
och handlar frmst om flygplansdesign med tunga moment inom teori och simulering.
MDHs frslag skiljer avsevrt genom sin inriktning mot avionik.
Lule kommer fortstta sitt rymdteknikspr som pminner om det nya programmet vid
MDH men som helt saknar flygkopplingar. LTU marknadsfr sitt Civilingenjr
Rymdteknikprogram som Sveriges enda civilingenjrsutbildning i rymdteknik fr dig
som vill forska eller utveckla ny teknik inom rymd- och flygomrdet. De frsta 3 ren
lses gemensamt och 4-5 ret lses som masterprogram med tre inriktningar,
rymdfarkoster och instrumentering, rymdens och atomsfrensfysik, samt flygteknik.
Programmet r mycket fokuserat p rymdsystem.
MDHs frslag skiljer sig i bredare koppling till flyg och ytterligare frdjupning mot
feltolerant avionik.
Slutsatsen r att ett civilingenjrsprogram inom Flyg- och rymdsystem vid MDH str sig
bra profileringsmssigt och innehllsmssigt i frhllande till andra svenska lrosten. En
tydlig skillnad trots de liknande namnen finns om det marknadsfrs p rtt stt.
Studenterna kommer att vara attraktiva fr mnga fretag lngt utanfr flygoch
rymdmarknaden.
23
180
rende 8-9 Bilaga 5

Billy Fredriksson, f.d. professor Linkpings Universitet och MIT
(Massachusetts Institute of Technology), f.d. teknikchef Saab, ordfrande i
granskningskommittn fr HSV:s utvrdering av Sveriges masterutbildningar
inom teknik 2005.
Jan-ke Schweitz, prof. emeritus, f.d. dekan tekniska sektionen, TekNat
fakulteten vid Uppsala universitet.
Bo Rehnborg - verste, flygskerhetsexpert, teknologie doktor, fre detta
ordfrande i Svenskt ntverk fr systemskerhet, medlem i
Reaktorskerhetsnmnden p Strlskerhetsmyndigheten.
Anders Aabakken - ABB, Manager Technology ABB FACTS.
Undertecknas av:
Damir Isovic
Akademichef, IDT
Annika Bjrklund
Utbildningsledare, IDT
Magnus Otterskog
Avdelningschef Intelligenta Framtida Teknologier, IDT
24
181
rende 8-9 Bilaga 5
Referenser till forskningsresultat

i
E. Afshin Ameri, B. Akan, B. Curuklu. Incremental Multimodal Interface for Human Robot Interaction. IEEE
International Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA10), Sep. 2010.
ii
J. Lidholm, G. Spampinato, L. Asplund. Validation of stereo matching for robot navigation. IEEE International
Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA09), Sep. 2009.
iii
G. Spampinato, J. Lidholm, L. Asplund, F. Ekstrand. Stereo vision based navigation for automated vehicles in
industry. IEEE International Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA09), Sep.
2009.
iv
M. U. Ahmed, S. Begum, E. Olsson, N. Xiong, P. Funk. Case-Based Reasoning for Medical and Industrial
Decision Support Systems. In Successful Case-based Reasoning Applications-I, pp. 7-52, Springer, 2010.
v
I. Shin, M. Behnam, T. Nolte, M. Nolin. Synthesis of Optimal Interfaces for Hierarchical Scheduling with Resources. In
29th IEEE International Real-Time Systems Symposium (RTSS'08), Dec. 2008.
vi
N. M. Khalilzad, M. Behnam, T. Nolte. Multi-Level Adaptive Hierarchical Scheduling Framework for Composing
Real-Time Systems. In 19th IEEE Intl. Conf. on Embedded and Real-Time Comput. Sys. and Appl. (RTCSA'13), Aug.
2013.
vii
R. Inam, M. Behnam, T. Nolte, M. Sjdin. The Multi-Resource Server for Predictable Execution on Multi-core
Platforms. In 20th IEEE Real-Time and Embedded Technology and Appl. Symp. (RTAS'14), Apr. 2014.
viii
F. Nemati, T. Nolte. Resource Sharing among Real-Time Components under Multiprocessor Clustered Scheduling.
Real-Time Systems, 49(5):580-613, Springer, Sep. 2013.
ix
M. Behnam, I. Shin, T. Nolte, M. Nolin. SIRAP: A Synchronization Protocol for Hierarchical Resource Sharing in
Real-Time Open Systems. In 7th ACM & IEEE Intl. Conf. on Embedded Systems Software (EMSOFT'07), Oct. 2007.
x
M. sberg, T. Nolte, M. Behnam. Resource Sharing Using the Rollback Mechanism in Hierarchically Scheduled RealTime Open Systems. In 19th IEEE Real-Time and Embedded Technology and Appl. Symp. (RTAS'13), Apr. 2013.
xi
R. Santos, M. Behnam, T. Nolte, P. Pedreiras, L. Almeida. Multilevel Hierarchical Scheduling in Ethernet Switches. In
11th ACM & IEEE International Conference on Embedded Software (EMSOFT'11), Oct. 2011.
xii
T. Nolte, M. Nolin, H. Hansson. Real-Time Server-Based Communication for CAN. IEEE Transactions on Industrial
Informatics, 1(3):192-201, Aug. 2005.
xiii
Y. Lu, T. Nolte, I. Bate, L. Cucu-Grosjean. A Statistical Response-Time Analysis of Real-Time Embedded Systems.
In 33rd IEEE Real-Time Systems Symposium (RTSS'12), pages 351-362, Dec. 2012.
xiv
J. Mki-Turja, M. Sjdin. Efficient implementation of tight response-times for tasks with offsets. Real-Time Systems,
40(1):580-613, Springer, Oct. 2008.
xv
H. Aysan, S. Punnekkat. A Generalised Error Model and Schedulability Guarantees for Dependable Real-Time
Systems. First Intl WS on Dependable and Secure Industrial and Embedded Systems, Jun. 2011.
xvi
H. Aysan, S. Punnekkat, R. Dobrin. Error Modeling in Dependable Component-based Systems. IEEE Intl
WS on Component-Based Design of Resource-Constrained Systems, Jul. 2008.
xvii H. K. Lau, I. Bate, J. Timmis. An Immuno-engineering Approach for Anomaly Detection in Swarm Robotics.
In 8th International Conference on Artificial Immune Systems
(ICARIS09), Aug. 2009.
xviii
P. Emberson, I. Bate. Extending A Task Allocation Algorithm For Graceful Degradation of Real-Time
Distributed Embedded Systems. In 29th Real-Time Systems Symposium (RTSS08), Dec. 2008.
xix H. Aysan, S. Punnekkat, R. Dobrin. VTV -- A Voting Strategy for Real-Time Systems. In 14th IEEE Pacific Rim I
nternational Symposium on Dependable Computing
(PRDC08), Dec. 2008.
xx R. Dobrin, S. Punnekkat, H. Aysan. Maximizing the Fault Tolerance Capability of Fixed Priority Schedules. I
nternational Conference on Embedded and Real-Time
Computing Systems and Applications (RTCSA08), Aug. 2008.
xxi
A. Thekkilakattil, R. Dobrin, S. Punnekkat, H. Aysan. Optimizing the Fault Tolerance Capabilities of Distributed
Real-Time Systems. In 14th Intl Conf. on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA09), WiP, Sep.. 2009.
xxii
C. Gerdtman, Y. Bcklund, M. Lindn. A gyro sensor based computer mouse with a USB interface: A technical
aid for motor-disabled people. Technology and Disability, Vol 24, Nr 2, 2012.
xxiii
C. Gerdtman, Y. Bcklund, M. Lindn. Development of a Test Rig for MEMS-based Gyroscopic Motion
Sensors in Human Applications. Nordic Baltic Conf. on Biomedical Engineering and Medical Physics NBC15, Jun.
2011.
xxiv
G. Koshmak, M. Ekstrm, M. Lindn. A smart-Phone Based Monitoring System with Health Device Profile for
Measuring Vital Physiological parameters. World Congress on Medical Physics and Biomedical Eng., May 2012.
xxv
C. Marling, S. Montani, I. Bichindaritz, P. Funk. Synergistic case-based reasoning in medical domains. Expert
Systems with Applications, 41(2), 249-259, 2014.
xxvi
J. Rothaug, R. Zaslansky, M. Schwenkglenks, M. Komann, R. Allvin, R. Backstrm, ... W. Meissner. Patients'
perception of postoperative pain management: Validation of the International Pain Outcomes (IPO) Questionnaire.
The Journal of Pain, 14(11), 1361-1370, 2013.
25
182
rende 8-9 Bilaga 5
xxvii
J. kerberg, M. Gidlund, T. Lennvall, K. Landerns, M. Bjrkman. Design Challenges and Objectives in Industrial
Wireless Sensor Networks. In Industrial Wireless Sensor Networks: Applications, Protocols, Standards and Products:
CRC 2013.
xxviii
S. Girs, E. Uhlemann, M. Bjrkman. Increased Reliability of Reduced Delay in Wireless Industrial Networks Using
Relaying and Luby Codes. In 18th IEEE Intl. Conf. on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA13), Jul.
2013.
xxix
K. Yu, M. Gidlund, J. kerberg, M. Bjrkman. Reliable Real-time Routing Protocol for Industrial Wireless Sensor
and Actuator Networks. IEEE Conference on Industrial Electronics and Applications (ICIEA13), Jun. 2013.
xxx
I. Crnkovic, M. Larsson. Building reliable component-based software systems. Artech House Publishers, 2002.
xxxi
I. Crnkovic, S. Sentilles, A. Vulgarakis, M.R.V. Chaudron. A classification framework for software component
models. IEEE Transactions on Software Engineering, 37 (5), 593-615, 2011.
xxxii
S. Sentilles, A. Vulgarakis, T. Bure, J. Carlson, I. Crnkovi. A component model for control-intensive distributed
embedded systems. Component-Based Software Engineering (CBSE08), 310-317, Oct. 2008.
xxxiii
I. Crnkovic, M. Chaudron, S. Larsson. Component-based development process and component lifecycle. In
International Conference on Software Engineering Advances (ICSEA06), 2006.
xxxiv
M. kerholm, J. Carlson, J. Fredriksson, H. Hansson, J. Hkansson, A Mller. The SAVE approach to componentbased development of vehicular systems. Journal of Systems and Software 80 (5), 655-667, May 2007.
xxxv
S. Sentilles, A. Vulgarakis, T. Bures, J. Carlson, I. Crnkovic. A Component Model for Control-Intensive Distributed
Embedded Systems. In 11th Intl Symp. on Component Based Software Engineering (CBSE08), Oct. 2008.
xxxvi
K. Hnninen, J. Mki-Turja, M. Sjdin, M. Lindberg, J. Lundbck, K-L. Lundbck. The Rubus Component
Model for Resource Constrained Real-Time Systems. IEEE Intl. Symp. on Industrial Embedded Systems
(SIES08). Jun. 2008.
xxxvii
F. Ciccozzi, A. Cicchetti, M. Sjdin. Round-Trip Support for Extra-functional Property Management in ModelDriven Engineering of Embedded Systems. Journal of Information and Software Technology, Aug. 2012.
xxxviii
A. Hessel, K. G. Larsen, M. Mikucionis, B. Nielsen, P. Pettersson, A. Skou. Testing real-time systems using
UPPAAL. (book chapter) Formal methods and testing. Springer. Pages 77-117. 2008.
xxxix
E. Paul Enoiu, D. Sundmark, P. Pettersson. Using Logic Coverage to Improve Testing Function Block Diagrams. In
Proc. International Conference on Testing Software and Systems. Springer. 2013.
xl
K. G. Larsen, P. Pettersson, W. Yi. UPPAAL in a Nutshell. International Journal on Software Tools for Technology
Transfer (STTT), Vol 1, issue 1, pages 134-152. Springer. 1997.
xli
C. Seceleanu, A. Vulgarakis, P. Pettersson. Remes: A resource model for embedded systems, In 14 th IEEE International
Conference on Engineering of Complex Computer Systems (ICECCS09), pages 84-94. IEEE. 2009.
xlii
J. Hkansson, J. Carlson, A. Monot, P. Pettersson, D. Slutej. Component-based design and analysis of embedded
systems with UPPAAL PORT. In Proc. Automated Technology for Verification and Analysis. Springer 2008.
xliii
J. Gustafsson, A. Ermedahl, C. Sandberg, B. Lisper. Automatic Derivation of Loop Bounds and Infeasible Paths for
WCET Analysis using Abstract Execution. In 27th IEEE Real-Time Systems Symp. (RTSS06), Dec. 2006.
xliv
P. Altenbernd, A. Ermedahl, B. Lisper, J. Gustafsson. Automatic Generation of Timing Models for Timing Analysis of
High-Level Code. In 19th International Conference on Real-Time and Network Systems (RTNS11), 2011.
xlv
A. Gustavsson, J. Gustafsson, B. Lisper. Timing Analysis of Parallel Software Using Abstract Execution. In 15 th
International Conference on Verification, Model Checking, and Abstract Interpretation (VMCAI14), 2014.
26
183
rende 8-9 Bilaga 5
Jan Torin 2014-07-06
Lrarkompetens
Med freslagna nyrekryteringar och med hnsyn till kommande avgngar
br mngden av lrare vara tillrcklig fr utbildningens omfattning.

De angivna lrarnas vetenskapliga niv br vara tillfredsstllande (de flesta
har disputerat). Utan grundligare knnedom av de omtalade lrarnas
specialkompetens inom flygoch rymdomrdena har jag svrt att uttala mig,
dock ser det ut att vara magert med kompetensen inom rymdomrdet. ven
inom plitlighet (dependability); helhetssyn och speciellt skerhet och
dataskerhet kan det behvas frstrkning. Detta br nog kunna klaras
genom att engagera gstfrelsare.
Utbildningsmilj
Med min knnedom om MDHs starka stllning inom realtidsforskning och
forskning med anknytning till inbyggda system s tror jag att en grund fr
utbildning i en forskande milj br vara lagd.

frhllningsstt?
Planen fr utbildningen innehller de moment som man kan frvnta sig ge
frutsttningar fr ett kritiskt och kreativt frhllningsstt. Man mste
emellertid hr ta med i betraktandet att kritiskt och kreativt frhllningsstt
skapas i huvudsak av lrarna och i mindre utstrckning av administrativa
utltanden.
184
1 (4)
rende 8-9 Bilaga 5
2 (4)
Skrar undervisning, upplgg av kurser och examination
forskningsanknytning och progression?
Ja, det tror jag nog att den gr i varje fall om man lter den utgivna
Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 bli verkstad och inte stanna
vid ord. Den tidigare av Hgskoleverket utfrda underskningen har dock
fr MDH inte varit srskilt uppmuntrande och det hade ju varit kldsamt om
den refererade skriften varit ngot mer blygsam och hnvisat till vad som
skall gras fr att komma tillrtta med ptalade brister.
Hur verensstmmer examensnamnet med examenskrav, programinnehll

och arbetsmarknadsrelevans?
Rymddelen syns dligt representerad i programschemat varfr ett mer
relevant examensnamn kanske br vara Civilingenjrsprogram i flygsystem,
300 hp, alternativt br rymdteknik f ett vsentligt strre utrymme i
programmet.
Hur uppfattar du den naturvetenskapliga grunden i relation till

hgskolefrordningens examenskrav och de freslagna lokala
examenskraven?
Jag har dlig kunskap om hgskolefrordningens examenskrav men rent
allmnt tycker jag att den naturvetenskapliga grunden verkar vl
tillgodosedd i programmet.
Profilering av MDH
Har man i anskan anfrt goda skl fr att infra denna examen/erbjuda
denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vgande.
Tyngst vgande skl fr det freslagna civilingenjrsprogrammet r att det
inte verkar finnas ngot flygoch rymdprogram i Sverige som har
huvudinriktning mot avionik.
Ett annat skl som r vl s tungt r att kunskaper inom omrdet avionik r
och kommer framgent att vara vl s gngbart inom mnga andra
marknader av skerhetskritiska tillmpningar (hr kan man nog frvnta sig
konkurrens frn andra lrosten t.ex. Chalmers dr masterprogram gives i
t.ex. Dependable computing).
185
rende 8-9 Bilaga 5
3 (4)
Har man i anskan visat att den skta examen samt utbildningsprogrammet
ligger i linje med de visioner, lngsiktiga ml och strategier som MDH har?
I MDH-skriften Forsknings- och utbildningsstrategier 2013-2016 ser jag
inte mycket som visar att den skta examen ligger speciellt i linje med MDHs
visioner, lngsiktiga ml och strategier. Dock ligger ju utbildningen nra
inbyggda system som r hgskolans frmsta spetsomrde. Vidare har jag lst
i ngon av skrifterna (kan inte hitta detta just nu) att man frn politiskt hll
vill frmja regionens engagemang inom rymdteknik!
Utbildningsbehov
Inom flygoch rymdsystemomrdena finns det knappast ngon stor
arbetsmarknad i mlardalsregionen utan de strsta svenska
arbetsmarknaderna finns i nmnd ordning i Linkping, Gteborg,
Trollhttan, Jnkping, Kiruna/Vidsel samt i ngon mn Stockholm/Solna
och Uppsala. Dremot kommer det att finnas stor efterfrgan p ingenjrer
med kunskap om datateknik, automation, inbyggda system,
skerhetskritiska system (som omfattas av den skta examen) i strre delen
av Sverige, frmst i storstadsomrdena.

Egentligen tycker jag inte om frgan, fr utbildning br vara styrd av
efterfrgan frn arbetsmarknaden och inte av efterfrgan frn studenterna.
Man br inte av taktiska skl dimensionera utbildningen efter hur glamorsa
vissa yrken kan lta.
Nu till frgan:
Jag tror att detta program liksom Hgskoleingenjrsprogrammet i
Flygteknik kommer att kunna framgngsrikt locka till sig studenter. Flyg
och rymd sljer nog.
186
rende 8-9 Bilaga 5

vergripande synpunkter:
Jag tror att det r ett misstag att inte flja Bologna-frslaget med att ha en
Kandidatniv med tre r och sedan bygga p med en Masterniv med tv r.
Jag tycker inte att det ser ut att vara speciellt svrt att omfrdela kurserna s
att man fr en del med avancerade kurser under Masterdelen och att man fr
plats med ett kandidatarbete i slutet av Kandidatdelen. Man vinner dels att
studenten fr mjlighet att gra tv strre arbeten inom en utbildning till
civilingenjr vilket jag tror r nyttigt, dels fr studenten en mjlighet att
hoppa av med examen om han/hon finner att det blir fr tungt att fullflja
hela utbildningen.
Man brukar dela upp utbildningsaktiviteter p hgskoleniv i: obligatoriska,
valbara och frivilliga moment. I programschemat ser jag att studenten enbart
kan vlja mellan kurserna Autonoma intelligenta farkoster och Elektronik
i rymden samt inom projekten och exjobb dr dock rtt s stor styrning
mste ske. Frivilliga kurser r inte tillgngliga. Det hela ger intryck av ett
gymnasiestuk.
Som ppekats tidigare r nog rymddelen lite mager fr att man skall kalla
programmet flygoch rymdteknik det br nog enbart kallas
Civilingenjrsprogram i flygteknik eller br rymddelen utkas (se detaljerade
synpunkter nedan).
Systemtekniska synpunkter:
Systemperspektiv svagt representerat med dels holistisk syn och dels
hierarkisk uppdelning av arkitektur t.ex. med:
*Funktionell arkitektur
*Systemarkitektur
*Subsystemarkitektur
*Apparaters H/W arkitektur
*Apparaters S/W arkitektur
Plitlighetsbegreppets systemaspekter br klargras t.ex. genom att rapport
eller bok av Laprie et al ingr i ngon kurs.
Detaljtekniska synpunkter:
Antingen programmet innehller rymd eller ej s br man i ngon kurs ta
upp och jmfra miljaspekter fr flyg, rymd, vgfordon, sprfordon etc.
Om man har med rymd i titeln br man ha med hur olika banor ser ut fr
olika rymdfarkoster och hur detta pverkar milj. Vidare br man diskutera
hur man manvrerar banor och attityd fr olika farkoster.
Uppskjutningsproblematiken br diskuteras. Struktur av en rymdfarkost,
material, kylning, handhavande av vakuum samt pverkan av strlning br
vara med.
187
4 (4)
rende 8-9 Bilaga 6
1 (4)

2014-08-04

Civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem
Den externa granskningen av nya civilingenjrsprogrammet i flygoch
rymdsystem har genomfrts av tre expertgranskare: Anders Aabakken, ABB
Facts (tidigare Bombardier); Jan Torin, professor emeritus, Chalmers
tekniska hgskola; och Jan-ke Schweitz, professor, Uppsala Universitet.
Vr samlade bedmning av de tre granskarnas utltanden r att det finns
goda skl till att fortstta arbetet med att inrtta ett nytt
civilingenjrsprogram i flygoch rymdteknik vid Mlardalens hgskola, dock
med vissa mindre modifieringar. Nedan kommenteras granskarnas
utltanden under respektive rubrik.
Lrarkompetens
Programmet bedms av samtliga granskare ha tillrckligt god
lrarkompetens fr att ge utbildningen inbegripet att de nyrekryteringar som
beskrivs i anskan kommer till stnd. Ytterligare rekryteringar inom
omrdet r frsts avhngigt att fakultetsnmnden fattar beslut om
inrttande och start av programmet.
I enlighet med vad granskarna skriver s har IDT fr avsikt att fortstta
frstrkningen av kompetens inom omrdet i och med nyrekryteringar och
fr att erstta medarbetare som inom de nrmsta ren gr i pension.
Utbildningsmilj
Jan-ke Schweitz skriver i sitt yttrande att anskan beskriver goda
intentioner gllande innehll och kvalitet liksom att en bra forskningsbas
och kontakt med relevant industri finns beskrivet. Jan Torin lyfter fram
MdHs starka stllning inom realtidsforskning och forskning inom inbyggda
system som garant fr att utbildningen kommer att ges i en forskande milj.
Samtliga bedmer anser ocks att det finns frutsttningar fr ett kritiskt
och kreativt frhllningsstt i anskans beskrivning av utbildningen.

Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
188
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
rende 8-9 Bilaga 6
Samtliga granskare anser att utbildningens upplgg skrar svl
forskningsanknytning som progression. Den naturvetenskapliga grunden
anser samtliga granskare vara vl tillgodosedd genom programmets upplgg.
Jan-ke Schweitz ptalar dock att han tycker utbildningen ser ut att ha lite
fr litet matematik. Tv av granskarna, Torin och Schweitz, ptalar att de
finner innehllet av rymdspecifik teknik vl tunn fr programmets namn.
Aabakken andra sidan anser inte att innehllet av rymdteknik r fr litet i
frhllande till programnamnet.
IDT har valt att ta granskarnas yttranden i beaktande och frtydligar drmed
skrivningarna fr en del av ingende kursers lrandeml med rymdteknik.
Detta har inte inneburit ngra svrigheter d mycket av det som behandlas i
dessa kurser har bring p svl flyg- som rymdsystem. Mngden matematik
har missuppfattats av Schweitz och uppgr till 30 hp inrknat kursen i
Numeriska metoder. Precis som freslagits av granskarna kommer det
finnas mjlighet att introducera ytterligare matematik under programmets
frsta r men d integrerat i de freslagna kurserna. Totalt sett anser IDT
drfr att mngden matematik r adekvat fr en civilingenjrsutbildning av
detta slag.
Profilering av MDH
Granskarna har lyft fram att programmets inriktning mot avionik r unik i
Sverige och att kunskaper i avionik framgent kommer att vara vl s
gngbart inom mnga andra marknader av skerhetskritiska tillmpningar.
Torin har ocks ppekat att det frn politiskt hll finns en vilja att frmja
regionens engagemang i rymdteknik.
Tv av granskarna, Schweitz och Aabakken finner att utbildningen ligger i
linje med hgskolans lngsiktiga ml och strategier. Torin ser inte att
utbildningen ligger speciellt i linje med de strategiska mlen men menar
andra sidan att den freslagna utbildningen ligger nra inbyggda system som
r hgskolans frmsta spetsomrde.
Utbildningsbehov
Granskarna anser att det finns ett vxande behov p arbetsmarknaden av
kompetens inom tillfrlitliga system inom flygindustrin men framfr allt
inom mnga andra branscher som fordonsindustri och hlsoteknik.
Aabakken beskriver behovet av kompetens inom skerhetskritiska och
tillfrlitliga system som kraftigt kande ven nr gller mnga
samhllskritiska funktioner och infrastrukturer ssom elfrsrjning,
vatten/avlopp, fordon och andra industrier dr felfunktion eller bortfall av
funktion fr stora konsekvenser p personskerhet, ekonomi eller milj.
Fr att ytterligare frtydliga fr arbetsmarknaden studenternas breda
kompetens inom tillfrlitliga system tillmpbara inom en arbetsmarknad
189
2 (4)
rende 8-9 Bilaga 6
ven utanfr omrdet flygoch rymdsystem vljer IDT att revidera anskan
om examina dr examina benmns Civilingenjrsexamen i tillfrlitliga
system.

Torin anser att programmet borde kunna rekrytera med erfarenhet frn
intresset fr dagens hgskoleingenjrsprogram i flygteknik ven om han
vnder sig mot att utbildning skulle dimensioneras efter studenternas
efterfrgan snarare n arbetsmarknadens behov. vriga granskare anser att
anskan beskrivit detta ngot vagt.
IDT har beaktat denna synpunkt och har drfr gtt vidare med att ta fram
statistik frn UHR gllande antal skande till andra utbildningar nationellt
med innehll av flyg- eller rymdomrdet. Denna underskning visar p ett
vxande intresse fr utbildningar inom omrdet. Frn 795
frstahandsanskningar 2012 till 855 frstahandsanskningar 2014. Det ska
dock framhllas att det i dagslget inte finns ngon liknande utbildning inom
flygoch rymdteknik i landet som fokuserar p omrdena kring avionik och
skerhetskritisk och tillfrlitlig systemkunskap.
Torin och Schweitz har framfrt att de tycker kursinnehllet avseende
rymdteknik br frstrkas fr att utbildningen namn och innehll bttre ska
stmma verens ngot som IDT tagit i beaktande och tgrdat p s stt att
lrandeml i kurser har frtydligats.
ven att lrarkompetensen inom detta omrde br frstrkas vilket r ngot
som ligger helt i linje med planerad kompetensfrsrjningsplan fr IDT.
Detta r ocks tgrder som planeras fr dagens befintliga
hgskoleingenjrsutbildning i flygteknik och ngot som redan har pbrjats
med de tv adjungerade professorer som anstllts och den lektor som
pbrjar sin anstllning under hsten 2014 liksom den lektorstjnst som
kommer att utlysas nr beslut om detta utbildningsprogram tagits.
Upplgget med ett allmnt introduktionsr i enlighet med modellen Unified
Engineering frn MIT mottas av granskarna som mycket intressant och
lovvrt.
Jan Torin skriver i sista delen av sitt yttrande ver det freslagna
programmet i Flyg- och rymdsystem att han finner det vara ett misstag att
inte flja Bologna-frslaget med att ha en Kandidatniv med tre r och sedan
bygga p med en Masterniv med tv r.
Det r en modell som idag anvnds vid Chalmers tekniska hgskola och som
under ret diskuterats i flera olika forum. Den strukturen r inte alls
oproblematisk d examensmlen fr generella och yrkesexamina skiljer sig
p flera punkter. MdH har valt en modell dr vi inte per automatik erbjuder
s.k. dubbla examina just fr att kunna skerstlla att utbildningar klarar de
examensml de har fr avsikt att gra. Vi ser inte en 3+2 lsning som ett bra
190
3 (4)
rende 8-9 Bilaga 6
alternativ fr en yrkesutbildning. Vad som dremot kan diskuteras r om det

i en framtid r nskvrt att se ver kursupplgget i programmet fr att
kunna skapa en utgng mot hgskoleingenjrsexamen efter 3 r. Vi har inte
valt att gra en sdan anpassning i dagslget frmst av sklet att
hgskoleingenjrsexamen r svrare att garantera mluppfyllnad fr n
civilingenjr d mlen fr hgskoleingenjrsexamen r mycket hgt stllda i
frhllande till utbildningens lngd. Detta r ocks ngot som bekrftas av
det nationella utfallet av UKs utvrdering av hgskoleingenjrsexamina
191
4 (4)
rende 9 Bilaga 2
Anskan om att inrtta

rymdsystem 300 hp
Master program in Aerospace Engineering
300 ECTS-credits
Om utbildningen
Denna utbildning r unik i sitt slag med sitt fokus p skerhetskritiska inbyggda system
som utgr en allt strre del i flygfarkoster ssom flygplan, helikoptrar, rymdfarkoster eller
autonoma farkoster. Trenden inom flygindustrin och ven mnga andra industrier, r att
andelen funktioner realiserade av programvara fr en allt strre och viktigare roll. Mnga
funktioner finns fr kad skerhet ssom TCAS (Traffic Collision Avoidance System) inom
civilflyg eller antisladdsystem inom fordonsindustrin. Det r viktigt att denna typ av
system designas rtt fr att uppn kad skerhet d feldesign kan f allvarliga
konsekvenser d dessa programvarukomponenter pverkar kritiska funktioner s som
styrning och bromsar. Denna utbildning fokuserar p design av tillfrlitliga komplexa
integrerade system. Centrala delar i utbildningen r att frmedla kunskap om integrerad
hrd- och mjukvara och kopplingen till MMI (Mnniska-Maskin-Interface). Utbildningen
ger ven en inblick i framtida autonoma system med hgt stllda krav p milj, skerhet
och avancerad funktionalitet ssom kopplade bilar/flygplan, robotar i hemmet eller
flygande spaningsfarkoster fr vervakning av telefonnt och skogsbrnder mm.
Bakgrund till frslaget att inrtta ett Civilingenjrsprogram i Flyg- och

Rymdsystem
Inledning/Historik
Hgskoleingenjrsprogrammet i Flygteknik vid MDH. IDT formulerade en strategi fr
arbetet dr huvuddraget var att sl samman forskningsomrdena Flygteknik och Robotik.
Inriktningen p forskningen inom denna grupp r och var huvudsakligen tnkt att bli
Tillfrlitliga system, en inriktning dr IDT redan har viss forskning inom ramen fr
Inbyggda System. Bde Flygteknik och Robotik r beroende av skerhetsklassad hrd- och
mjukvara fr att praktiskt kunna anvndas i industrin och av samhllet i vrigt.
Sammanslagningen leder till att gruppen/forskningsbasen fr en strre kritisk massa s
vl som bttre frutsttningar att ytterligare hja kvaliteten p den forskning som utfrs.
Fr grundutbildningens del har det under mnga r funnits en ambition och en vilja att
rikta dagens Flygingenjrsprogram mer mot flygande elektronik dvs Avionik. Redan i
mitten av 00-talet anstlldes en adjungerad professor i Avionik (Odd Romell) med
bakgrund p Saab fr att strka Avioniken i programmet och p sikt ka inslagen av
mnet. Frndringsarbetet har gtt sakta vilket delvis kan frklaras med det faktum att
programmet har frlitat sig p extern lrarkompetens och med endast c:a 2 heltidstjnster
1
192
rende 9 Bilaga 2
p hgskolan har de MDH-baserade lrarna inte frmtt att genomfra dessa

frndringar. I och med att programmet nu ftt kritik frn UK vid utvrdering krvs ett
strre frndringsarbete vilket medfr att tiden r lmplig att genomfra de frndringar
som sedan lnge har varit nskade. IDT har drfr valt att skapa ett
Civilingenjrsprogram i flygoch rymdsystem. I det nya programmet har vi freslagit tv
nya angreppsstt att ka prestationsgrad och genomstrmning fr studenterna. Upplgget
p k 1 som vi valt att kalla Ingenjrsvetenskap (finns beskrivet i ett separat avsnitt i
denna anskan) dr hela ret fungerar som en kurs och ger en bra versikt ver stora delar
av utbildningens innehll. I denna kurs kommer det att arbeta ett arbetslag av lrare och
progressionen fr varje student kommer att fljas upp i alla kursdelar under hela frsta
ret. P s vis finns bra mjligheter att fnga upp studenter som tidigt fr problem och
stta in tgrder fr att rtta till problemen. Det andra angreppssttet r att flytta de tunga
matematikkurserna till rskurs 2 eller hgre. Matematikkurser i k 1 r ofta en orsak till
att studenterna hamnar p efterklken och ganska ofta mste spendera ytterligare
studietid p hgskolan fr att hinna med att klara av dessa. Studenterna kommer med
detta nya upplgg ha en strre studievana och dessutom redan ha sett en del tillmpningar
av matematiken nr matematikkurserna dyker upp i k 2 och senare.

Hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik vid MDH har under en lngre tid rekryterat
bra och examinerat studenter som fr relevanta arbeten efter examen. Fr att dra nytta av
detta varumrke och delar av denna rekryteringsbas vill vi bibehlla flygteknik som grund
i programmet och bygga vidare med kurser i datavetenskap och elektronik med fokus p
inbyggda system. mnet flygteknik kommer drfr behllas med ett tillgg av rymdteknik.
Vi har ven valt att lgga till rymdsystem i programnamnet vilket frefaller naturligt d
rymdelektronik har vldigt stora delar gemensamt med avionik/flygburen elektronik. Vi
anser att tillgget Rymdsystem kommer underltta studentrekryteringen d rymden
intresserar mnga. IDT har ocks en adjungerad professor (Fredrik Bruhn) som jobbar
inom rymdsystem och planer p att ytterligare frstrka rymdsidan finns genom en
utlysning av en lektorstjnst med rymdelektronik som inriktning. Utver dessa
rymdprofileringar p MDH finns ett intresse frn regionen och Vsters stad att profilera
sig mot rymdteknik, initiala samtal har hllits mellan Vsters stad och Rymdstyrelsen
kring detta.
Det som utmrker avionik/rymdelektronik i frhllande till systemelektronik i vrigt r de

krav p skerhet som finns i tillmpbara standarder. Standarder som allt fler branscher
frsker efterlikna vilket medfr att behovet av den examinerade civilingenjren frn
denna typ av program kommer att finnas inom mnga olika branscher, medicinsk teknik,
fordonsteknik (tg, bil, bt etc.), robotik, krnkraftsindustri fr att nmna ngra.
Infrandet av mer autonoma fordon och system kommer att ytterligare ka kraven p
skerhetskritisk design bde i hrdvara som mjukvara. Det till synes smala
utbildningsomrdet ger drfr mjligheter till en mycket bred arbetsmarknad.
Att den skerhetskritiska elektroniken r ett gemensamt drag med robotiken gr att denna
del av programmen kan samlsas. Samlsning i hgre rskurser r en frdel ur ekonomisk
synvinkel svl som mjligheter till gemensamma projekt som kan dra nytta av olika
kompetenser i mixade grupper. I vrigt r Civilingenjrsprogrammet i robotik skilt frn
det nya programmet och skall s vara fr att skapa tv tydliga identiteter. I likhet med
Robotikprogrammet skall det nya programmet vara ett spetsprogram som skall rekrytera
nationellt. Under 2013 anstlldes ytterligare en adjungerad professor frn Saab (Kristina
Forsberg), denna gng fr att skapa en Avionikinriktning p Masterprogrammet i
Intelligenta Inbyggda System (IIS-master). Utvecklingen av denna inriktning har nyttjats i
2
193
rende 9 Bilaga 2
utvecklingen av civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem. IIS-mastern kommer

drfr ocks att dra nytta av den kompetens som byggs upp kring det nya programmet. I
vrigt r dessa tv program inte konkurrenter d de har helt olika rekryteringsbas och IISmastern inte kan erbjuda den niv av frdjupning inom mnet som det nya
civilingenjrsprogrammet kommer kunna gra.
Civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem i relation till andra utbildningsprogram

p MDH med avseende p datavetenskap presenteras nedan i figur. I figuren framgr att
flygingenjrsprogrammet skiljer sig frn vriga program med sitt fokus p underhll och
drift framfr datavetenskap.
Programmets koppling till MDH:s FUS (Forsknings- och utbildningsstrategi)

Flyg- och rymdsystem kommer att ordna sig under det vergripande forskningsomrdet
Inbyggda System p IDT. Det finns ocks en tydlig koppling till Hlsoteknik och den nya
KKS-profilen (Kunskap- och KompetensStiftelsen) ESS-H (Embedded Sensor Systems for
Health) genom behovet av skerhetskritisk hrd- och mjukvara inom det
tillmpningsomrdet. Det nya programmet utvecklas i samarbete med Saab vilket medfr
en god mjlighet till framtida samproduktion av forskning men ven genom
samverkansinslag i grundutbildningsprogrammet. Programmet kan ocks tnkas
ytterligare strka samarbeten med lokal industri som Bombardier, ABB etc. Inrttandet av
det nya Civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem kopplar ocks direkt till FUSaktiviteten att frse svensk industri med spjutspetskompetens.
194
rende 9 Bilaga 2

Civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system
Degree of Master of Science in Engineering Dependable systems
Senare rs MDH-satsningar inom flygoch rymdomrdet tillvaratas i utbildningen d

anstllda adjungerande professorer och seniora lektorer inom flygoch rymdomrdet
intimt kopplas till utbildningen. En rad nya kurser och projektkurser inom flygoch
rymdsystem samt autonoma intelligenta farkoster r inkluderade i utbildningen. Vidare
baseras utbildningen ven p befintliga kurser inom utbildningsprogram p MDH ssom
civilingenjrsprogrammet i robotik och masterprogrammet i intelligenta inbyggda system.
Utbildningen, som strcker sig ver fem r, presenteras nedan i text och figur. Grn frg i
figuren representerar befintlig kurs utan behov av frndring, gul frg representerar
befintlig kurs med behov av frndring och orange frg representerar ny kurs.
195
rende 9 Bilaga 2
Figur 2 Programschema civilingenjrsprogrammet flygoch rymdsystem
196
rende 9 Bilaga 2
Utbildningen inleds r 1 med ett samlat kurspaket kallat ingenjrsvetenskap p 60 hp

som fokuserar p flygoch rymdsystem och syftar till att ta fram ingenjrer som kan bidra
till utveckling av nya produkter inom flygoch rymdomrdet i en modern team-baserad
milj. verordnade syften med ingenjrsvetenskapsret r att introducera studenterna i
flygoch rymdsystem samtidigt som studenterna svetsas samman under detta frsta r.
Ingenjrsvetenskapsret berr mnen som resterande fyra utbildningsrs kurser
fokuserar p och som en fljd drav innehar studenterna breda faktakunskaper och bred
frstelse fr flygoch rymdsystem redan efter det frsta ret. Individuellt och i grupp
frmr studenterna efter det frsta utbildningsret att frklara, ge exempel p,
generalisera och sammanfatta grundlggande principer i flygoch rymdsystem.
Studenterna har dessutom trnats i ett vetenskapligt kritiskt frhllningsstt dr
samhlleliga och etiska aspekter kopplade till utveckling av flygoch rymdsystem belysts.
Vidare innehar studenterna frmgan att planera och utifrn adekvata vetenskapliga
metoder p en grundlggande niv genomfra, och redovisa resultatet av, ett projekt i
arbetsgrupper inom flygoch rymdsystem inom uppstllda ramar.
r 2 bjuder p mer klassiska ingenjrskurser ssom vektoralgebra, envariabelkalkyl,

mekanik och elektroniksystem i syfte att bredda studenternas kunskaper i matematik,
fysik och elektronik som studenterna behver innan de gr vidare mot frdjupade
ingenjrskurser p avancerad niv. Frutom klassiska ingenjrskurser frdjupar
studenterna sina kunskaper och frdigheter inom flygoch rymdsystemomrdet i och med
kurserna mnskliga faktorerna, datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion,
flygplansstrukturer och materiallra I samt utveckling av avioniksystem.
Lrandefokus vrider under det andra ret ver frn faktakunskaper och frstelse till att
fokusera allt mer p viktiga baskunskaper inom matematik, elektronik, datorteknik och
mekanik. Detta gr att studenterna mer sjlvstndigt kan tillmpa, berkna, modifiera,
relatera och skissera olika aspekter kopplade till flygoch rymdsystem. Studenternas
kunskaper, frdigheter och vrderingsfrmgor utvecklas svl individuellt som i grupp
(laborationer, projekt och gruppuppgifter) vilket stller hgre krav p studentens frmga
att ta ansvar fr det egna lrandet och frmgan att inkludera alla gruppmedlemmar i
grupparbetet och att personligen aktivt delta i grupparbetet.
ven r 3 innehller ett antal klassiska ingenjrskurser ssom reglerteknik, numeriska

metoder och flervariabelkalkyl vilket ytterligare breddar studenternas ingenjrsmssig
grund att st p. Vidare s frdjupar studenterna under r 3 ytterligare sina kunskaper
inom flygoch rymdsystem d de lser kurser ssom flygsystemteknik, mtteknik,
kvalitets- och underhllsteknik och autonoma intelligenta farkoster. Efter utbildningens
tre frsta r innehar studenterna fljaktligen breda kunskaper i matematik, fysik,
elektronik, avionik och flygteknik, vilka r ndvndiga under utbildningens tv avslutande
r (dr avancerade kurser som i huvudsak fokuserar p skerhetskritiska inbyggda system
lses). Fokus under det tredje ret vrider ver frn tillmpning till att fokusera allt mer p
analys och kritisk bearbetning av aspekter kopplade till flygoch rymdsystem. Vidare s
utvecklas studenternas frmgor att stta tekniken i ett miljmssigt, etiskt och
samhlleligt hllbart sammanhang och drigenom analysera och identifiera teknikens
pverkan p miljn, mnniskan och samhllet.
r 4 innefattar kurser p avancerad niv inom elektronik, programmering, inbyggda

system samt flygoch rymdsystem med fokus p utveckling av skerhetskritiska inbyggda
system. Kunskaper p en avancerad niv inom skerhetskritiska inbyggda system
efterfrgas ven inom andra branscher vilket gr studenterna mycket attraktiva ven
utanfr flygoch rymdindustrin efter avslutad utbildning. Nivn p kurserna som ingr i
6
197
rende 9 Bilaga 2
det fjrde utbildningsret stller hga krav p svl intellektuell mognad som kompetens
inom skerhetskritiska inbyggda system med fokus p flygoch rymdsystem. Kurserna
stller hga krav p frmga att sjlvstndigt syntetisera principer och vrdera olika
design- och strategival. Vidare stller den hga komplexitetsnivn i kombination med
svl individuella som gruppbaserade aktiviteter hga krav p studentens skriftliga och
muntliga frmga. Studenten skall i dialog med olika grupper kunna redogra fr sina
slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund fr dessa.
r 5 inleds under hstterminen med kursen forskningsmetodik inom naturvetenskap

och teknik varp studenterna genomfr kursen projekt flygoch rymdsystem II.
Projektkursen stter tidigare lsta kurser inom elektronik, inbyggda system och flygoch
rymdteknik i ett industriellt sammanhang. Projektet bedrivs enligt en etablerad
utvecklingsmodell i ett formellt styrt utvecklingsprojekt dr kravhantering, design,
validering och verifiering utgr viktiga delmoment. Dessa inledande kurser under det
femte utbildningsret stller mycket hga krav p studenternas frmga att sjlvstndigt
planera, exekvera och presentera ett utvecklingsprojekt avseende ett modernt
skerhetskritiskt inbyggt system i en verklighetstrogen och teambaserad utvecklingsmilj.
Vidare s stller projektkursen krav p studenternas frmga att argumentera fr
teknikens samhlleliga och etiska aspekter, dess mjligheter och begrnsningar, och det
ansvar mnniskor har fr hur den anvnds.
Efter hstterminens kurser i forskningsmetodik och projekt i flygoch rymdsystem str
studenterna vl rustade infr det avslutande examensarbetet som genomfrs under
vrterminen. Examensarbetet, som utgr den avslutande kursen inom utbildningen,
kommer att genomfras i enlighet med den nya arbetsprocessen fr examensarbeten inom
IDT. Den nya arbetsprocessen fr examensarbeten beskrivs i detalj under egen rubrik i
detta dokument.
198
rende 9 Bilaga 2
Befintliga kurser som planeras ing i programmet
Ett flertal av kurserna som planeras ing i programmet ges redan idag inom
hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik, civilingenjrsprogrammet i robotik samt inom
masterprogrammet i intelligenta inbyggda system.
Ngra av kurserna kommer att revideras dels fr att ka kopplingen till det nya
programmet dels fr att ytterligare frbttra kvalitn i dessa kurser. Detta arbete kommer
att intensifieras efter det att beslut tagits om att inrtta programmet.
Kurserna inom elektronik ssom exempelvis Elektronik grundkurs, Elektroniksystem,
Komplexa elektroniksystem har samtliga kursutvrderingsvrden p ver 4,0. Flertalet
kurser inom datavetenskap och flygteknik har ocks vrden kring 4,0 ngra nrmar sig
hgsta betyget 5,0.
Vad gller genomstrmning i enskilda kurser s analyseras detta fortlpande i samband
med kursanalys som grs efter varje kurstillflle. Samtliga kurser har en tillhrighet p en
avdelning inom IDT och denna ansvarar fr att se till att frndringar i upplgg, kursplan
eller examination genomfrs i de fall d detta anses ndvndigt.
IDT har under 2014 infrt ett systematiskt arbetsstt kring kursutveckling dr lrarlag
konstruerade efter hur kurser hnger samman och bygger p varandra klustrats ihop och
trffas fyra gnger per lsr fr att g igenom kursutvrderingar, freslagna frndringar,
uppstart och uppfljning.
199
rende 9 Bilaga 2
Tabell 1 Kurser i utbildningsprogrammet

Befintligakurserutanfrndring
Befintligakursermedrevideringar
Nyakurser
Grundlggandeprogrammering7,5
hp
Mtteknik7,5hp
Introduktiontill
datorer2,5hp
Datastrukturer,algoritmeroch
programkonstruktion7,5hp
Reglerteknik7,5hp
(rev.pga.nyakursengrundlggande
reglerteknik2,5hp)
Grundlggande
reglerteknik2,5hp
InbyggdasystemI7,5hp
Grundlggandeavioniksystem
(f.d.AvionikI)
Projektiflygoch
rymdsystemI7,5hp
InbyggdasystemII7,5hp
Flygsystemteknik7,5hp(f.d.
Flygsystemteknik15hp)
Utvecklingav
avioniksystem7,5hp
Skerhetskritiskasystem7,5hp
Aerodynamikochflygmekanik10hp(f.d.
Aerodynamikochflygmekanik7,5hp
Autonomaintelligenta
farkoster7,5hp
Programmeringavtillfrlitliga
inbyggdasystem7,5hp
Introduktiontillflyg ochrymdsystem5hp
(f.d.Introduktiontillflygteknik7,5hp)
Elektronikirymden7,5
hp
Modellbaseradutveckling7,5hp
Kvalitets ochunderhllsteknik15hp
Designavfeltoleranta
system7,5hp
Forskningsmetodikinom
naturvetenskapochteknik7,5hp
Flygmotorteknik7,5hp
Designavautonoma
flygochrymdsystem
7,5hp
Elektronikgrundkurs7,5hp
Examensarbetefrcivilingenjrsexameni
flygochrymdsystem30hp
(fljersammamodellsomvriga
kursplanerfrexamensarbeteninomIS)
Projektiflygoch
rymdsystemII22,5hp
Elektroniksystem7,5hp
Komplexaelektroniksystem7,5hp
Mnskligafaktorerna7,5hp
Flygplansstrukturerochmateriallra
I7,5hp
Flervariabelkalkyl7,5hp
Vektoralgebra7,5hp
Numeriskametoder7,5hp
MekanikI7,5hp
200
rende 9 Bilaga 2
r 1 - Ingenjrsvetenskap i detalj
Utbildningen inleds med kurspaketet Ingenjrsvetenskap vilket syftar till att redan frsta
ret ge studenterna en helhetsbild av utbildningen, ett upplgg som hmtats frn MIT. I
kurspaketet fr studenten lra sig frdigheter som gr det mjligt att bli en effektiv rymd/flygingenjr i kombination med att ven lra sig att tillgodogra sig stora mngder
domnspecifikt material. Kurspaketet avspeglar de dubbla mlen med utbildningens
undervisning, disciplinrt material kombinerat med vriga frdigheter som krvs av en
framgngsrik flyg-/rymdingenjr. Ett koncept som r kopplat till inlrning enligt CDIOmodellen.
Det frsta och tillika grundlggande mlet med Ingenjrsvetenskap r att ge studenten en
gedigen frstelse av grundlggande discipliner inom flygoch rymdteknik, liksom deras
inbrdes relation och tillmpningar. De prioriterade disciplinerna r avionik (A),
aerodynamik (AE), datorer och programmering (D), elektronik (E), flygteknik (F),
flygmotorteknik (M), och reglerteknik (R). Mlet med att undervisa dessa mnen p ett
unisont stt, r att kunna pvisa gemensamma intellektuella grunder fr ingende
discipliner, liksom visa hur mnen vvs samman vid lsande av ett systemproblem (SP).
Genomgende under kurspaketet r att visa p kopplingen och samspelet mellan dessa
olika discipliner.
Det andra mlet med ingenjrsvetenskap r att guida studenten till en frstelse fr
grundlggande kompetenser, kunskaper och kvaliter som r gemensamma drag hos
framgngsrika ingenjrer. Detta inkluderar t.ex. kunskaper i framgngsrikt grupparbete
(inkl. kommunikation med tekniska och grafiska hjlpmedel) och sjlvstndigt arbete
(lsa, forska, experimentera). Framgngsrika ingenjrer har dessutom frmgan att gra
skattningar av dligt knda parametrar, skapa konceptuella modeller av system, bedma
tillmpbarheten av olika modeller och deras mjliga lsningar p relevanta problem, och
slutligen designa nya lsningar till tekniska utmaningar. Ingenjrer i ledande stllning
knner till samspelet mellan tekniska lsningar och etiska, ekonomiska, politiska, sociala
och miljrelaterade behov och begrnsningar som rder i det omgivande samhllet.
Kurspaketet i ingenjrsvetenskapsret leds av ett lrarlag som r engagerat under hela

kurspaketets genomfrande. Lrarlaget bestr av de lrare som r kursansvariga fr
respektive ingende disciplin, lraren ansvarig fr systemproblemet/projektet samt en
lrare med ett vergripande ansvar fr kurspaketet ingenjrsvetenskap (denna lrare kan
vara en av de nyss nmnda, eller en annan lrare). Med frdel finns ven fr tidsperioden
aktuell lab-assistent med p mten.
Under hela kurspaketet uppdateras ett Excel-ark med alla studenters prestationer i alla
ingende kursmoment. Hr bokfrs resultat av alla inlmningsuppgifter, tentamina,
projektredovisningar, etc. Dessutom bokfrs den tid studenterna rapporterat att de lagt
ned p alla arbetsuppgifter. Excel-arket r ett av de viktigaste verktygen i hela kurspaketet,
d mlet r att hlla en konstant och lagom arbetsbelastning fr studenter plus att nra
flja och upptcka de studenter som eventuellt fr problem med att flja sin utbildning.
Under hela kursens gng kommer det finnas korta veckomten dr hela lrarlaget trffas.
Veckomtet tar ca 30 minuter i ansprk (alternativt 60 minuter om det blir ett
lunchmte). Vid veckomten kommer bland annat fljande gs igenom:
1. G igenom vad som hnde fregende vecka: Hur klarade sig studenter p senaste
examinationsmoment? Var det fr svrt/enkelt? Svaret p frgor som dessa noteras infr
framtiden ty ett av det viktigaste syftet med veckomtet r att hitta eventuella studenter
som har problem och utifrn det diskutera, och vid behov identifiera en eventuell
tgrdsplan, fresl extra handledning, etc. Varje uppgift/examinationsmoment har en
skattad tidstgng kopplad till sig, vilken studenten fyller i veckovis. Det r sedan
10
201
rende 9 Bilaga 2
labassistentens ansvar att bokfra denna tid och presentera den p veckomtet. Genom att
g igenom ackumulerad student-tid, jmfrt med mlsiffror etableras en knsla fr
studenternas arbetsbelastning i lrarlaget.
2. G igenom kommande veckas aktiviteter: Alla i lrarlaget presenterar kortfattat vad de

ska frelsa om i syfte att skapa en helhetsbild fr samtliga i lrarlaget om vad som gs
igenom under den kommande veckan. Vidare tillses att kommande uppgifter och
examinationsmoment r frdiga och testkrda.
Lrare med vergripande kursansvar har flera arbetsuppgifter, bl.a.:
Hlla i veckomten.
Ansvara fr Excel-arket.
Frelsningar anvnds i huvudsak som undervisningsform dr ett terkommande inslag

r konceptfrgor som besvaras med hjlp av mentometerknappar dr lraren och
studenterna fr terkoppling p svarsutfallet i realtid. P detta vis fr lraren momentan
terkoppling p huruvida studenterna har frsttt eller ej och kan utifrn detta vlja att
ytterligare frklara eller g igenom berrt material. I motsats till konventionell
frelsningsmetodik dr lraren pratar och studenterna lyssnar s anvnds Omvnd
frelsningsmetodik i mycket hg utstrckning dr studenterna fr diskutera och lsa
uppgifter i grupp samtidigt som lraren gr runt mellan grupperna och stller relevanta
frgor, och fngar upp de studenter som r fel ute. Uppgifter och inlmningsuppgifter
under ret syftar till att anvndas i det strre projektet i slutet av ret. Studenter hgre
upp i rskurserna agerar under det frsta ret handledare, enligt modellen fr
Supplementary Instructors (SI), och hjlper studenterna individuellt, eller i grupper om
fler studenter.
Studentforskningsprogrammet SFP
Frn r 3 kommer studenter erbjudas mjlighet att delta i SFP
(StudentForskningsProgrammet/SF-programmet), vilket r en id som har sitt ursprung
frn UROP (Undergraduate Research Opportunities Project) p MIT.
Studentforskningsprogrammet har som ml att skapa och stdja forskningssamarbeten

mellan programmets studenter och forskare. SF-programmet erbjuder duktiga studenter
en mjlighet att arbeta med spjutspetsforskning, oavsett om studenten blir en aktiv del av
ett etablerat forskningsprojekt eller driver sina egna ider. Ett SF-projekt kan utlysas av en
forskare, eller hrstamma frn att en student kontaktar en forskare/mjlig SFPhandledare. Under tiden som SFP-arbetet genomfrs kommer studenten ha tillgng till en
handledare/mentor.
Projekt
Det finns olika typer av projekt en student kan vlja mellan, t.ex. fljande:
En forskare utlyser ett mjligt SF-projekt, finansiell ersttning utgr
Studenten freslr en id han/hon vill arbeta p. Arbetet utfrs av studenten, i
samverkan av en forskargrupp (inkl. handledare/mentor). Eventuellt utgr
finansiell ersttning.
Anskan
En anskan om att f gra ett SF-projekt ska vara 1-3 sidor, som tydligt beskriver den
forskningsid studenten vill arbeta med. Anskan ska ven beskriva var och hur arbetet
kommer genomfras (med tydliga arbetsuppgifter), en preliminr tidsplan fr arbetet och
slutligen beskriva varfr studenten r intresserad av ett SFP och studentens
11
202
rende 9 Bilaga 2
frhoppningar om vad SFP ska leda till. En ny, eller uppdaterad, anskan mste skrivas
vid start av varje SF-projekt, ven om det r fortsttning av ett tidigare SF-projekt. Detta
fr att tydligt visa vilka arbetsuppgifter som ingr under nya tidsperioden.
Genomfrande
En typisk tidsram fr ett SF-projekt r vrtermin, hsttermin, eller sommaruppehll.
Studenten br ha mjlighet att utanfr sitt vanliga kursarbete kunna lgga 4-10
timmar/vecka p sitt SF-projekt. Arbetet kan genomfras i forskargruppens lokaler, eller
p annan lmplig plats.
Utvrderingar
Utvrderingar av SFP-arbetet r av stor vikt fr alla inblandade i SFP-projekt. Det
kommer krvas tv utvrderingar vid slutet av varje termin/sommar. En fylls i av
studenten och en fylls i av studentens forskningshandledare. Dessa utvrderingar r
obligatoriska oavsett om SFP-arbetet var fr kurspong, betalning eller frivilligt arbete.
Studentutvrderingen ska beskriva den personliga och tekniska utvecklingen under det
gngna halvret, inkludera framgngar och utmaningarna i SFP-forskningen, effekten av
SFP-arbetet p studentens grundutbildningskarrir. Forskningshandledarutvrderingen
kommer innehlla kommentarer om genomfrt arbete och mjliga fortsttningar p
arbetet.
Frvntat resultat
SF-projekten frvntas ge studenter mjlighet att frdjupa sina kunskaper i samverkan
med existerande forskning. Resultat av framgngsrika SFP-arbeten kommer ing som del i
forskningsrapporter, alternativt kunna bli en egen publikation. Vinst fr forskargrupper,
utver mjlighet till del av publikationer, r att de p ett tidigt skede fr mjlighet att lra
knna studenter och framtida mjliga doktorander.
En ny arbetsprocess fr examensarbeten, som syftar till kvalitetsskring, kommer att
tillmpas inom Civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem. Nedan beskrivs den nya
processen fr examensarbeten p IDT-Vsters, vilken blir den gllande arbetsprocessen
fr examensarbeten ven fr studenterna vid civilingenjrsprogrammet i flygoch
rymdsystem. Studenterna som genomgr examensarbeteskursen kommer att flja en
ttastegsprocess som beskrivs i text nedan:
1. Examensarbetsprocessen i form av en kurs
Ett av syftena med de freslagna frndringarna r att ge en klar och strmlinjeformad
process, vilket synliggr statusen p respektive student som r involverad i kursen
samtidigt som det markerar en klar grns fr mngden handledning och examination som
krvs fr respektive examensarbete. Examensarbetsprocessen r designad s att den
genomfrs som en kurs med en uppsttning instanser. Varje instans prglas av spikade
startoch slutdatum samt schemalagda examinationsmoment etc.
P en given niv (kandidat och magister/master) r alla instanser gemensamma ver
utbildningsprogramgrnserna. Tanken r att alla examensarbeten p IDT p en given niv
skall starta vid samma tidpunkt, avslutas vid samma tidpunkt och ha samma
examinationsmoment. Fr examensarbeten p avancerad niv (magister, master och
civilingenjr) ges kursen vid tv tillfllen per r:
hstterminen (september januari)

12
203
rende 9 Bilaga 2
vrterminen (januari juni)
2. ppningsdag
Studenterna frvntas att starta arbetet med sina examensarbeten omedelbart nr kursen
fr examensarbeten inleds. I enlighet med detta s finns det ett behov att skerstlla att
varje student:
Frstr vad ett examensarbete r, vad som innefattas och hur de genomfr ett
examensarbete
Ges mjlighet att hitta ett lmpligt frslag p mne fr examensarbete fre
kursstart
Mellan en och tv mnader fre kursen startar s organiseras en ppningsdag

innehllande tv delar; en introduktionspresentation samt mjligheten fr fretag att
trffa studenter. Syftet med introduktionspresentationen r att informera studenterna om
skrivande av examensarbete, processen fr examensarbeten samt att orientera
studenterna i lmpliga resurser att nyttja i samband med kursen. Syftet med fretagstudent-trffen r dels att bereda en mjlighet fr fretag att presentera examensarbeten
som de sker studenter till och dels att erbjuda en mjlighet fr studenter att komma i
kontakt med fretag att skriva examensarbete fr.
3. Kursstarten
Avseende anskan om examensarbete s r det examinatorns ansvar att skerstlla att
innehllet i det freslagna examensarbetet innehller tillrckligt med utmaningar och
tillrckliga vetenskapliga bidrag fr att studenten skall kunna f sitt examensarbete
godknt. I hndelse av att examensarbetet genomfrs i samarbete med ett fretag s
mste examinatorn och handledaren spela en aktiv roll i skapandet av frslaget till
problemformulering; de mste skerstlla, att nivn p examensarbetet r tillrcklig fr
att f examensarbetet godknt. Vad processen fr examensarbete anbelangar s mste alla
anskningar avseende mne fr examensarbete senast ha godknts av examinatorn vid
kursens start.
4. Frsta examinationsmomentet: Status- och planeringsuppfljning
Syftet med detta nya examinationsmoment r att skerstlla att studenterna inleder
examensarbetet med att f frstelse fr vad syftet r med arbetet, att placera
examensarbetet i en kontext genom att kartlgga tidigare forskning inom omrdet och
planera inriktningen p arbetet. Vidare skall problemstllningen, kartlggning av tidigare
forskning inom omrdet, metoden samt planen fr examensarbetet utvrderas. Infr
denna examination frvntas studenten:
Skriva delar av den slutliga rapporten (problemformulering, redogra fr tidigare

forskning, metod samt plan) som en initial rapport.
Presentera statusen p arbetet. Detaljrikedomen inom detta omrde skall i detta
fall vara raffinerad. Detta skall gras i mindre grupper i form av att studenterna
lser varandras rapporter och sedan diskuterar kvaliteten p planerna under
verinseende av kursansvarig och assisterad av ett antal handledare.
13
204
rende 9 Bilaga 2
5. Andra examinationsmomentet: Den slutgiltiga rapporten

Ungefr 3 veckor fre presentationsdagen skall studenterna lmna in den slutgiltiga
versionen av sina examensarbeten. Handledare behver inte lngre i frvg godknna
rapporten fr att examensarbetet skall f skickas in fr bedmning. Istllet s pbrjas
bedmningen explicit i form av att studenten aktivt ansker om bedmning genom att
skicka in examensarbetet till Urkund. En utvrderingsmall skall anvndas vid
betygsttning av examensarbetena. Bedmningsmallen beskriver kriterierna, mot
bakgrund av de nationella examensmlen, och anvnds vid betygssttning av arbetet.
6. Opponering
En vecka fre presentationerna skall ett presentationsschema ansls. magister- och
masterstudenter skall d vlja ut ett examensarbete frn listan av godknda arbeten.
Opponentskap tilldelas enligt principen frst till kvarn fr att skerstlla att
opponenterna frdelas jmnt mellan examensarbetena. Opponenterna skall skicka in en
opponeringsrapport 3 dagar fre presentationen till sin examinator och de r tvungna att
stlla frgor p presentationen.
7. Tredje examinationsmomentet: Presentations- och
avslutningsceremoni
Studenter vars examensarbeten har blivit godknda mste presentera sina
examensarbeten p ett ppet seminarium infr examinationskommitt, opponent,
klasskamrater och fretaget som de samarbetat med. Presentationerna organiseras i fyra
delar; studenten presenterar sitt examensarbete, opposition av andra studenter,
examinationskommittn stller frgor till studenten, och i mn av tid stller publiken
frgor.
8. Avslutsfas
Vid slutet av kursen skall resultaten fras in i Ladok. Studenter vars examensarbeten inte
har blivit godknda efter tv omgranskningar skall tilldelas betyget underknt fr kursen.
Dessa studenter mste p nytt ska till nsta kurstillflle med ett nytt mne fr
examensarbetet. Examensarbeten som inte har godknts inom ett r skall ocks
underknnas.
14
205
rende 9 Bilaga 2
Lrarkompetens
Det nya freslagna civilingenjrsprogrammet r en vidareutveckling av det existerande
Hgskoleingenjrsprogrammet i Flygteknik. Det betyder att den lrarkompetens som
finns idag kommer att utgra en del av lrarkompetensen ven fr det nya programmet.
Dagens flygteknikprogram drivs dock till stor del av externa lrare och fr att f en bttre
intern kompetens p MDH som kan bidra till utveckling av en akademisk milj inom
omrdet har IDT pbrjat implementering av en kompetensfrstrkningsplan som tagits
fram fr ngot r sedan. En av hgskoleingenjrsprogrammets adjunkter skall pbrja
forskarutbildning samt att en lektorstjnst har utlysts inom omrdet Avionik (rendet
ligger i skrivande stund hos sakkunniga som utvrderar de skande). Ytterligare en
lektorstjnst r planerad och kommer lysas ut inom kort, denna gng med inriktning mot
rymdelektronik. Fr denna nya utlysning har vi frskrat oss om att det finns kompetenta
personer i regionen som r intresserade av att ska. Sedan knappt ett r har MDH ocks
en adjungerad professor med Flyg/Rymd-bakgrund p 20% (Fredrik Bruhn), en tjnst
som p sikt skulle kunna utkas fr ett strre engagemang inom grundutbildning.
I vrigt har det nya civilingenjrsprogrammet byggts p med kurser i datavetenskap och
elektronik inom omrdet inbyggda system. Kompetens inom dessa omrden finns p IDT
dr lrare inom Civilingenjrsprogrammet i Robotik, Datavetenskapliga programmet och
Masterprogrammet i Inbyggda System kommer att undervisa p det nya programmet bde
i samlsningskurser med andra program och i specifika kurser fr det nya programmet. I
den mn lrare slutar p MDH kommer sannolikt ersttningsrekryteringar att behvas
men i dagslget r det bara Gordana Dodig-Crnkovic som vi vet kommer att sluta p MDH
fr en ny tjnst p Chalmers. Denna vergng kommer att ske gradvis vilket gr att vi
rknar med att kunna nyttja Gordana initialt i utvecklingen av det nya programmet. I
vrigt hnvisas frgor kring lrarkompetens till den kompetensmatris som finns i denna
anskan.
15
206
rende 9 Bilaga 2
Forsknings och utbildningsmiljn fr programmet

Civilingenjrsprogrammet i flygoch rymdsystem kommer att tillhra forskningsmiljn
Inbyggda System (IS) som r en del av akademin fr Innovation, Design och Teknik (IDT)
p Mlardalens hgskola. IS r en vrldsledande forskningsmilj inom utveckling,
modellering och analys av inbyggda realtidssystem, dvs. det forskningsomrde som
programmet till stor del kommer att bygga p. Microsoft Research rankar fr nrvarande
IS som den femte bsta forskningsmiljn inom realtidssystem i Europa (bst i Sverige) och
som den nst bsta inom programvaruteknik (software engineering) i Sverige efter
Uppsala.
2013 lg forskningsbudgeten fr IS p 76 miljoner kronor. Av denna var 24 miljoner
kronor direkta statliga forskningsanslag (fakultetsmedel). Forskningsanslaget vxlas
sedan upp 4.5 gnger genom finansiering frn externa forskningsfinansirer, ssom
Kunskaps och Kompetensstiftelsen, Stiftelsen fr strategisk forskning, Vinnova, och EU
anslag. Dessa direkta anslag kompletterades av ytterligare 32 miljoner kronor in kind
anslag frn nringslivet. Fr nrvarande har IS 25 professorer (varav 15 r permanent
anstllda och vriga r adjungerade professorer frn nringslivet eller gstprofessorer), 46
seniora forskare (varav 9 docenter) och 72 doktorander.
IS erbjuder en stark internationell forskningsmilj som karakteriseras av samarbete,
ppenhet och laganda. Vi har en blandning av etablerade och unga forskare, dr ett flertal
r delvis anstllda eller finansierade av nringslivet. Vi har ocks en stark tradition av att
personal flyttar fram och tillbaks mellan IS och nringslivet, liksom ett starkt utbyte med
andra internationella forskningsmiljer ver hela vrlden. De flesta av vra forskare och
doktorander ingr, i strre eller mindre mngd, i vr grundutbildning, som lrare,
handledare, examinatorer eller med program- och kursutveckling. Trots storleken p IS
och bredden p vrt verksamhetsomrde har vi en stark tradition av att konsolidera oss
och samarbeta mellan forskningsoch utbildningsomrden samt med industriella och
akademiska partners.
Forskning och utbildning inom IS r indelade i fljande sex omrden:
Robotik och avionik. Vr forskning inom robotik och avionik inkluderar

forskning och utbildning inom autonoma undervattens- och rymdfarkoster. Ett
stort fokus ligger p plitlig elektronik, hghastighetssyncentrum och artificiell
intelligens som delar i mnniska-robot interaktion, autonom navigation och
utveckling av artificiell syn. Omrdet har ocks stor kompetens inom det rent
flygtekniska omrdet och ger idag kurser inom omrden ssom avioniksystem,
aerodynamik, flygmotorteknik, underhll av flyg och flygmateriallra. Personal
inom omrdet ansvarar idag fr tv utbildningar, Civilingenjrsprogrammet i
robotik samt Hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Mycket hg. Denna
kompetens r essentiell fr programmets fokusering p aerodynamik,
flygteknik, elektronik, avionik samt artificiell intelligens, och utgr sjlva basen
fr programmet. Ett flygplan eller rymdfarkost delar mnga egenskaper med
robotar, markbundna svl som undervattensrobotar.
Realtidssystem. Vr forskning och utbildning inom realtidssystem omfattar

konstruktion av frutsgbar mjukvara fr tidskritiska system. De centrala
forskningsomrdena omfattar schemalggning, datakommunikation och
realtidsoperativsystem. Forskningen adresserar bde mekanismer och
protokoll fr frutsgbarhet och modellering och analys fr att verifiera
temporal korrekthet. Personal inom detta omrde ansvarar fr utbildningen
16
207
rende 9 Bilaga 2
Masterprogrammet inom intelligenta inbyggda system och ger ett flertal

kurser p andra program dribland civilingenjrsprogrammet i robotik.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hg. Realtidskraven
inom flygoch rymdsystem r mycket hga och stora krav stlls p
determinism och implementation av verifierbara realtidsmekanismer vid
utveckling av dessa system.
Tillfrlitliga system. IS forskning inom tillfrlitliga system omfattar tekniker

fr att bygga skra och tillfrlitliga system med hg tillgnglighet. Forskningen
koncentrerar sig p frhllandet mellan hur system designas och hur de
certifieras. Tekniker ssom kravhantering, arkitekturbaserad verifiering samt
effektiv och tillfrlitlig automatiserad mjukvarutestning ingr i omrdet.
Personal frn detta omrde utvecklar och ger kurser p de flesta
grundutbildningsprogram inom IS.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hg. Tillfrlitlighet,
kravhantering och certifieringsfrgor r starkt frknippade med flyg och
rymdsystem.
Sensorsystem och hlsa. Forskning och utbildning inom detta omrde

omfattar bland annat tillfrlitlighet vid datainsamling av data frn sensorer,
bde p mnniskokroppen, men ven mekaniska system. Vidare omfattar
omrdet ven kommunikation och trdls kommunikation av sensordata dr
aspekter som tillfrlitlighet, skerhet och integritet r viktiga parametrar.
Slutligen omfattar omrdet ven signalbehandling och beslutsstd. Personal
frn omrdet ger i dag kurser i flertalet av vra utbildningsprogram p IS.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hg. Sensorsystem
och tillfrlitlig datakommunikation r viktiga omrden vid utveckling av
flygande system. Dessutom kan monitorering av piloten vara viktiga aspekter
vid utveckling av framtidens flygoch rymdsystem.
Programvaruteknik: Forskningen inom programvaruteknik omfattar

metoder, processer och verktyg fr utveckling av storskalig, komplex industriell
mjukvara. Ett stort fokus p komponentbaserad och modellbaserad
programvaruteknik finns, dr de huvudsakliga mlen r att gra mjukvara och
mjukvaruintensiva system mer effektiva och av hgre kvalitet. Personal frn
omrdet ansvarar fr utbildningarna Masterprogrammet i programvaruteknik
och Magisterprogrammet i programvaruteknik, dessutom ges ett flertal
kurser i de vriga utbildningsprogrammen p IS.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Medelhg. Flygplan
och rymdfarkoster blir beroende av strre och strre mngder mjukvara varvid
komplexiteten i dessa system kar. Kraven p effektiva och kvalitetsskrade
processer fr mjukvaruutveckling kar d.
Verifiering och validering: Detta omrde hanterar tekniker och verktyg fr

att verifiera och validera korrekthet p mjukvara, med ett speciellt fokus p
modellbaserad testning och model-checking av tids- och arktitekturmodeller.
Syftet r att utveckla effektiva och relevanta verifieringsmetoder som r
applicerbara i industrin. Forskningen innefattar utveckling och anpassningar
av modelleringsnotationer, formell analys av inbyggda system och statisk
kllkodsanalys.
Relevans fr Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hg. Att formellt
kunna verifiera och validera korrekthet r kritiskt fr mjukvara i flygplan och
rymdfarkoster. Inom ramen fr programmet kommer detta att ing, specifikt
inom kurserna Utveckling av luftburna system samt Projekt i flygoch
rymdsystem (22,5 hp).
Denna mix av forskning och utbildning sammantaget gr att ett flygoch
17
208
rende 9 Bilaga 2
rymdsystemprogram r en fullt naturlig utveckling av IS befintliga verksamhet.
Ngra exempel p framgngsrika resultat inom IS (referenser sist i dokumentet)

Inom omrdet robotik och avionik
Mnniska-robotinteraktion. Inom omrdet har forskning runt design och
implementation av ett unikt system fr interaktiv programmering av industriella robotar
som schemalgger och planerar en robotcell betydligt enklare och mer intuitivt
genomfrts. Detta leder till minskade krav p expertis och snabbare programmering av
industrirobotari.
Artificiellt syncentrum: Inom omrdet har ett hrdvarubaserat 3D visionssystem
utvecklats. Systemet r tnkt att kunna anvndas i mnga robotapplikationer och
mjliggra ett artificiellt syncentrumii.
Autonom navigation och kartlggning: Baserat p visionssystemet har en
visionsbaserad autonom farkost utvecklatsiii. Systemet klarar av att skapa en karta ver
ett omrde utan frinformation baserat enbart p visuell information frn naturliga
landmrken.
Intelligenta industriella system: Stor forskning inom sjlvlrande-,
sjlvdiagnosticerande-och beslutssystem dr fallbaserad resonemangsteknik anvndsiv.
Inom omrdet realtidssystem

Schemalggning och synkronisering: Utveckling av tekniker, arkitektur och
analystekniker fr hierarkisk schemalggning av realtidssystemv. Dessa bidrag r viktiga
steg mot att frbttra hur inbyggda system byggs genom att minska dess komplexitet och
utvecklingstid. Vidare har tekniker fr att adaptera den hierarkiska konfigurationen
under krning utvecklatsvi. Dessutom har tekniker fr att stdja minnesrelaterad
predikterbarhet i hierarkiskt schemalagda realtidssystem som exekverar i multi-core
systemvii. Flera typer av synkroniseringsmekanismer som mjliggr msesidigt
uteslutning av resurser fr multiprocessorsystemviii samt hierarkiskt schemalagda
systemix,x har tagits fram.
Kommunikation: Framtagande av arkitekturer, protokoll och
schemalggningsalgoritmer fr frutsgbar kommunikation i realtid med hjlp av flera
olika ntverksteknologier ssom Switched Ethernetxi och CANxii.
Tidsanalys: Inom omrdet har probabilistiska tidsanalystekniker baserat p statistiska
modeller och sannolikhetslraxiii utvecklats. Vidare har man utvecklat nya
modelleringstekniker fr tidsanalys som tar hnsyn till offsetsxiv.
Inom omrdet tillfrlitliga system

Felmodellering och feldetektion: Inom omrdet har flera felmodeller fr att
garantera probabilistisk feltolerans fr fixprioritetssystem utvecklatsxv. Vidare har arbete
inom felpropagering i komponentbaserade system gjortsxvi. Forskningen baseras p
18
209
rende 9 Bilaga 2
anomalidetektion i komplexa stokastiska miljer (swarm robotics)xvii i kombination med

lmpliga arkitekturella mnster fr terhmtningxviii.
Strategier fr feltolerans: Ett flertal nya feltoleranta strategier fr bde enprocessors
och distribuerade system har tagits fram. Inom omrdet har tekniker fr feltolerant
schemalgning i enprocessorsystem med blandad kritikalitetxix utvecklats. Dessa tekniker
inkluderar tidsdimensionen i redundanta system med ls synkronisationxx. Vidare har
detta arbete utkats till att inkludera metoder ven fr distribuerade realtidssysten och
multiprocessorsystemxxi.
Inom omrdet sensorsystem och hlsoteknik

Sensorsystem fr rrelseanalys: Inom omrdet har forskning inom gyroskopiska
sensorer som anvnder signalbearbetning fr att eliminera effekterna av darrningar vid
datormusanvndingxxii utfrts. Design och utveckling av testriggar fr att utvrdera
rrelsesensorer har gjortsxxiii. En smartphone baserad demonstrator fr att skapa en
profil ver mtningar av anvndarens vitala fysiologiska parametrar harxxiv. Slutligen har
ocks algoritmer fr att detektera fall utvecklats genom att anvnda den inbyggda
accelerometern i en smartphone.
Intelligenta beslutsstdsystem: IS har mer n 14 rs erfarenhet av experimentell

forskning inom kliniska beslutsstdsystemxxv. Genom att anvnda artificiell intelligens
har beslutsstdsystem som underlttar fr lkare att ge frbttrad vrd utvecklatsxxvi.
Tillfrlitliga frutsgbara trdlsa ntverk: Inom omrdet har forskning runt
design, implementation och analys av trdlsa industriella reglersystem utfrtsxxvii.
Frbttringar inom trdls kommunikation i tuffa industriella miljer p MAC
lagernivxxviii och ntverkslagernivxxix har gjorts.
Inom omrdet programvaruteknik

Komponentbaserad utveckling: Under cirka ett decennium av forskning inom
komponentbaserad utveckling har man identifierat de grundlggande koncepten runt
komponenterxxx, generella komponentmodellerxxxi och komponentmodeller fr inbyggda
systemxxxii dr specifikationer och komponering av funktionella och ickefunktionella
egenskaper r viktiga aspekter. Vidare har utvecklingsprocessen runt
komponentbaserade systemxxxiii beforskats.
Komponentmodeller fr inbyggda system: Inom omrdet programvaruteknik har
tv akademiska komponentmodeller utvecklats, SaveCCMxxxiv och dess vidareutveckling
ProComxxxv. Komponentmodellerna mjliggr specifikation analys och komponering av
komponenter system. I relation till bda dessa modeller har vi signifikant bidragit till
utvecklingen av den kommersiellt anvnda komponentmodellen Rubus Component
Modelxxxvi.
MDE design, kodgenerering och monitorering: Omrdet bidrog i arbetet med att
utveckla en modelleringsplattform fr design av komplexa inbyggda realtidssystem fr
olika domner, ssom telekom, flyg och rymdteknik, tg och bilindustrinxxxvii.
19
210
rende 9 Bilaga 2
Inom omrdet verifiering och validering
Modellbaserad testning av tidskritiska system: Inom omrdet har forskning inom

generering av testfall frn modeller till ett model-checkingproblem fr
tidsautomaterxxxviii. Antagande av tekniken inkluderar generering av testsviter fr IEC
1131 funktionsblockdiagram med maximal MCDC tckningxxxix.
Verktyg fr model-checking: IS har varit inblandad i utvecklingen av flera verktyg
fr model-checking, framfrallt verktyget UPPAALxl som har laddats ner mer n 100,000
gnger sedan 1995 och r allmnt anvnt inom bde akademin och industrin. 2013 blev
professor Paul Pettersson frn MDH, tillsammans med Professor Larsen och Professor
Wang tilldelade det prestigefyllda priset the CAV award fr utvecklingen av UPPAAL. IS
har ocks bidragit till verktyget REMESxli och verktyget UPPAAL Portxlii.
WCET-analys: Vr forskning inom Worst-Case Execution Time (WCET) analys r
mycket vlknd. Inom IS har vi utvecklat avancerade tekniker fr automatisk generering
av programfldesbegrnsningarxliii, i syfte att identifiera en approximativ tidsmodel p
kllkodsniv genom observeringarxliv, och fr WCET analys av parallella program med
trdar och delat minnexlv. WCET-analysverktyget SWEET anvnds av mnga
forskargrupper ver hela vrlden och the Mlardalen benchmarks har blivit de facto
standard vid utvrdering av WCET-analystekniker.
20
211
rende 9 Bilaga 2
Programmet r tnkt att anta 40 studenter per r med antagning

hsttermin. Rekryteringsmlet fr frstahandsskande ska p sikt
vara minst tv skande per plats.
Programmet marknadsfrs nationellt d de frsta rens kurser framfr allt kommer att
ges p svenska. Kurserna i de sista tv ren kommer att ges p engelska och kommer att
ha en del samlsning med master-programmet i Intelligenta Inbyggda System vilket
bddar fr att kurserna kan komma att erbjudas inom detta masterprogram samt fr
inresande utbytesstudenter och d ocks ha en internationell rekrytering.
Specifika aktiviteter
Nedan beskrivs de specifika rekryterings- och marknadsfringsinsatser fr att
utbildningen fr att kunna uppn rekryteringsmlen. Alla aktiviteter beskrivna planeras
och utfrs via IDTs marknadsfringsgrupp i samarbete med eventuella
samarbetspartners.
Dessutom ska utbildningen presenteras i alla centralt anordnade aktiviteter ssom
Hgskoledagarna, Rekryteringsmssan, Sommarppet, Ringkampanjer, annonsering,
SACO-mssan.
1. Genomfra riktade gymnasieskolbesk, dr mlet r att beska teknikklasser och
elever i en frelsningsmilj fr att presentera MDH och specifika teknikutbildningar.
Idag har IDT ett ntverk med mer n 50 gymnasieskolor som kontinuerligt
uppdateras och expanderar.
2. Arrangera en Flyg- och rymdsystemdag i anslutning till den befintliga Robotikdagen
3. Kontinuerligt skriva pressmeddelanden och webbnyheter p svenska och engelska om
framstende studenter, studentprojekt, alumner, forskningen eller annat som
anknyter till utbildningsprogrammet.
4. Informationspass p Arbetsfrmedlingen i samarbete med vriga teknik- och
ingenjrsutbildningar vid IDT med temat Vad gr en ingenjr? Hr r fokus att f
upp gonen fr teknikjobben och hur det r att lsa till och jobba som ingenjr.
5. Delta i IDT:s projekt MDH tar ver dr flera teknikutbildningar med lrare och
studenter tar ver undervisningen p en gymnasieskola en hel eller halv skoldag. Idag
har IDT fyra gymnasieskolor dr detta koncept genomfrs rligen med gott resultat.
Nstkommande lsr mnar IDT att utka detta till 8-12 gymnasieskolor.
6. Tillsammans med vriga teknikutbildningar vid IDT delta i Unga Forskare.
Mlgrupper
Den frmsta mlgruppen fr rekryteringen till utbildningen r gymnasieelever och de som
har tagit studenten frn teknik eller naturvetenskapliga programmet p gymnasiet. En
stor grupp fr rekryteringsaktiviteterna r de studenter som lser vid basret vid MDH.
Att rekrytera studenter frn denna grupp men ven att hjlpa till att f fler elever att brja
lsa p basret har visat sig vldigt gynnsamt fr till exempel Civilingenjrsprogrammet i
Robotik.
21
212
rende 9 Bilaga 2
Prognos rekryteringsml
IDT har idag en vlfungerande rekryteringsprocess till vriga civilingenjrsprogram.
Sedan marknadsfringsgruppen skapades fr 7 r sedan och bytte fokus hur IDTs
teknikutbildningar ska framhvas har antalet frstahandsskande kat markant fr
samtliga utbildningar som deltar i processen. Stor vikt ligger p samverkan med
gymnasieskolor, bde elever och lrare fr att skapa en personlig kontakt och kontinuitet
med presumtiva studenter. Detta arbetsstt har utvecklats till att inkludera
Arbetsfrmedlingen och organisationen Jobba i Vsters. Prognosen att kunna n
rekryteringsmlet fr det nya civilingenjrsprogrammet i flyg och rymdsystem r goda
tack vare befintlig struktur och ntverk inom marknadsfringsgruppen vid IDT.
En viktig frga r arbetsmarknaden och den r synnerligen god d kravstllningarna frn

flygoch rymd gr igen inom mnga andra marknader, exempelvis medicinteknik,
industriell automation, fordon, krnkraft och frsvarsomrdet. Detta r ocks sklet till att
examensbenmningen skiljer sig frn programnamnet. Examen i tillfrlitliga system visar
tydligt p den breda tillmpbarhet som de examinerade studenterna har ven utanfr
omrdet flygoch rymdsystem.
Det finns goda mjligheter till samproduktion med industrin och rekryterbarhet. Bland
annat representerar medlemmarna i branschorganisationen Skerhets- och
Frsvarsfretagen (SoFF) ca 20 miljarder i export varje r och engagerar mer n 30 000
hgkvalificerade ingenjrer, ofta med krav p skerhetskritiska system. Bland SoFFs
medlemmar terfinns GKN Aerospace (fd Volvo Aero med civila flygmotorer till Boeing
767, 777, 787, Airbus 340, 380, 350), Saab med en hg andel civil samhllsskerhet,
blljuskommunikation m.m.), Hgglunds med elektriska drivlinor till gruvmaskiner och
skogsmaskiner, IBM, Logica, Scania, Volvo AB m.fl. Utver stora fretag finns det en stor
underleverantrsflora av sm och medelstora fretag och konsultbolag som har ett stort
frnyelsebehov inom skerhetskritisk elektronik.
I takt med moderniseringen av mnga industriella system och infrande av all-electric i

allt frn elbilar, helikoptrar, tunga anlggningsmaskiner, tgstyrning m.m. s kar
behoven av skerhetskritisk elektronikkompetens. Den klassiska avionikmarknaden inom
flyg och rymd r idag till stor del densamma som fr ABB och Bombardier. Ett exempel
frn Vsters r Westermo AB som har sin huvudmarknad i tillfrlitliga
kommunikationssystem fr tg men som ven har levererat internetswitchar till Boeing
787 Dreamliner.
Kommunikationsavdelning eller liknande vid stora fretag mste ge sitt godknnande
vilket r en lng process. Dessutom r det inte troligt att de vill formellt uttala sig till
frdel fr ett specifikt lroste. Det finns inga uttalanden dr fretagets namn finns med
utan att de anses som formella. ven om vi inte ftt formella uttalanden har vi ftt
indikationer frn vra kontaktytor inom industrin att denna utbildning r mycket
intressant fr deras framtida rekryteringsbehov.
SCB sammanstller rligen utsikterna p arbetsmarknaden fr 71 utbildningar i Sverige i
sin publikation Arbetskraftsbarometern. Fr 2013 s pekades Civilingenjrsutbildning i
22
213
rende 9 Bilaga 2
Civilingenjrsutbildningen i flygoch rymdsystem sorterar under) ut som ett

utbildningsomrde dr andelen arbetsgivare som skt personal har varit srskilt hg. Till
r 2016 pekas Civilingenjrsutbildning i elektronik, datateknik och automation ut som den
utbildningskategori dr antalet anstllda kommer att ka i hgst grad. Bland de tekniska
utbildningsomrdena s utpekas Civilingenjrsutbildning i elektronik, datateknik och
automation som det utbildningsomrde dr bristen r som strst p nyexaminerade
akademiker.
Fr att till arbetsmarknaden tydligare visa p den breda kompetens som utbildningen ger
ven om tillmpningen inom programmet har sitt fokus p flygoch rymdsystem har vi
valt att benmna examen Civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system.
Omvrldsanalys
En omvrldsanalys har genomfrts som del i frarbetena till ett civilingenjrsprogram i
Flyg- och Rymdsystem (Aerospace Engineering). Arbetet visar att det idag frmst r Lule
tekniska universitet och KTH som har examen som pminner om denna. Drtill kommer
KTH att etablera ett nytt rymdcentrum som ska invigas i maj 2014 fr att konsolidera den
verksamhet som r rymdrelaterad frn olika avdelningar och institutioner. Centret leds av
svenska astronauten Christer Fuglesang. Denna satsning ser efter diskussioner med
Fuglesang inte ut att omfatta flyg och inte bli tungt fokuserad p inbyggda system utan
mer ett marknadsfringsparaply. Dock kas ambitionen att bygga och utbilda studenter p
hela system, som fullt fungerande satelliter. Just nu bygger KTH studenter och forskare en
5 kg satellit p EU FP7 finansiering.
KTHs civilingenjrsprogram kallat Farkostteknik tcker in brett flygplan, fartyg,

rymdfarkoster samt vgoch sprfordon med motiveringen att alla grupperna r
komplexa och innehller en stor mngd system fr bland annat framdrivning, komfort och
skerhet. De frsta 3 ren r gemensamma och sen vljs frdjupning i masterprogram de
sista 2 ren mot vg, spr, eller flygoch rymd. I princip samtliga kurser som erbjuds har
hg teoretisk niv eller r inriktade p berkningar och simuleringar med ett avslutande
projekt som r mera tillmpat. Ingen kurs har aviserat signifikant bring p avionik.
utbildningsprogram som vsentligt skiljer sig mot KTH genom att vara mer specialiserad
p design av feltoleranta datorsystem.
Drutver frvntas Linkpings universitet etablera en civilingenjrsutbildning i

Aerospace Engineering 2016 men av initiala diskussioner att dma s r det en rebranding p existerande material och kommer inte att samla fokus p inbyggda system fr
flygoch rymdburen teknologi. LiUs utbildning idag gr under namnet Aeronautical
engineering och handlar frmst om flygplansdesign med tunga moment inom teori och
simulering. MDHs frslag skiljer avsevrt genom sin inriktning p avioniken.
Lule kommer fortstta sitt rymdteknikspr som pminner om det nya programmet vid
MDH men som helt saknar flygkopplingar. LTU marknadsfr sitt Civilingenjr
Rymdteknikprogram som Sveriges enda civilingenjrsutbildning i rymdteknik fr dig
som vill forska eller utveckla ny teknik inom rymd och flygomrdet. De frsta 3 ren lses
gemensamt och 4-5 ret lses som masterprogram med tre inriktningar, rymdfarkoster
och instrumentering, rymdens och atomsfrensfysik, samt flygteknik. Programmet r
mycket fokuserat p rymdsystem.
MDHs frslag skiljer sig i bredare koppling till flyg och ytterligare frdjupning mot
feltolerant avionik
Slutsatsen r att ett civilingenjrsprogram inom Flyg- och Rymdsystem vid MDH str sig
23
214
rende 9 Bilaga 2
bra profileringsmssigt och innehllsmssigt i frhllande till andra svenska lrosten. En

tydlig skillnad trots de liknande namnen finns om det marknadsfrs p rtt stt.
Studenterna kommer att vara attraktiva fr mnga fretag lngt utanfr Flyg- och
rymdmarknaden vilket ocks examensbenmningen visar p.
Undertecknas av:
Damir Isovic
Akademichef, IDT
Annika Bjrklund
Magnus Otterskog
Avdelningschef Intelligenta Framtida Teknologier, IDT
24
215
rende 9 Bilaga 2
Referensertillforskningsresultat
E. Afshin Ameri, B. Akan, B. rkl. Incremental Multimodal Interface for Human Robot Interaction. IEEE
International Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA10), Sep. 2010.
ii
J. Lidholm, G. Spampinato, L. Asplund. Validation of stereo matching for robot navigation. IEEE International
Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA09), Sep. 2009.
iii
G. Spampinato, J. Lidholm, L. Asplund, F. Ekstrand. Stereo vision based navigation for automated vehicles in
industry. IEEE International Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA09), Sep.
2009.
iv
M. U. Ahmed, S. Begum, E. Olsson, N. Xiong, P. Funk. Case-Based Reasoning for Medical and Industrial
Decision Support Systems. In Successful Case-based Reasoning Applications-I, pp. 7-52, Springer, 2010.
v
I. Shin, M. Behnam, T. Nolte, M. Nolin. Synthesis of Optimal Interfaces for Hierarchical Scheduling with Resources. In
29th IEEE International Real-Time Systems Symposium (RTSS'08), Dec. 2008.
vi
N. M. Khalilzad, M. Behnam, T. Nolte. Multi-Level Adaptive Hierarchical Scheduling Framework for Composing
Real-Time Systems. In 19th IEEE Intl. Conf. on Embedded and Real-Time Comput. Sys. and Appl. (RTCSA'13), Aug.
2013.
vii
R. Inam, M. Behnam, T. Nolte, M. Sjdin. The Multi-Resource Server for Predictable Execution on Multi-core
Platforms. In 20th IEEE Real-Time and Embedded Technology and Appl. Symp. (RTAS'14), Apr. 2014.
viii
F. Nemati, T. Nolte. Resource Sharing among Real-Time Components under Multiprocessor Clustered Scheduling.
Real-Time Systems, 49(5):580-613, Springer, Sep. 2013.
ix
M. Behnam, I. Shin, T. Nolte, M. Nolin. SIRAP: A Synchronization Protocol for Hierarchical Resource Sharing in
Real-Time Open Systems. In 7th ACM & IEEE Intl. Conf. on Embedded Systems Software (EMSOFT'07), Oct. 2007.
x
M. sberg, T. Nolte, M. Behnam. Resource Sharing Using the Rollback Mechanism in Hierarchically Scheduled RealTime Open Systems. In 19th IEEE Real-Time and Embedded Technology and Appl. Symp. (RTAS'13), Apr. 2013.
xi
R. Santos, M. Behnam, T. Nolte, P. Pedreiras, L. Almeida. Multilevel Hierarchical Scheduling in Ethernet Switches. In
11th ACM & IEEE International Conference on Embedded Software (EMSOFT'11), Oct. 2011.
xii
T. Nolte, M. Nolin, H. Hansson. Real-Time Server-Based Communication for CAN. IEEE Transactions on Industrial
Informatics, 1(3):192-201, Aug. 2005.
xiii
Y. Lu, T. Nolte, I. Bate, L. Cucu-Grosjean. A Statistical Response-Time Analysis of Real-Time Embedded Systems.
In 33rd IEEE Real-Time Systems Symposium (RTSS'12), pages 351-362, Dec. 2012.
xiv
J. Mki-Turja, M. Sjdin. Efficient implementation of tight response-times for tasks with offsets. Real-Time Systems,
40(1):580-613, Springer, Oct. 2008.
xv
H. Aysan, S. Punnekkat. A Generalised Error Model and Schedulability Guarantees for Dependable Real-Time
Systems. First Intl WS on Dependable and Secure Industrial and Embedded Systems, Jun. 2011.
xvi
H. Aysan, S. Punnekkat, R. Dobrin. Error Modeling in Dependable Component-based Systems. IEEE Intl
WS on Component-Based Design of Resource-Constrained Systems, Jul. 2008.
xvii H. K. Lau, I. Bate, J. Timmis. An Immuno-engineering Approach for Anomaly Detection in Swarm Robotics.
(ICARIS09), Aug. 2009.
In 8th International Conference on Artificial Immune Systems
xviii
P. Emberson, I. Bate. Extending A Task Allocation Algorithm For Graceful Degradation of Real-Time
Distributed Embedded Systems. In 29th Real-Time Systems Symposium (RTSS08), Dec. 2008.
xix H. Aysan, S. Punnekkat, R. Dobrin. VTV -- A Voting Strategy for Real-Time Systems. In 14th IEEE Pacific Rim I
(PRDC08), Dec. 2008.
nternational Symposium on Dependable Computing
xx R. Dobrin, S. Punnekkat, H. Aysan. Maximizing the Fault Tolerance Capability of Fixed Priority Schedules. I
Computing Systems and Applications (RTCSA08), Aug. 2008.
nternational Conference on Embedded and Real-Time
xxi
A. Thekkilakattil, R. Dobrin, S. Punnekkat, H. Aysan. Optimizing the Fault Tolerance Capabilities of Distributed
Real-Time Systems. In 14th Intl Conf. on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA09), WiP, Sep.. 2009.
xxii
C. Gerdtman, Y. Bcklund, M. Lindn. A gyro sensor based computer mouse with a USB interface: A technical
aid for motor-disabled people. Technology and Disability, Vol 24, Nr 2, 2012.
xxiii
C. Gerdtman, Y. Bcklund, M. Lindn. Development of a Test Rig for MEMS-based Gyroscopic Motion
Sensors in Human Applications. Nordic Baltic Conf. on Biomedical Engineering and Medical Physics NBC15, Jun.
2011.
xxiv
G. Koshmak, M. Ekstrm, M. Lindn. A smart-Phone Based Monitoring System with Health Device Profile for
Measuring Vital Physiological parameters. World Congress on Medical Physics and Biomedical Eng., May 2012.
xxv
C. Marling, S. Montani, I. Bichindaritz, P. Funk. Synergistic case-based reasoning in medical domains. Expert
Systems with Applications, 41(2), 249-259, 2014.
xxvi
J. Rothaug, R. Zaslansky, M. Schwenkglenks, M. Komann, R. Allvin, R. Backstrm, ... W. Meissner. Patients'
perception of postoperative pain management: Validation of the International Pain Outcomes (IPO) Questionnaire.
The Journal of Pain, 14(11), 1361-1370, 2013.
25
216
rende 9 Bilaga 2
xxvii
J. kerberg, M. Gidlund, T. Lennvall, K. Landerns, M. Bjrkman. Design Challenges and Objectives in Industrial
Wireless Sensor Networks. In Industrial Wireless Sensor Networks: Applications, Protocols, Standards and Products:
CRC 2013.
xxviii
S. Girs, E. Uhlemann, M. Bjrkman. Increased Reliability of Reduced Delay in Wireless Industrial Networks Using
Relaying and Luby Codes. In 18th IEEE Intl. Conf. on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA13), Jul.
2013.
xxix
K. Yu, M. Gidlund, J. kerberg, M. Bjrkman. Reliable Real-time Routing Protocol for Industrial Wireless Sensor
and Actuator Networks. IEEE Conference on Industrial Electronics and Applications (ICIEA13), Jun. 2013.
xxx
I. Crnkovic, M. Larsson. Building reliable component-based software systems. Artech House Publishers, 2002.
xxxi
I. Crnkovic, S. Sentilles, A. Vulgarakis, M.R.V. Chaudron. A classification framework for software component
models. IEEE Transactions on Software Engineering, 37 (5), 593-615, 2011.
xxxii
S. Sentilles, A. Vulgarakis, T. Bure, J. Carlson, I. Crnkovi. A component model for control-intensive distributed
embedded systems. Component-Based Software Engineering (CBSE08), 310-317, Oct. 2008.
xxxiii
I. Crnkovic, M. Chaudron, S. Larsson. Component-based development process and component lifecycle. In
International Conference on Software Engineering Advances (ICSEA06), 2006.
xxxiv
M. kerholm, J. Carlson, J. Fredriksson, H. Hansson, J. Hkansson, A Mller. The SAVE approach to componentbased development of vehicular systems. Journal of Systems and Software 80 (5), 655-667, May 2007.
xxxv
S. Sentilles, A. Vulgarakis, T. Bures, J. Carlson, I. Crnkovic. A Component Model for Control-Intensive Distributed
Embedded Systems. In 11th Intl Symp. on Component Based Software Engineering (CBSE08), Oct. 2008.
xxxvi
K. Hnninen, J. Mki-Turja, M. Sjdin, M. Lindberg, J. Lundbck, K-L. Lundbck. The Rubus Component
Model for Resource Constrained Real-Time Systems. IEEE Intl. Symp. on Industrial Embedded Systems
(SIES08). Jun. 2008.
xxxvii
F. Ciccozzi, A. Cicchetti, M. Sjdin. Round-Trip Support for Extra-functional Property Management in ModelDriven Engineering of Embedded Systems. Journal of Information and Software Technology, Aug. 2012.
xxxviii
A. Hessel, K. G. Larsen, M. Mikucionis, B. Nielsen, P. Pettersson, A. Skou. Testing real-time systems using
UPPAAL. (book chapter) Formal methods and testing. Springer. Pages 77-117. 2008.
xxxix
E. Paul Enoiu, D. Sundmark, P. Pettersson. Using Logic Coverage to Improve Testing Function Block Diagrams. In
Proc. International Conference on Testing Software and Systems. Springer. 2013.
xl
K. G. Larsen, P. Pettersson, W. Yi. UPPAAL in a Nutshell. International Journal on Software Tools for Technology
Transfer (STTT), Vol 1, issue 1, pages 134-152. Springer. 1997.
xli
C. Seceleanu, A. Vulgarakis, P. Pettersson. Remes: A resource model for embedded systems, In 14th IEEE International
Conference on Engineering of Complex Computer Systems (ICECCS09), pages 84-94. IEEE. 2009.
xlii
J. Hkansson, J. Carlson, A. Monot, P. Pettersson, D. Slutej. Component-based design and analysis of embedded
systems with UPPAAL PORT. In Proc. Automated Technology for Verification and Analysis. Springer 2008.
xliii
J. Gustafsson, A. Ermedahl, C. Sandberg, B. Lisper. Automatic Derivation of Loop Bounds and Infeasible Paths for
WCET Analysis using Abstract Execution. In 27th IEEE Real-Time Systems Symp. (RTSS06), Dec. 2006.
xliv
P. Altenbernd, A. Ermedahl, B. Lisper, J. Gustafsson. Automatic Generation of Timing Models for Timing Analysis of
High-Level Code. In 19th International Conference on Real-Time and Network Systems (RTNS11), 2011.
xlv
A. Gustavsson, J. Gustafsson, B. Lisper. Timing Analysis of Parallel Software Using Abstract Execution. In 15th
International Conference on Verification, Model Checking, and Abstract Interpretation (VMCAI14), 2014.
26
217
rende 9 Bilaga 2
Utbildningsplan
rymdsystem, 300 hp
________________________________________________________________________________
Programkod: XXX00
Giltig frn: HT15
Beslutsinstans: Fakultetsnmnden
Behrighet: Fysik B, Kemi A, Matematik E (omrdesbehrighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4
(omrdesbehrighet A9).
Diarienummer: MDH 2.1.2-YYY/ZZ
Akademi: Akademin fr innovation, design och teknik
Faststllandedatum: 2014-XX-XX
________________________________________________________________________________
Ml
Studenten ska efter godknd civilingenjrsutbildning visa sdan kunskap och frmga som krvs fr
att sjlvstndigt kunna arbeta som civilingenjr.
Syftet med utbildningen r:
att mta ett behov p arbetsmarknaden av civilingenjrer med de kunskaper och frdigheter
som programmet ger
att mta det intresse som visats frn gymnasieelever till ett program med detta innehll
anpassat till kraven fr civilingenjrsutbildningar i Sverige
att ge studenter fortsatt och frbttrad mjlighet till forskning inom mnet flygoch
rymdsystem och andra tillmpliga mnesomrden, samt
att genom koppling till olika existerande och frvntade forskningsprojekt i forskargruppen
inom mnet inbyggda system strka denna forskning och ge studenter mjlighet till direkt
erfarenhet av att delta i denna och annan forskningsverksamhet.
218
rende 9 Bilaga 2

Efter genomgnget utbildningsprogram ska studenten:
visa kunskap om den vetenskapliga grunden och beprvade erfarenheten inom mnet flygoch rymdsystem samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, samt
visa svl brett kunnande inom flygoch rymdsystem, inbegripet kunskaper i matematik och
naturvetenskap, som vsentligt frdjupande kunskaper inom vissa delar av omrdet.
Frdighet och frmga

visa frmga att med helhetssyn kritiskt, sjlvstndigt och kreativt identifiera, formulera och
hantera komplexa frgestllningar samt delta i forskningsoch utvecklingsarbete och
drigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
visa frmga att skapa, analysera och kritiskt utvrdera olika tekniska lsningar,
visa frmga att planera och med adekvata metoder genomfra kvalificerade uppgifter inom
givna ramar,
visa frmga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa frmga att modellera,
simulera, frutsga och utvrdera skeenden ven med begrnsad information,
visa frmga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hnsyn till
mnniskors frutsttningar och behov och samhllets ml fr ekonomiskt, socialt och
ekologiskt hllbar utveckling,
visa frmga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansttning och
visa frmga att i svl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i
dialog med fretag, samhlle och/eller i seminarier eller konferenser klart redogra fr och
diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund fr dessa.

visa frmga att gra bedmningar med hnsyn till relevanta vetenskapliga, samhlleliga och
etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter p forskningsoch
utvecklingsarbete,
visa insikt i teknikens mjligheter och begrnsningar, dess roll i samhllet och mnniskors
ansvar fr hur den anvnds, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt milj- och
arbetsmiljaspekter, och
visa frmga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlpande utveckla sin
kompetens.
219
rende 9 Bilaga 2
Undervisningssprk
Det huvudsakliga undervisningssprket r svenska men undervisning sker ven p engelska vilket
innebr att studenten behver hantera undervisning, examination och litteratur med mera p bde
svenska och engelska.
Innehll
Programmet r en gemensam bas fr examination av ingenjrer inom flygoch rymdsystem.
Innehllsmssigt r frsta rets kurser integrerade med varandra i ett s kallat ingenjrsvetenskapligt
r. Programupplgget rskurs 1 ska skerstlla en kunskap och frstelse fr utbildningen som helhet
och den framtida arbetsmarknaden.
I senare rskurser finns svl kurser som r specifika fr programmet som kurser som samlses med
andra utbildningsprogram inom nrliggande kunskapsomrden.
Kurser
rskurs 1
Flygteknik
Introduktion till flygoch rymdsystem, 5 hp
Grundlggande avioniksystem, 7,5 hp
Flygmotorteknik, 7,5 hp
Datavetenskap
Introduktion till datorer, 2,5 hp
Grundlggande programmering, 7,5 hp
Elektronik
Elektronik grundkurs, 7,5 hp
Grundlggande reglerteknik, 2,5 hp
Fysik
Aerodynamik och flygmekanik, 10 hp
vrigt tekniskt mne
Introduktion till vetenskapliga metoder, 2,5 hp
Projekt flygoch rymdsystem I, 7,5 hp
220
rende 9 Bilaga 2
rskurs 2
Flygteknik
Mnskliga faktorerna, 7,5 hp
Flygplan och raketstrukturer samt materiallra I, 7,5 hp
Utveckling av avioniksystem, 7,5 hp
Datavetenskap
Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp
Elektronik
Elektroniksystem, 7,5 hp
Fysik
Mekanik I, 7,5 hp
Matematik/tillmpad matematik
Envariabelkalkyl, 7,5 hp
Vektoralgebra, 7,5 hp
rskurs 3
Flygteknik
Flyg- och rymdsystemteknik, 7,5 hp
Autonoma intelligenta farkoster och satelliter, 7,5 hp
Elektronik
Mtteknik, 7,5 hp
Reglerteknik, 7,5 hp
Skerhetskritisk elektronik fr flygoch rymdteknik, 7,5 hp
Kvalitets- och underhllsteknik, 15 hp
Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp
Flervariabelkalkyl, 7,5 hp
221
rende 9 Bilaga 2
rskurs 4
Flygteknik
Design av autonoma flygoch rymdsystem, 7,5 hp
Design av feltoleranta system, 7,5 hp
Datavetenskap
Inbyggda system I, 7,5 hp
Inbyggda system II, 7,5 hp
Skerhetskritiska system, 7,5 hp
Programmering av tillfrlitliga inbyggda system, 7,5 hp
Modellbaserad utveckling, 7,5 hp
Elektronik
Komplexa elektroniksystem, 7,5 hp
rskurs 5
Flygteknik
Projekt i flygoch rymdsystem II, 22,5 hp
Examensarbete fr civilingenjrsexamen i flygoch rymdsystem (alt. tillfrlitliga system), 30 hp
Datavetenskap
Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp
Val inom programmet

Studenterna erbjuds i rskurs 3 vlja mellan kurserna Autonoma intelligenta farkoster och Elektronik
i rymden, i vrigt fljer studenterna en fast studiegng inom programmet.
Examen
Utbildningsprogrammet r uppbyggt s att studierna ska leda fram till att man uppfyller
examensfordringarna fr
Civilingenjrsexamen i flygoch rymdsystem (alt. tillfrlitliga system)
Degree of Master of Science in Engineering Aerospace Engineering
Om programmet innehller valbara eller valfria delar, eller om man som student vljer att inte
slutfra en viss kurs, kan de val man gr pverka mjligheterna att uppfylla examensfordringarna.
Fr mer information om examina och examensfordringar hnvisas till den lokala examensordningen.
222
rende 10 Bilaga 1
Sammantrde: FN #4:14 MDH 1.1-17/14
rende MDH 2.1.2-232/14
2014-08-28
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Jonas Lostelius
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Anskan om inrttande av nytt program Produktion och produktdesign civilingenjrsprogram
Bakgrund
Akademin fr innovation, design och teknik har den 22 april 2014
inkommit med anskan om att inrtta ett nytt civilingenjrsprogram. Enligt
rektors delegationsordning har fakultetsnmnden att fatta beslut om
inrttande av program. Enligt rutinerna infr beslut om inrttande av
program ska fakultetsnmnden senast i samband med beslut om
utbildningsutbud fr kommande lsr, vilket i r planeras ske i oktober
2014, fatta beslut om inrttande av program. Dessfrinnan ska anskan ha
varit freml fr intern beredning och extern granskning, vilket har skett
under vren och sommaren 2014.
Utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad niv behandlade
rendet vid sitt sammantrde den 20 augusti 2014 och uttryckte d att
ngra kompletteringar av anskan behver gras, bland annat gllde det att
lrarresurstabellen ska kompletteras med anstllningsform. Akademin har
nu genomfrt dessa kompletteringar.
Problemanalys
Akademin vill erstta tv befintliga program med ett nytt program.
Kommentarerna frn de externa granskarna r inte entydigt positiva i alla
delar. Frgan p bordet r om anskan trots detta tillrckligt vl svarar mot
fakultetsnmndens kvalitetskrav. D utbildningsplanen r freml fr
eventuellt faststllande r det viktigt att granska denna.
Faktasammanstllning
Anskan om nytt program ska innehlla uppgifter om bland annat
beskrivning av behovet av nytt program i relation till gllande forskningsoch utbildningsstrategi, programmets innehll och upplgg, planer fr att
kvalitetsskra sjlvstndiga arbeten, frteckning ver lrarkompetensen,
beskrivning av utbildningsmiljn, tnkt dimensionering samt
examensmatris. Akademins anskan innehller samtliga efterfrgade
uppgifter.
Granskarnas kommentarer svl som akademins respons p granskarnas
kommentarer framgr av bilagor till rendet. Nedan grs en
sammanstllning av dessa kommentarer. Sammanstllningen blir med
ndvndighet en tolkning av granskarnas kommentarer. I
sammanstllningen redovisas ven beredningens noteringar fr respektive
aspekt (detta trots att de inte kan ses som rena fakta).
223
1 (3)
rende 10 Bilaga 1
2 (3)
Aspekt
Granskare
KS
Granskare
AR
Lrarkompetens
Ok, i stort
Utbildningsmilj
Styrdokument
Ok
Ok
Ok, i stort
Ok, i stort
Lrandeml fr rena
naturvetenskapliga
kurser, ssom
matematik och fysik, har
inte knts relevanta att
ange samt
kursutveckling pgr.
Viss otydlighet avseende
begreppsanvndning
medges.
Skring av
examensmlen
Ok
Ok
Lrarlagsarbete ska
starta HT14.
Motivering till
varfr ge
Oklart
Ok
Ok
Koppling till
styrdokument
Arbetsmarknads- Ok, delvis
efterfrgan
Ok
IDT:s kommentar
Beredningens
noteringar
Svrt framtidsbemanna, Tabellen i instruktion till

rekryteringar pgr.
hur skriva anskan kan
frtydligas avseende
akademisk niv och
tjnstetitel. Bra
granskningskommentar
gllande jmstlldhetsaspekten hos lrare.
Akademin menar att
progressionen framgr om
man studerar
kursplanerna, nskvrt ta
del av ett exempel. Bda
granskarna har
kommenterat kursen
"Business intelligence".
Begrepp (som exempelvis
process) kan frtydligas
redan i anskan.
Intressant ta del av
checklistan som ska tas
fram samt flja upp hur
lrarlagsarbetet
fortskrider.
Frvntad sktryckskning
r svagt belagd.
Ok
Ok
Studentefterfrgan
Nej
vrigt
Delvis ofrdig Ok, i stort

anskan
Omvrldsanalysen r
tillrcklig.
Nej
Texten kan tydliggras

avseende samarbetesamverkan samt ngra
korrigeringar avseende
frkortningar och titlar.
Omvrldsanalysen r
tillrcklig fr ndamlet.
Marknadsfringsarbetet
blir viktigt fr att stimulera
sktrycket.
Tydliggrande r nskvrt
men knns inte absolut
ndvndigt.
Alternativa/mjliga lsningar/beslut
Fakultetsnmnden har mjligheten att helt avsl anskan och inte inrtta
programmet.
Fakultetsnmnden kan godknna anskan om nytt program helt utan
ytterligare kommentarer eller under frutsttning att ngot villkor ska
uppfyllas eller att anskan ska kompletteras.
Konsekvensanalys
Om fakultetsnmnden avslr anskan s lr akademin fortstta att ge de
befintliga programmen och om nmnden godknner anskan r det mjligt
att ge programmet med start HT15.
vervganden
Kommentarerna frn de externa granskarna r inte entydiga. Akademin
hnvisar i sina kommentarer till att ngra aktiviteter/tgrder ska
genomfras lngre fram, exempelvis ska en checklista med
224
rende 10 Bilaga 1
bedmningskriterier fr sjlvstndiga arbeten tas fram, lrarlagsarbete ska

startas HT14 samt kurser ska inrttas och bemannas. Att aktiviteter finns
p plats r mer frdelaktigt n att ngot r planerat att genomfras.
Gllande bemanning av kurser som startar flera r fram i tiden br man
dock ha verseende. Dremot kan det vara relevant, om inte annat fr sin
egen frkovran och i syfte att ta del av goda exempel, fr utskottet att flja
akademins arbete arbete med checklista fr bedmning av sjlvstndiga
arbeten och lrarlag.
Bda granskarna har lyft att anskan inte p ett vertygande stt visar att
det finns en studentefterfrgan. Det fr anses vara negativt fr anskan.
Samtidigt r studentefterfrgan ngot som br vara mjligt att pverka med
ett aktivt marknadsfringsarbete. Sktryck r en av de parametrar som
fakultetsnmnd och utskott fljer rligen. Det lr bli viktigt att studera
antalet frstahandsskande till programmet HT15 fr att skerstlla att
man lyckats attrahera tillrckligt mnga skande samt fr att mjliggra ett
aktivt arbete under urvalsperioderna fram till registrering. Allt i syfte att
skerstlla att antalet registrerade ligger i niv med rekryteringsmlet.
Betrffande utbildningsplanen har beredningen inte gjort ngra
anmrkningar.
Sammantaget r beredningens bedmning, de delvis tvetydiga
granskarkommentarerna till trots, att programmet br kunna inrttas och
utbildningsplanen faststllas.
Beredningens rekommendation
Fakultetsnmnden br inrtta programmet Produktion och Produktdesign
Civilingenjrsprogram samt faststlla utbildningsplan enligt bilaga i
anskningshandlingarna.
225
3 (3)
rende 10 Bilaga 2

2014-08-04

Civilingenjrsprogrammet Produktion och Produktdesign
Den externa granskningen av nya Civilingenjrsprogrammet har genomfrts
av tv externa granskare: Kristina Sfsten, Docent, Jnkpings tekniska
hgskola och Anna hrwall Rnnbck, Docent, Linkpings Universitet.
Vr samlade bedmning av de bda granskarnas utltanden r att det finns
goda skl till att fortstta arbetet med att inrtta ett nytt Civilingenjrsprogram. Viktigt att veta r att det anskta programmet inte r en ny
inriktning eller en utkning av Mdhs utbildningsutbud, utan snarare en
fokusering av det befintliga utbudet. Anskan avser en sammanslagning av
tv befintliga program med syftet att kraftsamla och frnya en fr regionen
viktig utbildning.
Programmet bedms vara situerat i en forskande milj och ha en god
kontakt med det omgivande samhllet.
Avseende lrarkompetens gr bda granskarna en positiv bedmning (i den
utstrckning de kunnat gra en bedmning). Sfsten ppekar att lrarkrens
industrierfarenhet inte detaljredovisas. Dessutom har ngra lrare
presenterats med yrkesbefattning i stllet fr akademisk titel. hrwall
Rnnbck understryker vikten av att de icke disputerade lrarna fr adekvat
std i utformning och kvalitetsskring av sina kurser. Men granskarna
bedmer nd att lrarkren har en bra mix av kompetenser.
ven avseende utbildningsmiljn r granskarna positiva verlag. Bda
granskarna lyfter dock fram vikten av att Mdh skerstller att pgende
forskning ven framledes kanaliseras in i grundutbildningen p det stt som
exemplifierats i anskan.
Bda granskarna menar att vi har lrandeml som svarar mot
examensordningen, men att vissa kurser nnu saknar eller har otydliga
lrandeml. Dock, noterar hrwall Rnnbck, gller detta kurser under
utveckling, som avses starta 2018 och senare.
226
rende 10 Bilaga 2
Sfsten noterar att programmet inkluderar ett flertal industrirelevanta

projekt, vilket hon menar r bde ndvndigt och mycket bra fr studenter
p ett yrkesprogram.
Fr bda granskarna framstr progressionen i programmet som ganska
otydlig och det r helt naturligt d anskan inte innefattar fullstndiga
kursplaner utan endast kursnamn och lrandeml. De ansvariga
programsamordnarna p IDT har dock vidtagit tgrder och kommer
framgent fortstta se ver och skerstlla god progression inom
programmet.
hrwall Rnnbck ifrgastter till viss del hur vissa kurser avses ges till ena
inriktningen av programmet men inte till den andra. Tyvrr r det dock s
att man fr att ge rtt spets inom huvudomrdena mste avst vissa
generella kurser. Vi anser dock att vi har gjort en god prioritering av vilka
generella kurser som ska ges inom respektive inriktning.
Avslutningsvis noteras att hrwall Rnnbck problematiserar relationen
mellan programnamnet Produktion och Produktdesign och huvudmnet
som benmns Produkt- och Processutveckling. Hon upplever framfrallt
begreppet process som otydligt definierat frn Mdh. Detta r vl vrt att
notera och begreppet processutveckling kan frmodligen diskuteras internt.
Dock ser vi inte att detta inverkar p anskan om nytt
Civilingenjrsprogram.
Utbildningens resultat
Bda granskarna uttrycker tillfredsstllelse med redovisningen av kursernas
bidrag till utbildningens examensml (frmst Bilaga 10). Vidare ser de
positivt p det pgende arbetet fr att skerstlla kvalitn p
examensarbeten.
Profilering av MDH
Bda granskarna uttrycker en frstelse fr att det nya programmet r en
sammanslagning av tv befintliga program och att det huvudsakliga syftet r
att uppn ett kat totalt sktryck p utbildningen. Sfsten saknar dock en
tydligt kvantifierad analys och prognos ver detta. Hon efterfrgar dessutom
en tydlig bild ver hur detta program passar in i Mdhs vriga utbud. Denna
kommentar upprepas nr Sfsten kommenterar kopplingen till
styrdokument dr hon igen efterlyser en bild av hur detta program relaterar
till vra Hgskoleingenjrsprogram samt vr Masterutbildning i samma
mnesomrde. Hr pongterar hon ven att UK belyst vikten av
medvetenhet kring olikheter i examenskrav nr olika examina har hg grad
av samlsning.
227
rende 10 Bilaga 2
Utbildningsbehov
hrwall Rnnbck menar att behovet av Civilingenjrer inom omrdet
generellt r stort i Sverige och inte minst i vrt geografiska omrde. Hon r
helt tillfreds med vr beskrivning av detta. Sfsten dremot menar att
omvrldsanalysen kunde ha innefattat behov angivna av, exempelvis
strategiska innovationsagendor osv. Sfsten menar ven att redovisningen av
likvrdiga program i Sverige saknar ett flertal sdana program. Vidare
saknar Sfsten detaljer kring hur studien som redovisas i Tabell 1 har
genomfrts. Mlardalens hgskola befinner sig geografiskt i en av Sveriges
industrittaste regioner och i den direkta kontakt vi har med nringslivet ser
vi en fortsatt stor efterfrgan av vra Civilingenjrer. D denna anskan
avser att sl samman tv befintliga program vars studenter har hg
anstllningsbarhet, ser vi inte behovet av en nnu mer omfattande
omvrldsanalys n den vi gjort. Detta tycks ven stdjas av hrwall
Rnnbck.
Bda granskarna noterar dock att vi i anskan inte har redovisat
studenternas efterfrgan av det nya programmet. Vi har involverat studenter
i samarbete med linjefreningen och dessa studenter har ftt kommentera
det tnkta upplgget av de nya programmen som startar HT-14. Sjlva
sammanslagningen av de tv reviderade programmen r sledes en egen
frga.

vriga synpunkter bestr till stor del av detaljfrgor som exempelvis hur vi
namngivit programmet och produktdesign i relation till
produktutvecklingsbegreppen.
Noterbart r dock att Sfsten anser att anskan knns ofrdig medan
hrwall Rnnbck uppfattar den vlskriven och genomarbetad.
228
rende 10 Bilaga 2
Frslag p tgrder:
Inledningsvis ska noteras att denna anskan avser en sammanslagning av
tv program som redan genomgr en strre revision oaktat den eventuella
sammanslagningen. Dock har denna externa granskning givit oss mnga bra
kommentarer kring programmets upplgg.
Under hsten 2014 startar IDT en verksamhet med lrarlag. Inom ramarna
fr dessa lrarlag ser vi goda mjligheter att framgent arbeta med svl
vetenskaplighet som tydlig progression inom programmet. Med progression
avses inte bara den mnesmssiga progressionen inom exempelvis produktoch processutveckling utan ven den akademiska och vetenskapliga
utvecklingen i svl frhllningsstt som i sjlva hantverket.
Vidare pgr sedan UKs granskning av MDHs teknikutbildningar, ett
arbete fr att strka kvalitn p examensarbeten. I detta ingr bland annat
utveckling av handledarprocessen, genomfrande av examensarbeten,
granskning och utvrdering av examensarbeten samt utbildning av externa
handledare.
Som vra externa granskare noterat har vi nnu inte definierat samtliga
kurser i detalj. Detta gller dock kurser som ska starta HT-17 eller senare. I
utvecklingen av dessa kurser r det d naturligtvis av strsta vikt att de
integrerar med vriga programkurser samt att vi skerstller att IDT har rtt
resurser och kompetenser fr att ge dessa kurser p ett njaktigt stt.
tgrdsplan
Fr det fortsatta arbetet kommer Programsamordnarna Antti Salonen, Bengt
Gustafsson och Ragnar Tengstrand under September ta fram en
handlingsplan.
229
rende 10 Bilaga 2
Civilingenjrsprogram i produktion och produktdesign
Kristina Sfsten 2014-07-20
FRUTSTTNINGAR FR GENOMFRD GRANSKNING

Jag har med utgngspunkt frn det till mig tillsnda materialet frskt att bedma den
freslagna utbildningen. Frutom det bilagda granskningsprotokollet framgr det inte
exakt vad som krvs av fakultetsnmnden vid inrttande av nytt utbildningsprogram. Jag
har drfr utgtt frn den praxis och det regelverk som jag r van vid frn mitt eget
lroste, och frn min tidigare roll i motsvarande fakultetsnmnden vid Hgskolan i
Jnkping.
Vissa frgor tycker jag, vilket ocks framgr nedan, har varit svra att bedma med givet
underlag. Framfrallt skulle en komplett utbildningsplan med kursplaner behvas fr att
svara p ngra av frgorna. Vidare saknas beskrivning av mnet. Det skulle ocks vara av
stort vrde om det freslagna programmet kunde frhllas till andra program p olika
niver p ett mer versiktligt stt. P JTH anvnder vi en enkel matris, vilket ger en mycket
bra versikt ver program och omrden fr examensrtt p alla tre niver.
Jag har frskt att vara konstruktiv i granskningen, jag tror att anskan med ganska enkla
medel kan gras betydligt starkare fr att tydligare visa p t.ex. utbildningens plats
(mnesmssigt) p lrostet, behov, efterfrgan, progression, lrarkompetens.
Vid frgor eller nskeml om kompletterande synpunkter fr ni vldigt grna
kontakta mig.
mvh
Kristina Sfsten
230
rende 10 Bilaga 2
Lrarkompetens
Anskan innehller ett kort avsnitt om lrarkompetens, detaljer anvisas till Bilaga
4.
Tyvrr ger inte bilaga 4 de detaljer som skulle nskas fr en riktigt bra bedmning, vilket gr att det
delvis r svrt att bedma om de namngivna lrarna r tillrckliga (och relevanta, egentligen nsta
delfrga) fr utbildningens omfattning. Titel har blandats med utbildningsniv och det r inte helt
tydligt vilken akademisk niv olika personer har. Vidare anges i anskan att flera lrare har industriell
bakgrund och erfarenhet, ven detta skulle med frdel kunnat specificeras i tabellen. Jag efterfrgar
allts en bttre sammanstllning ver aktuell personal, dr akademisk niv, titel, etc. framgr utan
tveksamheter.
Jag antar att den procentsats som anges fr undervisning inom program avser del av heltid, d.v.s. fr
en person som enligt uppgift har en anstllning omfattande 40% och 2% anges vara inom program s
antar jag att detta r 2% av heltid och inte 2% av 40%. Jag skulle ocks nska att det framgick om
lrare r tjnstlediga eller liknande, d.v.s. att den faktiska arbetstiden p MDH anges. Som det
frefaller av anskan r den andel av tjnsten som anges vara inom program inte enbart detta
program utan omfattar fler program? Jag har nmligen inte lyckats hitta angivna kurskoder i det
freslagna programmet, drygt 20 av de kurskoder som anges fr lrarna rr inte aktuellt program.
Det skulle allts vara intressant att veta vilken tid de har i detta program relativt andra program.
Det framgr inte heller hur alla nya kurser ska bemannas. Endast en av de nya kurserna (Advanced
Product Development) har tilldelats en lrare. Jag skulle vilja se en tydlig redogrelse fr vilka lrare
som r tnkta att ansvara frnya kurser. Om det r s att detta inte r klart skulle jag vilja se en
redogrelse fr hur detta ska lsas, speciellt om det handlar om nyrekrytering, vilket nmns vara p
gng.
Akademins kommentar: Anskan avser sammanslagning av tv befintliga utbildningsprogram och

kommer sledes inte att inverka p tillgngen av lrarresurser. Det gr fr vrigt inte att med
skerhet namnge lrare fr kurser som ska ges 2017 och framt. Dock pgr rekrytering av nya
adjunkter/lektorer, varav en tjnst r tillsatt.
231
rende 10 Bilaga 2
Jag vet inte om MDH i ngra freskrifter anger ndvndig lrarkompetens. Om vi utgr frn att de
lrare som ska examinera examensarbeten ska vara minst disputerade r i alla fall 11 av de anstllda
lrarna mjliga som examinatorer.
Om vi utgr frn de tabellen angivna lrarna terfinns i 8 (Bjelkemyr, Bruch, Granlund, Jackson,
Salonen. Kurdve, Tengstrand, Gustavsson) namngivna fr kurserna examensarbete (PPU502, PPU503)
varav i alla fall 5 r disputerade (112% heltidsekvivalent). Tv (Tengstrand, Gustavsson) r aktiva inom
undervisning p 100% men det r ej klart om de r disputerade, Kurdve r TL (jag tror dock han
disputerar i hst)och har 5% inom program i 4 olika kurser. Planen r 55 studenter per r, d.v.s. minst
27 examensarbeten, om de arbetar 2 och 2. Om vi antar att varje arbete fr 50 timmar handledning
motsvarar detta 1500h. Vid en rimlig arbetsfrdelning mellan examinator och handledare (d.v.s.
handledare tar den strsta delen) finns det tillrckligt mnga disputerade som kan examinera exjobb (5
disputerade och 27 exjobb).
Akademins kommentar: Ja, vi tycker oss ha tillrckligt mnga disputerade examinatorer.
232
rende 10 Bilaga 2

Som jag nmnde ovan skulle det varit bra om industriell erfarenhet angetts fr
involverade lrare, eftersom detta lyfts fram i anskan. Som det frefaller av det mne
som anges fr varje person finns en god balans mellan produktion och produktdesign.
Det finns ven lrare i t ex maskinteknik, teknisk fysik, miljkemi och matematik. S ja,
det verkar finnas en tillrcklig bredd i tnkta lrares kompetens.
Akademins kommentar: OK!

Utbildningsmilj
frhllningsstt?
Utbildningen ges i en forskande milj, ven om mnga lrare frmst gnar sig t
undervisning inom program. Men det finns ven en hel del forskare som undervisar
ocks s balansen fr anses tillfredsstllande.
Genom hg industriell nrvaro och koppling till forskningsprojekt skapas

frutsttningar bde fr kreativitet och kritiskt frhllningsstt.
Vad som framgr av anskan finns ocks tillgng till lablokaler och en studio vilka ger goda
mjligheter till praktiska tillmpningar som std fr kreativa inslag.
233
rende 10 Bilaga 2
Styrdokument
Innehller kurserna lrandeml (frvntade studieresultat) som utarbetats i enlighet
med examensordningen?
De flesta kurser har lrandeml, saknas dock fr vissa kurser i t.ex. matematik, fysik
samt ven ngra av de nya.
Akademins kommentar: Lrandeml fr rena naturvetenskapliga kurser ssom
Matematik och Fysik har inte knts relevanta att ange i denna anskan. Tv av de nya
kurserna r inte helt frdigutvecklade nnu och saknar drfr lrandeml.
Lrandemlen och dess verensstmmelse med examensmlen stmmer i de flesta fall,

ven om det finns exempel dr ml som rr frmga ej finns med bland
2.1-2.8 mlen (Frdighet och frmga). Det r ocks rimligt att kurser p avancerad niv
gr lngre n 1.1-1.5 vilket inte r fallet med tex Business Excellence. De flesta kurser, av
de som redovisar lrandeml, har dock en rimlig spridning mellan olika grupper av
examensml. Det r dock lite varierat mellan kurserna. Det finns ven ngra lrandeml
som skulle kunna brytas ned/delas upp fr kad tydlighet nr examination av de olika
lrandemlen planeras.
Akademins kommentar: Noterat.
Lrandemlens verenstmmelse med examensmlen framgr av bilagda matriser.

Det r dock ngot oklart om/hur olika lrandeml examineras i vissa kurser. Fr
matematikkurser anges endast examination (X) vilket mappas mot lrandeml, vilket
r ngot oklart.
Akademins kommentar: Lrandeml fr rena naturvetenskapliga kurser ssom
Matematik och Fysik har inte knts relevanta att ange i denna anskan. Tv av de nya
kurserna r inte helt frdigutvecklade nnu och saknar drfr lrandeml.
Det r inte heller tydligt om angivna lrandeml examineras delvis eller helt i de olika
kurserna.
234
rende 10 Bilaga 2

progression?
Tabell 1 anger exempel p nuvarande forskningsprojekt och dess koppling till kommande
kurser. De tnkta kurserna ska skapas och ges om ngra r, projekten lper nu. Hur r den
framtida strategin fr att forskningen ven framledes ska ha fr programmet relevant
inriktning?
Akademins kommentar: De fyra nmnda forskningsprojekten avser exemplifiera hur vi
hela tiden kanaliserar vr forskning in i grundutbildningen. Fr oss r det sjlvklart att
forskare i frsta hand ansvarar fr kurser snarare n gstspelar i dem. Detta skerstller
att kurserna har tydlig forskningsanknytning.
Undervisning innehller industrirelevanta projekt, vilket r ndvndigt och vldigt bra fr
studenter p ett yrkesprogram.
Progression r delvis otydlig, framfrallt inom produktion. Det finns inga kursplaner
bilagda (endast lrandeml) som anger frkunskapskrav, vilka skulle kunna ge en bttre
indikation om de olika kurserna ger tillrcklig progression. Dock finns det
sammanstllningar i matrisform per huvudomrde som visar att kurser finns i rimlig
omfattning p relevanta niver, inom bgge inriktningarna. Fr en bttre bedmning
skulle det naturligtvis vara av intresse att se fr varje kurs vilka frkunskapskrav som
avses.
Akademins kommentar: Progression finns och kan tydligare ses om man, som Sfsten
ppekar, studerar kursplanerna.
Kurslitteratur kan jag inte uttala mig om, framgr inte hur denna valts/ska vljas.
235
rende 10 Bilaga 2
Skring av examensmlen
Kan lrostet visa att utbildningen kommer att ge studenterna goda
frutsttningar att n examensmlen?
I anskan finns en gedigen genomgng av kursernas bidrag till utbildningens
examensml, vilket visar p en medvetenhet om vikten av att skra examensmlen.
I anskan beskrivs srskilt tgrder som vidtagits och ska vidtas fr att kvalitetsskra
examensarbeten. En tgrd r krav p kurs inom Vetenskapsteori och metodlra (denna
kurs har mnga olika namn i anskan och dess innehll verkar ej helt genomtnkt nnu d
lrandemlen inte stmmer med det som anges i anskan), framgr dock inte om det ska
vara krav p att denna r godknd innan de fr brja med examensarbetet. Studenterna
ska ocks drillas i akademisk skrivande tidigare, framgr dock inte hur och nr.
Akademins kommentar: Otydligheten kring kursen i vetenskapsteori och metodlra beror p att
existerande kurs r under revision. Krav p godknd kurs r infrt fr.o.m. VT-15. vningar i
akademiskt ls och skrivarbete finns infrt i ett flertal kurser och kommer att ytterligare tillkomma
som ett led i att progressivt lra studenterna att studera och frfatta akademiska skrifter.
Vidare anges att tv lrare ska granska examensarbete, vilket r bra, men resurskrvande.
Rimligt r att dela upp ansvar fr varje examensarbete mellan en examinator och en
handlare fr att f en bedmning frn ngon som inte varit s involverad i processen.
Akademins kommentar: Detta r en del av en akademigemensam satsning fr att
skerstlla den akademiska kvalitn p vra examensarbeten.
En checklista med krav ska tas fram, vilket ju r mycket rimligt om detta inte redan finns. En
frga som kvarstr r hur involverade lrare ska ta till sig denna och hur ska den
gemensamma synen bland lrare skapas? Finns ngon plan fr att utveckla lrarkren?
Akademins kommentar: Lrarlagsarbete startar HT-14. Ett av vra lrarlag fokuserar
p de lrare som handleder och examinerar examensarbeten.
236
rende 10 Bilaga 2
Profilering av MDH
Motivering till varfr examen ska inrttas.
Det frslagna programmet ska erstta tv nuvarande program som avvecklas. Som jag
uppfattat anskan r det frmsta (enda?) sklet fr revideringen/frnyelsen ett vikande
antal skande till nuvarande program (lgt sktryck), med relativt f
frstahandsskande. Genom en sammanslagning av nuvarande program frvntar man
sig ett bttre sammantaget sktryck.
I anskan skulle detta behva styrkas av fakta och mer exakta siffror. Nu anges vikande,
stigande, etc. med ganska vaga angivelser.
Akademins kommentar: En sdan analys r svr att gra och riskerar att bli spekulativ.
Jag skulle vilja se en tydlig bild ver hur programmet passar in i vrigt utbud med
angivande av mnen och deras beskrivningar.
Akademins kommentar: Programmets utbildningar finns redan i skolans utbud. Detta
handlar om att sl samman tv befintliga program.
Har man i anskan visat att den skta examen ligger i linje med de visioner,
lngsiktiga ml och strategier som MDH har?
Ja, det framgr att programmet ligger i linje med visioner och lngsiktiga ml p MDH.
Fr att p ett n bttre stt visualisera program som ges p olika niv inom olika
huvudomrden freslr jag att en matris tas fram dr svl mnen/huvudomrden fr
examina samt olika program med sina inriktningar anges. Hr r det viktigt att ven
inkludera mnen fr examina p forskarniv. Som jag uppfattar det freslagna programmet
hr detta samman med forskning inom forskarutbildningsmnet Innovation och design. De
program som ska avvecklas innehller bgge i sin titel innovation, vilket inte finns med i det
nya programfrslaget hur r tanken hr?
Akademins kommentar: En sdan matris ses som verfldig fr Mdhs interna
behandling av rendet. Att ordet Innovation tagits bort frn programnamnet r baserat
p en studie av vilka ledord som attraherar blivande studenter.
Av anskan framgr att samlsning planeras bde med hgskoleingenjrsprogram samt

masterprogram. Detta nmns p fler stlle i anskan och det vore bra med en tydlig tabell
som visar detta. Vid en mix mellan yrkesexamina (hing, civing) och
kandidat/masterprogram r det viktigt att vara medveten om hur de delvis olika
examensmlen ska uppfyllas, ngot UK belyst i sin senaste granskning inom
teknikomrdet.
237
rende 10 Bilaga 2
Utbildningsbehovet
Omvrldsanalysen r i huvudsak en upprepning av studier gjorda av SCB, Teknikfretagen
(som hnvisar till SCB vilket redan nmnts) och Svenskt Nringsliv. Hr skulle en
genomarbetning behvas som faktiskt visar p behov lite mer samlat, vilket man sedan br
utgr frn p ett tydligare stt i argumentationen fr nringslivets behov av programmet.
Det vore ven rimligt och lmpligt att inkludera behov som anges av t ex strategiska
innovationsagendor, Produktion 2030, etc. Flera studier visar p behov av gymnasie- och
hgskoleingenjrer primrt. Hur r tanken hr? r behovet hos regionens fretag som
anstller mnga studenter annorlunda?
Akademins kommentar: D denna anskan avser en sammanslagning av tv befintliga
program snarare n en nysatsning dr resurser stts in ngot oknt, ser vi inte att en s
omfattande omvrldsanalys som Sfsten efterfrgar skulle vara resursmssigt frsvarbar.
ven den delen av omvrldsanalysen som redogr fr likvrdiga program inom

akademin i Sverige r bristfllig. Mnga liknande program saknas i nuvarande
sammanstllning.
Akademins kommentar: Av befintlig skrivning framgr att de nmnda utbildningsprogrammen utgr exempel och att vi vet att de flesta teknikinriktade hgskolor och
universitet i Sverige har motsvarande utbildningar.
Det anges att det nuvarande upptagningsomrdet r ganska lokalt- vad skulle krvas
fr ett nationellt intag? Eller internationellt?
Akademins kommentar: Se fregende. Nationellt/internationellt intag r starka
intressen som dock ej behver behandlas i denna anskan.
Anstllningsbarheten redovisas ven i separat kapitel. Tabell 2 behver frklaras och

detaljeras. Vilka ingenjrsutbildningar avses? Hur har urval gjorts? Etc.
Studenterna efterfrgan av utbildningen
Nej.
238
rende 10 Bilaga 2

(en blandning av stort och smtt..)
Anskan som sdan knns delvis ofrdig. Det r uppenbart att det finns flera frfattare.
Mycket tid har sannolikt lagts p bilagda matriser, vilka iofs r centrala.
Samverkan/samproduktionsavsnittet kan bli skarpare och tydligare, srskilt med tanke p

att detta lyfts fram som MDHs ledstjrna Excellent samproduktion med olika aktrer.
Finns en skillnad i begreppen samverkan, samarbete och samproduktion vilka blandas i
texten?
Akademins kommentar: I texten br begreppet samarbete omformuleras. I de flesta fall
avses samverkan.
En fundering kopplat till behov som lyfts fram i olika sammanhang r valet av indelning i
produktion och produktdesign, vilket ocks fljer en traditionell uppdelning som terfinns
hos de flesta andra tekniska lrosten i Sverige. Ett mer unikt grepp vore ett program som
integrerar produkt och produktionsutveckling i hgre grad.
Ordningen i namnet r bakvnd, varfr produktion fre produktdesign? Knns bakvnt

bde i frhllande till definitionen av produktrealisering och till mnet produktoch
processutveckling.
Produktdesign inte produktutveckling, men programmet innehller mycket

industridesign och ven produktutveckling. Kan designfrgor kopplat till produktion
lyftas ytterligare? Kan ge en mer unik tvist p programmet kanske?
I Bilaga 1 Programstruktur blandas engelska och svenska kursnamn, finns en tanke med
detta? ven om kurser ska ges p engelska mste de ha ett namn p svenska och det r
rimligt att man hller sig till svenska i en anskan p svenska.
Akademins kommentar: Vi har valt att benmna kurserna med dess bruksnamn, dvs de
kurser som ges p engelska har namngivits med dess engelska namn och motsvarande fr
svenska kurser.
239
rende 10 Bilaga 2
Arbetar ni tillsammans med kurser, i typ lrarlag? Enligt tabell 1 verkar det vara en lrare
per kurs, med undantag fr examensarbeten.
Akademins kommentar: Lrarlag startar upp HT-14.
Kurser fr examensarbete (PPU502 produktutveckling, PPU503 innovativ

produktion), varfr har dessa inte namn efter inriktningarna Produktion och
Produktdesign?
Akademins kommentar: Gamla kursnamn.
240
rende 10 Bilaga 2
Lrarkompetens
Str antalet tillsvidareanstllda och vriga lrare i proportion till utbildningens

berknade omfattning?
Ja

Ja, det bedmer jag. Jag knner till flera av de namngivna lrarna/forskarna sedan ett stort
antal r tillbaka. Det ser ut att vara en god mix av disputerade och icke-disputerade lrare,
vilket dock frutstter att icke-disputerade lrare fr std och hjlp av professorer och
forskningsaktiva kollegor fr att utforma och kvalitetsskra kursernas upplgg och
examination, fr att MDHs vergripande ml och strategier ska ns.
Akademins kommentar: Fljande strukturer skerstller att icke-disputerade lrare fr
adekvat std:
1.
2.
Samtliga kurser har tv examinatorer. I samtliga avancerade kurser och

majoriteten av grundkurserna r minst en av dessa disputerad och har ansvar fr
kvalitetsskring av kursen.
Frn HT-14 startar IDT upp lrarlag dr svl disputerade som icke-disputerade
lrare samarbetar fr vidareutveckling av kurser.
CV-granskningar har dock inte gjorts. Hr br ocks ppekas att om mjligt behver en
jmnare frdelning mellan mn och kvinnor efterstrvas (f n 2 av 18 inom huvudmnena).
Akademins kommentar: Ja, det ligger ven i vrt intresse. Fr vrigt r 3 av 19 kvinnor
(Farzaneh tillhr huvudmnet).
Utbildningsmilj
241
rende 10 Bilaga 2

frhllningsstt?
Detta r svrt att uttala sig om utbildningen kommer att ges i en forskande milj enbart
baserat p dokumenten. Fyra aktuella forskningsprojekt nmns som har nra koppling till
ett antal kurser som ges, samt forskningsnoden XPRES och samarbetet med KTH m fl, men
d flera kurser i detta skede r under utveckling och projekt r tidsbegrnsade mste detta
fortlpande skras. Arbetssttet som anges med 20-50% arbetstid i undervisning fr
forskare samt helhetsansvar fr kurser istllet fr gstfrelsningar verkar betryggande.
Akademins kommentar: De fyra nmnda forskningsprojekten avser exemplifiera hur vi
hela tiden kanaliserar vr forskning in i grundutbildningen. Fr oss r det sjlvklart att
forskare i frsta hand ansvarar fr kurser snarare n gstspelar i dem. Detta skerstller
att kurserna har tydlig forskningsanknytning.
Det finns dock en generell risk, speciellt om resurserna r knappa, att verksamheten
effektiviseras genom att man renodlar kurser med undervisande personal frn forskande
personal och forskningsverksamhet. (I bilaga 4 kan man se den risken nr professorer och
ngra av de tekn doktorerna anges undervisa i begrnsad omfattning, 5 % eller under,
medan anstllda med lgre akademisk grad, civilingenjrer och adjunkter, anges undervisa
p 50 %). Mixen r som tidigare nmnts inte alls dlig, tvrtom, men risken fr polarisering
finns, och dri ligger en potentiell risk att utbildningen inte ges i en forskande milj. Men
utifrn given information i bifogade dokument gr det inte att utlsa.
Jag bedmer att frutsttningar r goda fr ett kritiskt och kreativt frhllningsstt. Det
finns mnga exempel p detta, inte minst kvalitetsskringen av examensarbeten med tv
handledare som hjlps t att granska, samt intentionen att ett vetenskapligt
frhllningsstt ska genomsyra utbildningen redan frn frsta rskursen. Kreativiteten ser
ut att vara infrlivad i kursmoment genomgende (tminstone i huvudmnena produktion
och produktutveckling).
242
rende 10 Bilaga 2
Styrdokument

Ja.
Ngra oklarheter:
-
Den studerande ska visa kunskap inom mnet produktoch process-utveckling.
(Bilaga 3, s 21 hgst upp, detta r ven det forskningsomrde som studenten ska
ges mjlighet till, s 20.) Men programmet benmns Produktion och
Produktdesign. Frga: Anvnds processutveckling synonymt med
produktion, och produktutveckling synonymt med produktdesign? Det
senare r troligen oproblematiskt (product design p engelska kan versttas med
produktutveckling), medan begreppet process kan tolkas p mnga olika stt. Jfr
processindustri mer specifikt fr exempelvis pappersmassa,
utvecklingsprocess generellt, eller processkartlggning oavsett verksamhet.
Hr br man nog definiera vad som avses och kanske se ver mlformuleringen s
att terminologin r konsekvent. Frekommer ocks i kursen PPU106 (bilaga 10,
rad 2 och 3) dr kursen benmns produktoch processutveckling men
lrandeml nr 4 anger produktion.
Akademins kommentar: Ja vi har en bitvis otydlig begreppsflora.
KursernaIndustrial excellence och Business Excellence (rad 104 och 106 i

bilaga 10) kanske skulle benmnas ngot mer precist, som speglar respektive kurs
syfte? T ex industriell produktion, avancerad resp industriell affrsverksamhet,
avancerad.
Ml 5 i kursen Business Excellence (rad 107) blir mrklig; visa insikt i kriterier
fr att kunna driva industriell affrsverksamhet p teoretiskt hgsta niv. Flera
av lrandemlen behver frmodligen ses ver (utveckling fr att ges ht 19).
Vissa kurser fr k 5 finns ej preciserade (naturligt eftersom de ges ht 2018).

243
rende 10 Bilaga 2

progression?
Ja.
Ngra frgor:
-
Varfr lser inte bda inriktningarna de generella kurserna:

o DVA117 Programmering? (enbart Produktion enligt Bilaga 10 rad 31)
o MMA336 Statistik och sannolikhetslra? (enbart Produktion enligt Bilaga
10 rad 37)
o Dynamik/Vrmelra? (enbart Produktutveckling enligt Bilaga 10 rad 39)
Akademins kommentar: Detta r en prioriteringsfrga. Tyvrr kan inte alla
studenter lsa alla nyttiga kurser d tiden r begrnsad.
Ifrgastter att det kommer en matematikkurs (ej preciserad innehllsmssigt)

enbart fr inriktningen Produktutveckling i k 4. Progression? Varfr inte
MMA336 Statistik istllet?
Akademins kommentar: Vi ser att Produktutvecklingsingenjrerna inte behver
ha just Statistik och sannolikhetslra som obligatorisk matematikkunskap.
Torde vara viktigt att kursen KPP317 Vetenskaplig metod (Bilaga 10 rad 48)
kompletteras med (nyutvecklade) Vrdeskapande processer (Bilaga 10 rad 74) dr
eget vetenskapligt (?) skrivarbete ingr. Om detta inte r fallet br KPP317 om
mjligt innehlla ven ett eget mindre skrivarbete, fr att uppn avsikten med
vetenskapligt frhllningsstt i tidigare rskurser. Eventuellt r det detta som
avses med 2. Inlmningsuppgift.
Akademins kommentar: Inlmningsuppgiften r ett vetenskapligt skrivarbete.
Dessutom ingr sdana arbeten i flera kurser fr att ge trning med progression.
Notera att hr blir det tvetydligt med begreppet process som nmndes ovan
(Bilaga 10 rad 74 vs hela utbildningens ml och syfte).
Akademins kommentar: Internt vet vi vad som avses med Process-begreppet,
men det skulle kunna frtydligas.
En del oklarheter i Bilaga 1 gllande numrering av kurser frvirrar avseende

progression, men jag har bortsett frn detta och istllet lst bilaga 19.
(Produktionsekonomi 2, Industridesign 2 och 4 (ej 1 och 3), Produktutveckling 1
och 2 men sedan i k 4 Produkt- och processutveckling, se ven kommentar ovan
om process.)
Akademins kommentar: Denna oklara numrering anvnds fr att vi ska kunna
relatera till dagens kursutbud. Dock kommer kurserna f adekvat numrering
utifrn dess inbrdes progression innan de slutgiltigt inrttas.
244
rende 10 Bilaga 2
Skring av examensmlen
Kan lrostet visa att utbildningen kommer att ge studenterna goda frutsttningar
att n examensmlen?
Ja. Enligt bifogade dokument verkar bde fysisk studiemilj som personal och andra
resurser finnas tillgngliga. Det angivna kursinnehllet i Bilaga 10 tyder ocks p detta.
Profilering av MDH
Motivering till varfr examen ska inrttas.
Ja.
Tyngst vgande verkar vara att sktrycket r fr lgt p nuvarande tv
civilingenjrsutbildningar. Genom att sl ihop till en kan man kraftsamla och frnya.
Har man i anskan visat att den skta examen ligger i linje med de visioner,
lngsiktiga ml och strategier som MDH har?
Ja, ingen tvekan om detta.

245
rende 10 Bilaga 2
Utbildningsbehovet
arbetsmarknaden?
Ja. Generellt stort behov i Sverige, specifikt i detta geografiska omrde. Framkommer
tydligt i skrivningarna.
Studenterna efterfrgan av utbildningen

Nej (frutom underfrsttt med det lga anskningstalet).
Studentperspektivet p varfr utbildningen behver omstruktureras och frnyas finns inte
med. Det framkommer inte om studeranderepresentanter har medverkat i framtagandet
av Anskan om nytt utbildningsprogram.
Akademins kommentar: Ett antal studenter, utvalda av linjefreningen har tagit del av den
tnkta utbildningsplanen och givit kommentarer.
Vlskriven och vl genomarbetad anskan om det nya utbildningsprogrammet.
mnet br preciseras i anskan s att det inte finns risk fr begreppsfrvirring (mnet
produktoch process-utveckling vs programbenmningen Produktion och
Produktdesign).
Ngra petitesser om anskan ska omformuleras och kunna lsas av extern: skriv ut
frkortningarna EST (s 5), PR (s 5). Korrigera akademiska titlar (Antti Salonen Tekn dr,
Ragnar Tengstrand lektor, s 13, och, om ni vill, ange docent ven p AR).
Akademins kommentar till ovanstende vriga synpunkter: Noterat.
246
rende 10 Bilaga 3
2014-08-26
ndringar i dokument Programanskan 140825 jmfrt med Programanskan 140526
1. Under rubrik Inledning, frsta stycket:

mnesomrdet r produktoch processutveckling, som sorterar under huvudomrdet
maskinteknik.
ndrat till:
Huvudomrdet r produktoch processutveckling, som sorterar under mnesomrdet
maskinteknik.
2. Inriktning bytt till profil p fljande stllen:

Sida
Rubrik
Stycke
1
Inledning
1
1
Nulgesbeskrivning
1
3
Kurser i programmet
1
4
rskurs 2
1
4
rskurs 3
1
4
rskurs 4
1
4
rskurs 5
1
5
Samlsning
2
12
Akademin
1
12
Maskinteknik
1
15
Bilaga 6 & 7
22
Innehll
1
22
23
23
24
rskurs 2
rskurs 3
rskurs 4
rskurs 5
Not
Stycke 2, raderad text: med

sina respektive inriktningar.
2&3
2&3
2&3
2&3
3. Bilaga 4, Frteckning ver lrarkompetens, uppdaterad.

Tillkommit 3 doktorer i matematik (Darp, Andrn, Bonner).
3 doktorer i matematik utgtt (Wetterling, Sikorski, Abrahamsson)
247
Rev: 2014-08-25
rende 10 Bilaga 3
ANSKAN OM NYTT UTBILDNINGSPROGRAM

PRODUKTION OCH PRODUKTDESIGN
Inledning
Anskan avser inrttande av ett nytt civilingenjrsprogram: Produktion och
Produktdesign, civilingenjrsexamen 300 hp med profil produktoch
processutveckling. Starten r planerad till ht 2015. Programmet har tv profiler:
Produktion samt Produktdesign och hr till forskningsoch utbildningsomrdet
Innovation och produktrealisering (IPR). Huvudomrdet r produktoch processutveckling, som sorterar under mnesomrdet maskinteknik.
Nuvarande tv civilingenjrsprogram Innovation och produktdesign, 300 hp och
Innovation, produktion och logistik, 300 hp avvecklas samtidigt.
Nulgesbeskrivning
Avdelning Produktrealisering(PR) inom Akademin fr Innovation, Design och
Teknik(IDT) har drivit tv civilingenjrsprogram inom produktoch
processutveckling sedan 2004. Senaste revideringen utfrdes lsret 2006/2007.
Programmen ges i Eskilstuna p svenska, och inslag av engelska kurser frekommer.
Hg grad av samlsning tillmpas, bde inom respektive profil och mellan
hgskole/civilingenjrsprogram.
Mlardalsregionen r det primra rekryteringsomrdet fr nuvarande studenter, med
ca 35 % frn Srmland, ca 20 % frn Vstmanland och ca 20 % frn Stockholm. Det
totala antalet skande till civilingenjrsprogrammen har stigit frn 247 personer
2011 till 358 personer 2014, en kning med 45 %. Skande i frsta hand har dock
legat p ca 35 de senaste ren. Andelen kvinnliga studenter HT10 HT13 ligger p
34 % i medeltal.
Behovet av ett nytt utbildningsprogram

Anledningen till anskan av nytt civilingenjrsprogram r huvudsakligen att
civilingenjrsprogrammet Innovation, Produktion och Logistik, 300 hp har haft
intag under antagningsmlet under ngra r. Trenden r dock stigande antal
frstahandsskande.
Det lga sktrycket medfr att programmet antar studenter med lgre frkunskaper,
som i sin tur leder till frsmrad genomstrmning i programmet. En
sammanslagning av de tv nmnda programmen frvntas ge ett sammantaget bttre
sktryck vilket hjer kompetensnivn p de antagna till det nya programmet.
Precis som nuvarande upplgg vid IDT i Eskilstuna kommer det nya programmet
vara integrerat med de tv hgskoleingenjrsprogrammen Innovation och
produktdesign, 180 hp, och Innovation, produktion och logistik, 180 hp, vilket
resulterar i mycket hg grad av samlsning under de frsta tre rskurserna.
Masterprogrammet Product and Process Development Production and Logistics
1
248
rende 10 Bilaga 3
kommer ocks i frlngningen att revideras fr att kunna samlsas med det nya
civilingenjrsprogrammets kurser i rskurserna 3-5.
Fr en verskdlig bild av programstrukturen hnvisas till Bilaga 1.
Nuvarande struktur med tv hgskole- och tv civilingenjrsprogram har ett totalt
rekryteringsml om 110 studenter. Avsikten r att behlla detta, med fljande
frdelning mellan programmen:
Nytt civilingenjrsprogram (erstter CKE20+CKE21): 55 platser

Befintliga IKE20: 30 platser
Befintliga IKE21: 25 platser
Rekryteringsmlet baseras frmst p a) antagsstatistik HT10 HT13, b) nationell

prognos ver antalet gymnasieutgngar de nrmaste ren, c) utfallet av pgende
intensifiering av marknadsfringen av aktuella program samt p de effekter vi
frvntar oss av dels d) hopslagningen av CKE20 med CKE21 till ett program och
dels e) effekten av de frbttringar som implementeras i det nya programupplgget.
Beroende av utfallet fr antal skande fr HT14 och HT15 s utesluter vi inte idag
att totala antalet platser kan komma att fresls ka ytterligare infr HT16.
Programsamordnarnas bedmning r att efterfrgan p civilingenjrer kommer ka
successivt. Detta utvecklas vidare i stycket Omvrldsanalys.
Nuvarande program utvrderades av UK att vara av hg kvalitet p samtliga sex
utvrderade ml med delvis mycket hg kvalitet (se Bilaga 2). Oaktat det goda
resultatet avser anskan att hja kvalitn p ingenjrsprogrammen ytterligare. En
viktig del i detta kvalitetsarbete r att ka sktrycket till civilingenjrsutbildningen
och sammanslagningen av de tv nuvarande programmen r en viktig tgrd fr att
uppn detta. Fr mer detaljer om arbetet med kvalitetshjning av vra utbildningar,
se stycket Kvalitetsskring av examensarbeten.
I FUS2013-2016, forsknings och utbildningsstrategi, formuleras mlbild excellent
samproduktion. Teknikutbildningarna r forskningsbaserade liksom relevanta genom
samproduktion med samhlle och nringsliv. IPR:s forskningsbas fr ingenjrsprogrammen skerstlls genom:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Forskningskoppling till lngsiktiga teknikutbildningar.

Hg andel disputerade lrare
Studenter som deltar aktivt i forskningsprojekt
Samproduktion med nringslivet
Kommunikationskompetens inom teknikomrdet
Arbete med ledning och organisation av ppna innovationsprocesser
2
249
rende 10 Bilaga 3

Utbildningen r 5-rig och har intag endast till hstterminen. Kurser lses normalt
parvis om 2 x 7,5 hp, enligt gngse upplgg. Undervisningen bestr av lektioner,
projektarbeten, seminarier, egenstudier samt handledning.
Studenten gr normalt minst fem projekt med direkt fretagskoppling under
utbildningen. Resultaten brukar vara hgt uppskattade av deltagande fretag. Flera
kurser avslutas i utstllningsform dr deltagarna presenterar sina resultat i form av
frbttrade processer eller modeller och prototyper i fysisk form.
De tv profilerna Produktion och Produktdesign sks p vrterminen infr rskurs 2.
Efter det inledande ret med gemensamma kurser bestr varje period av en
gemensam kurs och tv profilkurser. Det teoretiska innehllet varvas i mjligaste
mn med praktik i form av laborationer och projektuppdrag inom nringslivet.
Under det tredje, fjrde och femte ret fortstter profilerna parallellt med
gemensamma kursblock men med betoning p kurser p avancerad niv under de
senare ren. I utbildningen ingr ocks inslag som rr hllbar utveckling,
vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering.
Profil Produktion
Denna profil behandlar konkurrenskraftig produktion. Viktiga delar r
produktionsutveckling, kvalitetsskring, underhll och logistik. Dessutom ingr
moderna metoder och verktyg fr verksamhetsutveckling och resurseffektiv/lean
produktion. Studenterna lr sig att analysera problem inom produktionsprocessen
och att se till att det stndigt sker frbttringar som strker verksamheten. ven
produktionsstudenterna lser konstruktion och produktutveckling, men med fokus p
produktions- och kvalitetsarbete samt samspelet mellan mnniska och teknik.
Profil Produktdesign
Fokus inom denna profil r hllbar produktutveckling. Studenterna lr sig hur olika
designstrategier kan anvndas fr att leda en innovation till affrsmssig framgng. I
profilen behandlas produktdesignprocessen frn id till slutfrt bestllt uppdrag.
Utbildningen ger stora mjligheter till att utveckla den skapande frmgan.
Produktdesignstudenterna lser projekt- och processmetodik med vning i att ta
fram produkter, bde fr hand och med datorstd (CAD/CAM). I undervisningen
ingr hur man genomfr ett professionellt designuppdrag. Kurserna ger frdjupade
kunskaper om hur man utvecklar produkter och hanterar metoder fr att stadkomma
moderna konstruktioner. Profilen behandlar ocks materialval, berkning och
dimensionering.
Kurser i programmet
De tv profilerna i programmet bygger p en gemensam maskinteknikbas. Frsta
rets kurser r helt gemensamma och fljande r innehller 50 % gemensamma
kurser i utbildningen. Teknikbasen r viktig och central i programmet. Profilerna
som startar r 2 frdjupar kunskaperna samtidigt som kontakten med basen
bibehlls. De bda profilerna, produktdesign och produktion, r lnkar i samma
kedja, produktrealisering.
3
250
rende 10 Bilaga 3
rskurs 1
Teknikmnena i rskurs 1 r lagda s att svrighetsgraden kar, en progression i
lrandet under utbildningens frsta r. Innehllsmssigt "tyngre" kurser kommer
efter rsskiftet d studenterna r mera vana vid hgskolestudier. Kurserna i sig r
dessutom mera renodlade och mnesfokuserade n tidigare.
Inom Produkt- och processutveckling lser studenterna fem kurser; en
introduktionskurs till mnet, materiallra, CAD, produktionsteknik och
hllfasthetslra. Tv matematikkurser lses under ret; matematisk grundkurs och
vektoralgebra. Dessutom ingr en kurs i statik.
rskurs 2
Under r 2 startar profilerna, Produktion respektive Produktdesign. Studenterna lser
50 % gemensamma kurser parallellt med sin profil. Gemensamma kurser r kalkyl,
maskinelement, produktionsekonomi och kvalitetsprocessen. Inom profil Produktion
lser studenterna grundlggande produktion, logistik, ekonomi och programmering.
Inom profil Produktdesign lser studenterna produktutveckling, CAD-frdjupning,
industridesign och dynamik.
rskurs 3
I rskurs 3 ges kursen ScientificTheory and Methodology som ger studenterna en
grundlggande vetenskapsteoretisk bas, samt en kurs i projektledning. Profil
Produktion frdjupar sig med kurser i konkurrenskraftiga produktionssystem,
produktions- och logistikplanering, produktions-, underhlls- och kvalitetsutveckling
samt frndringsledning. Profil Produktdesign lser produktutveckling,
industridesign, FEM-analys och vrdeskapande processer.
rskurs 4
I rskurs 4 r de gemensamma kurserna inriktade p hllbarhet, omvrldsanalys och
strategisk verksamhetsutveckling. Profil Produktion lser kurser i
produktionssystemutveckling, automation, operationsanalys och underhll. Profil
Produktdesign lser en projektkurs i produkt och processutveckling, matematik och
industridesign.
rskurs 5
rskurs 5 har gemensamma kurser i Industrial Excellence och Business Excellence.
Under vrterminen gr studenterna sitt examensarbete, 30 hp. Profilkurserna fr
Produktion utgrs av simulering och industriautomation. Profil Produktdesign lser
Industrial design excellence samt Advanced product development.
Tillgng till nya och befintliga kurser

Det nya programmet baseras i stort p reviderade kurser frn tidigare
civilingenjrsprogram. Vissa nya kurser tillkommer, exempelvis kurser inom
industriell design och verksamhetsstrategier p avancerad niv i rskurs 4 och 5.
Frslag till utbildningsplan finns bifogad som Bilaga 3.
4
251
rende 10 Bilaga 3
Samlsning och ingenjrskurser i andra utbildningsprogram

I det nya ingenjrsprogrammet kommer studenterna att lsa kurser frn
innovationstekniksidan. De kurserna r: Omvrldsanalys, Projektledning,
Frndringsledning och Vrdeskapande processer. Kurserna utgr en del av det nya
Innovationsprogrammet som planeras till HT16.
Fr nrvarande pgr ett arbete med att utveckla nya profiler inom Civilingenjrsutbildningen i Industriell ekonomi vid EST. En av dessa kommer att vara
Produktion och logistik och denna profil kommer att samlsa tta kurser frn det nya
civilingenjrsprogrammet Produktion och Produktdesign. Det pgr ven ett arbete
att utveckla en ny tvrvetenskaplig masterutbildning kopplad mot forskarmnet
Innovation och design. ven detta program frvntas ha samlsning med det nya
civilingenjrsprogrammet.
ven om examensarbetena frn PR som utvrderades av UK fick omdmet hg
kvalitet, br kvalitn kunna hjas ytterligare. Redan frn HT14 har
behrighetskraven fr examensarbete p Civilingenjrsniv skrpts s att det krvs
motsvarande 7,5 hp inom Vetenskapsteori och metodlra. Vidare arbetas nya
formalia fram fr hur examensarbetena ska bedmas infr examination. Frn och
med VT15 kommer samtliga examensuppsatser ha minst tv granskare. Idn r att
handledare parvis granskar varandras examensarbeten. Dessutom kommer en
checklista med bedmningskriterier arbetas fram fr att skerstlla att samtliga
granskare bedmer samtliga relevanta kriterier. Dessa rutiner frvntas komma i
fullt bruk till vrterminen 2015.
Ovan nmnda tgrder frvntas skerstlla att endast examensarbeten av hg
kvalitet blir godknda. Det finns dock tgrder att vidta fr att ge studenterna bttre
frutsttningar fr att utfra hgkvalitativa examensarbeten. IPRs egna utvrdering
av utbildningarna visar att skolningen i vetenskaplighet och akademiskt skrivande
brjar fr sent. Drfr kommer en versyn att genomfras fr att skerstlla att
studenterna bde lr sig de formella kunskaperna och ven fr va i svl
vetenskaplig metodlra som i akademiskt skrivande. Samtliga lrare mste stlla
krav p att studenternas skriftsprk hller en fr rskursen lmplig akademisk niv.
Dessutom mste studenterna trnas i att ska, lsa och analysera akademiska
publikationer, exempelvis vetenskapliga artiklar. Den hr beskrivna versynen av
progressiv trning i vetenskaplighet och akademiskt skrivande pgr redan och
kommer att fortstta till dess det nya programmet r genomfrt i sin helhet.
D kursanalyser r obligatoriska att arbeta med kan dessa ven anvndas fr att
skerstlla att examenskraven uppns. Genom att i kursanalysdokumentet inkludera
en analys av p vilka stt varje kurs har bidragit till att studenterna uppnr
examenskraven fr programmet blir det lttare att se ver hur studenterna under
programmets gng frvntas uppn programmets examenskrav.
Lrarkompetens
Programmet har flera lrare med industriell bakgrund och erfarenhet. Det r en
styrka och frdel i samarbete och samverkan med nringslivet i regionen. Dessutom
har en stor andel av lrarna disputerat. Detta ger utbildningen en bra anknytning till
den starka forskning som bedrivs vid IDT i Eskilstuna. Fr att ytterligare strka
5
252
rende 10 Bilaga 3
kvalitn inom produktutveckling har en professor i produktutveckling rekryterats

2014.
I den nrmsta framtiden frvntas ngra ur lrarkren g i pension. Fr att tcka den
kompetens som d frsvinner har tv disputerade anstllts, med sammanlagt 80 %
tid i grundutbildningen. Dessutom annonseras under vren om en adjunkt- och en
lektorstjnst fr att ytterligare frstrka lrarkren.
En frteckning ver aktuell lrarkompetens finns presenterad i Bilaga 4.
Pedagogiskt utvecklingsarbete
Lrare p avdelningen r utbildade p hgskolans avdelning fr pedagogiskt
utveckling, PIL. Dessutom sker pedagogisk fortbildning i PILs regi lpande, med en
ambition om att successivt dokumentera pedagogiska meritportfljer.
Undervisningen inom industridesignkurserna sker med PBL (problembaserat
lrande). Lrare med industriell erfarenhet underlttar mjligheten att med exempel
kunna underbygga teoretiska modeller. Avdelningen har en krna av lrare med
heltidstjnster vilket borgar fr kvalitt och kontinuitet i utbildningen.
Utbildningsmilj
Mlardalens Hgskola har fyra akademier frdelade p orterna Vsters och
Eskilstuna. Ingenjrsprogrammen ligger under akademin fr innovation, design och
teknik, IDT. Programmen Innovation och produktdesign samt Innovation,
produktion och logistik har examina som civilingenjr och hgskoleingenjr. En
master finns p produktionssidan, Production and logistics. Programmen drivs p
campus Eskilstuna.
Utbildningsmiljn i Mlardalen har ett stort inslag av samverkan med industri och
samhlle. P forskningssidan r Innofacture ett exempel. Denna fretagsforskarskola
har 15 industridoktorander. Mnga projekt- och examensarbeten grs fr fretag i
regionen.
Till nuvarande program finns en vl tilltagen verkstadsmilj, uppbyggd och
utvecklad under en period p 15 r. Tr-, metall- och prototyplabb med utrustning
fr de vanligaste bearbetande och sammanfogande metoder, fr hand och maskinellt.
Dessutom finns maskiner fr CNC-frsning och 3D-utskrifter. Ett materiallabb,
utrustning fr vacuumformning och ett lackrum ingr. I lokalerna finns ocks
tillgng till en studio med 10 meters takhjd fr mockup-bygge i fullskala.
Innovation och produktrealisering (IPR) samlar de ingenjrs-, innovations- och
informationsdesigns vetenskapliga kompetenser som r ndvndiga fr att kunna
utveckla nya produkter, tjnster och produktionssystem p ett tekniskt ledande,
ekonomiskt lnsamt och miljmssigt uthlligt stt. Den tvrvetenskapliga profilen
kring processer, metoder och verktyg r unik och differentierar miljn akademiskt.
IPR r ett av sex prioriterade forskningsoch utbildningsomrden inom Mlardalens
hgskola. I hgskolans forskningsoch utbildningsstrategi fr 2013 2016 pekas
IPR ut som en av tre utvecklingsmiljer inom MDH med ett fokus p nationell
relevans och internationell uppmrksamhet. IPRs forskning byggs upp av tre
forskargrupper:
Design och visualisering

Innovationsledning
6
253
rende 10 Bilaga 3
Produktrealisering
De tre forskargrupperna i IPR har totalt 6 professorer, 4 gstprofessorer, 2

adjungerade professorer, 2 docenter, 15 lektorer samt 3 post docs. Forskningen och
forskarutbildningen har en omsttning om ca 40 miljoner SEK, varav ca 10 miljoner
r fakultetsmedel. Fr nrvarande finns 36 aktiva doktorander, varav 13 r anstllda
av MDH.
Viktiga forskningsomrden inom IPR r teknikinformation och teknologiutveckling
fr information, innovationsprocesser i samverkan mellan olika aktrer,
produktutveckling samt utveckling och drift av hllbara produktionssystem.
Forskningen bedrivs i samproduktion med industri och organisationer, med hg
relevans fr akademi svl som fr det omgivande samhllet. Forskningsbasen har
expanderat kraftigt under de senaste ren och r till stor del externt finansierad frn
offentliga myndigheter, rd och stiftelser. IPR samarbetar med andra lrosten,
institut och organisationer i Sverige och ven internationellt med organisationer
inom UK, Italien, Tyskland, USA och Indien.
Sedan 2009 r gruppen fr Produktrealisering med i initiativet Excellence in
Production Research, XPRES, tillsammans med Kungliga tekniska hgskolan och
Swerea. XPRES r en av tv nationella noder som forskar med fokus att skapa
frutsttningar fr en konkurrenskraftig och hllbar produktion av framtida
produkter.
Produktrealisering r det arbete en organisation utfr fr att utveckla, tillverka och
leverera frdiga varor eller tjnster. Produktrealiseringsprocessen innefattar
kundrelaterade processer, design och utveckling, inkp, produktion och service,
samt kontroll och styrning av processer (ISO 9001:2000). Forskning i
produktrealisering innefattar design, drift och frbttring av hela
produktrealiseringsprocessen. Denna processdesign utgr en del av design
science. En vervgande del av forskningen inom Produktrealiseringsgruppen
fokuserar p design och drift av de produktionssystem som realiserar produkterna.
Forskargruppen studerar industriella problem ssom produktionsutveckling,
underhll, kvalit och logistik. Specifika exempel p forskningsomrden r
underhllsutveckling, lean automation, hllbar produktion, inkrementell och radikal
produktionsutveckling, design av produktionsutrustning och produktionssystem,
industrialiseringsprocessen, flexibla monteringssystem och manufacturing
footprint. IPRs forskning syftar till att skapa ny kunskap, frstelse och std fr
effektiv produktrealisering i nra samverkan med industrin.
Frutom att forskningen p IPR levererar resultat direkt till omkringliggande
nringsliv s kanaliseras aktuella forskningsresultat ut i grundutbildningen. En stor
andel forskare har mellan 20 och 50 % av sin arbetstid frlagd i grundutbildningen.
Huvudsakligen ansvarar forskarna fr hela kurser, snarare n enstaka
gstfrelsningar. Detta borgar fr att kurserna, i synnerhet p avancerad niv,
tydligt baseras p aktuell forskning i respektive omrde. Exempel p detta kan ses i
tabell 1 nedan.
7
254
rende 10 Bilaga 3
Forskningsprojekt
Kurser
Green production systems
Production and logistics planning

Supply Chain Management
EQUIP
Production Maintenance and Quality

Development
Reducing maintenance related waste
Competitive production systems

Development
Kaikaku

Development
Tabell 1: Forskningsprojekt kopplade till kurser
Frutom att dessa kurser i hg grad baseras p aktuell forskning ingr ven olika
vetenskapliga vningsmoment i kurserna, exempelvis att genomfra vetenskapliga
litteraturstudier (kurserna Production and logistics planning och Industrial
excellence) och att skriva vetenskapliga artiklar (i kursen Supply Chain
Management).
Marknadsfring
Marknadsfringen sker genom flera kanaler och forum. Centralt medverkar MDH p
teknikmssor och minimssor frlagda till gymnasieskolor. Dessutom har IDT en
egen marknadsfringsgrupp med representanter frn akademins program, med en
budget p 350 000 (2014). Aktiviteter bestr frmst av besksverksamhet till
teknikklasser, annonsering p hemsidor samt event fr gymnasieelever. Ett eget
informationsmaterial produceras, gemensamt fr alla teknikutbildningar,
teknikfoldern.
Avdelningen avser att anstlla en projektassistent p 20 % under perioden september
april, som kontaktar gymnasieskolor och bokar in besk. Fr det nya
civilingenjrsprogrammet planeras ca 20 besk under HT14/VT15. Assistenten
kommer ven att samordna marknadsfringsaktiviteterna fr teknikutbildningarna,
och p s stt strka hgskolans redan goda renomm.
Gymnasieskolor kommer att erbjudas en srskild riktad aktivitet lmpad fr
exempelvis studiedagar, MDH tar ver. Konceptet har testats vid ngra tillfllen
och d har varit mycket uppskattat. Aktiviteten innebr att personal frn
avdelningens teknikutbildningar gemensamt anordnar teknikpass fr skolans elever,
dr de fr en inblick i vad de olika utbildningarna innebr. Uppskattningsvis 5
sdana event kommer att genomfras under kommande lsr.
Andra aktiviteter som syftar till att marknadsfra det nya programmet:
Uppdatering av IDT:s programsida fr programmet

Uppdatering av texter i programkatalogen
Uppdatering av teknikfolder med texter och studentintervjuer
Utskick av teknikfolder till studievgledare i nromrdet
Annonsering p websidor; Google adwords, Facebook, bloggar, tekniksidor
(under februari 15 april)
8
255
rende 10 Bilaga 3
Samverkan/Samproduktion
Samverkan r en prioriterad aktivitet inom IDT, svl i grundutbildning som i
forskning. Mlardalens hgskola har avtal med Volvo CE, Bombardier
Transportation och ABB om olika former av samarbeten. Scania har en projektbas
med examensarbeten dr studenter kan ska och ABB bygger upp en liknande
kontaktyta. Ett kat intresse och aktivitet frn fretagens sida har visat sig p senare
r. Det r naturligtvis konjunkturberoende men har ofta att gra med ett
kontinuerligt rekryteringsbehov. Srskilt r detta uppenbart nu nr det finns en stor
mngd ingenjrer i ldersgruppen 55 r och ldre.
I Eskilstuna har Mlardalen Industrial Technology Center, MITC, startats som en
nod fr samarbete mellan MDH och omgivande industrifretag. MITC har
medlemsfretag som Volvo CE, GKN, Sandvik, ASSA, med flera.
I projektarbeten som bedrivs r det nstan alltid uppgifter frn industri och fretag i
och omkring Mlarregionen som studenterna fr lsa. Examensarbeten har samma
grad av kontakter med nringslivet och mnga av studenterna fr sin frsta
anstllning dr. P hsten bjuder MDH in fretag i regionen att f mta studenter
angende kommande examens- och projektarbeten. Fretagen kan d presentera
uppslag till arbeten och samtidigt mta intresserade studenter p ett personligt plan.
Programsamordnargruppen har haft branschrdsmten 2013 och 2014.
Medlemmarna representerar fretag i Mlarregionen ssom Scania, ABB,
Bombardier, ASSA, Semcon m.fl. Rdets medlemmar har tagit del av planerna om
det nya civilingenjrsprogrammet och lmnat sina synpunkter. Branschrdet trffas
rligen fr utbyte i gemensamma intressefrgor om utbildning, samarbeten och
samproduktion.
Anstllningsbarhet
Examen frn Mlardalens hgskola inom produktoch processutveckling leder ofta
till arbeten i regionen. Detta har naturligtvis en frklaring i att Mlardalen r en
industritt region. ABB, Volvo CE, Scania, Atlas Copco, Bombardier Transportation
m.fl. r etablerade hr och med dem fljer ett antal underleverantrer. En mindre
studie visar att studenterna frn dagens ingenjrsutbildningar vid IDT i Eskilstuna
har haft relativt ltt att f relevanta tjnster (se Tabell 2 nedan).
Antal
Andel
utsorterade: ndda:
Antal
ndda:
Mnader frn
Antal inom
examen till jobb, omrdet:
medel
Antal
annat
jobb:
Jobb inom omrdet

av ndda personer:
139
69
1,6
90 %
50 %
62
Tabell 2: Statistik ver anstllbarhet 2010 2012
9
256
rende 10 Bilaga 3
Exempel p fretag dr Ingenjrsstudenter frn IDT Eskilstuna har ftt anstllning:

ABB
Knightech
Westinghouse
AbstractaAB
Kockums
Volvo Powertrain
Adecco
Leine&Linde
Vossloh Cogifer
Aker Solutions
MDH
Andrids
Metso Minerals
aRway
Niphon Gift Shop
AT Modellprodukter
SAAB Linkping
Autotech
Sandvik
Atlas Copco
Scania
Bata shoe Company
Semcon
Bombardier Transportation
SKFMekan
BT Products
Stegia
CombitechAB
Strngbetong
Deva MecaneyesAB
SvenskaCeliakfrbundet
DanieliMorgrdshammar
TKG
EFK Restaurang
Transcom
Epsilon
Transformator Design
ICA
Uppsala vatten
IKEA
Volvo CE
Omvrldsanalys
Framtidsutsikterna fr ingenjrer r allmnt god. Mlardalens Hgskola r etablerad
i en industritt region. Flera stora koncerner som verkar p vrldsmarknaden som
t.ex. ABB, Scania, Atlas Copco, Volvo CE och Bombardier Transportation r
etablerade hr. Studenter p Mlardalens Hgskola utfr mnga projekt- och
examensarbeten i samarbete med och fr dessa fretag.
r 2030 frutser SCB (temarapport 2013:1) att det kommer att vara en brist p
51000 ingenjrsutbildade personer. Delar av denna brist tror man kan tckas av
personer med nrliggande kompetens. nd terstr ett behov av ca 30000
ingenjrsutbildade, frmst gymnasie- och hgskoleingenjrer.
Fr att ka tillgngen behver antalet studenter som brjar p hgskoleingenjrsutbildningen mer n frdubblas frn och med 2013/14, eller att
ingenjrsprogrammen p gymnasiet infrs p bred front. (SCB)
Nringslivet
Teknikfretagen gjorde vren 2012 en underskning om storfretagens syn p
svenska ingenjrsutbildningar. Hr hnvisar de i brjan om det utmanande och
positiva lge som arbetsmarknaden fr ingenjrer visar framver. "SCB:s
10
257
rende 10 Bilaga 3
lngsiktiga prognoser ver tillgng och efterfrgan p arbetsmarknaden visar p en

stor (ver 50 000) brist p ingenjrer 2030"(Teknikfretagen). I Sverige tog runt 5
300 hgskole- och civilingenjrer ut examen r 2011. Teknikfretagens
underskning sammanfattades i punkterna nedan.
Generellt finns ett stort behov av ingenjrskompetens, strre n utbudet.

Det rder brist p ingenjrer med arbetslivserfarenhet.
Flera fretag anser att studenternas intressen gr fre fretagens
kompetensbehov.
Samverkan mellan akademi och nringsliv mste intensifieras.
Utbildningarna saknar beskrivning om vad ingenjrsyrket innebr i
praktiken.
Fretagen upplever inte ngra strre skillnader i kvalitet mellan de olika
lrostena.
Fler ungdomar behver uppmuntras och inspireras att utbilda sig i
teknikmnet.
Teknikfretagen sammanfattar resultatet av underskningen i en "policy fr hgre

utbildning", 2012. Man konstaterar att halva den svenska varuexporten och en
tredjedel av tjnsteexporten r kopplade till teknikfretagen. Drfr anser man att:
"Den nringslivsrelaterade hgre utbildningen ska utvecklas utifrn industrins
behov"och "Lrostena ska ha rtt frutsttningar att erbjuda internationellt
konkurrenskraftiga utbildningar." (Teknikfretagen).
Svensk nringsliv framhller i sin rapport "Hgskolekvalitet 2012" att "Samverkan
ger kvalificerade jobb och njdare studenter". I mtningar p generella utbildningar
p hgskolor och universitet har man ftt fram att:
82 % av studenterna var sysselsatta 12 mnader efter examen.

67 % hade ett kvalificerat jobb (58 % p grundniv och 72 % p avancerad
niv).
Sammanfattningsvis konstateras att:
god samverkan ger

o kad sannolikhet att f ett jobb inom tre mnader efter examen
med 78 %.
o kar sannolikheten att jobbet r kvalificerat med 69 %.
o 4,4 % hgre ingngsln.
varannan student upplever att kontakten med nringslivet var bristfllig
under utbildningen.
29 % skulle inte vlja samma utbildning om de fick vlja om idag.
p utbildningar dr 80 % upplevde dlig samverkan skulle bara 6 av 10
vlja om samma utbildning.
genomsnittsldern fr etablering p arbetsmarknaden i Sverige r 30 r (en
av de hgsta inom OECD).
Svenskt Nringsliv presenterar i sin rapport "Fretagens syn p hgre utbildning"

2013 att:
hgskolans viktigaste syfte r att frbereda studenter fr arbetsmarknaden.

fretagen anser att hgskolan inte lever upp till dessa syften.
fretagen ser som viktigaste faktor att studenten gjort praktik under
utbildningen.
11
258
rende 10 Bilaga 3
en dryg fjrdedel av fretagen har haft kontakt med hgskolor.

en stor majoritet anser att kontakten varit givande.
Sammanfattningsvis konstaterar Svenskt Nringsliv utifrn egna, andras och tidigare

underskningar att " samverkan mellan akademi och arbetsliv r av central vikt fr
att frbttra matchningen p arbetsmarknaden". Fretagen anser ocks att det r av
"betydande vrde". Detta resulterar i att det krvs "tydligare ekonomiska drivkrafter
fr lrosten att satsa p praktik och annan typ av relevant samverkan med
arbetslivet".
Akademin
Svl i Sverige som i regionen finns ett flertal tekniska hgskolor som erbjuder
civilingenjrsutbildningar med liknande profiler. D det anskta programmet r en
omstrukturering och vidareutveckling av befintliga program ser vi inte att
programmet i sig mter en fr MDH ny konkurrens. Likvl r det naturligt att se
ver vilka alternativa utbildningar som finns i nromrdet. Nedan ges en versikt
ver andra lrostens nrliggande utbildningar indelad efterprofiler.
Maskinteknik
Civilingenjrsutbildningen p IDT i Eskilstuna har sin grund i Maskinteknik.
Traditionell maskinteknikutbildning finns i ngon form p de flesta teknikinriktade
hgskolor och universitet i Sverige. mnet kan frkomma i olika kombinationer
som t.ex. industriell design, farkostteknik eller industriell produktion. Chalmers har
maskinteknik, teknisk design, automation och mekatronik. KTH har maskinteknik,
industriell produktion, design och produktframtagning och materialdesign. LiTH har
maskinteknik samt design och produktutveckling. Lunds universitet har
maskinteknik med profilermot teknisk design och produktion. Lule tekniska
universitet har maskinteknik och teknisk design. Mittuniversitetet har industridesign
och teknisk design. Ume universitet har maskinteknik och civilingenjr i
interaktion och design. Linnuniversitetet har en master i design, innovation genom
ekonomi, teknik och design med profil design.
De hgprofilerade lrostena KTH och LiTH som finns i nromrdet har mycket
starka varumrken och tvivelsutan bra utbildningar. Dock har PRs befintliga
program hittills kunnat rekrytera upp till rekryteringsmlen, ven om samtliga
studenter inte varit frstahandsskande.
Industridesign
Utbildningar med ren industridesignexamen finns p Konstfack, HDK Gteborgs
universitet, IKDC Lund och Ume universitet med kandidatprogram i industridesign
och masterprogram i interaktionsdesign och transportdesign.

Externa bedmare till civilingenjrsprogrammet Produktion och produktdesign:
- Kristina Sfsten
Docent, JTH
- Anna hrwall Rnnbck
Lektor, LiU
12
259
rende 10 Bilaga 3
Signaturer
Damir Isovic
Akademichef, akademin fr innovation, design och teknik
Anders Hellstrm
Avdelningschef, innovation och produktrealisering IPR
Annika Bjrklund
Kontaktpersoner:
Programsamordnare
Antti Salonen
Innovation, produktion och logistik
hing, civing
Bengt Gustafsson
Innovation och produktdesign
hing
Ragnar Tengstrand
Innovation och produktdesign
civing
13
260
rende 10 Bilaga 3
14
261
rende 10 Bilaga 3
Bilagefrteckning
Bilaga 1: Programstruktur
Bilaga 2: Utdrag ur UKs bedmning av nuvarande Civilingenjrsexamen
Bilaga 4: Frteckning ver lrarkompetens
Bilaga 5: Examensmatris, komprimerad (A3-format, ligger sist i dokumentet)
Bilaga 6: Summering av huvudomrden och niver - profil PRODUKTION
Bilaga 7: Summering av huvudomrden och niver - profil PRODUKTDESIGN
Bilaga 8: Kontroll av examenskrav
Bilaga 9: Ml fr civilingenjrsexamen (UK)
Bilaga 10: Examensmatris, expanderad, inklusive kursbeskrivningar och lrandeml
(A3-format, finns separat och fs p begran)
15
262
rende 10 Bilaga 3
Bilaga 1: Programstruktur
= Gemensamma kurser
= Produktion
= Produktdesign
16
263
rende 10 Bilaga 3
Bilaga 2: Utdrag ur UKs bedmning av nuvarande

Civilingenjrsexamen
Bedmargruppens frslag till samlat omdme: Hg kvalitet
Sammantaget visar underlagen p hg mluppfyllelse fr samtliga ml. Den
samlade bedmningen r att utbildningen hller hg kvalitet.
Utvrderade examensml:
1 1: Fr civilingenjrsexamen skall studenten visa kunskap om det valda
teknikomrdets vetenskapliga grund och beprvade erfarenhet samt
insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete
Hg
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att studenterna nr hg och i ngra arbeten

mycket hg mluppfyllelse avseende kunskap om teknikomrdets vetenskapliga
grund och beprvade erfarenhet. Studenterna i urvalet visar ven insikt i aktuellt
forsknings och utvecklingsarbete.
Sjlvvrderingen och intervjuerna indikerar att mluppfyllelsen r hg. Produktoch processutveckling tcks vl i obligatoriska kurser medan de avslutande
kurserna ger insikt i aktuell forskning.
Sammantaget bedms mluppfyllelsen vara hg.
2 2: Fr civilingenjrsexamen skall studenten visa svl brett kunnande

inom det valda teknikomrdet, inbegripet kunskaper i matematik och
naturvetenskap, som vsentligt frdjupade kunskaper inom vissa delar
av omrdet
I de fall det gtt att bedma visar urvalet av sjlvstndiga arbeten att
studenterna har brett kunnande inom det valda teknikomrdet samt
besitter relevant kunskap i matematik och naturvetenskap, trots att
omrdet ger dock begrnsade mjligheter att bedma studenterna
kunskaper i matematik och naturvetenskap i de sjlvstndiga arbetena.
Studenterna i urvalet visar vidare, med enstaka undantag, vsentligt
frdjupade kunskaper inom vissa delar av det valda teknikomrdet.
Sjlvvrderingen och intervjuerna indikerar ocks att mluppfyllelsen
r hg.
17
264
Hg
rende 10 Bilaga 3
3 3: Fr civilingenjrsexamen skall studenten visa frmga att med

helhetssyn kritiskt, sjlvstndigt och kreativt identifiera, formulera och
hantera komplexa frgestllningar samt att delta i forskningsoch
utvecklingsarbete och drigenom bidra till kunskapsutvecklingen
Hg
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att studenterna nr hg och i

ngra arbeten mycket hg mluppfyllelse avseende frmgan att med
en helhetssyn kritiskt, sjlvstndigt och kreativt identifiera, formulera
och hantera komplexa frgestllningar och drigenom bidra till
kunskapsutvecklingen. Studenterna i urvalet visar ven frmga att
delta i forskningsoch utvecklingsarbete och drigenom bidra till
kunskapsutvecklingen. I ngra arbeten ns mycket hg mluppfyllelse i
detta avseende.
Sjlvvrderingen och intervjuerna indikerar att mluppfyllelsen r hg.
Dessa frmgor trnas och examineras i flera kurser.
4 4: Fr civilingenjrsexamen skall studenten visa frmga att utveckla och

utforma produkter, processer och system med hnsyn till mnniskors
frutsttningar och behov och samhllets ml fr ekonomiskt, socialt och
ekologiskt hllbar utveckling
Hg
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att samtliga studenter har

frmga att hantera och utforma produkter, processer och system.
Arbeten ger dock inte underlag fr att bedma om studenterna i
urvalet har frmga att ta hnsyn till mnniskors behov och
frutsttningar samt till samhllets ml fr ekonomiskt, socialt och
ekologiskt hllbar utveckling. Sjlvvrderingen indikerar brister nr det
gller studenterna frmga att ta hnsyn till mnniskors
frutsttningar och behov och samhllets ml fr ekonomiskt, socialt
och ekologiskt hllbar utveckling. Dremot visas p goda
frutsttningar fr studenterna nr det gller frmga att utveckla och
utforma produkter, processer och system.
Sammantaget bedms mluppfyllelsen vara hg trots svagheter
avseende frmgan att ta hnsyn till mnniskors behov och
frutsttningar samt till samhllets ml fr ekonomiskt, socialt och
ekologiskt hllbar utveckling.
5 5: Fr civilingenjrsexamen skall studenten visa frmga att i svl

nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i
dialog med olika grupper klart redogra fr och diskutera sina slutsatser
18
265
Hg
rende 10 Bilaga 3
och den kunskap och de argument som ligger till grund fr dessa
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att studenterna nr hg
mluppfyllelse avseende frmgan att skriftligt klart redogra fr och
diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger
till grund fr dessa. I ngra arbeten frekommer dock svagheter i detta
avseende. I de fall det kunde bedmas utifrn de sjlvstndiga
arbetena visar studenterna frmga att fra dialog med olika grupper.
Sjlvvrderingen beskriver hur den muntliga frmgan att redogra fr
och diskutera information, problem och lsningar vas och examineras
i flera kurser p ett sdant stt att det r troligt att hg mluppfyllelse
ns.
6 6: Fr civilingenjrsexamen skall studenten visa insikt i teknikens

mjligheter och begrnsningar, dess roll i samhllet och mnniskors
ansvar fr hur den anvnds, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter
samt milj- och arbetsmiljaspekter
Bedmningen av de sjlvstndiga arbetena visar att studenterna i
urvalet har insikt i teknikens mjligheter och begrnsningar inbegripet
sociala och ekonomiska aspekter samt milj- och arbetsmiljaspekter.
De sjlvstndiga arbetena ger dock inte tillrckligt underlag fr att
kunna bedma om studenterna visar insikt i teknikens roll i samhllet
och mnniskors ansvar fr teknikens nyttjande, inbegripet sociala och
ekonomiska aspekter samt milj- och arbetsmiljaspekter.
Sjlvvrderingen indikerar dock att mluppfyllelsen r hg avseende
hela mlet. Detta bekrftades ven vid intervjuerna.
19
266
Hg
rende 10 Bilaga 3
Utbildningsplan Produktion och Produktdesign

Civilingenjrsprogram
Programkod:
Programnamn:
Produktion och Produktdesign
Omfattning:
300 hp
Diarienummer:
Beslutsdatum:
Beslutsinstans:
Fakultetsnmnden
Akademi:
IDT
Giltighetstermin:
Frn HT 2015
Srskild behrighet:
Fysik A, Matematik D (omrdesbehrighet 9 med
frndring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, Matematik 4 (omrdesbehrighet A9 med
frndring).
Ml
Fr civilingenjrsexamen ska studenten visa sdan kunskap och frmga som krvs
fr att sjlvstndigt arbeta som civilingenjr.
Syftet med utbildningen r:
att mta ett behov p arbetsmarknaden av civilingenjrer med de kunskaper

och frdigheter som programmet ger,
att mta det intresse som visats frn gymnasieelever till ett program med
detta innehll och anpassat till kraven fr civilingenjrsutbildningar i
Sverige,
att ge studenter fortsatt och frbttrad mjlighet till forskning inom mnet
produktoch processutveckling och andra tillmpliga mnesomrden, samt
att genom sin koppling till olika existerande och frvntade
forskningsprojekt i forskargruppen inom mnet produktoch
processutveckling strka denna forskning och ge studenter mjlighet till
direkt erfarenhet av att delta i denna och annan forskningsverksamhet.
20
267
rende 10 Bilaga 3

visa kunskap om den vetenskapliga grunden och beprvade erfarenheten

inom mnet produktoch processutveckling samt insikt i aktuellt
forskningsoch utvecklingsarbete, samt
visa svl brett kunnande inom produktoch processutveckling, inbegripet
kunskaper i matematik och naturvetenskap, som vsentligt frdjupade
kunskaper inom vissa delar av omrdet.
Frdighet och frmga

visa frmga att med helhetssyn kritiskt, sjlvstndigt och kreativt

identifiera, formulera och hantera komplexa frgestllningar samt delta i
forskningsoch utvecklingsarbete och drigenom bidra till
kunskapsutvecklingen,
visa frmga att skapa, analysera och kritiskt utvrdera olika tekniska
lsningar,
visa frmga att planera och med adekvata metoder genomfra
kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
visa frmga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa
frmga att modellera, simulera, frutsga och utvrdera skeenden ven
med begrnsad information,
visa frmga att utveckla och utforma produkter, processer och system med
hnsyn till mnniskors frutsttningar och behov och samhllets ml fr
ekonomiskt, socialt och ekologiskt hllbar utveckling,
visa frmga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansttning, och
visa frmga att i svl nationella som internationella sammanhang
muntligt och skriftligt i dialog med fretag, samhlle och/eller i seminarier
eller konferenser klart redogra fr och diskutera sina slutsatser och den
kunskap och de argument som ligger till grund fr dessa.

visa frmga att gra bedmningar med hnsyn till relevanta vetenskapliga,
samhlleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter
p forskningsoch utvecklingsarbete,
visa insikt i teknikens mjligheter och begrnsningar, dess roll i samhllet
och mnniskors ansvar fr hur den anvnds, inbegripet sociala och
ekonomiska aspekter samt milj- och arbetsmiljaspekter, och
visa frmga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att
fortlpande utveckla sin kompetens
21
268
rende 10 Bilaga 3
Undervisningssprk
Det huvudsakliga undervisningssprket r svenska men undervisning sker ven p
engelska vilket innebr att studenten behver kunna hantera undervisning,
examination och litteratur med mera p bde svenska och engelska.
Innehll
Programmet r en gemensam bas fr examination av ingenjrer inom produktoch
processutveckling. Inom programmet finns tv profiler. Profil Produktion och profil
Produktdesign.
Innehllsmssigt r frsta rets kurser grundlggande fr en ingenjrskompetens.
Till r tv startar de tv profilerna, produktion och produktdesign. Studenterna lser
gemensamma kurser samtidigt med profilkurserna under rskurs tv och tre. Detta
generella upplgg fortstter i rskurs fyra och fem.
Programformen syftar till att skapa en bredare bas fr rekrytering till hgskolans
program fr utbildning av ingenjrer inom produkt och processutveckling.
Kurser
rskurs 1
Produkt och processutveckling
Produkt och processutveckling, introduktion, 7.5 hp
Material grundkurs, 7.5 hp
Cad grundkurs, 7.5 hp
Produktionsteknik, 7.5 hp
Statik, 7.5 hp
Hllfasthetslra, 7.5 hp
Matematik grundkurs, 7.5 hp
Vektoralgebra, 7.5 hp
rskurs 2
Produkt- och processutveckling gemensamt
Maskinelement, 7.5 hp
Kvalitetsprocessen, 7.5 hp
Produkt- och processutveckling profil Produktion
Industriell produktion och logistik, 7.5 hp
Programmering, 7.5 hp
Produkt och processutveckling profil Produktdesign
Produktutveckling 1, 7.5 hp
Cad frdjupning, 7.5 hp
Dynamik/ vrmelra, 7.5 hp
Industridesign, introduktion, 7.5 hp
Fretagsekonomi
Produktionekonomi 1, 7.5 hp
22
269
rende 10 Bilaga 3
Produktionsekonomi 2, 7.5 hp
Kalkyl, 7.5 hp
Statistik och sannolikhetslra, 7.5 hp
rskurs 3
Produkt och processutveckling gemensamt
Scientific method, 7.5
Produkt och processutveckling profil Produktion
Competitive production systems, 7.5 hp
Production and logistic planning, 7.5 hp
Production-, maintenance and quality development, 7.5 hp
Produkt och processutveckling profil Produktdesign
Datorstdd produktutveckling, 7.5 hp
Industridesign 2, 7.5 hp
Produktutveckling 2, 7.5 hp
Innovationsledning
Project management, 7.5 hp
Frndringsledning, 7.5 hp
Vrdeskapande processer, 7.5 hp
Naturvetenskap
Fysik (Vgrrelselra och termodynamik), 7.5 hp Fysik (Ellra), 7.5 hp
r 4
Hllbar produktutveckling och produktion, 7.5 hp
Verksamhetsstrategier, 7.5 hp
Production system development, 7.5 hp
Industriautomation 1, 7.5 hp
Dependability management, 7.5 hp
Applied operation research, 7.5 hp
Supply chain management, 7.5 hp
Produkt- och processutveckling profil Produktdesign
Produkt- och processutveckling, 15 hp
Ltta konstruktioner, 7.5 hp
Industridesign 4, 7.5 hp
Innovationsledning
Omvrdsanalys, 7.5 hp
Matematik, 7.5 hp
23
270
rende 10 Bilaga 3
r 5
Industrial excellence, 7.5 hp
Business excellence, 7.5 hp
Examensarbete 30 hp
Simulering, 7.5 hp
Industriautomation 2, 7.5 hp
Produkt- och processutveckling profil Produktdesign
Industrial design excellence, 7.5 hp
Advanced product development, 7.5 hp
Val inom programmet

Val sker inom programmet frn r 2 infr varje termin. Val av kurs kan pverka
mjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten rekommenderas att
upprtta en egen fullstndig studieplanering enligt den studievgledning som ges.
Examen
Utbildningsprogrammet r upplagt s att studierna ska leda fram till att man
uppfyller fordringarna fr Civilingenjrsexamen - Produkt- och processutveckling
(Master of Science in Engineering - Product and Process Development)
Om programmet innehller valbara eller valfria delar, eller om man som student
vljer att inte slutfra en viss kurs, kan de val man gr pverka mjligheterna att
uppfylla examensfordringarna. Fr mer information om examina och
examensfordringar hnvisas till
24
271
rende 10 Bilaga 3
Bilaga 4: Frteckning ver lrarkompetens

Namn
Akademisk titel
Befattning
Glenn
Johansson
Docent i teknikens ekonomi

och organisation
Professor i
produktutveckling
Lars Bark
Civilingenjr i maskinteknik
Univ. adjunkt
Marcus
Bengtsson
Tekn. Dr. i innovation och

design
Marcus
Bjelkemyr
Anstll. Tid i
Kurs
Omfattn program
50%
Anstllningsform
Advanced
5% Product
Tillsvidare
Development
100%
KPP035,
80% PPU105,
PPU203
Tillsvidare
Forskare
40%
2% KPP202
Tillsvidare
Tekn. Dr. i
produktionssystem
Univ. adjunkt
60%
20% PPU502
Provanstllning
Jessica Bruch

design
Forskare
100%
KPP317
20% PPU501
PPU503
Tillsvidare
Bjrn
Fagerstrm
Tekn. Dr. i
produktutveckling
Adj. professor i
produktoch
processutveckling
20%
5% KPP319
Adjungerad
lrare
Niklas
Friedler
Civiling. maskinteknik
(inriktn. autom.
produktionssystem)
Univ. adjunkt
Doktorand
50%
50%
Jan Frohm
Hgskoleexamen i teknisk
illustration
Univ. adjunkt
Anders
Fundin
Tekn. Dr. i kvalitetsteknik

och kvalitetsledning
Adjungerad
professor i
industriell
kvalitetsutveckling
Anna
Granlund

design
Anders
Hellstrm
Civilingenjr i teknisk fysik

och elektroteknik
Tekn. Dr. i
Mats Jackson produktionssystemsutveckling
Sten Grahn
Antti Salonen
Tekn. Dr. i
produktionssystem

design
KPP016,
PPU104
Tillsvidare
100%
KPP103,
50% KPP104,
KPP105
Tillsvidare
20%
2% KPP204
Adjungerad
lrare
Forskare
100%
KPP241,
40% PPU501,
PPU503
Tillsvidare
Univ. adjunkt
100%
30% KPP202
Tillsvidare
Professor i
innovativ
produktion
100%
PPU501,
PPU503
Tillsvidare
Univ. lektor
50%
KPP017,
50% KPP039,
KPP306
Tillsvidare
100%
KPP202
KPP227
KMT010
PPU404
PPU503
50%
PPU307
PPU501
PPU106
PPU502
PPU503
Tillsvidare
Univ. lektor
25
272
50%
2%
rende 10 Bilaga 3
Martin
Kurdve
Tekn. Lic. i industriell

miljkemi
Bengt
Gustafsson
Hgskoleingenjrsstuderande Verkstadstekniker
k3
CAD, CAM
Forskningsingenjr
KPP202
PPU404
PPU503
PPU307
Tillsvidare
100%
KPP053
PPU104
100% PPU107
PPU502
PPU503
Tillsvidare
Tillsvidare
Tillsvidare
100%
5%
Ragnar
Tengstrand
Industridesigner HDK
(masterniv)
Univ. lektor i
industriell design
100%
KPP103
KPP104
KPP105
100% KPP306
PPU202
PPU303
PPU503
Magnus
Wiktorsson
Docent i Produkt- och

processutveckling, Tekn. Dr.
Univ. lektor
100%
25% KPP319
Farzaneh
Ahmadzadeh
Tekn. Dr. i tillmpad

matematik
Forskarassistent
100%
40%
Anna
FedyszakKoszela
Licentiat i matematik
Univ. adjunkt
100%
Matematik/
15% tillmpad
matematik
Tillsvidare
Hillevi Gavel Licentiat i matematik
Univ. adjunkt
100%
Matematik/
10% tillmpad
matematik
Tillsvidare
Lars-Gran
Larsson
Doktor i teoretisk fysik
Univ. lektor
100%
Matematik/
30% tillmpad
matematik
Tillsvidare
Erik Darp
Doktor i matematik
Univ. lektor
100%
Matematik/
15% tillmpad
matematik
Tillsvidare
Daniel
Andrn
Doktor i matematik
Univ. lektor
100%
Matematik/
40% tillmpad
matematik
Tillsvidare
Richard
Bonner
Doktor i matematik
Univ. lektor
100%
Matematik/
15% tillmpad
matematik
Tillsvidare
26
273
KPP317
KPP226
Tidsbegrnsad
anstllning

>
"
"

&
'
<
>
3
rende 10 Bilaga

'
<
&
'
"
<
<
27
274

3
rende 10 Bilaga
28
275

"
"
&

&
'
'
'
>

>
>

<
29
276
Z
Q
<
Bilaga
3
rende 10

4
rende 10 Bilaga 3

30
277
rende 10 Bilaga 3
A
{

A
A

m
L
A

D
i

j

u
u

i
A
t

j
u

u
j

o

o
A

u
k

A
i

i
o

j
j

j
u

<

7
>
<
7
9
6
s
g
r
f
1
b
]
Z
\

'
]
\
F
]

Z
\
'
'

H
`
L
"
&,
)
&
)
_

&
[
&
Z

&
+
$
$
%
&
&
&
&
[
&
Z
#
^
]
&
&
!
#
%
^
&
\
&
#
&
$!
[
&
]
_
'

&
"
&,
$
,

$
'
]
)

'

&
&,
$
,
_
&

!

&
!
$
Z
&
_
[
&
'
,
&
#
#
#
)
!
$
)
&
$

]
&
'
+
&
'
%
,
&
&
&
)$
)$
&,
(
%
H
_
&
#
_
&
$
,
"
)
#
#
!
$!
_
'
%
'
!
$
&
$!
'
&,
'
Z
!
(
%
+
(

$

&
'

[
&

'

'
&
!
$
&
&
(!
$

$
,
'
&,
+
&
!
]
+
#
)
&
[
&

Z
&
&

!
(
&,

Z
^
&
[
&
(
%
$
,
'
&
(
)
'

\
'
&
]
`
H
_
&
(
%
"
]
L
)$
$!
&
'

'
'

H
!
$
'

"
(!
[
#
%
[
&,

%

]
!
+
)
&
'
#
L

#
H
!
'
\
\
^
$
\
+
&
`
#
'
$
,
'
&,
L
]
]
&
'

&
'
]

'
]
'
(
)

&
+
&

!
$
&

"
]
\
[
L
\
]
&
!
Z
!
$
&
#
`
[
'
&
'
+
(
%
'
'
'
&
#
\
H
\
+
!
$
,
&
H
\
(
%
&
_
)
"

&
&
#
"
$
!
&
'
'
'
'
'
[
&
'
$
,
&
C
Y
,
&
"

&
'
&
(
%
q
_
!
Y
'

&
|
^
'

(
%
^
,
$
]
&

&

"
(
%

#
W
_
v
y
&
~
W

[
&

#
#
(
q
!
L
+
&
&
$
O
^
_
|
!
&
&
&
_
!
&
O
%
(
%
_
$
$

(
%
#
Z
w
&,

&
'
w
#
_

(
%
&
q
Q
Q
C
'
$
)
&
E
}
$
F
'
(

&
'
%
}
"
O
$

W
&
W
&

&

q
!

(
_
^
W
"
$
O
N
w
P
W
Q
W
Q
W
~
W
|
&
Q
x
q
$
31
278
rende 11 Bilaga 1
MDH 2.1.1-333/10
RAPPORT
2014-08-12
Resultat frn
kursvrderingssystem med
avseende p VT14
samt
terrapport betrffande
registrerade kursanalyser HT13
och
kvalitetsdrivande arbetsstt med
kursvrderingar
Utbildnings- och forskningssektionen

Jonas Lostelius
279
1 (8)
rende 11 Bilaga 1
2 (8)
Innehll
Mot bakgrund av fakultetsnmndens kvalitetsansvar har fakultetsnmnden
sedan infrandet av det hgskolegemensamma kursvrderingssystemet
(vrterminen 2011) regelbundet fljt resultat frn detsamma.
I denna rapport presenteras resultat frn kursvrderingssystemet avseende
VT14 med fokus p anordnandegrad (huruvida kursvrderingar bestlls),
sammanfattande omdme, svarsfrekvens samt huruvida studenterna
upplever att terkoppling ges av resultat frn tidigare kursvrderingar.
Till bakgrunden hr ven att fakultetsnmnden vid sammantrdet den 12
december 2013 ( 161) beslt att uppdra till akademierna att i samband med
infrandet av det nya kursvrderingssystemet se ver och utveckla sina
rutiner fr att kursanalyser diariefrs och terrapportera detta till
fakultetsnmndens fjrde mte 2014. Implementeringen av det nya
kursvrderingssystemet har frsenats och finns nnu inte p plats. Ngon
tidplan fr infrandet finns i dagslget inte och rendet avhandlas inte i
freliggande rapport.
Dremot innehller freliggande rapport terrapporteringar betrffande tv
andra uppdrag som fakultetsnmnden har beslutat om. Vid sammantrdet
den 12 december 2013 avhandlade fakultetsnmnden ven rendet om
Kursutvecklande och kvalitetsdrivande arbetsstt med kursvrderingar (
162). I det rendet beslt fakultetsnmnden att under vren 2014 med
stickprover bland kurstillfllen som givits HT13 och som ftt lgre
sammanfattande omdme n 2,5 kontrollera huruvida det har gjorts
kursanalys och i det fall det saknas kursanalys hos ansvarig akademi
efterfrga att kursanalys grs och skickas in till fakultetsnmnden. rendet
planerades terrapporteras vid fakultetsnmndens sammantrde i juni men
skts p framtiden p grund av tidsbrist.
Avslutningsvis beslt fakultetsnmnden vid sammantrdet den 16 april 2014
( 38) att uppdra till utbildningsoch forskningssektionen att ta fram ett
frslag p hur de goda resultaten gllande kursvrderingar och svarsfrekvens
kan spridas och presentera detta vid fakultetsnmndens mte i juni 2014,
vilket dock skts p framtiden p grund av tidsbrist. Uppdrag
terrapporteras istllet i denna rapport.
280
rende 11 Bilaga 1
3 (8)
Analys av data fr VT14

Analysmjligheterna r mnga och i freliggande rapport lyfts endast ngra
av de aspekter som brukar betraktas vara mest relevanta. Dessa r
anordnandegrad
(det
vill
sga
om
kursvrderingar
bestlls),
sammanfattande omdme, svarsfrekvens och terkoppling av resultat frn
tidigare kursvrderingar.
Anordnandegrad
Att kursvrderingar ska genomfras r ett frordningskrav och sledes r
den s kallade anordnandegraden i hgskolans kursvrderingssystem
relevant att flja upp. I nedanstende tabell jmfrs lite frenklat antal
utvrderingar i hgskolans enktverktyg fr kursvrderingar (Netigate) med
ej instllda kurstillfllen i databasen Selma (kurstillfllena ska ven vara
avslutade). Tabellen r preliminr per den 12 augusti 2014 d akademi EST
nnu inte har givit sin syn p anordnandegraden.
Akademi
Kurstillfllen i Ladok Anordnandegrad
EST
HVV
IDT
UKK
133
239
191
307
88%
100%
100%
92%
Anordnandegraden har sedan systemets infrande i regel legat uppt 100

procent. Under VT14 har en fortsatt god anordnandegrad upprtthllits.
Anordnandegraden r ngot lgre p akademi EST men givet att tabellen r
preliminr s grs inga srskilda kommentarer kring detta. I ovanstende
tabell har anordnandegraden tilltits ta hnsyn till rimliga orsaker till att
kurstillfllen inte har utvrderats via det gemensamma enktverktyget.
Sdana orsaker kan vara att det p ngra kurstillfllen inte fanns
registrerade studenter, att ngra kurstillfllen inte har varit reguljra
kurstillfllen (som PIL-kurser) samt att kurstillfllen har givits i Thailand
och drfr har varit freml fr egen utvrdering. Att anordnandegraden
nd inte r 100 procent kan bero p att kurstillfllen har lagts upp efter det
att kurstillflleslistor har tagits fram, att kurstillfllen inte har givits men att
de har funnits upplagda i Ladok/Selma samt att utvrderingar har bestllts
felaktigt eller inte har bestllts alls (p grund av den mnskliga faktorn).
Sammanfattande omdme och svarsfrekvens
Det sammanfattande omdmet fr hela hgskolans kurstillfllen VT14
landar i genomsnitt p 3,7 (skala 1 till 5 dr 1 str fr Jag r inte alls njd
och 5 str fr Jag r mycket njd) och ligger p samma niv som
fregende termin. Mellan akademier r skillnaderna ganska sm medan
skillnaderna mellan mnen r stora. Det r dock viktigt att notera att det fr
ngra mnen r vldigt f svarande och lg svarsfrekvens, dessa resultat ska
drfr betraktas med stor frsiktighet. Betrffande svarsfrekvensen s
hamnar den genomsnittliga svarsfrekvensen fr hela hgskolan p 25,6
procent. Detta r ngot lgre n motsvarande siffra fr HT13, som var 28,6
procent. Vid vrterminer brukar dock svarsfrekvensen vara lgre och siffran
fr VT14 r i niv med siffran fr VT13, som var 26,5 procent. I
281
rende 11 Bilaga 1
4 (8)
sammanhanget ska framhllas att svarsfrekvensen mellan enskilda
kurstillfllen skiljer sig stort. En hg svarsfrekvens r visserligen
efterstrvansvrt betrffande representativitetsaspekten men som underlag
fr kursutveckling kan enskilda svar vara nog s vrdefulla.
Termin
V14
Sammanfattande
omdme,
medelvrde
Antal svar Svarsfrekvens
Vrden
UKK
3,9
1163
25,5%
Litteraturvetenskap
4,9
12
25,5%
Tyska
4,6
7
7,1%
Musik
4,4
12
18,8%
Engelska
4,4
45
28,1%
Utbildningsvetenskap teoretiska
4,0
5
41,7%
Matematik
3,9
259
26,6%
Utbildningsvetenskap/didaktik
3,9
215
20,3%
Pedagogik
3,9
373
30,3%
Svenska/Nordiska Sprk
3,8
127
28,7%
Svenska som andrasprk
3,8
13
14,9%
Fysik
3,6
19
13,2%
vrigt inom beteendevetenskap
3,6
41
23,3%
vrigt inom naturvetenskap
2,2
35
50,0%
HVV
3,7
1614
27,4%
Terapi, rehabilitering och kost
4,1
94
39,8%
Medicin
4,0
334
28,3%
Sociologi
3,8
185
25,9%
Pedagogik
3,8
107
29,3%
Psykologi
3,8
141
19,2%
Socialt arbete och social omsorg
3,7
146
27,5%
Folkhlsovetenskap
3,5
135
29,3%
Omvrdnad/omvrdnadsvetensk
3,3
472
28,2%
EST
3,5
1238
23,5%
Juridik och rttsvetenskap
4,2
25
19,7%
Energiteknik
3,8
190
33,2%
Statsvetenskap
3,7
45
22,7%
Fretagsekonomi
3,7
516
20,4%
Ekonomisk historia
3,7
3
10,7%
Miljvetenskap
3,6
34
23,1%
Byggteknik
3,5
148
25,5%
Informatik/Data- och system
3,4
31
24,4%
vriga tekniska mnen
3,1
44
30,8%
Nationalekonomi
3,0
202
24,9%
IDT
3,9
817
25,7%
Elektronik
4,4
37
33,0%
Farkostteknik
4,2
43
28,1%
Medieproduktion
4,1
220
34,4%
Maskinteknik
3,9
158
19,0%
Informatik/Data- och system
3,7
289
29,3%
vriga tekniska mnen
3,3
70
15,3%
Totalt MDH
3,7
4832
25,6%
282
rende 11 Bilaga 1
5 (8)
Vrt att notera frn tabellen ovan r att det lga resultatet fr
Nationalekonomi i praktiken drar ned resultatet fr hela akademi EST.
terkoppling frn tidigare kursvrderingsresultat
Frgan om information om resultat p tidigare kursvrderingar
och frndringar som de lett till har koppling till hgskolefrordningen
d frordningen gr gllande att hgskolan ska informera om resultaten och
eventuella beslut om tgrder som franletts av kursvrderingarna. Av
nedanstende tabell framgr att fr VT14 svarar en majoritet nej p frgan.
Termin
V14
Antal av Information om tidigare

kursvrderingar
UKK
HVV
EST
IDT
Totalsumma
ej
ej svar
tillmpligt
ja
nej Totalt
48
114 311 690
1163
94
89 742 689
1614
50
57 409 722
1238
55
35 351 376
817
247
295 1813 2477
4832
Andelen ja-svar av avlmnade ja och nej r 42 procent. Detta r i stort

sett samma niv som fr HT13. Studenter p akademi UKK och akademi EST
svarar i ganska hg utstrckning att de inte har ftt terkoppling medan det
r ver hlften av respondenterna p akademi HVV som svarar att de har ftt
terkoppling. Nyss gjorda iakttagelser r samma som lyftes fram i
motsvarande rapport fr HT13.
Registrerade kursanalyser HT13

Vid sammantrdet den 12 december 2013 avhandlade fakultetsnmnden
ven rendet om Kursutvecklande och kvalitetsdrivande arbetsstt med
kursvrderingar ( 162). I det rendet beslt fakultetsnmnden att under
vren 2014 med stickprover bland kurstillfllen som givits HT13 och som ftt
lgre sammanfattande omdme n 2,5 kontrollera huruvida det har gjorts
kursanalys och i det fall det saknas kursanalys hos ansvarig akademi
efterfrga att kursanalys grs och skickas in till fakultetsnmnden. rendet
planerades terrapporteras vid fakultetsnmndens sammantrde i juni men
skts p framtiden p grund av tidsbrist.
Utbildnings- och forskningssektionen har p fakultetsnmndens uppdrag
skt fram kurstillfllen som givits HT13 och som ftt lgre sammanfattande
omdme n 2,5. Dessa omfattar totalt 52 kurstillfllen (antalsvarande
varierar frn 1 till 37 och svarsfrekvensen frn 8 procent till 100 procent).
Vid kontroll i diariet den 28 mars 2014 saknades registrerad kursanalys i
diariet fr 48 kurstillfllen. En frfrgan gjordes till akademierna samma
dag
om
huruvida
listan
upplevdes
korrekt
samt
att
en
pminnelse/uppmaning om att kursanalyser ska gras och registreras
gjordes. Ytterligare kursanalyser inkom och/eller diariefrdes drefter.
Drefter gjordes ytterligare en kontroll i diariet den 14 juli 2014 och vid det
tillfllet saknades kursanalys fr 16 kurstillfllen. En kursanalys hade epostats men inte diariefrts och fr ytterligare fyra fanns kommentarer frn
akademierna om att muntliga diskussioner har frts p ett eller annat stt.
283
rende 11 Bilaga 1
6 (8)
Sledes saknas helt kursanalys fr 11 kurstillfllen och dessa r relativt jmnt
frdelade p akademi EST, akademi IDT och akademi UKK. Fr ett av dessa
kurstillfllen har akademi EST meddelat att kursanalys inte hinns med p
grund av verbelastning.
Det kan vara s att kursanalys har gjorts och terkopplats till studenterna
men det saknas sledes uppgifter om detta i svl system som bland
kommentarerna frn akademin. En risk r att dessa kurstillfllen, med lga
sammanfattande omdmen mellan 1,3 till 2,4, inte har varit freml fr vare
sig kursanalys eller frbttringsarbete.
En mjlig slutsats av ovanstende underskning r att flera kursansvariga
idag verkar ha ont om tid fr kursanalys.
Kvalitetsdrivande
arbetsstt
spridning av goda exempel
med
kursvrderingar/
Fakultetsnmnden beslt vid sammantrdet den 16 april 2014 ( 38) att

uppdra till utbildningsoch forskningssektionen att ta fram ett frslag p hur
goda resultat frn kursvrderingar och svarsfrekvens kan spridas och
presentera detta vid fakultetsnmndens mte i juni 2014, vilket dock skts
p framtiden p grund av tidsbrist.
1.
2.
3.
Ett stt att frska identifiera goda exempel r att regelbundet

ska fram kurstillfllen med hga sammanfattande omdmen
som samtidigt har hg svarsfrekvens. Fr att undvika att
underlaget innehller mnga kurstillfllen med f registrerade
kan ett kriterium fr antal svarande lggas till. Drefter kan
studenternas fritextkommentarer frn kursvrderingarna gs
igenom i syfte att identifiera de positiva omdmena. Ansvarig
lrare
kan
ocks
f
kommentera
utfallet
och
fritextkommentarerna. Utifrn materialet kan frhoppningsvis
ett antal goda rd utkristalliseras. Dessa kan samlas i en lista
med goda rd som kan spridas internt, dels via hgskolans
interna webbplats, dels via e-post till exempelvis
utbildningsledare, avdelningschefer och liknande. Ovanstende
arbetsstt (att lyfta fram goda exempel) kan arbetas in den
terkommande
terminsrapporten
med
resultat
frn
kursvrderingssystemet, som redovisas fr fakultetsnmnden
efter varje termin. Listan med goda rd kan p s vis fyllas p
efterhand.
Ytterligare en komponent skulle kunna vara att nrmare
underska i vilken utstrckning CeSAM arbetar med att sprida
goda exempel p kurskonstruktion/kursutveckling inom ramen
fr sina hgskolepedagogiska kurser.
En tredje komponent i ett arbetsstt som verkar fr spridning av
goda exempel r att fakultetsnmnden (p ett eller annat stt)
ger akademierna i uppdrag att arbeta med att identifiera och
sprida goda exempel frn kursvrderingar.
En kombination av 1 och 2 borde p sikt kunna vara mjlig, under

frutsttning att fakultetsnmndens och nya CeSAM:s kontaktvgar
utvecklas vl. Det tredje alternativet borde vara ondigt givet att det redan
284
rende 11 Bilaga 1
7 (8)
idag borde ligga i sakens natur att akademierna arbetar med kursutveckling
och intern kommunikation.
Ett bekymmer med alternativ 1 r dels att det p ett enkelt stt inte med
skerhet gr att veta vem som varit kursansvarig, dels att flera kursansvariga
idag verkar ha ont om tid fr (ytterligare kringuppgifter kopplade till
konkret) kursutveckling. Efter fakultetsnmndens mte prvades alternativ 1
med nedanstende resultat.
Kurstillfllen med hga sammanfattande omdmen och hg svarsfrekvens
sktes fram och frgor stlldes till en handfull kursansvariga varp tv svar
inkom. Dessa svar genererade en del information som kan vara vrdefull att
sprida vidare, exempelvis:
Tydlig kursstruktur
Kontinuerlig examination
Mjlighet
till
handledning
utifrn
studentens
egna
frgestllningar
Lrarna har mjlighet att vidareutbilda sig pedagogiskt
Lrarna ska kunna f std i lrarlag kring kursutveckling
Viktigt att lraren aktivt skiljer p person och prestation
Lrartillgnglighet (nyttan vervger arbetsinsatsen)
Tydlighet i information (vid frelsningar, i studiehandledning 1
med mera)
Studentinflytande, inom rimliga grnser (exempelvis kring
studiehandledningens utformning, delar av kursupplgget)
Sammanfattande iakttagelser som grund fr fortsatt arbete

och/eller mjliga tgrder
Anordnandegraden r fortsatt god (det vill sga studenterna erbjuds
mjlighet att gra kursvrdering) och det sammanfattande omdmet r
stabilt kring 3,7. Ett gemensamt system med hg automatiseringsgrad
frmjar en hg anordnandegrad.
Svarsfrekvensen r fortsatt lg och givet att en hg svarsfrekvens upplevs
som en viktig legitimitetsaspekt, framfrallt hos lrare, s br alla tnkbara
och rimliga tgrder som kan antas ka svarsfrekvensen vidtas. Ngra
sdana tgrder r att publicera resultat frn kursvrderingar publikt p
webben, genomfra informationskampanjer vid lsperiodsslut, undanrja
tekniska hinder i systemet (som att ta bort kurstabuleringsgrnsen s att
lrare alltid kommer t resultaten i Netigate, givet att akademierna inte fr
lgga till egna frgor som kan anvndas fr personavsljande
korstabuleringar) samt fortsatt uppfljning av kursvrderingsresultat.
Fra en generell diskussion p relevant ledningsniv om vikten av och
lrares frutsttningar fr arbete med kursutveckling.
Diskutera kvalitetshjande tgrder av kurser i nationalekonomi med
akademi EST.
En iakttagelse r att om studiehandledningen r ett viktigt dokument s kan
det vara ndvndigt att upprtta en struktur fr att dessa kvalitetsskras,
inte minst ur ett tydlighetsperspektiv.
285
rende 11 Bilaga 1
8 (8)
Diskutera rutinefterlevnad betrffande genomfrande och registrering av
kursanalyser med akademi EST.
Fortsatt identifiera kurser med lga sammanfattande omdmen i syfte att
skerstlla att kurser med lga sammanfattande omdmen r freml fr
kursanalys och kursutveckling. Detta br gras terminsvis och d i nra
anslutning till terminsslut.
Diskutera rutiner fr terkoppling av resultat frn tidigare kursvrdering och
vilka frndringar som de lett till med akademi EST och akademi UKK.
rsvis identifiera kurser med hga sammanfattande omdmen i syfte att
samla in och sprida goda exempel p kursupplgg och frhllningsstt och
att sprida dessa i frsta hand till CeSAM och i andra hand till
kvalitetsansvariga p respektive akademi.
286
rende 12 Bilaga 1
Sammantrde: FN #4:14 MDH 1.1-18/14
rende MDH 2.1.2-86/14
2014-08-26
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Jonas Lostelius
BESLUTSPROMEMORIA
Bakgrund
Studentnjdhet ingr som ett av underlagen fr fakultetsnmndens
utbudsbeslut men det finns inte angivet hur studentnjdhet ska mtas. I
samband med processen som ledde fram till fakultetsnmndens
utbudsbeslut i oktober 2013 framkom att det finns flera stt att mta
studentnjdhet. De olika tillvgagngsstten och resultaten r svra att
jmfra och ger inte en lttolkad bild av studentnjdheten, vilket frsvrar
fr fakultetsnmnden att bilda sig en uppfattning om kvaliteten i program
infr utbudsbeslut.
Vid fakultetsnmndens mte den 20 februari 2014 beslt drfr
fakultetsnmnden att utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad
niv ska skapa en arbetsgrupp fr att diskutera hur programutvrderingar
kan gras och studentnjdhet p program kan definieras och mtas.
Arbetsgruppen lmnade en frsta delrapport till fakultetsnmndens mte i
juni 2014 som bland annat konstaterade att akademierna inte har ngra
faststllda gemensamma rutiner fr att gra programutvrderingar och
mta studentnjdhet, att webbenkten r den mest populra metoden samt
att lg svarsfrekvens r ett vanligt problem. Fakultetsnmnden beslt d att
f slutrapport inlmnad senast den 4 augusti 2014.1
rendet behandlades i utskottet fr utbildning p grundniv och avancerad
niv vid dess sammantrde den 20 augusti 2014. Utskottet beslt d att
fresl fakultetsnmnden att ge utskottet och dess arbetsgrupp i uppdrag
att fortstta arbetet genom att samla ett urval av
programansvariga/programsamordnarna fr att diskutera frgor om
programutvrderingar och programnjdhet samt fr att tillsammans skapa
en gemensam frga fr mtning av programnjdhet. Vidare freslog
utskottet nmnden att ge utskottet i uppdrag att fresl hur begreppet
Frn arbetsgruppen har den 4 augusti 2014 inkommit tv rapporter varav

den ena har karaktren av work in progress. Av den senare kan man dra
slutsatsen att rapporten r ett underlag fr bedmning om det r lmpligt att
fortstta att frska stadkomma ett gemensamt stt att mta
studentnjdhet med utbildningar p hgskolan. Givet att den senare
rapporten har karaktren av ett utkast inkluderas den inte i underlagen som
delges utskott och fakultetsnmnd.
287
1 (6)
rende 12 Bilaga 1
studenters programnjdhet br definieras satt att arbetsgruppen ska lmna

statusrapport till fakultetsnmndens mte i oktober 2014 och att slutgiltigt
terrapportera utfallet av ovanstende till fakultetsnmndens frsta mte
r 2015. Avslutningsvis beslt utskottet att fresl fakultetsnmnden att
uppdra till dekanerna att fra samtal med akademiledningarna om behovet
av en gemensam precisering av rollen som programansvarig.
Problemanalys
Studenters njdhet med sitt utbildningsprogram anses vara en viktig
kvalitetsindikator (vilket ocks framgr av fakultetsnmndens riktlinjer fr
beslut om programutbud och fr instllanden av programtillfllen) men
hgskolan/akademierna saknar faststllda gemensamma rutiner fr att
gra programutvrderingar och mta studentnjdhet. Det finns flera
metoder som anvnds fr att fnga in studenternas synpunkter om
utbildningen, mngfalden av metoder frsvrar fr fakultetsnmnden att
bilda sig en uppfattning om kvaliteten i program infr utbudsbeslut.
Faktasammanstllning
Fakultetsnmnden har efterfrgat arbetsgruppens svar p nedanstende
numrerade frgor och utdrag ur arbetsgruppens rapport(er) redovisas i
anslutning till respektive frga.
1. Styrningsstt. Ska fakultetsnmnden fastsl riktlinjer fr hur
studentnjdhet ska mtas och i s fall hur (hrt)?
Arbetsgruppen vill inte ge rekommendationer p hur hrt
fakultetsnmnden ska styra utan att f in sikter frn akademier och
programsamordnare. Styrningssttet kan variera frn obligatoriskt
genomfrande av programutvrderingar med fljande analys och
diariefring av resultaten till allmnna rekommendationer till
akademierna. Arbetsgruppen hoppas att kunna f in synpunkter i
denna frga frn fakultetsnmnden, akademierna,
programansvariga och utbildningsoch forskningssektionen. Mlet
r att studentnjdhetsmtningar inte ska innebra stora kostnader
fr hgskolan eller mer arbetsbrda fr programansvariga.
2. Metod(er) fr att mta studentnjdhet.
Arbetsgruppen frordar elektronisk enktunderskning. En
ambition som finns i arbetsgruppen r att trffa
programsamordnare frn hela hgskolan fr att diskutera
gemensam utvrdering. Om alla har en enkt med lika frgor (frgor
om mnesinriktningar vore frsts programspecifika) och jobbar p
ett likartat stt fr att genomfra mtningen blir resultaten mer
jmfrbara.
3. Regelbundenhet. Hur ofta per program och nr under ett programs
livstid/cykel ska mtning genomfras?
Arbetsgruppens freslr att genomfra studentnjdhetsmtningar
rligen i maj p samtliga program. Dessa kan mta studenternas
njdhet med programmet samt eventuellt med kringliggande
funktioner vid hgskolan. Samtliga programstudenter br erbjudas
att svara oavsett rgng.
288
2 (6)
rende 12 Bilaga 1
4. Frgeformulering. Anser arbetsgruppen att frgan om

studentnjdhet br formuleras p samma stt och hur i s fall?
Arbetsgruppen menar att njdhet r en latent variabel som bestr av
mnga indikatorer och att frgeformulering(ar) beror p hur
begreppet studentnjdhet definieras samt om mtningen kommer
att omfattar stdfunktioner vid hgskolan eller inte. Diskussion i
arbetsgruppen behver fortstta. Studentkren har lmnat ett eget
frslag p frgor som br ing i en programutvrdering varav ngra
handlar om lrare, relevans av kurser, pverkansmjligheter,
administration kring utbildningen samt huruvida man som student
r njd med utbildningen s lngt.
5. Svarsfrekvens och generaliserbarhet/anvndbarhet. Vad r
lgstaniv fr att en programutvrdering ska vara
anvndbar/generaliserbar? Finns det ngon form av mlniv?
Arbetsgruppen menar att det r svrt att sga hur mnga svar som
behvs fr att det resultaten ska g att generalisera.
6. Former fr terkoppling. Har arbetsgruppen rekommendationer fr
hur terkoppling ska gras?
Arbetsgruppen understryker att terkoppling r viktigt fr att ka
svarsfrekvensen. En tgrd som lyfts r att eventuella frndringar
av program ska annonseras till programstudenter i samband med
att nsta programutvrdering grs, fr att visa att utvrderingen gr
skillnad.
7. tgrder fr kad svarsfrekvens. Vilka tgrder kan arbetsgruppen
fresl? Tycker arbetsgruppen att tgrder ska infrlivas i eventuella
riktlinjer fr programutvrderingar och mtning av studentnjdhet?
Arbetsgruppen lyfter att en hg svarsfrekvens krver mycket arbete
av programsamordnarna och rekommenderas fljande aktiviteter:
- Kort enkt med enkla frgor.
- Pminnelsemail.
- Hgskolegemensam informationskampanj.
- Ta hjlp av studentkren och linjefreningar.
- Personlig kontakt med studenter och pverka dem att fylla i.
- Underska mjligheten till att ha enkten i pappersform.
- Ge studenterna mjlighet att fylla i utvrderingen p lektionstid.
Alternativa/mjliga lsningar/beslut
En huvudfrga r huruvida det r lmpligt att fortstta att frska
stadkomma ett gemensamt stt att mta studentnjdhet med utbildningar
p hgskolan? Arbetsgruppens rapporter besvarar inte frgan direkt. Ett
mjligt beslut r att inte g vidare med arbetet som syftar till att det ska
finnas jmfrbara uppgifter om studentnjdhet med utbildningsprogram.
Givet fakultetsnmndens fokus p studentnjdhet som en viktig
kvalitetsindikator r utgngspunkten fr den fortsatta framstllningen att
289
3 (6)
rende 12 Bilaga 1
det ska finnas uppgifter om studentnjdhet infr rliga beslut om

programutbud. Dremot r det inte lika sjlvklart i vilken utstrckning
fakultetsnmnden br etablera en arbetsskapande styrning.
Av arbetsgruppens rapport(er) kan man dra slutsatsen att arbetsgruppen r
villig att fortstta diskutera ngra av de frgor som har lyfts i rendet.
Tidsmssigt behver eventuella beslut som innebr att uppgifter ska
levereras till utbudsbeslut som fattas under r 2015 fattas i god tid innan
det att instruktioner fr utbudsbeslut rrande engelsksprkigt
programutbud skickas ut (vilket planeras ske i brjan p april 2015). Vidare
kan man av arbetsgruppens resonemang anta att det krvs ett visst
frankringsarbete i det fall fakultetsnmnden avser att skapa styrning kring
programutvrderingar och studentnjdhet.
Ett mjligt beslut r drfr att lta utskottet fr utbildning p grundniv
och avancerad niv och/eller arbetsgruppen fr programutvrderingar och
studentnjdhet fortstta arbetet med fokus p:
Att fastsl hur begreppet studentnjdhet ska definieras samt om

programutvrdering ska omfatta stdfunktioner vid hgskolan eller
inte.
Att ta fram en ny trimmad testenkt fr att diskutera denna bland

programsamordnarna, som tillsammans skapar
frgeformulret/frgeformulren som ska anvndas.
Ytterligare ett beslutsalternativ r att fakultetsnmnden redan nu tar

stllning i frgorna som stlldes till arbetsgruppen. Exempelvis genom att
deklarera fljande:
1. Program dr uppgift om studentnjdhet inte har samlats in p
nedanstende stt fr inte starta fler programtillfllen.
2. Studentnjdhet fr mtas p valfritt stt men om man inte anvnder
hgskolans befintliga webbaserade enktverktyg ska
tillvgagngssttet beskrivas.
3. Njdhet ska mtas minst en gng under ett programs gng.
4. Studentnjdhet ska mtas med fljande frga:
Utbildningen som helhet. Jag r njd med mitt utbildningsprogram.
1 = Instmmer inte alls 2 3 4 5 = Instmmer helt
5. En hg svarsfrekvens r viktig ur representativitets- och
legitimitetsperspektiv men inte avgrande fr huruvida resultaten
kan anvndas fr programutveckling eller inte.
6. terkoppling av resultat frn programutvrdering och
planerade/genomfrda tgrder ska gras dels till respondenterna
som har fyllt i en programutvrdering, dels till respondenter som
ska fylla i en programutvrdering. Programansvariga r ansvariga
fr att arbeta fr att terkoppling grs enligt ovan.
7. Programansvariga ges ett srskilt ansvar fr att arbeta fr en hg
svarsfrekvens.
290
4 (6)
rende 12 Bilaga 1
5 (6)
Konsekvensanalys
Med en etablerad och gemensam definition p studentnjdhet med
utbildningsprogram kan fakultetsnmnden uppfatta och jmfra
studentnjdheten med olika program. Ett strre frankringsarbete kring
definitionen kan komma att skapa strre legitimitet kring definitionen och
arbetet i vrigt. Ett sdant arbetsstt kommer att ta mer tid i ansprk
jmfrt med om fakultetsnmnden omgende tar stllning i frgorna om
programutvrdering och studentnjdhet.
Om programutvrderingar innefattar stdfunktioner riskerar enkten att
bli omfngsrik, vilket normalt r negativt fr svarsfrekvensen. Det uppstr
ven grnsdragningsfrgor kring vilka stdfunktioner som ska inkluderas
och att reda ut frgorna kan komma att ta mycket tid och energi.
vervganden
Fakultetsnmnden har sedan 2012 efterfrgat uppgifter frn akademierna
om studentnjdhet med program. De uppgifter som inkommit har samlats
in p olika stt och varit svra att jmfra. Det har ven saknats uppgifter
fr ett stort antal program.
Arbetsgruppens arbete visar att akademierna saknar faststllda rutiner fr
att genomfra programutvrderingar och mta studentnjdhet med
program. P samma stt som kursvrderingar torde vara en viktig del fr
kursutveckling torde regelbundna programutvrderingar vara en viktig del
fr programutveckling. Skrivningar om regelbundna
programutvrderingar, och vem som r ansvarig fr att dessa genomfrs,
fr att resultaten omhndertas och terkopplas till studenterna, borde i det
fall det saknas central styrning drfr finnas p akademiniv.
Rektor har tidigare vid flera tillfllen beslutat om utformning av
akademiernas inre organisation, senast den 28 januari 2014 (MDH 1.1.139/14). I detta beslut saknas helt skrivningar om rollen som
programansvarig/programsamordnare. Detta kan vara ett medvetet val
men det kan ocks vara ett frbiseende.
Fakultetsnmnden har i sin roll ett tydligt ansvar fr att hgskolans
program hller tillrcklig kvalitet och utan mtning r det svrt att veta om
s r fallet. I avsaknad av central styrning och tydlig styrning p
akademiniv r ett tankespr att det r rimligt att fakultetsnmnden
arbetar fr att program som ska ges ven bedriver ett fullgott
kvalitetsarbete. Mot bakgrund av fakultetsnmndens tidigare fokus p
studentnjdhet som en viktig kvalitetsindikator r det rimligt att anta att
fakultetsnmnden nskar fastsl att det ska finnas uppgifter om just
studentnjdhet. Frgan om stdfunktionernas funktionalitet ligger inte
med sjlvklarhet inom fakultetsnmndens ansvarsomrde samtidigt som
faktorer som risk fr lgre svarsfrekvens och grnsdragningsfrgor talar
emot att programutvrderingar ska innehlla frgor om stdfunktioner.
Arbetsgruppen framhller i sin rapport att styrning krver frankring bland
akademier och personal och att arbetsgruppen hoppas att kunna f in
synpunkter i denna frga frn fakultetsnmnden, akademierna,
programansvariga och utbildningsoch forskningssektionen.
Det kan hnda att arbetsgruppen r lyckosam i sitt frankringsarbete. Givet
att det inte finns ngon omedelbar tidspress kring att samla in uppgifter om
291
rende 12 Bilaga 1
studentnjdhet (eftersom processen fr innevarande rs utbudsbeslut

redan r lngt framskriden) s r bedmningen att det inte finns ngra
hinder fr att lta arbetsgruppen frska samla programsamordnare fr att
diskutera gemensamma mtmetoder och definition. Dremot r
bedmningen att fakultetsnmnden i det hr lget inte br faststlla en
tvingande ordning fr mtning och genomfrande som innebr mycket
arbete p akademiniv. Fakultetsnmnden br drfr inte fastsl att hur
programutvrderingar ska gras och att utvrdering ska gras varje r av
samtliga program oavsett rskurs.
Senast i god tid innan mars 2015 behver en definition av studentnjdhet
finnas p plats fr att ge akademierna mjlighet att genomfra
programutvrderingar och samla in uppgifter om studentnjdhet i det
format som fakultetsnmnden nskar. Ett steg p vgen r att omformulera
studentnjdhet till programnjdhet, vilket skulle stta ett tydligt fokus p
att det handlar om njdhet med utbildningsprogram, inte p kringliggande
stdfunktioner som fakultetsnmnden inte rr ver.
Arbetsgruppen understryker att terkoppling r viktigt fr att ka
svarsfrekvensen. Detta talar fr att terkoppling antingen mste ske
automatiskt utan mnsklig inblandning eller att det behver vara uttalat
vem som r ansvarig fr terkoppla. Det r svrt fr fakultetsnmnden att
inom sitt ansvarsomrde fastsl vem som ska vara ansvarig fr terkoppling
och detaljer kring hur det ska gras. Detsamma gller tgrder fr kad
svarsfrekvens. Det faktum att rollen som programansvarig inte r centralt
stadfst gr dessutom att det inte finns givna mottagare av detaljerad
styrning.
De tgrder fr hg svarsfrekvens som arbetsgruppen freslr innebr dels
att ngon funktion med programansvar behver ta ansvar fr att samarbeta
med relevanta studentfreningar samt fr att informera studenterna
personligen, dels att ngon hgskolegemensam funktion tar ansvar fr att
genomfra hgskolevergripande informationskampanjer.
Fr att ngot hgskolegemensamt organ ska kunna ta initiativ i frgor om
hgskolegemensamma rutiner fr terkoppling och informationskampanjer
behver det sannolikt finnas stadfst vem/vilken funktion som r
mottagare av sdana initiativ. Ett frsta steg kan vara att representanter fr
fakultetsnmnden fr inledande diskussioner med representanter fr
akademierna om huruvida det finns ett behov av att gemensamt precisera
rollen som programansvarig.
Tjnstemannaberedningens rekommendation
Fakultetsnmnden br ge utskottet fr utbildning p grundniv och
avancerad niv och dess arbetsgrupp i uppdrag att fortstta arbetet med
fokus p att samla ett urval av programansvariga/programsamordnarna fr
att tillsammans skapa en gemensam frga fr mtning av programnjdhet
samt fr att fresl hur begreppet programnjdhet br definieras. Vidare
br utfallet av ovanstende terrapporteras till fakultetsnmndens frsta
mte r 2015.
Avslutningsvis br fakultetsnmnden uppdra till dekanerna att fra samtal
med akademiledningarna om behovet av en gemensam precisering av rollen
som programansvarig.
292
6 (6)
rende 12 Bilaga 2
Mlardalens hgskola
2014-08-04
1 (7)
Studentnjdhet vid Mlardalens hgskola

Gemensam programutvrdering fr mtning av njdhet en
mjlighet fr MDH?
Studentnjdhet r en av faktorerna som beaktas av fakultetsnmnden vid
beslut om faststllande av programutbud. Samtidigt kan det konstateras att i
dagslget finns det ingen hgskolegemensam metod att mta studentnjdhet.
Bland de metoderna som anvnds p akademierna terfinns
programutvrderingar i form av studentenkter, muntliga diskussioner med
studenter och ven sammanstllningar av resultat av kursvrderingar. Detta
gr det svrt att f en uppfattning om studenternas njdhet med utbildningens
kvalitet. Av den anledningen har fakultetsnmnden 20 februari 2014 fattat
beslut:
-
Att akademierna ska lmna in eventuella befintliga rutiner fr att

genomfra programutvrderingar och fr att mta studentnjdhet
senast 31 mars 2014,
Att utskottet fr grundutbildning skapar en mindre arbetsgrupp
bestende av minst en studentrepresentant och minst tv lrarledamter
fr att diskutera hur programutvrderingar kan gras och
studentnjdhet p program kan definieras och mtas,
Att i arbetet ska srskilt den vetenskapliga grunden fr
njdhetsunderskningar och generaliserbarhet beaktas samt
Att arbetsgruppen lmnar en frsta delrapport av utfallet av sina
diskussioner till fakultetsnmndens mte i juni 2014.
Utifrn detta beslut skapades en arbetsgrupp bestende av lrarrepresentanter

Anna Ehrlin, Magnus Elfstrm och Cecilia Lindh samt studentrepresentant
Uliana Zakladna som pbrjade diskussion kring frgan med studentnjdhet
vid Mlardalens hgskola (MDH). Resultat av diskussionen sammanfattades i
delrapporten som lmnades in till fakultetsnmnden i maj 2014 och innehll
informationen om rutiner som anvnds just nu vid MDH:s akademier fr att
utvrdera utbildningsprogram och mta studentnjdhet, underskning av
exempel p studentnjdhetsunderskningar frn andra lrosten samt analys
av vetenskapliga studier om njdhetsmtningar ur ett psykologiskt och ett
marknadsperspektiv.
I frsta delrapporten kom arbetsgruppen fram till fljande slutsatser:

Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
293
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
rende 12 Bilaga 2
MDH:s akademier har inga faststllda gemensamma rutiner fr att gra

programutvrderingar och mta studentnjdhet. Det finns flera
metoder som anvnds fr att fnga in studenternas synpunkter om
utbildningen.
Webbenkten r den mest populra metoden fr att gra
programutvrderingar vid MDH. Webbenkten r ven den mest
anvnda metoden fr studentnjdhetsmtningar vid andra lrosten i
Sverige.
Studentnjdheten ses som helhet dr utbildning, studiemilj,
stdtjnster, mjligheten att pverka sin utbildning och ofta ven
studentlivet utgr viktiga delar.
Studentnjdhetsmtningar anvnds inte fr analys av kvalitet p
utbildningsprogram utan utgr en vergripande indikator p
studenternas uppfattningar av sin tillvaro vid sitt lroste.
Fr att kunna anvndas p programniv mste underskningar
genomfras p programeller akademiniv.
Lg svarsfrekvens och representativitet av enktunderskningar r de
problemen som alltid uppstr. De frtjnar en nrmare diskussion.
Fakultetsnmnden behandlade delrapporten p sitt sammantrde 5 juni 2014

och efterfrgade arbetsgruppens svar p fljande frgor.
Styrningsstt. Ska fakultetsnmnden fastsl riktlinjer fr hur

studentnjdhet ska mtas och hur hrt i s fall?
Metod(er) fr att mta studentnjdhet.
Regelbundenhet. Hur ofta per program och nr under ett programs
livstid/cykel ska mtningen genomfras?
Frgeformulering. Anser arbetsgruppen att frgan om studentnjdhet
br formuleras p samma stt och hur i s fall?
Svarsfrekvens och generaliserbarhet/anvndbarhet. Vad r lgstaniv
fr att en programutvrdering ska vara anvndbar/generaliserbar?
Finns det ngon form av mlniv?
Former fr terkoppling. Har arbetsgruppen rekommendationer fr
hur terkoppling ska gras?
tgrder fr kad svarsfrekvens. Vilka tgrder kan arbetsgruppen
fresl? Tycker arbetsgruppen att tgrder ska infrlivas i eventuella
riktlinjer fr programutvrderingar och mtning av studentnjdhet?
Denna rapport syftar till att ge underlag fr beslut om gemensam mtning

genom att visa p vilka frgor som behver beaktas fr ett sdant beslut, samt
rapportera utifrn erfarenhet och sikter hur mtningen skulle kunna g
till/vad som behver underskas mer. Utgngspunkten fr strukturen r frgor
som stllts av fakultetsnmnden, som nmnden vill ha svar p. De presenteras
nedan och rubrikerna i arbetet fljer dem.
De underliggande frgorna som arbetet avser besvara r:
294
2 (7)
rende 12 Bilaga 2
r det frdelaktigt att ha ett stt att mta njdhet med

grundutbildningsprogram som r gemensamt fr hela MDH? (En
avvgning mellan hur anvndbart resultatet r kontra kostnaden fr
projektet br vrderas)
Hur kan gemensam mtning genomfras (inkluderar vilka frgor som
vore lmpliga att anvnda)?
Rapporten r allts ett underlag fr bedmning om det r lmpligt att fortstta

att frska stadkomma ett gemensamt stt att mta njdhet med
utbildningarna p MDH. Att ha ett gemensamt stt att mta r enkelt, d inte
varje samordnare mste tnka ut ett eget stt. Det ger jmfrbara resultat, viket
r frdelaktigt fr fakultetsnmnden som kan anvnda resultaten som
beslutsunderlag. Frslag fr hur en gemensam mtning kan genomfras, samt
diskussion kring vad som behver underskas nrmare eller frberedas finns
hr.
Innan arbetsgruppen brjar svara p fakultetsnmndens frgestllningar r det
vrt att beskriva ngra tankar och funderingar som arbetsgruppen har haft och
som inte terspeglas i ngon av fakultetsnmndens frgor.
Det framgr tydligt i tidigare delrapporten att konceptet studentnjdhet
innefattar ett brett spektrum av faktorer bland andra utbildning, studiemilj,
stdtjnster, mjligheten att pverka sin utbildning och ofta ven studentlivet.
I fakultetsnmndens mening utgr studentnjdhet en av faktorerna fr
programutbudsbeslut. Av den anledningen br man fundera p om det finns
pong med att precisera vad som fakultetsnmnden menar med
studentnjdhet studenternas njdhet med sin tillvaro p MDH eller endast
kvalitet p program. r det kvalitet p program s br man vervga att byta ut
benmningen studentnjdhet mot ett begrepp som i strre utstrckning
speglar fakultetsnmndens fokus p utbildningskvalitet.
En annan frga som arbetsgruppen skulle vilja lyfta r om
studentnjdhetsmtning ska genomfras som en separat underskning eller
om den ska integreras i en av de underskningarna som redan finns vid MDH.
r det lmpligt/olmpligt att mta njdhet med stdfunktioner p MDH
samtidigt som programutvrdering? Som argument fr kan man nmna att
kvalit i utbildning br mtas enskilt, s att det inte blandas ihop - dvs. om
man r missnjd med programmet ska det inte pverka hur man svarar om
MDHs funktioner. I dagslget genomfrs det Studentenkten som undersker
kvalitet av service fr studenter, studiemilj och bemtande vid MDH. Ansvaret
fr genomfrande av Studentenkten ligger p Kommittn fr hllbar
arbetsmilj (KHA). Syften med underskningarna r olika och det kan vara
mycket svrt med koordinera samarbetet mellan KHA och de olika
programsamordnarna p akademierna. Att integrera
studentnjdhetsmtningen i de programutvrderingarna som p ett eller annat
stt grs p akademierna just nu kan vara lttare och mjligheten till detta br
vervgas. Samtidigt r det viktigt att komma ihg att det r mycket svrt att f
in svar p enkter och om varje enskild funktion har egen mtning blir det inte
295
3 (7)
rende 12 Bilaga 2
s mnga svar. Dock kan varje enskild funktion stlla frgor i samband med att
funktionen anvnds och f riktigt intressanta svar (sista meningen r emot att
njdhet med MDH mts i programutvrdering).
1
Styrningsstt
Fr att f in tillfrlitliga och jmfrbara resultat av studentnjdhetmtningar

mste fakultetsnmnden se till dessa genomfrs p ett likartat stt och vid
ungefr samma tidpunkt. Dremot r det svrt att ge rekommendationer p hur
hrt fakultetsnmnden ska styra i denna frga utan att f in sikter frn
akademierna och programsamordnarna. Styrningssttet kan variera frn
obligatoriska genomfrandet av programutvrderingar med fljande analys
och diariefring av resultaten till allmnna rekommendationer till
akademierna. Arbetsgruppen hoppas att kunna f in synpunkter i denna frga
frn fakultetsnmnden, akademierna, programansvariga och UFO. Mlet r att
studentnjdhetsmtningar inte ska innebra stora kostnader fr MDH eller mer
arbetsbrda fr programansvariga.
2 Metod fr mtning
Med tanke p generaliserbarhet och jmfrbarhet av resultat samt tillgnglig
tid och resurser verkar elektronisk enktunderskning vara den mest passande
metoden. Denna metod r den som anvnds mest fr programutvrderingar vid
MDH och ven fr studentnjdhetmtningar vid andra lrosten. Man kan
anvnda samma enktverktyg som anvnds fr kursvrderingar och arbeta
med det p ett liknande stt.
P EST har programutvrderingen 2014 fr ekonomprogrammet, International
Business Management (IBM) och Internationella marknadsfringsprogrammet
(IMF) genomfrts i Quick Search. Enkten har varit densamma som tidigare
med tillgg av njdhetsfrgor som utarbetats frn den grund som lades i
arbetsgruppens frra delrapport. Mtningen utgr en del av underlaget fr
diskussion om gemensam utvrdering.
En ambition som finns i arbetsgruppen r att trffa programsamordnare frn
hela hgskolan fr att diskutera gemensam utvrdering. Om alla har en enkt
med lika frgor (frgor om mnesinriktningar vore frsts programspecifika)
och jobbar p ett likartat stt fr att genomfra mtningen blir resultaten mer
jmfrbara. Mlet r att f in underlag fr nmnden att fatta beslut om
programutbud, men ven att akademierna ska f information om hur deras
program ligger till fr att fatta lmpliga beslut om frbttringar.
3 Regelbundenhet
Ambitionen r att till varje utbudsbeslutsmte ska fakultetsnmnden ha
aktuella uppgifter om studentnjdhet drfr freslr arbetsgruppens att
genomfra studentnjdhetsmtningar rligen. Tanken r att varje r i maj
genomfra programutvrderingar p samtliga program. Dessa utvrderar och
296
4 (7)
rende 12 Bilaga 2
mter studenternas njdhet med programmet samt eventuellt funktionerna vid

MDH. Samtliga programstudenter br erbjudas att svara oavsett rgng. P det
viset kan man lttare fnga studenternas sikter om programmet i dess olika
faser och inte bara precis fre programmets avslutning. Ur data gr det att
skilja ut rgngar, s att svaren kan analyseras per rgng, eller fr hela
programmet.
4 Frgeformuleringar
En enkt som bygger p den befintliga programutvrderingen kan
kompletteras med frgor om studenternas njdhet med programmet. Njdhet
r en latent variabel som bestr av mnga indikatorer. Frgeformuleringar
beror p hur begreppet studentnjdhet definieras samt om mtningen
kommer att omfattar stdfunktioner vid MDH eller inte. Denna definition blir
en lmplig brygga till sjlva frgorna i enkten. Diskussion i arbetsgruppen
fortstter.
I sitt frslag p riktlinjer fr studentnjdhet lmnade studentkren ett frslag
p vilka frgor som ska ing i studentnjdhetunderskningar. P grund av
tidsbrist hade arbetsgruppen ingen mjlighet att ta stllning till de
frgeformuleringarna drfr ska denna del av rapporten ses som ett frslag
frn studentrepresentanten snarare n hela arbetsgruppen. Frhoppningen r
att fakultetsnmnden kan diskutera och ta stllning till frslaget. Enligt
studentkren br studentnjdhet mtas med utbildningskvalitet som ledord,
genom fljande variabler:
-
Lrare (kompetens och pedagogisk skicklighet)

Relevans av kurser (till utbildningen och framtida yrke)
Innehll av kurser
Kurslitteratur och material
Mjlighet att pverka (studentens sikter genom t ex kursvrderingar)
Frkunskaper hos en sjlv
Frkunskaper hos studiekamrater
Arbetsformer
Examinationsformer
Hjlp och information nr/om studenter har skt det (lrare,
programsamordnare, studievgledare, Studenttorget, student- och
doktorandombudsman, studentkren etc)
Administration kring utbildningen (antagning, registrering, ITfunktioner, tentamenshantering etc)
Slutfrgor:
Motsvarar utbildningen dina frvntningar? r du njd med din
utbildning hittills?
297
5 (7)
rende 12 Bilaga 2
5 Generaliserbarhet
6 (7)
Det r svrt att sga hur mnga svar som behvs p ett program fr att det ska
g att generalisera. Ju fler, desto bttre frsts. Mlet ska alltid vara att alla
svarar och tgrder fr att ka svarsfrekvensen r ngot som alla samordnare
mste engagera sig i.
6 terkoppling
terkoppling r synnerligen viktigt fr att ka svarsfrekvensen och motivera
att underskningen genomfrs. I denna frga kan man flja exempel av
kursvrderingar dr terkoppling ges p mejl till studenterna som precis
avslutat kursen och p Blackboard eller muntligt vid frsta lektion till de som
pbrjar kursen. Om en specifik aspekt av ett program fr mycket kritik br
den designas om radikalt eller bytas ut och det ska annonseras till
programstudenterna i samband med att nsta utvrdering grs, fr att visa att
utvrderingen gr skillnad.
7 Svarsfrekvens
Att f upp svarsfrekvensen krvs det mycket arbete av samordnarna. Man
mste ha personlig kontakt med studenterna vara i klassrummen och tjata
och frklara varfr det r viktigt att de fyller i. Fljande stt rekommenderas:
-
Strva efter kort enkt med enkla frgor, f upprepningar och tekniker
(fylla i smartphone) som kan gra det ltt.
Skicka pminnelsemail.
Driva hgskolegemensam informationskampanj.
Ta hjlp av studentkren och linjefreningar.
Frska att ha personlig kontakt med studenter och pverka dem att
fylla i.
Underska mjligheten till att ha enkten i pappersform.
Ge studenterna mjlighet att fylla i utvrderingen p lektionstid.
I diskussionen om svarsfrekvens finns frgan hur ofta/mnga och den avser

frmst hur mycket vi kan besvra studenterna med att svara p enkter. Att
gra en mtning om ret, som mter njdhet med program, utvrderar dem och
mter njdhet med hgskolegemensamma funktioner, r rimligt att genomfra.
Att mta allt samtidigt reducerar antalet enkter och tillfllen, vilket r
positivt fr svarsfrekvensen. Studenterna fyller ju i kursutvrderingar ocks, s
de har redan en viss belastning nr det gller att utvrdera.
Att fundera ver:
-
Hur kan vi summera resultat av vrdering och kommunicera det till

studenterna? r det samordnaren som ansvaret ska ligga p?
298
rende 12 Bilaga 2
r det vettigt att mta hgskolegemensamt? Eller ska varje akademi

fortstta p sitt stt, men rapportera tydligare uppt vilka resultat man
ftt. Magnus freslog att det vore intressant att veta vilka frgor som
anvnds p varje akademi/program
299
7 (7)
rende 13 Bilaga 1
Fakultetsnmndens delegationsordning
MDH 1.1.2-28/11
Bedriva utbildning p grundniv och avancerad niv

Beslut
Beslutande
Villkor
Revidera utbildningsplan
Utskottet fr utbildning p
grundniv och avancerad niv
Notering
Gller ven
uppdragsutbildning
Bedriva utbildning p forskarniv

Beslut
Beslutande
Villkor
Revidera allmnna studieplaner

Faststlla individuella studieplaner
(ISP)
Antagning av doktorand till
forskarutbildningen
Utnmna huvudhandledare och
handledare i forskarutbildningen
Tillsttande och byte av
huvudhandledare och handledare
fr doktorand
Utnmnande av betygsnmnd och
opponent infr disputation och
frsvar av licentiatuppsats
Lta en doktorand disputera infr
avlggande av doktorsexamen eller
frsvara sin licentiatuppsats
Utskottet fr forskarutbildning
Ordfranden i
forskarutbildningsutskottet
om tiden inte medger ett

utskottsbeslut
Ordfranden i
forskarutbildningsutskottet
om tiden inte medger ett

utskottsbeslut
300
Notering
rende 13 Bilaga 1
Fakultetsnmndens delegationsordning
MDH 1.1.2-28/11
vrigt
Beslut
Beslutande
Uppta excellenta lrare i Pedagogiskt

sllskap vid Mlardalens hgskola
Dekanus
Villkor
301
Notering
rende 14 Bilaga 1
Fakultetsnmnden: #4: 2014
rende MDH 1.1.4-452/12
2014-09-11
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppfljning av hgskoleingenjrsexamen i flygteknik
dr Universitetskanslersmbetet (UK) fattat beslut
om bristande kvalitet
Bakgrund
I pgende kvalitetsutvrdering fattade UK den 28 oktober
2013 beslut om bristande kvalitet fr hgskoleingenjrsexamen
i flygteknik vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benmns
ocks som ifrgasatt kvalitet.
Lroste som ftt omdmet bristande kvalitet ska utifrn
bedmargruppens yttrande inom ett r till myndigheten lmna
in en analys av framfrd kritik fr utbildningen (examen), samt
en redovisning av vilka tgrder man vidtagit fr att avhjlpa
ptalade brister. UK fattar drefter beslut om ifrgasatt
examenstillstnd ska terkallas eller inte. Lrostet har ocks
mjligheten att som svar p UK:s beslut om bristande kvalitet,
avveckla utvrderad examen. Vid ett sdant frfarande avslutar
myndigheten utvrderingen.
Fakultetsnmnden har med anledning av beslut om bristande
kvalitet beslutat att berrd akademi i ett frsta skede skyndsamt
ska inkomma med en analys och en tgrdsplan med
utgngspunkt i UK:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare
senast fyra mnader efter beslut om bristande kvalitet inkomma
till nmnden med en lgesrapport fr tgrdsarbetet och
ytterligare drefter till nmnden redovisa slutrapport
motsvarande den analysoch tgrdsredovisning som ska
delges UK senast ett r efter beslut om bristande kvalitet. Det
ligger ocks akademin att till nmnden redovisa en
konsekvensanalys gllande avveckling av aktuell ifrgasatt
examen.
Med anledning av beslut om bristande kvalitet fr
hgskoleingenjrsexamen i flygteknik har Akademin fr
innovation, design och teknik (IDT) har nu inkommit till
fakultetsnmnden med den slutrapport som efterfrgas fr
rendet.
Akademi IDT har varit ansvarig fr framtagandet av
freliggande slutrapport. I processen fr uppfljningsarbetet av
aktuell ifrgasatt examen har utbildningsledare,
302
1 (4)
rende 14 Bilaga 1
mnesansvariga och utsedd koordinator p akademin fr

uppfljningsarbetet deltagit. Akademichef har fortlpande
informerats i rendet.
D kritiken i teknikutvrderingarna varit mycket omfattande
och i viss mn vergripande, har en s kallad kontaktgrupp
bildats. Kontaktgruppen bestr av koordinatorer frn respektive
berrd akademi, prodekan fr grundutbildning samt UFO.
Kontaktgruppens uppgift r att arbeta vergripande och
akademiverskridande i de aktuella teknikuppfljningsrendena.
UFO har arbetat fram tidplan fr akademins redovisning till
nmnden avseende uppfljningsprocessens olika moment.
Ytterligare har UFO berett rendet om ifrgasatt examen till
utskott och nmnd.
I rendet har fakultetsnmnden tidigare fattat beslut gllande
analys och tgrdsplan samt lgesrapport. Vid nmndens
senaste mte den 5 juni 2014 beslutades gllande
lgesrapporten:
att godknna freliggande lgesrapport och drtill

rekommendera akademin
att i analysoch tgrdsredovisningen i strre

omfattning n i aktuell lgesrapport redovisa konkreta,
dokumenterade och vl beskrivna tgrder mot
bristande kvalitet d detta i nulget delvis saknas eller
beskrivs otydligt samt
att akademin i samband med redovisning av

slutrapporten till nmnden ska frtydliga sin
konsekvensanalys om att behlla aktuell ifrgasatt
examen srskilt vad gller aspekterna FUS-relevans och
lrarkompetens
Utskottet fr grundutbildning har vid sitt mte den 20 augusti

2014 berett aktuell slutrapport fr rendet. Vid mtet beslutade
utskottet fresl nmnden besluta:
att godknna freliggande slutrapport
Alternativa beslut
Fakultetsnmnden har att fatta beslut om godknna
freliggande slutrapport eller att godknna densamma med
frslag p kompletteringar eller andra frndringar.
Konsekvensanalys
En mjlig konsekvens av UK:s beslut om bristande kvalitet fr
viss examen r att lrostet i slutnden fr ifrgasatt
examenstillstnd indraget. Vad denna situation exakt innebr r
inte helt klarlagt men i alla hnseenden skulle ett indraget
303
2 (4)
rende 14 Bilaga 1
examenstillstnd innebra negativa konsekvenser fr bde

utbildning som direkt berrs av examentillstndet och fr MDH
som helhet.
vervganden
Aktuell ifrgasatt examen har ftt kritik p 4 av 6 utvrderade
ml inklusive kritik fr ml 1. Kritik gllande ml 1 kan sgas
vara srskilt allvarlig d detta examensml bland annat
formulerar krav om grundlggande kunskap och frstelse fr
teknikomrdets vetenskapliga grund och dess beprvade
erfarenhet. Aktuell examen har ocks ftt kritik gllande
studenternas bristande matematikkunskaper, bristande
skriftliga frmga och bristande frmga att modellera,
simulera, frutsga och utvrdera skeenden. Ngon ytterligare
kritik har framfrts enligt bedmargruppens yttrande.
Fakultetsnmnden br fr sitt beslut i rendet vervga om den
nu framstllda slutrapporten p ett vertygande stt visar att
akademins tgrder r tillrckliga och rimliga i frhllande till
bedmargruppens yttrande om bristande kvalitet.
Fakultetsnmnden rekommenderas ocks fr sitt beslut i
rendet att dels beakta nmndens tidigare beslut gllande
lgesrapporten dels vara uppmrksamma p utskottets
beslutsfrslag gllande slutrapporten.
Beredningens frslag till beslut - stllningstaganden
Frvaltningsberedning, utskott och nmnd har tidigare i dels
tgrdsplan dels lgesrapport funnit att akademin i stort
vidtagit rimliga tgrder utifrn den kritik som
bedmargruppen framfrt. Bland annat redovisas i
lgesrapporten ett strre antal konkreta kurser dr lrandeml
och innehll frndrats med syfte att tgrda ptalade brister.
Fr detta finns ocks i lgesrapporten i ngon utstrckning
angiven dokumentation med hnvisning till reviderade
kursplaner. Drutver gllande kurser, kan nmnas att
akademin i lgesrapporten redovisar infrandet av ny
metodkurs som del av tgrd mot bristande kvalitet. Denna kurs
r ocks faststlld som frkunskapskrav fr att f pbrja
examensarbetet.
Nr det gller handledning, examination och liknande redovisar
akademin vidare i lgesrapporten en kvalitetsskrad
examinationsprocess som tgrd fr strkt kvalitet i
utbildningen. I processbeskrivningen kan uppfattas flera i detalj
beskrivna och kvalitetsskrande moment som kan antas ka
studenternas mjligheter att n ml fr examen. Bland annat
kan hr nmnas att en formaliserad bedmningsmall fr
bedmning av examensarbeten tagits fram. Denna
bedmningsmall r utformad fr att garantera mluppfyllelse
avseende de nationella mlen fr examen. Fakultetsnmnden
har tidigare efterfrgat tgrder som skerstller att
studenterna nr de nationella examensmlen fr aktuell
304
3 (4)
rende 14 Bilaga 1
4 (4)
examen.
Utver vad som i lgesrapporten kan uppfattas som konkreta,
beslutade och dokumenterade tgrder mot bristande kvalitet,
kan det i rapporten noteras angivna tgrder som inte lever upp
till denna definition. Exempelvis nr det gller angiven
frstrkning av lrarresursen avseende forskningskompetens,
saknas beslutsdokumentation fr anstllning av lrare. Det r
heller inte i lgesrapporten tydligt framskrivet p vilket stt de
tv adjungerade professorerna som anstllts bidrar till att strka
mluppfyllelsen fr ifrgasatt examen. Dock - i slutrapporten
har akademin nu frtydligat beslutsdokumentationen fr
anstllning gllande de aktuella lrarna. Det r nu ocks i
rapporten framskrivet p vilket stt dessa lrare frvntas bidra
till att skra studenternas kunskaper om vetenskaplig grund och
vetenskapligt utvecklingsarbete.
Ytterligare anges det i lgesrapporten ett antal kursrevideringar
som tgrder men det framgr inte alltid tydligt p vilket stt
dessa tgrder bidrar till att avhjlpa ptalade kvalitetsbrister.
Det anges dessutom pfallande ofta att dessa kursrevideringar
kommer att revideras (eller liknande) samtidigt som det anges
att revidering redan skett. Nmnden ptalade detta vid sitt mte
den 5 juni 2014. Frvaltningsberedningen gr bedmningen att
de ptalade svagheterna i lgesrapporten har tgrdats av
akademin i slutrapporten. Fr varje kursrevidering finns nu mer
i detalj angivet vilken revidering som gjorts kopplat till
redovisning om vilken kvalitetsbrist som frvntas tgrdas av
revideringen. I slutrapporten r det ocks konsekvent
framskrivet att tgrder r genomfrda (s lngt detta r fallet)
till skillnad frn lgesrapporten som delvis redovisade detta
inkonsekvent.
Vid nmndens mte den 5 juni 2014 beslutades att akademin i
samband med redovisning av slutrapporten ska frtydliga sin
konsekvensanalys om att behlla aktuell ifrgasatt examen
srskilt vad gller aspekterna FUS-relevans och lrarkompetens.
Frvaltningsberedningen gr bedmningen att akademin i
slutrapporten nu frtydligat konsekvensanalysen s som
nmnden efterfrgat.
Fakultetsnmnden och utskottet fr grundutbildning har fr
rendet behandlat dels analys och tgrdsplan dels
lgesrapport. Nmnden har fr dessa dokument fattat ett antal
beslut om rekommendationer till akademin d det gller
redovisning av tgrder mot bristande kvalitet.
Frvaltningsberedningen uppfattar att akademin hrsammat
nmndens beslut i allt vsentligt och frordar drfr nmnden
besluta att godknna slutrapporten. Utskottet fr
grundutbildning gr samma bedmning och freslr fljaktligen
nmnden besluta att godknna slutrapporten.
305
ARBETSMATERIAL
rende 14 Bilaga 2
1 (4)

2014-08-04
Underlag fr slutrapport fr ifrgasatt

hgskoleingenjrsexamen i flygteknik
Enligt fakultetsnmndens nskeml inlmnas hr en slutrapport fr arbetet
med att frsvara examen. Vi har uppdaterat vrt svar till UK och
fakultetsnmnd enligt nmndens tidigare synpunkter p mittrapporten som
lmnats in fr beredning den 22 april 2014. Slutligen innehller ven
slutrapporten redovisning av konsekvensanalys av att lgga ner examen
enligt de 5 kriterier som terfinns i VUB2013.
De inblandade personerna i denna rapport r:
Mirko Senkovski Karlsson, Adjunkt i flygteknik

Tommy Nygren, Adjunkt i flygteknik
Dag Nystrm, projektledare UK-uppfljning och utbildningsledare
vid IDT
Damir Isovic, Akademichef
Annika Bjrklund, utbildningsledare vid IDT
Magnus Otterskog, avdelningschef vid IFT
Pgende och terstende tgrder

Fljande tgrder r pgende eller planerade men nnu ej fullt genomfrda:
Frtydligande av examinationskriterier fr examensarbeten
Nya examinationskriterier fr examensarbeten r framtagna fr alla typer av
examina som ges p IDT. Dessa kriterier r nu p intern remiss p akademin
och kommer att formellt beslutas innan inlmning till UK i oktober.
Infrande av gemensam rapportmall med tydligare instruktioner
En ny rapportmall och instruktioner r framtagna fr alla rapporter p IDT.
Dessa dokument r p intern remiss p akademin och kommer formellt
beslutas innan inlmning till UK i oktober.
Konsekvensanalys vid nedlggning av examen

Studenters efterfrgan p programmen som leder till examen
Hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik har rekryterat bra i mnga r.
Nedanstende statistik frn de tre senaste ren visar p ett stort intresse frn
studenter bde i antalet frstahandsskande svl som totalt sktryck. En
nedlggning av programmet skulle innebra att MDH gr sig av med ett av de mest

Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
306
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
ARBETSMATERIAL
rende 14 Bilaga 2
eftertraktade ingenjrsprogrammen p MDH och minskade HS- och HP-intkter

p c:a 6 miljoner kr per r.
Termin
HT14
HT13
HT12
HT11
Utbildningsprogram
Flygingenjrsprogrammet1
Ort
Vs1
Vs1
Vs1
Vs1
Rekryterings
ml
401
401
401
401
Skande 1:a
hand
651
871
601
551
Skande
totalt
3291
3651
2931
2581
HT10
Vs1
401
641
2681
Arbetsmarknadens behov
Programledningen har analyserat i vilken grad nyexaminerade flygingenjrer har
erhllit anstllning efter avslutade studier. Under perioden 2011-08-01 2012-1101 tog 30 studenter ut hgskoleingenjrsexamen i flygteknik. Tv respondenter har
ej varit mjliga att n eller erhlla uppgifter om sysselsttning frn.
Tabell 9. Andel nyexaminerade flygingenjrer i olika aktiviteter efter
hgskoleingenjrsexamen. (procent). Period 2011-08-01 2012-11-01.
Antal
15
8
4
1
28
Andel (%)
54
29
14
3
100
Sysselsttning/aktivitet
Anstlld inom flygsektorn
Anstlld inom annan teknisk bransch
Studerar p masterprogram
Arbetsls
Sammanstllningen i tabell 9 visar att knappt 85 procent erhllit anstllning inom

flygsektorn eller annan relevant teknisk bransch. Knappt 15 procent har valt att
studera vidare i Sverige eller utomlands. Under 5 procent har nnu ej erhllit
anstllning p arbetsmarknaden. En nedlggning av programmet skulle innebra att
arbetsgivare i Sverige tappar mjligheten till att anstlla specialutbildad personal i
och med att utbildningen r unik i Sverige.
Examens koppling till MDHs forskning och utbildningsstrategi 2013 2016
Programmet drivs i samproduktion med mnga aktrer och har en stor andel
externa frelsare. I programmets kurser ingr ocks en stor mngd
arbetsplatsfrlagda studiebesk som kan vara en bidragande orsak till den
stora andelen studenter som fr jobb inom dessa fretag efter examen.
Programmet r en del av inriktningen Inbyggda System och sedan starten av
2013 pgr ett arbete med att strka programmets forskningsbas. En av
programmets adjunkter skall forskarutbildas och tv nya lektorer skall
anstllas. Forskningsandelen av dessa tjnster skall bedrivas inom den
forskningsgrupp som kallas robotik/avionik. En sammanslagning av
forskningen inom robotik och avionik med en inriktning mot
skerhetskritisk elektronik, ngot dessa bda omrden har gemensamt. Tv
adjungerade professorer, Kristina Forsberg och Fredrik Bruhn, finns ocks
307
2 (4)
ARBETSMATERIAL
rende 14 Bilaga 2
Lrarkompetens och lrarkapacitet
Programmet drivs i stor utstrckning av gstlrare, timlrare och gstfrelsare. Det ger programmet en god industriell anknytning med hg relevans i ett
kommande arbetsliv. Fr att strka den akademiska kompetensen i programmet har en lektorstjnst utlysts med inriktning mot Avionik (flygelektronik).
Kompetensen som sks skall ha en god frankring i flygtekniken och kunna erstta delar av de externa lrarna i ett flertal kurser. Lektorstjnsten r under
tillsttande och finns i skrivande stund hos sakkunniga fr granskning. Ytterligare en lektorstjnst r planerad och skall lysas ut under 2014, inriktningen
3 (4)p
20
% vardera p MDH fr att ytterligare frstrka arbetet mot en livskraftig
denna r nnu inte bestmd. En av programmets adjunkter skall enligt nedan pbrja forskarutbildning mot doktorsexamen. Knutet till mnet Flygteknik finns
ocks sjlvfrsrjande
en adjungerad professor frn
Saab (Kristina Forsberg)
en adjungerad professor med bakgrund i flygoch rymdindustrin (Fredrik Bruhn). Bda r
och
forskningsbas
frochprogrammet.
anstllda p 20 % p MDH. Kristina arbetar med att skapa en Avionik-inriktning p Masterprogrammet i Intelligenta Inbyggda System, ett stt att knyta an
dagens Hgskoleingenjrsprogram i flygteknik till detta Masterprogram fr att ge studenter mjlighet att lsa vidare p MDH. Fredrik arbetar med att skapa
Lrarkompetens
forskningsbas till programmet genom att ska forskningsanslag och skapa forskningsoch utvecklingsprojekt inom flygoch rymdteknik.
Akademisk titel/
Anstllningens
inriktning
Professionskompetens*
Adjunkt
Adjunkt
Flygteknik
Flygteknik
Lrarexamen
Adjunkt
Flygteknik
Doktor
Ekonomi
F.d. adjungerad
professor MDH
Docent Fysik
Ingenjr
flygmotorteknik
Ingenjr
Avionik
Flygteknik
Anstll.
omfattn
(%)
Tid fr
forskning
(% av
heltid)
0
0
Namn
Kommentar
100
100
Undervisnin
g grundniv
inom h.omr.
(% av heltid)
100
100
Tommy Nygren
Mirko Senkovski Karlsson
Lrarexamen
60
60
Per Schlund
Lrarexamen,
Flyginstruktr (CRI)
20
20
Kjell-ke Brorsson
Flygteknik
20
20
Odd Romell
Programsamordnare 10%
Programsamordnare
10%,
mnesansvarig 5%
Skall
pbrja
forskarutbildning p 50%
under 2014.
Gstlrare, fd lektor och
dekan MDH.
Timanstlld MDH. I vrigt
anstlld p Saab.
Flygteknik
Flygteknik
40
10
40
10
0
0
Jakob Brynolf
Ivar stberg
Flygteknik
10
10
Lars dn
Gstlrare,
ingenjr
Recotech.
Gstlrare, fd ingenjr SAS.
Programmet har i stor utstrckning av gstlrare, timlrare och

gstfrelsare. Det ger programmet en god industriell anknytning med hg
relevans i ett kommande arbetsliv. Fr att strka den akademiska
kompetensen i programmet har en lektorstjnst utlysts med inriktning mot
Avionik (flygelektronik). Kompetensen som sks skall ha en god frankring i
flygtekniken och kunna erstta delar av de externa lrarna i ett flertal kurser.
Lektorstjnsten r under tillsttande och intervjuer skall hllas i slutet av
augusti. Ytterligare en lektorstjnst r planerad och skall lysas ut under
2014, inriktningen p denna r nnu inte bestmd utan r beroende av
utfallet av vr anskan om att f inrtta ett nytt civilingenjrsprogram i Flygoch Rymdsystem. En av programmets adjunkter skall enligt nedan pbrja
forskarutbildning mot doktorsexamen. Knutet till mnet Flygteknik finns
ocks en adjungerad professor frn Saab (Kristina Forsberg) och en
adjungerad professor med bakgrund i flygoch rymdindustrin (Fredrik
Bruhn). Bda r anstllda p 20 % p MDH. Kristina arbetar med att skapa
en Avionik-inriktning p Masterprogrammet i Intelligenta Inbyggda System,
ett stt att knyta an dagens Hgskoleingenjrsprogram i flygteknik till detta
Masterprogram fr att ge studenter mjlighet att lsa vidare p MDH.
Fredrik arbetar med att skapa forskningsbas till programmet genom att ska
forskningsanslag och skapa forskningsoch utvecklingsprojekt inom
flygteknik.
308
ARBETSMATERIAL
rende 14 Bilaga 2
4 (4)
Redovisade resultat frn utbildningarna

Studenterna som examineras frn programmet fr i stor utstrckning
relevanta arbeten enligt rubriken Arbetsmarknadens behov ovan. Siffror
frn UFO, redovisade i nedanstende tabell, visar ocks p en god
genomstrmning fr studenterna i programmet. Prestationsgraden r ocks
den mycket god med ett medelvrde p 80,2% fr tidsperioden 2011-2013.
Genomstrmning
T1/T3
T1/T6
T1
29
33
T3/T6
25
29
VT2014
86%
88%
Medel 3 r
90%
78%
Sammanfattningsvis r Hgskoleingenjrsprogrammet i flygteknik ett vl

fungerande program som rekryterar och examinerar studenter i en bra takt. I
jmfrelse med mnga andra ingenjrsprogram str sig programmet vldigt
bra p dessa punkter.
309
rende 14 Bilaga 2
Universitetskanslersmbetets/kvalitetsutvrderingssystem/20112014/!
Universitetskanslersmbetets kvalitetsutvrderingar 20112014

Mall fr uppfljning hgskoleingenjrsexamen
Lroste: Mlardalens Hgskola
Utvrderingsrende 411-54-14
Huvudomrde/omrde fr examen:
Flygteknik
Examen: Hgskoleingenjr
Nr ska mallen anvndas?

Mallen fr uppfljning ska anvndas av lrostet vid Universitetskanslersmbetets uppfljning av
ifrgasatta examenstillstnd, som genomfrs ett r efter beslutsdatum fr utvrderingen. Information
om och instruktioner fr uppfljningsprocessen finns p Universitetskanslersmbetets webbplats och i
dokumentet Vgledning fr uppfljning av ifrgasatta examenstillstnd (reg.nr 641-3449-12,
uppdaterad februari 2013)
Hur ska mallen anvndas?
Mallen fr uppfljning ska anvndas fr de examensml som erhllit omdmet bristande
mluppfyllelse. I Universitetskanslersmbetets beslut och i bedmargruppens yttrande anges
vilket/vilka ml som studenterna enligt den aktuella utvrderingen inte nr. Fr det/de ml som erhllit
omdmet hg eller mycket hg mluppfyllelse ska inte ngon redovisning gras.
Fr det/de examensml som erhllit omdmet bristande mluppfyllelse gr lrostet frst en analys av
den bristande mluppfyllelsen och drefter en redogrelse fr de tgrder som vidtagits fr att skra
mluppfyllelsen. Fokus kan nr s r aktuellt ligga p srskilda delar av examensmlen. Lrostet br
ange de kllor som analysen och tgrdsredovisningen utgr frn. Alla kllor ska finnas tillgngliga
fr bedmargruppen, lmpligen genom webblnkar till dokument dr datum tydligt framgr.
Analys och tgrdsredovisning br inte verskrida tre sidor per ml som ftt omdmet bristande
mluppfyllelse.
Sist i mallen finns en lrartabell som kan anvndas om analys och tgrder omfattar lrarresursen.
Inrapportering till Universitetskanslersmbetet av mallen fr uppfljning
Analysen och tgrdsredovisningen i mallen fr uppfljningen ska skickas via e-post till
Universitetskanslersmbetets registrator, registrator@uk-ambetet.se. I e-posten och i mallen ska
uppfljningsrende och registreringsuppgift tydligt framg. Registreringsuppgift fr respektive
aktuellt uppfljningsrende finns angivet p Universitetskanslersmbetets webbplats.
310
rende 14 Bilaga 2
/
Fr hgskoleingenjrsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikomrdets vetenskapliga grund
och dess beprvade erfarenhet samt knnedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete.
Urvalet)av)sjlvstndiga)arbeten)visar)verlag)p)bristande)kunskap)om)teknikomrdets)vetenskapliga)grund)och)
bristande)knnedom)om)aktuellt)forsknings<)och)utvecklingsarbete.)I)flera)av)de)sjlvstndiga)arbetena)visar)
studenterna)ven)bristande)kunskap)om)det)valda)teknikomrdets)beprvade)erfarenhet.)Sjlvvrderingen)
indikerar)dock)att)frutsttningar)finns)fr)hg)mluppfyllelse)vilket)uppns)d)studenterna)genomgr)och)
examineras)i)flera)kurser)inom)flygteknik)och)att)den)litteratur)som)anvnds)r)aktuell)och)relevant.)Vid)
intervjuerna)framkom)dessutom)att)studenterna)fr)lsa)och)presentera)avancerade)vetenskapliga)texter.)
Analys
Hr fljer vr analys av bristerna avseende mlet angivet ovan. Att de granskade examensarbetena inte kunnat
uppvisa uppfyllda examensml gllande den vetenskapliga grunden och knnedom om aktuellt forskningsoch
utvecklingsarbete inom flygteknik ser vi som en effekt av flera olika orsaker. Vi gr analysen att dessa brister
har att gra med tre problem som vi sedan en tid tillbaka har arbetat med att komma tillrtta med. Vi gr
analysen att bristen gllande teknikomrdets vetenskapliga grund har sin grund i alltfr liten andel disputerade
lrare inom omrdet och alltfr stort fokus p tekniskt tillmpbara resultat i examensarbetena. Forsknings- och
metodfrgor har inte adresserats i tillrckligt hg grad s att studenterna har kunnat anvnda sig av kunskap om
detta i sina examensarbeten. Bedmningarna av examensarbeten har tidigare inte tillrckligt fokuserat p om
studenterna visat p beprvad erfarenhet inom flygteknikomrdet. Detta har istllet examinerats i andra, i
programmet ingende, kurser.
Nedan fljer en mer detaljerad analys av de ovan nmnda problemomrdena: 1. Lrarkompens- och
lrarresurser, 2. Kunskap om aktuell forskning och vetenskaplig metod, 3. Examensarbetenas fokus p omrdets
beprvade erfarenhet. Omrde 1, 2 och 3 bedms ha bring p den vetenskapliga grunden samt bristen p
knnedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete. Omrde 3 bedms dessutom ha bring p den
bristande kunskapen om teknikomrdets beprvade erfarenhet.
Dessa punkter analyseras nedan och i avsnittet drefter anges de tgrder som vidtagits fr att komma tillrtta
med dessa. Dokumentation fr samtliga refererade tgrder terfinns p webbsidan:
http://www.idt.mdh.se/UKA/uppf_hogskoleingenjor_flygteknik
1.
Lrarkompetens och lrarresurser

De interna resurserna har varit relativt sm och flertalet lrare har anlitats frn industrin och andra delar av
hgskolan. Genom den stora andelen lrare anlitade frn industrin har yrkeskompetensen bland lrarna inom
programmet varit hg vad gller kunskaper om tillmpningar inom inriktningarna drift- och underhll, avionik
samt konstruktion. De flesta lrarna har lng praktisk erfarenhet av att arbeta i flygindustrin och har drmed
ocks vl utvecklade och etablerade ntverk inom branschen. Den relativt stora andelen lrare frn industrin har
visserligen gett en hg teknisk relevans i utbildningen men de saknar ofta tillrckligt fokus p att utbilda
studenter i ett vetenskapligt frhllningsstt samt att knyta an kursinnehllet till aktuellt forskningsomrde.
2.
Kunskap om aktuell forskning och vetenskaplig metod

Forsknings- och metodfrgor har inte adresserats i tillrcklig omfattning i programmets kurser i form av kritiskt
frhllningsstt, problematisering, analys och metod uppfljt av passande examination bde avseende form och
frekvens. Drmed har studenterna inte heller haft med sig tillrckliga kunskaper om detta in i examensarbetena.
Ett vetenskapligt frhllningstt till projektuppgifter, rapportskrivning, studiebesk m.m. har inte i tillrcklig
omfattning lyfts fram som det frvntade arbetssttet genom programmets olika rskurser och drmed har inte
studenterna bibringats erfarenhet av att omstta vetenskaplig metodkunskap i genomfrda arbeten. En fr svag
forskningsbas till programmet leder till att de undervisande lrarna inte relaterar kursinnehllet till aktuellt
forskningsomrde. Det har dessutom funnits fr f moment dr studenterna frvntas stta sig in i aktuell
forskning genom att lsa publikationer och relatera dess innehll till kursens material. Programmets lrare br i
framtiden vara en bttre balanserad mix av disputerade och forskande lrare samt lrare med stark industriell
anknytning.
311
rende 14 Bilaga 2
/
3.
Examensarbetenas fokus p omrdets beprvade erfarenhet

Kritiken avseende studenternas bristande kunskaper om det valda teknikomrdets beprvade erfarenhet beror till
stor del p att bedmningen av examensarbetena inte i tillrcklig utstrckning fokuserat p detta. Bedmning av
studenternas kunskaper om flygteknikens beprvade erfarenhet har framfr allt baserats p inlmningsuppgifter,
projektredovisningar och skriftliga tentamina i andra, i programmet ingende, kurser.
tgrder
Genomfrda och planerade tgrder:
Ett antal frndringar i kursplaner, processer och lrarkompetens har vidtagits fr att skerstlla mluppfyllelse.
De behandlas hr i punktform i enlighet med analysens tre identifierade problemomrden.
1.
Lrarkompetens och lrarresurser

Arbetet med att strka forskningsbasen fr utbildningen inom mnet flygteknik pbrjades redan innan UKs
utvrdering vilket bland annat inneburit att en adjungerad professor [17] med gedigen kunskap frn flygindustrin
rekryterats samt att en disputerad lektor inom avionik [19] rekryterats och brjar sin anstllning under hsten
2014. ven en adjungerad professor [18] med koppling till rymdindustrin har rekryterats och kopplas till
utbildningen i flygteknik. Bda dessa professorer har expertkompetens inom skerhetskritiska elektroniksystem.
Ytterligare en rekrytering av en lektor inom flygteknik planeras under lsret 2014/2015. Dessa personer
kommer att ha sin forskningsdel kopplad till den forskningsgrupp som kallas MARC, Mlardalen Avionics and
Robotics Center. Det blir en sammanslagning av forskargrupperna inom avionik och robotik dr skerhetskritisk
elektronik blir det gemensamma omrdet. Forskningsbasen fr programmet inom flygteknik blir p detta stt en
del av forskningsprofilen inom Inbyggda System som redan idag r stark vid Mlardalens hgskola.
Lektorerna frvntas ha en frdelning p 50/50 mellan forskning och grundutbildning. Dessa rekryteringar
innebr en vsentlig frstrkning av andelen disputerade lrare inom utbildningen.
Detta tillsammans med att utbildningen knyts nrmare till forskningsinriktningen inom Inbyggda System dr
andelen disputerade lrare r mycket hg gr att vi p detta stt kan skra att utbildningen framver kommer att
klara av att ge studenterna kunskaper om teknikomrdets vetenskapliga grund och knnedom om aktuellt
forskningsoch utvecklingsarbete. Denna utkning av andelen disputerade lrare genom att svl nyrekrytera
som knyta utbildningen nrmare existerande forskningsomrde med hg andel disputerade lrare ger att balansen
mellan yrkeskunnande och mer akademisk kompetens blir betydligt bttre n den varit tidigare.
2.
Kunskap om aktuell forskning och vetenskaplig metod

Ett vetenskapligt frhllningsstt till undervisning i allmnhet och till projektarbeten mste genomsyra
programmets upplgg med tydlig progression p olika frdjupningsniver. Metodkunskaperna implementeras
redan i introduktionskursen Introduktion till flygteknik, FLA102 [6] och genomsyrar sedan de kurser i vilka
projektarbeten, laborationsrapporter, PM-skrivning, etc., frekommer. I kurserna ska studenterna f vning i att
skriva vetenskapliga rapporter som behandlar lmpliga flygtekniska omrden. Arbetet lggs upp s att relevanta
frgestllningar mste utredas och presenteras, bde skriftligt och muntligt. Kurserna ska ge studenterna
grundlggande kunskaper i vetenskapsmetodik med fokus p datainsamling, litteraturskning, kllkritik,
hantering av vetenskapliga artiklar inklusive kllhantering.
Vidare skall studenterna utveckla sin frmga att ta del av aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, baserat p
nya lrandeml. Exempelvis ska studenterna sjlvstndigt ska artiklar i vl ansedda tidskrifter och skriva
kortfattade reflektioner samt granska och opponera p varandras arbeten.
I programmets tredje r infrs en ny metodkurs, vilken utgr ett obligatoriskt frkunskapskrav fr att f utfra
examensarbetet [11]. Kursen avser bl.a. ge frdjupade kunskaper i vetenskapsmetodik, kritisk granskning, och
vetenskapligt uppsatsskrivande. Ett av kursmomenten r direkt inriktat p att skriva en specifikation eller frslag
p ett konkret examensarbete inom flygteknik, inklusive motivation, bakgrund, hypotesformulering, metod och
frvntade resultat. Ett antal relevanta vetenskapliga referenser ska ven citeras i denna specifikation. Ett
huvudsyfte med denna uppgift r att p ett konkret stt frmedla vad som knnetecknar ett vetenskapligt
frhllningsstt till det kommande examensarbetet.
312
rende 14 Bilaga 2
/
Sammantaget har frndringar av kursinnehll och lrandeml fr mluppfyllelse inom vetenskaplig metod skett
i fljande kurser:
FLA102 (f.d. FLA101) Introduktion till flygteknik [6]

Lrandeml i kursen har reviderats och lrandeml som innefattar krav p att kunna redovisa vetenskapliga
metoder inom flygteknikens omrde samt att kunna skriva akademiskt rapport inom omrdet har lagts till.
Skrivandet av den akademiska rapporten kommer ge en viss insikt i aktuellt forskningsomrde men framfrallt
visa p hur man gr till vga fr att ska publikationer i relevanta databaser.
FLA205 (f.d. FLA201) Flygsystemteknik [10]
Lrandeml i kursen har lagts till som innefattar krav p att kunna skriva en vlstrukturerad akademisk rapport
och redogra fr aktuell forskning och industriella metoder inom omrdet.
FLA204 (f.d. FLA202) Aerodynamik och flygmekanik [9]
Lrandeml i kursen har reviderats och lagts till som innefattar krav p att kunna skriftligt rapportera och visa p
forskning inom omrdena aerodynamik och flygmekanik.
FLA203 (f.d. MFL014) Flygplansdrift och underhll I [3]
Lrandeml i kursen har reviderats och lagts till som innefattar krav p att kunna redogra fr aktuell forskning
och industriell praxis inom flygplansunderhll och att kunna skriva en akademisk rapport inom ett givet mne.
FLA306 (f.d. MFL015) Flygmiljteknik [5]
Lrandeml i kursen har reviderats och lagts till som innefattar krav p att kunna kritiskt granska vetenskapliga
artiklar och diskutera dessa i relation till aktuell forskning inom flygmiljomrdet.
FLA305 (f.d. FLA301) Avionik II [7]
Kursens lrandeml har reviderats och krav p att redovisa hur teknikomrdets beprvade erfarenhet tillmpas
vid utveckling av moderna avioniksystem har lagts till.
FLA307 (f.d. FLA302) Examensarbete i Flygteknik [11]
Kursen har genomgtt en strre revidering dr lrandemlen mer tydligt kopplats till examensmlen fr
hgskoleingenjrsexamina och dr kraven p vetenskapligt frhllningsstt frtydligats.
Genom att i dessa kursplaner infra nya lrandeml gllande kunskaper om vetenskapliga metoder, aktuell
forskning samt akademiskt skrivande kommer kvalitn inom omrdet vetenskaplig grund att hjas. Dessutom
r kursen DVA223 Information Kunskap Vetenskap Etik numera frkunskapskrav fr att f gra
examensarbete inom flygteknikomrdet [11] vilket ger studenterna ytterligare kunskaper i ett vetenskapligt
frhllningsstt.
3.
Examensarbetenas fokus p omrdets beprvade erfarenhet

Som beskrivits ovan har kursplanen fr examensarbetet skrivits om med lrandeml som mer tydligt fokuserar
p att de sjlvstndiga arbetena ska vila p vetenskaplig grund och beprvad erfarenhet och att de ska knyta an
till relevant forskningsoch utvecklingsarbete [11].
Fr att ytterligare skra kvaliteten p de sjlvstndiga arbetena s har en ny reviderad kvalitetsskrad process fr
hantering av examensarbeten infrts p akademin (Beslut och underlag fr denna terfinns i [1]). De
huvudsakliga frndringarna i denna process r; (i) Infrande av ett specifikt examinationsmoment fr
problemformulering, metod och bakgrund, i form av ett seminarium dr studenterna fr presentera och bli
bedmda. (ii) Infrande av en examinationskommitt dr examinatorn tillsammans med examinatorer fr andra
examensarbeten i grupp bedmer och opponerar p rapport och presentation, samt (iii) strukturering av kursen
med gemensamma startoch slutdatum.
Den nya processen och kursplanen fr examensarbetet skall skerstlla att de sjlvstndiga arbetena i
fortsttningen kommer relateras till aktuell forskning och beprvad erfarenhet.
313
rende 14 Bilaga 2
/
Fr hgskoleingenjrsexamen skall studenten visa brett kunnande inom det valda teknikomrdet och relevant
kunskap i matematik och naturvetenskap.
Urvalet)av)sjlvstndiga)arbeten)visar)att)alltfr)mnga)studenter)har)bristande)kunskap)om)det)valda)
teknikomrdets)bredd.)Arbetena)visar)heller)inte)att)studenterna)har)relevanta)kunskaper)i)matematik)och)
naturvetenskap.)Flera)studenter)verkar)sakna)en)tillrcklig)frankring)i)mnet.)Det)skulle)ocks)kunna)bero)p)att)
de)inte)har)tillrckligt)med)tid)fr)att)kunna)lsa)in)sig)p)omrdet)som)behandlas.)Sjlvvrderingen)indikerar)dock)
att)mluppfyllelsen)r)hg.)Ett)stort)antal)kurser)inom)flygteknik)och)inom)matematik)och)naturvetenskap)ingr)
och)examineras)i)programmet)utan)att)dessa)kunskaper)i)tillrckligt)utstrckning)bekrftats)vid)bedmningen)av)
de)sjlvstndiga)arbetena.)
Analys
Vi gr analysen att studenternas bristande kunskap om teknikomrdets bredd beror p fr ensidiga former av
undervisnings- och examinationsformer i programmet. Fler PBL-baserade inslag skulle ge strre mjligheter fr
studenterna att vidga sin kunskap inom teknikomrdet samt ven att f visa och va sin frmga att anvnda sig
av matematik och naturvetenskap fr att lsa strre tekniska problemstllningar. Ett aktivt kunskapsskande av
studenterna sjlva i PBL-inslagen kommer ocks ka studenternas frankring inom mnet. Genom att ge
studenterna kade kunskaper i vetenskaplig metod och skrivande kommer de sjlvstndiga arbetena i strre
utstrckning visa en frankring i mnet. Fr att ka frstelsen inom omrdet och skerstlla att studenterna
verkligen fr med sig en bred flygteknisk kunskap samt passande matematiska och naturvetenskapliga verktyg in
i de sjlvstndiga arbetena ges hr nedan en mer ingende analys ver nuvarande brister uppdelade i tre
omrden; 1. Kursutformning, 2. Examinationsformer samt 3. Vetenskaplig metod och skrivande. Omrde 1 och 2
bedms ha bring p bristande kunskap om det valda teknikomrdets bredd. Omrde 1, 2 och 3 bedms ha
bring p uppvisande av bristande relevanta kunskaper i matematik och naturvetenskap. Omrde 3 bedms ha
bring p studenternas uppvisade av bristande frankring i mnet.
Dessa omrden analyseras nedan och i avsnittet drefter anges de tgrder som vidtagits, grupperade p samma
stt. Dokumentation fr samtliga refererade tgrder terfinns p webbsidan:
http://www.idt.mdh.se/UKA/uppf_hogskoleingenjor_flygteknik.
1. Kursutformning
Fr att stadkomma ett brett kunnande inom flygteknik krvs att studenterna fr mjlighet att ta del av anpassad
kurslitteratur, aktuell forskning liksom beprvad erfarenhet inom relevanta fretag. Samverkan med fretag och
gstfrelsningar utnyttjas redan, men utrymme fr frbttringar kan urskiljas. Moment dr skning och
bearbetning av litteratur utifrn strre tekniska problemstllningar kan frstrkas.
Idag visar studenterna sina matematiska och naturvetenskapliga kunskaper frmst via tentamina. Mindre
rkneuppgifter i samband med tentamina skerstller att studenterna har grundlggande matematiska och
naturvetenskapliga kunskaper, men detta kan inte anses tillrckligt fr att studenten sjlvstndigt ska kunna
definiera och lsa flygtekniska problem i ett strre sammanhang med hjlp av matematiska och
naturvetenskapliga verktyg. Generellt ser vi sledes ett behov av att ka antalet examinationsmoment i
programmet dr studenterna fr visa frdjupade matematiska och naturvetenskaplig frdigheter i samband med
strre arbetsuppgifter i form av laborationer, projekt och sjlvstndig arbeten. Undervisningen behver utformas
s att den ger en aktiv djupinlrning dr studenterna sjlvstndigt vas i att hrleda, diskutera och presentera
matematiska och naturvetenskapliga lsningar p tekniska problem i en fr programmet naturlig kontext.
2. Examinationsformer
Idag examineras studenterna med avseende p detta ml huvudsakligen genom tentamina i form av exempelvis
rkneuppgifter inom det flygtekniska omrdet samt genom laborationer, projekt och grupparbeten. Men fr att
skra bde den breda kunskapen inom flygteknik och kunskapen nr det gller relevant matematik och
naturvetenskap behvs en anpassning av examinationens innehll och utformning srskilt i samband med strre
arbetsuppgifter ssom laborationer och projekt p olika frdjupningsniver under programmets gng. Detta
kommer att krva revidering av kursplaner samt kursutveckling fr srskilt utvalda kurser frdelade ver de tre
programren.
314
rende 14 Bilaga 2
/
3. Vetenskaplig metod och skrivande
De flesta av de sjlvstndiga arbetena som var med i granskningen har fokuserat p resultat i ett sammanhang
dr matematiska och naturvetenskapliga inslag inte var ndvndiga fr att n fram till resultat. Merparten av de
granskade arbetena var frlagda p fretag dr resultaten har handletts och granskats. Fretagen har varit njda
med resultatet, vilket i vissa fall kan ha pverkat handledarens bedmning, trots att den akademiska kvaliteten
och hjden p rapporterna i vissa fall uppenbarligen blivit lidande. Den dvarande kursplanen fr
examensarbetet fokuserade p ett resultat i form av en teknisk rapport snarare n en vetenskaplig dito, ngot som
pverkat bedmningen av arbetets frankring i mnet. Mjligheter att koppla de sjlvstndiga arbetena till
forskningslitteraturen och beprvad erfarenhet, och drigenom uppvisa brett kunnande inom flygteknik, samt
ven att utnyttja matematiska/naturvetenskapliga modeller och teori, br i hgre grad prioriteras och fokuseras,
inte bara nr det gller examensarbeten, utan ven i kursmoment som fregr dessa.
tgrder
tgrderna fr att skerstlla mluppfyllelsen avseende studenternas breda kunnande inom det valda
teknikomrdet, anvndandet av relevant kunskap i matematik och naturvetenskap och en bttre frankring i
mnet behandlas hr kopplade till de tre observerade problemen enligt ovan.
1. Kursutformning
Programmet har mnga laborativa inslag samt projekt, men formerna fr dess genomfrande har revideras fr att
strka studenternas frankring och bredd inom det flygtekniska omrdet, samt va upp deras frmga att
anvnda relevanta matematiska och naturvetenskapliga verktyg d flygtekniska problem bearbetas.
Ett flertal kurser med projekt eller laborationsmoment genomfrs s att studenterna ges strre mjlighet till
reflektion och aktivt egenarbete i ett flertal kurser, vilket frvntas ge frbttrad djupinlrning. Lrare kommer
att uppmuntras till vidareutbildning inom omrdet, exempelvis genom att g kursen Kreativ Kursdesign
PEA908 [13] som ges av PIL p hgskolan.
Sammantaget har frndringar av kursinnehll och lrandeml fr mluppfyllelse skett i fljande kurser:

Undervisningsformerna fr kursen har setts ver i syfte att ge studenterna mjlighet att exempelvis trna aktivt
kunskapsskande och kritisk reflektion enskilt och i grupp ngot som ger studenterna en bredare kunskap i
mnet.
FLA203 (f.d. MFL014) Flygplandrift och underhll I [3]
Kursens innehll och undervisningsformer har setts ver dr forskningsrapporter om industriell praxis lagts in
liksom moment kring artificiell intelligens relaterat till flygplansunderhll. Seminarier och studiebesk har lagts
till i undervisningsformerna. Svl seminarier som studiebesk har fr avsikt att ka kraven p studenternas
frmga att kunna kommunicera sitt kunnande inom flygteknik.
FLA304 (f.d. MFL020) Flygplandrift och underhll II [4]
Kursens innehll och undervisningsformer har setts ver och problembaserat lrande kommer att anvndas inom
ramen fr projektarbetet som ingr i kursen. ven i denna kurs har moment av studiebesk lagt in fr att
ytterligare bredda studenternas kunnande inom flygteknik.
Uppgifterna i dessa kurser utgr frn en relevant problemformulering, fljt av en studentdriven
problemlsningsfas. Genom att stlla matematiska och naturvetenskapliga frgor kring olika tekniska
problemformuleringar, ska studenterna steg fr steg bearbeta problemen, vilket t.ex. innefattar
handledningsmten, litteraturskning, metodval, analys och diskussion, och i slutnden redovisning av
kompletta lsningar via olika examinationsformer som rapportskrivning, presentation och opponering. Initialt,
innan ett projekt startas, ska de ven ta fram ett mindre PM om hur de har tnkt lgga upp arbetet vilket ger en
indikation p hur insatta de r i mnet och drmed hur de br handledas enligt rdande behov.
Fr att ytterligare mta upp svagheterna d det gller matematik och naturvetenskap kommer statistikdelen i
kursen Kvalitet och underhllsteknik att utvecklas och ligga till grund fr de efterkommande underhllskurserna.
Kursen ingr frn och med lsret 2015 i rskurs 2 av programmet. Denna kurs kommer t.ex. att frbereda
315
rende 14 Bilaga 2
/
studenter fr att kunna utfra mer matematiskt inriktade sjlvstndiga arbeten framfrallt inriktade mot
underhllsomrdet.
Sttet att examinera laborationer och projekt har frbttrats. Vid strre projektarbeten som utfrs i grupp
tillmpas, frutom traditionell redovisning med rapporter och presentationer, alltid en muntlig tentamina med
kursansvarig lrare. I fljande kurser har frndringar av examinationsformerna beslutats fr att ka inslagen av
PBL och skerstlla uppfyllande av examensmlen i enligt med ovanstende analys.
FLA206 (f.d. MFL009) Flygmotorteknik [2]

Examinationsformerna fr kursen har setts ver och tentamen har minskat i omfattning till frmn fr ett
projektarbete inom kursens ram dr studenterna ges mjlighet att trna sin frmga att anvnda relevanta
matematiska och naturvetenskapliga verktyg i relation till flygtekniska problem samt att ka sitt breda kunnande
inom omrdet genom att lra sig att aktivt ska information p egenhand.
Examinationsformerna fr kursen har setts ver och ett projekt har lagts in i kursen dr studenterna ges strre
mjlighet till reflektion och egenarbete fr att p detta stt stadkomma en frbttrad frstelse fr kopplingen
mellan teknikomrdets bredd och adekvata matematiska och naturvetenskapliga kunskaper.
Examinationsformerna fr kursen har setts ver fr att ge en frbttrad djupinlrning och vning av
vetenskapligt skrivande genom infrandet av en strre vningsuppgift som skall rapporteras skriftligen.
3. Vetenskaplig metod och skrivande
I programmets tredje r infrs en ny metodkurs, vilken utgr ett obligatoriskt frkunskapskrav fr att f utfra
examensarbetet [11]. Kursen avser bl.a. ge frdjupade kunskaper i vetenskapsmetodik, kritisk granskning, och
vetenskapligt uppsatsskrivande. Ett av kursmomenten r direkt inriktat p att skriva en specifikation eller frslag
p ett konkret examensarbete inom flygteknik, inklusive motivation, bakgrund, hypotesformulering, metod och
frvntade resultat. Ett antal relevanta vetenskapliga referenser ska ven citeras i denna specifikation. Ett
huvudsyfte med denna uppgift r att p ett konkret stt frmedla vad som knnetecknar ett vetenskapligt
frhllningsstt och att bygga varje arbete p en solid vetenskaplig grund. ven kurser tidigare i programmet har
getts nya inslag fr att frankra den vetenskapliga metoden och skrivandet hos studenterna.
FLA102 (f.d. FLA101) Introduktion till flygteknik [6]

Lrandeml i kursen har reviderats och lrandeml som innefattar krav p att kunna redovisa vetenskapliga
metoder inom flygteknikens omrde samt att kunna skriva akademiskt rapport inom omrdet har lagts till.
Lrandeml i kursen har lagts till som innefattar krav p att kunna skriva en vlstrukturerad akademisk rapport
och redogra fr aktuell forskning och industriella metoder inom omrdet.
Lrandeml i kursen har reviderats och lagts till som innefattar krav p att kunna skriftligt rapportera och visa p
forskning inom omrdena aerodynamik och flygmekanik.
FLA203 (f.d. MFL014) Flygplansdrift och underhll I [3]
Lrandeml i kursen har reviderats och lagts till som innefattar krav p att kunna redogra fr aktuell forskning
och industriell praxis inom flygplansunderhll och att kunna skriva en akademisk rapport inom ett givet mne.
Lrandeml i kursen har reviderats och lagts till som innefattar krav p att kunna kritiskt granska vetenskapliga
artiklar och diskutera dessa i relation till aktuell forskning inom flygmiljomrdet.
FLA307 (f.d. FLA302) Examensarbete i Flygteknik [11]
hgskoleingenjrsexamina och dr kraven p vetenskapligt frhllningsstt frtydligats.
Alla ovanstende kursfrndringar syftar till att frbttra studenternas frmga att frankra sina sjlvstndiga
arbeten inom mnet och att kunna frmedla detta i sin rapport.
316
rende 14 Bilaga 2
/
Fr hgskoleingenjrsexamen skall studenten visa frmga att kritiskt och systematiskt anvnda kunskap samt att
modellera, simulera, frutsga och utvrdera skeenden med utgngspunkt i relevant information.
Urvalet)av)sjlvstndiga)arbeten)visar)att)flera)studenter)har)bristande)frmga)att)kritiskt)och)systematiskt)
anvnda)kunskap)ven)om)andra)uppvisar)hg)och)i)enstaka)fall)mycket)hg)mluppfyllelse.)Flera)studenter)i)
urvalet)har)ven)bristande)frmga)att)modellera,)simulera,)frutsga)och)utvrdera)skeenden.)ven)i)detta)
avseende)visar)andra)frmga)eller)god)frmga.)Sjlvvrderingen)indikerar)dock)att)frutsttningar)finns)fr)hg)
mluppfyllelsen.)Flera)kurser)beskrivs)dr)studenterna)ges)goda)mjligheter)att)va)sin)frmga)inom)omrdet,)till)
exempel)fr)de)bygga)och)flyga)ett)modellflygplan.)I)andra)kurser)vas)och)examineras)frmgan)p)mer)
traditionella)stt.)
)
Analys
Hr fljer vr analys ver bristerna med avseende p det tredje mlet angivet ovan. Vi har gjort analysen att
studenternas bristande frmga att kritiskt och systematiskt anvnda kunskap beror p fr liten variation i
undervisnings- och examinationsformer i programmet. Genom att anvnda mer PBL-baserade inslag i
undervisningen strks studenternas frmga att kritiskt och systematiskt anvnda sig av kunskap inom
mnesomrdet. PBL-undervisning och laborationer ger ocks bttre mjligheter att trna frmgan att modellera
och simulera tekniska problem samt att frutsga och utvrdera skeenden om de genomfrs p rtt stt. Det
ppekande som tyder p en ojmn bedmning av examensarbeten har vi hrlett till otydliga examinationskriterier
fr examensarbeten samt den differentierade syn som handledarkollegiet har p examensarbetets form och
frvntade resultat. Vi har identifierat tre problemomrden; 1. Kursutformning och 2. Projekt- och
laborationsgenomfrande. 3. Handledning och examination av examensarbeten. Bde omrde 1 och 2 anses ha
bring p bde den bristande frmgan att kritiskt och systematiskt anvnda kunskap och den bristande frmgan
att modellera, simulera och frutsga och utvrdera skeenden. Omrde 3 anses ha bring p den ojmna nivn p
examensarbeten.
Dessa punkter analyseras nedan och i avsnittet drefter anges de tgrder som vidtagits grupperade p samma
1. Kursutformning
De flesta kurserna i programmet r utformade enligt den traditionella frelsningsmodellen. Utvrderingar av
enskilda kurser visar att undervisningsformen r uppskattad av flertalet studenter. Det r dock inte tydligt i
vilken omfattning studenternas frmga att kritiskt och systematiskt anvnda kunskap utvecklas genom denna
undervisningsform. Fr att frstrka dessa kunskaper br undervisningsformerna i programmet utvecklas,
undervisningen behver i strre omfattning utformas s att den ger studenten mjlighet att kritiskt och
systematiskt frutsga och utvrdera tekniska skeenden.
2. Projekt- och laborationsgenomfrande
Ett antal kurser innehller projekt, som redovisas skriftligt. En brist r dock att skriftligt opponentskap inte sker
p utfrda projekt ngot som skulle trna studenterna i ett kritiskt frhllningsstt. I programmet ingr ett antal
laborationer, vars syfte r att ka studenternas frstelse fr mnesomrdet flygteknik. Momenten r utformade
utifrn idn att studenterna ska ges vning i att simulera, frutsga och utvrdera olika flygtekniska processer
och skeenden. Ett konstaterat problem r att de inte i tillrcklig grad getts frutsttningar fr att bereda
laborationerna innan de genomfrs ngot som begrnsar mjligheterna att i frvg frutse och till slut utvrdera
skeendet.
3. Handledning och examination av examensarbeten
Inom lrarkollegiet har det till viss del funnits en differentierad syn p hur handledning skall bedrivas,
examensarbeten bedmas och utbildningsmlen tolkas. Bristen p tydliga bedmningskriterier har orsakat en
ojmn bedmning av de individuella arbetena. Den dvarande kursplanen fr examensarbetet betonade vikten av
317
rende 14 Bilaga 2
/
ingenjrsmssig problemlsning. Examensarbetet sgs i och med detta ibland mer som en strre tekniskt
orienterad projektkurs i programmet och inte som en kurs som dr fokus lg p att ta fram en god vetenskaplig
och akademisk rapport. Allt fr stort fokus har i bedmningarna legat p att granska de praktiskt/tekniskt
tillmpbara resultaten vilket medfrt att det vetenskapliga frhllningssttet har kommit i andra hand.
tgrder
tgrderna fr att skerstlla mluppfyllelsen avseende studenternas frmga att kritiskt och systematiskt
anvnda kunskap samt att modellera, simulera, frutsga och utvrdera skeenden behandlas hr kopplade till de
tre observerade problemen enligt ovan. tgrderna syftar ocks till att skerstlla en hg och jmn niv p
examensarbeten inom mnesomrdet.
1. Kursutformning
Styrdokumenten i form av kursplaner har reviderats med syfte att tydliggra lrandemlen och progressionen i
de olika kurserna i programmet. Kurserna har utformats s att studenterna ges strre mjlighet att utveckla ett
systematiskt och kritiskt tnkande. Inslagen av vetenskapliga texter (artiklar, rapporter, bokkapitel etc) har drfr
att kat i de kurser dr det r motiverat. Lrandemlen fr examensarbetet ger en kad betoning p
vetenskaplighet. Lrare kommer att uppmuntras till vidareutbildning inom omrdet, exempelvis genom att g
kursen Kreativ Kursdesign PEA908 [13] som ges av PIL p hgskolan.
FLA206 (f.d MFL009) Flygmotorteknik [2]

Ett problembaserat projekt har lagt in i kursen dr studenterna ska analysera datavrden och fresl lmpligt
motorval.
FLA205 (f.d FLA201) Flygsystemteknik [10]
Kursen har utvecklats med tillgg av ett problembaserat projekt fr projektering av en flygfarkost.
FLA304 (f.d MFL020) Flygplandrift och underhll II [4]
Innhllet i kursen har setts ver och ett problembaserat projekt har lagts till dr studenterna arbetar med
processer fr kvalitetsrevisioner.
FLA306 (f.d MFL015) Flygmiljteknik [5]
Undervisningsformerna fr kursen har setts ver och frelsningar, seminarier och studiebesk syftar till att
studenterna aktivt ges utrymme att trna kunskapsskande, samarbete, diskussion, argumentation samt kritisk
reflektion enskilt och i grupp.
FLA307 (f.d FLA302) Examensarbete i Flygteknik [11]
hgskoleingenjrsexamina och dr kraven p vetenskapligt frhllningsstt frtydligats. De nya kraven p en
rapport av vetenskaplig karaktr krver att studenterna antar ett mer systematiserat frhllningsstt till relevant
teori samt att de analyserar sina resultat kritiskt och stter dem i relation till tidigare utfrda arbeten och
industriell praxis.
2. Projekt- och laborationsgenomfrande
I kurser som innehller projekt har obligatoriskt opponentskap infrts med syfte att trna studenternas kritiska
tnkande. Opponentskapet ska vara av bde skriftlig och muntlig karaktr tfljt av respons p rapporten frn
projektansvarig lrare.
Krav har infrts p att laborationer ska inledas med skriftligt PM dr studenterna ska ange syftet med
laborationen, beskriva hur den kommer att genomfras och redovisa hypotes om frvntat preliminrt resultat.
Studenterna har p detta stt blivit delaktiga i laborationsuppgifterna och uppntt en kad frmga att frutsga
och utvrdera skeenden.
318
rende 14 Bilaga 2
/
FLA206 (f.d MFL009) Flygmotorteknik [2]

Innehllet i kursen har setts ver och ett problembaserat projekt har lagts in dr studenterna uppmuntras till
kritiskt tnkande. Inom ramen fr projektredovisning krvs att studenterna opponerar p andra studenters
rapporter.
FLA205 (f.d FLA201) Flygsystemteknik [10]

rapporter.
FLA103 (f.d MFL017) Mnskliga faktorerna [8]

rapporter.
FLA304 (f.d MFL020) Flygplandrift och underhll II [4]

rapporter. Kursen har nu ocks opponentskap i form av en kvalitetsrevision av andra studenters projektarbete
inlagd i kursplanen.
3. Handledning och examination av examensarbeten
Kursplanen fr examensarbetet skrivits om med lrandeml som mer tydligt fokuserar p att de sjlvstndiga
arbetena ska vila p vetenskaplig grund [11].
Fr att skra kvaliteten p de sjlvstndiga arbetena s har en ny reviderad kvalitetsskrad process fr hantering
av examensarbeten infrts p akademin (Beslut och underlag fr denna terfinns i [1]). De huvudsakliga
frndringarna i denna process r; (i) Infrande av ett specifikt examinationsmoment fr problemformulering,
metod och bakgrund, i form av ett seminarium dr studenterna fr presentera och bli bedmda. (ii) Infrande av
en examinationskommitt dr examinatorn tillsammans med examinatorer fr andra examensarbeten i grupp
bedmer och opponerar p rapport och presentation, samt (iii) strukturering av kursen med gemensamma startoch slutdatum.
En gemensam bedmningsmall [16] specifikt anpassad fr hgskoleingenjrsexamina har tagits fram och
beslutats vid akademin. Denna kommer att glla fr o m hstterminen 2014 och konkretiseras med specifika
detaljer fr flygteknik. Denna bedmningsmall r utformad fr att garantera mluppfyllnad med avseende p de
nationella examensmlen. Dessa tgrder har till syfte att lyfta fram vikten av de akademiska kraven p de
sjlvstndiga arbetena mot bakgrund av den starka industriella kopplingen p examensarbetena inom flygteknik.
Kompetensen hos lrarstaben som helhet med avseende p handledning hjs. Fr att en lrare ska f verka som
handledare (frn Mlardalens hgskolas sida) eller examinator fr ett examensarbete inom flygteknik r det ett
krav att lraren har genomgtt relevant handledarutbildning motsvarande kursen PEA902 Att handleda och
examinera uppsatser och examensarbeten p grundoch avancerad niv [12] som ges av enheten fr Pedagogik,
IKT och Lrande (PIL) p Mlardalens hgskola.
I de fall dr en strre del av handledningen sker externt p ett fretag ska vederbrande handledare frn
fretagets sida g en kurs [15] rrande sin roll i relation till den akademiska handledaren frn hgskolan. I detta
ingr att ytterligare frstrka kontakten med handledaren frn hgskolan fr uppfljning och avstmning
gentemot mlen fr arbetet i enighet med kursmlen i den nya kursplanen.
Alla ovanstende tgrder skall skerstlla att examensarbeten inom Flygteknik i fortsttningen skall hlla en
hg och jmn niv.
319
rende 14 Bilaga 2
/
Fr hgskoleingenjrsexamen skall studenten visa frmga att muntligt och skriftligt redogra fr och diskutera
information, problem och lsningar i dialog med olika grupper.
Urvalet)av)sjlvstndiga)arbeten)visar)att)mnga)studenter)har)bristande)frmga)att)skriftligt)redogra)fr)och)
diskutera)information,)problem)och)lsningar.)Studenterna)i)urvalet)visar)dremot)verlag)frmga)att)redogra)
fr)och)diskutera)information,)problem)och)lsningar)i)dialog)med)olika)grupper.)Sjlvvrderingen)beskriver)att)
den)muntliga)frmgan)att)redogra)fr)och)diskutera)information,)problem)och)lsningar)vas)och)examineras)
p)ett)sdant)stt)att)det)r)troligt)att)hg)mluppfyllelse)ns.
Analys
Vi har gjort analysen att studenternas bristande skriftliga frmga i examensarbetena beror p att de inte i
tillrcklig grad har trnats i vetenskapligt skrivande tidigare i programmet. Hr fljer vr analys ver bristerna
med avseende p det femte mlet angivet ovan. Vi har identifierat tv problemomrden; 1. Kursutformning, 2.
Examinationsformer. Bde omrde 1 och 2 anses ha bring p den bristande frmgan att skriftligt redogra fr
och diskutera information, problem och lsningar.
Dessa punkter analyseras nedan och i avsnittet drefter anges de tgrder som fresls grupperade p samma
1. Kursutformning
I de flesta kurserna i programmet ingr uppgifter, som innebr att studenterna enskilt eller i grupp ska lmna in
skriftliga dokument i form av PM, inlmningsuppgifter samt projekt- och laborationsrapporter. Fokus har lagts
p den tekniska lsningen vilket har inneburit att man i stor grad har frbisett den vetenskapliga delen av
skrivandet samt sprkanvndandet. Information och anvisningar om vilka krav som stlls p texterna varierar
och br gras mer enhetliga och tydliga i programmets kurser. Frutsttningarna fr hur kraven p det
vetenskapliga skrivandet ska utformas i olika kurser faststlls i respektive kursplan. Realiseringen av
kursplanernas lrandeml i konkreta studieanvisningar blir drmed avgrande fr vilka riktlinjer som ges fr det
vetenskapliga skrivandet.
De flesta kurserna examineras genom skriftliga salstentamina. Frgor av karaktren analys, syntes och vrdering
mste stlla krav p att svaren formuleras som vetenskaplig text. PM, rapporter och andra typer av
inlmningsuppgifter kan uppfylla de vetenskapliga kraven genom att tydliga regler fr struktur, disposition,
formalia och opponentskap anges i studiehandledningen. Frutsttningarna fr att texterna ska kunna uppfylla
faststllda minimikrav r att berrda lrare ger respons p studenternas arbeten. Alla dessa ovanstende saker har
inte i tillrcklig grad genomfrts i programmets kurser.
Nr det gller examensarbetet r det viktigt att kraven p rapporten r preciserade och formulerade i kursplan
och studiehandledning.
tgrder
tgrderna fr att frbttra mluppfyllelsen avseende studenternas frmga att skriftligt redogra fr och
diskutera information, problem och lsningar behandlas hr kopplade till de tv observerade problemomrdena
enligt ovan.
1. Kursutformning.
Styrdokumenten i form av kursplaner och studiehandledningar fr kurser med skriftlig inlmning har reviderats
med syfte att utveckla lrandemlen vad avser frmgan att skriftligt redogra fr och diskutera information,
problem och lsningar. Studiehandledningarna kompletteras med anvisningar och modeller fr det vetenskapliga
skrivandet. Kraven p vetenskapligt skrivande i olika kurser hjs genom tydligare och mer vetenskapligt
320
rende 14 Bilaga 2
/
fokuserade anvisningar fr skriftliga moment. Skriftligt och muntligt opponentskap formaliseras och blir
obligatoriska examinationsmoment i relevanta kurser. Vi har beslutat anvnda oss av kompetens frn
hgskolebiblioteket inom ramen fr kurser dr vetenskapligt skrivande frekommer och p det sttet f en
progression i frdighetstrningen gllande skrivande.

Lrandeml i kursen har lagts till som innefattar krav p att kunna skriva vlstrukturerad akademisk rapport.
FLA102 (f.d. FLA101)
Introduktion till flygteknik [6]Lrandeml i kursen har reviderats och lrandeml som innefattar krav p att
kunna redovisa vetenskapliga metoder inom flygteknikens omrde samt att kunna skriva akademiskt rapport
inom omrdet har lagts till.
FLA103 (f.d. MFL017) Mnskliga faktorerna [8]
Kursens lrandeml har reviderats och krav p vetenskaplig rapport har lagts till.
FLA203 (f.d. MFL014) Flygplandrift och underhll I [3]
Lrandeml i kursen har reviderats och lagts till som innefattar krav p att kunna skriva en akademisk rapport
inom ett givet mne.
FLA304 (f.d. MFL020) Flygplandrift och underhll II [4]
Kursens examinationsmoment innehller en projektrapport dr krav stlls p att skriva en akademisk rapport.
DVA223 Information Kunskap Vetenskap Etik
Denna kurs har lagts till i programmet och innehller moment dr det akademiska skrivandet trnas och
examineras. Kursen ligger ocks som frkunskapskrav till examensarbetet.
Generellt efterstrvas att examinationsuppgifterna ska n de hgre niverna i kunskapstaxonomin fr att
drigenom ka studenternas inslag av vetenskapliga texter som examinationsmoment i utbildningen. Principen
att de skriftliga uppgifter som lraren begr in ska tfljas av respons, kommer att skrivas in i
studiehandledningar fr berrda kurser. Vidare kommer det att stllas krav p att studenterna ska ha genomgtt
en vetenskaplig metodkurs innan examensarbetet fr pbrjas. Fr kurser som innehller laborationer och
projekt, ska tydligt framg vilka bedmningskriterier som gller fr opponentskap och skriftliga dokument.
En skrivguide och rapportmall [14] har tagits fram fr att exemplifiera hur dispositionen fr en vetenskaplig text
kan se ut och hur man skriver en sdan.
321
rende 14 Bilaga 2

Akademisk
titel/
Anstllningens
inriktning
Undervisnin
g grundniv
inom h.omr.
(% av heltid)
Tid fr
forskning
(% av
heltid)
Namn
Kommentar
Lrarexamen
Anst
ll.
omfat
tn
(%)
100
100
Adjunkt
Adjunkt
Flygteknik
Flygteknik
100
100
0
0
Flygteknik
Lrarexamen
60
60
Tommy Nygren
Mirko
Senkovski
Karlsson
Per Schlund
Flygteknik
Lrarexmamen,
Flyginstruktr (CRI)
20
20
Kjell-ke Brorsson
Flygteknik
20
20
Odd Romell
Programsamordnare 10%
Programsamordnare,
10%,
mnesansvarig 5%
Skall pbrja forskarutbildning p
halvtid.
Gstfrelsare, fd lektor och
dekan.
Timanstlld MDH, i vrigt
anstlld p Saab.
Adjunkt
Doktor
Ekonomi
PhD,
Fd
adjungerad
professor
Docent
Fysik
Ingenjr
Flygmotorte
knik
Ingenjr
Avionik
Adjungerad
professor,
PhD
Flygteknik
40
40
Jacob Brynolf
Flygteknik
10
10
Ivar stberg
Gstlrare, ingenjr Recotech
Flygteknik
10
10
Lars dn
Gstlrare, fd ingenjr SAS
Robotik/Avionik
20
15
Fredrik Bruhn
Bruhnspace. Arbetar med att

skapa
forskningsbas
till
programmet samt kan anvndas
som
resurs
i
examinationskommitter
vid
examensarbeten.
322
rende 14 Bilaga 2
PhD
Produktoch
processutveckling
100
80
Farzaneh
Ahmadzadeh
PhD
PhD
PhD
PhD
PhD
Elektronik
Elektronik
Avionik
Ej faststllt
Forskare
100
100
100
100
100
20
20
50
50
5
50
50
50
50
75
Magnus Otterskog
Martin Ekstrm
NoName
NoName
Severine Sentilles
323
exmanesarbeten.
Ny resurs som r tnkt att
undervisa
delar
av
underhllskurser i flygteknik.
Nyrekrytering, intervjuer pgr

Nyrekrytering, utlyses ht-14
Kursansvarig
examensarbetskursen.
rende 15 Bilaga 1
1 (4)
rende MDH 1.1.4-452/12
2014-09-11
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppfljning av kandidatexamen i innovationsteknik
dr Universitetskanslersmbetet (UK) fattat beslut
om bristande kvalitet
Bakgrund
2013 beslut om bristande kvalitet fr kandidatexamen i
innovationsteknik vid MDH. Beslut om bristande kvalitet
benmns ocks som ifrgasatt kvalitet.
examen.
kandidatexamen i innovationsteknik har Akademin fr
innovation, design och teknik (IDT) nu inkommit till
324
rende 15 Bilaga 1
2 (4)
rendet.
uppfljningsarbetet, deltagit. Akademichef har fortlpande
akademiverskridande i de aktuella uppfljningsrendena.
UFO har arbetat fram tidplan fr akademins avrapportering till
utskott och nmnd.
analys och tgrdsplan samt lgesrapport. Fr lgesrapporten
beslutade nmnden den 5 juni 2014:

att i analysoch tgrdsredovisningen till UK redovisa

hnvisning till dokument, frslagsvis kursplaner, som
styrker innehllet i de teknikkurser som tillfrts det nya
innovationsprogrammet
att i analysoch tgrdsredovisningen till UK redovisa

tgrder som skerstller att de nationella
examensmlen i sin helhet ingr som kriterium fr
bedmning av examensarbeten
att i kommande slutrapport till nmnden komplettera

konsekvensanalysen gllande att behlla aktuell
ifrgasatt examen med aspekterna; redovisade resultat
frn utbildningen samt lrarkompetens

Alternativa beslut
Fakultetsnmnden har att fatta beslut om att godknna
frslag till akademin p kompletteringar eller andra
frndringar.
325
rende 15 Bilaga 1
3 (4)
Konsekvensanalys
som helhet.
vervganden
ml. Kritiken avser examensml 1 som bland annat formulerar
krav om kunskap och frstelse fr huvudomrdets
vetenskapliga grund. Bedmargruppen har i sitt yttrande fr
detta ml uttryckt specifik kritik gllande brister angende den
teknikvetenskapliga delen fr utvrderad kandidatexamen i
innovationsteknik.
bedmargruppen framfrt.
I lgesrapporten redovisas konkreta tgrder som genomfrts
eller planeras genomfras inom utsatt tidsram. De redovisade
tgrderna har ocks tydlig utgngspunkt i bedmargruppen
kritik om att utbildningen saknar tillrckligt med teknikinslag.
Flertalet av de tgrder som redovisas har ocks hnvisning till
dokumentation som styrker frndringarna i utbildningen. I
lgesrapporten saknas dock hnvisning till dokument som
styrker teknikinnehllet i de teknikkurser som tillfrts det nya
innovationsprogrammet. Av slutrapporten framgr att detta r
tgrdat d tydlig hnvisning till kursplaner nu finns fr dessa
kurser.
I lgesrapporten finns vergripande tidplan p plats. D
inrttande av nytt innovationsprogram r absolut frutsttning
fr tgrder i utbildningen, hnvisas fljdriktigt till tidplan fr
programmets inrttande.
Nmnden efterfrgade vid tillfllet fr beslut om analys och
tgrdsplan att akademin ska redovisa tgrder som skerstller
326
rende 15 Bilaga 1
att de nationella examensmlen ingr som kriterium fr

bedmning av examensarbeten. Det framgr av lgesrapporten
att akademin vidtagit tgrder gllande examination fr det
delml dr utbildningen rnt kritik. Lgesrapporten visar dock
inte att akademin vidtagit tgrder fr examination d det gller
de nationella examensmlen som helhet. I slutrapporten r
detta emellertid tgrdat av akademin d lrandeml fr
examensarbetskursen nu har grund i de nationella
examensmlen.
Akademins konsekvensanalys gllande att avveckla respektive
behlla aktuell ifrgasatt examen utgr frn akademins
stllningstagande att aktuell ifrgasatt examen ska behllas och
drmed frsvaras. Fr var och en av aspekterna;
studentefterfrgan, arbetsmarknadsbehov och FUS-relevans,
argumenterar och motiverar akademin fr att aktuell examen r
relevant fr MDH. Fr de efterfrgade aspekterna; redovisade
resultat frn utbildningen samt lrarkompetens, redovisar
akademin i lgesrapporten ingen analys. I slutrapporten r nu
detta tgrdat.
327
4 (4)
rende 15 Bilaga 2
Universitetskanslersmbetets kvalitetsutvrderingssystem 20112014

Mall fr uppfljning kandidatexamen
Lroste: Mlardalens hgskola
Utvrderingsrende: 411-53-14
Innovationsteknik
Examen: Kandidat

reviderad mars 2014)
mluppfyllelse.
Analysen och tgrdsredovisningen i mallen fr uppfljningen ska laddas upp i UK-mbetet
Direkt. Tillvgagngssttet r detsamma som fr sjlvvrderingarna, se anvndarmanualen fr UKmbetet Direkt.
1
328
rende 15 Bilaga 2
Analys:
I bedmargruppens utltande fr huvudomrdet innovationsteknik fr examensml 1 Kunskap och
frstelse omdmet bristande kvalitet. Den ptalade kritiken ligger i att utbildningen brister i den
teknikvetenskapliga delen, och bedmargruppen skriver i sitt utltande: Utbildningen
innovationsteknik r i grunden ett icke-tekniskt program. Programmet har inget grundlggande block
av matematiskt-naturvetenskapliga-tekniska kurser. Bedmargruppen gr sledes bedmningen att en
filosofie kandidatexamen i innovationsteknik frutstter ett strre inslag av en teknikvetenskaplig bas.
Huvudomrdet innovationsteknik och dess tillhrande Innovationsprogram r, i likhet med mnga
andra tvrdisciplinra mnesomrden/utbildningar, svrt att placera i ett givet fack. Innovationsteknik
p MDH springer historiskt ur mnet maskinteknik nr det inrttades i brjan av 2000-talet, och vxte
fram med ambitionen att lnka samman mnniska, teknik och organisation (MTO-perspektivet).
mnet syftar till att ka kunskapen om innovationsprocesser, d.v.s. om frutsttningar fr
innovationers tillblivelse, utveckling och genomfrande, men ven om deras betydelse. Programmet
har inte ambitionen att vara en ingenjrsutbildning. Istllet, inom ramen fr en generell filosofie
kandidatexamen, positionerar sig programmet i skrningspunkten mellan omrdena teknik, design,
samhllsvetenskap och fretagsekonomi. Sedan starten av Innovationsprogrammet 1998 r det dock
mjligt att se att utbildningen har glidit ifrn sin ursprungliga ambition genom att man har tappat
kopplingen till att vara tydligt positionerat som en teknikrelaterad utbildning.
Fr att svara upp mot UKs kritik om bristande mluppfyllelse har ett antal tgrder vidtagits. De
genomfrda tgrderna med relevans fr den ptalade bristen r:
Nedlggning av befintligt utbildningsprogram

Inrttande av nytt Innovationsprogram som inkluderar en teknikvetenskaplig bas
kad tillgng till lrarkompetens inom teknikvetenskap
Skerstlla vgen till examen
Nedan beskrivs mer ingende de planerade och genomfrda tgrderna. Dokumentation fr samtliga
refererade tgrder terfinns p webbsidan:
http://www.idt.mdh.se/UK/uppf_kandidat_innovationsteknik/
Planerade/genomfrda tgrder:
Studenter som erhller examen (filosofie kandidat) i huvudomrdet innovationsteknik gr det till den
allra strsta delen genom det treriga Innovationsprogrammet. Vid utvrderingstillfllet fanns formellt
fyra program med olika inriktningar, och som bedmargruppen konstaterade har endast en av
inriktningarna en tydlig teknikprofil (inriktning mot industridesign). Vr bedmning r att kritiken inte
kan bemtas med tgrder inom ramen fr den befintliga programstrukturen. Fakultetsnmnden vid
Mlardalens hgskola fattade drfr den 11 september 2014 beslut om att inrtta ett nytt
Innovationsprogram med start ht2015 (se bilaga 13 Inrttande av nytt Innovationsprogram), och i
samband med detta avveckla dagens befintliga Innovationsprogram.
Nya Innovationsprogrammet
I utbildningsplanen fr nya Innovationsprogrammet (se bilaga Utbildningsplan) faststlls att
mlsttningen med programmet r att studenterna skall kunna delta i, leda och p ett vetenskapligt stt
studera innovationsprocesser. Studiet av innovationsprocesser omfattar p s stt svl de tekniska,
organisatoriska och administrativa frutsttningarna fr innovationsarbete.
I det nya Innovationsprogrammet r en brande del att studenterna lr sig och utvecklas genom sjlva
grandet och anvnder teknik fr egna skapande syften (snarare n att bara vara konsument av frdiga
produkter). Detta ansluter till den framvxande s.k. Makers culture som kan ses som en fortsttning
p/modernisering av hantverkskulturen. Makers culture r ett av flera exempel p en rdande tendens
till svl demokratiserad som distribuerad innovation och ekonomisk utveckling, vilket utgr en viktig
del av den transformation industrin r p vg mot. Krnan i ett sdant frhllningsstt r att man
2
329
rende 15 Bilaga 2
anvnder ny teknik fr att uppmuntra till prototypskapande och innovation1. Med utgngspunkt i en
makers kultur handlar innovation (och entreprenrskap) svl om ekonomiska aspekter som om
frmgan att kunna nyttja ett tekniskt kunnande till att realisera koncept och skapa vrde och
drigenom betonas en starkare koppling till practice. Fr att uppn ovan nmnda mlsttning har en
ny programstruktur och ett batteri av kurser utvecklats (se bilaga Examensmatris) med en tydligare
teknikvetenskaplig profil. Konkretisering av ider krver i mnga fall tillmpning av teknikvetenskap
fr att utveckla och frverkliga produkter och tjnster. Det finns p s stt en naturlig koppling mellan
innovationsteknik och teknikvetenskap. Fem obligatoriska kurser om sammanlagt 37,5hp utgr
krnan i den teknikvetenskapliga basen. Tre av kurserna r inom mnesomrdet Produkt- och
processutveckling (Produktionsteknik och Additiv tillverkning 1 och 2), och de tv andra kurserna
grundar sig p mnesinnehll frn omrdet Naturvetenskapens didaktik (Teknik och vetenskapsteori
och Hllbar utveckling). Nedan beskrivs mer ingende de teknikvetenskapliga kurserna utifrn
lrandeml med relevans fr den teknikvetenskapliga delen.
Produktionsteknik, 7.5hp (fr kursplan se bilaga 2, PPU104)

Kursen ger kunskaper om tillverkningsmetoder och utrustning inom tillverkningsindustrin fr olika
produkttyper och material. Med relevans fr den ptalade bristen skall studenten kunna:
redogra fr innebrden av grundlggande begrepp inom tillverkningsteknik,

redogra fr hur materialegenskaper pverkas av tillverkningsmetoder,
beskriva de vanligaste tillverkningsmetoderna inom verkstadsindustrin,
redogra fr olika verktyg och verktygsproblematik,
redogra fr och frklara utfall, mtresultat och mtnoggrannhet,
redogra fr hur maskiner inom verkstadsindustrin fungerar och dessas mjligheter och
begrnsningar.
Additiva tillverkningsmetoder 1 och 2, 7.5 + 7.5 hp (fr kursplan se bilaga 11, PPU205)
Kursen ger kunskaper inom olika tekniker inom 3D-printing samt ger kunskap om de historiska och
aktuella material som anvnds. Vidare ska studenterna kunna tillmpa kunskaperna i konstruktionsinnovations- eller designprojekt. Med relevans fr den ptalade bristen skall studenten kunna:
redogra fr olika aktuella metoder inom additiv tillverkning,

anvnda programvaror fr redigering av digitala modeller samt skapa egna fysiska modeller,
anvnda 3D-skanning fr att digitalisera fysiska modeller,
bedma vilken additiv tillverkningsmetod som lmpar sig fr olika stadier i en produkts
framstllande,
redogra fr den globala utvecklingen inom additiv tillverkning.
(OBS! ytterligare lrandeml kommer att tillkomma innan slutversion skickas till UK i och
med utveckling av AT2)
Teknik och vetenskapsteori, 7.5hp (fr kursplan se bilaga 3, INO107)

Syftet med kursen r att introducera naturvetenskapens och teknikens karaktr som en social praktik. I
kursen ingr bde historiska-, nutida- och framtidsperspektiv samt mjligheter och begrnsningar med
naturvetenskap och teknik i ett lokalt och globalt perspektiv. Med relevans fr den ptalade bristen
skall studenten kunna:
redogra fr hur naturvetenskapens upptckter pverkat vr kultur och vrldsbild,

redogra fr naturvetenskapliga objekt, vrden och kunskapsml,
Se Open university: Innovation Report 2
3
330
rende 15 Bilaga 2
redogra fr teknikens srart som mnsklig aktivitet, de behov, drivkrafter och villkor som
legat till grund fr teknikens utveckling samt visa kunskap om hur dagens samhlle pverkar
natur, mnniska och milj,
definiera, beskriva och frklara teknikens uppgifter, relatera dem till system, komponenter och
konstruktioner inom teknik.
Hllbar utveckling - Socio-ekonomiska perspektiv i naturvetenskap, 7.5hp (fr kursplan se bilaga 1,

INO208)
Syftet med kursen r visa hur mnniskors aktiviteter pverkar miljn. Kursen har en stark
utgngspunkt i ett naturvetenskapligt perspektiv kombinerat med ocks etiska och
samhllsvetenskapliga perspektiv. Med relevans fr den ptalade bristen skall studenten kunna:
beskriva grundlggande och systemiska villkor fr konsekvenserna av mnniskans

verksamhet,
beskriva grundlggande hur ekosystem fungerar och frst begreppet biologisk mngfald,
beskriva vad miljproblem r, hur de uppkommer liksom hur de kan begrnsas.
I flertalet andra kurser finns ven enskilda teknikrelaterade lrandeml (se bilaga 14 Examensmatris).
Exempel p lrandeml:
Utifrn teorier i innovationsteknik beskriva och frklara skillnaderna mellan ett

produktorienterat tankestt jmfrt med ett tjnsteorienterat tankestt, samt vad dessa
tankestt fr fr konsekvenser fr vrdeskapande. (Kursen Processer fr vrdesakapande, fr
kursplan se bilaga 8, INO209)
Producera och utvrdera en produkt/tjnst baserat p ett identifierat behov. (Kursen
Konceptrealisering, fr kursplan se bilaga 6, INO326)
Utkad lrarkompetens
Som del av forskningsoch utbildningsmiljn Innovation och produktrealisering (IPR) r programmet
situerat i en stark teknisk kontext dr huvudomrdena Produkt- och processutveckling,
Innovationsteknik och Informationsdesign mts. Genom de frndringar som sker i samband med
inrttandet av nya Innovationsprogrammet knyts ny kompetens till programmet som bidrar till en
breddad resurs inom det teknikvetenskapliga omrdet (se nedan Tabell 1 Lrarkompetens).
Lrarresurserna r hmtade frn tv mnesomrden: Produkt- och processutveckling och
Naturvetenskapens didaktik. Dessa resurser r frmst planerade till de nyinrttade kurser som
presenterats ovan.
Skerstlla vgen till examen

Ytterligare en tgrd fr att skerstlla studenternas mluppfyllelse av examensml 1 r att i nya
Innovationsprogrammet reglera vgen till examen. Detta sker genom att behrigheten fr kursen
Examensarbete i innovationsteknik regleras gllande frkunskapskrav (se bilaga 14 Examensarbete).
Som tgrd har en ny kursplan inrttats som brjar glla fr.o.m. ht2017, dr frkunskapskraven r satta
till minst 60hp i innovationsteknik samt att studenten ska ha frvrvat 22.5hp inom huvudomrdet
Produkt- och processutveckling.
4
331
rende 15 Bilaga 2
Tabell 1. Lrarkompetens och lrarkapacitet

Analysen av frndringar i lrarkompetens och lrarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform motsvarande den som gjordes i sjlvvrderingen
vid utvrderingen. Tabellen syftar till att beskriva den huvudsakliga lrarkompetensen och lrarkapaciteten fr respektive utbildning. Det r drmed inte
ndvndigt att redovisa samtliga lrare som undervisar i en utbildning. Det str er dock fritt att ven redovisa lrare som vid detta r inte var verksamma p
ngon av niverna, fr att exempelvis ge en helhetsbild av er utbildningsmilj. Redovisningen grs per huvudomrde (generella examina) eller per
yrkesexamen. Utg frn lrarsituationen innevarande lsr.
Fyll i en och samma tabell fr bde grundniv (kandidat) och/eller avancerad niv (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i respektive
sjlvvrdering fr kandidat, magister och/eller master.
Observera att alla procentsatser avser heltid. Exempel (ta bort): Etta James anstllning om 100 % r frdelad ver undervisning och forskning om
sammanlagt 30 %. Resterande del, dvs. 70 %, av anstllningen r hon studierektor. Johnny Watsons anstllning om 75 % r frdelad ver undervisning p
grundniv (kandidat) 25 %, avancerad niv (magister och/eller master) 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman r anstlld 50 % och undervisar hela
denna anstllning p grundniv. Fr honom anges drfr 50 % i kolumnen Undervisning p grundniv. Sonny Boy Williamsson r timanstlld cirka 5 %
och undervisar hela denna anstllning p grundniv.
LRARKOMPETENS OCH LRARKAPACITET
Eventuella generella kommentarer
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat,
master, magister)
Anstllningens
inriktning
Professionskompetens
Anstllningens
omfattning
vid
lrostet
(% av
heltid)
Undervisning
motsvaran
de
grundniv
(kandidat)
inom
huvudomrdet (%
av heltid)
Undervisning
motsvarande
avancerad
niv (magister
och/eller
master) inom
huvudomrdet
(% av heltid)
5
332
Tid fr
forskning
vid
lrostet
(% av
heltid)
Namn
Kommentar
rende 15 Bilaga 2
Doktorand, Fil. Lic.

innovation och
design
Doktorand, Fil. Lic.
innovation och
design
Professor, Ek. Dr.
ekonomi
Innovationsteknik
100 %
20 %
0%
80 %
sa berg
Innovationsteknik
100 %
20 %
0%
80 %
Petra Edoff
Innovationsteknik
30 %
20 %
0%
10 %
Sven Hamrefors
Professor
Innovationsteknik
civ. ing.
100 %
45 %
5%
50 %
Tomas Backstrm
Adjunkt
Innovationsteknik
civ. ing.
100 %
5%
5%
50 %
Christer Nygren
Adjunkt
Innovationsteknik
100 %
95 %
0%
0%
Hkan Lindgren
Adjunkt
Innovationsteknik
100 %
100%
0%
0%
Anders Olsson
Adjunkt, Fil. Mag.

Pedagogik
Adjunkt
Innovationsteknik
100 %
50%
0%
50%
Carina Sjdin
Innovationsteknik
100 %
50%
25%
0%
Hkan Mattsson
Adjunkt, Fil. Mag.

fretagsekonomi
Adjunkt
Innovationsteknik
100 %
50%
0%
0%
Mona Tjernberg
Innovationsteknik
100 %
100%
0%
0%
Loe nnered
Lektor, Fil. Dr.

pedagogik
Adjunkt, Doktor i
kemi
Lektor, Tekn. Dr.
Innovation & design
Lektor
Innovationsteknik
100 %
45%
5%
0%
Peter E. Johansson
Innovationsteknik
100 %
10%
10%
0%
Anette Strmberg
100 %
45%
30%
25%
Bengt Kping Olsson
10 0%
30%
20%
50%
Erik Lindhult
Adjunkt
Produkt- och
processutveckling
Produkt- och
processutveckling
Adjunkt
Innovationsteknik
Innovationsrdgivning
Lrarexamen
Innovationsteknik
Civ.ing.
100 %
Anders Hellstrm
Civ.ing.
100 %
Lars Bark
6
333
Avd. chef
Forskarstuderande
50%
Samverkans-projekt
25%
Samverkanskoordinator 50%
rende 15 Bilaga 2
Verkstadsassistent
Lektor
Lektor
Produkt- och
processutveckling
Naturvetenskapen
s didaktik
Naturvetenskapen
s didaktik
100 %
Bengt Gustafsson
100 %
Tor Nilsson
100 %
Per Sund
Personer knutna till

huvudomrdet men
ej direkt
involverade i
undervisning
Gstprofessor
50 %
50%
James Hazy
Gstprofessor
5%
5%
Gerald Midgley
Gstprofessor
5%
5%
Per Kristensson
Innovationsteknik
10 %
10%
Erik Bjurstrm
Innovation och
design
Innovation och
design
20 %
50%
Nina Bosic
Industridoktorand
20 %
50%
Helena Karlsson
Industridoktorand
Lektor, Ek. Dr.

fretagsekonomi
Doktorand
Doktorand
Inkludera fler rader i tabellen, om det behvs.
7
334
Adelphi University,
New York, USA
University of Hull,
Storbritannien
Karlstads universitet
ARBETSMATERIAL
rende 15 Bilaga 3
1 (6)

2014-08-04
Slutrapport fr ifrgasatt kandidatexamen i

Innovationsteknik
I enlighet med fakultetsnmndens nskeml inlmnas hr en slutrapport fr
arbetet med att frsvara examen i innovationsteknik. Vi har uppdaterat vrt
svar till UK och fakultetsnmnd enligt nmndens tidigare synpunkter p
mittrapporten som lmnats in fr beredning den 22 april 2014. Slutligen
innehller ven slutrapporten redovisning av konsekvensanalys 1 av att lgga
ner examen enligt de 6 kriterier som terfinns i VUB2013.
Peter E Johansson, programsamordnare och universitetslektor

Petra Edoff, projektledare och forskare IDT
Christer Nygren, avdelningschef Innovationsledning
Anette Strmberg, universitetslektor
Innovationsteknik
Sedan den fregende lgesrapporten har arbetet med att hantera den
bristande kvaliteten fr examen i innovationsteknik lpt p enligt plan.
Arbetet med att tgrda bristerna fr innovationsteknik har under hela
processen skett integrerat med den pgende programutvecklingen av
Innovationsprogrammet (med arbetsnamn IMTO3.0). Som underlag fr
tgrdsplanen ligger drfr de dokument som ligger till grund fr inrttande
av nytt Innovationsprogram. Till nmnden den 4 augusti har fljande
dokument skickats in:
-
Respons p expertgranskarnas bedmningar av nytt program

Reviderad anskan om nytt Innovationsprogram
Reviderad utbildningsplan
Analys och tgrdsplan fr ifrgasatt examen (inklusive uppdaterad
lrarkompetenstabell)
Kursplan fr Examensarbete i innovationsteknik
Kursplan fr Produktionsteknik
Kursplan fr Additiva tillverkningsprocesser 1
Kursplan fr Teknik och vetenskapsteori
Vidare information med relevans fr dessa omrden finns ven i

dokumentet Anskan om nytt Innovationsprogram.

Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
335
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
ARBETSMATERIAL
rende 15 Bilaga 3
Kursplan fr Socio-tekniska perspektiv i naturvetenskap och hllbar

utveckling
Kursplan fr Konceptrealisering
Kursplan fr Introduktion till innovationsteknik
Kursplan fr Processer fr vrdeskapande
Kursplan fr Visuell kommunikation och presentationsteknik
Kursplan fr Forskningsdesign och metod

Fljande tgrder r pgende eller planerade men nnu ej fullt genomfrda
De nationella examensmlen som kriterium fr examensarbete
I utvecklingen av lrandemlen fr kursen Examensarbete i
innovationsteknik (kursplan bifogad) har vi anvnt de nationella
examensmlen som grund. Vi bedmer drfr att de nationella
examensmlen ingr som kriterium fr examensarbeten.
I och med att UK:s kritik inte var relaterad till examensarbetena har vi i vr
tgrdsplan inte fokuserat p dessa. Istllet har allt fokus riktats mot hur vi
bemtt och tgrdat brister kopplat till teknikinnehll.
vriga tgrder
De huvudsakliga tgrderna fr att skra studenternas mluppfyllelse av
examensml 1 kan sammanfattas i fljande punkter:
-
Nedlggning av befintliga utbildningsprogram

Inrttande av nytt Innovationsprogram som inkluderar en
teknikvetenskaplig bas
Inrttande av kursplaner som strker teknikinnehll
kad tillgng till lrarkompetens inom teknikvetenskap
Skerstlla vgen till examen genom examensarbetskursen
Fr mer ingende beskrivningar, se dokument Analys och tgrdsplan.

Studenters efterfrgan av programmen som leder till examen
Nuvarande Innovationsprogram har under en lngre tid rekryterat vl sett
till inriktningarna fretagsekonomi och psykologi. Men som berrs i
rapporten MDH:s utbildningsutbud (Crkl, 2013) har rekryteringen till
inriktningarna industridesign och IT-entreprenr varit svagare.
I det nya programmet r inriktningarna borta och den huvudsakliga
progressionen sker inom huvudomrdet innovationsteknik, och
skrningspunkten mellan olika flt tydliggrs n mer. Det finns ett behov av
ett utbildningsprogram som erbjuder studenterna mten mellan olika flt.
Studenterna p nya Innovationsprogrammet kommer att utveckla sin
frmga att skapa nytt och bryta mot invanda mnster i organisationer.
Drmed kan de stadkomma gynnsamma frutsttningar fr innovation;
frmgor som har en hg relevans fr arbetsmarknaden. Exempel p arbeten
336
2 (6)
ARBETSMATERIAL
rende 15 Bilaga 3
som fre detta studenter frn nuvarande program har r

innovationsrdgivare och innovationscoacher, affrsutvecklare,
projektledare och innovativa produktutvecklare. Programmet bidrar ocks
till kunskaper och frmgor som innebr att studenterna ibland inte passar
in i p frhand givna arbetsbeskrivningar som finns hos arbetsgivare.
Studenterna fr drfr ocks kunskaper och frdigheter som kar deras
mjlighet att skapa sin egen verksamhet, och i frlngningen sysselstta
andra.
Idag finns ett kande samhllsbehov av personer som har kompetens inom
omrdet innovation. Sedan nuvarande program startade 1998 har omrdet
innovation vuxit i legitimitet och fr ett allt strre utrymme i organisationers
strategiska arbete, likvl som det r av central betydelse fr framvxten av
nya SME-fretag. Att innovation r en angelgen frga strks av Regeringens
nationella innovationsstrategi som antogs 2012, och 2014 gav Regeringen
VINNOVA i samarbete med SKL i uppdrag att initiera ett
Innovationsledarlyft med fokus p offentlig sektor. Ett annat r skriften
Leading innovation som frfattats av fretrdare fr stiftelsen IMIT
(Institute for Management of Innovation and Technology och PIEp
(Product Innovation Engineering Program). I texten lyfter frfattarna vikten
av en nationell samordning kring mnet innovationsledning, bde nr det
gller utbildning och framtida forskning. Detta grundar sig i det stora behov
av kompetens och expertis inom omrdet som uttrycks av organisationer i
svl privat som offentlig sektor. Grunden till detta r att fretag, likvl som
offentlig sektor, befinner sig i en situation prglad av allt hgre
omvandlingstempo liksom en kad frekomst av lgkostnadskonkurrens.
Likas betonas innovationskraft och innovationsfrmga som en avgrande
faktor fr den regionala utvecklingen (se ex. Regionalt utvecklingsprogram
fr Vstmanland). Och i arbetet med att ta fram en innovationsstrategi fr
regionfrbundet Srmland har medarbetare frn avdelningen fr
Innovationsledning, samt flera personer med bakgrund som tidigare
studenter p Innovationsprogrammet, varit delaktiga.
Innovationsprogrammet (och den kompetens som finns inom avdelningen)
fyller p s stt en viktig funktion inte bara fr den lokala arbetsmarknaden
utan bidrar ocks aktivt till den regionala utvecklingen.
Studiet av innovationer omfattar svl de tekniska, organisatoriska och
administrativa frutsttningarna fr innovationsarbete, liksom de
marknadsmssiga, finansiella och affrsmssiga delarna. Sett till
forskningen inom omrdet vid MDH studeras bland annat
innovationsprocessens tidigare faser och verktyg fr framtagning av koncept.
Innovationsteknik handlar med andra ord inte om att frvalta ider, utan om
tekniker och frdigheter och socio-tekniskt samspel fr att skapa och
realisera ider. Management-aspekten av innovation r endast en del. Vid
IPR sker ocks forskningsprojekt som berr hur ny teknik, ssom 3Dprinting, frndrar villkoren fr produktoch produktionsutveckling. D.v.s.
innovationsteknik rr terkommande samspelet mellan teknik och dess
337
3 (6)
ARBETSMATERIAL
rende 15 Bilaga 3
tillmpning i olika kontexter. Detta knyter an till den pgende utvecklingen

av nya Innovationsprogrammet som har ett starkt fokus p det skapande och
dess frutsttningar (s.k. makers culture), och dr vi arbetar fr att gra
teknikkopplingen n starkare. Fokus p entreprenrskap och
innovationsledning har varit en kande trend under det senaste decenniet,
ngot som regeringens nyantagna Innovationsstrategi (Den nationella
innovationsstrategin, 2012) r ett bevis p. I innovationsstrategin tydliggrs
att fretags och organisationers frmga till att lngsiktigt bedriva ett
framgngsrikt innovationsarbete r en frutsttning fr verlevnad som
vlfrdsnation i och med den allt mer globala konkurrenssituation som rder
idag. Organisationer i svl privat som offentlig sektor har uppmrksammat
vikten av innovationsarbete men det finns i mnga organisationer en
begrnsad kunskap och mognad om hur man ska arbeta med sdana frgor.
Ett uttryck fr att det finns en vxande arbetsmarknad fr personer med
specialistkompetens inom innovationsledning, r att det 2013 bildades
yrkesfreningen Innovationsledarna; dvs. den frsta freningen fr
yrkesverksamma innovationsledare. Att utbilda studenter som har
kompetens att arbeta med olika former av innovationsledning r drfr vl
motiverat.
Examenskoppling till MDHs forskning och utbildningsstrategi 2013 2016
Ett skl, utver UKs kritik, till att ett nytt Innovationsprogram utarbetas r
att den nuvarande programstrukturen begrnsar mjligheterna att uppfylla
de ml som finns i FUS 2013-2016. Bland annat nr det rr frvntan p en
kad internationalisering och likas frvntan p en kad samproduktion
med det omgivande samhllet; omrden som dagens programstruktur delvis
frsvrar. Samverkan mellan innovationsteknik och respektive inriktning
har ocks varit begrnsad och svr att upprtthlla ver tid. Det finns drfr
skl till att se ver hur akademiverskridande arbete kan genomfras i nya
programmet fr att skerstlla en god kvalitet i utbildningen. Rdande
programstruktur har ocks varit problematisk i och med att
programkurserna inom huvudomrdet innovationsteknik varit lsta till de
egna programstudenterna och drmed uteslutit mjlighet till samlsning
med andra program. Som berrs i rapporten versyn av MDH:s
utbildningsutbud har mnet innovationsteknik en potential att skapa
mervrde ven i andra utbildningsprogram. Idag lses ett antal kurser i
innovationsteknik inom hgskole- och civilingenjrsprogrammen i Produktoch processutveckling, men vi ser liksom rapportfrfattaren att det finns en
utvecklingspotential dr fler utbildningar kan inkludera innovationsteknik.
Ett sdant exempel r det pgende utvecklingsarbetet med
civilingenjrsutbildningen i industriell ekonomi, som leds av EST, dr
innovationsteknik r planerat att ing som del i den allmnna krnan.
Ytterligare ett uppdrag i FUS rr frtydligande av huvudomrdena. Sedan
mnet innovationsteknik inrttades r 2000 har kompetensen inom IPR
utvecklats och idag finns det i mnet tv professorer, ett antal lektorer och
adjunkter. Det innebr att det i hgre grad finns pgende forskning och
kunskapsutveckling inom omrdet. Kunskaper som behver komma till del i
grundutbildningen. Genom att arbeta fr en tydligare progression inom
338
4 (6)
ARBETSMATERIAL
rende 15 Bilaga 3
huvudomrdet sker s ocks ett frtydligande av vad som r frvntat

kunskapsinnehll i en examen i innovationsteknik.
Lrarkompetens
Merparten av avdelningens 17 lrare inom mnet innovationsteknik r i olika
utstrckning del i det nuvarande Innovationsprogrammet, och planeras
ocks vara med i det nya programmet. I dagslget omstter
Innovationsprogrammet ca 5 MSEK, motsvarande 50% av den totala GUomfattningen. Detta motsvarar i sin tur ca 5 heltidstjnster. Nr det gller
det ekonomiska resultatet fr nya Innovationsprogrammet r prognosen att
mnet kommer att omstta i stort stt samma HS som nuvarande program
i och med att antalet platser p programmet minskas frn 75 (vilket vissa r
inneburit nrmare 100 antagna studenter, med ett c:a 30%-igt frnfall till
femte terminen) till att anta endast ca. 35 studenter/r. En nedlggning av
Innovationsprogrammet skulle med andra ord ha en klart negativ inverkan
p frutsttningarna att erbjuda utbildning av hg kvalitet inom mnet
innovationsteknik.
Sedan ett antal r pgr en frstrkning av lrarkompetensen inom
huvudomrdet/mnet innovationsteknik (se kompetensfrsrjningsplanen
fr 2013-2017), bland annat genom doktorander knutna till
forskningsomrdet samt en rekrytering av lektor under 2014 och en
ytterligare rekrytering av en professor som planeras 2014-1015.
Teknikinnehllet i utbildningen strks framfrallt genom att lrarresurser
frn omrdet produkt-och processutveckling samt naturvetenskapernas
didaktik knyts till det nya programmet.
Eftersom nuvarande utbildning skall lggas ned r dagens resultat av mindre
intresse. Nuvarande program har rekryterat ca. 75 studenter/r, med ett c:a
30%-igt frnfall till femte terminen, med i nya programmet r mlsttningen
att anta endast ca. 35 studenter. Avseende studentprestationer i nya
programmet r mlsttningen att den skall kas bde vad det gller
prestation som genomstrmning. Detta tack vare att en mindre
studentgrupp antas, och att det nya programmet har kat frdjupningen
inom mnet innovationsteknik. Skulle det nya programmet i industriell
ekonomi falla vl ut, kommer det innebra att huvudomrdet/mnet
innovationsteknik kommer att vxa p sikt.
Nuvarande innovationsprogram bestr administrativt av fyra olika program
med inriktningarna fretagsekonomi, industridesign, IT-entreprenr samt
psykologi. Studenterna p respektive program lser 90hp inom
huvudomrdet innovationsteknik och 90hp inom vald inriktning. Inom
inriktningarna fretagsekonomi och psykologi har studenterna mjlighet att
plocka ut dubbla kandidatexamina, vilket vi bedmer har pverkat den
utstrckning som studenter valt att plocka ut examen inom huvudomrdet
innovationsteknik. I dagslget innebr det att Innovationsprogrammet
tappar ngot fler studenter n andra program. Vr bedmning r att detta till
339
5 (6)
ARBETSMATERIAL
rende 15 Bilaga 3
stor del r pga. att vi erbjuder alternativet med inriktning. Dvs studenter
fortstter att lsa p spren mot en examen och d blir de en del av den
akademins statistik istllet. Detta r en situation som vi bedmer kommer
att hanteras genom att nya Innovationsprogrammet har sin huvudsakliga
progression inom ett huvudomrde och drmed endast ger mjlighet till en
kandidatexamen i innovationsteknik.
Sammantaget r det vr bedmning att det nya innovationsprogrammet
kommer bidra till kad kvalitet i svl utbildningen mot den ifrgasatta
kandidatexamen i innovationsteknik, som utbildningarna i industriell
ekonomi och produktoch processutveckling.
340
6 (6)
rende 16 Bilaga 1
1 (5)
rende MDH 1.1.4-452/12
2014-09-11
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppfljning av kandidatexamen i datavetenskap dr
Universitetskanslersmbetet (UK) fattat beslut om
bristande kvalitet
Bakgrund
2013 beslut om bristande kvalitet fr kandidatexamen inom
huvudomrdet datavetenskap vid MDH. Beslut om bristande
kvalitet benmns ocks som ifrgasatt kvalitet.
bedmargruppens yttrande i UK:s beslut inom ett r till
myndigheten lmna in en analys av framfrd kritik fr
utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka tgrder
man vidtagit fr att avhjlpa ptalade brister. UK fattar
drefter beslut om ifrgasatt examenstillstnd ska terkallas
eller inte. Lrostet har ocks mjligheten att som svar p
UK:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvrderad
examen. Vid ett sdant frfarande avslutar myndigheten
utvrderingen.
examen.
kandidatexamen i datavetenskap har Akademin fr innovation,
design och teknik (IDT) nu inkommit till fakultetsnmnden med
den slutrapport som efterfrgas fr rendet.
341
rende 16 Bilaga 1

utskott och nmnd.
analys och tgrdsplan samt lgesrapport. Gllande
lgesrapporten beslutade nmnden vid sitt mte den 5 juni
2014:

att i analysoch tgrdsredovisningen till UK

konsekvent framstlla hnvisning till dokument som
styrker redovisade frndringar
att drtill frtydliga hnvisningarna s att dokument

som styrker redovisade tgrder blir lttillgngliga och
lttfunna fr bedmargruppen att granska samt

ifrgasatt examen med aspekten lrarkompetens

Alternativa beslut
freliggande lgesrapport eller att godknna densamma med
frslag till akademin p kompletteringar eller andra
frndringar.
Konsekvensanalys
342
2 (5)
rende 16 Bilaga 1

som helhet.
vervganden
formulerar krav om grundlggande kunskap och frstelse fr
huvudomrdet samt orientering om aktuella forskningsfrgor
fr huvudomrdet. Nr det gller kandidatexamen fr
datavetenskap har kritik ocks framfrts angende studenternas
bristande skriftliga frmga. Kritik fr vriga ml kan
sammanfattas som ptalade brister om vetenskapligt frankring
och brist gllande frmga att gra bedmningar frn
vetenskapliga aspekter.

bedmargruppen framfrt. Bland annat visar lgesrapporten att
tidigare framstllda planerade tgrder i huvudsak
implementerats i rimlig omfattning.
I lgesrapporten redovisas konkreta tgrder som genomfrts
eller planeras genomfras inom utsatt tidsram. Exempel p
konkreta tgrder som helt eller delvis genomfrts enligt
redovisning i lgesrapporten r kursrevideringar med syfte att
skerstlla frdighetstrning i akademiskt skrivande. Detta
genom infrande av nya examinationsmoment bestende av
individuella inlmningsuppgifter. Andra kurser har reviderats
med syfte att skra studenternas frdighetstrning i
vetenskapsmetodik och vetenskapligt angreppsstt. Ytterligare
exempel p relevanta tgrder mot bristande kvalitet r att
metodkurs gjorts obligatorisk fr alla studenter som skall ta ut
aktuell examen.
De redovisade tgrderna i lgesrapporten har ocks tydlig
utgngspunkt i bedmargruppen kritik. Kritiken har ocks
analyserats och konkretiserats av akademin.
343
3 (5)
rende 16 Bilaga 1
4 (5)
Flera av de tgrder som redovisas i lgesrapporten har ocks

hnvisning till dokumentation som styrker frndringarna i
utbildningen. Detta gller exempelvis frndring i kurser som
styrks genom att hnvisa till reviderade kursplaner. Vissa
tgrder saknar dock hnvisning till dokument som styrker
redovisade frndringar. Detta gller till exempel
dokumentation som styrker tgrder fr examensarbetskursen
samt dokumentation om redovisad examensmatris. Ytterligare i
lgesrapporten r ngra hnvisningar till kllor och dokument
otydliga och inkonsekventa. I slutrapporten har dock detta
tgrdats p ett vertygande stt d referenser till
dokumentation p genomfrda tgrder nu anges tydligt och
konsekvent. Samlad information om var bedmarna kan hitta
dokumentation anges ocks mycket tydligt och lttfunnet i
slutrapporten.
kvalitet i examinationsprocessen. I detta sammanhang har
nmnden ocks efterfrgat att akademin srskilt ska beskriva
tgrder som skerstller att de nationella examensmlen ingr
som kriterium fr bedmning av examensarbeten. I
lgesrapporten framgr att en ny kvalitetsskrad
examensarbetsprocess r framtagen och beslutad. Processen
omfattar nya rutiner med fasta tillfllen fr start, seminarier,
examinationsmoment och avslut fr examination. I processen
har nu ocks infrts problemformulering och metod som ett
eget examinationsmoment. Ytterligare har en srskild
examinationskommitt inrttats fr lsning och skring av
examensarbetenas kvalitet. Drutver har kursplanen fr
examensarbetet reviderats s att vsentligt tydligare fokus p
nationella examensml uppntts.
studentefterfrgan, arbetsmarknadsbehov, FUS och resultat
frn utbildningen, argumenterar och motiverar akademin fr att
aktuell examen r relevant fr MDH. Fr den efterfrgade
aspekten lrarkompetens, redovisar akademin i lgesrapporten
ingen analys. I slutrapporten r emellertid detta tgrdat.
344
rende 16 Bilaga 1
5 (5)
345
rende 16 Bilaga 2

Mall fr uppfljning kandidatexamen
Datavetenskap
Examen: Kandidat

mluppfyllelse.
346
rende 16 Bilaga 2
Fr kandidatexamen skall studenten visa kunskap och frstelse inom huvudomrdet fr utbildningen,
inbegripet kunskap om omrdets vetenskapliga grund, kunskap om tillmpliga metoder inom omrdet,
frdjupning inom ngon del av omrdet samt orientering om aktuella forskningsfrgor.
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar p bristande mluppfyllelse avseende studenternas kunskap och
frstelse inom huvudomrdet. Flera arbeten saknar vetenskaplig frankring men det finns ven ngra arbeten
som visar att studenterna har kunskap om omrdets vetenskapliga grund. Studenterna visar p kunskap om
tillmpliga metoder men p bristande frdjupning inom orientering om aktuella forskningsfrgor.
ANALYS
Vr analys av bristerna fr detta ml r att studenterna frmst varit illa rustade infr det sjlvstndiga arbetet och
att vi inte skrarat mluppfyllelse i de sjlvstndigt arbetena. Vi har frskt skapa frutsttningar fr att
studenterna ska kunna visa kunskap och frstelse inom huvudomrdet fr utbildningen, dess vetenskapliga
grund och metoder inom omrdet genom utbildningen. Individuell examination har fokuserat p tekniska
aspekter inom datavetenskap, srskilt mjukvaruutveckling. Bristande mluppfyllelse inom utbildningen finns i
akademiskt skrivande och att ge en orientering om aktuella forskningsfrgor och tillmpliga metoder.
Bristande mluppfyllelse finns inom: (1) examination av sjlvstndiga arbeten, (2) genomfrande av
handledning och kurs fr sjlvstndigt arbete, (3) samordning av handledning/arbetsledning vid fretag samt (4)
urval av och kriterier fr vad vi kan acceptera som ett sjlvstndigt arbete. Frslag p sjlvstndiga arbeten som
kanske snarare br klassas som rena projektarbeten har vid flera tillfllen accepterats som akademiska
sjlvstndiga arbeten. Detta leder ofta till problem nr den akademiska rapporten ska frfattas och det blir
betydligt svrare att i texten demonstrera huruvida programmlen har uppfyllts eller inte. Vidare finns (5) brister
i processen runt examination. Till exempel har vi inte utfrdat betyget underknt utan ltit studenterna
komplettera bristerna. Vid flera tillfllen har upprepade kompletteringar trttat ut examinatorn som till slut
accepterat och godknt en alltfr lg niv.
TGRDER
Dokumentation fr samtliga refererade tgrder terfinns p webbsidan:
http://www.idt.mdh.se/UKA/uppf_kandidat_datavetenskap/
Process fr examensarbeten och omarbetade kursplaner
Vi har infrt en process fr att skra mluppfyllelse runt de sjlvstndiga arbetena [1]. Den omfattar krav p
upprttande av en gedigen specifikation som skall godknnas innan ett sjlvstndigt arbete kan pbrjas.
Passande examensarbeten ska vara av utredande karaktr och ha en tydlig huvudsaklig frgestllning och vila p
vetenskaplig grund. Kursplanen fr kandidatexamensarbeten i datavetenskap har omarbetats. Kursplanen har
numera tydligt fokus p de nationella kandidatexamensmlen och innehller tydliga krav p vetenskapligt
angreppsstt med stort fokus p det vetenskapliga skrivarbetet. Kursplanen har examinerande moment fr
problemformulering, bakgrund och metod som examineras innan projektarbetet fr pbrjas.
Administrativt kursifierias det sjlvstndiga arbetet, i det hr sammanhanget betyder det fasta tillfllen fr
projektstart, seminarier, examinationer och avslut. Infr kursstart bjuds fretag och studenter in till ett
seminarium/event dels fr att informeras om vra krav p handledning och examinationer och dels fr att skapa
kontakter mellan handledare, examinatorer, studenter och nringsliv. Vid avslut av kursen kvalitetsskras
examinationerna av en examinationskommitt.
En ny kurs fr externa handledare frn nringslivet och andra externa organisationer frbttrar frutsttningarna
fr ett framgngsrikt examensarbete med avseende p lrandemlen fr kandidatexamen, bland andra fr
vetenskaplig grund, metod, och aktuella forskningsfrgor [17]. Kursen gr bland annat igenom de formella
kraven, handledarens och examinatorns roller, examinationen, vetenskaplig problemstllning samt de nationella
examensmlen.
Examinationskriterier
Vi har tagit fram nya examinationskriterier fr sjlvstndigt arbete [15]. Det handlar hr om att tydliggra fr
studenter och examinatorer p vilka grunder ett sjlvstndigt arbete betygsstt. Tanken r att utifrn ett antal p
frhand uppsatta kriterier mta studenternas prestationer s att utrymmet fr subjektiva tolkningar av nivn fr
347
rende 16 Bilaga 2
godknt minimeras. Med hjlp av examinationskriterierna och examinationskommittn kalibreras kollegiets

uppfattning om olika betygsniver.
Frdjupning och orientering om aktuella forskningsfrgor
Vi har sett ver kursers lrandeml, innehll och examinerande moment s att studenterna kan n en frdjupning
inom valda delar inom datavetenskap och orientera sig inom aktuell forskning. Programmets utbildningsplan
innehller valbara implicita spr dr progression och srskild behrighet fr kurser p frdjupningsniv (G2F)
avgr vilka val studenter skall gra. Utbildningen har lrandeml relaterade till omrdets vetenskapliga grund
och frdjupning inom programvaruteknik, inom datalogi och programsprk samt inom datateknik. Studenterna
vljer infr termin 5 tv av tre mjliga vgar. Alla de tre vgarna leder mot examen. Eftersom examen i
datavetenskap ocks tillter att studenter vljer kurser utanfr huvudomrdet och utanfr programmet revideras
kursplanerna fr alla tre spren fr att skra mluppfyllelse.
Dessa frbttringstgrder omfattar kurserna:
Databaser DVA234 (termin 3) kursen revideras fr att ge versikt inom vetenskapliga frgestllningar och
forskning inom omrdet fr databaser [11].
Datorgrafikens grunder DVA338 (termin 4) kursen har reviderats fr att erbjuda en frdjupning i datorgrafik
och orientering i forskningen inom datorgrafik [13].
Programvaruteknik 1: Grundkurs DVA332 (termin 5) i kursen infrdes lrandeml, innehll och
examinerande moment som ger frdjupning inom programvaruteknik, metoder och orientering om aktuella
forskningsfrgor [7].
Parallella system DVA336 (termin 5) i kursen infrdes lrandeml och innehll som erbjuder studenterna
frdjupning inom datateknik, parallella system och orientering om aktuella forskningsfrgor [8].
Kompilatorteori DVA230 (termin 5) kompletterades fr att ge frdjupning inom datalogi, programsprk,
metoder och aktuella forskningsfrgor [9].
Information Kunskap Vetenskap Etik DVA223 (termin 6) kursen infrdes som valbar fr program som
startade 2011. Nu har kursen blivit obligatorisk infr att skriva examensarbete och ger std fr vetenskaplig
metod [1].
Fortbildning fr kollegiet
Under vren 2014 har 6 lrare gtt kursen Att handleda och examinera uppsatser och examensarbeten p grundoch avancerad niv PEA902. Kursen planeras bli obligatorisk fr alla som handleder och examinerar
examensarbeten. Under vren 2014 har 6 lrare gtt kursen Kreativ kursdesign PEA908. Ett konkret resultat av
kursen r reviderade kursplaner fr Databaser DVA234 och Datorgrafikens grunder DVA338. Vi har mlet att
alla programmets verksamma lrare ska ta ngon av dessa kurser under de nrmaste terminerna. Syftet r att ka
medvetenheten och kunskapen hos undervisningskollegiet om lrandeml, nationella examensml och
utformning av kursplaner och studiehandledningar.
Supplementary instruction
Mlardalens hgskola infr p hgskolegemensam basis supplementary instruction som metod att komplettera
undervisning med organiserat std frn studenter i hgre rskurs [14]. Programmet fr kandidatexamen i
datavetenskap blir en av pilotutbildningarna att infra den hr stdformen. Frst ut r kursen Datastrukturer,
algoritmer och programkonstruktion DVA104, en av utbildningen i srklass viktigaste grundkurser.
Samtliga examensml fr kandidatexamen
Vi kartlgger vilka lrandeml fr programmets respektive kurser som bidrar till examensmlen fr
kandidatexamen. Datavetenskap har mnga delomrden (grovt indelat: programvaruteknik, datalogi och
datateknik). De internationella organisationerna Association for Computing Machinery (ACM) och Institute of
Electrical and Electronics Engineers (IEEE) har gemensamt etablerat riktlinjer fr utbildningsplaner inom
datavetenskap. Vi utreder hr i den ena dimensionen hur de nationella examensmlen uppfylls och i den andra
dimensionen hur gngbar utbildningen r internationellt mot riktlinjer faststllda av ACM och IEEE1.
1
Computing Machinery (ACM) IEEE Computer Society(2013), Computer Science Curricula 2013 Curriculum Guidelines for Undergraduate
348
rende 16 Bilaga 2
Kllfrteckning fr analysoch tgrdsredovisning

Kllor finns tillgngliga frn http://www.idt.mdh.se/UKA/uppf_kandidat_datavetenskap/
[1] Ny process fr examensarbeten, Diarienr IDT 2.2-120/14, beslutsdatum 2014-04-15
[7] Kursplan fr DVA332 Programvaruteknik 1: Grundkurs, faststllandedatum 2014-04-15
[8] Kursplan fr DVA336 Parallella system, faststllandedatum 2014-04-15
[9] Kursplan fr DVA230 Kompilatorteori, faststllandedatum 2014-04-15
[12] Kursplan fr DVA337 Formella sprk, automater och berkningsteori, faststllandedatum 2014-06-16
[13] Kursplan fr DVA338 Datorgrafikens grunder, faststllandedatum 2014-06-16
[14] Beslut om infrande av supplementary instruction, beslutsdatum 2014-03-25
[15] Nya examinationskriterier fr examensarbeten p kandidatniv, beslutsdatum 2014-xx-xx
[17] Kurs fr externa handledare fr examensarbete, beslutsdatum 2014-08-04
Degree Programs in Computer Science. http://www.acm.org/education/CS2013-final-report.pdf
349
rende 16 Bilaga 2
Fr kandidatexamen skall studenten visa frmga att muntligt och skriftligt redogra fr och diskutera
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar p bristande mluppfyllelse avseende studenternas skriftliga frmga.
Arbetena r rrigt skrivna och sprket hller en lg niv. Studenterna visar emellertid frmga till dialog med
olika grupper bland annat genom att kommunikation med intressenter och projektdeltagare frekommer.
ANALYS
Vr bedmning r att orsaken till den bristande mluppfyllelsen har varit att mlet examinerats i strre grupper,
frn tre upp till sex deltagare i varje grupp. Studenterna har haft mjlighet att frdela arbetet inom grupperna. Vi
har observerat att de som varit bra p att skriva akademiskt har tagit hand om gruppens skrivarbete. De vriga
gruppmedlemmarna har kunna fokusera p projektets tekniska aspekter, t.ex. att utveckla en artefakt. Vissa
studenter har tagit sig till en mycket hg niv fr vetenskapligt skrivande. vriga studenter har inte behvt
fokusera p att utveckla sin frmga till vetenskapligt skrivande. Detta har sedan visat sig vara ett stort problem
vid skrivande av rapporten fr examensarbetet.
I andra fall skrivs undermliga rapporter som lrare godknner d man knner att det inte finns tid och kraft att
iterera fram acceptabla rapporter. Detta innebr att vi bekrftat fr studenter att vi accepterat bristande
skrivfrmga.
Bedmargruppen fr vr kandidatexamen i datavetenskap har fr nio exjobb bedmt att tre fr bristande
mluppfyllelse fr alla mlen. Samtidigt finns flera examensarbeten med hg eller mycket hg mluppfyllelse
fr alla ml. Vr slutsats r att frutsttningarna fr hg mluppfyllelse finns inom vra kurser, men att det inte
kommer alla studenterna till del och att lgstanivn fr godknt varit fr lg.
TGRDER
Bristen fr det hr mlet har tgrdats genom att komplettera de nuvarande kurserna med strre projekt av
underskande karaktr med individuell examination av akademiskt skrivande. Vi har tidigare skrat individuell
examination fr de tekniska aspekterna inom datavetenskap. Nu examineras ven det akademiska skrivandet
individuellt.
Fr att underltta fr studenterna att utveckla sin frdighet och frmga att skriftligt redogra och diskutera
information, problem och frgestllningar, har vi utvecklat en skrivguide och rapportmall som skall anvnds fr
de examinerande moment som inbegriper akademiskt skrivande [16].
I och med infrandet av ett akademiskt skrivande som ett examinerande moment infrs ocks motsvarande
lrandeml och kursinnehll fr att ta hnsyn till Biggs constructive alignment-begrepp2.
Specifikt omfattar dessa frbttringstgrder kurserna:
Introduktion till datavetenskap DVA118 (termin 1) kursen har sedan tidigare haft innehll och lrandeml
motsvarande muntligt och skriftligt redogra fr och diskutera information, problem och lsningar i dialog med
olika grupper. Vi har kompletterat kursplanen med innehll och lrandeml dr studenterna lr sig hur en
vetenskaplig artikel skall skrivas. Studenterna skriver ocks en individuellt examinerad vetenskaplig artikel med
kllgransking dr de behver anvnda biblioteket fr att hitta relevanta artiklar att referera till [10].
Linux operativsystem och utvecklingsmilj DVA233 (termin 1) skriftlig inlmningsuppgift har infrts som
examinerande moment fr att studenterna individuellt skall va akademiskt skrivande [2].
Interaktionsdesign DVA123 (termin 2) de praktiska laborativa momenten i kursen skall redovisas genom att
studenterna skriver en artikel med referens till relevanta forskningsartiklar [3].
2 Biggs, J and Tang C. (2011): Teaching for Quality Learning at University, (McGraw-Hill and Open University Press, Maidenhead)
350
rende 16 Bilaga 2
Programmering av mobila applikationer DVA232 (termin 2) vetenskapligt skrivande examineras individuellt

fr att va i att skriftligt redogra fr problem och lsningar [4].
Databaser DVA234 (termin 3) i kursen byts kvantitativt examination genom tentamina mot vetenskapligt
skrivande i form av skriftlig inlmningsuppgift [11].
Utveckling av webbapplikationer DVA231 (termin 3) vetenskapligt skrivande examineras individuellt [5].
Funktionell programmering med F# DVA229 (termin 4) rapport som examinerande moment kompletteras
med innehll och lrandeml fr att stmma verens med Biggs constructive alignment-begrepp [6].
Formella sprk, automater och berkningsteori DVA337 (termin 5) kursplanen revideras s att tentamina
kompletteras med skriftlig akademisk artikel som diskuteras vid ett seminarium [12].
startade 2011. Nu har den gjorts obligatorisk infr att skriva examensarbete och ger std fr skriftligt redogra
fr och diskutera information, problem och lsningar [1].
[2] Kursplan fr DVA233 Linux operativsystem och utvecklingsmilj, faststllandedatum 2014-04-15
[3] Kursplan fr DVA123 Interaktionsdesign, faststllandedatum 2014-01-31
[4] Kursplan fr DVA232 Programmering av mobila applikationer, faststllandedatum 2014-04-15
[5] Kursplan fr DVA231 Utveckling av webbapplikationer, faststllandedatum 2014-04-15
[6] Kursplan fr DVA229 Funktionell programmering med F#, faststllandedatum 2014-04-15
[10] Kursplan fr DVA118 Introduktion till datavetenskap, faststllandedatum 2014-01-31
[11] Kursplan fr DVA234 Databaser, faststllandedatum 2014-06-16
[12] Kursplan fr DVA337 Formella sprk, automater och berkningsteori, faststllandedatum 2014-06-16
[16] Ny skrivguide samt rapportmall fr rapporter p IDT, beslutsdatum 2014-xx-xx.
351
rende 16 Bilaga 2
Fr kandidatexamen skall studenten visa frmga att inom huvudomrdet fr utbildningen gra
bedmningar med hnsyn till relevanta vetenskapliga, samhlleliga och etiska aspekter.
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar p bristande mluppfyllelse avseende studenternas frmga att gra
bedmningar med hnsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Flera arbeten bedms vara produktionsbetonade
och sakna vetenskapliga aspekter. Vad gller studenternas frmga att gra bedmningar med hnsyn till
samhlleliga och etiska aspekter har detta endast varit relevant att bedma i ett par arbeten. Dessa visar
emellertid p hg mluppfyllelse i dessa avseenden.
ANALYS
Bristerna fr detta lrandeml har framfrallt varit inom handledning och examination av de sjlvstndiga
arbetena. I flera fall har projektfrslag som varit rena utvecklingsarbeten accepterats som akademiska
sjlvstndiga arbeten. Studenterna har bara behvt demonstrera sin hantverksmssiga skicklighet inom
programmering och mjukvaruutveckling. I de hr fallen har studenterna inte behvt gra eller visa ngra
bedmningar med hnsyn till vetenskapliga aspekter. Sledes har studenternas rapporter inte demonstrerat om
examinationskriterierna fr kandidatexamen har uppfyllts.
Vidare har det funnits brister i kurserna inom programmet som leder fram till en kandidatexamen i
datavetenskap. Det gller frmst otydliga lrandeml och examinerande moment fr relevanta vetenskapliga
aspekter. Vi har frskt skapa frutsttningar fr att studenterna ska klara detta ml, men examensmlet har varit
en implicit del av utbildningens kurser. Studenterna har inte explicit examinerats eller vats i att presentera sina
bedmningar med hnsyn till vetenskapliga aspekter skriftligt.
TGRDER
Bristerna tgrdas genom att vi infrt en process fr att skra mluppfyllelse runt de sjlvstndiga arbetena [1].
Frslag p sjlvstndiga arbeten granskas fr att undvika produktionsbetonade externa arbeten. Ett frslag till ett
examensarbete accepteras endast om de finns relevanta vetenskapliga frgestllningar inom huvudomrdet.
Examensarbeten ska vara av utredande karaktr och ha en tydlig huvudsaklig frgestllning och vila p
vetenskaplig grund. Fr att skerstlla god handledning fr studenterna vid externa examensarbeten har vi
inrttat en kurs fr externa handledare [17].
Kursen Information Kunskap Vetenskap Etik med lrandeml inom vetenskapsfilosofi har gjorts
obligatorisk infr det sjlvstndiga arbetet. Relevanta vetenskapliga aspekter r numera explicita ml i
kursplanen fr ett sjlvstndigt arbete. (Detsamma gller ven samhlleliga och etiska aspekter.)
Bristerna fr mlet inom utbildningen har ocks tgrdats genom att i srskilt utvalda kurser infra lrandeml
och innehll som kopplas till examensmlet.
Specifikt omfattar detta kurserna:
Introduktion till datavetenskap DVA118 (termin 1) i kursen studenterna skriver en individuellt examinerad
vetenskaplig artikel fr vilken de mste anvnda bibliotekets artikeldatabaser fr att hitta relevanta vetenskapliga
artiklar [10].
Interaktionsdesign DVA123 (termin 2) lrandeml och innehll infrdes fr vetenskapliga, samhlleliga och
etiska aspekter [3].
Databaser DVA234 (termin 3) kursen reviderades fr att gra bedmningar med hnsyn till relevanta
vetenskapliga aspekter [11].
Datorgrafikens grunder DVA338 (termin 4) kursen reviderades fr att erbjuda en frdjupning inom datorgrafik
och vetenskapliga aspekter inom datorgrafik [13].
Programvaruteknik 1: Grundkurs DVA332 (termin 5) i kursen infrdes lrandeml, innehll och
352
rende 16 Bilaga 2
examinerande moment som ger frdjupning inom programvaruteknik och bedmningar med hnsyn till relevanta
vetenskapliga aspekter [7].
Parallella system DVA336 (termin 5) i kursen infrdes lrandeml och innehll som erbjuder studenterna
frdjupning inom parallella system och relevanta vetenskapliga aspekter [8].
Kompilatorteori DVA230 (termin 5) kompletterades fr att ge frdjupning inom relevanta vetenskapliga
aspekter fr programsprk [9].
startade 2011. Kursen r numera obligatorisk infr det sjlvstndiga arbetet. Studenterna kan med hjlp av den
hr kursen skaffa sig ett vetenskapligt frhllningsstt, vetenskaplig metod och frstelse fr grundlggande
vetenskapsfilosofi [1].
[3] Kursplan fr DVA123 Interaktionsdesign, faststllandedatum 2014-01-31
[7] Kursplan fr DVA332 Programvaruteknik 1: Grundkurs, faststllandedatum 2014-04-15
[8] Kursplan fr DVA336 Parallella system, faststllandedatum 2014-04-15
[9] Kursplan fr DVA230 Kompilatorteori, faststllandedatum 2014-04-15
[10] Kursplan fr DVA118 Introduktion till datavetenskap, faststllandedatum 2014-01-31
[11] Kursplan fr DVA234 Databaser, faststllandedatum 2014-06-16
[13] Kursplan fr DVA338 Datorgrafikens grunder, faststllandedatum 2014-06-16
[17] Kurs fr externa handledare fr examensarbete, beslutsdatum 2014-08-04
353
ARBETSMATERIAL
rende 16 Bilaga 3
1 (6)

2014-08-04
Underlag fr slutrapport fr ifrgasatt kandidatexamen i

datavetenskap
Rikard Lindell, lektor, Programsamordnare fr Datavetenskapliga

programmet och Avdelningschef fr Datavetenskap och Nrverk.
Caroline Uppsll, adjunkt, Programsamordnare fr

Datavetenskapliga programmet.
Bjrn Lisper, professor, mnesfretrdare fr Datavetenskap fr

grundutbildning och forskarutbildning.

vid IDT


Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
354
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
ARBETSMATERIAL
rende 16 Bilaga 3

Ht 2014: 1:a hand: 137 (ett program utan inriktningar 60 platser) Totalt: 507
Ht 2013: 1:a hand: 128 (ett program utan inriktningar 60 platser) Totalt: 498
Ht 2012: 1:a hand: 123 (tv inriktningar med totalt 60 platser) Totalt: 583
Ht 2011: 1:a hand: 131 (tv inriktningar med totalt 60 platser) Totalt: 504
Hstterminen 2013 erbjd vi ett datavetenskapligt program utan
inriktningarna spelutveckling och mjukvaruutveckling. Farhgorna om att
sktrycket skulle minska uppfylldes inte. Vi har idag generellt sett ftt ngot
starkare och mer motiverade studenter. Tidigare utredningar har visat att
studenter som valt spelutveckling inte hade frvntat sig den omfattning av
programmering och matematik som utbildningen innehller. I en nyligen
pbrjad longitudinell trerig studie undersks p vilka grunder studenter
skt till utbildningen. Fr hstterminen 2013 har vi kunnat se att studentena
tagit reda p utbildningens innehll och vilka mjligheter den ger fr att
komma in p arbetsmarknaden (se nedan under Arbetsmarknadens behov).
Betygsnivn har i genomsnitt stigit med 1,29 varje r i antagningskvoten fr
gymnasiebetyg. I antagningskvoten fr hgskoleprovet (40% av platserna)
ligger nivn tyvrr kvar p 0,9. 2008 rckte det med 9,4 i gymnasiebetyg fr
att antas till DVP, 2011 behvdes betyget 12,1 och 2013 krvdes 15,9 fr att f
en plats p DVP.
DVP fr kandidatexamen i datavetenskap r med sin rliga antagning av 60
studenter ett stort program. Bland teknikutbildningarna p MDH r DVP ett
av de populraste programmen.
Datavetenskapliga programmet som leder till en kandidatexamen
i datavetenskap omstter mellan 140 - 175 HS (helrsstudenter)
beroende p prestationsgrad och hur mnga som antas till
utbildningen. Av dessa utgr r 20 HS matematik hos UKK, det
motsvarar en och en halv miljon kronor eller i runda tal en och en
halv adjunktstjnst. De terstende 120 HS omstter tio
miljoner kronor.
Arbetsfrmedlingen frutspr en mycket stark arbetsmarknad fr
mjukvaru- och systemutvecklare med erfarenhet det kommande ret.
Generell r r det lg arbetslshet inom omrdet.1
Kompetensfrsrjningsbehovet kommer enligt samma prognos att stadigt
ka de kommande fem till tio ren.
Arbetsfrmedlingen (2014-01-28). Yrkeskompassen - Yrkesprognos: Mjukvaru- och

systemutvecklare i Sverige. http://www.arbetsformedlingen.se/Forarbetssokande/Yrke-ochframtid/Yrkeskompassen.html?url=1119789672%2FYrkeskompassen%2FYrkesprogn
os.aspx&sv.url=12.78280711d502730c1800078 beskt 2014-04-09
1
355
2 (6)
ARBETSMATERIAL
rende 16 Bilaga 3
Vr egen underskning i sjlvutvrderingen till UK visar att 87% av

studenterna har jobb ett jobb inom sitt utbildningsomrde inom ett r efter
avslutade studier.
Vi har ocks brjat en longitudinell underskning dr vi fljer studenter frn
start till examen. Exempelvis undersker vi hur studenter hittat till vr
utbildning. Hr fljer ngra kommentarer som starkt indikerar att
programmet erbjuder studenterna en mjlighet att positionera sig p
arbetsmarknaden:
"Jag tyckte att programmet verkade vldigt intressant med massor av projekt
och nrhet till nringslivet."
"Det r ocks stor efterfrgan p arbetsmarknaden vilket r ett stort plus."
"Det kndes som en bra mix av kreativt arbete och ett logiskt
tillvgagngsstt och det fanns dessutom goda jobbutsikter!"
"Det finns dessutom en stor chans till jobb efter att ha gtt linjen."
Citaten visar att en av mlsttningarna med att ska till DVP programmet r
att f ett bra jobb. Vi kan ocks se att studenter lagt energi p att underska
hur arbetsmarknadens behov ser ut. Kommentaren nedan indikerar att vi
ocks kan hvda oss mot andra lrosten nr det gller mjligheten till jobb.
"Jag valde mellan MDH och Uppsala. Valde MDH d jag har kamrater som
gtt programmet tidigare samt att det sg ut som om MDH hade mer kontakt
och inriktning mot arbetsmarknaden n vad UU har."
Vi fr heller inte glmma bort det entreprenriella perspektivet. Utbildning
som leder till jobb mste inte ndvndigtvis vara en utbildning som leder till
anstllning.
"Jag har valt det datavetenskapliga programmet hr p Mlardalens av tv
konkreta anledningar. Det frsta r utifrn min specifika situation p
arbetsmarknaden. Som formgivare och entreprenr ser jag hur min roll som
digital designer inom webb/app-branchen succesivt utvecklas till att ven en
front-end designer ska kunna programmera det den skapar! Det r mitt
frmsta skl och morot. Mitt andra skl r att jag efter en noggrann
genomgng av programmets upplgg, fann att det som kunder efterfrgar
som lsningar i olika projekt, motsvarade bst de kurser och det upplgg
som datalogiprogrammet hr p mdh kan erbjuda, ssom att lsa linux,
C/C++/Object-C (app-utveckling) osv. []"
Citatet ovan visar ocks att studenter kan vara intresserade av att g igenom
programmet och underska vilka delkurser som erbjuds.
Sett ur det entreprenriella perspektivet har de senaste Svenska
innovationerna som haft god tillvxt varit inom dataomrdet, Skype och
Spotify r bland de mest knda. Dessa innovationer har dessutom varit
disruptiva. Det betyder att de globalt i grunden har frndrat
affrsmodellerna fr kommunikation respektive musik. Ekonomi och
356
3 (6)
ARBETSMATERIAL
rende 16 Bilaga 3
marknadsfring vid Akademin fr ekonomi, samhlle och teknik har

identifierat detta. Det nya IDELAB har nyligen kontaktat oss fr att hjlpa
dem hitta studenter inom datavetenskap som kan frverkliga affrsplaner
eftersom de ofta handlar om innovation inom datavetenskap. (Vrt notera
hr r att de flesta DVP-studenter antingen tar ett jobb eller har egna ider
som de hellre arbetar med.)
Studenter frn DVP str ocks fr kompetensfrsrjning till en stark branch
lokalt i Vsters och regionalt i Mlardalen. Mnga av vra alumner
terfinns hos Prevas, Addiva, Etteplan, Pingdom, Loopia, ABB,
Westinghouse, Bombardier, m.fl. Regionens tillvxt r beroende av god
kompetensfrsrjning fr dessa framgngsrika fretag. Medarbetare frn de
hr fretagen tervnder ocks till MDH fr kompetensutveckling. Just nu
har vi Industriforskarskolan ITS-EASY. Snart lanseras Prompt som erbjuder
mjligheter fr medarbetare att ta en masterexamen inom ramen fr sin
anstllning. I takt med att DVP-alumner gr karrir blir det naturligt fr
dem att vnda sig till MDH fr olika former av samverkan. Vi kan tydligt se
effekt av detta fr samproduktion i forskningsprojekt. DVP r ett centralt
utbildningsprogram som katalysator till samverkan.
P Europeisk niv har Garca-Muiza och Vicenteb funnit att utbildning
inom informationskommunikationsteknik (IKT) skapar tillvxt och
produktivitetskningar inom den egna sektorn. IKT kan ocks sgas vara en
"bro" fr verfring av information och kunskap genom det ekonomiska
ntverket2. Europa har fortfarande en stark industrisektor som r beroende
av produktivitetskningar och tillvxt. Enligt Garca-Muiza och Vicenteb
kommer dessa frn IKT-sektorn.
Enligt She++, Stanfords satsning p att motverka de stora
rekryteringsskillnaden mellan mn och kvinnor till utbildningen inom
datavetenskap, kommer det att i USA vara ett rekryteringbehov om 1,4
miljoner personer med datavetenskaplig utbildning vid 20203. Dagens antal
studenter i USA rcker bara till 30% av dessa jobb. Det hr innebr stora
karrirsmjligheter i USA fr vra studenter. Vi har studenter som i stor
konkurrens tagit positioner vid Apple och Google. En vl utbyggd
universitetsutbildning inom datavetenskap innebr mjligheter fr Sverige
och Europa att ta in det frsprng USAs frsprng inom IKT. Om
kompetensfrsjningen hr r god, kan det ocks leda till att fretag flyttar
hit. Idag har exempelvis hlsorobotikfretaget Giraff flyttat frn Silicon
Valley till Vsters.4
Garca-Muiza, A, Vicenteb, M., (2013). ICT technologies in Europe: A study of

technological diffusion and economic growth under network theory.
Telecommunications Policy, Volume 38, Issue 4, May 2014, Pages 360370. Elsevier
3 She++, Stanford University, https://vimeo.com/63877454 (2014-04-12)
4 Svenskt nringsliv (2011-07-20). Giraff Tech - En robot fr vlfrdsmarknaden.
http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/vasteras/giraff-tech-en-robot-forvalfardsmarknaden_558333.html
2
357
4 (6)
ARBETSMATERIAL
rende 16 Bilaga 3
Sammanfattningsvis r DVP ett av MDH viktigaste program fr

kompetensfrsrjning till det omgivande nringslivet. Utbildningen
leder inte bara till jobb. Kandidatexamen in datavetenskap skapar
jobb och vlfrd.
Eftersom merparten (87%) av vra studenter etablerar sig p
arbetsmarknaden efter, och 30% redan innan, avslutade studier
betyder det att examen i datavetenskap str fr betydande
kompetensfrsrjning inom mjukvaruutveckling och inbyggda
system fr industrin i regionen. Tillgng till hg kompetens r en
faktor fr att etablera verksamhet i regionen. Utan
kandidatexamen i datavetenskap vid Mlardalens hgskola
frsvagas regionens nationella och internationella
konkurrenskraft och drmed kar risken fr att fretag flyttar
eller avstr frn investeringar i regionen. Det fr konsekvenser
fr vlfrden i regionen.
DVP r det grundutbildningsprogram p kandidatniv som r ttast kopplat
till den enda excellenta forskarmiljn vid MDH: Inbyggda system.
Programmets progression r avvgd fr att dels ge en gedigen
grundkompetens som kan frsrja omgivande nringsliv och dels fr att vara
den bsta frberedelsen till vra masterprogram inom Programvaruteknik
och Intelligenta inbyggda system. Drmed r ocks DVP indirekt en
frberedelse till forskarutbildningen inom datavetenskap.
Miljns forskare och doktorander r verksamma inom programmets kurser.
Kopplingen till forskningen tas upp redan under frsta lsrets kurser p
G1N- och G1F-niv. Exempelvis kurserna inom Datastrukturer, algoritmer
och programkonstruktion som kopplar till forskargruppen fr
exekveringstidsanalys och Interaktionsdesign som kopplar till
forskargruppen fr ubiquitous computing. Anknytningen till forskarmiljn
kar successiv med utbildningens progression. Det handlar hr om att
verfra ny kunskap inom forskning till praktiskt anvndbar kunskaps hos
studenterna. P s vis kommer miljns forskningsresultat och annan relatera
forskning till nytta genom vra studenter. Inbyggda system r den centrala
forskarmiljn fr MDH och drmed r ocks DVP ett av de mest centrala
grundutbildningarna fr MDHs forskningsoch
utbildningsstrategi.
DVP utgr inte bara en akademisk grundbult i MDHs forskningsoch
utbildningsstrategi. Programmet med dess rliga intag av 60 studenter utgr
ocks en av de ekonomiska hrnpelarna inom Akademin fr innovation
design och teknik. Grundutbildningen sysselstter ett stort antal forskande
lektorer och ngra professorer (se Lrarkompetens nedan). Vidare ger ocks
den tta kopplingen till forskarmiljn att adjunkternas kompetensutveckling
p ett naturligt stt kan anknytas till forskning. Drmed kan vi skra
adjunkternas mneskompetensfrsrjning.
358
5 (6)
ARBETSMATERIAL
rende 16 Bilaga 3
Lrarkompetens
Inkomstbortfall av, i storleksordningen, 11 miljoner kronor (Se kriterium 1)
innebr att IDT mste sga upp kollegor vars huvudsakliga arbete r
fokuserat till grundutbildning. Det omfattar minst tre adjunkter. Det
uppstr ocks arbetsbrist bland de forskande lektorerna eftersom det
sannolikt blir mycket svrt att vga upp den minskade omfattningen av
grundutbildning med forskningsmedel. Vi behver ocks minska
omfattningen av forskarutbildningen eftersom vi inte kan erbjuda 20%
institutionstjnstgring fr doktorander.
DVP har stora svrigheter att upprtthlla genomstrmning fr programmet
(se tabell nedan).
Genom
strm
ning
HT13
Prestasta
tiongrad
Genomstrm
ning
medelvrde*
2012
91 %
Medelvrde*
T1
T3
T3/T1
T1
T6
T1/T6
T3/T1
80 %
64
45
70%
72
25
35%
56 %
T6/T1
36 %
Infr programstart 2013 har vi vidtagit flera tgrder. Bl.a. har vi lagt ner
inriktningen fr spelutveckling, eftersom dessa studenter har varit mer
bengna att avbryta sina studier. Studievgledare Malin shuvud har ocks
arbetat med individuell uppfljning av studenter som lg prestationsgrad. En
indikation p att dessa brjat verka r att genomstrmning HT13 fr T3/T1
p 70% ser betydligt bttre ut n medelvrdet fr de tre senaste ren 56%.
I vr egen underskning i sjlvutvrderingen till UK lt vi studentkrens
alumnisekretariat genomfra en enkel enktunderskning hur snabbt man
ftt arbete inom omrdet fr utbildningen. Av 232 tillfrgade DVP alumner
svarade 61. Av dessa hade 33% ftt jobb inom omrdet fr utbildningen
redan innan examen och inom tv mnader efter examen ytterligare 28%.
Totalt 61% inom tv mnader! Totalt 87% av de som svarade hade ftt
arbete inom omrdet fr utbildningen. Resultatet indikerar starkt att vra
studenter har ltt att f arbete efter examen. Sifforna ser bra ut i relation till
UKs rapport som analyserar etableringen pa arbetsmarknaden 2011 0,5-1,5
ar efter examen for olika grupper som tog examen under lasaret 2009/10 5.
UKs rapport visar att kandidater inom teknik har en etableringsgrad om
71%, kandidater inom ADB (automatisk databehandling / informatik som
angrnsar till MDHs huvudomrde datavetenskap) har en etableringsgrad
om 78% och hgskoleingenjr fr datateknik som ligger nra vr examen i
datavetenskap har en etableringsgrad om 83%. DVP str sig nationellt
starkt.
Universitetskanslermbetets (Rapport 2013:11). Etableringen pa arbetsmarknaden

2011 Examinerade lasaret 2009/10. http://www.ukambetet.se/arkiv/rapporter/etableringenpaarbetsmarknaden2011examineradelasare
t200910.5.575a959a141925e81d11e4a.html (beskt 2014-04-12)
5
359
6 (6)
rende 17 Bilaga 1
rende MDH 1.1.4-452/12
2014-09-11
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppfljning av magisterexamen i datavetenskap dr
bristande kvalitet
Bakgrund
2013 beslut om bristande kvalitet fr magisterexamen i
yttrande i UK:s beslut om ifrgasatt examen inom ett r till
utvrderingen.
examen.
magisterexamen i datavetenskap har Akademin fr innovation,
design och teknik (IDT) nu inkommit till fakultetsnmnden med
360
1 (4)
rende 17 Bilaga 1

Ytterligare har UFO berett rendet om aktuell ifrgasatt examen
till utskott och nmnd.
lgesrapporten:

rekommendera akademin att


Alternativa beslut
Konsekvensanalys
som helhet.
vervganden
ml (eller delml) inklusive kritik fr ml 1. Kritik gllande ml
1 kan sgas vara srskilt allvarlig d detta examensml bland
annat formulerar krav om grundlggande kunskap och
361
2 (4)
rende 17 Bilaga 1
frstelse fr huvudomrdet samt insikter i aktuellt forsknings

och utvecklingsarbete fr huvudomrdet. Kritik fr vriga ml
kan sammanfattas som ptalade brister om vetenskapligt och
kritiskt frhllningsstt.
lgesrapporten konkreta tgrder som genomfrts eller planeras
genomfras inom utsatt tidsram. Exempel p konkreta tgrder
som helt eller delvis genomfrts r omfattande kursrevideringar
med syfte att skerstlla studenternas kunskaper i akademiskt
skrivande, vetenskapsmetodik och vetenskapligt angreppstt.
Ytterligare exempel p relevanta tgrder mot bristande kvalitet
r att metodkurs gjorts obligatorisk fr alla studenter som skall
ta ut aktuell examen.
De redovisade tgrderna i lgesrapporten har ocks mycket
tydlig utgngspunkt i bedmargruppen kritik. Kritiken har
ocks analyserats och konkretiserats av akademin.
I stort sett samtliga tgrder som redovisas har ocks
utbildningen. Ytterligare noterar beredningen att
dokumentationen finns tillgngligt via lnk p samlad plats,
enkelt tillgngliga fr bedmargruppen att granska.
362
3 (4)
rende 17 Bilaga 1

studentefterfrgan, arbetsmarknadsbehov, FUS-relevans och
redovisade resultat frn utbildningen, argumenterar och
motiverar akademin fr att aktuell examen r relevant fr MDH.
Fr den efterfrgade aspekten lrarkompetens, redovisar
akademin i lgesrapporten ingen analys. I slutrapporten r nu
detta tgrdat av akademin.
363
4 (4)
ARBETSMATERIAL
rende 17 Bilaga 2
1 (5)

2014-08-04
Underlag fr slutrapport fr ifrgasatt Magisterexamen i

Datavetenskap
enligt de fem kriterier som terfinns i VUB2013.
Moris Behnam, avdelningschef ES, tidigare programsamordnare IIS
master
Jan Carlson, arbetsgruppledare
Ivica Crnkovic, tidigare avdelningschef SED
Radu Dobrin, avdelningschef SED
Sasikumar Punnekkat, programsamordnare SE magister/master
Sverine Sentilles, exjobbskoordinator
vid IDT
Uppdaterad inlmningsuppgift i kursen DVA422
tgrden genomfrdes redan under vrterminen 2014, men d frmst i form
av muntliga instruktioner till studenterna. Innan inlmning till UK i
oktober ska skriftliga instruktioner fr den nya uppgiften formuleras, fr att
kunna anvndas som referens i rapporten.

Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
364
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
ARBETSMATERIAL
rende 17 Bilaga 2
2 (5)
Trots att det program som direkt leder till en magisterexamen i
datavetenskap har relativt lga rekryteringssiffror skulle en eventuell
nedlggning av examen f stora konsekvenser fr IDT och MDH.
Dels anvnds magisterexamen ven av andra studentgrupper n de som r
registrerade p magisterprogrammet (bland annat studenter p
masterprogrammet i intelligenta inbyggda system och studenter som
kommer via Erasmus Mundus), men det r ocks strategiskt frdelaktigt att
kunna erbjuda en ettrig utbildning p avancerad niv inom de omrden dr
vi har stark forskning. I vra internationella samarbeten, ssom EUROWEB
och IDEAS, har den ettriga utbildningen varit en stor frdel.
De extra studenter som kommer hit, och som inte velat eller kunnat ska till
en tvrig masterutbildning, gr det mjligt fr oss att erbjuda fler kurser p
avancerad niv vilket kar kopplingen mellan utbildningen och forskningen
inom spetsmiljn Inbyggda system.
En nedlggning av magisterexamen skulle ven ge frsmrad
lrarkompetens och minskat kursutbud inom masterprogrammet i
programvaruteknik, eftersom de tv programmen samlser helt.
Frutom magisterprogrammet i programvaruteknik har vi tv
masterprogram som kan leda till en magisterexamen: masterprogrammet i
programvaruteknik, som samlser en stor del av frsta ret med
magisterprogrammet, och masterprogrammet i intelligenta inbyggda system
som erbjuder mjligheten att ta ut en magisterexamen efter ett r.
Skande och antagna till magisterprogrammet i programvaruteknik
Totalt antal skande 2011: 9
Registrerade i mitten av september 2011: 3
Totalt antal skande 2013: 14 Registrerade i mitten av september 2013: 1
Skande och antagna till masterprogrammet i programvaruteknik
Skande och antagna till masterprogrammet i intelligenta inbyggda system
365
ARBETSMATERIAL
rende 17 Bilaga 2
I anskningsstatistiken ingr endast skanden frn mitten av april, men

programmen finns ven med i den internationella omgngen med sista
anmlningsdag i januari. Programmen r ven ppna fr sen anmlan.
Trenden under perioden 2011-2014 r en stadig kning av antalet skande,
frn 33 till 56 fr de tre programmen sammantaget.
Vi har varje r ett antal studenter, via exempelvis Erasmus Mundus
(EUROWEB, IDEAS), som antas till magisterprogrammet men som tyvrr
inte registreras som programstudenter i LADOK. Det som knnetecknar
dessa utbytesprogram r att studenterna vljs ut bland de bsta vid sina
hemlrosten. Denna studentkategori var inte alls representerad i
examensarbetena som utvrderades av UK, eftersom utbytesprogrammen
startade 2011.
Vi fick nyss vr anskan om en fortsttning p EUROWEB-projektet 2015
2019 beviljad, med IDT som koordinator. Av de 15 lrosten som ingr i
projektet r vi det enda som erbjuder en ettrig utbildning p avancerad
niv, vilket varit en stor frdel fr oss i arbetet med projektet.
Utver detta finns det utbytesstudenter, via till exempel Linnaeus Palme,
som lser programkurser tillsammans med magisterstudenterna p grund av
stipendieformatet p ett r. I flera fall har dessa studenter frlngt sina
studier hr och lst ytterligare kurser fr att kunna ta ut en magisterexamen,
utan att registrera sig p programmet.
Varje r r det ungefr 5-8 masterstudenter som vljer att ta ut en
magisterexamen. I r har vi till exempel fyra studenter frn Shanghai som r
registrerade p masterprogrammet i intelligenta inbyggda system och som
har stipendier fr ett rs studier. Tv av dem planerar att sjlva bekosta en
fortsttning andra ret, medan tv kommer ta ut en magisterexamen efter ett
r.
Arbetsmarknaden fr studenter med magisterexamen i datavetenskap r
god, och speciellt i mlardalsregionen finns det ett stort antal fretag med
rekryteringsbehov som matchar vra tv inriktningar (inbyggda system och
programvaruteknik). Ett tecken p detta r att en stor andel examensarbeten
p magisterniv utfrs i samarbete med industrin, 43% under perioden
ht2012-vt2014 (9 av 21 examensarbeten p magisterniv).
Vi rekryterar ven magisterstudenter internt till vra egna
forskarutbildningar p MDH. Under 2013 antogs till exempel tv
doktorander som gtt vra magisterprogram, och som inte hade kommit till
MDH om vi saknat en ettrig magisterutbildning.
Magisterexamen i datavetenskap r direkt knuten till spetsmiljn Inbyggda
system, med tydlig koppling till de tv profilerna Mlardalens
366
3 (5)
ARBETSMATERIAL
rende 17 Bilaga 2
realtidsforskningscentrum (MRTC) och Intelligenta sensorsystem (ISS).

Tillsammans med masterexamen i datavetenskap utgr den en mycket viktig
bas fr rekrytering till forskarutbildningen inom miljn.
Magisterexamen r mycket viktigt fr det som i forskning och
utbildningsstrategin beskrivs s hr: Forskare inom spetsmiljn ska ocks
aktivt forskningsbasera MDH:s utbildningar och erbjuda utbildning p
engelska p avancerad niv. Fr att leva upp till detta krav behvs ett stort
antal kurser p avancerad niv inom omrdena inbyggda system och
programvaruteknik, med tillrckligt mnga studenter fr att vara
ekonomiskt hllbara. Utan de studenter som kommer hit fr en
magisterexamen skulle vi inte kunna behlla den nuvarande starka
kopplingen mellan forskning och grundutbildning.
Ett annat krav som forskning och utbildningsstrategin stller p spetsmiljer
r: I spetsmiljn sker ett omfattande internationellt utbyte och
internationell rekrytering av forskare och forskarstuderande. Detta
underlttas vsentligt av mjligheterna till internationell rekrytering av
studenter p magisterniv.
Lrarkompetens
Fr en frteckning ver lrarkompetensen hnvisas till sista bilagan i
uppfljningsrapporten. Totalt r 14 professorer, 9 docenter, 9 lektorer och
ett stort antal doktorander inblandade i utbildningen i datavetenskap p
magister- och masterniv. All undervisande personal p
magisterprogrammet r disputerade eller genomgr forskarutbildning.
En eventuell nedlggning av magisterexamen i datavetenskap skulle
resultera i en minskad budget fr utbildning inom omrdet
programvaruteknik. Eftersom en majoritet av undervisande personal endast
finansieras till viss del av utbildningsbudgeten, och till strsta delen frn
externa forskningsprojekt, skulle en nedlggning pverka ett stort antal
medarbetare. P kort sikt skulle en sdan frndring frmst pverka
tidsbegrnsade anstllningar, och framfr allt resultera i att frre
nyrekryteringar av doktorander och postdoktorer, vilket skulle inverka
mycket negativt p vr forskningsverksamhet.
En nedlggning av magisterprogrammet skulle ven ge frsmrad
lrarkompetens inom masterprogrammet i programvaruteknik, eftersom de
tv programmen samlser helt.
Genomstrmning berknas vanligen som registrerade studenter termin 3 /
registrerade studenter termin 1, men eftersom det inte finns ngon termin 3
p magisterprogrammet har vi hr berknat genomstrmning under frsta
halvret, det vill sga registrerade studenter termin 2 / registrerade
studenter termin 1, vilket ger 78% under HT2013, och ett genomsnitt p
83% under perioden 2011-2013.
367
4 (5)
ARBETSMATERIAL
rende 17 Bilaga 2
Prestationsgrad i genomsnitt 2011-2013 fr magisterprogrammet i

programvaruteknik: 90%
Antal utfrdade magisterexamina frn 2011-01-01 till 2014-04-16: 45 stycken
Resursbehov
Magisterprogrammet i programvaruteknik samlser helt med
masterprogrammet i programvaruteknik. Det vill sga, samtliga kurser i
magisterprogrammet, frutom examensarbetet, ingr ven i
masterprogrammet.
368
5 (5)
rende 17 Bilaga 2

Mall fr uppfljning magister
Datavetenskap
Examen: Magister

mluppfyllelse.
369
rende 17 Bilaga 2
Fr magisterexamen skall studenten visa kunskap och frstelse inom huvudomrdet fr utbildningen,
inbegripet svl verblick ver omrdet som frdjupade kunskaper inom vissa delar av omrdet samt insikt i
aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete.
Analysera bristerna och redovisa tgrder vidtagna fr att avhjlpa dem och drmed skra mluppfyllelsen.
UKs bedmning (med specifika problem markerade i rd fetstil)
frstelse inom huvudomrdet. Studenterna visar p bristande verblick ver omrdet bland annat p grund av
saknad problemversikt och beskrivning av alternativa lsningsstt och att det finns luckor i frstelsen.
Arbetena visar dock att studenterna har frdjupade kunskaper som bland annat visas inom komponentbaserad
programvaruteknik, frstelse fr realisering, vissa frdjupade kunskaper inom NET och PHP programmering
och hg kunskap inom data- och systemintegrering. Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar p bristande insikt i
aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete. De sjlvstndiga arbetena visar brist p refererande till relaterat
arbete och kritiskt granskande. ven om sjlvvrderingen visar p att utbildningen innehller relevanta kurser
och har en bra balans mellan kurser och projekt med anvndande av vetenskaplig litteratur s pekar resultaten
frn de sjlvstndiga arbetena p att flera studenter inte uppnr erforderlig niv vad gller kunskap och
frstelse inom omrdet.
Sammantaget bedms mluppfyllelsen vara bristande.
Vr analys av vad den ptalade bristen bestr i
Vr analys r att studenterna generellt sett har god verblick ver omrdet, men att det i flera fall inte avspeglas i
examensarbetena. Framfr allt framkommer kopplingen till aktuell forskning inte tillrckligt i mnga arbeten,
och de fokuserar i fr hg grad p att presentera den utvecklade lsningen, snarare n en ordentlig analys av
problemet.
Resultatet av vr analys kan sammanfattas i tv huvudomrden:
1.
2.
Vi har inte lyckats skerstlla att alla studenter har tillrckliga kunskaper och frdigheter nr de pbrjar sitt
examensarbete. Framfr allt ser vi brister i metodkunskap, akademiskt skrivande och vetenskapligt
angreppsstt.
Vi saknar en tydlig, gemensam bild av syfte och bedmning av examensarbeten, vilket terspeglas i otydliga
instruktioner, stor variation i handledning och skillnader i bedmning mellan olika examinatorer.
Trots mycket hg andel disputerade lrare och handledare med erfarenhet av egen forskning och akademiskt
skrivande, lyckas vi allts inte frmedla denna kunskap till vra studenter i tillrckligt hg grad. Vr bedmning
av huvudorsaken till detta r att det saknas tydliga gemensamma beskrivningar av syftet med examensarbetet och
vilka grundlggande krav som stlls p alla arbeten.
Dessa underliggande problem, och vissa av frbttringstgrderna, terkommer fr flera ml som ftt omdmet
bristande kvalitet.
Fr ml 1a handlar bristerna i rutinerna kring genomfrande och examination av examensarbeten framfr allt om
en lg samsyn bland handledare och examinatorer kring examinationskriterier, till exempel i vilken grad
rapporten mste beskriva arbetet frn ett vetenskapligt perspektiv och innefatta en ordentlig formulering och
analys av problemet, och i vilken utstrckning projekten behver relateras till existerande vetenskapliga arbeten.
370
rende 17 Bilaga 2
Genomfrda tgrder
Ett antal kursfrndringar har genomfrts fr att skerstlla att studenterna individuellt var, bedms och
examineras p moment som tcker akademiskt skrivande och vetenskapligt frhllningsstt. Fr att ge en god
progression vill vi att studenterna p magisterprogrammet i programvaruteknik och under frsta ret av
masterprogrammet i inbyggda system redan i frsta perioden gr en kurs som tar upp vetenskaplig metodik, och
att de sedan fr tillflle att konkret applicera dessa kunskaper i en mindre rapport i ngon av de efterfljande
kurserna. Fr att hinna med dessa moment under den begrnsade tid en magisterutbildning r, och samtidigt
behlla bde verblick och frdjupade mneskunskaper, har examensarbeteskurser p 15 hgskolepong ersatt
de tidigare 30-pongskurserna, vilket ger plats fr en kurs i vetenskapsmetodik och ytterligare en kurs inom
huvudmnet.
Frutom frndringar p kursniv fr att frbereda studenterna bttre infr examensarbetet, har vi gjort en
ordentlig versyn av vra examensarbetesrutiner. Huvudsyftet har varit att f en hgre och jmnare kvalit,
genom att bland annat ta fram tydligare instruktioner och bedmningskriterier, riktade till bde studenter,
handledare och examinatorer, och infra en examinationskommitt dr examinatorerna gemensamt diskuterar
sina bedmningar fr att skerstlla en jmnare bedmningsniv. Vi infr ven ett nytt moment, relativt tidigt
under projektet, dr problemformulering, metodbeskrivning och koppling till relaterat arbete bedms.
Konkreta tgrder som genomfrts:
1.1 Kursen CDT403: Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, som tidigare var en valbar kurs, r
inlagd som ordinarie kurs i frsta perioden i programschemat fr magisterprogrammet i programvaruteknik
frn och med ht 2014. Den kommer ven lggas in under frsta ret i programschemat fr
masterprogrammet i inbyggda system, frn ht 2015. Kursen infrs ocks som frkunskap fr
examensarbeteskurserna p magisterniv i datavetenskap (DVA423, DVA428 och DVA429), fr att
skerstlla att samtliga magisterstudenter har gtt den innan de pbrjar examensarbetet. [5, 6, 7, 8, 9]
1.2 Kursen DVA332: Programvaruteknik 1 Grundkurs, som ingr i magisterprogrammet i
programvaruteknik, har frndrats till att ven ge en inblick i aktuell forskning inom omrdet. Ett nytt
examinationsmoment har infrts, dr varje student i en individuell inlmningsuppgift ska identifiera och
formulera en vetenskaplig frgestllning inom omrdet, beskriva ett tnkt experiment eller underskning
fr att utforska frgan, samt resonera kring problem med experimentet. [2, 11]
1.3 I kursen DVA436: Modellbaserad utveckling, som ingr i magisterprogrammet i programvaruteknik, ska
studenterna ven kunna redogra fr state-of-the-art och aktuella forskningsfrgor inom omrdet. En ny
inlmningsuppgift har infrts, dr studenterna utifrn en vetenskaplig artikel som beskriver omrdets
viktigaste forskningsfrgor 2008 ska gra en litteraturstudie och beskriva i vilken grad dessa frgor
fortfarande r aktuella idag. [3, 10]
1.4 Inlmningsuppgifterna i DVA422: Programvaruteknik 3: Programvaruarkitektur och processer, som ingr
i magisterprogrammet i programvaruteknik, har frndras s att betydligt strre vikt lggs vid reflektioner,
motivering och referenser till vetenskapliga artiklar. [14]
1.5 Lrandemlen i DVA438: Projekt i inbyggda system, som ges under frsta ret i masterprogrammet i
inbyggda system, och drmed lses av flertalet magisterstudenter, har utkats med att studenterna ska
kunna jmfra sin framtagna lsning med ett antal existerande forskningsresultat. Projektexaminationen
delas upp i tv delar: Frutom de nuvarande tekniska rapporterna som beskriver projektets genomfrande
och resultat ska studenterna ven lmna in en rapport skriven ur ett mer vetenskapligt perspektiv som bland
annat jmfr den framtagna lsningen med ett antal existerande forskningsresultat, motiverar gjorda val och
analyserar fr- och nackdelar med frslaget. [4]
1.6 Lrandemlen i DVA439: Intelligenta system, som ges under frsta ret i masterprogrammet i inbyggda
system, har utkats med att studenterna ska kunna skriva en vetenskaplig rapport inom omrdet artificiell
intelligens, enligt god rapporteringssed och med ett vetenskapligt frhllningsstt till mnet. Bland annat
ska projektrapporterna nu ven beskriva hur studenternas projektresultat relaterar till existerande forskning.
[13, 17]
371
rende 17 Bilaga 2
1.7 Nya kursplaner fr examensarbeten, dr kraven p rapporten tydliggjorts och dr de vetenskapliga

aspekterna av arbetet betonats. Bland annat har fljande lrandeml infrts: Efter avslutad kurs, skall
studenten kunna analysera vetenskapliga problemstllningar och redogra fr "state-of-the-art" (och i
frekommande fall "state-of-practice") inom omrdet fr examensarbetet samt utifrn detta utvrdera vald
metod och/eller lsning. [5, 6, 7]
1.8 Explicita bedmningskriterier fr examination av examensarbeten, i form av ett antal kriterier som
examinator bedmer som godknt eller icke godknt, kopplade till de nationella mlen fr magisterexamen.
Syftet r dels att minska skillnaderna i bedmningsniv mellan olika examinatorer, och dels att tydliggra
fr studenterna redan frn brjan vad som kommer krvas fr att arbetet ska godknnas. I dessa kriterier
ingr bland annat att referera till existerande vetenskapliga resultat, att presentera alternativa lsningar och
motivera gjorde val, samt att kritiskt resonera kring svagheter och styrkor i det presenterade resultatet.
[1, 15]
1.9 Fr att f en jmnare bedmningsniv infrs en examinationskommitt bestende av alla som examinerar
ngot examensarbete under den aktuella perioden. Kommittns diskuterar bedmningen av arbetena,
framfr allt de som ligger nra grnsen mellan godknt och underknt, eller dr examinatorn r osker p
sin bedmning. Kommittn ska ven nrvara vid den muntliga presentationen. [1]
1.10 Utbildning av handledare och examinatorer genom hgskolegemensamma kurser. Till exempel har fem
lrare som handleder eller examinerar examensarbeten i datavetenskap p magisterniv deltagit i kursen
PEA902: Att handleda och examinera uppsatser och examensarbeten p grundoch avancerad niv 2,5hp
under vrterminen 2014. I samband med att de nya rutinerna infrs planeras ven mer riktade
utbildningsinsatser. [12]
Kllor som analysen och tgrdsredovisningen utgr frn
Samtliga kllor finns tillgngliga frn http://www.idt.mdh.se/UKA/uppf_magister_datavetenskap/
[1]
[2]
[3]
[4]
[5]
[6]
[7]
[8]
[9]
[10]
[11]
[12]
niv
[13]
[14]
[15]
[17]
Ny process fr examensarbeten, Diarienr IDT 2.2-120/14, beslutsdatum 2014-04-15

Kursplan fr DVA332 Programvaruteknik 1, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA436 Modellbaserad utveckling, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA438 Projekt i inbyggda system, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA423 Examensarbete fr magisterexamen i datavetenskap med inriktning mot
programvaruteknik 15hp, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA428 Examensarbete fr magisterexamen i datavetenskap med inriktning mot inbyggda
system 15hp, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA429 Examensarbete fr magisterexamen i datavetenskap 15hp, faststllandedatum 201404-15
Programschema fr ZCG20 Programvaruteknik - masterprogram 60hp, faststllandedatum 2014-02-07
Planerat programschema fr GST01 Intelligenta Inbyggda System - masterprogram, 120 hp
Ny inlmningsuppgift fr DVA436 Modellbaserad utveckling
Ny inlmningsuppgift fr DVA332 Programvaruteknik 1 - Grundkurs
Kursplan fr PEA902 Att handleda och examinera uppsatser och examensarbeten p grundoch avancerad
Kursplan fr DVA439 Intelligenta system, faststllandedatum 2014-06-24
Uppdaterad inlmningsuppgift fr DVA422: Programvaruteknik 3: Programvaruarkitektur och processer
Nya examinationskriterier fr examensarbeten p magisterniv, beslutsdatum 2014-xx-xx
Uppdaterad inlmningsuppgift fr DVA439 Intelligenta system
372
rende 17 Bilaga 2
Fr magisterexamen skall studenten visa frmga att integrera kunskap och att analysera, bedma och
hantera komplexa freteelser, frgestllningar och situationer ven med begrnsad information.
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar p bristande mluppfyllelse avseende studenternas frmga att ven med
begrnsad information, integrera kunskap och att analysera, bedma och hantera komplexa freteelser,
frgestllningar och situationer. Arbetena visar att svra frgestllningar undviks och djupare analys saknas,
likas reflektioner. ven om sjlvvrderingen beskriver att frmgan trnas i ett antal kurser s visar flera
sjlvstndiga arbetena p att frmgan inte uppns.
En majoritet av vra examensarbeten rr komplexa frgestllningar, men i flera fall ger rapporten inte en
tillrckligt detaljerad eller insiktsfull beskrivning av detta. Otillrcklig vana av vetenskaplig framstllning, i
kombination med att dessa aspekter inte beaktas tillrckligt av alla handledare och examinatorer, gr att vissa
rapporter fokuserar p att bara presentera frgestllningen, snarare n att analysera, reflektera och problematisera
kring den.
Vr bedmning r att en bidragande orsak till problemet r att examensarbetets och rapportens syfte inte
formulerats tillrckligt tydligt fr varken studenterna eller handledare och examinatorer. Vi har inte heller
tydliggjort vikten av att rapporten fngar upp den analys som studenterna gjort under projektet, exempelvis i
form av motiveringar av gjorda val och utvrderingar av alternativa lsningar.
Genomfrda tgrder
Ett antal kursfrndringar, i form av uppdaterade kursplaner och nya eller frndrade inlmningsuppgifter, har
genomfrts fr att skerstlla att studenterna i flera kurser innan examensarbetet individuellt var, bedms och
examineras p moment av analyserande och reflekterade karaktr. Frutom frndringar p kursniv har
rutinerna fr handledning och examination av examensarbeten frbttrats, och konkreta bedmningskriterier har
formulerats fr att tydliggra vilka krav som stlls p examensarbeten samt vilka aspekter av arbetet som
bedms.
Konkreta tgrder som genomfrts:
2.2 Inlmningsuppgifterna i DVA422: Programvaruteknik 3: Programvaruarkitektur och processer, som ingr
i magisterprogrammet i programvaruteknik, har frndras s att betydligt strre vikt lggs vid reflektioner,
motivering och referenser till vetenskapliga artiklar. [14]
inbyggda system, har utkats med att studenterna ska kunna jmfra sin framtagna lsning med ett antal
existerande forskningsresultat. Projektexaminationen delas upp i tv delar: Frutom de nuvarande tekniska
rapporterna som beskriver projektets genomfrande och resultat ska studenterna ven lmna in en rapport
skriven ur ett mer vetenskapligt perspektiv som bland annat jmfr den framtagna lsningen med ett antal
existerande forskningsresultat, motiverar gjorda val och analyserar fr- och nackdelar med frslaget. [4]
373
rende 17 Bilaga 2
[13, 17]
2.5 Ett nytt moment kommer att infras i examensarbeteskurserna, s att problemformulering, metod, och
beskrivning av relaterat vetenskapligt arbete kontrolleras ungefr halvvgs in i kursen. Syftet r att
tydliggra kraven p dessa delar av arbetet, men ven att underltta fr studenterna att fokus p analys och
reflektion, genom att tidigt ha en vlformulerad explicit frgestllning att relatera det praktiska arbetet till.
[1]
2.6 Explicita bedmningskriterier fr examination av examensarbeten kommer att formuleras, i form av ett
antal kriterier som examinator bedmer som godknt eller icke godknt, kopplade till de nationella mlen
fr magisterexamen. Syftet r dels att minska skillnaderna i bedmningsniv mellan olika examinatorer,
och dels att tydliggra fr studenterna redan frn brjan vad som kommer krvas fr att arbetet ska
godknnas. I dessa kriterier ingr bland annat att det ska finnas en tydlig problemformulering och en analys
av arbetets styrkor och svagheter. [1, 15]
2.7 Utbildning av handledare och examinatorer genom hgskolegemensamma kurser. Fem lrare som
handleder eller examinerar examensarbeten i datavetenskap p magisterniv deltar i kursen PEA902: Att
handleda och examinera uppsatser och examensarbeten p grundoch avancerad niv 2,5hp under
vrterminen 2014. I samband med att de nya rutinerna infrs planeras ven mer riktade utbildningsinsatser.
[12]
[1]
[3]
[4]
[10]
[12]
[13]
[14]
[15]
[17]

niv
Uppdaterad inlmningsuppgift fr DVA422: Programvaruteknik 3: Programvaruarkitektur och processer
374
rende 17 Bilaga 2
Fr magisterexamen skall studenten visa frmga att inom huvudomrdet fr utbildningen gra
bedmningar med hnsyn till relevanta vetenskapliga, samhlleliga och etiska aspekter samt visa
medvetenhet om etiska aspekter p forskningsoch utvecklingsarbete.
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar p bristande mluppfyllelse avseende studenternas frmga att inom
huvudomrdet gra bedmningar med hnsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. De sjlvstndiga arbetena
visar att vetenskapliga aspekter ofta saknas och att de r mer av utvecklingsarbeten. Sjlvvrderingen
indikerar att mluppfyllelsen r hg avseende studenternas vrderingsfrmga och frhllningsstt. I en
projektkurs redovisas progression och vetenskapliga, etiska och samhlleliga aspekter diskuteras. En kurs i
professionell etik adresserar etiska frgestllningar inom vetenskap och teknik. Professionella frgor behandlas
dr underbyggda beslut ska tas.
Sammantaget bedms mluppfyllelsen dock vara bristande p grund av svagheterna gllande vetenskapliga
aspekter.
Ett antal studenter pbrjar och genomfr examensarbeten utan tillrckliga metodkunskaper, och utan tillrcklig
frstelse fr skillnaden mellan vetenskapligt arbete och mer ingenjrsmssig problemlsning. Detta innebr att
en stor del av handledningen i dessa fall behver lggas p att frmedla en grundlggande bild av vilken slags
arbete vi frvntar oss och hur det ska presenteras i rapporten. Trots mycket hg andel disputerade lrare och
handledare med erfarenhet av egen forskning och akademiskt skrivande, lyckas vi inte frmedla denna kunskap
till vra studenter i tillrckligt hg grad.
Bde magisterprogrammet i programvaruteknik och frsta ret av masterprogrammet i inbyggda system saknar
kurser som tydligt fokuserar p vetenskaplig metodik. Rapportskrivning ingr i ett antal kurser p magisterniv,
men det sker frmst i form av tekniska rapporter, snarare n vetenskapliga.
Vi har ven upptckt stora skillnader bland vra handledare/examinatorer gllande synen p i hur hg grad
vetenskapliga aspekter mste beaktas vid examensarbeten p magisterniv. Vissa handledare och examinatorer
ser det som sjlvklart att examensarbetet ska utg frn en tydlig generell problemformulering och relateras till
existerande forskningsresultat, medan andra ofta vljer att basera arbetet p en mer konkret probleminstans och
fokuserar p att studenterna tar fram en passande och vl underbyggd lsning. Det senare alternativet riskerar att
resultera i alltfr utvecklingsorienterade examensarbeten, om inte stor vikt lggs p att ven generalisera
resultaten och koppla dem till relaterat vetenskapligt arbete i ett lite strre sammanhang.
Fr examensarbeten som utfrs vid ett fretag r ibland rollfrdelningen mellan industriell handledare och
handledare vid MDH oklar. I vissa fall ges ven fr lite handledning frn MDH, och d ocks ofta fr sent under
projektet, vilket gr att studenternas bild av det vergripande syften och uppgiften till stor del formas av den
industriella handledaren.
Genomfrda tgrder
Frndringar i kurser har genomfrts fr att skerstlla att studenterna individuellt var, bedms och examineras
p moment som tcker metodik och vetenskapligt frhllningsstt. Samtliga studenter brjar
magisterutbildningen med en kurs i vetenskapsmetodik (som tidigare var valfri). Studenterna applicerar sedan
dessa kunskaper, och var akademiskt skrivande, i flera kurser innan de pbrjar examensarbetet.
375
rende 17 Bilaga 2
Frutom frndringar p kursniv har rutinerna och instruktionerna fr handledning och examination av
examensarbeten frbttrats fr att skerstlla en hg och jmn kvalitetsniv, i linje med mlen fr
magisterexamen. Fr att f en enhetlig syn p kraven fr examensarbeten p magisterniv, i synnerhet kraven p
vetenskapliga aspekter, har kursplanerna fr exjobbskurserna uppdaterats explicita bedmningskriterier infrts
fr att underltta fr bde examinatorer, handledare och studenter. Vi har ven formulerat tydliga instruktioner
fr industriexjobb.
Konkreta tgrder som genomfrts och planeras:
3.1 Kursen CDT403: Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, som tidigare var en valbar kurs, r
inlagd som ordinarie kurs i frsta perioden i programschemat fr magisterprogrammet i programvaruteknik
frn och med ht 2014. Den kommer ven lggas in under frsta ret i programschemat fr
masterprogrammet i inbyggda system, frn ht 2015. Kursen infrs ocks som frkunskap fr
examensarbeteskurserna p magisterniv i datavetenskap (DVA423, DVA428 och DVA429), fr att
skerstlla att samtliga magisterstudenter har gtt den innan de pbrjar examensarbetet. [5, 6, 7, 8, 9]
3.2 Kursen DVA332: Programvaruteknik 1 Grundkurs, som ingr i magisterprogrammet i
programvaruteknik, har frndrats till att ven ge en inblick i aktuell forskning inom omrdet. Ett nytt
examinationsmoment har infrts, dr varje student i en individuell inlmningsuppgift ska identifiera och
formulera en vetenskaplig frgestllning inom omrdet, beskriva ett tnkt experiment eller underskning
fr att utforska frgan, samt resonera kring problem med experimentet. [2, 11]
3.5 Nya kursplaner fr examensarbeten, dr kraven p rapporten tydliggjorts och dr de vetenskapliga
examinator bedmer som godknt eller icke godknt, kopplade till de nationella mlen fr magisterexamen.
ingr bland annat tydlig problemformulering, metodbeskrivning och motivering av gjorda val. [1, 15]
3.7 En gemensam rapportmall fr examensarbeten p magisterniv har tagits fram, vilket minskar risken att de
vetenskapliga aspekterna av arbetet inte kommer fram tillrckligt tydligt i rapporten. [18]
3.8 Tydligare instruktioner fr handledning av industriella examensarbeten har tagits fram, tillsammans med
rutiner fr att utka samarbetet mellan hgskolan och externa handledare i samband med att nya
examensarbeten definieras. En obligatorisk kurs fr externa handledare har ocks utvecklats, som bland
annat beskriver syftet med examensarbeten och de krav hgskolan stller. [1, 16, 19]
376
rende 17 Bilaga 2
[12]
[1]
[2]
[3]
[4]
[5]
[6]
[7]
[8]
[9]
[10]
[11]
[12]
[15]
[16]
[18]
[19]

Kursplan fr DVA423 Examensarbete fr magisterexamen i datavetenskap med inriktning mot
programvaruteknik 15hp, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA428 Examensarbete fr magisterexamen i datavetenskap med inriktning mot inbyggda
system 15hp, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA429 Examensarbete fr magisterexamen i datavetenskap 15hp, faststllandedatum 201404-15
Programschema fr ZCG20 Programvaruteknik - masterprogram 60hp, faststllandedatum 2014-02-07
niv
Frbttrade instruktioner fr industriexjobb
Ny skrivguide samt rapportmall fr rapporter p IDT, beslutsdatum 2014-xx-xx
Kurs fr externa handledare fr examensarbete, beslutsdatum 2014-08-04
377
rende 17 Bilaga 2

Observera att alla procentsatser avser heltid.
Eventuella generella kommentarer:
Frutom dessa finns det ett antal doktorander som aktivt deltar i utbildningen, t.ex. som laborationsassistenter och handledare, och gstfrelsare via Erasmus lrarutbyte.
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat,
master, magister)
Anstllningens
inriktning
Anstllningens
omfattning
vid
lrostet
(% av
heltid)
Undervisning
motsvaran
de
grundniv
(kandidat)
inom
huvudomrdet (%
av heltid)
Undervisning
motsvarande
avancerad
niv (magister
och/eller
master) inom
huvudomrdet
(% av heltid)
Tid fr
forskning
vid
lrostet
(% av
heltid)
Namn
Kommentar
Professor
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
100
20
80
Ivica Crnkovic
Dubbelexamenansv.
Professor
Datakom.
Tekn. Dr
100
15
15
60
Mats Bjrkman
10% Progsamordn.
ntverk
378
rende 17 Bilaga 2
Professor
Datavetenskap
Tekn. Dr.
100
15
70
Bjrn Lisper
Professor
Robotik
Tekn. Dr
80
10
55
Lars Asplund
Professor
Inbyggda system
Tekn. Dr.
100
95
Hans Hansson
Professor
Artificiell intelligens
Tekn. Dr
100
21
75
Peter Funk
Professor
Inbyggda system
Tekn. Dr.
100
65
Mikael Sjdin
30% FO-ledare
Professor
Inbyggda system
Tekn. Dr
100
10
65
Thomas Nolte
25% FO-utb.ledare
Professor
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
100
25
55
Sasikumar Punnekat
Professor
Inbyggda system
Tekn. Dr
100
35
Paul Pettersson
20% Programsamordn.
programvaruteknik
60% Pro-rektor
Professor
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
10
Christer Norstrm
VD SICS
Professor
Programvaruteknik
Tekn. Dr
100
10
90
Kristina Lundqvist
Professor
Datavetenskap
Fil. Dr.
30
15
15
Oguzhan zcan
Professor
Datavetenskap
Fil. Dr.
100
20
25
55
Gordana Dodig-Crnkovic
Docent
Inbyggda system
Tekn. Dr.
100
10
10
20
Damir Isovic
Docent
Datavetenskap
Tekn. Dr.
20
10
Jan Gustafsson
Docent
Elektronik
Tekn. Dr
100
42
48
Mikael Ekstrm
Docent
Elektronik
Tekn. Dr.
100
25
75
Maria Lindn
Docent
Tekn. Dr
100
15
40
45
Ning Xiong
Docent
Inbyggda system
Tekn. Dr.
100
20
Daniel Sundmark
5% Uppdragsutb.
Docent
Programvaruteknik
Tekn. Dr
100
10
40
Radu Dobrin
50% Avdelningschef SED
Docent
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
100
15
10
75
Jan Carlson
Docent
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
100
20
80
Christina Seceleanu
Lektor
Inbyggda system
Tekn. Dr
100
15
15
70
Jukka Mki-Turja
Lektor
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
100
30
70
Antonio Cicchetti
379
10% mnesansvarig
datavetenskap
Akademichef
Arbetsmiljombud
rende 17 Bilaga 2
Lektor
Tekn. Dr
100
10
35
Baran Crkl
Lektor
Robotik
Tekn. Dr.
100
45
55
Giacomo Spampinato
Lektor
Programvaruteknik
Tekn. Dr
100
40
Frank Lders
Lektor
Inbyggda system
Tekn. Dr
100
25
20
Dag Nystrm
Lektor
Inbyggda system
Tekn. Dr.
100
20
70
Moris Behnam
Lektor
Tekn. Dr
100
15
80
Shahina Begum
Adjunkt
Programvaruteknik
Tekn. Lic.
100
10
90
Daniel Flemstrm
380
50% Utbildningsadmin.
10% Programsamordn.
IIS
rende 18 Bilaga 1
rende MDH 1.1.4-452/12
2014-09-11
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppfljning av masterexamen i datavetenskap dr
bristande kvalitet
Bakgrund
2013 beslut om bristande kvalitet fr masterexamen i
utvrderingen.
examen.
masterexamen i datavetenskap har Akademin fr innovation,
design och teknik IDT nu inkommit till fakultetsnmnden med
381
1 (4)
rende 18 Bilaga 1

Ytterligare har UFO berett aktuellt rende om ifrgasatt examen
lgesrapporten:



Alternativa beslut
Konsekvensanalys
som helhet.
vervganden
ml (eller delml) inklusive kritik fr ml 1. Kritik gllande ml
1 kan sgas vara srskilt allvarlig d detta examensml bland
annat formulerar krav om grundlggande kunskap och
382
2 (4)
rende 18 Bilaga 1
frstelse fr huvudomrdet samt insikter i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete fr huvudomrdet. Nr det gller
masterexamen fr huvudomrdet datavetenskap, har specifik
kritik framfrts gllande bristande metodkunskaper. I
sammanhanget har ocks kritik framfrts angende
studenternas bristande skriftliga frmga och vad gller
frmga till struktur. Kritik fr vriga ml kan sammanfattas
som ptalade brister om vetenskapligt och kritiskt
frhllningsstt.
Beredningens frslag till beslut stllningstaganden
bedmargruppen framfrt. Lgesrapporten visar att tidigare
framstllda planerade tgrder implementerats i rimlig
omfattning och drtill p ett vertygande stt. I lgesrapporten
redovisas konkreta tgrder som genomfrts eller planeras
genomfras inom utsatt tidsram. Exempel p konkreta tgrder
som helt eller delvis genomfrts r omfattande kursrevideringar
med syfte att skerstlla studenternas kunskaper i akademiskt
skrivande, vetenskapsmetodik och vetenskapligt angreppstt.
Ytterligare exempel p relevanta tgrder mot bristande kvalitet
r att metodkurs gjorts obligatorisk fr alla studenter som skall
ta ut aktuell examen.
383
3 (4)
rende 18 Bilaga 1

akademin ingen analys i lgesrapporten. I freliggande
slutrapport r detta emellertid tgrdat.
384
4 (4)
ARBETSMATERIAL
rende 18 Bilaga 2
1 (4)

2014-08-04
Underlag fr slutrapport fr ifrgasatt Masterexamen i

Datavetenskap
enligt de fem kriterier som terfinns i VUB2013.
Moris Behnam, avdelningschef ES, tidigare programsamordnare IIS
master
Jan Carlson, arbetsgruppledare
Ivica Crnkovic, tidigare avdelningschef SED
Radu Dobrin, avdelningschef SED
Sasikumar Punnekkat, programsamordnare SE magister/master
Sverine Sentilles, exjobbskoordinator
vid IDT
Uppdaterad inlmningsuppgift i kursen DVA422
tgrden genomfrdes redan under vrterminen 2014, men d frmst i form
av muntliga instruktioner till studenterna. Innan inlmning till UK i
oktober ska skriftliga instruktioner fr den nya uppgiften formuleras, fr att
kunna anvndas som referens i rapporten.

Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
385
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
ARBETSMATERIAL
rende 18 Bilaga 2
2 (4)
Trots att utbildningarna som leder till masterexamen i datavetenskap inte
har s stora studentvolymer, skulle en eventuell nedlggning av examen f
mycket stora konsekvenser fr IDT och MDH.
Framfr allt skulle det direkt pverka ett trettiotal medarbetare som nu
delvis finansieras av utbildning p avancerad niv i anknytning till masteroch magisterexamen i datavetenskap (vid en nedlggning av masterexamen
skulle sannolikt ven magisterexamen lggas ned, eftersom
magisterprogrammet inte har tillrckligt mnga studenter fr att g runt
utan samlsning med masterprogrammen).
Forskningen inom spetsmiljn Inbyggda system skulle tappa en mycket stor
del av sin koppling till utbildningen p MDH. Frutom frsmrade
rekryteringsmjligheter skulle forskningen tvingas minska radikalt, eftersom
en majoritet av vra forskare finansieras bde av utbildningsbudgeten och
frn externa forskningsprojekt. Det skulle ven drastiskt minska
mjligheterna till nyrekryteringen av doktorander och postdoktorer.
Tv masterprogram leder till masterexamen i datavetenskap:
masterprogrammet i programvaruteknik och masterprogrammet i
intelligenta inbyggda system.
Skande och antagna till masterprogrammet i programvaruteknik
Skande och antagna till masterprogrammet i intelligenta inbyggda system
I anskningsstatistiken ingr endast skanden frn mitten av april, men
programmen finns ven med i den internationella omgngen med sista
anmlningsdag i januari. Programmen r ven ppna fr sen anmlan.
Trenden under perioden 2011-2014 r en stadig kning av antalet skande,
frn 24 till 43 fr de tv programmen sammantaget.
Vi har varje r ett antal studenter, via exempelvis Erasmus Mundus
(EUROWEB, IDEAS), som antas till masterprogrammet men som inte
registreras som programstudenter i LADOK. Det som knnetecknar dessa
386
ARBETSMATERIAL
rende 18 Bilaga 2
utbytesprogram r att studenterna vljs ut bland de bsta vid sina

hemlrosten. Denna studentkategori var inte alls representerad i
examensarbetena som utvrderades av UK, eftersom utbytesprogrammen
startade 2011. En fortsttning p EUROWEB-projektet 2015 2019 blev
nyss beviljad, med IDT som koordinator.
Utver detta finns det utbytesstudenter, via till exempel Linnaeus Palme,
som lser programkurser tillsammans med masterstudenterna. Vi brukar
ven ha ett antal studenter varje r som kommer hit som magisterstudenter
(Magisterprogrammet i programvaruteknik) och som sedan vljer att stanna
ytterligare ett r och lsa kurser fr att ta ut en masterexamen.
Arbetsmarknaden fr studenter med masterexamen i datavetenskap r god,
och speciellt i mlardalsregionen finns det ett stort antal fretag med
rekryteringsbehov som matchar vra tv inriktningar (inbyggda system och
programvaruteknik). Ett tecken p detta r att en stor andel examensarbeten
p masterniv utfrs i samarbete med industrin, 67% under perioden
ht2012-vt2014 (48 av 72 examensarbeten p masterniv).
Vi har ingen vergripande statistik p vad studenterna gr efter avslutad
utbildning, men av studenterna som tog examen 2013 vet vi att en anstllts
som doktorand vid Uppsala universitet, en student arbetar p VOLVO och en
p Swedish Institute of Computer Science. Tv masterstudenter fick under
2013 praktikplatser p ABB under sommaren.
Vi rekryterar ven masterstudenter internt till vra egna forskarutbildningar
p MDH. Av de nuvarande doktoranderna inom forskningsmiljn Inbyggda
system kommer 13 stycken frn ngot av vra tv masterprogram.
Masterexamen i datavetenskap r direkt knuten till spetsmiljn Inbyggda
system, med tydlig koppling till de tv profilerna Mlardalens
realtidsforskningscentrum (MRTC) och Intelligenta sensorsystem (ISS).
Tillsammans med magisterexamen i datavetenskap utgr den en mycket
viktig bas fr rekrytering till forskarutbildningen inom miljn.
Masterexamen r mycket viktigt fr det som i forskning och
utbildningsstrategin beskrivs s hr: Forskare inom spetsmiljn ska ocks
aktivt forskningsbasera MDH:s utbildningar och erbjuda utbildning p
engelska p avancerad niv. Fr att leva upp till detta krav behvs ett stort
antal kurser p avancerad niv inom omrdena inbyggda system och
programvaruteknik, med tillrckligt mnga studenter fr att vara
ekonomiskt hllbara.
Ett annat krav som forskning och utbildningsstrategin stller p spetsmiljer
r: I spetsmiljn sker ett omfattande internationellt utbyte och
internationell rekrytering av forskare och forskarstuderande. Detta
387
3 (4)
ARBETSMATERIAL
rende 18 Bilaga 2
underlttas vsentligt av mjligheterna till internationell rekrytering av

studenter p masterniv.
Lrarkompetens
Fr en frteckning ver lrarkompetensen hnvisas till sista bilagan i
uppfljningsrapporten. Totalt r 14 professorer, 9 docenter, 9 lektorer och
ett stort antal doktorander inblandade i utbildningen i datavetenskap p
magister- och masterniv. All undervisande personal p masterprogrammen
r disputerade eller genomgr forskarutbildning.
En eventuell nedlggning av masterexamen i datavetenskap skulle medfra
mycket stora konsekvenser fr dessa 32 fast anstllda, vars sammanlagda
utbildningsandel motsvarar fem heltidstjnster. En nedlggning skulle
dessutom drastiskt minska mjligheterna till nyrekryteringen av
doktorander och postdoktorer inom spetsmiljn Inbyggda system.
Genomstrmning genomsnitt 2011-2013:
Masterprogrammet i programvaruteknik:
Masterprogrammet i intelligenta inbyggda system:
76%
58% (*)
Prestationsgrad i genomsnitt 2011-2013

Masterprogrammet i programvaruteknik:
Masterprogrammet i intelligenta inbyggda system:
80%
80%
Antal utfrdade masterexamen frn 2011-01-01 till 2014-04-16: 54 stycken

(*) En anledning till den relativt lga genomstrmningen p
masterprogrammet i intelligenta inbyggda system r att ett antal studenter
vljer att ta ut en magisterexamen efter ett r, och drfr inte registrerar sig
p termin 3.
388
4 (4)
rende 18 Bilaga 2

Mall fr uppfljning master
Datavetenskap
Examen: Master

mluppfyllelse.
389
rende 18 Bilaga 2
Fr masterexamen skall studenten visa kunskap och frstelse inom huvudomrdet fr utbildningen,
inbegripet svl brett kunnande inom omrdet som vsentligt frdjupade kunskaper inom vissa delar av
omrdet samt frdjupad insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete.
frstelse inom huvudomrdet. Arbetena har mer karaktren av tekniska beskrivningar, och visar inte att
studenterna har brett kunnande inom omrdet. Studenterna visar brister i frdjupade kunskaper inom vissa
delar av omrdet samt bristande insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete. Flera arbeten saknar
motivering av gjorda val och ger prov p avsaknad av insikt i forskningsarbete. Sjlvvrderingen beskriver hur
brett kunnande och frdjupande kunskaper trnas genom bde forskningsoch utvecklingsarbete i projektkurser
och examensarbeten, inklusive vissa andra kurser. Exempel finns dr vetenskapliga artiklar publicerats som
resultat av examensarbeten vilket indikerar hg kvalitet. Trots detta blir mluppfyllelsen bristande d de
sjlvstndiga arbetena visar att flera studenter inte uppnr hg mluppfyllelse avseende kunskap och frstelse
inom huvudomrdet.
Utver examensarbetet innehller masterprogrammet i inbyggda system 6 kurser (totalt 75 pong) inom huvudomrdet, med succesivt kande frdjupning, samt erbjuder ytterligare 7 valbara kurser (50 pong) inom
huvudomrdet. Masterprogrammet i programvaruteknik innehller 12 kurser (90 pong) inom huvudomrdet,
och bland dessa finns bde kurser inom specifika delomrden av programvaruteknik och bredare kurser.
Vr analys r drfr att vra tv masterprogram ger studenterna bde brett kunnande inom omrdet och
frdjupade kunskaper inom specifika delomrden, men att detta i flera fall inte avspeglas i examensarbetena.
Framfr allt framkommer kopplingen till aktuell forskning inte tillrckligt i mnga arbeten, och de fokuserar i fr
hg grad p att ta fram och presentera en specifik lsning, p bekostnad av en ordentlig analys av problemet.
Resultatet av vr analys kan sammanfattas i tv huvudomrden:
1.
2.
Vi har inte lyckats skerstlla att alla studenter har tillrckliga kunskaper och frdigheter nr de pbrjar sitt
examensarbete. Framfr allt ser vi brister i metodkunskap, akademiskt skrivande och vetenskapligt
angreppsstt.
Vi saknar en tydlig, gemensam bild av syfte och bedmning av examensarbeten, vilket terspeglas i otydliga
instruktioner, stor variation i handledning och skillnader i bedmning mellan olika examinatorer.
Trots mycket hg andel disputerade lrare och handledare med erfarenhet av egen forskning och akademiskt
skrivande, lyckas vi allts inte frmedla denna kunskap till vra studenter i tillrckligt hg grad. Vr bedmning
av huvudorsaken till detta r att det saknas tydliga gemensamma beskrivningar av syftet med examensarbetet och
vilka grundlggande krav som stlls p alla arbeten.
Dessa underliggande problem, och vissa av frbttringstgrderna, terkommer fr flera ml som ftt omdmet
bristande kvalitet.
Fr ml 1a handlar bristerna i rutinerna kring genomfrande och examination av examensarbeten framfr allt om
en lg samsyn bland handledare och examinatorer kring examinationskriterier. I mnga fall lggs fr stort fokus
p sjlva projektarbetet i frhllande till rapporten, under bde handledning och examination. ven synen p i
vilken utstrckning arbetet ska frankras i och relateras till existerande vetenskapliga resultat, skiljer sig mycket
mellan olika delomrden och mellan olika examinatorer och handledare.
390
rende 18 Bilaga 2
Genomfrda tgrder
Ett antal frndringar i kurser har genomfrts fr att skerstlla att studenterna individuellt var, bedms och
examineras p moment som tcker akademiskt skrivande och vetenskapligt frhllningsstt. Samtliga studenter
kommer nu g en kurs i forskningsmetodik, som bland annat ger en introduktion till vetenskapligt skrivande. P
masterprogrammet inbyggda system lses metodkursen redan frsta terminen, och studenterna fr sedan tillflle
att konkret applicera dessa kunskaper i mindre rapporter i flera av de efterfljande kurserna. P
masterprogrammet i programvaruteknik kan metodikkursen lsas antingen frsta eller tredje terminen, beroende
p studentens frkunskaper, och ven hr vas rapportskrivning i flera kurser under utbildningen. Genom
ndrade kursplaner och nya inlmningsuppgifter har vi ven i flera av utbildningarnas kurser infrt moment dr
studenterna lser aktuella forskningsartiklar.
Frutom frndringar p kursniv fr att frbereda studenterna bttre infr examensarbetet, har vi gjort en
ordentlig versyn av vra examensarbetesrutiner. Fr att skerstlla en hg och jmn kvalitetsniv, i linje med
mlen fr masterexamen, har vi bland annat tagit fram tydligare instruktioner och bedmningskriterier, riktade
till bde studenter, handledare och examinatorer, och infrt en examinationskommitt dr examinatorerna
gemensamt diskuterar sina bedmningar. Bedmningskriterierna, tillsammans med uppdaterade kursplaner fr
exjobbskurserna, tydliggr ocks kraven p att vetenskapliga aspekter beaktas i arbeten p masterniv.
Konkreta tgrder:
1.1 Kursen CDT403: Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik har infrts som frkunskap fr
examensarbeteskurserna p masterniv i datavetenskap (DVA501, DVA503 och DVA504) fr att
skerstlla att samtliga masterstudenter har gtt den innan de pbrjar examensarbetet. Kursen kommer
lggas in som ordinarie kurs under frsta terminen, istllet fr valfri kurs tredje terminen, i programschemat
fr masterprogrammet i inbyggda system frn ht 2015. [6, 7, 8, 10]
1.2 I kursen DVA436: Modellbaserad utveckling, som ingr i masterprogrammet i programvaruteknik, ska
1.3 Lrandemlen fr DVA437: Skerhetskritiska system, som ingr i masterprogrammet i programvaruteknik,
har utkats, och omfattar nu att studenterna ska kunna jmfra och relatera sitt arbete i frhllande till stateof-the-art. En ny inlmningsuppgift har infrts, dr studenterna ska positionera sina resultat i frhllande
till minst tv vetenskapliga artiklar. [5, 14]
[16, 19]
391
rende 18 Bilaga 2
1.6 Nya kursplaner fr examensarbeten, dr kraven p rapporten tydliggjort och dr de vetenskapliga

examinator bedmer som godknt eller icke godknt, kopplade till de nationella mlen fr masterexamen.
ingr bland annat att referera till existerande vetenskapliga resultat, att presentera alternativa lsningar och
motivera gjorde val, samt att kritiskt resonera kring svagheter och styrkor i det presenterade resultatet.
[1, 21]
1.9 Nya instruktioner fr handledning av industriella examensarbeten, som tydligare beskriver syftet med
examensarbeten, vilka krav som stlls och vilken typ av uppgifter som r lmpliga. En obligatorisk kurs fr
externa handledare har ocks utvecklats, som bland annat beskriver syftet med examensarbeten och de krav
hgskolan stller. [1, 22, 25]
[17]
Samtliga kllor finns tillgngliga frn http://www.idt.mdh.se/UKA/uppf_master_datavetenskap/
[1]
[3]
[4]
[5]
[6]
[7]
[8]
[10]
[12]
[14]
[16]
[17]
[19]
[21]
[22]
[25]

Kursplan fr DVA437 Skerhetskritiska system, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA501 Examensarbete fr masterexamen i datavetenskap med inriktning mot
programvaruteknik, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA503 Examensarbete fr masterexamen i datavetenskap med inriktning mot inbyggda
system, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA504 Examensarbete fr masterexamen i datavetenskap, faststllandedatum 2014-04-15
Uppdaterad inlmningsuppgift fr DVA437 Skerhetskritiska system
niv
Nya examinationskriterier fr examensarbeten p masterniv, beslutsdatum 2014-xx-xx
392
rende 18 Bilaga 2
Fr masterexamen skall studenten visa frdjupad metodkunskap inom huvudomrdet fr utbildningen.

Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar p bristande mluppfyllelse avseende studenterna frdjupade
metodkunskap inom huvudomrdet. Arbetena visar p brister i metodkunskap och genomfrande. Vidare s
saknas struktur och tydlighet i flera arbeten och det finns arbeten som mer har karaktren av tekniska
manualer. Sjlvvrderingen beskriver frvisso hur metodkunskaper ges bde fr industriellt och mer akademiskt
arbete och intervjuerna ger indikation p att utbildningens upplgg och genomfrande borde borga fr en hg
mluppfyllelse. Men de sjlvstndiga arbetena visar att flera studenter inte har frvntade metodkunskaper.
Vi har sett ett antal fall dr studenter pbrjar och genomfr examensarbeten utan tillrckliga metodkunskaper,
och utan tillrcklig frstelse fr skillnaden mellan vetenskapligt arbete och mer ingenjrsmssig
problemlsning. Detta innebr att en stor del av handledningen i dessa fall behver lggas p att frmedla en
grundlggande bild av vilken slags arbete vi frvntar oss och hur det ska presenteras i rapporten. Trots mycket
hg andel disputerade lrare och handledare med erfarenhet av egen forskning, lyckas vi allts inte frmedla
denna kunskap till vra studenter i tillrckligt hg grad.
Masterprogrammet i programvaruteknik innehller en kurs i forskningsmetodik, och masterprogrammet i
inbyggda system erbjuder den som valbar kurs, men det r fortfarande mjligt att gra examensarbetet och ta ut
en examen utan att g ngon metodikkurs. Rapportskrivning ingr i ett antal kurser p magisterniv, men det
sker frmst i form av tekniska rapporter, snarare n vetenskapliga.
Vi har ven upptckt stora skillnader bland vra handledare/examinatorer gllande i hur hg grad vetenskapliga
aspekter mste beaktas vid examensarbeten p masterniv. Mnga handledare och examinatorer ser det som
sjlvklart att examensarbetet ska utg frn en tydlig generell problemformulering och relateras till existerande
forskningsresultat, men det finns ocks de som ofta vljer att basera arbetet p en mer konkret probleminstans
och fokuserar p att studenterna tar fram en passande och vl underbygd lsning. Det senare alternativet riskerar
att resultera i examensarbeten som snarare pminner om tekniska manualer, om inte stor vikt lggs p att ven
generalisera resultaten och koppla dem till relaterat vetenskapligt arbete i ett lite strre sammanhang.
Genomfrda tgrder
Ett antal frndringar har genomfrts i olika kurser fr att skerstlla att studenterna individuellt var, bedms
och examineras p moment som tcker metodkunskap, vetenskapligt frhllningsstt och akademiskt skrivande.
Bland annat har kursen i forskningsmetodik har gjorts obligatorisk. Frutom frndringar p kursniv har
rutinerna och instruktionerna fr handledning och examination av examensarbeten frbttrats fr att skerstlla
en hg och jmn kvalitetsniv, i linje med mlen fr magisterexamen. Explicita bedmningskriterier tydliggr
vikten av att examensarbetena ven tar upp metodaspekter. Vi infr ven ett nytt moment dr
problemformulering, metodbeskrivning och koppling till relaterat arbete bedms relativt tidigt under projektet.
393
rende 18 Bilaga 2
Konkreta tgrder:
2.1 Kursen CDT403: Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik har infrts som frkunskap fr
examensarbeteskurserna p masterniv i datavetenskap (DVA501, DVA503 och DVA504) fr att
skerstlla att samtliga masterstudenter har gtt den innan de pbrjar examensarbetet. Kursen kommer
lggas in som ordinarie kurs under frsta terminen, istllet fr valfri kurs tredje terminen, i programschemat
fr masterprogrammet i inbyggda system frn ht 2015. [6, 7, 8, 10]
2.2 Kursen DVA332: Programvaruteknik 1 Grundkurs, som ingr i masterprogrammet i programvaruteknik,
har frndrats till att ven ge en inblick i aktuell forskning inom omrdet. Ett nytt examinationsmoment har
infrts, dr varje student i en individuell inlmningsuppgift ska identifiera och formulera en vetenskaplig
frgestllning inom omrdet, beskriva ett tnkt experiment eller underskning fr att utforska frgan, samt
resonera kring problem med experimentet. [2, 13]
2.3 Lrandemlen i DVA435: Projekt i intelligenta inbyggda system har utkats till att ven omfatta
tillmpning av vetenskapliga metoder och angreppsstt samt att kunna relatera sina egna lsningar till
existerande forskningsresultat och metoder. [18]
2.4 Ett nytt moment infrs i examensarbeteskurserna, s att problemformulering, metod, och beskrivning av
relaterat vetenskapligt arbete kontrolleras ungefr halvvgs in i kursen. Syftet r bde att tydliggra kraven
p dessa delar av arbetet, fr studenter, handledare och examinatorer, och att skerstlla att en konkret
metodbeskrivning finns formulerad innan sjlva arbetet utfrs. [1]
2.5 Explicita bedmningskriterier fr examination av examensarbeten kommer att formuleras, i form av ett
antal kriterier som examinator bedmer som godknt eller icke godknt, kopplade till de nationella mlen
fr masterexamen. Syftet r dels att minska skillnaderna i bedmningsniv mellan olika examinatorer, och
dels att tydliggra fr studenterna redan frn brjan vad som kommer krvas fr att arbetet ska godknnas.
I dessa kriterier ingr bland annat att rapporten ska innehlla en tydlig problemformulering och
metodbeskrivning, samt att den ska ha en tydlig struktur som fljer IDTs rapportmall. [1, 21, 23]
[17]
[2] Kursplan fr DVA332 Programvaruteknik 1, faststllandedatum 2014-04-15
[6] Kursplan fr DVA501 Examensarbete fr masterexamen i datavetenskap med inriktning mot
programvaruteknik, faststllandedatum 2014-04-15
[7] Kursplan fr DVA503 Examensarbete fr masterexamen i datavetenskap med inriktning mot inbyggda
system, faststllandedatum 2014-04-15
[8] Kursplan fr DVA504 Examensarbete fr masterexamen i datavetenskap, faststllandedatum 2014-04-15
[10] Planerat programschema fr GST01 Intelligenta Inbyggda System - masterprogram, 120 hp
[13] Ny inlmningsuppgift fr DVA332 Programvaruteknik 1 - Grundkurs
[17] Kursplan fr PEA902 Att handleda och examinera uppsatser och examensarbeten p grundoch avancerad
niv
[18] Kursplan fr DVA435 Projekt i intelligenta inbyggda system, faststllandedatum 2014-06-24
[21] Nya examinationskriterier fr examensarbeten p masterniv, beslutsdatum 2014-xx-xx
[23] Ny skrivguide samt rapportmall fr rapporter p IDT, beslutsdatum 2014-xx-xx
394
rende 18 Bilaga 2
Fr masterexamen skall studenten visa frmga att kritiskt, sjlvstndigt och kreativt identifiera och
formulera frgestllningar, att planera och med adekvata metoder genomfra kvalificerade uppgifter inom
givna tidsramar och drigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvrdera detta arbete.
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar p bristande mluppfyllelse avseende studenternas frmga att kritiskt,
sjlvstndigt och kreativt identifiera och formulera frgestllningar. Arbetena har ibland svrtolkade resultat
och studenterna visar att de har bristande frmga att utvrdera sitt arbete. Sjlvvrderingen indikerar att
studenterna har frmga att genomfra uppgifter inom givna tidsramar. Projektinslagen i utbildningen skapar
frutsttningar att utveckla studentens frmga att leverera i tid dr veckomten hlls med avrapportering.
Inlmningsuppgifter och labbar har tidsbestmd inlmning. Detta frmr dock inte att uppvga de brister som
uppvisas i de sjlvstndiga arbetena.
Studenterna r generellt sett ovana vid sjlvstndigt arbete av mer vetenskapligt slag nr de pbrjar
examensarbetet. Mnga studenter, men inte alla, har gtt en kurs i vetenskapsmetodik och har drmed en
vergripande bild av vetenskapligt arbete och akademiskt skrivande, men de har fortfarande f erfarenheter av
att sjlva applicera denna kunskap i konkreta projekt.
Bde handledning och examination av examensarbeten skiljer sig mycket bde mellan olika lrarlag och frn
person till person, bland annat i synen p rapportens betydelse jmfrt med vriga aspekter p projektet, samt
hur starkt man betonar vikten av att rapporten inte bara presenterar en lsning p problemet, utan ven analyserar
och utvrderar resultatet av arbetet bde utifrn en egen generellt formulerad forskningsfrga och i jmfrelse
med existerande forskningsresultat inom omrdet.
Genomfrda tgrder
Fr att skerstlla att studenterna under utbildningen var, bedms och examineras p moment som behandlar
problemformulering och utvrdering, har nya lrandeml och moment infrts i flera kurser. Utver frndringar
p kursniv har rutinerna och instruktionerna fr handledning och examination av examensarbeten frbttrats fr
att tydliggra att formulering av frgestllning r en viktig del av examensarbetet och att rapporten mste
innehlla bde en tydlig problemformulering och en utvrdering av arbetet fr att godknnas.
Konkreta tgrder:
3.1 I kursen DVA332: Programvaruteknik 1 Grundkurs, som ingr i masterprogrammet i programvaruteknik,
har ett nytt examinationsmoment infrts, dr varje student i en individuell inlmningsuppgift ska identifiera
och formulera en vetenskaplig frgestllning inom omrdet, beskriva ett tnkt experiment eller
underskning fr att utforska frgan, samt resonera kring problem med experimentet. [2, 13]
3.2 Projektexaminationen i DVA438: Projekt i inbyggda system, som ingr i masterprogrammet i inbyggda
system, har delats upp i tv delar: Frutom de nuvarande tekniska rapporterna som beskriver projektets
genomfrande och resultat ska studenterna ven lmna in en rapport skriven ur ett mer vetenskapligt
perspektiv som bland annat jmfr den framtagna lsningen med ett antal existerande forskningsresultat,
motiverar gjorda val och analyserar fr- och nackdelar med frslaget. [4]
395
rende 18 Bilaga 2
[16, 19]
3.4 Ett nytt moment kommer att infras i examensarbeteskurserna, s att problemformulering, metod, och
beskrivning av relaterat vetenskapligt arbete kontrolleras ungefr halvvgs in i kursen. Syftet r bde att
tydliggra kraven p dessa delar av arbetet, fr studenter, handledare och examinatorer, och att skerstlla
att studenten formulerat en tydlig problemstllning i brjan av arbetet. [1]
examinator bedmer som godknt eller icke godknt. Syftet r dels att minska skillnaderna i
bedmningsniv mellan olika examinatorer, och dels att tydliggra fr studenterna redan frn brjan vad
som kommer krvas fr att arbetet ska godknnas. I dessa kriterier ingr bland annat en tydlig
problemformulering, motivering av gjorda val, analys av arbetets styrkor och svagheter samt tydlig
beskrivning av arbetets bidrag. [1, 21]
3.6 Nya instruktioner fr handledning av industriella examensarbeten, som tydligare beskriver syftet med
examensarbeten, vilka krav som stlls och vilken typ av uppgifter som r lmpliga. Utkat samarbete
mellan hgskolan och externa handledare i samband med att nya examensarbeten definieras. En
obligatorisk kurs fr externa handledare har ocks utvecklats, som bland annat beskriver syftet med
examensarbeten och de krav hgskolan stller. [1, 22, 25]
[17]
[1]
[2]
[4]
[11]
[13]
[16]
[17]
[19]
[21]
[22]
[25]

Kursplan fr DVA431 Inbyggda system I, faststllandedatum 2014-01-31
niv
396
rende 18 Bilaga 2
Fr masterexamen skall studenten visa frmga att i svl nationella som internationella sammanhang
muntligt och skriftligt klart redogra fr och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som
ligger till grund fr dessa i dialog med olika grupper.
Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar p bristande mluppfyllelse avseende studenternas frmga att skriftligt
klart redogra fr och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund fr
dessa. Arbetena presenterar i flera fall en svrbegriplig frgestllning och argumentation. Vidare uppvisas
brister i den skriftliga frmgan och vad gller frmgan till struktur. Sjlvvrderingen indikerar att
studenterna har god frmga att muntligt klart redogra fr och diskutera sina slutsatser och den kunskap och
de argument som ligger till grund fr dessa. Frmgan trnas i forskningsmetodikkurs samt i projekt och
examensarbete. Trning fs ven vid mssor och tvlingar (i de fall arbetet visas). Sjlvvrderingen indikerar
att studenterna har god frmga till dialog med olika grupper. Dialog med grupper inom akademin nationellt
och internationellt mellan studenter, lrare och forskare frekommer, likas finns dialog med industrin genom
gstfrelsningar, projektarbeten och examensarbeten.
Sammantaget bedms mluppfyllelsen emellertid vara bristande p grund av svagheterna vad gller den
skriftliga frmgan, ssom den tar sig uttryck i de sjlvstndiga arbetena.
ven om teknisk rapportskrivning ingr i mnga kurser s r momentet sllan individuellt, vilket gr att brister i
skriftlig framstllning inte alltid uppmrksammas tillrckligt tidigt under utbildningen. I de flesta kurser dr
skriftliga rapporter ingr i examinationen fokuserar bedmningen frmst p tekniskt innehll och begrnsad
terkoppling ges p sprk och struktur.
Under vissa perioder har en relativt stor andel av studenterna haft stora sprksvrigheter nr de pbrjar
masterprogrammet, trots att de uppfyller de formella behrighetskraven. ven om dessa problem minskat
betydligt jmfrt med tidsperioden d de utvrderade examensarbetena gjordes, s br vi skerstlla att
problemet inte terkommer om en liknande situation uppstr i framtiden.
Undervisande personal vid de tv masterprogrammen har generellt stor erfarenhet av akademiskt skrivande, men
dremot mindre erfarenhet av att lra ut och bedma sprkliga aspekter.
Genomfrda tgrder
Mnga av tgrderna som infrts fr att frbttra studenternas akademiskt skrivande br ven pverka den
skriftliga presentation generellt. Fr att undvika att brister i skriftlig frmga upptcks under sjlva
examensarbetet, utan fngas upp tidigare under utbildningen nr det finns mer tid att stta in stdtgrder, har vi
utkat antalet skriftliga moment som genomfrs individuellt, och sett till att bedmningen av dem ven omfattar
skriftlig frmga. Frutom tgrder p kursniv frbttras rutinerna kring examensarbeten fr att f en jmnare
bedmning och skerstlla att ven sprkliga aspekter beaktas vid examination, bland annat genom explicita
bedmningskriterier och utkat samarbete mellan examinatorer.
397
rende 18 Bilaga 2
Konkreta tgrder:
4.1 Ett antal kurser har infrt nya individuella skriftliga examinationsmoment eller ndrat instruktionerna s att
individuella bidrag tydligt ska markeras i exempelvis projektrapporter. Fr masterprogrammet i
programvaruteknik gller det kurserna DVA436, DVA332, DVA437 och DVA422, och fr
masterprogrammet i inbyggda system r det i kurserna DVA431 och DVA439.
[2, 3, 5, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 20]

4.2 En rapportmall fr examensarbeten p masterniv har tagits fram, tillsammans med en skrivguide som ger
en grundlggande beskrivning av formalia kring akademiskt skrivande. Samma mall och guide kommer
anvndas i de flesta kurser p masterniv dr studenterna skriver ngon form av rapport, fr att de ska vara
vana att anvnda dem nr examensarbetet pbrjas. [24]
4.3 Ett gemensamt kompetenscentrum har inrttats p hgskolan fr att bttre kunna erbjuda studenterna std i
akademiskt skrivande under hela utbildningen. [23]
examinator bedmer som godknt eller icke godknt. I dessa kriterier ingr bland annat sprklig
framstllning och rapportens struktur. [1, 21]
4.5 I den nya rutinerna kring examensarbeten ingr beskrivningar av ansvarsfrdelningen mellan examinator
och handledare. Ett syfte med att tydligare skilja mellan dessa roller r att undvika att examinatorn r alltfr
delaktig i rapportens utformning under projektets gng, vilket minskar risken att ett arbete med stora
sprkliga brister godknns. [1]
vrterminen 2014. I kursen ingr bland annat hur man bedmer och ger terkoppling p sprklig
framstllning. I samband med att de nya rutinerna infrs planeras ven mer riktade utbildningsinsatser.
[17]
[1]
[2]
[3]
[5]
[11]
[12]
[13]
[14]
[15]
[16]
[17]
[18]
[19]
[20]
[21]

Kursplan fr DVA437 Skerhetskritiska system, faststllandedatum 2014-04-15
Kursplan fr DVA431 Inbyggda system I, faststllandedatum 2014-01-31
Uppdaterad inlmningsuppgift fr DVA437 Skerhetskritiska system
Uppdaterad inlmningsuppgift fr DVA431 Inbyggda system
niv
Kursplan fr DVA435 Projekt i intelligenta inbyggda system, faststllandedatum 2014-06-24
Uppdaterad inlmningsuppgift fr DVA422 Programvaruteknik 3: Programvaruarkitektur och processer
398
rende 18 Bilaga 2
[23] Inrttande av KompetensCentrum fr Studenter, Arbetsmarknad och Medarbetare, CeSAM, Diarienr MDH
1.1.1-150/14, beslutsdatum 2014-03-25
[24] Ny skrivguide samt rapportmall fr rapporter p IDT, beslutsdatum 2014-xx-xx
399
rende 18 Bilaga 2

Observera att alla procentsatser avser heltid.
Frutom dessa finns det ett antal doktorander som aktivt deltar i utbildningen, t.ex. som laborationsassistenter och handledare, och gstfrelsare via Erasmus lrarutbyte.
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat,
master, magister)
Anstllningens
inriktning
Anstllningens
omfattning
vid
lrostet
(% av
heltid)
Undervisning
motsvaran
de
grundniv
(kandidat)
inom
huvudomrdet (%
av heltid)
Undervisning
motsvarande
avancerad
niv (magister
och/eller
master) inom
huvudomrdet
(% av heltid)
Tid fr
forskning
vid
lrostet
(% av
heltid)
Namn
Kommentar
Professor
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
100
20
80
Ivica Crnkovic
Dubbelexamenansvarig
Professor
Datakom.
Tekn. Dr
100
15
15
60
Mats Bjrkman
10% Programsamordn.
ntverk
400
rende 18 Bilaga 2
Professor
Datavetenskap
Tekn. Dr.
100
15
70
Bjrn Lisper
Professor
Robotik
Tekn. Dr
80
10
55
Lars Asplund
Professor
Inbyggda system
Tekn. Dr.
100
95
Hans Hansson
Professor
Tekn. Dr
100
21
75
Peter Funk
Professor
Inbyggda system
Tekn. Dr.
100
65
Mikael Sjdin
30% FO-ledare
Professor
Inbyggda system
Tekn. Dr
100
10
65
Thomas Nolte
25% FO-utb.ledare
Professor
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
100
25
55
Sasikumar Punnekat
Professor
Inbyggda system
Tekn. Dr
100
35
Paul Pettersson
20% Programsamordn.
programvaruteknik
60% Pro-rektor
Professor
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
10
Christer Norstrm
VD SICS
Professor
Programvaruteknik
Tekn. Dr
100
10
90
Kristina Lundqvist
Professor
Datavetenskap
Fil. Dr.
30
15
15
Oguzhan zcan
Professor
Datavetenskap
Fil. Dr.
100
20
25
55
Docent
Inbyggda system
Tekn. Dr.
100
10
10
20
Damir Isovic
Docent
Datavetenskap
Tekn. Dr.
20
10
Jan Gustafsson
Docent
Elektronik
Tekn. Dr
100
42
48
Mikael Ekstrm
Docent
Elektronik
Tekn. Dr.
100
25
75
Maria Lindn
Docent
Tekn. Dr
100
15
40
45
Ning Xiong
Docent
Inbyggda system
Tekn. Dr.
100
20
Daniel Sundmark
5% Uppdragsutb
Docent
Programvaruteknik
Tekn. Dr
100
10
40
Radu Dobrin
50% Avdelningschef SED
Docent
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
100
15
10
75
Jan Carlson
Docent
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
100
20
80
Christina Seceleanu
Lektor
Inbyggda system
Tekn. Dr
100
15
15
70
Jukka Mki-Turja
Lektor
Programvaruteknik
Tekn. Dr.
100
30
70
Antonio Cicchetti
401
10% mnesansvarig
datavetenskap
Akademichef
Arbetsmiljombud
rende 18 Bilaga 2
Lektor
Tekn. Dr
100
10
35
Baran Crkl
Lektor
Robotik
Tekn. Dr.
100
45
55
Giacomo Spampinato
Lektor
Programvaruteknik
Tekn. Dr
100
10
80
Stefan Cedergren
Lektor
Programvaruteknik
Tekn. Dr
100
40
Frank Lders
Lektor
Inbyggda system
Tekn. Dr
100
25
20
Dag Nystrm
50% Utbildningsledare
Lektor
Inbyggda system
Tekn. Dr.
100
20
70
Moris Behnam
10% Programsamordn.
IIS
Lektor
Tekn. Dr
100
15
80
Shahina Begum
Adjunkt
Programvaruteknik
Tekn. Lic.
100
10
90
Daniel Flemstrm
402
50% Utbildningsadmin.
rende 19 Bilaga 1
rende MDH 1.1.4-452/12
2014-09-11
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppfljning av hgskoleingenjrsexamen i
ntverksteknik dr Universitetskanslersmbetet
Bakgrund
i ntverksteknik vid MDH. Beslut om bristande kvalitet
examen.
hgskoleingenjrsexamen i ntverksteknik har Akademin fr
innovation, design och teknik (IDT) nu inkommit till
rendet.
403
1 (4)
rende 19 Bilaga 1

lgesrapporten:



Alternativa beslut
Konsekvensanalys
som helhet.
vervganden
ml. Kritik har frn bedmargruppen framfrts gllande
404
2 (4)
rende 19 Bilaga 1
studenternas frmga att hantera produkter, processer och

system med hnsyn till mnniskors frutsttningar och behov
samt i ngon mn till samhllets ml fr ekonomiskt, socialt och
lgesrapporten tidigare framstllda planerade tgrder som
implementerats i rimlig omfattning och drtill p ett
vertygande stt. I lgesrapporten redovisas konkreta tgrder
som genomfrts eller planeras genomfras inom utsatt tidsram.
Exempel p konkreta tgrder som helt eller delvis genomfrts
r omfattande kursrevideringar med syfte att i utbildningen
skerstlla studenternas frmgor om att hantera produkter,
processer och system med hnsyn till mnniskors
frutsttningar och behov och till samhllets ml fr
ekonomiskt, socialt och ekologiskt hllbar utveckling. Drutver
har revideringar av kurser genomfrts i syfte att framver skra
mluppfyllelse avseende akademiskt skrivande,
vetenskapsmetodik och vetenskapligt angreppstt. Ytterligare
exempel p relevanta tgrder mot bristande kvalitet r att
metodkurs gjorts obligatorisk fr alla studenter som skall ta ut
aktuell examen.
405
3 (4)
rende 19 Bilaga 1

Vid tillfllet fr beslut om analysoch tgrdsplan efterfrgade
nmnden att akademin i rapporten mer tydligt ska utg frn sin
analys och utifrn denna redovisa tgrder mot bristande
kvalitet. Beredningen uppfattar att akademin i lgesrapporten
dels gr relevant analys dels att redovisade tgrder uppenbart
utgr frn denna analys. Nmnden har fr detta gjort samma
bedmning.
akademin ingen analys i lgesrapporten. I freliggande
slutrapport har akademin emellertid redovisat en sdan analys.
406
4 (4)
ARBETSMATERIAL
rende 19 Bilaga 2
1 (4)

2014-08-04
Slutrapport fr ifrgasatt examen

hgskoleingenjrsexamen i ntverksteknik
Mats Bjrkman, programsamordnare ntverksteknik

Conny Collander, programsamordnare ntverksteknik
vid IDT

Utbildning av personal i handledning och examination av examensarbeten
Under vren har 3 personer inom lrarlaget fr ntverksteknik gtt kursen
PEA902 - Att handleda och examinera uppsatser och examensarbeten p
grundoch avancerad niv. Kursen r tnkt att bli obligatorisk fr alla som
handleder och examinerar examensarbeten, och IDT har begrt att f s
mnga platser som mjligt under de kommande kurstillfllena.
Utbildning av personal i skrivande av kursplaner
Under vren har 6 personer inom inbyggda system gtt kursen PEA908 -

Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
407
Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se
E-post: info@mdh.se
Org.nr: 2021002916
ARBETSMATERIAL
rende 19 Bilaga 2
Kreativ kursdesign. IDT har mlet att s mnga som mjligt skall g denna
kurs de nrmaste terminerna fr att ka medvetenheten och kunskapen om
lrandeml, nationella examensml och kursplaner fr vr personal.
Hgre utnyttjande av specialistkompetens
Under vren har kontakter tagits med personer frn andra utbildningar och
akademier som besitter specialistkompetens, med avsikt att i befintliga
kurser tillfra denna kompetens i form av frelsningar, seminarier eller
handledning. Detta kommer att implementeras under det kommande
lsret.
Vi har vid MDH tre ingngar fr studier i ntverksteknik:
hgskoleingenjrsprogrammet i ntverksteknik (180 hp), datorntverk och
datakommunikation (120 hp), samt datorntverk/systemteknik (60 hp). De
tre ingngarna r genom samlsning s konstruerade att en student som
pbrjat sina studier vid en av de kortare utbildningarna utan tempofrlust
kan anska om antagning till senare del av en av de lngre utbildningarna.
Tillsammans rekryterar de tre ingngarna mycket bra fr en utbildning inom
teknikomrdet, hsten 2013 antogs totalt cirka 75 av 100
frstahandsskande. Infr hsten 2014 r antalet frstahandsskande totalt
101 stycken.
Konsekvensen av en nedlggning skulle bli att strsta delen av dessa
studenter skulle ska sig till andra lrosten, eftersom det vid MDH inte
finns ngon hgskoleingenjrsexamen med liknande inriktning.
Efterfrgan p ingenjrer i ntverksteknik r stor p arbetsmarknaden,
regionalt, nationellt och internationellt. Omrdet r under stark utveckling
och frnyelse, och mnga verksamma p arbetsmarknaden idag har
begrnsad specialistkompetens inom omrdet. MDH:s
hgskoleingenjrsutbildning i ntverksteknik r en av f utbildningar i
landet med starkt fokus p ntverksteknik fr komplexa ntverk. I en
arbetsgivarenkt som genomfrdes under hstterminen 2012 var
arbetsgivarna samstmmiga i att MDH:s ntverksingenjrer r attraktiva p
arbetsmarknaden och att behovet av personal med denna kompetens r
stort. Efterfrgan frn arbetsmarknaden r s pass stor att ett antal
studenter varje r slutar sina studier utan att ta ut examen p grund av att de
ftt vlbetalda arbeten.
Konsekvensen av en nedlggning vore allvarlig fr den regionala
kompetensfrsrjningen. De regionala arbetsgivarna r som beskrivs ovan
eniga om att utbildningen i ntverksteknik fyller ett stort behov.
408
2 (4)
ARBETSMATERIAL
rende 19 Bilaga 2

Programmet som leder till hgskoleingenjrsexamen i ntverksteknik r en
teknikutbildning, ett av de fyra omrden som pekas ut i MDH:s forskningsoch utbildningsstrategi (FUS) 2013 2016:
MDH ska strka utbildningarnas kvalitet, vilket grs genom att
verksamheten koncentreras inom hgskolans fyra utbildningsomrden:
ekonomiutbildningar, hlso- och vlfrdsutbildningar, lrarutbildningar
samt teknikutbildningar. (FUS 2013-2016, sid 3)
Vidare beskrivs MDH:s srskilda ansvar fr ingenjrsutbildning p fljande
stt i FUS 2013-2016:
MDH verkar i en region med ett flertal internationella teknikfretag och
sjukhus dr det bedrivs forskning. Hgskolan har drfr ett srskilt ansvar
att utbilda ingenjrer och sjukskterskor som efterfrgas av
arbetsmarknaden och som knyter an till MDH:s etablerade
forskningsinriktningar. (FUS 2013-2016, sid 5)
Ett koncentrationsomrde enligt FUS 2013-2016 r allts
teknikutbildningar, inom vilket MDH har ett srskilt ansvar att utbilda
ingenjrer, med efterfrgan p arbetsmarknaden och med anknytning till
forskningen vid MDH. Utbildningen i ntverksteknik r som beskrivits ovan
efterfrgad av studenterna och studenterna r efterfrgade av
arbetsmarknaden. Forskningsanknytningen r stark eftersom
hgskoleingenjrsexamen i ntverksteknik r direkt kopplad till den
forskning inom datakommunikation och ntverk som bedrivs inom den
etablerade forskningsinriktningen inbyggda system vid MDH.
Forskargruppen i datakommunikation har bland annat
forskningsverksamhet inom KKS excellenssatsning SIDUS i den
distribuerade forskningsmiljn READY fr Internetkommunikation med lg
och frutsgbar frdrjning, och r verksamma som ett av tv stdjande
kompetensomrden inom forskningsprofilen ESS-H, inbyggda sensorsystem
fr hlsa. Dessa betydande forskningssatsningar har allts stora delar av sin
grundutbildningsbas i hgskoleingenjrsprogrammet i ntverksteknik.
Konsekvensen fr hgskolan om utbildningen i ntverksteknik tvingas
lggas ned vore att det srskilda ansvar som nmns ovan att utbilda
ingenjrer som efterfrgas av arbetsmarknaden och som knyter an till
MDH:s etablerade forskningsinriktningar urholkas.
Konsekvensen fr forskningen om utbildningen i ntverksteknik tvingas
lggas ned vore att utbildningsbasen skulle frsvinna fr forskningen inom
datakommunikation och ntverksteknik vid MDH. P sikt riskerar d
forskningen, bl.a. deltagandet i SIDUS-satsningen READY enligt ovan, att
tvingas flytta till annat lroste.
Lrarkompetens
Fr detaljerad beskrivning av lrarkompetensen hnvisas till sista bilagan i
UK-uppfljningen. Idag arbetar fem heltidslrare vid IDT enbart med
409
3 (4)
ARBETSMATERIAL
rende 19 Bilaga 2
utbildningen i ntverksteknik. Ett strre antal lrare arbetar deltid med

utbildningen i ntverksteknik eller med kurser som samlses av studenterna
i ntverksteknik.
Konsekvensen fr lrarna skulle bli fljande: De fem heltidslrarna i
ntverksteknik blir omedelbart vertaliga och mste sgas upp om
utbildningen tvingas lggas ned. De flesta av vriga lrare delar sin tid
mellan utbildning och forskning. Den exakta konsekvensen fr varje enskild
individ r svr att berkna p grund av olika kompetensprofiler och
samlsningseffekter, men fljande rkneexempel kan illustrera ett sannolikt
utfall: Om studentunderlaget motsvarar 10 heltidslrare, och detta frsrjer
10 halvtidslrare utver de fem heltidslrarna ovan, s skulle ven dessa 10
halvtidslrare bli vertaliga p sin halvtidsanstllning. Totalt skulle d 15
personer drabbas av uppsgning till fljd av nedlggningen.
Genomstrmningsdata frn Ladok fr hgskoleingenjrsprogrammet visar
en kursgenomstrmning p 81% under r 2013. P programniv syns en
mycket hg genomstrmning de senaste ren, vissa r ver 100%, vilket
beror p att ett antal studenter varje r byter frn en av de kortare
ntverksutbildningarna till hgskoleingenjrsprogrammet. I verkligheten
gr studenternas attraktion p arbetsmarknaden det omjligt att hlla en
programgenomstrmning i nrheten av 100%, eftersom studenterna redan
efter tv r eller nnu mindre erbjuds vlbetalda arbeten p
arbetsmarknaden.
Konsekvensen av en nedlggning skulle bli att MDH gr miste om
ingenjrsstudenter och produktion av ingenjrsexamina inom det strategiskt
viktiga omrdet ntverksteknik. Detta drabbar individer (lrare sgs upp),
forskningen (frlorar sitt studentunderlag och kan p sikt tvingas flytta till
annat lroste), samt nringslivets regionala kompetensfrsrjning inom
omrdet.
410
4 (4)
rende 19 Bilaga 2

Datavetenskap Ntverksteknik

mluppfyllelse.
411
rende 19 Bilaga 2
/
Fr hgskoleingenjrsexamen skall studenten visa frmga att utforma och hantera produkter, processer och
system med hnsyn till mnniskors frutsttningar och behov och samhllets ml fr ekonomiskt, socialt och
Analys av brister:
Vi delar UK:s bedmning att utbildningen vid MDH som leder mot hgskoleingenjrsexamen i
ntverksteknik har brister vad gller att utveckla och examinera studenternas frmga betrffande det
aktuella examensmlet. Vi har analyserat utbildningen betrffande examensmlet och funnit tv
huvudtyper av brister: a) brister vad avser utbildningens frmga att till studenterna frmedla kunskap,
frmga och insikter om hnsynstagande till mnniskors frutsttningar och behov och samhllets ml
fr hllbar utveckling, samt b) brister vad avser att studenterna i sina examensarbeten inte frmr vara
tydliga p att visa den frmga till sdant hnsynstagande som de har tillgnat sig under utbildningen.
Vr analys av bristerna av typ a) visar vidare att dessa brister till huvuddelen bestr av att utbildningen
har otillrckliga kursmoment om mnniskors frutsttningar och behov och samhllets ml fr hllbar
utveckling. Till en mindre del bestr bristerna i att existerande kursmoment inte varit tydliga.
Vr analys av bristerna av typ b) visar att dessa brister frmst bestr i otillrckliga kursmoment som
trnar vikten av att vara tydlig p att dokumentera de hnsynstaganden som examensmlet beskriver,
kombinerat med att sjlva examensarbetets specifikationer ofta inte tillrcklig inkluderat de
samhlleliga aspekter som examenmlet anger.
De tv olika bristtyperna franleder olika typer av tgrder enligt nedan. Samtliga nya kursplaner,
beslut och processer terfinns p http://www.idt.mdh.se/UKA/uppf_hogskoleingenjor_natverksteknik/.
Referenser nedan av typ [ref N] hnvisar till detta webdokument.
tgrder, brister av typ a)
Fr bristerna av typ a) ovan gller att vi i vr analys har identifierat ett antal nyckelkurser dr nya eller
utkade kursmoment lggs in fr att tillfrskra att studenterna tillgnar sig frmga om
hnsynstagande till mnniskors frutsttningar och behov och samhllets ml fr hllbar utveckling:
DVA122 Introduktion till datavetenskap - ntverk, faststllandedatum 2014-01-31 [ref 2]: Till
kursmlen har fogats mlen: * beskriva datavetenskapens/datorntverkens roll i samhllet inklusive
grundlggande etiska-, sociala-, ekonomiska-, milj- och arbetsmiljaspekter, * visa frmga att ta
hnsyn till mnniskors frutsttningar och behov i utvecklingen av vra ntverksrelaterade produkter,
system och processer.
DVA227 Projekt i ntverksteknik: utveckling av komplexa datorntverk, faststllandedatum 201401-31 [ref 3]: Till kursmlen har fogats mlen: * frst vilka etiska implikationer lsningen p
projektuppgiften har rrande personlig integritet och upphovsrtt samt det ansvar och den
miljpverkan infrandet av lsningen kommer att ha om den skulle implementeras hos ett fretag,
organisation eller myndighet, * visa frmga att utforma och hantera ntverksrelaterade system och
produkter med hnsyn till samhlleliga ml fr ekonomiskt, socialt och ekologiskt hllbar utveckling.
DVA335 Design av komplexa datorntverk, faststllandedatum 2014-04-15 [ref 5]: Till kursmlen
har fogats mlet: * analysera pverkan som ntverkets design och funktion kan medfra fr
organisationer, fretag, mnniskor och milj.
DVA228 Ntverkstjnster, faststllandedatum 2014-04-15 [ref 6]: Till kursmlen har fogats mlet: *
frst frdelarna med virtualisering ur ett administrativt och miljmssigt perspektiv.
412
rende 19 Bilaga 2
/
DVA334 Routing och switching i komplexa nt, faststllandedatum 2014-04-15 [ref 7]: Till
kursmlen har fogats mlen: * tillmpa skerhetsaspekter och skyddsmekanismer fr att hantera olika
typer av hot mot det switchade och routade ntverket, * utvrdera aktuella produkter och tekniker fr
att p s stt se hur dessa pverkar utvecklingen i samhllet.
DVA233 Linux operativsystem och utvecklingsmilj, faststllandedatum 2014-04-15 [ref 8]: Till
kursmlen har fogats mlet: * redogra fr samhlleliga, ekonomiska och etiska aspekter runt ppen
kllkod (open source).
DVA333 Examensarbete fr hgskoleingenjrer i ntverksteknik, faststllandedatum 2014-04-15
[ref 9]: Till kursmlen har fogats mlen: * analysera tekniska problemstllningar och redogra fr
state-of-the-art och/eller state-of-practice inom omrdet fr examensarbetet samt utifrn detta kritiskt
utvrdera valda metoder och/eller lsningar med hnsyn till relevanta vetenskapliga, samhlleliga
och etiska aspekter. * beskriva examensarbetets problemstllningar och lsningar i relation till
mnniskors frutsttningar och behov samt samhllets ml fr ekonomiskt, socialt och ekologiskt
hllbar utveckling.
Kursen Information kunskap vetenskap etik r sedan tidigare en rekommenderad kurs p
programmet. Vi har nu gjort denna kurs obligatorisk genom att gra den till frkunskapskrav fr
examensarbetet i ntverksteknik (DVA333, faststllandedatum 2014-04-15 [ref 9]). Kursen ger
studenterna en vidare vy ver samhllet, kunskap och vetenskap, samt inkluderar ett kursmoment om
etik som tar upp teknikutvecklarens samhllsansvar och ansvar fr samhllets hllbara utveckling.
Analys av tgrder, brister av typ a)
Med fljande analys vill vi pvisa att vi genom ovanstende redovisade tgrder tgrdar bristerna av
typ a) fr examen:
I kursen DVA122 infogas frn brjan av utbildningen kursmoment om teknikens roll i samhllet och
mnniskors olika behov. Syftet r att redan frn utbildningens brjan ge studenterna en tydlig bild av
teknikutvecklarens ansvar och frmedla insikt i att all teknikutveckling skall ske med hnsynstagande
till datateknikens roll i samhllet och mnniskors frutsttningar och behov. De kunskaper som
studenterna tillgnar sig i denna introduktionskurs kommer drefter att genomsyra kurserna i
utbildningen, och en progression i frstelser och insikter sker genom nedan beskrivna kurser.
Kurserna DVA227 och DVA335 innehller bda strre projekt dr studenterna skall utforma system
och hantera produkter och system fr utveckling av komplexa ntverk. Genom de nya kursmlen
infogas genomgende i beskrivningar och specifikationer de specifika hnsyn som i projektarbetet
skall tas till samhllets ml fr hllbar utveckling och hur olika lsningar pverkar mnniskor,
samhlle och milj. Genom detta kommer studenterna att fs att reflektera ver teknikens roll i
samhllet och lsningarnas pverkan i en hgre grad n vad som varit fallet tidigare.
Fr kurserna DVA228, DVA334 och DVA233 gller att centrala tekniska lsningar belyses ur
samhlleliga perspektiv i hgre utstrckning n tidigare. Drigenom kommer studenterna att fs att
ytterligare reflektera ver teknikens pverkan p samhllet, mer s n vad som skett tidigare.
Fr examensarbeteskursen DVA333 gller att vi nu krver analys av freslagna metoders och
lsningars samhlleliga och etiska aspekter. Genom detta fs studenterna att ven i examensarbetet
reflektera ver teknikens roll i samhllet och samhllets ml fr hllbar utveckling.
Under vren har kontakter tagits med personer frn andra utbildningar och akademier som besitter
specialistkompetens, med avsikt att i befintliga kurser tillfra denna kompetens i form av
frelsningar, seminarier eller handledning. Sociologi och innovationsteknik r tv av omrdena
varifrn personer med specialistkompetens planeras delta i kurser inom ntverksprogrammet.
413
rende 19 Bilaga 2
/
Sammantaget anser vi att studenterna, frn en bas lagd i DVA122, via inte mindre n fem kurser:
DVA227, DVA335, DVA228, DVA334 och DVA233, fr vsentligt bttre kunskap, och vsentligt
bttre grund fr att genomfra examensarbetet enligt den nya kursplanen fr DVA333, vad avser
mnniskors frutsttningar och behov samt samhllets ml fr ekonomiskt, socialt och ekologiskt
hllbar utveckling.
tgrder, brister av typ b)
Fr bristerna av typ b) ovan gller att vi i vr analys har identifierat fem kurser utver examensarbetet
dr strre rapportskrivningsmoment ingr: Introduktion till datavetenskap - ntverk, Ntverkstjnster,
Routing och switching, Projekt i ntverksteknik: utveckling av komplexa ntverk samt Design av
komplexa datorntverk. Fr dessa kurser gller att vi lgger in stegrande krav p rapportskrivning och
vetenskaplighet i kurserna. Vi utvecklar dessutom metoderna fr den individuella examinationen i
dessa kurser ven nr projekt genomfrs i grupp.
Till kursen DVA122 Introduktion till datavetenskap ntverk har fogats mlet [ref 2]: grunderna i
projektdokumentation och rapportskrivning med tillhrande referenshantering.
Till kursen DVA227 Projekt i ntverksteknik har fogats mlet [ref 3]: P ett sjlvstndigt stt
dokumentera sitt och gruppens arbete. Dokumentationen skall bde innehlla tekniska rapporter i
enlighet med branschstandard och en akademisk rapport som fljer god akademisk sed fr
vetenskapligt skrivande.
Till kursen DVA335 Design av komplexa datorntverk har fogats mlet [ref 5]: P ett vetenskapligt
stt dokumentera sin lsning.
Till kursen DVA228 Ntverkstjnster har fogats mlet [ref 6]: Frst och tillmpa grunderna i att
skriva en rapport enligt god akademisk sed.
Till kursen DVA334 Routing och switching i komplexa nt har fogats mlet [ref 7]: Frst och
tillmpa grunderna i att skriva en rapport enligt god akademisk sed.
Till kursen DVA333 Examensarbete fr hgskoleingenjrer i ntverksteknik har fogats mlet [ref 9]:
Beskriva examensarbetets olika delar i en vetenskaplig rapport p ett innehllsmssigt och
strukturmssigt korrekt stt som inkluderar reflektion av ovanstende lrandeml.
Fr att skra kvaliteten p de sjlvstndiga arbetena har en ny reviderad kvalitetsskrad process fr
hantering av examensarbeten infrts p akademin [ref 1]. De huvudsakliga frndringarna i denna
process r; (i) Infrande av ett specifikt examinationsmoment fr problemformulering, metod och
bakgrund, i form av ett seminarium dr studenterna fr presentera detta och blir examinerade. (ii)
Infrande av en examinationskommitt dr examinatorn tillsammans med examinatorer fr andra
examensarbeten i grupp bedmer och opponerar p rapport och presentation, samt (iii) strukturering av
examensarbeteskursen med gemensamma startoch slutdatum. Fr att ytterligare ka samsynen och
kvalitetsskringen av examensarbeten har en bedmningsmall fr examensarbeten inom
ntverksteknik tagits fram [ref 10]. Denna bedmningsmall r utformad fr att garantera
mluppfyllnad med avseende p de nationella examensmlen fr utbildningen. En ny skrivguide fr
examensarbetesrapporter har tagits fram och beslutats [ref 11]. Fr att n samsyn mellan handledare i
akademi och nringsliv har en kurs fr externa handledare fr examensarbeten tagits fram och
beslutats [ref 12].
Analys av tgrder, brister av typ b)
Genom en progression av krav p disposition och god skrivteknik startande redan i
introduktionskursen DVA122 kommer studenterna att genom utbildningen i mycket hgre grad n
tidigare vas p vetenskapligt skrivande och vetenskapliga rapporter.
414
rende 19 Bilaga 2
/
Genom kurserna DVA227, DVA335, DVA228 och DVA334 kommer kraven p disposition och
vetenskaplighet att stegras genom utbildningen. I kursen DVA334, Design av komplexa datorntverk,
kommer all tillgnad kunskap betrffande arbetsmetoder och rapportskrivning att anvndas. I
praktiken kommer i denna kurs samma krav att stllas p arbetsmetodik och rapporter som kommer att
stllas p examensarbetet. Rapportdelen av denna kurs kan allts ses som en kontrollpunkt att
studenterna tillgnat sig den kunskap som krvs fr att kunna genomfra ett examensarbete p ett
njaktigt stt. Kursen kommer att gras obligatorisk fr att f pbrja examensarbetet.
I examensarbetskursen har vi redan idag (ny kursplan frn 2014-04-15 [ref 9]) strkt kursmlen om
djupet p arbetet och om rapportens kvalitet jmfrt med den kursplan som gllde tidigare. Vi kommer
ytterligare att strka detta genom att infra obligatoriska kursmoment [ref 1] under examensarbetets
gng dr studenterna i ett seminarium skall redovisa freslagen metodik och state-of-the-art/state-ofpractice innan de tillts brja lsa problemet de str infr.
Under vren 2014 har 3 personer inom lrarlaget fr ntverksteknik gtt kursen PEA902 - Att
handleda och examinera uppsatser och examensarbeten p grundoch avancerad niv. Kursen r
tnkt att bli obligatorisk fr alla som handleder och examinerar examensarbeten.
Sammantaget anser vi att dessa tgrder tillsammans ger studenterna vsentligt bttre frutsttningar
att skriva examensarbetesrapporter av hg kvalitet. Vi anser drfr att tgrderna tgrdar de brister av
typ b) som funnits i utbildningen.
415
rende 19 Bilaga 2

Lrarkompetensen i programmets lrarlag r centrerad kring en krngrupp lrare i ntverksteknik. Denna krngrupp om fem lrare gnar sig heltid t
utbildningen i ntverksteknik, inkluderande utveckling av utbildningen och egen kompetensutveckling. Krngruppen har huvudfokus p djupet och
professionskompetensen i ntverksteknik.
Kring denna krna finns en grupp lrare som har huvudfokus p breddningen av utbildningen. Tre av dessa r aktiva forskare inom
datakommunikationsomrdet.
I relation till den utvrderade examen r lrargruppens sammansttning mycket lmplig. Hgskoleingenjrsexamen r en yrkesexamen med fokus p
kompetens fr yrkeslivet. Krngruppen av lrare har djupgende kunskaper inom ntverksomrdet och mycket omfattande yrkeserfarenhet.
Professionskompetensen r hg vilket borgar fr en gedigen utbildning inom krnomrdet.
Lrarna med huvudfokus p breddningen r alla aktiva forskare. De tre forskarna inom datakommunikationsomrdet bidrar med sina egna kompetenser och
med att stta utbildningsomrdet i relation till forskningsfronten och state-of-the-art inom omrdet. De aktiva forskarna deltar i bda kurserna i frsta perioden
av programmet, och ven i andra kurser under utbildningens frsta r, vilket skerstller att forskningsanknytningen blir en aktiv realitet fr studenterna p
programmet.
Akademisk
titel/
Anstllningens
inriktning
Professor
Datakommunikation
Fil. Dr
Docent
Professor
Adjunkt
Datakommunikation
Datavetenskap
Ntverksteknik
Tekn. Dr
Fil.Dr Dr
Tek. Kand.,
CCNA och CCAI
Anst
ll.
omfat
tn
(%)
100
Undervisnin
g grundniv
inom h.omr.
(% av heltid)
Tid fr
forskning
(% av
heltid)
Namn
Kommentar
30
60
Mats Bjrkman
Programsamordnare,
lroboksfrfattare
100
100
100
50
45
30
50
20
0
Elisabeth Uhlemann
Gordana D. Crnkovic
Conny Collander
416
Lroboksfrfattare
Programsamordnare, mngrig
erfarenhet som studierektor och
rende 19 Bilaga 2
/
CCNP R+S, CCNP
Security-SECURE
Adjunkt
Adjunkt
Adjunkt
Ntverksteknik
Ntverksteknik
Ntverksteknik
Adj. forskare
Docent
Docent
Docent
Professor
Professor
Lektor
Datakommunikation
Datavetenskap
Elektronik
Elektronik
Inbyggda system
Inbyggda system
Matematik/tillmpad
matematik
Matematik/tillmpad
matematik
Professor
Adjunkt
Adjunkt
Lektor
Matematik/tillmpad
matematik
Innovationsteknik
Innovationsteknik
Teknologie Magister
Hgskoleingenjsrexa
men i datateknik,
CCNA, CCAI, CCNASecurity, CCDA,
CCNP R+S, CCNPSecurity-SECURE
Tekn. Dr
Tekn. Dr.
Tekn. Dr
Tekn. Dr.
Tekn. Dr.
Tekn. Dr
Dr. i teoretisk fysik
Professor i
matematik/tillmpad
matematik
Lic i matematik/
tillmpad matematik
Lrarexamen
100
100
100
70
100
100
0
0
0
Joakim Wangborn
Robert Suurna
Hans Bjurgren
40
35
Adj. frn ABB Corp. Research
100
100
100
80
100
10
10
5
10
100
48
75
65
65
0
Johan kerberg
Jan Gustafsson
Mikael Ekstrm
Maria Lindn
Mikael Sjdin
Thomas Nolte
Lars-Gran Larsson
100
35
30
Kimmo Eriksson
35 % tjl fr anst. vid Stockholms

Univeristet
100
100
Hillevi Gavel
Lroboksfrfattare
100
100
100
45
0
25
Loe nnered
Bengt Kping Olsson
* CCNA - Cisco Certified Network Associate

CCNP - Cisco Certified Network Professional
CCDA Cisco Certified Design Associate
CCNA Security Cisco Certified Network Associate Security
CCAI Cisco Certified Academy Instructor
SECURE Securing Networks with Cisco Routers and Switches
R + S Routing and Switching
417
30% forsknings-ledare
25% Samordn. forskarutbildning
rende 20 Bilaga 1
rende MDH 1.1.4-452/12
2014-09-11
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
byggnadsteknikteknik dr
bristande kvalitet
Bakgrund
i byggnadsteknik vid MDH. Beslut om bristande kvalitet
Nmnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet
beslutat att berrd akademi i ett frsta skede skyndsamt ska
inkomma med en analys och en tgrdsplan med utgngspunkt i
UK:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare senast fyra
mnader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till
nmnden med en lgesrapport fr tgrdsarbetet och ytterligare
drefter till nmnden redovisa slutrapport motsvarande den
analysoch tgrdsredovisning som ska delges UK senast ett
r efter beslut om bristande kvalitet. Det ligger ocks akademin
att till nmnden redovisa en konsekvensanalys gllande
avveckling av aktuell ifrgasatt examen.
hgskoleingenjrsexamen i byggnadsteknik har Akademin fr
ekonomi, samhlle och teknik EST nu inkommit till
rendet.
Akademi EST har varit ansvarig fr framtagandet av
418
1 (5)
rende 20 Bilaga 1

Ytterligare har UFO berett aktuellt rende om uppfljning av
ifrgasatt examen till utskott och nmnd.
lgesrapporten:

att i den kommande slutrapporten tillfra analys och

slutsats gllande bedmargruppens ppekande om att
utbildningen visar stora brister trots att sjlvvrderingen
fr utvrderad examen bitvis indikerar hg kvalitet samt
att i den kommande slutrapporten klargra p vilket stt

aviserad rekrytering av lrare ska ses som en viktig
tgrd fr att komma tillrtta med ptalade
kvalitetsbrister och ytterligare styrka denna rekrytering
med beslutsunderlag eller liknande

Alternativa beslut
Konsekvensanalys
419
2 (5)
rende 20 Bilaga 1

som helhet.
vervganden
ml. Frn bedmargruppen har framfrts kritik gllande
studenternas bristande breddkunskaper inom det valda
teknikomrdet samt d det gller frmga till att kritiskt och
systematiskt anvnda kunskap. Drutver framfrs kritik d det
gller brister i skriftlig frmga samt brister gllande etiska,
ekonomiska och miljmssiga aspekter i utbildningen.
Ytterligare har ngon kritik har framfrts.
lgesrapporten ett strre antal konkreta tgrder som
genomfrts eller planeras genomfras inom utsatt tidsram.
Exempel p tgrder som helt eller delvis genomfrts r
omfattande kursrevideringar och infrande av nya kurser med
fokus p mluppfyllelse fr de ml dr utbildningen rnt kritik,
justering av lrandeml i linje med de nationella examensmlen
samt en rad kvalitetsskrade tgrder avseende
examinationsprocessen fr aktuell ifrgasatt examen. Hr kan
nmnas att akademin ndrat rutin fr examensarbetet genom
att ge sammanhllen kurs som std till studenterna i
examensarbetet. Gemensamma (lrare, handledare,
examinatorer och studenter) checklistor och anvisningar fr
examensarbetets innehll genomfrande och bedmning har
antingen nyinrttas eller sett ver. Ytterligare kan hr nmnas
att akademin inrttat ett examinationskollegium dr
bedmningskriterier, bedmningsgrunder och liknande ska
diskuteras och gemensamgras.
Flertalet tgrder som redovisas har ocks hnvisning till
dokumentation som styrker frndringarna i utbildningen.
Ytterligare noterar beredningen att dokumentationen kommer
420
3 (5)
rende 20 Bilaga 1
finnas finns tillgngligt via lnk p samlad plats, enkelt

tillgngliga fr bedmargruppen att granska.
som kriterium fr bedmning av examensarbeten. Beredningen
uppfattar att akademin visar att utbildningen som helhet,
inklusive bedmning av examensarbeten, har uppenbart fokus
p de nationella examensmlen.
Akademin redovisar i lgesrapporten, fr vart och ett av de ml
dr utbildningen rnt kritik, hur tidigare genomfrd
programrevidering konkret bidrar till att tgrda ptalade
brister. Nmnden har efterfrgat denna redovisning.
Gllande efterfrgad analys om ptalad skillnad mellan ena
sidan den i sjlvvrderingen beskrivna hga kvaliteteten och
andra sidan den i examensarbetena bedmda bristande
kvaliteten, drar beredningen slutsatsen att sjlvvrderingen
beskriver situationen efter att den redovisade
programrevideringen genomfrts medan examensarbetena
representerar utbildningen innan revideringen genomfrts.
Denna slutsats bekrftas och beskrivs nu ingende av akademin
i slutrapporten.
studentefterfrgan, arbetsmarknadsbehov, FUS-relevans,
redovisade resultat frn utbildningen och lrarkompetens,
relevant fr MDH.
Nmnden efterlyser fr slutrapporten att akademin ska klargra
p vilket stt aviserad rekrytering av lrare ska ses som en viktig
tgrd fr att komma tillrtta med ptalade kvalitetsbrister och
ytterligare styrka denna rekrytering med beslutsunderlag eller
liknande. I slutrapporten redovisar akademin dokumentation
fr denna lrarrekrytering. Akademin argumenterar ocks i
slutrapporten fr p vilket stt denna rekrytering bidrar till att
tgrda ptalade brister. Frvaltningsberedningen uppfattar
denna argumentation som ngot vag men konstaterar
efterfrgat resonemang finns p plats.
421
4 (5)
rende 20 Bilaga 1

422
5 (5)
rende 20 Bilaga 2

Byggnadsteknik

mluppfyllelse.
423
rende 20 Bilaga 2
UK:s bedmning: Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att studenterna har brister avseende bredden i sin
kunskap inom det valda teknikomrdet. Flera arbeten redovisar mycket snva avgrnsningar och belyser smalt
kunskapsomrde, men torde besitta relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Sjlvvrderingen indikerar
att mluppfyllelsen har frutsttningar att vara hg avseende mlet. Utbildningens obligatoriska kurser speglar
ett brett kunnande hos examinerade ingenjrer. Redovisad lrarkompetens stder ocks att det finns frutsttningar fr att studenterna ska n ett brett kunnande inom omrdet. Matematik ingr med 22,5 hp och tillmpad
naturvetenskap frmedlas inom flera mnen. Utbildningens bredd avspeglas dock inte i urvalet av sjlvstndiga
arbeten. Vid intervjuerna framkom att de sjlvstndiga arbetena som ingr i urvalet mjligen ej till fullo
representerar utbildningens bredd. Sammantaget bedms dock mluppfyllelsen vara bristande.
Analys
Hgskoleingenjrsprogrammet i byggnadsteknik har funnits vid Mlardalens hgskola sedan 1991 och har genom
ren genomgtt ett antal frndringar som bland annat baserades p krav och nskeml framstllda av studenterna
i kurs- och programutvrderingar och byggbranschen. Den senaste revideringen pbrjades 2008 och det nu
gllande utbildningsprogrammet startade r 2010 efter ett omfattande frndringsarbete. En jmfrelse mellan
utbildningsprogrammet som gllde fre 2010 och det nuvarande programmet kan ses i [1]. De examensarbeten i
byggnadsteknik som inrapporterades till HSV/UK r 2012 och som legat till grund fr bedmningen utgjordes
sledes av arbeten som skrivits av studenter som varit antagna p det utbildningsprogram som gllde fre 2010.
Sjlvvrderingen andra sidan beskriver det nuvarande utbildningsprogrammet som startade r 2010 vilket kan
frklara diskrepansen mellan de utvrderade examensarbetena och bedmargruppens skrivning om att mluppfyllelsen har frutsttningar fr att vara hg avseende detta examensml.
Vid programrevideringen 2010 efterstrvades en tydligare koppling till de nationella examensmlen, denna
koppling var otydlig i det utbildningsprogram som gllde innan revideringen och lrandemlen i kurserna hade
ofta otydlig koppling till de nationella examensmlen. Vidare kan vi konstatera att det tidigare utbildningsprogrammet ocks knnetecknades av ett stort kursutbud och mjlighet fr studenterna att tidigt i utbildningen
vlja kurser och drmed i praktiken lsa program med olika kombinationer av frdjupning (och specialisering)
och/eller bredd. I kombination med en otydlig progression bidrog dessa faktorer till svrigheter i bedmningen om
studenten uppntt det nationella examensmlet avseende ett brett kunnande inom teknikomrdet och relevanta
kunskaper i matematik och naturvetenskap.
Vi har ocks identifierat otydliga rutiner kring examination av examensarbeten som en bidragande faktor till
kritiken. Ofta var handledande lrare ocks den som examinerade det examensarbete han/hon hade handlett vilket
kade risken fr att alla examensml och arbetets bredd inte examinerades om handledaren/examinatorn ansg
dem som mindre viktiga. Dessutom uppmanades studenterna ofta att, i examensarbetet, behandla ett smalt mnesomrde inom byggnadstekniken vilket inte har avspeglat programmets bredd. Utver detta kan vi ocks konstatera
att det saknades gemensamma bedmningskriterier fr bedmning av examensarbeten, alla enskilda lrare som
bedmde och/eller examinerade studenter utgick frn sina egna kriterier vilket ocks har bidragit till studenternas
brister avseende bredden inom det valda teknikomrdet.
tgrder
Revidering av hgskoleingenjrsprogrammet i byggnadsteknik r 2010
Ett av syftena med programrevideringen var att f en tydligare koppling mellan kursernas lrandeml och de
nationella examensmlen. Fr att uppfylla det nationella examensmlet avseende brett kunnande inom det valda
teknikomrdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap vidtogs ett antal tgrder vid programrevideringen r 2010 med syfte att ka tydligheten mellan lrandemlen och examensmlen, men ocks fr att
skerstlla en nskvrd gemensam bredd genom att begrnsa mjligheterna fr studenterna till tidiga val och
specialisering.
Fr att kunna skerstlla studenternas mjligheter att tillgodogra sig ett brett kunnande inom omrdet byggnadsteknik i det omarbetade utbildningsprogrammet utvecklades nya kurser fr samtliga rskurser. Dessa kurser
r ofta tillmpade till sin natur och ett exempel r kursen Anlggningsteknik [2] vars syfte r att ge
grundlggande kunskaper i projektering, byggande och underhll av gator och vgar. Exempel p lrandeml i
denna kurs r att studenterna efter genomgngen kurs ska dimensionera vgkroppar och designa
424
rende 20 Bilaga 2
markanlggningar som torg, P-platser mm. Kursen Byggnadsprojektering [3] gr ut p att studenterna ska
tillgodogra sig kunskaper om byggprocessen, srskilt projekteringsskedet. Exempel p lrandeml frn denna
kurs r att projektera en byggnad till frdiga frfrgningshandlingar utifrn givna frutsttningar och samhllets
krav och att beskriva projekteringsskedet och sambandet med dess ingende delar. Ett annat exempel som visar
p utbildningens bredd r kursen Byggnadsproduktion gk [4] som har till syfte att frmedla grundlggande
kunskaper om byggprocessens produktionsskede samt frdjupade kunskaper om och frdigheter i styrning och
genomfrande av frmst utfrandeentreprenader. Lrandeml frn kursen med koppling till det nationella
examensmlet r att studenten, nr han/hon gtt kursen, ska kunna redogra fr produktionsskedet i
byggprocessen, gra kalkyler samt beskriva rutinerna fr planering och inkp samt ge en beskrivning av och
exemplifiera anbudsprocessen genom att avge anbud. I kurser p hgre niv tillmpas och frdjupas dessa
kunskaper vilket sker i rskurs 3 dr ocks Examensarbetskurs, Byggnadsteknik [5] utgr en sdan kurs dr
studenterna fr mjlighet att, inom valt omrde fr examensarbetet, tillmpa och frdjupa sina kunskaper.
Fr att skerstlla att studenterna fr relevant kunskap i matematik ges kurserna Matematisk grundkurs [6],
Grundlggande kalkyl [7] och Grundlggande vektoralgebra [8] i det reviderade utbildningsprogrammet.
Tillsammans omfattar dessa kurser totalt 22,5 hp. Innehllet i kurserna r tnkt att ge std t studenterna i de mer
tillmpade kurserna frmst med inriktning mot mekanik, konstruktion och brand. I kurserna Byggnadsfysik [9],
Installationsteknik[10], Geoteknik och geologi [11], Strukturmekanik [12], Byggnadsmekanik [13] ska
studenterna anvnda matematik fr olika slags berkningar, frmst i form av ekvationsrkning som utgr delar av
kurserna.
Relevant kunskap i naturvetenskap ges i flera kurser i det reviderade utbildningsprogrammet. I den inledande
kursen i rskurs 1, Vetenskapligt arbete och kommunikation Samhllsbyggnad [14] ges studenterna grundlggande kunskaper i bde miljvetenskap och miljteknik som en bas fr vidare frstelse av hur byggande pverkar
omgivning och milj. Exempel p lrandeml, med bring mot det nationella examensmlet, frn kursen
Byggnadsmekanik [13] r att studenten, efter genomgngen kurs, ska kunna med hjlp av matematiska verktyg
ta fram storlekar p fysikaliska begrepp som kraft, spnning, moment och deformation, sjlvstndigt kunna
analysera ett lastfall p en balk och kunna rita tvrkraft- och momentdiagram och drav dra slutsatser om lmpligt
balkval samt redogra fr begrepp inom hllfasthet, statik och dynamik. Momenten examineras i form av
skriftlig inlmningsuppgift samt salstentamina. Kursen Byggnadsfysik [9] har bl a som syfte att ge grundlggande kunskaper och rknefrdighet avseende fysik tillmpad p byggnader. Exempel p lrandeml hmtade
frn denna kurs r frst och frklara betydelsen av olika mekanismer fr vrmetransport genom byggnadskonstruktioner. Kursens examinationsmoment utgrs av obligatoriska seminarier och laborationer samt en
skriftlig salstentamina. Ett annat exempel p en kurs dr naturvetenskapliga inslag frekommer r kursen
Installations-teknik [10] dr de naturvetenskapliga inslagen baseras p fysikens grunder bland annat avseende
vtskor och gaser. I kursen Geoteknik och geologi [11], som bygger p geologi och geohydrologi, behandlas bl
a jordklotets uppbyggnad, bergartsbildning, jordartslra och allmn geohydrologi. Exempel p lrandeml med
koppling till relevant kunskap i naturvetenskap hmtade frn denna kurs r redogra fr jordklotets uppbyggnad
samt bildningsprocesser fr olika bergarter, identifiera ngra vanliga mineral och bergarter samt redogra fr
begrepp och definitioner avseende allmn geohydrologi. Dessa moment examineras genom obligatoriska laborationer och exkursioner samt en skriftlig salstentamina.
En annan betydelsefull tgrd fr att skerstlla att det nationella examensmlet uppfylls var att ndra rutinerna
fr examensarbeten genom att ge en sammanhllen kurs i examensarbete, Examensarbete, byggnadsteknik[5].
Kursen ges i form av frelsningar som p olika stt stttar studenterna i planering och skrivande av examensarbetsrapporten, dessutom ingr obligatoriska seminarier dr studenterna fr mjlighet att tillsammans med andra
studenter och lrare muntligen och skriftligen diskutera sina examensarbeten och frgestllningar som uppsttt.
tgrder utver programrevideringen r 2010
De tgrder som vidtagits utver programrevideringen 2010 kan delas upp i tv kategorier; dels en versyn av
studenternas frutsttningar att uppn de nationella examensmlen under sin utbildning, dels processer fr att
kvalitetsskra rutiner och bedmning av examensarbeten.
tgrder som har vidtagits under vren 2014 fr att skerstlla att studenterna uppnr de nationella examensmlen
r:
(i) Genomgng av examensmatris
(ii) Revideringar av kursplaner och lrandeml
(iii) Infrande av kursen Miljteknik fr ingenjrer
(iv) Genomgng av behrighetskrav till samtliga kurser i programmet
425
rende 20 Bilaga 2
(v) Rekrytering av universitetslektor i byggnadsteknik

(i) Vid revideringen av utbildningsprogrammet r 2010 utarbetades en examensmatris [15]dr samtliga lrandeml
i samtliga kurser kopplades till de nationella examensmlen. Med anledning av den kritik som har framfrt har
examensmatrisen analyserats nyo fr att se om frbttringar avseende examensml skulle kunna gras. Samtliga
examinerande lrare har gtt igenom den, eller de, kurs(er) som han/hon examinerar och fr varje kurs indikerat
huruvida kursens lrandeml svarar mot de nationella examensmlen fr hgskoleingenjrsutbildningen. ven
smala kurser bidrar till en helhet fr programmets bredd. Programmet anses innehlla en stor bredd inom
teknikomrdet byggnadsteknik/samhllsbyggnad, men ven fortsttningsvis med mest innehll om husbyggnad
och med anlggning som ett komplement [16]. Vid det fortsatta kvalitetsskringsarbetet p akademin avser vi att
anvnda examensmatrisen som ett led nr programeller kursplaner frndras. Matrisen ska d anvndas fr att
skra att de nationella examensmlen uppfylls.
(ii) Fr att strka kopplingen till detta examensml har revideringar gjorts i ett antal kursplaner, se akademichefsbeslut [17]. Ett viktigt exempel r kursen Anlggningsteknik [18] dr det nu frtydligas av ett lrandeml
att studenten ska kunna frst och frklara betydelsen avseende miljaspekter och ekonomiska aspekter fr
anlggningsteknik/infrastruktur som en viktig del av ett brett kunnande inom teknikomrdet sam-hllsbyggnad.
Eftersom utbildningsprogrammet i huvudsak r inriktat p husbyggnad r denna kurs srskilt viktig just som ett
bidrag till ett brett kunnande inom teknikomrdet. Kursen Byggnadsfysik har ftt ett nytt lrandeml [19] som
sger att studenten efter genomgngen kurs ska kunna tillmpa grundlggande kunskaper avseende gasers fysik,
vrmetransport i porsa material, vattennga i luft, biologi fr mikrosvampar och annat inom naturvetenskap som
r relevant fr byggnadsfysik. ven kursen Byggnadskonstruktion 2 har ftt ett lrandeml som frtydligar
kopplingen till det nationella examensmlet, lrandemlet sger att studenten efter genomgngen kurs ska kunna
Genom matematiska berkningar dimensionera sammansatta brverk av stl, betong och tr[20]. I dessa kurser
har befintliga kursmoment lyfts fram och frtydligats i de nya lrandemlen.
(iii) En ytterligare tgrd som strker mluppfyllelsen om brett kunnande inom teknikomrdet r kursen
Miljteknik fr ingenjrer [21] som infrs i utbildningsprogrammet frn och med lsret 2014/2015. Kursen
kommer att ge god frstelse fr mnet miljteknik vilket bidrar till att bredda utbildningen och srskilt d fr
olika miljaspekter inom programmets teknikomrde. Tyngdpunkten i kursen kommer att ligga p miljtekniska
problem och dess lsningar inom ramen fr utbildningens vergripande ml. Kursen innehller ocks inslag av
matematik i form av berkningar, och studenten ska efter genomgngen kurs kunna hrleda ekvationer och inte
enbart tillmpa desamma. Miljteknik bygger p naturvetenskaplig grund vilket innebr att studenterna kommer
att ges en god grund om naturvetenskapliga frhllanden d dessa utgr basen fr de miljtekniska problem som
behandlas under utbildningen. Ett exempel p ett lrandeml fr kursen r att studenterna efter avslutad kurs ska
kunna Ge exempel p miljproblem som skapas vid tekniska tillmpningar och byggnation, och hur dessa kan
pverka luft, vatten och mark.
(iv) Fr att skerstlla att studenterna ocks har de ndvndiga kunskaperna i naturvetenskap gjordes i november
2013, en genomgng av behrighetskraven i samtliga kurser p utbildningsprogrammet. Genomgngen syftade till
att skrpa kraven fr behrighet till i frsta hand de tillmpade kurserna men ocks till examensarbetskursen. Frn
och med vrterminen 2014 krvs att de studenter som vill lsa tillmpade kurser, alternativt examensarbetskursen,
ska ha avklarat minst 120 hp p grundlggande niv.
(v) Akademin vill rekrytera en universitetslektor i byggnadsteknik [22] vilket kommer att strka bredden p
omrdet byggnadsteknik. Denna frstrkning kommer ven studenterna till godo d den nye lektorn ska undervisa
i olika kurser.
tgrder som har vidtagits under vren 2014 fr att kvalitetsskra rutiner kring bedmning och examination av
examensarbeten r:
(i) Dokumentation
(ii) Hjning av hgskolepedagogisk kompetens hos lrarkollegiet
(iii) Infrande av examenskollegier
(iv) Beslut om disputerade examinatorer p examensarbeten
(i) Fr att komma ifrn otydligheter kring examination och bedmning av examensarbeten har nya rutiner kring
dessa aspekter infrts under vrterminen 2014. Bl a har en uppdatering av dokumentet Anvisningar fr
examensarbeten i energi- och byggnadsteknik [23] genomfrts. Av dokumentet framgr att en student som nskar
genomfra ett examensarbete dels mste vara behrig, dels f sitt mnesval godknt s att det verensstmmer
med mnesinriktningen. Godknnande mnesfretrdare kan hr tillse att det valda mnet inte blir fr snvt s att
de breda kunskaperna inom teknikomrdet gr frlorade. Syftet med denna uppdatering har varit att p ett tydligare
426
rende 20 Bilaga 2
stt dokumentera vad examensarbetet ska innehlla s att tolkningsmjligheterna minskar och att visa att en
transparens finns. ven en checklista [24] med lrande- och examensml har upprttats och den ska anvndas av
bde studenter och handledande lrare fr att skerstlla att examensmlen uppfylls i examensarbetet. Checklistan
har till syfte att hjlpa studenter och lrare att p ett enkelt stt, genom avbockning, skerstlla att relevanta
examensml som visar bredden p utbildningen finns med och behandlas i examensarbetet och p det viset
pminna om och medvetandegra bde studenter och lrare om vilka examensml som ska uppns.
(ii) Fr att skerstlla att de lrare som ska handleda och examinera examensarbeten har ndvndig hgskolepedagogisk kompetens har ett beslut fattats av akademichefen [25] att handledare ska ha deltagit i kursen Att
handleda och examinera uppsatser p grund och avancerad niv (2,5 hp) [26]. En sammanstllning av den samlade
hgskolepedagogiska kompetensen hos befintliga lrare i byggnadsoch miljteknik har gjorts och underlaget har
legat till grund fr planering av kompetensutveckling i de medarbetarsamtal som frts under vrterminen 2014.
Under vrterminen deltar fem lrare i den hgskolepedagogiska kursen Att handleda uppsatser och examensarbeten p grund och avancerad niv som erbjuds p MDH. Till hstterminen planerar ytterligare ett tiotal lrare
att delta i nmnda kurs. En annan tgrd som vidtagits som kompetensutveckling hos lrarna r en serie med terkommande minifrelsningar, ppna fr all personal vid akademin, d personal frn hgskolebiblioteket kommer
och frelser/diskuterar aktuella frgestllningar. Vrens miniseminarier har behandlat referenser och referenshantering (8/3), kllkritik (23/4) och litteratur- och databasskning med fokus p mnesomrdet byggnadsteknik
(28/5), se [27-29]. Externa handledare kommer ven frn och med hstterminen 2014 erbjudas utbildning i
handledning. Utbildningen anordnas i samarbete med akademin fr innovation, design och teknik [30].
(iii) Fr att ytterligare komma bort frn otydligheterna kring examination och bedmning av examensarbeten har
akademin inrttat ett examenskollegium som ska utgra ett forum dr bedmningar av examensarbeten kan
diskuteras. Vidare ska examenskollegierna vara ett forum dr gemensamma bedmningskriterier fr examensarbeten kan diskuteras fram. Tanken r att ha ett par examenskollegier per termin och alla handledande lrare och
examinatorer ska delta i diskussionen. Under vrterminen 2014 har tv examenskollegier arrangerats (24/4 och
18/6) och fortsttningsvis kommer tv examenskollegier per termin att schemalggas fr handledare och
examinatorer.
(iv) Fr att skerstlla den vetenskapliga nivn p examensarbeten avseende ett brett kunnande inom byggnadsteknik, och relevanta matematiska och naturvetenskapliga aspekter har ett akademichefsbeslut fattats [25] dr det
framgr att det fortsttningsvis ska vara disputerade lrare som examinerar examensarbeten.
427
rende 20 Bilaga 2
UK:s bedmning: Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att studenterna har bristande frmga att kritiskt och
systematiskt anvnda kunskap. Frmgan att kritiskt och systematiskt klargra syftet, ska och anvnda kunskap
brister. Kllor kopieras rakt av och det frekommer brister i kritiska stllningstaganden. Studenterna visar ocks
bristande frmga att modellera, simulera, frutsga och utvrdera skeenden. Exempel visar p studenternas
svrigheter att ta fram relevant information och bristande kunskap nr det gller metodologiska tillvgagngsstt.
Sjlvvrderingen visar att det kan finnas frutsttningar fr en hg mluppfyllelse. Utbildningens utgngspunkt
r tillmpning av kunskaper genom kritiskt tnkande vid lsande av projektuppgifter utan givna svar. I sjlvvrderingen ges en svag redovisning av hur gngse simuleringsverktyg och berkningsprogram utnyttjas inom
byggprocessens skeden. Vid intervjuerna framkom medvetenhet om svagheter i utbildningen avseende detta ml,
och uppgifter om att processer fr att frstrka kvaliteten r initierade. Sammantaget bedms mluppfyllelsen
vara bristande.
Analys
frklara skillnaderna mellan de bristflliga examensarbetena och bedmargruppens skrivning om frutsttningar
fr en hg mluppfyllelse.
Vid programrevideringen 2010 efterstrvades en tydligare koppling till examensmlen, denna koppling var
otydlig i det utbildningsprogram som gllde innan revideringen och lrandemlen i kurserna hade ofta otydlig
koppling till det nationella examensmlet avseende studenternas frmga till att kritiskt och systematiskt anvnda
kunskap och att modellera, simulera, frutsga och utvrdera skeenden. Vidare kan vi konstatera att det tidigare
utbildningsprogrammet ocks knnetecknades av ett stort kursutbud och mjlighet fr studenterna att tidigt i
utbildningen vlja kurser och drmed specialisering eller bredd vilket bidrog till att bde bredd och djup inom
omrdet byggnadsteknik och progressionen i utbildningen blev otydlig. Sammantaget bidrog dessa faktorer till
svrigheter i bedmningen om studenten uppntt det nationella examensmlet.
Studenternas bristande frmga att kritiskt och systematiskt anvnda kunskap och ptalade brister i metodik
anser vi ocks bero p brister i det dvarande utbildningsprogrammet som gllde innan revideringen. Nr det gller
bristerna i metodkunskap tillskriver vi det avsaknad av metodkurs. Vidare kan vi konstatera att det i det dvarande
utbildningsprogrammet fanns otydligheter i rutinerna kring examination och bedmning av examens-arbeten. Som
tidigare nmnts var handledande lrare ocks den som examinerade vilket kan bidra till en mindre kritisk och
opartisk bedmning. Som ytterligare en bidragande orsak till den framfrda kritiken ser vi ocks att det i nuvarande
utbildningsprogram finns alltfr f inslag av modellering och simulering i utbildningen.
tgrder
Revideringar av hgskoleingenjrsprogrammet i byggnadsteknik r 2010
Att kritiskt och systematiskt anvnda kunskap ingr i flertalet av de kurser som utvecklades infr programrevideringen 2010. En frsta vning i att kritiskt och systematiskt anvnda kunskap ingr i introduktionskursen
Vetenskapligt arbete och kommunikation Samhllsbyggnad [14] dr studenterna ska skriva en rapport som
ska flja samma formella kriterier som gller fr examensarbetet. I kursen ingr ocks metodkunskap. I flera av
de tillmpade kurserna ingr ocks kritiskt och systematiskt anvndande av kunskaper, i kurserna Byggnadsfysik
[9] och Strukturmekanik [12], finns inlmningsuppgifter som examineras i form av vetenskapliga rapporter med
delvis samma krav som stlls p en examensarbetsrapport.
Fr att uppfylla delmlet gllande frmga att modellera och simulera, frutsga och utvrdera skeenden infrdes dessa moment i kurserna som ges under de tre sista terminerna av utbildningen. I viss utstrckning fanns
modellerings- och simuleringsmoment i kurserna Installationsteknik [10] och Strukturmekanik [12]. I dessa
kurser fr studenterna i frsta hand trna berkningsfrmga som ses som en form av modellering. Kursen i
428
rende 20 Bilaga 2
Installationsteknik [10] baseras dessutom p att gra berkningar av energi och effekt som innefattar
prognoser/bedmningar av framtida klimat. I flera andra kurser, till exempel Byggnadskonstruktion [31] och
Installationsteknik [10], ingr projektarbetsuppgifter dr studenterna utifrn given information frvntas komma
fram till ett slutresultat. Informationen som ges r ofta otillrcklig fr att uppgiften ska kunna lsas och det krvs
av studenterna att de infrskaffar relevant kunskap fr att kunna lsa uppgiften. Till mnga av uppgifterna saknas
dessutom ett givet svar vilket innebr att studenterna frvntas bedma de resultat de kommit fram till och vrdera
rimligheten i desamma. I kursen Brandteknik gk [32] ingr flertalet moment som baseras p frutsgelse och
utvrdering. Kursen ger kunskaper i hur brand uppstr och hur olika frutsttningar pverkar brandfrloppet. Dessa
kunskaper tillmpas av studenterna i kursen nr de utformar brandskra byggnader och utrymningsvgar.
De tgrder som vidtagits utver programrevideringen kan delas upp i tv kategorier; dels en versyn av
studenternas frutsttningar att uppn de nationella examensmlen under sin utbildning, dels rutiner fr att
tgrder har vidtagits under vren 2014 fr att skerstlla att studenterna uppnr de nationella examensmlen r:
(iii) Infrande av modellerings- och simuleringsmoment i befintliga kurser
(iv) Genomgng av behrighetskrav till samtliga kurser
(i) Vid programrevideringen 2010 upprttades en examensmatris [15] i vilken lrandeml fr de enskilda kurserna
och examensmlen enligt Hgskolefrordningen finns med. En genomgng av examensmatrisen har gjorts under
vrterminen 2014 fr att f en versyn av hur vl utbildningsprogrammet uppfyller det nationella examensmlet.
Vid genomgngen av examensmatrisen framkom tv saker; fr det frsta att inslag av examensmlet finns med i
kurserna, men att vi varit otydliga med det i dokument och fr det andra att det finns fr f inslag av modellering
och simulering i befintliga kurser [16]. Vid det fortsatta kvalitetsskringsarbetet p akademin avser vi att anvnda
examensmatrisen som ett led nr programeller kursplaner frndras. Matrisen ska d anvndas fr att skra att
de nationella examensmlen uppfylls.
(ii) Fr att tydliggra kopplingen till det nationella examensmlet har revideringar av kursplaner genomfrts.
Kursen Installationsteknik har ftt ett nytt lrandeml [33] som sger att studenten efter genomgngen kurs ska
kunna visa frmga att kritiskt och systematiskt anvnda relevanta kunskaper om byggnader, installationer och
uteklimat fr att p ett frenklat stt modellera, simulera, frutsga och utvrdera byggnaders energibalans.
Vidare har kursen Byggnadskonstruktion 1 [34] ftt ett frtydligat lrandeml som sger att studenten efter genomgngen kurs ska kunna kritiskt granska och reflektera om innehll och struktur i tidigare utfrda rapporter/
examensarbeten. I samma kurs har ven ett lrandeml om frstelse fr och upprttande av modeller infrts
vilket ocks strker kopplingen till det nationella examensmlet. Ocks i Byggnadskonstruktion 2 frstrks
detta delml [35].
(iii) Betrffande konstaterandet att vi har fr f inslag av modellering och simulering har vi frstrkt dessa inslag
genom att infra nya modellerings- och simuleringsvningar i befintliga kurser. Ett exempel r kursen Strukturmekanik dr ett nytt modelleringsmoment infrts och kursplanen har i och med det ndrats. Enligt det nya
lrandemlet ska studenten efter genomgngen kurs kunna visualisera elastiska linjens ekvation med matematiska
modeller och en laboration [36]. En vning i simulering har ocks adderats till kursen Konstruktionsteknik fk
vars kursplan ocks har reviderats [37]. I bda kurserna examineras modellerings- och simuleringsmomenten
genom obligatoriska laborationer som redovisas i skriftlig form. Kursen Miljteknik fr ingenjrer kommer
ocks att bidra till en frstrkning av mluppfyllelsen av det nationella examensmlet genom planer p att anvnda
Casual Loop Diagram fr att analysera valda aspekter av miljtekniska problem och lsningar. Modelleringsinslag
planeras ocks med modelleringsverktyget Stella som kan anvndas fr modellering av dynamiska system.
(iv) Fr att skerstlla att studenterna ocks har de ndvndiga kunskaperna i enlighet med det nationella
examensmlet gjordes i november 2013, en genomgng av behrighetskraven i samtliga kurser p utbildningsprogrammet. Genomgngen syftade till att skrpa kraven fr behrighet till i frsta hand de tillmpade kurserna
men ocks till examensarbetskursen. Frn och med vrterminen 2014 krvs att de studenter som vill lsa tillmpade
kurser, alternativt examensarbetskursen, ska ha avklarat minst 120 hp p grundlggande niv.
examensarbeten r:
429
rende 20 Bilaga 2
(i) Dokumentation
(ii) Inrttande av examenskollegier
(iii) Hjning av hgskolepedagogisk kompetens hos lrarkollegiet
(iv) Beslut om disputerade lrare som examinatorer p examensarbeten
(i) En versyn av rutinerna kring examination av examensarbeten har gjorts under vrterminen 2014. Ett antal
dokument med syfte att stdja studenter och handledande lrare har tagits fram eller uppdaterats. Bland dessa
dokument finns Anvisningar fr examensarbeten inom energi- och byggnadsteknikteknik[23], en checklista [24]
med lrande- och examensml fr att skerstlla att dessa uppfylls i examensarbetet samt ett dokument Riktlinjer
fr examensarbetsrapport [38] som detaljerat informerar om formalia kring examensarbetsrapporten.
(ii) Fr att ytterligare komma bort frn otydligheterna kring examination och bedmning av examensarbeten har
akademin inrttat ett examenskollegium som ska utgra ett forum dr bedmningar av examensarbeten kan
diskuteras. Vidare ska examenskollegierna vara ett forum dr gemensamma bedmningskriterier fr examensarbeten kan diskuteras fram. Tanken r att ha ett par examenskollegier per termin och alla handledande lrare och
examinatorer ska delta i diskussionen. Under vrterminen 2014 har tv examenskollegier arrangerats (24/4 och
18/6) och fortsttningsvis kommer tv examenskollegier per termin att schemalggas med obligatorisk nrvaro av
handledare och examinatorer.
(iii) Fr att skerstlla att de lrare som ska handleda och examinera examensarbeten har ndvndig hgskolepedagogisk kompetens har ett akademichefsbeslut fattats [25] av vilket det framgr att handledare ska ha deltagit
i kursen Att handleda och examinera uppsatser p grund och avancerad niv (2,5 hp) [26]. En sammanstllning
av den samlade hgskolepedagogiska kompetensen hos befintliga lrare i byggnadsoch miljteknik har gjorts
och underlaget har legat till grund fr planering av kompetensutveckling i de medarbetarsamtal som frts under
vrterminen 2014. Under vrterminen deltar fem lrare i den hgskolepedagogiska kursen Att handleda uppsatser
och examensarbeten p grund och avancerad niv som erbjuds p MDH. Kursen ger handledande lrare frutsttningar fr att hjlpa studenten att skriftligen och muntligen presentera ett kritiskt och systematiskt anvndande
av kunskap och relevant information. Till hstterminen planerar ytterligare ett tiotal lrare att delta i nmnda kurs.
En annan tgrd som vidtagits som kompetensutveckling hos lrarna r en serie med terkommande minifrelsningar, ppna fr all personal vid akademin, d personal frn hgskolebiblioteket kommer och frelser/diskuterar aktuella frgestllningar. Vrens miniseminarier har behandlat referenser och referenshantering
(8/3), kllkritik (23/4) och databasskning (28/5), se [27-29]. Srskilt det andra seminariet har tydlig koppling mot
den framfrda kritiken om studenternas uppvisade brister i kllhantering. Seminarierna har genomfrts i form av
en inledande kort presentation av valt tema med efterfljande frgestund och diskussion. Externa handledare
kommer ven frn och med hstterminen 2014 erbjudas utbildning i handledning. Utbildningen anordnas i
samarbete med akademin fr innovation, design och teknik [30].
(iv) Fr att skerstlla den vetenskapliga nivn p examensarbeten har ett akademichefsbeslut fattats [25] av vilket
det framgr att det fortsttningsvis ska vara disputerade lrare som examinerar examensarbeten. Detta beslut
frvntas medverka till att momenten metod, kritisk och systematisk anvndning av kunskap samt utvrdering
framstlls tydligare i examensarbetena.
430
rende 20 Bilaga 2
UK:s bedmning: Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att studenterna har bristande frmga att skriftligt
redogra fr och diskutera information, problem och lsningar. Bland annat finns brister i kllhnvisningar.
Sjlvvrderingen beskriver hur den muntliga frmgan att redogra fr och diskutera information, problem och
lsningar vas och examineras i projektarbeten, laborationer och seminarieuppgifter. Sjlvvrderingen indikerar
att studenterna har frmga till dialog med olika grupper. Av sjlvvrderingen framgr att introduktionskursen i
utbildningen Vetenskapligt arbete och kommunikation frmedlar verktyg fr studenternas mjligheter till
muntliga och skriftliga presentationer samt vning att genomfra dialog i grupper och att argumentera utifrn
skilda stndpunkter. Vid intervjuerna framkom att utbildningen brister i examinationen av studenternas frmga
att gra muntliga presentationer. Sammantaget bedms mluppfyllelsen vara bristande.
Analys
Sjlvvrderingen andra sidan beskriver det nuvarande utbildningsprogrammet som startade r 2010 och i vilket
ett flertal tillfllen finns fr att diskutera information, problem och lsningar i dialog med olika grupper.
och/eller bredd. Sammantaget bidrog dessa faktorer till svrigheter i bedmningen om studenten uppntt de
nationella examensmlen.
Den ovan beskrivna situationen bidrog till otydlig och bristande progression vad avser skriftliga inlmningsuppgifter och muntliga redovisningar/presentationer och examination av dessa moment. Brister i rutiner av
examination av examensarbeten r ocks en bidragande orsak till den framfrda kritiken. Nr det gller bristerna
avseende muntliga examinationsuppgifter kan vi utifrn examensmatrisen konstatera att dessa inte haft en tydlig
progression genom utbildningen.
tgrder
Revideringar av hgskoleingenjrsprogrammet i byggnadsteknik r 2010
Nr programmet reviderades jobbade mnesgruppen aktivt med att se till att inslag av muntlig och skriftlig
kommunikation i dialog med andra fanns med i olika kurser och att det fanns en tydlig progression avseende dessa
moment. Kursen Vetenskapligt arbete och kommunikation Samhllsbyggnad [14] utvecklades i samband med
programrevideringen och den innehller flera moment dr bde muntlig och skriftlig kommunikation examineras.
Till exempel fr studenterna jobba med ett projektarbete inriktat mot samhllsbyggnad, projektet redovisas bde
muntligt och skriftligt och studentgrupperna ska ocks muntligt genomfra opposition p andra gruppers arbeten.
Exempel p lrandeml frn kursen med bring mot det nationella examensmlet r anvnda ordbehandlings-,
kalkyl- och presentationsprogram p dator fr vetenskapliga skriftliga och muntliga presentationer, utforma de
p en ingenjrsutbildning vanligaste skriftliga dokumenten och utfra de i hgskolan vanligaste formerna av
muntliga presentationer. Inslag av muntlig och skriftlig kommunikation finns ocks med i kurserna Byggnadsproduktion [4], Projektledning fr ekonomer, samhllsvetare och ingenjrer [39] och Konstruktionsteknik fk
[37]. I dessa kurser gr studenterna projektarbeten dr det krvs att de kommunicerar muntligt och skriftligt med
varandra och andra aktrer p ett professionellt stt. Ett lrandeml hmtat frn kursen Konstruktionsteknik
lyder presentera och visa p bra helhetslsningar, detaljlsningar och bra materialval fr en byggnadskonstruktion. Ett lrandeml i kursen Konstruktionsteknik lyder arbeta i grupp genom dialog med andra deltagare i byggprocessen. Vidare krvs att studenterna, i de fall dr det r pkallat, ndrar och anpassar sina svar
431
rende 20 Bilaga 2
utifrn givna frutsttningar. Andra kurser dr muntliga och skriftliga examinationsmoment ingr r Byggnadsteknik [40],Byggnadsplanering med visualisering [41] och Brandteknik [32] dr ett av lrandemlen lyder
muntligt och skriftligt beskriva brandfrlopp i byggnader och hur materialval och byggnadens utformning
pverkar brandfrloppet.
Av den framfrda kritiken framgr ocks att det finns brister i kllhnvisningarna i de granskade examensarbetena. Nr det gller skriftlig kommunikation i allmnhet och kllkritik i synnerhet introduceras studenterna i
kllhantering och kllkritik i kursen Vetenskapligt arbete och kommunikation Samhllsbyggnad [14]. En
viktig del i kursen behandlar grunderna i att ska kllor och att vara kllkritisk. Detta moment examineras i form
av skriftliga inlmningsuppgifter och projektarbeten.
Flera av kurserna p byggnadsingenjrsprogrammet bedrivs i form av projektarbetskurser. I samtliga kurser som
bedrivs p detta stt ingr naturliga inslag av att kunna redogra fr och diskutera information, problem och
lsningar i dialog med olika grupper. I kursen Projektledning fr ekonomer, samhllsvetare och ingenjrer [39]
r studentgrupperna styrda frn kursansvarig lrares sida och studenterna tvingas att samarbeta med andra
studenter som de inte haft mjlighet att vlja sjlva. Samarbetet mellan studenterna p kurserna
Konstruktionsteknik fk [37] och Byggnadsproduktion [4] sker i form av gemensamma projektarbeten dr delar
av kursen genomfrs i form av rollspel i vilket inslag av bde muntlig och skriftlig kommunikation ingr som
examinationsmoment. Progressionen av delmlet att redogra fr och diskutera information, problem och
lsningar i dialog med andra blir drfr srskilt tydligt hr jmfrt med kurser som studenterna lser tidigare i sin
utbildning och dr gruppsammansttningen valdes utifrn studenternas nskeml om gruppindelning.
En annan betydelsefull tgrd fr att skerstlla att det nationella examensmlet uppfylls var att ndra rutinerna
fr examensarbeten genom att ge en sammanhllen kurs i examensarbete, Examensarbete, byggnadsteknik,
kursen omfattar 15 hp. Kursen ges i form av frelsningar som p olika stt stttar studenterna i planering och
skrivande av examensarbetsrapporten, dessutom ingr obligatoriska seminarier dr studenterna fr mjlighet att
tillsammans med andra studenter och lrare muntligen och skriftligen diskutera sina examensarbeten och frgestllningar som uppsttt.
tgrder utver programrevideringen
(iii) Revideringar av befintliga kurs-PM
(iv) Genomgng av behrighetskrav p samtliga kurser
(i) Vid revideringen av hgskoleingenjrsprogrammet i byggnadsteknik r 2010 upprttades en examensmatris
[15] innehllande samtliga kursers lrandeml och examensmlen enligt Hgskolefrordningen. En genomgng
och analys av examensmatrisen har gjorts under februari-mars 2014 fr att erhlla en versikt av hur utbildningen
som helhet uppfyller det nationella examensmlet avseende frmga att muntligt och skriftligt redogra fr och
diskutera information, problem och lsningar i dialog med olika grupper [16]. Vid genomgngen av examensmatrisen framkom att studenterna fr trning i bde muntlig och skriftlig redogrelse under utbildningen och vi
ser att ven om det kvantitativt sett verkar finnas tillrckligt med tid fr muntlig och skriftlig redogrelse s kan
vi frbttra oss kvalitativt i den meningen att vi skerstller att varje enskild student fr en strre andel individuella
uppgifter. Vid det fortsatta kvalitetsskringsarbetet p akademin avser vi att anvnda examensmatrisen som ett led
nr programeller kursplaner frndras. Matrisen ska d anvndas fr att skra att de nationella examensmlen
uppfylls.
(ii) Fr att frstrka kopplingen mellan det nationella examensmlet har ett nytt lrandeml avseende detta infrts
i kursen Projektledning fr ekonomer, samhllsvetare och ingenjrer [42]. Efter genomgngen kurs ska
studenten kunna muntligt och skriftligt redogra fr och diskutera information, problem och lsningar i dialog
med olika grupper. Inslag av muntlig och skriftlig frmga har ven lyfts fram i kursen Byggnadsfysik [19] dr
ett nytt lrandeml sger att studenten efter genomgngen kurs ska kunna visa frmga att muntligt och skriftligt
redogra fr olika delproblem inom byggnadsfysik i dialog med andra grupper. Se ven akademichefsbeslut [17].
(iii) Ett exempel p att individuella uppgifter infrts r kursen Byggnadskonstruktion 1 [34] dr man sedan lsret 2013/2014 infrt en individuell inlmningsuppgift dr studenterna ska studera ett examensarbete och redovisa
givna frgestllningar i anslutning till detta.
432
rende 20 Bilaga 2
(iv) Kursen Miljteknik fr ingenjrer [21], som ingr i utbildningsprogrammet frn och med lsret 2014/2015,
kommer ven den att bidra till det nationella examensmlets uppfyllelse. Vid seminarier och projektredovisningar
kommer studenterna att f trning i muntlig framstllning. Skriftlig dito kommer ocks att vas i och med att
skriftliga rapporter krvs vid examination av delar av kursen.
(v) Fr att skerstlla att studenterna ocks har de ndvndiga kunskaperna i enlighet med det nationella
men ocks till examensarbetskursen. Frn och med vrterminen 2014 krvs att de studenter som vill lsa tilllmpade kurser, alternativt examensarbetskursen, ska ha avklarat minst 120 hp p grundlggande niv.
examensarbeten r:
(i) Dokumentation
(i) En versyn av rutinerna kring examinationen av examensarbeten har gjorts, ocks den under februari-mars
2014. Ett antal dokument med syfte att stdja studenter och handledande lrare har tagits fram och/eller
uppdaterats. Bland dessa dokument finns Anvisningar till examensarbete i byggnadsoch energiteknik [23], en
checklista [24] med samtliga lrande- och examensml fr examensarbetet fr att skerstlla att dessa uppfylls i
examensarbetet samt ett dokument Riktlinjer fr examensarbetsrapport [38] som detaljerat informerar om
formalia kring examensarbetsrapporten. Av det sistnmnda dokumentet framgr det med tydlighet hur en rapport
ska struktureras vilket bidrar till att hjlpa studenterna till god frmga till skriftlig kommunikation. Dokumentet
ger dessutom tydliga och klara anvisningar om hur olika typer av kllor ska anges i examensarbetsrapporten.
(ii) Fr att skerstlla att de lrare som ska handleda och examinera examensarbeten har ndvndig hgskolepedagogisk kompetens har ett akademichefsbeslut [25] fattats i vilket det framgr att handledare fr examensarbeten ska ha deltagit i kursen Att handleda och examinera uppsatser p grund och avancerad niv (2,5 hp)
[26]. En sammanstllning av den samlade hgskolepedagogiska kompetensen hos befintliga lrare i byggnadsoch miljteknik har gjorts och underlaget har legat till grund fr planering av kompetensutveckling i de medarbetarsamtal som frts under vrterminen 2014. Under vrterminen deltar fem lrare i den hgskolepedagogiska
kursen Att handleda uppsatser och examensarbeten p grund och avancerad niv som erbjuds p MDH. Till
hstterminen planerar ytterligare ett tiotal lrare att delta i nmnda kurs. En annan tgrd som vidtagits som
kompetensutveckling hos lrarna r en serie med terkommande minifrelsningar, ppna fr all personal vid
akademin, d personal frn hgskolebiblioteket kommer och frelser/diskuterar aktuella frgestllningar. Vrens
mini-seminarier har behandlat referenser och referenshantering (8/3), kllkritik (23/4) och databasskning (28/5),
se [27-29]. Seminarierna har genomfrts i form av en inledande kort presentation av valt tema med efterfljande
frgestund och diskussion. Externa handledare kommer ven frn och med hstterminen 2014 erbjudas utbildning
i handledning. Utbildningen anordnas i samarbete med akademin fr innovation, design och teknik [30].
(iii) Som en ytterligare tgrd fr att skerstlla examination av examensarbeten infr vi examenskollegier, ett
forum dit samtliga handledare och examinatorer fr examensarbeten ska delta fr diskussion av examensarbeten
och hur dessa ska bedmas. Vidare ska examenskollegierna vara ett forum dr gemensamma bedmningskriterier
fr examensarbeten kan diskuteras fram. Examenskollegierna r planerade att genomfras den 24/4 och den 18/6
och fortsttningsvis kommer tv examenskollegier per termin att arrangeras med handledare och examinatorer.
(iv) Fr att skerstlla den vetenskapliga nivn p examensarbeten har ett akademichefsbeslut fattats [25] dr det
framgr att det fortsttningsvis ska vara disputerade lrare som examinerar examensarbeten. Frhoppningarna r
att examinatorn kan tillse att studenten redogr fr och diskuterar examensarbetets problemstllningar och att
examinatorn ocks frmedlar vikten av korrekta kllhnvisningar.
433
rende 20 Bilaga 2
Fr hgskoleingenjrsexamen skall studenten visa insikt i teknikens mjligheter och begrnsningar, dess roll i samhllet
och mnniskors ansvar fr dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt milj- och
arbetsmiljaspekter.
UK:s bedmning: Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar p studenterna p insikt i teknikens mjligheter och
begrnsningar inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt milj- och arbetsmiljaspekter. Studenterna visar
dock bristande insikt i teknikens roll i samhllet och mnniskors ansvar fr teknikens nyttjande, inbegripet sociala
och ekonomiska aspekter samt milj- och arbetsmiljaspekter. Sjlvvrderingen indikerar att frutsttningar finns
fr hg mluppfyllelse. Kurser ssom Vetenskapligt arbete och kommunikation samt Byggproduktion r exempel
p kurser dr mlet examineras. Intervjuerna bekrftade det intryck som framkom i sjlvstndiga arbeten och
sjlvvrdering. Sammantaget bedms mluppfyllelsen vara bristande.
Analys
frklara diskrepansen mellan de utvrderade examensarbetena och bedmargruppens skrivning om att det finns
frutsttningar fr hg mluppfyllelse.
och/eller bredd. Examination och bedmning av examensarbeten, som i utbildningsprogrammet som gllde fre
2010, var en intern diskussion mellan handledare, examinator, student och i vissa fall en extern uppdragsgivare.
Detta bidrog till att olika examinatorer bedmde examensarbeten utifrn sitt eget perspektiv och eftersom ett flertal
examinatorer bedmde examensarbeten fanns mnga olika mttstockar att utg frn. Denna situation bidrog till
svrigheter i bedmningen om studenten uppntt det nationella examensmlet avseende att visa insikt i teknikens
mjligheter och begrnsningar, dess roll i samhllet och mnniskors ansvar fr dess nyttjande, inbegripet sociala
och ekonomiska aspekter samt milj- och arbetsmiljaspekter. Vi har vidare identifierat bristande rutiner kring
examination av examensarbetena dr handledande lrare i varierande omfattning uppmanat studenterna till snva
mnen fr examensarbetet och inte till bredd med beaktande ven av teknikens roll i samhllet och mnniskors
ansvar fr dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt milj- och arbetsmiljaspekter.
tgrder
Revidering av hgskoleingenjrsprogrammet i byggnadsteknik r 2010
Vid revideringen av ingenjrsprogrammet r 2010 var ett syfte att tydliggra utbildningens koppling till examensmlen. Avseende det nationella examensmlet avseende att visa insikt i teknikens mjligheter och begrnsningar,
dess roll i samhllet och mnniskors ansvar fr dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt
milj- och arbetsmiljaspekter, ingr inslag av detta ml i flera kurser. Sett till hela utbildningsprogrammet s
lper detta examensml som en rd trd under hela utbildningen. I kursen Vetenskapligt arbete och
kommunikation Samhllsbyggnad [14] tas grunderna fr samhllsbyggandet upp inklusive de begrnsningar
som finns och hur dessa pverkar sociala och ekologiska aspekter. Teknikens begrnsningar och pverkan p den
yttre miljn tas till exempel upp i kurserna Byggnadsfysik [9] och Installationsteknik [10] dr teknikens
begrnsningar och pverkan p den yttre miljn frmst kopplas till energiproduktion och energianvndning.
Beskrivande kunskap svl som berkningsfrmga avseende energianvndning i byggnader och energieffektivisering av desamma examineras i kurserna. Arbetsmiljaspekter ingr som en vsentlig komponent i kurserna
som handlar om byggprocessen, Byggnadsprojektering [3], Byggnadsproduktion [4] och Fastighetsfrvaltning [43]. Ett exempel p ett lrandeml frn den sistnmnda kursen r att studenten, efter genomgngen kurs,
434
rende 20 Bilaga 2
ska kunna redogra fr betydelsen av ett bra kvalitets-, arbetsmilj- och miljarbete. I kursen
Installationsteknik [10] ingr arbetsmiljaspekter med fokus p montering och underhll av installationer i
byggnader, och hr ingr ven berkningar avseende utrymmesbehov fr olika installationer med just god
arbetsmilj i fokus. I kursen frklaras ocks att bttre arbetsmilj av flera olika orsaker kan vara mycket lnsamt.
Andra arbetsmiljaspekter som tas upp i kursen Installationsteknik [10] r termiskt inneklimat, luftkvalitet och
akustik, dessa aspekter behandlas ven i kursen Byggnadsfysik [9]. Mnniskors ansvar fr nyttjande av jordens
tillgngar och miljaspekter tas upp i kursen Geoteknik och geologi [11] frmst avseende utvinning av geologiska resurser och samhllets grundvattenfrsrjning. Miljaspekter tas ven upp i kursen Byggnadsproduktion gk [4] dr studenten efter genomgngen kurs ska kunna redogra fr betydelsen av ett bra
kvalitets-, arbetsmilj- och miljarbete Ocks i fortsttningskursen, Byggnadsproduktion fk [44] behandlas
ekonomiska aspekter, likas milj- och arbetsmiljaspekter tas upp. Exempel p lrandeml frn denna kurs r att
studenterna ska kunna arbeta med byggnadsekonomi, sjlvstndigt och kritiskt tolka och analysera kvalitets-,
arbetsmilj- och miljarbetet i byggfretaget och p arbetsplatsen. I kursen Fastighetsfrvaltning behandlas
ocks ekonomiska aspekter, ett lrandeml hmtat frn kursen r att studenten ska kunna redogra fr de fastighetsekonomiska grunderna och utfra enklare fastighetsekonomiska berkningar och investeringskalkyler.
Kursen Arkitektur fr ingenjrer [45] behandlar hur sociala, tekniska och historiska faktorer har pverkat
byggnader och bebyggd milj genom tiderna baserat p mnniskors behov och frutsttningar. Ett exempel p
lrandeml frn kursen r att studenten efter genomgngen kurs ska kunna frklara hur de sociala, tekniska och
historiska faktorerna har pverkat byggnader och bebyggd milj. Sociala aspekter behandlas ven i kursen
Byggnadsplanering med visualisering [41] dr kursen bidrar till kunskap om hur sociala aspekter ssom lek och
idrott, nrhet till mtesplatser, skolor och service, integration och mngfald samt trygghet, hlsa och vlfrd
uppns. I kursen Byggnadstekniskt brandskydd 1 [46] ska studenterna efter genomgngen kurs kunna utfra
schablonbaserad brandteknisk dimensionering med beaktande av behovet hos personer med olika typer av funktionshinder och redogra fr hur brandskydd under ombyggnad och i bevarandevrda byggnader ska hanteras.

r:
(ii) Revideringar av kursplaner
(iv) Genomgng av behrighetskrav till samtliga kurser
(i) Vid revideringen av hgskoleingenjrsprogrammet i byggnadsteknik r 2010 upprttades en examensmatris
[15] innehllande samtliga kursers lrandeml och examensmlen enligt Hgskolefrordningen. En genomgng
av examensmatrisen har genomfrts under februari-mars 2014 fr att erhlla en versikt av hur utbildningen som
helhet uppfyller det nationella examensmlet avseende att visa insikt i teknikens mjligheter och begrnsningar,
dess roll i samhllet och mnniskors ansvar fr dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt
milj- och arbetsmiljaspekter. Genomgngen av matrisen visade att det i kurserna finns inslag motsvarande de i
det nationella examensmlet, men att dessa inte tydliggjorts i kursplanerna [16]. Revideringar av kursplaner har
drfr genomfrts, se nedan. Vid det fortsatta kvalitetsskringsarbetet p akademin avser vi att anvnda examensmatrisen som ett led nr programeller kursplaner frndras. Matrisen ska d anvndas fr att skra att de
nationella examensmlen uppfylls.
(ii) Fr att tydliggra att en del kurser innehller moment relaterade till det nationella examensmlet revideras
lrandemlen [17]. Ett exempel r kursen Projektledning fr ekonomer, samhllsvetare och ingenjrer som fr
ett nytt lrandeml med lydelsen relatera milj, arbetsmilj och etiska aspekter till projektformulering och
projektledning [42]. Ett annat exempel p en kurs som fr ett nytt lrandeml fr att tydliggra kopplingen till
det nationella examensmlet r kursen Strukturmekanik vars nya lrandeml lyder dimensionera ett maskinelements fysiska dimensioner ur ett ekonomiskt och materialvetenskapligt perspektiv, se [36]. Inslag om kunskap
om ekonomiska aspekter frtydligas ven i kursen Fastighetsfrvaltning [47] dr det nyformulerade lrandemlet lyder frst och frklara olika ekonomiska aspekter fr byggnader med tyngdpunkten p frvaltnings-
435
rende 20 Bilaga 2
skedet. ven kursen Byggnadsmateriallra och byggnadsteknik [48] fr ett nytt lrandeml med koppling till
det nationella examensmlet, lrandemlet sger att studenten efter genomgngen kurs ska kunna frst och
frklara valda byggnadstekniska lsningars betydelse p lng sikt med hnsyn till olika ekonomiska aspekter.
(iii) Ett resultat frn genomgngen av examensmatrisen r att programmets innehll om olika miljaspekter r
frhllandevis begrnsat. Hr sker dock en kraftig frstrkning i och med den nya kursen Miljteknik fr
ingenjrer [21] som nu infrs i programmet frn och med lsret 2014/2015, eftersom i princip hela kursen
handlar om olika miljaspekter. Att studenterna ska visa insikt i tekniska mjligheter och begrnsningar r ocks
centralt inom kursen d den bygger p miljrelaterade problem och lsningar samt deras begrnsningar. Sociala
aspekter kommer till viss del att behandlas d samspelet mellan mnniska och milj r centralt inom miljtekniken.
Insikt i miljaspekter ingr som sjlvklara kursinslag.
(iv) Fr att skerstlla att studenterna ocks har de ndvndiga kunskaperna i enlighet med det nationella
men ocks till examensarbetskursen. Frn och med vrterminen 2014 krvs att de studenter som vill lsa tillmpade
kurser, alternativt examensarbetskursen, ska ha avklarat minst 120 hp p grundlggande niv.
tgrder som har vidtagits under vren 2014 fr att kvalitetsskra rutiner vid bedmning och examination av
examensarbeten r:
(i) Dokument
(i) Rutinerna fr examination av examensarbeten har setts ver. En versyn av rutinerna kring examinationen av
examensarbeten har genomfrts, ocks den under februari-mars 2014. Ett antal dokument med syfte att stdja
studenter och handledande lrare har tagits fram och/eller uppdaterats. Bland dessa dokument finns Anvisningar
fr examensarbeten inom energi- och byggnadsteknik [23], en checklista [24] med samtliga lrande- och
examensml fr examensarbetet fr att skerstlla att dessa uppfylls i examensarbetet samt ett dokument
Riktlinjer fr examensarbetsrapport [38] som detaljerat informerar om formalia kring examensarbetsrapporten.
ven etiska aspekter ssom korrekt hantering av referenser och plagiering tas upp i dokumentet.
(ii) Fr att f en verblick av lrarnas pedagogiska kompetens har en versyn gjorts av befintlig pedagogisk
kompetens och behovet av sdan. Fr att hja lrarkollegiets hgskolepedagogiska kompetens avseende
handledning och examination av examensarbeten deltar under vrterminen sex lrare i byggnadsoch miljteknik
i den hgskolepedagogiska kursen Att handleda uppsatser och examensarbeten p grundoch avancerad niv
(PEA902) [26] som erbjuds av hgskolan. Denna kurs fresls ocks vara ett krav fr att f handleda examensarbeten i fortsttningen och ambitionen r att samtliga lrare ska ha deltagit i den senast r 2016. Planering av
deltagande i kursen har skett i samband med medarbetarsamtal under mars mnad 2014 och till hsten planerar
akademin att ytterligare ett tiotal lrare ska delta i kursen. Externa handledare kommer ven frn och med
hstterminen 2014 erbjudas utbildning i handledning. Utbildningen anordnas i samarbete med akademin fr
innovation, design och teknik [30].
(iii) Som en ytterligare tgrd fr att skerstlla examination av examensarbeten infr vi examenskollegier, ett
forum dit samtliga handledare och examinatorer fr examensarbeten ska delta fr diskussion av examensarbeten
och hur dessa ska bedmas. Vidare ska examenskollegierna vara ett forum dr gemensamma bedmningskriterier
fr examensarbeten kan diskuteras fram. Under vrterminen har tv examenskollegier arrangerats 24/4 och 18/6).
Fortsttningsvis kommer tv examenskollegier per termin att arrangeras med obligatorisk nrvaro fr handledare
och examinatorer.
(iv) Fr att skerstlla den vetenskapliga nivn p examensarbeten har ett akademichefsbeslut fattats [25] dr det
framgr att det fortsttningsvis ska vara disputerade lrare som examinerar examensarbeten. En disputerad lrare
frvntas kunna bidra till en bredare syn p teknikens roll i samhllet ur olika aspekter.
436
rende 20 Bilaga 2
437
rende 20 Bilaga 2

Fyll i en och samma tabell fr bde hgskoleingenjrsexamen och/eller civilingenjrsexamen. Tabellen kopierar ni sedan in i respektive sjlvvrdering fr de
olika examina.
hgskoleingenjrsniv 25 %, civilingenjrsniv 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman r anstlld 50 % och undervisar hela denna anstllning p
hgskoleingenjrsniv. Fr honom anges drfr 50 % i kolumnen Undervisning p hgskoleingenjrsniv. Sonny Boy Williamsson r timanstlld cirka 5
% och undervisar hela denna anstllning p hgskoleingenjrsniv.
438
rende 20 Bilaga 2

Uppgifterna avser hstterminen 2014 fr all undervisande personal p hgskole- och civilingenjrsniverna. Sammansttningen p den undervisande personalen frndras
mellan vr- och hsttermin beroende p vilka kurser som ges och vilken kompetens som behvs i de olika kurserna. I mnga fall uppns inte anstllningens omfattning,
resterande tid kan hnvisas till administration och/eller kompetensutveckling.
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat,
master, magister)
Anstllningens
inriktning
Anstllningens
omfattning
vid lrostet
(% av
heltid)
Professor /
(Docent i fysik)
Energiteknik
Civilingenjr teknisk
fysik
Adjungerad
professor
Milj- och
energiteknik
Lektor / Docent /
Tekn Dr
Miljteknik
Undervisning motsvarande
hgskoleingenjrsnivn (%
av heltid)
Undervisning
motsvarande
civilingenjrsnivn (% av
heltid)
Tid fr
forskning
vid lrostet
(% av
heltid)
Namn
80
16
40
Bjrn Karlsson
fysik
20
10
10
Anders Lnnermark
Anstlld p SP
(80%).
Civilingenjr lantmteri,
naturresursinriktning
100
Lena Johansson Westholm
Jobbar deltid
80%. Fakultetsnmndsuppdrag
(45%)
21
439
Kommentar
rende 20 Bilaga 2
Hgskoleingenjr
miljteknik
100
Miljteknik
Agronomie
doktor
100
Lektor / Tekn Dr
Byggnadsteknik
Civilingenjr vgoch vatten
100
11
Lektor / Fil Dr
Miljvetenskap
Master
Spatial
Planning
100
57
Fil Dr
Miljteknik
Magister i
natur-
100
Lektor / Docent /
Tekn Dr
Miljteknik
Lektor / Docent /
Ag Dr
12
70
Emma Nehrenheim
Forskningsadministrativa
uppdrag (20%)
12
45
Monica Odlare
Vice avdelningschef (50 %)
48
Robert man
mnesfretrdare
(5 %)
20
Bozena Guziana
12
20
Patrik Klintenberg
20
Mia Kumm
geografi
Adjunkt / Tekn lic
Brandteknik
Master
byggnadsteknik
inriktning
brand
100
39
45
Adjunkt
Byggnadsteknik
Civilingenjr
100
63
440
Torbjrn Johansson
mnesansvarig (5
%), frestndare
fr IDLAB
(50%)
rende 20 Bilaga 2
vg och
vatten
Adjunkt
Byggnadsteknik
Magisterexamen i
byggnadsteknik
100
52
Jenny Sderstrm
Programsamordnare civilingenjrsprogram samhllsteknik (10%)
Adjunkt
Energiteknik
fysik,
lrarutbildning
100
40
Anders Borg
Undervisar ven
40% p hgskoleingenjrsprogrammet i
energiteknik
Adjunkt
Energiteknik
Hgskoleingenjr
energiteknik
100
58
Fredrik Nordman
Fackligt uppdrag
5%
Adjunkt
Arkitektur
Arkitekt
100
51
29
Zahra Shadravan
Adjunkt
Byggnadsteknik
med inriktning
mot VVS och
inneklimat
Civilingenjr samhllsteknik
100
60
Lars Tallbom
441
Programsamordnare hgskoleingenjrsprogrammet i
byggnadsteknik
(20 %)
rende 20 Bilaga 2
Inkludera fler rader i tabellen, om det behvs
442
rende 21 Bilaga 1
rende MDH 1.1.4-452/12
2014-09-11
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
energiteknikteknik dr Universitetskanslersmbetet
Bakgrund
i energiteknikteknik vid MDH. Beslut om bristande kvalitet
examen.
hgskoleingenjrsexamen i energiteknik har Akademin fr
ekonomi, samhlle och teknik (EST) nu inkommit till
rendet.
Akademi EST har varit ansvarig fr framtagandet av
443
1 (4)
rende 21 Bilaga 1

lgesrapporten:

att i den kommande slutrapporten tillfra analys och

slutsats gllande bedmargruppens ppekande om att
utbildningen visar stora brister trots att sjlvvrderingen
fr utvrderad examen bitvis indikerar hg kvalitet

Alternativa beslut
Konsekvensanalys
som helhet.
vervganden
444
2 (4)
rende 21 Bilaga 1
formulerar krav om kunskap och frstelse fr teknikomrdets

vetenskapliga grund och beprvade erfarenhet. Frn
bedmargruppen har ytterligare framfrts kritik gllande
studenternas bristande metodkunskaper, matematikkunskaper
och kunskaper om teknikomrdets bredd. Bedmargruppen
menar vidare att studenterna visar p bristande frmga till
kritiskt och sytematiskt anvnda kunskap. Ytterligare kritik har
drutver framfrts av bedmargruppen.
lgesrapporten ett strre antal konkreta tgrder som
genomfrts eller planeras genomfras inom utsatt tidsram.
Exempel p tgrder som helt eller delvis genomfrts r
omfattande kursrevideringar och infrande av nya kurser med
fokus p mluppfyllelse fr de ml dr utbildningen rnt kritik,
justering av lrandeml i linje med de nationella examensmlen
samt en rad kvalitetsskrade tgrder avseende
examinationsprocessen fr aktuell ifrgasatt examen. Hr kan
nmnas att akademin ndrat rutin fr examensarbetet genom
att ge sammanhllen kurs som std till studenterna i
examensarbetet. Gemensamma (lrare, handledare,
examinatorer och studenter) checklistor och anvisningar fr
examensarbetets innehll genomfrande och bedmning har
antingen nyinrttas eller sett ver. Ytterligare kan hr nmnas
att akademin inrttat ett examinationskollegium dr
bedmningsgrunder och liknande ska diskuteras och
gemensamgras.
Flertalet tgrder som redovisas i lgesrapporten har ocks
dokumentationen kommer finnas tillgngligt via lnk p samlad
plats, enkelt tillgngliga fr bedmargruppen att granska.
445
3 (4)
rende 21 Bilaga 1

som kriterium fr bedmning av examensarbeten. Beredningen
uppfattar att akademin givet redovisningen i lgesrapporten
visar att utbildningen som helhet, inklusive bedmning av
examensarbeten, har fokus p de nationella examensmlen.
Akademin redovisar i lgesrapporten, fr vart och ett av de ml
dr utbildningen rnt kritik, hur tidigare genomfrd
programrevidering konkret bidrar till att tgrda ptalade
brister. Nmnden har efterfrgat denna redovisning.
Gllande efterfrgad analys om ptalad skillnad mellan ena
sidan den i sjlvvrderingen beskrivna hga kvaliteteten och
andra sidan den i examensarbetena bedmda bristande
kvaliteten, drar beredningen slutsatsen att sjlvvrderingen
beskriver situationen efter att den redovisade
programrevideringen genomfrts medan examensarbetena
representerar utbildningen innan revideringen genomfrts.
Denna slutsats bekrftas och beskrivs nu ingende av akademin
i slutrapporten.
Nmnden har ytterligare frn akademin efterfrga analys och
tgrder med anledning av bedmargruppens yttrande om att f
akademiskt meriterade lrare undervisar. Akademin redovisar i
lgesrapporten att man kar meriterade (inklusive professorer)
lrares deltagande i utbildning avseende aktuell examen samt
att man drutver rekryterar en lektor i energiteknik som i
omfattning av betydelse ska undervisa i kurser med bring p
aktuell examen.
studentefterfrgan, arbetsmarknadsbehov, FUS-relevans,
redovisade resultat frn utbildningen samt lrarkompetens,
relevant fr MDH.
446
4 (4)
rende 21 Bilaga 2

Lroste:
Mlardalens hgskola
Energiteknik

mluppfyllelse.
447
rende 21 Bilaga 2
Fr hgskoleingenjrsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikomrdets vetenskapliga grund
och dess beprvade erfarenhet samt knnedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete.
UK:s bedmning: Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att studenterna har bristande kunskap om teknikomrdets vetenskapliga grund och bristande knnedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete. De sjlvstndiga arbetena ligger primrt inom arbetsomrdet energieffektivisering/inventering och urvalet av de sjlvstndiga arbetena visar att studenterna inte r trnade i att lsa vetenskaplig litteratur, inklusive litteraturskning och referenshantering. Flera arbeten visar ocks bristande kunskap om det valda teknikomrdets
beprvade erfarenhet. I sjlvvrderingen indikeras dock att mluppfyllelsen r hg avseende studenternas kunskap och frstelse om energiteknikens grundvetenskaper. Specifikt vad gller tekniska tillmpningar r detta
begrnsat till och kring termiska processer. Det framkommer dock att f forskningsaktiva professorer undervisar
och att studenterna primrt har externa handledare p sina sjlvstndiga arbeten, vilket kan bidra till att minska
det vetenskapliga djupet och forskningsmedvetenheten hos studenterna. Detta har man skt tgrda genom att
infr kursen Vetenskapligt arbete och kommunikation. Vid intervjuerna framkom att lrostet r medveten om
tidigare svagheter i utbildningen som man har frskt att tgrda sedan 2010. Man uppger ocks att studenterna
fr kontakt med pgende forskning genom en rlig forskningsdag dr hgskolans forskning i energiteknik
presenteras. Den mer positiva bild som mlas upp i sjlvvrderingen avspeglades dock inte i bedmningen av de
sjlvstndiga arbetena. Sammantaget bedms mluppfyllelsen vara bristande.
Analys
Hgskoleingenjrsprogrammet i energiteknik har funnits vid Mlardalens hgskola sedan 1983 och har genom
ren genomgtt ett antal frndringar. Den senaste pbrjades 2008 och det nu gllande utbildningsprogrammet
startade r 2010 efter en omfattande programrevidering. En jmfrelse mellan utbildningsprogrammet som gllde
fre 2010 och det nuvarande programmet kan ses i [1]. De examensarbeten i energiteknik som inrapporterades till
HSV/UK r 2012 och som legat till grund fr bedmningen utgjordes sledes av arbeten som skrivits av studenter
som varit antagna p det utbildningsprogram som gllde fre 2010. Sjlvvrderingen andra sidan beskriver det
nuvarande energiingenjrsprogrammet som startade r 2010 och detta kan frklara diskrepansen mellan de bristflliga examensarbetena som utvrderats och bedmargruppens skrivning om att sjlvvrderingen indikerar att
mluppfyllelsen r hg avseende detta examensml.
Det tidigare utbildningsprogrammet knnetecknades av ett stort antal kurser som tidigt gav studenterna mjlighet att vlja kurser och inriktningar. Detta medfrde att progressionen av olika moment i utbildningen blev otydlig. Omarbetningen av utbildningsplanen gjordes fr att strama upp utbildningen genom att minska ner p det stora
antalet kurser med stor mnesmssig spnnvidd och drmed ocks spretigheten p utbildningen som denna
medfrt. Slutligen ville man ocks synliggra progressionen av de olika examensmlen i utbildningen.
Betrffande aktuellt examensml kan analysen delas upp i tv aspekter, dels var kraven i kurserna, ocks i
examensarbetskursen, allmnna, dels var progressionen otydlig jmfrt med idag. Nr det gller kurskraven kan
vi konstatera att den tidigare kursplanen fr examensarbeten [2] hade allmnt hllna krav, t ex skulle studenten
ha frmga att tillmpa de kunskaper hon/han frvrvat under studietiden och sjlvstndigt behandla en uppgift
p ett ingenjrsmssigt stt och att relevanta kvalitets-, arbetsmilj- och miljaspekter skall behandlas. Synen p
progression, fre programrevideringen, var att kurser som ger den vetenskapliga grunden frutstts fr att klara
tillmpade kurser och examensarbetet r en frdjupning av ngon tillmpad kurs. Examensmlet om det valda
teknikomrdets vetenskapliga grund blev d implicit och d inget sjlvstndigt lrandeml utan ingick i kravet om
att tillmpa de kunskaper hon/han frvrvat under studietiden. Likas accepterades ofullstndig redovisning av
teknikomrdets beprvade erfarenhet och kunskap om aktuell forskning och utveckling under frutsttning att det
framgick att den aktuella studien styrts av denna kunskap. Sammantaget ledde ovanstende till att tolkningsmjligheterna blev stora vilket har bidragit till den framfrda kritiken. Vi har ocks konstaterat att processen kring
examensarbetet var sluten, kvalitetsbedmningen var i princip en intern diskussion mellan handledare/examinator,
student och i frekommande fall uppdragsgivare. Detta medfrde stora variationer i bedmningen av examensarbetena och svrigheter i att bedma om examensmlen ver huvud taget uppntts under utbildningen. Vidare har
vi konstaterat att det i det tidigare utbildningsprogrammet var f meriterade lrare (lektorer, docenter och
professorer) som undervisade p hgskoleingenjrsprogrammet. De meriterade lrarna undervisade i stllet p den
avancerade nivn samtidigt som de bidrog till att bygga upp forskningsmiljn. I kombination med att det inte fanns
ngon metodkurs skulle detta frklara kritiken om att studenterna inte r trnade i att lsa vetenskaplig litteratur,
inklusive litteraturskning och referenshantering.
448
rende 21 Bilaga 2
tgrder
Revidering av hgskoleingenjrsprogrammet i energiteknik r 2010
Fr att skerstlla examensmlet avseende teknikomrdets vetenskapliga grund utvecklades vid programrevideringen r 2010 kursen Vetenskapligt arbete och kommunikation [3] med stora inslag av metodkunskaper som en av de frsta kurserna studenterna lser i rskurs 1. Kursen ger grundlggande kunskaper i
samhllets energifrsrjning och hllbar utveckling med koppling till dynamiken i den tekniska infrastrukturen
sett ur ett sociotekniskt perspektiv. Ett lrandeml i kursen med koppling till det nationella examensmlet r att
studenten efter genomgngen kurs ska kunna redogra fr och exemplifiera grundlggande begrepp inom
energiteknik. Teknikomrdets vetenskapliga grund tas ocks upp i kurserna Tillmpad termodynamik [4],
Strmningsteknik [5] och Vrmeverfring [6] som ocks utvecklades vid revideringen av programmet 2010.
Lrandemlen i dessa kurser r kopplade till energiteknikens fysikaliska grunder, exempelvis lrandemlet
redogra fr fluiders egenskaper, i samband med vrmeverfring, liksom fr grundlggande vrmetransportfenomen i kursen Vrmeverfring [6] och redogra fr termodynamikens frsta och andra huvudsats frn
kursen Tillmpad termodynamik [4]. Samtliga kurser r obligatoriska fr examen.
Knnedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete berrs i flera kurser i det nya utbildningsprogrammet.
Ett exempel r kursen Vetenskapligt arbete och kommunikation i vilken en heldag gnas t information om
aktuella forskningsprojekt dr seniora och juniora forskare inom energiteknik berttar om pgende forskningsprojekt. Andra exempel r kurserna Solceller och solfngare [7], Systematisk energieffektivisering [8] och
Vrme- och kraftteknik [9] som alla utvecklades till det nya utbildningsprogrammet. I samtliga fall utvecklades
kurserna av disputerade lrare som ocks undervisar i dessa kurser och som dessutom bedriver forskning inom
kursernas mnesomrden.
Teknikomrdets beprvade erfarenhet tas upp i flertalet av de kurser studenterna lser i rskurs 2 och 3. Exempel
p kurser som behandlar beprvad erfarenhet r Vind- och vattenkraft [10], Kyl- och vrmepumpsteknik [11],
Solceller och solfngare [7] samt Fjrrvrmeteknik [12]. I dessa, men ven i andra kurser som behandlar
teknikomrdets beprvade erfarenhet, r lrandemlen inriktade mot beskrivning av, redogrelse fr eller dimensionering av energitekniska processer och utrustning. Ett exempel, hmtat frn kursen Vind- och vattenkraft[10],
p ett sdant lrandeml r att studenten efter genomgngen kurs ska kunna redogra utfrligt fr de vanligaste
konstruktions- och reglerprinciperna fr vind- och vattenkraftverk fr elproduktion. Ett annat exempel p ett
lrandeml som uppfyller det nationella examensmlet r att studenten efter genomgngen kurs ska kunna
utfrligt redogra fr ingende huvudkomponenters prestanda och egenskaper som r hmtat frn kursen Kyloch vrmepumpsteknik [11].
Kritiken som framfrts visar ocks att studenterna p det tidigare utbildningsprogrammet inte verkar trnade i
att lsa vetenskaplig litteratur, inklusive litteraturskning och referenshantering. Fr att skerstlla att studenterna fr denna kunskap infrdes den ovan nmnda kursen Vetenskapligt arbete och kommunikation [3]. Den ger
studenterna grundlggande kunskaper i vetenskapligt arbete samt muntlig och skriftlig kommunikation. Innehllet
i kursen omfattar bl. a behandling av grunderna till att avgrnsa och formulera frgor fr det vetenskapliga arbetet,
att vlja vetenskaplig metod, att ska kllor och att utva kllkritik. ter igen kommer studenterna i kontakt med
lsning av vetenskaplig litteratur, litteraturskning och referenshantering i kursen Systematisk energieffektivisering [8] som ocks finns i det nya utbildningsprogrammet. Examinationsmomenten i denna kurs utgrs av
skriftliga inlmningsuppgifter, bde individuella och projektarbetsbaserade. ven i kursen Examensarbete,
energiteknik [13] fr studenterna trning i dessa moment.
De tgrder som vidtagits utver programrevideringen r 2010 kan delas upp i tv kategorier; dels en versyn av
r:
(i) Upprttande och genomgng av examensmatris
(i) Fr att skerstlla att det nationella examensmlet uppfylls genom hela utbildningsprogrammet har en
examensmatris under januari-februari 2014 tagits fram [14]. Syftet med matrisen har varit att visa p kopplingen
mellan lrandeml i programmets kurser och de nationella examensmlen och hur dessa examineras. Genomgngen av matrisen visade att det nationella examensmlet avseende kunskap om det valda teknikomrdets vetenskap-
449
rende 21 Bilaga 2
liga grund och dess beprvade erfarenhet samt knnedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete r uppfyllt
sett till hela utbildningsprogrammet. Vid det fortsatta kvalitetsskringsarbetet p akademin avser vi att anvnda
examensmatrisen som ett led nr programeller kursplaner frndras. Matrisen ska d anvndas fr att skra att
de nationella examensmlen uppfylls.
(ii) Ngra revideringar av befintliga kursplaner har gjorts fr att ytterligare skra att det nationella examensmlet
uppns [15]. Revideringar av kursplaner har gjorts i kursen Examensarbetskurs, energiteknik[16], i vilken tv
nya lrandeml med koppling till det nationella examensmlet infrdes och enligt de nya lrandemlen ska
studenten efter genomgngen kurs visa frdjupade kunskaper i examensarbetets mnesomrde, dvs. det valda
teknikomrdet inom energiteknik och visa knnedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete inom det
valda teknikomrdet. Kurserna Vrme- och kraftteknik [17] och Systematisk energieffektivisering [18] samt
Solceller och solfngare [19] fr ocks nya lrandeml avseende teknikomrdets vetenskapliga grund och dess
beprvade erfarenhet samt knnedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, se akademichefsbeslut [15].
Det nya lrandemlet i kursen Vrme- och kraftteknik [17]sger att studenten efter genomgngen kurs ska kunna
kortfattat redogra fr utvecklingslget och forskningsarbete inom omrdet kraft- och vrmeteknik. I kursen
Systematisk energieffektivisering [18] lyder lrandemlet frst internationella och nationella forskningstrender inom energieffektiviseringsomrdet. Det nya lrandemlet i kursen Solceller och solfngare [19] och
som uppfyller det nationella examensmlet sger att studenten efter genomgngen kurs ska kunna knna till
utvecklingslget fr solcell- och solvrmetekniken.
examensarbeten:
(i) Infrandet av kurs i examenarbete, energiteknik
(ii) Dokumentation
(iii) Inrttande av ett examenskollegium
(iv) Beslut om infrande av interna handledare utver externa handledare
(v) Rekrytering av undervisande meriterade lrare
(vi) Hjning av den hgskolepedagogiska kompetensen hos lrarkollegiet
(vii) Beslut om disputerade lrare som examinatorer p examensarbeten
(i) Fr att komma till rtta med otydligheterna kring examination av examensarbetena inrttades vid programrevideringen 2010 den ovan nmnda kursen Examensarbete, energiteknik [13]. Kursen tillkom fr att stdja
studenten i dennes arbete med att planera, genomfra och redovisa en kvalificerad teknisk utredning. Fram till
vrterminen 2014 registrerades studenterna p kursen som inte innehll vare sig frelsningar eller seminarier.
Dessa moment har infrts frn vrterminen 2014 vilket gr att kursen numera pminner mer om en traditionell
kurs med schemalagda kurstillfllen. Ngra av kursens lrandeml har direkt koppling till det nationella
examensmlet. Ett exempel p lrandeml i kursen r att studenten efter genomgngen kurs ska kunna sjlvstndigt avgrnsa, utforma och utfra ett arbete genom att tillmpa ingenjrsmssig metodik fr att identifiera,
analysera och lsa ett problem enligt vedertagen praxis inom det valda teknikomrdet.
(ii) Till kursen togs ett antal dokument fram i syfte att hjlpa studenter och lrare. Fr att frtydliga och skerstlla
att lrandemlen och examensmlen uppfylls utarbetades en checklista [20] med lrande- och examensml fr
studenter och lrare s att samtliga p ett enkelt stt kan skra att lrandeml och relevant examensml finns med
i examensarbetet genom att bocka av respektive ml. Checklistan r uppdaterad under vrterminen 2014 och den
nya versionen ska brja anvndas frn och med hstterminen 2014. Andra dokument som anvnts i examensarbetskursen med bring p det nationella examensmlet r dokumentet Riktlinjer fr examensarbetsrapport
[21], ett dokument som p detaljerad niv beskriver hur examensarbetsrapporten ska vara disponerad och hur
formalia kring denna ska se ut. ven detta dokument r reviderat under vrterminen 2014 och den reviderade
versionen kommer ven den att anvndas frn och med hstterminen 2014.
(iii) Akademin har inrttat examenskollegier dr enskilda examensarbeten kan diskuteras och dr vergripande
frgor kring examination av examensarbeten kan ventileras. Vidare ska examenskollegierna vara ett forum dr
gemensamma bedmningskriterier fr examensarbeten kan diskuteras fram. Tanken r att ha ett par examenskollegier per termin dr alla handledande lrare och examinatorer deltar i diskussionen. mnesfretrdaren r
ansvarig fr att kalla till och hlla i examenskollegierna. Under vrterminen 2014 har ett examenskollegium
anordnats (5/6) och fortsttningsvis kommer tv examenskollegier per termin att schemalggas fr handledare och
examinatorer.
(iv) Nr det gller examensarbetena har kritik ocks framfrts angende att studenterna primrt har externa
handledare p sina examensarbeten vilket anses bidra till en minskning av det vetenskapliga djupet och forskningsmedvetenheten hos studenterna. Ett stort antal av vra studenter gr sitt examensarbete utanfr hgskolan
450
rende 21 Bilaga 2
och de har ofta haft endast en extern handledare p fretaget. Denna brist har vi, frn och med vren 2014, tgrdat
genom att se till att varje student som gr sitt examensarbete utanfr hgskolan ocks fr en intern handledare.
Denne ska i samarbete med examinatorn skra den vetenskapliga nivn p examensarbetet och gra studenten
medveten om forskningen inom mnet fr examensarbetet. Fr att ocks den externa handledaren ska f insikt i
hgskolans syn p den vetenskapliga nivn p de examensarbeten som examineras planerar tv akademier att i
samarbete erbjuda externa handledare ett halvdagsseminarium i oktober/november 2014 dr lrare/forskare med
erfarenhet av handledning och examination av examensarbeten presenterar olika aspekter av examensarbetet
inbegripet lrande- och examensml och UK:s utvrderingsmodell, se [22].
(v) Av yttrandet framgr att f av de forskningsaktiva professorerna undervisar, vilket ocks anses kunna bidra till
att minska det vetenskapliga djupet och forskningsmedvetenheten hos studenterna. Fr att f fler disputerade
(meriterade) lrare, inklusive professorer, som undervisar p grundniv, kar andelen meriterade lrares deltagande i kurserna fr att f en tydligare koppling till teknikomrdets vetenskapliga grund och dess beprvade
erfarenhet samt knnedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete. Antalet undervisningstimmar av
meriterade lrare kar med 550 timmar hstterminen 2014. Akademin har ocks utlyst en anstllning som
universitetslektor i energiteknik (mars 2014) [23] och lektoratet frvntas tillsttas under hsten 2014. Tv
professurer i energiteknik r fr nrvarande ocks under tillsttande [24]. Redan befintliga professorer kommer
ocks att schemalggas p kurser p grundniv i strre omfattning n idag fr att ka andelen professorer i
grundutbildningen.
(vi) Fr att skerstlla att de lrare som ska handleda och examinera examensarbeten har ndvndig hgskolepedagogisk kompetens har ett beslut [25] fattats av akademichefen att handledare ska ha deltagit i kursen Att
handleda och examinera uppsatser p grund och avancerad niv (2,5 hp) [26]. Beslutet ska vara implementerat
senast r 2016. En sammanstllning av den samlade, hgskolepedagogiska kompetensen hos befintliga energitekniklrare har gjorts och underlaget har legat till grund fr planering av kompetensutveckling i de medarbetarsamtal som frts under vrterminen 2014. Under vrterminen deltar en energitekniklrare i den hgskolepedagogiska kursen Att handleda uppsatser och examensarbeten p grund och avancerad niv som erbjuds p MDH.
Till hstterminen planerar ytterligare ett tiotal energilrare att delta i nmnda kurs. En annan tgrd som vidtagits
som kompetensutveckling hos lrarna r en serie med terkommande minifrelsningar, ppna fr all personal vid
akademin, d personal frn hgskolebiblioteket kommer och frelser/diskuterar aktuella frgestllningar. Vrens
miniseminarier har behandlat referenser och referenshantering (8/3), kllkritik (23/4) och litteratur- och databasskning (28/5) med tydlig anknytning till vetenskaplighet och forskning [27-29]. Miniseminarierna har genomfrts i form av en inledande presentation p valt tema samt en efterfljande diskussions- och frgestund.
(vii) Fr att skerstlla att den vetenskapliga nivn p examensarbeten har ett akademichefsbeslut fattats [25] av
vilket det framgr att det fortsttningsvis ska vara disputerade lrare som examinerar examensarbeten. Frhoppningen r att en disputerad lrare ska kunna ge studenten den vetenskapliga grunden fr det valda mnet och dessutom kunna bidra med ett forskningsoch utvecklingsperspektiv p detsamma.
451
rende 21 Bilaga 2
UK:s bedmning: Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att flera av studenterna visar bristande kunskap inom
det valda teknikomrdets bredd och brister i kunskap inom matematik och naturvetenskap. I flera av arbetena
beskrivs inte anvnda metoder och fresls inte heller alternativ. I sjlvvrderingen indikeras att mluppfyllelsen
r hg och att terkoppling till kursinnehll avseende studenternas kunskap och frstelse om numeriska metoder
och praktisk berkningsmetodik r godtagbar. De grundlggande matematikkurserna har samma upplgg som p
de flesta andra hgskoleingenjrsprogram. Intervjuerna tillfrde ingen ytterligare information. Den mer positiva
bild som mlas upp i sjlvvrderingen avspeglades dock inte i bedmningen av de sjlvstndiga arbetena.
Analys
som varit antagna p det utbildningsprogram som gllde fre 2010. Sjlvvrderingen beskriver andra sidan det
utbildningsprogram som vara rdande innan revideringen 2010 och detta kan frklara skillnaderna mellan de
bristflliga examensarbetena som legat till grund fr bedmningen och bedmargruppens skrivning om att mluppfyllelsen r hg enligt sjlvvrderingen.
Det tidigare utbildningsprogrammet knnetecknades av ett stort antal kurser som tidigt gav studenterna
mjlighet att vlja kurser och inriktningar. Detta medfrde att progressionen av olika moment i utbildningen blev
otydlig. Omarbetningen av utbildningsplanen gjordes fr att strama upp utbildningen genom att minska ner p det
stora antalet kurser med stor mnesmssig spnnvidd och drmed ocks spretigheten p utbildningen som denna
Vi kan konstatera att den otydliga progressionen bidrog till bristerna som ppekas i yttrandet. Progressionen var
otydlig i den mening att grundlggande teoretiska kurser kom tidigt i utbildningen och kurserna dr de grundlggande kunskaperna skulle tillmpas kom sent, dvs. det blev ett tidsglapp frn det att teori inhmtats till dess att
den skulle tillmpas och tidsfaktorn gjorde att studenterna fick svrigheter med att komma ihg det de tidigare lrt
sig. Otydligheter och slutna processer i samband med examination av examensarbeten uppstod d handledare och
examinatorn ofta var en och samma person med egna kriterier som han/hon utgick frn vid bedmning och
examination av examensarbeten. Handledare och examinatorer kunde, i det tidigare utbildningsprogrammet, med
utgngspunkt frn sina egna kriterier om processer och innehll i examensarbeten, uppmuntra studenter till
avgrnsade mnen fr examensarbetena vilket visat sig i form av bristande kunskaper inom det valda teknikomrdets bredd. Detta fanns inte heller uttryckligen som ett lrandeml fr examensarbetet i det tidigare
utbildningsprogrammet och examinerades inte explicit. Bristande kunskaper i det valda teknikomrdets bredd kan
ocks bero p att studenter som gjorde examensarbeten p uppdrag av ett fretag eller en organisation i stor grad
ville tillmtesg uppdrags-givaren och dennes nskeml varfr teknikomrdets bredd inte alltid avspeglades i de
granskade examensarbetena. Beroende p mnesval fr examensarbetet kan brister i kunskap i matematik och
naturvetenskap ocks konstateras, dessa hnger delvis samman med mnesvalet som mer eller mindre kan
tydliggra inslag av dessa mnen. Vidare har vi kunnat konstatera att ett stort antal studenter som pbrjat sitt
examensarbete inte hade med sig tillrckliga kunskaper i naturvetenskap beroende p att de inte klarat av
grundlggande kurser med dessa inslag. Dessa studenter tillts gra examensarbetet med dispens vilket ocks
avspeglar sig i de granskade examensarbetena. Vi har vidare konstaterat att det i det dvarande utbildningsprogrammet som gllde fre 2010 inte fanns ngon metodkurs vilket frklarar studenternas uppvisade brister i att
anvnda metoder inte beskrivs och att alternativ inte fresls. Kopplat till detta hr otydliga rutiner kring
examination av examensarbeten och bedmning av desamma. Slutligen kan vi ocks konstatera att avsaknaden av
en intern handledare fr examensarbetet bidrog till att det nationella examensmlet som helhet inte uppnddes.
tgrder
Vid revideringen av programmet begrnsades ocks valfriheten av kurser och det skerstlls numera att
studenterna fr bredd p sin utbildning genom de kurser som ges inom programmet. Dessa r fokuserade till
452
rende 21 Bilaga 2
omrdet kring termiska processer som ett led i att smalna av kursutbudet och drmed ocks tydliggra progressionen i utbildningsprogrammet. Undervisning om termiska processer och nrliggande aspekter ges frmst i
de tillmpade kurserna, exempelvis i Vrme- och kraftteknik [9], Solceller och solfngare [7] samt Uppvrmningsteknik [30]. Exempel p lrandeml frn den frstnmnda kursen r att studenten, nr denne genomgtt
kursen, ska kunna redogra fr mekanismen fr den globala vxthuseffekten och uttunningen av ozon-skiktet,
redogra fr materialegenskaperna hos olika energieffektiva ytor och slutligen redogra fr hur olika typer av
solfngare och solceller fungerar och fr hur solenergisystem kan anvndas fr att spara energi samt berkna
kostnaden och nyttan av solenergisystem i jmfrelse med konkurrerande tekniker. Ett annat exempel p
lrandeml, hmtat frn kursen Vrme- och kraftteknik [9] r att studenten, efter genomgngen kurs ska kunna
anvnda termodynamiska samband och ekvationer fr att berkna och analysera olika typer av kraft/ vrmeprocesser med avseende p ekonomi, teknik och milj. Examinationen i dessa kurser bestr av skriftliga inlmningsuppgifter och salstentamina.
Relevanta kunskaper i matematik ges i de obligatoriska kurserna Grundlggande vektoralgebra [31], Grundlggande kalkyl [32] samt Differential och integralkalkyl II [33]. Till skillnad frn det tidigare utbildningsprogrammet med otydlig progression framtrder nu denna tydligare d studenterna i flertalet av de tillmpade
kurserna anvnder och frdjupar kunskaperna i matematik. Exempel r kurserna Styrning av energisystem [34]
dr ett lrandeml r att frst och tillmpa transformteori liksom begreppet verfringsfunktion fr analys av
dynamiska system och kursen Vrme- och kraftteknik [9] med lrandemlet att anvnda termodynamiska samband och ekvationer fr att berkna och analysera olika typer av kraft/ vrme-processer med avseende p ekonomi,
teknik och milj. Andra exempel r kurserna Frbrnningsteknik [35] och Strmningsteknik [5] dr matematiken frn de grundlggande kurserna ocks anvnds och frdjupas.
Fr att skerstlla att studenterna fr relevanta kunskaper i naturvetenskap finns inslag av detta i kurserna
Tillmpad termodynamik[4], Strmningsteknik [5] och Vrmeverfring [6]. I andra kurser r inslag av
naturvetenskap integrerade fr att studenterna ska kunna tillgodogra sig det tekniska innehllet. Kursen Frbrnningsteknik [35] innehller till exempel ett kemiavsnitt som berr oxidationsprocesser och kursen Solceller
och solfngare [7] behandlar ljusets fysikaliska egenskaper. Dessa kunskaper examineras inte i sig, men krvs
fr frstelsen av den tekniska tillmpningen som i sin tur examineras.
I sitt yttrande framfrs ocks kritik mot att studenterna har bristande kunskaper i att redovisa metoder och fresl
alternativ. Dessa moment tas upp i den inledande kursen Vetenskapligt arbete och kommunikation [3] dr ett
moment gr ut p att studenten ska tillgna sig kunskap i val av vetenskaplig metod. Vidare ska studenten f vning
i att avgrnsa och formulera frgor fr det vetenskapliga arbetet, ska kllor och utva kllkritik och slutligen
redogra fr och diskutera resultat.
(ii) Genomgng av behrighetskrav
(i) Vid den omfattande programrevideringen gjordes inte ngon genomgng av de enskilda kursernas lrandeml
och dess koppling till examensmlen och examination av dessa och detta kan ocks ha bidragit till kritiken frn
UK. Fr att skerstlla att samtliga lrandeml och dess koppling till examensmlen finns i programmet har en
examensmatris upprttats under vrterminen 2014 [14]. I den finns samtliga kurser p programmet upptagna, dess
lrandeml och de nationella examensmlen. Samtliga examinatorer har fyllt i matrisen avseende den/de egna
kursens/kursernas lrandeml i relation till de nationella examensmlen. Genomgng av matrisen visar att
examensmlet avseende brett kunnande inom det valda teknikomrdet och relevant kunskap i matematik och
naturvetenskap uppfylls sett till hela utbildningsprogrammet. Vid det fortsatta kvalitetsskringsarbetet p
akademin avser vi att anvnda examensmatrisen som ett led nr programeller kursplaner frndras. Matrisen ska
d anvndas fr att skra att de nationella examensmlen uppfylls.
(ii) Fr att skerstlla att studenterna ocks har de ndvndiga kunskaperna i naturvetenskap gjordes i november
2013, en genomgng av behrighetskraven i samtliga kurser p utbildningsprogrammet. Genomgngen syftade till
att skrpa kraven fr behrighet till i frsta hand de tillmpade kurserna men ocks till examensarbetskursen. Frn
och med vrterminen 2014 krvs att de studenter som vill lsa tillmpade kurser, alternativt examensarbetskursen,
ska ha avklarat minst 120 hp p grundlggande niv.
453
rende 21 Bilaga 2
tgrder har vidtagits under vren 2014 fr att kvalitetsskra rutiner kring bedmning och examination av
examensarbeten r:
(i) Infrande av kurs i examensarbete, energiteknik
(ii) Dokumentation
(iii) Examenskollegier
(iv) Infrande av en intern handledare till samtliga examensarbeten
(v) Beslut om disputerade lrare som examinatorer
(i) Fr att komma till rtta med otydligheterna kring examination av examensarbetena inrttades vid programrevideringen 2010 den ovan nmnda kursen Examensarbete, energiteknik [13]. Kursen tillkom fr att stdja
studenten i dennes arbete med att planera, genomfra och redovisa en kvalificerad teknisk utredning. Studenterna
behvde enbart registrera sig p kursen fram till vrterminen 2014 d kursen gjordes om till en mer traditionell
kurs med frelsningar och seminarier. Ngra av kursens lrandeml har direkt koppling till det nationella
examensmlet. Ett exempel p lrandeml i kursen r att studenten efter genomgngen kurs ska kunna sjlvstndigt avgrnsa, utforma och utfra ett arbete genom att tillmpa ingenjrsmssig metodik fr att identifiera,
analysera och lsa ett problem enligt vedertagen praxis inom det valda teknikomrdet. Till kursen togs ett antal
dokument fram i syfte att hjlpa studenter och lrare.
(ii) Fr att frtydliga och skerstlla att lrandemlen och examensmlen uppfylls utarbetades en checklista [20]
med lrande- och examensml fr studenter och lrare s att samtliga p ett enkelt stt kan skra att lrandeml
och relevant examensml finns med i examensarbetet genom att bocka av respektive ml fr att p det viset
tydliggra att relevanta ml finns med och om inte, se till att de kommer med. Checklistan r uppdaterad under
vrterminen 2014 och den nya versionen ska brja anvndas frn och med hstterminen 2014. Andra dokument
som anvnts i examensarbetskursen med bring p det nationella examensmlet r dokumentet Riktlinjer fr
examensarbetsrapport [21], ett dokument som p detaljerad niv beskriver hur examensarbetsrapporten ska vara
disponerad och hur formalia kring denna ska se ut. ven detta dokument r reviderat under vrterminen 2014 och
den reviderade versionen kommer ven den att anvndas frn och med hstterminen 2014.
(iii) Akademin har inrttat examenskollegier dr enskilda examensarbeten kan diskuteras och dr vergripande
gemensamma bedmningskriterier fr examensarbeten kan diskuteras fram. Tanken r att ha ett par examenskollegier per termin och alla handledande lrare och examinatorer ska delta i diskussionen. mnesfretrdaren r
anordnats (5/6) och fortsttningsvis kommer tv examenskollegier per termin att schemalggas fr handledare och
examinatorer.
(iv) Fr att skerstlla att studenten fr med sig bredden inom det valda teknikomrdet har vi frn och med vrterminen 2014 sett till att samtliga studenter som gr ett examensarbete utanfr hgskolan utver den externa
handledaren ocks fr en intern handledare som ska se till att examensarbetet, mnesmssigt, inte blir fr avgrnsat.
(v) Fr att skerstlla den vetenskapliga nivn inkluderat metodkunskap, p examensarbeten har ett akademichefsbeslut fattats [25] av vilket det framgr att det fortsttningsvis ska vara disputerade lrare som examinerar
examensarbeten.
454
rende 21 Bilaga 2
UK:s bedmning: Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att studenterna har bristande frmga att kritiskt och
systematiskt anvnda kunskap. Studenterna hmtar och sammanstller informationen men reflekterar inte kritiskt
ver informationen i frhllande till sitt eget arbete. De flesta studenterna har ven bristande frmga att, dr det
r relevant, p ett solitt stt modellera, simulera, frutsga och utvrdera skeenden. I sjlvvrderingen indikeras
att mluppfyllelsen r hg avseende kritiskt och systematiskt anvndande av kunskap och att studenterna tidigt
kommer i kontakt med vetenskapligt arbete som konkretiseras i tillmpade kurser och tydligt utgr lrandeml i
det sjlvstndiga arbetet. Intervjuerna reflekterade det splittrade intryck de sjlvstndiga arbetena respektive
sjlvvrderingen gav. Den mer positiva bild som mlas upp i sjlvvrderingen avspeglades dock inte i
bedmningen av de sjlvstndiga arbetena. Sammantaget bedms mluppfyllelsen vara bristande.
Analys
som varit antagna p det utbildningsprogram som gllde fre 2010. Sjlvvrderingen beskriver andra sidan det
utbildningsprogram som gllde fre revideringen vilket kan frklara diskrepansen mellan bedmargruppens kritik
och det som beskrivs i sjlvvrderingen avseende detta examensml.
Det tidigare utbildningsprogrammet knnetecknades av ett stort antal kurser som tidigt gav studenterna mjlighet att vlja kurser och inriktningar. Detta medfrde att progressionen av olika moment i utbildningen blev otydlig. ven en icke-transparent process knnetecknade bedmning och examination av examensarbetena. Den slutna
processen innebar att student, handledare och examinator, och i frekommande fall ven en extern handledare,
utgjorde en sluten grupp dr examinatorns egen mttstock utgjorde kriterier vid bedmning och examination.
Vi kan konstatera att spretigheten i det tidigare utbildningsprogrammet tillsammans med den slutna process som
knnetecknade kvalitetsbedmningarna av examensarbetena har bidragit till att studenterna uppvisar bristande
frmga att kritiskt och systematiskt anvnda kunskap vilket har tagit sig uttryck i att de hmtar och sammanstller information utan reflektion. Vidare har vi konstaterat att det tidigare utbildningsprogrammet hade f inslag
av modellerings- och simuleringsmoment och en otydlig progression avseende kritiskt tnkande.
tgrder
En revidering av energiingenjrsprogrammet skedde r 2010. Omarbetningen av utbildningsplanen gjordes fr att
strama upp utbildningen genom att minska ner p det stora antalet kurser med stor mnesmssig spnnvidd och
drmed ocks spretigheten p utbildningen som denna medfrt. Slutligen ville man ocks synliggra progressionen
av de olika examensmlen i utbildningen.
I det omarbetade energiingenjrsprogrammet ingr delmlet att kritiskt och systematiskt anvnda kunskap i flera
kurser. Redan i kursen Vetenskapligt arbete och kommunikation [3] trnas rapportskrivning dr rapporterna
fljer samma formella krav som gller fr examensarbeten. I flertalet av de tillmpade kurserna lngre fram i utbildningen skrivs ocks vetenskapliga rapporter som lmnas in fr examination. I samtliga rapporter redovisas den
kritiska och systematiska anvndningen av kunskaper som konkretiseras utifrn kursens mne. Ett exempel r
kursen Byggnaders energisystem [36] dr studenterna i grupper ska granska och ifrgastta givna tekniska lsningar med utgngspunkt frn energianvndning och inomhusklimat. Ett annat exempel r kursen Kyl- och
vrmepumpsteknik [11] vars syfte r att ge ingende kunskaper i kyloch vrmepumpsteknik. Efter genomgngen kurs ska studenterna bl. a kunna analysera och kritiskt utvrdera hur anvndandet av olika kldmedier
pverkar mnniska och milj. Det kritiska granskandet av bde det egna och andras arbete ingr som lrandeml
i examensarbetskursen dr ett obligatoriskt examinationsmoment hittills har utgjorts av muntlig opposition p en
annan students examensarbete.
Ett av syftena med revideringen av utbildningsprogrammet 2010 var att modernisera utbildningen genom
infrandet av moderna datorstdda verktyg. Delmlet att modellera, simulera, frutsga och utvrdera skeenden
ingr numera i flertalet kurser, de flesta tillmpade. Modellerings- och simuleringsverktyg, till exempel Matlab
och Simulink, anvnds bland annat i kursen Styrning av energisystem [34] dr ett av lrandemlen gr ut p att
anvnda Matlab och Simulink fr simulering och verifiering av regulatordesign. Ett annat exempel r kursen
455
rende 21 Bilaga 2
Fjrrvrmeteknik [12] dr studenten med hjlp av datorstd ska gra en utbyggnad av ett befintligt fjrrvrment
och optimera detta med avseende p teknik och ekonomi. Ett lrandeml i kursen r att studenten efter genomgngen kurs ska kunna redogra fr hur frndrade driftbetingelser pverkar fjrrvrmentet och systemet i helhet. I kursen Byggnaders energisystem [36] anvnds en kombination av modellering och simulering med hjlp
av olika programvaror. Ytterligare ett exempel p en kurs dr simulering ingr r kursen Solceller och solfngare
[7]. Efter genomgngen kurs ska studenten kunna anvnda ett enkelt simuleringsprogram fr att berkna energiutbytet frn solfngare samt anvnda ett simuleringsprogram fr att berkna elutbytet frn ett solelsystem.
(i) Fr att skerstlla att det nationella examensmlet uppntts har en examensmatris upprttats [14]. Av denna
framgr programmets samtliga kurser, lrandeml och de nationella examensmlen. Syftet med genomgngen av
matrisen var att skerstlla att det finns en tydlig koppling mellan lrandeml, examensml och examination av
dessa avseende att kritiskt och systematiskt anvnda kunskap samt att modellera, simulera, frutsga och utvrdera
skeenden med utgngspunkt i relevant information r uppfyllt. Genomgngen av matrisen visar att det nationella
examensmlet r uppntt sett till hela utbildningen. Vid det fortsatta kvalitetsskringsarbetet p akademin avser vi
att anvnda examensmatrisen som ett led nr programeller kursplaner frndras. Matrisen ska d anvndas fr
att skra att de nationella examensmlen uppfylls.
(ii) Fr att ytterligare tydliggra kopplingen till det nationella examensmlet kommer kursen Vrme- och
kraftteknik att f ett nytt lrandeml som tydliggr studenternas frvntade kunskaper i modellering,
simulering och analys efter genomgngen kurs. Enligt det nya lrandemlet ska studenten efter genomgngen kurs kunna anvnda termodynamiska samband och ekvationer fr att modellera, simulera och analysera
olika typer av kraft/vrmeprocesser med avseende p ekonomi, teknik och milj [17]. ven kurserna Styrning
av energisystem [37] och Solceller oh solfngare [19] fr nya lrandeml som tydliggr kopplingen till det
nationella examensmlet. Enligt lrandemlet i den frstnmnda kursen ska studenten efter genomgngen kurs
kunna modellera, simulera och analysera dynamiska system med datorprogram som Matlab och Simulink. Efter
att ha genomgtt kursen Solceller och solfngare ska studenten kunna anvnda simuleringsprogram fr att
berkna energiutbytet frn solfngare samt anvnda simuleringsprogram fr att berkna elutbytet frn ett
solelsystem.
tgrder har vidtagits under vren 2014 fr att komma tillrtta med otydligheterna kring bedmning och
examination av examensarbeten r:
(i) Dokumentation
(ii) Infrande av examenskollegier
(iii) Beslut om disputerade examinatorer p examensarbeten
(i) Fr att skerstlla att examensmlet uppfylls r rutiner kring examination av examensarbeten uppdaterade under
vrterminen 2014. Checklistan [20] ska hjlpa studenter och lrare att se till att lrandemlen och examensmlen
uppfylls i strsta mjliga omfattning. Fr att strka studenternas frmga till att kritiskt och systematiskt anvnda
kunskap kommer det frn och med hstterminen 2014 att ing en skriftlig opposition p en annan students
examensarbete utver den muntliga opposition som idag finns inlagt som obligatoriskt moment i examensarbetskursen, se [13, 16].
(ii) Akademin har inrttat examenskollegier dr enskilda examensarbeten kan diskuteras och dr vergripande
gemensamma bedmningskriterier fr examensarbeten kan diskuteras fram. Tanken r att ha ett par examenskollegier per termin och alla handledande lrare och examinatorer ska delta i diskussionen. mnesfretrdaren r
456
rende 21 Bilaga 2
anordnats (5/6) och fortsttningsvis kommer tv examenskollegier per termin att schemalggas med obligatorisk
nrvaro av handledare och examinatorer.
(iii) Fr att skerstlla den vetenskapliga nivn, inkluderat kritisk reflektion, p examensarbeten har ett
akademichefsbeslut fattats [25] av vilket det framgr att det fortsttningsvis ska vara disputerade lrare som
examinerar examensarbeten.
457
rende 21 Bilaga 2
UK:s bedmning: Urvalet av sjlvstndiga arbeten visar att studenterna har bristande frmga att skriftligt
redogra fr och diskutera information, problem och lsningar. Sedan 2010 tar dock alla studenter kursen
Vetenskapligt arbete och kommunikation. Sjlvvrderingen beskriver att bde muntlig och skriftlig frmga
trnas i denna kurs. Sjlvvrderingen anger ocks att muntlig opposition p muntlig framstllning av grupparbeten ocks genomfrs i ett par andra kurser. Sammantaget r det drfr troligt att studenterna har frmga i
detta avseende. Sjlvvrderingen diskuterar inte hur man bedmer studenternas frmga till dialog med olika
grupper. Vid intervjuerna framkom att man gr studiebesk och att vissa kurser genomfrs av externa aktrer.
Trots den numera obligatoriska kursen visar arbetena att studenterna har bristande frmga att skriftligt redogra
fr och diskutera information, problem och lsningar. Sammantaget bedms mluppfyllelsen vara bristande.
Analys
fre 2010 och det nuvarande programmet kan ses i dokument [1]. De examensarbeten i energiteknik som inrapporterades till HSV/UK r 2012 och som legat till grund fr bedmningen utgjordes sledes av arbeten som
skrivits av studenter som varit antagna p det utbildningsprogram som gllde fre 2010. Sjlvvrderingen
beskriver andra sidan det nuvarande utbildningsprogrammet som gller efter revideringen 2010 och detta kan
frklara skillnaden mellan de i vissa fall bristande examensarbeten som legat till grund fr bedmningen och det
som beskrivs i sjlvvrderingen.
Det tidigare utbildningsprogrammet knnetecknades av ett stort antal kurser som tidigt gav studenterna mjlighet att vlja kurser och inriktningar. Detta medfrde att progressionen av olika moment i utbildningen blev otydlig. Omarbetningen av utbildningsplanen gjordes fr att strama upp utbildningen genom att minska ner p det stora
antalet kurser med stor mnesmssig spnnvidd och drmed ocks spretigheten p utbildningen som denna
En ytterligare brist med detta utbildningsprogram var att det innehll otillrckliga inslag av obligatoriska
muntliga och skriftliga moment som examinerades. Brister i programmets progression avseende muntliga och
skriftliga uppgifter med redogrelser fr och diskussion av problem och lsningar kan ocks ha bidragit till den
kritik som framfrs i yttrandet frn UK.
tgrder
Ett led i att skerstlla att det nationella examensmlet avseende muntlig och skriftlig frmga uppnddes var att
inrtta kursen Vetenskapligt arbete och kommunikation [3]. I kursen ingr bde muntliga och skriftliga vningar
som obligatoriska moment som examineras. Exempel p lrandeml frn kursen med koppling till berrt
examensml r att studenten ska kunna anvnda ordbehandlings-, kalkyl- och presentationsprogram p dator fr
vetenskapliga skriftliga och muntliga presentationer och utfra de i hgskolan vanligaste formerna av muntliga
presentationer varav ngon p engelska. Dessa lrandeml examineras. Andra examinationsmoment utgrs av
skriftliga inlmningsuppgifter. Andra kurser dr man under omarbetningen av programmet skerstllde existensen
av muntliga och skriftliga examinationsmoment var kurserna Vindkraft- och vattenkraft [10], Vrme och kraftteknik [9] samt Byggnaders energisystem[36]. Dessa kurser r baserade p projektarbetsmetodik dr genomfrandet och resultatet av projekten examineras i form av skriftliga rapporter. I kursen Examensarbetskurs
energiteknik [13] finns tv lrandeml som berr examensmlet, nmligen god frmga att p ett korrekt, tydligt
och pedagogiskt och vetenskapligt stt, med egna ord, skriftligt och muntligt redogra fr resultatet av arbetet.
Dessutom ska studenterna opponera p en annan students arbete.
Fr att uppn delmlet om att redogra fr och diskutera information, problem och lsningar i dialog med olika
grupper sg man vid programrevideringen till att dessa inslag kom med i det nya programmet. Detta kan ta sig
uttryck i att studenterna fr tillfllen att gra studiebesk p olika fretag eller organisationer, de fr tillflle att
lyssna till externa gstfrelsare i olika kurser och de fr tillflle att trffa fretagsrepresentanter i olika sammanhang. I kursen Vetenskapligt arbete och kommunikation [3] anordnas bl. a en s kallad nringslivsvecka som
bestr av ett par studiebesk hos olika fretag i regionen. Till hgskolan kommer ocks ngra gstfrelsare frn
omgivande samhlle och hller frelsningar. Dessa fljs av frgestund och diskussion.
458
rende 21 Bilaga 2

r:
(i) En examensmatris [14] fr energiingenjrsprogrammet har tagits fram under vren 2014. Matrisen rknar upp
samtliga kurser p utbildningsprogrammet, kursernas lrandeml och gllande examensml enligt Hgskolefrordningen. En analys av matrisen med avseende p muntliga och skriftliga moment i kurserna har genomfrts fr
att skerstlla att programmet som helhet uppfyller det nationella examensmlet avseende studentens frmga att
muntligt och skriftligt redogra fr och diskutera information, problem och lsningar i dialog med olika grupper.
Genomgngen av matrisen visar att det nationella examensmlet uppns sett till hela utbildningsprogrammet. Vid
det fortsatta kvalitetsskringsarbetet p akademin avser vi att anvnda examensmatrisen som ett led nr programeller kursplaner frndras. Matrisen ska d anvndas fr att skra att de nationella examensmlen uppfylls.
tgrder har vidtagits under vren 2014 fr att komma tillrtta med otydligheterna kring bedmning och
examination av examensarbeten r:
(i) Infrande av examensarbetskurs, energiteknik
(ii) Dokumentation
(iii) versyn av hgskolepedagogisk kompetens hos lrarkollegiet
(iv) Inrttande av examenskollegier
(v) Beslut om disputerade lrare som examinatorer p examensarbeten
(i) Frn och med hstterminen 2014 kommer ocks kursen Examensarbete, energiteknik [13] att ges i form av
en traditionell sammanhllen kurs dr frelsningar och obligatoriska seminarier ingr. I kursen ingr moment dr
studenterna muntligt och skriftligt ska redogra fr olika delar av sitt examensarbete. Ett exempel p ett lrandeml kopplat till det nationella examensmlet r att studenten efter genomgngen kurs ska kunna ha god frmga
att p ett korrekt, tydligt, pedagogiskt och vetenskapligt stt och med egna ord skriftligt och muntligt redogra fr
resultatet av sitt arbete. Frn och med hstterminen 2014 ska studenterna dessutom skriftligen och muntligen
opponera p en annan students examensarbete.
(ii) Fr att tydliggra rutiner fr examination av examensarbeten har ocks ett antal dokument tagits fram. En
checklista [20] har utarbetats och uppdaterats (mars 2014) fr att skerstlla att studenten inkluderar de flesta av
lrandemlen fr examensarbetskursen och gllande examensml fr utbildningen. Checklistan utgr ett std fr
bde studenter, handledande lrare och examinatorer. I dokumentet Riktlinjer fr examensarbetsrapport fr
energi- och byggnadsteknik[21] str att lsa hur den skriftliga rapporten ska vara strukturerad och vad som br
ing under respektive del fr att studenten p ett tydligt stt skriftligen ska kunna redogra fr och diskutera
information, problem och lsningar med den fr examensarbetet utvalda mlgruppen. I dokumentet Anvisningar
till examensarbete i energi- och byggnadsteknik [38] finns information om den muntliga oppositionen p en annan
students examensarbete.
(iii) Fr att skerstlla att de lrare som ska handleda och examinera examensarbeten har ndvndig hgskolepedagogisk kompetens har ett beslut [25] fattats av akademichefen att handledare ska ha deltagit i kursen Att
handleda och examinera uppsatser p grund och avancerad niv (2,5 hp) [26]. Kursen ger lraren en uppsttning
verktyg fr att kunna ge respons, bde muntligen och skriftligen, p studentens skriftliga examensarbete under
olika faser av skrivprocessen. En sammanstllning av den samlade, hgskolepedagogiska kompetensen hos befintliga energitekniklrare har gjorts och underlaget har legat till grund fr planering av kompetensutveckling i de
medarbetarsamtal som frts under vrterminen 2014. Under vrterminen deltar en energitekniklrare i den hgskolepedagogiska kursen Att handleda uppsatser och examensarbeten p grund och avancerad niv som erbjuds
p MDH. Till hstterminen planerar ytterligare ett tiotal energilrare att delta i nmnda kurs. En annan tgrd som
vidtagits som kompetensutveckling hos lrarna r en serie med terkommande minifrelsningar, ppna fr all
personal vid akademin, d personal frn hgskolebiblioteket kommer och frelser/diskuterar aktuella
frgestllningar. Vrens miniseminarier har behandlat referenser och referenshantering (8/3), kllkritik (23/4) och
litteratur- och databasskning (28/5) med tydlig anknytning till vetenskaplighet och forskning [27-29].
Miniseminarierna har genomfrts i form av en kort inledande presentation av valt tema och en efterfljande
459
rende 21 Bilaga 2
diskussions- och frgestund. En utbildning fr externa handledare kommer frn och med hstterminen 2014 ocks
att erbjudas i samarbete med akademin fr innovation, design och teknik [22].
(iv) De examenskollegier som akademin har inrttat utgr ett forum dr frgor kring examination av examensarbeten och enskilda examensarbeten kan diskuteras. Vidare ska examenskollegierna vara ett forum dr gemensamma bedmningskriterier fr examensarbeten kan diskuteras fram. Tanken r att ha ett par examenskollegier
per termin och alla handledande lrare och examinatorer ska delta i diskussionen. mnesfretrdaren r ansvarig
fr att kalla till och hlla i examenskollegierna. Under vrterminen 2014 har ett examenskollegium anordnats (5/6)
och fortsttningsvis kommer tv examenskollegier per termin att schemalggas med obligatorisk nrvaro av
handledare och examinatorer.
(v) Fr att skerstlla den vetenskapliga nivn p examensarbeten inkluderat vetenskapligt skrivande har ett
akademichefsbeslut fattats [25] av vilket det framgr att det fortsttningsvis ska vara disputerade lrare som
examinerar examensarbeten.
460
rende 21 Bilaga 2
461
rende 21 Bilaga 2

Fyll i en och samma tabell fr bde hgskoleingenjrsexamen och/eller civilingenjrsexamen. Tabellen kopierar ni sedan in i respektive sjlvvrdering fr de
olika examina.
hgskoleingenjrsniv 25 %, civilingenjrsniv 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman r anstlld 50 % och undervisar hela denna anstllning p
hgskoleingenjrsniv. Fr honom anges drfr 50 % i kolumnen Undervisning p hgskoleingenjrsniv. Sonny Boy Williamsson r timanstlld cirka 5
% och undervisar hela denna anstllning p hgskoleingenjrsniv.
462
rende 21 Bilaga 2

Uppgifterna nedan avser de lrare som under hstterminen 2014 kommer att vara inblandad i undervisningen p hgskole- och civilingenjrsniverna. Beroende p nr olika
kurser ges (vr- eller hsttermin) kan olika lrare undervisa baserat p hans/hennes kompetens vilken br passa in mnesmssigt i de olika kurserna.
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat,
master, magister)
Anstllningens
inriktning
Anstllningens
omfattning
vid lrostet (% av
heltid)
Undervisning motsvarande
hgskoleingenjrsnivn (%
av heltid)
Undervisning
motsvarande
civilingenjrsnivn (% av
heltid)
Tid fr
forskning
vid lrostet (% av
heltid)
Namn
Kommentar
Professor
Energiteknik
Civilingenjr kemiteknik
100
95
Erik Dahlquist
Uppdrag som
forskningsledare
Professor
Energiteknik
Civilingenjr energiteknik
80
80
Jinyue Yan
Profilledare fr
Future Energy
Professor /
Docent i fysik
Energiteknik
fysik
80
20
40
Bjrn Karlsson
Adj professor
Energiteknik
Civilingenjr
hydraulik
30
30
Rebei Bel Fdhila
20
463
Handledning av
doktorander och
mastersstudenter
rende 21 Bilaga 2
Adj professor
Energiteknik
(process
automation
med inriktning
mot energieffektivitet)
Civilingenjr datateknik inriktning

reglerteknik
20
10
10
Carl-Fredrik Lindberg
Handledning av
doktorander och
mastersstudenter
Lektor / Docent /
Tekn Dr
Energiteknik
Civilingenjr kemiteknik
100
38
Eva Thorin
Vice akademichef,
Utbildningsledare
(50 %)
Lektor / Tekn Dr
Energiteknik
Civilingenjr maskinteknik,
mneslrarexamen
100
17
39
Jan Sandberg
mnesfretrdare
5%
Lektor / Tekn Dr
Energiteknik
Magister
examen i
energiteknik
100
16
40
Fredrik Wallin
Uppdrag som
internationell
samordnare (20%)
Adj lektor / Tekn

Dr
Energiteknik
Magister
energiteknik
20
15
Peter Stigsson
464
rende 21 Bilaga 2
Forskarassistent /
Tekn Dr
Energiteknik
Forskarassistent /
Tekn Dr
Mechanical
Engineering
Energiteknik
ForskningsEnergiteknik
assistent / Tekn Dr
100
43
27
Hailong Li
Diploma in
biology
100
80
Sebastian Schwede
Magister
ekologisk
riskbedmning
100
75
Iana Vassileva
12
Johan Lindmark
50
Daniel Torstensson
Forskningsassistent
Energiteknik
100
80
Adjunkt / Tekn Lic
Energiteknik
Civilingen- 100
jr vg och
vatten, Fil
kand
nationalekonomi
30
Adjunkt
Energiteknik
Magister
100
Anders Avelin
energiteknik
465
Anstlld 140115
Avdelningschef
100%
rende 21 Bilaga 2
Adjunkt
Energiteknik
fysik,
lrarexamen
100
40
Anders Borg
Adjunkt
Energiteknik
Civilingenjr
20
20
Benny Ekman
Adjunkt
Energiteknik
Hgskoleingenjr
energiteknik
80
20
Adjunkt
Energiteknik
Hgskoleingenjr
energiteknik
100
110
Pekka Kuljunlahti
Adjunkt
Energiteknik
Civilingenjr
50
40
Anders Nordstrand
Adjunkt
Energiteknik
MSc Process
and Resource
Optimization
100
20
Doktorand
Energiteknik
50
40
20
Britt-Marie Israelsson
55
Elena Tomas Aparicio
50
466
Jan Skvaril
Undervisar 40%
p byggingenjrsprogrammet
Undervisning p
hgskolegemensam kurs (40%)
Programsamordn
are energiingenjrsprogrammet
(20%)
rende 21 Bilaga 2
Doktorand
Energiteknik
Gstlrare / Tekn
Dr
Energiteknik
Tekniker
Energiteknik
Magisterexamen
energiteknik
100
10
10
10
Hgskoleingenjr
energiteknik och
biologi
100
467
70
Richard Thygesen
20
Erik Dotzauer
50
Joakim Jansson
Delprojektledare
fr IEA-projekt
(10%)
Uppdrag som
ansvarig fr byggoch energilabbet
rende 22 Bilaga 1
rende MDH 1.1.4-353/12
2014-09-11
Besluts-PM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppfljning av ifrgasatt barnmorskeexamen dr
bristande kvalitet
Bakgrund
I pgende kvalitetsutvrdering fattade UK den 29 april 2014
beslut om bristande kvalitet fr barnmorskeexamen vid MDH.
Beslut om bristande kvalitet benmns ocks som ifrgasatt
kvalitet.
utvrderingen.
examen.
barnmorskeexamen har Akademin fr hlsa, vrd och vlfrd
(HVV) nu inkommit till fakultetsnmnden med den analys och
tgrdsplan som efterfrgas fr rendet.
Akademi HVV har varit ansvarig fr framtagandet av
freliggande analys och tgrdsplan. I den inledande processen
fr uppfljningsarbetet av aktuell ifrgasatt examen har
468
1 (4)
rende 22 Bilaga 1
utbildningsledare, mnesansvarig och relevant avdelningschef

p akademin deltagit. Akademichef har fortlpande informerats
i rendet.
UFO har tagit fram tidplan fr akademins avrapportering mot
Ytterligare har UFO berett rendet.
berett aktuell analys och tgrdsplan. Vid mtet beslutade
att
godknna freliggande analys och tgrdsplan och drtill

att
i rapporten frdjupa, frtydliga och fokusera analys och

tgrder d det gller bedmargruppens generella kritik
om att det i utbildningen saknas tydliga lrandeml som
r relaterade till olika lraktiviteter med koppling till
relevanta examinationsformer med tydlig progression
att
i rapporten vara mycket tydlig och konkret med vilka

tgrder man tnker sig gra (eller som redan r gjorda)
och fr detta beskriva vilka brister dessa tgrder har fr
avsikt att tgrda och ytterligare i sammanhanget redovisa
en rimlig argumentation om varfr det frhller sig s
att
vervga avst den del i nuvarande analys som diskuterar

bedmning av examensarbeten d bedmargruppen i sitt
yttrande inte lyfter ngon kritik med utgngspunkt i
examensarbeten
att
framver mer fylligt och kopplat till vriga tgrder

beskriva p vilket stt den redovisade frstrkta
lrarresursen bidrar till att tgrda de brister som
bedmargruppen menar att utbildningen har, samt
att
i rapporten och kopplat till planerade tgrder, bifoga

tidplan fr uppfljningsarbetet. Tidplanen ska ha bortre
grns den 29 april 2015 d analysoch
tgrdsredovisningen ska vara UK tillhanda.
Alternativa beslut
freliggande analysoch tgrdsplan eller att godknna
densamma med frslag till akademin p kompletteringar eller
andra frndringar.
Konsekvensanalys
469
2 (4)
rende 22 Bilaga 1

som helhet.
vervganden
Aktuell ifrgasatt examen har ftt omdme bristande kvalitet fr
2 av 7 utvrderade ml. Frn bedmargruppen har framfrts
kritik gllande bristande mluppfyllelse fr svl bred som
frdjupad kunskap inom omrdet. Drutver menar
bedmargruppen att det brister i utbildningen gllande
lrostets skerstllande av studenternas frmga att
sjlvstndigt och i samverkan med patienten planera och
genomfra underskningar och behandlingar utifrn patientens
behov och frutsttningar. Ngon ytterligare kritik har
framfrts av bedmargruppen.
P ett vergripande plan br fakultetsnmnden fr sitt beslut
vervga om den nu framstllda analysen och tgrdsplanen
kan sgas vara tillrcklig och rimlig i frhllande till
bedmargruppens kritik. Nmnden br ocks bedma om
framstlld analys och tgrdsplan uppenbart relaterar till
varandra.
Bedmargruppens kritik fr de ml som rnt omdmet
bristande kvalitet kan i ngon mn sammanfattas som att det i
utbildningen saknas tydliga lrandeml som r relaterade till
olika lraktiviteter med koppling till relevanta
examinationsformer med tydlig progression.
Frvaltingsberedningen uppfattar att nmnden fr sitt beslut
srskilt br beakta dessa aspekter.
Fakultetsnmnden har fr sitt beslut ocks att ta hnsyn till
UK:s krav p att analysoch tgrdsredovisningen endast ska
innehlla genomfrda och dokumenterade tgrder och att
dessa mste vara genomfrda senast den 28 april 2015 d
analysoch tgrdsredovisningen senast ska vara myndigheten
tillhanda.
Dessutom och srskilt har nmnden att vara uppmrksam p
utskottets frslag till beslut nr gller aktuell analysoch
tgrdsplan.
Frvaltningsberedningen finner delvis att akademi HVV i analys
tgrdsplan svarat upp mot bedmargruppens kritik s som den
framstlls i det yttrande som fljer aktuellt beslut om bristande
kvalitet.
Akademin har i sin analys tagit fasta p bedmargruppens
generella kritik om att det i utbildningen saknas tydliga
470
3 (4)
rende 22 Bilaga 1
lrandeml som r relaterade till olika lraktiviteter med

koppling till relevanta examinationsformer med tydlig
progression. Beredningen bedmer dock att akademin br
frdjupa och frtydliga analysen kring detta.
Den del i analysen som diskuterar former och bedmning av
examensarbeten kan ifrgasttas d bedmargruppen i sitt
yttrande inte uppenbart lyfter ngon kritik med utgngspunkt i
examensarbeten. Utskottet beslutade vid sitt senaste mte i linje
med detta ifrgasttande och akademin har drefter lyft ur
diskussionen om examensarbeten frn rapporten.
D det gller aktuell tgrdsplan bedmer beredningen
generellt framstllningen som vag stillvida att det i underlaget
pfallande ofta saknas redovisning av explicita och redovisade
tgrder i form av nya, frndrade eller frtydligade
lrandeml, lraktiviteter, examinationsformer och s vidare.
Det saknas ocks en genomgripande och tydlig redovisning om
hur progression skerstlls genom hela utbildningen.
Bedmargruppen har srskilt ptalat att utbildningen brister
kring detta omrde.
Beredningen har vidare synpunkten att det r helt ndvndigt
fr akademin att framver mer fylligt och detaljrikt beskriva p
vilket stt den redovisade frstrkta lrarresursen bidrar till att
tgrda de brister som bedmargruppen menar att utbildningen
har.
Beredningen noterar som vrdefullt att akademin fr det
innevarande och kommande uppfljningsarbetet har en till
synes relevant och tillrckligt omfattande arbetsgrupp p plats
fr uppfljningsarbetet mot bristande kvalitet.
Frvaltningsutredningen liksom utskottet har uppmrksammat
akademin p ndvndigheten av att redovisa tidplan fr
uppfljningsarbetet fram till den 29 april 2015 d analysoch
tgrdsredovisningen ska vara UK tillhanda. Akademin har nu
tagit fram en sdan tidplan.
471
4 (4)
rende 22 Bilaga 2

Mall fr uppfljning Barnmorskeexamen
Lroste: Hr skrivs namnet p
lrostet in.
Utvrderingsrende
Examen: Barnmorskeexamen

reviderad mars 2014).
Nedan listas de examensml som ingick i utvrderingen av lkarexamen. Fr det/de examensml som
erhllit omdmet bristande mluppfyllelse gr lrostet frst en analys av den bristande
mluppfyllelsen och drefter en redogrelse fr de tgrder som vidtagits fr att skra
mluppfyllelse.
Analysen och tgrdsredovisningen i mallen fr uppfljningen ska laddas upp i UK-mbetet Direkt.
Tillvgagngssttet r detsamma som fr sjlvvrderingarna, se anvndarmanualen fr UK-mbetet
Direkt.
1
472
rende 22 Bilaga 2
Fr barnmorskeexamen ska studenten visa svl bred som frdjupad kunskap inom omrdet reproduktiv,
perinatal och sexuell hlsa.
Analysera bristerna och redovisa tgrder vidtagna fr att avhjlpa dem och drmed skra
mluppfyllelsen.
UKS bedmning: Mluppfyllelse: Bristande. Motivering: Av sjlvvrderingen framgr inte klart
hur lrostet skrar en hg mluppfyllelse avseende svl bred som frdjupad kunskap inom omrdet.
Bredd synliggrs delvis i inledande kurs dr studenterna genom att lsa avhandlingar inom omrdet
sammanfattar, beskriver och anger vad innehllet tillfrt barnmorskeprofessionen. De tv exempel
som beskrivs i sjlvvrderingen behandlar barnmorskans historik och yrkets utveckling. Vidare
beskrivs att bred kunskap ns genom att studera barnmorskans profession historiskt, nationellt och
globalt. I vrigt r det svrt att bedma utbildningens bredd d barnmorskans kompetensomrden r
svagt beskrivna. De exempel p lrandeml som beskrivs r relevanta men vldigt vergripande och
det r oklart om och i vilken utstrckning de examineras. Av sjlvvrderingen framgr inte heller
tydligt hur frdjupad kunskap inom omrdet ns genom hela utbildningen. Det saknas exempel p
lrandeml, lraktiviteter och examinationer som speglar en tydlig progression i programmets kurser.
Vid intervjuerna gavs exempel p hur studenterna fr arbeta med case-metodik dr progression anses
ske genom att g frn det normala till det komplicerade baserad p autentiska fall som kopplas till
vetenskaplig litteratur. Intervjuerna tydliggr dock inte hur studenterna nr mluppfyllelse.
Vr analys av vad den ptalade bristen bestr i: Vi frstr att sjlvvrderingen behver utvecklas
fr att ge en tydligare bild ver hur vi skrar en hg mluppfyllelse inom omrdet. Vi konstaterar att
mnga av lrandemlen i kursplanerna r formulerade p ett vergripande stt, men finns nedbrutna
mer detaljerat i olika moment i studiehandledningarna. Slutsatser: Vi har inte lyckats dokumentera
mycket av det vi faktiskt gr i form av lrandeml, lraktiviteter och examinationer, progressionen i
utbildningen behver frtydligas avseende lrandeml, lraktiviteter och examinationer samt hur dessa
bygger p varandra under utbildningens tre terminer samt att vi behver infra fler examinationer fr a
kliniska examinationer.
tgrder:
1. Utbildningsplanen har reviderats utifrn fljande:
2 Kursplaner och lrandeml har reviderats utifrn fljande:
3. Avseende bedmning av bristande bredd gllande omrdet r bedmningen att det r svrt att
bedma utbildningens bredd d barnmorskans kompetensomrden r svagt beskrivna (visade bredd
gllande barnmorskeprofessionen, dess historik och yrkets utveckling samt professionen historiskt,
nationellt och globalt).
3.1 Kompletterande information fr att visa p tillfredstllande bredd gllande omrdet:
Fljande lrandeml finns men nmndes inte i sjlvvrderingen:
3.2 Fljande tgrder har genomfrts:

4. De lrandeml anvndes som exempel och bedmdes som vldigt vergripande har frtydligats
genom att.
5. De exempel p lrandeml som ingick i sjlvvrderingen har frtydligats genom att ven dessa
lrandeml nu ingr:
2
473
rende 22 Bilaga 2
6. Lrandeml (xx) examineras p fljande stt:

7. Utifrn bedmningen att frtydliga hur frdjupad kunskap inom omrdet ns genom hela
utbildningen:
7.1 Kompletterande information:
Fljande lrandeml finns men nmndes inte i sjlvvrderingen:
- bist vid och vervaka frlossning (OVA083)
- informera och vgleda i sex- och samlevnadsfrgor samt antikonception (VAE110)
- ge rdgivning i samband med amning (VAE110)
- bedriva gynekologisk omvrdnad (VAE109)
- visa frdjupade kunskaper om hur ett professionellt samtal kan fras (FHA026)
Lrandemlen examineras p fljande stt:
- lraktivitet r teoretisk undervisning varvad med vningar i bikupor, examinationen r
tentamensfrga (xx)
- lraktivitet r teoretisk undervisning, demonstrationsvningar, klinisk trning och examinationen r
tentamensfrga, planerar fr klinisk examination av detta ocks (xx)
- lraktivitet r teoretisk undervisning (T1 och T2), examination r tentamensfrgor baserade p
Lkemedelsverkets (2014) rekommendationer. Frdighetsredovisning visas genom att stta 5 spiraler,
freskriva hormonella lkemedel, genomfra processinriktade bedmningssamtal, sjlvbedmning av
kliniska frdigheter och lrandeml i trepartsdialog med klinisk handledare och lektor (xx)
- lraktivitet r teoretisk undervisning, demonstrationsvningar samt amningsobservationer,
examination r seminarium samt tentamensfrgor (xx)
- lraktivitet r teoretisk undervisning, demonstration, filmvisning av gynekologisk undervisning
kopplat till empowerment samt frdighetstrning i VFU, examinationsfrgor r tentamensfrgor samt
reflekterande samtal med handledare i VFU (xx).
7.2. Fljande tgrder har genomfrts:
Kliniska examinationer av lektorer med start ht 15 med fortsttning vt 16 (VK2015) fr att studenterna
ska ha mjlighet att uppvisa progression gllande kliniska frdigheter och frmgor.
Utveckla studieuppgift och examination inom VFU vid neonatalavdelning.
8. Utifrn bedmningen att det saknas exempel p lrandeml, lraktiviteter och examinationer
som speglar en tydlig progression i programmets kurser:
8.1 Kompletterande information:
Gllande graviditet, barnafdande och amning: i termin 1 ingr normal graviditet och barnafdande i
teoretisk undervisning, fltstudier med intervjuer inom MHV, frlossningsvrd och eftervrd med
uppfljande redovisning och seminarium. I termin 2 r fokus p normalt barnafdande inom VFU och
i termin 3 fokuseras komplicerad graviditet och barnafdande. Studenten planerar, genomfr och
utvrderar frldragrupp, genomfr workshops med frdighetstrning av psykoprofylax med andning,
massage och avslappning. Gllande gynekologisk hlsa och ohlsa: I termin 1 ingr definitioner och
begrepp inom sexuell och reproduktiv hlsa i teoretisk undervisning, reproduktionens betydelse fr
mn och kvinnor (fertilitet(infertilitet), heteronormativitet och hetero-, bi-, transsexuella-, och
queerpersoners (HBTQ) livsvillkor, sexuella och reproduktiva hlsa samt gynekologiska sjukdomar,
infektioner samt abortvrd. I termin 2 r fokus p gynekologisk ohlsa inklusive abortvrd inom VFU,
gynekologiska komplikationer och interventioner, antikonception (hormonell- och icke hormonell,
barnmorskeperspektiv resp. lkarperspektiv), psykosocial obstetrik och gynekologi (IUD;
frlossningsrdsla, depression och psykos). I VFU i termin 3 r fokus p sex- och
samlevnadsinformation och rdgivning, antikonception, gynekologisk cellprovskontroll, inkontinens3
474
rende 22 Bilaga 2
och klimakterieinformation, STI-information, provtagning samt behandling p delegation,

smittspridning och uppfljning.
9. Utifrn bedmningen att det saknas exempel p lraktiviteter som speglar en tydlig progression
i programmets kurser:
Fr att uppn progression inom vetenskapsteoretisk- och metodologisk skolning schemalggs
examinationstillfllena av examensarbetena fr T3-studenterna ven fr studenterna i T1.
10. Utifrn bedmningen att det saknas exempel p examinationer som speglar en tydlig
progression i programmets kurser ges fljande kompletterande information:
4
475
rende 22 Bilaga 2
Fr barnmorskeexamen ska studenten visa frdjupad frmga att sjlvstndigt och i samverkan med
patienten planera och genomfra underskningar och behandlingar utifrn patientens behov och
frutsttningar.
Analysera bristerna och redovisa tgrder vidtagna fr att avhjlpa dem och drmed skra
mluppfyllelsen.
UKs bedmning: Mluppfyllelse: Bristande. Motivering: Av sjlvvrderingen framgr inte klart hur
lrostet skrar en hg mluppfyllelse avseende detta ml. Det saknas tydliga lrandeml som r
relaterade till olika lraktiviteter med koppling till relevanta examinationsformer med tydlig
progression. Detta gller speciellt fr det delml som avser att i samverkan med patienten planera och
genomfra underskningar och behandlingar utifrn patientens behov. Det framgr dock att
studenterna utifrn dagboksanteckningar i verksamhetsfrlagd utbildning (VFU) ska reflektera ver de
moment de utfr samt att diskussioner drefter sker i seminarieform. Hur mlet examineras framgr
inte. Vid intervjuerna framkom hur man fljer studenternas utveckling av sjlvstndighet ver tid
under VFU. Lrostets lrare besker studenterna regelbundet under VFU fr processinriktade samtal.
Sjlvvrderingen tillsammans med intervjuerna visar inte p ett tillfredsstllande stt hur lrostet
skerstller att studenterna nr detta ml. Sammantaget bedms mluppfyllelsen vara bristande.
Vr analys av vad den ptalade bristen bestr i: Vi har inte lyckats dokumentera mycket av det
som ingr i utbildningen fr att skerstlla hg mluppfyllelse. Vi behver frtydliga progressionen i
utbildningen avseende lrandeml, lraktiviteter och examinationer och hur dessa bygger p varandra
ver de tre terminerna. Vi behver infra fler examinationer, ex kliniska examinationer. Detta
utbildningsml anser vi bestr av tv delar; en mer teoretisk som inbegriper barnmorskans
frhllningsstt och en mer innehllsmssig aspekt: praktiska frdigheter. Vi har inte visat p dessa
bda delar i tillrckligt hg grad, dvs. hur studenterna trnar i att inta ett professionellt frhllningsstt
(vrderingsfrmga och frhllningsstt) fr att i samrd med patienten kunna genomfra
underskningar och behandlingar. Vi behver dessutom frtydliga och specificera hur studenterna
trnar och uppnr frdigheter och frmgor i de olika terminerna fr att visa p progression genom
utbildningen. Detta grs genom att visa p tydliga lrandeml kopplade till lraktiviteter och
examinationer.
tgrder:
1. Utbildningsplanen har reviderats enligt fljande:
2. Kursplaner och lrandeml har reviderats enligt fljande:
3. Utifrn att det bedms saknas tydliga lrandeml, (lraktiviteter med koppling till relevanta
examinationsformer) med tydlig progression ges fljande kompletterande information:
4. Utifrn att det bedms saknas// lraktiviteter med koppling till relevanta
examinationsformer med tydlig progression ges fljande kompletterande information:
5. Gllande delml som avser att i samverkan med patienten planera och genomfra
underskningar och behandlingar utifrn patientens behov ges fljande kompletterande
information:
5.1 Fljande lrandeml har lagts till fr att strka ovanstende delml:
5
476
rende 22 Bilaga 2
- visa frdjupade kunskaper om hur ett professionellt samtal kan fras (FHA026)
- administrera adekvat smrtlindring enligt kvinnans nskeml samt ha kunskap om nr expertis br
tillkallas (OVA083)
- planera (T1), leda och genomfra strukturerade amningsobservationer (T2, T3, VAE109)
-genomfra amningsvgledning/rdgivning i samband med graviditet, frlossning, eftervrd och
amning (T2, T3, VAE109)
- planera (T1, T2), leda och genomfra frldrautbildning (T3, VAE112)
- ge rd om samt bist med antikonception (VAE112)
- genomfra gynekologisk hlsokontroll (VAE112)
5.2 Ovanstende lrandeml relateras till fljande lraktiviteter:
Lgga in studieuppgifter, vningar och tentamensfrgor
5.3 Dessa lrandeml och lraktiviteter kopplas till fljande relevanta examinationsformer:
5.4 Progressionen har frtydligats genom att.
Beskriva lrandeml frn T1-T3 som bygger p varandra utifrn Solotaxonomin
6) Utifrn bedmningen att det inte framgr hur mlet examineras ges fljande kompletterande
information: Fr godknd kurs krvs att studenten ska bist (underska planera och genomfra
obstetrisk omvrdnad som ligger BMSK enligt kompetensbeskrivningen) 100 frlossningar under
handledning med kad sjlvstndighet som dokumenteras i dagboksblad, varav 50 frlsningar, 5
spiraler, planer och genomfra frldrautbildning.
Nedanstende lrandeml har lagts till i kursplanen fr klinisk examination av obstetriskt
handlggande fr normalfrlossning i T2 samt obstetriska operationer i komplicerad obstetrik i T3
Samt fljande lrandeml fr eftervrd; neonatal vrd och asfyxtrning/ex:
7) Att tre disputerade lrare framver ansvarar fr examinationerna av studenter inom hela
utbildningen och r en resurs fr handledare i klinisk verksamhet r en kvalitetshjning och
skerstllande av detta svl som vriga examensml. Frstrkningen av kompetensen r en viktig del
i de tgrder akademin nu vidtar fr att tgrda ptalade brister.
Sammanstllning av arbetet fram till 24 juni 2014/ Annica Engstrm
6
477
rende 22 Bilaga 2

grundniv (kandidat) 25 %, avancerad niv (magister och/eller master) 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman r anstlld 50 % och undervisar hela
denna anstllning p grundniv. Fr honom anges drfr 50 % i kolumnen Undervisning p grundniv. Sonny Boy Williamsson r timanstlld cirka 5 %
och undervisar hela denna anstllning p grundniv.
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat,
master, magister)
Anstllningens
inriktning
Anstllningens
omfattning
vid
lrostet
(% av
heltid)
Undervisning
motsvaran
de
grundniv
(kandidat)
inom
huvudom-
7
478
Undervisning
motsvarande
avancerad
niv (magister
och/eller
master) inom
huvudomrdet
(% av heltid)
Tid fr
forskning
vid
lrostet
(% av
heltid)
Namn
Kommentar
rende 22 Bilaga 2
rdet (%
av heltid)
Docent i
vrdvetenskap
Doktor i Reproduktiv
och perinatal
omvrdnad
Vrdvetenskap
Leg.
Barnmorska
Leg.
Barnmorska
100 %
90 %
Elisabet Hggstrm-Nordin
Vik 100 %
90 %
Marianne Velandia
Doktor i Reproduktiv
och perinatal
omvrdnad
Docent i
vrdvetenskap
Vrdvetenskap
Leg.
Barnmorska
Vik 100 %
90 %
Magdalena Mattebo
Vrdvetenskap
Leg.
Barnmorska
100 %
from maj
2012 tjl.
90 %
Kerstin Erlandsson
Vrdvetenskap

8
479
Delegerat
programansvar
Tidigare vikarie fr
Kerstin Erlandsson,
fast anstlld lektor
frn och med januari
2014.
Vikarie fr Kerstin
Erlandsson
Fr.o.m. maj 2012
tjnstledig 100% fr
tjnst som expert
midwife United
Nations Population
Found, (unfpa) i
Katmandu, Nepal
rende 22 Bilaga 2
9
480
rende 22 Bilaga 3
ARBETSMATERIAL 2014-06-24/rev. 2014-0828
Akademin fr Hlsa, Vrd och Vlfrd
Underlag fr analysoch tgrdsplan fr ifrgasatt barnmorskeexamina

Inom HVV har det tillsatts en arbetsgrupp fr att inom akademin hantera arbetet med tgrder fr att frsvara den ifrgasatta examensrtten gllande
Barnmorskeutbildningen. Arbetsgruppen bestr tillsvidare av:
-
Annica Engstrm, lektor och avdelningschef fr specialistutbildningarna vid HVV (arbetsgruppens ordfrande)
Elisabet Hggstrm Nordin, docent och program och mnesansvarig vid Barnmorskeprogrammet
Marianne Velandia, lektor och ingr i lrarlaget vid Barnmorskeprogrammet
Magdalena Mattebo, lektor och ingr (vikarie fr docent Kerstin Erlandsson) i lrarlaget vid Barnmorskeprogrammet
Per Andersson, lektor och utbildningsledare vid HVV
Lene Martin, professor, mnesansvarig vrdvetenskap (intern granskare nr det gller progressionen)
Nedan listas nyckeltgrder, en del pbrjade, andra under arbete nu och efter sommaren:
1) I juni pbrjades arbetet med att analysera behovet av att revidera utbildningsplanen, kursplaner med dess lrandeml och examinationsformer fr
Barnmorskeprogrammet utifrn arbetet med att strka de tv examensml som bedms ha bristande mluppfyllelse. Detta pbrjade arbete
beskrivs i bifogad mall.
2) Utbildningens samtliga kursplaner och studiehandledningar kommer att granskas utifrn hur vi kan strka lrandeml, lraktivitet och
examinationer (Constructive Alignment), skerstlla kunskapers bredd och djup samt progressionen genom hela utbildningen. Vi kommer att
anvnda examensmlsmatrisen som grund fr arbetet och utifrn detta arbete justeras ven utbildningsplanen om frndringsarbetet krver det.
1
481
rende 22 Bilaga 3
3) Gllande progressionen s kommer vi arbeta fr att alla kurser ska bygga p varandra gllande svl kunskapers bredd som djup och att
hgskolefrordningens kunskapsformer (kunskap och frstelse/frdighet och frmga/vrderingsfrmga och frhllningsstt/progression)
uppfylls och skerstlls genom lrandeml, lraktiviteter och examinationer. Inom detta arbete granskas ven studiehandledningarna. Exempel p
tgrd som kommer genomfras r infrandet av kliniska examinationer gllande bland annat obstetrisk operation. Arbetet innefattar ven
kvalitetsskring av bedmningsinstrument som anvnds inom klinisk utbildning. Ansvariga examinatorer r alltid lektorer, disputerade barnmorskor.
Fr att skerstlla progressionen medverkar mnesansvarig (vrdvetenskap) professor Lene Martin. Vi kommer ocks tillfrga ytterligare en extern
granskare.
4) Exempel p arbete som har genomfrts under augusti mnad r att tv kursplaner (termin 2) och tillhrande studiehandledningar fr klinisk
utbildning har justerats genom frtydligande av vilka lraktiviteter som ska ing samt att de tydligare har kopplats till svl lrandeml som
examinationer (detta arbete r inte noterat i den analysoch tgrdsplan som skickades in till UFO 4/8).
5) Att tre disputerade lrare framver ansvarar fr examinationerna av studenter inom hela utbildningen och r en resurs fr handledare i klinisk
verksamhet r en kvalitetshjning och skerstllande av examensmlen. Frstrkningen av kompetensen r en viktig del i de tgrder akademin nu
vidtar fr att tgrda ptalade brister.
6) Nedan visas arbetsgruppens tids- och arbetsplan fr arbetet med analysoch tgrdsplanen:
TIDS- och ARBETSPLAN
Datum
2014-05
2014-08-04
2014-08-04
2014-08-14,15
2014-08-18
Vad ska gras (nyckeltgrder)

Underlag fr analysoch
tgrdsplan
Examensmlsmatris
Arbetsgruppens tids- och arbetsplan
Underlag fr analys och tgrdsplan
in till UFO fr beredning till utskott
och nmnd
Genomgng av befintliga kursplaner
samt examensmatris avseende
lrandeml, lraktiviteter och
Hur ska det gras

Lst, diskuterat och analyserat
UK:s yttrande, upprttat en
examensmlsmatris
Samtliga 11 kursplaner och

studiehandledningar granskas fr
att identifiera de lrandeml vilka
2
482
Deadline
2014-08-04
2014-08-04
2014-08-28
rende 22 Bilaga 3
2014-08-19
2014-08-20
2014-08-28
2014-08-29
2014-08-29
2014-09-11
2014-09-06,07
2014-09-11
2014-09-15
2014-10-13 t.o.m. 2014-10-17
2014-10-17
2014-10-27
2014-10-27
2014-10-27
2014-11-10
2014-11-13
examinationsformer (exempel:
kliniska examinationer).
Utskottsmte beredning av analysoch tgrdsplan
Genomgng av befintliga kursplaner
samt examensmatris avseende
lrandeml, lraktiviteter och
examinationsformer (exempel:
kliniska examinationer).
Hela arbetsgruppen trffas,
avstmning och lgesrapport
Nmndmte beslut om analysoch tgrdsplan
Revidera och komplettera
kursplaner med tydligare
lrandeml & granska
utbildningsplanen
svarar mot de utbildningsml som

befunnits bristande.
Skapa underlag fr mittrapport till

fakultetsnmnden
Justeringar lgesrapport
Arbetsgruppen trffas, avstmning
och lgesrapport
Skapa underlag fr mittrapport till
fakultetsnmnden
Justeringar lgesrapport
Arbetsgruppen trffas, avstmning
och lgesrapport
Underlag fr lgesrapport in till UFO
fr beredning till utskott och nmnd
Justeringsarbete med tgrdsplan
Kursplaner som ska ndras skickas in
till kursplanegruppen
verfra text i UK:s mall
2014-10-27
verfra text i UK:s mall
2014-10-27
Arbeta med underlag fr slutrapport
2014-01-07?
Samtliga 11 kursplaner och

studiehandledningar granskas fr
att identifiera de lrandeml vilka
svarar mot de utbildningsml som
befunnits bristande.
Lsa och komplettera med mer

specifika lrandeml och
lraktiviteter fr att tydliggra
utbildningsml 1 och 5.
3
483
rende 22 Bilaga 3
2014-11-19
2014-11-20 och 21
2014-12-01 t.o.m. 2014-12-05
2014-12-11
2015-01-XX (7?)
2015-01-xx
2015-01-xx
2015-xx-xx
2015-xx-xx
2015-04-28/29
Utskottsmte- beredning av
lgesrapport
Kursplanegruppen faststller nya
kursplaner
Justeringsarbete med tgrdsplan
Nmndmte beslut om
lgesrapport
Underlag fr slutrapport, liktydig
med analysoch tgrdsredovisning
in till UFO fr beredning till utskott
och nmnd
Utskottsmte beredning av
slutrapport
Nmndmte beslut om
slutrapport
Rektor fattar beslut om inlmnande
av analysoch tgrdsredovisning
till UK. Akademichef fredrar
beslut fr rektor. Sakkunnig frn
akademin kan v b delta p mtet.
UFO deltar regelmssigt p mtet.
Slutversion av analysoch
tgrdsplan in till UFO som via
registrator senast -delger UK analysoch
tgrdsredovisningen
Arbeta med underlag fr slutrapport
2014-01-07?
En frsta skiss p tgrdspaketet och hur det svarar p vr analys av de brister UK funnit bifogas. Fr enkelhetens skull r skissen skriven direkt i den mall
som UK lgger oss att anvnda.
Vsters den 24/6 2014, reviderad 28/8 2014
/ Annica Engstrm fr arbetsgruppen
4
484
rende 23 Bilaga 1
Sammantrde: FN #4
rende MDH 2.1.4-420/14
2014-09-11
BeslutsPM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Anskan om examenstillstnd fr mneslrarexamen i
teknik fr rskurs 7-9 och gymnasiet
Bakgrund
Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har
inkommit med anskningshandlingar fr att anska om
examenstillstnd fr mneslrarexamen i teknik fr r 7-9 och
gymnasiet.
UKK har ftt som uppdrag i verksamhetsml, uppdrag och budget
2014 att anska om examensrtt fr inriktning teknik i
mneslrarutbildning.
Enligt rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-32/12, den 25 februari
2014) har rektor att anska om examensrtt. Fakultetsnmndens roll
utifrn gllande arbetsordning r att yttra sig om kvaliteten i
utbildningen.
Sista datum fr att inlmna anskan till Universitetskanslersmbetet
fr att kunna starta utbildning hstterminen 2015 r den 15 oktober
2014.
Problemanalys
Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation (UKK) nskar anska
om examenstillstnd fr mneslrarexamen i teknik fr r 7-9 och
gymnasiet. Universitetskanslersmbetet prvar hgskolors anskningar om
examenstillstnd. Fakultetsnmnden har mjlighet att till rektor lmna
yttrande om utbildningens kvalitet utifrn anskningshandlingarna.
Faktasammanstllning
Underlag i rendet utgrs av de handlingar som ingr i anskan.
Anskan har skrivits fram av Tor Nilsson UKK som haft hjlp av Susanne
Engstrm UKK, Anna-Karin Fornberg UKK, Anders Hellstrm IDT och
Britt-Marie Israelsson EST. Det finns en intern lsgrupp som bestr av
Anders Garpelin UKK, Therese Weln UKK, Annika Bjrklund IDT och Eva
Thorin EST.
485
1 (3)
rende 23 Bilaga 1
Anskan har drutver granskats externt av Lena Gumaelius

(Avdelningschef institutionen fr lrande, Vice skolchef School of
Education and Communication in Engineering sciences) KTH.
Granskningsfrfarandet avser granskning av kursplaner, lrarresurs,
examensmatris och sjlva anskan. Granskaren har dels kommenterat varje
dokument fr sig dels sammanfattat granskningen. I denna
sammanfattning framstlls synpunkter under rubrikerna; Svagheter,
Styrkor, Frslag till frstrkning och Frgor. Anskan ges ocks ett samlat
omdme dr granskaren gr bedmningen att anskan till
Universitetskanslersmbetet har goda frutsttningar att komma vl ut.
Akademin har beaktat de frgor, synpunkter och rekommendationer som
lyfts i den externa granskningen.
Utskottet fr grundutbildning och utbildning p avancerad niv har
behandlat rendet vid sitt mte den 20 augusti 2014 och lmnade fljande
synpunkter:
P s. 23-24 str det om innehll i termin 3 och 4 angende estetiskt
lrande och det beskrivs som viktigt men i kursplanerna finns inget
lrandeml om estiska lrprocesser. Hur ska detta g till i
praktiken?
Synpunkt frn studentrepresentanterna r att studenterna vill ha
mer mnesdidaktik innan de gr ut p sin frsta praktik
Beskriver antalet anstllda p s 1, lite frvirrande blanda begreppen
med antal och rsarbetskrafter.
k 7-9 s 7 figuren fattas om kvalitetsarbetet.
Konkretisera mnesvetenskaplig forskning p s 12 hur bidrar den
till forskningsbasen?
Design research methology beskrivs p s 10 och det behvs
tydliggras beskrivningen av detta d det kopplar till ett liknande
begrepp inom design.
S 15 internationalisering hur lyfts internationalisering i litteratur
och kursplaner och varfr r det viktigt?
Examensmatrisen har tomma sidor kolla upp detta.
I lrartabellen finns det med en visstidsanstlld som inte har en
lraranstllning, postdoctor ska detta tas med?
Motivet till anskan, skriv mer om MDH s vision med att ha en
teknikutbildning! Skulle lyfta anskan mer.
Kursplanerna gllande teknikkurserna har oerhrt mnga
lrandeml, r det rimligt med s mnga lrandeml? Skulle kunna
se ver antalet och framfralltkopplat till frsta mlet i
hgskolefrordningen.
Lrandeml i teknikkurs 1: hr str det behrska vilket upplevs som
ett hgt krav i den frsta kursen.
Akademin har fr anskan tagit del av och beaktat ovan framfrda
synpunkter frn utskottet
486
2 (3)
rende 23 Bilaga 1
3 (3)
Beredningens rekommendation:
Arbetet med att frdigstlla anskan pgr nnu men utifrn
utskottets synpunkter som tagits till vara av arbetsgruppen och
utifrn att den externa granskaren i huvudsak stller sig positiv till
kvalitn i anskan, br fakultetsnmnden besluta att rekommendera
rektor att skicka in anskan.
487
rende 23 Bilaga 2
Sammanstllning efter igenomlsningen MDH

Bra anskan, det kommer att g bra
Svagheter:
Lrarinsatser p teknik finns det ngon som ansvarar fr teknikmnet p
lrarutbildningen?
Den lrartid som r avsatt knns mycket liten.
Programrd utan extern representation hur fr ni nya intryck, vem ger kritik?
Sjlvstndigt arbete bara fr gy? - OK
Betyg endast g, mjligen VG br de inte flja systemet i skolan(dvs A-F) - freg med
gott exempel efter vad de ska praktisera? Betygskriterier saknas + att ven om de ges i
annat dokument s r det mnga moment som inte bedms. Gr emot vad som gller fr
ungdomsskolan.
Br st vilka mnen som kan utgra mne 3. Nu r det lite vagt.
Kurserna lite teknikdidaktik betyg, bedmning t.ex.
Str i en del texter att det ingr didaktiska moment, men str oftast inte i syftestexten,
oklart om didaktiken ligger insprngt i teknikkurserna, eller om det finns enskilda
kurser fr detta. Om inte, br pongen teknik vara fler? Om teknikdidaktiken ligger
utanfr br dessa kursplaner skickas med anskan.
Progression inom UVK skert bra, men inom teknik..
Hur tnker man sig samarbete i teknik/teknikdidaktik, hur skerhetsstller man att
studenterna fr en didaktisk syn p tekniken genom fltstudier vem ansvarar fr
detta?
Kurser rubrik stmmer inte alltid verens med innehll.
Examensmatris bra, skulle kunna tnka sig att gra en liknande fr teknikinnehllet
det r ju dr ni mste visa..
Styrkor:
En stor lrarutbildning, med erfarenhet kring organisation av VFU, UVK m.m.
Finns disputerad/disputerade lrare inom teknikdidaktik
Finns erfarenhet kring att samlsa med andra program?
Frslag till frstrkning..
Vision lrarutbildning vart vill ni
Examinationsformer beskriv
Unik lrarutbildning MDH? Estetiska former i undervisning och examination?
IKT vad vill ni med det? Knns inte som ni lever som ni lr.
488
rende 23 Bilaga 2
MDH skulle precis som KTH kunna ge kombinationsutbildning.

Kan man visa p speciell satsning inom teknikdidaktik samarbeten med industri-skolauniversitet?
Frgor:
Endast 10 studenter dvs 20 totalt?
Hur fr ni det att g runt? Strre ambition!
489
rende 23 Bilaga 3
Anskan om examenstillstnd fr
mneslrarexamen med inriktning mot
arbete i grundskolans rskurs 7-9
undervisningsmne teknik
490
rende 23 Bilaga 3
Innehll
Disposition av anskan .................................................................................................................................. 3
Del 1 Lrarutbildningen vid Mlardalens hgskola ..................................................................................... 4
1.
2.
3.
4.
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
Organisation och ansvar ............................................................................................................... 5

Kvalitetsarbete ............................................................................................................................... 8
Undervisning och examination .................................................................................................... 9
Utbildningsmilj fr lrarutbildningen ..................................................................................... 10
Forskningsbas .............................................................................................................................. 10
Pbyggnadsutbildning p avancerad niv och utbildning p forskarniv ........................... 14
Internationalisering ................................................................................................................ 15
Std till studenter och lrare .................................................................................................. 16
Samverkan med det omgivande samhllet ............................................................................ 17
Digital kompetens ................................................................................................................... 18
Hllbar utveckling, jmlikhet och jmstlldhet .................................................................... 19
Del 2 mneslrarprogram med inriktning mot grundskolans rskurs 7-9 .............................................. 21

1.
2.
3.
4.
5.
Ml, innehll och struktur .......................................................................................................... 21

Progression, undervisning och examination ............................................................................. 25
Lrarresurser ............................................................................................................................... 29
Skring av examensml .............................................................................................................. 29
Fortsatt utvecklingsarbete .......................................................................................................... 31
491
rende 23 Bilaga 3
Disposition av anskan
Freliggande dokument utgr huvuddokument i anskningshandlingarna. Huvuddokumentet r
uppdelat i tv vergripande delar som bitvis samspelar med varandra. Del 1 syftar huvudsakligen till
att ge en allmn beskrivning av fr anskan relevanta omrden p hgskole- och akademivergripande
niv, medan del 2 tar sikte p att beskriva motsvarande omrden fr just mneslrarprogrammet. I
denna anskan r mnet matematik, som hgskolan redan har examenstillstnd fr, studentens frsta
mne och teknik skrivs fram som ett kombinationsmne (mne 2). Fr inriktningen mot undervisning
i grundskolans rskurs 7-9 dr tre mnen ska ing i examen hller hgskolan det tredje mnet ppet i
denna anskan fr att undvika att behva beskriva samtliga mjliga kombinationer, t.ex. engelska och
samhllskunskap r i dagslget mjliga mnen i utbildningen.
Aspekterna lrarresurs och utbildningsmilj r nrliggande och den samlade lrarresursen
beskrivs dels i lrarresurstabellen, dels i lpande text i huvuddokumentet (framfrallt i avsnittet om
utbildningsmilj fr lrarutbildningen i del 1 samt i avsnittet om lrarresurser i del 2).
Utbildningsmiljn redovisas huvudsakligen med samma rubrik (utbildningsmilj fr
lrarutbildningen) i del 1 och organisationen fr verksamhetsfrlagd utbildning beskrivs i avsnittet
som berr verksamhetsfrlagd utbildning och fltstudier (under progression, undervisning och
examination i del 2) medan forskningsbas, ntverk och samarbeten med nrliggande utbildningar med
mera bland annat beskrivs i avsnitt under utbildningsmilj fr lrarutbildningen i del 1 (exempelvis
avsnitten om bde den didaktiska och mnesvetenskapliga forskningen, internationalisering samt
samverkan med det omgivande samhllet).
Styrdokument i form av utbildningsplan och kursplaner terfinns bland bilagorna. Utbildningens
ml, innehll och struktur beskrivs i lpande text i avsnitt med motsvarande rubriker i del 2. Hr
framgr ven mer detaljerat hur undervisning, kurslitteratur och examination samt
progression skrar forskningsoch professionsanknytning.
ven skring av examensmlen och skring av utbildningens kvalitet r nrliggande
aspekter. Stommen fr skring av utbildningens kvalitet beskrivs genom de inledande avsnitten i del 1
medan skring av examensmlen framfrallt framgr i avsnittet med samma namn i del 2. Flera av
bilagorna syftar till att tydliggra den lpande texten som berr dessa aspekter, exempelvis
examensmatrisen och styrdokument fr kurs- och utbildningsplaner.
Infrastruktur beskrivs huvudsakligen i del 1, srskilt i avsnitten om std till studenter och lrare
samt om digital kompetens.
492
rende 23 Bilaga 3
Del 1 Lrarutbildningen vid Mlardalens hgskola

Mlardalens hgskola (MDH) r en av Sveriges strsta hgskolor med ca 13 500 studenter
(motsvarande ca 7 400 helrsstudenter r 2013). P senare r har i genomsnitt drygt 1 500 examina
utfrdats rligen. Antalet anstllda p hgskolan r 860 personer (rsarbetskrafter) av vilka 450 r
lrare. r 2013 var hgskolans omsttning 845 miljoner kronor och andelen forskning och utbildning
p forskarniv utgjorde 26 procent.
Hgskolan har centralt belgna campus i Eskilstuna och Vsters. P vardera orten finns expeditioner
i form av studenttorg (infocenter), hgskolebibliotek, grupprum, lrosalar, strre frelsningssalar,
datorsalar, studenthlsa, restaurang, caf och krhus. I nra anslutning till respektive campus ligger
studentbostder. Hgskolan har bostadsgaranti fr inflyttande studenter och lsret 2012/2013 blev
MDH:s campusstder Eskilstuna och Vsters utsedda till rets studentstder av Sveriges frenade
studentkrer (SFS). Fr att studenter och anstllda ska kunna resa mellan Eskilstuna och Vsters
finns fria bussresor med platsgaranti till cirka 10 avgngar varje vardag frn respektive campusort.
Hgskolan erbjuder forskningsbaserade utbildningar p grundoch avancerad niv inom fyra
prioriterade utbildningsomrden: ekonomiutbildningar, hlsa- och vlfrdsutbildningar,
lrarutbildningar och teknikutbildningar. Den vetenskapliga kvaliteten i utbildningarna garanteras
genom relevant forskning inom hgskolans sex etablerade forskningsinriktningar: 1) hlsa och vlfrd;
2) inbyggda system; 3) industriell ekonomi och organisation 4) innovation och produktrealisering; 5)
framtidens energi; 6) utbildningsvetenskap och matematik. Inom varje inriktning finns ett eller flera
Under 2013 utgjorde det prioriterade utbildningsomrdet lrarutbildningar 13 procent av hgskolans
utbildningsvolym och utgr en viktig del av hgskolans verksamhet och har stor betydelse fr dess
nromrde, en region med en halv miljon invnare. Andelen av utbildningsvolymen kommer att ka
d lrarprogrammen r under uppbyggnad.
Nr hgskolan bildades 1977 infrlivades den frskollrarutbildning som sedan 1963 bedrivits vid
Frskoleseminariet i Vsters. r 1998 erhll hgskolan rtt att utfrda grundskollrarexamen fr k
4-9 samt gymnasielrarexamen. Genom 2001 rs examensordning kunde hgskolan erbjuda
lrarutbildning med inriktning mot verksamhet i frskola, frskoleklass, grundskolans tidigare r,
grundskolans senare r och gymnasieskolan.
Med 2011 rs examensordning har hgskolan tillstnd att utfrda frskollrarexamen,
grundlrarexamen med inriktning mot arbete i frskoleklass och grundskolans rskurs 1-3,
grundlrarexamen med inriktning mot arbete mot grundskolans rskurs 4-6, mneslrarexamen med
inriktning mot arbete i grundskolans rskurs 7-9 samt mneslrarexamen med inriktning mot arbete i
gymnasieskolan. Utver lrarprogrammen erbjuder hgskolan ett flertal program p avancerad niv
inom det utbildningsvetenskapliga omrdet: specialpedagogprogrammet, speciallrarprogrammet (tre
specialiseringar: matematikutveckling; sprk-, skriv- och lsutveckling; utvecklingsstrning),
mastersprogram i didaktik och rektorsprogrammet (f.n. i samarbete med Hgskolan Dalarna och
rebro universitet, en ny anskan i samarbete med Hgskolan Dalarna och Linkpings universitet har
snts till Skolverket). Dessutom bedriver hgskolan utbildning p forskarniv inom
forskarutbildningsmnet didaktik.
493
rende 23 Bilaga 3
1.
Organisation och ansvar
Figur 1. Organisationsschema Mlardalens hgskola.
Hgskolestyrelsen har det yttersta ansvaret fr att hgskolan fullgr sina uppgifter och rektor
ansvarar nrmast under styrelsen fr ledningen av verksamheten. Efter frslag frn akademi och
fakultetsnmnd avseende drifts- och utvecklingsuppdrag beslutar rektor om frdelning av utbildningsoch forskningsmedel. Fakultetsnmnden har det vergripande ansvaret fr planering, styrning och
kvalitetsskring av forskning och utbildning.
Fakultetsnmnden har tre utskott, ett fr forskning, ett fr forskarutbildning och ett fr
grundutbildning. I utskottet fr grundutbildning fljs kvaliteten i utbildningar genom att
utvrderingar fljs upp och student- och branschsynpunkter diskuteras. Omvrldsbevakning och
konsekvensanalyser genomfrs och leder till utvecklande av framtidsstrategier. Utskottet utgr ven
en mtesplats fr strategiska diskussioner mellan fakultetsnmnden och akademierna som ansvarar
fr att bedriva utbildningar. Utskottet fungerar som styrgrupp fr utredningar och utvrderingar av
huvudomrden, examina och program som fakultetsnmnden beslutar om. Utskottet har ansvar fr
det frberedelse- och efterarbete som r kopplat till Universitetskanslersmbetets
kvalitetsgranskningar.
Verksamheten vid hgskolan r organiserad i fyra mnesvergripande akademier som leds av varsin
akademichef. Av rektors delegationsordning framgr akademichefernas ansvar och befogenheter inom
sina respektive ansvarsomrden. Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation (UKK) r
vrdakademi fr lrarutbildningen, vilket innebr att akademichefen har ett operativt ansvar fr att
utbildningen genomfrs med god kvalitet. Akademin r fr tillfllet organiserad i sju avdelningar
baserade p mnesomrden som leds av varsin avdelningschef som planerar och bemannar kurserna
samt har det pedagogiska ansvaret. Drutver finns en administrativ avdelning med ansvar fr
akademins administration under ledning av en administrativ chef. Avdelningen utgr ett std t svl
akademins samtliga verksamheter som studenter. Vidare finns vid akademin utbildningsledare med
uppgift att vara kontaktperson mellan akademi, fakultetsnmnd och studenter och som ansvarar fr
494
rende 23 Bilaga 3
utveckling och uppfljning av utbildningen p akademiniv. Vid akademi UKK finns ett
grundutbildningsrd dr frgor av genomfrandekaraktr behandlas.
Alla program (examen) har dels en programsamordnare, dels en programansvarig (vanligen professor
i mnet/omrdet). Centrala uppgifter fr programansvarig och programsamordnare r att genomfra
programutvrdering och utifrn utvrderingsresultat kvalitetsskra och utveckla programmet samt att
tillse att programmet uppfyller mlen fr programmet/examen. Programansvarig och
programsamordnare leder respektive sammankallar programrd, dr studentrepresentant ingr. I
programrdet fr mneslrarprogrammet ingr ven representanter frn de olika
undervisningsmnena.
Fr lrarprogrammen generellt vid MDH pgr fr nrvarande ett arbete med att till varje program
knyta ett branschrd som ska ledas av programansvarig. Branschrden kommer att best av
ledamter frn regionens kommuner samt interna kvalitetsskrande funktioner vid MDH. De externa
representanterna planeras vara verksamhetschefer frn Eskilstuna och Vsters kommun samt frn
Sdermanlands och Vstmanlands ln. ven studentrepresentanter kommer att ing i branschrden.
Branschrdens uppgift r att fungera som informations- och kontaktorgan mellan hgskolan och
arbetsliv och bidra till att samverkan med regionen utvecklas. Genom branschrden kan akademin f
synpunkter p utbildningarna samt samverka kring verksamhetsfrlagd utbildning.
Akademins forskningsrd ansvarar bland annat fr kvalitetsskring av forskningsbasen i
lrarutbildningarna och leds av forskningsledaren fr utbildningsvetenskap och matematik.
Forskningsrdets ledamter utgrs av de vetenskapliga ledarna, forskningssamordnare samt
doktorandrepresentant. Forskningsledaren leder och samordnar akademins forskningsverksamhet
inom omrdet utbildningsvetenskap, och akademin har ven en samordnare fr forskarutbildningen i
didaktik.
Figur 2. Kommunikationsflde vid Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation. APT r frkortning fr arbetsplatstrff
och LSG r frkortning fr lokal samverkansgrupp.
495
rende 23 Bilaga 3
Kurserna inom undervisningsmnet teknik kommer att genomfras i samarbete mellan

lrarprogrammens vrdakademi, UKK, och de tv akademierna vid hgskolan som bedriver
teknikutbildningar, Akademin fr innovation, design och teknik (IDT) och Akademin fr ekonomi,
samhlle och teknik (EST). Vid IDT bedrivs utbildning inom omrdena datavetenskap, elektronik och
produktoch processutveckling och vid EST inom omrdena energiteknik och byggnadsteknik.
Representanter frn undervisningsmnet teknik kommer att finnas i programrdet fr
mneslrarprogrammet. Motsvarande organisation, som den fr teknik freslagna, finns fr
undervisningsmnet samhllskunskap i mneslrarprogrammet dr akademierna EST och HVV
(Akademin fr hlsa, vrd och vlfrd) r de som genomfr kurserna inom samhllskunskap.
Inom de tv akademier som bedriver teknikutbildningar vid hgskolan finns en omfattande
forskningsverksamhet inom de etablerade forskningsinriktningarna inbyggda system, innovation och
produktrealisering samt framtidens energi, se mer under avsnittet mnesvetenskaplig forskning
(4.1.2).
Hgskolan lgger stark vikt vid studentmedverkan, och studenterna har inte bara rtt att utva
inflytande ver utbildningen utan ges ven mjlighet att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla
utbildningen. Mlardalens studentkr r hgskolans formella samarbetspart nr det gller
studentsamverkan och den som utser representanter i hgskolans olika organ. Fr lrarutbildningen
finns en linjefrening, Alla Lrarstuderandes Frening (ALF). I utvrderande och framtblickande
syfte kallas ordfrande fr linjefreningen till kontinuerliga mten med utbildningsledare och
respektive programsamordnare och studievgledare.
Hgskolestyrelsen och rektor har faststllt rutiner fr det organisatoriska studentinflytandet.
Studentkren ges enligt rutinerna rtt att delta i beredande och beslutande organ. Hgskolan har
ingtt avtal med Mlardalens studentkr dr bland annat hanteringen av studentinflytandet regleras
nrmare.
Vid hgskolan finns en tjnst som studentombudsman, vars uppdrag bland annat r att ta emot och
hantera studenters och doktoranders synpunkter p hgskolans verksamhet. I Hgskoleverkets
rapport Tillsynsbesk vid Mlardalens hgskola 2011 (2012:14 R) vlkomnar verket inrttandet av
studentombudsman och ser positivt p hgskolans arbete med studentrepresentation. Under
september 2013 utkade hgskolan uppdraget genom att ocks finansiera en tjnst p studentkren
med uppdrag att skerstlla studentrepresentation i hgskolans beslutande och beredande organ.
496
rende 23 Bilaga 3
2.
Kvalitetsarbete
Hgskolans kvalitetsarbete framgr p vergripande niv i hgskolans Forsknings- och

utbildningsstrategi 20132016. Enligt strategin r det avgrande stllningstagandet att
krnverksamheten utbildning och forskning ska vara av vrde och nytta fr individ och samhlle.
Hur detta ska uppns konkretiseras nrmare i hgskolans Omrdesstrategi fr kvalitet i forskning
och utbildning vilken ska ligga till grund fr de organisatoriska enheternas verksamhetsplanering och
uppfljning. P s vis blir kvalitetsarbetet dels integrerat med hgskolans
verksamhetsplaneringsprocess och verksamhetsutveckling, dels en angelgenhet fr alla medarbetare.
Figur 3. Schematisk bild ver frhllandet mellan styrdokument och verksamhetsplaner vid Mlardalens hgskola.
Vidare framgr av omrdesstrategin att fakultetsnmnden har det vergripande ansvaret fr kvaliteten
i hgskolans forskning och utbildning. I fakultetsnmndens kvalitetsansvar fr utbildning ingr bl.a.
kvalitetsskring av huvudomrden, examina och utbildningsprogram. Innan beslut fattas om
inrttande av utbildningsprogram, huvudomrden och examen hmtas synpunkter av sakkunniga frn
annat lroste och frn branschen. Fakultetsnmnden initierar ven terkommande utvrderingar av
befintliga utbildningsprogram, huvudomrden och examina. Akademierna ansvarar fr genomfrande
och analys av de lpande programutvrderingarna samt att tillse att tgrdsplan tas fram och
genomfrs. De krav som gller utformning, inrttande och faststllande av kursplaner och
utbildningsplaner freskrivs svl i hgskolefrordningen som i lokala styrdokument1. Applicerat p
lrarutbildningen betyder detta att ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete med planering,
utfrande, uppfljning och tgrder bedrivs utifrn de ml och krav som gller. I det arbetet
medverkar frutom fakultetsnmnd ven externa sakkunniga, akademins lrare, vrig personal samt
studenter fortlpande.
Styrdokument fr utbildningsprogram och Styrdokument fr kursplanearbete. Se Bilagor: vriga bilagor
497
rende 23 Bilaga 3
Akademierna har utifrn sina anvisningar fr kursplaner, samt tillhrande dokument, rutiner fr
kvalitetsskringsarbetet avseende svl nya som befintliga kurser. Akademichef fr respektive akademi
har ansvaret fr kvalitetsskring av kurser.2 Avdelningscheferna har ansvar fr att kursutvrderingar
genomfrs, analyseras och fljs upp och att tgrder vidtas.
Kursvrderingar och programutvrderingar utgr hrnstenar i kvalitetsarbetet, dels som ett
instrument fr att identifiera starka och svaga sidor fr att anvndas i den fortsatta kurs- och
programutvecklingen, dels som ett tillflle fr studenten att reflektera ver sin egen utbildning. Efter
varje genomfrd kurs grs en kursvrdering genom ett webbaserat kursvrderingssystem. Resultatet
av kursvrderingen analyseras och utifrn denna analys planeras tgrder. terkoppling sker till
berrda parter. I en uppfljning av rektorsbeslutet om att infra det hgskolegemensamma
kursvrderingssystemet (MDH 2.1.1-333/10, rapport 2012-05-03) framkommer att i stort sett samtliga
kurser p grundniv och avancerad niv utvrderas via webbverktyget. Enligt Hgskoleverkets rapport
Tillsynsbesk vid Mlardalens hgskola 2011 (2012:14 R, sidan 19) visade verkets kontroll att
kursvrderingar genomfrdes och sammanstlldes i samtliga kontrollerade fall. Kurser utvrderas
ven genom muntliga/skriftliga s.k. mittkursutvrderingar och avslutande utvrderingar.
P Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation (UKK) med ansvar fr lrarutbildning
genomfr programsamordnare de lpande programutvrderingarna, i vilka innehll, mluppfyllelse
och genomstrmning r viktiga parametrar. Resultat och planering fr fortsatt programutveckling
fredras fr akademirdet, i frekommande fall akademirden, efter beredning i programrdet och
terkopplas till fakultetsnmnden.
3.
Undervisning och examination
Lrarstudenter vid hgskolan mter under sin utbildning olika former fr undervisning och
examination. Pedagogiska metoder och arbetsstt vljs mot bakgrund av kursinnehll, niv och mne.
Frelsningar och seminarier r vanligt frekommande inom den utbildningsvetenskapliga krnan och
mnesstudierna. ven verksamhetsfrlagd utbildning, fltstudier, tillmpningsvningar, studiebesk
och utvecklingsarbeten frekommer svl som sjlvstndiga arbeten.
Kvalitetsskringen av examinationsprocessen kommer till uttryck i hgskolans styrdokument Regler
och anvisningar fr examinationsrenden p grundniv och avancerad niv vid Mlardalens
hgskola3. Dokumentet faststller lokala regler och anvisningar avseende examination p grundniv
och avancerad niv. I dokumentet finns formulerat de krav som ska tillmpas vid alla former av
examination. P s stt garanteras studenterna en rttssker examination. Av dokumentet framgr de
examinationsmoment som tillmpas vid hgskolan liksom frgor om rttsskerhet, rtten att
genomfra prov, betyg, examinator, krav vid examination, hantering av fusk och strande vid
examination samt kursplan och studiehandledning och deras inbrdes relation. Akademichef beslutar
om examinator fr kurs och examinator har ansvaret att kvalitetsskra examinationen i kurs. Mer
detaljerad beskrivning av formerna fr undervisning och examination inom mneslrarprogrammet
utvecklas i del 2.
Beslut avseende reviderad rutin fr arbetet med kursplaner inom akademin UKK (Dnr 1.1.1-238/11.) Se Bilagor: vriga bilagor
Regler och anvisningar fr examinationsrenden p grundniv och avancerad niv vid Mlardalens hgskola (MDH 2.1
275/12 rev. 25 mars 2013) Se Bilagor: vriga bilagor
2
3
498
rende 23 Bilaga 3
Examinationen r dels ett uttryck fr hgskolans befogenhet att fatta beslut om betyg, dels ett led i
studenternas lrandeprocess. Examinationen utformas utifrn de krav och lrandeml som stlls i
kursplanen och formerna fr examination anges i respektive kursplan. I kursplanerna finns hnvisning
till kursens studiehandledning dr examinationen p kursen beskrivs mer i detalj vad gller
genomfrande och bedmningskriterier fr de olika betygsgraderna.4 Genom hnvisningen i
kursplanen till studiehandledningen blir ocks denna ett juridiskt bindande dokument.
4.
Utbildningsmilj fr lrarutbildningen
Lrarutbildningen vid Mlardalens hgskola (frskollrarprogrammet, grundlrarprogrammet F-3,

grundlrarprogrammet 4-6, mneslrarprogrammet 7-9, mneslrarprogrammet gymnasieskolan)
knnetecknas av att den r en forskningsbaserad professionsutbildning. Den mnes- och
utbildningsvetenskapliga forskning som idag bedrivs vid hgskolan utvecklas kontinuerligt och har
koppling till omrden av grundlggande betydelse fr lrares utbildning och yrkesverksamhet. Den
utbildningsvetenskapliga krnan, mnet och mnesdidaktiken svl som det praktiskt pedagogiska
arbetet finns ven p olika stt med som fokus i de pbyggnadsprogram som ges p avancerad niv och
i den forskarutbildning som bedrivs inom omrdet didaktik. I detta kapitel belyses ven fljande
viktiga delar i studenternas utbildningsmilj: internationalisering, std till studenter och lrare, IT,
samverkan med det omgivande samhllet, hllbar utveckling samt jmlikhet och jmstlldhet.
4.1 Forskningsbas
Lrarutbildningen vid Mlardalens hgskola bedrivs i en forskande milj inom omrden betydelsefulla
fr lrarutbildningen. I hgskolans forskningsoch utbildningsstrategi (2013-2016) framgr att
Utbildningsvetenskap r en av hgskolans sex etablerade forskningsinriktningar fr vilken en central
uppgift r att utgra forskningsbas fr lrarutbildningen. De tre etablerade forskningsinriktningarna
Framtidens energi, Inbyggda system samt Innovation och produktrealisering ska skerstlla
forskningsbasen fr olika teknikmnen samt utbildningsprogram och kurser inom teknik. Inom den
etablerade forskningsinriktningen Utbildningsvetenskap finns fyra forskningsmiljer Barn och unga i
skola och samhlle; Matematik, naturvetenskap och teknik med mnenas didaktik; Sprk- och
litteraturvetenskap samt mnenas didaktik; Samhlle, interkulturalitet, ledarskap och utvrdering.
Var och en av de fyra forskningsmiljerna bestr av olika forskargrupper som sinsemellan samarbetar.
Vid akademi UKK finns ett forskningsrd fr utbildningsvetenskap som har ansvar fr kvalitetsskring
av forskningsbasen i samtliga lrarutbildningar. Forskningsrdet och forskningsverksamheten inom
omrdet utbildningsvetenskap leds av akademins forskningsledare. Forskningsledaren har
regelbunden kontakt med forskningsledare vid vriga akademier. Handledare frn miljerna och
forskargrupperna inom utbildningsvetenskap utgr handledarkollegiet fr forskarutbildningen i
didaktik. Akademins samordnare fr forskarutbildning koordinerar forskarutbildningen i didaktik. De
forskare/forskarstuderande som ingr i miljerna bedriver anslags- och externfinansierad forskning;
organiserar/deltar i seminarieverksamhet och nationella/internationella konferenser; publicerar sig i
nationella/internationella tidskrifter, akademiska bcker och rapporter. De ingr ocks i
nationella/internationella samarbeten (se 4.1.1 fr exempel frn NT-didaktik). Fr att skerstlla
forskningsbasen och introducera lrarstudenterna till forskning som bedrivs inom den etablerade
forskningsinriktningen utbildningsvetenskap r ett principbeslut vid akademi UKK att samtliga
forskare ska undervisa minst 20 % av heltid.
Exempel p studiehandledning. Bilagor: vriga bilagor
499
10
rende 23 Bilaga 3
LSANVISNING: Eftersom anskan syftar till att erhlla tillstnd fr ytterligare ett
undervisningsmne inom ramen fr mneslrarexamen vid sidan av de mnen som MDH redan har
tillstnd att utfrda examen i, beskrivs frst den forskningsmilj dr den NT-didaktiska
forskningsgruppen ingr och drefter frdjupas beskrivningen av den teknikdidaktiska forskningen
som fr nrvarande bedrivs. Dremot beskrivs inte den mnesdidaktiska forskning som bedrivs inom
ramen fr redan befintligt examenstillstnd, exempelvis svenskmnets didaktik. Av samma anledning
beskrivs heller inte den didaktiska forskning som bedrivs fr att forskningsbasera de kurser inom den
utbildningsvetenskapliga krnan som ingr i programmet. Avsnittet avslutas med en beskrivning av
den mnesforskning som bedrivs inom teknik.
4.1.1 Utbildningsvetenskap Matematik, naturvetenskap och teknik med mnenas

didaktik
I forskningsmiljn Matematik, naturvetenskap och teknik med mnenas didaktik (MNT) bedrivs
mnesdidaktisk forskning som r teoretiskt frankrad och har en tydlig relevans fr skolpraktiken och
samtliga lrarprogram. Miljn anvnder sig av och bidrar till teoribyggen frn skilda omrden ssom
pedagogik, sociologi och psykologi men strvar alltid efter att fokusera lrande av och inom
matematik, teknik och de naturorienterande mnena. Studier av och forskningsbaserade
utvecklingsprojekt i klassrummet utgr ett central fokus. Kombinerade forskningsoch
utvecklingsprojekt sker i nra samarbete med huvudmn och teoretiseras frn ett mnesdidaktiskt
"design research methodology" perspektiv. Flera forskare i miljn studerar lrarutbildning och
kompetensutveckling av och tillsammans med lrare. Av de 16 doktoranderna som finns i
forskningsmiljn finansieras tolv antingen genom forskarskolor (kommunlicentiander) eller p annat
stt av respektive kommunal arbetsgivare. Ett exempel p det senare r forskningsoch
forskningsbaserade utvecklingsprojektet Rkna med Vsters (RV). Projektet r ett
skolutvecklingsprojekt som syftar till att teoretisera och utveckla matematikundervisningen i F-9 inom
kommunen. Tv seniora forskare deltar p 40 % i projektet och tre doktorander finansieras inom
ramen fr projektet. I forskningsmiljn ingr tv forskargrupper M-TERM med matematikdidaktik
som forskningsfokus och NT-didaktiskt centrum med NT-didaktiskt forskningsfokus. Professor
Andreas Ryve har ett vergripande ansvar fr hela miljn.
Inom teknikdidaktik bedrivs fr nrvarande tre doktorandprojekt och tre forskningsprojekt med
koppling till teknikdidaktik och ytterligare ett projekt r planerat. Tillsammans bidrar tv av projekten
(1-2, nedan) till att strka forskningsbasen i Frskollrarprogrammet och Grundlrarprogrammet
rskurs F-3, medan majoriteten av dem (3-6) bidrar till att strka forskningsbasen i teknikdidaktik i
kurserna Teknik fr mneslrare 1, Teknik fr mneslrare 2 och Teknik fr mneslrare 3.
1. Pernilla Sundqvist (kommunlicentiand) studerar vad barnsktare och frskollrare anser att
teknik r, bde generellt och i deras dagliga verksamhet i frskolorna. Peter Gustafsson och Tor
Nilsson r handledare. Pernilla r forskarstuderande (ca. 60%), undervisar i
frskollrarutbildningen samt arbetar kvar i frskolan. I sin studie anvnder Pernilla bde
enkt- och intervjudata fr att dels underska om det finns grupperingar inom urvalet dr
deltagarnas olika kompetens rrande teknik synliggrs, dels identifiera vilka uppfattningar av
teknik som finns i frskolan. Forskningen bidrar till att synliggra eventuella problem i den
tidiga undervisningen av teknik. Forskningen bidrar ocks till att personalen i frskola, i ett
senare skede, kan f skrddarsydd kompetensutveckling.
500
11
rende 23 Bilaga 3
2. Peter Gustafsson, Tor Nilsson och Mari Stadig Degerman genomfr fr nrvarande ett
pilotprojekt dr lrare i rskurs 1-3 fljs d de fr utbildning p NTA-ldor (teman) och drefter
ska undervisa med hjlp av dem. NTA-ldorna bidrar till att lrare med olika mneskompetens
kan undervisa i bde naturvetenskap och teknik. Eftersom lrarens undervisning av ett
mnesinnehll r centralt fr hur eleverna ska lra sig innehllet bidrar studien, i ett
teknikdidaktiskt perspektiv, till att tydliggra vad angende teknikens karaktr det r som
kommuniceras av lraren d NTA-ldan anvnds. Enkt, intervju och framfr allt videodata
analyseras fr att om teknikmnets centrala krna (vad teknik r, mjligheter/begrnsningar
etc.) berrs i undervisningen, vad det r som berrs och hur lraren gr det. D flera ldor som
r anpassade till grundskolans senare r innehller teknik gr det, utifrn erfarenheterna frn
denna studie att ocks inkludera mneslrare i rskurs 7-9. Pilotstudien ligger som grund fr en
anskan till VR avseende full finansiering av projektet mot rskurs 1-3.
3. Anders Svenson (kommunlicentiand i forskarskola) studerar mjliga konsekvenser av att kursen
Naturkunskap 1 inte lngre ges som obligatorisk p teknikprogrammet i gymnasiet. Eftersom
perspektivet hllbar utveckling skrivits fram som en central del av Naturkunskap 1 mste
teknikprogrammets vriga mneslrare skerstlla att perspektivet tas upp i vriga kurser inom
teknikprogrammet. I sin studie fljer Anders lrare som undervisar olika mnen p
teknikprogrammet, ex. fysiklraren och svensklraren. Genom fokusgrupper och intervjuer
studerar Anders mneslrarnas sociala konstruktioner av hllbar utveckling med std i
ramverket SCOT (Social Constructions of Technology). Genom arbetet tydliggrs vilka sociala
konstruktioner av hllbar utveckling som finns p teknikprogrammet samtidigt som exempelvis
de perspektiv p hllbar utveckling som numera saknas inom teknikprogrammet kan
identifieras. Anders arbete r relevant fr mneslrarutbildningen i teknik eftersom blivande
mneslrare i teknik kommer att bidra till den sociala konstruktionen av hllbar utveckling
inom teknikprogrammet. Likas behver mneslrare i teknik mot rskurs 7-9 bidra till
perspektivet hllbar utveckling i grundskolan. Peter Gustafsson, Susanne Engstrm och Tor
Nilsson handleder. Vid sidan av sina forskarstudier undervisar Anders 20 % i den kommun som
han r anstlld vid.
4. Roger Andersson (universitetsadjunkt) studerar gymnasieelevers lrandeprocesser i optik d ett
IKT-std anvnds i fysikundervisningen. I sin studie anvnder Roger ett datorprogram fr att
visualisera bild, strle, skugga etc. och analyserar vad som hnder med elevernas svar d
programmet anvnds. Genom sitt arbete kan Roger visa vilka lrandeprocesser programmet ger
upphov till, vilka frestllningar eleverna skapar som en fljd av att ha anvnt programmet och
hur programmet br anvndas i undervisningssyfte. Rogers arbete r inom ramen fr fysikens
didaktik ven om IKT-std anvnds. Roger r aktiv i DIKT-gruppen och ansvarig frn MDH fr
frgedelarna i T8:an samt utbildad Snilleblixtinstruktr. Peter Gustafsson och Hans Niedderer
handleder och Roger undervisar bde fysik- och teknikmoment i MDH:s Lrarprogram samt
fysik i Naturvetenskapligt/tekniskt basr.
5. Susanne Engstrm (tjnstledig post doc t.o.m. 2015-02-28) bedriver fr nrvarande ett projekt
vad det r som mjliggr fr en elev, en student, att vilja vlja och kunna genomfra
civilingenjrsstudier. Faktorer lyfts fram frn studentens tidiga r i grundskolan till slutfasen av
ingenjrsutbildningen. Vad pverkar valet att studera naturvetenskap och teknik inom hgre
utbildning? Nr fattar studenten beslutet att studera teknik? MDH bidrar med en liten
finansieringsdel i detta projekt. Projektet r viktigt ur ett mneslrarperspektiv eftersom det
inkluderar vergngen mellan gymnasieutbildning till hgre utbildning, samt inkluderar ett
lngre perspektiv p utbildning genom att olika faktorer frn tidiga r i grundskolan t.o.m.
slutfasen av ingenjrsutbildningen inkluderas.
6. Susannes andra projekt inom ramen fr hennes post doc har det vergripande syftet att bidra
med kunskaper om hur lrare vljer att beskriva sin teknikundervisning i grundskolan. En
studie grs av lrares olika syn p mnet, vad de vljer att inkludera respektive exkludera nr de
reflekterar ver sin undervisning samt hur de sger sig undervisa.
7. Susannes tredje projekt, dr studenter som hoppar av utbildningen till civilingenjrer studeras,
kommer att pbrjas inom ramen fr hennes post doc.
501
12
rende 23 Bilaga 3
Den NT-didaktiska forskningsgruppen har ocks erhllit medel frn Lnsstyrelsen i Vstmanland,
rektor och MKL (se mer 4.5) fr att bland annat ka den teknikdidaktiska forskningen och att ka
samverkan angende teknikdidaktik i regionen. Under vrterminen 2015 r planeringen att Peter
Gustafsson och Susanne Engstrm, utifrn regionens behov av kompetensutveckling, ska pbrja
arbetet med didaktiska forskningscirklar med tekniklrare i rskurs 7-9 och gymnasiet.
Forskarna i den NT-didaktiska forskningsgruppen ingr i fljande freningar och organisationer:
EERA (European Educational Research Association)
ESERA (European Science Education Research Association)
FND (Svensk Nationell Frening fr Forskning i Naturvetenskapernas Didaktik)
IOSTE (The International Organization for Science and Technology Education)
NERA (Nordic Educational Research Association)
NFSUN (Nordic research symposium on science teaching)
Mlardalens hgskola medverkar i fljande forskarskolor:
FONTD, Forskarskolan i naturvetenskapernas, teknikens och matematikens didaktik (VR,
samarbete Linkpings universitet, Malm hgskola, Stockholms universitet, Ume universitet,
Linnuniversitetet, Hgskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Hgskolan
i Halmstad, Hgskolan i Gvle, Lunds universitet, Gteborgs universitet, Lule tekniska
universitet och MDH)
Graduate School Education for Sustainable Development (VR, samarbete Stockholms
universitet, Ume universitet, Uppsala universitet och MDH)
4.1.2. mnesvetenskaplig forskning

Som ovant nmnts r det de tre etablerade forskningsinriktningarna Framtidens energi, Inbyggda
system samt Innovation och produktrealisering som ska skerstlla den mnesvetenskapliga
forskningsbasen fr teknikkurserna i programmet. Med det menar vi exempelvis att undervisande
lrare kan inkludera aktuell mnesvetenskaplig forskningslitteratur och exempel frn pgende
forskningsprojekt. I anskans del 2 och i kursplanerna framkommer bland annat innehllet i
respektive kurs. Nedan ges en beskrivning av den forskning som bedrivs inom respektive
forskningsinriktning fr att skerstlla den mnesvetenskapliga forskningsbasen i programmets
teknikkurser.
Framtidens energi
Inom forskningsinriktningen bedrivs forskning inom processoptimering riktad mot processindustri och
energisektor och innovativa lsningar och verktyg inom omrdena energi-, byggoch miljteknik
utvecklas. Det finns tre forskningsomrden som r i fokus:
1. Frnybar energi med fokus p biomassa och bioenergi samt solenergi,
2. Energieffektivisering och minskade utslpp, och
3. Smartare modellering fr optimering, beslutsstd och styrning.
Fr nrvarande bedrivs 26 projekt5 med olika huvudfinansirer frn exempelvis FP7/EU, KK-stiftelsen,
SIDA till Energimyndigheten och Samhllskontraktet. Inom forskningsmiljn ryms
forskarutbildningsmnet energi- och miljteknik och 10 professorer, 12 seniora forskare och 42
doktorander r aktiva. Forskningsinriktningen skerstller den mnesvetenskapliga forskningsbasen i
primrt kurserna Teknik fr mneslrare 2 och Teknik fr mneslrare 3, se mer om mnesinnehllet i
kursplanerna.
Fr mer detaljerad information om respektive projekt, se http://www.mdh.se/forskning/inriktningar/framtidensenergi?l=sv_SE

5
502
13
rende 23 Bilaga 3
Inbyggda system
Forskningen inom inriktningen r omfattande och internationellt erknd. Den bedrivs i nra samarbete
med industrin och den r primrt inriktad mot inbyggd mjukvara. Inom inriktningen finns 16
forskningsgrupper som fr nrvarande r aktiva i 69 forskningsprojekt6, 25 professorer, 48 seniora
forskare och 76 doktorander. Inom forskningsmiljn ryms forskarutbildningsmnena Datavetenskap och
Elektronik. Forskningsinriktningen skerstller den mnesvetenskapliga forskningsbasen i delar av
kursen Teknik fr mneslrare 3 dr bland annat informations- och kommunikationsteknikens globala
och kulturella betydelser ingr, se mer om mnesinnehllet i kursplanerna.
Innovation och produktrealisering
Viktiga forskningsomrden inom innovation och produktrealisering r teknikinformation och
produktutveckling samt utveckling och drift av hllbara produktionssystem. Forskningen bedrivs i
samproduktion med industri och organisationer, med hg relevans fr akademi svl som fr det
omgivande samhllet. Forskningsbasen har expanderat kraftigt under de senaste ren och r till stor del
externt finansierad frn offentliga myndigheter, rd och stiftelser. Det finns tre forskargrupper:
1. Design och Visualisering,
2. Innovationsledning, och
3. Produktrealisering.
Fr nrvarande bedrivs 28 projekt med olika huvudfinansirer frn exempelvis KK-stiftelsen, Vinnova
och Vetenskapsrdet och 10 professorer, 13 seniora forskare och 28 doktorander r aktiva. Inom
forskningsmiljn ryms forskarutbildningsmnet Innovation och Design. Forskningsinriktningen
skerstller den mnesvetenskapliga forskningsbasen i samtliga teknikkurser i mneslrarprogrammet
rskurs 7-9, se mer om mnesinnehllet i kursplanerna.
4.2 Pbyggnadsutbildning p avancerad niv och utbildning p forskarniv

Efter examen ges studenter mjligheter att bedriva studier p avancerad niv och utbildning p
forskarniv inom omrdet didaktik. Inom omrdet didaktik har hgskolan tillstnd att utfrda
doktors- respektive licentiatexamen (HSV, reg.nr. 641-1361-10). Med denna och andra
examenstillstnd (grundniv och avancerad niv), har hgskolan tillstnd att utfrda examina p alla
niver inom lrarutbildningsomrdet.
Pbyggnadsutbildning
Fr att svara mot det behov som finns i regionen av pbyggnadsutbildningar fr verksamma lrare och
fr studenter som vill lsa vidare med lrarexamen som grund, har hgskolan utvecklat ett
mastersprogram i didaktik. Inom ramen fr den frsta delen av mastersprogrammet (1-60 hp) ges
svl obligatoriska kurser i allmn didaktik som olika mnesdidaktiska kurser. Studenter som vljer
att skriva ett sjlvstndigt arbete p magisterniv kan efter denna del avg med en magisterexamen i
didaktik. Den andra delen (61-120 hp) omfattar en mnesdidaktisk frdjupning, forskningsmetodiska
kurser och ett sjlvstndigt arbete p mastersniv. Kurser i denna del ingr ocks i
forskarutbildningen i omrdet didaktik.
Hgskolan ger ven speciallrar- och specialpedagogprogram. Inom speciallrarutbildningen ges tre
specialiseringar: matematikutveckling; sprk-, skriv- och lsutveckling; samt utvecklingsstrning. Fr
studenter som examineras frn dessa program, liksom fr studenter med magisterexamen som
bedms relevant, ges efter prvning av den srskilda behrigheten tilltrde till andra ret av
mastersprogrammet i didaktik.
Fr mer detaljerad information om respektive projekt, se http://www.mdh.se/forskning/inriktningar/inb-1.555?l=sv_SE
503
14
rende 23 Bilaga 3
Forskarutbildning
Didaktik som omrde vid Mlardalens hgskola utgr forskningsbas fr utbildningsomrdet
lrarutbildning. Forskningen inom omrdet didaktik, som karakteriseras av att vara tvr- och
flervetenskaplig, behandlar frgor om utbildning, undervisning och lrande som srskilt har betydelse
fr verksamhetsomrdena frskola, skola, vuxenutbildning och lrarutbildning utifrn fljande
formulering:
Skrningspunkten mellan ett specifikt mnesomrde i frskola, skola och vuxenutbildning, dess
vetenskapliga bas samt lrande av och undervisning inom detta mnesomrde.
Barns, ungdomars och vuxnas olika behov, erfarenheter och livsvillkor som frutsttningar fr
lrande och utveckling.
Styrning, ledarskap, lrarprofession och skolutveckling i frskola, skola och vuxenutbildning.
Den didaktiska forskningen knnetecknas av ett vetenskapligt kritiskt arbetsstt, dr olika
perspektiv, teorier och metodologiska ansatser tillmpas och utvecklas.
Se mer om forskningen inom didaktik p
http://www.mdh.se/forskning/inriktningar/utbildningsvetenskap.
De forskarstuderande lser dels gemensamma kurser som syftar till att spegla didaktikens
utbildningsvetenskapliga grund och kurser i forskningsmetod, dels valfria kurser som mjliggr
frdjupning i nra anknytning till avhandlingsmnet. Kurser p mastersniv (61-120 hp) inom
mastersprogrammet i didaktik kan ocks vljas. Inom forskarutbildningsmnet didaktik finns 26
aktiva forskarstuderande (maj 2014). Under tillsttning finns ytterligare tre doktorandanstllningar
frn licentiand till doktor och tre doktorandanstllning med licentiatexman som ml. De
forskarstuderande skriver avhandlingar som behandlar frgor inom flten frskolepedagogik,
specialpedagogik, allmndidaktik, matematikdidaktik, NO/T-didaktik eller SO-didaktik. Dessutom
bedriver ngra anstllda sin forskarutbildning inom det utbildningsvetenskapliga fltet vid andra
lrosten. Mlardalens hgskola ger forskarhandledarutbildning i egen regi.
4.3 Internationalisering
Internationalisering handlar om att korsa grnser fysiskt, kulturellt och intellektuellt och syftar till
att frmja kvalitet och frstelse fr internationella frhllanden. Internationaliseringsarbetet utgr
frn en vrdegrund dr nationella och kulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen med
stort vrde fr individens intellektuella utveckling. Delar som ingr i internationaliseringsarbetet r
student- och lrarmobilitet, internationella samarbeten, omvrldsbevakning och internationalisering
p hemmaplan. Genom valet av mnes- och didaktisk litteratur i kurserna r det ocks mjligt att
frstrka det internationella perspektivet p olika stt, exempelvis kan teknikutbildning i Sverige och
andra lnder diskuteras.
Ett av hgskolans vergripande ml r att alla studenter och anstllda ska ha mjlighet till ngon form
av grnsverskridande kulturell kontakt eller aktivitet. Mlardalens hgskola har mer n 175 avtal fr
lrar- och studentutbyten inom olika mnesomrden med lrosten ver hela vrlden. Hgskolan
deltar i olika europeiska projekt samt ven i exempelvis EU-Kanada, EU-USA och Socrates-program.
Lrarutbildning r p mnga stt nationell till sin karaktr och internationaliseringsarbetet mter hr
stora utmaningar. Fr nrvarande pgr ett aktivt arbete inom akademin med att utveckla
internationaliseringen inom lrarprogrammen, bland annat genom att infra kortare perioder med
verksamhetsfrlagda studier i ett annat land, initialt inom frskollrarprogrammet men inom kort
ven inom vriga lrarprogram dr ven mnesstudier utomlands kan komma att bli aktuella.
504
15
rende 23 Bilaga 3
Inom lrarutbildningen har hgskolan fr nrvarande avtal med University of Strathclyde (Skottland),
Pdagogische Hochschule des Kantons Sankt Gallens (Schweiz), University of Teacher Education
(Schweiz), University of Lapland (Finland), University of Oulu (Finland) och University of Iceland
(Island).
Genom ett Erasmus-avtal med University of Iceland och University of Strathclyde har lrarutbyte
inom lrarutbildningsomrdet startat hsten 2013.
Internationalisering i undervisningen kommer till uttryck bde i kursplaner och i litteraturlistor.
4.4 Std till studenter och lrare

Hgskolebibliotek finns p bda campusorterna. Biblioteket utgr dels en pedagogisk resurs i
studenternas och doktorandernas lrandeprocess, dels ett std fr forskare. Biblioteket erbjuder bl.a.
kurser i informationsskning och information i bde fysisk och digital form. I biblioteket finns ca 550
sittarbetsplatser och ett hundratal studentdatorer. Via bibliotekets hemsida kommer man t digitala
tjnster, som bland annat omfattar hjlp med informationsskning via chatt och e-post. Varje student
och anstlld har tillgng till bibliotekets externa databaser med artiklar i fulltext via inloggning med
anvndarnamn. Trdlst ntverk ver hela hgskolan svl som 12 allmnna datasalar ger stndig
tillgng till biblioteket.
Lrare och studenter anvnder kommunikationsplattformen Blackboard fr hgskolans kurser.
Studenter tilldelas en e-postadress vid registrering som ocks anvnds som inloggning fr Blackboard.
Vid hgskolan finns central studievgledning som r ppen fr alla som behver vgledning och
information infr hgskolestudier eller under studietiden. Det finns ven studievgledare som arbetar
med vgledning inom lrarutbildningen. Studenter uttrycker en oskerhet om deras frkunskaper
kommer att rcka och vad akademiska studier innebr. Mlardalens hgskola har drfr byggt upp en
studiesupport som r tillgngligt parallellt med ordinarie studier. Inom ramen fr KompetensCentrum
fr Studenter Arbetsmarknad Medarbetare (CeSAM) r supporten bemannad med lrare i engelska
och svenska och verksamheten vnder sig till alla studenter oavsett utbildning och mnen. Studenten
kan hr diskutera sina texter och utveckla sitt skrivande av PM, rapporter och uppsatser. Supporten
ger tv kurser dels i studieteknik, dels i akademiskt skrivande. Kurserna har fokus p praktiska verktyg
och generella frdigheter fr studentens studier och kommande arbetsliv.
P Mlardalens hgskola finns ca 550 aktiva studenter med olika typer av funktionsnedsttning.
Hgskolans ml r att erbjuda stdtgrder s att studenter med funktionsnedsttning kan bedriva
studier p samma villkor som icke-funktionsnedsatta studenter. Hgskolans lokaler r
handikappanpassade och det finns goda parkeringsmjligheter vid hgskolan. Utver detta erbjuder
hgskolan: srskilda resurser fr std, individuell planering av studier i samrd med studievgledare
samt vid behov utbildning i datorprogram som kan underltta studierna. Vid placering p
vningsskola inom lrarutbildningen tas hnsyn till medicinska och sociala skl.
Hgskolans lrare fr ocks std genom CeSAM, exempelvis arbetar hgskolan lngsiktigt och
strategiskt fr att frmja hgskolepedagogisk utveckling bland sina anstllda och att frverkliga
miljer dr pedagogik och modern teknik samverkar. CeSAM har ven i uppdrag att bevaka och
informera om hgskolepedagogisk forskning och utveckling samt att ge behrighetsgivande utbildning
i hgskolepedagogik fr hgskolans lrare. En kurs i att handleda och examinera uppsatser och
examensarbeten p grund och avancerad niv liksom forskarhandledarutbildning ges ocks.
505
16
rende 23 Bilaga 3
Hgskolan arbetar med ett system fr pedagogisk meritering av lrare, En pedagogisk karrirvg fr
hgskolans lrare, dr de utver sin vetenskapliga kompetens ven premieras fr att de r skickliga
pedagoger. Utifrn en pedagogisk meritportflj, dr lraren samlar, dokumenterar och reflekterar
kring sina undervisningserfarenheter, grs en bedmning avseende pedagogisk skicklighet ur tre
aspekter: lrarens arbete med studentens personliga lrutveckling, den egna professionella
utvecklingen, och bidrag till organisationens utveckling. Nr lrare utvecklar sina pedagogiska
meritportfljer erbjuder CeSAM kollegiala samtalsgrupper samt konsultation, std och rdgivning.
4.5 Samverkan med det omgivande samhllet

Mlardalens hgskola driver samarbetsprojekt med fretag, landsting, kommuner, myndigheter och
organisationer. Hgskolan arbetar strategiskt och mlinriktat fr att vara en samproducerande
hgskola som skapar nytta i nringsliv och samhlle. Offentlig och privat verksamhet inbjuds till
samproduktion med hgskolan. Inom lrarutbildningsomrdet bedrivs forskningsbaserat
skolutvecklingsarbete och studenter kan genomfra sjlvstndiga arbeten i samarbete med frskolor
och skolor.
Mlardalens kompetenscentrum fr lrande (MKL) bildades hsten 2012 och r ett samarbetsorgan
mellan regionens kommuner och hgskolan. MKL r sprunget ur Samhllskontraktets sektor
Utbildning. Samhllskontraktet r ett avtal mellan tre parter: Eskilstuna kommun, Vsters stad och
Mlardalens hgskola, dr de bda kommunerna satsat vardera fem miljoner per r under perioden
2010-2013 vilket frlngts i samma omfattning under perioden 2014-2017, fr att tillsammans med
hgskolan arbeta med utveckling gllande skola, omsorg, hllbar stadsutveckling och framtidens
arbetskraft. Syftet r att hja kompetensnivn i regionen genom bl.a. gemensamma forskningsoch
utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mtesplatser fr lrande. De tre
aktrerna har arbetat fr att identifiera gemensamma omrden som gynnar alla parter. Med
utgngspunkt i det samarbete som bedrivs i Samhllskontraktet vnder sig MKL till samtliga
kommuner i hgskolans nromrde och inom MKL bedrivs praktiknra forskning och
forskningsbaserad skolutveckling. Syftet med MKL r att arbeta fr att alla barn och unga i regionens
skolor ska f frutsttningar att n skolans ml och sin egen fulla potential. I MKL inryms ett
branschrd fr frgor om kvalitetsarbete, kompetensfrsrjning och kompetensutveckling i regionens
frskolor och skolor. Organisatoriskt tillhr MKL akademi UKK som ansvarar fr bemanningen och
verksamheten.
Den frsta delen av MKL, Forskning och Skolutveckling, bygger p finansiering frn enskilda
kommuner, fristende skolhuvudmn samt aktrer p kommunvergripande niv. Inledningsvis har
de bda kommunerna Eskilstuna och Vsters avsatt medel frn Samhllskontraktet. Eskilstuna
kommun satsar drutver medel fr tv doktorander. P motsvarande stt bidrar Vsters stad med
ytterligare 30 miljoner kronor under ren 2012-2015. Satsningarna gller bl.a. fyra doktorandtjnster
och projektet Rkna med Vsters. Lnsstyrelsen i Vstmanland, Mlardalens hgskola och MKL
satsar 3,6 miljoner kronor totalt under perioden 2014-2016 fr att strka utbildningsmiljn fr bland
annat mneslrarprogrammet och dri ingr den ovan beskrivna teknikdidaktiska satsningen.
Den andra delen av MKL, Branschrdet, finansieras genom hgskolan och de medverkande
kommunerna. Branschrdets verksamhet knyter lrarutbildning, forskning och praktik nrmare
varandra srskilt nr det gller frgor om kvalitetsarbete, kompetensfrsrjning och
kompetensutveckling i regionens frskolor och skolor. En annan uppgift r att uppmuntra och stdja
erfarenhetsutbyte ver skolgrnserna och mellan olika kommuner.
Rektorsprogrammet, som fr nrvarande genomfrs av Mlardalens hgskola tillsammans med
Hgskolan Dalarna och rebro universitet men som framver planeras att genomfras tillsammans
med Hgskolan Dalarna och Linkpings universitet, r en utbildning p avancerad niv p uppdrag
frn Skolverket. Programmet omfattar 30 hgskolepong och vnder sig till rektorer, bitrdande
506
17
rende 23 Bilaga 3
rektorer och frskolechefer. Programmet utvecklas stndigt i samverkan med kommunerna i de tre
lrostenas regioner men fljer Skolverkets ramverk. Mlardalens hgskola ansvarar srskilt fr
omrdet ml- och resultatstyrning, vilket utgr en tredjedel av kursutbudet. Hgskolan erbjuder ven
dem som examineras frn rektorsprogrammet mjlighet till pbyggnadsstudier i pedagogik och i
frlngningen forskarutbildning inom ramen fr mnet pedagogik vid annat lroste. Tillsammans
med Hgskolan Dalarna genomfr Mlardalens hgskola ven en fortbildning fr rektorer omfattande
7,5 hgskolepong, Rektorslyftet, som ven den r en utbildning med Skolverket som uppdragsgivare.
Tillsammans med regionen har hgskolan utvecklat behrighetsgivande och kompetensutvecklande
kurser inom teknik tillsammans med bland annat Tom Tits Experiment i Sdertlje inom Lrarlyftet
svl som inom Frskolelyftet.
P tekniksidan har Mlardalens hgskola en lng tradition av samverkan kring forskning och
utbildning med regionens nringsliv, bde vad gller stora bolag och de sm och medelstora fretagen.
Med ABB och Bombardier har MDH tecknat lngsiktiga samarbetsavtal som bland annat bidrar till
kade kontakter mellan studenter och nringsliv genom examensarbeten och sommarjobb. MDH r
ocks utvald till att vara Volvo Group Preferred Research Partner. Vidare finns flera framgngsrika
kluster och samverkansprojekt organiserade vid MDH, t.ex.
Robotdalen r ett nationellt innovationssystem fr robotider inom tre krnomrden industrirobotik, fltrobotik och hlsorobotik.
Automation Region har till syfte att strka och synliggra den vrldsledande
automationsindustri och det stora automations- och produktionskunnande som finns i
regionen.
minSTInnovation syftar till att dels hjlpa sm och medelstora fretag att omstta ny kunskap
inom inbyggda system i sina verksamheter, och dels ge tillflle fr studenter, forskare,
forskarstuderande och lrare att arbeta med relevanta och skarpa tillmpningar i nringslivet.
MITC (Mlardalen Industrial Technology Center) arbetar fr att mta industrins utmaningar
med hjlp av forskning, utveckling och kunskapsverfring.
Att ha en nra samverkan med i synnerhet tekniktunga fretag ger MDH som utbildningsanordnare
frutsttningar att bredda studenternas perspektiv p naturvetenskap, teknik och matematik. Detta
inte minst genom att synliggra att tillmpningsomrdena fr kunskap inom naturvetenskap, teknik
och matematik r mnga. MDH fr ocks via kopplingen till nringslivet mjlighet att hlla kurser och
andra utbildningsmoment uppdaterade i frhllande till de krav och nskeml som stlls i arbetslivet.
4.6 Digital kompetens

Den digitala utvecklingen skapar en frndrad klassrumssituation, och en frndrad situation fr
lrandet, som hgskolans studenter kommer att mta under sin verksamhetsfrlagda utbildning.
Lrarutbildningen mste frbereda studenterna fr att kunna verka i ett allt mer frnderligt
samhlle, dr de kontinuerligt behver utveckla sin kunskap och anpassa sina arbetsmetoder utifrn
dessa frndringar. I praktiken innebr det att lrarutbildningen frvntas ge kunskaper och
frdigheter kring IKT och digitala medier som motsvarar regionens krav p skolorna, samtidigt som
studenterna fr trnas i att anlgga ett kritiskt och reflekterande frhllningsstt till anvndandet av
digitala verktyg och medier.
Viktiga utgngspunkter fr hgskolans arbete med att utveckla den digitala kompetensen i hgskolans
lrarutbildning r dels att samtliga lrare som undervisar inom lrarprogrammen ska utveckla sin
egen digitala kompetens och dels att IKT inte ska utgra en egen kurs utan integreras i all
undervisning. Nr det gller personalens kompetensutveckling har Mlardalens hgskola genomfrt
flera satsningar. Under 2011 utbildades lrare som undervisar inom lrarprogrammen av hgskolans
jurist kring juridiken som gller vid anvndning av digitala medier. Under 2012 inrttades IKTcentrum p bda campusorterna och inom ramen fr CeSAM erbjuds olika former av std och
507
18
rende 23 Bilaga 3
handledning fr undervisande personal vid MDH nr det gller anvndningen av IKT i

undervisningen. Ett av mlen med CeSam r att Alla lrare vid MDH ska ha en hg pedagogisk
kompetens som prglas av ett reflekterat frhllningsstt till lrande inom hgre utbildning, vara vl
frankrade i pedagogisk och didaktisk teori och forskning, samt ha en god frmga att anvnda sig av
modern pedagogisk teknik. Vidare erbjuds en hgskolepedagogisk kurs i digital kompetens och
lrande samt kontinuerlig mjlighet till fortbildning genom att delta i seminarier, workshops,
laborationer och frelsningar kring IKT som pedagogisk och didaktisk resurs. Mlet att integrera IKT
i alla kurser stller inte bara krav p lrarutbildarnas digitala kompetens utan ocks p att den digitala
kompetensen skrivs fram i kursplanerna. Vid utarbetandet av kursplaner fr den nya
lrarutbildningen har hnsyn tagits till detta och i flertalet kursplaner finns IKT med i lrandeml,
innehll, undervisningsformer och examinationsformer.
Hgskolan har en utvecklingsgrupp om tre personer med olika mneskompetens och olika
lrarexamina vilka ansvarar fr digital kompetens inom lrarutbildningen. Gruppen fungerar som
resurs fr programrden fr lrarprogrammen, kursansvariga och enskilda lrare som vill ha std och
tips rrande den didaktiska integreringen av IKT i lrarutbildningen. Gruppen har bland annat
genomfrt en enkt bland samtliga lrare som undervisar inom lrarprogrammen i syfte att kartlgga
vilken digital kompetens lrarstudenterna fr med sig under utbildningen, och vilka
kompetensutvecklingsbehov som finns bland personalen. Gruppen har ocks pbrjat samarbete med
MKL (Mlardalens kompetenscentrum fr lrande) i syfte att utveckla former fr samverkan mellan
lrarutbildningen och verksamma lrare i regionen (specifikt IKT-mentorer). Detta fr att strka och
verklighetsfrankra integrationen av IKT i lrarutbildningen. Den digitala utvecklingsgruppen
samverkar med CeSAM fr att ta fram ett utbildningsutbud speciellt anpassat fr lrare som
undervisar inom lrarprogrammen. Under hsten 2013 var den digitala utvecklingsgruppen
medarrangr fr en kompetensutvecklingsdag om framtidens lrande och undervisning fr hela
hgskolan.
Mlardalens hgskola arbetar kontinuerligt med att utveckla det befintliga IKT-inslaget i
lrarutbildningen fr att skerstlla att lrarstudenterna fr en IKT-utbildning som motsvarar
regionens krav (motsvarande tidigare PIM3-nivn). Hgskolan ser det som srskilt viktigt att
lrarstudenternas digitala kompetens inte bara blir praktisk, utan ven teoretisk och didaktisk.
4.7 Hllbar utveckling, jmlikhet och jmstlldhet

Mlardalens hgskola arbetar fr att alla studenter och anstllda ska f kade kunskaper om hllbar
utveckling, jmlikhet och jmstlldhet. Ansvar fr dessa frgor har hgskolans kommitt fr hllbar
arbetsmilj (KHA).
Hgskolan blev som frsta lroste i vrlden miljcertifierad 1999 och en arbetsmilj- och
miljsamordnare finns anstlld p hgskolan. Den brande principen i hgskolans policy fr en
hllbar utveckling r att kulturella, ekonomiska, sociala och miljmssiga frhllanden och processer
r integrerade. Dessa fyra perspektiv beaktas i samband med driften och utformningen av den dagliga
verksamheten. Hgskolan verkar ocks aktivt fr att delta i lokala, regionala och globala ntverk som
frmjar utbildning och forskning fr hllbar utveckling.
I lrarutbildningen beaktas hllbar utveckling utifrn Hgskolelagen (1 kap 5 ) samt
Hgskolefrordningen. Studenten ska utveckla ett medvetet frhllningsstt till hllbar utveckling
samt beakta hur t.ex. demokrati, rttvisa, jmstlldhet och frdelning av inflytande och makt pverkar
hllbar utveckling nationellt och globalt. Hllbar utveckling och hllbart lrande finns framskrivet som
innehll i ett antal kurser i samtliga lrarprogram.
Jmlikhets- och jmstlldhetsarbetet bedrivs med std av ett antal styrdokument och handlingsplaner
som reglerar arbetet fr en jmstlld hgskola, etnisk och social mngfald och fr att motverka
508
19
rende 23 Bilaga 3
diskriminering. En mngfaldsstrateg finns anstlld vid hgskolan till vilka studenter och personal kan
anmla trakasserier och diskriminering. Strategens uppgift r ocks att stdja arbetet med att
integrera jmstlldhets- och jmlikhetsperspektiv liksom mngfald i samtliga utbildningar.
Kompetensutveckling inom jmstlldhet och jmlikhet fr studenter och personal genomfrs
kontinuerligt genom frelsningar och seminarier i mnet. Hgskolan verkar fr en jmstlld och
jmlik milj och strvar efter en jmn knsfrdelning och mngfald bland studenterna.
Den inriktning inom teknikmnet som anskan behandlar, design- och produktutveckling, har p
MDH haft en strre andel kvinnor antagna p motsvarande ingenjrsprogram n andra
ingenjrsutbildningar. Det skulle kunna innebra att teknikinriktningen kommer att locka fler kvinnor
n vad motsvarande inriktningar vid andra lrosten traditionellt gr.
Genom projektet JmBredd, ett projekt fr utbildning och lrande inom genus- och mngfaldsomrdet
finansierat av Europeiska Sociala Fonden, skapades en bas fr kunskap och lrande inom genus- och
mngfaldsfltet vid Mlardalens hgskola. Projektet bedrevs under flera r vid hgskolan och inom
ramen fr projektet utbildades personer i ett flertal organisationer i frgor som rr jmlikhet fr att
uppfylla regionala ml inom jmstlldhet och integration.
509
20
rende 23 Bilaga 3
Del 2 mneslrarprogram med inriktning mot grundskolans rskurs

7-9
Mlardalens Hgskola verkar i en teknikintensiv region och under 2013 tecknade hgskolan
samverkansavtal med bde ABB och Volvo Group fr att strka studenternas utbildning och skapa nya
forskningsprojekt. I regionen finns ocks ett stort behov av utbildade tekniklrare fr rskurs 7-9 och
under 2012 genomfrdes en gemensam utredning av Mlardalens hgskola och regionen. Utredningen
visade att 68-136 nyutexaminerade eller fortbildade tekniklrare i rskurs 7-9 behvs till r 2015.
Mlardalens hgskola har med std i examensordningen som krav fr att avlgga mneslrarexamen
med inriktning mot grundskolans rskurs 7-9 i undervisningsmnet teknik, att studenten ska fullgra
kursfordringar om 270 hp. Av dessa utgr 60 hp den utbildningsvetenskapliga krnan (UVK), 30 hp
verksamhetsfrlagd utbildning (15 hp vardera relaterade till UVK respektive mnes- och
mnesdidaktiska studier) samt ytterligare 180 hp mnes- och mnesdidaktiska studier. De
sjlvstndiga arbetena skrivs inom det mne som omfattar 90 hp.
mneslrarprogrammet med inriktning mot grundskolans rskurs 7-9 r en forskningsbaserad
professionsutbildning, dr den vervgande andelen av kurserna i programmet undervisas av lrare
med lrarutbildning och undervisningserfarenhet frn det obligatoriska- eller frivilliga skolvsendet.
Majoriteten av de undervisande lrarna r disputerade. Inom undervisningsmnet teknik har
majoriteten av de undervisande lrarna civilingenjrsexamen. Utbildningen ges i en flervetenskaplig
utbildningsmilj, som utgr forskningsbas fr programmet (se del 1 under utbildningsmilj). I den
fljande texten presenteras: Ml, innehll och struktur; Progression, undervisning och examination;
Lrarresurser; Skring av examensmlen; Fortsatt utvecklingsarbete.
Mlardalens hgskola planerar att anta 20 studenter till undervisningsmnet teknik i
mneslrarprogrammet med inriktning grundskolans rskurs 7-9 per lsr, med intag p hsttermin.
UVK och VFU samlses med vriga inriktningar och undervisningsmnen inom
mneslrarprogrammen, vissa kurser i undervisningsmnet matematik samlses med
ingenjrsprogram och vissa moment i kurserna i undervisningsmnet teknik kan samlsas med
ingenjrsprogram. Om Mlardalens hgskola erhller rtten att utfrda examen i undervisningsmne
teknik i rskurs 7-9 kommer hgskolan att arbeta fr att f erbjuda fortbildningskurser i teknik fr
verksamma lrare s att regionens behov av tekniklrare kan skerstllas snabbare n vad som r
mjligt via ett utbildningsprogram omfattande 4,5 r.
1.
Ml, innehll och struktur
mneslrarprogrammet med inriktning mot grundskolans rskurs 7-9 omfattar totalt fyra och ett
halvt rs heltidsstudier. Nedan ges en versikt av studiegng och progression.
mneslrarprogrammet rskurs 7-9 bestr av tre delar som bygger p varandra, s att den frsta r en
frutsttning fr den andra och den tredje bygger p de bda frsta delarna:
Under r ett introduceras studenten till lraryrket och grundlgger sin kunskap om, lrarens
uppdrag och lrarens arbete. Fr att kunna gra detta lser studenten introducerade kurser i
matematik, tv UVK-kurser och en VFU-kurs.
Under r tv och tre befster och utvecklar studenten frstelsen av, kunskapen om och
beredskapen fr lrarens arbete. Frutsttningarna fr detta r fortsatta kurser i matematik
samt introducerande kurser i teknik och tredjemnet. Drtill ingr ocks tre UVK-kurser och en
VFU-kurs.
510
21
rende 23 Bilaga 3
Under r fyra och fem knyts utbildningen ihop och studenten frdjupar sina kunskaper,
frdigheter och frmgor gllande lrares arbete. Kurser i matematik, teknik och tredjemne ges
och studenten skriver tv sjlvstndiga arbeten i matematik. Tv UVK-kurser samt en lngre
VFU-kurs ingr ocks.
De tre delarna handlar om att grundlgga, befsta och frdjupa studentens kunskaper, frdigheter och
frmga att sjlvstndigt arbeta som mneslrare i grundskolans rskurs 7-9. Nedan ges en versikt av
studiegng och progression fr mneslrarprogrammet 7-9 i undervisningsmne teknik:
Termin 1
Termin 2
mnesstudier Matematik
1-30 hp
mnesstudier
30 hp
UVK
1-15 hp
Utbildningens organisation,
uppdrag och innehll
15 hp
Fltstudier
Fltstudier
Termin 3
UVK
16-22,5 hp
Utveckling
och lrande
7,5 hp
Fltstudier
Grundlgger
kunskap
om
lrares
uppdrag
och
lrares
arbete
Termin 4
mnesstudier Teknik
1-30 hp
Teknik fr mneslrare, del
Teknik fr mneslrare, del 2
1
15 hp
15 hp
Fltstudier
mnesstudier mne 3
1-15 hp
Del 1
15 hp
mnesstudier mne 3
16-30 hp
Del 2
15 hp
Befster
och
utvecklar
kunskap
om
lrares
arbete
Fltstudier
Termin 5
UVK
23,5-30 hp
Sociala relationer,
konflikthantering
och
ledarskap
7,5 hp
Fltstudier
VFU
1-7,5 hp
VFU 1 fr
mneslrare
(ankn. till
UVK)
7,5 hp
Termin 6
VFU
8,5-15 hp
VFU 2 fr
mneslrare
(ankn. till
mnen)
7,5 hp
UVK
31-45 hp
Bedmning
och
betygsttning
av elevers
lrande och
utveckling
7,5 hp
mnesstudier matematik, 31-60 hp
Specialpedagogik,
7,5 hp
mnesstudier
30 hp
Fltstudier
Fltstudier
Termin 7
Termin 8
UVK
mnesstudier mne 3
46-60 hp
31-45 hp
ForskningsUtvecklingsDel 3
metod
arbete och
15 hp
7,5 hp
utvrdering
7,5 hp
Fltstudier
VFU
16-30 hp
Verksamhetsfrlagd
utbildning 3
(ankn. till UVK och mnen)
15 hp
61-75 hp
Sjlvstndigt arbete 1
15 hp
Fltstudier
Termin 9
mnesstudier Teknik
31-45 hp
76-90 hp
Sjlvstndigt arbete 2
3
15 hp
15 hp
Fltstudier
511
22
Frdjupar
kunskap
om
lrares
arbete
rende 23 Bilaga 3
Under utbildningen utvecklar studenten kunskaper om digitala verktyg och tillgnar sig kritisk digital
kompetens. Hllbar utveckling, genus, interkulturalitet och internationalisering r perspektiv som
utbildningen ocks tar upp. Det synliggrs exempelvis genom olika kursers lrandeml, innehll och
examinationsmoment. Hur det centrala innehllet i kursplanerna i teknik fr grundskolans rskurs 7-9
behandlas inom de olika kurserna i mneslrarprogrammet redovisas i bilaga7.
VFU-kurserna r utlagda som tre lngre block och hlls ihop av obligatoriska fltstudier som
frekommer i samtliga kurser utom i de sjlvstndiga arbetena. Fltstudierna anvnds fr att koppla
samman teori och praktik.
Nedan ges en kort beskrivning av programmens innehll termin fr termin. Hr beskrivs den ordning i
vilken kurserna ges, vad de huvudsakligen behandlar och den roll respektive kurs har fr studentens
utbildning till mneslrare i teknik med inriktning mot grundskolans rskurs 7-9.
Termin 1: Utbildningen inleds med grundlggande studier i studentens frsta undervisningsmne,
matematik. mnesinnehllet knyts kontinuerligt till mnesdidaktiska frgestllningar med frgor
kring elevers lrande och fltstudier. Tv kurser samlses med ingenjrsutbildningar. Under den
frsta terminen implementeras estetiska uttrycksformer som verktyg i undervisningen, d srskilt bild
och konstruktioner i geometrikurser.
Termin 2: Utbildningens andra termin inleds med UVK-kursen Utbildningens organisation,
uppdrag och innehll fr mneslrare 7-9, 15 hp, som belyser skolans historia, deras roll i samhllet
och vilka kunskapstraditioner som verksamheterna vilar p. Kursen syftar till att ge en grund fr
studentens fortsatta utveckling inom lrarprofessionen. Studenten ska beskriva och analysera
utbildningsvsendet och dess styrning i ett historiskt och samtida perspektiv, fr att f en frstelse av
skolans demokratiska uppdrag och dess relation till barnkonventionen och barns rttigheter. Olika
lroplansteorier och didaktiska perspektiv anvnds fr att analysera och vrdera nationella och lokala
styrdokument fr rskurs 7-9 och praktiska lrandesituationer.
Som en naturlig fortsttning fljer kursen Verksamhetsfrlagd utbildning 1 fr mneslrare 7-9, 7,5
hp. Denna VFU-kurs r i huvudsak kopplad till UVK-kursen om utbildningens organisation, innehll
och uppdrag vad gller lrandemlen. Studenten har ven mjlighet att undervisa i matematik utifrn
den kunskap som inhmtats i mnet.
UVK-kursen Utveckling och lrande fr mneslrare 7-9, 7,5 hp, syftar till att studenten ska tillgna
sig grundlggande kunskaper om barns och ungdomars utveckling och lrande. I kursen ingr att
analysera och problematisera utveckling och lrande fr barn och ungdomar med olika erfarenheter
och frutsttningar. Studenten ska kunna vrdera betydelsen av olika lrandemiljer och hur det r
mjligt att anvnda elevers egna erfarenheter fr att stdja och stimulera deras utvecklingsoch
lrandeprocess.
Termin 3-4: Under termin 3 och 4 ges utbildningens tv frsta kurser i teknik och 30 hp i
utbildningens tredje undervisningsmne. D det finns flera alternativ till det tredje
undervisningsmnet skrivs de inte fram inom ramen fr denna anskan. Den frsta mneskursen i
teknik, Teknik fr mneslrare 1, 15 hp syftar till att introducera studenten till teknikdidaktik och
teknik som kunskapsomrde. Generella perspektiv inom teknik, ssom etik, genus, teknikhistoria,
skrivande och argumenterande liksom IKT tas upp och grunderna i design- och produktutveckling
berrs. Ett viktigt syfte med kursen r att klargra och reflektera ver teknikens srart och roll i
samhllet lokalt och globalt. Lrande fr hllbar utveckling genomsyrar undervisningen och i kursen
tillmpas varierande arbetsstt med fltstudier, laborationer, estetiska uttrycksformer och
studiebesk. I kursen Teknik fr mneslrare 2, 15 hp ges grunder i byggnadsteknik och energisystem
och viss breddning inom design- och produktutvecklingsomrdet. Teknikdidaktiska aspekter kopplade
7
vriga bilagor: Innehll i kurser och dess koppling till centralt innehll i grundskolans (rskurs 7-9) kursplan.
512
23
rende 23 Bilaga 3
till dessa omrden tas ocks upp. Lrande fr hllbar utveckling genomsyrar undervisningen och i
kursen tillmpas varierande arbetsstt med fltstudier, studiebesk och estetiska uttrycksformer
inklusive konstruktioner. IKT och olika datorstd lper som en rd trd i kursen.
Termin 5: Inleds med UVK-kursen Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap fr
mneslrare 7-9, 7,5 hp, som ger kunskap om olika perspektiv p ledarskap, srskilt fr arbete med
sociala relationer och konflikthantering. I kursen ingr praktiska moment fr att frebygga och
motverka diskriminering eller annan krnkande behandling och fr att lsa och frebygga konflikter.
Fr att hantera detta ingr kunskap om elever med olika frutsttningar, erfarenheter och behov.
Under denna kurs anvnds estetiska uttrycksformer som ett medvetet pedagogiskt verktyg med
tillhrande reflektion ver estetiska lroprocesser.
Nr programmet ntt till knappt mitten av femte terminen har studenten ftt grundlggande
kunskaper i utbildningens samtliga skolmnen och flera centrala omrden inom den
utbildningsvetenskapliga krnan. Med detta som grund fljer den andra VFU-kursen,
Verksamhetsfrlagd utbildning 2 fr mneslrare 7-9, 7,5 hp, som i huvudsak knyter an till
mneskurserna vad gller lrandemlen. Studenten ska sledes undervisa i matematik och teknik samt
det tredje mnet utifrn den kunskap som inhmtats i mnet.
Drefter fljer UVK-kursen Bedmning och betygsttning av elevers lrande och utveckling fr
mneslrare 7-9, 7,5 hp. Kursen syftar till att utveckla kunskap om olika perspektiv p pedagogisk
planering och redskap fr att observera, dokumentera, analysera, bedma och betygstta elevers
lrande och utveckling i frhllande till verksamhetens ml. Studenten ska utveckla frdigheter och
frmgor att informera och samarbeta med elever och deras vrdnadshavare, svl som att samarbeta
och samverka med andra lrare.
Terminen avslutas med UVK-kursen Specialpedagogik fr mneslrare 7-9, 7,5 hp. Dr breddas
perspektivet p yrkets komplexitet d kursen fokuserar elevers skilda frutsttningar, erfarenheter och
behov samt hur man som lrare kan frhlla sig till detta. Kursen behandlar ven det
specialpedagogiska uppdraget i relation till skolans styrdokument och uppdrag samt hur
samverkansprocesser kring kartlggning och tgrder underlttar lrande och utveckling fr elever i
behov av srskilt std.
Termin 6-7: Studenterna fortstter med kurser i matematik och matematikdidaktik under termin 6
och under termin 7 fljer UVK-kursen Forskningsmetod fr mneslrare 7-9, 7,5 hp, dr
vetenskapligt kritiska perspektiv p yrket samt skolans verksamhet och utveckling, vetenskaplig metod
och vetenskapligt frhllningsstt frdjupas. Utifrn en didaktisk problemstllning utfrs en mindre
studie fr att studenten ska frdjupa sin frstelse av vetenskaplig metod och forskningsetiskt
frhllningsstt i praktiskt vetenskapligt fltarbete. Denna kurs ska ge studenten frutsttningar fr
att genomfra de sjlvstndiga arbetena i matematik under de kommande terminerna.
Under termin 7 ingr ven kursen Utvecklingsarbete och utvrdering fr mneslrare 7-9, 7,5 hp,
som ger studenten kunskaper och metoder fr att med ett vetenskapligt kritiskt perspektiv ha
frutsttningar att p egen hand kunna planera, utfra och analysera utvecklingsarbete och
utvrdering av sin egen undervisning. Kursen har ett tydligt professionsperspektiv med praktiskt
orienterade inslag i fltstudier. Olika modeller fr skolutveckling, utvrdering och kvalitetsskring
behandlas och stts i relation till befintliga styrdokument och etiska principer. Termin 7 avslutas med
de avslutande 15 hp i det tredje undervisningsmnet.
513
24
rende 23 Bilaga 3
Termin 8: Terminen inleds med Verksamhetsfrlagd utbildning 3 fr mneslrare 7-9, 15 hp som

binder ihop hela utbildningen och r kopplad till bde UVK och mnesstudier vilket tydliggrs i
kursens lrandeml. Fr att knyta ihop utbildningen skriver lrarstudenten fram sin praktiska
yrkesteori, ett dokument dr studenten visar kunskap om kopplingen mellan beprvad erfarenhet och
vetenskaplig grund samt sina didaktiska perspektiv och sitt praktiskt pedagogiska frhllningsstt.
Den praktiska yrkesteorin ger utrymme fr studenten att uppvisa didaktisk medvetenhet och kunskap
om sociala relationer, konflikthantering, ledarskap, pedagogiskt-didaktiska perspektiv, estetiska
lroprocesser och elevers lrande och utveckling. Den praktiska yrkesteorin ger ytterligare underlag
fr att kvalitativt skerstlla examinationen av VFU 3 i relation till kursens lrandeml. Som
avslutning p termin 7 skriver studenten sitt frsta sjlvstndiga arbete i matematik.
Termin 9: Den avslutande terminen brjar med den sista mneskursen i teknik, Teknik fr
mneslrare 3, 15 hp. I kursen r fokus p tekniska system dr det senare innefattar exempelvis
vattenoch avloppssystem, kommunikationssystem, avfallssystem, vgoch jrnvg etc. I och med att
studenten lst samtliga mneskurser i teknik och UVK r de didaktiska momenten mer avancerade och
kopplade till kursens omrden. Lrande fr hllbar utveckling liksom IKT genomsyrar undervisningen
och i kursen tillmpas varierande arbetsstt med fltstudier, studiebesk och estetiska uttrycksformer
inklusive praktiska moment. Studenternas utbildning avslutas med det andra Sjlvstndiga arbete, 15
hp i matematik som syftar till en frdjupad kunskap inom ett problemomrde som r kopplat till den
kommande lrarprofessionen och frankrat i den utbildningsvetenskapliga krnan, mnesstudier och
mnesdidaktik samt den verksamhetsfrlagda utbildningen.
2.
Progression, undervisning och examination
mneslrarexamen med inriktning mot grundskolans rskurs 7-9 med undervisningsmne teknik vid
Mlardalens hgskola har en uttalad progression. Programmet bestr som framgtt av tre delar, dr
det i frsta delen handlar om att grundlgga; i den andra att befsta; och i den tredje att frdjupa
kunskaper, frdigheter och frmga att sjlvstndigt arbeta som mneslrare i rskurs 7-9.
Genomgngen ovan av utbildningen terminsvis tydliggr progressionen i programmet vilket ocks
finns framskrivet i programmets utbildningsplan8. Progressionen kring anvndningen av IT som
didaktisk kompetens, se del 1, avsnitt 4.6, ligger under kursernas lrandeml och beskrivning av
innehll samt i uppgifter som kommer att ges fr kursernas fltstudier. Nedan preciseras
progressionen i mnesstudierna i teknik, teknikdidaktik samt verksamhetsfrlagd utbildning och
fltstudier. Progressionen fr exempelvis den utbildningsvetenskapliga krnan (UVK) skrivs ej fram i
anskan d MDH redan har tillstnd fr att utfrda mneslrarexamen.
mnet teknik
Vid MDH r teknikutbildningar ett prioriterat utbildningsomrde och inom ramen fr
utbildningsomrdet ges hstterminen 2014 15 nybrjarprogram; sex hgskoleingenjrsprogram, fem
civilingenjrsprogram och sex program som leder fram till generella examen inom teknikomrdet.
Utver det ges ocks sex pbyggnadsprogram som, alla frutom ett, ocks r ppna fr internationella
skanden. P MDH undervisas teknik inom ramen fr Frskollrarprogrammet,
Grundlrarprogrammet F-3 liksom Grundlrarprogrammet 4-6.
Inom ramen fr den frslagna strukturen fr mneslrarexamen i teknik fr rskurs 7-9 ser
planeringen ut som fljer. De mnesvetenskapliga studierna i teknik syftar till att ge studenten en s
bred mnesutbildning som mjligt fr att de ska kunna verka som mneslrare i teknik i rskurs 7-9. I
samtliga kurser ingr IKT som en naturlig del av mnesinnehllet och ocks i undervisningen av
mnesinnehllet. Bde praktiska och estetiska inslag r frekommande i kurserna av flera
Se Bilagor: Examensspecifika bilagor: Utbildningsplan.
514
25
rende 23 Bilaga 3
anledningar, exempelvis fr att tekniken av naturen r ett praktiskt och estetiskt mne, att praktiska
och estetiska inslag i utbildningen vidgar mjligheterna fr studenten att lra sig mnesinnehllet
samt att studenten i sin roll som lrare sjlv mste behrska perspektiven ven om inte examensmlen
krver det. Bde IKT och praktisk-estetiska inslag kopplas dels till mnesinnehllet i kurserna, dels till
en progression dr studenten gradvis mste behrska olika och/eller svrare moment.
Om mnesinnehllet i kurserna beaktas r det huvudsakliga innehllet i kursen Teknik fr
mneslrare 1 inom mnesomrdet design- och produktutveckling. Exempelvis ska faktorer och
vervganden som pverkar konstruktion och funktion hos tekniska produkter, komponenter och
system identifieras och beskrivas. Olika designideal ver tid, identifikation av tekniska problem
mjliga lsningar och designprocessen frn id till konkret form ingr. I kursen Teknik fr
mneslrare 2 breddas studentens kunskaper med moment frn byggnadsteknik och energisystem
liksom grundlggande konstruktion, mekanik, ellra och elektronik. Omrdet design- och
produktutveckling kopplas till det vriga mnesinnehllet i kursen genom bland annat momenten
inom ramen fr kurs. I Teknik fr mneslrare 3 r mnesinnehllet mer komplext i och med att olika
tekniska system, exempelvis vattenoch avloppssystem, kommunikationssystem (IKT), avfallssystem,
vgoch jrnvg etc. ingr. Den avslutande kursen ges p avancerad niv.
Sammanfattningsvis r allts den mnesvetenskapliga utbildningen dels tnkt att frbereda studenten
fr att undervisa olika tekniskt mnesinnehll i enlighet med kursplanen fr teknik i grundskolans
rskurs 7-9, dels f studenten att praktiskt anvnda sina teknikkunskaper.
Teknikdidaktik
Den teknikdidaktiska utbildningen ges dels inom ramen fr mnets kurser, dels inom ramen fr ngra
UVK-kurser dr mnet har vissa moment fr att frbereda studenterna fr VFU 2 och VFU 3. I den
frsta teknikkursen, Teknik fr mneslrare 1 introduceras studenten till teknikdidaktik. Tekniken
som ett unikt mne, med kopplingar till bde samhlls- och naturvetenskaperna tas upp liksom
studentens kommande yrkesroll. Generella perspektiv, s som etik, genus, historia samt skrivande och
argumentation r ocks centrala didaktiska moment i kursen. I kursen ingr ocks en introduktion till
mnesdidaktisk forskning dels teknikdidaktiska artiklar och avhandlingar i allmnhet, dels specifikt i
frhllande till kursens mnesvetenskapliga omrden.
Teknikdidaktiken frdjupas sedan i kursen Teknik fr mneslrare 2 dr studenten dels frvntas
planera ett eget undervisningsmoment med utgngspunkt i kursens mnesinnehll och
mnesdidaktisk forskning, dels brjar diskutera dokumentation och bedmning inom teknik. Hllbar
utveckling och kopplat till teknik och samband mellan teknik, samhlle, individ och milj r centrala
didaktiska perspektiv. Dessa perspektiv frdjupas sedan p avancerad niv i Teknik fr mneslrare 3
och i kursen r den mnesdidaktiska forskningen relaterad till kursens mnesinnehll och
kommunikation i teknikklassrummet en viktig del, exempelvis olika stt att kommunicera och olika
typer av kommunikation. Inom ramen fr de didaktiska momenten lggs ocks tonvikt p det
pedagogiska ledarskapet i teknikklassrummet och att studenten reflekterar ver genomfrda
pedagogiska insatser.
Sammanfattningsvis r de didaktiska momenten i teknikkurserna dels tnkta att belysa det
mnesvetenskapliga innehllet i respektive kurs, dels introducera nya didaktiska perspektiv och
frdjupa tidigare nmnda perspektiv. De didaktiska momenten kan sgas bde breddas och frdjupas i
kurserna, frn att introducera mnesdidaktiska perspektiv p teknik till att frdjupa lrarens roll i
klassrummet ur ett teknikdidaktiskt perspektiv. Noterbart r ocks att den mnesdidaktiska
progressionen i teknikkurserna pverkas av och kopplas till vriga kurser inom programmet. Teknik
fr mneslrare 3 som ges p avancerad niv mste sjlvklart ta hnsyn till den mnesdidaktiska
progressionen genom hela utbildningen medan den frsta kursen i teknik, Teknik fr mneslrare 1
endast behver ta hnsyn till termin 1 och 2 samt fortstta lgga en grund fr kommande terminer.
515
26
rende 23 Bilaga 3
Verksamhetsfrlagd utbildning och fltstudier

Hstterminen 2014 startade en frsksverksamhet med vningsskolor vad gller studenternas
verksamhetsfrlagda utbildning. Frsksverksamheten pgr i fem r och MDH r ett av de lrosten
som erhllit statliga medel fr genomfrandet. Satsningen innebr i korta drag att alla nyantagna,
fr.o.m. hstterminen 2014, mneslrarstudenterna placeras p en vningsskola. Det innebr i
frlngningen att antalet skolor som tar emot studenter under deras VFU minskar i antal, att
vningsskolan har en majoritet av behriga lrare, att studenten handleds av lrare med
handledarutbildning, att handledarna ingr i ett handledarlag som leds av en s.k. frstelrare, att
handledaren bereds tillrcklig tid i sin arbetsplan fr handledning, att kontakterna med hgskolan
kar markant, att aktuell forskning delges kommunerna genom vningsskolorna och att hgskolan
frdubblar antalet platser fr handledarutbildningen. Konceptet syftar till att hitta ett win-winkoncept fr alla inblandade parter, allt i syfte att skra och hja kvaliteten av den verksamhetsfrlagda
utbildningen fr studenten.
Under utbildningens tv frsta veckor sker studenten genom hgskolans databas9 en fast VFUplacering p en vningsskola. Den fasta placeringen r viktig fr progressionen under den
verksamhetsfrlagda utbildningen. Hnsyn tas till medicinska och sociala skl vid tilldelning av
vningsskola. Fr inriktningen mot grundskolans rskurs 7-9 finns avtal med tta vningsskolor dr
studenter kan placeras fr VFU.
Fr VFU-verksamheten finns tv styrdokument: I Handbok fr verksamhetsfrlagd utbildning
beskrivs VFU-konceptet och skolans, studentens och hgskolans ansvar. Studentbok fr
verksamhetsfrlagd utbildning fljer studenten genom utbildningen och ger en bild av studentens
pedagogiska utveckling och sjlvvrdering. Detta bedmningsunderlag r en viktig grund fr den
examination som genomfrs av kursansvarig i VFU-kursen.
Lrarutbildningen vid hgskolan har ett VFU-lag bestende av en VFU-ansvarig, tv VFU-samordnare
samt en VFU-administratr (3,7 heltidsekvivalenter) som har ansvar fr hela VFU-verksamheten och
fr den stndigt pgende utvecklingen av den verksamhetsfrlagda utbildningen. VFU-ansvarig r
representant i Mlardalens kompetenscentrum fr lrande (MKL) samt i branschrden fr de olika
skolverksamheterna, VFU-samordnare r representant i programrden. VFU-laget upprtthller
kontinuerliga kontakter/mten med centrala kontaktpersoner samt med frskolechefer/rektorer och
handledare.
Mlardalens hgskola driver sedan mnga r formell handledarutbildning fr yrkesverksamma lrare
omfattande 7,5 hp med kursstart varje termin. Handledarutbildade lrare i VFU-verksamheten ses
som en frutsttning fr att skra kvalitn. Mlet r att samtliga verksamma handledare ska ha
genomgtt denna utbildning. Fr att ytterligare strka kvaliteten p den verksamhetsfrlagda
utbildningen bjuder lrarutbildningens VFU-ansvariga in handledare infr varje VFU-kurs fr att
samtala om lrandeml och hur frutsttningar kan skapas fr studenten att uppn dessa. Utver
detta erbjuder hgskolan mentorskurs i syfte att ge redskap att verka som mentor fr nyexaminerade
lrare.
Fltstudier ingr som en sammanhllande faktor i utbildningen och innebr att studenten fr
kursuppgifter att genomfra p vningsskolan under en begrnsad tid. Uppgifterna kan innebra
pedagogisk verksamhet, intervjuer, observationer eller samtal med elever och/eller vuxna. VFU-laget
skerstller att uppgifterna r av olika art. Att under hela sin utbildning genom fltstudier ha kontakt
med vningsskolan hjlper studenten att hitta berringspunkter mellan praktik och teori.
Fltstudierna ger mjlighet till didaktisk frdjupning och studenterna fr ocks mjlighet att utveckla
sin digitala kompetens och sin frstelse fr de praktiska och estetiska perspektivens betydelse fr
lrandet. Fltstudierna diskuteras, fljs upp och examineras inom aktuell kurs och dokumenteras i
Studentbok fr verksamhetsfrlagd utbildning. Fltstudierna ryms inom skrivningen i det normalavtal
http://vfumdh.artisan.se/ Frutom lrarutbildarlagen vid vningsskolor finns i VFU-portalen vrig central information fr
VFU-verksamheten.
516
27
rende 23 Bilaga 3
som finns med kommuner/fristende skolor. Tillsammans med VFU utgr de ocks en viktig grund d
studenten skriver sin praktiska yrkesteori i samband med VFU-kurs 3. Fltstudierna kompletterar
programmets 30 hp VFU.
Inom programmet finns tre VFU-kurser frlagda under termin 2, 5 respektive 8. Dessa binds samman
genom fltstudierna och mnenas delaktighet i moment i vissa UVK-kurser. VFU-kurserna r frlagda
till svl hst- som vrtermin. De r placerade i brjan (fem veckor), i mitten (fem veckor) och som
avslutning (tio veckor) av den totala utbildningstiden. Lngden p och placeringen av VFU-kurserna r
medvetet vald, fr att studenten ska f en helhetssyn p vningsskolans verksamhet, bli infrstdd
med vningsskolans rutiner och verksamhet samt stta sig in i och frst svl lrarnas som elevernas
situation. VFU-kurserna examineras genom: 1) mluppfyllelse av lrandemlen i kursplanen genom
dokumentation i Studentbok fr verksamhetsfrlagd utbildning; 2) ett avslutande seminarium dr
utbildningens kurslitteratur stts i relation till erfarenheterna under VFU:n och studentens egen
reflektion kring mluppfyllelsen fr kursen. I den avslutande VFU-kursen ventileras och examineras
ven studentens praktiska yrkesteori. Examinationens kvalitet skerstlls genom att ansvarig
examinator alltid r en disputerad MDH-lrare. Mten med och besk av MDH-lrare genomfrs
ocks under VFU-kurserna fr att student, handledare och MDH-lrare tillsammans ska f mjlighet
att diskutera studentens utveckling i frhllande till kursernas lrandeml.
VFU 1 fr mneslrare 7-9 (7,5 hp) ges termin 2 och fregs av kontakter med vningsskolan genom
fltstudier som sker termin 1 och de tv frsta perioderna under termin 2. VFU-kurs 1 kopplas i
huvudsak till UVK-kursen som behandlar skolans historia, organisation, didaktik och lroplansteorier.
Studenten har studerat matematik (30 hp) vilket mjliggr undervisning/pedagogisk aktivitet i mnet
under VFU-kursen. Studenten pbrjar sin dokumentation fr den kommande praktiska yrkesteorin.
VFU 2 fr mneslrare 7-9 (7,5 hp) ligger i mitten av utbildningen och r i huvudsak kopplad till
mnesstudier, men utrymme finns ven fr stoff frn de UVK-kurser studenten har lst. Studenten ska
sledes kunna undervisa i matematik, teknik och undervisningsmne 3 och anvnda sig av digitala
verktyg. Studentens praktiska yrkesteori utvecklas vidare under denna VFU.
VFU 3 fr mneslrare 7-9 (15 hp), den sista och avslutande VFU-kursen, ges under en lngre period i
slutet av utbildningen och r kopplad bde till mnesstudierna och till UVK. mneskurser och UVKkurser r i huvudsak avslutade innan denna VFU genomfrs. Studenten ska med programmets kurser
som grund nu sjlvstndigt kunna planera, genomfra och utvrdera undervisning i de tre skolmnen
som programmet omfattar samt bedma och betygstta elevernas arbete. En lngre VFU i slutet av
utbildningen knyter samman utbildningens alla delar och leder till en praktisk yrkesteori som
examineras som avslutning p kursen och som fungerar som skring av uppfyllandet av kursens
lrandeml.
517
28
rende 23 Bilaga 3
3.
Lrarresurser
Mlardalens hgskola ser lrarutbildning och teknikutbildning som prioriterade utbildningsomrden.

Denna anskan som gller tillstnd att utfrda mneslrarexamen med inriktning mot undervisning i
grundskolans rskurs 7-9 i undervisningsmnet teknik och har stor betydelse fr regionens behov av
lrare fr dessa skolr. Om hgskolan beviljas examenstillstnd planeras start av programmet redan
hstterminen 2015 med en dimensionering om 20 studenter varje hsttermin.
Av den bifogade lrarresurstabellen framgr den personal som enligt planeringen kommer att
tjnstgra inom mneslrarprogrammet i teknik med inriktning mot grundskolans rskurs 7-9. D de
tre kurserna som ges i mnet teknik innehller mneskunskaper av grundlggande karaktr finns ett
flertal lrare som har kompetens att undervisa antingen hela kurser eller moment i flera av kurserna.
Bemanningen av kurserna skerstlls i dialog mellan berrda avdelningschefer, lrare och
mnesfretrdare. Lrarna ingr i mneskollegier med ansvar fr planering och framtida
genomfrande av undervisning i respektive mne/mnesomrde. mneskollegierna r knutna till
respektive etablerad forskningsinriktning, varigenom lrare inom mneslrarprogrammet fr ta del av
relevant forskning som lrarutbildningarna r baserade p.
4.
Skring av examensml
Fr att den blivande lraren ska ges mjlighet att n examensmlen med frdjupade kunskaper av
relevans fr lrarens uppdrag och arbete, erbjuds studenten vid Mlardalens hgskola en utbildning
som r forskningsoch professionsbaserad med undervisning i mne, mnesdidaktik, den
utbildningsvetenskapliga krnan och verksamhetsfrlagd utbildning.
Forskningsrdet fr utbildningsvetenskap och de forskningsmiljer som presenterats skapar
frutsttningar fr att forskningsbasera utbildningen. Utbildningsmiljn karakteriseras av lrare som
forskar och forskare som undervisar. Detta sker bland annat genom att lektorer inom
lrarutbildningen och tillhrighet p akademi UKK tilldelas frstrkt kompetensutvecklingstid efter
antal forskningspublikationer under fregende r, att den NT-didaktiska forskningsmiljn tilldelats
externa forskningsmedel, samt att alla forskare vid akademi UKK deltar i undervisning med minst 20
procent.
Mot bakgrund av det som framgr i examensordningen fr mneslrarexamen med inriktning mot
arbete i grundskolans rskurs 7-9 i undervisningsmnet teknik, r utbildningen utvecklad och
planerad fr att skapa frutsttningar fr studenterna att utveckla de kunskaper, frdigheter, frmgor
och frhllningsstt som preciseras i examensmlen. Varje ingende kurs i programmet r utvecklad i
syfte att tillgodose och svara mot ett eller flera examensml. Kurserna i programmet fljer
programmets tredelade progression; att grundlgga, att befsta och utveckla samt att frdjupa. I den
bifogade examensmatrisen synliggrs hur innehll och lrandeml i kurserna inom
undervisningsmne teknik kalibrerar mot examensmlen och programmets progression.
Undervisningen genomfrs i form av frelsningar, seminarier, laborationer, konstruktioner,
studiebesk, verksamhetsfrlagd utbildning och fltstudier. Studierna r utformade fr att utveckla
frmgan: att ska, inhmta och vrdera information; att sjlvstndigt flja och reflektera ver sin
kunskapsutveckling; att uttrycka sig i tal och skrift; samt att kritiskt analysera och reflektera ver
problem och utmaningar kopplade till det praktiskt pedagogiska arbetet. Den studerande frvntas
aktivt delta i och successivt ta ett allt strre ansvar fr sin utbildning.
518
29
rende 23 Bilaga 3
Examination av programmets olika moment sker genom muntliga och skriftliga uppgifter ssom
salstentamina, hemtentamina, muntliga tentamina, bedmning av verksamhetsfrlagd utbildning,
seminarier, sjlvstndiga arbeten, projektrapporter, skapande moment ssom konstruktioner,
fltstudierapporter och inlmningsuppgifter. Studenten fr ven skriva fram sin praktiska yrkesteori,
som ska innehlla en tydlig bild av den etik och teori, som ligger till grund fr studentens framtida
yrkesutvning samt hur studenten tnker sig sitt kommande praktiska pedagogiska arbete. Frutom
att examinationsformerna r varierade fljer de ocks en progression (se tidigare avsnitt om
programmets progression). Progressionen i de fr utbildningen valda examinationsformerna skapar
frutsttningar fr studenten att p olika stt uttrycka, beskriva, samtala och reflektera kring de fr
utbildningen uppsatta kunskaps- och frdighetsmlen. Kraven p ett vetenskapligt frhllningsstt
kar successivt under utbildningen. Studenten ska genom de sjlvstndiga arbetena visa att mlen som
uttrycks i examensbeskrivningen uppntts.
vergripande regler och anvisningar fr examination framgr av hgskolans styrdokument Regler
och anvisningar fr examination p grundniv och avancerad niv vid Mlardalens hgskola.
Examination av verksamhetsfrlagd utbildning fljer ett srskilt bedmningsunderlag (se tidigare
avsnitt under rubriken verksamhetsfrlagd utbildning och fltstudier). Anvisningar finns fr att
kvalitetsskra de sjlvstndiga arbetena p grundniv respektive avancerad niv.
Fr att skra kvalitet, behrighetskrav och uppfyllande av examensml granskas och faststlls samtliga
kursplaner inom lrarutbildningen av kursplanegrupper p respektive akademi i enlighet med
hgskolans delegationsordning. Innan kursplaner granskas och faststlls har varje kursplan
behandlats i respektive mneskollegium, som bestr av mnesansvarig, forskare, undervisande lrare
och studentrepresentant. mnesansvarig, vanligen professor men minst docent, har ansvaret fr att
kurslitteratur och annat undervisningsmaterial, r forskningsoch professionsbaserat. Rutiner,
anvisningar och process fr kursplanearbetet framgr av hgskole- respektive akademivergripande
styrdokument fr kursplanearbete.
Fr att ytterligare frmja utvecklingen av kvalitet i utbildningen och ge studenterna inflytande
genomfrs skriftliga program- och kursvrderingar. mneslrarutbildningen kommer ven att
utvrderas via alumner som efter ett rs yrkesverksamhet fr besvara frgor om sina kunskaper och
frmgor i frhllande till examensmlen. P kursniv genomfrs kursvrderingar i frhllande till
kursens lrandeml. Varje kursvrdering sker anonymt med direkt terkoppling av kursansvarig
lrare. ven muntliga utvrderingar frekommer lpande i eller som avslutning av varje kurs.
Program- och kursvrderingar utgr en grund fr det fortsatta utvecklingsarbetet. Drtill diskuteras
kontinuerligt kvalitetsfrgor och utveckling av kurserna dels inom varje mne, dels i programrdet fr
mneslrarprogrammet.
519
30
rende 23 Bilaga 3
5.
Fortsatt utvecklingsarbete
Denna anskan avser tillstnd att utfrda mneslrarexamen med inriktning mot undervisning i
grundskolans rskurs 7-9 i undervisningsmne teknik. Om hgskolan beviljas examenstillstnd
planeras start av programmet hstterminen 2015 med 20 studenter. Under 2012 uppskattade regionen
att de behver rekrytera eller fortbilda 68-136 mneslrare i teknik fr rskurs 7-9 till och med 2015.
Att erhlla examenstillstndet skapar inte endast frutsttningar fr teknik som mne i
mneslrarprogrammet utan ven fr deltagande i fortbildningsinsatser fr regionens lrare i rskurs
7-9, exempelvis Lrarlyftet II eller att ge kompletterande pedagogisk utbildning (KPU).
Utbildningsplan kommer att faststllas under vren 2015 och kursplaner fr teknik kommer att
faststllas under hsten 2015. Utveckling av studiehandledningar sker med start under vrterminen
2016 och de tv frsta kurserna i teknik ges frn och med hstterminen 2016.
Under lsret 2015/2016 kommer hgskolan att fortstta strka den didaktiska forskningen som ett
led i att skra utbildningsmiljn fr omrdet mneslrare i teknik rskurs 7-9. Stdet frn
Lnsstyrelsen i Vstmanland, Rektor och MKL fr att strka forskningsbasen fr omrdet
naturorientering och teknik samt mnenas didaktik r viktiga delar i det kommande arbetet.
En annan del i utvecklingsarbetet handlar om att strka lrarresursen fr att svara mot framtida
behov. Hgskolan har tillsammans med vrdkommunerna Eskilstuna och Vsters satsat p
doktorandtjnster i forskarutbildningsmnet didaktik varav en mot teknikdidaktik och inom ramen fr
licentiatforskarskolan LicFontD2 finns en kommunlicentiand med ett teknikdidaktiskt
forskningsprojekt. Tillsammans med kommunerna arbetar hgskolan p en strategi fr delade
anstllningar fr att dels ka graden av forskarutbildad personal i kommunerna, dels ka
professionsbasen i mneslrarutbildningarna. Denna strategi r ndvndig fr att mta framtida
pensionsavgngar inom lrarkren.
520
31
rende 23 Bilaga 4
Anskan om examenstillstnd fr
mneslrarexamen med inriktning mot
arbete i gymnasiet
undervisningsmne teknik
521
rende 23 Bilaga 4
Innehll
Disposition av anskan .................................................................................................................................. 3
Del 1 Lrarutbildningen vid Mlardalens hgskola ..................................................................................... 4
1.
2.
3.
4.
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
Organisation och ansvar ............................................................................................................... 5

Kvalitetsarbete ............................................................................................................................... 8
Undervisning och examination .................................................................................................... 9
Utbildningsmilj fr lrarutbildningen ..................................................................................... 10
Forskningsbas.......................................................................................................................... 10
Pbyggnadsutbildning p avancerad niv och utbildning p forskarniv ........................... 15
Internationalisering ................................................................................................................ 16
Std till studenter och lrare .................................................................................................. 17
Samverkan med det omgivande samhllet ............................................................................ 18
Digital kompetens ................................................................................................................... 19
Hllbar utveckling, jmlikhet och jmstlldhet ....................................................................20
Del 2 mneslrarprogram med inriktning mot gymnasiet ....................................................................... 22

1.
2.
3.
4.
5.
Ml, innehll och struktur .......................................................................................................... 22

Progression, undervisning och examination ............................................................................. 26
Lrarresurser ...............................................................................................................................30
Skring av examensml .............................................................................................................. 31
Fortsatt utvecklingsarbete .......................................................................................................... 32
522
rende 23 Bilaga 4
Disposition av anskan
Freliggande dokument utgr huvuddokument i anskningshandlingarna. Huvuddokumentet r
uppdelat i tv vergripande delar som bitvis samspelar med varandra. Del 1 syftar huvudsakligen till
att ge en allmn beskrivning av fr anskan relevanta omrden p hgskole- och akademivergripande
niv, medan del 2 tar sikte p att beskriva motsvarande omrden fr just mneslrarprogrammet. I
denna anskan r mnet matematik, som hgskolan redan har examenstillstnd fr, studentens frsta
mne och teknik skrivs fram som det mne matematiken kombineras med (mne 2).
Aspekterna lrarresurs och utbildningsmilj r nrliggande och den samlade lrarresursen
beskrivs dels i lrarresurstabellen, dels i lpande text i huvuddokumentet (framfrallt i avsnittet om
utbildningsmilj fr lrarutbildningen i del 1 samt i avsnittet om lrarresurser i del 2).
Utbildningsmiljn redovisas huvudsakligen med samma rubrik (utbildningsmilj fr
lrarutbildningen) i del 1 och organisationen fr verksamhetsfrlagd utbildning beskrivs i avsnittet
som berr verksamhetsfrlagd utbildning och fltstudier (under progression, undervisning och
examination i del 2) medan forskningsbas, ntverk och samarbeten med nrliggande utbildningar med
mera bland annat beskrivs i avsnitt under utbildningsmilj fr lrarutbildningen i del 1 (exempelvis
avsnitten om bde den didaktiska och mnesvetenskapliga forskningen, internationalisering samt
samverkan med det omgivande samhllet).
Styrdokument i form av utbildningsplan och kursplaner terfinns bland bilagorna. Utbildningens
ml, innehll och struktur beskrivs i lpande text i avsnitt med motsvarande rubriker i del 2. Hr
framgr ven mer detaljerat hur undervisning, kurslitteratur och examination samt
progression skrar forskningsoch professionsanknytning.
ven skring av examensmlen och skring av utbildningens kvalitet r nrliggande
aspekter. Stommen fr skring av utbildningens kvalitet beskrivs genom de inledande avsnitten i del 1
medan skring av examensmlen framfrallt framgr i avsnittet med samma namn i del 2. Flera av
bilagorna syftar till att tydliggra den lpande texten som berr dessa aspekter, exempelvis
examensmatrisen och styrdokument fr kurs- och utbildningsplaner.
Infrastruktur beskrivs huvudsakligen i del 1, srskilt i avsnitten om std till studenter och lrare
samt om digital kompetens.
523
rende 23 Bilaga 4
Del 1 Lrarutbildningen vid Mlardalens hgskola

Mlardalens hgskola (MDH) r en av Sveriges strsta hgskolor med ca 13 500 studenter
(motsvarande ca 7 400 helrsstudenter r 2013). P senare r har i genomsnitt drygt 1 500 examina
utfrdats rligen. Antalet anstllda p hgskolan r 860 personer (rsarbetskrafter) av vilka 450 r
lrare. r 2013 var hgskolans omsttning 845 miljoner kronor och andelen forskning och utbildning
p forskarniv utgjorde 26 procent.
Hgskolan har centralt belgna campus i Eskilstuna och Vsters. P vardera orten finns expeditioner
i form av studenttorg (infocenter), hgskolebibliotek, grupprum, lrosalar, strre frelsningssalar,
datorsalar, studenthlsa, restaurang, caf och krhus. I nra anslutning till respektive campus ligger
studentbostder. Hgskolan har bostadsgaranti fr inflyttande studenter och lsret 2012/2013 blev
MDH:s campusstder Eskilstuna och Vsters utsedda till rets studentstder av Sveriges frenade
studentkrer (SFS). Fr att studenter och anstllda ska kunna resa mellan Eskilstuna och Vsters
finns fria bussresor med platsgaranti till cirka 10 avgngar varje vardag frn respektive campusort.
Hgskolan erbjuder forskningsbaserade utbildningar p grundoch avancerad niv inom fyra
prioriterade utbildningsomrden: ekonomiutbildningar, hlsa- och vlfrdsutbildningar,
lrarutbildningar och teknikutbildningar. Den vetenskapliga kvaliteten i utbildningarna garanteras
genom relevant forskning inom hgskolans sex etablerade forskningsinriktningar: 1) hlsa och vlfrd;
2) inbyggda system; 3) industriell ekonomi och organisation 4) innovation och produktrealisering; 5)
framtidens energi; 6) utbildningsvetenskap och matematik. Inom varje inriktning finns ett eller flera
Under 2013 utgjorde det prioriterade utbildningsomrdet lrarutbildningar 13 procent av hgskolans
utbildningsvolym och utgr en viktig del av hgskolans verksamhet och har stor betydelse fr dess
nromrde, en region med en halv miljon invnare. Andelen av utbildningsvolymen kommer att ka
d lrarprogrammen r under uppbyggnad.
Nr hgskolan bildades 1977 infrlivades den frskollrarutbildning som sedan 1963 bedrivits vid
Frskoleseminariet i Vsters. r 1998 erhll hgskolan rtt att utfrda grundskollrarexamen fr k
4-9 samt gymnasielrarexamen. Genom 2001 rs examensordning kunde hgskolan erbjuda
lrarutbildning med inriktning mot verksamhet i frskola, frskoleklass, grundskolans tidigare r,
grundskolans senare r och gymnasieskolan.
Med 2011 rs examensordning har hgskolan tillstnd att utfrda frskollrarexamen,
grundlrarexamen med inriktning mot arbete i frskoleklass och grundskolans rskurs 1-3,
grundlrarexamen med inriktning mot arbete mot grundskolans rskurs 4-6, mneslrarexamen med
inriktning mot arbete i grundskolans rskurs 7-9 samt mneslrarexamen med inriktning mot arbete i
gymnasieskolan. Utver lrarprogrammen erbjuder hgskolan ett flertal program p avancerad niv
inom det utbildningsvetenskapliga omrdet: specialpedagogprogrammet, speciallrarprogrammet (tre
specialiseringar: matematikutveckling; sprk-, skriv- och lsutveckling; utvecklingsstrning),
mastersprogram i didaktik och rektorsprogrammet (f.n. i samarbete med Hgskolan Dalarna och
rebro universitet, en ny anskan i samarbete med Hgskolan Dalarna och Linkpings universitet har
snts till Skolverket). Dessutom bedriver hgskolan utbildning p forskarniv inom
forskarutbildningsmnet didaktik.
524
rende 23 Bilaga 4
1.
Organisation och ansvar
Figur 1. Organisationsschema Mlardalens hgskola.
Hgskolestyrelsen har det yttersta ansvaret fr att hgskolan fullgr sina uppgifter och rektor
ansvarar nrmast under styrelsen fr ledningen av verksamheten. Efter frslag frn akademi och
fakultetsnmnd avseende drifts- och utvecklingsuppdrag beslutar rektor om frdelning av utbildningsoch forskningsmedel. Fakultetsnmnden har det vergripande ansvaret fr planering, styrning och
kvalitetsskring av forskning och utbildning.
Fakultetsnmnden har tre utskott, ett fr forskning, ett fr forskarutbildning och ett fr
grundutbildning. I utskottet fr grundutbildning fljs kvaliteten i utbildningar genom att
utvrderingar fljs upp och student- och branschsynpunkter diskuteras. Omvrldsbevakning och
konsekvensanalyser genomfrs och leder till utvecklande av framtidsstrategier. Utskottet utgr ven
en mtesplats fr strategiska diskussioner mellan fakultetsnmnden och akademierna som ansvarar
fr att bedriva utbildningar. Utskottet fungerar som styrgrupp fr utredningar och utvrderingar av
huvudomrden, examina och program som fakultetsnmnden beslutar om. Utskottet har ansvar fr
det frberedelse- och efterarbete som r kopplat till Universitetskanslersmbetets
kvalitetsgranskningar.
Verksamheten vid hgskolan r organiserad i fyra mnesvergripande akademier som leds av varsin
akademichef. Av rektors delegationsordning framgr akademichefernas ansvar och befogenheter inom
sina respektive ansvarsomrden. Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation (UKK) r
vrdakademi fr lrarutbildningen, vilket innebr att akademichefen har ett operativt ansvar fr att
utbildningen genomfrs med god kvalitet. Akademin r fr tillfllet organiserad i sju avdelningar
baserade p mnesomrden som leds av varsin avdelningschef som planerar och bemannar kurserna
samt har det pedagogiska ansvaret. Drutver finns en administrativ avdelning med ansvar fr
akademins administration under ledning av en administrativ chef. Avdelningen utgr ett std t svl
akademins samtliga verksamheter som studenter. Vidare finns vid akademin utbildningsledare med
uppgift att vara kontaktperson mellan akademi, fakultetsnmnd och studenter och som ansvarar fr
525
rende 23 Bilaga 4
utveckling och uppfljning av utbildningen p akademiniv. Vid akademi UKK finns ett
grundutbildningsrd dr frgor av genomfrandekaraktr behandlas.
Alla program (examen) har dels en programsamordnare, dels en programansvarig (vanligen professor
i mnet/omrdet). Centrala uppgifter fr programansvarig och programsamordnare r att genomfra
programutvrdering och utifrn utvrderingsresultat kvalitetsskra och utveckla programmet samt att
tillse att programmet uppfyller mlen fr programmet/examen. Programansvarig och
programsamordnare leder respektive sammankallar programrd, dr studentrepresentant ingr. I
programrdet fr mneslrarprogrammet ingr ven representanter frn de olika
undervisningsmnena.
Fr lrarprogrammen generellt vid MDH pgr fr nrvarande ett arbete med att till varje program
knyta ett branschrd som ska ledas av programansvarig. Branschrden kommer att best av
ledamter frn regionens kommuner samt interna kvalitetsskrande funktioner vid MDH. De externa
representanterna planeras vara verksamhetschefer frn Eskilstuna och Vsters kommun samt frn
Sdermanlands och Vstmanlands ln. ven studentrepresentanter kommer att ing i branschrden.
Branschrdens uppgift r att fungera som informations- och kontaktorgan mellan hgskolan och
arbetsliv och bidra till att samverkan med regionen utvecklas. Genom branschrden kan akademin f
synpunkter p utbildningarna samt samverka kring verksamhetsfrlagd utbildning.
Akademins forskningsrd ansvarar bland annat fr kvalitetsskring av forskningsbasen i
lrarutbildningarna och leds av forskningsledaren fr utbildningsvetenskap och matematik.
Forskningsrdets ledamter utgrs av de vetenskapliga ledarna, forskningssamordnare samt
doktorandrepresentant. Forskningsledaren leder och samordnar akademins forskningsverksamhet
inom omrdet utbildningsvetenskap, och akademin har ven en samordnare fr forskarutbildningen i
didaktik.
Figur 2. Kommunikationsflde vid Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation. APT r frkortning fr arbetsplatstrff
och LSG r frkortning fr lokal samverkansgrupp.
526
rende 23 Bilaga 4
Kurserna inom undervisningsmnet teknik kommer att genomfras i samarbete mellan

lrarprogrammens vrdakademi, UKK, och de tv akademierna vid hgskolan som bedriver
teknikutbildningar, Akademin fr innovation, design och teknik (IDT) och Akademin fr ekonomi,
samhlle och teknik (EST). Vid IDT bedrivs utbildning inom omrdena datavetenskap, elektronik och
produktoch processutveckling och vid EST inom omrdena energiteknik och byggnadsteknik.
Representanter frn undervisningsmnet teknik kommer att finnas i programrdet fr
mneslrarprogrammet. Motsvarande organisation, som den fr teknik freslagna, finns fr
undervisningsmnet samhllskunskap i mneslrarprogrammet dr akademierna EST och HVV
(Akademin fr hlsa, vrd och vlfrd) r de som genomfr kurserna inom samhllskunskap.
Inom de tv akademier som bedriver teknikutbildningar vid hgskolan finns en omfattande
forskningsverksamhet inom de etablerade forskningsinriktningarna inbyggda system, innovation och
produktrealisering samt framtidens energi, se mer under avsnittet mnesvetenskaplig forskning
(4.1.2).
Hgskolan lgger stark vikt vid studentmedverkan, och studenterna har inte bara rtt att utva
inflytande ver utbildningen utan ges ven mjlighet att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla
utbildningen. Mlardalens studentkr r hgskolans formella samarbetspart nr det gller
studentsamverkan och den som utser representanter i hgskolans olika organ. Fr lrarutbildningen
finns en linjefrening, Alla Lrarstuderandes Frening (ALF). I utvrderande och framtblickande
syfte kallas ordfrande fr linjefreningen till kontinuerliga mten med utbildningsledare och
respektive programsamordnare och studievgledare.
Hgskolestyrelsen och rektor har faststllt rutiner fr det organisatoriska studentinflytandet.
Studentkren ges enligt rutinerna rtt att delta i beredande och beslutande organ. Hgskolan har
ingtt avtal med Mlardalens studentkr dr bland annat hanteringen av studentinflytandet regleras
nrmare.
Vid hgskolan finns en tjnst som studentombudsman, vars uppdrag bland annat r att ta emot och
hantera studenters och doktoranders synpunkter p hgskolans verksamhet. I Hgskoleverkets
rapport Tillsynsbesk vid Mlardalens hgskola 2011 (2012:14 R) vlkomnar verket inrttandet av
studentombudsman och ser positivt p hgskolans arbete med studentrepresentation. Under
september 2013 utkade hgskolan uppdraget genom att ocks finansiera en tjnst p studentkren
med uppdrag att skerstlla studentrepresentation i hgskolans beslutande och beredande organ.
527
rende 23 Bilaga 4
2.
Kvalitetsarbete
Hgskolans kvalitetsarbete framgr p vergripande niv i hgskolans Forsknings- och

utbildningsstrategi 20132016. Enligt strategin r det avgrande stllningstagandet att
krnverksamheten utbildning och forskning ska vara av vrde och nytta fr individ och samhlle.
Hur detta ska uppns konkretiseras nrmare i hgskolans Omrdesstrategi fr kvalitet i forskning
och utbildning vilken ska ligga till grund fr de organisatoriska enheternas verksamhetsplanering och
uppfljning. P s vis blir kvalitetsarbetet dels integrerat med hgskolans
verksamhetsplaneringsprocess och verksamhetsutveckling, dels en angelgenhet fr alla medarbetare.
Figur 3. Schematisk bild ver frhllandet mellan styrdokument och verksamhetsplaner vid Mlardalens hgskola.
Vidare framgr av omrdesstrategin att fakultetsnmnden har det vergripande ansvaret fr kvaliteten
i hgskolans forskning och utbildning. I fakultetsnmndens kvalitetsansvar fr utbildning ingr bl.a.
kvalitetsskring av huvudomrden, examina och utbildningsprogram. Innan beslut fattas om
inrttande av utbildningsprogram, huvudomrden och examen hmtas synpunkter av sakkunniga frn
annat lroste och frn branschen. Fakultetsnmnden initierar ven terkommande utvrderingar av
befintliga utbildningsprogram, huvudomrden och examina. Akademierna ansvarar fr genomfrande
och analys av de lpande programutvrderingarna samt att tillse att tgrdsplan tas fram och
genomfrs. De krav som gller utformning, inrttande och faststllande av kursplaner och
utbildningsplaner freskrivs svl i hgskolefrordningen som i lokala styrdokument1. Applicerat p
lrarutbildningen betyder detta att ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete med planering,
utfrande, uppfljning och tgrder bedrivs utifrn de ml och krav som gller. I det arbetet
medverkar frutom fakultetsnmnd ven externa sakkunniga, akademins lrare, vrig personal samt
studenter fortlpande.
Styrdokument fr utbildningsprogram och Styrdokument fr kursplanearbete. Se Bilagor: vriga bilagor
528
rende 23 Bilaga 4
Akademierna har utifrn sina anvisningar fr kursplaner, samt tillhrande dokument, rutiner fr
kvalitetsskringsarbetet avseende svl nya som befintliga kurser. Akademichef fr respektive akademi
har ansvaret fr kvalitetsskring av kurser.2 Avdelningscheferna har ansvar fr att kursutvrderingar
genomfrs, analyseras och fljs upp och att tgrder vidtas.
Kursvrderingar och programutvrderingar utgr hrnstenar i kvalitetsarbetet, dels som ett
instrument fr att identifiera starka och svaga sidor fr att anvndas i den fortsatta kurs- och
programutvecklingen, dels som ett tillflle fr studenten att reflektera ver sin egen utbildning. Efter
varje genomfrd kurs grs en kursvrdering genom ett webbaserat kursvrderingssystem. Resultatet
av kursvrderingen analyseras och utifrn denna analys planeras tgrder. terkoppling sker till
berrda parter. I en uppfljning av rektorsbeslutet om att infra det hgskolegemensamma
kursvrderingssystemet (MDH 2.1.1-333/10, rapport 2012-05-03) framkommer att i stort sett samtliga
kurser p grundniv och avancerad niv utvrderas via webbverktyget. Enligt Hgskoleverkets rapport
Tillsynsbesk vid Mlardalens hgskola 2011 (2012:14 R, sidan 19) visade verkets kontroll att
kursvrderingar genomfrdes och sammanstlldes i samtliga kontrollerade fall. Kurser utvrderas
ven genom muntliga/skriftliga s.k. mittkursutvrderingar och avslutande utvrderingar.
P Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation (UKK) med ansvar fr lrarutbildning
genomfr programsamordnare de lpande programutvrderingarna, i vilka innehll, mluppfyllelse
och genomstrmning r viktiga parametrar. Resultat och planering fr fortsatt programutveckling
fredras fr akademirdet, i frekommande fall akademirden, efter beredning i programrdet och
terkopplas till fakultetsnmnden.
3.
Undervisning och examination
Lrarstudenter vid hgskolan mter under sin utbildning olika former fr undervisning och
examination. Pedagogiska metoder och arbetsstt vljs mot bakgrund av kursinnehll, niv och mne.
Frelsningar och seminarier r vanligt frekommande inom den utbildningsvetenskapliga krnan och
mnesstudierna. ven verksamhetsfrlagd utbildning, fltstudier, tillmpningsvningar, studiebesk
och utvecklingsarbeten frekommer svl som sjlvstndiga arbeten.
Kvalitetsskringen av examinationsprocessen kommer till uttryck i hgskolans styrdokument Regler
och anvisningar fr examinationsrenden p grundniv och avancerad niv vid Mlardalens
hgskola3. Dokumentet faststller lokala regler och anvisningar avseende examination p grundniv
och avancerad niv. I dokumentet finns formulerat de krav som ska tillmpas vid alla former av
examination. P s stt garanteras studenterna en rttssker examination. Av dokumentet framgr de
examinationsmoment som tillmpas vid hgskolan liksom frgor om rttsskerhet, rtten att
genomfra prov, betyg, examinator, krav vid examination, hantering av fusk och strande vid
examination samt kursplan och studiehandledning och deras inbrdes relation. Akademichef beslutar
om examinator fr kurs och examinator har ansvaret att kvalitetsskra examinationen i kurs. Mer
detaljerad beskrivning av formerna fr undervisning och examination inom mneslrarprogrammet
utvecklas i del 2.
Beslut avseende reviderad rutin fr arbetet med kursplaner inom akademin UKK (Dnr 1.1.1-238/11.) Se Bilagor: vriga bilagor
Regler och anvisningar fr examinationsrenden p grundniv och avancerad niv vid Mlardalens hgskola (MDH 2.1
275/12 rev. 25 mars 2013) Se Bilagor: vriga bilagor
2
3
529
rende 23 Bilaga 4
Examinationen r dels ett uttryck fr hgskolans befogenhet att fatta beslut om betyg, dels ett led i
studenternas lrandeprocess. Examinationen utformas utifrn de krav och lrandeml som stlls i
kursplanen och formerna fr examination anges i respektive kursplan. I kursplanerna finns hnvisning
till kursens studiehandledning dr examinationen p kursen beskrivs mer i detalj vad gller
genomfrande och bedmningskriterier fr de olika betygsgraderna.4 Genom hnvisningen i
kursplanen till studiehandledningen blir ocks denna ett juridiskt bindande dokument.
4.
Utbildningsmilj fr lrarutbildningen
Lrarutbildningen vid Mlardalens hgskola (frskollrarprogrammet, grundlrarprogrammet F-3,

grundlrarprogrammet 4-6, mneslrarprogrammet 7-9, mneslrarprogrammet gymnasieskolan)
knnetecknas av att den r en forskningsbaserad professionsutbildning. Den mnes- och
utbildningsvetenskapliga forskning som idag bedrivs vid hgskolan utvecklas kontinuerligt och har
koppling till omrden av grundlggande betydelse fr lrares utbildning och yrkesverksamhet. Den
utbildningsvetenskapliga krnan, mnet och mnesdidaktiken svl som det praktiskt pedagogiska
arbetet finns ven p olika stt med som fokus i de pbyggnadsprogram som ges p avancerad niv och
i den forskarutbildning som bedrivs inom omrdet didaktik. I detta kapitel belyses ven fljande
viktiga delar i studenternas utbildningsmilj: internationalisering, std till studenter och lrare, IT,
samverkan med det omgivande samhllet, hllbar utveckling samt jmlikhet och jmstlldhet.
4.1 Forskningsbas
Lrarutbildningen vid Mlardalens hgskola bedrivs i en forskande milj inom omrden betydelsefulla
fr lrarutbildningen. I hgskolans forskningsoch utbildningsstrategi (2013-2016) framgr att
Utbildningsvetenskap r en av hgskolans sex etablerade forskningsinriktningar fr vilken en central
uppgift r att utgra forskningsbas fr lrarutbildningen. De tre etablerade forskningsinriktningarna
Framtidens energi, Inbyggda system samt Innovation och produktrealisering ska skerstlla
forskningsbasen fr olika teknikmnen samt utbildningsprogram och kurser inom teknik. Inom den
etablerade forskningsinriktningen Utbildningsvetenskap finns fyra forskningsmiljer Barn och unga i
skola och samhlle; Matematik, naturvetenskap och teknik med mnenas didaktik; Sprk- och
litteraturvetenskap samt mnenas didaktik; Samhlle, interkulturalitet, ledarskap och utvrdering.
Var och en av de fyra forskningsmiljerna bestr av olika forskargrupper som sinsemellan samarbetar.
Vid akademi UKK finns ett forskningsrd fr utbildningsvetenskap som har ansvar fr kvalitetsskring
av forskningsbasen i samtliga lrarutbildningar. Forskningsrdet och forskningsverksamheten inom
omrdet utbildningsvetenskap leds av akademins forskningsledare. Forskningsledaren har
regelbunden kontakt med forskningsledare vid vriga akademier. Handledare frn miljerna och
forskargrupperna inom utbildningsvetenskap utgr handledarkollegiet fr forskarutbildningen i
didaktik. Akademins samordnare fr forskarutbildning koordinerar forskarutbildningen i didaktik. De
forskare/forskarstuderande som ingr i miljerna bedriver anslags- och externfinansierad forskning;
organiserar/deltar i seminarieverksamhet och nationella/internationella konferenser; publicerar sig i
nationella/internationella tidskrifter, akademiska bcker och rapporter. De ingr ocks i
nationella/internationella samarbeten (se 4.1.1 fr exempel frn NT-didaktik). Fr att skerstlla
forskningsbasen och introducera lrarstudenterna till forskning som bedrivs inom den etablerade
forskningsinriktningen utbildningsvetenskap r ett principbeslut vid akademi UKK att samtliga
forskare ska undervisa minst 20 % av heltid.
Exempel p studiehandledning. Bilagor: vriga bilagor
530
10
rende 23 Bilaga 4
LSANVISNING: Eftersom anskan syftar till att erhlla tillstnd fr ytterligare ett
undervisningsmne inom ramen fr mneslrarexamen vid sidan av de mnen som MDH redan har
tillstnd att utfrda examen i, beskrivs frst den forskningsmilj dr den NT-didaktiska
forskningsgruppen ingr och drefter frdjupas beskrivningen av den teknikdidaktiska forskningen
som fr nrvarande bedrivs. Dremot beskrivs inte den mnesdidaktiska forskning som bedrivs inom
ramen fr redan befintligt examenstillstnd, exempelvis svenskmnets didaktik. Av samma anledning
beskrivs heller inte den didaktiska forskning som bedrivs fr att forskningsbasera de kurser inom den
utbildningsvetenskapliga krnan som ingr i programmet. Avsnittet avslutas med en beskrivning av
den mnesforskning som bedrivs inom teknik.
4.1.1 Utbildningsvetenskap Matematik, naturvetenskap och teknik med mnenas

didaktik
I forskningsmiljn Matematik, naturvetenskap och teknik med mnenas didaktik (MNT) bedrivs
mnesdidaktisk forskning som r teoretiskt frankrad och har en tydlig relevans fr skolpraktiken och
samtliga lrarprogram. Miljn anvnder sig av och bidrar till teoribyggen frn skilda omrden ssom
pedagogik, sociologi och psykologi men strvar alltid efter att fokusera lrande av och inom
matematik, teknik och de naturorienterande mnena. Studier av och forskningsbaserade
utvecklingsprojekt i klassrummet utgr ett central fokus. Kombinerade forskningsoch
utvecklingsprojekt sker i nra samarbete med huvudmn och teoretiseras frn ett mnesdidaktiskt
"design research methodology" perspektiv. Flera forskare i miljn studerar lrarutbildning och
kompetensutveckling av och tillsammans med lrare. Av de 16 doktoranderna som finns i
forskningsmiljn finansieras tolv antingen genom forskarskolor (kommunlicentiander) eller p annat
stt av respektive kommunal arbetsgivare. Ett exempel p det senare r forskningsoch
forskningsbaserade utvecklingsprojektet Rkna med Vsters (RV). Projektet r ett
skolutvecklingsprojekt som syftar till att teoretisera och utveckla matematikundervisningen i F-9 inom
kommunen. Tv seniora forskare deltar p 40 % i projektet och tre doktorander finansieras inom
ramen fr projektet. I forskningsmiljn ingr tv forskargrupper M-TERM med matematikdidaktik
som forskningsfokus och NT-didaktiskt centrum med NT-didaktiskt forskningsfokus. Professor
Andreas Ryve har ett vergripande ansvar fr hela miljn.
Inom teknikdidaktik bedrivs fr nrvarande tre doktorandprojekt och tre forskningsprojekt med
koppling till teknikdidaktik och ytterligare ett projekt r planerat. Tillsammans bidrar tv av projekten
(1-2, nedan) till att strka forskningsbasen i Frskollrarprogrammet och Grundlrarprogrammet
rskurs F-3, medan majoriteten av dem (3-6) bidrar till att strka forskningsbasen i teknikdidaktik i
kurserna Teknik fr mneslrare 1-7 samt Sjlvstndigt arbete i teknik fr mneslrare.
1.
Pernilla Sundqvist (kommunlicentiand) studerar vad barnsktare och frskollrare anser att
teknik r, bde generellt och i deras dagliga verksamhet i frskolorna. Peter Gustafsson och
Tor Nilsson r handledare. Pernilla r forskarstuderande (ca. 60%), undervisar i
frskollrarutbildningen samt arbetar kvar i frskolan. I sin studie anvnder Pernilla bde
enkt- och intervjudata fr att dels underska om det finns grupperingar inom urvalet dr
deltagarnas olika kompetens rrande teknik synliggrs, dels identifiera vilka uppfattningar av
teknik som finns i frskolan. Forskningen bidrar till att synliggra eventuella problem i den
tidiga undervisningen av teknik. Forskningen bidrar ocks till att personalen i frskola, i ett
senare skede, kan f skrddarsydd kompetensutveckling.
531
11
rende 23 Bilaga 4
2. Peter Gustafsson, Tor Nilsson och Mari Stadig Degerman genomfr fr nrvarande ett
pilotprojekt dr lrare i rskurs 1-3 fljs d de fr utbildning p NTA-ldor (teman) och
drefter ska undervisa med hjlp av dem. NTA-ldorna bidrar till att lrare med olika
mneskompetens kan undervisa i bde naturvetenskap och teknik. Eftersom lrarens
undervisning av ett mnesinnehll r centralt fr hur eleverna ska lra sig innehllet bidrar
studien, i ett teknikdidaktiskt perspektiv, till att tydliggra vad angende teknikens karaktr
det r som kommuniceras av lraren d NTA-ldan anvnds. Enkt, intervju och framfr allt
videodata analyseras fr att om teknikmnets centrala krna (vad teknik r,
mjligheter/begrnsningar etc.) berrs i undervisningen, vad det r som berrs och hur
lraren gr det. Fr en mneslrarstudent i teknik mot gymnasiet r det relevant att knna till
vilka ldor som eleverna kan ha mtt i frskola respektive grundskola samt vad ldorna bidrar
med. Pilotstudien ligger som grund fr en anskan till VR avseende full finansiering av
projektet mot rskurs 1-3.
3. Anders Svenson (kommunlicentiand i forskarskola) studerar mjliga konsekvenser av att
kursen Naturkunskap 1 inte lngre ges som obligatorisk p teknikprogrammet i gymnasiet.
Eftersom perspektivet hllbar utveckling skrivits fram som en central del av Naturkunskap 1
mste teknikprogrammets vriga mneslrare skerstlla att perspektivet tas upp i vriga
kurser inom teknikprogrammet. I sin studie fljer Anders lrare som undervisar olika mnen
p teknikprogrammet, ex. fysiklraren och svensklraren. Genom fokusgrupper och intervjuer
studerar Anders mneslrarnas sociala konstruktioner av hllbar utveckling med std i
ramverket SCOT (Social Constructions of Technology). Genom arbetet tydliggrs vilka sociala
konstruktioner av hllbar utveckling som finns p teknikprogrammet samtidigt som
exempelvis de perspektiv p hllbar utveckling som numera saknas inom teknikprogrammet,
p grund av beslutet att ta bort Naturkunskap 1 som obligatorisk kurs, kan identifieras. Anders
arbete r relevant fr mneslrarutbildningen i teknik eftersom blivande mneslrare i teknik
kommer att bidra till den sociala konstruktionen av hllbar utveckling inom
teknikprogrammet. Peter Gustafsson, Susanne Engstrm och Tor Nilsson handleder. Vid
sidan av sina forskarstudier undervisar Anders 20 % i den kommun som han r anstlld vid.
4. Roger Andersson (universitetsadjunkt) studerar gymnasieelevers lrandeprocesser i optik d
ett IKT-std anvnds i fysikundervisningen. I sin studie anvnder Roger ett datorprogram fr
att visualisera bild, strle, skugga etc. och analyserar vad som hnder med elevernas svar d
programmet anvnds. Genom sitt arbete kan Roger visa vilka lrandeprocesser programmet
ger upphov till, vilka frestllningar eleverna skapar som en fljd av att ha anvnt programmet
och hur programmet br anvndas i undervisningssyfte. Rogers arbete r inom ramen fr
fysikens didaktik ven om IKT-std anvnds. Roger r aktiv i DIKT-gruppen och ansvarig frn
MDH fr frgedelarna i T8:an samt utbildad Snilleblixtinstruktr. Peter Gustafsson och Hans
Niedderer handleder och Roger undervisar bde fysik- och teknikmoment MDH:s
Lrarprogram samt fysik i Naturvetenskapligt/tekniskt basr.
5. Susanne Engstrm (tjnstledig post doc t.o.m. 2015-02-28) bedriver fr nrvarande ett
projekt vad det r som mjliggr fr en elev, en student, att vilja vlja och kunna genomfra
civilingenjrsstudier. Faktorer lyfts fram frn studentens tidiga r i grundskolan till slutfasen
av ingenjrsutbildningen. Vad pverkar valet att studera naturvetenskap och teknik inom
hgre utbildning? Nr fattar studenten beslutet att studera teknik? MDH bidrar med en liten
finansieringsdel i detta projekt. Projektet r viktigt ur ett mneslrarperspektiv eftersom det
inkluderar vergngen mellan gymnasieutbildning till hgre utbildning, samt inkluderar ett
lngre perspektiv p utbildning genom att olika faktorer frn tidiga r i grundskolan tom
slutfasen av ingenjrsutbildningen inkluderas.
6. Susannes andra projekt inom ramen fr hennes post doc har det vergripande syftet att bidra
med kunskaper om hur lrare vljer att beskriva sin teknikundervisning i grundskolan. En
studie grs av lrares olika syn p mnet, vad de vljer att inkludera respektive exkludera nr
de reflekterar ver sin undervisning samt hur de sger sig undervisa. Att som blivande lrare
ha knnedom om vad tidigare rskurser gjort inom ramen fr mnet r en viktig didaktisk
kunskap.
532
12
rende 23 Bilaga 4
7.
Susannes tredje projekt, dr studenter som hoppar av utbildningen till civilingenjrer

studeras, kommer att pbrjas inom ramen fr hennes post doc.
Den NT-didaktiska forskningsgruppen har ocks erhllit medel frn Lnsstyrelsen i Vstmanland,
rektor och MKL (se mer 4.5) fr att bland annat ka den teknikdidaktiska forskningen och att ka
samverkan angende teknikdidaktik i regionen. Under vrterminen 2015 r planeringen att Peter
Gustafsson och Susanne Engstrm, utifrn regionens behov av kompetensutveckling, ska pbrja
arbetet med didaktiska forskningscirklar med tekniklrare i rskurs 7-9 och gymnasiet.
Forskarna i den NT-didaktiska forskningsgruppen ingr i fljande freningar och organisationer:
EERA (European Educational Research Association)
ESERA (European Science Education Research Association)
FND (Svensk Nationell Frening fr Forskning i Naturvetenskapernas Didaktik)
IOSTE (The International Organization for Science and Technology Education)
NERA (Nordic Educational Research Association)
NFSUN (Nordic research symposium on science teaching)
Mlardalens hgskola medverkar i fljande forskarskolor:
FONTD, Forskarskolan i naturvetenskapernas, teknikens och matematikens didaktik (VR,
samarbete Linkpings universitet, Malm hgskola, Stockholms universitet, Ume universitet,
Linnuniversitetet, Hgskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Mittuniversitetet,
Hgskolan i Halmstad, Hgskolan i Gvle, Lunds universitet, Gteborgs universitet, Lule
tekniska universitet och MDH)
Graduate School Education for Sustainable Development (VR, samarbete Stockholms
universitet, Ume universitet, Uppsala universitet och MDH)
4.1.2. mnesvetenskaplig forskning

Som ovant nmnts r det de tre etablerade forskningsinriktningarna Framtidens energi, Inbyggda
system samt Innovation och produktrealisering som ska skerstlla den mnesvetenskapliga
forskningsbasen fr teknikkurserna i programmet. Med det menar vi exempelvis att undervisande
lrare kan inkludera aktuell mnesvetenskaplig forskningslitteratur och exempel frn pgende
forskningsprojekt. I anskans del 2 och i kursplanerna framkommer bland annat innehllet i
respektive kurs. Nedan ges en beskrivning av den forskning som bedrivs inom respektive
forskningsinriktning fr att skerstlla den mnesvetenskapliga forskningsbasen i programmets
teknikkurser.
Framtidens energi
Inom forskningsinriktningen bedrivs forskning inom processoptimering riktad mot processindustri och
energisektor och innovativa lsningar och verktyg inom omrdena energi-, byggoch miljteknik
utvecklas. Det finns tre forskningsomrden som r i fokus:
1. Frnybar energi med fokus p biomassa och bioenergi samt solenergi,
2. Energieffektivisering och minskade utslpp, och
3. Smartare modellering fr optimering, beslutsstd och styrning.
533
13
rende 23 Bilaga 4
Fr nrvarande bedrivs 26 projekt5 med olika huvudfinansirer frn exempelvis FP7/EU, KK-stiftelsen,
SIDA till Energimyndigheten och Samhllskontraktet. Inom forskningsmiljn ryms
forskarutbildningsmnet energi- och miljteknik och 10 professorer, 12 seniora forskare och 42
doktorander r aktiva. Forskningsinriktningen skerstller den mnesvetenskapliga forskningsbasen i
primrt kurserna Teknik fr mneslrare 2 och Teknik fr mneslrare 3, se mer om mnesinnehllet i
kursplanerna.
Inbyggda system
Forskningen inom inriktningen r omfattande och internationellt erknd. Den bedrivs i nra samarbete
med industrin och den r primrt inriktad mot inbyggd mjukvara. Inom inriktningen finns 16
forskningsgrupper som fr nrvarande r aktiva i 69 forskningsprojekt6, 25 professorer, 48 seniora
forskare och 76 doktorander. Inom forskningsmiljn ryms forskarutbildningsmnena Datavetenskap och
Elektronik. Forskningsinriktningen skerstller den mnesvetenskapliga forskningsbasen i delar av
kursen Teknik fr mneslrare 3 dr bland annat informations- och kommunikationsteknikens globala
och kulturella betydelser ingr, se mer om mnesinnehllet i kursplanerna.
Innovation och produktrealisering
Viktiga forskningsomrden inom innovation och produktrealisering r teknikinformation och
produktutveckling samt utveckling och drift av hllbara produktionssystem. Forskningen bedrivs i
samproduktion med industri och organisationer, med hg relevans fr akademi svl som fr det
omgivande samhllet. Forskningsbasen har expanderat kraftigt under de senaste ren och r till stor del
externt finansierad frn offentliga myndigheter, rd och stiftelser. Det finns tre forskargrupper:
1. Design och Visualisering,
2. Innovationsledning, och
3. Produktrealisering.
Fr nrvarande bedrivs 28 projekt med olika huvudfinansirer frn exempelvis KK-stiftelsen, Vinnova
och Vetenskapsrdet och 10 professorer, 13 seniora forskare och 28 doktorander r aktiva. Inom
forskningsmiljn ryms forskarutbildningsmnet Innovation och Design. Forskningsinriktningen
skerstller den mnesvetenskapliga forskningsbasen i samtliga teknikkurser i mneslrarprogrammet
mot gymnasiet, srskilt i de frdjupningskurser som ges Teknik fr mneslrare 4 -7 samt Sjlvstndigt
arbete i teknik fr mneslrare, se mer om mnesinnehllet i kursplanerna.
Fr mer detaljerad information om respektive projekt, se http://www.mdh.se/forskning/inriktningar/framtidensenergi?l=sv_SE

6 Fr mer detaljerad information om respektive projekt, se http://www.mdh.se/forskning/inriktningar/inb-1.555?l=sv_SE
5
534
14
rende 23 Bilaga 4
4.2 Pbyggnadsutbildning p avancerad niv och utbildning p forskarniv

Efter examen ges studenter mjligheter att bedriva studier p avancerad niv och utbildning p
forskarniv inom omrdet didaktik. Inom omrdet didaktik har hgskolan tillstnd att utfrda
doktors- respektive licentiatexamen (HSV, reg.nr. 641-1361-10). Med denna och andra
examenstillstnd (grundniv och avancerad niv), har hgskolan tillstnd att utfrda examina p alla
niver inom lrarutbildningsomrdet.
Pbyggnadsutbildning
Fr att svara mot det behov som finns i regionen av pbyggnadsutbildningar fr verksamma lrare och
fr studenter som vill lsa vidare med lrarexamen som grund, har hgskolan utvecklat ett
mastersprogram i didaktik. Inom ramen fr den frsta delen av mastersprogrammet (1-60 hp) ges
svl obligatoriska kurser i allmn didaktik som olika mnesdidaktiska kurser. Studenter som vljer
att skriva ett sjlvstndigt arbete p magisterniv kan efter denna del avg med en magisterexamen i
didaktik. Den andra delen (61-120 hp) omfattar en mnesdidaktisk frdjupning, forskningsmetodiska
kurser och ett sjlvstndigt arbete p mastersniv. Kurser i denna del ingr ocks i
forskarutbildningen i omrdet didaktik.
Hgskolan ger ven speciallrar- och specialpedagogprogram. Inom speciallrarutbildningen ges tre
specialiseringar: matematikutveckling; sprk-, skriv- och lsutveckling; samt utvecklingsstrning. Fr
studenter som examineras frn dessa program, liksom fr studenter med magisterexamen som
bedms relevant, ges efter prvning av den srskilda behrigheten tilltrde till andra ret av
mastersprogrammet i didaktik.
Forskarutbildning
Didaktik som omrde vid Mlardalens hgskola utgr forskningsbas fr utbildningsomrdet
lrarutbildning. Forskningen inom omrdet didaktik, som karakteriseras av att vara tvr- och
flervetenskaplig, behandlar frgor om utbildning, undervisning och lrande som srskilt har betydelse
fr verksamhetsomrdena frskola, skola, vuxenutbildning och lrarutbildning utifrn fljande
formulering:
Skrningspunkten mellan ett specifikt mnesomrde i frskola, skola och vuxenutbildning, dess
vetenskapliga bas samt lrande av och undervisning inom detta mnesomrde.
Barns, ungdomars och vuxnas olika behov, erfarenheter och livsvillkor som frutsttningar fr
lrande och utveckling.
Styrning, ledarskap, lrarprofession och skolutveckling i frskola, skola och vuxenutbildning.
Den didaktiska forskningen knnetecknas av ett vetenskapligt kritiskt arbetsstt, dr olika
perspektiv, teorier och metodologiska ansatser tillmpas och utvecklas.
Se mer om forskningen inom didaktik p
http://www.mdh.se/forskning/inriktningar/utbildningsvetenskap.
De forskarstuderande lser dels gemensamma kurser som syftar till att spegla didaktikens
utbildningsvetenskapliga grund och kurser i forskningsmetod, dels valfria kurser som mjliggr
frdjupning i nra anknytning till avhandlingsmnet. Kurser p mastersniv (61-120 hp) inom
mastersprogrammet i didaktik kan ocks vljas. Inom forskarutbildningsmnet didaktik finns 26
aktiva forskarstuderande (maj 2014). Under tillsttning finns ytterligare tre doktorandanstllningar
frn licentiand till doktor och tre doktorandanstllning med licentiatexman som ml. De
forskarstuderande skriver avhandlingar som behandlar frgor inom flten frskolepedagogik,
specialpedagogik, allmndidaktik, matematikdidaktik, NO/T-didaktik eller SO-didaktik. Dessutom
bedriver ngra anstllda sin forskarutbildning inom det utbildningsvetenskapliga fltet vid andra
lrosten. Mlardalens hgskola ger forskarhandledarutbildning i egen regi.
535
15
rende 23 Bilaga 4
4.3 Internationalisering
Internationalisering handlar om att korsa grnser fysiskt, kulturellt och intellektuellt och syftar till
att frmja kvalitet och frstelse fr internationella frhllanden. Internationaliseringsarbetet utgr
frn en vrdegrund dr nationella och kulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen med
stort vrde fr individens intellektuella utveckling. Delar som ingr i internationaliseringsarbetet r
student- och lrarmobilitet, internationella samarbeten, omvrldsbevakning och internationalisering
p hemmaplan. Genom valet av mnes- och didaktisk litteratur i kurserna r det ocks mjligt att
frstrka det internationella perspektivet p olika stt, exempelvis kan teknikutbildning i Sverige och
andra lnder diskuteras.
Ett av hgskolans vergripande ml r att alla studenter och anstllda ska ha mjlighet till ngon form
av grnsverskridande kulturell kontakt eller aktivitet. Mlardalens hgskola har mer n 175 avtal fr
lrar- och studentutbyten inom olika mnesomrden med lrosten ver hela vrlden. Hgskolan
deltar i olika europeiska projekt samt ven i exempelvis EU-Kanada, EU-USA och Socrates-program.
Lrarutbildning r p mnga stt nationell till sin karaktr och internationaliseringsarbetet mter hr
stora utmaningar. Fr nrvarande pgr ett aktivt arbete inom akademin med att utveckla
internationaliseringen inom lrarprogrammen, bland annat genom att infra kortare perioder med
verksamhetsfrlagda studier i ett annat land, initialt inom frskollrarprogrammet men inom kort
ven inom vriga lrarprogram dr ven mnesstudier utomlands kan komma att bli aktuella.
Inom lrarutbildningen har hgskolan fr nrvarande avtal med University of Strathclyde (Skottland),
Pdagogische Hochschule des Kantons Sankt Gallens (Schweiz), University of Teacher Education
(Schweiz), University of Lapland (Finland), University of Oulu (Finland) och University of Iceland
(Island).
Genom ett Erasmus-avtal med University of Iceland och University of Strathclyde har lrarutbyte
inom lrarutbildningsomrdet startat hsten 2013.
Internationalisering i undervisningen kommer till uttryck bde i kursplaner och i litteraturlistor.
536
16
rende 23 Bilaga 4
4.4 Std till studenter och lrare

Hgskolebibliotek finns p bda campusorterna. Biblioteket utgr dels en pedagogisk resurs i
studenternas och doktorandernas lrandeprocess, dels ett std fr forskare. Biblioteket erbjuder bl.a.
kurser i informationsskning och information i bde fysisk och digital form. I biblioteket finns ca 550
sittarbetsplatser och ett hundratal studentdatorer. Via bibliotekets hemsida kommer man t digitala
tjnster, som bland annat omfattar hjlp med informationsskning via chatt och e-post. Varje student
och anstlld har tillgng till bibliotekets externa databaser med artiklar i fulltext via inloggning med
anvndarnamn. Trdlst ntverk ver hela hgskolan svl som 12 allmnna datasalar ger stndig
tillgng till biblioteket.
Lrare och studenter anvnder kommunikationsplattformen Blackboard fr hgskolans kurser.
Studenter tilldelas en e-postadress vid registrering som ocks anvnds som inloggning fr Blackboard.
Vid hgskolan finns central studievgledning som r ppen fr alla som behver vgledning och
information infr hgskolestudier eller under studietiden. Det finns ven studievgledare som arbetar
med vgledning inom lrarutbildningen. Studenter uttrycker en oskerhet om deras frkunskaper
kommer att rcka och vad akademiska studier innebr. Mlardalens hgskola har drfr byggt upp en
studiesupport som r tillgngligt parallellt med ordinarie studier. Inom ramen fr KompetensCentrum
fr Studenter Arbetsmarknad Medarbetare (CeSAM) r supporten bemannad med lrare i engelska
och svenska och verksamheten vnder sig till alla studenter oavsett utbildning och mnen. Studenten
kan hr diskutera sina texter och utveckla sitt skrivande av PM, rapporter och uppsatser. Supporten
ger tv kurser dels i studieteknik, dels i akademiskt skrivande. Kurserna har fokus p praktiska verktyg
och generella frdigheter fr studentens studier och kommande arbetsliv.
P Mlardalens hgskola finns ca 550 aktiva studenter med olika typer av funktionsnedsttning.
Hgskolans ml r att erbjuda stdtgrder s att studenter med funktionsnedsttning kan bedriva
studier p samma villkor som icke-funktionsnedsatta studenter. Hgskolans lokaler r
handikappanpassade och det finns goda parkeringsmjligheter vid hgskolan. Utver detta erbjuder
hgskolan: srskilda resurser fr std, individuell planering av studier i samrd med studievgledare
samt vid behov utbildning i datorprogram som kan underltta studierna. Vid placering p
vningsskola inom lrarutbildningen tas hnsyn till medicinska och sociala skl.
Hgskolans lrare fr ocks std genom CeSAM, exempelvis arbetar hgskolan lngsiktigt och
strategiskt fr att frmja hgskolepedagogisk utveckling bland sina anstllda och att frverkliga
miljer dr pedagogik och modern teknik samverkar. CeSAM har ven i uppdrag att bevaka och
informera om hgskolepedagogisk forskning och utveckling samt att ge behrighetsgivande utbildning
i hgskolepedagogik fr hgskolans lrare. En kurs i att handleda och examinera uppsatser och
examensarbeten p grund och avancerad niv liksom forskarhandledarutbildning ges ocks.
Hgskolan arbetar med ett system fr pedagogisk meritering av lrare, En pedagogisk karrirvg fr
hgskolans lrare, dr de utver sin vetenskapliga kompetens ven premieras fr att de r skickliga
pedagoger. Utifrn en pedagogisk meritportflj, dr lraren samlar, dokumenterar och reflekterar
kring sina undervisningserfarenheter, grs en bedmning avseende pedagogisk skicklighet ur tre
aspekter: lrarens arbete med studentens personliga lrutveckling, den egna professionella
utvecklingen, och bidrag till organisationens utveckling. Nr lrare utvecklar sina pedagogiska
meritportfljer erbjuder CeSAM kollegiala samtalsgrupper samt konsultation, std och rdgivning.
537
17
rende 23 Bilaga 4
4.5 Samverkan med det omgivande samhllet

Mlardalens hgskola driver samarbetsprojekt med fretag, landsting, kommuner, myndigheter och
organisationer. Hgskolan arbetar strategiskt och mlinriktat fr att vara en samproducerande
hgskola som skapar nytta i nringsliv och samhlle. Offentlig och privat verksamhet inbjuds till
samproduktion med hgskolan. Inom lrarutbildningsomrdet bedrivs forskningsbaserat
skolutvecklingsarbete och studenter kan genomfra sjlvstndiga arbeten i samarbete med frskolor
och skolor.
Mlardalens kompetenscentrum fr lrande (MKL) bildades hsten 2012 och r ett samarbetsorgan
mellan regionens kommuner och hgskolan. MKL r sprunget ur Samhllskontraktets sektor
Utbildning. Samhllskontraktet r ett avtal mellan tre parter: Eskilstuna kommun, Vsters stad och
Mlardalens hgskola, dr de bda kommunerna satsat vardera fem miljoner per r under perioden
2010-2013 vilket frlngts i samma omfattning under perioden 2014-2017, fr att tillsammans med
hgskolan arbeta med utveckling gllande skola, omsorg, hllbar stadsutveckling och framtidens
arbetskraft. Syftet r att hja kompetensnivn i regionen genom bl.a. gemensamma forskningsoch
utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mtesplatser fr lrande. De tre
aktrerna har arbetat fr att identifiera gemensamma omrden som gynnar alla parter. Med
utgngspunkt i det samarbete som bedrivs i Samhllskontraktet vnder sig MKL till samtliga
kommuner i hgskolans nromrde och inom MKL bedrivs praktiknra forskning och
forskningsbaserad skolutveckling. Syftet med MKL r att arbeta fr att alla barn och unga i regionens
skolor ska f frutsttningar att n skolans ml och sin egen fulla potential. I MKL inryms ett
branschrd fr frgor om kvalitetsarbete, kompetensfrsrjning och kompetensutveckling i regionens
frskolor och skolor. Organisatoriskt tillhr MKL akademi UKK som ansvarar fr bemanningen och
verksamheten.
Den frsta delen av MKL, Forskning och Skolutveckling, bygger p finansiering frn enskilda
kommuner, fristende skolhuvudmn samt aktrer p kommunvergripande niv. Inledningsvis har
de bda kommunerna Eskilstuna och Vsters avsatt medel frn Samhllskontraktet. Eskilstuna
kommun satsar drutver medel fr tv doktorander. P motsvarande stt bidrar Vsters stad med
ytterligare 30 miljoner kronor under ren 2012-2015. Satsningarna gller bl.a. fyra doktorandtjnster
och projektet Rkna med Vsters. Lnsstyrelsen i Vstmanland, Mlardalens hgskola och MKL
satsar 3,6 miljoner kronor totalt under perioden 2014-2016 fr att strka utbildningsmiljn fr bland
annat mneslrarprogrammet och dri ingr den ovan beskrivna teknikdidaktiska satsningen.
Den andra delen av MKL, Branschrdet, finansieras genom hgskolan och de medverkande
kommunerna. Branschrdets verksamhet knyter lrarutbildning, forskning och praktik nrmare
varandra srskilt nr det gller frgor om kvalitetsarbete, kompetensfrsrjning och
kompetensutveckling i regionens frskolor och skolor. En annan uppgift r att uppmuntra och stdja
erfarenhetsutbyte ver skolgrnserna och mellan olika kommuner.
Rektorsprogrammet, som fr nrvarande genomfrs av Mlardalens hgskola tillsammans med
Hgskolan Dalarna och rebro universitet men som framver planeras att genomfras tillsammans
med Hgskolan Dalarna och Linkpings universitet, r en utbildning p avancerad niv p uppdrag
frn Skolverket. Programmet omfattar 30 hgskolepong och vnder sig till rektorer, bitrdande
rektorer och frskolechefer. Programmet utvecklas stndigt i samverkan med kommunerna i de tre
lrostenas regioner men fljer Skolverkets ramverk. Mlardalens hgskola ansvarar srskilt fr
omrdet ml- och resultatstyrning, vilket utgr en tredjedel av kursutbudet. Hgskolan erbjuder ven
dem som examineras frn rektorsprogrammet mjlighet till pbyggnadsstudier i pedagogik och i
frlngningen forskarutbildning inom ramen fr mnet pedagogik vid annat lroste. Tillsammans
med Hgskolan Dalarna genomfr Mlardalens hgskola ven en fortbildning fr rektorer omfattande
7,5 hgskolepong, Rektorslyftet, som ven den r en utbildning med Skolverket som uppdragsgivare.
538
18
rende 23 Bilaga 4
Tillsammans med regionen har hgskolan utvecklat behrighetsgivande och kompetensutvecklande

kurser inom teknik tillsammans med bland annat Tom Tits Experiment i Sdertlje inom Lrarlyftet
svl som inom Frskolelyftet.
P tekniksidan har Mlardalens hgskola en lng tradition av samverkan kring forskning och
utbildning med regionens nringsliv, bde vad gller stora bolag och de sm och medelstora fretagen.
Med ABB och Bombardier har MDH tecknat lngsiktiga samarbetsavtal som bland annat bidrar till
kade kontakter mellan studenter och nringsliv genom examensarbeten och sommarjobb. MDH r
ocks utvald till att vara Volvo Group Preferred Research Partner. Vidare finns flera framgngsrika
kluster och samverkansprojekt organiserade vid MDH, t.ex.
Robotdalen r ett nationellt innovationssystem fr robotider inom tre krnomrden industrirobotik, fltrobotik och hlsorobotik.
Automation Region har till syfte att strka och synliggra den vrldsledande
automationsindustri och det stora automations- och produktionskunnande som finns i
regionen.
minSTInnovation syftar till att dels hjlpa sm och medelstora fretag att omstta ny kunskap
inom inbyggda system i sina verksamheter, och dels ge tillflle fr studenter, forskare,
forskarstuderande och lrare att arbeta med relevanta och skarpa tillmpningar i nringslivet.
MITC (Mlardalen Industrial Technology Center) arbetar fr att mta industrins utmaningar
med hjlp av forskning, utveckling och kunskapsverfring.
Att ha en nra samverkan med i synnerhet tekniktunga fretag ger MDH som utbildningsanordnare
frutsttningar att bredda studenternas perspektiv p naturvetenskap, teknik och matematik. Detta
inte minst genom att synliggra att tillmpningsomrdena fr kunskap inom naturvetenskap, teknik
och matematik r mnga. MDH fr ocks via kopplingen till nringslivet mjlighet att hlla kurser och
andra utbildningsmoment uppdaterade i frhllande till de krav och nskeml som stlls i arbetslivet.
Vid de tre vningsskolor som MDH har avtal med, och som r aktuella fr studenter p
mneslrarprogrammet med inriktning gymnasieskolan, r teknikprogrammen
teknikcollegecertifierade och en del av Teknikcollege Vstra Mlardalen och Teknikcollege Mlardalen
som MDH:s ingenjrsutbildare samarbetar med.
4.6 Digital kompetens

Den digitala utvecklingen skapar en frndrad klassrumssituation, och en frndrad situation fr
lrandet, som hgskolans studenter kommer att mta under sin verksamhetsfrlagda utbildning.
Lrarutbildningen mste frbereda studenterna fr att kunna verka i ett allt mer frnderligt
samhlle, dr de kontinuerligt behver utveckla sin kunskap och anpassa sina arbetsmetoder utifrn
dessa frndringar. I praktiken innebr det att lrarutbildningen frvntas ge kunskaper och
frdigheter kring IKT och digitala medier som motsvarar regionens krav p skolorna, samtidigt som
studenterna fr trnas i att anlgga ett kritiskt och reflekterande frhllningsstt till anvndandet av
digitala verktyg och medier.
Viktiga utgngspunkter fr hgskolans arbete med att utveckla den digitala kompetensen i hgskolans
lrarutbildning r dels att samtliga lrare som undervisar inom lrarprogrammen ska utveckla sin
egen digitala kompetens och dels att IKT inte ska utgra en egen kurs utan integreras i all
undervisning. Nr det gller personalens kompetensutveckling har Mlardalens hgskola genomfrt
flera satsningar. Under 2011 utbildades lrare som undervisar inom lrarprogrammen av hgskolans
jurist kring juridiken som gller vid anvndning av digitala medier. Under 2012 inrttades IKTcentrum p bda campusorterna och inom ramen fr CeSAM erbjuds olika former av std och
handledning fr undervisande personal vid MDH nr det gller anvndningen av IKT i
undervisningen. Ett av mlen med CeSam r att Alla lrare vid MDH ska ha en hg pedagogisk
kompetens som prglas av ett reflekterat frhllningsstt till lrande inom hgre utbildning, vara vl
539
19
rende 23 Bilaga 4
frankrade i pedagogisk och didaktisk teori och forskning, samt ha en god frmga att anvnda sig av
modern pedagogisk teknik. Vidare erbjuds en hgskolepedagogisk kurs i digital kompetens och
lrande samt kontinuerlig mjlighet till fortbildning genom att delta i seminarier, workshops,
laborationer och frelsningar kring IKT som pedagogisk och didaktisk resurs. Mlet att integrera IKT
i alla kurser stller inte bara krav p lrarutbildarnas digitala kompetens utan ocks p att den digitala
kompetensen skrivs fram i kursplanerna. Vid utarbetandet av kursplaner fr den nya
lrarutbildningen har hnsyn tagits till detta och i flertalet kursplaner finns IKT med i lrandeml,
innehll, undervisningsformer och examinationsformer.
Hgskolan har en utvecklingsgrupp om tre personer med olika mneskompetens och olika
lrarexamina vilka ansvarar fr digital kompetens inom lrarutbildningen. Gruppen fungerar som
resurs fr programrden fr lrarprogrammen, kursansvariga och enskilda lrare som vill ha std och
tips rrande den didaktiska integreringen av IKT i lrarutbildningen. Gruppen har bland annat
genomfrt en enkt bland samtliga lrare som undervisar inom lrarprogrammen i syfte att kartlgga
vilken digital kompetens lrarstudenterna fr med sig under utbildningen, och vilka
kompetensutvecklingsbehov som finns bland personalen. Gruppen har ocks pbrjat samarbete med
MKL (Mlardalens kompetenscentrum fr lrande) i syfte att utveckla former fr samverkan mellan
lrarutbildningen och verksamma lrare i regionen (specifikt IKT-mentorer). Detta fr att strka och
verklighetsfrankra integrationen av IKT i lrarutbildningen. Den digitala utvecklingsgruppen
samverkar med CeSAM fr att ta fram ett utbildningsutbud speciellt anpassat fr lrare som
undervisar inom lrarprogrammen. Under hsten 2013 var den digitala utvecklingsgruppen
medarrangr fr en kompetensutvecklingsdag om framtidens lrande och undervisning fr hela
hgskolan.
Mlardalens hgskola arbetar kontinuerligt med att utveckla det befintliga IKT-inslaget i
lrarutbildningen fr att skerstlla att lrarstudenterna fr en IKT-utbildning som motsvarar
regionens krav (motsvarande tidigare PIM3-nivn). Hgskolan ser det som srskilt viktigt att
lrarstudenternas digitala kompetens inte bara blir praktisk, utan ven teoretisk och didaktisk.
4.7 Hllbar utveckling, jmlikhet och jmstlldhet

Mlardalens hgskola arbetar fr att alla studenter och anstllda ska f kade kunskaper om hllbar
utveckling, jmlikhet och jmstlldhet. Ansvar fr dessa frgor har hgskolans kommitt fr hllbar
arbetsmilj (KHA).
Hgskolan blev som frsta lroste i vrlden miljcertifierad 1999 och en arbetsmilj- och
miljsamordnare finns anstlld p hgskolan. Den brande principen i hgskolans policy fr en
hllbar utveckling r att kulturella, ekonomiska, sociala och miljmssiga frhllanden och processer
r integrerade. Dessa fyra perspektiv beaktas i samband med driften och utformningen av den dagliga
verksamheten. Hgskolan verkar ocks aktivt fr att delta i lokala, regionala och globala ntverk som
frmjar utbildning och forskning fr hllbar utveckling.
I lrarutbildningen beaktas hllbar utveckling utifrn Hgskolelagen (1 kap 5 ) samt
Hgskolefrordningen. Studenten ska utveckla ett medvetet frhllningsstt till hllbar utveckling
samt beakta hur t.ex. demokrati, rttvisa, jmstlldhet och frdelning av inflytande och makt pverkar
hllbar utveckling nationellt och globalt. Hllbar utveckling och hllbart lrande finns framskrivet som
innehll i ett antal kurser i samtliga lrarprogram.
Jmlikhets- och jmstlldhetsarbetet bedrivs med std av ett antal styrdokument och handlingsplaner
som reglerar arbetet fr en jmstlld hgskola, etnisk och social mngfald och fr att motverka
diskriminering. En mngfaldsstrateg finns anstlld vid hgskolan till vilka studenter och personal kan
anmla trakasserier och diskriminering. Strategens uppgift r ocks att stdja arbetet med att
integrera jmstlldhets- och jmlikhetsperspektiv liksom mngfald i samtliga utbildningar.
540
20
rende 23 Bilaga 4
Kompetensutveckling inom jmstlldhet och jmlikhet fr studenter och personal genomfrs

kontinuerligt genom frelsningar och seminarier i mnet. Hgskolan verkar fr en jmstlld och
jmlik milj och strvar efter en jmn knsfrdelning och mngfald bland studenterna.
Den inriktning inom teknikmnet som anskan behandlar, design- och produktutveckling, har p
MDH haft en strre andel kvinnor antagna p motsvarande ingenjrsprogram n andra
ingenjrsutbildningar. Det skulle kunna innebra att teknikinriktningen kommer att locka fler kvinnor
n vad motsvarande inriktningar vid andra lrosten traditionellt gr.
Genom projektet JmBredd, ett projekt fr utbildning och lrande inom genus- och mngfaldsomrdet
finansierat av Europeiska Sociala Fonden, skapades en bas fr kunskap och lrande inom genus- och
mngfaldsfltet vid Mlardalens hgskola. Projektet bedrevs under flera r vid hgskolan och inom
ramen fr projektet utbildades personer i ett flertal organisationer i frgor som rr jmlikhet fr att
uppfylla regionala ml inom jmstlldhet och integration.
541
21
rende 23 Bilaga 4
Del 2 mneslrarprogram med inriktning mot gymnasiet

Mlardalens Hgskola verkar i en teknikintensiv region och under 2013 tecknade hgskolan
samverkansavtal med bde ABB och Volvo Group fr att strka studenternas utbildning och skapa nya
forskningsprojekt. I regionen finns ocks ett stort behov av utbildade tekniklrare eller civilingenjrer
med lrarutbildning och under 2012 genomfrdes en gemensam utredning av Mlardalens hgskola
och regionen. Utredningen visade att 30-60 nyutexaminerade eller fortbildade tekniklrare fr
gymnasiet behvs till r 2015.
Mlardalens hgskola har med std i examensordningen som krav fr att avlgga mneslrarexamen
med inriktning mot gymnasieskolan i undervisningsmnet teknik, att studenten ska fullgra
kursfordringar om 300 hp. Av dessa utgr 60 hp den utbildningsvetenskapliga krnan (UVK), 30 hp
verksamhetsfrlagd utbildning (15 hp vardera relaterade till UVK respektive mnes- och
mnesdidaktiska studier) samt ytterligare 210 hp mnes- och mnesdidaktiska studier. De
sjlvstndiga arbetena skrivs inom bda mnena.
mneslrarprogrammet med inriktning mot gymnasiet r en forskningsbaserad
professionsutbildning, dr den vervgande andelen av kurserna i programmet undervisas av lrare
med lrarutbildning och undervisningserfarenhet frn det obligatoriska- eller frivilliga skolvsendet.
Majoriteten av de undervisande lrarna r disputerade. Inom undervisningsmnes teknik har
majoriteten av de undervisande lrarna civilingenjrsexamen. Utbildningen ges i en flervetenskaplig
utbildningsmilj, som utgr forskningsbas fr programmet (se del 1 under utbildningsmilj). I den
fljande texten presenteras: Ml, innehll och struktur; Progression, undervisning och examination;
Lrarresurser; Skring av examensmlen; Fortsatt utvecklingsarbete.
Mlardalens hgskola planerar att anta 20 studenter till undervisningsmnet teknik i
mneslrarprogrammet med inriktning mot gymnasiet, med intag p hsttermin. UVK och VFU
samlses med vriga inriktningar och undervisningsmnen inom mneslrarprogrammen, vissa
kurser i undervisningsmnet matematik samlses med ingenjrsprogram och vissa moment i kurserna
i undervisningsmnet teknik kan samlsas med ingenjrsprogram. Om Mlardalens hgskola erhller
rtten att utfrda examen i undervisningsmne teknik i gymnasiet kommer hgskolan att arbeta fr att
f erbjuda fortbildningskurser i teknik fr verksamma lrare s att regionens behov av tekniklrare
kan skerstllas snabbare n vad som r mjligt via ett femrigt utbildningsprogram.
Ml, innehll och struktur
1.
mneslrarprogrammet med inriktning mot gymnasiet omfattar totalt fem rs heltidsstudier. Nedan
ges en versikt av studiegng och progression.
mneslrarprogrammet gymnasiet bestr av tre delar som bygger p varandra, s att den frsta r en
frutsttning fr den andra och den tredje bygger p de bda frsta delarna:
Under r ett introduceras studenten till lraryrket och grundlgger sin kunskap om, lrarens
uppdrag och lrarens arbete. Fr att kunna gra detta lser studenten introducerade kurser i
matematik, tv UVK-kurser och en VFU-kurs.
Under r tv och tre befster och utvecklar studenten frstelsen av, kunskapen om och
beredskapen fr lrares arbete. Frutsttningarna fr detta r fortsatta kurser i matematik
samt introducerande kurser i teknik. Drtill ingr ocks tre UVK-kurser och en VFU-kurs.
542
22
rende 23 Bilaga 4
Under r fyra och fem knyts utbildningen ihop och studenten frdjupar sina kunskaper,
frdigheter och frmgor gllande lrares arbete. Kurser i matematik och teknik ges och
studenten skriver ett sjlvstndigt arbete i teknik och ett sjlvstndigt arbete i matematik. Tv
UVK-kurser samt en lngre VFU-kurs ingr ocks.
De tre delarna handlar om att grundlgga, befsta och frdjupa studentens kunskaper, frdigheter och
frmga att sjlvstndigt arbeta som mneslrare i gymnasieskolan. Nedan ges en versikt av
studiegng och progression fr mneslrarprogrammet mot gymnasiet:
Termin 1
Termin 2
1-30 hp
mnesstudier
30 hp
UVK
1-15 hp
Utbildningens organisation,
uppdrag och innehll
15 hp
Fltstudier
Fltstudier
VFU
1-7,5 hp
VFU 1 fr
mneslrare
(ankn. till
UVK)
7,5 hp
Termin 3
Termin 4
mnesstudier Teknik
1-30 hp
Teknik fr mneslrare, del 1 Teknik fr mneslrare, del 2
15 hp
15 hp
mnesstudier Teknik
31-60 hp
Teknik fr
mneslrare,
3
del 4
15 hp
7,5 hp
Fltstudier
Fltstudier
Fltstudier
Termin 5
UVK
23,5-30 hp
Sociala relationer,
konflikthantering och
ledarskap
7,5 hp
Fltstudier
Teknik fr
mneslrare,
del 5
7,5 hp
Fltstudier
Grundlgger
kunskap
om
lrares
uppdrag
och
lrares
arbete
Befster
och
utvecklar
kunskap
om
lrares
arbete
Termin 6
VFU
8,5-15 hp
UVK
31-45 hp
mnesstudier matematik, 31-60 hp
VFU 2 fr
mneslrar
e (ankn. till
mnen)
7,5 hp
Bedmning
Specialpedag
och
ogik, 7,5 hp
betygsttnin
g av elevers
lrande och
utveckling
7,5 hp
Fltstudier
mnesstudier
30 hp
Fltstudier
Termin 7
Termin 8
61-90 hp
mnesstudier
30 hp
UVK
46-60 hp
ForskningsUtvecklingsmetod
arbete och
7,5 hp
utvrdering
7,5 hp
Fltstudier
Fltstudier
Termin 9
Teknik fr
mneslrare,
del 6
7,5 hp
Fltstudier
UVK
16-22,5 hp
Utveckling
och lrande
7,5 hp
Fltstudier
VFU
16-30 hp
Verksamhetsfrlagd utbildning
3
(ankn. till UVK och mnen)
15 hp
Termin 10
mnesstudier Teknik
61-90 hp
Teknik fr
Sjlvstndigt arbete i teknik
mneslrar
15 hp
e, del 7
7,5 hp
Fltstudier
Fltstudier
91-120 hp
mnesstudier
Sjlvstndigt arbete i
15 hp
matematik
15 hp
Fltstudier
543
Fltstudier
23
Frdjupar
kunskap
om
lrares
arbete
rende 23 Bilaga 4
Under utbildningen utvecklar studenten kunskaper om digitala verktyg och tillgnar sig kritisk digital
kompetens. Hllbar utveckling, genus, interkulturalitet och internationalisering r perspektiv som
utbildningen ocks tar upp. Det synliggrs exempelvis genom olika kursers lrandeml, innehll och
examinationsmoment. Hur det centrala innehllet i kursplanerna i teknik fr grundskolans rskurs 7-9
behandlas inom de olika kurserna i mneslrarprogrammet redovisas i bilaga7.
VFU-kurserna r utlagda som tre lngre block och hlls ihop av obligatoriska fltstudier som
frekommer i samtliga kurser utom i de sjlvstndiga arbetena. Fltstudierna anvnds fr att koppla
samman teori och praktik.
Nedan ges en kort beskrivning av programmens innehll termin fr termin. Hr beskrivs den ordning i
vilken kurserna ges, vad de huvudsakligen behandlar och den roll respektive kurs har fr studentens
utbildning till mneslrare i teknik med inriktning mot gymnasiet.
Termin 1: Utbildningen inleds med grundlggande studier i matematik. mnesinnehllet knyts
kontinuerligt till mnesdidaktiska frgestllningar med frgor kring elevers lrande och fltstudier.
Tv kurser samlses med ingenjrsutbildningar. Under den frsta terminen implementeras estetiska
uttrycksformer som verktyg i undervisningen, d srskilt bild och konstruktioner i geometrikurser.
Termin 2: Utbildningens andra termin inleds med UVK-kursen Utbildningens organisation,
uppdrag och innehll fr mneslrare gymnasium, 15 hp, som belyser skolans historia, deras roll i
samhllet och vilka kunskapstraditioner som verksamheterna vilar p. Kursen syftar till att ge en
grund fr studentens fortsatta utveckling inom lrarprofessionen. Studenten ska beskriva och
analysera utbildningsvsendet och dess styrning i ett historiskt och samtida perspektiv, fr att f en
frstelse av skolans demokratiska uppdrag och dess relation till barnkonventionen och barns
rttigheter. Olika lroplansteorier och didaktiska perspektiv anvnds fr att analysera och vrdera
nationella och lokala styrdokument fr gymnasiet och praktiska lrandesituationer.
Som en naturlig fortsttning fljer kursen Verksamhetsfrlagd utbildning 1 fr mneslrare
gymnasium, 7,5 hp. Denna VFU-kurs r i huvudsak kopplad till UVK-kursen om utbildningens
organisation, innehll och uppdrag vad gller lrandemlen. Studenten har ven mjlighet att
undervisa i matematik utifrn den kunskap som inhmtats i mnet.
UVK-kursen Utveckling och lrande fr mneslrare gymnasium, 7,5 hp, syftar till att studenten ska
tillgna sig grundlggande kunskaper om barns och ungdomars utveckling och lrande. I kursen ingr
att analysera och problematisera utveckling och lrande fr barn och ungdomar med olika
erfarenheter och frutsttningar. Studenten ska kunna vrdera betydelsen av olika lrandemiljer och
hur det r mjligt att anvnda elevers egna erfarenheter fr att stdja och stimulera deras utvecklingsoch lrandeprocess.
Termin 3-4: Studentens utbildning i teknik pbrjas under termin 3 och 4. Den frsta mneskursen i
teknik, Teknik fr mneslrare 1, 15 hp, syftar till att introducera studenten till teknikdidaktik och
teknik som kunskapsomrde. Generella perspektiv inom teknik, ssom etik, genus, teknikhistoria,
skrivande och argumenterande liksom IKT tas upp och grunderna i design och produktutveckling
berrs. Ett viktigt syfte med kursen r att klargra och reflektera ver teknikens srart och roll i
samhllet lokalt och globalt. Lrande fr hllbar utveckling genomsyrar undervisningen och i kursen
tillmpas varierande arbetsstt med fltstudier, laborationer, estetiska uttrycksformer och
studiebesk.
vriga bilagor: Innehll i kurser och dess koppling till centralt innehll i grundskolans (rskurs 7-9) kursplan.
544
24
rende 23 Bilaga 4
I kursen Teknik fr mneslrare 2, 15 hp, ges grunder i byggnadsteknik och energisystem och viss
breddning inom design och produktutvecklingsomrdet. Teknikdidaktiska aspekter kopplade till dessa
omrden tas ocks upp. Lrande fr hllbar utveckling genomsyrar undervisningen och i kursen
tillmpas varierande arbetsstt med fltstudier, studiebesk och estetiska uttrycksformer inklusive
konstruktioner. IKT och olika datorstd lper som en rd trd i kursen.
I kursen Teknik fr mneslrare 3, 15 hp, r fokus p olika tekniska system dr det senare innefattar
exempelvis vattenoch avloppssystem, kommunikationssystem, avfallssystem, vgoch jrnvg etc.
Didaktiska moment r kopplade till kursens omrden och lrande fr hllbar utveckling liksom IKT
genomsyrar undervisningen. I kursen tillmpas varierande arbetsstt med fltstudier, studiebesk och
estetiska uttrycksformer inklusive praktiska moment.
Studentens frdjupade utbildning inom produktdesign pbrjas i kursen Teknik fr mneslrare 4,
7,5 hp. Hr tas designens betydelse upp, funktioner och komponenter i enkla produkter och ocks
olika kommunikations- och kreativitetsverktyg. Didaktiska moment r kopplade till barns och
ungdomars utveckling, lrande, behov och frutsttningar kan relateras till produktdesign inom
undervisning, med speciellt fokus p genusaspekter och bedmning. Lrande fr hllbar utveckling
liksom IKT genomsyrar undervisningen och i kursen tillmpas varierande arbetsstt med fltstudier
och estetiska uttrycksformer inklusive praktiska moment. I Teknik fr mneslrare 5, 7,5 hp, tas
produktutvecklingsprocessen upp frn id till skrotning. Produktlivscykeln, kvalitet- och miljskring
samt arbete i projektgrupper r centrala delar av kursen. De didaktiska momenten kopplas till
produktutveckling med speciellt fokus p genusaspekter och bedmning.
Termin 5: Inleds med UVK-kursen Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap fr
mneslrare gymnasium, 7,5 hp, som ger kunskap om olika perspektiv p ledarskap, srskilt fr
arbete med sociala relationer och konflikthantering. I kursen ingr praktiska moment fr att frebygga
och motverka diskriminering eller annan krnkande behandling och fr att lsa och frebygga
konflikter. Fr att hantera detta ingr kunskap om elever med olika frutsttningar, erfarenheter och
behov. Under denna kurs anvnds estetiska uttrycksformer som ett medvetet pedagogiskt verktyg med
tillhrande reflektion ver estetiska lroprocesser.
Nr programmet ntt till mitten av femte terminen har studenten ftt grundlggande kunskaper i
utbildningens bda skolmnen och flera centrala omrden inom den utbildningsvetenskapliga krnan.
Med detta som grund fljer den andra VFU-kursen, Verksamhetsfrlagd utbildning 2 fr
mneslrare gymnasium, 7,5 hp, som i huvudsak knyter an till mneskurserna vad gller
lrandemlen. Studenten ska sledes undervisa i programmets bda mnen.
Drefter fljer UVK-kursen Bedmning och betygsttning av elevers lrande och utveckling fr
mneslrare gymnasium, 7,5 hp. Kursen syftar till att utveckla kunskap om olika perspektiv p
pedagogisk planering och redskap fr att observera, dokumentera, analysera, bedma och betygstta
elevers lrande och utveckling i frhllande till verksamhetens ml. Studenten ska utveckla frdigheter
och frmgor att informera och samarbeta med elever och deras vrdnadshavare, svl som att
samarbeta och samverka med andra lrare.
Terminen avslutas med UVK-kursen Specialpedagogik fr mneslrare gymnasium, 7,5 hp, breddas
perspektivet p yrkets komplexitet d kursen fokuserar elevers skilda frutsttningar, erfarenheter och
behov samt hur man som lrare kan frhlla sig till detta. Kursen behandlar ven det
specialpedagogiska uppdraget i relation till skolans styrdokument och uppdrag samt hur
samverkansprocesser kring kartlggning och tgrder underlttar lrande och utveckling fr elever i
behov av srskilt std.
Termin 6-7: Studenterna fortstter med kurser i matematik och matematikdidaktik.
545
25
rende 23 Bilaga 4
Termin 8: Terminen inleds med UVK-kursen Forskningsmetod fr mneslrare gymnasium, 7,5 hp,
dr vetenskapligt kritiska perspektiv p yrket samt skolans verksamhet och utveckling, vetenskaplig
metod och vetenskapligt frhllningsstt frdjupas. Utifrn en didaktisk problemstllning utfrs en
mindre studie fr att studenten ska frdjupa sin frstelse av vetenskaplig metod och forskningsetiskt
frhllningsstt i praktiskt vetenskapligt fltarbete. Drefter lser studenterna kursen
Utvecklingsarbete och utvrdering fr mneslrare gymnasium, 7,5 hp, som ger studenten
kunskaper och metoder fr att med ett vetenskapligt kritiskt perspektiv ha frutsttningar att p egen
hand kunna planera, utfra och analysera utvecklingsarbete och utvrdering av sin egen undervisning.
Kursen har ett tydligt professionsperspektiv med praktiskt orienterade inslag i fltstudier. Olika
modeller fr skolutveckling, utvrdering och kvalitetsskring behandlas och stts i relation till
befintliga styrdokument och etiska principer.
Terminen avslutas med Verksamhetsfrlagd utbildning 3 fr mneslrare gymnasium, 15 hp, som
binder ihop hela utbildningen och r kopplad till bde UVK och mnesstudier vilket tydliggrs i
kursens lrandeml. Fr att knyta ihop utbildningen skriver lrarstudenten fram sin praktiska
yrkesteori, ett dokument dr studenten visar kunskap om kopplingen mellan beprvad erfarenhet och
vetenskaplig grund samt sina didaktiska perspektiv och sitt praktiskt pedagogiska frhllningsstt.
Den praktiska yrkesteorin ger utrymme fr studenten att uppvisa didaktisk medvetenhet och kunskap
om sociala relationer, konflikthantering, ledarskap, pedagogiskt-didaktiska perspektiv, estetiska
lroprocesser och elevers lrande och utveckling. Den praktiska yrkesteorin ger ytterligare underlag
fr att kvalitativt skerstlla examinationen av VFU 3 i relation till kursens lrandeml.
Termin 9: Under termin 9 avslutas studentens utbildning i teknik med kurserna Teknik fr
mneslrare 6 och 7 p vardera 7,5 hp. Teknik fr mneslrare 6 tar upp betydelsen av design i
produktutvecklingsarbetet upp och de teknikdidaktiska tillmpningarna r inom design- och
produktutveckling. I Teknik fr mneslrare 7 r frdjupningen mot informationsdesign och grafisk
form liksom teknikdidaktiska tillmpningar inom kursens mnesomrde. Terminen avslutas med
Sjlvstndigt arbete i teknik, 15 hp, i teknik som syftar till en frdjupad kunskap inom ett
problemomrde som r kopplat till den kommande lrarprofessionen och frankrat i den
utbildningsvetenskapliga krnan, mnesstudier och mnesdidaktik samt den verksamhetsfrlagda
utbildningen.
Termin 10: Utbildningen avslutas med en termin matematik, inklusive ett sjlvstndigt arbete.
2.
Progression, undervisning och examination
mneslrarexamen med inriktning mot gymnasieskolan med undervisningsmne teknik vid

Mlardalens hgskola har en uttalad progression. Programmet bestr som framgtt av tre delar, dr
det i frsta delen handlar om att grundlgga; i den andra att befsta; och i den tredje att frdjupa
kunskaper, frdigheter och frmga att sjlvstndigt arbeta som mneslrare i gymnasiet.
Genomgngen ovan av utbildningen terminsvis tydliggr progressionen i programmet.8 Progressionen
kring anvndningen av IT som didaktisk kompetens ligger under kursernas lrandeml och
beskrivning av innehll samt i uppgifter som kommer att ges fr kursernas fltstudier. Nedan
preciseras progressionen i mnesstudierna i teknik, teknikdidaktik samt verksamhetsfrlagd
utbildning och fltstudier. Progressionen fr exempelvis den utbildningsvetenskapliga krnan (UVK)
Se Bilagor: Examensspecifika bilagor: Utbildningsplan.
546
26
rende 23 Bilaga 4
skrivs ej fram i anskan d MDH redan har tillstnd fr att utfrda mneslrarexamen.
mnet teknik
Vid MDH r teknikutbildningar ett prioriterat utbildningsomrde och inom ramen fr
utbildningsomrdet ges hstterminen 2014 15 nybrjarprogram; sex hgskoleingenjrsprogram, fem
civilingenjrsprogram och sex program som leder fram till generella examen inom teknikomrdet.
Utver det ges ocks sex pbyggnadsprogram som, alla frutom ett, ocks r ppna fr internationella
skanden. P MDH undervisas teknik inom ramen fr Frskollrarprogrammet,
Grundlrarprogrammet F-3 liksom Grundlrarprogrammet 4-6.
Inom ramen fr den frslagna strukturen fr mneslrarexamen i teknik fr gymnasiet ser
planeringen ut som fljer. De mnesvetenskapliga studierna i teknik syftar till att ge studenten en s
bred mnesutbildning som mjligt fr att de ska kunna verka som mneslrare i teknik i flertalet av de
inriktningar som finns inom gymnasiet. De erbjuds ocks en frdjupning mot ett tekniskt
mnesomrde, vid Mlardalens hgskola r det produktdesign och produktutveckling. I samtliga
kurser ingr IKT som en naturlig del av mnesinnehllet och ocks i undervisningen av
mnesinnehllet. Bde praktiska och estetiska inslag r frekommande i kurserna av flera
anledningar, exempelvis fr att tekniken av naturen r ett praktiskt och estetiskt mne, att praktiska
och estetiska inslag i utbildningen vidgar mjligheterna fr studenten att lra sig mnesinnehllet
samt att studenten i sin roll som lrare sjlv mste behrska perspektiven ven om inte examensmlen
krver det. Bde IKT och praktisk-estetiska inslag kopplas dels till mnesinnehllet i kurserna, dels till
en progression dr studenten gradvis mste behrska olika och/eller svrare moment.
Om mnesinnehllet i kurserna beaktas r det huvudsakliga innehllet i kursen Teknik fr
mneslrare 1 inom mnesomrdet design- och produktutveckling. Exempelvis ska faktorer och
vervganden som pverkar konstruktion och funktion hos tekniska produkter, komponenter och
system identifieras och beskrivas. Olika designideal ver tid, identifikation av tekniska problem
mjliga lsningar och designprocessen frn id till konkret form ingr. I kursen Teknik fr
mneslrare 2 breddas studentens kunskaper med moment frn byggnadsteknik och energisystem
liksom grundlggande konstruktion, mekanik, ellra och elektronik. Omrdet design- och
produktutveckling kopplas till det vriga mnesinnehllet i kursen genom bland annat momenten
inom ramen fr kurs. I Teknik fr mneslrare 3 r mnesinnehllet mer komplext i och med att olika
tekniska system, exempelvis vattenoch avloppssystem, kommunikationssystem (IKT), avfallssystem,
vgoch jrnvg etc. ingr.
Teknik fr mneslrare 4 inleder studentens frdjupning inom produktdesign. Designens betydelse,
tekniska funktioner och komponenter samt kopplingen till olika marknader tas upp. Vidare arbetar
studenterna med olika kommunikations- och kreativitetsverktyg. I Teknik fr mneslrare 5, r det
produktutveckling som r det centrala innehllet, exempelvis produktutvecklingsprocessen och
produktcykeln inklusive kvalitet- och miljskring. Studenten trnas ocks i att arbeta i
projektgrupper.
Kurserna Teknik fr mneslrare 6 och 7 r placerade p avancerad niv inom ramen fr
programmet. I Teknik fr mneslrare 6 frdjupas designens betydelse fr produktutvecklingsarbetet,
exempelvis genom arbete med modeller och prototyper ocks i datormilj. Ergonomi och semiotik blir
grundlggande delar i designarbetet, men ocks projektarbeten och presentationsteknik. I Teknik fr
mneslrare 7 r det den grafiska formgivningen som fokuseras, exempelvis med olika typer av layout,
typografi, bild och frg kopplat till innehll, uttryck och lslighet. Studentens teknikutbildning avslutas
med ett Sjlvstndigt arbete i teknik. Det ska vara tydligt kopplat till mnesomrdet
produktutveckling och produktdesign, men ha en didaktisk prgel.
Sammanfattningsvis r allts den mnesvetenskapliga utbildningen dels tnkt att frbereda studenten
fr att undervisa olika tekniskt mnesinnehll i enlighet med kursplanen fr teknik fr gymnasiet, dels
f studenten att praktiskt anvnda sina teknikkunskaper.
547
27
rende 23 Bilaga 4
Teknikdidaktik
Den teknikdidaktiska utbildningen ges dels inom ramen fr mnets kurser, dels inom ramen fr ngra
UVK-kurser dr mnet har vissa moment fr att frbereda studenterna fr VFU 2 och VFU 3. I den
frsta teknikkursen, Teknik fr mneslrare 1 introduceras studenten till teknikdidaktik. Tekniken
som ett unikt mne, med kopplingar till bde samhlls- och naturvetenskaperna tas upp liksom
studentens kommande yrkesroll. Generella perspektiv, s som etik, genus, historia samt skrivande och
argumentation r ocks centrala didaktiska moment i kursen. I kursen ingr ocks en introduktion till
mnesdidaktisk forskning dels teknikdidaktiska artiklar och avhandlingar i allmnhet, dels specifikt i
frhllande till kursens mnesvetenskapliga omrden.
Teknikdidaktiken frdjupas sedan i kursen Teknik fr mneslrare 2 dr studenten dels frvntas
planera ett eget undervisningsmoment med utgngspunkt i kursens mnesinnehll och
mnesdidaktisk forskning, dels brjar diskutera dokumentation och bedmning inom teknik. Hllbar
utveckling och kopplat till teknik och samband mellan teknik, samhlle, individ och milj r centrala
didaktiska perspektiv. Dessa perspektiv frdjupas sedan i Teknik fr mneslrare 3 och i kursen r
den mnesdidaktiska forskningen relaterad till kursens mnesinnehll och kommunikation i
teknikklassrummet r en viktig del, exempelvis olika stt att kommunicera och olika typer av
kommunikation. Inom ramen fr de didaktiska momenten lggs ocks tonvikt p det pedagogiska
ledarskapet i teknikklassrummet och att studenten reflekterar ver genomfrda pedagogiska insatser.
I Teknik fr mneslrare 4 r liksom tidigare genus och hllbar utveckling genomgende didaktiska
perspektiv och studenten ska genomfra ett projektarbete i produktdesign med klara didaktiska
tillmpningar. I Teknik fr mneslrare 5 r de didaktiska momenten kopplade till
produktutvecklingsprocessen och produktcykeln. I det blir genus och hllbar utveckling centrala
didaktiska omrden. I Teknik fr mneslrare 6 r de didaktiska momenten primrt relaterade till
metodik rrande designprocessen samt bedmning och betygsttning. Ocks vetenskapliga metoder,
vetenskaplig grund och beprvad erfarenhet tas upp. I den avslutade kursen Teknik fr mneslrare 7
r metodik i frhllande till grafisk form i fokus liksom lrarrollen. Studenten ska dels visa frdjupad
frmga att skapa frutsttningar fr alla elever att lra och utvecklas samt visa frmga att identifiera
sitt behov av ytterligare kunskap. Som avslutning av mnesstudierna skriver studenterna ett
Sjlvstndigt arbete i teknik. Det r d teknikdidaktiska frgestllningar relaterade till mnesomrdet
produktutveckling och produktdesign som ska underskas.
Sammanfattningsvis r de didaktiska momenten i teknikkurserna dels tnkta att belysa det
mnesvetenskapliga innehllet i respektive kurs, dels introducera nya didaktiska perspektiv och
frdjupa tidigare nmnda perspektiv. De didaktiska momenten kan sgas bde breddas och frdjupas i
kurserna, frn att introducera mnesdidaktiska perspektiv p teknik till att frdjupa lrarens roll i
klassrummet ur ett teknikdidaktiskt perspektiv. Noterbart r ocks att den mnesdidaktiska
progressionen i teknikkurserna pverkas av och kopplas till vriga kurser inom programmet.
Verksamhetsfrlagd utbildning och fltstudier

Hstterminen 2014 startade en frsksverksamhet med vningsskolor vad gller studenternas
verksamhetsfrlagda utbildning. Frsksverksamheten pgr i fem r och MDH r ett av de lrosten
som erhllit statliga medel fr genomfrandet. Satsningen innebr i korta drag att alla nyantagna,
fr.o.m. hstterminen 2014, mneslrarstudenterna placeras p en vningsskola. Det innebr i
frlngningen att antalet skolor som tar emot studenter under deras VFU minskar i antal, att
vningsskolan har en majoritet av behriga lrare, att studenten handleds av lrare med
handledarutbildning, att handledarna ingr i ett handledarlag som leds av en s.k. frstelrare, att
handledaren bereds tillrcklig tid i sin arbetsplan fr handledning, att kontakterna med hgskolan
kar markant, att aktuell forskning delges kommunerna genom vningsskolorna och att hgskolan
frdubblar antalet platser fr handledarutbildningen. Konceptet syftar till att hitta ett win-win-
548
28
rende 23 Bilaga 4
koncept fr alla inblandade parter, allt i syfte att skra och hja kvaliteten av den verksamhetsfrlagda
utbildningen fr studenten.
Under utbildningens tv frsta veckor sker studenten genom hgskolans databas9 en fast VFUplacering p en vningsskola. Den fasta placeringen r viktig fr progressionen under den
verksamhetsfrlagda utbildningen. Hnsyn tas till medicinska och sociala skl vid tilldelning av
vningsskola. Fr den verksamhetsfrlagda utbildningen fr de studenter med undervisningsmne
teknik inom gymnasieskolan finns avtal med tre vningsskolor p gymnasieniv som har
teknikprogram.
Fr VFU-verksamheten finns tv styrdokument: I Handbok fr verksamhetsfrlagd utbildning
beskrivs VFU-konceptet och skolans, studentens och hgskolans ansvar. Studentbok fr
verksamhetsfrlagd utbildning fljer studenten genom utbildningen och ger en bild av studentens
pedagogiska utveckling och sjlvvrdering. Detta bedmningsunderlag r en viktig grund fr den
examination som genomfrs av kursansvarig i VFU-kursen.
Lrarutbildningen vid hgskolan har ett VFU-lag bestende av en VFU-ansvarig, tv VFU-samordnare
samt en VFU-administratr (3,7 heltidsekvivalenter) som har ansvar fr hela VFU-verksamheten och
fr den stndigt pgende utvecklingen av den verksamhetsfrlagda utbildningen. VFU-ansvarig r
representant i Mlardalens kompetenscentrum fr lrande (MKL) samt i branschrden fr de olika
skolverksamheterna, VFU-samordnare r representant i programrden. VFU-laget upprtthller
kontinuerliga kontakter/mten med centrala kontaktpersoner samt med frskolechefer/rektorer och
handledare.
Mlardalens hgskola driver sedan mnga r formell handledarutbildning fr yrkesverksamma lrare
omfattande 7,5 hp med kursstart varje termin. Handledarutbildade lrare i VFU-verksamheten ses
som en frutsttning fr att skra kvalitn. Mlet r att samtliga verksamma handledare ska ha
genomgtt denna utbildning. Fr att ytterligare strka kvaliteten p den verksamhetsfrlagda
utbildningen bjuder lrarutbildningens VFU-ansvariga in handledare infr varje VFU-kurs fr att
samtala om lrandeml och hur frutsttningar kan skapas fr studenten att uppn dessa. Utver
detta erbjuder hgskolan mentorskurs i syfte att ge redskap att verka som mentor fr nyexaminerade
lrare.
Fltstudier ingr som en sammanhllande faktor i utbildningen och innebr att studenten fr
kursuppgifter att genomfra p vningsskolan under en begrnsad tid. Uppgifterna kan innebra
pedagogisk verksamhet, intervjuer, observationer eller samtal med elever och/eller vuxna. VFU-laget
skerstller att uppgifterna r av olika art. Att under hela sin utbildning genom fltstudier ha kontakt
med vningsskolan hjlper studenten att hitta berringspunkter mellan praktik och teori.
Fltstudierna ger mjlighet till didaktisk frdjupning och studenterna fr ocks mjlighet att utveckla
sin digitala kompetens och sin frstelse fr de praktiska och estetiska perspektivens betydelse fr
lrandet. Fltstudierna diskuteras, fljs upp och examineras inom aktuell kurs och dokumenteras i
Studentbok fr verksamhetsfrlagd utbildning. Fltstudierna ryms inom skrivningen i det normalavtal
som finns med kommuner/fristende skolor. Tillsammans med VFU utgr de ocks en viktig grund d
studenten skriver sin praktiska yrkesteori i samband med VFU-kurs 3. Fltstudierna kompletterar
programmets 30 hp VFU.
Inom programmet finns tre VFU-kurser frlagda under termin 2, 5 respektive 8. Dessa binds samman
genom fltstudierna och mnenas delaktighet i moment i vissa UVK-kurser. VFU-kurserna r frlagda
till svl hst- som vrtermin. De r placerade i brjan (fem veckor), i mitten (fem veckor) och som
avslutning (tio veckor) av den totala utbildningstiden. Lngden p och placeringen av VFU-kurserna r
medvetet vald, fr att studenten ska f en helhetssyn p vningsskolans verksamhet, bli infrstdd
med vningsskolans rutiner och verksamhet samt stta sig in i och frst svl lrarnas som elevernas
http://vfumdh.artisan.se/ Frutom lrarutbildarlagen vid vningsskolor finns i VFU-portalen vrig central information fr
VFU-verksamheten.
549
29
rende 23 Bilaga 4
situation. VFU-kurserna examineras genom: 1) mluppfyllelse av lrandemlen i kursplanen genom

dokumentation i Studentbok fr verksamhetsfrlagd utbildning; 2) ett avslutande seminarium dr
utbildningens kurslitteratur stts i relation till erfarenheterna under VFU:n och studentens egen
reflektion kring mluppfyllelsen fr kursen. I den avslutande VFU-kursen ventileras och examineras
ven studentens praktiska yrkesteori. Examinationens kvalitet skerstlls genom att ansvarig
examinator alltid r en disputerad MDH-lrare. Mten med och besk av MDH-lrare genomfrs
ocks under VFU-kurserna fr att student, handledare och MDH-lrare tillsammans ska f mjlighet
att diskutera studentens utveckling i frhllande till kursernas lrandeml.
VFU 1 fr mneslrare gymnasium (7,5 hp) ges termin 2 och fregs av kontakter med vningsskolan
genom fltstudier som sker termin 1 och de tv frsta perioderna under termin 2. VFU-kurs 1 kopplas i
huvudsak till UVK-kursen som behandlar skolans historia, organisation, didaktik och lroplansteorier.
Studenten har studerat matematik (30 hp) vilket mjliggr undervisning/pedagogisk aktivitet i mnet
under VFU-kursen. Studenten pbrjar sin dokumentation fr den kommande praktiska yrkesteorin.
VFU 2 fr mneslrare gymnasium (7,5 hp) ligger i mitten av utbildningen och r i huvudsak kopplad
till mnesstudier, men utrymme finns ven fr stoff frn de UVK-kurser studenten har lst. Studenten
ska sledes kunna undervisa i matematik och teknik och anvnda sig av praktiska och estetiska
uttrycksformer samt digitala verktyg. Studentens praktiska yrkesteori utvecklas vidare under denna
VFU.
VFU 3 fr mneslrare gymnasium (15 hp), den sista och avslutande VFU-kursen, ges under en
lngre period i slutet av utbildningen och r kopplad bde till mnesstudierna och till UVK.
mneskurser och UVK-kurser r i huvudsak avslutade innan denna VFU genomfrs. Studenten ska
med programmets kurser som grund nu sjlvstndigt kunna planera, genomfra och utvrdera
undervisning i matematik och teknik samt bedma och betygstta elevernas arbete. En lngre VFU i
slutet av utbildningen knyter samman utbildningens alla delar och leder till en praktisk yrkesteori som
examineras som avslutning p kursen och som fungerar som skring av uppfyllandet av kursens
lrandeml.
3.
Lrarresurser
Mlardalens hgskola ser lrarutbildning och teknikutbildning som prioriterade utbildningsomrden.

Denna anskan som gller tillstnd att utfrda mneslrarexamen med inriktning mot undervisning i
gymnasieskolan i undervisningsmnet teknik och har stor betydelse fr regionens behov av lrare fr
dessa skolr. Om hgskolan beviljas examenstillstnd planeras start av programmet redan
hstterminen 2015 med en dimensionering om 20 studenter varje hsttermin.
Av den bifogade lrarresurstabellen framgr den personal som enligt planeringen kommer att
tjnstgra inom mneslrarprogrammet i teknik med inriktning mot gymnasieskolan. D de tta
kurserna, inklusive det sjlvstndiga arbetet, som ges i mnet teknik r av bde grundlggande- och
frdjupande karaktr finns ett flertal lrare som har kompetens att undervisa antingen hela kurser
eller moment i flera av kurserna. Bemanningen av kurserna skerstlls i dialog mellan berrda
avdelningschefer, lrare och mnesfretrdare. Lrarna ingr i mneskollegier med ansvar fr
planering och framtida genomfrande av undervisning i respektive mne/mnesomrde.
mneskollegierna r knutna till respektive etablerad forskningsinriktning, varigenom lrare inom
mneslrarprogrammet fr ta del av relevant forskning som lrarutbildningarna r baserade p.
550
30
rende 23 Bilaga 4
4.
Skring av examensml
Fr att den blivande lraren ska ges mjlighet att n examensmlen med frdjupade kunskaper av
relevans fr lrarens uppdrag och arbete, erbjuds studenten vid Mlardalens hgskola en utbildning
som r forskningsoch professionsbaserad med undervisning i mne, mnesdidaktik, den
utbildningsvetenskapliga krnan och verksamhetsfrlagd utbildning.
Forskningsrdet fr utbildningsvetenskap och de forskningsmiljer som presenterats skapar
frutsttningar fr att forskningsbasera utbildningen. Utbildningsmiljn karakteriseras av lrare som
forskar och forskare som undervisar. Detta sker bland annat genom att lektorer inom
lrarutbildningen och tillhrighet p akademi UKK tilldelas frstrkt kompetensutvecklingstid efter
antal forskningspublikationer under fregende r, att den NT-didaktiska forskningsmiljn tilldelats
externa forskningsmedel, samt att alla forskare vid akademi UKK deltar i undervisning med minst 20
procent.
Mot bakgrund av det som framgr i examensordningen fr mneslrarexamen med inriktning mot
arbete i gymnasieskolan i undervisningsmnet teknik, r utbildningen utvecklad och planerad fr att
skapa frutsttningar fr studenterna att utveckla de kunskaper, frdigheter, frmgor och
frhllningsstt som preciseras i examensmlen. Varje ingende kurs i programmet r utvecklad i syfte
att tillgodose och svara mot ett eller flera examensml. Kurserna i programmet fljer programmets
tredelade progression; att grundlgga, att befsta och utveckla samt att frdjupa. I den bifogade
examensmatrisen synliggrs hur innehll och lrandeml i kurserna inom undervisningsmne teknik
kalibrerar mot examensmlen och programmets progression.
Undervisningen genomfrs i form av frelsningar, seminarier, laborationer, konstruktioner,
studiebesk, verksamhetsfrlagd utbildning och fltstudier. Studierna r utformade fr att utveckla
frmgan: att ska, inhmta och vrdera information; att sjlvstndigt flja och reflektera ver sin
kunskapsutveckling; att uttrycka sig i tal och skrift; samt att kritiskt analysera och reflektera ver
problem och utmaningar kopplade till det praktiskt pedagogiska arbetet. Den studerande frvntas
aktivt delta i och successivt ta ett allt strre ansvar fr sin utbildning.
Examination av programmets olika moment sker genom muntliga och skriftliga uppgifter ssom
salstentamina, hemtentamina, muntliga tentamina, bedmning av verksamhetsfrlagd utbildning,
seminarier, sjlvstndiga arbeten, projektrapporter, skapande moment ssom konstruktioner,
fltstudierapporter och inlmningsuppgifter. Studenten fr ven skriva fram sin praktiska yrkesteori,
som ska innehlla en tydlig bild av den etik och teori, som ligger till grund fr studentens framtida
yrkesutvning samt hur studenten tnker sig sitt kommande praktiska pedagogiska arbete. Frutom
att examinationsformerna r varierade fljer de ocks en progression (se tidigare avsnitt om
programmets progression). Progressionen i de fr utbildningen valda examinationsformerna skapar
frutsttningar fr studenten att p olika stt uttrycka, beskriva, samtala och reflektera kring de fr
utbildningen uppsatta kunskaps- och frdighetsmlen. Kraven p ett vetenskapligt frhllningsstt
kar successivt under utbildningen. Studenten ska genom de sjlvstndiga arbetena visa att mlen som
uttrycks i examensbeskrivningen uppntts.
vergripande regler och anvisningar fr examination framgr av hgskolans styrdokument Regler
och anvisningar fr examination p grundniv och avancerad niv vid Mlardalens hgskola.
Examination av verksamhetsfrlagd utbildning fljer ett srskilt bedmningsunderlag (se tidigare
avsnitt under rubriken verksamhetsfrlagd utbildning och fltstudier). Anvisningar finns fr att
kvalitetsskra de sjlvstndiga arbetena p grundniv respektive avancerad niv.
Fr att skra kvalitet, behrighetskrav och uppfyllande av examensml granskas och faststlls samtliga
kursplaner inom lrarutbildningen av kursplanegrupper p respektive akademi i enlighet med
hgskolans delegationsordning. Innan kursplaner granskas och faststlls har varje kursplan
behandlats i respektive mneskollegium, som bestr av mnesansvarig, forskare, undervisande lrare
551
31
rende 23 Bilaga 4
och studentrepresentant. mnesansvarig, vanligen professor men minst docent, har ansvaret fr att
kurslitteratur och annat undervisningsmaterial, r forskningsoch professionsbaserat. Rutiner,
anvisningar och process fr kursplanearbetet framgr av hgskole- respektive akademivergripande
styrdokument fr kursplanearbete.
Fr att ytterligare frmja utvecklingen av kvalitet i utbildningen och ge studenterna inflytande
genomfrs skriftliga program- och kursvrderingar. mneslrarutbildningen kommer ven att
utvrderas via alumner som efter ett rs yrkesverksamhet fr besvara frgor om sina kunskaper och
frmgor i frhllande till examensmlen. P kursniv genomfrs kursvrderingar i frhllande till
kursens lrandeml. Varje kursvrdering sker anonymt med direkt terkoppling av kursansvarig
lrare. ven muntliga utvrderingar frekommer lpande i eller som avslutning av varje kurs.
Program- och kursvrderingar utgr en grund fr det fortsatta utvecklingsarbetet. Drtill diskuteras
kontinuerligt kvalitetsfrgor och utveckling av kurserna dels inom varje mne, dels i programrdet fr
mneslrarprogrammet.
5.
Fortsatt utvecklingsarbete
Denna anskan avser tillstnd att utfrda mneslrarexamen med inriktning mot undervisning i
gymnasieskolan i undervisningsmne teknik. Om hgskolan beviljas examenstillstnd planeras start
av programmet hstterminen 2015 med 20 studenter. Under 2012 uppskattade regionen att de
behver rekrytera eller fortbilda 30-60 mneslrare i teknik eller civilingenjrer med lrarutbildning
fr att skerstlla behoven i gymnasieskolan till och med 2015. Att erhlla examenstillstndet skapar
inte endast frutsttningar fr teknik som mne i mneslrarprogrammet utan ven fr deltagande i
fortbildningsinsatser fr regionens gymnasielrare, exempelvis Lrarlyftet II eller att ge
kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Utbildningsplan kommer att faststllas under vren
2015 och kursplaner fr teknik kommer att faststllas under hsten 2015. Utveckling av
studiehandledningar sker med start under vrterminen 2016 och de tv frsta kurserna i teknik ges
frn och med hstterminen 2016.
Under lsret 2015/2016 kommer hgskolan att fortstta strka den didaktiska forskningen som ett
led i att skra utbildningsmiljn fr omrdet mneslrare i teknik fr gymnasiet. Stdet frn
Lnsstyrelsen i Vstmanland, Rektor och MKL fr att strka forskningsbasen fr omrdet
naturorientering och teknik samt mnenas didaktik r viktiga delar i det kommande arbetet.
En annan del i utvecklingsarbetet handlar om att strka lrarresursen fr att svara mot framtida
behov. Hgskolan har tillsammans med vrdkommunerna Eskilstuna och Vsters satsat p
doktorandtjnster i forskarutbildningsmnet didaktik varav en mot teknikdidaktik och inom ramen fr
licentiatforskarskolan LicFontD2 finns en kommunlicentiand med ett teknikdidaktiskt
forskningsprojekt. Tillsammans med kommunerna arbetar hgskolan p en strategi fr delade
anstllningar fr att dels ka graden av forskarutbildad personal i kommunerna, dels ka
professionsbasen i mneslrarutbildningarna. Denna strategi r ndvndig fr att mta framtida
pensionsavgngar inom lrarkren.
552
32
rende 23 Bilaga 5
Lrarutbildningar
Lroste Mlardalens hgskola: mneslrarexamen 7-9 samt
Anstllning
(professor,
lektor, adjunkt,
m.fl.)
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat, master, magister)
Adjunkt
Master i maskinteknik
Lektor
Doktor i byggnadsteknik
Adjunkt
Professor
Lektor
Adjunkt
Master byggnadsteknik inriktning brand

Professor
Doktor
Lektor
Doktor i energi- och miljteknik
Adjunkt
Professor
Professor i energiteknik
Lektor
Docent i energi- och miljteknik
Adjunkt
Adjunkt
Magister i ekonomisk historia
Forskare
Doktor i innovation och design
Adjunkt
Hgskoleexamen i teknisk illustration
Lektor
Lektor
Master (HDK industridesign)

Lektor
Yrkesexamen
Anstllningsform
(tillsvidare, visstid)
Civilingenjrsexamen
maskinteknik,
Lrarexamen teknik
Civilingenjr vgoch
vatten
Civilingenjr
Civilingenjr
maskinteknik,
mneslrarexamen
civilingenjr teknisk
fysik, lrarexamen
fysik
Civilingenjr
kemiteknik
Hgskoleingenjr
energiteknik
Anstllningens
omfattning
vid lrostet (%)
Tid i
Tid fr
utbildningen,
forskning
inriktning
och
gymnasium
kompetens(%)
utveckling (%)
CAD
100
Tillsvidare
Byggteknik
100
25 Robert man
Tillsvidare
Tillsvidare
Tillsvidare
Tillsvidare
Byggteknik
Data
Data
Data
100
100
100
100
5
3
3
3
20
50
20
20
Tillsvidare
Energiteknik
100
20 Jan Sandberg
Tillsvidare
Energiteknik
100
20 Anders Borg
Tillsvidare
Energiteknik
100
40 Bjrn Karlsson
Tillsvidare
Energiteknik
100
40 Eva Thorin
Tillsvidare
Tillsvidare
Energiteknik
Historia
80
100
8
5
16 Britt-Marie Israelsson
10 Mats Fagerberg
Innovation och design
100
60 Anna Granlund
Tillsvidare
Industriell design
100
Tillsvidare
Tillsvidare
Industriell design
Miljteknik
100
100
5
5
10
Tillsvidare
Miljteknik
100
553
Den anstlldes
namn och huvudarbetsgivare (om ej lrostet)
Tillsvidare
Civilingenjrsexamen i
produkt och
processutveckling
Visstid
Industridesigner HDK
Agronom
Hgskoleingenjr
miljteknik
mne/
mnesomrde (i bokstavsordn.)
Tid i
utbildningen,
inriktning 7-9
(%)
10 Lars Bark
Maria Kumm
Rikard Lindell
Caroline Uppsll
10 Jan Frohm
10 Ragnar Tengstrand
45 Monika Odlare
Emma Nehrenheim
rende 23 Bilaga 5
Anstllning
(professor,
lektor, adjunkt,
m.fl.)
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat, master, magister)
Professor i produkt och
processutveckling, Fil kand i pedagogik
Adj. Professor
Adjunkt,
doktorand
Master i maskinteknik
Lektor
Docent i produkt och processutveckling
Adjunkt
Master i teknisk fysik och elektroteknik

docent i fysik med inriktning mot
didaktik
Lektor
Lektor
Lektor
doktor i naturvetenskapernas och

teknikens didaktik
doktor i naturvetenskapernas och
teknikens didaktik
Yrkesexamen
Anstllningsform
(tillsvidare, visstid)
Civilingenjr
maskinteknik
Civilingenjr i
maskinteknik
Civilingenjr
systemteknik
mne/
mnesomrde (i bokstavsordn.)
Anstllningens
omfattning
vid lrostet (%)
visstid
20
Tillsvidare
100
Tillsvidare
Tid i
utbildningen,
inriktning 7-9
(%)
Tid i
Tid fr
utbildningen,
forskning
inriktning
och
gymnasium
kompetens(%)
utveckling (%)
Den anstlldes
namn och huvudarbetsgivare (om ej lrostet)
15 Bjrn Fagerstrm/ABB
50 Niklas Friedler
100
75 Magnus Wiktorsson
Produktutveckling och produktion
100
10 Anders Hellstrm
Civilingenjr i teknisk
fysik och elektroteknik Tillsvidare
civilingenjr teknisk
fysik
Tillsvidare
civilingenjr
samhllsbyggnad,
lrarexamen
Ma/NV/Tk
Tillsvidare
teknikdidaktik
100
10
10 Peter Gustafsson
Teknikdidaktik
100
15
10
40 Susanne Engstrm
Lrarexamen
teknikdidaktik
100
Tillsvidare
554
40 Tor Nilsson
MNESLRAREXAMEN GYMNASIET
rende 23 Bilaga 6
UPPFYLLNAD AV EXAMENSML, MNESLRAREXAMEN inriktning GRUNDSKOLANS RSKURS 7-9
1, 2, 3
7, 6
555
visa frmga att identifiera sitt behov av

ytterligare kunskap och utveckla sin
kompetens i det pedagogiska arbetet
visa frmga att i det pedagogiska arbetet

gra bedmningar utifrn relevanta
vetenskapliga, samhlleliga och etiska
aspekter med srskilt beaktande av de
mnskliga rttigheterna, i synnerhet barnets
rttigheter enligt barnkonventionen, samt en
hllbar utveckling
visa frmga till ett professionellt

frhllningsstt gentemot elever och deras
vrdnadshavare
10
visa sjlvknnedom och empatisk frmga
visa frmga att i den pedagogiska

verksamheten utveckla frdigheter som r
vrdefulla fr yrkesutvningen
visa frmga att skert och kritiskt anvnda

digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten och att beakta betydelsen av
olika mediers och digitala miljers roll fr
denna
visa kommunikativ frmga i lyssnande,

talande och skrivande till std fr den
pedagogiska verksamheten
visa frmga att beakta, kommunicera och

frankra ett jmstlldhets- och
jmlikhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten
visa frmga att frebygga och motverka

diskriminering och annan krnkande
behandling av elever
visa frmga att kommunicera och frankra

skolans vrdegrund, inbegripet de mnskliga
rttigheterna och de grundlggande
demokratiska vrderingarna
visa frmga att observera, dokumentera och

analysera elevers lrande och utveckling i
frhllande till verksamhetens ml och att
informera och samarbeta med elever och
deras vrdnadshavare
SEM1, 1 hp, Seminarium (G)

PRO1, 2 hp, Projekt med skriftlig
redovisning (G)
SEM2, 1 hp, Studiebesk etc. (G)
PRO2, 3 hp, Projekt med muntlig
redovisning (G/VG)
TEN1, 3 hp, Tentamen (G/VG)
PRO3, 5 hp, Projekt med visuell
redovisning (G/VG)
visa frmga att identifiera och i samverkan

med andra hantera specialpedagogiska behov

1 beskriva och frklara funktion av och frhllande mellan tekniska komponenter
och system av olika komplexitet
2 beskriva tekniska system och IKT med avseende p deras samverkan med
individ, samhlle och natur, samt utifrn etiska, demokratiska och internationella
perspektiv. Dessutom problematisera globala och kulturella betydelser av och
risker med olika tekniska system.
3 identifiera aktrer som verkar i och runt de stora tekniska systemen samt urskilja
deras olika roller
4 identifiera frutsttningar fr kommunikation i teknikundervisningen, vrdera
och kritiskt granska olika typer av information
5 planera, genomfra och presentera ett vetenskapligt arbete
6 planera, genomfra och presentera ett praktiskt modellarbete
7 tillmpa och reflektera kring pedagogiskt ledarskap och bedmning inom teknik
8 vrdera och reflektera ver de egna didaktiska insatserna
1, 8
visa frmga att sjlvstndigt och

tillsammans med andra planera, genomfra,
utvrdera och utveckla undervisning och den
pedagogiska verksamheten i vrigt i syfte att
p bsta stt stimulera varje elevs lrande
och utveckling
- Tekniska system ur olika perspektiv

- Teknik kring VA-teknik, kommunikationssystem,
avfallshantering, vgoch jrnvgssystem
- Pedagogiskt ledarskap och bedmning relaterat till
undervisning i teknik
- Olika utbildningstraditioner inom undervisning av
tekniska system
- Moment dr den studerande konstruerar en modell ver
olika tekniska system och reflekterar ver didaktiska
vervganden
- Tekniksociologiska begrepp om system.
- Hllbar utveckling och genusperspektiv
visa frmga att tillmpa sdan didaktik och

mnesdidaktik inklusive metodik som krvs
fr undervisning och lrande inom det eller
de mnen som utbildningen avser och fr den
verksamhet i vrigt som utbildningen avser
Teknik fr mneslrare 3 AN
- teknikdidaktik och
tekniska system, 15 hp
1, 2, 3, 4, 5
visa frmga att ta till vara elevers kunskaper

och erfarenheter fr att stimulera varje elevs
lrande och utveckling

redovisning (G)
LAB1, 1 hp, Studiebesk med reflektion
etc. (G)
redovisning (G/VG)
redovisning (G/VG)
visa frdjupad frmga att kritiskt och

sjlvstndigt tillvarata, systematisera och
reflektera ver egna och andras erfarenheter
samt relevanta forskningsresultat fr att
drigenom bidra till utvecklingen av
yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom mnen,
mnesomrden och mnesdidaktik

1 redovisa grundlggande kunskaper i byggnadsteknik och fr energisystem
2 beskriva utformning av resurssnla och energisnla energisystem i byggnader
3 identifiera och beskriva faktorer och vervganden som pverkar konstruktion
och funktion hos tekniska produkter, komponenter och system
4 anvnda datorstd fr konstruktion och ritteknik
5 diskutera och reflektera ver hllbar utveckling kopplat till teknik och sambandet
mellan teknik, samhlle, individ och milj
6 visa hur kursens innehll och perspektiv kan tillmpas p ett eget planerat
undervisningsmoment
7 argumentera fr val av olika typer av dokumentation och bedmning av kunskap i
teknik
visa frdjupad frmga att skapa

frutsttningar fr alla elever att lra och
utvecklas
- Byggnadsteknik, byggnadsdelar och komponenter

- Energisystem i vrlden och i Sverige, styrmedel fr
energianvndning och energitillfrsel
- Teknik kring el-, kyloch vrmeproduktion samt
grundlggande principer inom omrdena konstruktion,
mekanik, ellra och elektronik
- Handhavande av verktyg och maskiner avsedda fr
- Moment dr den studerande konstruerar i olika material
och reflekterar ver den kunskapsprocess som utgr
kursens krna och kopplar det till mnesdidaktisk
forskning
- IKT
1, 2, 8, 9
visa frdjupad kunskap om bedmning och

betygssttning
Teknik fr mneslrare 2 GN
- bedmning, energi och
byggande, 15 hp
3, 4, 5, 6
Frdighet och frmga
visa kunskap om skolvsendets organisation,

relevanta styrdokument, lroplansteori och
olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt
visa knnedom om skolvsendets historia
Examination
redovisning (G)
etc. (G)
redovisning (G/VG)
redovisning (G/VG)
visa kunskap om och frstelse fr sociala

relationer, konflikthantering och ledarskap
Lrandeml
1 jmfra olika perspektiv p och definitioner av teknik samt teknik som freteelse,
skolmne och hgskolemnen
2 beskriva och jmfra olika teknikdidaktiska traditioner och teorier som rr
elevers lrande och begreppsbildning i teknik
3 redogra fr teknikens srart som mnsklig aktivitet, de behov, drivkrafter och
villkor som legat till grund fr teknikens utveckling samt visa kunskap om hur
dagens samhlle pverkar natur, mnniska och milj
5 frklara hur designideal frndrats ver tid och vilka faktorer som pverkat
frndringarna, i samspel mellan mnniska och samhlle
6 identifiera tekniska problem och fresl lsningar p dessa, samt verfra dessa
ider till konkret form genom att utnyttja de moment som designprocessen
omfattar
7 diskutera och reflektera ver genusaspekter, etiska och globala perspektiv
kopplade till teknik
8 utifrn nationella och lokala styrdokument fr teknik samt mnesdidaktisk
forskning gra medvetna didaktiska val
9 diskutera och reflektera ver sin yrkesroll och mneskompetens med tanke p
hur man kan ta vara p elevers erfarenheter av teknik
10 muntligt och skriftligt behrska olika sprkliga genres relaterade till teknik
visa sdan kunskap om barns och ungdomars

utveckling, lrande, behov och
frutsttningar som krvs fr den
verksamhet som utbildningen avser
Innehll
- Utvecklingen av tekniken i ett historiskt perspektiv
- Definitioner av teknik, av teknikundervisning och teknisk
kunskap
- Skrivande och argumenterade inom teknik
- Begrepps- och kunskapsbildning samt mnesdidaktisk
forskning
- mnesinnehll inom design- och
produktutvecklingsomrdet
- IKT
visa frdjupad kunskap om vetenskapsteori

samt kvalitativa och kvantitativa
forskningsmetoder, och visa kunskap om
relationen mellan vetenskaplig grund och
beprvad erfarenhet och dess betydelse fr
yrkesutvningen
Kurstitel och
omfattning (hp)
Niv
design, 15 hp
Hgskolefrordningens ml fr mneslrarexamen inriktning grundskolans rskurs 7-9

visa sdana mneskunskaper som krvs fr
yrkesutvningen, inbegripet svl verblick
ver mnesstudiernas huvudomrde som
frdjupade kunskaper inom vissa delar av
detta omrde och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete
Efter genomgngen kurs ska studenten

kunna:
1 identifiera och anvnda relevant nationell
visa sdana kunskaper i didaktik och
samt visa knnedom om vuxnas lrande
Ingende kurser
UPPFYLLNAD AV EXAMENSML, MNESLRAREXAMEN inriktning GYMNASIET
rende 23 Bilaga 6
MNESLRAREXAMEN GYMNASIET

1 identifiera designens betydelse fr en produkt
2 identifiera tekniska funktioner och komponenter i enkla produkter
3 kombinera kommunikations- och kreativitetsverktyg
4 planera, genomfra och presentera ett projektarbete och reflektera ver
didaktiska tillmpningar
5 reflektera ver hur barns och ungdomars utveckling, lrande, behov och
frutsttningar kan relateras till produktdesign inom undervisning, med speciellt
fokus p genusaspekter och bedmning
SEM1, 1 hp, Seminarium

teknikdidaktik (G)
INL1, 1,5 hp, Forskningsmetodik,
gruppuppgift (G)
INL2, 2 hp, Produktanalys,
gruppuppgift (G/VG)
INL3, 3 hp, Projektarbete med
individuell uppgift (G/VG)
1, 2, 3, 4
- Produktutvecklingsprocessen och produktcykeln

- Kvalitets- och miljskring av produktutvecklingsarbete
- Metoder fr att finna kundbehov, frilgga
affrsmjligheter, ta fram kravspecifikation och kunna
gra funktionsanalys
- Tillmpning av tekniker fr idgenerering
- Metoder fr val av bsta koncept och anvndning av
verktyg fr val av material och tillverkningsmetod och fr
val av bsta fysisk produkt med hnsyn till detaljerad
kravspecifikation
- Presentation av praktikfall p produktutveckling; frn
id till frdig produkt och projektarbete; metodik,
hjlpmedel, kvalitetsskring
- CAD-modellering samt skapande av ritningar och en
introduktion till CAM, dessutom tillverkningsteknik:
genomgng av olika metoder
- Kursens innehll realteras till teknikdidaktisk forskning
och en deluppgift anpassas till undervisningssituationen

1 arbeta strukturerat i en projektgrupp
2 anvnda metoder fr idgenerering, konceptval, funktionsanalys och fr att finna
kundbehov samt knna till ytterligare metoder
3 stlla upp en kravspecifikation
4 ta fram en produkt presenterad som en CAD-modell, som en motiverad
produktlsning p ett identifierat kundbehov
5 kunna gra en enklare CAM-uppgift
6 redovisa lmpliga tillverkningsmetoder
7 redovisa arbetet strukturerat i en teknisk rapport
8 reflektera ver hur barns och ungdomars utveckling, lrande, behov och
frutsttningar kan relateras till produktutveckling inom undervisning, med
speciellt fokus p genusaspekter och bedmning

teknikdidaktik (G)
INL1, 0,5 hp, Uppgift i CAM (G)
PRO1, 4,0 hp, Projektuppgift
(G/VG)
TEN1, 1,5 hp, Examination av
litteraturstudier (G)
PRO2, 0,5 hp, Projektuppgift med
didaktisk tillmpning (G/VG)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7
industridesign, 7,5 hp
- Designerns arbetsmetoder och verktyg

- Funktionsanalys och kravspecifikation
- Formgivning i produktutvecklingsprocessen
- Presentations-, skiss- och modellteknik
- Designprojekt i grupp, 3-D modellering i dator och Rapid
Prototypingmaskiner
och egen undervisningsplanering och genomfrande

1 ha en grundlggande insikt om modell och prototyparbete och dess betydelse i
designarbetet
2 frst vikten av att presentera sitt arbete p ett adekvat stt
3 frst ergonomins grundlggande betydelse i designarbetet
4 utfra sekvenser av designprocessen i ett fysiskt genomfrt projektarbete i grupp
5 ha en grundlggande insikt om 3-D modellering i dator och Rapid Prototyping
6 ha insikt om semiotikens betydelse fr designarbetet
7 reflektera ver och beskriva kunskaper i didaktik och metodik som krvs fr
gymnasieundervisning inom designprocessen och dessutom visa kunskap om
bedmning och betygssttning
8 visa kunskap om forskningsmetoder, relationen mellan vetenskaplig grund och
beprvad erfarenhet och dess betydelse fr rollen som tekniklrare

teknikdidaktik (G)
INL1, 3,5 hp, Fysisk projektmodell som
framtagits i grupparbete (G/VG)
INL2, 2,0 hp, Semiotik, projektmapp
(G)
INL3, 1,0 hp, VFU-uppgift (G/VG)
1, 2, 3, 4, 5, 6
- grafisk form, 7,5 hp
- Praktiska och teoretiska studier av grafisk form

och egen undervisningsplanering och genomfrande

1 tillmpa visuell hierarki
2 redogra fr och arbeta med olika typer av layout
3 redogra fr och arbeta med val av: typografi, bild och frg kopplat till innehll,
uttryck och lslighet
4 anvnda ett layoutverktyg p grundlggande niv
5 reflektera ver och beskriva kunskaper i didaktik och metodik som krvs fr
gymnasieundervisning inom grafisk form
6 visa frdjupad frmga att skapa frutsttningar fr alla elever att lra och
utvecklas samt visa frmga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att
utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet
SEM1, 0,5 hp, Seminarium

teknikdidaktik (G)
INL1, 2,0 hp, vningsuppgift (G)
INL2, 3,5 hp, vningsuppgift (G/VG)
SEM2, 0,5 hp, Seminarium (G)
INL3, 1,0 hp, vningsuppgift inom
VFU (G/VG)
1, 2, 3, 4
Sjlvstndigt arbete fr
mneslrare i teknik, 15
hp
- Kursen ger en frdjupning av tidigare erfarenheter under

utbildningen.
- Studenten vgleds genom den vetenskapliga
kunskapsprocessens delar
- Studenten genomfr ett vetenskapligt arbete inom teknik
med didaktisk inriktning som bygger p sammanstllning
och analys av forskning med relevans fr lrarprofessionen
- Kursen omfattar ven en ventilering av arbetet och
studenten ska ven lsa och granska andra studenters
arbeten

UPS1, 15 hp, Uppsats G/VG
1 identifiera och anvnda relevant nationell och internationell forskning som grund
fr en forskningsbar problemstllning
2 avgrnsa att vetenskapligt problem, planera en vetenskaplig underskning av
problemet och vlja lmpliga metoder, motivera avgrnsningar och perspektiv
3 utfra underskningen, tolka och vrdera resultaten med ett analytiskt
frhllningsstt
4 presentera och frsvara sitt vetenskapliga arbete
5 kunna kritiskt granska och diskutera ett vetenskapligt arbete
AN
4, 5
4, 5
visa frmga att identifiera sitt behov av

ytterligare kunskap och utveckla sin
kompetens i det pedagogiska arbetet
visa frmga att i det pedagogiska arbetet

gra bedmningar utifrn relevanta
vetenskapliga, samhlleliga och etiska
aspekter med srskilt beaktande av de
mnskliga rttigheterna, i synnerhet barnets
rttigheter enligt barnkonventionen, samt en
hllbar utveckling
visa frmga till ett professionellt

frhllningsstt gentemot elever och deras
vrdnadshavare
visa sjlvknnedom och empatisk frmga
10
visa frmga att skert och kritiskt anvnda

digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten och att beakta betydelsen av
olika mediers och digitala miljers roll fr
denna
visa kommunikativ frmga i lyssnande,

talande och skrivande till std fr den
pedagogiska verksamheten
visa frmga att beakta, kommunicera och

frankra ett jmstlldhets- och
jmlikhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten
visa frmga att frebygga och motverka

diskriminering och annan krnkande
behandling av elever
556
visa frmga att kommunicera och frankra

skolans vrdegrund, inbegripet de mnskliga
rttigheterna och de grundlggande
demokratiska vrderingarna
produktutveckling, 7,5
hp
7, 6
visa frmga att observera, dokumentera och

analysera elevers lrande och utveckling i
frhllande till verksamhetens ml och att
informera och samarbeta med elever och
deras vrdnadshavare
- Samarbete i projektform, olika projektroller,

dokumentation
- Produkters funktion och marknadskoppling
- Introduktion av produktdesign
- Kreativitet och kreativitetsverktyg
- Forskningsmetodik
och en uppgift anpassas till undervisningssituationen
1, 2, 3
visa frmga att identifiera och i samverkan

med andra hantera specialpedagogiska behov
- innovation och design,
7,5 hp

redovisning (G)
SEM2, 1 hp, Studiebesk etc. (G)
redovisning (G/VG)
redovisning (G/VG)
1, 8
visa frmga att sjlvstndigt och

tillsammans med andra planera, genomfra,
utvrdera och utveckla undervisning och den
pedagogiska verksamheten i vrigt i syfte att
p bsta stt stimulera varje elevs lrande
och utveckling

1 beskriva och frklara funktion av och frhllande mellan tekniska komponenter
och system av olika komplexitet
2 beskriva tekniska system och IKT med avseende p deras samverkan med
individ, samhlle och natur, samt utifrn etiska, demokratiska och internationella
perspektiv. Dessutom problematisera globala och kulturella betydelser av och
risker med olika tekniska system.
3 identifiera aktrer som verkar i och runt de stora tekniska systemen samt urskilja
deras olika roller
4 identifiera frutsttningar fr kommunikation i teknikundervisningen, vrdera
och kritiskt granska olika typer av information
5 planera, genomfra och presentera ett vetenskapligt arbete
6 planera, genomfra och presentera ett praktiskt modellarbete
7 tillmpa och reflektera kring pedagogiskt ledarskap och bedmning inom teknik
8 vrdera och reflektera ver de egna didaktiska insatserna
visa frmga att tillmpa sdan didaktik och

- Tekniska system ur olika perspektiv

- Teknik kring VA-teknik, kommunikationssystem,
avfallshantering, vgoch jrnvgssystem
- Pedagogiskt ledarskap och bedmning relaterat till
- Olika utbildningstraditioner inom undervisning av
tekniska system
- Moment dr den studerande konstruerar en modell ver
olika tekniska system och reflekterar ver didaktiska
vervganden
- Tekniksociologiska begrepp om system.
1, 2, 3, 4, 5
visa frmga att ta till vara elevers kunskaper

och erfarenheter fr att stimulera varje elevs
lrande och utveckling
tekniska system, 15 hp
visa frdjupad frmga att kritiskt och

sjlvstndigt tillvarata, systematisera och
reflektera ver egna och andras erfarenheter
samt relevanta forskningsresultat fr att
drigenom bidra till utvecklingen av
yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom mnen,
mnesomrden och mnesdidaktik

redovisning (G)
etc. (G)
redovisning (G/VG)
redovisning (G/VG)
1, 2, 8, 9
visa frdjupad frmga att skapa

frutsttningar fr alla elever att lra och
utvecklas

1 redovisa grundlggande kunskaper i byggnadsteknik och fr energisystem
2 beskriva utformning av resurssnla och energisnla energisystem i byggnader
4 anvnda datorstd fr konstruktion och ritteknik
5 diskutera och reflektera ver hllbar utveckling kopplat till teknik och sambandet
mellan teknik, samhlle, individ och milj
6 visa hur kursens innehll och perspektiv kan tillmpas p ett eget planerat
undervisningsmoment
7 argumentera fr val av olika typer av dokumentation och bedmning av kunskap i
teknik
3, 4, 5, 6
visa frdjupad kunskap om bedmning och

betygssttning
- Byggnadsteknik, byggnadsdelar och komponenter

- Energisystem i vrlden och i Sverige, styrmedel fr
energianvndning och energitillfrsel
- Teknik kring el-, kyloch vrmeproduktion samt
grundlggande principer inom omrdena konstruktion,
mekanik, ellra och elektronik
- Handhavande av verktyg och maskiner avsedda fr
- Moment dr den studerande konstruerar i olika material
och reflekterar ver den kunskapsprocess som utgr
kursens krna och kopplar det till mnesdidaktisk
forskning
- IKT
visa kunskap om skolvsendets organisation,

relevanta styrdokument, lroplansteori och
olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt
visa knnedom om skolvsendets historia
- bedmning, energi och
byggande, 15 hp
visa kunskap om och frstelse fr sociala

relationer, konflikthantering och ledarskap
Examination
redovisning (G)
etc. (G)
redovisning (G/VG)
redovisning (G/VG)
visa sdan kunskap om barns och ungdomars

utveckling, lrande, behov och
frutsttningar som krvs fr den
verksamhet som utbildningen avser
Lrandeml
1 jmfra olika perspektiv p och definitioner av teknik samt teknik som freteelse,
skolmne och hgskolemnen
2 beskriva och jmfra olika teknikdidaktiska traditioner och teorier som rr
elevers lrande och begreppsbildning i teknik
3 redogra fr teknikens srart som mnsklig aktivitet, de behov, drivkrafter och
villkor som legat till grund fr teknikens utveckling samt visa kunskap om hur
dagens samhlle pverkar natur, mnniska och milj
5 frklara hur designideal frndrats ver tid och vilka faktorer som pverkat
frndringarna, i samspel mellan mnniska och samhlle
6 identifiera tekniska problem och fresl lsningar p dessa, samt verfra dessa
ider till konkret form genom att utnyttja de moment som designprocessen
omfattar
7 diskutera och reflektera ver genusaspekter, etiska och globala perspektiv
kopplade till teknik
8 utifrn nationella och lokala styrdokument fr teknik samt mnesdidaktisk
forskning gra medvetna didaktiska val
9 diskutera och reflektera ver sin yrkesroll och mneskompetens med tanke p
hur man kan ta vara p elevers erfarenheter av teknik
10 muntligt och skriftligt behrska olika sprkliga genres relaterade till teknik
visa frdjupad kunskap om vetenskapsteori

samt kvalitativa och kvantitativa
forskningsmetoder, och visa kunskap om
relationen mellan vetenskaplig grund och
beprvad erfarenhet och dess betydelse fr
yrkesutvningen
Innehll
- Utvecklingen av tekniken i ett historiskt perspektiv
- Definitioner av teknik, av teknikundervisning och teknisk
kunskap
- Skrivande och argumenterade inom teknik
- Begrepps- och kunskapsbildning samt mnesdidaktisk
forskning
- mnesinnehll inom design- och
produktutvecklingsomrdet
- IKT
visa sdana kunskaper i didaktik och

samt visa knnedom om vuxnas lrande
Kurstitel och
omfattning (hp)
Niv
design, 15 hp
Frdighet och frmga
visa frmga att i den pedagogiska

verksamheten utveckla frdigheter som r
vrdefulla fr yrkesutvningen
Hgskolefrordningens ml fr mneslrarexamen inriktning gymnasiet

visa sdana mneskunskaper som krvs fr
yrkesutvningen, inbegripet svl brett
kunnande inom mnesstudiernas
huvudomrde som vsentligt frdjupade
kunskaper inom vissa delar av detta omrde
och frdjupad insikt i aktuellt forskningsoch
utvecklingsarbete
Ingende kurser
rende 23 Bilaga 7
Teknik fr mneslrare 1 - teknikdidaktik och design, 15 hp

Niv
Grundniv
Behrighet
15 hgskolepong inom undervisningsmne 1 samt 15 hgskolepong UVK.
Syfte
Kursen ska ge studenten inblickar i teknikdidaktik och i teknik som kunskapsomrde. Olika perspektiv
inom teknik belyses ssom etik, genus, teknikhistoria, skrivande och argumenterande samt
entreprenrskap och IKT-anvndning. Kursen ska ven ge studenten grunder i design och
produktutveckling som inriktning inom skolans teknikmne.
Lrandeml
jmfra olika perspektiv p och definitioner av teknik samt teknik som freteelse, skolmne och
hgskolemnen
beskriva och jmfra olika teknikdidaktiska traditioner och teorier som rr elevers lrande och
begreppsbildning i teknik
redogra fr teknikens srart som mnsklig aktivitet, de behov, drivkrafter och villkor som legat
till grund fr teknikens utveckling samt visa kunskap om hur dagens samhlle pverkar natur,
mnniska och milj
identifiera och beskriva faktorer och vervganden som pverkar konstruktion och funktion hos
tekniska produkter, komponenter och system
frklara hur designideal frndrats ver tid och vilka faktorer som pverkat frndringarna, i
samspel mellan mnniska och samhlle
identifiera tekniska problem och fresl lsningar p dessa, samt verfra dessa ider till
konkret form genom att utnyttja de moment som designprocessen omfattar
diskutera och reflektera ver genusaspekter, etiska och globala perspektiv kopplade till teknik
utifrn nationella och lokala styrdokument fr teknik samt mnesdidaktisk forskning gra
medvetna didaktiska val
diskutera och reflektera ver sin yrkesroll och mneskompetens med tanke p hur man kan ta
vara p elevers erfarenheter av teknik
muntligt och skriftligt behrska olika sprkliga genres relaterade till teknik
Innehll
Utvecklingen av tekniken i ett historiskt perspektiv

Definitioner av teknik, av teknikundervisning och teknisk kunskap
Skrivande och argumenterade inom teknik
Begrepps- och kunskapsbildning samt mnesdidaktisk forskning
mnesinnehll inom design- och produktutvecklingsomrdet
IKT
557
rende 23 Bilaga 7
Undervisning
Frelsningar, seminarier, litteraturstudier, fltstudier p partnerskolan, studiebesk, designprojekt.
Undervisningen bygger p att studenten deltar aktivt i de olika momenten.
Examination
SEM1
1 hp
Seminarium (G)
PRO1
2 hp
Projekt med skriftlig redovisning (G)
LAB1
1 hp
Studiebesk med reflektion etc. (G)
PRO2
3 hp
Projekt med muntlig redovisning (G/VG)
TEN 1
3 hp
Tentamen (G/VG)
PRO3
5 hp
Projekt med visuell redovisning (G/VG)
I studiehandledningen fr aktuellt kurstillflle beskrivs vilka lrandeml som examineras i respektive

examinationsmoment.
Regler och anvisningar fr examination i grundutbildningen vid Mlardalens hgskola
Betyg
Fr betyget VG krvs VG p 8hp av 15hp. Examinationerna och bedmningskriterierna beskrivs i
studiehandledningen fr det aktuella kurstillfllet.
Litteratur
Berner, B. (2004). Ifrgasttanden. Linkping: Linkpings universitet
Bjurulf, V. (2011). Teknikdidaktik.
Blomdahl, Eva. 2006. En mjlig inriktning p grundskolans teknikundervisning, i Thomas Ginner &
Jonas Hallstrm (red.) Forskningskonferens i teknikdidaktik. Styrdokument och klassrumsverklighet i
skolans teknikundervisning, Norrkping 2021 mars, 2006, http://www.ep.liu.se/ecp/017/002/.
de Vries, Marc J. (2005). Teaching About Technology: An Introduction to the Philosophy of
Technology for Non-Philosophers. Dordrecht: Springer
DiGironimo, N. (2011). What is Technology? Investigating Student Conceptions about the Nature of
Technology. International Journal of Science Education, 33:10, 1337-1352.
Ginns, I. S., Norton, S. J. & Mcrobbie, C. J. (2005). Adding value to the teaching and learning of design
and technology. International Journal of Technology and Design Education, 15(1), 47-60.
Gyberg, Per & Hallstrm, Jonas (red.). 2009. Vrldens gng teknikens utveckling. Om samspelet
mellan teknik, mnniska och samhlle. Lund: Studentlitteratur
Hansson, S-O. (2013). What is Technological knowledge? In I-B. Skogh & M.J. de Vries (Eds.)
Technology Teachers as Researchers, 17-31. SensePublishers ISBN 978-94-6209-441-3
Hansson, S-O., Nordlander, E., & Skogh, I-B, (2011) Teknikutbildning fr framtiden : perspektiv p
teknikundervisningen i grundskola och gymnasium. Liber.
558
rende 23 Bilaga 7
Hansson, Staffan. 2002. Den skapande mnniskan. Lund: Studentlitteratur.

Sven G. Hartman (2003). Skrivhandledning fr examenarbeten och rapporter. Stockholm: Natur &
Kultur. ISBN 9789127094659
Ingerman, ke, Wagner, Karin & Axelsson, Ann-Sofie (2009). Teknisk Bildning. Stockholm: Liber.
Hans Johannesson, Jan-Gunnar Persson & Dennis Pettersson (2013) Produktutveckling. Stockholm:
Liber. ISBN 978-91-47-10582-3
Kreklint, L. (2007) Om mjligheten att undervisa i etik : en underskning av lrares resonemang om
teknikutvecklingens etiska aspekter
Lfgren, Bo. 2002. Design och produktutveckling. Malm: Liber frlag. ISBN 9789147017171
Skolverket (2010). Skapa och Vga. Om entreprenrskap i skolan. Hmtad i maj 2014 frn:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext
%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2374
Sundin, Bo. (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson.
John Steinberg (2013) Lyckas med digitala verktyg i skolan: pedagogik, struktur och ledarskap.
Gteborg: Gothia Fortbildning
Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik: en tanke och handlingsbok fr arbete med barn och unga.
Senaste upplagan. Liber AB ISBN 9789147051489
Slj, R. (2008). Kunskap och mnniskans redskap. Teknik och lrande. Lund: Studentlitteratur. ISBN
9789144048321
sterlin, Kenneth. (2010). Design i fokus fr produktutveckling. Varfr ser saker ut som de gr?
Malm: Liber frlag. ISBN 9789147094431
vriga internationell och nationell didaktiska forskningsartiklar inom omrdet namnges i

studiehandledningen.
559
rende 23 Bilaga 7
Teknik fr mneslrare 2 - bedmning, energi och byggande, 15 hp

Niv
Grundniv
Behrighet
15 hgskolepong inom undervisningsmne 1, 6 hgskolepong teknik fr mneslrare samt 15
hgskolepong UVK.
Syfte
Kursen ska ge studenten grunder i byggnadsoch energiteknik samt ge inblickar i teknikdidaktiska
aspekter relaterat till dessa omrden. Olika aspekter inom teknik ska belysas ssom hllbar utveckling
och genusaspekter. Kursen ska ven ge studenten grunder i konstruktion, mekanik, ellra och
elektronik och hur de utgr inriktningar inom skolans teknikmne. Kursen syftar dessutom till att lra
studenten arbeta med och anvnda moderna datorhjlpmedel, att ge kunskaper och frdigheter i att
lsa och framstlla tekniska ritningar och att bli frtrogen med ett CAD-program.
Lrandeml
redovisa grundlggande kunskaper i byggnadsteknik och fr energisystem
beskriva utformning av resurssnla och energisnla energisystem i byggnader
identifiera och beskriva faktorer och vervganden som pverkar konstruktion och funktion hos
tekniska produkter, komponenter och system
anvnda datorstd fr konstruktion och ritteknik
diskutera och reflektera ver hllbar utveckling kopplat till teknik och sambandet mellan teknik,
samhlle, individ och milj
visa hur kursens innehll och perspektiv kan tillmpas p ett eget planerat
undervisningsmoment
argumentera fr val av olika typer av dokumentation och bedmning av kunskap i teknik
Innehll
Byggnadsteknik, byggnadsdelar och komponenter
Energisystem i vrlden och i Sverige, styrmedel fr energianvndning och energitillfrsel
Teknik kring el-, kyloch vrmeproduktion samt grundlggande principer inom omrdena
konstruktion, mekanik, ellra och elektronik
Handhavande av verktyg och maskiner avsedda fr undervisning i teknik
Moment dr den studerande konstruerar i olika material och reflekterar ver den
kunskapsprocess som utgr kursens krna och kopplar det till mnesdidaktisk forskning
IKT
Undervisning
Frelsningar, seminarier, laborationer, litteraturstudier, fltstudier p partnerskolan, studiebesk,
konstruktionsprojekt. Undervisningen bygger p att studenten deltar aktivt i de olika momenten.
560
rende 23 Bilaga 7
Examination
SEM1
1 hp
Seminarium (G)
PRO1
2 hp
LAB1
1 hp
Studiebesk med reflektion etc. (G)
PRO2
3 hp
TEN 1
3 hp
Tentamen (G/VG)
PRO3
5 hp

examinationsmoment.
Betyg
Litteratur
Mats Areskoug & Per Eliasson (2007) Energi fr hllbar utveckling. Lund: Studentlitteratur. ISBN
978-91-44-01538-5
Per Blomqvist & Daniel Forsman (2013). Grundlggande CAD och produktutveckling: konstruera med
Autodeks Inventor Professional 2013. Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144093550
Cecilia Bjrk & Laila Reppen (2012) S byggdes staden. Stockholm: AB Svensk Byggtjnst. ISBN
9789173335423
Kultur. ISBN 9789127094659
Per Hemgren & Henrik Wannfors (2012). Husets ABC. Stockholm: ICA bokfrlag. ISBN
9789153438229
HELENA ISAKSSON PERSSON (2013) WHAT YOU NEED TO LEARN Engineers and Industrial
Designers Views on Knowledge and Skills in Product Development. In I-B. Skogh & M.J. de Vries
(Eds.) Technology Teachers as Researchers, 17-31. SensePublishers ISBN 978-94-6209-441-3.
IVA (2014) Energi, mjligheter och dilemma. Hmtad frn:
http://www.iva.se/PageFiles/0/Energiboken-2009.pdf
Mawson, Brent. 2007. Factors Affecting Learning in Technology in the Early Years at School,
International Journal of Technology and Design Education 17:253-269
Lars Nordlund & Ingmar Wiklund (2012) Grundlggande elektronik. Stockholm: Liber. ISBN 978-9147-10532-8
561
rende 23 Bilaga 7
Uno Nordstrand (2013) Byggprocessen. Stockholm: Liber. ISBN 978-91-47-01511-5

Persson, C. och Persson, T. (2011) Hllbar utveckling - mnniska, milj och samhlle. Upplaga 2.
Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144076737
Francis Vanek & Louis Albright (2013). Energisystemteknik. Stockholm: Liber. ISBN 978-91-4710004-0

562
rende 23 Bilaga 7
Teknik fr mneslrare 3 - teknikdidaktik och tekniska system, 15 hp

Niv
Grundniv
Behrighet
15 hgskolepong inom undervisningsmne 1, 15 hgskolepong teknik fr mneslrare samt 15
hgskolepong UVK.
Syfte
Kursen ska ge studenten grunder i teknikdidaktik och tekniska system. Begreppet tekniska system ska
behandlas utifrn olika aspekter och olika stora tekniska system ska ges srskild vikt ssom vattenoch avloppssystem, kommunikationssystem, avfallsystem, vgoch jrnvg etc. IKT och hllbar
utveckling ska lpa genom kursen.
Lrandeml
beskriva och frklara funktion av och frhllande mellan tekniska komponenter och system av
olika komplexitet
beskriva tekniska system och IKT med avseende p deras samverkan med individ, samhlle och
natur, samt utifrn etiska, demokratiska och internationella perspektiv. Dessutom
problematisera globala och kulturella betydelser av och risker med olika tekniska system.
identifiera aktrer som verkar i och runt de stora tekniska systemen samt urskilja deras olika
roller
identifiera frutsttningar fr kommunikation i teknikundervisningen, vrdera och kritiskt
granska olika typer av information
planera, genomfra och presentera ett vetenskapligt arbete
planera, genomfra och presentera ett praktiskt modellarbete
tillmpa och reflektera kring pedagogiskt ledarskap och bedmning inom teknik
vrdera och reflektera ver de egna didaktiska insatserna
Innehll
Tekniska system ur olika perspektiv

Teknik kring VA-teknik, kommunikationssystem, avfallshantering, vgoch jrnvgssystem
Pedagogiskt ledarskap och bedmning relaterat till undervisning i teknik
Olika utbildningstraditioner inom undervisning av tekniska system
Moment dr den studerande konstruerar en modell ver olika tekniska system och reflekterar
ver didaktiska vervganden
Tekniksociologiska begrepp om system.
Hllbar utveckling och genusperspektiv
Undervisning
Frelsningar, seminarier, litteraturstudier, fltstudier p partnerskolan, studiebesk,
konstruktionsprojekt. Undervisningen bygger p att studenten deltar aktivt i de olika momenten.
563
rende 23 Bilaga 7
Examination
SEM1
1 hp
Seminarium (G)
PRO1
2 hp
SEM2
1 hp
Studiebesk etc. (G)
PRO2
3 hp
TEN 1
3 hp
Tentamen (G/VG)
PRO3
5 hp

examinationsmoment.
Betyg
Litteratur
Sven Agardh & Ebrahim Parhamifar (2014). Vgbyggnad. Stockholm: Liber ISBN: 978-91-47-09346-5
Cecilia Bjrk & Laila Reppen (2012) S byggdes staden. Stockholm: AB Svensk Byggtjnst. ISBN
9789173335423
Briggs, Asa and Burke, Peter. 2009. A social history of the media: from Gutenberg to the Internet.
Cambridge: Polity Press.
Alan Bryman (2011) Samhllsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. ISBN 9789147090686
Johnny Frid (2011) Teknik 1. Malm: Gleerups. ISBN 978-91-40-67412-8
Gran Grimvall, Per Jacobsson & Torbjrn Theden (2012). Risker i tekniska system. Lund:
Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-02664-0
Per Gyberg & Jonas Hallstrm (2007). Vrldens gng teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur.
ISBN 9789144050898
Kultur. ISBN 9789127094659
Hughes, T. P. (1987), The Evolution of Large Technological Systems, I red. W. E. Bijker, T. P. Hughes
& T. J. Pinch, The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and
History of Technology, London: MIT Press.
Johansson, Birgitta. 2004. Stadens tekniska system. Naturresurser i kretslopp. Stockholm: Formas
Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system. Frvntningar, traditioner och skolverkligheter,
Norrkping: ISV, Linkpings universitet.
UR (2014) Hmtad frn: http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/167000-167999/1670421_102192_valkommen_till_staden.pdf
564
rende 23 Bilaga 7

Ytterligare relevant mneslitteratur i kompendieform tillgngliggrs via kursplattormen Blackboard.
565
rende 23 Bilaga 7
Teknik fr mneslrare 4 - innovation och design, 7,5 hp
Niv
Grundniv
Behrighet
15 hgskolepong inom undervisningsmne 1, 22,5 hgskolepong teknik fr mneslrare samt 15
hgskolepong UVK.
Syfte
Kursen ska ge studenten grunder i inom produktdesign. IKT och hllbar utveckling r viktiga aspekter
som belyses under kursen och ingr i vningar.
Lrandeml
identifiera designens betydelse fr en produkt

identifiera tekniska funktioner och komponenter i enkla produkter
kombinera kommunikations- och kreativitetsverktyg
planera, genomfra och presentera ett projektarbete och reflektera ver didaktiska
tillmpningar
reflektera ver hur barns och ungdomars utveckling, lrande, behov och frutsttningar kan
relateras till produktdesign inom undervisning, med speciellt fokus p genusaspekter och
bedmning
Innehll
Samarbete i projektform, olika projektroller, dokumentation

Produkters funktion och marknadskoppling
Introduktion av produktdesign
Kreativitet och kreativitetsverktyg
Forskningsmetodik
Kursens innehll realteras till teknikdidaktisk forskning och en uppgift anpassas till
undervisningssituationen
Undervisning
Frelsningar, gstfrelsningar och grupparbete under handledning. Presentationer sker med
delredovisningar och slutredovisning i form av utstllning. Fr den teknikdidaktiska anpassningen
genomfrs seminarium och fltstudier p partnerskolan. Undervisningen bygger p att studenten
deltar aktivt i de olika momenten.
566
rende 23 Bilaga 7
Examination
SEM1
1 hp
Seminarium teknikdidaktik (G)
INL1
1,5 hp
Forskningsmetodik, gruppuppgift (G)
INL2
2 hp
Produktanalys, gruppuppgift (G/VG)
INL3
3 hp
Projektarbete med individuell uppgift (G/VG)

examinationsmoment.
Betyg
Fr betyget VG krvs VG p bde INL2 och INL3.
Litteratur
Berner. B. (2003). Vem tillhr tekniken? Lund: Arkiv frslag.
Johnny Frid (2011) Teknik 1. Malm: Gleerups. ISBN 978-91-40-67412-8
Kultur. ISBN 9789127094659
Hansson, S-O., Nordlander, E., & Skogh, I-B, (2011) Teknikutbildning fr framtiden : perspektiv p
teknikundervisningen i grundskola och gymnasium. Liber.
Kultur. ISBN 9789127094659
Hans Johannesson, Jan-Gunnar Persson & Dennis Pettersson (2013) Produktutveckling. Stockholm:
Liber. ISBN 978-91-47-10582-3
Ytterligare relevant mneslitteratur i kompendieform tillgngliggrs via kursplattormen Blackboard
567
rende 23 Bilaga 7
Teknik fr mneslrare 5 produktutveckling, 7,5 hp

Niv
Grundniv
Behrighet
15 hgskolepong inom undervisningsmne 1, 22,5 hgskolepong teknik fr mneslrare samt 15
hgskolepong UVK.
Syfte
Kursen ska ge studenten en grundfrstelse fr produktutvecklingsprocessen och ge svar p bland
andra fljande frgor: Hur kan ider utvecklas till framgngsrika affrsmjligheter och
konkurrenskraftiga produkter? Hur ser produktlivcykeln ut? Vilka praktiska metoder och verktyg finns
att utnyttja i de olika produktutvecklingsstegen? Hur kvalitets- och miljskras
produktutvecklingsprocessen? Kursen ska ge studenten trning i att arbeta i en projektgrupp. Kursen
ska dessutom ge studenten frstelse fr teknikdidaktiska tillmpningar betrffande
produktutvecklingsprocessen och kursens frgestllningar.
Lrandeml
arbeta strukturerat i en projektgrupp

anvnda metoder fr idgenerering, konceptval, funktionsanalys och fr att finna kundbehov
samt knna till ytterligare metoder
stlla upp en kravspecifikation
ta fram en produkt presenterad som en CAD-modell, som en motiverad produktlsning p ett
identifierat kundbehov
kunna gra en enklare CAM-uppgift
redovisa lmpliga tillverkningsmetoder
redovisa arbetet strukturerat i en teknisk rapport
reflektera ver hur barns och ungdomars utveckling, lrande, behov och frutsttningar kan
relateras till produktutveckling inom undervisning, med speciellt fokus p genusaspekter och
bedmning
Innehll
Produktutvecklingsprocessen och produktcykeln

Kvalitets- och miljskring av produktutvecklingsarbete
Metoder fr att finna kundbehov, frilgga affrsmjligheter, ta fram kravspecifikation och
kunna gra funktionsanalys
Tillmpning av tekniker fr idgenerering
Metoder fr val av bsta koncept och anvndning av verktyg fr val av material och
tillverkningsmetod och fr val av bsta fysisk produkt med hnsyn till detaljerad
kravspecifikation
Presentation av praktikfall p produktutveckling; frn id till frdig produkt och
projektarbete; metodik, hjlpmedel, kvalitetsskring
CAD-modellering samt skapande av ritningar och en introduktion till CAM, dessutom
tillverkningsteknik: genomgng av olika metoder
Kursens innehll realteras till teknikdidaktisk forskning och en deluppgift anpassas till
undervisningssituationen
568
rende 23 Bilaga 7
Undervisning
Frelsningar och grupparbete under handledning. Ett strre projekt omfattande utveckling av
koncept och en fysisk modell, prototyp eller CAD-modell utgende frn marknadsbehov. Fr den
teknikdidaktiska anpassningen genomfrs seminarium och fltstudier p partnerskolan.
Examination
SEM1
1 hp
INL1
0,5 hp
Uppgift i CAM (G)
PRO1
4,0 hp
Projektuppgift (G/VG)
TEN1
1,5 hp
Examination av litteraturstudier (G)
PRO2
0,5 hp
Projektuppgift med didaktisk tillmpning (G/VG)

examinationsmoment.
Betyg
Fr betyget VG p kursen krvs VG p PRO1 och PRO2.
Litteratur
Berner. B. (2003). Vem tillhr tekniken? Lund: Arkiv frslag.
HELENA ISAKSSON PERSSON (2013) WHAT YOU NEED TO LEARN Engineers and Industrial
Designers Views on Knowledge and Skills in Product Development. In I-B. Skogh & M.J. de Vries
(Eds.) Technology Teachers as Researchers, 17-31. SensePublishers ISBN 978-94-6209-441-3.
Mawson, Brent. 2007. Factors Affecting Learning in Technology in the Early Years at School,
International Journal of Technology and Design Education 17:253-269
Persson, C. och Persson, T. (2011) Hllbar utveckling - mnniska, milj och samhlle. Upplaga 2.
Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144076737
Skolverket (2014). Hmtad 2014 i maj frn: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/tek?tos=gy&l=SV_SE&subjectCode=TEK
569
rende 23 Bilaga 7
Teknik fr mneslrare 6 industridesign, 7,5 hp

Niv
Avancerad niv
Behrighet
45 hgskolepong inom undervisningsmne 1, 52,5 hgskolepong teknik fr mneslrare, 45
hgskolepong UVK varav 3,5hp Vetenskaplig metod.
Syfte
Kursen ska ge studenten en frstelse fr betydelsen av design i produktutvecklingsarbetet genom
tillmpning av designprocessen. Kursen ska dessutom ge studenten frstelse fr teknikdidaktiska
tillmpningar betrffande design i produktutvecklingsprocessen.
Lrandeml
Efter genomgngen kurs ska studenten kunna
ha en grundlggande insikt om modell och prototyparbete och dess betydelse i designarbetet

frst vikten av att presentera sitt arbete p ett adekvat stt
frst ergonomins grundlggande betydelse i designarbetet
utfra sekvenser av designprocessen i ett fysiskt genomfrt projektarbete i grupp
ha en grundlggande insikt om 3-D modellering i dator och Rapid Prototyping
ha insikt om semiotikens betydelse fr designarbetet
reflektera ver och beskriva kunskaper i didaktik och metodik som krvs fr
gymnasieundervisning inom designprocessen och dessutom visa kunskap om bedmning och
betygssttning
visa kunskap om forskningsmetoder, relationen mellan vetenskaplig grund och beprvad
erfarenhet och dess betydelse fr rollen som tekniklrare
Innehll
Designerns arbetsmetoder och verktyg

Funktionsanalys och kravspecifikation
Formgivning i produktutvecklingsprocessen
Presentations-, skiss- och modellteknik
Designprojekt i grupp, 3-D modellering i dator och Rapid Prototypingmaskiner
Kursens innehll realteras till teknikdidaktisk forskning och egen undervisningsplanering och
genomfrande
Undervisning
Frelsningar, gstfrelsningar, seminarier och projektarbete i grupp under handledning. Fr den
teknikdidaktiska anpassningen genomfrs seminarium och fltuppgift p partnerskolan.
570
rende 23 Bilaga 7
Examination
SEM1
1 hp
INL1
3,5 hp
Fysisk projektmodell som framtagits i grupparbete

(G/VG)
INL2
2,0 hp
Semiotik, projektmapp (G)
INL3
1,0 hp
VFU-uppgift (G/VG)

examinationsmoment.
Betyg
Fr betyget VG krvs VG p INL1 och INL3.
Litteratur
DiGironimo, N. (2011). What is Technology? Investigating Student Conceptions about the Nature of
Technology. International Journal of Science Education, 33:10, 1337-1352.
Ginns, I. S., Norton, S. J. & Mcrobbie, C. J. (2005). Adding value to the teaching and learning of design
and technology. International Journal of Technology and Design Education, 15(1), 47-60.
Hansson, S-O. (2013). What is Technological knowledge? In I-B. Skogh & M.J. de Vries (Eds.)
Technology Teachers as Researchers, 17-31. SensePublishers ISBN 978-94-6209-441-3
Kultur. ISBN 9789127094659
PATT 27 (2013) Valda delar ur: Technology Education for the Future: A Play on Sustainability.
Konferensbok hmtad frn:
http://www.iteea.org/Conference/PATT/PATT27/PATT27proceedingsNZDec2013.pdf
571
rende 23 Bilaga 7
Teknik fr mneslrare 7 - grafisk form, 7,5 hp

Niv
Avancerad niv
Behrighet
Syfte
Kursen ska ge studenten, med informationsdesign som grund teoretisk och praktisk kunskap i grafisk
formgivning. Kursen ska dessutom ge studenten frstelse fr teknikdidaktiska tillmpningar
betrffande grafisk form.
Lrandeml
tillmpa visuell hierarki

redogra fr och arbeta med olika typer av layout
redogra fr och arbeta med val av: typografi, bild och frg kopplat till innehll, uttryck och
lslighet
anvnda ett layoutverktyg p grundlggande niv
reflektera ver och beskriva kunskaper i didaktik och metodik som krvs fr
gymnasieundervisning inom grafisk form
visa frdjupad frmga att skapa frutsttningar fr alla elever att lra och utvecklas samt visa
frmga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens i det
pedagogiska arbetet
Innehll
Praktiska och teoretiska studier av grafisk form

Kursens innehll realteras till teknikdidaktisk forskning och egen undervisningsplanering och
genomfrande
Undervisning
Frelsningar, seminarier litteraturstudier och praktiskt arbete med grafisk formgivning. Fr den
teknikdidaktiska anpassningen genomfrs seminarium och fltuppgift p partnerskolan.
Examination
SEM1
0,5hp
INL1
2,0 hp
vningsuppgift (G)
INL2
3,5 hp
vningsuppgift (G/VG)
SEM2
0,5 hp
Seminarium (G)
INL3
1,0 hp
vningsuppgift inom VFU (G/VG)

examinationsmoment.
572
rende 23 Bilaga 7
Betyg
Fr betyget VG krvs VG p INL2 och INL3.
Litteratur
John R. Dakers (2006). Defining Technological Literacy Towards an Epistemological Framework.
New York: Palgrave MacMillan
Slj R. (2010) Lrande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. ISBN
9789113028637
Slj, R. (2013) Lrande och kulturella redskap: Om lrprocesser och det kollektiva minnet. Lund:
Studentlitteratur. ISBN 9789144095806
573
rende 23 Bilaga 7
Sjlvstndigt arbete fr mneslrare i teknik, 15 hp

Niv
Avancerad niv
Behrighet
Syfte
Kursen ska ge studenten kunskaper att sjlvstndigt kunna planera och genomfra ett vetenskapligt
arbete inom teknik med didaktisk inriktning.
Lrandeml
identifiera och anvnda relevant nationell och internationell forskning som grund fr en
forskningsbar problemstllning
avgrnsa att vetenskapligt problem, planera en vetenskaplig underskning av problemet och
vlja lmpliga metoder, motivera avgrnsningar och perspektiv
utfra underskningen, tolka och vrdera resultaten med ett analytiskt frhllningsstt
presentera och frsvara sitt vetenskapliga arbete
kunna kritiskt granska och diskutera ett vetenskapligt arbete
Innehll
Kursen ger en frdjupning av tidigare erfarenheter under utbildningen.

Studenten vgleds genom den vetenskapliga kunskapsprocessens delar.
Studenten genomfr ett vetenskapligt arbete inom teknik med didaktisk inriktning som
bygger p sammanstllning och analys av forskning med relevans fr
lrarprofessionen.
Kursen omfattar ven en ventilering av arbetet och studenten ska ven lsa och
granska andra studenters arbeten.
Undervisning
Handledning, frelsningar, seminarier och enskilt arbete.
Examination
UPS1
15 hp
Uppsats G/VG
Examinationen UPS1 tcker in samtliga lrandeml i kursen.

Regler och anvisningar fr examination i grundutbildningen vid Mlardalens hgskolas
Betyg
Fr betyget VG krvs VG p UPS1
574
rende 23 Bilaga 7
Litteratur
Martyn Denscombe (2009) Forskningshandboken: fr smskaliga forskningsprojekt inom
samhllsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144050041
Kultur. ISBN 9789127094659
Mikael Hjerm, Simon Lindgren och Marco Nilsson (2014) Introduktion till samhllsvetenskaplig
analys 2:a uppl. Malm: Gleerups ISBN 9789140686121
Internationella och nationella didaktiska forskningsartiklar inom omrdet bestms i samrd med
handledaren.
575
rende 24 Bilaga 1
Sammantrde: FN #4
rende MDH 2.1.4-419/14
2014-09-11
BeslutsPM
Beslutande
Handlggare
Fakultetsnmnden
Maria Spennare
BESLUTSPROMEMORIA
Avveckling av Filosofie kandidatexamen med
huvudomrdet Kammarmusik
Bakgrund
Akademin fr utbildning, kultur och kommunikation (UKK) inkom den 22
maj 2014 med en anskan om att avveckla filosofie kandidatexamen med
huvudomrdet kammarmusik.
Faktasammanstllning
MDH erhll den 8 april 2014 examenstillstnd fr konstnrlig
kandidatexamen i kammarmusik. Denna examen erstter den
generella kandidatexamen.
Beskrivning av de kurser som ingr i examen
Filosofie kandidatexamen med huvudomrdet Kammarmusik uppns
efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst
120 hp med successiv frdjupning inom huvudomrdet varav minst
30 hp p niv G2 vari ingr ett sjlvstndigt arbete (examensarbete)
om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp fr hgst 15 hp p
avancerad niv ing.
Frn och med HT12 erbjuds fljande kurser fr att uppfylla
examenskraven:
KMI028 Kammarmusik I, 30 hp
KMI029 Kammarmusik II, 30 hp
KMI030 Kammarmusik III, 30 hp
KMI031 Kammarmusik IV, 30 hp
KMI032 Kammarmusik V, 30 hp
KMI033 Kammarmusik VI, 30 hp
Kurserna Kammarmusik I-IV ingr i det tvriga
Kammarmusikprogrammet 120 hp (GHM02) och kurserna
Kammarmusik V-VI lses som fristende kurser under utbildningens
tredje r. Dessa kurser fasas nu ut enligt fljande:
Kammarmusik I, Kammarmusikprogrammet 120 hp k 1, gavs sista
gngen HT13.
Kammarmusik II, Kammarmusikprogrammet 120 hp k 1, ges sista
gngen VT14.
576
1 (2)
rende 24 Bilaga 1
Kammarmusik III, Kammarmusikprogrammet 120 hp k 2, ges sista

gngen HT14.
Kammarmusik IV, Kammarmusikprogrammet 120 hp k 2, ges sista
gngen VT15.
Kammarmusik V, gavs sista gngen HT13.
Kammarmusik VI, ges sista gngen VT14.
Konsekvensanalys
Akademin redogr fr i sitt underlag att i viss mn berrs
Kammarmusikprogrammet 120 hp (GHM02) av avvecklingen av den
generella kandidatexamen men eftersom programmet omfattar tv
rs studier, och enligt utbildningsplanen leder fram till en konstnrlig
hgskoleexamen, s r det inte ngra programstudenter som utlovats
mjlighet att uppn kraven fr den generella kandidatexamen. Ingen
samlsning sker mellan GHM02 och ngot annat program.
Studenter som pbrjat eller genomfrt studier kommer att erbjudas
mjligheten att uppfylla examenskraven fr en konstnrlig
kandidatexamen genom att lsa kompletterade kurspaket enligt
nedan.
Studenter som HT13 pbrjade rskurs 1 p
Kammarmusikprogrammet 120 hp lser rskurs 2 lsret 14/15.
Under lsret 15/16 kommer de sedan att erbjudas fristende kurser i
ett speciellt utformat kurspaket omfattande 75 hp fr att p s stt ha
mjlighet att uppn examenskraven fr konstnrlig kandidatexamen.
Studenter som VT14 gr ut andra rskursen p
Kammarmusikprogrammet 120 hp erbjuds under lsret 14/15 det
speciellt utformade kurspaketet om 75 hp fr att ha mjlighet att
uppn examenskraven fr konstnrlig kandidatexamen.
Studenter som VT14 eller tidigare har uppntt examenskraven fr en
Filosofie kandidatexamen med huvudomrdet Kammarmusik erbjuds
under lsret 14/15 ett kompletterande kurspaket omfattande 50 hp,
fr att uppfylla de examensml som enligt hgskolefrordningen
gller fr en konstnrlig kandidatexamen och drmed uppfylla
fordringarna fr denna examen.
Personalen berrs inte av avvecklingen av Filosofie kandidatexamen
med huvudomrdet Kammarmusik eftersom ett nytt trerigt program
Kammarmusikprogrammet 180 hp (GKV05) erstter den tidigare
utbildningen fr en generell kandidatexamen.
Beredningens rekommendation:
att
avveckla filosofie kandidatexamen med huvudomrdet kammarmusik

frn och med den 1 oktober 2014.
att
studenter som har pbrjat sina studier vid Mlardalens hgskola

fre den 1 oktober 2014 ska ha rtt att erhlla nmnd examen, dock
lngst till och med den 30 juni 2020.
577
2 (2)

Moteshandlingar FN 4 2014 PDF

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Moteshandlingar FN 4 2014 PDF

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Nr 4 :2014

Datum och tid:

Torsdagen den 11 september 2014, klockan 9.30 ca 16.30

Sammantrdeslokal: Ypsilon, MDH, Vsters

Lena Johansson Westholm Rekryteringskommittn

rendefrteckning vid fakultetsnmndens mte 2014-09-11

Samverkan med fackliga organisationer

Rapport frn rekryteringskommittn

Revidering av Allmn studieplan innovation och design

Utvrdering av teknikinnehll och ekonomiinnehll i civilingenjrsprogrammet i industriell Information

Anskan om inrttande av innovationsprogrammet

Anskan om inrttande av civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system

Anskan om inrttande av civilingenjrsprogram i flyg- och rymdsystem

Anskan om inrttande av civilingenjrsprogram Produktion och produktdesign

Resultat frn kursvrderingssystem med avseende p VT14 samt terrapport

Programutvrderingar och studentnjdhet

Revidering av fakultetsnmndens delegationsordning

Uppfljning av UK ifrgasatt examen flygteknik hgskoleingenjr

Uppfljning av UK ifrgasatt examen innovationsteknik kandidat

Uppfljning av UK ifrgasatt examen datavetenskap kandidat

Uppfljning av UK ifrgasatt examen datavetenskap magister

Uppfljning av UK ifrgasatt examen datavetenskap master

Uppfljning av UK ifrgasatt examen ntverksteknik hgskoleingenjr

Uppfljning av UK ifrgasatt examen byggnadsteknik hgskoleingenjr

Uppfljning av UK ifrgasatt examen energiteknik hgskoleingenjr

Uppfljning av UK ifrgasatt examen barnmorska

Anskan om examenstillstnd fr undervisningsmne teknik i mneslrarexamen

Avveckling av Filosofie kandidatexamen med huvudomrdet Kammarmusik

Frslag till beslut

utse Johanna Westerlund att jmte ordfrande justera protokollet.

Frslag till beslut

Samverkan med fackliga organisationer

Infr fakultetsnmndens sammantrde ska underlag fr beslut samverkas med de fackliga

Rapport frn rekryteringskommittn

Rekryteringskommittns ordfrande informerar om det aktuella lget i rekryteringsarbetet

Faststllande av reviderad allmn studieplan fr

Diarienummer: MDH 3.1.2-265/14

Frslag till beslut

godknna allmn studieplan fr forskarutbildningsmnet innovation och design enligt bilaga.

Utvrdering av teknikinnehll och ekonomiinnehll i

Diarienummer: MDH 2.1.2-121/13

Frslag till beslut

Anskan om inrttande av innovationsprogrammet

Diarienummer: MDH 2.1.2-44/14

Frslag till beslut

faststlla utbildningsplan fr innovationsprogrammet att glla fr utbildning som startar

Anskan om att inrtta civilingenjrsexamen i tillfrlitliga system

Diarienummer: MDH 2.1.4-234/14

Frslag till beslut

Anskan om att inrtta civilingenjrsprogram i flyg- och rymdsystem

Diarienummer: MDH 2.1.2-233/14

Frslag till beslut

bordlgga rendet till fakultetsnmndens frsta mte 2015.

Anskan om inrttande av nytt program Produktion och produktdesign

Diarienummer: MDH 2.1.2-232/14

inrtta programmet Produktion och Produktdesign Civilingenjrsprogram.

faststlla utbildningsplan enligt bilaga i anskningshandlingarna.

Resultat frn kursvrderingssystem med avseende p VT14 samt

Diarienummer: MDH 2.1.1-333/10

fakultetsnmnden r 2016 ska ta del av akademiernas verksamhetsberttelser avseende

Programutvrderingar och studentnjdhet

Diarienummer: MDH 2.1.2-86/14

samla ett urval av programansvariga/programsamordnarna fr att diskutera frgor om