BESLUT

Sid

Datum

Dnr

2016-12-22

6011-2015

Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors

Kritik mot tv poliser fr att en av dem fotograferades tillsammans

med en person i ett pgende tjnsterende
Beslutet i korthet: Polisen kallades till en mans bostad efter en anmlan om olaga
hot. Efter att ha talat med en kvinna utanfr bostaden bedmde poliserna att de skulle
medla i en dispyt om personliga tillhrigheter mellan kvinnan och mannen. Nr
poliserna kommit in i mannens bostad bad mannen att f bli fotograferad tillsammans
med en av poliserna d de spelat fotboll tillsammans nr de var barn. Den andra
polisen fotograferade dem med mannens mobiltelefon. Mannen lade sedan ut bilden
p Facebook och Instagram.
JO konstaterar att det r av strsta vikt att en polis agerar s att hans eller hennes
saklighet och opartiskhet inte kan ifrgasttas. Att lta sig fotograferas tillsammans
med en av de inblandade i ett pgende tjnsterende r en tgrd som normalt gr
att utomstende kan ifrgastta polisens opartiskhet. Det gller srskilt om polisen
knner personen sedan tidigare och oavsett om det finns en omstndighet som
formellt sett utgr jv eller inte.
Genom att lta sig fotograferas tillsammans med mannen har den aktuelle polisen
agerat p ett stt som inte r frenligt med de krav som mste stllas p en polis.
Han kritiseras fr sitt agerande. Den polis som tog fotografiet kan inte heller undg
kritik.
Enligt JO kan det finnas situationer dr en polis kan lta sig fotograferas tillsammans
med ngon ur allmnheten eller med ngon som r direkt berrd av ett rende utan
att hans eller hennes saklighet och opartiskhet av det sklet kan ifrgasttas. JO
stryker dock under att den som lter sig fotograferas av en utomstende normalt inte
har ngon kontroll ver hur bilden kan komma att anvndas. Nr en utomstende ber
att f bli fotograferad tillsammans med en polis br han eller hon drfr noga
vervga om bilden kan komma att anvndas p ett stt som gr att hans eller
hennes opartiskhet kan komma att ifrgasttas eller som riskerar att pverka
allmnhetens frtroende fr polisen p ett negativt stt.

Anmlan
L.K. frde i en anmlan till JO fram klagoml mot polisen Anders Sjland vid
Polismyndigheten, polisregion st. Hon anfrde i huvudsak fljande.
Den 6 oktober 2015 befann hon sig tillsammans med sin vninna J.T. utanfr
L-O.K:s bostad. J.T. hade tidigare haft ett frhllande med L-O.K. En

Riksdagens ombudsmn
Box 16327
103 26 Stockholm
Besk: Vstra Trdgrdsgatan 4

E-post:
Telefon:
Texttelefon:
Fax:

justitieombudsmannen@jo.se
08-786 40 00
08-786 61 15
08-21 65 58

www.jo.se

1 (6)

Dnr 6011-2015

polispatrull med bl.a. Anders Sjland kom till platsen efter att en bekant till
L.K. ringt till polisen och uppgett att L-O.K. gjort sig skyldig till brott. J.T.
gjorde en anmlan mot L-O.K. om misshandel och olaga hot. Poliserna gick
drefter in till L-O.K. Senare p kvllen lade L-O.K. ut en bild p Instagram
och Facebook dr L-O.K. och Anders Sjland hller om varandra och ler. I
anslutning till bilderna hade L-O.K. bl.a. skrivit att de var gamla kompisar.
Dagen efter visade hon bilden p polisstationen. Hon frgade efter namnet p
polisen och berttade att hon tnkte gra en anmlan till JO. Hon fick dock inte
reda p namnet. Den person hon talade med sa att J.T. kunde ge henne polisens
namn nr J.T. ftt kopian p polisanmlan.
Till anmlan bifogade L.K. utskrifter frn Instagram och Facebook med den
bild som klagomlet avser.
Utredning
Polismyndigheten (Charlotta Lokrantz Sandberg) yttrade sig ver anmlan.
Infr yttrandet hade bl.a. de poliser som berrs av anmlan ftt tillflle att
lmna upplysningar.
Polismyndighetens redogrelse fr hndelsen
Polismyndigheten lmnade huvudsakligen fljande redogrelse.
Den 6 oktober 2015 beordrades polisassistenterna Anders Sjland och sa
Mrthn till en bostad i Jnkping med anledning av att J.T. nskade erhlla
hjlp av polisen att terf privata godelar frn sin tidigare sambo L-O.K. Nr
polispatrullen kom till platsen befann sig J.T. utanfr L-O.K:s bostad
tillsammans med syskon och vnner. Anmlan till JO har gjorts av J.T:s vn L.K.
som ocks fanns p plats d hndelsen gde rum.
Av L.K:s anmlan till JO framgr att en polisanmlan om misshandel och olaga
hot upprttades omedelbart d Anders Sjland och sa Mrthn kom till platsen
och att de efter detta beskte L-O.K. fr att samtala med denne om J.T:s
godelar. Anders Sjland har i en promemoria [] anfrt att han och sa
Mrthn tillkallades till platsen med anledning av ett olaga hot. Nr de vl var p
plats uppdagades det att mlsganden J.T. endast nskade hjlp att f tillbaka
personliga tillhrigheter frn L-O.K. Anders Sjland och sa Mrthn medlade
mellan J.T. och L-O.K. och frst senare ska information ha framkommit som
ledde till att brottsanmlan om misshandel och olaga hot upprttades. I den
brottsanmlan om misshandel och olaga hot [] som upprttades av sa
Mrthn framgr att de anmlda brotten ska ha intrffat tidigare under J.T:s och
L-O.K:s frhllande.
Anders Sjland har anfrt att nr han och sa Mrthn beskte L-O.K. fr att
samtala med denne gllande J.T:s godelar framkom att Anders Sjland och
L-O.K. var gamla barndomsvnner. Enligt Anders Sjland har de spelat i samma
fotbollslag under barndomen och de har inte haft kontakt sedan dess. Anders
Sjland har av L-O.K. tillfrgats om han kunde stlla upp p ett fotografi, vilket
han gjorde. Senare samma dag publicerade L-O.K. fotografiet p sina personliga
sidor p Facebook och Instagram. Bilderna publicerades med texterna Gammal
kompis p besk trevligt lskar svenska polisen. Tack fr eran insats i
samhllet. och Fin besk en kvll som denna gammal fotbollsvn. Tack fr din
insats fr samhllet, svensk polis r bst.

Sid 2 (6)

Dnr 6011-2015

sa Mrthn har anfrt att hon tillsammans med Anders Sjland beordrades till
den aktuella platsen och att det var oklart vad rendet gllde. Vl p plats
framkom information om att L-O.K. och J.T. tidigare varit ett par och att de nu
brutit med varandra samt att de var osams om tillhrigheter. Enligt sa Mrthn
hade det i detta skede inte framkommit ngon information om att brott hade
begtts. Polispatrullen erbjd sig att ta kontakt med L-O.K. fr att informera
honom om J.T:s nskeml att terf fremlen. Vid samtalet anfrde L-O.K. att
fremlen skulle terlmnas till J.T. Det framkom d att L-O.K. och Anders
Sjland varit bekanta tidigare och L-O.K. tillfrgade Anders Sjland om de
kunde ta ett fotografi tillsammans. sa Mrthn har ocks bekrftat att det var
hon som fotograferade Anders Sjland och L-O.K. I likhet med Anders Sjland
har sa Mrthn uppgett att de frst efter att de samtalat med L-O.K. erhll
uppgifter frn mlsganden J.T. som ledde till att brottsanmlan upprttades. sa
Mrthn har ocks anfrt att om de erhllit den information som franledde
brottsanmlan nr de kom till platsen hade de inte beskt L-O.K. p det stt de
nu gjorde, eftersom han d hade varit misstnkt fr brott.
Vidare har sa Mrthn anfrt att det vid tillfllet verkade harmlst att ta
fotografiet d de inte erhllit ngon information om att brott hade frvats. sa
Mrthn har ocks uppgett att hon trots det sa till L-O.K. att inte publicera
fotografiet p sociala medier d hon ansg att det inte skulle se srskilt snyggt
ut, vilket L-O.K. frskrade. sa Mrthns uppfattning om relationen mellan
Anders Sjland och L-O.K. r att de inte umgtts verhuvudtaget p senare r.
Slutligen har sa Mrthn anfrt att hon fick en dlig magknsla nr Anders
Sjland fotograferades med L-O.K. p grund av att hon sjlv aldrig vill
fotograferas i sin yrkesroll.

Polismyndigheten redogjorde vidare fr att en anmlan om tjnstefel senare

upprttades mot Anders Sjland. klagaren beslutade att inte inleda
frunderskning eftersom det inte fanns anledning att anta att brott som hr
under allmnt tal hade frvats. klagaren lmnade ver rendet till gruppen
fr skiljande- och disciplinrenden i polisregion st. Chefen fr gruppen fr
skiljande- och disciplinrenden beslutade att inte inleda ngon arbetsrttslig
utredning eftersom hndelsen bedmdes som en ringa tjnstefrseelse som inte
kunde franleda ngon disciplinr pfljd. Chefen fr lokalpolisomrde
Vrnamo fick dock i uppdrag att hlla ett samtal med Anders Sjland.
Polismyndigheten redogjorde fr fljande betrffande samtalet.
Av redovisningen frn det samtal chefen fr lokalpolisomrde Vrnamo
genomfrt med Anders Sjland framgr bl.a. att det inte talats om att bilden
skulle publiceras p sociala medier. ven i denna redovisning framgr att det
frst efter fotograferingen uppdagades att mlsganden utsatts fr misshandel
och olaga hot av L-O.K. och brottsanmlan d togs upp. Anders Sjland har i
detta skede ansett att han skulle kunna uppfattas som jvig i rendet varfr han
inte var delaktig i upptagande av brottsanmlan eller genomfrande av frhr.

Polismyndigheten redogjorde vidare fr att ytterligare en anmlan om tjnstefel

upprttades efter att anmlan till JO gjorts och en artikel om hndelsen
publicerats i en tidning. klagaren beslutade ven betrffande denna anmlan
att inte inleda ngon frunderskning. Polismyndigheten hade vid tidpunkten
fr sitt yttrande till JO inte tagit stllning till om ngon arbetsrttslig utredning
skulle vidtas.

Sid 3 (6)

Dnr 6011-2015

Polismyndighetens bedmning
Polismyndigheten redovisade fljande bedmning.
Polismyndigheten anser att polisanstllda har att beakta krav p objektivitet och
saklighet i handlggningen av renden. Det r av stor vikt att grundlggande
regler fr verksamheten inte sidostts p.g.a. [] ett eventuellt personligt
engagemang.
Med anledning av den aktuella hndelsen har frga uppkommit om det frelegat
en jvssituation och om Anders Sjlands agerande uppfyller de krav som
uppstlls p en polismans agerande.
Jv
--[Det] kan [] konstateras att Anders Sjland varken r slkt eller nra vn med
L-O.K. utan att de endast r bekanta med varandra d de spelat i samma
fotbollslag under barndomen. Anders Sjland har anfrt att han i dagslget inte
har ngon kontakt med L-O.K. och att han inte har haft det sedan den tid d de
spelade i samma fotbollslag. Nr poliserna lmnat L-O.K:s bostad framkom
uppgifter frn mlsganden J.T. som ledde till att brottsanmlan om misshandel
och olaga hot skulle upprttas. Anders Sjland har d enligt egen uppgift ltit
kollegan sa Mrthn hantera rendet p.g.a. hans tidigare bekantskap med
L-O.K. Sammantaget anser Polismyndigheten att det inte har frelegat en sdan
formell jvssituation som anges i 7 polislagen.
Upptrdande i vrigt
--Att fotograferas tillsammans med en part vid ett tjnsterende kan inte anses
uppfylla de krav som stlls p en polismans upptrdande enligt 10
polisfrordningen jmfrd med 1 kap. 9 regeringsformen. Det br glla oavsett
om brottsanmlan om misshandel och olaga hot gentemot L-O.K. upptagits
innan eller efter fotografiet togs. Mlsganden J.T. har anfrt att hon inte anser
att hndelsen hanterades professionellt. Det r i rendet uppenbart att J.T:s
frtroende fr polisens hantering har pverkats av Anders Sjlands agerande.
Polismyndigheten anser inte att Anders Sjland upptrdande uppfyller de krav
som stlls p en polisman. Polismyndigheten anser att det faktum att Anders
Sjland i samband med tjnsteutvning tillt sig fotograferas med part i det
aktuella rendet r olmpligt.

Rttslig reglering
Enligt 1 kap. 9 regeringsformen ska en myndighet beakta allas likhet infr
lagen och iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. Reglerna om
saklighet och opartiskhet verlappar i viss mn varandra. Kravet p saklighet
innefattar dock annat och mer n vad kraven p likabehandling och opartiskhet
medfr, t.ex. vad gller bemtande, formuleringar och frmga att hlla sig till
den sakfrga som myndigheten vanligen har att avgra gentemot den enskilde.
Bestmmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka
verkliga skl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande frn en
myndighet. ven hur myndighetens agerande uppfattats r av betydelse. (Se
Bull och Sterzel, Regeringsformen en kommentar, tredje upplagan, s. 5354.)
Anstllda vid Polismyndigheten ska i kontakter med allmnheten med
beaktande av omstndigheterna och situationen agera s hnsynsfullt som

Sid 4 (6)

Dnr 6011-2015

mjligt, visa behrskning och upptrda p ett stt som inger frtroende
(10 polisfrordningen).
I 7 polislagen finns bestmmelser om jv. Av dessa framgr att en polis inte
fr vidta en tgrd i brottsbekmpande eller ordningshllande verksamhet bl.a.
om det finns en srskild omstndighet som r gnad att rubba frtroendet till
hans eller hennes opartiskhet. Om en tgrd r s brdskande att den inte kan
skjutas upp utan fara, fr den beslutas eller vidtas ven om det freligger en
omstndighet som utgr jv.
En omstndighet som kan vara sdan att den r gnad att rubba frtroendet till
en polis opartiskhet r om han eller hon har ett nra vnskapsfrhllande med
den person som tgrden rr. Att en polis r bekant med en part r dock oftast
inte en formell jvsanledning. Situationen kan emellertid vara sdan att
utomstende kan uppfatta att polisen inte varit saklig och opartisk. Det
frekommer att poliser i sdana situationer p egen begran befrias frn att delta
i tgrden. (Jfr JO:s beslut den 31 augusti 2007, dnr 3630-2006.)
Bedmning
Frgan om jv och fotograferingen
Av utredningen framgr att Anders Sjland och L-O.K. spelade fotboll
tillsammans nr de var barn och att de inte har trffats sedan dess. Dessa
omstndigheter var enligt min mening inte sdana att Anders Sjland p grund
av jv var formellt frhindrad att delta i de tgrder som polisen vidtog p
platsen.
Det r av strsta vikt att en polis agerar s att hans eller hennes saklighet och
opartiskhet inte kan ifrgasttas. Att lta sig fotograferas tillsammans med en av
parterna i ett pgende tjnsterende r en tgrd som normalt gr att
utomstende kan ifrgastta den aktuella polisens opartiskhet. Det gller srskilt
om polisen knner personen sedan tidigare, oavsett om det finns en
omstndighet som formellt sett utgr jv eller inte.
Utredningen ger inget klart besked om fotografiet av Anders Sjland och
L-O.K. togs fre eller efter det att J.T. lmnade de uppgifter som lades till grund
fr anmlan om misshandel och olaga hot. Jag konstaterar dock att Anders
Sjland och sa Mrthn hade kallats till platsen p grund av ett pstende om
olaga hot och att de p platsen uppfattade att situationen var sdan att de borde
medla i en dispyt mellan J.T. och L-O.K. om personliga tillhrigheter. Redan p
grund av dessa omstndigheter borde de ha frsttt att deras opartiskhet med
fog skulle kunna ifrgasttas om Anders Sjland lt sig fotograferas
tillsammans med L-O.K. p det stt som skedde.
Genom att lta sig fotograferas tillsammans med L-O.K. har Anders Sjland
agerat p ett stt som inte r frenligt med de krav som mste stllas p en polis.
Det intrffade har inte bara kunnat rubba tilltron till Anders Sjland som polis.

Sid 5 (6)

Dnr 6011-2015

Det har ocks riskerat att skada allmnhetens frtroende fr polisen i stort,
vilket givetvis r allvarligt. Anders Sjland ska kritiseras fr sitt agerande.
Enligt vad utredningen ger vid handen tycks Anders Sjland efter besket hos
L-O.K. ha insett det olmpliga i att han stllde upp p fotograferingen och att
han drfr kunde anses vara jvig. Anders Sjland har uppgett att han drefter
inte deltog i de tgrder som utfrdes i rendet. Det var enligt min mening ett
korrekt stt att hantera saken p.
Det var sa Mrthn som fotograferade Anders Sjland och L-O.K. ven
hennes handlande har varit olmpligt. ven om hennes agerande inte riskerat att
skada allmnhetens frtroende fr polisen i lika hg grad som Anders Sjlands
agerande kan hon inte undg kritik.
Avslutningsvis vill jag tillgga fljande i den hr delen. Det kan finnas
situationer dr en polis i samband med ett tjnsterende kan lta sig fotograferas
tillsammans med ngon ur allmnheten eller med ngon som r direkt berrd av
rendet utan att hans eller hennes saklighet och opartiskhet av det sklet kan
ifrgasttas. Nr flera personer r inblandade i ett rende och det rder en
konflikt mellan dem fr dock utrymmet fr att stlla upp p sdana fotografier
anses vara i det nrmaste obefintligt. Det finns ocks anledning att stryka under
att den som lter sig fotograferas av en utomstende normalt inte har ngon
kontroll ver hur bilden kan komma att anvndas. Det som intrffat i detta
rende belyser den saken p ett tydligt stt. Nr en utomstende ber att f bli
fotograferad tillsammans med en polis br han eller hon drfr noga vervga
om bilden kan komma att anvndas p ett stt som gr att hans eller hennes
opartiskhet kan komma att ifrgasttas eller som riskerar att pverka
allmnhetens frtroende fr polisen p ett negativt stt.
Utlmnande av uppgift om namnet p polisen
Polismyndigheten har inte bemtt L.K:s pstende om att hon inte fick veta
namnet p den polis som fanns p bilden tillsammans med L-O.K. Av L.K:s
anmlan till JO framgr att Polismyndigheten kunnat koppla hennes uppgifter
till en viss polisanmlan och att Anders Sjlands namn fanns i den. Det finns
mot denna bakgrund anledning att erinra om att myndigheten i en sdan
situation ska lmna ut uppgiften om det inte finns ngot hinder mot detta p
grund av sekretess.
rendet avslutas.

Sid 6 (6)