Scribd Logo
Upload

Welcome to Scribd!

  • Marx För Nybörjare PDF

    Uploaded by

    Maks imilijan
    31 views73 pages
    Seriebok av RIUS

    Copyright

    © © All Rights Reserved

    Available Formats

    PDF or read online from Scribd

    Did you find this document useful?

    Is this content inappropriate?

    Report this Document
    Seriebok av RIUS

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    31 views73 pages

    Marx För Nybörjare PDF

    Uploaded by

    Maks imilijan
    Seriebok av RIUS

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    of 73
    foe ne FORVAGET BARRIKADEN MEXIKANSKA ORIGINALETS 4 t1BL* MARX PARA PRINCIPANTES COPYRIGHT © 1976 Rus (Cowardo det Rio) COPYRIGHT © 1976 WRITERS AND READERS PUBLISHING COOPERATIV SOCIETY LTD OVERSATTNING FRAN ENGELSKAN AV Miki AGERBERG TEXINING: BIRGHTA DAKLKILD, BILDGRAPPEN FRIKJAL TRVCK: MINAD , SURE 1980 ISBN 91 $5323 58 3 PORLAGET BaRRIKADEN BUURHOLINSPLAN 22 116 63 STOCKHOLM 08- 7/4 93 53 MARK— MINA DAMER OCH HERRAR VAR VERKUGEN ENTUFF GRABB“ EAT “TYSKT GENIY som HOJDE SIG OVER DET MESTA AV SINTIDS VETEN- SKAPLIGA KUNSKAPER., HAN BARA FORTSAITE Alt FRAMLAGGA FILOSOFI EFTER FILOSOFI, WTAN AIT BEKYMRA SIG OM HUR MANGA MANNISKOR Jada SKULLE OCKSA VIWATACKA DE BERDMDA MARXISTISKA CORETIKER SOM, NAR JAG BAD DEM HJALP, ARMGT SVARADE MIG ATT JAG MASE VARA GALEN SOM SAITE IGANG MED EAT SANT ARBETE. JAA UPPSKATTAR VERKUGEN DERAS “SAMARBETSVILJA” OCH ANGRAR SOM SKULLE FORSTA HONOM, RESULTATET? EN HEL SERIE ARBETEN SAKA AIT JAG INE IDG PASTA PR DERAS RAD INNAN JAG SLOG MIG NER P& HOG NWA, VERKLIGEN TUNGA GREJER OCH ALDELES FOR KNEPIGT FOR DEN VANUGE LASAREN, MARY AR svARSMALT! DEN HAR BOKEN PORSOKER TILWHANDAHALLA BIT SAMMANDRAG- ETT VITDRAG UR. MARX’ IDEER., NAMING MER. LATTSMALT, BFIERSOM JAG AR MEDVEAEN OM MINA BEGEANSNINGAR ( FEM AR I FOLKSKOIA), JAG AR GLAD OM DET INTE AR HEUT OBEGRIPUGT, MARX SUALY HAR INTE GJORT MIT JOBB LATTARE GENOM pry GIOMMA AIT GORA EN OVERSIKT OVER SINA ARBETEN, JAG HADE ANNU MINDRE WAVP AV ALLA DESSA VARDA BUCKER , SOM SkAL FORKLARA MARX MEN VISAR SIG VARA ANNI SVARARE AN KALLE SAAW. MED HERR DOKOR KARL MARX , IAG VARNAR ER OM NIAROTS DENNA INLEDNING VILL FORTMATTA ASA! NI GOR pet FA EGEN-RISK. JAG TAR INGET ANSVAR YOR FYOVWJDERNA, IN SISTA WRSAKT FOR DENNA LATTVIENGA BoK( FORUTOM MIN EGEN DKUNNIGHET)! DET ENVISA JARTANDET FRAN MIN FORLAGGARE, SOM DICIN) HAN FORTSATIE “DAUY TRIBUNE meena REVOLUTIONARA : i New York OCH ARTIKLAR TIL, bland annat.. DE TIDNINGAR <0M vA- : were GADE LATA HONOM, KOM TI TALS «+ + HAN FICK HUALP AV ENGELS, SOM AV OCH TILLY NASTAN FORSORUDE HONOM. DET LILLA ARV SOM MARX FIGK NAR HANS SVARFAR DOG GICK At ti AVBETAUNINGAR BR GAMLA SKULDER., NAR HAN SOcre voBs SOM KOMTORIST VID JARNVAGEN FICK HAN NEd PR GRUND Av sin OA- E TRO INTE ATT KARL MARX! IDEZR MBITES MED ENTUSIASM.TVARTOM, INGEN KANDE TILL MARX, BORTSENT FRAN EN LITEN GRUPP LANDSELYICTIGA TYSKAR OCH EN ELLER ANNAN INTELLEKMELL... | Mart ekonomiska teorier fick betydelse for debatten inom arbetarrdrelsen och bland vetenskapsmannen forst efter hans déd (1883). Det galler hans teorier om varde och mervarde, om kapitalets koncentration och ackumulation, ‘om utsugning och utarmning, om kriser och tillagnelse, om klasskamp och revolution. Nagra av dessa teorier blev mot slutet av arhundradet valdsamt debatterade inom arbetar- rérelsen, medan andra blev allmant accepterade och ibland tillrattalagda for att délja deras revolutionara innehil HANS BOCKER OCH ARTIKLAR KOM UT | MYCKET SMA UPPLAGOR. OCH Kampar MARX SKREV INTE ALT FOR ENKELT OCH “ATT UGH... SR vET VAR FA 80M LARDE KANNA OCH KUNDE FORSTA HANS DUARVA MEN INVECKLADE \DEER. UGA HANDSNL.. . (08m SvAvy...) deen Sop mA H.W so mecterat poh noe Ly apd Dan fr Ky ap be (or) abo Ahem MARX HADE ALDRIG NAGON FAST Leys ab. Tete INKOMST,NAgoT FAST JOBB ELLER Dg nt Shee I aS NAGOT BANKKONID... MEN DET HAW OL Mee SASS ee MTe UPPVADDE FOR SG OCH SN 54- Mites, DET GAY HAN THe AULIONER ANOEA GENOM SIVA SKRIFIER:+« 30 | SUALVA VERKET VAR ver HoRst 19/7,0A LENIN SEGRADE | RYSSLAND, SOM MARX’ VERK BLEV KANDA BVER HELA VARLOEN, STUPERADE- OCH DISKUTERADE,., ( och Aillampa- BONN CAN v mnt joner TAN OP EA yr 2 ee) “Vn ENN pa A) Det var inte latt att arbeta i denna misar. Levnadsvillkoren for Marx och hans tamil blev allt elandigare. Ibland kunde Marx inte g@ ut, eftersom han pantsatt sina klader. Ofta hade han inte rad med vare sig skrivpapper eller det allra nodvandigaste for familjens livsuppehalle. Nar familjen bodde ion tvarummare pa Dean Street, 1851, foddes dottern Franzisca bara fér att dé inom ett &r. Jenny Marx skriver ‘om datta i sina sjalvbiografiska anteckningar. De tre bamen lade sig ner tillsammans med oss och sedan l&g vi dar alle- sammans och grat 6ver den lilla angel vars bleka och livlésa kropp lag i rummet innanfér. Vart alskade barns dod intraffade just nar vara umbaranden var som allra svarast, eftersom vara tyska vanner inte hade négon som helst méjlighet att hjdlpa oss just dé... Med hjartat fyllt av 2ngest skyndade jag Over till en fransk landsflykting, som bodde i narheten och brukade halsa pa oss, och bad och bénféll honom att hjdlpa oss i vart fruktansvarda tréngmél. Han gav mig genast tv pund och var full av den innerligaste medkansla. Pengarna gick til den kista vari mitt lilla barn nu vilar i jord, Hon fick ingen vagga nar hon foddes till denna varld och forvagrades lange ett sista vilorum.” ee SIT STORSTA VERK: 32 MARX ANVANDE SINA 25° sista AR LL ATT ARBETA SOM HAN ALDRIG HANA AVSLUTA, | DET SKE BL ETT veRK Pf 4RE GAND, MEN HAN HANN BARA FULLBORDA OCH GE UT DET FORSTA. DE ANDRA TVA REDI- GERADES 06h FULL BORDADES AN ENGELS Som utGICk FRAN | MARX’ UTKAST OCH AN- TECININGAR. UNDER SINA SISTA RR PLR- GADES MARX AV OLIKA SUUKDOMAR..., Karl Mary Heater a, er - ae ee, then eso Oe a depressioner, som nlos= het, boleer, hemorrojder, wervds longs het, lang- Sficks inflammation, luvg- bdloer, bronkyt - dct kan tm KAI pa vem Som helst. . . ++ OGH DET GJORDE DET. DEN 14 MARS 1883 DOG KARL MARY VID SHT SRN- BORD. HAN BLEV 65 AR GAMMAL. 1943: oe OUDEFRAGAN 144: 1945: 5) 1846: 19: 1948: 1350: 1852! 1359: \865* 199P 1875* 186% 1895: DEN HELGA FAMIWEN DEN TYSKA IDEOLOGIN FILOSOFING GLANDE LON, PRIS, PROFIT Rem ay GOTHAPROGRAMME FORMIOM ALVA ARTIKLAR | TYSKA , ENGELSKA , FRANSKA OCH AMERIKANSKA TIDNINGAR SKREV MARX BL-A, FOWANDE DECKER: 184)" OM SKIMNADEA MELAN DEMOKRHTOS “OCH PIKUROS? NATURFILOSOFI TILL KRITICEN AV DEN HEGELSEA KATTSFILOSOFIN , OOH ERONOMISK-FILOSOFISKA MANUSKRIPT KOMMUNISTISKA MANIFESTET ICLASSTRADERNA | FRANKRIKE LOUIS BONAFARTES 18:6 GRUMARE ILL KRHTKEN AV DEN POUITISKA EXONOAIN iN Gb enESKRIGET ' roan (eteaauee) kaprraler, GavD I, 1 ecw TIL MARS'VERK ANSES VARA ARBETARKLASSENS rcltranen eooes wy ENeN vii BIBEL. Auk ae ver | ODER Tre... Fieases av MYCKET A ARBETARE Z Sn PORSTAR VAD HAN SKRIVIT. MYCKET Av pet HAN SKREV AR LIKA ABBTRAKT OCH SVAR- BEGRIPLGT SOM EN peas AVHANDLING,, MEN TROTS DEITA SR HAR DET roe VARLDEN.. St NASTE 100 REN ORAKNELIGA SOCIALA RORELGER WNDER DE SE- HAR FAVERKATS AN MARXCKUBA, CHILE, MEXICO, VIETNAM KOREA, CYPERN, TJECK- SLOVAKIEN, INDO~ NESIEN, POLEN, TIBET, BOLIVIA, arena, AUBANIEN @REK- LAND, ANGOLA OSV, OSV, oSv,,,) MANNISKOR. SOM PAVERKADE AV MARX.. OCH SOM 1 SINTUR Har. PAVERKAT “ea Seat — MILJONER, DARWIN Mao Chaplin MANNISKOR..., oy ae Wy HEMINGWAY Pl a ny Malraux DIMTROL »* Psat cast TR fiRes noi the. eat ieee hovaeS XX Sage artemis one Neruda ie soi. Le conv ae | 4, REED (e} FREUD INOM ALVA OMRADEN AV MANSKLIGgT VETANDE KAN MAN SARA HANS INFLYTANDE . DETTA AR BARA NAGRA PA Av ALVA DE eh ine Blivir NIEMEYER Sjolochg, ie » DET AR OMBILIGT art KANNA TILL MANNISKORS TANKAR OM DE INTE GER urtTRYCK FOR DEM-++ OCH SARSKILT SvVAeT NAR VE INTE HAR MOULIGHEr ATT SKRIVA NER VAD Som SAGTS... Fersonligen Gr 109 ov den asikten, ai} ingen av de par tre kommer atk halla sig aon (3, EPIER DEN HAR KORTA LEVNADSBESKRIVWINGEN, AR DET oAgs ATT GA IN PR VAD MARKISMEN AR ,OOH HUR FARL- MARX LICKADES BIDRA SR MYCKBT TILL MANSKLIGHETENS FRAMSTEG -VARE SIG MAN GILAR DET ELLER INTE-. - VAD TANKTE DE FORSTA MANN ISKERNA? | BEGYNNELSEN HARSKADE OKUNNIGHET OCH FRAKTAN. EFTERSOM MANNISKORNA INTE KANDE TILL DE LAGAR SOM STYRTINGEN . VAR DE RADDA FOR ALT Som OMGaV DEM: DERAS FORSTA TANKAR. GALLDE DET QVERNATURLIGA ; VEM FICK ASKAN AIT DUNDRA? VEM FICK REGQNET ATT FAA? OSV... Mingyd ar stork re Boon har mw, \bnficlns qud..! - NAD WAR MANNIAN EGENTUGEN. TANK? OOH TROT GENON TERM ° 30 OCH SR T6k per UFP TROUKARLAR CCH HAK- MASTARE SOM MT™ NYTTUADE IDEN OM GUDARNA TILL ZGEN FORDEL. MED HALP AV ALLEHANDA BILLIGA TRICKS WtGAV DE SIG toe AIT VARA GUDARNAS SPECIELVA “REPRESEN- TAMER’ UTRUSTAVE med BVERNATURIGA SA SMENINGOM VAXTE DE FORSTA KLASSERNA FRA: Ew HARSKANDE BVERKLASS OCH BN BEMARSKAD LN/PERKLASS.. DE SOM 1 SIN OKUNNIGHET TROODE FA ALET, OCH DE SOM WIN YTKIADE: DE TROSKYDIGA OCH PR SA ATT KUNDE DRA SIG UANDAN FRIN ATT ARBETA) 38 ————E TROTS DETTA DOK. ET OCKSR UPP MANNISKOR, $0An FORSOKTE ANVANDA SINA HUVUDAN TILL ATT FINNA LOGISKA FORKLARINGAR ILL NATURFENOMENEN: Sainiusmsae. TANKARWA” Jaen fy stafeadig 1 e FILOSOFIN KOMILL VARLDEN SOM KRITIK MOT DE RELIGIOSA TROSRIKTNINGARNA , 1 dAKTEN Pf LOGISKA FORKLARINGAR ILL NATURFENOMENEN SKAPADE AMANSKLIG - HETEN FILOSOFIN™ Som VETENSKAP, , & ERRN OE GREKISKA ORDEN FILOS= VAN, oC SOFIA=NISHET ; DVS KARLEX TIL VISHET, CH hederligt arb SR SKAPADES TVR MOTSATTA LAGER, SOM KOMIT ATT BESTA INTILL DENNA AG: RELIGIONEN 7 DEN ENA SIDAN, OCH VETENSKAPEN 98 EN ANDRA.., EN AV VE FORSTA FILOSOFERNA VI KANNER TILL VAR GREKZN XENOPANES, FRAN KOLOFON. HAN VAGRAVE AIT DYRKA GUDABILDER, FOR, SOM HAN SA! ‘Om +tyuvorna, Wistama och lejonen hnde. hamder och kunde teckua,SB skulle Nastia rity Qnoarma SA a4 de likmade hastar, warm skulle rita gudal Som likmade Hwrar, och lejoven XENOFANES |DEER SPRED SIG. MEN DEN) — KANDE KLASSEN KUNDE INTE-TOLERERA AIT man POR DOU- LIGADE ELLER TViVUADE BE GUDAR, SoM THANADE TILL AIT RATTFARDIGGORA DE HARSKANDES *HELIGA OCH LEGHIMAY MASTSHALLNING.« -TROTS DET VAR DET MANGA Som WSSNADE ILL HONOM, . . “TILL HONDA 39 AUTEFTERSOM IDEN @ICK.- OCH DERAS RIKEDOMAR ARTE ~ GUORDE DEN HARSKANDE KLASSEN RELIGIONEN ALETMER PERFERT, DE ScA- OCKSR RELIGIONEN MASTE SKAPA SIG FADE FLERA GUDAR.,FLERA VIER. FLERA RITUALER OCH CEREMONIER... NAGOT SLAGS BGEN VETENSKAP ATEMPEL BYGGDES ,DAR. MAN SKILLE DYRKA GUDARNA OCH GUDINNOPNA ~ (TEOLOGIN . ARAN OM GUDARNA) OFTaST GENOM OFFER” AV FENGAR ELLER ANWAT, SOM BETALNING FOR FOR ATT RATTPARDIGA SIN ATT FR ATNOUTA EXISTENS. == “GQUDARNAS re VALVILJA*, REUGIONENS FORSTA PArUND VAR TRON PA Gaveneena var 0€ Forsra LVET EPTER DEITA..- Sonn cou PA OET...) EGYPTIERNA EGYPTIERNAS ARGUMENT VAR MYCKET ENKEIT ! MANNISKORNA AR SKAPADE AV GUDEN OSIRIS OCH MASTE RATTA SIG EFTER HANS VILJA HELA LIVET. DE MASE FINNA SIG1 SLAVERIET 1 KOPP Om ATT DE- Om DE UPPFOR SIG VAL- SKALL $& BIT BATTRE LIV EPTER Derta. BIT UV DAR DE NTE LANGRE AR SLAVAR TAN LEVER | EVIG SAMAIDIGT SCAPADES EN GUDOMLIG KAST?: TROLLKARLARNA HADE LICKEAUGHET..., BUVIT TUL MAITIGA PRASTER , SOM TILLSAMVANS MED KMINGAR OcHt FARAONER SKAPADE VALDIGA IMPERIER MED TROGNA SLAVAR, “ENLIGE DE HOGSTA GUDARNAS VILA”... Detheln wtvecklanes SB at Kungen ocks4 cravoe att dyFKAS com en Guo... DET VAR STATEN SOM BESTAMDE VILKA GUDAR MAN SKULLE + DYRKA, OCH VILKA MAN INTE SKULLE DYRKA,., LAER DET INTE BEKANT? 40 41 ANOA FANNS DET NAGRA, OM AN PA, MANNISKOR Stam VAGRADE AIT BUNT TRO FA DE REUGIOSA \WEERNA, OCH SOM FORE- DROG AIT DRA SIMA EGNA SLUTSATSER MED UTGANGS- PUNKT FRAN VETENSKAPEN... Vord var deb-fetyper a V TP... Fill exewpe| FREN MILETOS BRUKAR ANSES SOMA FILOSOFINS PADER. HAN NDE G00 BR FORE KRISTUS OCH AGMADE SIG AT AST- & KA RONOMI OCH VETEN- Wa NY SKAPLIGA FORKLARINGAR, PA NATURFENOMENEN,.. - BN ANWAN BEROMD OCH SKAGGIG MAN, AVEN KAND SOM ASATEMATIKENS FADER- PORKLARADE ATT TALEN AR. ALETINGS URSPRUNG, OCH ATT LIVE! PARR AR... se TESItOte+ Gy eH lGimpligt mate ma-| +tisktforhbllande mellnin kroppens alka dela, 42 PYTHAGORAS OCH HANS BVEVER(SOM GRIANDADE EIT _ ate MARKUGT _PRODERSKAP, DAR. DET vAR FORBIUDET ATT ATA LONOR) VAR Be esa SOM FORKLARADE ATT JORDEN INTE AR UNIVERSUMS CENTRYM.., NING BLEV DE PERFOLAIDA, OCH BLAND AWNAT AV DENNA ANLED- DERAS BRODERSKAP SPRANGDES. ., e RAAHES, PRACLEHOS, BN ATEISTISE Kile H ‘ PERAICEneS ¢ FILOSOF , LARDE AIT ALT PADER-TILL DIALEXTIRIEN EXISTERAR. OCH SAMMDIGT INTE DET VILL SAGA EXISTERAR. .. PTERSOM ALITING KONSTEN ATT FLYER ROR SIG OCH STANDIGT DISKUTERA..« FORANDRAS , KOMMER. OCI GER...» “ingen kan stiga ner vA ginger ‘savin lod. Det fir stand i vec som-f1 H for!” a3 SADANA UPPLYSTA MANNISKOR BLEV OPTA KIDA OCH IBLAND SUITADE DET RIENGT ILLA FOR DEM. VETEN- SEAPEN BLEV | HOGSTA DESSA FYRA ELEMENT, SADE HAN, SIOD UNDER INFLYTANDE AV 1VA KRAFTER ! KARLEKEN SOM FORENAR OCH HATET SOM SPLITTRAR,, VILKET Fak JARAR HUR AUZTING |UNIVERSHM RBR-SIG1EN RYTM AV HV OCHDOD,. . GRAD HAMAD OCH Kaneken -forenar hates DESA MANNISKOR FICK spittirar- 8 HE INGEN MONLIGHET ATT shep PEBVA SINA ATEISTISKA yorelse... TEORIER:«. EN ANNAN SOM 906, FOR SINA ASIKTER VAR, ANAK RACORA Soe BARA SANNINGEN + *SOLEN AR HECT ENKELT EN AMASSA AV ELD OCH STEN.” (QcH INTE- HANS-TOLKNING AV VERKLIG~ HETEN ILLFREDS- 2 SAUDE VERKLIGEN ( Nobelpriseti auctorirererna: | yercviskap gr VANLUGTT FOLK. SEA 4ill HERR PLATON! ; TAWA Em Som Ae uy / RVAMARE OCH RIKARE (FRY AN DEM. DE BATGA StA VERSA INTE BEKLAGA SIG TER, SY SIT ODE, en ve toManeR Sh ATT BU LYCKLIGA | VET EFTER yy DETTA - INTE 1 DENNA VARLD Sy POR DEN AR UA ANDR BARA 8 EN INBILLNING.,, AJ ) SENARE ANVANDE KYRKAN PLATONS IDEER FOR_ATT UTARBETA SIN LARA OM SUALENS “ODODLIQHET ” OCH KOTTETS ,DVS MATERIENS, SYNDFULLHET, ., AMmMeha! PERS, | a , < Za an Faia nara : es ba "Virrloen air Samimansatt av ok Ofndligt arty! element ler partikinr-fysiskt osynliga) odelbnn och mare Sin har olika-form och storlek och be- fommer sid i evig vores...” DEMOKRITOS TALADE OM ROLE, 5 FYRA BRHVINDRADEN FORE KRISTUS OGH TINGOFYRA RRHUNDRADEN FORE EN AV ARISTUTELES’ INTRESANTASTE UPPTACKTER VAR, ATT SOCIALA KON - PUTER. HAR. SIT URSPRUNG | OUAM- UKA EXONOMISKA OCH SOCIALA FOR- HALLANDEN.... DEN GREKISKA EFOKEN SLUTADE MED DET BEROR HELT OCH HALE Bf VEM SOMA HAR MAKTEN, ANSAG ARISTOTELES. NAR MARTEN UGGER | HANDERNA PA DE Rika, VISDOMENS MAS) TARE, ALEXANOER| sae KAAS DET OUIGARKI. NAR Der On ice AR FOLKET SOA HAR MAKTEN), re KALLAS DET DEMOKRAM-DET FINNS, CeTANDERS ISIN-7UR.,OLIKA FORMER. AV DEMO- VETANDETS ALLA KRAT] BEROENDE PA VILKEN GRUPP OMREDEN( HAN EEE | SPAS TSI {_______________gunge, HANTVERKARE EVER METAPYSIK ETIK, eae POUTIK. FILOSOFI, BIO SA bape i AG v > IN — RARE OCH EN ay SK AeiSTOTELES VAR. Gag oe il eee y AUAS pen sRstE Wis er VETENSCAPSAN, ie icibtepaiat rihtpioats HANS INFLYTANDE. SOCIALA OLIKHETER. for fami Gt hn) WRRADE ZAR : AR AVHANGIGA AV pad ue = DET EKONOMISKA SYS- Aelee eT. MAN MASTE DOCK TU I i WAGGA ATT HAN PORSVARADE ieee ec UAVERIET SOM 'NODVANDIGIT* FER. AMHALLET,... Cre 7. 50 a PLATONS \DEER VAR LEULIGA, ANSR&G ARISTOTELES - SUALV VAR. HAN DVERTYGAD PR ENKENS OMRRDE LARDE HAN, ATT LIVETS MAL AR FILOSOFIN SLUTAR INTE HAR, AVEN OM DEN STROPS NASTAN | 4OTACT UNDER MEDELNDENS FALSKA, REACTIONARA OM, ATT SINNENA AR. DE ees KRISTENDOMe » ENDA KALLORNA TILL pe SANNING. WAN LISTER, tee SOM Man wiste Se-foest LICKUGr Went kunnd 470. LoTmape Arr DE. Vetenskapen blev en siav . under den reigidsa tcologin.. FINNA LYCKAN,.. DET AR INTE FORTE SQM DENNA OTROLIGA EFOK KAUAS* SS YF COCH*TRON’ INNEGAR, MOTSAGEN TUL AUT VETENSKAPLIGT FORNUPT) DET FORSTA FILOSOFISCA ARBETE SOM DEN WNGE MARX GREP SIG AN, VAR JUST EN STUDIE AV DESSA GAMUA GREEISIA TANKARE. HANS DOKTORSAVHAND- LING HADE FOLWANDE- hey THEL: Vailkomna 4ill aagens fore- L “om ckilluaden metion Demokritos’ och Bpikmros natwr- QM NRGON SKULLE BRINNA Ay Lust ATT LASA DEN KANSKE FINNS I KALLAREN PA WRGOT NARBELAGET BIBLIO- AEK) OCH KAN SMAL- +A DEN PR EN VECKA, SK HAR HAN GARAN- “ERAT WATT vié- DOMENS HOVDER,, oz 53 UNDER DENNA NORKRETS 1D MIVECKLADES, VETENSKAPEN OCH FILOSOFIN BARA HTAIVFOR E\NROFA. IDEN MUSIMSKA NARLDEN PRyisADe, TANKARE Som AVERROES 6CH AVICENNA BIBELNS LOGnacnqrer. | BASTA FALL KUNDE DEN KALLAS. ‘ ALLEQORISKA BE - RATTELSER FoR OKMNNIGT Fou". ! ws KS LS EH portritt av filosofen Erasmus fran Rerterbaim, censurevat ov den spanskn inkvisthonen effersom han varen"kAHarc’ | GRIST PA VERKLIG FILOSOF! ,AGNADE SiG DE, SOAN INTE HADE NAGOT VEMGARE FOR SIG, AT ATT FORDRIVA TIDEN MED | ANDLBSA TEOLOGISKA FESDER OM HURIVIDA ANGLARNA HAR NAVLAR.,, HUMMERNS ODODLIGHET ELLER DEN HELIGA TRE- ENIGHETENS MYSTERIER. EN SADAN STORTANKARE VAR. “THOMAS AVAQUING, SOM SCREV 2) BECKER MED HJARNGYM- NASTIC. FOR ATT FORSVARA DEN KA- UAE ono nit pe KYRIANE (AROSATSER.«» « Lang ci 0c diets Aptica: iff aera SMe (bessa. bdcker stderr wow -fortfarance 1 Katolska priigt- |__ MACHIAVELLI [469 - 1527) var DEN FORSTE, SOM GICK ILL ATTACK MOT PRASTERSCAPETS DICIATUR... eee We og 66 ott waht oe far SiH equa sypen! NU BORUVAR Reniissansen DET VILL SAGA VETEN- SKAPENS OCH FORNUFTETS STORA (noTANGREP? FA Kk REUGIOST 4YRANN| OCH FANATISM . RESUETATET BUEN EN Jag fri gar mig: as kon et konuma sig, A de lander som VILNG SEGER FOR har flest ape: MANSKUGHEIEN! de dar fol TANKENS FRIHET lider sto KYRKAN OCH MANADE TILL UPPROR MOT Vaigarstadiet barbariska Giordano Bruno (1548-1600) JO} DENNE FILOSOF VAR DEN och pordtriarkal isk Hos~ = var en dominikanermunk FORSTE SOM LADE FRAM FRAN DEANA TID KAN MAN NANA, 1 ‘som var samtida med Galilei. Tee fae IDEN (OCH DET VAR Alder, beriirskad av magin... EN AMANGD {Bratt overgA til den pants MODIGT PA DENTIDEN) : “4 istiska léran, som anser att ATT MANSKUGHETENS STORA NAM, 2 REPRESENTANTER, Suulrsker soa WISPRIA GENoMGde +E Der fectaln sindiet, wed FOR FORNUPTETS, den i alla dess delar. Inkvi- STADIER, SOM SVARAR * eh minorriet adelsman SEGER. BVER sitionen tog honom WA fanga, NOTDE TRE SADIERNA och en majoridet savor, MBRKRETS tilbaka vad han sagt och V MANINISKANS UV: “ DANTE, B0CACCIO, brandes pa bal. RARN BEING PETRARCA LEONARD PAN EN 9 Derwa'stadiet, mansk- ligheens vuvma Hdshlder. UNCRATE Es Yuxaigieln...| EuER; DEAINA TANKE AR VAL \OCH FOR SQ INTE SR MARKVARDIG OM CET INTE HADE VAR FOR TUR DETALWER: VICO LADE FRAM DEN MNT | BIT SAMHALLE SOM FORTFARANDE VAR FEDDALT, OCH HAN VAR DEN FORSHE SOM “ALADE OM SAMHALLENS UTVECKLING MOT DEMOKRAT| GENOM KLASSER.NAS KAMP... DUA DEA VAGLEDDES AV EN OCH SAMMA-ANKE! SOK SANNINGEN OBEROENDE AN KYRKAN OCH RELI- GIONEN. MEN VAR OCH EN VACKLADE UNDER DET HARDA TRYCKET FRAN KYRKAN,, « ” Vico Giovann; Bath. Nar ow laste igenom namn- ee hic lisa kanske du vnorade:, filo -verksoim i Neapel.ForfeHare till ‘\em4tusam Gr vicoe” VICO GUORDE EMELLERTID ETT MIGSTAG: HAN SHANNADE WrVECKUNGEN VID DUT TREDUE STADIET, OCH RAENADE JME. MED ATT DET BORGERLIGA SAM- WALLET SKE KIINNA ERSATIAS AV YHTERLIGARE EN HOGRE SAVIHALLSFORM... ISTALLET TRODDE HAN ATT ANANSKLIGHETEN SKULLE BORIA OAN FRAN BORMAN OCH GA IGENOM SAVIMA VHIVECKLINGSCYKEL EN GANG tity... St DESCARTES & SPINOZA VAR NASTA STORA REPRESEN- TAMER FOR 1600 -TALETS FILOSOF!, WWOER EN TID DA DEN ROMERSIKATOLSIA KYRKAN FOgT- FARANOE OamINERADE... I SANN VETENSKAPUG ANDA KAMPADE RENE DELARTES FOR ATT FORKLARA VARLDEN FRAN EN MATERIAUISTISK. UTANGS PUNKS. HAN FERSOKIE LOGISET RESONERA SIG FRAMTIL-TINGENS NATUR, SAMMTIDIGT SoM HAN OCKSA FORDE BE* VISA AtT GUD EXISTERAR.« “Alla ting som vi ko ferestialla 085 klart och 4ydligt existcrar,..” DESCARTES! SYSTEM (JAG TANKER, AULTSA EXISTERAR JAG") VAR PR En GANG BADE u4- AEQALISTISIT OCH IDEALS - TST: Han ANSAG Att MANNISKAN BARA VAR EN MASIAN MEN EN MASK MED EN SAL... OCH HAN VI Ska snaer GR IN AR vad DETTA INNE- AR, OCH OM DET LEDER NAQONVART.. SPINOZA LEVDE EIT GANSKA ISOLERAT UV; FER DET FORSIA FOR ATT HAN VAR JUDE, OCH FOR DET ANDRA FOR ATT HAN SUMADE VARA DET OCR BLEV ATEIST,.. DESSUMOM 84 KAN NAGOT SOM VAR HELA oFfNKBaRT PA DEN IDEN; Manniskom har ri att tanta od ro dex som hennes forma byvder nenne ... GUD ExiSTERAR Inve R DET SATT som REUGIO- NEN PREDIKAR , PRSTOD SPINOZA HAN SOMEN ANDUG OCH OPERSONUG *PRINCIP” SOM EN SUBSIANS SOM VINIVERSIUM AR UPPBYGGT AV... GANTEISMEN ANSER. ATT GD FINNS | AUT). DARFOR. LENE SPINOZA FAITIGT, OCH FOR - ‘UANADE sHT UPPEMALLE MED ATT Supa, GLAS TLL GUASEGON..«, MEN AUA DESSA MAERIALISTISEA OCH HALY -ATEISTISIA FILO- SOFER HADE ETT FEL: DE HADE FOR STOR TIL- TRO TILL. VETENSKAPEN, DERAS UrGANGSPANCT var DEEN Att MANNIGKAN AR_EN DEL. AV NAMUREN OGH ATT DE MANSK- UGA FORHALLAN DENA STYRES AV ff SAWIA LAGAR SOM NATURFENOMENEN (Feb). DARFOR ATT DECARTES OCH SPINOZA OCH DERAS LARUUNGAR HADE FEL, NAR DE-TRODDE AM NATUREN Wie FOR - ANORAR SIG EUER YT VECKLAS ATT DEN FOLWER ENIGA OCH OFORANDER- UGA LAGAR. 39 ‘aatronomim har visa, att plane- torun ror st rant pant + ag pestMnon (yamoré P DIDEROT (oct ve ANDRA) DED SLUTSATEEN, AT UNIVERSUM 00H MAMSELIGHETEN ALITID SKULLE FORBLI SOM DE WAR. OCH SOM 0G ALLTID HADE VARIT. VARKEN VARLDEN Re CLLER UNIVERSUM HADE UTVECKLATS, TAN BD AtERUPPREMADE GANG PX GING SAMA KRETSLOPP AN LIV OCH DOD.., (Delta var, som vi sArpx Skall se, METAFYSISKA 0Ch MEKANIS KA iaéer),., G==_ gee Me nef! lake nu loth! | DERAS EORIER FANNS INGEN PLATS FOR MASSORNA FOR. FOLKET. DET FANNS BARA ‘ MALTARNA” CKUNGAR, HARFORARE PROFETER , FILOSOFER), SOM LEDER FOLKET OCH AR DEN KRAPT SOM DRIVER VARLDSHISTORIEN FRAMAT, CLEORATRAS NASA RADE SiORRE BETYDELSE FOR HISTORIEN AN HELA DET EGYPIS tA FOLKET, . . DA KAN Ji JAG Lika GARNA GA HEM..! 60 NAR. MAN FORTSATTER. | DEN FOR-MARKISNISKA FILOSOFINS FOTSBRE. STOTER. MAN & LOCKES BERKLEYS 0GH HUMES EMGRRISM LocKeain) VAR. EN ENGELSMAN SOM MOTSATTE- SIG, KUNG ARNA, “GUDOMLIGA RATT, RELIGIONENS OFELBAR- HET OCH KYRKANS LAROSATSER.. ANNU EN MATERIAUSTISK. ATEIST... WS "Ingen mamnic| K a hor math mer tm nigon namo for vi fir IID Tika av Sam maras och vmnder ENUGT LOGKE Ska /VANNISIKAN VARA FRI ATT TRO OF GUD —R SIT EGET SAT, INTE SOM EN ELLER ANWAN RELIGION 6f- GJUDER.. - DETTA KOM SOM GIT SLAG | SKALLEN FR PRASTERNA, EN IDEAUSTISK FILOSOF, DEN ANGLIKAN SKE BISKOPEN GEORGE BERKELEY, ORSOKTE BEMETA LOGKES IDEER. MEN FERGAVES, EN ANNAN FILOSOF TRADDE FRA FOR ATT FORSVARA LOCKE? HUME VAR EN AGWVOSTISK. FILOSOF! HAN _ANSAG ATT Vi INTE KAN VETA WAGOT MED SKER- HET. HUME VACETE UPPSTANDEL- SE | ENGLAND MED SINA TOTALT AMTI-REUGIBSA IDEER OCH TVINGADES TA SIN “TILLEY TILL FRANKRIKE, DAR. HANS IDEER. 4DGS EMOT MED STORRE swp4n, él Vissttarsan... Cricie FRANERIKE SuOD AV / VOLTAIRE ROUSSEL, . a NYA "Agape inéer: | Vamnen OIDEROT, DANTON, teinen Bermunft | Hans MEST KANDA VERK AR froma med na bara l! Momresauicu, EMT MAGT VPRROR gee o BROT UT MOT KYRKANS, OCH KUNGADOMETS SOM EIT MOT- ANGREPP MOT 1700-TALETS TYRANN| . DET MATERIALISTISKA KULMINERADE 1 DEN IDEER VAKTE EN FRANSKA REVOLU- nh baeeegaes ILOSOFI FRAM . ree DESS VIKNGASTE [FO = REPRESENT ANT nS VAR TYSKEN (ANY) CEUs IMMaNnueEL ONEN. ., (724 1804) NATURLIGTUIS BETYDDE DEN FRANSKA REVOLLITIONEN MER FOR ATT SPRIDA POLITISKA IDEER (OM FIRIHET, JAMU CHET, GRODERSKAP) AN FILOSOPISKA IDEER.. MED DESC EXEMPEL FOR DGONEN FRIGIORDE SIG DELAR AV AMERIKA FRAN EURO... OCH EURDAA FRIGUORDE SIG FRAA) PAVEN,.. * KRtTik AV DET RENA FORNUFTETY SOMGRUNDADE SIG fia ek 15 ARS KRHISK ANALYS AV DET MANSKUGA TANKANDET. HAR BEHANDLAR KANT MANGA KNEPIGA FRAGOR, OCH KOMMER BLAND ANNAT FRAMAILL DETTA’ Ce frac afc) verklighelen,det ma vara veten skaphigr alr religiost, or tag rena Och scBin CE Nypodeserirs Vavie forstk att nd Grersinnliq Kumskap dr Jorg aves ty for Varje 4s Som forsthndet kommer ill, Kan man skopa en art-4es som Gir Tike ABitlbain ‘Detar pastiligt att bevisa Ques evisien: viet Se>vanligh Sit, . Vesa idéer bdrjade pa allvar, befria varlden ai eelgintens FANT VAR BVERTYGAD OM ATT DET INTE KAN FINNAS NAGON MORAL WAN TRO PA GUD— SA MAN MASE FORIUTSANTA GUDS EXISTENS Som EN 4tgck varé denna NODVANDIGHET.. . ielse bdrjade vetcnskaperna lost) a J 62 63 (om ver vi saat HITILLS VERKAR SVARBEGRIPLGT; VAR INTE OROUG + DETTA HANDE FA DEN RENA OCH SKARA FILOSOFINS TID, DET VAR ANSIIT VAR ATT KOMMA JUST HIT, TILL DEN TYSKA IDEAUSTISKA. FILOSOFIN, FOR DEN VAR MARX! UTGANGSPANET. DESS ViENGAGTE REPRESENTAMER VAR. SCHELLING ,FICHTE OCH HEGEL, ED DEM +0G FILOSOFIN BIT SORT eTEG ,00K ATERVANN DET GASTA UR DEN GREEISKA FILOSOFIN: DIALSICTIKEN , EUER LARAN OM ANS LIQHETENS UTVECCLING.., STAMMER! . sit, DET TYCKTE MARX 00KSA: dimelchk, FILOSOFIN HADE FASTNAT amekanisyn, LEN TVANGsTeOuA Av materialisvyy 1 ABSTRART JARGONG, OCH voealism... DET VAR SVARY ATT VETA UT EER IN. ° rant i SA MARX SAITE IGANG skallen! MED Att NYSTA UPP DET HELA, ATT FORVANDLA FILOSOFIN TILL EN EXAKT LIGA ANTAGANDEN, OCH Dar OMSAATA DEM I _ PRAKAISE HANDLING FOR ATT FORANDRA VARWDEN.« oF VETENSKAP, UtAN GRIM - AUTSA... a AUA INGJUDES ATT TNUSANMANS MED KARL MARX TRANGA IN} 0&N VARUD HAN LEVDE 1 OCH KAMPADE FOR ATT FORANORA... DeT AR POeStAS ITE MbULIGT ATT }DEN HAR LA BOKEN LAGGA FRAM HELA MARY?! 4EOR) - DET vore Som Att FORSka TOA aver MED EN HINIK, VAD VI KAN Gbie4 AR. ANT SAWMWAN FATIA MARXISMENS GRUNDER.,DE KAN DELAS IN 1 STDRA GRENAR! MANNISKANS FILO SD - FISKA IDEER AR AV TVA OLIKA SLAG: IDEALISMEN ANSER ATT BEGREPPEN OCH IDEERNA AR DET ENDA VERKUGA. BIT SLAG Ay IDEALIS- TISKA TEORIER AR DE RELIGIOSA, DEN RENA TRON AR GOD NOG. Marx’ histoyiska G.ver AR som arr PoRSEKA TAREDA FA HUR SOCKER SMAEAR TAN qT Sata PA DEN...) IDEALISTISKA OCH MATERIALISTISKA IDEALISMEN UTGAR, FRAN VAD SOM FINNS 1 VARA HUVUDEN... MATERIALISMEN UTGAR FRAN DEN VERRUGHET SOAA FINNS OMKRING OSS... eo eee MATERIALISMEN DAREMOT, ANSER ATT DET FINNS EN VERKUG- HET OBEROENDE AV MANN ISKANS IDEER OCH FORESTALNINGAR. ATT VIFORSKA OCH FORKLARA DENNA VERKUGHET AR EN WP i MARK BUEN TIDIGT MATERIALIST, MEN 1 SINA FILO- SOFISKA cTUDIER GLEV HAN SNART KRITISK MOT DEN FORM AV MATERIALISM SOM DETTILLS UTVECILATS. DEN VAR NAMLIGEN MBKANISK? DBN) SAG MANNIS- KAW BARs SOM EN PASSIV PRODUIT AU OMSTANDIG- mp HEYERWA. DEN SAGq INTE GeTVDELSEN AV MANNISKANS SKAPANDE VERKSAMHET “SARSKILT DEN REVOLUTIONARA VERKSAM - HETEN. wom st6sade den et reer eT ae Bork Sfanbign seus tor oh nd ae Gadi DET FANNS MASCOR AV™ATEIS- TER AN GUOST\ WADE” com Jay Sager dig Ju att Gud eusierar|! TASIG WIDE | GAMLA vAN- Liga REL - GBSA DIS KUSSIONER- MEN, FOR ATT ATERGE ny DEN MEKANISKA AVDOWNINGEN : AIREN OCH INOM HIMIAKROP - PARNAS MEKANIIC . OCH MaTERIA- USMEN BLEV MYCKET RN Gr MEKANISK ... MED ANDR+ ORD: DE MATERIAUSTISKA FILOSOFERNA WWOERSOKTE BADE NATAREN OCH SAM- HALLE FRAN BN MEKANISK. UTGANG S - PMNET.... Tio mot ett pa PA 1600 OCH IFOO-TALEN GJORDB| a fe Oe tye DE STORSTA VETENSKAPLIGA Taroeloen FRAMSTEGEN INdm matema- | som bil- MmeEa nicer ! Ke 68 ane fain OB ur- Se ar pitot Hofer iG} MELANIE, Sonn for enge | Renrgerae PA DEN TIDEN var. orsak och verkan pa DEN mest utvece- | | sama sort som, ee SEAPEN, maskinerna.. .¥ FORESTALIDE SIG FIOSOFERNA att | ds SAWA MEANS KA LAGAR AUTO - MAMSCT KUNDE TILLAMPAS PR Liver och wATuReEN, , *DBTIA FILOSOFISKA KRIERIUM KAAS FOR METAFYSIK. / METAFYSIE AB GREKISKA OCH BETYDER DET SoM AR GORTOM FYSIKEN”.* FOR. METAFYSIKEN AR TINGEN HEQELS ELEV OFTRANDERGA GINA FEUER BAGH RESONGRADE GANG FOR ALLA, UTAN IN7 Si Har: BORDER SAMMANHANG, ARBETET AR IME FRITT. ELLER MED ANDRA ORD: NAR ARBETAREA) ARBEIAE AT EN ARGEISIBPARE FAR HAN LON, MEN SAMMDIGT AUENERAR ARBETET HONOM. DET BE RBVAR. HONOM NAGOT, . ste A de 1 SHIT FORSTA “aRxiSTISkA” vERK, BORAR DEN UNGE MARK ATT UNDERSOKA AUIENATONEN . EULER, SNARARE, DESS TRE OUIKA FORMER! DEN POUTISKA , DEN REUGESA , DEN BKONOMISKA Verled helor ines e ilos . Leth fen 1844” Men vad Gr a6, delta’ nigot” 2 Jag urdvar Just! bainJer wed GENOM SIT ARBETE SKAPAR ARBETAREN NAGOT(KADER, paddles av MASKINER, HOUL, BECKER, HS...) MEN DETTA ae Fore SUR ARBEASEDPARENS EGENDOM, GENOM Att DET, arbetarens arbele?, ABRA KADABRA! , FORVANDIAS TILL EN HANDEASVARA... SA ARBETET -TLLFREDSSTALLER. WPPENBARIGEN INTE ARBETARENS EGNA OMEPELBARA BEHOV. DET BUR VATEN PX WAGON ANNANS KVARN... Hlienstion borjar med att afbetaren blir UASHGEN ... “ARBETARENS ALIENATION 1 FORKALLANDE, TILL ARBETSOBUERTET UTTRYOKS ENUGT NATIONALEKONOMISKA LAGAR SA, AIT UM MER ARBETAREN PRODMCERAR, DESTD ANINDRE HAR HAN ATT KONSUAMERA, ATT IW MER VARDE HAN FRAMBRINGAR , DESTO VARDELBSARE , DESTO OVARDIGARE BLIR HAN... ARBETET PRODUCERAR UNDERVERK FORDE RIKA, MEN DET PRODWCERAR UTBLOITNING FOR ARBETAREN,., DET BRSATTER ARBETET MED MASEINER , DET TVINGAR EN DEL AV ARBETARNA ILL err GARGARISICT ARBETE CGH DEN ANDEA DELEN GOR Der TILL MASKINER...” (ytarx okonomikt fil (ALIENATION AR HAR DETSAMMA S0IA WTSUG NING) ec, shane fae hag #3 MEN -UPPIACKER MARK~ AUENATONEN UTPLMNDRAR INTE BARA ARBETAREN, DEN AVHHMANISERAR HONOM OGKSA. ARBETSEDPAREN ALAGGER. arseTacEN ARBETSUPPGIFIEN, MEHODEN OCH ARBETSIALTEN OCH Sie HAN BERYMRAR SiG i" | IWAe FER. OM DErTA mera” aN, FORVANDLAR ARBETAREN (arx) qn... MARX GAR ANNA LANGRE GH SAGER! DEN MANGD AV PRODUETIONSMEDEL SOM EXISTERAR IDAG, AR ext RESMITAT AV TIDIGARE (ENERATIONERS, ARBETE, GENERATIONER. SOM HAR TANT , PRODU ~ CERAT OCH GEAT SINA UY FOR Att uPPNA WAG sr... Jasé ? Vem filler 86 Golileis, Newtons, Yeonardos, Koper- nikS ochalia ge GHOYAS UPPfrnninga och upptticescrt AR DET RATT Art AUT DETTA SKALL FORBU) HA PA NAgpA tte 7 ARTUSENDENS upp- FINNINGSRIKEDOM. oH ARBATE SkALL TLLHORA Nara FA pica? NEg OT AR. INE “MACTEN 1 SAMMAWEr HAR BUVIT NAGRA FAS PRIVATA MAKT”, SA MARX DE MANGAS ARBETE. PRIVAT AGANDE AV FORVANDLAS ILL PRODUKTONSMEDLEN AR. whara FA pRivi- ALISA ALIENATIONENS. HOGSTA FORM. UGIERADES ZAWA Wy COAL AIS YEN Ao KAPITALISMENS ROTTER. 8 SALINDA-AVRUNDAR MARX = HAR WANNISIANS VERKUGA KARNA , DEN SKAPANDE HANDLINGEN, FORVANDLATS fILL EX EGENDOM. . ARBETARENS LEVANDE . ARBETE FORVANDLAS | HANDERNA PR AGAREN IW HANDEAVAROR, TILL OST ARSEXE TW nw \ VAUSTAND. OCH JU STORE | KAPHAUSTERNAS EGENDOM, BUR. , DESO FATTIGARE BUR ARBETARENS LIV... UM wine nity, desoy wer shall du fa. Och§e odt-fo Wer made du alienera ig sj, day 0d8qa | DEN VALSIGNADE FRIHET” SOM HEGEL TALADE OM, EXISTERAR HELT ENKELT INTE. PENGAR TVINGAR DEAA, SOM INHE HAR DEM , ATT SALA SIG MED KRDPP OCH SJAL- DET VILL SAGA , ‘att Avs SIN ARBETSERAFT ( som ARBETARE BONDER EUER INTELETHEWA). DETTA AR ALIENATIONEN : UTSUGNINGEN.. 3) FOR, ATT SYALY KUNNA AGA NAGOT,TVINGAS MANNISKAN ATT "SALA SIG Sui’ MEN dM MER HON SKAFFAR SIG, DESID ANNORE BUR DET KVAR AV HENNE SJAW .UVETS ENDA MAL BUR AIT AGA SA MYCKET SOM MOSLIGT Marx forubade att denna Klass artetarkdascen-skulle MYCKET BANDE. | VARLOEN KAN HARLEDAS ILL"FoRSVARET™ AN DEN PRIVATA AGANDERETEN: AVANDSJUKA , Sa LVISKHET KRIG, BROIT oRATIVISOR , ve. MANGAS ELANDE oGH Dé FAS RIKEDOM... Jpg haren kansta av att den dar Marx kommer att valla oss mycket besvar., . HRIMR ans MAN ANDRA DEATA SACERNAS TIUSTAND?: Detkanman inte! Fer vem skulle vagn si 2 ak ae a io inet Keren \ lade WS - bts TILL SKIWNAD FRAN ALLA ANDRA KLASSER. JO, MARK VISADE AIT EN NY SOCIAL aR ARBEIA Cee KLASS HOW PA AT UPPSTA + BARA SIN RKLASS Arr. SOM OBK UPP | OCH MED DEN 4 INDUSTRIEWA REVOLUTIONEN , > NAR. MASKINERNA BORJADE ERSATTA FORNA TIDES HANTVERCARE.., en eereie aren som en proletty, Ar en janor arbetskbpa~ ters maskiner =P \ Sew HUR..- HLL SUILLNAD mot smk- HANTVERKARNA, SOM VAR HERRAR OVER SINA ARBETS REDSKAP, SIT ARBETE OCH PRODUKTERNA AV ARBETET, SK AR ARBETARKLASSEN INTE WERRE OVER NAQONTING ALLS... DIALEKNISKT SEIT BETYDER DETTA, ATT VI NU KAN PRECISERA MOTSTSERNAS KAMP! PA ENA SIDAN-KAPHALET; PR ANDRA SIDAN - ARBETET, DE LEVER SIDA VID SIDA, MEN DERAS INTRESSEN AR MOTSATIAL. NW SHOD PROBLEMET KLART FOR. MARX. MEN DET GALUDE ATT VISA DET! PRAK- TIKEN , OCH WAN KRANGUGT FILOSOFISKT SPRAK. SOM INGEN FORSAR.»« “Privategendomen har gjort oss sé dumma och ensidiga att ett foremal ar vart forst nar vi Ager det, allts8 nar det existerar som kapital for oss eller nar vi omedelbart besitter det, ater det, dricker det, klar oss i det, bebor det osy, kort sagt nar vi brukar det. .. | alla fysiska och andiiga sinnens stile har allts alla dessa sinnens alienation — agandet — intrétt. Det m&nskliga vasendet maste inskranka sig till denna absoluta fattigdom och avstd fran sin egen inre rikedom. .. Fér att privategendomen som teori skall upphavas racker den teoretiska kommunismen fullstandigt till. For att den verkliga privategendomen skall upphavas fordras en verklig kommunistisk aktion. Denna kommer att fram- bringas av historien, och den utveckling, om vilken vi i teorin redan vet att den kommer att upphava sig sialv, kommer i verkligheten att forma sig till en mycket hard och genom- gripande process.” (Marx: "Ekonomisk-filosofiska manuskript fran 1844”), 1 DE EKONOMISK-FILOSOFISKA MANUSKRIPTEN” TALAR MARX FORT - FARANDE SOM EN REN FILOSOF, TAN VERKUG KOMAKT MED DEN ARBETARKLASS, SOM HAN JUST UPPTACKT EXSTENSEN AV. HAN KONMER INTE (AIT LYCKAS SE HEC KLART FORRAN HAN KAN FRIGORA SIG FRAN BoRGER- UGT TANIANDE 0CH BORIA SE VERIKUGHETEN UR ARBETARKLASENS SYN- ORSAKEN AR ENKEL' DEN ENDA FILOSOF! SOM FANNS VAR BORGER- WINKEL. (wt L( SKAPETS, INTE ARBETAR- KLASSENS... EN FILOSOFI XO foe est Ler FATAL... 84, DET FORSTOD MARX. SA HAN VIGDE SHT Liv At ATT SKAPA ARBETAR~ KLASSENS FILOSOFI.., Den mask. varn maerialisttak och dialekhsk... “PRECIS SOM FILOSOFIN FINNER SIT MATERIELLA VAPEN | ARBAARKLASSEN, SA FINNER ARBETARKLASSEN srt ANDUGA VAPEN | FILOSOFIN«.. FILOSOFIN KAN INTE FORVERKUGA SIG SdALV TAN ATT ARBETARKLASSEN VIPPHANS OCH ARSETARKLASSEN KAN IMME MPPHAVA SIG SdALY VIAN AIT FIVOSOFIN FORVERKLIGAS.» .” (Marx “am Krititen au Hegel respi losofi” | per VAR. NODVANDICT of aH) BIT TA REDA PR VAD ARBEAARNA TANKTE, ATT LENA BLAND DEM Med MALET ATT FORENA TEOR) OCH PRAKTIK. DET LAND DAR DEN RENOLUTIONARA PRAK- AIKEN VUNNIT StORST FRAMGANG VAR emnlerrilees { Re 1789 Weise PLAISEN FOR DEN FORSTA STORA REVOLUTIONEN | MANSKUGHETENS HISTORIA’ EF RANSKAE REVOLUTIONea EVOWT SOM v1 REDAN HAR SEAT (OCH KANSKE REDAN |darr) HAR MARXISMEN TRE NIKTIGA KALIOR: DEN TYSKA FILOSOFIN DEN ENGELSKA POLINSICA EXONOMIN DEN FRANSKA SOCIAUSMEN _ FILOSOFIN HARV! REDAN THTAT FA. SA NW AR DET BAGS AT RASTA SIG BER DEN FRANSKA SOCIALISMEN, Vi BORWAR MED+ ++ 1760 1997 NAR DEN FRANSKA REVOLUTONEN Had URARTAT OCH AVEN DET MEST RADIKALA FARTIET, JALOBINERNA , VAR PR a RETRATT VAR DET EN LITEN GRUPP BLAND DEM SoM viLLE FORTSATTA lOLUTIONEN, FBRSDKA 1A MAETEN MED WAPNAD KAMP OCH SKAPA EAT SOCIALISTISKT SAMHALLE GRUPPEN BLEV KAD UNDER NAMNET DE JAMLIKAS SAMMANSVARINING Nad var det MAN VET INTE EXACT, MEN FORST OCH FRAMST VILLE DE BESLAGTA RIKEDOUARNA OCH FORDELA DEM LIKA. DE VILE SKAPA EN GEMENSA EGENDOM. ARETE OCH UTBILDNING SKULLE VARA OBLIGATORISK FOR ALLA. MEN SAMMANSVARININGEN AVSLOJADES,, OCH GABEME AVRATIADES 1 GILJOTINEN. . . NASTA SOCIALISTISKA FERSOK SeEDDE OCKSA | FRANKRIKE , UNDER. NAPOLEONS REGERINGSTID. MEN DET VAR BARA P& DET TEORETISKA PLANET . DE VIKNGASTE REPRESENTANTERNA VAR a MOS FOURIER DE KALLADES “uO PISKA SOCIALISTER, FOR VAD De VILE UPPNK VAR ETT SLAGS “WtOP IY ELLER IDEALSAMHALE", NAMUGEN + Gora slut pai hermvaloet ~) Planerad ekonomi mm in de overksamma (ade|s- under ledning al en Centralbanic. +» Granda en ny religion, som ertainner arberet Som ma nniSkans enda vad EPTER. SAINT SIMONS D5D STARIADE HANS ELEVER. FACTISKT EN NY REUGION MED SINA BGNA GUDSTIANSHER OCH CEREMONIER . SAINT- SIMONS TEORIER HADE INGEN SOM HEIST VETEN- SKAPLIG GRIND, OCR DE Den religi6sa moralen racker bra for ak Ora slut hallets ot ERKANDE INTE | KLASSKAMPEN, $ 1) VAR. TI SKIANAD FRAN ARISTOCRATEN sai COUT SON FatnG. Sk HAN TLLBRINGADE LIVET MED (Sons e3 ATT FORSBKA FA DE RIKA ATT FINANSIERA HANS. PROJEKT — Nastan ingenting : Barn byqqa qalen! AH be de Mpp et "kovimunistiset “system, Vik finansierc brat fii sim& sammbidillen, dar deras egen Git 4illkdraila, med colle Lhy- e Aad vill han bostader Och konswmentcoope- entigen, Ialiver-Fe din diene TOnen a esta fe wiogenhetor i samhalle code ce eae yuiwore, el av den SUA akon och de-dedtiqa yner Ph So. Sit skulle ‘balans vppnis, oad tise nagra sadann samhiatien ~ de Kalladesfalavastarer”, Men ham Sheiade si liv pa eb mentalsjukhans, aXe EN DEL Ay HANS IDEER VAR-TROTS AUT INTE SR DUMMA,-TILL EXEAPEL ATT GORA SLUT PR KONKINRRENSEN MELLAN OLIKA-TILLVERKARE, X AMT DE INTE SKULLE BEHDVA PRODUCERA MENINGSLDSA PRYLAR PALER LYXARTIKIAR. + 39 NRGRA AN SANE SUMONS OCH , FOURIERS DEER PRVERKADE MARK cH LENIN) 1 REO! AEORIER eee ANGELSE 33 AR AN ST LV FOR DEA ALTIVITETER. HAN MEN DEN VIK> (eos- 18!) AALADE Ox NODVANDIGHETEN AV TIGAGTE PR- EN REVOLUMONAR DIKATUR ,AVEN OM BAN MENADE 8N MINOR ITETS DUCTATUR. OCH INTE, SOM MARX, MAJORIVETENS, « - SSOCIALISTER” ANARKIST OCtt SYNDI - FAUST, MEN TROTS DET SVUREN MOT- STANDARE IW. KVIN- PROUDHON NANS FRIGORELSE. OCH HAN GRMNDADE ORGA- NISATIONER FOR. BMSESIDIG HALP, *EGENDOm AQ ARBEAARLEDARE, AN- HANGARE AV EN SOCIA- VSM BASERAD PA VAL OCH LAGSHETANDE FORSAMLINGAR. , TAN VALDSAMMA REVOLU- AMARX KOM 1 KOKMAKT MED DEM 1 PARIS OCH FORSOKIE OPTA FA DEM ANT INSE SINA MISSTIAG. NAGRA HAWWADE | HIVUDLOS AVENTYRSPOLATIN. ANDRA FERSTOD INTE MARX’ TEORIER ,UTAN GESKYLLOE DEM FOR ATT VARA “OGENOMPORBART VANVETT” ELLER FOR ATT VARA ALLDELES FOR RADIKALA.. Du... Den dar Marx ar visst ute och cyklar! Innan vi Munnit organise- YA 055 Som hanvill, har jog hunnit farar fyma bli qnger om. ! hy ALIA DESSA “VrOPISIKA SOCIALISTERS “ OCH ANARKISTERS GRUND- LDQGANDE FEL VAR DERAS Best PX Insicr oc De forstar inie cory ene 0 . GRUNOLIGA FORY Waligh ane BEREDELSER . DE cnenda PORAKTADE STUDIER fanuil a OCH LANGSAM oi MEN MEADDISK. ORGARISERING DE SAKNADE- EN & 2 KANNEDOM Om Ae PECANS EN WEUG FAIL? LAGAR Bes Hin. KLASSRAMI AVGORANDE- Rou... 90 SK TW DE ‘MANUSKRIFT? son MARK yy YEG LAME SKRINIT | PARIS RIANDE HAN (0G4 ANAM @1T, MED DEN EGENDOMUGA THEN: EES ——— Die Seilige Familie, Rritiz Rvitifdhden Rritit, Gegen Frans Pouce & Conforten. Sen Seledrid Cugele und Karl More. i? @A " yBire Z. poling 7 Se { J DEAINA BOK SOM HAN HANS 4ESER SRREY TILSAMMMANS MED CLV ENGELS SKILDRAR MARX ANGRIPNA KAMPEN MEAN DE OVER HELA MOTSATSER SOAA FINNS VARLDEN WOM DET KAPHALIS- AISKA SAMBALLET | KAMPEN MOHAN KAPITAL OCH = ARBETE, ARBETAR- ¢ f= IStALLET FOR KLASSENS ; OUNDVIKHGA UPP- Dake PREDIKAR ROR OCH SR KAP HALET BORGARKLASCENS SAMARBETE FAL i FER MEDAT ORD! SEMAdE vi STA, SONDRADE V1 FALLA” DET AR NATURLGTNIS INTE MARX SOM VPPFUNNIT KLASSKAMPEN, DEN HAR ALATID FUNNITS, OCH DET KAN SE UT SOM OM DEN ALAID KOMMER ATT FINNAS DET KOMMER DEN EMELLERTID INTE ATT GORA VISADE MARX, OCH VI SKALL SWART SE VARFOR.., Pa medeltiden vor det fecdalherrar, mastaré, falingar oth liveqna.,, vasallor, hanWwerks- oat var det icier officeraté, plebejer pi slavar.. » DET MODERNA BORERGA SAMHALLET SOM MUPP- SAOD PA FEODALSAMHALEAS RMINER, HAR INTE WPP- WANT KLASSMOTSATTNINGARNA. DET HAR BARA SATT NYA KLASCER VDE GAMLAS HALLE, NYA VILLKOR, FOR FORTRYCKET NYA FORANER FOR KAMPEN, SAM: WAWET SPLITTRAS MER OCH MER VA STORA FIENTUGA LAGER I1VA STORA KLASSER SOM STAR, \DIREKT AAOTSATTNING TILL VARANDRA: BORGARKLASSEN 50H PROLETARIATET pethow stir i KOMMUNISNSLA WANIFESTED 4m 1948, Och-+10 nua i Marx hittace pa allt nett Sjdiv. .. Han var aldrig radd for att erkénna nar han stod i skuld till andra. $8 har skrev han i ett brev till Weydemeyer, den 5 mars 1852: “Sjalv ken jag pé intet sat rikna mig till fortjénst att ha upptackt det moderna samhillets klassbildning eller kampen melian dessa klasser, Langt fore min tid har klasskampens utveckling beskrivits av borgerliga historiker och klassernas ekonomiska anatomi av borgerliga ekonomer. Det nya som jag framlade var bevisen for 1) att klassernas existens endast hanger samman med vissa historiska faser i produk- tionsutvecklingen, 2) att klasskampen nédvandigt maste leda fram till proletariatets diktatur, 3) att denna diktatur endast praglar det Gvergangsstadium dar alla klasser avskaffas och det klasslésa samhallet skapas.”” DETAR. VIKTICT ATT FOREHR ATT VARIE: SAMHALLSKUASS HAR. SINA EGNA INTRESSEN, ocH ATT VARUE KiAGS SER pg’ UANDETS REGERING | ENLIGHET MED DESSA \NTRESSEN SEPTDISA Social Warmoni, Som uissaadla sjdlar redikar, Kan HELT ENKEM INTE, EXISTERA .. . DEN KAN IME ExisrERA, FOR SK LANGE EN KLAss LEVER AVATT WiISWGA EN ANNAN | ROMMER De. urr- SVGQNA att KAMPA FOR ATT BEFRIA SIG FRAN DENNA WISMGNING, .. 93 (-. sant hanoer bara inte! DET BASTA VORE FORSTAS OM KLASSERNA KUNDE ENAS, DELA UA PA RIKEDOMARNA OCH LEVA ! EVIG FRED eee DET HANDER INTE, EFTERSOM DET KAPHALISTISKA SYSTEMET HAR, PRONE GRuNoAD PA |, SOM SITT VIKNG@ASTE MAL, DET MALET KAN BARA NAS GENOM ATT MISWGA ARBETARKLASSENS ARGETE... Och det-finns } Ingen som pane a utsugen, A} ~ minstone ingen Som Gr med- veten om eet... “KOM WAG, arr PX Marx-rD vag FORTFARANDE DEN REGIOSA TRON FORHARSKANDE: Gud

    You might also like