Förord

Vi är nog många som önskar at dygnet hade fer tmmar många

gånger. Det är svårt at få tden at räcka tll när man efer at ha
arbetat 8 tmmar ska hämta barn från dagis, laga mat, skjutsa
barnen på olika aktviteter, gå ut med hunden osv. För många är
denna lista kanske ännu längre.

Så hur ska man mit i allt deta hinna med alla de där sakerna som
man vill göra? Du kanske vill träna varje dag, skriva en bok eller lära
dig kinesiska, men känner samtdigt at du omöjligt kan få td tll
deta i din fullbokade vardag.

Ser man sig samtdigt omkring så fnns det massvis med personer,
som har lika fullbokade dagar och som samtdigt hinner med at lära
sig kinesiska, at träna varje dag osv. Struntar dessa personer i at
sova, eller har de helt enkelt lärt sig några knep för at bli
efektvare?

Efersom vi endast har et visst antal tmmar per dygn där vi kan
göra saker, så gäller det ju at verkligen ta vara på den tden och
vara så efektv som möjligt. För är vi efektva så får vi mer gjort på
mindre td. Med andra ord kan du göra alla de där sakerna som du
måste, samtdigt som du får td tll de där sakerna du verkligen vill
göra.

I den här e-boken får du 14 konkreta tps på hur Du kan få mer gjort
på mindre td! Slösa inte bort din td – få ut maximalt av din vardag.

Vänliga hälsningar,
Fredrik

Personligutvecklingcentrum.se
Bestäm dig!
Med tanke på at du läser den här boken och intresserar dig för
personlig utveckling så är du helt klart på rät väg för at bli mer
efektv. Nästa steg är dock ännu vikigare – at bestämma sig!
Grunden för at göra saker på et efektvare sät, så at du kan få
mer td över tll roligare saker, är at bestämma sig för at det är just
det man vill.
Intala dig själv at du tänker jobba hårt och lära dig at bli efektv,
för det är precis det du vill. Om du blir mer efektv kommer du inte
bara bli klar med alla uppgifer som du måste göra, utan du kommer
få betydligt mer td över tll annat.
För at verkligen lyckas så måste du bestämma dig för det. Ta gärna
en post-it lapp och skriv ner at du ska bli mer efektv. Skriv gärna
fer lappar och sät upp lite var stans där du ser dem varje dag. Du
kan även skriva frågor tll dig själv så som ”är jag efektv just nu,
eller slösar jag bort min td?”. Sät lapparna på kylskåpet, på
yterdörren, ju fer desto bätre.
Kom ihåg, först när du bestämt dig för at bli efektv har du chans
at verkligen bli det!
Analysera din vardag
Nu när du äntligen bestämt dig för at bli mer efektv så är det dags
at ta tll en massa knep för at det ska bli verklighet. Efersom allas
vardag ser olika ut så är en god självkännedom viktgt för at man
ska kunna göra så stor förändring som möjligt. Börja därför med at
analysera din vardag.
Et enkelt sät at göra deta på är at anteckna vad man gör varje
dag, i en veckas td. Då får du verkligen svart på vit vad du ägnar dig
åt på dagarna. Skriv ner de olika sysslorna så at du vet vad det är
för något du gjort när du sedan går tllbaks och ttar. Uppskata
även hur lång td varje syssla tog. Ju mer du antecknar desto mer får
du ut av din analys.
När du efer en vecka är klar med analysen är det dags at sortera
den informaton du samlat in. Et bra sät at göra deta på, är
genom at dela in uppgifer i kategorier. Exempel på olika kategorier
skulle kunna vara:
• Arbete
• Transport (bil, cykel, tåg)
• Barn (Hämta/lämna barnen, fotbollsträningar)
• Hushållsaktviteter (laga mat, städa, diska)
• Nöje (TV, dator, fka)
Deta är exempel på hur du kan kategorisera dina uppgifer. Lägg
gärna tll eller ta bort kategorier så at den passar din vardag så bra
som möjligt.
Om du valde at skriva hur lång td varje uppgif tog, så kan du nu få
en bild över hur mycket td varje kategori tar. Man blir ofa förvånad
över hur man fördelar sin td och många lägger mest td där de
egentligen vill lägga minst.
Med din analys så har du nu en bra bild över hur din vardag ser ut.
Nu kanske du också har inset vart du lägger större delen av din td
och samtdigt bestämt dig för vilka områden du hellre vill lägga den
tden på. Avsluta gärna med at skriva ner vart du vill ägna mindre
td på (bli efektvare) och även vilken kategori du vill spendera mer
td med.
Identifiera tidsbovar
Analysen av din vardag är et väldigt bra redskap at jobba med när
man ska bli mer efektv. Något som slukar enormt mycket td i
vardagen och som man kanske inte alltd tänker på, är tdsbovar.
En tdsbov är något som stjäl td och uppmärksamhet från det du
egentligen borde göra för stunden. Et bra exempel på det är när
man ständigt kollar mailen medan man jobbar. Varje gång du fytar
fokus från det du arbetar med, tll inkorgen, så tappar du lite av det
fow du annars hade haf om du enbart koncentrerade dig på
uppgifen. Deta gör at uppgiferna som du faktskt ska göra, tar
betydligt längre td. Du är alltså inte efektv i det läget!
Tidsbovar dyker upp överallt i vår vardag. Nu gäller det för dig at
hita just dina tdsbovar. Enklast gör du deta genom at bryta ner
dina olika aktviteter och försöka hita dessa småsaker som stjäl din
td och uppmärksamheten. Efersom din vardag är unik så gäller det
at du hitar just dina tdsbovar.
För at hjälpa dig på traven så kommer här några klassiska exempel
på tdsbovar som kan dyka upp bland vardagliga sysslor.
• Ha tv:n på i bakgrunden. Många har en ful ovana at ha tv:n
på i bakgrunden när de i själva verket behöver koncentrera
sig på någon uppgif. Kanske måste du plugga tll en tenta,
eller skriva klart en rapport. Om tv:n då är på riskerar du at
den hela tden stjäl din uppmärksamhet och at uppgifen
du gör därmed kommer ta längre td. Stäng av tv:n och gör
klart uppgifen först, så kan du sedan slappa och enbart
kolla på tv eferåt.
• Gör fera saker samtdigt. Är du en person som gärna gör
alla saker på en gång, så som at diska, laga mat och städa
samtdigt? Sluta med det! Du är mycket efektvare om du
koncentrerar dig på en sak åt gången. Städa först och diska
sen!
• Alltd tllgänglig på mobilen. Det fnns ingen lag på at man
alltd ska gå at nå via telefonen. Ta tllfälle i akt at få lugn
och ro när du har en viktg uppgif framför dig. Folk måste
acceptera at du faktskt behöver fokusera på din uppgif
och kanske inte har td at prata i telefonen. Varje gång
telefonen ringer eller du får sms så tappar du fart och fokus,
vilket segar ner uppgifen.
Deta var exempel på några vanliga tdsbovar som du säkert känner
igen. Du kan säkert hita fer tdsbovar i din vardag. Se tll at skriva
ner alla på et papper.
Lär dig undvika tidsbovarna
Nu när du listat ut vilka dina tdsbovar är, så gäller det at hindra
dessa från at stjäla din td och uppmärksamhet. Här gäller det at
vara disciplinerad och återigen bestämd på at du ska bli mer
efektv i din vardag.
Gå nu igenom dina tdsbovar en efer en och skriv ner vad du måste
göra eller inte göra för at förhindra at tdsbovarna dyker upp. Vissa
är enklare än andra. I exemplet med tv:n så är lösningen at helt
enkelt stänga av den, eller göra uppgifen där det inte fnns någon
tv. På samma sät kan du välja at stänga av mobilen eller lämna den
hemma, för uppgifer där du verkligen inte vill bli störd.
Se tll at du går igenom alla dina tdsbovar och skriver ner lösningar
på hur du hindrar dessa från at störa dig. Använd sedan lösningarna
på en gång. Så nästa gång du ska göra någon av dina aktviteter där
tdsbovarna vanligtvis lurar, se tll at du implementerar lösningen
du tagit fram.
Om du följer deta tps så kommer du säkerligen bli efektvare och
därmed få uppgifer gjorda på kortare td.
ToDo-listor
Et av de kraffullaste verktygen som efektva personer använder är
så kallade ToDo-listor. En ToDo-lista är helt enkelt en lista med de
uppgifer du har framför dig. Det här verktyget hjälper dig inte bara
at bli efektvare och få mer gjort, utan det minskar även risken för
at du ska glömma bort viktga uppgifer.
At komma igång med ToDo-listor är enkelt. Vill man vara extra
ambitös med deta så kan man skafa et block som enbart är tll för
dessa listor. Fördelen med det är at du då kan gå tllbaka och se
uppgifer du redan klarat av.
Om du inte har et block tllgänglig så går det lika bra med et vanligt
papper. Skriv nu ner de uppgifer som du har at göra. Beroende på
hur du vill lägga upp deta så kan man antngen skriva ner hela
veckans uppgifer, eller skriva ner uppgiferna dag för dag. Testa
gärna själv vad som fungerar bäst för dig.
När du nu har din lista med uppgifer så får du en bätre bild över
vad som ska göras. När en uppgif sedan är klar bockar du av den på
listan.
En annan fördel med dessa listor är at man ofa får en känsla av
efektvitet och at man får saker gjorda. Varje gång du bockar av en
uppgif kan du glädjas åt at du kommer framåt. Deta är et otroligt
bra verktyg och du ska se hur mer motverande det är när du har en
lista med uppgifer, där du hela tden får bocka för de uppgifer du
blir klar med.
Lär dig prioritera
At börja med listor är et väldigt stort steg åt at bli mer efektv.
För at få ut ännu mer av den här tekniken så gäller det at man lär
sig prioritera vilka uppgifer som är viktgast.
Ofa när man säter igång at arbeta så är motvatonen störst tll en
början, för at sedan avta under dagen. Därför gäller det at du
prioriterar rät bland dina uppgifer på listan, så at du blir så
efektv som möjligt under hela dagen och därmed får mer gjort.
Efersom motvatonen och orken är som störst i början, ska du
börja med de tyngsta och viktgaste uppgiferna. Placera därför
dessa överst på din ToDo-lista.
Genom at prioritera uppgiferna på deta sät så börjar du med de
jobbigaste uppgiferna i början av dagen, för at sedan få enklare
och mindre uppgifer ju senare på dagen det blir. Din ork och
motvaton sjunker alltså under dagen, men det gör då även
svårighetsgraden och omfatningen av dina uppgifer.
Testa så får du se hur mycket efektvare du blir genom at följa den
här regeln.
Sätt upp mål
Det är viktgt at känna at det man gör är meningsfullt. Många
gånger är det inte alltd så enkelt och du har säkert frågat dig själv
vid fertalet tllfällen varför du måste göra en viss uppgif.
Lösningen på det här problemet är at säta upp mål. Mål utgör
förmodligen den starkaste drivkrafen för at du ska ta dig framåt,
bli mer efektv och klara av alla uppgifer som inte alltd känns
meningsfulla.
Till en början kan det kännas svårt at veta vad ens mål är. Du
kanske inte vet vart du vill vara och vad du vill göra om 5 år. Men
ofa har man i alla fall et hum om några av sina mål.
När man säter upp mål är det viktgt at ta med så många delar av
ens liv som möjligt. Man brukar dela upp målen i olika grupper, där
alla grupper utgör en del av ens liv. Exempel på hur dessa grupper
skulle kunna se ut är:
• Sociala mål
• Ekonomiska mål
• Hälsomässiga mål
• Osv
Även här så vet du bäst hur just dit liv ser ut och kan därför anpassa
dina mål efer grupper som passar dig. Något som många gör är at
de endast har mål som täcker in en eller några få av dessa grupper.
Efersom livet handlar om mer än pengar och kanske träning, så
missar man därför stora chanser at utvecklas som person, just
efersom man inte har mål i alla grupperna.
Börja redan nu fundera på vilka mål du har. Men innan du skriver
ner målen så fnns det et tll användbart tps som du kan läsa om i
nästa del, SMARTA mål.
SMARTA mål
Om du sysslat med målsätning förut så har du med all säkerhet
kommit i kontakt med begreppet SMARTA mål. Vid en första anblick
så skulle man kunna tro at det handlar om mål som sköter sig
själva, just för at de är smarta. Men det är inte riktgt det man
menar. Istället är dessa mål smarta för dig som använder metoden
när du säter upp dina mål.
Det fnns en speciell innebörd med ordet smart i det här
sammanhanget. Varje bokstav har sin egen betydelse och utgör et
kriterium som dina mål bör uppfylla. Här följer en beskrivning vad
varje bokstav betyder och hur du kan applicera det på dina mål.
• Specifka – Den första grundstenen i SMARTA mål
konceptet är at målen måste vara specifka. At et mål är
specifkt innebär at det är väldigt exakt och väl defnierat
och at man inte kan misstolka det på något sät. För at ta
som exempel så skulle et ospecifkt mål kunna vara at
man “ska spara pengar varje månad” medan et
 motsvarande specifkt mål skulle vara “spara 2000 kr
varje månad“. Du ska alltd säta upp specifka mål då de
är enklare at följa och lätare at se om man uppnåt
dem.
• Mätbara – Nästa punkt handlar om at målen ska vara
mätbara. Som vi är inne på i förra punkten så handlar det
alltså om at det ska vara lät at veta när du uppfyllt
målet. Om man t ex har som mål at “vara vältränad” så
är det ju väldigt svårt at veta när man faktskt uppnåt
målet. Jag menar vem kan svara på när man är vältränad?
Det fnns inget direkt måt för det. Istället ska de gå at
mäta och som exempel skulle man kunna ha som mål at
“lyfa 100 kg i bänkpress“.
• Accepterat – Det är väldigt viktgt at man kan stå bakom
sina mål och därmed acceptera dess innerbörd. Denna
punkt blir ännu viktgare om det är fera personer som är
involverade i målet. Om det är et företag som sat upp et
mål så gäller det at alla inblandade accepterar målet.
• Realistskt – Det är väldigt viktgt at målet är rimligt och
realistskt. Men samtdigt får målen inte heller vara för
läta. Sträva efer at säta upp mål som är utmanande
men inom realistska ramar så at du känner at det hela
är möjligt.
• Tidsbundet – När man säter upp mål så är det viktgt at
man har tydliga start- och slutdatum. Framförallt så är det
viktgt at säta en bestämd td när målet ska vara uppfyllt.
Om man inte gör deta så tappar man efekten av at
kämpa mot at nå målet i td. Och samtdigt är det lät at
hela tden skjuta upp målet. Sät et datum på alla dina
mål.
Nu när du lärt dig hur SMARTA mål ska vara uppbyggda är det bara
at börja säta upp dina egna mål. Som vanligt så är det en fördel at
skriva ner målen på et papper, så at du enklare kan gå igenom dina
mål framöver.
Försök at få in något mål i varje grupp som beskrevs innan. Deta
för at du ska utvecklas så mycket som möjligt.
Följ upp dina mål
Grats! Om du nu formulerat dina mål och skrivit ner dem på
papper så har du tagit et stort kliv i din personliga utveckling och
kommit betydligt längre än större delen av befolkningen. Nu gäller
det at se tll så at målen du formulerat uppfylls.
För at hela tden se tll så at man arbetar mot at uppnå sina mål,
gäller det at följa upp målen regelbundet. Det fnns två efektva
sät at göra deta på, kvällen innan man går och lägger sig, samt en
större uppföljning månadsvis.
Poängen med at se över målen på kvällen varje dag, är at du då
påminner dit undermedvetna om målen och därmed har goda
chanser at tll slut omedvetet arbeta mot at uppnå dina mål. Ofa
när man går igenom sina mål på deta sät så ploppar det tt som
tät upp idéer på vad man kan göra för at komma närmare et mål.
Har du skrivit ner dina mål i et block eller på et papper så kan du
låta deta ligga bredvid sängen. Då kan du enkelt se över dina mål
på kvällen innan du ska sova.
Et annat efektvt sät at följa upp sina mål är at göra det
månadsvis och då göra en större uppföljning. När du väljer at göra
det är upp tll dig, men det brukar vara bra at ha det regelbundet,
så den sista varje månad är kanske inte helt fel. Under dessa
uppföljningar går du noggrant igenom mål för mål och ser hur långt
du kommit. Nu får du en tydlig bild över vilka mål som går bra
respektve de som du släpar efer med.
För målen som du kommer framåt i så kan du se vad du gjort för
åtgärder så at dessa kommit närmare det du vill uppnå. Ta lärdom
av deta. På samma sät kan du se vad som håller dig tllbaka hos
målen som släpar efer. Kanske har du missat någon av de SMARTA
punkterna. I vissa fall så kanske det inte alls är et mål du vill
uppfylla och då kan det vara läge at formulera et nyt mål.
Lyssna på ljudböcker
Vi lever i et informatonssamhälle och på grund av tdsbristen så får
man ofa sålla bort mycket informaton. Det vanligaste sätet at ta
in informaton på är förmodligen fortarande genom at läsa.
Problemet med läsning är dock at man behöver sita ner och ofa
ha lugn och ro omkring sig. Du kanske inte känner at du har td at
läsa när du kommer hem från dit arbete efer at ha jobbat en hel
dag. Jag menar du ska ju laga mat, hinna träna osv.
Vill man ändå ta del av den informaton som läsning ger så är et
utmärkt alternatv at lyssna på ljudböcker. Fördelen med
ljudböcker är at du kan lyssna på dessa när du gör andra saker, som
at springa tll exempel. För många som upptäckt deta så är
ljudböcker suveränt at lyssna på när man tränar. Dels så tar du in
en massa informaton och samtdigt så kopplar man bort at det
kanske är jobbigt at springa.
Prova gärna at lyssna på en ljudbok nästa gång du tränar eller
varför inte lagar mat. Ljudböcker är inte för alla, vissa har svårt at
lyssna samtdigt som de gör något annat. Men om det passar dig så
har du hitat en guldgruva för at ta in informaton.
Planera dagen innan
När man får många uppgifer at göra på samma gång, så blir det
ofa svårt at veta vad man ska börja med. Men hade man varit lite
förutseende så hade man kunnat förutspå deta, för ofa kommer
uppgiferna lite åt gången. Nyckeln är at hålla en god planering där
man framförallt noggrant prioriterat de uppgifer man har. På så vis
vet du vilken uppgif du måste börja med, och sedan även vilken
uppgif du ska göra efer.
Genom at planera, helst på papper kvällen innan, så minskar man
även stress många gånger. Det blir en slags trygghet at man har en
plan på papper at följa och därför slipper den biten at oroa sig för.
Så även om alla uppgifer känns tunga så har du din plan som hela
tden har koll på vad som ska prioriteras och i vilken ordning allt ska
göras.
När du planerar och prioriterar dina uppgifer så ger du dig själv
möjligheten at vara efektv och därmed chans at få mer td över
tll annat.
Var realistisk
Om du kommit så här långt i denna e-bok, och samtdigt
implementerat många av de tps som ges, så har du med all
säkerhet blivit mer efektv och fåt mer td över.
Men allt för ofa så nöjer man sig inte där. Mycket vill ha mer som
det så fnt heter. Även om du nu blivit efektvare på jobbet och kan
sluta tdigare så vill du kanske bli ännu efektvare och frigöra mer
td från andra sysslor.
I det här steget så gäller det at vara realistsk. Det är inte hälsosamt
at jaga varje liten uppgif för at frigöra så mycket td det bara går.
Om du nu lyckats bli mer efektv på jobbet och därmed fåt mer td
över så ska du vara riktgt nöjd med det.
Kom ihåg, var realistskt och låt saker ta sin lilla td. Man kan inte bli
super efektv på en nat.
Håll motivationen uppe
Hur mycket du än jobbar med tpsen i den här e-boken, så kommer
det med all säkerhet dyka upp vägbulor längs vägen. Ibland blir vi
stressade och vissa gånger kanske du tvingas at jobba över, även
fast du blivit mycket efektvare.
Se därför tll at hålla motvatonen uppe. Et användbart sät för
deta är at vara noga med at se över sina mål ofa. Då påminner
man sig själv om vad man vill uppnå. Försök tänka positvt och at se
framåt.
Var långsiktig
Då har vi kommit tll den sista och kanske viktgaste punkten - at
vara långsiktg. Har du arbetat igenom boken och tagit dig hela
vägen hit så har du gjort et riktgt bra jobb. Förhoppningsvis har du
sat upp egna mål, blivit efektvare i det du gör och därför fåt mer
td över tll annat.
Nu gäller det bara at fortsäta i samma anda framöver. Det är lät
at falla tllbaka i gamla hjulspår. För at inte göra deta så är bästa
sätet at ha tydligt uppsata mål, som du hela tden följer upp och
arbetar mot at uppnå. Tänk på papper och använd listor för at
skriva upp dagens uppgifer, det minskar som sagt både stress
samtdigt som du håller reda på vad som ska göras.
Sist men inte minst vill jag tacka för at du läst den här e-boken. Jag
hoppas at den varit givande och get dig både tps och inspiraton.
Slutligen så skulle jag bli väldigt glad om du ville skicka et mail eller
kommentera på sidan vad du tyckte om boken. Eller varför inte
skriva en rad eller två på vår facebook sida?
“The best way to predict your future is to create it.”
– Abraham Lincoln
Läs mer och kontakta oss på:
Personligutvecklingcentrum.se/