Gamla sagor i en ny tid.

Genom alla de århundraden som sagor har berättats har de finslipats och fortsatt leva vidare
genom att intressera människor i det moderna samhället. Rödluvan och vargen, Tusen och
en natt och Snövit är gamla traditionella sagor som kommer ständigt i nya versioner. Frågan
är varför sagor har varit kapabla att leva vidare och vara populära ännu idag när de
egentligen härstammar till flera århundraden sedan?

Det finns flera olika argument till varför sagor har lyckats vara populära fram tills dagens
moderna samhälle. I sin artikel ”En rödluvan för vår tid ” publicerad i Degens Nyheter
19.4.2011, skriver Robert Börjesson om Catherine Hardwicke, en regissör som har gett ut
filmen ”Twilight” och nu en ny modern version sagan ”Rödluvan”. Börjesson visar genom sin
artikel Hardwickes syn på hur sagor har blivit populära i filmvärlden, där det kommer nya
filmatiseringar av ”Snövit”, ”Pinocchio”, ”Skönheten och odjuret” och flertal till sagor.

Enligt Hardwick kommer människor alltid vara intresserade av sagor. Bland annat då dessa
kan anpassas till människor från olika generationer och åldersgrupper. Ett exempel som hon
tar upp är ”Rödluvan” där hon förklarar hur det handlar om rädsla när en person är liten till
hur den kan ha en sexuell underton för en vuxen. Detta visar att sagor kan vara enkla
samtidigt som att de kan inneha en väldigt komplex lager under ytan.

Med tidensgång uppdateras de olika sagor för att kunna bättre anpassas till sin tid, miljö och
moral. I artikeln ”Sagolika klassiker hittar nya roller i populärkulturen” publicerad i Dagens
Nyheter 2.12.2011. skriver Hanna Fahl om Anna Arnman, film-och konstvetare och lektor på
Linnéuniversitetet. Enligt Armans uppfattning handlar sagor om hur vi ser på världen och vår
samtid just nu. Att de har blivit populära idag beror på att människor söker sig till hederlig
gammal eskapism under ekonomiska kriser och miljökatastrofer. Detta påverkar även
utformandet av nya sagoversioner. Nya sagor som kommer ut idag i form av filmer och på tv
är inte densamma versionen som när dem först kom ut, utan dessa är anpassade till
nutiden.

Dock så accepteras inte alltid den nya versionen. Hardwick berättade om den typ av kritik
hon fick efter Twilight som blev en polariserad ämne. Vissa älskade den medan andra
hatade den. Den ställning biobesökarna hade till Twilight avgjorde deras ställning till
Rödluvans nya version.

Samtidigt kan sagor användas för att ena hela nationer. Ett exempel som skribenten Karin
Ahlborg lyfter fram i sin artikel ”Barnvänliga efter stor sexrensning” publicerad i Aftonbladet
5.3.2013, är Tyskland. Enligt Ahlborg använde bröderna Grimms sin samling av gamla
folksagor för att försöka ena Tyskland till en nation. Men detta har bröderna även kritiserats
för. Den tysk-amerikanske författaren Louis Synder anklagare bröderna för att ha skapat en
ideal av disciplin, hängivenhet och våldsromantik som enligt Synder var de karaktärsdragen
som behövdes för att möjliggöra Nazityskland.

Utöver argumentet om sagornas anpassbarhet till olika åldersgrupper och nya versioner som
många kan relatera till i nutida samhället, så är den ekonomiska faktorn också viktig för att
kunna förklara sagornas lyckad framgång och popularitet. Hanna Fahl hävdar att
sagotrenden har rent krassa ekonomiska förklaringar. Filmbolagen vill dra in pengar och
sagor lyckas uppfylla målet. Det är därför det förekommer nya versioner av gamla klassiker
som garanterar tittare och en stor publik.

Däremot håller inte Fahl med Armans argument om att sagor dyker upp under tider med
social oro. Hon anser att människor letar efter trygghet vid oroliga situationer men att säga
att de vänder sig till sagor på grund av det är felaktigt. Människor har alltid haft ett behov av
att dra en cool historia och förskräcka folk men det finns ingen koppling mellan tider av
social oro och ökad popularitet av sagor.

En annan typ av sagor som är populära idag även fast de inte speglar den moderna
samhället är folksagor. Dessa anses lära oss om människans inre problem och sätten att
komma tillrätta med dem. I sin bok ”Sagans förtrollande värld” 1976 förklarar Bruno
Bettelheim hur de olika sagor talar till alla skikt inom människan. Folksagor når både den
oerfarna barnen och den livserfarna vuxna människan. Enligt Bettelheim gör folksagor något
som andra typer av berättelser eller som han kallade dem ”snälla sagor” misslyckas göra,
nämligen en symbolik framställning av hur man bäst griper sig an livsproblem. I folksagor
sker det en direkt konfrontation med barnet gällande mänskliga förhållanden som enligt
Bettelheim uppmuntrar barnets utveckling. Detta menar Bettelheim är en av orsakerna till att
folksagor lever vidare.

Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att det finns flera förklaringar till varför gamla
sagor lever vidare idag och varför de kommer fortsätta leva vidare även i nästkommande
generationer. Intresset för sagor finns oavsett åldern och så länge det finns efterfrågan
kommer det att finnas utbud.