Yrkeskompetensbevis

Driver Certificate of Professional Competence

Ystad, 2010-07-31
15 pong
2UV06L Examensarbete fr gymnasieskolans yrkesmnen
Handledare: Samir Khoshaba, Linnuniversitetet, Institutionen fr teknik
Examinator: Adrian Ratkic, Linnuniversitetet, Institutionen fr teknik
Examensarbete nr: TEK XXX/2010
Inger Alm

Organisation/ Organization
Linnuniversitetet
Institutionen fr teknik

Frfattare/Author(s)

Inger Alm

Linnaeus University
School of Engineering
Dokumenttyp/Type of Document
Examensarbete/Diploma Work

Titel och undertitel/Title and subtitle

Yrkeskompetensbevis

Inger AlmII

Handledare/tutor

Examinator/examiner

Samir Khoshaba

Adrian Ratkic

Sammanfattning (p svenska)
EU har stiftat en ny lag om, Yrkeskompetensbevis(YKB), fr att jmstlla kompetensen inom EU/EES. I
Sverige brjar den glla fr lastbilschauffrer den 10/9-2010 och fr busschauffrer den 10/9-2008. Inom
en 5rs period mste yrkeschauffrer ha en 35 timmars fortbildning fr att f ut sitt Yrkesfrarbevis, vilket
lagen krver att de ska ha, fr att f fortstta kra yrkesmssig trafik. Det kommer fortsttningsvis inte att
rcka att endast ha ett krkort, man mste ha ett Yrkeskompetensbevis ocks. Rapporten syftar till att se
om vra yrkeschauffrer knner till denna nya lag och vet vad som ingr i fortbildningen men ven
kursplaner fr att kunna bli utbildare inom omrdet, YKB. Eftersom lagen r ny, finns det inte frdiga
kursplaner att utg frn. Fr att f utbilda inom, YKB krver Transportstyrelsen att man skickar in
kompletta kursplaner samt utbildarna kompetensomrden. Drefter kan Transportstyrelsen meddela
utbildningsfretaget om tillstnd att bedriva utbildning inom omrdet, YKB. Fr att kunna veta vad
yrkeschauffrerna vet om YKB har jag gjort en kvalitativ underskning. Jag har intervjuat 10
yrkeschauffrer och 5 kerigare. Respondenterna r slumpmssigt utvalda, ngra med f r inom
branschen, ngra som varit i yrket lnge, ngra kvinnliga och ngra manliga, ngra med strre kerier och
ngra med mindre. Sedan har jag tagit fram kursplaner fr de olika undervisningsmomenten och fr ven
en diskussion kring olika pedagogiska frhllningsstt som kan hjlpa till att gra utbildningen mer
effektiv och intressantare fr yrkeschauffrerna.

Nyckelord Yrkeskompetensbevis, YKB, EU-direktiv, Yrkeschauffrer, Kursplaner, Transportstyrelsen.

Abstract (in English)

A new law on further education of professional drivers has been passed, Driver Certificate of Professional
Competence (CPC), after an instruction from the EU. This law is to equate the competence within EU. In
Sweden the law is in use from 10/9-2010 for truck drivers and from 10/9-2008 for bus drivers. Within 5
years all drivers must have a 35 hours further education to get their certificate. This means that it in the
future is not enough with a drivers license. This study aims at investigating if the drivers are familiar with
this law and what the further education is about. Since the law is new there is no curriculum. To be able to
educate you have to send a curriculum to the Board of Transport. To learn what the drivers know about
this new law I have interviewed 10 drivers and 5 haulage contractors. I have randomly chosen the
respondents, some with only a few years of working experience and some with more, some male and some
female. I have also produced curriculums for the different education elements and I discuss different
pedagogical approaches to make the education meaningful and efficient. Professional drivers and haulage
contractors are aware of this new law, but they are not really aware of the content and its impact on their
work. Written curriculums issued from the law and sent it to the Board of Transport to become approved
educators.

Key Words Keywords: Driver Certificate of Professional Competence, CPC, professional driver,
curriculum, the Board of Transport
Utgivningsr/Year of issue

Internet/WWW

Inger AlmIII

http://www.lnu.se

Sprk/Language

Antal sidor/Number of pages

Sammanfattning
EU har stiftat en ny lag om, Yrkeskompetensbevis(YKB), fr att jmstlla
kompetensen inom EU/EES. I Sverige brjar den glla fr lastbilschauffrer den
10/9-2010 och fr busschauffrer den 10/9-2008. Inom en 5rs period mste
yrkeschauffrer ha en 35 timmars fortbildning fr att f ut sitt Yrkesfrarbevis, vilket
lagen krver att de ska ha, fr att f fortstta kra yrkesmssig trafik. Det kommer
fortsttningsvis inte att rcka att endast ha ett krkort, man mste ha ett
Yrkeskompetensbevis ocks. Rapporten syftar till att se om vra yrkeschauffrer
knner till denna nya lag och vet vad som ingr i fortbildningen, men ven till att
utveckla kursplaner fr att kunna bli utbildare inom omrdet, YKB. Detta innebr
ocks att man mste fundera ver olika kunskapsteorier och hur utbildningen ska ske
p bsta stt fr att motivera och lra ut denna nya kunskap som krvs. Eftersom
lagen r ny, finns det inte frdiga kursplaner att utg frn. Fr att f utbilda inom,
YKB krver Transportstyrelsen att man skickar in kompletta kursplaner samt
utbildarnas kompetensomrden. Drefter kan Transportstyrelsen meddela
utbildningsfretaget om tillstnd att bedriva utbildning inom omrdet, YKB. Fr att
kunna veta vad yrkeschauffrerna vet om YKB har jag gjort en kvalitativ
underskning. Jag har intervjuat 10 yrkeschauffrer och 5 kerigare.
Respondenterna r slumpmssigt utvalda, ngra med f r inom branschen, ngra
som varit i yrket lnge, ngra kvinnliga och ngra manliga, ngra med strre kerier
och ngra med mindre.

Inger AlmIV

Summary
The EU has passed a new law on, Driver Certificate of Professional Competence
(CPC), to equate the professional competence within the EU / EEA. In Sweden, the
law is valid for truck drivers from 10/9-2010 and for bus drivers from 10/9-2008.
Within a period 5 years professional drivers have to attend a 35 hours further
education to get his professional certificate, that the law requires them to have, to
continue to drive commercial traffic. It will not be enough to only have a license; you
must also have a CPC. This reports aim is to see if our professional drivers know
about this new law and what is included in the educational curriculum but also what
knowledge is needed to teach in the field. This also means that I have to look at
different theories about teaching and think about how to tech in the best way. Since
the law is new, there is no curriculum to start from yet. In order to teach in CPC, the
Transport Agency requires that you submit complete curriculum and the teachers
competences. Then the Transport Agency notifies the education company if they
have the permission to conduct education in CPC. In order to know what professional
drivers know about CPC, I conducted a qualitative study. I have interviewed 10
professional drivers and 5 fleet owners. The respondents are randomly selected,
some with only a few years in business, some who have been in business a long time,
some female and some male, some with large business and some with small.

Inger AlmV

Abstract
Det har kommit en ny lag angende fortbildning av yrkeschauffrer,
Yrkeskompetensbevis(YKB) efter ett EU direktiv, 2003. Yrkeschauffrer och kerigare
r medvetna om denna nya lag, men inte vad den innebr konkret fr dem. Skrivit
kursplaner efter lagtexterna och skickat in till Transportstyrelsen fr att bli godknd
utbildare.
Nyckelord: Yrkeskompetensbevis, YKB, EU-direktiv, Yrkeschauffrer, Kursplaner,
Transportstyrelsen.

Inger AlmVI

Frord
Yrkeskompetensbevis, YKB en ny lag efter EU direktiv, 2003. Innebr att
yrkeschauffrer ska fortbilda sig 35 timmar inom varje 5 rs period fr att kunna utfra
sina transporter. Lagtexter r svra att tyda. Detta examensarbete knns som ett
gesllprov, att kunna skriva kursplaner som sedan gr att arbeta efter. Det kommer att
behvas mnga utbildare inom mnet i framtiden.
Ett stort tack till Roland, min sambo som blivit tvungen att leva med detta examensarbete
en lngre tid och med allt detta innefattar.

Inger Alm

Inger AlmVII

Innehllsfrteckning
Sammanfattning ................................................................................................ IV
Summary ............................................................................................................. V
Abstract .............................................................................................................. VI
Frord .............................................................................................................. VII
Innehllsfrteckning....................................................................................... VIII
1. Introduktion ......................................................................................................1
2. Bakgrund ......................................................................................................... 2
2.1 Yrkeskompetensbevis(YKB) ............................................................................................................ 2
2.2 Ngra kunskapsteoretiska perspektiv p lrande........................................................................... 5
3. Syfte och frgestllningar................................................................................. 9
3.1 Avgrnsningar ..................................................................................................................................... 9
4. Metod .............................................................................................................. 10
4.1 Underskningsmetod....................................................................................................................... 10
4.2 Urval ................................................................................................................................................... 10
4.3 Genomfrande av underskning ................................................................................................... 11
4.4 Etiska vervganden ........................................................................................................................ 11
4.5 Databearbetning ............................................................................................................................... 12
4.6 Metodkritik ........................................................................................................................................ 12
5. Resultat ........................................................................................................... 13
5.1 Intervju ............................................................................................................................................... 13
5.1.1 Chauffrer ................................................................................................................................... 13
5.1.2 kerigare .................................................................................................................................... 14
5.2 Kursplan fr YKB........................................................................................................................... 16
6. Diskussion ............................................................................................................................................... 18
6.1 Intervju ............................................................................................................................................... 18
6.1.1 Chauffrer ................................................................................................................................... 18
6.1.2 kerigare .................................................................................................................................... 19
6.2 Kursplan fr YKB........................................................................................................................... 20
7. Referenser53

Inger AlmVIII

8. Bilagor ............................................................................................................ 24

Inger AlmIX

1. Introduktion
Fr att jmstlla kompetensen inom Europa fr yrkesfrare, gods- och
persontrafik, har en ny lag angende Yrkeskompetensbevis (YKB) stiftats
inom EU/EES omrdet. I Sverige brjar den glla fr lastbilschauffrer den
10 september 2010 och fr busschauffrer den 10 september 2008 (SFS
2007:1470, sid 6). Den nya lagen innebr att alla yrkeschauffrer skall ha ett
intyg, Yrkeskompetensbevis, och inom varje femrsperiod genomg en
fortbildning om minst 35 timmar fr att f behlla intyget.
I Sverige finns ca 260 000 (Tya, Anders Jansson) chauffrer som inom en
snar framtid behver en vidareutbildning fr att kunna fortstta sitt arbete.
Lagen r ny och i dagslget finns ingen frdig kursplan framtagen.
Utbildningsbehovet r stort och kommer att bli nnu strre. Detta problem
kommer jag att behandla i mitt examensarbete och avgrnsa studien till
svenska frhllanden.
Fr att f en uppfattning om vad chauffrer och kerigare knner till och
anser om den nya lagen har jag intervjuat ett urval ur denna grupp. Dock r
mitt stora arbete koncentrerat till studier i Vgverkets frfattningssamlingar
och att drutifrn planera en realistisk och komplett kursplan fr YKB.
Utan YKB utbildade chauffrer stannar Sverige
(Chauffrsyrket r ett lgstatusyrke men med denna nya lag om fortbildning
kan det bli ett lyft som hjer kompetensen hos vra yrkeschauffrer. )

2. Bakgrund

2.1 Yrkeskompetensbevis(YKB)
Enl. VVFS 2008:159 ska lastbilschauffrer, senast den 10 september 2015
och fr busschauffrer senast den 10 september 2013, ha ett
Yrkeskompetensbevis, YKB . Fr att f detta krvs att de gtt en
fortbildning p 35 timmar vilken ska repeteras inom varje 5 rs period,
fortsttningsvis (s. 2).
Lagen r en fljd av EU-direktivet frn 2003 och grundade sig i att man
inom EU/EES omrdet ville f en likvrdig kompetens inom gods- och
persontrafiken. Drfr kom denna nya lag om yrkeskompetensbevis och
infrs i 30 EES lnder, nmligen i EU:s 27 medlemstater:
Belgien

Italien

Slovakien

Bulgarien

Lettland

Slovenien

Cypern

Litauen

Spanien

Danmark

Luxemburg

Storbritannien

Estland

Malta

Sverige

Finland

Nederlnderna

Tjeckien

Frankrike

Polen

Tyskland

Grekland

Portugal

Ungern

Irland

Rumnien

sterrike

samt EES lnderna; Norge, Island och Liechtenstein.

2

Lagen skiljer sig lite mellan de olika lnderna. En del lnder har bde
utbildning och slutprov medan ngra har valt endast slutprov. ven tiden d
lagen trder i kraft skiljer sig mellan lnderna. Men jag har begrnsat mig
och valt att arbeta med Sverige och svenska frhllanden.
Utbildningsinsatserna fr lastbilschauffrerna ska sttas in inom omrden
som: Avancerad trning i rationell krning med beaktande av
skerhetsbestmmelser, Milj och ekonomisk krning, Fretagets profil,
Ekonomiska villkor och marknad, Yrkestrafiklagstiftning och
transportadministration, Sociala frhllanden och bestmmelser inom
vgtransportsektorn och Lastade fordon (VVFS 2008:159, s.1-7).
Och fr busschauffrer: Samma som fr lastbilschauffrer med undantag av
Lastade fordon som erstts med: Passagerares skerhet och bekvmlighet.
Utbildningar som redan r lagstadgade fr inte rknas in i YKB. Exempel p
sdana utbildningar r: ADR (transport av farligt gods), SPV (Skerhet p
vg) och Milj som man ocks mste uppdateras med fortbildning vart
femte r fr att f behlla kompetensen.
Frare med ett svenskt krkort med frarbehrigheterna D eller DE (buss
eller buss/slp) utfrdade fre den 10 september 2008 r undantagna frn
kravet att ha ett yrkeskompetensbevis om grundlggande kompetens fr
persontransporter. Men innan 10 september 2013 skall ven dessa ha gjort
sin fortbildning fr att f fortstta utva sitt yrke.
Frare med ett svenskt krkort med frarbehrigheterna C eller CE (lastbil
eller lastbil/slp) utfrdade fre den 10 september 2009 r undantagna frn
kravet att ha ett yrkeskompetensbevis fr godstransporter. Men ven dessa
skall innan 10 september 2015 ha gjort sin fortbildning fr att f fortstta
kra yrkesmssig trafik.
Med svenskt krkort jmstlls krkort som utfrdats i en annan stat inom
EES. Ett sdant krkort gller i Sverige enligt sitt innehll.
2

Frare som inte fyllt 21 r och inte tidigare innehaft krkort med tung
behrighet (C, CE, D eller DE) mste g en grundlggande utbildning om
minst 280 timmar och sedan gra ett godknt teoretiskt prov fr att f ett
yrkeskompetensbevis. Vilket utfrdas av Transportstyrelsen.
r fraren ver 21 r med samma frutsttning (inte tidigare haft krkort
med tung behrighet) ska den grundlggande utbildningen vara minst 140
timmar.
Yrkeskompetensbeviset kommer fortsttningsvis att glla i 5 r och fraren
skall inom en femrsperiod genomg en fortbildning om minst 35 timmar.
Allt som ingtt i grundutbildningen skall repeteras i fortbildningen. Man kan
vlja att genomfra utbildningen under en vecka eller dela upp
utbildningstillfllen. Delkurserna skall omfatta minst 7 timmar och fr delas
upp vid max 5 tillfllen. Fortbildningen avslutas inte med prov men det r
nrvarokrav. Utbildaren redovisar tiden och vad de gjort till
transportstyrelsen.
Yrkeschauffrer som kr utomlands kan behva sitt yrkeskompetensbevis
tidigare d en del andra lnder (n Sverige) infr kravet redan om 3 r. Fr
att begrnsa mig, har jag valt att specificera reglerna i Sverige.
Denna nya lag bygger p ett direktiv som gller samtidigt fr hela EU och
ESS-omrden och omfattar alla yrkestransporter med ytterst f undantag.
Undantagen r fljande frare av fordon ( 2007:1157, s.2):

vars hgsta tilltna hastighet inte verstiger 45 km/tim.

som anvnds av Frsvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket,

rddningstjnsten eller polisen.

som provas eller frflyttas p vg i samband med tekniskt

utvecklingsarbete, reparation eller underhll.

som nnu inte tagits i bruk i transportverksamheten.

som anvnds i ndsituationer eller fr rddningsinsatser.

som anvnds vid vningskrning enligt frfattning om krkort eller

krtrning fr yrkeskompetensbevis.

som anvnds fr icke-kommersiell persontransport eller fr

godstransport fr privat bruk.

som anvnds fr att transportera material som fraren ska anvnda i

sitt arbete, under frutsttning att framfrandet av fordonet inte r
frarens huvudsakliga sysselsttning.

Kompetensbeviset skall medfras under frd och kunna visas upp vid en
eventuell kontroll. r man inte undantagen frn lagen och inte har
yrkeskompetensbeviset med vid en kontroll kan man dmas till bter och bli
lagd krfrbud. Dessutom kan den som i sin transportverksamhet anlitar
frare utan yrkeskompetensbevis dmas till bter.

Fr att f utbilda inom mnet krvs det att man ansker om tillstnd hos
Transportstyrelsen. Eftersom lagen r alldeles ny finns inga frdiga
kursplaner att utg frn. Drfr har jag skrivit kursplaner fr att bli godknd
utbildare av YKB och skickat in till Transportstyrelsen fr examinering. Jag
har lst igenom frfattningssamlingar inom omrdet, nmligen SFS 2007:1
157, SFS 2007:1 470, VVFS 2008:159, VVFS 2008:165, VVFS 2008:176,
VVFS 2008:182, VVFS 2008:183, VVFS 2008.245 och VVFS 2008:247.

2.2 Ngra kunskapsteoretiska perspektiv p lrande

Sverige betraktas i dag som en ledande kunskapsnation med ett relativt stort
antal kunskapsintensiva fretag som konkurrerar p vrldsmarknaden med
avancerade produkter och vlutbildad personal. Vi investerar i utbildning
och utveckling av hgkvalitativ kunskap fr att skapa frutsttningar fr
sysselsttning, tillvxt och kad vlfrd (Gougoulakis, Borgstrm, 2005,
s.25).
Utbildning har en strre betydelse i vra liv idag n hur det var tidigare. Vi
lever i en tid av snabba teknologiska, samhlleliga, ekonomiska och
kulturella frndringar som i sin tur pverkar vra vrderingar, attityder och
frhllningsstt till lrandet. Utbildning idag uppfattas som en rttighet fr
alla och inte som frr endast fr folk som har rd. Utveckling, tillgng och
anvndning av kunskap r ett kraftfullt konkurrensmedel, dels mellan
individerna, men ven mellan lnderna. Frgan r vilka kunskaper som r
viktiga och vilka kunskaper vi behver lra oss.
Tittar man ur ett historiskt perspektiv har kunskaper alltid fungerat som ett
verktyg mellan individ och samhlle fr att lsa konkreta och
situationsbundna problem. Man lr sig handla mer ndamlsenligt nr man
frstr hur saker och ting frhller sig till varandra.
Drfr r det viktigt, hur man lr sig och i vilket sammanhang lrandet sker.
Vi har frmgan att kunna bilda oss, vi formas under hela vrt liv och blir
ngot som vi inte var frn brjan. All den kunskap man behver under sin
livstid kan omjligtvis inhmtas i den obligatoriska grundskolan.
Drfr kan man konstatera att det livslnga lrandet har ett vrde i sig och
utgr en viktig del i mnniskans livsprojekt. Detta krver en god
basutbildning, vilja och frmga att lra men ven tillgng till
utbildningsmjligheter.

I jmfrelse med barn har vuxna en del frmner:

vuxna har strre erfarenheter av liv och arbete

vuxna r mer motiverade

vuxna r mer mlmedvetna

vuxna r mer problemorienterade

vuxna lr bst i utbyte med andra deltagare

Egen studie som gjort genom ren r mitt konstaterande om vilka individer
som utbildar sig till chauffrer. En jmfrelse mellan tre olika skolor med
transportinriktad linje, visar det sig att en stor del av eleverna r s.k.
privelever. Vilket innebr att de inte r godknda i mne som mattematik,
engelska eller svenska frn grundskolan. Allts r de r inte direkt
studiemotiverade elever, utan snarare lgpresterande elever. De har inte
lyckats i grundskolan att infrskaffa sig tillrckliga kunskaper fr att kunna
n mlen.
Det finns mnga olika teorier om vad kunskap r.
Enligt Liedman (2001, s.15) finns det tv olika aspekter p kunskap. Ena
aspekten r mnniskan som har kunskap som frskvara, som med tiden byts
ut eller frndras. Vi lever i ett kunskapssamhlle som bygger p
frndringar och dr vi mste vara beredda p att frst ny kunskap och
drmed kunna byta ut eller frndra vra frskvaror. Det s kallade livslnga
lrandet enligt Hrnsten (2006, s. 13).
Andra aspekten r de bestende kunskaperna, rotkunskaperna, som sllan
frndras. Dessa finns som en grund till frskvarorna och ger
kunskapsmassorna ett inre sammanhang (Liedman, 2001, s. 17).
6

Medan Brunner (1996, s. 40) menar att kunskap endast kan vxa, och den
kan inte verfras mellan mnniskor. Kunskapen kan endast vxa inom
varje individ beroende av individens frutsttning. Han anser att man inte
kan lra ngon nytt, men man kan vcka ett intresse, provocera, ha
perspektiv och visioner. Man kan f andra individer att tnka, knna, undra
och vilja.
Ingrid Carlgren (2007) menar att kunskap utvecklas i ett vxelspel mellan
vad man vill uppn, den kunskap man redan har, problem p vgen och de
erfarenheter man gr. Hon talar om fyra olika former av kunskap. Den frsta
formen r fakta, vilket r information men ven regler. Denna kunskap visas
oftast genom skriftliga prov. Andra formen r frstelse som
meningsskapande och innebrder och hr ihop med tnkandet och
knslorna. Detta r kvalitet och man vet hur ngot frhller sig och varfr.
Tredje formen av kunskap menar hon r frdighet vilket visar sig i
utfrandet, man vet hur man gr ngot. Oftast hr frdigheten ihop med
frstelse men inte alltid. Sista formen r frtrogenhet som frknippas med
omdmet och ofta r sammanbundet med sinnliga erfarenheter. Vi knner p
oss att saker kommer att ske. Enligt Carlgren formas dessa fyra f till en
helhet.
Lrandet r en process som innesluter samspel mellan bde innehll, metod
och resultat. Lrandet r ngot som sker mellan individer och i relation till
en social praktik. Situationen blir en del av lrandet (Carlgren, 2007, s.12).
Allts en kommunikationsprocess dr grupprelationer och individuella
interaktioner spelar en avgrande roll fr det som ska lras.
I en proposition frn regeringen (2000/01:72) som handlar om vuxnas
lrande och utveckling av vuxenutbildning, vill man att alla vuxna ska ges
mjlighet till ett kontinuerligt lrande. Vuxna ska ha tillgng till livslngt
och livsvitt lrande. Liksom i Lpf94 ska ven vuxnas behov tillgodoses
utifrn deras enskilda frutsttningar.

Att lra av erfarenheter r ett uttryck som r djupt folkligt frankrat. I

erfarenhetsbegreppet ingr bde knslor, tankar och handling. Fr att en
freteelse som man varit med om ska kunna bli en erfarenhet behver den
synliggras och bearbetas. Vilket kan innebra att man stter ord p det,
samtalar och reflekterar kring, men ven att man vrderar betydelsen av, det
som skett. Erfarenhet blir d en process (Hrnsten, 2006, s. 390). Detta kan
resultera i samband i stllet fr tskillnad, frstelse och acceptans i stllet
fr vrdering och bedmning men ven samarbete i stllet fr konkurrens
och debatt.
En annan inressant ingrediens i lrandet r motivationen. Utan motiverade
elever blir det inget lrande. Drfr r det viktigt att undervisningen vcker
intresse och nyfikenhet hos de studerande. Den br ven vara spnnande
(Imsen, 2006, s. 434). I skolan fr man belning av lrandet, genom att man
fr betyg. Motivationen riktas dr i strre utstrckning p belning istllet
fr p innehllet.
Varje individ har en inre motivation och fr att kunna anvnda sig av denna
mste man hitta vad de studerande r intresserade av och relatera sitt
studiematerial till detta.( Slj & Marton, 2000, s.75).

3. Syfte och frgestllningar

Syftet r att beskriva chauffrers och kerigares syn p innehllet i
utbildningen till Yrkesfrarkompetensbeviset, samt stlla detta i relation till
lagstiftarnas krav. Produkten av utredningen ska bli en kursplan som
tillsnds Transportstyrelsen fr godknnande. Denna ska vi senare kunna
anvnda i undervisning i mnet.
Frgor jag stller i min underskning r:
1. r dagens yrkesfrare och kerigare medvetna om YKB?
2. r dagens yrkesfrare, kerigare och lagstiftarnas syn p innehll
och syfte p YKB-utbildningen samstmmig?
3. Hur kan man pedagogiskt och utbildningsvetenskapligt f chauffrer
att ta till sig kunskapen kring detta mne?
4. Med hnsyn taget till ovanstende, presentera ett frslag till
detaljerad kursplan fr YKB.

3.1 Avgrnsningar
Eftersom EU direktivet inte hanteras exakt lika i de olika lnderna har jag
valt att begrnsa min studie till Sverige samt Yrkeskompetensbevis fr
yrkeschauffrer.

4. Metod
Eftersom det fr nrvarande inte finns frdigskrivna kursplaner infr
fortbildningen av Yrkeskompetensbevis har jag valt i detta arbete att skriva
kursplaner i mnet utifrn frfattningssamlingar inom omrdet.
Jag har ven varit i kontakt med kerifreningen, Tya, Transportstyrelsen
och ett utbildningsfretag fr att infrskaffa information till arbetet.
Det gr inte att ta reda p vad alla i Sverige vet om mnet, YKB,
Yrkeskompetensbevis, drfr fr man begrnsa sig genom att gra ett antal
intervjuer med ett urval respondenter, en kvalitativ underskning, och frn
detta bilda sig en uppfattning om vad de knner till.

4.1 Underskningsmetod
Jag har valt att gra en kvalitativ underskning fr att f fram anvndbar
information. En kvantitativ underskning ssom att skicka ut enkter har en
tendens att frbli obesvarade och i mitt fall var jag intresserad av att mta
respondenterna.
I underskningsdelen har jag gjort 5 intervjuer med kerigare och 10
intervjuer med yrkeschauffrer. Jag har i denna studie valt respondenter med
varierande r inom branschen, mn och kvinnor, bde gare till strre
kerier och till mindre kerier. I bearbetningen av intervjuerna har jag
sammanfattat svaren och ftt en inblick i hur mycket eller litet man r insatt i
mnet.

4.2 Urval
D fortbildning inom mnet inte funnits tidigare finns det inte mycket
litteratur att vlja mellan. Lagtexten r det enda konkreta material som finns,

10

drfr utgick jag frn den, lagen om yrkesfrarkompetens SFS 2007: 1 157
och SFS 2007: 1 470.
Urvalet av respondenter r mer eller mindre slumpmssigt valda. Jag ville ha
med bde strre och mindre kerigare och chauffrer med varierande r
inom branschen.

4.3 Genomfrande av underskning

Jag brjade ringa runt till ett antal fretag som jag knde till sen tidigare,
och frgade om de var intresserade av att hjlpa mig i mitt examensarbete.
De fretag som var positivt instllda bokade jag tid med och kte sedan dit
fr intervjun. Nr jag var och intervjuade dem, antecknade jag vad de sa, och
vi gick igenom svaren jag antecknat fr att det inte skulle kunna bli ngot
missfrstnd oss emellan eftert. Alla intervjuer med kerigare skedde p
deras eget kontor. Jag frgade ven kerigarna om det var ok att jag
intervjuade ngon av deras chauffrer. Jag ville inte att respondenterna
skulle veta i frvg mina frgor d de kunde ta reda p svaren i frvg. Jag
ville veta vad de knde till angende YKB inte vad de lst sig till. Jag valde
chauffrer utifrn hur mnga r de varit i branschen och intervjuade dem p
deras arbetsplats, nmligen i deras lastbil. Jag ville se om det var ngon
skillnad p nya och gamla chauffrer inom yrket. Vilket kn p dem har
bara blivit slumpmssigt, ngon kvinna och ngra mn, eftersom jag inte
ansg att det var viktigt fr min underskning.

4.4 Etiska vervganden

Infr intervjuerna tydliggjorde jag mina etiska principer efter
informationskravet (frklara syftet med underskningen), samtyckeskravet
(berrda kan avbryta deltagandet nr de vill), konfidentialitetskravet (berrdas
personuppgifter behandlas med strsta konfidentialitet) samt enligt

11

nyttjandekravet (deras lmnade uppgifter kommer endast att anvndas i mitt

examensarbete).

4.5 Databearbetning
Jag har skrivit ner svaren av respondenterna under intervjuerna och ltit dem
sedan lsa igenom vad jag skrivit fr att inte ngot missfrstnd ska uppst i
efterhand.

4.6 Metodkritik
Nr man gr intervjuer finns alltid risken att respondenterna sger vad de
frvntas sga istllet fr att sga vad de tycker. Men i denna rapport har
intervjuerna en ganska lg profil d kursplanerna fr Yrkeskompetensbevis
r det centrala.

12

5. Resultat
5.1 Intervju
Jag har gjort 10 intervjuer med chauffrer och 5 intervjuer med kerigare.
Respondenterna r slumpmssigt utvalda. Intervjufrgorna finns som bilaga
nr 1.

5.1.1 Chauffrer
Respondenterna jag intervjuade hade 1,4,6,8,12,13,16,24,31 o 38 rs
branschvana. Alla 10 knde till att det hade kommit en ny lag angende
Yrkeskompetensbevis, 8 av dem hade lst det i ngon keritidning medan 2
hade hrt det frn andra chauffrer. Nr jag frgade hur de knde infr nya
lagen tyckte 4 att det kunde hja statusen bland chauffrerna medan de 6
andra tyckte bara det kndes jobbigt. De med 1, 6 och 38 r i branschen var
mest insatta i vad som ska ing i fortbildningen: ekonomisk krning,
frankring av last, arbetstidsregler och lagstiftning. Andra svar var:
kartkunskap och sjukvrd. Medan 5 inte visste alls vad som kommer att
ing. Se diagram 1, nedan.

13

En hade nskeml om att kyltransport skulle ing, 3 tyckte att ADR

(Transport av farligt gods), SPV(Skerhet p vg) och Milj kunde ing i
fortbildningen. 2 av respondenterna trodde att YKB tillkommit p grund av
alla olyckor med tunga fordon inblandade som sker, 1 trodde det var fr att
staten skulle tjna mer pengar p dem, 2 trodde det var fr att utlndska
chauffrer inte i samma utstrckning som nu ska kunna ta deras krningar
och 5 hade ingen aning. Personligt positiva aspekter med YKB: 2 trodde det
kunde hja lnen, 3 tyckte det var bra med repetitioner av tidigare inlrd
kunskap medan 5 inte sg ngot positivt alls. Personligt negativa aspekter
med YKB: 1 tyckte det var jobbigt att plugga, 1 tyckte tiden, 35 timmar var
alldeles fr lng, 1 ansg att det stal hans arbetstid och de andra 7 hade inga
sikter. Enligt Bruner (2004, s.51) ska man i undervisningen utg frn
individens egna frutsttningar och motiv att vilja lra. Enligt honom har
varje individ en medfdd vilja att lra. Hr krvs en motiverande lrare
med meningsfull struktur. Bruner menar p att inre drivkrafter r viktigare
fr inlrningen n yttre.
Jag lskar att lra, men hatar att bli undervisad.
Citat: Winston Churchill i My early life

Jag frgade ocks vad YKB hade fr positiva aspekter fr keribranschen: 1

trodde att svenska keribranschen skulle bli starkare i Europa, 8 ansg att vi
skulle f bttre chauffrer och 1 trodde inte att det blev ngon frndring i
framtiden. Negativa aspekter fr keribranschen: 1 trodde att vi kommer att
frlora krningar under utbildningstiden, 2 trodde det kunde bli problem att
skaffa annan personal under utbildningen medan de andra 7 saknade sikter.

5.1.2 kerigare
kerigarna jag intervjuade hade 0,1,3,10 och 25 anstllda och varit i
branschen mellan 5-30 r. Alla 5 hade ftt reda p den nya lagen genom
kollegor.

14

Kompetensutveckling, dvs. personalutbildning och andra

utvecklingstgrder, anses allmnt ha en mycket stor betydelse fr det
svenska arbetslivet Granberg (2004, s.164), Men spontant tyckte ingen att
den nya lagen var positiv och alla ansg att det blev en ondig kostnad fr
fretaget. 1 tyckte att det kunde vara bra fr extrachauffrer som inte krde
regelbundet att fortbilda sig. 3 trodde att ekonomisk krning skulle ing i
fortbildningen medan de andra 2 hade ingen aning. Se diagram 2, nedan.

1 tyckte att det hade varit bra om man kunde f med hur man kan f upp
priserna p krningarna medan de andra 4 kunde inte svara p frgan. Varfr
YKB hade tillkommit ansg 1 att det var fr utbildarna skulle kunna tjna
nnu mer pengar, de andra 4 trodde det skulle kunna bli bttre chauffrer.
Ingen av respondenterna tyckte att det fanns ngot positivt fr deras fretag
med YKB. Och det negativa fr keriet var kostnaderna som det drar med
sig. Positivt fr hela branschen med YKB: 1 tyckte det kunde hja statusen
medan de andra 4 inte sg ngot positivt alls. Negativt fr branschen: 1
knde sig som en pellejns som inte kunde sitt yrke medan de andra 4 bara
sg kostnader och problem att avstta tid fr utbildning. Han som varit
lngst i branschen var mest insatt och mer positiv till nya lagen n de vriga.
Att kerigarna generellt r negativa till den nya lagen och fortbildning av
de anstllda mste ju pverka de anstllda i negativ riktning. Det livslnga
lrandet tenderar att inte f ngon genomslagskraft nr garna inte r
intresserade.
15

5.2 Kursplan fr YKB

Fr att kunna skriva kursplaner fr Yrkeskompetensbevis har jag analyserat
relevant material frn Svensk frfattningssamling (SFS) samt Vgverkets
frfattningssamling (VVFS) rrande direktiv frn EU
(EUROPAPARLAMENTETS OCH RDETS DIREKTIV 2003/59/EG). Jag har frmst
utgtt frn SFS 2007:1470 och VVFS 2008:159 och efter detta skrivit ner
vad som ska ing i fortbildningen. Nr jag specificerat vad som skall ing,
har jag letat efter studiematerial som r anvndbart. Mycket av utbildningen
sker gruppdynamiskt vilket r den organiska utbildningssynens frmsta
metod. Den vilar p fljande grundstenar:

Lrandet sker hr-och-nu

Alla r resurser i utbildningen och alla lr av varandra

Aktivitetsnivn r hg

Deltagare
Deltagare

Deltagare

Handledare
Deltagare
Detta r en modell enl. Jerkedal (2004, s 55) p gruppdynamisk utbildning
och skiljer sig markant frn den traditionella frmedlingspedagogiken.
Alla deltagarna innehar en viss mngd kunskap och med denna modell kan
man dela med sig mellan kollegorna.

16

Eftersom direktivet sger att man kan dela upp fortbildningen i 5

lektionspass om vardera 7 timmar har jag frsk dela tiden s att detta kan
efterfljas (SFS 2007:1470, sid 2). Jag har delat upp mlen i 7 delml,
nmligen:
1. Avancerad trning i rationell krning med beaktande av

skerhetsbestmmelserna
2. Milj och Ekonomisk krning
3. Fretagets profil
4. Ekonomiska villkor och marknad (C, CE)
5. Yrkestrafiklagstiftning och transportadministration
6. Sociala frhllanden och bestmmelser inom vgtransportsektorn
7. Lastade fordon
Utifrn dessa ml har jag gjort lektionsplanering och satt upp ett tidsschema.
Arbetsmaterial som jag valt att arbeta med r: STR (Sveriges Trafikskolors
Riksfrbund) Tungboken, Att kra lastbil och buss, Volvos Grundlggande
fordonsteknik lastvagnar, SRT Kompetensbevis fr yrkesfrare, TYA
(Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljnmnd) Ekonomisk krning,
kerihandboken, Bastark, TYA Logistikmaterial, STR Du och jag i trafiken,
Vgverkets broschyr Kr & vilotider, MA system Truckbok ISBN 91-6316068-4, TYA Lastskringsmaterial och STR Eco Driving Heavy. Dessa
kompletta kursplaner finns i detta arbete under Bilaga 2.

17

6. Diskussion
6.1 Intervju
6.1.1 Chauffrer
Genom mina intervjuer med chauffr har jag insett att de vet att det kommer
en ny lag angende YKB och att de kommer att berras av den. Dock r de
vldigt dligt insatta i vad som ingr i utbildningen. Detta r ganska
frstligt eftersom konkreta kursplaner inte finns tillgngliga nnu. En annan
aspekt p varfr de r dligt insatta kan vara att det livslnga lrandet inte
verkar ha ftt ngon strre genomslagskraft hos denna grupp. Kunskap r en
frskvara (Liedmann, 2001 s. 15) och d mste man uppdatera sin kunskap
och ta till sig ny sdan.
D jag kanske borde gjort fler intervjuer fr att f ett strre perspektiv kan
man kanske inte helt utg frn resultatet jag ftt fram. De chauffrer som var
mest insatta var de som inte innehaft krkort fr tung behrighet s lnge.
Dessa har antagligen ftt YKB utbildning genom sin gymnasieutbildning,
dr denna ingr i de nationella kurserna. De har dessutom gtt sin utbildning
d det livslnga lrandet var det dominerande synsttet (Carlgren, 2007). Ett
annat konstaterande var att han som varit lngst i yrket ocks tillhrde de
som visste mest. Detta r lita svrare att frklara, dels kan det vara en
personlighet, men det skulle ocks kunna vara s att han/hon har varit med
om mnga frndringar och varit tvungen att omvrdera sin kunskap vid fler
tillfllen n de vriga.
Ett annat konstaterande r motviljan att frkovra sig, att stta sig i
skolbnken igen. Dels kan det bero p att chauffrerna aldrig varit speciellt
intresserade av att studera eller att de inte frstr vikten av att vidareutbilda
sig fr att hja yrkesgruppens status. Hr r det viktigt att lraren verkligen

18

vcker elevernas intresse och fr dem att vilja. F dem att dela med sig av
sina freteelser och lter erfarenheten bli en process.
En slutsats man kan dra r att de flesta verkar vrdera rotkunskap hgst trots
att bde rotkunskap (Liedman, 2001, s.15), till exempel grundlggande
trafikregler, och det som r frskvara, till exempel nya regler kring kr- och
vilotider, behvs.
Vi str infr ett arbetsliv dr kunskapskraven kommer att fortstta ka,
drfr r det viktigt att motivera de som arbetar att fortstta utbilda sig.
Sveriges de som konkurrenskraftig kunskapsnation avgrs av de
investeringar vi gr nu, enligt en utredning TCO gjort: Vxande behov av
vidareutbildning 2010.

6.1.2 kerigare
Intervjuerna med kerigarna visade ungefr samma resultat som med
chauffrerna. Kanske borde jag ven hr gra fler intervjuer. kerigarna
visste att det kommer en ny lag om YKB, men de har en annan synvinkel p
problemet, nmligen ekonomiskt. Det r fortfarande fr dligt betalt fr
transporter, kerigarna fr inte in de pengar som de anser att de borde fr
sina tjnster. En anledning r det hga dieselpriset, frr hade de rejla
rabatter men idag rr det sig om ren, en annan anledning r det lga vrdet
p vr valuta. Man kan frst deras oro ver att bekosta en veckas utbildning
vart femte r fr varje chauffr.
En av respondenterna knde sig krnkt, precis som att branschen var fr
dlig s att de var tvungna att utbilda sig. Man frstr inte skillnaden mellan
rotkunskapen och den nya frska kunskapen (Liedman, 2001, s.15). Man
frstr nog inte heller att man mste lra hela livet, det s kallade livslnga
lrandet (Carlgren 2007).
Vad de inte tnker p r att om chauffrerna tillmpar ekonomisk krning,
sparar karen pengar. Dels blir dieselrkningen mindre men ven slitaget p
19

lastbilen minskar. Branschen r ofta anklagad fr att frstra miljn, med

miljtnk hos chauffrerna kanske detta kan minimeras.
De verkar inte se frdelar, bara nackdelar. Fr chauffrerna dela med sig av
sina freteelser, bra och mindre bra skapar man ett samarbete i stllet fr
konkurrens.
kerigarna gr det svrare fr individen (den enskilde chauffren)att vilja
fortbilda sig d de har en negativ attityd till utbildningen.
En anledning till att kerigarna r negativa till fortbildning r nog att de
inte riktigt kan se frdelarna fr samhllet, och drmed fr sig sjlv, utan har
en kortsiktigt ekonomisk syn p det egna fretaget.
Frhoppningsvis vcker lraren ett intresse och fr chauffren att tnka,
knna, undra och vilja. Detta vinner bde karen och chauffren p.

6.2 Kursplan fr YKB

Fr att gra lektionspass som stmmer in med vad lagen sger, har jag
frskt frdela tiden i rimliga proportioner. Dels skall fortbildningen vara
ca 35 timmar, men den ska ven kunna delas i 5 delar om 7 timmar. Jag
tycker att jag ftt ihop det rimligt efter mina bedmningar. Har man en
grupp som man inser behver mer p ngot omrde fr man frska rtta till
det i ett annat mne. Jag har frskt tillgodose respondenternas nskeml,
naturligtvis inom ramarna av vad lagen sger. Alla kan inte f sina
nskeml uppfyllda, men man kan frska inom ramarna. Som lrare mste
man se till att skapa en nyfikenhet som stter igng eleverna vilja. Det r
viktigt att anpassa undervisningsformen efter deltagarna. D de intervjuade
tenderade att tycka att utbildning r lite jobbigt och att de knde det som om
de inte kan sitt yrke, s skulle den bsta undervisningsformen vara att
undvika frelsningar och att i stllet lta deras gemensamma kunskap och
erfarenhet vara basen. Man kan till exempel anvnda modellen som
presenterats tidigare dr man gemensamt utbyter erfarenheter. D utnyttjar
20

man det som Carlgren menar r det bsta sttet, det vill sga kunskap
utvecklas i ett vxelspel mellan befintlig kunskap och den kunskap man vill
uppn (Carlgren, 2007). Undervisningen blir ocks mer effektiv d man kan
fokusera p det de behver veta mer om. Detta gynnar ven synen om ett
livslngt lrande och kan uppmuntra dem till att ta mer eget ansvar fr sin
fortbildning. Det r viktigt att man som utbildare tnker p att kunskap
endast kan vxa inom individen och att man d mste ge individen
mjlighet att lra sig ny kunskap genom att vcka intresse (Brunner, 1996, s
40). Eftersom jag jobbat med YKB utbildning inom gymnasiet r jag vl
insatt i mnet och kan drfr vara realistisk bde vad det gller
tidsplaneringen och undervisningsformen.
Varfr jag valt detta mne i mitt examensarbete r att jag kan se ett stort
problem att utbildarna ska hinna utbilda alla chauffrer som mste ha
fortbildningen fr att verhuvudtaget kunna fortstta utva sina jobb. Om
chauffrerna r p utbildning, vem ska utfra transporterna? ven dessa
mste ha YKB: Vi lever i ett samhlle som r uppbyggd p att transporterna
ska fungera, just in time. Mnga fretag ligger inte sjlva p ngot lager,
utan det finns p lastbilarna p vra vgar. Sverige stannar utan
transporterna. Ett annat problemomrde r att hitta undervisningsformer
som ger den frstelse, frdighet och frtrogenhet som behvs fr att arbeta
inom yrket (Carlgren 2007).
Som ett extra test har jag skickat in mina kursplaner till Transportstyrelsen
fr att se om de blir godknda. har jag skickat in mina kursplaner till
Transportstyrelsen fr att se om de blir godknda.
Kursplanerna finns under Bilaga 2.

21

7. Referenser
Svensk frfattningssamling SFS 2007:1470
Vgverkets freskrifter VVFS 2008:159

Litteratur:

Borgstrm, Lena o Petros, Gougoulakis (2006) Vuxenantologin- En grundbok om vuxnas

lrande. Stockholm: Bokfrlaget Atlas
Brunner, Wolfgang (1996) Solvagnen visioner till din miljundervisning. Arlv: Liber
Utbildning AB
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2007) Lrande av imorgon. Lrarfrbundets Frlag
Imsen, G. (2006). Elevens vrld Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Jerkedal, ke (2004) Utvrdering - steg fr steg: Om projekt- och grundbedmning. Nordstedts
Juridik AB
Liedman, Sven-Eric (2001) Ett ondligt ventyr. Viborg: Albert Bonniers frlag
MA system Truckbok ISBN 91-631-6068-4
Proposition (2000/01:72) Vuxnas lrande och utveckling av vuxenutbildningen. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Sveriges Trafikskolors Riksfrbund (STR) Du och jag i trafiken
Sveriges Trafikskolors Riksfrbund (STR)Eco Driving heavy
Sveriges Trafikskolors Riksfrbund (STR) Kompetensbevis fr yrkesfrare
Sveriges Trafikskolors Riksfrbund (STR) Tungboken, att kra lastbil och buss
Slj, R., & Marton, F. (2000). Kognitiv inriktning vid inlrning. i M. Ference, H. Dai,
& N. Entwistle, Hur vi lr. Stockholm: Prisma.
Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljnmnd (TYA) Ekonomisk krning
Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljnmnd (TYA ) Lastskring
Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljnmnd (TYA) Logistik

22

Volvos Grundlggande fordonsteknik lastvagnar

Vgverket Kr & vilotider
kerihandboken

Elektroniska kllor: 2010-05-24

http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32003L0059:SV:HTML
http://www.yrkestrafiken.se/Global/Publikationer/VV_2008.159.pdf
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2007%3A1157

Muntliga kllor:
Anders Jonzon - Chef fr kursverksamheten, TYA, mail, 2010-05-24
Roland Persson, VD, Trak ab, 2010-05-03

23

8. Bilagor

24

BILAGA 1 (antal sidor:2)

Intervjumall YKB-underskning KERIGARE

Info om oss;
Vi r tv studenter p yrkeslrarutbildningen vid Linnuniversitetet. Vi har
genomgtt strre delen av utbildningen, och kvar r examensuppsatsen dr
vi undrar om ni skulle vilja svar p lite frgor kring den nya obligatoriska
YKB-utbildningen/fortbildningen. Du svarar helt anonymt p frgorna och
vi kommer att sammanstlla dessa i en rapport, men ditt namn kommer inte
att finnas med. Eventuellt kommer vi att anvnda oss av avidentifierade
citat, men du kommer inte att kunna identifieras, vi kommer inte heller i
ngot sammanhang bertta vart vi varit och intervjuat, eller vilka som
intervjuats. Det str dig ocks fritt att avbryta denna intervju nr som helst
under vrt samtal och vi anvnder d ingenting av det som du sagt tidigare i
samtalet.
1. Hur lnge har du arbetat som yrkesfrare sjlv respektive hur lge har du
varit kerigare?
2. Hur fick du reda p att detta obligatorium, YKB, skulle komma?
3. Spontant, vad knner du infr det? Beskriv med egna ord?
4. Om du skulle stta in din knsla p en 10 gradig skala dr 1 r ett mycket
lgt betyg och 10 r det bsta som gr att ge, vart skulle obligatoriet YKB
hamna?
5. Vad vet du om vad som ingr? Exemplifiera mnen/delmoment
6. r det ngot du saknar som du nskar hade ingtt, i s fall vad?
7. Varfr har YKB tillkommit tror du?
8. Vad ser du fr positiva effekter fr ditt keri med YKB?
9. Vad ser du fr negativa konsekvenser fr ditt keri med YKB?
10. Vad ser du fr positiva effekter fr keribranschen i stort med YKB?
11. Kan du se ngra negativa konsekvenser fr keribranschen med YKB?

Intervjumall YKB-underskning CHAUFFRER

Info om oss;
Vi r tv studenter p yrkeslrarutbildningen vid Linnuniversitetet. Vi har
genomgtt strre delen av utbildningen, och kvar r examensuppsatsen dr
vi undrar om ni skulle vilja svar p lite frgor kring den nya obligatoriska
YKB-utbildningen/fortbildningen. Du svarar helt anonymt p frgorna och
vi kommer att sammanstlla dessa i en rapport, men ditt namn kommer inte
att finnas med. Eventuellt kommer vi att anvnda oss av avidentifierade
citat, men du kommer inte att kunna identifieras, vi kommer inte heller i
ngot sammanhang bertta vart vi varit och intervjuat, eller vilka som
intervjuats. Det str dig ocks fritt att avbryta denna intervju nr som helst
under vrt samtal och vi anvnder d ingenting av det som du sagt tidigare i
samtalet.
1. Hur lnge har du haft krkort fr den behrighet du nu arbetar med?
2. Hur lnge har du arbetat som yrkesfrare?
3. Hur fick du reda p att detta obligatorium skulle komma?
4. Spontant, vad knner du infr det? Beskriv med egna ord?
5. Om du skulle stta in din knsla p en 10 gradig skala dr 1 r ett mycket
lgt betyg och 10 r det bsta som gr att ge, vart skulle obligatoriet YKB
hamna?
6. Vad vet du om vad som ingr? Exemplifiera mnen/delmoment
7. r det ngot du saknar som du nskar hade ingtt, i s fall vad?
8. Varfr har YKB tillkommit tror du?
9. Vad ser du fr positiva effekter fr dig personligen med YKB?
10. Vad ser du fr negativa konsekvenser fr dig personligen med YKB?
11. Vad ser du fr positiva effekter fr keribranschen i stort med YKB?
12. Kan du se ngra negativa konsekvenser fr keribranschen med YKB?

BILAGA 2 (antal sidor---------- )

Kapitel

Innehll
Avsnitt

Sida (av)

3 (2)

Sammanstllning
Upprttad av

Handbok

Undervisningsplan YKB
Upprttad datum

Inger Alm

2010-07-28

Faststlld av

Sign

Utgva

Tillsynsmyndigheten

Transportstyrelsen

Planerat upplgg av kursen 140 timmar C, CE

Innehll

timmar

1. Avancerad trning i rationell krning med beaktande

av skerhetsbestmmelserna ................................................. 40
2. Milj och Ekonomisk krning ................................................ 8
3. Fretagets profil ...................................................................... 8
4. Ekonomiska villkor och marknad (C, CE) ............................. 8
5. Yrkestrafiklagstiftning och transportadministration ............. 20
6. Sociala frhllanden och bestmmelser
inom vgtransportsektorn ..................................................... 28
7. Lastade fordon (C, CE) ......................................................... 28
8. Vgverkets kunskapsprov
Summa: 140timmar

Planerat upplgg av kursen 140 timmar D, DE

Innehll

timmar

1. Avancerad trning i rationell krning med beaktande

av skerhetsbestmmelserna ................................................. 40
2. Milj och Ekonomisk krning ................................................ 8
3. Fretagets profil ...................................................................... 8
4. Ekonomiska villkor och marknad (D, DE) ............................. 8
5. Yrkestrafiklagstiftning och transportadministration ............. 20
6. Sociala frhllanden och bestmmelser
inom vgtransportsektorn ..................................................... 28
7. Passagerares skerhet och bekvmlighet (D, DE) ................ 28
8. Vgverkets kunskapsprov
Summa: 140
timmar

Kapitel

Innehll
Avsnitt

Sida (av)

Avancerad trning i rationell krning

med beaktande av skerhetsbest

Handbok

5 (71) Undervisningsplan YKB

Upprttad av

Upprttad datum

Inger Alm
Faststlld av

2010-07-28
Sign

Bilaga

Tillsynsmyndigheten

Transportstyrelsen

Omfattning:
C, CE, D, DE, 7 - 40 timmar

Lromedel:

STR Tungboken

Volvo Grundlggande fordonsteknik lastvagnar

STR Kompetensbevis fr yrkesfrare

Egna demonstrationsmodeller

Videofilmer, DVD

Metod:

Praktisk undervisning i lokal och i fordon

Arbetsuppgifter, svl teoretiska som praktiska

vningsuppgifter

Delprov och slutprov

Utbildningen r bde teoretisk i lektionssal och praktisk i och med fordon

och fordonskomponenter.

Ml:
Efter genomgngen utbildning ska eleven ha en frdjupad kunskap om
konstruktion och funktion av tunga fordon. Utbildningen ska ge eleven en
god kunskap i grundlggande service och underhll. Eleven ska ha god
knnedom om skaderisker, miljpverkan samt optimering av energi- och
brnslefrbrukning

Syfte:
Att eleven efter utbildningen ska ha den kunskap om fordon som krvs fr
att kunna utfra grundlggande kontroller och underhll. Eleven ska ven
kunna utfra transporter rationellt och med s lg brnslefrbrukning som
mjligt med hnsyn till fordon och milj.

Innehll:

Olika typer av chassi, ram, karosseri och fordonsbenmningar

Hjulbas, sprvidd och typer av drivning

Standardartiklar

Lager, ttningar, grundlggande vtskor, skyltning

Grundlggande teknikbegrepp, effekt, tryck, hastighet, varvtal,

temperatur, moment, elektricitet

Dieselmotorn / (Otto-motorn)

Principen
- funktionen
- frdelar / nackdelar

Huvuddelar
- fasta
- rrliga

Vridmoment/driftekonomi

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

Smrjsystem

Oljans uppgift

Systemets uppbyggnad

Oljefilter/oljekylare

Kvalitetsindelning

Viskositet

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

Brnslesystem

Systemets uppbyggnad och arbetsstt

Komponenternas funktion och placering

Brnslets egenskaper

Rkutveckling, miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

Insug och avgassystem

Inloppssystemets uppbyggnad

Olika typer av luftrenare

Tryckfallsindikator

Startelement

Laddluftskylare/verladdningsaggregat

Avgassystemets uppbyggnad

Turbocompound

Ljuddmpare

Avgasvrmare

AT-regulator

Rkutveckling

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

Kylsystem

Uppbyggnad och arbetsstt

Vtskor
- tillsatsmedel
- frostskydd

Korrosionsskydd

Termostater och kylflktar

Expansionstank

Vrme- och defrostersystem

Klimatanlggningar (AC) och rampuppvrmning

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

Elsystem, belysningssystem, instrumentutrustning och kontrollampor

Allmnt, spnning, strmstyrka och resistans

Batteri
- seriekoppling
- parallellkoppling

Strmfrsrjningssystem

Startsystem

Belysningssystem

Ledningssystem

Instrumentutrustning

vrig elektrisk utrustning

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

Kraftverfring

Systemets komponenter och uppbyggnad

Koppling

Transmissionsaxlar

Vxelldor/tillsatser

Speciella drivaxelvxlar

Bogsering

Vtskor/smrjning

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

Dck

Funktion

Uppbyggnad
- radial
- diagonal

Dckmrkning

Lufttryck

Hastighets- och belastningsindex

Mttbenmning/profil

Slitage/ekonomi/milj

Mnstertyper

Slitagebild

Regler mnsterdjup

Regler regummering

Regler dubbdck

Service och underhll

Hjul

Olika typer av flgar

Flgmtt

tdragningsmoment/efterdragning

Slirskydd

Sandaggregat

Snkedjor

Fordonsmonterade snkedjor (OnSpot)

Robsondrive

Tryckluftsbromssystemet

Systemets uppbyggnad

Frdbroms
- matar- och manverdel
- tthet
- kapacitet
- vriga kontroller

Parkeringsbroms

Trum- och skivbroms

ABS

Slpvagnsbroms
- uppbyggnad
- katastrof
- rangering
- brysselventil/europaventil

Hjlpbromsar

- uppbyggnad
- funktion

Drrbroms/hllplatsbroms

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

Styrservosystem och framaxel

Framaxel/hjulspindlar uppbyggnad och funktion

Hjulvinklar
- custer
- cumber
- toe-in-out

Styrinrttning

Vtskor

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

Ram, fjdring, dmpning och boogie

Olika buss-, lastbils- och slpvagnsramar

Fribrande karosser/bogsering

Axel- och hjulupphngningar

Axlar och boogie/boogielyftar

Olika fjdring
- uppbyggnad
- funktion
- sttdmpare

Nivreglering

Flera styrande axlar

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

C, CE
Olika pbyggnationer

Olika hytter

Tippning av hytt

Motorplacering

Flak
- fasta flak
- lsa flak
- tippflak

Framstam, sido- och baklmmar

Lmls/lmstolpar

Surrningsfsten

Skp- och kapellkonstruktioner

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

D, DE
Olika pbyggnationer

Karosstyper

Motorplacering

Hgbyggda bussar

Lgbyggda bussar

Linjeanpassning

Godsbussar

Surrningsfsten

Skpkonstruktioner

Miljpverkan och skaderisker

Service och underhll

Mtning av mluppfyllelse:
Som kontroll p mluppfyllelse anvnds delprov p varje delomrde samt
slutprov och vid behov muntlig redogrelse. Provtiderna igr i
utbildningstiden.
Total praktisk utbildning p minst 20 timmar av planen utfrs med hjlp av
komponenter och fordon dr eleven praktiskt fr visa och utfra momentet.

Praktiska moment:
Alla behrigheter

Genomgng av motormodell

Identifiering av brnslekomponenter

Genomfrande av luftningsmetoder av brnsle

Identifiering av luftkomponenter

Kontroll och byte av luftfilter

Kylvtskekontroll
- risker
- luftning

Batterikontroll
- syraniv
- skerhetsbestmmelser

Starthjlp
- frn annat fordon
- med hjlp av Booster
- via NATO-koppling

Felskning
- skringar

- reler

Lufttrycks mtning av dck

- enkelmontage
- tvillingmontage

Dckslitage
- med hjlp av bilder
- skador
- kontroll av regummering

Hantering av momentnyckel

Montering och demontering av snkedjor

Funktionskontroll bromsar lastbil och buss

Kompressorkontroll

Kontroll av frysskydd

Kontroll av servosystem

C, CE

Tippning av hytt, skerhetsbestmmelser

Lmmar och lmls, luckor och kapellskring

Risker vid sn och is

D, DE

Lastutrymme och skringspunkter

Klmskydd och funktionskontroll

Kontroll av drrbroms

Luftkonditionering
- besiktning
- certifikat

Frankring av rullstol

Plats:
Ystad Saltsjbadens Hotell. Malm och Vxj Scandic hotell
Krgrd, fordonsuppstllningsplats

Kapitel

Innehll
Avsnitt

Sida (av)

Handbok

Milj och Ekonomisk krning

16

Undervisningsplan YKB

Upprttad av

(71)

Upprttad datum

Inger Alm
Faststlld av

2010-07-28
Sign

Bilaga

Tillsynsmyndigheten

Transportstyrelsen

Omfattning:
C, CE, D, DE, 7 - 8 timmar

Lromedel:

TYA Ekonomisk krning

Metod:
Teoretisk undervisning i Ekonomisk krning och praktisk undervisning i
brnsleoptimering

Ml:
Efter genomgngen utbildning ska eleven knna till och frst frdelarna
med att kra p ett mer ekonomiskt och miljmedvetet stt. Eleven ska
kunna tillmpa en krteknik med s lg brnslefrbrukning som mjligt.

Syfte:
Utbildningen syftar till att eleven ska f den kunskap som krvs i
miljanpassning och brnsleoptimering. Mtning fr och efter sker med
fordon som har monterad brnslemtare

Innehll teoretisk undervisning:

Konkreta ml

Trafikens milj- och hlsoeffekter

Effekter av typiska froreningar

Ozon i atmosfren och vid marken

Vad anvnds energin till

Vad kan du pverka

Krteknik

Luftmotstnd

Rullmotstnd

Dck

Planera din krning

Anpassning

Frutseende

Stopp

Hjlpbromsar

Krsttet

Ekonomiskt varvtal

Rtt varvtal

Ekonomiskt varvtalsomrde

Tomgngskrning

Avgasutslpp

Serviceprogram

Frebyggande service

Periodiskt underhll och kontroller

Innehll praktisk undervisning i fordon med

brnslemtare
Krteknik, fordonshantering

Start stannade tomgng

Krypkrning

Upp och nedvxling, nollning

Motorbromsningens frdelar

Rrelse energi

Planering och rationell krning

Planering och framfrhllning

Undvikande av stopp

Anpassning till vrig trafik

Inte fastna i fllan

Utnyttja lutning

Motorvg

Landsvg

Mtning av ml uppfyllelse:
Delprov p varje delomrde samt slutprov ges och vid behov, muntlig
redogrelse. Brnslemtning sker i trafik med lika delar stadstrafik,
genomfartstrafik och landsvgstrafik.

vningsomrden Ystad:
Saltsjbadsvgen S dragongatan sterleden Dragongatan Dag
Hammarskjldsvg E65
Vg 745> Svarte Vg 9 > Ystad Vsterleden Karl XII:s gata
Sjmansgatan sterleden Saltsjbadsvgen.

vningsomrden Malm:
Segevgen Segmllegatan Lundavgen Sjlundaviadukten
Vstkustvgen Cirkulationsplats Arlv Vstkustvgen Alnarpsvgen
Kungsgrdsvgen Malmvgen Vstkustvgen Inre Ringleden
Lundavgen Segemllegatan Segevgen.

vningsomrden Vxj:
Hejaregatan Mrnersvg Arabyvgen Fritidsvgen vg 23 St
Rppevgen Vg 25 Mrnersvg- Hejaregatan

Kapitel

Innehll
Avsnitt

Sida (av)

Handbok

Fretagets profil

20

Undervisningsplan YKB

Upprttad av

(71)

Upprttad datum

Inger Alm
Faststlld av

2010-07-28
Sign

Bilaga

Tillsynsmyndigheten

Transportstyrelsen

Omfattning:
C, CE, D, DE, 2 - 8 timmar

Lromedel:

STR Tungboken
kerihandboken
Bussbranschen
BASTARK kurs

Metod:
Arbetsuppgifter, grupparbeten och praktiska vningar sker under
utbildningen. Delar av utbildningen genomfrs med vrderingsvningar av
BASTARK-modellen.

Ml:
Eleven ska kunna uppvisa ett sdant beteende som bidrar till att fretagets
profil hjs samt strka frarens yrkesroll.

Syfte:
Utbildningen syftar till att eleven ska f den insikt som krvs fr att frst
sambandet mellan profil och god kundrelation.

Innehll:

Frarens upptrdande och fretagets profil

Arbetsgivarens krav p fraren
Att vara frare, krav och skyldigheter
Frarens inverkan p fretagets rykte
Frarens olika roller
Problemidentifiering

Tid: minst 4 timmar

Trafikskerhetspolicy
Allmnhetens syn p yrkesfraren
Vgens riddare
Vikten av rtt kundbemtande
vriga personer som fraren kan komma i kontakt med
Fordonsunderhll
Kldsel
Upplggning av arbetet
Kommersiella och ekonomiska konsekvenser av tvister.
Avtalsbrott

Mtning av mluppfyllelse:
Delprov p varje delomrde samt slutprov och vid behov muntlig
redogrelse

Frtydligande:
BASTARK:s vrderingsvningar:

Stress
Trtthet

Risktagande
Aggression
Alkohol och andra droger
Upptrdande

Kapitel

Innehll
Avsnitt

Sida (av)

Handbok

Ekonomiska villkor och marknad

23

Undervisningsplan YKB

Upprttad av

(71)

Upprttad datum

Inger Alm
Faststlld av

2010-07-28
Sign

Bilaga

4a

Tillsynsmyndigheten

Transportstyrelsen

Omfattning:
C, CE, 3 - 8 timmar

Lromedel:

STR Tungboken

STR Kompetensbevis fr yrkesfrare

kerihandboken

TYA:s logistikmaterial

Metod:
Utbildningen r teoretisk i lektionssal med frelsningar, vningsuppgifter,
delprov och slutprov.

Ml:
Eleven ska knna till ekonomiska villkor fr godstransporter p vg och
marknadsorganisationen inom omrdet.

Syfte:
Utbildningen ska syfta till att eleven ska f den insikt som krvs nr det
gller ekonomiska villkor och marknad fr att kunna arbeta inom
transportnringen.

Innehll:

Olika transportslag

Fretag och kerifreningar

Speditrens roll

Fr och nackdelar med olika transportslag och befraktare

Transport fr andras och egen rkning

Transportkedjans uppbyggnad

Just in time och andra begrepp

Olika tranporttyper och specialisering

Tank-, bulk-, kyl-, skogstransporter m.m.

Utveckling inom transportsektorn

Mtning av mluppfyllelse:
Delprov p varje delomrde samt slutprov och vid behov muntlig
redogrelse

Frtydligande:
Under arbetsdagen fr yrkesfraren ofta ensam ta stllning till en rad frgor av
juridisk karaktr. Det r drfr viktigt att denne d har en grundlggande
kunskap om de villkor som gller mellan kund och bestllare samt vilken roll
befraktaren har. Med rtt kunskap minskar risken betydligt att tvist uppstr

Kapitel

Innehll
Avsnitt

Sida (av)

Handbok

Yrkestrafiklagstiftning och
transportadministration

25

Undervisningsplan YKB

Upprttad av

(71)

Upprttad datum

Inger Alm
Faststlld av

2010-07-28
Sign

Bilaga

Tillsynsmyndigheten

Transportstyrelsen

Omfattning:
C, CE, D, DE, 5 - 20 timmar

Lromedel:

STR Tungboken

STR Kompetensbevis fr yrkesfrare

STR Du och jag i trafiken

kerihandboken

Metod:
Arbetsuppgifter, delprov och slutprov genomfrs under utbildningstiden.

Ml:
Efter genomgngen utbildning ska eleven knna till de bestmmelser och
olika tillstnd som krvs fr att bedriva yrkesmssig trafik nationellt samt
internationellt.

Syfte:
Utbildningen syftar till att ge eleven kunskaper som krvs nr det gller
lagstiftning rrande yrkesmssig trafik bde nationellt och internationellt.

Innehll:
Yrkesmssig trafik

Yrkesmssig trafik
- definition
- olika slag

Undantag

Inblandade myndigheter

Tillstndsgivning

Skyldigheter

terkallelse

Transportadministration

Internationell trafik

Direkttrafik

Tredjelandstrafik

Transittrafik

Cabotagetrafik

EU
- inom
- utom

Tid och resetillstnd

Linjetrafik, speciell reguljr trafik och pendeltrafik

Transporthandlingar

Fordonsbegrnsningar fr olika lnder

hjd
bredd
lngd

TIR-konventionen

Fraktsedlar

Frskringar

Lagar, avtal, tillstnd och kontrakt

Lagar, frordningar och regler

Intyg fr att bedriva transportverksamhet

Skyldigheter enligt standardavtalen fr godstransporter

Dokument som ingr i transportkontrakten

Internationella transporttillstnd

Skyldigheter enligt CMR-konventionen om fraktavtal vid internationell

godsbefordran p vg

Internationella fraktsedlar

Grnsverskridande transporter

Speditrernas roll

Dokument som medfljer godset

Tullkonventioner

Mtning av ml uppfyllelse:
Delprov p varje delomrde samt slutprov ges och vid behov muntlig
redogrelse.

Kapitel

Innehll
Avsnitt

Sida (av)

Handbok

Soc. frhllanden och bestmmelser

inom vgtransportsektorn

28

Undervisningsplan YKB

Upprttad av

(71)

Upprttad datum

Inger Alm
Faststlld av

2010-07-28
Sign

Bilaga

Tillsynsmyndigheten

Transportstyrelsen

Omfattning:
C, CE, D, DE, 4 - 28 timmar

Lromedel:

STR Tungboken

Vgverkets broschyr Kr- & vilotider

kerihandboken

Videofilm

Material:

Frdskrivare och frdskrivarblad

vningsdocka HLR

Metod:

Arbetsuppgifter

Delprover och slutprov

Praktiskt handhavande av frdskrivare, diagramblad och frarkort

Ml:
Efter genomgngen utbildning ska eleven uppvisa goda kunskaper om
handhavande av frdskrivare och diagramblad samt kunna reglerna om kroch vilotider. Eleven ska ocks vara medveten om vilka risker uttrttade
frare utgr i trafiken samt vikten av hlsosam och balanserad kost. Eleven
ska kunna redogra fr vilka dokument och regler som gller vid nationella
och internationella transporter samt vilka tullregler som gller vid
grnspassage. Eleven ska ha knnedom om lagstiftningen kring
mnniskosmuggling samt knna till och anvnda checklista.

Syfte:
Utbildningen syftar till att eleven ska f den kunskap som krvs fr att
kunna genomfra transporter med hnsyn till aktuell lagstiftning. Eleven ska
klara av att agera p ett riktigt stt p en olycksplats. Eleven ska ven ha
frstelse fr de konsekvenser som en olycka kan ge.

Innehll:
Frdskrivare

Regler

Besiktning

Konstruktion
o analog
o digital

Arbetsstt

Sktsel och handhavande

Funktionskontroll

Utvrderingsmjligheter

Diagramblad
o ifyllande
o frvaring

Frar- och fretagskort

Kopiering av data

tgrder vid trasig frdskrivare

Myndighetskontroll

Straffbestmmelser

Kr- & vilotider

Regler och anledning

Nationella och internationella

Fr vem gller reglerna

Undantag

Definitioner
o krtid
o rast
o vila
o arbetstid

Grundregel krtid samt undantag

Raster

Vilotider

Dygnsvila

Delad dygnsvila

Avbrott i dygnsvila

Veckovila

Multibemanning/flerfrarsystem

Planering och organisering

Straffbestmmelser

vriga lagar och bestmmelser (vgarbetstidslagen)

Yrkeskompetens

Lagar och regler

Grundutbildning

Fortbildning

Skerhet och olyckor

Risker i trafiken

tgrder vid olycka

L-ABC

Hjrt- och lungrddning

tgrder fr att frebygga olyckor

Arbetsrelaterade olyckor

Kost

Hlsa och frslitningsskador

Ergonomi

Konsekvenser av olyckor
o personliga
o ekonomiska

Olyckor dr tunga fordon r inblandade

Att frebygga brott

o hotbildsanalys
o skyddsplaner
o checklistor

Mnniskosmuggling
o lagstiftning
o omfattning
o frebyggande

Straffbestmmelser

Fretagsansvar

Trafikskerhetspolicy

Mtning av mluppfyllelse:
Som kontroll p mluppfyllelse anvnds delprov p varje delomrde samt
slutprov och vid behov muntlig redogrelse. Provtiderna igr i
utbildningstiden.
Praktiskt kunna utfra L-ABC och HLR.

Plats:
vningarna utfrs i lektionssal.

Kapitel

Innehll
Avsnitt

Sida (av)

Handbok

Lastade fordon, lastning och

lossning 1.4 (avancerad trning)

33

Undervisningsplan YKB

Upprttad av

(71)

Upprttad datum

Inger Alm
Faststlld av

2010-07-28
Sign

Bilaga

Tillsynsmyndigheten

7a

Omfattning:
C, CE, 7 - 28 timmar

Lromedel:

STR Tungboken

Volvo Grundlggande fordonsteknik lastvagnar

Diverse videofilmer, DVD

Lastskrings material

Truckboken, MA-system

Material:

Olika typer av truckar

Pallvagnar

Lastmaskin

Fiktivt styckegods

Grus

Transportstyrelsen

Ml:
Efter genomgngen utbildning ska eleven ha goda kunskaper i hur ett fordon
lastas och lossas.

Syfte:
Utbildningen syftar till att eleven sjlvstndigt ska kunna lasta och lastskra
en lastbrare med hnsyn till lastvikter, lastskringsregler och skerhet, samt
kunna utfra transport med helt eller dellastat fordon.

Innehll:
Hjullastare/truck
Praktisk utbildning, varvat med teoretiska genomgngar

Utfra skerhetskontroll och daglig vrd

Konstruktion/hydraulik

Vtskor och spill

Tillmpa grundlggande krteknik

Byta redskap

Grundlggande skophanteringsteknik

Pallhantering

Gaffelhantering

Lastning lnggods

Olycksfallsrisker

Arbeta miljmedvetet, brnsleoptimering

Lyftutrustning
Praktisk utbildning, varvat med teoretiska genomgngar

Redskap (ktting, textil, wire, specialredskap etc)

Besiktning av redskap

Skerhetsfreskrifter/olycksfallsrisker

Generella metoder fr koppling av last

Koppla olika slag av last

Anpassa redskap och lyftutrustning beroende p last

Lyftvinklar

Bakgavellyft och pallvagn

Praktisk utbildning, varvat med teoretiska genomgngar

Konstruktion/hydraulik

Reglage

Hantera och skta lyften, med och utan gods

Skerhet och olycksfallsrisker (klmrisk, halkrisk, fallrisk)

Belastningsdiagram

Drivaggregat

Service och underhll

Lastskringsvningar
Praktisk lastning av lastbrare, bak och sidolastning med tillgngliga
hjlpmedel, samt rangering och krning i trafik med helt eller del lastade
fordon

Praktiska lastvningar med olika typer av gods

Skring av mtligt gods

Krning med lastade fordon

Mtning av ml uppfyllelse:
Delprov p varje delomrde samt slutprov ges och vid behov, muntlig
redogrelse.
Elevens niv mts genom att denne fr genomfra praktiska
lastningsvningar p tid.

Plats:
Krning utfrs i stadstrafik med cirkulationsplatser, med och motlut samt
trnga utrymmen, och landsvg vgar med svaga kanter.

vningsomrden i U-stad:
vningsomrde stadstrafik C-vgen, S-gatan, S-alln
S-gatan, N-gatan, V-torget
vningsomrden landsvg Sdra vgen U-leden F-holmen
U-tuna S-fallen L-hlan
Lastvningar:

Krgrd 3 och 4

vningsomrden -stad:
vningsomrden stadstrafik

P-torg, H-alln, C-brinken

S-torp, H-gatan, P-plan

vningsomrden landsvg: F-vgen -n S-byn V-tuna
U-backen H-torp V-leden B-leden
Lastvningar:

Transporthusets krgrd

Institutionen fr teknik
351 95 Vxj
tel 0772-28 80 00, fax 0470-76 85 40