#Jagärlucia

Visuell Kommunikation
HT 2021
Idéhistoria
Mollie Lindau

Inledning

I denna essä kommer en analys göras utifrån bilden ovan. Bilden föreställer en mörkhyad
pojke iklädd lucianattlinne och ljuskrona och kommer ifrån en luciakampanj skapad av
Åhlens år 2016. Jag kommer, i min analys, även inkludera de enorma reaktioner som uppkom
utav denna bild. Reaktionerna innefattade allt ifrån positiva till extremt hatfyllda och
rasistiska åsikter där de fientliga kommentarerna blev så pass överväldigande att Åhlens, efter
begäran från den 14 åriga pojkens familj, valde att ta bort bilden från kampanjen. Utifrån
Jonas Frykmans text om svensk mentalitet kommer jag att undersöka hur denna bild, i
samband med dess laddade respons, representerar och förhåller sig till svensk kultur och
mentalitet. Hur är det möjligt att den här bilden väcker så pass starka reaktioner från
omgivningen att den måste tas bort för pojkens välmående?
Lucia är en typiskt svensk tradition som firats i sverige sedan sent 1800-tal. Lucia firas den
13 december och ingår i svenskarnas förberedelse till julfirandet. På italienska står Lucia för
den feminina benämningen av “Den ljusa” vilket rimmar med den traditionella bilden av en
Lucia i Sverige som just består av en vit, ljushårig kvinna (Nordiska museet 2021). Åhlens
vision med att gå emot denna stereotypiska bild av vad Lucia innebär, genom att visa på att
benämningen även kan appliceras på en icke-vit, mörkhårig pojke, var att inkludera trycka på
ansvar och medvetenhet kring mångfald och jämställdhet. Detta var något som gjorde många
traditions trogna konservatister upprörda varav somliga tog till med personangrepp på den 14
årige pojken i form av rasistiska kommentarer. Detta ledde i sin tur till att bilden togs bort
från kampanjen. De hatfyllda kommentarerna blev däremot minoritet efter att de möttes av en
betydligt större motreaktion där människor sa ifrån och satte sig emot fientligheten.
Motreaktionen utmärktes av att återigen uppmana till inkludering och jämställdhet genom att
normalisera lucia som en obestämd karaktär och som en allmän tradition där alla får ta plats.
En av de stora initiativtagarna till detta var författaren och retorikexperten Elaine Eksvärd
som genom hashtagen #Jagärlucia startade en trend via sociala medier som
uppmärksammades av tusentals människor. Genom hashtagen uppmanade hon människor i
alla dess former (svarta, vita, manliga, kvinnliga, funktionsnedsatta, HBTQ och så vidare) att
publicera bilder på sig själva i lucia utstyrsel för att motgå den traditionella, stereotypa bilden
och visa på inkludering (Voss Sundell 2016).

Svensk mentalitet

För att förstå sig på detta samanhang och vad som står till grund för dessa konträra reaktioner
är det nödvändigt att sätta sig in i den svenska nationella identiteten och se på hur den
formats till vad den är idag. Frykman (2001) beskriver den Svenska identiteten som en kamp,
mellan kulturella nationalister och rationella modernister, som präglat Sverige sedan
sekelskiftets övergång och tidigt 1900-tal. Slutet av 1800-talet var i Sverige
nationalromantikens tid där den överhängande emigrationen ledde till en stark förankring till
hembygden och traditioner. På senare tid, när det moderna samhället fick mer inflytande,
började det lokala, släktbundna ifrågasättas och utvecklingen i samhället implicerade nu en
högre hederskänsla än kulturen. Moderniteten under 30- och 40-talet kännetecknas bland
annat av rationalisering, “förfolkligande” och ett framåtblickande där den individuella
friheten väger tyngre än ursprung och kulturella arv. I slutet på 1900-talet kan vi däremot se
en att den svenska mentaliteten kom att bli avvikande från moderniteten. Efter att många
andra stater och regioner i Europa uppmärksammades för sina kulturarv började
tillbakablickande och vikten av det förflutna ta större plats i mentaliteten. Familjen,
traditioner och andra delar av den kulturella historien gör sig mer betydelsefulla för den
svenska identiteten och verkar för att framhäva en typ av distinktion. Den kulturella
anknytningen och uppskattningen av det traditionella kommer däremot, enligt Frykman, att
följa med in i framtiden och gå sida vid sida med den rationalistiska moderniteten för att
tillsammans bilda den svenska mentaliteten. (Frykman 2001, s.139-145 )

Analys

Vi kan i sammanhanget, med Åhelns kampanjbild och reaktionerna som kom av den, se en
tydlig koppling till Frykmans beskrivning av modernismen. Åhlens bild frångår det
traditionella, som i detta fallet handlar om att Lucian ska erhålla en typ av stereotypiskt
utseende, och inkluderar istället alla typer av människor i traditionen. Här kan en koppling
göras till etnologen Karl-Olov Arnstbergs utformning av den svenska mentaliteten som som i
Frykmans text beskrivs som “kulturförnekande”. Med detta menar Arnstberg att Sverige är
“normala” och därmed avvikande från vikten av kulturell anknytning (Frykman 2001, s. 139).
Åhlens visar alltså på kulturförnekande genom att avvika från den kulturella traditionens
innebörd och visa på inkludering. Frykman beskriver även den intellektuella medelklassen
som, i Sverige under 1900-talet, hade en betydande roll för moderniseringen av landet. Deras
vision byggde på att sveriges framtid inte nödvändigtvis behövde sammanbindas med det
förflutna och istället för att vara kritiserande och passiva inför modernismen skulle de vara
aktiva och agera för samhälls nyttjande förändringar (Frykman 2001, s. 141). Detta kan
kopplas till Åhlens primära vision av ett samhälls ansvarstagande handlingssätt, men
framförallt till den enorma motrörelsen som kom efter hardrevet och tog ställning genom att
agera för rättvisan.

I Frykmans text beskriver etnologen Åke Dauns sin tolkning av svensk mentalitet där “blyg”,
“tafatt” och “konfliktundvikande” är bärande begrepp (Frykman 2001, s. 138). Detta kan
appliceras på Åhlens handlande genom att de tog bort den rationella, normbrytande
kampanjen och därmed la sig platt i sitt agerande på grund av motreaktioner. Istället för att
stå för sin sak, och visa på det moraliska i kampen om en samhällsutveckling, tog de den lätta
vägen och lät hatdrevet vinna. Åhlens agerande demonstrerar alltså Dauns beskrivning av den
svenska mentaliteten då företaget visar just på blygsamhet och konfliktundvikande i detta
sammanhang.
Motreaktionen och hatstormen som kom efter Åhlens normbrytande bild av Luciatraditionen
kan kopplas till Frykmans förklaring av nationalromantiken. Som tidigare nämnt
karaktäriseras denna period av starka anknytningar till kulturella traditioner och lokala seder.
Frykman beskriver även hur symboler och lokala traditioner, som att till exempel klä sig i
folkdräkt, verkar för att gestalta det förflutna och på så sätt skapa gemenskap och identitet
(Frykman 2001, s.138-139). En av kommentarerna som skrevs av de upprörda
konservatisterna var:“Det är vidrigt gjort av dem att göra narr av våra traditioner så där”
(SVT 2016). Med detta i åtanke kan man tänka att hatstormen som kom byggde på att de såg
Åhlens agerande som identitetskränkande eftersom Lucian, som nationell traditionssymbol,
hade förändrats.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det i sammanhanget finns en tydlig konflikt
mellan nytänkande modernister och konservativa nationalister. Åhlens agerande, att publicera
en normbrytande och icke traditionsenlig bild, i samband med de starka motreaktionerna till
den, visar på en tydlig definition av vad frykman beskriver som den svenska mentaliteten.
Som tidigare nämnt förklarar frykman att nationalister och modernister kommer mötas i
symbios även i framtiden. Det kommer alltid att finnas människor som anser att traditioner
och det förflutna har en viktig betydelse för den nationella-, men även personliga identiteten.
På samma sätt kommer människan fortsätta blicka framåt med ett nytänkande och
förbättrings orienterat sinne där lokala seder och det förgångna har mindre betydelse. I detta
sammanhang handlar det däremot även om en fråga kring moral. Att sätta traditioner och
nationell identitet före nytänkande och framåtblickande blir i detta fall ett diskriminerande
och främlingsfientligt agerande som, enligt mig, inte kan stödjas av den identitetsformande
historien.
Referenslista

Frykman, Jonas. (2001). Svensk mentalitet: Mellan modernitet och kulturell nationalism,
Axess Publishing AB

Nordiska museet (2021). Lucia. https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/lucia

[2021-10-08]

Voss Sundell, J. (2016). Högerextremister bakom hatdrevet mot Åhlens Lucia. SVT Nyheter.
13 december. https://www.svt.se/kultur/medier/hogerextremister-bakom-hatdrevet-mot-ahlens-lucia
[2021-10-08]