1

DALAI LAMAS KALACHAKRA-INITIERINGAR OCH DERAS BETYDELSE FÖR

DEN TIBETANSKA NATIONALKÄNSLAN.

Av Urban Hammar

Klachakra-initieringen är en del av det buddhistiskt tantriska lärosystemet Kalachakra-

tantra. Själva initieringsriterna äger rum under tre dagar. Förberedelserna tar längre tid, upp
till ytterligare nio dagar. Dessutom finns skillnader mellan de olika tibetanska skolorna
eftersom Klachakra också lärs ut i de andra tibetanska riktningarna. Initieringen som den är
känd idag är framförallt en mass-initering med tusentals deltagare som utförts av den
nuvarande Dalai Lama vid ett flertal tillfällen under de senaste trettio åren. 1 Klachakra har
blivit ett mera känt ämne i västerlandet under senare år genom dessa initieringar liksom Dalai
Lama själv har blivit oerhört mycket mera känd sedan han fick Nobels fredspris 1989.
Samtliga exiltibetaner, med mycket få undantag, har under dessa år deltagit i någon
Klachakra-initiering. Det har haft stor betydelse för att stärka banden mellan tibetanerna och
Dalai Lama och även mellan tibetanerna. Man har ett konkret uttryck för den nationella
identiteten. Även en del tibetaner inifrån Tibet har deltagit i initieringarna i Indien, vilket även
lär stärka Dalai Lamas ställning i Tibet.

1. Den tantriska buddhismen.

1För att ge en uppfattning om detta lärosystem är det lämpligt att först göra en kort översikt
över grunderna i den typ av buddhism som Klachakratantra är baserad på. Den tantriska
buddhismen eller vajrayna som den också kallas är en utveckling utifrån mahyna-
buddhismen. Olika försök har gjorts att datera den tantriska buddhismens uppkomst utan att
helt lyckas. Vad man kan konstatera är att den fanns på 400/600-talen i Indien, kanske så
tidigt som 300-talet e Kr. Den spreds till Tibet med början på 600-talet, men särskilt på 700-
talet. Klachakratantra som det handlar om här existerade i Indien mot slutet av 900-talet och
infördes till Tibet på 1000-talet. Läran är så pass viktig i den tibetanska traditionen att den
tibetanska tidräkningen har sin utgångspunkt i det traditionella datum 1027 när Klachakra
skulle ha införts till Tibet.
Den tantriska buddhismen har samma betoning på medkänsla med andra och
uppnående av bodhisattva-idealet som mahyna-buddhismen. Skillnaden gentemot

1Klacakra-initieringar givna av den fjortonde Dalai Lama är de följande:

Norbu Lingka, Lhasa i Tibet, maj 1954; Norbu Lingka, Lhasa i Tibet, april 1956; Dharamsala i Indien, mars
1970; Bylakuppe i Indien, maj 1971; Bodh Gaya i Indien, december 1974; Leh, Ladakh i Indien, september
1976; Madison i USA, juli 1981; Dirang, Arunachal Pradesh i Indien, april 1983; Lahaul & Spiti i Indien,
augusti 1983; Rikon i Schweiz, juli 1985; Bodh Gaya i Indien, december 1985; Zanskar, Ladakh i Indien, juli
1988; Los Angeles i USA, juli 1989; Sarnath i Indien, december 1990; New York i USA, oktober 1991; Kalpa,
HP i Indien, augusti 1992; Gangtok, Sikkim i Indien, april 1993; Jispa, HP i Indien, augusti 1994; Barcelona i
Spanien, december 1994; Mundgod i Indien, januari 1995; Ulanbator i Mongoliet, augusti 1995; Tabo, HP i
Indien, juni 1996; Sydney i Australien, september 1996; Salugara, Västbengalen i Indien, december 1996;
Bloomington i USA 1999; Key monastery i Spiti, Indien 2000; Graz, Österrike, oktober 2002; planerad i Bodh
Gaya, Indien, januari 2003; slutligen ägde en initiering rum i Toronto i Canada i april/maj 2004.
Det var även en initiering planerad och på väg att genomföras i Bodh Gaya i janueri 2002, men då var Dalai
Lamas hälsa svag och initieringen genomfördes aldrig. I stället har den flyttats ett år framåt.
Denna information finns på den tibetanska exilregeringens hemsida www.tibet.com. Se även Dalai Lama
1991:97 och Hammar 1992:204.
 2

mahyna ligger främst i metoderna att nå nirva, eller mahsukha ”den stora lyckan”. I
vajrayna ligger tyngdpunkten på mantra, sdhana och även yoga-övningar. Sdhana
betyder ”metod” och står för de ritualer som används i tantriska ritualerna. En sdhana om
den i Tibet viktigaste bodhisattvan Avalokitevara börjar med en lång beskrivning av hur
gudomligheten ser ut på en thangka-målning, det vill säga på de tibetanska målningarna på
tyg som framställer olika buddhor och bodhisattvor med stor detaljrikedom. Man visualiserar
bilden med slutna ögon en bit framför ansiktet med alla sina detaljer enligt den beskrivning
som finns i texten. Under ett långt moment i sdhanan stoppas processen och man repeterar
mantrat som hör till den buddha eller bodhisattva som texten behandlar. I detta fall är det
Avalokitevaras mantra om mai padme hum, vilket är huvudpunkten i själva meditationen.
Det kan också förekomma att man samtidigt gör prostrationer eller andra kroppsrörelser.
Därefter avslutar man med ytterligare recitation och låter den framvisualiserade bilden
försvinna i ”tomheten”. Detta är en modell som följs i många sdhanas. Avsikten med
ritualen är att identifiera sig med och likna gudomligheten i fråga och dessutom få del av dess
kraft.
En annan skillnad gentemot mahyna är att i vajrayna-buddhismen anser
man sig ha funnit metoder som tillåter ett extremt snabbt uppnående av nirva/mahsukha
på endast en livstid vilket i mahyna betraktas som omöjligt. I theravda-riktningen är det
ännu svårare eftersom man måste leva som munk innan man kan nå nirva. Det anses alltså
att det finns mycket kraftfulla metoder i vajrayna-buddhismen som också kan ha som effekt
uppnåendet av speciella krafter.2

2. Klachakratantra - En översikt.

Klachakratantra3 är en lära som teoretiskt sett inte skiljer sig mycket från den dominerande
Mahyna-filosofin i mdhyamika och yogcra. Klachakra betyder ”tidens hjul” och
innehåller även tankar som anknyter till indisk tidsfilosofi. I början av grundtexten står nämnt
att allt i kosmos uppkommer på grund av ”tiden”.4 Till grund för läran ligger som i andra
tantriska system ett antal texter på sanskrit som sedan översatts till tibetanska. Grundtexten är
den relativt korta -Klachakra-tantra-rja. Den har dock en viktig kommentartext
Vimalaprabh, som är nästan lika viktig som grundtexten och är mycket omfattande. Den har
traderats tillsammans med grundtexten och har förmodligen översatts ungefär samtidigt till
tibetanska. Dessutom finns ett antal kommentarer i den tibetanska kanon som är översatta till
tibetanska från sanskrit. Slutligen finns även en omfattande litteratur direkt skriven av
tibetaner som också är kommentarer till grundlitteraturen. Att det finns så mycket litteratur är
också ett mått på den vikt som tillmätts läran i Tibet. Mycket lite av denna enorma litteratur
finns översatt till västerländska språk.5

2 Se t.ex. Evans-Wentz 1968: 155-255 om ”de sex lärornas yoga” (Tib. chos-drug).
3För den bästa sammanfattande framställningen om Klacakras lära se Newman 1987: 114-124.
4 KCT I: 4 i Banerjee 1985: 1 och Newman 1987: 419.
5 I Newman 1987 finns det hittills mest omfattande översättningsarbetet gjort på ett mycket bra och läsbart sätt

där grundtexten till kapitel 1 är översatt tillsammans med kommentartexten Vimalaprabh. Sedan finns
Andresen 1997 med en översättning av kapitel 3 och Wallace 1995 med en översättning av det andra kapitlet.
Slutligen har Hartzell 1997 översatt det femte kapitlet i sin doktorsavhandling. Nrop 1994 är en översättning
av R.Gnoli och G.Orofino till italienska av en mycket intressant kanonisk text ur den förlorade rottantran med
kommentar, Sekoddeatk, som behandlar initieringen och den sexledade yogan. Det finns också en fransk
översättning, Stril-Rever 2000, av andra kapitlet inklusive kommentaren.
I övrigt finns texter kring den sexledade yogan översatta av Grönbold 1969 och 1996, och dessutom i Mullin
1991 där det finna en mycket intressant text om fullbordandestadiet och den sexledade yogan.
 3

Enligt sin egen tradition är grundtexterna skrivna av kungar i det mytomspunna landet
Shambhala (eller Sambhala som det står i sanskritgrundtexterna). Buddha själv skulle ha
predikat den ursprungliga ännu mer omfattande rot-tantratexten6 som sedan skrivits ner och
bevarats av kungarna i Shambhala. Var detta land är beläget är en fråga som ingen riktigt
lyckats besvara.
Grundtexten och dess kommentar är indelade i fem kapitel varav det första handlar om
den yttre världen (makrokosmos) med bl a ett långt avsnitt om den speciella kosmologin i
Klachakra, men även ett avsnitt om hur man tillverkar vapen för t ex belägring.
Det andra kapitlet handlar om människans inre värld (mikrokosmos), bland annat chakra-
systemet (chakra; skt hjul), men där finns också ett avsnitt som redogör för kontroverser med
samtida hinduiska läror.7 I Klachakra finns ett system med sex chakras vilket skiljer ut det
från de flesta andra chakra-system som räknar med sju. Där finns den allmänna tantriska idén
om ”den subtila kroppen” med en mängd energikanaler som genomkorsar kroppen och som
korsar varandra i knutarna eller chakraerna. Det finns tre huvudkanaler, en i mitten, en till
höger och en till vänster i kroppen. Det är tänkt att de på något sätt finns inne i kroppen, men
inte inne i ryggraden som i det hinduiska chakra-systemet. Det är denna energi som används i
den sexledade yogan, vilken kan sägas vara en motsvarighet till Kualini-yogan i hinduisk
tantra.8 Det tredje kapitlet handlar om själva initieringen i Klachakra-tantra med bland
annat en beskrivning av hela initieringsritualen.9 Eftersom initieringen har givits många
gånger är det detta kapitel som har beskrivits mest i västerländsk forskning. Det fjärde
kapitlet innehåller beskrivningar av meditationsmetoder (sdhana) och om den sexledade
yogan som hör till Klachakra-läran. Det femte kapitlet handlar om ”kunskapen” (jna),
alltså mera om teorin i Klachakra, med ett långt kapitel om ”den högsta oföränderliga
lyckan.” Traditionellt indelas Klachakra i tre delar, den yttre, inre och ”andra” Klachakra.
Den yttre är första kapitlet som berör astronomi, astrologi och matematik, den inre i kapitel
två behandlar den mänskliga kroppen och dess inre struktur med chakras och olika
energikanaler och till slut den ”andra” i kapitel 3-5 behandlar själva gudomligheten
Klachakra, mandalan och de övriga huvudlärorna. Som framgår av denna snabbgenomgång
av innehållet i dessa texter så utgör de en närmast encyklopedisk sammanfattning av den
indiska samtidens kunskap inom olika områden.
Läran går ut på att man strävar efter nirva eller snarare nyat (tomheten) men
det kallas istället med en mera positiv term ”den stora lyckan” (sanskrit, mahsukha) eller
man strävar efter ”det högsta oföränderliga” (skt. paramkara, tib. mchog tu mi-’gyur-ba)
eller ”den högsta oföränderliga lyckan”. Det uppnås som en förening av motsatserna
manligt/kvinnligt, upya/prajñ, metod/visdom. Det symboliseras av Kalachakra, ”tidens
hjul” som en manlig personlighet i omfamning med den kvinnliga motsvarigheten
Vivamta, ”allmodern”. I föreningen av dessa uppstår, eller snarare kommer man tillbaka
till, den så kallade dibuddha, ”urbuddhan” eller ”den förste Buddha”. Egentligen är det
ganska oklart utifrån texterna vad som egentligen menas med ”adibuddha” På något ställe
kan man tolka det som den princip varur hela världen tog sitt ursprung och ”skapades” genom
bodhisattvan Mañjur som ”drog” världen ut ur dibuddha.10 För den som initieras eller
mediterar på Klachakra är det den tidigare återgivna identifieringsprocessen som utförs. Den
som leder initieringen blir Klachakra och därefter alla som deltar genom honom.

6 De tantriska texterna är ofta indelade i en så kallad rottext (mlatantra), som anses vara den ursprungliga och
oftast mest omfattande, en förkortad version av texten (laghutantra) och en huvudkommentar (k).
7 Grönbold 1992.
8 Om det hinduiska cakrasystemet se t ex Avalon 1953, Plate 1.
9 Det har nyligen kommit ett genombrott i forskningen kring detta kapitel med en doktorsavhandling från

Harvard som har översatt hela kapitel tre och kommenterat detta. Se Andresen 1997.
10Bu-ston 1965a:80.
 4

Allt detta är målsättningar som ligger bakom själva initieringsritualen. Det finns olika
lager i tolkningen av en ritual. I Klachakratantra finns det en komplicerad filosofisk
bakgrund till varför ritualen utförs i ett inomreligiöst perspektiv. Ett annat tolkningslager är
analysen av hur ritualen fungerar för den enskilde deltagaren eller gruppen i sin helhet. Hur
används ritualen och vilken roll spelar den för de deltagande?11 I avslutningen kommer detta
att behandlas.
- Den sexledade yogan - agayoga 12 förtjänar en egen kort behandling på grund av sin
viktiga roll i de fyra högsta initieringarna.
För att nå de mål som ställs upp i Klachakratantra används i det mest avancerade stadiet den
tidigare nämnda sexledade yogan. Den är själva kulmen på vägen till fullständig
upplysning/nirva.
De sex leden i agayoga är:
1) pratyhra - tillbakadragandet av sinnenas yoga.
Den går ut på att skära av all energi från sinnesorganen och koncentrera den in i den centrala
kanalen i den subtila kroppen, avadhuti. Där ska den finnas och kunna röra sig fritt för att
kunna utnyttjas i de senare leden av yogan.
2) dhyna - den meditativa stabiliseringens yoga. Den innefattar delvis det som i buddhistisk
meditation kallas vipayana och amatha dvs att stilla sinnet och kunna börja se det som är
verkligt. Det gäller också att nå det tillstånd av gudomlig stolthet och lycka som motsvaras av
sambhogakya ”njutningskroppen” i läran om Buddhas fyra kroppar enligt
Klacakratantra.13 Här produceras också ”den tomma-form-kroppen”14 som sedan använd i
de följande leden av yogan. Denna kropp är ett tillstånd där den vanliga kroppens materiella
element används till att mentalt framställa en kropp, som inte har en vanlig form och ingen
materia, för att användas i meditationen.
3)pryama - energikoncentrationens yoga. Det är här fråga om att koncentrera energin
(pra) som passerar genom den vänstra och högra energikanalerna i kroppen till den
centrala kanalen. Här används metoder för att dra energin i centralkanalen till navel-chakrat
och producera känslan av den stora lyckan där. Detta ska också producera värme i navel
området och är en variant av Naropas gtum-mo-yoga15 där man producerar inre värme.
4)dhra- den återhållande yogan. Här är det fråga om att genom meditation på elementen
få deras energi att uppehålla sig i varje chakra. Det gäller att uppnå en fullständig behärskning
av hur energierna i kroppen ska användas.
5) anusmti - Yoga som använder hågkomsten av det tidigare uppnådda tillståndet för att
generera den speciella Klachakra-lyckan/sällheten. Det gäller att uppnå det speciella
glädjetillstånd som kallas sahajnanda - den spontant uppkomna glädjen.
6) samdhi - ”koncentrationens yoga”
Man är mera ihärdig i meditationen tills sinnet (citta/mind) upplever sig som Klachakra och
hans kvinnliga gemål. Man visualiserar sig sedan sittande i förening med en kvinnlig
gudomlighet (mudr) och erfar då ”den oföränderliga högsta lyckan” (paramkara-
sukha). Det är föreningen mellan lycka (sukha) och tomhet (nya). Det är ett upphävande
av dualiteten.

3. Klachakra-initieringen.

11Se även Hammar 1992:203-205, Goldstein-Kyaga 1987 och Ström 1989:170-211.

12 Se Grönbold 1969 och 1996 och även Mullin 1991:98-126, 215-258.
13 Det är nirmakya (förvandlingskroppen), sambhogakya (njutningskroppen), dharmakya (Lärans

kropp), och sahajakya (den samtidigt existerande kroppen) som är den högsta och nästan motsvarar
dibuddhabegreppet.
14 Skt. nya-rpa-kya, tib. stong-gzugs-kyi-sku.
15 Evans-Wentz 1968:171-209.
 5

Jag kommer här att beskriva Klachakra-initieringen så som den utövas vid de stora
massinitieringar som Dalai Lama har givit över hela världen under de senaste tjugo åren.
Initeringen som jag närvarade vid i Rikon i Schweiz 1985 får stå som modell för
framställningen. Där tillämpades nästan samma tidsschema som vid den första initieringen i
västerlandet i Madison/Wisconsin i USA 1981.16 Hela initieringen med förberedelser tog 13
dagar. I Rikon var ca 6000 personer närvarande och fick initieringen. I Indien har det varit
över 100.000 deltagare vid fem tillfällen och över 200.000 vid två tillfällen. Den senaste
initieringen gavs i Graz i Österrike i oktober 2002 och nästa är planerad till januari 2003 i
Bodh Gaya i Indien då många väntas komma. Det finns även en initiering planerad till april
2004 i Toronto i Canada.
Dalai Lama tillhör den i Tibet största skolan inom buddhismen, dGe-lugs-pa, och ger
den initieringstradition som hör till denna skola. De munkar som är specialister på initieringen
hör till rNam-rgyal-avdelningen av det stora sBras-spungs (Drepung)-klostret i Lhasa.
Klacakra-initieringen har även givits inom de andra tibetanska skolorna Sa-skya-pa,17 bKa’-
brgyud-pa (Karma-pa) och rNying-ma-pa18 i västvärlden. Jag var närvarande vid initieringen
med Kalu Rinpoche från Karma-pa-skolan i Stockholm 1982. Dessa initieringar skiljer sig en
del från de som har givits av Dalai Lama, men knappast på några avgörande punkter.
Mycket av initieringsprocessen i den följande beskrivningen sker med den tidigare
beskrivna visualiseringstekniken som är välkänd och allmänt använd i buddhismen, särskilt i
meditationsmetoder som ingår i den tantriska buddhismen/vajrayna. Man föreställer sig till
exempel Klachakras mandala som en bild. När det sägs att man går runt mandalan och in
genom portarna i den så är det därför en mental process som pågår. Vissa moment skulle dock
ha kunnat utföras rent fysiskt om det hade varit möjligt, men det stora antalet deltagare i
initieringarna gör att momenten ibland utförs genom ren visualisering och ibland får en person
representera alla deltagare. Det är viktigt att erinra sig att Klachakra-initieringarna i Tibet i
gammal tid inte var några masshändelser. Tvärtom utfördes de för en mycket begränsad krets
av munkar som avancerat långt på den tantrisk-buddhistiska vägen. Det var mycket svårt att
erhålla initieringen och man fick försöka länge och ofta betala med guld och rikedomar. 19
Kalachakra är det kanske mest prestigefyllda och komplicerade lärosystemet inom den
tibetanska buddhismen, men det har ibland betraktats som kontroversiellt och på gränsen till
att vara buddhistiskt renlärigt. Massinitieringarna är ett relativt sent fenomen som kan
dokumenteras åtminstone från Panchen Lamas initiering i Peking 1932, men framförallt
uppträdde i Tibet på 1950-talet när Dalai Lama XIV gav två Klachakra-initieringar 1954
och 1956 med tusentals deltagare.20 Efter detta har Dalai Lama givit ett antal stora initieringar
i Indien och i Västerlandet. Inom övriga skolor ger man numera även initieringar till många
samtidigt.

3.1. Förberedelser för initieringen.

Första dagen skall platsen för initieringen prepareras. Ritualerna utfördes i Rikon av
Dalai Lama och hans medhjälpare. I Madison 1981 så hade man en månad före händelsen
gjort en rituell läsning av mahayna-texten Prajparamit för att förbereda marken för

16Kalachakra Initiation 1981 och Kalachakra Initiation 1985.

17Dhargyey 1985:VII
18Rochester 1997
19Bu-ston 1962-65b:61.
20Hammar 1992:208-209, Goldstein-Kyaga 1987:25 och den tibetanska exilregeringens hemsida.
 6

initieringen. Därpå sökte man tillstånd av de lokala myndigheterna för att använda marken.
Därefter sökte den rituelle ledaren Dalai Lama tillstånd från de gudomligheter som beskyddar
marken. Det tredje steget är att Dalai Lama skapar en beskyddande cirkel och åkallar andra
skyddsgudomligheter. Han välsignar också atmosfären.
Det ovanstående är exempel på att själva naturen också är delaktig i initieringen. Det krävs
även ett antal skyddsgudomligheter för att garantera hela initieringens genomförande.21
Klacakras mandala är som de flesta mandalas i den tantriska traditionen en representation
av kosmos i form av ett hus. Den har fyra ingångar som vaktas av de fyra jinas Amitbha,
Ratnasambhava, Akobhya och Amoghasiddhi.22 Den skulle egentligen vara
tredimensionell, och det existerar åtminstone en känd sådan modell i Potalapalatset i Lhasa
som är uppbyggd som ett palats i flera våningar med centrum högst upp. Vid initieringarna
används dock en tvådimentionell representation av mandalan, antingen i form av en så kallad
thang-ka där den är målad på tyg, eller som en sand-mandala gjord av färgade sandkorn. I
centrum av mandalan finns gudomligheterna Klachakra och hans kvinnliga motsvarighet
Vishvamta i omfamning. De representerar sammansmältningen av de två motsatsparen som
finns redan i mahay-filosofin som metod/upya/manligt och vishet/praj/kvinnligt.
Dessa principer förenas i dibuddha-begreppet som är en sorts enhetsbegrepp.
Den andra dagen framför Dalai Lama en begäran om tillåtelse att skapa Klachakras
mandala, speciellt till Klachakras skyddsaspekt Dorje Shug. De assisterande munkarna
genomför en rituell dans för att i form av de vreda skyddsgudomligheterna undanröja alla
störande krafter och makter. De skapar ett ”skyddshjul” för att försäkra sig om initieringens
framgång. Dessa ritualer syftar också till att inbjuda jordgudinnan att komma in i mandalans
struktur. Därefter börjar de assisterande munkarna att rita upp kritlinjerna till
mandalakonstruktionen. Klachakras mandala skall, åtminstone i dGelugs-pa-skolans23
tradition, alltid tillverkas av färgad sand. Det blir till slut ett mycket komplicerat konstverk
som symboliserar de 722 gudomligheter som finns i mandalan. De gudomligheter som
tillkallats för att beskydda kritlinjerna som ritats upp för mandalans struktur får sedan
återvända till sina platser i mandalan.
På den tredje dagen framkallar Dalai Lama (laman) gudomligheterna så att de kan ta
sina platser i mandalan. Strukturen är invigd under beskydd av de fem Jinas och deras
kvinnliga motsvarigheter. Kritstrukturen av mandalan färdigställs och man börjar skapa
mandalan av färgad sand. Skapandet av sand-mandalan utfördes i Rikon under tre dagar
(dag 4-6) av de sexton munkarna från den speciella avdelningen Namgyal Dratsang i det
stora klostret Drepung (i exil)24. Det är denna grupp av munkar som är de rituella
specialisterna på Klachakra och de åtföljer Dalai Lama på alla hans Klachakra-
initieringar.
På den sjunde dagen utförs mandalans meditativa ritual (sdhana). Tio vaser
placeras i de tio riktningarna runt omkring mandalan. Mandalan är ungefär halvannan meter i
diameter och uppbyggd inne i ett litet hus med förhängen och offergåvor framför.

21Abhaykaragupta 1949:76-86, översatt i Bhattacharyyas introduktion. I denna text finns en analys och
uppräkning av gudomligheterna i Klachakras mandala.
22 De fem jinas (segrarna) eller dhyni-buddhas som de kallas i äldre religionshistorisk litteratur är dessa fyra

med Vairocana i mitten. Det finns dessutom en sjätte familj, Vajrasattva, inom Klachakra tantra. De härskar
över varsitt väderstreck plus centrum, men till skillnad från andra mandalas i de tantriska systemen är Amitbha
placerad i norr, annars är han känd som herren över det västra väderstrecket, särskilt i Kina och Japan. De
avbildas ofta tillsammans med sina kvinnliga motsvarigheter.
24 Det är den riktning inom den tibetanska buddhismen som Dalai Lama hör till och som grundades av
reformatorn Tsong-kha-pa på 1400-talet.
23
24Drepung(’Bras-spungs) var det största klostret i Lhasa före den kinesiska invasionen 1950/51 med över 10.000
munkar. Det har sedan byggts upp ett Drepung i exil i södra Indien .
 7

Initianderna får inte se på mandalan förrän efter ett särskilt moment i initieringsritualen och
den är tills dess täckt av ett förhänge.
På den åttonde dagen utförs en rituell offerdans för att inviga mandalan. De dansande
munkarna har speciella rituella dräkter och de framkallar de tolv offergudinnorna. Hela
munkorkestern med rituell musik deltar också i detta. Ritualerna avslutas med att
Klachakras sdhana åter utförs av Dalai Lama.
På den nionde dagen kommer de som skall initieras på allvar med i bilden.
Initianderna har under de övriga dagarna antingen varit åskådare till händelserna eller fått
annan förberedande buddhistisk undervisning om bodhisattvavägen. Det har varit Dalai Lama
och hans assisterande munkar som utfört ritualerna. Denna dag utförs instruktioner och
ritualer i sex stadier för att förbereda deltagarna för initieringen.
1. Instruktioner för att förbättra motiveringen för att delta i initieringen.
-Man ska rena sig genom tvättning. Innan initieringen börjar ska man bada och vid ingången
till ceremonitältet finns tillgång till vatten för att skölja munnen.
- Initianden ska göra tre prostrationer i form av bugningar så långt ner så att man ligger
raklång på golvet framför laman/läraren, offra till skyddsgudomligheterna och göra ett
mandalaoffer till Laman.
- Sedan ska initianden lyssna till instruktioner om den riktiga motivationen för att motta
Klachakra-initieringen. De skall göra detta för att uppnå upplysning för alla varelsers skull,
bodhicitta (upplysningstanke)-motiveringen.
- För att kunna gå in i mandalan behöver initianden rena sin yttre kropp genom att visualisera
sig som född av gudomligheten Klachakra och Vivamta.25 Initianden förvandlas till
gudomligheten Klachakra och kan på detta sätt lättare uppnå den rätta motivationen.
2.Initianden framställer förfrågan om att få erhålla initieringen till laman som under
initieringen andligt sett förvandlas till Klachakra. Han ber om den högsta upplysningen och
befrielsen och får svar av laman/Klachakra som säger att han ska ge initieringen och att det
gäller för initianden att sedan praktisera lärorna. Om man inte praktiserar läran kommer man
inte långt på vägen.
3. Tagandet av löftena. - Initianden tar de vanliga mahyna-tillflyktslöftena,26
bodhicittalöftena och dessutom de speciella löftena för att få utöva tantra.27 Initianden får
välsignelsen av kropp, tal och sinne genom att laman rör på de tre punkterna pannan, halsen
och hjärtat. Detta görs genom visualisering när det är så många deltagare.
4. Kastandet av tandstickorna. - En sorts indisk tandsticka kastas på en bricka med en målad
mandala för att se hur det ska gå i framtiden. Beroende på hur den faller kommer initieringen
att vara mer eler mindre framgångsrik. Om den faller av brickan tre gånger så bör man inte
genomföra ritualerna. Initianden får också ett så kallat välsignelsesnöre om armen som ska ge
skydd tills den framtida Maitreya Buddha kommer. Slutligen får initianden indiskt kushagräs
som han ska placera under kudden och madrassen på natten för att få vägledande drömmar.

25 Initianden går här igenom en visualiserad födelseprocess som gör att det går att jämföra denna initiering med
den vanliga initieringsstruktur som går ut på att man föds på nytt i initieringen. Man blir renad inför den fortsatta
processen.
26 Det innebär att man tar tillflykten till Buddha, dharma (läran), sangha (församlingen) och gurun/laman/läraren

och de fem lekmannalöftena att inte döda, stjäla, leva okyskt, tala osanning och dricka rusdrycker.
27 Kalachakra Initiation - Switzerland 1985: 69-71. Bodhicitta är ett centralt buddhistiskt begrepp som innebär att

man utvecklar tanken på att nå upplysningen. Inom den tibetanska buddhismen avlägger man löften för att uppnå
bodhicitta. För att erhålla Klachakra-initieringen avlägger man 18 grundlöften och 46 tilläggslöften. Dessutom
avlägger man ytterligare 24 tantriska löften av olika vikt. Allt detta innebär att det är mycket svårt att
upprätthålla dessa löften då de förutsätter ett mycket strängt moraliskt liv.
 8

5. Initianden ska sedan visualisera Klachakras mantra i sex stavelser vid sex punkter i
kroppen för att eliminera hindren för de sex elementen.28 Vajrasattva, som är placerad i
mitten av mandalan, framkallas sedan med en bön om att han ska påverka
initiationsgudomligheterna att komma in i initianden nästa dag.
6.Sedan får alla instruktioner om att sova med kushagräset under huvudkudden och med
huvudet i riktning mot laman och mandalan. De drömmar som initianden sedan har på natten
har särskild betydelse och bör analyseras noga.

3.2 Initieringen i frambringandestadiet (skt. utpattikrma)

Den tionde dagen förs initianden fram till mandalan för att se den.
De sju barndomsinitieringarna. - förberedelser för själva initieringen som sker nästa
dag.
1. Först kommer initianden fram utanför förhänget som gömmer mandalan. Alla får en bindel
för ögonen och en representant får fysiskt gå fram till mandalan medan de andra sitter kvar på
sina platser. Initianden tvättar sig, gör prostrationer och ett mandalaoffer och begär än en gång
att få erhålla initieringen. Fortfarande med bindeln för ögonen tillfrågas initianden om
vad han vill av laman i form av Klachakra-gudomligheten. Initianden svarar att han vill
erhålla initieringen och avlägger bodhicitta(upplysningstanke)-löftena och de tantriska
löftena och visualiserar bodhicitta i sitt sinne.
- Därpå förs initianden, fortfarande med ögonbindel, innanför förhänget och runt mandalan
och de fyra ingångarna, var och en representerad av en av de fyra jinas. Laman instruerar
honom sedan i de tantriska löftena som hör till Klachakra där man bland annat avlägger ett
löfte att inte säga något till utomstående om initieringen. Om initianden bryter mot denna typ
av löften senare så finns det olika möjligheter att gottgöra detta, men bara till en viss gräns.
2. Initianden/representanten kastar den rituella blomma han burit med sig på en representation
av mandalan. Det går inte att kasta den på sand-mandalan. På vilken av de fem jinas den
faller bestämmer vilken av dessa som hela initieringen vid detta tillfälle har en speciell
förbindelse med. Till slut tas ögonbindeln bort och initianden/representanten får se på
mandalan. Resten av deltagarna får också ta av ögonbindeln men de får gå runt mandalan
först efter initieringens slut.
Den elfte dagen får initianden själva initieringen efter att ha förts in i mandalan. En handling
som utförs genom visualisering.
Initianden erhåller de sju initieringarna som liknas vid ett barns utveckling från födelsen
till den första läsinlärningen.

a) - vatteninitieringen
Initianden visualiserar att han går till den norra porten och där får initieringen av jinan
Amitbhas kvinnliga motsvarighet. Hon stänker vatten på honom och renar de fem elementen.
Detta förbereder initianden på att nå det första bodhisattvastadiet.29 Initieringen sägs vara
analog till att ge ett nyfött barn ett bad.
b) - huvudbonadsinitieringen.
Initieringen kallas så därför att den är analog med ett barns första hårklippning. Initianden
visualiserar sina fysiska aggregat/skandha30som att de har samma natur som de fem jinas.
Detta renar de fem skandhas och förbereder för det andra bodhisattvastadiet.
28 Mantrat har i sin helhet tio stavelser, men det kan också räknas endast sex, om ham ka ma la va ra ya.
Sextalet är mycket viktigt i Klachakra och man försöker att få det att stämma i alla relevanta sammanhang. De
sex punkterna är de sex cakras.
29 Det finns i den mahyana-buddhistiska filosofin tio bodhisattvastadier som ska gås igenom innan man är en

fullt utvecklad bodhisattva. Lamotte 1984:91.

30 De fem skandhas är de faktorer som utgör den mänskliga, materiella kroppen här på jorden. Se t. ex.

Frauwallner 1984:153, 164

 9

c) - initiering genom kronbanéret.

Initianden går till den södra porten i mandalan och förvandlas till jinan Ratnasambhva.
Initiandens tio vindar förvandlas till tio kvinnliga gudinnor och initieringen renar de tio
vindarna31 och hjälper till att uppnå de tio paramits (perfektionerna)32 och att uppnå det
tredje bodhisattvastadiet. Initieringen jämförs med att man gör hål i örat på ett barn och ger
det dess första prydnad.
d) - vajra och klocka-initieringen.
Initianden stannar vid den södra porten. Initiandens högra och vänstra ni(energikanal)
förvandlas till Klachakra och hans gemål. Man får initieringen när laman ringer i klockan
och det sker en rening av nierna 33som ger initianden möjlighet att förena den högra och
vänstra kanalen in i den centrala vilket i sin tur ger möjlighet att uppnå ”den högsta
oföränderliga lyckan” och tillgång till Klachakra och hans gemåls handlingar. Initieringen
liknas vid det första ordet som uttalas av ett barn.
e) - handlingsinitieringen.
Vid den östra porten förvandlas initianden till Amoghasiddhi. Denna initiering renar de fem
sinnena och man får möjlighet att uppnå det femte bodhisattvastadiet. Initieringen liknas vid
barnets första användande av de fem sinnesobjekten.
f) - namninitieringen.
Initieringen är analog med barnets namngivning. Initiandens handlingar förvandlas till vreda
gudomligheter i mandalan.34 Laman ger namn åt alla initianderna och förutsäger, i form av
Buddha, att de ska nå upplysningen.35 Detta förbereder initianden för det sjätte
bodhisattvastadiet.
g) - tillåtelseinitieringen.
Initieringen är analog med barnets första läslektion. Den är delad i två delar. Den är en
förberedelse för det sjunde bodisattvastadiet.
1. Tillåtelsen: - Initianden har kommit till den västra porten och förvandlas till Vairocana
som är den centrala av de fem jinas, den som motsvarar Klachakra/dibuddha. Initieringen
erhålls genom att hålla i fem symboler för de fem jinas.
2. Ritualer relaterade till tillåtelsen: - Initianden får mantrat som hör till Klachakra. Han
får också en välsignad ögonsalva. I Rikon gick det till så att man fick visualisera en svart
sanskritstavelse Phram som är ett mantra som representerar summan av varje persons
okunnighet. När Dalai Lama rörde på en sked som han hade i handen så skulle deltagarnas
syn bli klar. Man fick också en spegel vilket innebär att man ska se alla fenomen som i en
spegel, dvs icke-verkliga. Slutligen så fick alla en pil och båge i miniatyr vilket symboliserar
den genomträngande visheten som hör till det icke-begreppsliga förverkligandet av tomheten.
Dessa sju initieringar motsvarar de sju första bodhisattva-stadierna.
Efter detta fastställer Dalai Lama vid vilken tid och plats detta arrangemang ägt rum. Enligt
Klachakras tidräkning så är det år 2846 efter Buddhas upplysning och år 2797 efter Buddhas
predikande av Klachakra-tantra vid Dhyakaaka-stupan i Sydindien.
Det föregående var alltså initieringen i utpattikrma/frambringandestadiet som är den
grundläggande läran och praktiska utövningen av Klachakra.

3.3. Initieringen i fullbordandestadiet/ skt. sampannakrma.

31 Vindarna är ett livsenergibegrepp och de rör sig genom kroppen genom energikanalerna.
32 Lamotte 1984:91.
33 Nierna är de energikanaler som går igenom kroppen och förbinder de olika cakras med varandra.
34 Det finns ett antal vreda gudomligheter (kroha) i mandalan. Att initiandens handlingar förvandlas till dessa är

ett tecken på den allmänna tanken i tantra att man kan förvandla energier.
35 Här får initianden ett av de fem namnen på jinaerna.
 10

Vid detta tillfälle i Rikon 1985 så bestämde sig Dalai Lama att han, utanför det tryckta
programmet skulle ge också de fyra högre och den fjärde av de högre-än-högre initieringarna
till deltagarna.36

I. De fyra högre initieringarna i fullbordande stadiet.

a) - vasinitieringen.
Avsikten med denna initiering är att få deltagarens sinne att ”mogna”. Man visualiserar en
”visdomskvinna” som med sin närvaro ger en upplevelse av ”lycka” (sukh). Man skall
uppleva en erfarenhet av odelbar tomhet(nyat) och lycka. Det leder till att man kan
uppnå det nionde bodhisattvastadiet. Man kan efter detta praktisera det första och andra
stadiet i den sexledade yogan (aagayoga).
b) - den hemliga initieringen.
Man visualiserar substanser från laman som Klachakra och Vivamta som går ut i hela
kroppen för att korrigera alla fel som kan finnas i kanalerna i den subtila kroppen.
Man får en upplevelse av ”den stora lyckan” (mahsukha) i förening med tomheten. Man kan
då praktisera det tredje och fjärde stadiet av aagayoga.
c) - visdomsinitieringen.
Initianden går in i förening med en visualiserad k.37 En vit bodhicitta 38kommer då ner
ifrån kronchakrat på hjässan och går ner genom kroppen och initianden upplever då ”de fyra
nandaerna (glädje).” Den högsta är ”den spontana glädjen”(sahajnanda) som uppnås när
bodhicittan når genitalchakrat. Detta glädjetillstånd når man med det medvetandet att dess
natur är ”tomhet” och man kan utöva det femte stadiet av yogan.
d) - den förberedande ordinitieringen.
Kvinnan blir här till en svart Tra39 och initianden visualiserar att han går in i förening med
henne och uppnår ”Den högsta oföränderliga lyckan”/ skt. paramkara-sukha/ tib. mchog-
tu mi-’gyur-ba’i bde-ba. Detta är ett mycket viktigt begrepp i Klachakra-tantra och ett långt
avsnitt i femte kapitlet med kommentar ägnas detta begrepp, 40 Det oföränderliga är ett
begrepp som kan liknas vid dibuddha-begreppet. Initieringen ger möjlighet att utöva det
sjätte stadiet av adagayogan.

II. De fyra högre-än-högre initieringarna i fullbordandestadiet.

De första tre av dessa initieringar skiljer sig inte nämnvärt ifrån de endast högre men den
fjärde och avslutande är värd att ta upp.
Den fjärde av de högre-än-högre initieringarna - den definitiva ord-initieringen.
Denna initiering ger möjlighet att nå själva kulmen av den tantriska vägen. Det är ”full
upplysning” och man får en energi-medvetande-kropp (tib. rlung-sems)41 i form av
Klachakra. Man får ordinitieringen när man inser att detta är kulmen av den tantriska
metoden som kan liknas vid och har essensen av ”den stora föreningen” /skt. yuganaddha.42
Man kommer till ett läge där de båda motsatsparen förenas i sitt ursprungliga begrepp som

36 Detta avsnitt bygger på mina egna anteckningar från Rikon 1985 och på Gendun Drub 1982:129-155 och
Dhargyey 1985: 113-148
37 En sorts kvinnliga gudomligheter som också kallas ”himmelsvandrare” på tibetanska.
38 I det här fallet står bodhicitta för ”säden”.
39 Den i Tibet mycket populära kvinnligha bodhisattvan Tra kan framträda i olika färger. Här får initianden del

av hennes kraft genom förening med henne.

40 KCT V:127 i Banerjee 1985:231. Vimalaprabh-kommentaren till denna vers finns i Bu-ston 1965a:101-216.

Jag har översatt versen och delar av kommentaren i samband med en undersökning av dibuddha-begreppet.
41 En icke-materiell ”kropp” som kan frambringas och användas i den tantriska meditationen.
42 Se exempelvis Snellgrove 1987:285-288. Begreppet syftar på enheten men ändå tudelningen av begrepp som

vishet/metod, tomhet/medkänsla, manligt/kvinnligt

 11

kan liknas vid dibuddha-begreppet. Efter dessa slutliga initieringar är man förberedd för det
tionde och sista bodhisattvastadiet.

4. Varför ges Klachakra-initieringen? Klachakra-initieringens betydelse för den

tibetanska nationalkänslan.

Det föregående är en kortfattad beskrivning av den mycket omfattande och

komplicerade Klachakra-initieringen. Den är framförallt en initiering som är avsedd att
vara en introduktion och tillåtelse att utöva de meditationsmetoder som lärs ut. Den är också
avsedd att vara en försmak av resultatet som kan komma av utövandet av metoderna.
Det finns som jag redan nämnt ett exempel på ett födelsemoment i ritualen då man föreställer
sig konkret att man föds av Klachakras kvinnliga motsvarighet Vivamta. När man har
kommit ut ur livmodern är man renad och kan identifiera sig med gudomligheten Klachakra.
Det är följaktligen en sorts renande födelse som kan jämföras med det i initiationsriter vanliga
motivet med död och pånyttfödelse men i det här fallet är det inte någon centralt placerad
händelse och den har inte samma betydelse som en ren pånyttfödelserit.
Klachakra-initieringen skapar också band mellan läraren och initianden och mellan
initianderna. Det sägs till exempel att när det avslutande kriget kommer under den här
tidsåldern mellan kungen i Shambhala och de ”onda” (mleccha), vilka i Klachakra-texterna
verkar motsvara ungefär muslimerna, så kommer alla som fått initieringen att kämpa på
kungens sida tillsammans. Det är ett eskatologiskt perspektiv som har betydelse för
tibetanerna även idag.
Klachakra-initieringen har under de senaste trettio åren kommit att bli en
nationalistisk tilldragelse mycket viktig för tibetanerna i exil och även för tibetanerna inne i
Tibet. Nästan alla exiltibetaner har idag erhållit initieringen av Dalai Lama och den ger en
sorts hopp om sammanhållning och att kunna återvända till Tibet. Vid mitten av 1980-talet
tilläts även tusentals tibetaner inifrån Tibet att närvara vid en Klachakra-initiering som Dalai
Lama höll i Bodh Gaya i Indien. Idag verkar detta vara omöjligt på grund av hårdnade
politiska motsättningar mellan den kinesiska ledningen och exilregeringen.
Anledningen till att Dalai Lama ger dessa massinitieringar framställs också på något sätt vara
historisk/eskatologisk. Världen är i fara och initieringarna ska hjälpa till att samla de goda
krafterna för att hjälpa till i världens globala krissituation.
Det är mycket intressant att se hur den mycket esoteriska Klachakra-
initieringen har kommit att förändras under årens lopp. Innebörden för de som initierades i
små grupper eller individuellt var en annan än den man får som medlem av ett kollektiv av
tusentals personer som samtidigt erhåller initieringen. Det vanliga är annars att de tantriska
initieringarna inte ges till fler än omkring tjugofem personer.43 På ett annat ställe skriver dock
Dalai Lama att det nu (1981) finns en tradition att ge initieringen till stora mängder människor
samtidigt på grund av de avgörande händelserna i vår tid och för att etablera ett starkt
karmiskt samband mellan människornas sinne och Klachakra.44 Det finns också en tanke på
att vi närmar oss den tid när den tjugofemte kungen av Shambhala skall komma och då
kommer alla som fått Klachakra-initieringen nu att återfödas och erhålla den fullständiga
upplysningen genom just Klachakra.45 I sammanhanget är det intressant att notera att
Panchen Lama, den näst högsta inkarnerade laman inom Dalai Lamas dGe-lugs-pa-skola,

43 Mullin 1991:9-12. Dalai Lama har där skrivit ett förord där han kommenterar sina egna initieringar.
44 Dalai Lama 1981:9.
45 Kalachakra Initiation 1985: V. Det är ett nytryck av Dhargyey 1975.
 12

gjorde en initiering i Peking år 1932 för stora skaror av framförallt mongoler. Vid detta
tillfälle var också tanken på att kämpa för det goda riket Shambhala levande. Även för
mongolerna som då befann sig i en svår situation, kan det ha varit ett uttryck för
nationalism.46
Dalai Lama ger en kompletterande förklaring till varför initieringen ges till så
många när han förklarar de olika sätt som en initiering kan tas emot av en deltagare beroende
på förutsättningarna. Han konstaterar att Klachakras meditationer och yoga endast kommer
att tillämpas av ett litet fåtal som graderas på följande sätt. - De mest avancerade deltagarna
har en klar erfarenhet av den yttersta verklighetens natur som den är förklarad av de stora
mahyna-filosoferna. - De medelmåttiga deltagarna har en korrekt förståelse av detta
baserad på studier och förnuft och de minst avancerade har åtminstone en stark uppskattning
av och förståelse för den buddhistiska filosofin. Avsikten med initieringen är att plantera
karmiska frön i deltagarnas sinne och det är svårt om man inte har ett öppet sinne. Man kan
också ta emot initeringen endast som en välsignelse och uppskatta att få deltaga.47
En med det föregående sammanhängande problemställning är varför de initieringar
som Dalai Lama ger kallas ”Kalachakra for World Peace” i de skrifter som ges ut i samband
med initieringarna?48 Det är svårt att läsa ut något direkt fredsbudskap ur grundtexterna till
Klachakra. Det är en tantrisk metod för att nå den stora befrielsen och det kanske kan tolkas
som ett fredsbudskap i överförd bemärkelse. Det finns också en tanke på att utövandet av
ritualerna i sig har en påverkan på vår värld i och med att kraftfulla goda makter sätts i
rörelse. Det finns dock en Klachakra-initiering som är en dokumenterad föregångare till
Dalai Lamas massinitieringar. Den gavs i Peking 1932 av den föregående Panchen Lama på
grund av det pågående kriget med Japan. Tanken var att en initiering skulle påverka
konflikten med Japan i fredlig riktning. Den svenske etnografen Gösta Montell var närvarande
vid ceremonin och har angivit att ett buddhistiskt förbund i Peking tog upp idén att be
Panchen Lama genomföra en Klachakra-initiering för freden i Kina. Initieringen
genomfördes med deltagare framförallt från de relativt nära boende mongolerna, vilka sedan
15/1600-talen varit anhängare till den tibetanska formen av buddhismen.49 Det intressanta
med arrangemanget var att det var ett fredsprojekt långt innan Dalai Lama formulerade idén
om ”Klachakra för världsfred.” Tanken på att initianderna i ett längre perspektiv ska delta i
den sista striden mot de onda makterna är kanske också kan tolkas som en fredssträvan.
Eftersom grundtanken i Klachakra-initieringen ändå är en individuell befrielseprocess så är
den kollektiva idén med de moderna massinitieringarna något av en motsägelse om man inte
ser det som att en mängd människor visserligen deltar i riterna för sin egen skull men att detta
sedan har en ackumulerad kollektiv inverkan på världen.
Det faktum att det idag skrivs om Klachakra på ett mycket öppet sätt även av Dalai
Lama och andra tibetanska lamor är anmärkningsvärt. Klachakra hör till den högsta klassen
av fyra i indelningen av de tantriska texterna och är traditionellt en mycket hemlig lära.
Endast redan initierade fick ta del av litteraturen och instruktionerna. Dalai Lama
kommenterar detta som att det har skrivits så mycket av västerländska forskare och andra
intresserade om tantra att det har uppkommit många missuppfattningar i västerlandet om
dessa ämnen när man inte har förstått grundtankarna och då blir det nödvändigt att släppa på
sekretessen för att förklara läran utifrån grundtexterna. Dessutom är världen i ett läge där
dessa kraftfulla metoder behövs för att hjälpa till att hindra de destruktiva krafterna i dagens
värld.50 Dessutom kan man säga att kravet på sekretess kring de tantriska lärorna generellt sett
har minskat bland de tibetanska lamor och munkar som lär ut dessa.

46 Montell 1942:167, 171. Lessing 1942

47 Dalai Lama 1981:9.
48 Se foldrar från 1985, 1997 och även 1998 inför en initiering i USA 1999.
49 Montell 1942:165-173. Lessing 1942
50 Mullin 1991:12.
 13

Slutligen kan sägas att det är intressant att Klachakratantra sedan 1970-talet blivit så
känt bland både bland tibetanerna själva och för västerländsk forskning eftersom systemet
närmast representerar det högsta och mest avancerade stadiet av den tibetanska tantriska
buddhismen. Klachakratantras betydelse inom den tibetanska buddhismen har inte betonats
tillräckligt i tidigare forskning om tibetansk religion, men där har en förändring skett under de
senaste tio/femton åren då betydligt mer forskning har ägnats åt området.

Förkortningar.
skt. - sanskrit
tib. - tibetanska
KCT - ---

REFERENSER

Abhaykaragupta 1949. Nipannayogval. Ed. by Benoytosh Bhattacharyya, Gaekwad’s

Oriental Series no. 109, Baroda
Andresen, Jensine 1997. Klacakra - Textual and Ritual perspectives. Phil.Dr. Thesis.
Harvard University. Cambridge, Massachusetts.
Avalon, Arthur (Sir John Woodroffe) 1953. The Serpent Power. Madras: Ganesh & Co.
Banerjee, Biswanath 1959. ber das Lokadhtu paala. 1. Kapitel des Laghu-
Klacakratantra-rja. Unpublished. Dr.Phil. Dissertation. Der Universität zu
Mnchen.
Banerjee, Biswanath (Ed.) 1985 A Critical Edition of r Klacakratantra-rja. Calcutta:
The Asiatic Society.
Berzin, Alexander 1997. Taking the Kalachakra Initiation. Ithaca, New York: Snow Lion
Publications.
Bu-ston 1965a – ”The Supreme Unchanging Bliss”. A subchapter to the fifth chapter of the
commentary Vimalaprabh to the r Klacakra-text. - The Collected Works of
Bu-ston, Part 5. Ed by Lokesh Chandra, ata-piaka Series. New Delhi.
Bu-ston 1965b Dus-’khor chos-’byung The Collected Works of Bu-ston, Ed by Lokesh
Chandra, New Delhi. Part.4, p.61-74
Cozort, Daniel 1986. Highest Yoga Tantra. - An Introduction to the Esoteric Buddhism of
Tibet. Ithaca, New York: Snow Lion Publications.
Dalai Lama, His Holiness the 1981. Concerning the Kalachakra Initiation in America.
Madison, Wisconsin: Deer Park.
Dalai Lama, The Fourteenth 1985. The Kalachakra Tantra. - Rite of Initiation for the Stage
of Generation, A Commentary on the text of Kay-drup-ge-lek-bel-
sang-bo by Tenzin Gyatso, the Fourteenth Dalai Lama, and the
text itself. Edited, translated and introduced by Jeffrey Hopkins. London: Wisdom
Publications.
Dhargyey, Geshe Ngawang 1975. ”An Introduction to the Kalachakra Initiation.” Tibet
Journal, Vol. I, No. 1 - July/September 1975. Dharamsala.
Dhargyey, Geshe Ngawang 1985. A Commentary on the Klacakra Tantra. Dharamsala:
Library of Tibetan Works and Archives.
Evans-Wentz 1968. Tibetan Yoga and Secret Doctrines. Translated by Lama Kazi Dawa-
Samdup. Ed. by W.Y. Evans-Wentz. London 1968 (1st ed 1935): Oxford University
Press.
Frauwallner, Erich 1984 (1st ed 1973). History of Indian Philosophy. Vol I. Delhi: Motilal
Banarsidass.
Gendun Drub, the First Dalai Lama 1982. Bridging the Sutras and the Tantras.
 14

Compiled and translated by Glenn H. Mullin, Ithaca, New York: Snow Lion
Publications
Geshe Lhundub Sopa, Roger Jackson &John Newman 1985. The Wheel of Time. -
Kalachakra in Context. Madison 1985: Deer Park Books.
Goldstein-Kyaga, Katrin 1987. Religion som etnicitet. - Om Kalachakra, en buddhistisk
tibetansk ceremoni och de tibetanska flyktingarna i Europa. Studier i den
pedagogiska väven 1987:3. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.
Grönbold, Günter 1969 aaga-yoga - Ravirjñna’s Guabhari nma
aagayogaippni mit Text, bersetzung und literarhistorische Kommentar.
Dr.Phil.- Dissertation. Ludwigs-Maximilian-Universität zu Mnchen.
Grönbold, Gnter 1992. ”Heterodoxe Lehren und ihre Widerlegung im Klacakra.Tantra.”
Indo-Iranian Journal 35:273-297
Grönbold,Günter 1996. The yoga of six limbs - An Introduction to the History of
aagayoga. Santa Fe: Sun Publications
Hammar, Urban 1992. ”Religion och politik i Tibet” i David Westerlund (utg), Sekularism
ifrågasatt. Tro och Tanke 1992:4. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd.
Hartzell, James Francis 1997. Tantric Yoga – A Study of the Vedic Precursors, Historical
Evolution, Litartures, Cultures, Doctrines, and Practices of the 11th Century
Kamri aivite and Buddhist Unexcelled Tantric Yogas. Unpublished doctoral
dissertation at Columbia University, New York.
Henss, Michael 1985. Der Kalachakra Tantra. Zrich: Asiatica Bücherdienst.
Kalachakra Initiation - Madison 1981. First edition. Madison 1981: Deer Park
Kalachakra Initiation - Switzerland 1985. Second, revised edition. Winterthur 1985:The
Swiss Kalachakra Committee.
Lamotte, Etienne 1984. Mahyna Buddhism. i H.Bechert and R.Gombrich (red.) The World
of Buddhism. London: Thames and Hudson.
Lessing, Ferdinand 1942. Yung-Ho-Kung. Stockholm.
Montell, Gösta 1942. Bland gudar och vanliga människor. Stockholm: Medéns förlags
aktiebolag.
Mullin, Glenn H. 1991. The Practice of Kalachakra. Ithaca, New York 1991: Snow Lion
Publications.
Nrop 1994. Iniziazone - Klacakra. A cura di Raniero Gnoli & Giacomella Orofino.
[Roma]: Adelphi Edizione - Biblioteca Orientale 1.
Newman, John R. 1987. The Outer Wheel of Time. - Vajrayna Buddhist Cosmology in the
Klacakra Tantra. Phil.Dr. Thesis. University of Wisconsin, Madison.
Orofino, Giacomella 1994. Sekoddea - A Critical Edition of the Tibeten Translation. With
an Appendix by Raniero Gnoli on the Sanskrit Text. Roma: ISMEO.
Serkong Rinpoche 1984. Teaching on Kalachakra. Transl by Alexander Berzin 24 tapes.
Madison: Deer Park.
Snellgrove 1987. Indo-Tibetan Buddhism Vol. 1-2. Boston: Shambhala.

Stril-Rever, Sofia 2000. Tantra de Klachakra – Le Livre du Corps Subtil. Paris: Desclée de
Brouwer.
Ström, Axel 1989. The Quest for Grace. - Identification and Cultural Continuity among
Tibetan Refugees in India. Cand. Polit-avhandling. Department of Social
Anthropology at the University of Oslo.
Wallace, Vesna Acimovic 1995. The Inner Klacakratantra: A Buddhist Tantric View of the
Individual. Unpublished doctoral dissertation at the University of California at
Berkeley.
Wallace, Vesna A. 2001.
 15

Vimalaprabhk of Kalki r Puarika on r Laghuklacakratantrarja by r

Majuryasa [Vol. 1.]. 1986. Critically Edited & Annotated with Notes By
Jagannatha Upadhyaya. Sarnath, Varanasi: Central Institute of Higher Tibetan
Studies.

Opublicerade referenser.
Hammar, Urban 2002. ”Studies in the Klacakra: The Concept of dibuddha, the Fourth
Body of the Buddha and the Supreme Unchanging Bliss in the Klacakra
Tantra
Original Texts supported by Tibetan Commentators and including a History of
the Doctrine.” Avhandlingsmanuskript vid Religionshistoriska institutionen vid
Stockholms universitet.
Rochester 1997. Kalachakra 1997 - An invitation to participate in a Kalachakra Initiation in
Rochester, NY July 22-28, 1997. Amitabha Foundation:
[http://www2.giant.net/people/j_strait/amitabha/Kalachakra.htm]
Dharamsala 2002. Tibetan Government in Exile’s official Homepage.
http://www.tibet.com