Tentamen 2021-04-14 kl 8-13

FAFA60 Fotonik

Läs noga igenom dessa instruktioner innan du påbörjar arbetet!

 Ni måste lämna in fullständiga lösningar på lösblad (svaren i quizet räcker inte!)
 Lösningarna ska vara renskrivna och väl motiverade. Beskriv i text hur du löser uppgiften, och
förklara de beteckningar du använder i formler och uttryck. Uppgifter utan tydligt markerat svar
ger inte full poäng och glöm inte enheter!
 Tillåtna hjälpmedel är miniräknare, godkänd formelsamling (t.ex. TeFyMa), formelblad, men
inget kursmaterial
 Börja ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida av pappret.
 Uppgifterna är inte sorterade efter svårighetsgrad.
 Varje korrekt löst uppgift ger 3 poäng efter en helhetsbedömning.
 För betyg 3/4/5 krävs minst 12/16/20 poäng.
Lycka till // Adam Kinos

1. Inledande frågor
a) Horisontalpolariserat ljus infaller mot en planpolarisator som endast släpper igenom
ljus vinklat med 30 grader jämfört med det horisontella planet. Hur stor del av
intensiteten transmitteras genom planpolarisatorn och vilken polarisation har det ljuset?
(1,0 p)
b) Opolariserat ljus infaller från luft mot en vattenyta på ett sådant sätt så att reflektionen
blir helt planpolariserad. Vilken infallsvinkel har det inkommande ljuset relativt
normalen på vattenytan?
(1,0 p)
c) Vad blir den brytande vinkeln i b-uppgiften ifall det inkommande ljuset istället infaller
med en vinkel på 45 grader mätt från normalen?
(1,0 p)

2. Diskussionsuppgift
De flesta människor är omedvetna om att man kan förbättra sin syn utan att använda
korrektionslinser. Om man tittar genom ett litet hål (stick ett knappnålshål i en kapsyl eller
forma handen till ett litet titthål) ser man bättre än med obeväpnat öga och det gäller vare
sig man är närsynt eller översynt. Har du normal syn kan du se att närgränsen kommer
närmare när du tittar genom ett litet hål. Vad är det som gör att man ser bättre med en
”hålmonokel”? Kom ihåg att motivera ditt svar.
(3,0 p)

1
 Tentamen 2021-04-14 kl 8-13
FAFA60 Fotonik

3. Antireflexbehandling
Ljus infaller från luft vinkelrätt mot en glasplatta med brytningsindex 1,70. För att öka den
transmitterade intensiteten antireflexbehandlas glasytan med ett 315 nm tjockt skikt
magnesiumfluorid, MgF2, med brytningsindex 1,39.
a) Hur många procent av den inkommande intensiteten skulle transmitteras in i glaset om
ytan inte var antireflexbehandlad?
b) För vilken våglängd i det synliga området fungerar antireflexbehandlingen bäst?
(3,0 p)
4. Spegel

a) För att ta reda på krökningsradien för en stor konkav spegel avbildas glödtråden i en
lampa på en vägg en bit bort. Glödtråden befinner sig 20 cm ifrån spegeln och bilden,
som är uppochner, är 5,0 gånger större än glödtråden själv. Beräkna krökningsradien.
b) Baksidan på spegeln, som alltså är konvex (med samma krökningsradie), ger en
förminskad bild när man tittar i spegeln. På vilket avstånd blir bilden hälften så stor
som föremålet?
(3,0 p)
5. Feber
a) När man har feber höjs kroppstemperaturen. En örontermometer analyserar
värmestrålningen som avges från innerörat, och omvandlar spektrumet som detekteras
till en temperatur. Vid vilken våglängd kommer örontermometern detektera ett
maximum om du har 39 graders feber?
b) En vuxen person avger ungefär 100 W mer värmestrålning än vi absorberar från
omgivningen. Om vi antar att all strålning är av den våglängd som du räknade ut i
uppgift a, hur många fler fotoner per sekund skickar vår kropp då ut jämfört med hur
många som absorberas? Om ni inte lyckats lösa uppgift a, kan ni anta att våglängden
är 10 µm (notera att detta inte nödvändigtvis är rätt svar på uppgift a).
(3,0 p)
6. Fiberoptiskt system
Du ska designa en fiberoptisk kommunikationslänk mellan två städer över ett avstånd av
18 km och där kravet är att bandbredden ska överstiga 1 Gbit/s (1 GHz). Den optiska fiber
som ni tänker använda har en dispersionskoefficient 𝐷 = 5 ps/nm/km. Sändare och
mottagare har stigtid på vardera 0,2 ns. Du ska nu välja vilken ljuskälla du ska använda.
Du kan antingen välja en mycket dyr laserkälla med en spektral bredd av 2 nm eller en
billigare halvledarbaserad ljuskälla med en spektral bredd av 16 nm. Kan du välja någon
av dessa källor och fortfarande uppfylla kravet på bandbredd? Räkna specifikt ut den totala
bandbredden för kommunikationslänken för de två olika ljuskällorna. (3,0 p)

2
 Tentamen 2021-04-14 kl 8-13
FAFA60 Fotonik

7. Ljudvågor
Med hjälp av en funktionsgenerator på mobilen, samt ett program för att analysera
ljudvågor kunde jag skapa graferna som syns i figur 1 (om ens telefon stödjer multi-window
applikationer kan man köra båda apparna samtidigt från en telefon).
I den vänstra delen skapas en ljudvåg från den övre högtalaren på mobilen, och grafen i det
nedre vänstra hörnet visar hur amplituden av denna ljudvåg ändras med tiden.
I den högra delen skapas samma ljudvåg som tidigare från den övre högtalaren, plus
ytterligare en ljudvåg med samma amplitud men lite högre frekvens från den nedre
högtalaren. Interferensen mellan dessa två vågor syns i grafen nere till höger.
a) Vilken frekvens och våglängd har ljudvågen i det första exemplet? Ni kan anta att
hastigheten för vågen i luft är 340 m/s.
b) Vilken frekvens har den andra vågen?
(3,0 p)

Figur 1: Överst: Funktionsgenerator som skapar ljudvågor. Nederst: Analys av

ljudvågorna. Se texten i uppgiften för mer beskrivning.

3
 Tentamen 2021-04-14 kl 8-13
FAFA60 Fotonik

8. Böjning och interferens

Sex olikt formade hål, delbilder A till F nedan, belyses med laserljus och
böjning/interferensmönstret studeras på en vägg långt bort. I delbild 1 till 8 nedan ses åtta
olika sådana böjning/interferensmönster. Para ihop de sex hålen med deras respektive
mönster (två mönster kommer alltså inte att användas). Alla bilder och spalter är skapade
med samma zoom-inställning.
Observera att endast svar krävs! Ni ska endast ge en lista på sex par med en bokstav
och en siffra i varje par. (3,0 p)

Figur 2: A-F visar sex olikt formade hål, medan

1–8 visar åtta olika böjning/interferensmönster.

4
 Tentamen 2021-04-14 kl 8-13
FAFA60 Fotonik

Lösningsförslag
1. Inledande frågor
3
a) Vi använder Malus lag, som ger att 𝐼𝑢𝑡 /𝐼𝑖𝑛 = cos 2 (30°) = 4. Ljusets
polarisation är samma som den riktning planpolarisatorn transmitterar, dvs.,
polariserat 30 grader jämfört med horisontalplanet.
b) Helt planpolariserad reflektion sker ifall det inkommande ljuset infaller med
Brewstervinkeln: 𝛼𝐵 = atan(𝑛2 /𝑛1 ) = atan(1,333/1) ≈ 53,1°
c) Vi använder oss av brytningslagen där 𝑛1 = 1, 𝑛2 = 1,333 och 𝛼1 = 45°:
𝑛1 sin(𝛼1 ) = 𝑛2 sin(𝛼2 ) → 𝛼2 ≈ 32°
2. Diskussionsuppgift
När man tittar genom ett litet hål förbättras skärpedjupet, se bilden nedan, där ljus som
går enligt den streckade linjen blockeras när man tittar genom ett litet hål, men hade
annars lett till en suddig fläck på näthinnan. För ett litet hål är det endast en stråle med
en inkommande riktning som träffar varje punkt på näthinnan.

5
 Tentamen 2021-04-14 kl 8-13
FAFA60 Fotonik

3. Antireflexbehandling
a) Reflektansen, d.v.s. kvoten mellan reflekterad och inkommande intensitet vid
normalt infall från medium 1 till medium 2 ges av:

𝑛2 − 𝑛1 2 1,7 − 1 2
𝑅=( ) =( ) = 0,067
𝑛2 + 𝑛1 1,7 + 1
Den transmitterade intensiteten blir då: 𝐼𝑡 = 𝐼0 (1 − 𝑅) = 0,93𝐼0 , d.v.s., 93%
b) De 2 första reflexerna visas i figuren (ritade sneda för tydlighetens skull). För
att få minimal reflektans ska de bägge strålarna vara i motfas med varandra.
Eftersom bägge reflekteras mot ett tätare medium och därmed båda får ett
fasskift på 𝜋 blir det inget extra relativt fasskift pga. reflektionerna, utan hela
fasskillnaden måste uppstå p.g.a. den optiska vägskillnaden i MgF2 skiktet.

2𝜋 4𝑛 𝑑
𝑠 1751 nm
Vinkelrätt infall: Δ𝜙 = 2𝑛𝑠 𝑑 ⋅ = (2𝑚 + 1)𝜋 ⇒ 𝜆 = 2𝑚+1 ≈
𝜆 2𝑚+1

För 𝑚 = 1 blir 𝜆 ≈ 584 nm, vilket är den enda våglängden i det synliga
området.

6
 Tentamen 2021-04-14 kl 8-13
FAFA60 Fotonik

4. Spegel
a) Vi söker krökningsradien som vi kan relatera till brännvidden för spegeln enligt:
𝑅
𝑓=−
2
Eftersom spegeln är konkav ska krökningsradien vara negativ och brännvidden
positiv. Genom Gauss linsformel får vi en relation mellan avstånd och
brännvidden:
1 1 1
+ =
𝑎 𝑏 𝑓
Där 𝑎 = 20 cm, och 𝑏 kan vi ta reda på genom att använda oss av
lateralförstoringen:
𝑏
𝑀=−
𝑎
Där 𝑀 = −5. Detta ger att 𝑏 = 100 cm, 𝑓 ≈ 16,7 cm, och att 𝑅 = −33,3 cm
b) Eftersom spegeln nu är konvex är 𝑓 ≈ −16,7 cm, och spegeln kommer sprida
ut ljuset vilket gör att bilden hamnar bakom spegeln, d.v.s., 𝑏 < 0. Vi vill att
lateralförstoringen blir 𝑀 = 0,5 (positiv eftersom 𝑏 < 0). Vi får alltså:
𝑏 = −0,5𝑎
1 1 1 1
+ = (1 − 2) = ⇒ 𝑎 = −𝑓 = 16,7 cm
𝑎 −0,5𝑎 𝑎 𝑓

7
 Tentamen 2021-04-14 kl 8-13
FAFA60 Fotonik

5. Feber
a) Vi använder Wiens lag för att räkna ut var maximum ligger.
𝜆max 𝑇 = 2,898 ⋅ 10−3 K ⋅ m
𝑇 = 39 + 273 K = 312 K
𝜆max ≈ 9,3 µm
ℎ𝑐
b) Energin för en foton är: 𝐸 = ℎ𝑓 = ≈ 2,1 ⋅ 10−20 J
𝜆

100 W är 100 J/s, så på en sekund avger vi 100 J mer än vi absorberar, vilket

motsvarar:
100 J
≈ 4,7 ⋅ 1021 fotoner
𝐸

8
 Tentamen 2021-04-14 kl 8-13
FAFA60 Fotonik

6. Fibersystem
Vi söker bandbredden i två system där spektralbredden på sändarna skiljer sig. Vi
söker alltså:
0,35
𝑓𝐵𝑊,𝑠𝑦𝑠 =
𝑡𝑟,𝑠𝑦𝑠
För att räkna ut stigtiden för hela systemet använder vi;

2 2 2
𝑡𝑟,𝑠𝑦𝑠 = √𝑡𝑟,𝑇𝑋 + 𝑡𝑟,𝑅𝑋 + 𝑡𝑟,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟

Därför behöver vi stigtiden för alla komponenter; 𝑡𝑟,𝑇𝑋 = 0,2 ns och 𝑡𝑟,𝑅𝑋 = 0,2 ns är
angivna i texten, och stigtiden för fibern räknas ut genom:
0,35
𝑡𝑟,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 =
𝑓𝐵𝑊,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟
0,44
𝑓𝐵𝑊,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 =
τdisp
Där
𝜏𝑑𝑖𝑠𝑝 = 𝐷 ⋅ Δ𝜆 ⋅ 𝐿
Från uppgiften vet vi att 𝐿 = 18 km, 𝐷 = 5 ps/nm/km, och att Δ𝜆 = 2 nm eller
16 nm beroende på vilken ljuskälla vi väljer. Uträkning av bandbredden utifrån våra
ekvationer ger för de båda fallen:
Δ𝜆 = 2 nm (16 nm)
𝜏𝑑𝑖𝑠𝑝 ≈ 180 ps (1440 ps)
𝑓𝐵𝑊,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 ≈ 2,44 GHz (0,31 GHz)
𝑡𝑟,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 ≈ 143 ps (1145 ps)
𝑡𝑠𝑦𝑠 ≈ 0,32 ns (1,18 ns)
𝑓𝐵𝑊,𝑠𝑦𝑠 ≈ 1,1 GHz (0,30 GHz)
Endast den dyrare ljuskällan lever upp till kravet om 1 GHz bandbredd.

9
 Tentamen 2021-04-14 kl 8-13
FAFA60 Fotonik

7. Ljudvågor
a) Utifrån grafen kan vi utläsa att periodtiden är 10 ms, vilket ger en frekvens på
1 𝑣 340 m/s
𝑓 = 𝑇 = 100 Hz. Våglängden räknar vi ut med hjälp av 𝜆 = 𝑓 = =
100 Hz
3,4 m
b) Utifrån grafen ser vi att det är destruktiv interferens mellan vågorna vid
tidpunkterna 0 ms och 200 ms. Det betyder att på 200 ms har den andra vågen
1
oscillerat en extra gång. Dess frekvens är därför 200 ms = 5 Hz högre än den
ursprungliga vågen, dvs., den andra vågen har en frekvens på 105 Hz.

10
 Tentamen 2021-04-14 kl 8-13
FAFA60 Fotonik

8. Böjning och interferens

A + D har endast böjning, och böjningen är lika stor i båda riktningarna, samt att hålet
i A är mindre än hålet i D vilket ger att böjningsmönstret för A ska vara större än för
D.
A–2
D–8
E har samma böjningsmönster som A, men har även interferens. 2 spaltöppningar ger
ett minimum (N-1) mellan varje huvudmax och noll bi-max (N-2). Eftersom spalterna
är separerade i horisontalled skapas mörka band i vertikalled (lika långt avstånd från de
båda öppningarna till alla punkter på ett vertikalt streck).
E–4
B har 3 spaltöppningar, vilket ger 2 minimum och 1 bi-max mellan varje huvudmax.
B–6
Till slut har vi C och F. F har endast ett böjningsmönster och vi kan komma fram till
att det är antingen 1 eller 3 utifrån att hålet i F är smalt i vertikalled vilket ger ett utspritt
mönster i vertikalled. C borde ha böjning och interferens. Dock är spaltöppningarna
väldigt nära varandra, vilket gör att mönstret för C liknar mönstret för F. Men vi kan se
att mönster 3 innehåller interferens eftersom mönstret i horisontalled varierar lite mer
oregelbundet. Jämför detta med figur 1 där intensiteten på topparna i horisontalled
kontinuerligt blir svagare och är separerade med ungefär konstant avstånd.
F–1
C–3
Observera att man behöver endast ge en lista för att få full poäng, och eventuella
motiveringar som ges inte kommer att rättas.
A–2
B–6
C–3
D–8
E–4
F–1

11