Till

Förvaltningsrätten i Karlstad

Klagande
Markus Allard, 19900103-4934
Hertig Karls allé 39, 703 40 Örebro
markus.allard@orebro.se
073 678 36 23

Motpart
Örebro kommun

Saken
Laglighetsprövning

Överklagat beslut
Kommunfullmäktige i Örebro, 2022-02-16, § 23 Fastställande av granskning av
namnunderskrifter i Folkinitiativet mot BRT-systemet, ärendenummer Ks 1177/2021

Yrkande
Att förvaltningsrätten upphäver Örebro kommuns beslut enligt ovan

Grunder
Beslutet är materiellt oriktigt och strider på flera sätt mot lag.
Härutöver har det förekommit felaktigheter under ärendets beredning och beslutet har
därför inte kommit till på lagligt sätt.

Åberopade omständigheter
Se återstående sidor.
Sammanfattning
Örebro kommun har fattat beslut om att det inte inkommit tillräckligt med namnunderskrifter via ett
folkinitiativ för att väcka frågan om folkomröstning.

Det här stämmer inte. Det har kommit in tillräckligt med underskrifter och tusentals av dessa har
underkänts på felaktig grund.

Kommunens agerande kan inte sägas vara förenligt med lagen om folkinitiativ eller dess förarbeten
och intentioner. Kommunen har gått in för att fälla så många underskrifter som möjligt utifrån egna
direktiv snarare än utifrån de uppgiftskrav och kriterier som ställs i kommunallagen kap 8 §2. Man
har försökt runda lagstiftarens intentioner i syfte att förhindra att kommunfullmäktige ska behandla
frågan om folkomröstning.

I följande sidor försöker jag ge en bakgrund till vad som skett och olika exempel på hur kommunen
försökt runda lagstiftarnas intentioner gällande folkinitiativ.

För att nämna några få exempel:

- Kommunens tjänstemän har skrivit om/ändrat 1315 örebroares personnummer från vad
dessa örebroare uppgett på namnlistorna. Dessa örebroares underskrifter har därefter inte
kunnat matchats mot folkbokföring varpå deras underskrifter har underkänts.
- Av dessa 1315 ändrade personnummer är uppemot 7 personnummer förfalskade – för hand
– av tjänstemän inom kommunen.
- En ledande tjänsteman för processen att granska underskrifterna, en sk granskningsledare, är
samtidigt aktiv socialdemokratisk politiker som röstat för införande av den sakfråga som
folkinitiativet syftar till att upphäva/stoppa. Det borde vara en tydlig jävsituation.
- Kommundirektören hemligstämplar information om vilka tjänstemän som varit involverade
och vilken tjänsteman som ansvarat för respektive namnlista.
- Kommunen har underkänt medborgare med anmärkning på ålder trots att kommunens
direktiv säger att man ska vara 18 år vid tiden för inlämnandet. Detta bör också jämföras
med vad lagen säger gällande vilken ålder man behöver ha uppnått för att ens underskrift ska
vara giltig.
- Kommunen har underkänt medborgare för att de missat att skriva gatunummer eller
postnummer, även om medborgare uppgett alla andra uppgifter inklusive fullständigt och
tydligt personnummer.
- Kommunen har underkänt medborgare för de råkat skriva sina uppgifter på fel rad, även om
de uppgett alla uppgifter.
- Kommunen har underkänt medborgare pga anmärkning på handstil.
- Kommunen har underkänt minst 922 underskrifter felaktigt i den ”manuella fasen” och minst
1315 underskrifter i ”personnummerfasen”.
- I de omräkningar som genomförts har resultaten varierat med tusentals underskrifter.
- Kommunen tar till sist in en konsult som anmärker på att kommunen gjort fel i minst 442 fall.
- Kommunen tittar inte på vilka underskrifter som PWC fällt, trots att resultatet efter PWC-
rapporten är antingen 27 underskrifter ifrån 10-procentspärren eller tom 60-talet
underskrifter över.
- Oppositionen i kommunen kräver återremiss av ärendet, kommunen gör inte vad
återremissen kräver.
Örebro kommuns granskning av namnunderskrifterna delades upp i primärt två faser, dels en
”manuell fas” där tjänstemännen gick igenom namnunderskrift för namnunderskrift till dess att
samtliga 15 218 underskrifter hade granskats, dels en fas där personnummer körs mot
folkbokföringsregistret.

I den manuella fasen går tjänstemännen igenom varje underskrift och sätter, för hand, antingen en
rosa eller grön prick vid sidan av underskriften.

En rosa prick innebär att den är underkänd, en grön innebär att den är godkänd.

Om underskriften underkänns i den manuella fasen går den inte vidare till nästa fas där
personnumret matas in i excel och sedan körs mot folkbokföringsregistret. För att underskriften ska
kunna gå vidare till folkbokföringskörningen krävs en grön prick.

De ”gröna” underskrifterna granskas i fas nummer 2 av tjänstemännen. Här skriver tjänstemännen in

personnumren i excel och kör sedan den databasen mot folkbokföringsregistret för att se om det blir
en match eller inte.

I den manuella fasen har vi hittat minst 922 felaktigt underkända underskrifter.

I fasen där tjänstemännen påstår att 1943 personnummer inte matchar med folkbokföringsregistret
har vi kunnat bevisa att 1315 av dessa 1943 (67,7%) skrivits om av tjänstemännen. Tjänstemännen
har alltså matat in ett annat personnummer än det som undertecknaren uppgett på listan.

Våra fynd gör att folkinitiativet hamnar en bra bit över den 10-procentspärr som krävs, varmed det
de facto finns tillräckligt med underskrifter – trots att Örebros kommunfullmäktige fattat beslut om
motsatsen.
Bakgrund
Den 12 oktober 2021 överlämnas ca 15 200 namnunderskrifter till Örebro kommun. Detta inom
ramen för ett sk folkinitiativ.

Folkinitiativet syftar till att få till stånd en kommunal folkomröstning om ett dyrt infrastrukturprojekt
kallat Bus Rapid Transit, förkortat BRT, eller som kommunstyret kallar det nya bussystemet;
”superbussar”.

Se exempel på hur namnlistans yrkande är formulerat:

Bakom initiativet står olika organisationer och fristående privatpersoner. Däribland de tre politiska
partierna Liberalerna, Sverigedemokraterna och Örebropartiet. En annan aktiv aktör i det hela är
också den politiskt oberoende protestgruppen Trafikupproret. Initiativtagare till folkinitiativet är
Patrik Jämtvall, som också är liberal kommunpolitiker i Örebro.

Kommunen underkänner folkinitiativet: ”Det kan vi se redan nu, även fast

granskningen ännu inte är helt färdigställd”

Den 3 november går Örebro kommun ut på sin hemsida och i lokala medier med att man
underkänner folkinitiativet, då man påstår att det saknas tillräckligt antal giltiga underskrifter.

Detta konstaterar man trots att man varken gjort stickprov eller för den delen kontrollerat samtliga
underskrifter, något som kommundirektören Peter Larsson är tydlig med:

– Kommunens granskning visar att det inte finns tillräckligt med underskrifter som uppfyller
kommunallagens krav för att väcka frågan om folkomröstning i kommunfullmäktige. Det kan vi
se redan nu, även fast granskningen ännu inte är helt färdigställd. Granskningen har varit
grundlig och har hittills tagit cirka 450 arbetstimmar att genomföra, säger kommundirektör Peter
Larsson.1

1
Utdrag från pressmeddelandet på kommunens hemsida: https://www.orebro.se/nyheter/nyheter/2021-11-
03-ingen-folkomrostning-om-kollektivtrafiksystemet-brt---.html
Namninsamlingen ”detaljgranskas”
Det visar sig att kommunen ska ha satt ett större antal tjänstemän på att detaljgranska namnen,
detta trots att den vedertagna metoden att hantera folkinitiativ på brukar vara medelst stickprov.

Vidare finns följande kommentarer gällande intentionerna med folkinitiativets tillkomst:

Dels SOU 1993:90 sid 463:

Samt regeringspropositionen 2009:1080, sid 104:

Kommunens påhittade kriterier för godkänd respektive underkänd underskrift
Enligt kommunens officiella uttalande, publicerat på Örebro kommuns hemsida 3 november 2021,
står det att endast ca 10 500 underskrifter är godkända. Det innebär alltså närmare 4500 underkända
underskrifter, enligt kommunen 3 november 2021. Sorterade på följande vis:

Granskningsdirektiven
Dokument med direktiv gällande hur kommunen ska gå tillväga för att godkänna och/eller
underkänna underskrifter upprättas inom kommunen. De kända direktiven är:

”Granskningsriktlinjer”, daterad 18 oktober3 samt ”Granskningsstöd”, daterad 25 oktober4.

Här får vi skriftliga bevis för att kommunens granskning inte sker i laga ordning.

Detta underlag ligger senare till grund för Kommunfullmäktiges beslut varmed kommunfullmäktiges
beslut inte heller bör anses vara fattat i laga ordning.

Vi kommer gå igenom kommunens kriterier, del för del, men innan det kan det vara värt att notera
vilka individer som utnämnts som ledande tjänstemän för processen.

Till sk ”granskningsledare” utnämns tjänstemännen Johan Hellsten och Peter Björk, detta framgår på
sidan två av dokumentet ”granskningsstöd”.

Det är framförallt utnämningen av Peter Björk som granskningsledare som bör ifrågasättas.

2
Från P4-artikeln: https://sverigesradio.se/artikel/nastan-1900-i-namninsamlingen-mot-brt-bodde-inte-i-
orebro-kommun
3
Se bilaga Granskningsriktlinjer
4
Se bilaga Granskningsstöd
Socialdemokratisk politiker utsedd till granskningsledande tjänsteman med uppdrag
att instruera andra tjänstemän om hur granskningen ska gå till
Peter Björk är inte bara utsedd granskningsansvarig tjänsteman för processen med att granska
underskrifterna som syftar till att få till en folkomröstning för att stoppa BRT-systemet. Han är också
aktiv, socialdemokratisk, regionpolitiker5 som dessutom röstat för införande av BRT6, alltså den
sakfråga som folkinitiativet behandlar/önskar stoppa.

I ett inspelat telefonsamtal med mig Markus Allard erkänner Peter Björk (S) att han röstat för
införande av den sakfråga som folkinitiativet syftat till att sätta stopp för.

1 minut och 3 sekunder in i samtalet

Markus Allard:
”Har du rent utav röstat för införande av BRT i regionfullmäktige då kanske?

Peter Björk (S):

”Ja, det har jag ju gjort.”

Det här är en jävssituation.

Peter Björk (S) är inte vilken tjänsteman som helst. Han har innehaft en ledande roll i processen
gällande att granska folkinitiativet.

Det är Peter Björk (S) och Johan Hellsten som fått i uppdrag att instruera andra tjänstemän gällande
hur man ska granska namnunderskrifterna. De benämns som ”granskningsledare”.

5
https://www.regionorebrolan.se/sv/organisation-och-politik/politisk-styrning/fortroendevalda-
politiker/politiker-och-namnder/troman/Personer/b/peter-bjork/
6
1 minut och 3 sekunder in i klippet: https://www.youtube.com/watch?v=ZVTxsA90NGA
I en artikel på den lokala tidningen Nerikes Allehandas (NA) websida kan vi hitta bildbevis på där
Peter Björk (S) instruerar andra tjänstemän i hur man ska granska och bedöma medborgarnas
underskrifter.

7
Skärmdump från artikel publicerad av Nerikes Allehanda 25 oktober 2021: https://www.na.se/2021-10-
25/har-granskas-namnen--som-ska-stoppa-superbussar
Kommundirektören hemligstämplar informationen om vilka övriga tjänstemän som
hanterat namnlistorna
När det visar sig att granskningen av folkinitiativet skett av politiker som själva röstat för sakfrågan
som folkinitiativet syftar till att riva upp/stoppa begär jag ut information om vilka övriga tjänstemän
som varit involverade i processen.

Jag skickar först min begäran till Johan Hellsten, granskningsledare, som vägrar uppge vilka övriga
tjänstemän som varit involverade i processen – alltså de tjänstemän som han ska ha haft i uppdrag
att instruera.

Johan Hellsten hänvisar till kommundirektören Peter Larsson.

Kommundirektören Peter Larsson återkommer till slut med ett beslut som innebär att informationen
om vilka tjänstemän som varit involverade i processen helt enkelt hemligstämplas.8

Jag erhåller beslutet skriftligt utifall jag önskar överklaga det, se bilaga ”Avslag”.

8
Se bilaga ”Avslag”
Antingen finns det ingen information om vilken tjänsteman som hanterat vilken lista varpå
kommunens hantering av folkinitiativet bör betraktas som rättsosäkert eftersom man inte kan visa
att obehöriga inte kunnat ta del av handlingarna.

Eller så finns det naturligtvis gott om information om vilka tjänsteman som hanterat listorna, dels
eftersom kommunen uppgett i intervjuer med lokala Nerikes Allehanda att det är 25 granskare, som
dessutom ”anmält sig frivilligt”, som granskat namnlistorna.

9
För samtliga 3 bilder, se artikel: https://www.na.se/2021-10-25/har-granskas-namnen--som-ska-stoppa-
superbussar
Det torde också vara viktigt för granskningsledarna, som har i uppdrag att instruera tjänstemän om
hur man hanterar listorna, att veta vilka tjänstemän de har i uppdrag att instruera.

När jag begärt ut handlingen har jag dessutom gjort det i egenskap av Kommunalråd, ledamot i
Kommunfullmäktige och ersättare i kommunstyrelsen. Att förvaltningen väljer att undanhålla den här
typen av information från en folkvald ledamot är allvarligt.

Frågan är förstås, varför? Varför vägrar kommunen uppge det här och varför är det viktigt för
kommundirektören att hemlighålla informationen?

Vi kan därmed inte utesluta att det föreligger fler fall av jäv och att fler politiker, eller personer med
starka kopplingar till politiska partier, varit involverade i processen med att granska
namnunderskrifterna och därmed författa det beslutsunderlag som politikerna senare fick att ta
ställning till.

Huruvida Peter Björks (S) kollega Johan Hellsten också har kopplingar till ett politiskt parti väljer
Hellsten att inte svara på.10

I granskningsdirektiven som tjänstemännen fått ut står även att sk ”granskningsblanketter” ska

signeras av de tjänstemän som granskar underskrifter.

Dessa granskningsblanketter borde vara allmän handling?

10
Se Bilaga_mejltråd_Hellsten_och_Larsson
Åter till kommunens direktiv
Det finns åtminstone två handlingar som anger skriftliga direktiv till tjänstemännen gällande hur
dessa ska granska, godkänna och underkänna underskrifter.

En av handlingarna är upprättad den 18 oktober 2021, signerad av dåvarande kommundirektören Eva

Håkansson, titulerad ”Granskningsriktlinjer 18 oktober” – se bilaga med samma namn.

Den andra handlingen är titulerad ”Granskningsstöd” och är daterad till 25 oktober 2021, även den
bifogad som bilaga.

I handlingarna finns skriftliga bevis för att granskningen och sedermera kommunpolitikernas
beslutsunderlag inte tagits fram i laga ordning, varmed beslutet inte kan påstås vara fattat i laga
ordning.

Vi kommer här gå igenom respektive punkt inom de båda direktiven, för att visa hur kommunens
agerande strider mot lagen och dess intentioner.

Den 10 november kommunicerade kommunen, via utsände granskningsledaren Johan Hellsten till P4
Örebro, att 4286 underskrifter underkänts av följande anledningar11:

”Här är anledningarna till att namnunderskrifter underkänts

• Personen var folkbokförd i annan kommun, 1889 st.

• Brister gällande personnummer, 812 st.
• Underskrifter med två fel eller fler, 484 st.
• Gatuadress saknas, eller är felaktig, 311 st.
• Namnunderskriften är äldre än sex månader, 281 st.
• Brist eller avsaknad av namnteckning eller namnförtydliganden, 220 st.
• Datum för underskrift saknas, 79 st.
• Felaktig uppgift eller avsaknad av postnummer eller postort, 79 st.
• Namn som strukits på listan, 65 st.
• Personen är för ung, 55 st.
• Frågeställning saknas, 11 st.”

- Se bifogad bild på nästa sida.

11
https://sverigesradio.se/artikel/nastan-1900-i-namninsamlingen-mot-brt-bodde-inte-i-orebro-kommun
Artikeln rubricerades med lögnen om att 1900 av de undertecknade inte skulle bo i Örebro, något
som vi senare kom att motbevisa rejält. Den korrekta siffran ska snarare visa sig vara närmare mindre
en tredjedel av det påstådda antalet.
Röstlängden och 10-procentspärren
Det råder förvirring kring röstlängden. Örebro kommun har ändrat 10-procent-spärren flertalet
gånger vartefter de hittat fler godkända namn i folkinitiativet.

Kommunen har, såvitt jag känner till, ändrat sig om 10-procentspärren åtminstone tre gånger.

Under granskningens första skede hävdar kommunen att 10-procentspärren är minst 11 692.

Det är den spärren man utgår från när man går ut och säger att det fattas tillräckligt med godkända
underskrifter.

Några veckor senare, när man erkänt att man felaktigt underkänt ett antal godkända underskrifter
varpå dessa ändrats till godkända, flyttar man fram 10-procentspärren till 11 960. Mer om det i
avsnittet om omräkning.

Efter flertalet omräkningar, såväl offentliga som hemliga, samt kritik i PWC-rapporten som gör
gällande att folkinitiativet – enligt kommunens egenpåhittade direktiv – snarare kan ligga ett
sjuttiotal underskrifter över den 10-procentspärr som krävs (mer om det i avsnittet om PWC-
rapporten) så ändrar sig kommunen igen, denna gång säger kommunstyrets politiker under
kommunfullmäktigedebatten att gränsen snarare borde anses ligga en bit över 12 000.

Direktivet från kommundirektören 18 oktober 2021 skriver följande om tioprocentsspärren:

12

Det innebär alltså i praktiken att Örebro kommun inte känner till antalet röstberättigade i
kommunen, huruvida 10-procentspärren är 11 692 eller 12 318 innebär en differens på 6260
individer i kommunen (626*10).

Om kommuner kan anses lämpliga att förrätta folkomröstningar och hjälpa till med att organisera val
så borde man väl ändå kunna kräva att kommunen också vet storleken på röstlängden och att den
inte varierar med uppemot 6260 individer?

Längre ner i samma granskningsdirektiv, nämligen på sidorna 3 och 4 beskrivs hur Örebro kommun
tar fram röstlängden. Observera att kommunen själva uppger att de gör uppskattningar.

12
”Granskningsriktlinjer 18 oktober” sidan 2 se bilaga
Är detta förenligt med hur svensk lag är skriven, har kommunen så här fria tyglar när det gäller att
bestämma röstlängden för exempelvis kommunala folkomröstningar?

Örebro kommun gör en uppskattning och landar inte i en siffra, utan snarare i ett spann eller
intervall, där 10-procentspärren antas finnas och där kommunen dessutom flyttar den varmed
omräkningar förändrar allt fler underkända underskrifter till godkända.

Paragrafen om folkinitiativ i kommunallagen hänvisar till lagen om kommunala folkomröstningar när

det gäller vem som ska anses röstberättigad och inte. Kommunallagen om folkinitiativ:
I lagen om kommunala folkomröstningar (1994:692) finns bland annat:

Det är otydligt vilken röstlängd som gäller, vad som utgör 10-procentspärren och huruvida slutsatsen
av den siffran är förenlig med svensk lag.
Krav för att vara röstberättigad
Enligt kommunens granskningsdirektiv ska tjänstemännen underkänna örebroare som skrivit på och
som är under 18 år vid tillfället för påskriften, alternativt under 18 år vid tillfället för inlämningen av
namnunderskrifterna.

13

14

Det är inte säkert att det stämmer överens med lagkraven gällande vem som ska anses
röstberättigad när det gäller kommunala folkomröstningar.

Kommunallagen om folkinitiativ:

Här refereras till lagen om kommunala folkomröstningar 1994:692.

13
Bilaga: ”Granskningsriktlinjer”, sidan 3
14
Bilaga: ”Granskningsstöd”, sidan 2
I lagen om kommunala folkomröstningar 1994:692 står följande:

Oavsett om kommunen gjort rätt i sin bedömning eller inte gällande att man måste vara 18 år på
inlämningsdagen, snarare än folkomröstningsdagen, förekommer flera fall av medborgare som blivit
underkända trots att de varit 18 år innan inlämningsdagen.

Se två exempel här:

Dels Paul som blivit underkänd trots att han föddes 21 mars 2003.

15

Men även Axel som underkänts, född 10 oktober 2003.

16

Kommunens granskning har alltså inte ens följt de egna direktiven, varmed underskrifter som borde
vara godkända istället underkänts.

15
Underskrift nummer: 19:14:8, se även vår bilaga ”Fas 1 Anmärkningar”
16
Underskrift nummer 20:33:6, se även vår bilaga ”Fas 1 Anmärkningar”
Datum
Enligt lag ska det finnas med ”uppgifter om när” namnteckningen gjordes. Lagen reglerar inte var på
listan ett eventuellt datum ska anges eller hur datumet ska anges.

Kommunen har underkänt flertalet underskrifter med anmärkningar på just datum.

I vissa fall har en hel lista fyllts i där samtliga undertecknare angett ett och samma datum men där
någon av undertecknarna missat att fylla i datumet bredvid sin underskrift. Här skulle man rimligtvis
kunna anta att underskriften dels skett under samma datum som övriga underskrifter men
framförallt att underskriften skett under den sexmånadersperiod som initiativet pågick (12 april-12
oktober).
En hel sida med underskrifter från 13 april, men där en person råkat missa sin datumrad då denne
istället skrivit personnummer på den. Skulle man kunna anta att underskriften skett mellan 12 april
och 12 oktober 2021? Skulle man kunna kontakta personen och fråga om så kan vara fallet?
Ett annat exempel är där undertecknarna skrivit årtal 2020 istället för 2021, högst troligtvis av ren
vana. Det är faktiskt omöjligt att underskriften skulle kunna ha skett 2020 eftersom initiativet inte
startades förrän under 2021 och blanketterna inte fanns tillgängliga förrän under 2021. Här
underkänner kommunen ändå datumet trots att det rör sig om uppenbara misstag från
undertecknarna.

17

En annan underskrift har underkänts eftersom den tydligen signerats 5 år in i framtiden, något som
givetvis inte skett. Det är rent ut sagt löjligt att underkänna på den här typen av misstag.

18

17
Underskrifter 2:70:1 samt 2:70:2.
18
Underskrift 3:86:4
Ett tredje exempel på där man underkänt pga datum är där folk endast uppgett dag och månad,
exempelvis ”12/5”. Folkinitiativet pågick mellan 12 april och 12 oktober 2021 och 12/5 skulle då
innebära 12 maj 2021. Men här har kommunen i vissa fall, inte alla, gått in och underkänt några av
dessa underskrifter för att de i datumet inte angett årtalet. Samtidigt har man (troligtvis andra
tjänstemän då) godkänt underskrifter av exakt samma typ, alltså där endast dag och månad är
angiven men där årtal saknas. Dels underkänner man för lättvindigt, men man underkänner också
inkonsekvent.

19

Återigen, är syftet med lagen om folkinitiativ att kommunen ska gå in för att underkänna så många
namn som möjligt, eller är syftet att möjliggöra demokratiskt inflytande för medborgarna?

Är det verkligen tanken att kommunen ska lägga åtskilliga mängder arbetstid på att försöka hitta så
många anledningar som möjligt till att underkänna medborgares yrkanden?

Intentionerna i förarbetena borde vara tydliga nog.

20

19
Underskrifter 3:88:1 samt 3:88:2
20
SOU 1993:90 sid 463.
Namnteckning och namnförtydligande
Ett folkinitiativ ska enligt lagen bla innehålla initiativtagarnas namnteckningar och
namnförtydliganden.

I förarbetena till lagen anges att kravet på namnförtydliganden ställs för att kommunen lättare ska
kunna identifiera individen ifråga. Se förarbete SOU 1993:90 sid 463:

Observera ordvalet ”av någon särskild anledning skulle anses påkallat”.

När lagen om folkinitiativ senare ändras införs dessutom krav på fullständigt personnummer varmed
det blir ännu lättare för kommunen att identifiera huruvida individerna som undertecknat är
berättigade till att vara en del en folkinitiativet.

Trots detta har Örebro kommun varit nitiska i hur man bedömt människors sätt att skriva sina namn
och namnteckningar på.

Till media påstår kommunen, 10 november 2021, att man underkänt minst 220 underskrifter pga
anmärkning på hur namnteckning eller namnförtydligande har angetts.

21

I skriftliga direktiven anges följande:

22

21
https://sverigesradio.se/artikel/nastan-1900-i-namninsamlingen-mot-brt-bodde-inte-i-orebro-kommun
22
Dokumentet ”Granskningsstöd”, sid 2. Se bilaga
Vad som utgör en namnteckning torde vara tämligen subjektivt och något som beror på den
undertecknade medborgarens skriftliga förmåga.

Ett flertal exempel på hur kommunen underkänt namnteckningar och namnförtydliganden på kan
nämnas:

- Darrhänt äldre man i permobil ber sin fru om hjälp med att fylla i uppgifterna, varmed han
endast gör någon form av signatur. ”Skriver du åt mig älskling, jag har så svårt”. Alla uppgifter
är korrekta, mannen är folkbokförd i kommunen osv. Underkänd.
- Blind kvinna ber om hjälp med var hon ska placera handen, skriver själv men skriver något
utanför rad, men uppger ändå uppgifterna som krävs. Underkänd.
- Person som kisar med ögonen och letar efter sina glasögon som den glömt i bilen råkar skriva
namn och/eller namnförtydligande på exempelvis raden för adress och sedan
adressuppgifter på raden för namn – underkänns.
- Nysvensk medborgare som tidigare skrivit med annat alfabet, exempelvis arabiska, och som
ganska nyligen lärt sig att skriva på svenska bokstäver sitt namn i versaler på både
namnteckning och namnförtydligande, exempelvis ”MUHAMMED AHMED”. Går att
identifiera, röstberättigad i kommunen osv. Underkänd.
- Medborgare som är född och uppvuxen i Sverige skriver sin namnteckning och sitt
namnförtydligande likadant – men fyller alltså i båda raderna, bara det att det inte är någon
större skillnad mellan skrivstilen på namnteckning och namnförtydligande. Har i övrigt
uppgett alla andra uppgifter helt korrekt. Underkänd
- Medborgare har skrivit sitt namn så som den brukar skriva sitt namn. Underkänd.
- Medborgare som skrivit sin namnteckning tydligt lämnar rad för ”namnförtydligande” tom då
den menar att ”men jag har ju redan skrivit mitt namn tydligt här”. Alla andra uppgifter
korrekta. Klart identifierbar. Underkänns.
- Invandrare missuppfattar raderna ”namnteckning” och ”namnförtydligande” och tror att det
är ”förnamn” och ”efternamn” som ska uppges varmed personen skriver förnamn och
efternamn. Alla andra uppgifter korrekta. Klart identifierarbar. Underkänns.
- Tjänstemannen tycker att namnet inte är tillräckligt tydligt skrivet (trots att personnummer
och övriga uppgifter finns med) – underkänd.

Förvaltningsrätten i Växjö, dom 2021-06-16 i mål 2710-20

Värt att notera här är att förvaltningsrätten i Växjö upphävt ett beslut från kommunfullmäktige i
Oskarshamn, närmare bestämt ett folkinitiativ där kommunen underkänt folkinitiativ med hänvisning
till hur namnteckningarna gjorts.23

Förvaltningsrätten konstaterar att namnförtydligande inte måste vara skrivna av samma person som
skrivit namnteckningen.

Läs följande utdrag från domen och jämför sedan med Örebro kommuns agerande och direktiv:

23
Förvaltningsrätten i Växjö, dom 2021-06-16 i mål 2710-20.
 24

24
Förvaltningsrätten i Växjö, dom 2021-06-16 i mål 2710-20.
 25

25
Förvaltningsrätten i Växjö, dom 2021-06-16 i mål 2710-20.
 26

Adresser
I lokalmedierna kommenterar kommundirektören, styrande politiker och involverade tjänstemän
processen.

Flertalet gånger nämner involverade tjänstemän att det krävs fullständiga adressuppgifter, detta
trots att lagtexten är tydlig.

Lagtexten och dess intentioner ställer INTE krav på att såväl gatuadress, gatunummer, postnummer
och eventuella lägenhetsnummer måste vara med. I lagen står det snarare ”uppgift om adress” – inte
”fullständiga adressuppgifter”.

Utdrag från kommunallagen 8 kap. 2 §.

Så vad är syftet med att uppge adressuppgifter? Se förarbete SOU 1993:90 sid 463:

26
Förvaltningsrätten i Växjö, dom 2021-06-16 i mål 2710-20.
Om det då har angetts ett personnummer som kan styrka att vederbörande är folkbokförd i
kommunen, samt att personen dessutom angett namnteckning och signatur, borde det väl ändå
räcka om personen ifråga skrivit ”uppgifter om adress” snarare än ”fullständig adress”?
Ännu ett utdrag ur förarbetet SOU 1993:90, men denna gång sidorna 353-354

Även i regeringens proposition 2009:1080, sid 104, kommenteras syftet med adressuppgiftskravet:
Trots lagtextens tydliga utformning och syftet/intentionerna bakom lagstiftningen så väljer Örebro
kommun ändå att nagelfara varenda underskrift och underkänna den medborgare som inte uppgett
exempelvis postnummer, men som ändå skrivit uppgifter om sin adress och som ändå uppgett så
mycket information om sig själv (namn, personnummer exempelvis) att den tydligt går att identifiera.

Att kommunen underkänner underskrifter pga avsaknad av exempelvis postnummer bekräftas av de

skriftliga direktiven till tjänstemännen: Se sidan 2 i bilagan ”Granskningsstöd”:

27

Enligt den information som kommunen gav till media 10 november 2021 har kommunens tjänstemän
underkänt minst 79 stycken underskrifter pga ”avsaknad av postort eller postnummer”:

28

Vidare uppger kommunen att ytterligare 311 namnunderskrifter underkänts för att gatuadress
”saknats” eller ansetts ”felaktig” enligt tjänstemännen.

Här hittar vi bland annat personer som uppgett postnummer men inte gatuadress, eller som skrivit
postnummer och postort men inte gatuadress, eller som skrivit gatuadress och postnummer men
inte ort, men som då ändå uppgett ”uppgifter om adress”. Personer som också skrivit tydligt
personnummer och namnförtydligande varmed personen enkelt kan identifieras, men som ändå blir
underkänd pga kommunentjänstemännens tolkning av lagen.

Vi hittar även personer som har uppgett adressuppgifter men kanske råkat skriva exempelvis
postnummer på personnummer-raden och sedan personnummer på postnummer-raden. Alla
uppgifter som krävs enligt lag är alltså med – och det är ju det som borde vara det väsentliga, inte
listans utformning eller uppgifternas placering. Trots det blir de underkända.

27
Bilaga ”Granskningsstöd”, sidan 2.
28
https://sverigesradio.se/artikel/nastan-1900-i-namninsamlingen-mot-brt-bodde-inte-i-orebro-kommun
I vissa fall har det gjorts anmärkningar på adressuppgifterna trots att allt står tydligt skrivet och
dessutom på rätt rader, det är högst oklart varför dessa underskrifter blivit underkända. Det tycks
röra sig om ren godtycklighet.

De medborgare som skrivit på namnlistorna men som blir underkända till följd av tjänstemännens
adressanmärkningar kvalificeras sedan inte vidare till folkbokföringsfasen, som skulle kunna bevisa
att de de facto är hemmahörande i kommunen och mycket riktigt röstberättigade.

Det handlar alltså inte om avsaknad av total adressuppgift, det handlar om att kommunen haft
anmärkningar på hur adressuppgiften angetts.

Men även i de få fall där adressuppgifter saknas helt bör man gå till intentionerna med lagen, där
anges att adressuppgifter finns till för att man ska kunna underlätta identifieringen av väljaren, om
personnumret ändå körs mot folkbokföringsregistret så kan man ändå se om väljaren är
röstberättigade i kommunen.

Till Sveriges radio P4 Örebro påstår granskningsansvarig tjänsteman Johan Hellsten följande:

”Enligt kommunallagen så ska ju, för att en namnunderskrift ska godkännas så ska samtliga uppgifter
finnas ifyllda; namnteckning, namnförtydligande, adress, personnummer inklusive de fyra sista, öh
och postadress samt datum för när man fyller i uppgiften”, säger granskningsansvarig tjänsteman
Johan Hellsten till P4 Örebro 3 november 2021.29

I ett mejlsvar till mig, Markus Allard, bekräftar Hellsten att man underkänner underskrifter pga att
det exempelvis saknas postnummer:

Hellstens svar på mejl (se bilaga ”mejltråd_Hellsten_och_Larsson):

”Kommunallagen 8 kap. 2 § reglerar vilka uppgifter som ska finnas med för att en namnunderskrift
ska vara giltig i det aktuella sammanhanget. Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan

29
39 sekunder in i klippet: https://sverigesradio.se/artikel/beskedet-ingen-folkomrostning-om-brt
samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna
gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser. ”Uppgift om adress”
måste anses åsyfta fullständig adress till vilket postnummer hör”, skriver Johan Hellsten som svar
på mejlet.

Att kommunen underkänt medborgares namnunderskrifter pga att de råkat utelämna någon detalj i
adressen, trots att de ändå uppgett ”uppgifter om adress”, bekräftas också i ett offentliggjort
telefonsamtal med Johan Hellstens kollega Peter Björk (S). Även Peter Björk (S) har varit
”granskningsansvarig tjänsteman” i processen. Samtalet är med mig, Markus Allard.

03:09 in i klippet30
Markus Allard:
”Om det skulle vara så att man inte uppgett postnummer men man har uppgett sin gatuadress, skulle
det anses vara en godkänd röst?”

Granskningsansvarig tjänsteman Peter Björk (S):

”Nej för då saknas ju faktiskt uppgiften om postnummer”

Peter Björk (S) är dock medveten om att det förfarandet skiljer sig från hur lagen är formulerad.

Markus Allard:
”Säger lagen att man måste ha fullständiga adressuppgifter eller säger lagen att man behöver
uppgifter om adress”

Peter Björk (S):

”Den säger uppgifter om adress.”

Markus Allard:
”Ja, så då?”

Peter Björk (S):

”Erhm, vvvissst. Det kanske finns öppning för tolkning att det skulle räcka med gatuadress”

30
https://www.youtube.com/watch?v=ZVTxsA90NGA
Alla fält ifyllda
Här är ett exempel på hur namnlistorna i folkinitiativet kunde se ut:

(Olika organisationer hade olika adresser och/eller loggor längst ner beroende på vart man skulle
skicka in sina listor. Alla involverade aktörer koordinerade sedan ett gemensamt överlämnade.)
Kommunallagen anger vilka uppgifter som ett folkinitiativ ska innehålla, men inte hur dessa uppgifter
ska vara strukturerade på listan, dvs hur listan ska vara utformad rent estetiskt.

Ett folkinitiativ borde alltså rent teoretiskt kunna vara skrivet på blanka papper med färgglada
vaxkritor bara samtliga uppgifter är med.

Trots det har kommunen underkänt väldigt många namn på grund av att tjänstemännen inte anser
att uppgifterna är giltiga om de inte står på ”rätt” rad.

Exempelvis: En person som uppgett alla uppgifter som krävs enligt lag, men som råkat skriva
personnummer på postnummer-raden och postnummer på personnummer-raden underkänns.

Det finns också exempel där listor legat ute på arbetsplats fikarum och där de ifyllnadsbara raderna
inte räckt till varpå medborgare skrivit sina uppgifter längst ner på listan, alltså utan några rader men
där man ändå fyllt i alla uppgifter. Det har då underkänts.

Enligt kommundirektivet ”granskningsstöd” sida 2 ska man underkänna bara på grundval av att de
ifyllnadsbara fälten inte är ifyllda. Det står inget om huruvida man ska godkänna förutsatt att alla
nödvändiga uppgifter är med:

31

31
Underskrift: 5:83:6, först godkänd och sedan underkänd pga postnummerrad tom.
Personnummeravsnitt
Örebro kommuns granskning av namnunderskrifterna delades upp i primärt två faser, dels en
”manuell fas” där tjänstemännen gick igenom namnunderskrift för namnunderskrift till dess att
samtliga 15 218 underskrifter hade granskats, dels en fas där personnummer körs mot
folkbokföringsregistret.

Det är i den manuella fasen som kommunen underkänner en massa namnunderskrifter på de

kriterier som tidigare radats upp. Alltså anmärkningar på exempelvis datum, ålder, namnteckning,
namnförtydligande, gatuadress, postnummer, postort, olika tomma rader, otydligt skrivet, tomma
fält, uppgifter utanför rätt fält, osv.

Där plockas flera tusentals underskrifter bort, i de flesta fallen på felaktig grund som vi skrivit om
ovan.

Här fäller tjänstemännen också underskrifter i de fall då de inte tycker sig kunna läsa vilket
personnummer som undertecknaren uppgett. Detta trots att kommundirektiven säger att man ska
godkänna personnumret preliminärt:

Det går att tolka förarbetena som att syftet med adressuppgifter och namnteckningskrav ska finnas
för att kunna komplettera personnummeruppgifterna. Alltså i de fall då ett personnummer kanske är
otydligt eller ofullständigt kan kommunen nyttja de andra uppgifterna för att verifiera identiteten
hos den som undertecknat.

32

32
SOU 1993:90 sid 463
33

Kommuntjänstemännen har underkänt underskrifter på grundval av att det saknats vissa

adressuppgifter eller att de tex inte ansett att namnteckningarna är skrivna i rätt skrivstil. Men de har
inte bemödat sig, i de fall då personnummer underkänns men där det finns tillräckligt med
adressuppgifter och/eller namnteckningar, att verifiera identiteten hos den som skrivit på.

Man nyttjar alltså kraven på uppgifter endast åt det ”ena hållet”, i syfte att fälla så många som
möjligt.

33
Regeringens proposition 2009:1080, sid 104
Och som vi noterat tidigare fäller kommunen också personer som varit 18 år såväl innan
folkomröstningsdag som inlämningsdag:

Dels Paul som blivit underkänd trots att han föddes 21 mars 2003.

34

Men även Axel som underkänts, född 10 oktober 2003.

35

34
Underskrift nummer: 19:14:8, se även vår bilaga Fas 1 Anmärkningar
35
Underskrift nummer 20:33:6, se även vår bilaga Fas 1 Anmärkningar
De underskrifter som underkänns i den manuella fasen tas inte med i nästkommande fas där
personnumren körs mot folkbokföringsregistret.

Det är alltså avsevärt färre underskrifter som kontrolleras mot folkbokföringsregistret.

Trots att närmare ett tusental underskrifter36 underkänns på felaktig grund i den manuella fasen är
det i den andra fasen, där personnummer körs mot folkbokföringen, som de allra flesta felen sker.

I den här fasen ska tjänstemännen suttit och läst personnumren på namnlistorna för att sedan skriva
in dessa personnummer i exceldokument. Dessa exceldokument har därefter körts mot
folkbokföringsregistret.

Se de skriftliga direktiven:

36
BILAGA EXCELDOKUMENT FAS1
Och i dokumentet ”granskningsstöd” anges att instruktioner numera ska ske muntligen, inte
skriftligen, varmed det blir svårare att spåra den exakta metoden och vad som sker, samt vem som
gör vad. Något som sedan försvåras ytterligare av att kommundirektören hemligstämplar
information om vilken tjänsteman som gjort vad.

37

Problemet då? Ja, det är det att tjänstemän nu börjar skriva om undertecknarnas personnummer,
dvs man ändrar personnumren från vad undertecknarna angett på namnlistorna.

De personnummer som skrivs in i excel stämmer inte överens med de personnummer som
undertecknarna själva angett på namnlistorna. I vissa fall är en siffra ändrad, i andra fall 2, i vissa fall
uppemot sex siffror, osv.

Tjänstemännen har skrivit om de personnummer som örebroarna uppgett.

Det har inte skett en gång, det har inte skett två gånger, det har skett 1315 gånger. Alltså: 1315
personnummer har ändrats. Det är problemet.

37
Granskningsstöd, sidan 2
Initialt hävdar kommunens granskningsledare att 1889 personnummer inte matchar med
folkbokföringsregistret. Därav den felaktiga uppgiften som spreds i media som vi referat till tidigare:

Denna siffra på 1889 kommer någon vecka senare att ändras till 1943, något oklart varför.

Vi har gått igenom samtliga underskrifter och därmed granskat granskningen. Det tog tid, bland
annat eftersom kommunen vägrade att skicka över excelfilerna. Vi fick istället kopiera upp utskrivna
excelfiler och därefter manuellt kolla personnummer efter personnummer mot kopiorna på
originalunderskrifterna.

Vi kan konstatera att 1315 personnummer har skrivits om av tjänstemännen38. Undertecknarna har
alltså uppgett korrekt personnummer men fått sitt personnummer ändrat av
kommuntjänstemännen.

38
Se bilaga Fas 2 Anmärkningar
1315 personnummer av 1943 utgör en kvot på 67,7%.

Då kommundirektören hemligstämplat informationen om vilka tjänstemän som gjort vad i processen

så är det svårt att ta reda på hur många tjänstemän som varit involverade i fasen med att läsa och
skriva in personnummer samt om samtliga av dessa tjänstemän gjort detta fel eller om detta fel kan
spåras till någon eller några särskilda tjänstemän.

Är det rimligt att man råkar skriva om personnummer 1315 gånger, närmare bestämt i 67,7% av
fallen? Kan det anses vara en felmarginal som ryms inom ”den mänskliga faktorn”?

Här kommer tre exempel på det vi hittat 1315 exempel på.

Underskrift 15:92:4
Matilda har här uppgett sitt personnummer korrekt men tjänstepersonen har inte matat in alla
siffror. Det är vi som markerat siffran ”11” som gul, detta är för att excel noterat att det är 11 siffror i
detta personnummer snarare än 12, varpå det här misstaget borde ha kunnat korrigerats.

Underskrift 16:58:5
En tydlig ”0918” har av kommuntjänsteman bytts ut till ”0618”.

Underskrift 19:58:4
Göran personnummer 660605-6635 har av tjänstemännen ändrats till 660605-6636. Att det är en
femma i slutet framgår tydligt.

Oavsett om tjänstemännen råkat göra detta av misstag eller om man gjort det medvetet så är det
1315 fall av felaktigt underkända namnunderskrifter.
Bland dessa finns även 7 fall där någon eller några inom Örebro kommun ändrat personnummer på
kopior av originallistor – för hand. Dvs, man har ”fyllt i” eller ”förtydligat” personnumren som är
kopierade på svartvita kopior med vad som ser ut att vara blått bläck. Problemet är dock att det
personnummer som man ”förtydligat” inte är förtydligat, det är ändrat till ett personnummer som
inte stämmer, varmed dessa underskrifter då underkänns.

Låt oss gå igenom dessa sju exempel.

1. Underskrift 13:90:9
Här har har personen uppgett sitt personnummer på raden under och sedan gjort en
pil upp, men den blåa ringen är gjord i ett bläck på kopian av underskriften. Det
innebär att personnumret förändrats för hand av tjänstemännen. Det riktiga
födelseåret ska vara 1954, eller ”54”, men har här istället ändrats till 1958.
2. Underskrift 14:99:3
Väldigt suddig underskrift. Vi vet inte hur originalet ser ut, men det
bläckförtydligande personnumret stämmer (existerar i kommunen) i detta fall – MEN
då har det i nästa skede, i inmatningen, ändå skrivits in fel varpå personen
underkänts.

3. Underskrift 24:52:10
Här har 0219 ändrats till 0214, även detta ifyllt med annan penna.
4. Underskrift 10:64:3
Här har 0098 ändrats för hand till 6678, varpå personen underkänts.

5. Underskrift 15:5:2
Även här har någon tjänsteman ”förtydligat” genom att skriva dit ett till
personnummer på postadressraden. Problemet är bara att det inte är
undertecknarens personnummer som uppgetts.

6. Underskrift 11:45:2
Även här är det ett annat personnummer som fyllts i.

7. Underskrift 18:20:10
Även här har tjänstemännen ändrat personnumret för hand, 3798 har blivit 3748.
Kommunen har fått information om vilka underskrifter som underkänts felaktigt och vad som varit fel
med underkännandet.

Detta har kommunen fått i form av två excelbilagor, som vi även bifogar med detta.

I bilagan för personnummerfasen har vi tagit reda på det korrekta personnumret och därmed kunnat
visa vilken eller vilka siffror som skrivits om av tjänstemännen, varmed misstagen kan korrigeras och
de röstberättigade medborgarnas rättigheter kan tillgodoses. Här har kommunen varit ointresserad.

Trots att kommunen fått information om vilka grov fel som begåtts har man vägrat att använda den
informationen.

Man har visserligen känt sig tvungna att genomföra omräkningar varpå man vänt tusental
underkända till godkända, men det återstår fortsatt ett drygt tusental felaktigt underkända
underskrifter som borde bli godkända.

Man har alltså inte tagit till sig informationen trots att man fått den.

Man har konsekvent pushat för att kommunpolitikerna ska konstatera att det saknas tillräckligt
underlag för att ta upp frågan om folkomröstning, det man ändrat sig om är huruvida det fattas 2000
underskrifter eller om det fattas 20, men man vidhåller samma slutsats hela tiden: folkinitiativet
räcker inte hela vägen fram.
Att kommuntjänstemän förfalskat personnummer för hand försvaras av kommundirektör Peter
Larsson. Peter Larsson menar att det är upp till ett externt konsultbolag att upptäcka huruvida något
fel gällande dessa underskrifter begåtts.

Det är lite oklart vad konsulterna på PWC har att göra med kommuntjänstemännens förfalskningar,
men för ett otränat öga och för personer som kanske inte har tillräckligt med tid kan den här typen
av förfalskade underskrifter glida under radarn.
Kommunens omräkningar – Hittar tusentals felaktigt underkända
När kommunen först går ut offentligt med att det fattas underskrifter är man väldigt säker på sin sak.

39

40

39
https://www.na.se/2021-11-03/inga-tveksamheter-om-brt-vi-har-gjort-ratt
40
https://sverigesradio.se/artikel/ansvariga-for-granskningen-trygg-i-att-vi-agerat-korrekt
När det sedan visar sig att kommunen underkänt underskrifter felaktigt, något som våra granskningar
kunde visa, börjar kommunen genomföra omräkningar. Man börjar motvilligt ändra sig i
marginalerna, men vidhåller att det ändå inte finns tillräckligt med underskrifter.

Kommunen fick bland annat kritik för sin nitiska hållning gällande hur kravet på adressuppgifter
skulle tolkas, varmed man ändrade några stycken underskrifter. Den nya informationen gällande
antal godkända underskrifter blir nu 10 762:

41

41
Bilaga: Tjänsteskrivelse KS 7 december 2021, sidan 4
Och gällande 10-procentspärren säger man nu att det ”slutliga gränsvärdet” är satt, 11 960:

42

Man planerade dock fortsatt att lägga fram beslutsunderlag till kommunstyrelsen den 7 december
2021 som löd:

43

42
Bilaga: Tjänsteskrivelse KS 7 december 2021, sidan 5
43
Bilaga: Tjänsteskrivelse KS 7 december 2021, sidan 1
Det började då bli bråttom att visa att det de facto mycket väl kunde vara så att det fanns tillräckligt
med underskrifter. Jag och min pol-sek fick lägga undan våra ordinarie uppgifter för att istället sätta
oss och göra det jobb som tjänstemännen skulle ha gjort, dvs börja granska personnummer-fasen.

Vi hann inte hela vägen, då det tar väldigt lång tid att göra det jobbet manuellt, men kunde ändå visa
att åtminstone 1542 underskrifter hade underkänts felaktigt, av dessa återfinns 922 i den så kallade
”manuella fasen” och de andra 620 avser personnummerfasen, detta var så långt vår granskning
hade hunnit den 2 december.

Denna information skickade jag till bland annat kommundirektören den 2 december. Vid det tillfället
hävdade kommunen att det fattades 1198 namn för att nå upp till tio procent. Vi skulle alltså där och
då ha nått upp till spärren.

Dagen efter, den 3 december återkommer kommundirektören.

Kommundirektören, som bara några veckor tidigare hade torgfört åsikten att man gjort allt rätt, drar
då i nödbromsen, i ett mejl till kommunstyrelsen skriver han följande:

”Hej

Vill informera er att jag under gårdagen fattat beslut om att göra en oberoende ”second opinion”
avseende de inlämnande underskrifter som förvaltningen valt att efter matchning mot
folkbokföringsregister ej godkänna som underlag för beräkningsunderlaget ”Granskning av
namnunderskrifter för folkomröstning mot BRT”.

Med avseende på hur viktigt det är att vi har rätt underlag för bedömning samt att resultatet
betraktas som transparant och opartiskt vill jag ha en oberoende granskning av de underkända
underskrifterna.

Jag kommer därför att avropa extern oberoende konsulthjälp. Uppdraget blir specifikt att just
granska dess underkända underskrifter och se om dessa kan/bör bedömas på annat sätt.

Jag har tidigare under dagen informerat KSO om detta och framfört en önskan att ärendet till KS lyfts
ut till sammanträde januari. KSO delar denna uppfattning och kommer att föreslå att så sker.

Jag vill med detta mail ge er samma information.

Med vänlig hälsning

Peter Larsson
Kommundirektör”

På kommunstyrelsemötet 7 december 2021 återremitteras ärendet till förvaltningen för ytterligare

beredning.
 44

Kommundirektören hävdar under kommunstyrelsemötet att förvaltningen ”inte kommer längre” i

sina omräkningar, varpå han säger att han gärna låter en extern aktör titta på det.

Efter att ärendet återremitteras i kommunstyrelsen fattar kommundirektören beslut om att ta in

revisionsbolaget PWC, men istället för att ge dem i uppdrag att göra en egen granskning av huruvida
det finns underlag för folkomröstning ger kommundirektören dem andra direktiv.

Kommundirektören ger PWC i uppdrag att istället undersöka om kommunen följt sina egenpåhittade
direktiv – snarare än att undersöka om det finns underlag för folkomröstning.

Det ska senare visa sig att kommundirektören, innan detta sker, låter förvaltningen genomföra ännu
en omräkning, men denna gång en hemlig sådan.

I den omräkningen hittar förvaltningen uppemot 913 underkända namn till som man vänder till
godkända45. Det är det underlaget som man i slutet av december skickar över till PWC.

Vi folkvalda och ledamöter/ersättare i kommunstyrelsen får inte information om denna omräkning

eller vilka direktiv som getts till PWC förrän i januari 202246, då PWC-rapporten redan är beställd.

Här försöker kommunen alltså, återigen, dribbla bort folkinitiativet.

44
KS-protokoll 7 december 2021, sidan 23
https://www.orebro.se/download/18.3f0d8c0917dbd1f9d431775/1640162608252/2021-12-
07%20Kommunstyrelsen%20%C2%A7%C2%A7%20233%E2%80%93247%20och%20249%E2%80%93263.pdf
45
Se bilaga ”Presentation folkomröstning KS-beredning 11 januari”.
46
Se bilaga ”tjänsteskrivelse_KS_januari_2022”
PWC-rapporten

PWC:s kommentarer om granskningsdirektiven och kommunens metoder

PWC får i uppdrag att undersöka om kommunen följt sina egna direktiv – alltså inte huruvida det
finns underlag för folkomröstning.

47

PWC är kritiska till riktlinjerna och menar att de inte är tillräckligt tydliga.

48

47
Bilaga: PWC-rapport, sidan 5
48
Bilaga: PWC-rapport, sidan 7
PWC hittar 345 avvikelser gentemot kommunen och anmärker på ytterligare 97 fall som
”okategoriserade”. Totalt rör det sig om alltså 345+97=442 avvikelser gentemot kommunen.

Sett till att kommunen tidigare hittat uppemot 900 underskrifter i den omräkning som de
genomförde strax innan de skickade över underlaget till PWC, blir det ganska tydligt att kommunen
initialt underkänt ett stort antal underskrifter felaktigt.

Observera att PWC utgår från kommunens egen metod, skillnaden tycks vara att PWC ansträngt sig
en aning för att kunna identifiera personen ifråga, något som torde vara mer i linje med lagstiftarnas
intentioner.

49

Utan de okategoriserade innebär det att, efter PWC:s tillägg till kommunens granskning (men på
grundval av kommunens direktiv snarare än lagens direktiv) att det fattas 27 underskrifter från 10-
procentspärren. Det motsvarar 0,02% då man utan dessa 27 befinner sig på 9,98% sett till vad
kommunen definierade som 10-procentspärr vid tillfället för PWC-rapporten.

Men med de 97 okategoriserade, om så bara 27 av dessa skulle visa sig vara felaktigt underkända,
innebär det att det – tom utifrån kommundirektiven – finns tillräckligt med underskrifter för 10-
procentspärren.

49
Bilaga: PWC-rapport, sidan 8
Kommunen vägrar dock att titta på vilka namn som PWC vänt.

Kommunen använder istället PWC-rapporten som en bekräftelse på att man gjort rätt från början,
när man hävdade att det inte finns tillräckligt många namn för att nå upp till 10 %.

Kommunstyrelseförvaltningen lägger fram samma förslag till beslut som man gjorde under hösten.

50

50
Bilaga: Tjänsteskrivelse_KS_januari_2022, sidan 1
Återremissen
Trots rapporten från PWC och att man fått våra excelbilagor/bevis skickat till sig, fattar den styrande
majoriteten i kommunstyrelsen den 18 januari 2022 beslut om att det inte finns tillräckligt med
namnunderskrifter.

Ärendet går då vidare till kommunfullmäktige 25 januari.

Efter alla turer och efter att det blivit så uppenbart att allt inte står rätt till med granskningen börjar
fler partier och politiker i kommunen kräva att det görs ett ordentligt omtag.

På kommunfullmäktige den 25 januari yrkar Örebropartiet, Liberalerna, Sverigedemokraterna och

Moderaterna på att ärendet ska återremitteras, och uppnår därmed den tredjedel av KF-ledamöter
som krävs för att få till en minoritetsåterrremiss.

Återremissen vill att ärendet bereds ordentligt och att en extern aktör tas in för att göra en
kontrollräkning, men en räkning som utgår från lagens direktiv snarare än kommunens.

Syftet är att genomföra en sista kontrollräkning och få rätsida på hur det egentligen ligger till med
antalet underskrifter.

Se återremiss på nästa sida.

Återremissen klubbas igenom i kommunfullmäktige.

Den 8 februari 2022 är ärendet åter på kommunstyrelsens bord, men helt utan några som helst
ändringar från förvaltningen.

Förvaltningen skickar alltså tillbaka ärendet trots att beslutet från kommunfullmäktige var att det
skulle genomföras nya räkningar. Ärendet är oförändrat. Utdrag från tjänsteskrivelsen till beslut:

51

51
Bilaga: Tjänsteskrivelse_KS_februari_2022
Kommundirektören Peter Larsson säger att det hädanefter är en strikt politisk fråga och att det är
upp till politikerna i kommunstyrelsen att avgöra huruvida återremissen har beretts korrekt.

Då det är S, C, KD – med stöd av V och MP – som styr kommunen och som också har majoritet i
Kommunstyrelsen, fattar man beslut om att återremissen blivit hanterad på korrekt sätt varpå
ärendet åter hamnar i Kommunfullmäktige.

Den 16 februari 2022 är ärendet återigen på Kommunfullmäktiges bord och det går inte längre att
återremittera det via minoritetsåterrremiss. Beslutet klubbas igenom med röstsiffrorna 39-24.

52

Det är det beslutet jag önskar överklaga då det saknas lagligt stöd för att hävda att det inte finns
tillräckligt underlag för en folkomröstning.

52
KF-protokoll från 16 februari 2022, sidan 8:
https://www.orebro.se/download/18.26d4232117f2554fb1299a/1645717045068/2022-02-
16%20Kommunfullm%C3%A4ktige.pdf
Slutsats: Det egentliga antalet borde vara närmare 13 000 godkända
Jag och några av mina partikamrater har granskat granskningen. Vi har gått igenom varenda
underskrift och vår bedömning är snarare att det borde finnas närmare 12 999 godkända
underskrifter.

Vi har i den manuella fasen hittat 767 fall som vi anser borde vara solklart godkända utifrån hur lagen
är formulerad. Utöver det har vi hittat 155 fall som vi initialt bedömt som något osäkra, men som vi
efter att ha tittat på förord och intentioner, lutar mot att de nog också borde godkännas.

Alltså totalt 767+155=922 felaktigt underkända underskrifter i den manuella fasen.

I personnummer-fasen har vi hittat 1315 fall av felaktigt underkända underskrifter, alltså 1315 fall
där kommunen skrivit om/matat in ett annat personnummer än det som undertecknaren angett på
namnlistan.

Totalt har vi alltså, minst 767+1315=2082 underskrifter som borde vara klart godkända, med vår
kategori ”osäkra” når vi upp till 2237 underskrifter som bör räknas som felaktigt underkända.

Samtliga av dessa underskrifter bifogas i bilagor till er och åberopas, i likhet med alla ovanstående
åberopade omständigheter inklusive referenser och bilagor.

Vi vill att ni tittar på alla ca 15 218 underskrifter, våra excelfiler är numrerade efter det underlag vi
fick ut i höstas.

Förutsatt att Örebro kommun inte ändrat ordningen på häften och sidor så borde våra excelfiler
kunna fungera som ett starkt komplement i en egen granskningsprocess. Vi hävdar inte att våra
underlag är perfekta, men att vi har ca tusentalet extra underskrifter utöver de som kommunen till
slut godkänt, det står vi fast vid.

Örebro kommun har fattat beslut om att det inte finns tillräckligt underlag för att väcka frågan om
folkomröstning i kommunfullmäktige, detta är fel. Det finns tillräckligt underlag.

Så varför gör Örebro kommun så här?

Jo, det räcker nämligen med en tredjedel av ledamöternas röster för att en folkomröstning ska
komma till stånd, förutsatt att det är ett folkinitiativ som väckt frågan. Moderaterna har signalerat
att de skulle rösta för en folkomröstning varmed de fyra partierna Örebropartiet,
Sverigedemokraterna, Liberalerna och Moderaterna skulle uppnå den tredjedel av KF-ledamöter som
krävs.

Det kritiska skedet för kommunstyret är då själva granskningsfasen, hoppet faller på tjänstemännen
att fälla folkinitiativet - och där har man varit allt annat än generös i sitt sätt att granska
underskrifterna. Här är uppsåtet bakom handlingarna. Det är av den här anledningen som man
trasslat, krånglat, försvårat och förhalat in i det sista samtidigt som man hela tiden vidhållit att det
inte finns tillräckligt underlag för att väcka frågan i Kommunfullmäktige. Även om de olika underlagen
som lett fram till den slutsatsen diffat med några tusen underskrifter beroende på vilken månad eller
vecka som man lagt påståendet.

Detta agerande är inte i enlighet med lagstiftningens intentioner. Örebro kommun försöker här
runda lagstiftningens intentioner.

Om det vore så att det vore upp till varje kommun att göra ärenden om folkinitiativ till en strikt
politisk bedömningsfråga så sätts ju lagen ur spel, då behövs ju inte lagen om folkinitiativ om
kommuner ändå inte behöver följa den.
Och till sist, återigen: Jag åberopar såsom bevisning kopior av samtliga
originalunderskrifter som finns hos Örebro kommun. Dessa översänds lämpligen direkt
från kommunen till förvaltningsrätten i samband med att akten överförs.