Professional Documents
Culture Documents
Salaam maaleekum - Peace Be With you Degg nga Angele? - Do you speak English
Maaleekum Salaam -Peace Return to you Tutti Wolof rek la degg – I speak a little wolof
Loo wax? ngane? – What did you say?
Jàmm Nga am - Do you have peace Dégguma li nga wax - I don’t understand
Jàmm rek - Peace only Xam naa li nga wax. – I understand you.
Dégguma li nga wax franse – I don’t understand French
Na nga def - How are you Nageen def (plural)
Maa ngi fi rekk -I am here only (I am fine) Baax na – It’s Good
Neex na - It’s good / pleasant /spicy (can refer to food)
No (nga) tudd? (Naka nga tudd?) - What is your name Safna sap – Everything tastes wonderful
Andrew laa tudd – My name is Andrew Naka suba ngi – Good Morning
Naka ngoon ngi – Good Afternnon
Yow nak? – and you? Ñu fanaan ak jàmm – Good Evening
Food: Numbers
Yap – Meat 0 tus / neen / zéro [French] 18 fukk ak juróom-ñett
Duma Lekk Yap – I don’t eat meat. / sero / dara ["nothing"] 19 fukk ak juróom-ñeent
Jen, Baax Na – Fish is OK. 1 benn 20 ñaar-fukk
Du lekk Yap – He/She doesn’t eat meat 2 ñaar / yaar 26 ñaar-fukk ak juróom-benn
Kaay Lekk – come eat 3 ñett / ñatt / yett / yatt 30 ñett-fukk / fanweer
Kuddu – Spoon tanga na – hot neex na - delicious 4 ñeent / ñenent 40 ñeent-fukk
Tanga na neex na – hot and delicious 5 juróom 50 juróom-fukk
6 juróom-benn 100 téeméer
Saf na sap – This is really tasty
7 juróom-ñaar 101 téeméer ak benn
Patas – Potato
8 juróom-ñett 106 téeméer ak juróom-benn
Nyambi – Cassava / Manioc 9 juróom-ñeent 110 téeméer ak fukk
Basante – Eggplant 10 fukk 200 ñaar téeméer
Jen – Fish 11 fukk ak benn 300 ñett téeméer
Chebbu – Rice 12 fukk ak ñaar 400 ñeent téeméer
Cheebu jen - Fish and Rice 13 fukk ak ñett 500 juróom téeméer
Yax – Bone 14 fukk ak ñeent 600 juróom-benn téeméer
Various Nouns 15 fukk ak juróom 1000 junni / junne
Gor - Man Baay - Father 16 fukk ak juróom-benn
Bujigen - Woman Yaay – Mother 17 fukk ak juróom-ñaar
_________________________________________________________________________
Yalla - God Rackk - Younger Brother
Bargaining:
Maye - Gift Mack - Older Brother
Sayfa (CFA) – currency of Senegal
Ndox - Water Rox - Sister
Ñaata la? – How much is it?
Barndase - Bandage Xarit - Friend
Seer na torob – it’s too much
Keur - House Néné- Baby
Waañi – to reduce the price
Taaw – Rain Sochu – stick for toothbrush
Waanil ma- please reduce it for me
Jangalekate - Teacher Ginaar – Chicken
Lóólu dafa seer. Baalal ma waaňi ko
Dokteer - Doctor Golo – Monkey
That is very expensive. Please reduce it for me
ekool - School Baum - Donkey
Xaalis –money
Garub - Tree Baay - Goat
Xool dofé dara – Looking is free
Tolbí - Farm Fus - Horse
Jdegani – Pillow Dada - Fly
Pronouns with verbs of being: Pronouns possessive:
Dama – I Example: Dama suur naa = I’m full Sama – My
Danga – You Sama xarit - my friend Sama jabar/jekar - my wife/husband
Dafa – He/She/it Dangeen – You (plural) Sama Keur - my house
Danu – We Danu – They