EKO-SVAR (ili KORT-SVAR) - kratki odgovori.

Är du hungrig? - Ja, det är jag.

Arbetar du nu? - Nej, det gör jag inte.
- det - ostaje isti u toj frazi
Har du ingen syster? - Nej, det har jag inte.
- pozitivan odgovor na pitanje s negacijom:
Är du inte student? - Jo, det är jag.
- u odgovoru ostaje vrijeme koje je u pitanju, ponavlja se pomoćni glagol
Har du varit i England? - Ja, det har jag. Var du hemma igår? - Nej, det var
jag inte.

ARTIKLAR (članovi)
obestämd artikel (neodređeni član) bestämd artikel (određeni član, nastavci na
imenice)
en (utrum) -en* / -n**
ett (neutrum) -et* / -t**
* kad imenica završava na suglasnik
** kad imenica završava na samoglasnik

Član općenito ne stoji uz imenicu kad:

a) ima opće značenje,
Han åker tåg. Hon äter smörgås.

b) se nalazi iza genitivnih oznaka (između ostalog posvojne zamjenice),

Det här är mitt bord. Ser du Peterssons gröna bil?

c) označava zanimanje, nacionalnost, vjersku ili filozofsku pripadnost ili političko

opredjeljenje,
Han är lärare. Hon är tjeckiska.

d) označava materijal, tvar i sl.,

Jag köper mjölk. Han dricker te.

e) označava prijevozno sredstvo,

Vi åker bus. Hon tar taxi.

f) se odnosi na izraze o vremenu,

Det är dåligt väder idag.

g) se radi o apstraktnim imenicama,

Jag kommer med glädje. Han lyssnar med intresse. Hon har tid att...

h) se imenica odnosi na jezike,

Anna talar franska.

i) se radi o opremi, odjeći i sl.,

Eva har kjol och blus idag.

j) stoji nakon izraza koji označavaju količinu

Många personer talar engelska.
Posebni oblici imenica:
1) EN imenice na -el, -er, -or:
en cykel → cykeln en syster → systern
en bror/broder → brodern en doktor → doktorn

2) ETT imenice na -el, -er, -or:

ett exempel → exemplet ett vatten → vattnet
ett fönster → fönstret ett nummer → numret

3) imenice na naglašeno M i N (Na kraju riječi se ne piše duplo M ni duplo N.)

ett rum → rummet en kam → kammen en stam → stammen
ett program → programmet en man → mannen en mun → munnen
en vän → vännen
* iznimke: ett problem → problemet, ett ben → benet

VERB - PRESENS (prezent glagola)

1:A KONJUGATIONEN
- stammen = infinitiven
- presens: infinitiven + r
dansa → dansar jobba → jobbar jogga → joggar

2:A KONJUGATIONEN
- stammen = infinitiven - a
- presens = infinitiven - a + er
tänka → tänker stänga → stänger läsa → läser

3:E KONJUGATIONEN
- stammen = infinitiven
- presens = infinitiven + r
- slabi glagoli koji u infinitivu završavaju na vokal koji nije -a
bo → bor sy → syr

4:E KONJUGATIONEN
- presens = infinitiven - a + er
skriva → skriver äta → äter dricka → dricker
- jaki glagoli, kojima infinitiv ne završava na vokal koji nije -a, imaju infinitiv kao
osnovu
gå → går se → ser
* iznimke: bära → bär, göra → gör
(nepravilni glagoli, nisu jaki)

HJÄLP OCH MODALA VERB

vara → är ha(va) → har
kunna → kan vilja → vill
skola → skall/ska
måste bli(va) → blir
INDEFINITA PRONOMEN (neodređene zamjenice)
+ -
utrum: NÅGON INGEN / INTE NÅGON
neutrum: NÅGOT INGET / INTE NÅGOT
pluralis: NÅGRA INGRA / INTE NÅGRA

Har du någon bil? - Nej, jag har ingen bil / inte någon bil.
Har du något rum? - Nej, jag har inget rum / inte något rum.

SUBSTANTIV - DEKLINATION (tvorba množine)

1:A DEKLINATIONEN: -or

- samo -en imenice
- dvosložne ili višesložne imenice na -a:
en flicka → flickor
en blomma → blommor
en färja → färjor
- iznimke:
en toffel → tofflor
en ros → rosor
en våg → vågor
en åder → ådror

2:A DEKLINATIONEN: -ar

- samo -en imenice
- sve imenice na -ing i -ning:
en tidning → tidningar
- mnoge jednosložne imenice:
en stol → stolar
en fru → fruar
en by → byar
en dag → dagar
en båt → båtar
- mnoge dvosložne imenice na nenaglašeno -e, -el, -en, -er:
en pojke → pojkar
en nyckel → nycklar
en syster → systrar
- nepravilne:
en dotter → döttrar
en mor/moder → mödrar
en sommar → somrar
en morgon → morgnar

3:E DEKLINATIONEN: - er
I) en-substantiv
- imenice na -nad, -skap, -(n)är, -het, -else, -ion:
en månad → månader
en vetenskap → vetenskaper
en lägenhet → lägenheter
 en ändelse → ändelser
en deklaration → deklarationer
en diskussion → diskussioner
en station → stationer
- mnoge jednosložne imenice s prijeglasom (omljud) u množini:
en stad → städer
en bok → böcker
en fot → fötter
en natt → nätter
en hand → händer
!!! ett land → länder
- mnoge dvosložne i višesložne posuđenice:
en student → studenter
en professor → professorer
en parodi → parodier
!!! en historia → historier
!!! en musa → muser
- dio posuđenica na nenaglašeno -el
en möbel → möbler
en regel → regler
- iznimke: neke imenice na vokal → -r
en sko → skor
en ko → kor
en hustru → hustrur
en händelse → händelser

II) ett-substantiv
- posuđenice na -eri, -ori, -eum, -ium
ett konditori → konditorier
ett bageri → bagerier
ett museum → museer
ett laboratorium → laboratorier
ett kaffé → kafféer

4:E DEKLINATIONEN: -n
- samo ett imenice
- imenice na vokal (izuzev na -eri, -ori):
ett äpple → äpplen
ett hjärta → hjärtan
ett knä → knän
ett arbete → arbeten
ett hjärna → hjärnan
ett bi → bin
- poimeničeni particip prezenta:
ett öppnande → oppnanden
ett förtoende → förtoenden
ett anförande → anföranden
- iznimke i nepravilne:
ett öga → ögon
ett öra → öron
ett huvud → huvuden
5:E DEKLINATIONEN: -Ø
I) ett-substantiv
- mnoge jednosložne ili višesložne imenice na suglasnik:
ett barn → två barn
ett hus → två hus
ett fönster → två fönster
- mnoge posuđenice na suglasnik:
ett universitet → två universitet
ett problem → två problem
- voće na -on
ett päron → två päron
ett lingon → två lingon

II) en-substantiv
- imenice na -are:
en lärare → två lärare
en italienare → två italienare
en kväkare → två kväkare
- zanimanja i nacionalnosti na -er:
en tekniker → två tekniker
en mekaniker → två mekaniker
en indier → två indier
- presens particip (za ljude):
en gående → två gående
en studerande → två studerande

* SINGULARIA TANTUM:
en önskam, ett handlande, ett boende...

* NEPRAVILNE IMENICE:
en bror → broder
en far → fäder
en mus → möss
en gås → gäss
en man → män

BESTÄMD FORM PLURALIS

1:A DEKLINATIONEN: -na

blommor → blommorna rosor → rosorna

2:A DEKLINATIONEN: -na

stolar → stolarna pojkar → pojkarna döttrar → döttrarna

3:E DEKLINATIONEN: -na

katter → katterna böcker → böckerna konditorier → konditorierna

4:E DEKLINATIONEN: -a
äpplen → äpplena knän → knäna hjärtan → hjärtana
5:E DEKLINATIONEN:
I) ett-substantiv: -en
hus → husen fönster → fönstren barn → barnen

II) en-substantiv: -na

tekniker → teknikerna lärare → lärarna gående → gåendena

SUBSTANTIV - GENITIV
Nominativ flicka flickan flickor flickorna
Genitiv flickas flickans flickors flickornas
- imenice na -s, -x, -z nemaju -s nastavak
- kod kratica se stavlja -:s → USA:S, TV:s...

VERB - PRETERITUM
- prošlo svršeno vrijeme
- rečenica najčešće sadrži priložnu oznaku vremena (za prošlo vrijeme) ili se ona
podrazumijeva
- često u zavisnim vremenskim rečenicama

1:A KONJUGATIONEN: infinitiv + de

dansa → dansade jobba → jobbade baka → bakade jogga →
joggade

2:A KONJUGATIONEN: infinitiv - a + de/te

a) glagoli na zvuči konsonant:
stäng + de → stängde använd + de → använde
b) glagoli na bezvučni konsonant (-p, -t, -k):
tänk + te → tänkte läs + te → läste tyck + te →
tyckte
- neki glagoli na -n ili -l:
begynna → begynte synas → syntes

3:E KONJUGATIONEN: infinitiv + dde

bo → bodde sy → sydde tro → trodde

4:E KONJUGATIONEN OCH OREGELBUNDNA VERB

bli(va) → blev lägga → lade dricka → drack
finnas → fanns sitta → satt flygga → flög

PERSONLIGA PRONOMEN - OBJEKTSFORM (osobne zamjenice u ulozi objekta)

jag → mig vi → oss
du → dig ni → er
han → honom de → dem
hon → henne
den → den
det → det

POSSESIVA PRONOMEN (posvojne zamjenice)

 en ett pl. en. ett. pl.
jag min mitt mina vi vår vårt våra
du din ditt dina ni er ert era
han hans de deras
hon hennes

den dess

det dess

ADJEKTIV - OBESTÄMD FORM

SINGULARIS
I) utrum = grundform (attributivt och predikativt)
en fin lägenhet lägenheten är fin
(pridjev) (imenski predikat)

II) neutrum = grundform + t (attributivt och predikativt)

ett fint kök köket är fint

!!! adjektiv på -a, -e:

en bra fest en förstående chef
ett bra rum ett förstående leende

OREGELBUNDNA ADJEKTIV
I) utrum: lång vokal → neutrum: kort vokal + -tt
blå → blått röd → rött
grå → grått bred → brett
ny → nytt vit → vitt
II) utrum: -nd → neutrum: -nt
rund → runt
III) utrum = neutrum
bra → bra svart → svart kort → kort

PLURALIS
- nastavak -a:
två stora hus sådana vackra flickor många röda blommor inga tråkiga böcker*
Blommor är billiga på sommaren. Två stolar är dyra.
* obestämd forma v adjektiv + obestämd forma v substantiv: två, ingen, någon, andra, sådan,
vilken, många, flera, alla... (brojevi, neodređene zamjenice...)

- iznimke:
I) nepromjenjivi pridjevi:
bra, gratis, stackars, extra, lagom, gammaldags
Skorna är bra. Hjälp de stackars männinskorna! Hon kom i lagom tid.

II) liten → små

III) gammal → gamla
REFLEXIVA PRONOMEN
personliga reflexiva pronomen
pronomen
jag mig
du dig
han, hon, den, det sig
vi oss
ni er
de sig

POSSESIVA PRONOMEN I 3:E PERSON:

utrum neutrum pluralis
hans sin sitt sina
hennes sin sitt sina
dess sin sitt sina
dess sin sitt sina
deras sin sitt sina

Inger har en dotter. Hennes dotter heter Eva. Inger går med sin dotter till dagmamman.
Åsa har en ny bil. Hennes bil är ny. Hon köpte sin bil för en månad sedan.

- sin, sitt, sina - upućuju na rečenični subjekt; sami nikada ne mogu biti subjekt (kao u
hrv. jeziku 'svoj', ali u šve. samo za 3. lice)
- hans, hennes, dess, deras - upućuju na drugu osobu / rečenični dio u rečenici koji nije
subjekt

ADJEKTIV - BESTÄMD FORM

- u atributivnoj službi uz imenice:
den dyra stolen de dyra stolarna
det runda bordet de runda borden
- umjesto određenog člana može stajati i
I) posvojna zamjenica ili genitiv:
min/Lenas dyra stolØ mina/Lenas dyra stolarØ
mitt/Lenas dyra bordØ mina/Lenas dyra bordØ
(može i: nästa, samma, redni brojevi)
II) pokazna zamjenica:
den här/där nya tröjan denna nya tröjaØ
det här/där nya huset detta nya husØ
de här/där nya husen dessa nya husØ

- uz imenice muškog roda i particip perfekta: den unge sångare

den begåvade flickan
- može se pisati e, ali ne mora
- participi se u određenom obliku ne mijenjaju

- ispadanje vokala u osnovi: det öppna fönstret

 den enkla övningen
den gamla båten
den vackra tavlan

- određene imenske fraze (pridjev + imenica) bez člana:

- uz imena:
Gamla stan, Röda havet, Vita huset
- pridjevi koji izražavaju nacionalnu pripadnost u nekim izrazima:
svenska språket, franska revolutionet
- položaj, redoslijed:
högra handen, västra handen; norra, mellersta, södra delen av landet; övre,
nedre vånningen; förra året; första, andra, sista gågen...
- hel, halv, själv:
hela dagen, havla boken, i själva verket

den det de
den här nya bilen det här nya huset de här nya bilarna/husen
den där det där de där
Lenas Lenas Lenas
min mitt mina
denna detta dessa
den* det* de*
vars vars vars
samma samma samma
nya bil nya hus nya bilar/hus
nästa nästa nästa
följande följande följande
föregående föregående föregåend
e
hans hans hans
... ... ...
* den, det i de kada su u fuknciji pokazne zamjenice, ne kao članovi

- neodređeni pridjev i imenica stoje iza: ett/en, något/någon/några, vilket/vilken/vilka,

inget/ingen/inga...

ORDNINGSTALEN (redni brojevi)

1:a - första* 11:e - elfte* 21:a - tjugoförsta
2:a - andra* 12:e - tolfte* 22:a - tjugoandra
3:e - tredje* 13:e - trettonde 23:e - tjugotredje
4:e - fjärde* 14:e - fjortonde 24:e - tjugofjärde
5:e - femte* 15:e - femtonde 25:e - tjugofemte
6:e - sjätte* 16:e - sextonde 26:e - tjugosjätte
7:e - sjunde 17:e - sjuttonde 27:e - tjugosjunde
8:e - åttonde 18:e - artonde 28:e - tjugoåttonde
9:e - nionde 19:e - nittonde 29:e - tjugonionde
10:e - tionde 20:e - tjugonde 30:e - trettionde...

*nepravilni; svi ostali dobiju nastavak -de

- datumi se najčešće pišu:
s kosim crtama: 12/10/2010, može i 10/12/2011
s točkama: 12.10.2010 (godina nije redni broj)
- čita se „den tionde december“ ili „den tionde i tolfte“
- sigurno stoje uz preterit
- uz redni broj uvijek ide član (den, det, de) ako nema druge zamjenice

IMPERATIV (za drugo lice jednine i množine)

1:A KONJUGATIONEN:
= infinitiven
baka! öppna!

2:A KONJUGATIONEN:
= verbstammen
stäng! köp! åk!

3:E KONJUGATIONEN:
= infinitiven
tro! sy! bo!

4:E KONJUGATIONEN
= verbstammen
drick! gå! skriv! läs!

VERB - PERFEKTUM, PLUSKVAMPERFEKTUM

PERFEKTUM = har + supinum
PLUSKVAMPERFEKTUM = hade + supinum

SUPINUM
1:A KONJUGATIONEN: infinitiv + t
jobba → jobbat dansa → dansat baka → bakat

2:A KONJUGATIONEN: infinitiv - a + t

stänga → stängt använda → använt råda → rått

3:E KONJUGATIONEN: infinitiv + tt

bo → bott sy → sytt tro → trott

4:E KONJUGATIONEN OCH OREGELBUNDNA VERB:

bliva → blivit lägga → lagt
dricka → druckit se → sett
finnas → funnits sitta → suttit
flygga → flugit sjunga → sjungit
få → fått skola → skolat
ge → givit/gett skriva → skrivit
gå → gått sova → sovit
göra → gjort stå → stått
 ha → haft säga → sagt
heta → hetat sätta → satt
hinna → hunnit ta → tagit
komma → kommit vara → varit
kunna → kunnat veta → vetat
ligga → legat vilja → velat ...

- perfekt izražava:
- nesvršenu radnju (koja još traje), ili radnju čiji je rezultat važniji od nje same
Jag har läst svenska i två månader.
Jag har inte sett honom på två månader. (u negativnim rečenicama ide på)
- neke opće istine
- radnje čije vrijeme događanja je bilo u prošlosti, ali nije važno kada točno
- radnje uz 'idag,' jer one još traju (za izražavanje sadašnjosti)
- pluskvamperfekt se koristi za pretprošlo vrijeme
Kerstin gick hem, när hon hade tittat på teve.
- perfekt i pluskvamperfekt ne mogu biti skupa u istoj rečenici, osim ako radnje nisu
povezane
- općenito: perfekt + prezent, preterit + pluskvamperfekt

ADVERB som betäkner befintlighet resp rörelse - prilozi koji označavaju mjesto odnosno
kretanje
VAR? - gdje? VART? -
kamo
här (ovdje) hit (ovamo)
där (ondje) dit (onamo)
hemma (kod hem (kući)
kuće)
inne (unutra) in (unutra)
ute (vani) ut (van)
framme (na cilju) fram
uppe (gore) upp
nere (dolje) ner
borta (udaljeno) bort

DEMONSTRATIVA PRONOMEN
en ett pluralis
den flickan det huset de flickorna/husen
den här flickan det här huset de här flickorna/husen
den där flickan det där huset de där flickorna/husen
denna flicka detta hus dessa flickor/hus
en sådan flicka ett sådant hus sådana flickor/hus
- den - s apstraktnim imenicama, inače je stilski obilježeno
- den här, den där - u govoru i pismu
- denna, detta - samo u pismu
- mogu se koristiti predikativno, neovisno o imenici:
Det här tavlorna är dyrare än de här.
Detta är något nytt.
Jag tar det hät, inte det där.
 - de u tom slučaju ima objektni oblik: Jag tar de här blommorna, inte dem.

KOMPARACIJA PRIDJEVA

GRUPP 1:
positiv komparativ superlativ
fin finare finast
billig billigare billigast
snäll snällare snällast
enkel enklare enklast
vacker vackrare vackrast
mogen mognare mognast

GRUPP 2:
positiv komparativ superlativ
hög högre högst
stor större störst
ung yngre yngst
tung tyngre tyngst
låg lägre lägst
lång längre längst
få färre --
små smäre --

GRUPP 3:
positiv komparativ superlativ
sämre sämst (usporedba s nečim
dålig dobrim)
värre värst (usporedba s nečim lošim
bättre bäst
god (bra)
godare godast (kad je riječ o hrani)
gammal äldre äldst
liten mindre minst GRUPP 4:
positiv
många komparativ
fler(a) superlativ
flest
typisk mer typisk mest typisk
begåvad mer begåvad mest begåvad
intresserad mer intresserad mest intresserad
förstående mer förstående mest förstående
gyllene mer gyllene mest gyllene
lik mer lik mest lik
van mer van mest van

SUPERLATIV har två former:

ATTRIBUTIVT STÄLLNING - bestämd form PREDIKATIVT STÄLLNING - obestämd form
(den, det, de)
finaste finast
billigaste billigast
enklaste enklast
 yngsta yngst
största störst
sämsta sämst
äldsta äldst
mest typiska mest typisk, -t, -a
mest strålande mest strålande

ADVERB - KOMPARATION
positiv komparativ superlativ
tidigt tidigare tidigast
sent senare senast
högt högre högst
långt längre längst
länge längre längst
bra bättre bäst
väl bättre bäst
illa sämre sämst
illa värre värst
mycket mer(a) mest
fort fortare fortast
gärna hellre helst
ofta oftare oftast
nära närmare närmast

DEPONENS VERB
andas (1) jag andas, andades, har andats (disati)
behövas (2a) jag behövs, behövdes, har behövts (trebati)
hoppas (1) jag hoppas, hoppades, har hoppats (nadati se)
fattas (1) det fattas, fattades, har fattats (shvaćati)
finnas (4) det finns, fanns, har funnits (nalaziti se)
kännas (2a) det känns, kändes, har känts (osjećati se)
lyckas (1) jag lyckas, lyckades, har lyckats (uspjeti)
minnas (2a) jag minns, mindes, har mints (sjećati se)
skämmas (2a) jag skäms, skämdes, har skämts (sramiti se)
svettas (1) jag svettas, svettades, har svettats (znojiti se)
synas (2b) det syns, syntes, har synts (pokaz(iv)ati se)
trivas (2a) jag trivs, trivdes, har trivts (biti zadovoljan)
tyckas (2b) det tycks, tycktes, har tyckts (činiti se)
åldras (1) jag åldras, åldrades, har åldrats ((o)starjeti)

RECIPROKA VERB
slåss (4) vi slåss, slogs, har slagits (tući se)
sparkas (1) vi sparkas, sparkades, har sparkats (ritati se)
träffas (1) vi träffas, träffades, har träffats (sresti se)
ses (3) vi ses, sågs, har setts (vidjeti se)
mötas (2) vi möts, möttes, har mötts (sastati, sresti se)
FRAMFÖR, FÖRE, FOR... SEDAN, FÖRR, INNAN, FÖRRÄN

FRAMFÖR
- prijedlog, označava mjesto
Han stor framför oss. (↔ bakom)

FÖRE
- prijedlog, označava vrijeme
Han gick före mig och visade vägen. (↔ efter)
Hon gick hem före klockan tre idag. (↔ efter)

FÖR... SEDAN
- prijedlog, označava prije koliko vremena se nešto dogodilo
När reste han till USA? - Han reste för två år sedan.

FÖRR
- prilog
Jag kunde inte komma förr. (= tidigare)

INNAN
- prvobitno zavisni veznik, rjeđe prijedlog
Kom hem, innan det blir mörkt!
Jag måste läsa tidningen, innan vi äter middag.
Kom hem innan klockan sju!

INTE... FÖRRAN
- kao innan, ali isključivo u negativnim rečenicama
Vi träffade ingen bekant på hela dagen, förrän vi nästan var hemma igen.
Vi hade knappt hunnit innanför dörren, förran telefonen ringde.

VERB - FRAMTID

PRESENS + ETT TIDSUTTRYCK

Han reser till Göteborg i morgon bitti.
- kad nije riječ o subjektovoj ili nečijoj drugoj namjeri - kad je već odlučeno
- kad se govori o nečemu što je posljedica nečeg drugog
- blir umjesto är
Det blir just om en timme. I år reser vi utomlands.
Det gör jag imorgon. Jag åker snart.

TÄNKER (ili ÄMNAR) + INFINITIV

Vi tänker (ämnar) resa till London i april.
- izražava se subjektova namjera da nešto učini, nesigurni planovi
Jag tänker söka ett jobb som försäljare

KOMMER ATT + INFINITIV

Jag kommer att vara i Uppsala nästa vecka.
- izražava radnju koja će se dogoditi u budućnosti neovisno o tome planira li je subjekt ili
ne
 Du är verkligen en konstig männinska! Jag kommer aldrig att förstå mig på dig!
Det kommer att regna.
Den här dammsugaren är bara skräp. Ingen kommer att villa köpa den!
- radnje izvan kontrole subjekta

FUTURUM: SKA (skall) + INFINITIV

Jag ska diska efter middagen i dag.
I) izražava subjektovu namjeru
Vad ska (tänker) du göra i kväll?
Jansson ska sluta här och börja på SJ i stället.
II) frågan om någon annans vilja, då är betydelsen av ska snarast 'borde,' 'måste,'
'man har bestämt att'
Ska ja stänga dörren?
I morgon ska Mark sitta i kassan.

TYCKA, TÄNKA, TRO

TYCKA = mena, anse, ha en åsikt

Nu har jag läst boken, och jag tycker att den är mycken intressant.
Jag tycker att den här filmen är jättebra. Jag har sett den två gånger.

TYCKA OM
I) ha en åsikt om
Vad tycker du om boken? - Den är tråkig.
II) gilla, älska
Han tycker om choklad.

TÄNKA = använda hjärnan, fundera

Jag kan inte tänka när jag är trött.
Deras dotter tänker bli frisör när hon blir stor.

TÄNKA = planera, ämna

Anna tänker åka till Flen på söndag.

TÄNKA PÅ (misliti na nekoga/nešto)

Adam tänker på Eva.

TRO = anta
Jag tror att det regnar i morgon. (Jag vet inte, men jag tror...)

INDEFINITA PRONOMEN - MAN

- koristi se kad ne možemo imenovati subjekt
- form:
subjekt objekt reflexivt possesivt reflexivt-possesiva
man en sig ens sin, sitt, sina

KONDITIONAL OCH KONDITIONALA SATSER

KONDITIONALIS I: SKULLE + INFINITIV
- huvudsats: skulle + infinitiv av huvudverbet
- bisats: om + preteritum indikativ av verbet
Vi skulle återvände till Finland, om vi fick arbete där.
Om vi hade mer kontakt med svenskar, skulle vi trivas bättre.
Om vi flyttade tillbaka till Finland, skulle de inte förstå språket.
Hade jag mycket pengar, skulle jag köpa bil.
- kad je zavisna rečenica na prvom mjestu, može se izostaviti 'om'
- prevodi se prezentom
- vara → vore
Vi skulle flytta hem, om barnen vore yngre.
Om vi vore svenskar, skulle vi trivas bättre.
- samo u zavisnoj rečenici

KONDITIONALIS II: SKULLE + HA + SUPINUM

- huvudsats: skulle + ha + supinum
- bisats: om + pluskvamperfektum
Jag skulle ha åkt till Kenia, om jag hade haft pengar.
Om han hade varit vacker, skulle alla flickor ha tyckt om honom.
Hade Pjer gjort sina läxor, skulle han ha fått bättre betyg.

- kada je 'inte' u zavisnoj rečenici, treba doći ispred svih (konjugiranih) glagola
- u zavisnim rečenicama ne može stajati ingen/inget/inga, nego duži oblik inte
någon/något/några

- pogodbena rečenica bez kondicionala:

Om jag får mycket pengar, ska jag köpa bil.

ÖNSKA + PRETERITUM
- služi za izražavanje želje
Mattias önskar att han var rik.

RELATIVA PRONOMEN

SOM
- syftar på personer, djur, saker i singularis och pluralis
- användes som subjekt eller objekt
- ne može stajati poslije prijedloga
Pojken, som går där borta, är min bror.

VARS
- genitiv singularis till som (i ledig stil också som genitiv pluralis)
- användes enbart attributivt
Huset, vars ägare var bortrest, brann ner till grunden

VILKEN, VILKET, VILKA

- genitiv pluralis till som
- användes enbart attributivt

VILKAS
- genitiv pluralis till som
- användes enbart attributivt
Barnen, vilkas föräldrar var bortresta, kände sig ensamma.
- i formell stil, attributivt eller självständigt

VAD = DET SOM

- vad = objekt
- vad som = subjekt
Han tänkte på vad han skulle säga i sitt tal. - ovdje kao objekt
Vad som göms i snö kommer upp i tö. - ovdje na mjestu subjekta

PASSIVUM

S-FORM
presens preteritum prefektum pluskvamperfektu
m
I. Dörren
Fönstret öppnas öppnades har öppnats hade öppnats
Dörrarna
II. Dörren
a
stäng(e)s stängdes har stängts hade stängts
Fönstret
Dörrarna
II. Boken
b
köp(e)s köptes har köpts hade köpts
Häftet
Böckerna
III. Blusen
Skärpet sys syddes har sytts hade sytts
Blusarna
IV. Boken
Brevet skriv(e)s skrevs har skrivits hade skrivits
Böckerna

- pasiv je formalniji od 'man'

- med modala hjälpverb:
Posten kan lämnas hos portvakten.
Fönstren ska stängas på natten.

användas:
a) oklart eller oväsentling vem som utför en handling:
Dörrerna öppnas kl. 9. = Man öppnar dörrarna kl. 9.
b) även när mana nger vem som utför handlingen
Uppslyngar lämnas av sekreteraren.

INDIREKT TAL (neupravni govor)

1) izjavne rečenice:
 Bo säger: ''Eva kommer på festen.''
→ Bo säger att Eva kommer på festen.

2) upitne rečenice bez upitne riječi → om:

Bo frågar: ''Kommer Eva på festen?''
→ Bo frågar om Eva kommer på festen.

3) upitne rečenice s upitnom riječi:

Bo frågar: ''När kommer Eva?''
→ Bo frågar när Eva kommer.

4) vem, vems, vad, vilken, vilket kao subjekt

Bo frågar: ''Vem kommer?''
→ Bo frågar vem som kommer.

5) vem, vems, vad, vilken, vilket, vilka kao drugi rečenični dio
Bo frågar: ''Vem sk adu hälsa på?''
→ Bo frågar vem du ska hälsa på.

- različita vremena u glavnoj i zavisnoj rečenici:

Bo säger: ''Eva är hemma.'' (nu) → Vad sa Bo? → Bo sa, att Eva var hemma. (då)
PREZENT → PRETERIT

Bo säger: ''Eva har varit hemma idag.'' → Vad sa Bo? → Bo sa, att Eva hade varit
hemma idag.
PERFEKT → PLUSKVAMPERFEKT

Bo säger: ''Eva tittade på teve igår kväll.'' → Vad sa Bo? → Bo sa, att Eva hade tittat på
teve igår kväll.
PRETERIT → PLUSKVAMPERFEKT
(u svakodnevnom govoru može i Bo sa, att Eva tittade på teve igår kväll.)

SATSADVERBIAL (''VANDRANDE'' ADVERB)

- u svim zavisnim rečenicama rečenična priložna oznaka dolazi prije glagola
Han säger: ''Lena kommer inte.'' → Han säger att Lena inte kommer.
- inte, alltid, ofta, alltid, aldrig, absolut, faktisk, gärna, ogärna, altså, antagligen, bara,
egentligen, ej, endast, ju, kanske, knappast, knappt, möjligen, möjligtvis, naturligtvis,
nog, säkert, slutligen, vanligen, vanligtvis, väl, även, redan, genast...

PRONOMEN
1) Eva säger: ''Jag tar min bil.'' → Eva säger, att hon tar sin bil.
2) ingen, inget, inga → inte någon, inte något, inte några
Lars säger: ''Jag har inga pengar.'' → Lars säger att han inte har några pengar.

PERFEKT PARTICIP
PREDIKATIV ATRIBUTIV BESTÄMD FORM
1:a en boken är lastAD en lastAD bok den lastaDE boken
ett tåget är lastAT ett lastAT tåg det lastaDE tåget
 pl. bilarna är lastaDE lastaDE bilar de lastaDE bilarna
en affären är stängD en stängD affär den stängDA affären
2:a ett huset är stängT ett stängT hus det stängDA huset
pl. dörrarna är stängDA stängDA dörrar de stängDA dörrarna
en bilen är köpT en köpT bil den köpTA bilen
2:b ett huset är köpT ett köpt hus det köpTA huset
pl. böckerna är köpTA köpTA böcker de köpTA böcker
en stugan är beboDD en beboDD stuga den beboDDA stugan
3:e ett huset är beboTT ett beboTT hus det beboDDA huset
pl. husen är beboDDA beboDDA hus de beboDDA husen
en boken är skrivEN en skrivEN bok den skrivNA boken
4:e ett brevet är skrivET ett skrivET brev det skrivNA brevet
pl. breven är skrivNA skrivNA brev de skrivNA breven

BLI/VARA + PERFEKT PARTICIP

- bli + perfekt particip → framhäver händelseförloppet, själva övergången från ett tillstånd
till ett annat (više se koncentrira na samu radnju, prijelaz iz jednog stanja u drugo)
- vara + perfekt particip → framhäver resultatet av handlingen (naglasak na rezultatu
radnje)

PRESENS PARTICIP
infinitiv presens particip
1:a studera studerANDE
2:a köra körANDE
3:e bo boENDE
4:e sitta sittANDE

- adjektiv: Han är ekonomisk oberoende.

- adverb: Hon kom cyklande på vägen.
- substantiv: en studerande → två studerande en gående → två gående

SAMORDNANDE KONJUKTIONER (nezavisni veznici)

OCH Vi åkte till Nörrtälje och tittade på båtarna. (i)

SAMT Banken har öppet måndag-fredag kl. 9-15, samt tisdagen kl. 15-19. (te;
formalno)
ELLER Ska du eller jag stanna hemma?
(ili)
MEN Arbetet är bra, men jag tjänar inte så mycket. (ali)
FÖR Det är ljust hela nätterna, för solen går aldrig ner i juni. (jer)
UTAN Han ska inte resa till USA i sommar utan i höst. (nego)
VARKEN... ELLER Kasja äter varken kött eller fisk. (ni...
niti)
ANTIGEN... ELLER Du kan antligen diska eller damsuga. (ili...
ili)
BÅDE... OCH Mehmet talar både turkiska och svenska. (i... i)
SÅ Eva är sjuk, så hon kan inte komma. (pa, tako da)
TIDSPREPOSITIONER

DÅTID NU FRAMTID
för en månad sedan om en månad
i lördags på lördag
i förrgår, igår idag i morgon, i övermorgon
i lördags kväll, igår kväll i kväll i kväll, i morgon kväll, på lördag kväll
i natt i natt i natt
igår morse, i morse i morgon bitti
i lördags morgon på lördag morgon
förra veckan den här veckan nästa vecka
förra året i år nästa år
i somras i sommar i sommar

I-OM-FÖR...SEDAN

Hür länge?
De stannade i fem veckor.
Hon har bott här i två år.

I→ Alla måste gå till skolan i nio år.

Gun stannade hemma i sex månader.

PÅ dåtid: Hon kom hit för tre år sedan.

Många tävlande kan åka spåret på sex timmar.
Han körde från från Stockholm till Uppsala på 55 minuter.
- izražava trajanje kao određenu cjelinu

ALI → Jag kan inte åka skidor i sex timmar. (ne može 6 h u komadu)
I Stockholm körde han runt efter en parkeringsplats i en time.

När?
dåtid: Hon kom hit för tre år sedan. framtid: Vi reser om en vecka.

Hur ofta?
en gång i sekunden, i timmen, i veckan, i månaden... + većina ostalih oznaka vremena
ALI: en gång om dagen, om dyngnet, om året

PÅ
1. Han reste på morgonen (på dagen) och kom tillbaka på kvällen (på natten).
2. På kvällarna hörde han på radio. Jag tittar på teve på kvällen, när Eva sover.
3. På vintrarna förvandlas nästan alla idrottsplatser till skridskobanor.
4. På vintern måsta man åka skidor.
5. Vi ses på fredag.
6. ...på 1980-tallet.
FAST OCH SAMMANSATTA VERB
(= VERB + PARTIKEL)

FAST SAMMANSATTA VERB:

- oskiljbart (betonad eller obetonad) prefix: an-, be-, er-, för-, här-, miss-, sam-, um-, und-,
van-, ä-
- t. e. anställa, betala, förklara, missförstå, samarbeta, umgås...

LÖST SAMMANSATTA VERB

- partikeln står fristående:
tycka om, ta fram, slänga bort, säga till, lyfta ut, hänga upp...
- partikeln står som prefix i presens particip och perfekt particip:
omtyckt, igenkännande, missförstått...

- tallspråk ↔ högre stil

Jag kände igen henne genast. ↔ Han igenkände omedelbart sina fiender.

- konkret ↔ abstrakt betydelse

Han bröt av en kvist. ↔ Han avbröt samtalet.

- helt olika betydelse:

Bordsbenet gick av. (gick sönder) ↔ Hon avgick med pension. (sluttade sitt
arbete)

ORDFÖLJD VID VERB MED LÖS SAMMANSÄTTNING:

- verb och partikel står tillsammans!
Jag tycker om kaffe. Har han alltid tyckt om öl?

- UNDANTAG! 1) i huvudsats med enkel tempus och rak ordföljd med

''rörligt'' adverb:
Jag tycker inte om kaffe. Han kör aldrig om.
2) i huvudsats med enkel tempus och omvänt ordföljd:
Tycker du inte om kaffe? Kaffe tyckte hon inte om.

TRANSITIVA OCH INTRANSITIVA VERB

lägga / ligga
Oskar lägger alltid nycklarna på hallbordet.
Nycklarna ligger på hallbordet.

ställa / stå
((po)staviti / stajati)

skilja / skiljas
(razdvojiti / rastati se)

bränna / brinna
Åsa brände alla kärleksbrev från Carlos.
Carlos kärleksbrev brann upp.

döda / dö
(ubiti / umrijeti)

sätta / sitta
(posjesti / sjetidi)

väcka / vackna
Hon väcker sina barn kl. 8.
Mia vacknar alltid klockan 6.

somna, sova / söva

(zaspati, spavati / uspavati)

UNDERORDNADE KONJUNKTIONER

ATT Eva tycker, att det är roligt.

TEMPORALA KONJUNKTIONER:
DÅ Hon sluttade arbeta, då hon fick sin andra barn.
NÄR När Kalle var ung, bodde han på landet.
SEDAN Eva var mycket sötare sedan hon hade klippt sig.
INNAN Hon handlar, innan hon åker hem.
MEDAN Hon stannade hemma, medan barnen var små.
FÖRRÄN Lars hadde knappt blivit frisk förrän han blev sjuk igen.
TILLS Man ska ta penicilinet tills tabletterna är slut.
JUST SOM Just som jag hade kommit hem ringde det.

KAUSALA KONJUNKTIONER:
DÄRFÖR ATT Vi kom till Sverige, därför att vi inte fick arbete i Finland.
EFTERSOM De känner inte många, eftersom de nyligen har flyttat hit.
Eftersom Per inte klarade sin tenta igår, måste han göra den en gång till.
DÅ Då det snöade kraftigt, försenades tågtrafiken.

KONDITIONALA KONJUNKTIONER:
OM Om vi kunde språket, skulle det vara lättare.
IFALL Ifall vår lärare är sjuk kommer en vikarie.

KONCESSIV KONJUNKTIONER
FAST(ÄN) De flesta lånar bara en bok, fast(än) de har gott om tid.
TROTTS ATT Trotts att David tog sin medicin blev han inte frisk.
ÄVEN OM Även om provet är svårt ska jag klara det.

FINALA KONJUNKTIONER
FÖR ATT Han reste till Paris, för att förhandla med ministrarna.
(SÅ ATT) Ulf höjde volymen så att vi skulle höra bra.

KONSEKUTIV KONJUNKTIONER
SÅ (ATT) Skynda dig, så att du hinner med tåget!
KOMPARATIVA KONJUNKTIONER
ÄN Han förstår svenska bättre än Mark (förstår svenska).
SOM Hennes lön är lika hög som hans.
JU... DESTO Ju äldre Maria blev desto vackrare blev hon.
SOM OM Det verkar som om det blir åska.

INTERROGATOV KONJUNKTION
OM Alla frågar Stina, om hon vill dansa med honom.

DESKRIPTIVA KONJUNKTIONER
GENOM ATT Kalle blev miljonär genom att han spelade på lotto.
UTAN ATT Lena blev frisk utan att hon tog medicin.

UTTBRYTNING (EMFATISK OMSKRIVNING)

- det är / det var + betonad ord + relativ bisats

- subjekt = betonad ord:

Han gör det. → Det är han som gör det.
Hon har gjort det. → Det är hon som har gjort det.
Hon ska göra det. → Det är hon som ska göra det.
Han hade gjort det. → Det var han som hade gjort det.

- annan satsdel = betonad ord:

Han älskar glass. → Det är glass (som) han älskar.
Hon har arbetat här en vecka. → Det är en vecka (som) hon har arbetat här.
Ni kom på hösten. → Det var på hösten (som) ni kom.

- frågor:
Gör han det? → Är det han som gör det?
Kommer ni på lördag? → Är det på lördag (som) de kommer?