VPI 07-3 Bremsen Bromsar SE

VPI 07
Underhåll av godsvagnar
Bromsar
Utgåva 3
giltig från 2018-06-21
Med stöd från:
Copyright © by VPI - Verband der Güterwagenhalter in Deutschland e. V.

Mattentwiete 5
D-20457 Hamburg
Telefon +49 40 2265921-0
Fax +49 40 2265921-19
E-post: mail@vpihamburg.de
Med ensamrätt. Ingen del av den här modulen får utan skriftligt tillstånd från VPI på något sätt (tryck, fotokopia eller
på något annat sätt) kopieras eller bearbetas, mångfaldigas eller spridas med elektroniska system.
Kunden-Id: 183
Rail-X AB
Innehållsförteckning
Sida
Innehållsförteckning 2
Förteckning över bilagor 3
Moduler i VPI-instruktionen 4
Ändringar och tillämpningar av modulen 4
Ändringar jämfört med förra utgåvan 5
Normer och regelverk 6
Underhåll av godsvagnar – bromsar 8
1. Allmän information och giltighetsområde 8
2. Grundprinciper 8
3. Utförande medarbetare, ansvar 9
4. Bromsmärkningar 9
5. Grundprinciper och beteckning för underhållsarbeten 9
6. Bromsrevisioner 9
7. Intyg på genomförda bromsrevisioner och slutprovning 10
8. Bromsprovningsutrustning 10
VPI 07-3 Sida 2 av 94

Status: 2018-06-21 Kunden-Id: 183
Översättning: 2018-08-01 Rail-X AB
Förteckning över bilagor
Sida
Bilaga 1 Färgmärkning av bromskomponenter 11

Bilaga 2 Bromsrevision Br 0 12
Bilaga 3 Bromsrevision Br 2 och Br 3 16
Bilaga 4 Tillåtna kolvslag och märkning 22
Bilaga 5 Bromsutrustning 24
Bilaga 6 Kontrollera luftstyrande bromsdelar på godsvagnar 29
Bilaga 7 Underhåll och inställning av bromsstänger 33
Bilaga 8 Ytterligare regler för bromskomponenter 44
Bilaga 9 Montera, prova och underhålla luftstyrande komponenter 52
Bilaga 10 Beprövade smörjmedel för bromsunderhåll 56
Bilaga 11 Bromsrevision Br 2 på kompaktbromsenhet CFCB 57
Bilaga 12 Bromstekniska märkningar 63
Bilaga 13 Bromsprotokoll / Intyg på arbeten på bromsutrustning 66
Bilaga 14 Bromsskor med dubbelkloss från tillverkaren UNEX 67
Bilaga 15 DK=DAKO-broms: Fler förklaringar till underhållet 69
Bilaga 16 SAB AC3D lastbromsautomat 74
Bilaga 17 Skivbroms 82
Bilaga 18 Bromsrevision Br 2 på kompaktbromsenhet BFCB 89

Moduler i VPI-instruktionen
Modul Benämning
VPI E Introduktion
VPI 01 Allmän del
VPI 02 Underreden, boggier
VPI 03 Överbyggnader, tankar
VPI 04 Hjulpar
VPI 05 Fjädrar
VPI 06A Draginrättningar
VPI 06B Stötinrättningar
VPI 07 Bromsar
VPI 08 Elektroniskt datautbyte
VPI 09 Oförstörande provning
Aktuell status för alla moduler kan hämtas på VPI:s webbplats (www.vpihamburg.de).
Ändringar och tillämpningar av modulen
Löpnr. Kort innehåll Giltig från Anmärkningar
1 Inledning 2007-07-01
2 Nyutgåva 2008-02-01
3 Ändring 2010-03-01
4 Nyutgåva 2018-06-21

Ändringar jämfört med förra utgåvan
Förutom den redaktionella omarbetningen av hela modulen har även de viktiga ändringar som
anges i följande tabell gjorts.
Avsnitt Ändring
Ny bilaga 11 Kompaktbroms CFCB
Ny bilaga 15 Speciella egenskaper för DAKO-broms
Ny bilaga 16 AC3D
Ny bilaga 17 Skivbroms
Ny bilaga 18 Kompaktbroms BFCB

I hela modulen Broms med dubbel bromscylinder har utgått
Broms med W4B-utvägningsventiler har utgått

Normer och regelverk
När modulen utformades togs hänsyn till följande regelverk eller hänvisades till eller
citerades ur dessa regelverk:
Regelverk som följts vid framställningen.
Regelverk Titel
DIN 13-1 Metrisk ISO-gänga
DIN 7716 Produkter av kautschuk och gummi
DIN 27205-1 Järnvägsfordonens tillstånd – Broms – Del 1: Blockbroms, mekanisk del
DIN 27205-2 Järnvägsfordonens tillstånd – Broms – Del 2: Skivbroms
DIN 27205-3 Järnvägsfordonens tillstånd – Broms – Del 3: Ventilerade bromsskivor
DIN 27205-8 Järnvägsfordonens tillstånd – Broms – Del 8: Täthet och effektivitet
DIN EN 14198 Broms – allmän bromsutrustning
DIN EN 14535-1 Broms – axelbromsskivor
DIN EN 14601 Broms – kopplingsventil
DIN EN 15329 Broms – bromsblocksko
DIN EN 15355 Broms – styrventil
DIN EN 15520-1 Broms – pneumatisk indikeringsutrustning
DIN EN 15551 Järnvägar – rälsfordon – buffertar
DIN EN 15611 Broms – reläventiler
DIN EN 15625 Broms – utvägningsventiler
DIN EN 15806 Broms – statisk bromsprovning
DIN EN 16241 Broms – bromsregulator
DIN EN 16451 Broms – bromsbelägghållare
DIN EN 16452 Broms – bromsblock
DIN EN 22341 Bultar med huvud
DIN EN ISO 1234 Saxpinnar
DIN EN ISO 2009 Sexkantskruvar med skåra
DIN EN ISO 8331 Gummi- och plastslangar
EBO Eisenbahn- Bau- und Betriebsordnung, tysk förordning för konstruktion och drift
av järnvägsfordon och järnvägar
ISO 8573-1 Tryckluft – Del 1: Föroreningar och renhetsklasser (kap. 6 (14))
UIC 526-1 Godsvagnar – buffert med 105 mm slag
UIC 530-2 Godsvagnar – körsäkerhet
UIC 540 Pneumatiska bromsar
UIC 541-04 Konstruktion av automatisk lastberoende bromsning resp. lastväxel tom-LAST
UIC 541-4 Bromsblock av komposit (specialbilaga M och N)
UIC 542 Bromskomponenter – utbytbarhet
UIC 543 Broms – föreskrifter för vagnsutrustning
UIC 544-1 Broms – bromseffekt
UIC 830-2 Tekniska leveransvillkor för tätningsringar av elastomer till
bromskopplingshuvuden
UIC 832 Bromsblock av gjutjärn

Regelverk som hänvisas till i denna modul.
Dessa regelverk måste föreligga för att använda den här modulen.
Regelverk Titel
DIN 5526 Bultar med huvud till rälsgående fordon
DIN 5586 Tryckluftsutrustning till rälsgående fordon – låsskruvar med fläns och luftning
DIN 25570 Halvfabrikat till rälsgående fordon – rör
DIN EN 286-3 Enkla oeldade tryckkärl för rälsgående fordon
DIN EN 10220 Fogfria och svetsade stålrör – allmän användning,

tabeller med mått och längdberoende massa
DIN EN 12305-1 till -6 Precisionsstålrör – tekniska leveransvillkor
DIN EN 15877-1 Järnvägar, märkning av godsvagn
DIN EN ISO 8734 Cylinderstift av härdat stål
DIN EN ISO 8748 Spiralspännstift - tungt utförande
UIC 541-1 Broms – föreskrifter för konstruktion av olika bromskomponenter
UIC 543-1 Broms – lägsta krav på underhåll
UIC 545 Broms – märkningar
V-BKS(K) UIC konstruktionsdirektiv V-BKS (K) för K-belägg
V-BKS(LL) UIC användningsdirektiv V-BKS (LL) för LL-belägg
Regelverk som citeras i denna modul.
Regelverk Titel

Underhåll av godsvagnar – bromsar
1. Allmän information och giltighetsområde
(1) Den här modulen är en del av VPI-instruktionen "Underhåll av godsvagnar" och den
innehåller grundprinciper och tekniska bestämmelser för underhåll av bromssystem på
godsvagnar.
(2) ECM måste kontrollera modulens användbarhet som en del av dess integrering i sitt
underhållsprogram. Modulen ska sättas i kraft i skriftlig form. ECM måste ge order om
ändringar och komplement.
Ingen befrias från ansvaret för sina egna handlingar genom att använda den här
modulen.
(3) Alla som upptäcker ett fel eller något som kan misstolkas och leda till felaktig användning
ombeds att omedelbart informera VPI (se VPI 01, bilaga 18) så att eventuella brister kan
rättas till.
(4) Endast verkstäder som auktoriserats av ECM får hantera bromsar enligt denna modul.
(5) Förutom det ska en utbildning på temat bromsreparation anordnas minst en gång om
året. Undervisningen måste dokumenteras.
(6) Medarbetarna måste undervisas innan den ändrade modulen används första gången.
Undervisningen måste dokumenteras.
2. Grundprinciper
(1) Reparations- och inspektionsgränsmått är fastställda på basis av drifterfarenhet. Vid

vissa användningsförhållanden måste ev. andra regler införas.
(2) Översikter över bromsar, tekniska data och gränsmått finns i bilagorna. För bromsar som
inte ingår i översikten bestäms inspektions- och reparationsgränsmåtten av ECM.
(3) Underhåll av följande bromskomponenter ingår inte i denna modul:

 Styrventiler
 Reläventiler
 Utvägningsventiler
 Bromscylindrar för skivbroms
(4) Vid blästring i området kring bromsarna på underredet måste de pneumatiska

komponenterna, bromsregulatorer, bussnings- och bultkopplingar samt gängan och
slangledningar etc. skyddas.
(5) För provningsmedel (mät-, provnings- och provningshjälpmedel samt mätanordningar)

gäller bestämmelserna i VPI 01, 1. (7).
(6) Hjälpmedel (provningsmedel som inte behöver kalibreras) måste vara registrerade och
märkta. Lämpligheten för respektive användningsområde måste provas minst en gång
om året och dokumenteras.

3. Utförande medarbetare, ansvar
(1) Det krävs behörighet för medarbetare som självständigt utför underhåll på bromsar.
Behörigheten måste föregås av en speciell utbildning och viss arbetserfarenhet och den
delas ut, dokumenteras och övervakas av reparationsverkstaden. Behörigheten upphör
om en medarbetare inte sysslat med underhåll av bromsar på över ett år.
(2) Medarbetare som saknar behörighet får endast arbeta på bromsar om någon behörig
person övervakar och leder arbetet.
(3) Utbildningen ska genomföras och dokumenteras av kvalificerade personer med

motsvarande fackkunskaper.
(4) Utbildningen ska förmedla:

 Kunskaper om bromsens funktion och bromsutrustning på den vagn som ska
underhållas.
 Bromsunderhåll enligt denna VPI 07
 Nya delar av bromsutrustning och bromsunderhåll (vid behov)
 Kunskap och praktiska färdigheter för att utföra bromsrevisioner
4. Bromsmärkningar
(1) Bromsmärkningar ska sättas upp på vagnen enligt bilaga 12.
(2) Färgmärkning av bromsinrättningar regleras i bilaga 1.
5. Grundprinciper och beteckning för underhållsarbeten
(1) Underhåll av bromsinrättningar ska säkerställa att bromsarna är driftsäkra och fungerar
perfekt under den tidsintervall somanges i följande avsnitt.
(2) Inga ändringar på vagnarnas bromsar får göras utan tillstånd från ECM.
(3) Bromsinrättningarnas underhållsnivåer kallas för bromsrevisioner (Br).
6. Bromsrevisioner
(1) De planlagda bromsrevisionerna omfattar olika mycket arbete. De betecknas med Br 2

och Br 3.
(2) Bromsrevision Br 2 och Br 3 är underhåll av bromsinrättning. Förutom skadade och nötta

komponenter ska de pneumatiska delarna bytas ut efter en viss tid. Bromsrevisionernas
innehåll fastställs i bilaga 3.
(3) De planlagda bromsrevisionernas indelning i underhållsnivåer bestäms i VPI 01,

bilaga 5.
(4) Förutom fast bestämda arbeten kan ytterligare arbetsuppgifter tillkomma om skador och
brister upptäcks under arbets- och provningsmomenten vid en bromsrevision. Skador
och brister måste alltid åtgärdas.

(5) De gränsvärden och bromstekniska data som finns i vissa av bilagorna gäller bara för
normalfall. Avvikelser eller speciella egenskaper har markerats på vagnen eller
meddelas av ECM. I sådana fall ska dessa värden användas.
(6) Bas för gränsmåttet på friktionsdelarnas bromsblock är den utvändiga resttjocklek som
syns mellan friktionsytan och bromsbeläggets baksida. För bromsbelägg gäller de
underhållsgränsmått som anges av tillverkaren, såvida det inte finns några särskilda
angivelser från ECM.
(7) Bromsblock räknas som överslipande om den yttre sidan ligger i våg med den yttre
hjulringsytan. Vid bromsrevisioner gäller föreskrifterna i bilaga 7 avsnitt 1.(2).
(8) När luftstyrande bromskomponenter byts ut måste de fastsvetsade delarnas

bromstekniska egenskaper överensstämma med påbyggnadsdelarnas. Avvikelser
bestäms av ECM.
(9) För ett antal bromskomponenter ska speciella fäst- och säkringselement användas.
Detaljerna fastställs i bilaga 8.
(10) När bromsinrättningar har dränerats ska avvattnings- och låsskruvarnas gängor
rengöras och smörjas med fett innan de skruvas åt igen.
(11) Bromsprovningen ska utföras med torr luft.
7. Intyg på genomförda bromsrevisioner och slutprovning
(1) För varje bromsrevision Br 0, Br 2 och Br 3 ska ett bromsprovningsprotokoll utformas

enligt bilaga 13.
(2) De täthets.-och funktionsprovningar som ska göras på bromsinrättningar utförs allra sist
vid en bromsrevision och kan vid bromsmsrevision Br 2 och Br 3 samtidigt gälla som
slutprovning av bromsen. Om ytterligare arbeten på bromsen görs efteråt krävs en ny
funktionsprovning och ev. en täthetsprovning.
8. Bromsprovningsutrustning
Bromsprovningsutrustning används för att kontrollera bromsarna.

Användningsmöjligheterna, dvs. vilka provningar olika utrustning kan användas till,
anges i driftinstruktionerna. Typ av bromsprovningsutrustning och dess lämplighet ska
anpassas efter de krav som ställs. Provning av bromsar som en del av en
bromsrevisionen får bara göras med bromsprovningsutrustning och
jämförelsetryckmätare som garanterat uppfyller kraven för den här modulen enligt
tillverkaren eller ett oberoende organ.

Bilaga 1 Färgmärkning av bromskomponenter
Handtag. spakar och skyltlager på omställare och spärranordningar måste färgmärkas.
Om följande delar ingår ska de märkas med röd färg (RAL 3000):
 Spakar och handtag till kopplingsventiler
 Kopplingsventiler i styrventilernas förgreningsledningar (öglehandtag)
 Omställare till broms PÅ/AV (öglehandtag)
 Lossningsinrättningar (dragsnöre)
 De upphöjda, gjutna märkningarna, bromsviktstavlor och ramar till skyltlager
- Omställare till broms PÅ/AV
- Omställare G-P
- Lastväxel TOM-LAST
- Märkning ”autom” på lossningshandtagets handtag
Om följande delar ingår ska de märkas med gul färg (RAL 1007):
 Rattar till handbromsen
 Vev till omställare G-P (kulhandtag)
Sköldlagrens basytor ska märkas med färgen vit (RAL 9016).
Övriga märkningar görs i den färg som skapar störst kontrast till bakgrunden (t ex vit RAL
9016 eller svart RAL 9005) .
VPI 07-3 Bilaga 1

Status: 2018-06-21 Kunden-Id: 183 Sida 11 av 94
Bilaga 2 Bromsrevision Br 0
1. Utförande:
BR 0 omfattar behovsunderhåll på bromsen. Den ska utföras:

 om bromsen är skadad
 när friktionselement har bytts ut
 efter hjulparsbyte
 efter ett boggibyte eller om vagnens underrede varit upplyft en kortare tid
 efter arbeten på monterade hjulprofiler eller bromsskivor
2. Omfattning:
 Om bromsen är skadad:
- Ta reda på orsaken, åtgärda skadan
- Kontrollera att alla bromskomponenter som upparbetats, bytts ut eller
demonterats och återmonterats vid en Br 0 håller tätt och fungerar som de ska,
gör en bromsprovning (provningsavsnitt 1) och sätt till och lossa bromsen.
- Kontrollera C-tryck och T-tryck om luftstyrda bromskomponenter som påverkar T-
eller C-trycket bytts ut (provningsavsnitt 1 och 2, punkt 2.1 - 2.6 och 2.10 - 2.12)
och
- Kontrollera även C-trycket vid TOM och LAST på vagnar med pneumatisk
lastberoende broms (provningsavsnitt 1 och 2, punkt 2.1 - 2.5 och 2.7) samt
- Kontrollera även T-trycket (TOM) på vagnar med lastberoende bromsning
(provningsavsnitt 1 och 2, punkt 2.8 och 2.9)
- För att hitta orsaken kan ytterligare undersökningar krävas, t ex enligt UIC 543-1,
provningsmoment B2.3 och B2.4. Ventiler som inte längre är funktionsdugliga
ska bytas ut. När ventilerna bytts ut ska provningsmomenten upprepas.
 När friktionselement har bytts ut:
- Ställ in bromsstängerna
- Gör en avslutande bromsprovning (provningsavsnitt 1) och sätt till och lossa
bromsen
 Efter hjulparsbyte
- Ställ in bromsstängerna
- Om hjulpar med hjulplattor, materialanhoppningar eller andra skador som kan
bero på oregelbunden bromsfunktion bytts ut, ska följande tilläggas:
o Kontrollera även C-trycket vid TOM och LAST på vagnar med pneumatisk
lastberoende broms (provningsavsnitt 1 och 2, punkt 2.7) och
o Kontrollera även T-trycket på fordon med automatisk lastberoende bromsning
(provningsavsnitt 1 och 2, punkt 2.8 och 2.9)
- Gör en avslutande bromsprovning (provningsavsnitt 1) och sätt till och lossa
bromsen
VPI 07-3 Bilaga 2

 Efter ett boggibyte eller om vagnens underrede varit upplyft en kortare tid:
- Kontrollera att de kontaktledningskopplingar som monterats igen håller tätt, gör
en avslutande bromsprovning (provningsavsnitt 1) och sätt till och lossa
bromsen.
- Ställ ev. in bromsstänger och handbroms
 Ytterligare arbeten när Br 0 utförs i en verkstad:
- Kontrollera att handbromsen går lätt och fungerar, smörj handbromsspindeln
(grafitfett)
- Kontrollera friktionselement om byte av friktionselement inte är anledningen till
Br 0; byt ut dem om gränsmåttet för bromsblocken underskrids (för bromsblock av
gjutjärn gäller 15 mm, för V-BKS-material 13 mm, för skivbromsar gäller
föreskrifterna från ECM).
- Dränera styrventilhållare, tryckluftskärl, centrifugalfilter och/eller droppskålar
- Om styrventilen måste bytas ska även luftledningarna blåsas ur (bara när
styrventilen demonterats)
- Gör en visuell provning av tryckluftsbehållarens utsida.
- Kontrollera bromsstängernas och uppsamlingsanordningarnas skick och fäste,
smörj bromsstängernas glidytor med fett
3. Dokumentation
(1) Bromsrevision Br 0 ska genomföras om bromsen är skadad (mekaniska komponenter),

när friktionselement har bytts ut, efter ett hjulparsbyte om t ex AVV-gränsvärdena
överskridits, om boggin bytts ut eller om fordonets underrede varit upplyft en kortare tid.
För funktionskontroll ska då ett bromsprovningsprotokoll Br 0 fyllas i utan uppmätta tryck
eller fyllnings/lossningstider etc. och skickas till uppdragsgivaren (se 7. (1)).
(2) Anledning till en Br 0 med uppmätta tryckvärden etc. är en skadad broms (pneumatiska
komponenter) eller ett hjulpar som bytts ut på grund av hjulplattor, materialanhopningar
eller andra skador som kan bero på att bromsen inte fungerar som den ska. Orsaken
ska fastställas och åtgärdas. Därefter görs en bromsprovning Br 0 enligt bilaga 2 och ett
bromsprovningsprotokoll fylls i (se bilaga 13).
VPI 07-3 Bilaga 2

4. Provningsavsnitt
I den mån det är möjligt bör funktions-, täthets- och bromsprovning ske i anslutning till
varandra.
Provningsavsnitt 1:
1 Kontrollera bromsen och bromssystemets täthet Anmärkningar

1.1  Kontrollera en vagn i taget
 Sätt bromsomställaren på läge Öppen
 Stäng alla kopplingsventiler
 Anslut en luftslang på ena sidan av
matarledningen/bromsprovningsanordningen med hjälp av en
bromskoppling
1.2  Öppna kopplingsventil på den anslutna slangkoppling
 Fyll hela bromssystemet med luft genom huvudluftledningen (HL)
(max. tryck i HL: 5,0 bar)
1.3  Kontrollera bromssystemets täthet när bromsen lossats och Tillåtet tryckfall på 5
bromsprovningsanordningen står i avslutningsläget minuter är 0,3 bar
1.4  Kontrollera bromsens täthet efter en snabbbromsning; det får inte Bromskolvarna får inte
höras att det kommer ut någon tryckluft alls ur bromssystemet röra sig på 5 minuter
Provningsavsnitt 2
2 Extra provning av luftstyrande bromsdelar Anmärkningar

2.1  Ställ in bromsen på läge "G" och fyll bromssystemet med luft
(HL = 5,0 bar)
2.2  Aktivera färdbromsen vid läge TOM med bibehållet tryck (HL = 4,5 Bromsen får inte
bar) lossas på 5 minuter.
 Kontrollera att friktionselementen ligger an och om bromsen lossar av
sig själv.
2.3  Bromsa stegvis till fullbroms på läge LAST. Bromsen ska verka
stegvis
 Kontrollera om bromscylinderkolvarna går lätt (inte ryckigt)
 Kontrollera C-trycket om man varit tvungen att byta styrventil (om det Endast styrventiler
inte ingår i 2.7- 2.9) med tryckbegränsare
för högsta tryck får
monteras
2.4 Vid fullbroms
 Mät upp blockbromsens kolvslag och ställ in det vid behov Tillåtna kolvslag finns
i bilaga 4
 Observera lastväxelns läge
2.5  Lossa bromsen stegvis till 5,0 bars HL-tryck och kontrollera om
bromseffekten avtar lite i taget och om bromscylinderkolvar och
bromsstänger går tillbaka till sin ändpunkt när bromsen lossats helt
och hållet
 Friktionselementen ska ha lyfts av
2.6  Kontrollera att den mekaniska, manuella lastväxeln fungerar som den Rengör och ställ in
ska: den om det behövs
 På läge TOM ska laststångens bultar ha lossats vid driftbromsning till Se även bilaga 7,
HL < 4,5 bar punkt 3
 På läge LAST ska TOM-stångens bultar ha lossats vid en fullbroms
VPI 07-3 Bilaga 2

2 Extra provning av luftstyrande bromsdelar Anmärkningar
2.7  Manuell pneumatisk lastväxel: Rengör och ställ in
den om det behövs
 Lastväxel på läge LAST. Gör en snabbbromsning och kontrollera C-
trycket
Tillåten
 Koppla om lastväxeln till läge DELVIS LAST (endast vid lastväxlar tryckavvikelse:
med tre lägen) och kontrollera C-trycket +0,20 bar
 Koppla om lastväxeln till läge TOM och kontrollera C-trycket -0,15
C = 3,8 +0,20 bar
-0,15
2.8 Automatisk lastberoende bromsning:
 Kontrollera T-trycket (TOM) när bromsen lossats Tillåten tryckavvikelse
T (TOM) + 0,2 bar
 Gör en snabbbromsning och kontrollera C-trycket på läge TOM
C (TOM +0,20 bar
 Lossa bromsen och ställ in T-trycket på full last och -0,15
 Gör en snabbbromsning och kontrollera C-trycket på läge LAST LAST)
 Lossa bromsen
Observera: Mät fyllnings- och lossningstiderna för C-trycket Om de
inte är tillräckligt långa ska ytterligare en mätning göras direkt på
reläventilen (vid Cv-anslutningen) När mätningen visar de värden som
krävs kan den godkännas (se bilaga 6)
2.9 För provningsmoment 2.7 till 2.8:
 Byt ut ventiler som inte uppfyller kraven och upprepa sedan Endast styrventiler
provningsmomentet med tryckbegränsare
för högsta tryck får
monteras
2.10 Kontrollera att bromsregulatorn fungerar som den ska genom att skruva Enkelverkande:
ut eller in den, bromsa och lossa bromsen 2 gånger Skruva ut 1 till 2 varv
Bromsregulatorn ska ha återställt det tillåtna kolvslaget Dubbelverkande:
För CFCB-kompaktbromsar, se bilaga 11, punkt 1.10 Skruva in 2 varv
För BFCB-kompaktbromsar, se bilaga 18, punkt 1.10
2.11 Koppla om bromslägesväxeln, sätt till och lossa bromsen i de övriga
lägena och kontrollera vid driftbromsning
2.12 Kontrollera handbromsen på läge TOM och LAST på vagnar med
blockbroms och mekanisk lastväxel
Om kopplingsnipplar används för anslutning vid bromsprovningen bör man helst välja
universalnipplar. De anslutningar som finns på vagnen kan återanvändas, men om de
måste bytas ut ska universalkontrollnipplar monteras in istället.
VPI 07-3 Bilaga 2

Bilaga 3 Bromsrevision Br 2 och Br 3
Arbets- och provningsmoment:
Nr. Arbets- och provningsmoment Br 2 Br 3 Anmärkningar

1 Bromsstänger och omställare
1.1 a. Kontrollera bromsstängernas skick, fäste och X För kompaktbromsar, se
inställning - i synnerhet den övre och undre bilaga 11: CFCB
bultsäkringen på bromsblockhänget - inkl. den Bilaga 18: BFCB
automatiska lastberoende bromsningens
utvägningsstång; byt ut skadade saxpinnar och
skivor; länkkopplingarnas bultar måste kunna
röra sig fritt; dra annars ut bulten och rengör
länkkopplingen, bultar som dragits och nya Fett på molybdendisulfidbas,
bultar ska smörjas med fett; bussningarna får använd inget smörjfett till
inte ha förskjutits; byt ut skadade bultar och plastbussningar
bussningar; smörj glidytorna med fett
b. Kontrollera lossningsanordningens stång Kontrollera bromseffekten från
båda sidorna av vagnen
Tillägg till DK-broms:
Lossningsventilernas spakar måste
vara lodräta i utgångsläget,
anpassa ev. dragstängernas längd
c. Bromsblocken får inte ligga utanpå, åtgärda i så X X Se bilaga 7
fall orsaken
d. Kontrollera bromsfångslingorna; byt ut dem om X Otillåtna slitställen för bredd: >
de är brutna, svetsade eller har otillåtna 2 mm eller tjocklek > 1 mm
slitställen; byt ut bromsfångslingor av stål om (Utgångspunkt för mätningen ~
trådar har brutits 10 mm från kanten)
1.2 Handbroms
 Rengör, prova och se till att den går lätt X X
 Smörj handbromsspindeln, kugg- och X X Grafitfett, fett på

kedjehjulen samt spårviddsmätaren (om sådan molybdendisulfidbas
finns) med fett
 Länkkopplingarnas bultar måste kunna röra sig X X
fritt, dra ut bultarna om det behövs, rengör och
smörj länkkopplingarna med fett, smörj
glidställena med fett
1.3 a. Demontera bromsfångslingorna och byt ut X Otillåtna slitställen för bredd: > 2
sådana med dimension < 30 x 5 mm mot nya mm eller tjocklek > 1 mm
(enligt ritningen); rengör alla andra (Utgångspunkt för mätningen ~ 10
bromsfångslingor och kontrollera om det finns mm från kanten)
skador och slitställen; byt ut dem om de är
brutna, svetsade eller har otillåtna slitställen
b. Byt ut bromsfångslingor av stålvajer X
c. Demontera bromsstången inkl. den automatiska X Gränsmått (mm)
lastberoende bromsningens utvägningsstång Borrhål/Bult i bromsstänger
och ta isär, rengör och undersök den; kontrollera Ø ≦ 31 mm
bultar och borrhål samt att bussningarna sitter +0,7 / -0,7
fast; byt ut delar som är skadade, lösa Ø > 31 - 51 mm
(bussningar) eller om reparationsgränsmåttet +1,2 / -1,2
överskridits; sätt in nya mellanläggsbrickor Ø > 51 mm
+1,5 /-1,5
I den automatiska lastberoende
bromsningens utvägningsstänger
+0,7 / -0,7
1.4 Inspektera de yttre stångfjädrarna, byt ut skadade X X
fjädrar
VPI 07-3 Bilaga 3

1.5 a. Bromsstänger X Grafitfett,
fett på molybdendisulfidbas
 Montera bromsstängerna och kontrollera
bromshävarmens monteringsläge
 Smörj länkkopplingar och glidställen med fett
b. Montera bromsfångslingorna med 4 mm tjocka X
gummimellanlägg; tryck ihop
gummimellanlägget till ~ 3 mm vid monteringen
1.6 Kontrollera att bromscylinderspakens styrbygel står i X
rätt läge mot bromscylinderaxeln;
Styrbygeln får inte vara böjd och kolvstången får
inte röra vid styrröret när bromsen ligger an
1.7 Rengör och kontrollera omställarna, se till så att de X X t ex smörjolja L-AN 68
går lätt och smörj med olja (endast vid lager);
omställarspakarna måste fastna ordentligt i de olika
lägena
1.8 Inspektera omställarnas skyltlager, rengör och X X se bilaga 1
bättra på målning och märkningar om det behövs
1.9 Kontrollera bromsregulatorns
inkl. ställarspindelns och styrkomponenternas skick X Förnya märkningen med en
och se till så att styrstången går lätt, demontera och märkskylt med verkstadsnumret
renovera ev. efter avstämning med ECM och
 Revisionsdatum X
1.10 Lastväxellåda
 Kontrollera och byt ut om den skadats X X
1.11 Kontrollera lastbromsautomat AC 3: X X se även bilaga 16
 Tryck isär utvägningsstångens spakar tills
dragstångens slag går upp till 60 mm på
utvägningsfjädern
 Sätt till bromsen
 Tärningen (stödklossen) i AC 3 måste nå upp till
styrbanans högsta läge
 Lossa bromsen. Tärningen måste återgår till sitt Upparbetning, se bilaga 16
utgångsläge längst ner i styrbanan, annars ska
AC 3 bytas ut
1.12 Bromsblockskor
 Kontrollera vid behov (t ex utanpåliggande X
bromsblocken)
 Gränsmåtten får inte överskridas X Gränsmått, se bilaga 7
 Utbyte av vissa produktionsbatchar från X X se bilaga 14

tillverkaren UNEX
1.13 Kontrollera friktionselementens skick och tjocklek X X Gränsmått:
(för K/LL, se skadekatalog UIC V-BKS resp. AVV Bromsblock GG: 25 mm
bilaga 10, bilaga 4), byt ut vid behov bromsblock K/LL: 20 mm
Bromsblock sinter: 15 mm
Skivbroms med sinterpads: 10 mm
Skivbroms med organiska belägg:
15 mm
1.14 Ställ ev. in bromsstången på blockbromsar X X se bilaga 7
2 Tryckluftsledningar
2.1 Tryckluftsledningar X X se bilaga 9
 Kontrollera om de är skadade, reparerar om de
behövs
 Blås ur när alla lyftstyrande komponenter
demonterats
VPI 07-3 Bilaga 3

2.2 Kontrollera om kopplingsventiler och X X
genomgångsventiler går lätt
2.3 Dränera och blås ur vibrationsfilter och droppskål X X
samt
 styrventilernas (hållare) Blås bara ur med demonterade
styrventiler
 avsättningsutrymme
 byt filterinsatser
3 Bromskopplingar, slangkopplingar och
kopplingsventiler
3.1 Kontrollera skick och ålder på broms- och X X Åldersgräns vid en Br 2 eller Br 3
slangkopplingar i huvudluftledningen (HL) är 13 år
 och ledningen till huvudluftbehållaren (HBL)
 byt ut om de är skadade eller för gamla
3.2 Kontrollera andra slangkopplingars X X
 skick
 byt ut dem om de är skadade
3.3 Kopplingsventiler X X
 Kontrollera om de går lätt, håller tätt och om
avluftningen fungerar, byt ut dem om de är
skadade eller går trögt
 Kontrollera om låsningen i ändlägena öppen -
stängd fungerar som de ska och inte kan
öppnas av sig själva, byt ut om de är skadade
3.4 Kontrollera bromskopplingshållarens skick, reparera X X
ev. skador vid behov
4 Bromscylinder
4.1 Inspektera bromscylindrar med inbyggd
bromsregulator
 för att se om de sitter rätt och inte är skadade X
 Byt ut X
4.2 Lämnas tomt
4.3 Bromscylinder utan inbyggd bromsregulator:
 Se efter om det finns skador på X
returtryckfjädrarna
Rengör bromscylindern och kontrollera om den
har några skador
 Smörj returtryckfjädrarna med olja, smörj X Använd t ex smörjolja L-AN och
bromscylinderns insida och manschetten med vanligt bromsfett (Allgemeines
fett, montera bromskolvenheten, kontrollera att Bremsenfett), se bilaga 10
den sitter fast ordentligt och inte är skadad
 Smörj styrrörens utsidor med fett när bromsen X X Allgemeines Bremsenfett
ligger an
5 Tryckluftsbehållare
5.1 Kontrollera tryckluftsbehållarens X X Observera tidsintervaller och
undersökningsdatum, demontera ev. behållaren för åldersgränser (max. 40 år), se DIN
kontroll EN 286-3, bilaga G eller bilaga 9
5.2 Inspektera tryckluftsbehållaren inkl. spännbanden X X se DIN EN 286-3, bilaga G 4
för att upptäcka skador, byt ut skadade behållare
5.3 Dränera och blås ur tryckluftsbehållaren (öppna X X
skruvförbanden)
5.4 Inspektera tryckluftsbehållaren invändigt X X 24 år efter tillverkning
5.5 Spruta korrosionsskydd inuti tryckluftsbehållaren X X Korrosionsskyddsolja
VPI 07-3 Bilaga 3

6 Luftstyrande bromsdelar se även bilaga 6
6.1 Bromstyp O, SW/Ch, DK, MH och KE: X X se bilaga 12
a. Kontrollera revisionsmärkningen på styrventilen
b. Byt styrventil om det var mer än 15 år sedan
den undersöktes sist
c. Om styrventilen inte måste bytas ut efter en Endast styrventiler med
viss tid ska en befintlig styrventil inkl. den tryckbegränsare för högsta tryck får
automatiska lastberoende bromsningen provas monteras
med den provningsutrustning som föreskrivs;
ventiler som inte uppfyller kraven ska bytas ut
6.2 I samband med tidsbestämt utbyte av styrventiler X X se bilaga 9
enligt 6.1b ska följande delar bytas:
 Luftstyrande bromsdelar till den pneumatiska
lastberoende bromsningen
 Backventiler
 Genomgångsventilen på skyltlagret till den
manuella pneumatiska lastväxeln
 Kontrollnippeln, om den är trasig
Anmärkning:
Backventiler och Kontrollnipplar som monterats på Allgemeines Bremsenfett
två sidor i rörledningen kan sitta kvar på vagnen om
inspektionen inte tyder på några brister; smörj
delarna med fett
6.3 Följande luftstyrande bromsdelar ska bytas ut efter X X Om det finns:
tidsschemat: tryckreduceringsventiler,
urspårningsdetektorer,
 GP-växelventiler nödbromsventiler och andra
avluftningssystem i HL enligt
föreskrifterna från ECM.
6.4 Rengör ventilhållarna (bara när motsvarande X X
påbyggnad har bytts ut)
7 Kontrollera bromssystemets täthet
7.1 Kontrollera en vagn i taget: X X
 Anslut bromsprovningsutrustningen, koppla på
och fyll bromsen
 Tryck i huvudluftledningen (HL): 5,0 bar
7.2  Stäng bromskopplingar som inte används med X X
blindkopplingar
 Öppna kopplingsventilerna
7.3 Kontrollera om HL och HLB håller tätt mellan X X Tillåtet tryckfall på 5 minuter:
bromsprovningsutrustningen och vagnen när HL 0,1 bar / HBL 0,2 bar
bromsen lossats och kopplingsventilen är stängd
7.4 Kontrollera bromsens täthet efter en X X Bromskolvarna får inte röra sig på
snabbbromsning; det får inte höras att det kommer 10 minuter
ut någon tryckluft alls ur bromssystemet
7.5 På styrventiler med separat tillbyggd A-kammare X X Det kan göras samtidigt med 8,2
ska röranslutningarnas täthet i kopplingen till
styrventilen provas med ett skummande medel
8 Kontrollera bromssystemets effektivitet ev. i samband med

provningsmoment 6
8.1 Kontrollera bromsen separat i bromsläge G X X
 Fyll bromsen (HL = 5,0 bar)
VPI 07-3 Bilaga 3

8.2  Aktivera färdbromsen vid läge TOM med X X Bromsen får inte lossa på 5
bibehållet tryck (HL = 4,5 bar) minuter, för bromssystem med
lagrad styrkammare A är
 Kontrollera att friktionselementen ligger an och provningstiden 15 minuter
om bromsen lossar av sig själv Bromsstängerna måste fortfarande
ligga an efter 5 resp. 15 minuter
8.3  Bromsa i 5 steg till fullbroms på läge LAST X X C max tolerans +0,2 / -0,15 bar
(tryckreducering per steg är 0,3 bar).
 Bromsen ska verka stegvis och inte röra sig ryckigt
 Kontrollera om bromscylinderkolvarna går lätt

8.4 Vid fullbroms X X Tillåtna kolvslag
se bilaga 4 (resp. AC3D: bilaga 16)
 Mät upp blockbromsens kolvslag och ställ in det
vid behov
 Kontrollera C-trycket på vagnar med mekanisk C = 3,8
+0,2
bar
lastväxel -0,15
8.5 Lossa bromsen i 5 steg med 0,3 bars tryckökning X X
varje gång tills 5,0 bars HL-tryck uppnåtts och prova
om:
 bromseffekten avtar stegvis och
bromscylinderkolvar och bromsstång går tillbaka
till sin ändpunkt när bromsen lossats helt och
hållet
 friktionselementen lyfts av
8.6 Kontrollera att den mekaniska, manuella lastväxeln X X och ställ in den om det behövs (se
fungerar som den ska bilaga 7)
 På läge TOM ska laststångens bultar ha lossats
vid driftbromsning till HL < 4,5 bar
 På läge LAST ska tomstångens bultar ha lossats
vid en fullbroms
8.7 Manuell pneumatisk lastväxel: X X ställ in vid behov
Tillåten tryckavvikelse
 Lastväxel på läge LAST, gör en +0,2
snabbbromsning. -0,15 bar
och kontrollera C-trycket
 Koppla om lastväxeln till läge DELVIS LAST
(endast vid lastväxlar med tre lägen) och
kontrollera C-trycket efter en snabbbromsning
 Lägg lastväxeln i läge TOM och kontrollera C-
trycket efter en snabbbromsning
8.8 Automatisk lastberoende bromsning: X X Gå bara igenom
 Kontrollera T-trycket på läge TOM när bromsen provningsmomentet om
lossats styrventilen och/eller delar till den
automatiska lastberoende
 Gör en snabbbromsning och kontrollera C- bromsningen har bytts ut, tillåten
trycket på läge TOM tryckavvikelse i
 Lossa bromsen och ställ in T-trycket på full last bar
T (TOM) + 0,2 bar
 Gör en snabbbromsning och kontrollera C- C (TOM och LAST) +0,2 bar
trycket på läge LAST -0,15
VPI 07-3 Bilaga 3

 Lossa bromsen
Observera: Mät fyllnings- och lossningstiderna
för C-trycket Om de inte är tillräckligt långa ska
ytterligare en mätning göras direkt på
reläventilen (vid Cv-anslutningen) När
mätningarna visar de värden som krävs kan de
godkännas (se bilaga 6)
8.9  Kontrollera att bromsregulatorn fungerar som X X Enkelverkande:
den ska genom att skruva ut eller in den, Skruva ut 1 till 2 varv
bromsa och lossa bromsen 2 gånger Dubbelverkande:
Skruva in 2 varv
 Bromsregulator måste ha återställt det tillåtna
kolvslaget
8.10 Koppla om bromslägesväxeln, sätt till och lossa X X
bromsen i de övriga lägena och kontrollera vid
driftbromsning
8.11 Kontrollera snabblossningsventilen X X
 Gör en snabbbromsning
 Dra lossningshandtaget > 3 s Kontrollera från båda sidorna av
vagnen
8.12 Kontrollera handbromsen på läge TOM och LAST X X
på vagnar med blockbroms och mekanisk lastväxel
8.13 Efter avslutat arbete krävs en ny täthetsprovning X X
Om kopplingsnipplar används för anslutning vid bromsprovningen bör man helst välja
universalkontrollnipplar. De anslutningar som finns på vagnen kan återanvändas, men om de
måste bytas ut ska universalkontrollnipplar monteras in istället.
VPI 07-3 Bilaga 3

Bilaga 4 Tillåtna kolvslag och märkning
1. Kolvslag på läge LAST.
Dessa tekniska data gäller om inga andra angivelser finns på vagnen
Lastväxelns läge /
Bromstyp Kolvslag i mm 2) 3) Mäta styrtryck i efterhand
och inställning
 Vagn utan bromsregulator 90-180*
 Vagn med bromsregulator och bromstyp

1. Bromsläge G och GP (utom vagnar
under 2.)
- 2-axlad 135 - 5 LAST

- 4-axlad 145 - 5 LAST
2. Bromsläge G och GP
- 2-axlad Ucs 135 + 5 LAST

- 4-axlad med 2 bromscylindrar 12” 135 - 5 LAST
3. GP-A med lastbromsautomat AC 3 80 +/- 5 TOM
4. GP-A (utom AC 3)
- 2-axlad utan enkelaxelbromsning 160 +/- 5 eller vid styrtryck T = 4,0 bar
145 + 5 1)
- 2-axlad med enkelaxelbromsning 125 +/- 5 eller vid styrtryck T = 4,0 bar
115 + 5 1)
- 4-axlad (en bromscylinder verkar på två 160 +/- 5 eller vid styrtryck T = 4,0 bar
boggier) 145 + 5 1)
- 4-axlad (två bromscylindrar verkar på 140 +/- 5 eller vid styrtryck T = 4,0 bar
varje boggi samt 6-axlad, ledad vagn 125 +/- 5
med tre boggier)
1) på vagnar när specialarbetet ”Reducera bromsvikt” utförts

begränsat C-tryck, syns på märkskylten
2) avvikande kolvslag måste stå på vagnen
3) värdena i tabellen gäller bara för vagnar med GG- och LL-bromsblock
* ställ in på 100 +/- 10 mm om det behövs
Kolven får i princip inte stöta emot anslaget i cylindern, inte ens om alla komponenter i
bromsstängerna är maximalt slitna.
Kolvslaget är bara ett hjälpmedel som ska visa om bromsstängerna är rätt monterade
Dess faktiska längd beror på många olika saker som kan skilja sig från vagnstyp till
vagnstyp.
Om kolvslaget är för långt tyder det på en defekt bromsregulator, alltför stort slitage på
bussningar/bultar eller att en bult fattas på bromsstången. Om kolvslaget är för kort tyder
det på en defekt bromsregulator eller att bromsstången klämts fast.
Man kan inte dra några slutsatser om bromskraft etc. med hjälp av kolvslaget.
VPI 07-3 Bilaga 4

Det kolvslag som mätts upp ska jämföras med kolvslaget på märkningen. Avvikelser som
överstiger de föreskrivna toleranserna tyder på att det kan finnas problem som kräver en
noggrannare provning av bromsstängerna, t ex en kontroll av bultarna i bulthålen som
används för att kompensera för klossens förslitning (se bilaga 7).
2. Skyltar/märkningar för bromscylinderns kolvslag och bromscylindertryck
Angivelserna för bromscylinderns kolvslag och tryck måste alltid följas!
Skyltarna och märkningarna sitter under vagnen i närheten av bromscylindern eller

bromsmärkningen. Där finns alla uppgifter som krävs för att utföra en bromsrevision
enligt följande:
 Kolvslag
 Bromscylindertryck C-TOM och C-LAST
 Styrtryck T-TOM och T-LAST
Kolvslaget ska kontrolleras vid bromsrevisionen och skyltarna göras läsbara eller en
annan skylt placeras nära bromscylindern om den gamla inte går att läsa eller saknas.
För vagnar med tvåstegslastväxel står tomtrycket på tryckomsättarens/reläventilens

typskylt och det måste provas för monteringen. För den här typen av bromsar är det
maximala bromscylindertrycket vid LAST 3,8 +/-0,1 bar.
VPI 07-3 Bilaga 4

Bilaga 5 Bromsutrustning
Exempel på bromssystem:
1. Med omkoppling TOM-LAST
a) Manuell pneumatisk tvåstegslastväxel:
Pos. Benämning
1 Styrventil med tryckomsättare 7 Bromsregulator
2 Omställare PÅ/AV 8 Kopplingsventil
3 Bromscylinder 9 Mutter
4 Omställare G-P 10 Bromskoppling
5 Omställare TOM-LAST 11 Tryckkärl
6 Omkopplingsventil 12 Kontrollnippel för C-tryck
VPI 07-3 Bilaga 5

b) Manuell mekanisk tvåstegslastväxel
Pos. Benämning
1 Styrventil 8 Kopplingsventil
2 Omställare PÅ/AV 9 Mutter
3 Bromscylinder 10 Bromskoppling
4 Omställare G-P 11 Tryckkärl
5 Omställare TOM-LAST 12 Kontrollnippel för C-tryck
6 - 13 Mekanisk lastväxel
7 Bromsregulator
VPI 07-3 Bilaga 5

c) Pneumatisk tvåstegslastväxel
Pos. Benämning
1 Styrventil med tryckomsättare 8 Kontrollnippel för mätning av T-tryck och påfyllning
2 Omställare PÅ/AV 9 Slangledning
3 Bromscylinder 10 Utvägningsventil, ev. med mellanläggsring
4 Omställare G-P 11 Kontrollnippel för C-tryck
5 Kopplingsventil 12 Flödesstrypventil
6 Mutter 13 Bromsregulator
7 Bromskoppling 14 Tryckkärl
VPI 07-3 Bilaga 5

2. Kontinuerlig automatisk lastberoende bromsning
a) GP-A med en reläventil till två boggier eller hjulpar, bromscylindertrycket regleras
efter den boggi eller det hjulpar som belastas minst
Pos. Benämning
1 Styrventil med reläventil till lastbromsens reläventil 9 Mutter
2 Omställare PÅ/AV 10 Bromskoppling
3 Bromscylinder 11 Tryckkärl
4 Omställare G-P 12 Kontrollnippel för C-tryck
5 Utvägningsventil, ev. med mellanläggsring 13 Flödesstrypventil
6 Kontrollnippel för mätning av T-tryck och påfyllning 14 Slangledning
7 Bromsregulator 15 Skruvförband
8 Kopplingsventil 16 Skruvförband
VPI 07-3 Bilaga 5

b) GP-A med separat styrkrets till varje boggi, bromscylindertrycket i varje boggi
regleras individuellt efter den faktiska belastningen
Pos. Benämning
1 Bromskoppling 8 Slangledning
2 Kopplingsventil 9 Omställare PÅ/AV
3 Bromsenhet 10 Omställare G-P
3-1 Styrventil 11 Dragsnöre
3-2 Reläventil till lastbroms 12 Kontrollnippel för C-tryck
4 Tryckkärl 13 Kontrollnippel för mätning av T-tryck och
påfyllning
5 Bromscylinder 14 Skruvförband
6 Bromsregulator 15 Skruvförband
7 Utvägningsventil, ev. med
mellanläggsring
Information om störningar
Om störningar konstateras när den automatiska lastberoende bromsningen provas eller

om börvärdena inte kan uppnås eller hållas ska man observera följande:
Störning Åtgärd
1. Den tomma vagnens T-tryck uppnås inte Eventuellt kan utvägningsventilerna belastas ogynnsamt:
när bromsen lossats Belasta och avlasta utvägningsventilerna flera gånger med
hjälp av en skruvmejsel och upprepa sedan provningen
2. Inget T-tryck Finns R-tryck? Om svaret är ja ska Kontrollnippel T bytas
ut (observera inbyggnadsriktningen);
Om det ändå inte bildas något T-tryck är
utvägningsventilen trasig eller också är det stopp i
ledningarna
3. T-trycket håller sig inte inom toleransen Kontrollera om utvägningsventilerna belastas kraftbundet;
kontrollera ev. utväxlingsspakens mått; kontrollera
Kontrollnippeln,
T- och utvägningsventilerna och byt ut dem om det behövs
4. C-trycken är inte konstanta
a) Fel C-tryck på bägge reglerkretsarna Byt styrventil
b) Fel C-tryck på bara en av Byt reläventil
reglerkretsarna
VPI 07-3 Bilaga 5

Bilaga 6 Kontrollera luftstyrande bromsdelar på godsvagnar
1. Allmänt
(1) De luftstyrande bromsdelarnas funktion måste provas i monterat skick vid Br 2 och Br 3,
såvida de inte måste demonteras. Provningens omfattning har fastställts för:
 Vagnar utan automatisk lastberoende bromsning enligt punkt 2
 Vagnar med automatisk lastberoende bromsning enligt punkt 3
(2) Att fylla hela bromssystemet till ett R-tryck på 5 bar i hjälpluftbehållaren tar ungefär 4
minuter eller mer, beroende på luftbehållarens storlek och typ av styrventil. Man måste
vänta tills den tiden är slut innan provningen kan börja.
(3) Man ska vänta i ungefär 1 minut mellan de olika provningsmomenten, tills bromsen
lossats fullständigt
(4) Använd ett stoppur för att mäta hur lång tid det tar innan det nödvändiga C-trycket har
uppnåtts. Man får inte börja mäta tiden förrän C-tryckmätarens visare flyttas för första
gången.
2. Godsvagnar utan automatisk lastberoende bromsning
(1) Sätt lastväxeln på läge LAST.
(2) Arbets- och provningsmomenten har sammanställts i följande översikt. Steg 1 och 2 faller
bort för vagnar som bara har bromsläge G.
VPI 07-3 Bilaga 6

Nr. Arbets- och provningsmoment Provningsförhållanden
1 Ställ in bromsen på läge P och fyll den
(HL-tryck = 5,0 bar)
2 Kontrollera hur lång tid det tar att fylla
bromscylindern, C-trycket och lossningstiden:
 Sätt bromsen på läge SB (snabbbromsning, HL- C-trycket ska vara minst 95% av
trycket sjunker från 5,0 bar till 0 bar) maxtrycket efter 3 - 6 sek, sedan stiger det
ytterligare till
+0,2
3,8 bar
-0,15
Därefter får C-trycket inte stiga över
toleransgränsen på 1 minut
 Sätt bromsen på läge LOSSA (HL-trycket stiger C-tryck efter 20 s 1)
till 5,0 bar). högst 0,4 bar
Vagnar med manuell pneumatisk
lastväxel:
C, se bromsberäkningar
3 Säll in bromsläge G
4 Kontrollera aktiveringsfunktionen, hur lång tid det tar
att fylla bromscylindern, C-trycket och
lossningstiden:
 Sätt bromsen på läge SB C-trycket måst snabbt stiga till 0,7 bar
(tillsättning)
C-trycket ska vara minst 95% av
maxtrycket efter 18 - 30 sek, sedan stiger
det ytterligare till
+0,2
3,8 bar
-0,15
 Sätt bromsen på läge LOSSA C-tryck efter 60 sek
högst 0,4 bar
Vagnar med manuell pneumatisk

lastväxel:
C, se bromsberäkningar
5 Kontrollera bromsens precision:
 Sätt bromsen på lägena HL = 4,7; 4,4; 4,1; 3,8; C-trycket måste stiga stegvis
3,5 bar
 Lossa bromsen på lägena HL = 3,8; 4,1; 4,4; 4,7; C-trycket måste falla stegvis
5,0 bar
6 Kontrollera bromsens känslighet:
 Aktivera bromsen, HL-trycket sjunker från 5,0 bar Bromsen måste reagera:
till 4,4 bar på 6 sek C-tryck finns
 Sätt bromsen på läge LOSSA
7 Kontrollera bromsens okänslighet: Bromsen får inte aktiveras på minst 5 min:
 Sätt bromsen på läge Br, HL-trycket sjunker från Inget C-tryck
5,0 bar till 4,7 bar på 60 sek
 Sätt bromsen på läge LOSSA
8 Kontrollera snabblossningsventilen: Cmax finns
 Gör en snabbbromsning
 Dra i lossningshandtaget C-trycket måste sjunka till 0 bar och
bromskolven gå tillbaka till ändläget
 Sätt bromsen på läge LOSSA Snabblossningsventilen måste stängas
och HL-trycket stiga till 5,0 bar
1) för Br 0: För godsvagnar med en totalvikt från 70 ton mellan 15 och 25 sek
VPI 07-3 Bilaga 6

3. Godsvagnar med automatisk lastberoende bromsning
(1) Vagnar med automatisk lastberoende bromsning har bromsutrustning som är

konstruerad på olika sätt och kräver specialanpassade arbets- och provningsmoment.
(2) För bromsutrustning i variant A (en reglerkrets till två axlar/boggier, se bilaga 5,
punkt. 2.a)) måste de båda utvägningsventilerna provas var för sig. För bromsutrustning
i variant B ska alla styrkretsar alltid provas. Då måste T- och C-anslutningar kopplas till
bromsprovningsanordningen.
Börvärdena för T- och C-tryck finns i bromsberäkningen eller bromsprovningsprotokollet
till den aktuella vagnstypen.
(3) T-tryck för lastat läge ska ställas in från en extern tryckkälla. På vagnar där det inte är
möjligt ska anvisningarna från ECM följas (ev. kan nya T-provningsanslutningar sättas
in).
T-trycket får inte ändras när bromsen ligger an, då kan reläventilen skadas.
(4) Arbets- och provningsmomenten har sammanställts i följande översikt.

1 Ställ in bromsen på läge G och fyll den
(HL = 5,0 bar)
2 för tabellvärdet, se avsnitt 3, avsnitt 2
2.1 Kontrollera T-trycket (TOM) när bromsen lossats T = tabellvärde, tillåten tryckavvikelse
± 0,2 bar
2.2 Kontrollera C-trycket (TOM):
 HL-trycket står på noll (snabbbromsning) C = tabellvärde, tillåten tryckavvikelse
+0,2
bar
-0,15
 Lossa bromsen
2.3 Kontrollera tillsättningsfunktionen, hur lång tid det
tar att fylla bromscylindern, C-trycket (vid full
belastning) och lossningstiden:
 Ställ in T-trycket för full last och behåll den T = tabellvärde
inställningen vid alla andra provningsmoment
 Bromsen på läge SB C-trycket måste snabbt stiga till 0,7 bar
(tillsättning)
C-trycket ska vara minst 95 % Cmax.efter 18
- 30 sekunder och fortsätta stiga till
tabellvärdet Cmax.
+0,2
bar
-0,15
Därefter får C-trycket inte stiga över
toleransgränsen på 1 minut
 Sätt bromsen på läge LOSSA C-trycket ska vara högst 0,4 bar efter 60 sek
3 Kontrollera bromsens precision:
 Sätt bromsen på lägena HL = 4,7; 4,4; 4,1; 3,8; C-trycket måste stiga stegvis
3,5 bar
 Lossa bromsen på lägena HL = 3,8; 4,1; 4,4; C-trycket måste sjunka stegvis
4,7; 5,0 bar
4 Kontrollera bromsens känslighet: Bromsen måste reagera:
 Sätt bromsen på läge Br. HL-trycket sjunker från C-tryck finns
 Bromsen på läge LOSSA
VPI 07-3 Bilaga 6

5 Kontrollera bromsens okänslighet: Bromsen får inte reagera:
Inget C-tryck
 Sätt bromsen på läge Br. HL-trycket sjunker från
 Bromsen på läge LOSSA
6 Ställ in bromsläge P
7 Kontrollera hur lång tid det tar att fylla
bromscylindern, C-trycket och lossningstiden:
 Bromsen på läge SB C-trycket ska vara minst 95 % Cmax.efter 3 -
6 sekunder och fortsätta stiga till
tabellvärdet Cmax
+0,2
bar
-0,15
 Bromsen på läge LOSSA C-tryck efter 20 s 1)
Observera: Mät fyllnings- och lossningstiderna högst 0,4 bar
för C-trycket Om de inte är tillräckligt långa ska
ytterligare en mätning göras direkt på
reläventilen (vid Cv-anslutningen) När
mätningarna visar de värden som krävs kan de
godkännas.
8 Kontrollera snabblossningsventilen:
 Bromsen på läge SB Cmax finns
 Dra i lossningshandtaget > 3 s C-trycket måste sjunka till 0 bar och

bromskolven gå tillbaka till ändläget
 Bromsen på läge LOSSA Snabblossningsventilen måste stängas och
Upprepa sedan provningsmomenten med HL-trycket stiga till 5,0 bar
lossningshandtaget på andra sidan av vagnen
1) För godsvagnar med en totalvikt från 70 ton mellan 15 och 25 sek
VPI 07-3 Bilaga 6

Bilaga 7 Underhåll och inställning av bromsstänger
1. Underhåll av bromsstänger
(1) Bultar och säkringselement i bromsstängerna
Bultarna i följande tabell ska användas. Som säkringselement kan antingen vanliga
saxpinnar eller specialutformade dubbelfjäderpinnar (med färgmarkering) användas.
Diameter 1)
Bultar med Fjädersprint
Sprinthål Sprint
huvud 2) Tråddiameter 1) Färg
8 2,7 2,5 1,4 grön
10 - 12 4,2 4 1,8 silver
14 - 16 5,2 5 2,8 mörkblå
18 - 22 6,8 6,3 2,8 ljusblå 3)
24 - 27 8,5 8 3,0 silver
30 - 35 10,5 8 3,5 grön
36 - 44 10,5 10 4,0 ljusblå 3)
45 - 54 13,5 13 4,25 mörkblå
55 - 60 13,5 13 4,5 grön
1) alla mått i mm
2) Material: C45 +N, härdat kantskikt, tolerans c11 för skaft
3) till 1.10.2005 röd
(2) För att bromsblocken inte ska ligga utanpå får gränsmåttet 6 mm på bild A inte
överskridas vid Br 2 och Br 3. Sidavståndet mellan hjulstomme och bromsblock ska
mätas när bromsen ligger an.
Bild A
VPI 07-3 Bilaga 7

Vid det avstånd som markerats med X på bild B får vid en
 Br 0 gränsmåttet på 1610 mm
 Br 2 och Br 3 gränsmåttet på 1605 mm
inte överskridas. För att kunna mäta avståndet mellan bromsblockens yttersidor ska alla
komponenter på bromsbommen skjutas utåt. Bromsblockskorna får inte heller vara alltför
slitna, se punkt 3.
Om gränsmåttet överskrids ska avståndet X ställas in på ≤ 1598.
Om gränsmåttet X överskrids kan det vid behov ställas in med utjämningsbrickor

(nominellt börvärde i nyskick 1598 mm).
Om gränsmått Y på 1428+2 mm överskrids ska det korrigeras genom att fräsa eller svarva
bromsbommen.
Bild B
(3) Bromsblockskorna ska provas vid Br 2 (om det behövs) och Br 3. På ställen som är
viktiga för bromsblockets fäste får vissa reparationsgränsmått inte över- eller
underskridas. Dessa ställen har markerats som mätpunkt 1 - 4 på bild 1 och där ska man
kontrollera måtten. Bild 1 gäller för alla bromsblockskor. Vid mätpunkt 4 ska kontaktytan
sko/belägg kontrolleras med ett skjutmått, reparationsgränsmått är 5 mm.
Bromsskor ska provas (gränsmåttet) med tolk enligt bild 2. Mäthjälpmedlet är en

kassationstolk. På bild 3 visas hur den ska användas. Om mättolken kan föras in i eller
sättas på en mätpunkt håller bromsskon inte måttet och måste repareras. Vid
reparationen måste måtten på motsvarande konstruktionsritning hållas och alla slitdelar
bearbetas till sina nominella mått.
VPI 07-3 Bilaga 7

Bild 1
Gränsmått för mätpunkt 4 är ≥ 5 mm (nominellt mått i nyskick: 7 mm)
VPI 07-3 Bilaga 7

Kassationstolk till bromsblockskor
Bild 2
Mätpunkt  Mätpunkt  Mätpunkt 
Bild 3
VPI 07-3 Bilaga 7

(4) Bromsblock av gjutjärn får inte vara brutna eller ha genomgående sprickor,
materialbortfall eller brott (se bild 4). Små sprickor tillåts.
Ett bromsblock är brutet om det finns en spricka som går genom hela tvärsnittet, även
om det fortfarande hålls ihop av metallinlägget.
Ett bromsblock räknas som sprucket om en spricka som går från friktionsytan till
baksidan syns utvändigt.
Pos. Benämning
1 otillåtet 2 tillåtet
Bild 4
(5) Bromsblock av komposit (V-BKS K resp. LL):
Bromsblocken får inte vara brutna eller ha genomgående sprickor, större materialbortfall
eller brott. Det finns bilder av typiska skador på V-BKS i UIC-skadekatalogen V-BKS.
(6) Bromshävarmar av extra hållfast stål (C 45) med ythärdade borrhål ska inte repareras
om gränsmåtten överskrids, utan skrotas istället.
De obussade huvudena på bromsens dragstänger kan skos med nya huvuden

(stumpsvetsning) om gränsmåtten överskrids.
(7) Bussade delar av stången kan bytas ut mot nya eller upparbetas. Upparbetningen ska
utföras enligt avs. 8 till 11 eller med en tekniskt likvärdig metod.
(8) Använd ett pressverktyg för att trycka ut bussningarna (bild A). Borrhålet i den del av
bromsstängerna där bussningen sitter får inte skadas när bussningen trycks in.
VPI 07-3 Bilaga 7

Bild A: Pressverktyg för bussningar
(9) Det frilagda borrhålet ska mätas med en toleranstolk.
Små formavvikelser mellan borrhål och bussning åtgärdas genom att pressa igenom en
lämplig kula eller en tolk. För att undvika olyckor får bara kalottolkar användas (bild B)
för att pressa igenom kulan. Innan kulan eller tolken pressas in ska borrhålet strykas
med grafithaltig olja.
Bild B: Kalottolk
Borrhål som inte håller måttet eller formen kan upparbetas genom att först svetsa på och
sedan borra om hålet. Bromshävarmar som hör ihop parvis måste också borras parvis
med en borranordning. En borranordning ska också användas när man måste förborra.
När hålet har borrats ska det kalibreras med en kula eller en tolk.
VPI 07-3 Bilaga 7

(10) I borrade delar av bromsstängerna ska induktivt ythärdade bussningar pressas in.
Plastbussningar används enligt anvisningar från ECM. Använd ett pressverktyg för att
pressa in bussningarna (bild A). Innan bussningarna pressas in ska borrhålen strykas
med ett tunt lager smörjolja.
Bild C: Pressverktyg för att pressa in bussningar
(11) På bromsboms- eller bromstraverstappar

 där bussningarna varit fastpressade måste nya härdade bussningar kallpressas fast
 där bussningarna varit fastlimmade måste nya härdade bussningar pressas limmas
fast eller också kan
 de limmade bussningarna ersättas av nya, härdade bussningar som kallpressas fast
Passningsmånen måste säkerställas.
2. Efterjustera och ställa in bromsstänger
(1) Bromsstängerna ska efterjusteras och ställas in

 för att bromsblock och hjulens löpytor ska slitas jämnare
 för att begränsa bromscylinderns kolvslag och
 få full funktion på bromsen genom bromsstängernas optimala läge och fria rörlighet.
(2) För vagnar med bromsregulator utförs efterjusteringen under drift genom denna
inrättning. Om bromsregulatorn byggts in i bromscylindern behövs inga ytterligare
åtgärder. Om det inte räcker att efterjustera i bromsregulatorn på blockbromsade vagnar
med bromsregulator i bromsstängerna måste även bromsstängernas kompensationshål
justeras vid bromsrevisionen.
(3) För vagnar med bromsregulator i bromsstängerna ställs bromscylinderns kolvslag in

genom att ändra måttet "A" på bromsregulatorn.
VPI 07-3 Bilaga 7

Skiss med exempel på inbyggnad av bromsregulator DRV
Pos. Benämning
1 Styrstång 4 Dragstångshuvud
2 Styrbygel 5 Ögla
3 Spindelkoppling
Enskilda delar av bromsregulator typ DRV
(4) Den mekaniska lastberoende bromsningen behöver i regel bara ställas in om

bromsstängerna demonterats eller om tomstången demonterats eller ändrats när delar
av bromsstängerna bytts ut. Om kolvslaget korrigerats ska man kontrollera om det krävs
en ny inställning enligt avs. 11.
Den pneumatiska lastberoende bromsningen vid pneumatiska trestegslastväxlar

behöver bara ställas in om C-trycken inte kunde hållas vid provningsmomenten.
(5) Bromsstängerna ska ställas in så att

 det tillåtna kolvslaget uppnås vid en fullbroms
 blockspelet blir så litet som möjligt när bromsen lossats.
 bromsstängernas delar löper fritt när bromsen ligger an och när den har har lossats
VPI 07-3 Bilaga 7

(6) När bromsstänger ställs in på blockbromsade vagnar med bromsregulator ska
 spännlåsets läge
 kompensationshålen
 bromsregulatorns inskruvningslängd
väljas så att bromsregulatorn kan kompensera för möjlig restförslitning av bromsblocken.
Därför måste följande inskruvningslängder användas för typerna DRV och SZ (se
märkning på bromsregulator):
Nominella värden för bromsregulatorns inskruvningslängd
Genomsnittlig
bromsblocktjocklek 300 mm
250 mm 450 mm 600 mm
400 mm
mm
Minsta nödvändiga inskruvningslängd

60 220 270 420 540
50 180 230 340 460
40 140 190 260 380
30 100 150 180 300
20 60 110 100 220
Pos. Benämning
1 Bromsregulator 3 Mätspår
2 Skyddsrör 4 Minsta skruvlängd
Inställning av styrstången
(7) För vagnar utan bromsregulator föreskrivs ett klosspel på ca 5 mm.
(8) På vagnar med bromsregulator ska

 ett klosspel på ≥ 5 mm ställas in för vagnar med GG- och LL-belägg
 ett klosspel på ≥ 7 mm ställas in för vagnar med K-belägg
(9) Handbromsen måste fortfarande kunna dras ordentligt vid det tillåtna kolvslaget. Vagnar
med mekanisk lastväxeln ska alltid provas på läge LAST.
(10) Information om kompenseringsmöjligheter för olika typer av godsvagnar och boggier

finns i bifogade exempel. Kompensering med bultar ska helst göras likadant på båda
sidorna av vagnen, annars ska man gå till väga enligt den angivna ordningsföljden.
VPI 07-3 Bilaga 7

(11) Manuell mekanisk lastberoende bromsning med lastväxellåda av typ LS 3e och LV 4e
(med fast anslagsmutter) ställs in så här:
 Lastväxeln på läge LAST, bromsen lossad
 Korta av tomstången genom att skruva på spännlåset tills alla bultar på tom- och
laststången är lösa.
 Förläng tomstången genom att skruva på spännlåset tills alla bultar på tom- och
laststången sitter fast (ska märkas även om det går trögt) och bromskolvens kolvstång
börjar komma ut ur bromscylindern. Vrid sedan tillbaka spännlåset en aning tills tom-
och laststångens bultar plötsligt kan löpa fritt. Fäst spännlåset i det här läget med
sexkantmuttrarna och nya låsbrickor.
 På läge TOM måste laststångens bultar vara lösa och på läge LAST måste
tomstången vara lös när man bromsar.
(12) Manuell mekanisk lastberoende bromsning med lastväxellåda av typ Knorr LS 3 och
LV 4 (med inställbar anslagsmutter) ställs in så här:
 På vagnar med DRV-bromsregulator:
- När lastväxeln står på läge LAST ska det tillåtna kolvslaget justeras.
- Skruva ut lastväxellådans ställmutter tills ca 85 mm sticker ut ur höljet.
- Ställ om lastväxeln till TOM eller låt den stå kvar på det läget och gör en
driftbromsning (kolvslaget motsvarar klosspelet).
- Kontrollera om laststångens bultar sitter fast.
- Skruva in lastväxellådans ställmutter tills kraften överförs från last- till tomstången
(laststångens bultar är lösa, tomstångens bultar sitter fast).
- Kontrollera kolvslaget igen.
- Sätt en saxpinne i ställmuttern och skruva ev. in den lite till.
VPI 07-3 Bilaga 7

3. Kompenseringsmöjligheter
Bromshävarmen ska fästas på fixpunktfästet med kompenserande bultar så att

bromsregulatorn kan efterjusteras så mycket som möjligt för att kompensera för det
slitage som finns kvar på bromsblocken. När nya bromsblock monteras ska bultarna åter
sättas i sitt grundläge.
(1) Vagnar med 2 hjulpar
Pos. Benämning
1 Kompenseringshål
(2) Boggi med 2 hjulpar (allmänt utförande)
Pos. Benämning
1 Kompenseringshål
2 Kompenseringshål
* Ytterligare kompenseringshål kan förekomma
VPI 07-3 Bilaga 7

Bilaga 8 Ytterligare regler för bromskomponenter
1. Speciella bestämmelser för luftstyrande bromskomponenter
(1) Enligt UIC referensdokument 541-1, bilaga B, föreskrivs ett mått på 420 - 500 mm från
framkanten av den bufferttallrik som inte är intryckt till mitten av kopplingsventilen.
För vagnar som är registrerade i Tyskland måste det finnas ett fritt utrymme på 300 mm
i vagnens längdriktning på var sida av vagnens längdaxel mellan bufferttallriken och
draginrättningen och de fasta delar som sticker utanför huvudstyckets nivå mätt från den
intryckta buffertens stötnivå.
(2) De luftstyrande bromskomponenterna ska repareras i godkända verkstäder enligt

dokumentationen, anvisningarna eller arbetsbeskrivningarna. Resultatet av de
slutprovningar som gjorts på nämnda bromskomponenter ska registreras efter
reparationen. De registrerade resultaten ska förvaras enligt VPI 01.
(3) Luftstyrande bromsdelar får, förutom typbeteckningen, en revisionsmärkning som måste

innehålla uppgifter om månad och år för undersökningen och verkstadsförkortningen.
Nya luftstyrande bromskomponenter märks med tillverkningsdatum av tillverkaren. Om
detta datum saknas ska mottagaren märka delarna med det datum leveransen togs
emot. Om nya vagnar utan märkta bromskomponenter levereras gäller det datum
vagnen övertogs som tillverknings- resp. provningsdatum.
(4) Alla öppningar och anslutningar på demonterade, renoverade och provade lyftstyrande
bromskomponenter ska förslutas. Skydden får inte lämna några spår när de sätts på eller
tas av.
En transport börjar med demonteringen av luftstyrande bromskomponenter och slutar

med att de monteras på vagnen. Delarna måste transporteras skyddat från väder och
vind i behållare som passar för transporten och som inte kan orsaka några skador.
Slangkopplingar som ingår får inte demonteras vid transport. Luftstyrande
bromskomponenter måste förvaras torrt i stängda utrymmen.
(5) Förvaringstiden för alla luftstyrande bromskomponenter är 3 år från provningsdatum. Om

förvaringstiden är slut ska delarna skickas för provning till en verkstad som godkänts av
ECM.
(6) Innan luftstyrande bromskomponenter monteras ska tryckluftsledningarna blåsas ur och

man måste kontrollera vilka delar som hör ihop och att de kopplas rätt.
Silrör och silar i ventilhållare måste vara rena.
När luftledningarna kopplas till luftstyrande bromskomponenter ska nya tätningsringar

och nya eller renoverade siktar sättas in.
(7) Vid utbyte och montering av en ny bromscylinder måste man se till så att
bromscylinderns lufthål pekar rakt nedåt.
VPI 07-3 Bilaga 8

2. Bestämmelser för rörliga nummerskyltar i lastväxeln
 Bestämmelser för nummerskylt för bromstyp P

- På nybyggda vagnar får bara den enkla lastväxelskylten med fastskruvade siffror
användas.
- Vid ombyggda vagnar som kräver tillstånd ska de ändringsbara nummerskyltarna
bestämmas i P om en bromsberäkning måste ingå i ombyggnaden.
- En förutsättning är också att en styrventil med ett bromscylindertryck på 3,8 bar
och en fyllningstid i "G" på 18 till 30 sekunder monterats.
 Säkra G/P-växeln så att den inte ställer om sig själv
- Eftersom manöverstången till de ändringsbara nummerskyltarna utgår kan G/P-
växeln i vissa fall går alltför lätt. Då kan den ställa om sig själv. Därför måste G/P-
växeln säkras med en fjäder enligt följande ritning.
Fjäder på G/P-växel
VPI 07-3 Bilaga 8

3. Reparera tryckluftsledningar (rör)
(1) Enstaka, mindre nötning på tryckluftsledningarna kan upparbetas genom att svetsa.
Annars ska skadade rör bytas ut eller upparbetas med rörbitar som helst ska svetsas
fast (se avs. 5) eller monteras med specialfästen utan gängor.
(2) Vid utbyte eller upparbetning av luftledningsrör till tryckluftsbromsar ska foglösa eller
svetsade stålrör enligt DIN EN 10 220 eller precisionsstålrör enligt DIN EN 10 305
användas. I DIN 25 570, del 1, beskrivs dessa rör bland annat i en översikt.
(3) Endast spånavskärande verktyg får användas för att anpassa rörens längd. De spån
som skärs av töms ut ur rörändarna.
Bocka rören
 Rören ska bockas så att de passar precis i anslutningarna och kan dras utan att det
uppstår spänningar. Det är inte tillåtet att varmbocka rör på vagnen.
 Rören måste vara kalla och bockas med så stor böjradie som möjligt (se DIN 25 570)
och det får inte bildas några veck eller knäckta ställen. Det är inte tillåtet att använda
sand eller andra fyllningar.
Efter böjningen rengörs rören genom att banka ur, stötas och blåsas rena med tryckluft.
Sedan ska de förses med korrosionsskyddande olja invändigt.
(4) Innan nya rörledningar som bockats monteras ska man använda en stålkula för att
kontrollera att det inte är stopp i några passager eller delar av rörledningen. Rörets och
kulans diameter passar till följande rörledningar:
a) rör som mäts i tum
Rör
Nominell
Ytter-Ø Kul-Ø
vidd
(mm) (mm)
(tum)
42,4 1 1/4 28
33,7 1 22
26,9 3/4 16
21,3 1/2 11
17,2 3/8 8,5
13,5 1/4 5,5
VPI 07-3 Bilaga 8

b) rör som mäts i mm
Rör
Nominell
Dimension Kul-Ø
vidd
(mm) (mm)
(mm)
28x2 24 20
22x1,5 19 15
18x1,5 15 11
14x1,5 11 8,5
12x1,5 9 5,5
10x1,5 7 3,5
(5) Svetskopplingar ska i regel överlappa (med svetsade muffar). Svetsförbindelser på raka
rördelar får emellertid göras med stumpsvetsning från ett avstånd på högst 100 mm från
röränden. Allt spån som hamnar i röret måste tas bort. I rörböjar är det inte tillåtet att
svetsa. Upparbetade rör ska blåsas ur kraftigt med tryckluft, såvida det inte smutsar ner
några lyftstyrande bromskomponenter.
(6) Man måste kontrollera att det är fritt i den monterade huvudluftledningen med hjälp av
kulor när den bytts ut eller upparbetats. Bromskopplingar och kopplingsventiler som inte
demonterats ska också kontrolleras. Ledningarna ska också kontrolleras med en kula
från alla anslutningar i vagnsändarna.
Rör
Ytter-Ø Nominell vidd Kul-Ø
(mm) (tum) (mm)
42,4 1 1/4 20
33,7 1 18
Kulans diameter är inte anpassad till rörets nominella vidd, utan till passagens minsta
tvärsnitt.
4. Bromskopplingshållare
Bromskopplingshållare på alla vagnar måste förses med begränsare inför nästa

huvdundersökning, om de inte redan har monterats. Begränsarna ska hindra spaken från
att svänga över när kopplingen hängs in och underlätta rangerarnas arbete.
5. Bromsregulator
Bromsregulatorer ska repareras enligt dokumentationen, anvisningarna eller

arbetsbeskrivningarna i en verkstad som godkänts av ECM.
VPI 07-3 Bilaga 8

6. Fäst- och säkringselement
(1) Om förbindelser görs med bultar och saxpinnar, självlåsande muttrar, dubbla
dubbelfjäderpinnar eller kronmuttrar
 måste samma kopplingsteknik användas om det är nödvändigt av konstruktionsskäl
(t ex platsbrist)
 kan den här tekniken fortfarande användas, såvida ingen annan kopplingsteknik
föreskrivs för reparationen.
Förbindelserna måste vara i gott skick; de ska säkras med nya dubbelfjäderpinnar eller
saxpinnar. Saxpinnarnas ändar ska pressas ut till ca 60° (30° per sprintända) och de får
inte stöta emot några vagnsdelar när bulten vrids i 360°, i så fall ska sprintändarna böjas
runt bulten. Saxpinnarna får inte ha något längdspel i borrhålet. De lodräta bultarna
måste monteras uppifrån och ned.
Dubbelfjäderpinnar kan återanvändas om de är i gott skick.
(2) Skruvade kopplingar och deras säkringar i en bromsutrustning som levereras komplett
(t ex styrventilen på ventilhållaren) ska lämnas orörda enligt tillverkarens specifikationer.
(3) Om andra skruvkopplingar som fäster bromskomponenterna lossas ska delarna sedan
fästas och säkras som i översikten (tabell 1). Då ska man tänka på följande saker:
 De skruvar som används måste ha en hållfasthet på minst 8.8.
 Gängorna på bultar och axeländar måste vara metriska.
Vid skruvkopplingar med sexkantsexpansionsmutter måste gängskaftet ha ett överhäng

på minst 3 gängor. Nya muttrar ska alltid användas, såvida det inte handlar om muttrar
av märket Gally.
VPI 07-3 Bilaga 8

Översikt över säkringsmetoder
Typ av säkring
Gally Flaig & Hommel Nyloc 1)

Komponent
Bromsblockhänge x x
Bromsfångslingor x x
Luftbehållare x x x
Bromscylinder x x x
Rörklammer x x x
Trämellanlägg x x x
Rattar x x x
Styr och fästpunktsbultar x x x
Handbromsstödlager x x x
Ventilsäkringsplåt x x x
Handbromsväxel x x x
Indikeringsanordningar x x x
Cylinderspakstyrningar x x x
Styrventil x x x
Reläventil x x x
Utvägningsventil x x x
Omställare x x x
- Broms ÖPPEN-STÄNGD x x x
- Lastväxel x x x
- Bromslägesväxel x x x
Komponenter som inte listats x x x
1) endast med värmestabiliserad expansionsdel (mind 150° C)
Tabell 1
VPI 07-3 Bilaga 8

7. Ändringar av fästmetod för spakar och liknande komponenter i
bromsomställare
På bromsomställare ”Lastväxel, G/P-växel och Broms PÅ/AV“ var alla komponenter, dvs.
omställarspak, kuggsegment, gaffelhävarm osv. tidigare fästa med fastnitade
cylinderstift enligt DIN EN ISO 8734 (DIN 7) på båda sidor. De cylinderstift som hittills
använts byts i allmänhet ut mot spiralspännstift vid nybygge och underhåll.
Den standardstorlek som valts är:
Spiralspännstift 6 x 45 mm
DIN EN ISO 8748 (DIN 7344)
Ytskydd: förzinkad
I det här utförandet kan alla standardkomponenter (gaffelhävarm, kuggsegment,

omställarspak) fästas på bromsomställarens axlar.
Det ställs inga särskilda krav på spiralstiftets borrhål (tolerans H 12). Det räcker alltså att
använda vanliga spiralborrar.
8. Bromsbom 60 kN med bussning på tappar och i öglan
För underhållet förutsätts endast bussade 60 kN-bromsbommar (med borrhål 37 H11

och tappdiameter 44 mm).
9. Målningsarbeten
(1) Bromsdelar som redan monterats måste få ett tillräckligt skydd mot partiklar och smuts
när man blästrar.
(2) Innan målningen sprutas på ska följande delar av vagnen täckas:

 Friliggande lufthål och utsläppsöppningar
 Revisionsmärkningar och riktningspilar (monteringsanvisningar) på luftstyrande och
andra pneumatiska bromskomponenter.
 Bromskopplingar
 Luftbehållarskylt, provnings- och kontrollnippel
 Gummibälgar och gummimanschetter (t ex utvägningsventil, bromscylinder osv.)
 Handbromsspindel
 Bromsregulatorns vippspak, kulisser, dragrör och styrspindel (fram till mätkanten)
 Bromsindikeringsanordningar
 Skyltlager till spärr- och omställaranordningar
 Friktionselement
(3) Bromsmärkningar på vagnen och på spärr- och omställaranordningarnas skyltlager ska

bättras på eller bytas ut vid behov (se bilaga 1).
VPI 07-3 Bilaga 8

10. Handbroms
Godsvagnar för färjetrafik
Godsvagnar som är ska godkännas för drift på Network Rail (GB) måste ha en
handbroms som kan manövreras från marknivån.
På godsvagnar med två handbromssystem (från marknivån och uppe i vagnen) måste
de båda systemen kopplas ihop så att de inte kan användas fel av misstag, t ex så att en
handbroms som dras från marknivån också kan lossas med bromsen uppe i vagnen.
11. Särskilda bestämmelser för slangar och delar av gummi
För slangar och gummidelar som inte har någon bromsstyrande funktion är den
maximala förvaringstiden 3 år (6 månader hos tillverkaren/30 månader på
verkstad/lager).
VPI 07-3 Bilaga 8

Bilaga 9 Montera, prova och underhålla luftstyrande
komponenter
1. Allmänt
(1) Till luftstyrande komponenter räknas luftbehållare, behållarledningar, huvudluftledning

och kopplingar.
(2) Bromsutrustningens tryckluftsbehållare - hädanefter kallad ”luftbehållare” - måste vara

av en tillåten typ. Typgodkännandet finns på behållarskylten eller har präglats in direkt
på stålbehållare.
(3) För luftbehållare som ska monteras gäller:

 Montering av en dräneringsplugg med spår
 Behållaren ska målas innan den monteras
 Mellanlägg ska placeras mellan spännband och behållare
(4) Luftbehållare måste provas regelbundet enligt schemat. För bromsutrustningens

luftbehållare regleras de återkommande provningarna i avsnitt 3 i den här bilagan.
(5) I den mån det krävs fastställs även regler för utrustningsdelar, lagring av luftbehållare
och märkning vid monteringen i den här bilagan.
2. Lämnas tomt
3. Återkommande provning
3.1 Tidsintervaller och åldersgränser
(1) Arbetets omfattning och tidsintervaller för återkommande provningar regleras i DIN EN
286-3 (se även bilaga 3, avsnitt 5).
(2) Den återkommande provningen får bara utföras av sakkunniga personer. Ytterligare
lagstadgade regler i olika länder där vagnen med den monterade luftbehållaren
registrerats måste följas (t ex §33 EBO i Tyskland).
(3) För luftbehållare i grupp A gäller arbets- och provningsmomenten i DIN EN 286-3
bilaga G. Utöver det krävs inga ytterligare åtgärder.
För luftbehållare i grupp B kan, beroende på undersökningsdatum och

provningsintervaller, en ytterligare provning krävas. Den provningen regleras i DIN EN
286-3 bilaga H.
(4) Luftbehållarnas provningsintervaller ska anpassas efter vagnens revisionsintervaller.
(5) Den maximala åldern för luftbehållare får inte vara mer än 40 år.
VPI 07-3 Bilaga 9

3.2 Utförande
(1) Om man vid en återkommande provning konstaterar att behållarskylten eller den
präglade märkningen saknas ska behållaren bytas ut.
(2) Om den provning som krävs inte kan genomföras på den monterade luftbehållaren ska
den demonteras. Det beslutet fattas av den sakkunnige behållarexperten. Så pass
mycket smuts ska tas bort från behållarens ut- och insida att den kan bedömas utan
problem.
(3) Ytans beskaffenhet in- och utvändigt ska bedömas. Luftbehållare med små rostangrepp
klassas som felfria. Luftbehållare med djupare rostangrepp, korrosionsskador, sprickor,
skadade svetsfogar eller deformerade ställen med vassa kanter ska däremot bytas ut.
(4) Luftbehållaren ska sprutas med korrosionsskyddande olja invändigt. Då måste

luftbehållaren vara helt torr.
Om det behövs kan rostskyddet på utsidan bättras på eller göras om. Om demonterade
luftbehållare provas ska man använda rostskyddande spännbandsmellanlägg när de
monteras tillbaka på vagnen.
(5) För luftbehållare som ska återanvändas intygar den sakkunnige experten att provningen
utförts genom att slå in sitt kontrollmärke och provningsdatum (månad och år) på
behållarskylten. Om en ut- och invändig besiktning gjorts på luftbehållaren ska bokstaven
I sättas på eller också ska det dokumenteras i vagnens behållarlista.
Provningsintygen ska stämplas in i de fält som är avsedda för detta. På äldre behållare
utan speciella fält ska uppgifterna skrivas i kanten av skylten.
VPI 07-3 Bilaga 9

4. Huvudluftledning på rälsgående fordon; otäta bromskopplingar
Om bromskopplingshuvudena inte håller tätt vid provningen ska man kontrollera om det
finns korrosion som måste tas bort från ringspåret. Innan tätningsringen pressas in ska
spåret smörjas med Allgemeines Bremsenfett (se skissen).
Pos. Benämning
1 Läckan har uppstått på grund av upphöjda rostpartiklar 3 tillåtet
2 Rengör ringspåret tills metallen blir blank och smörj med 4 otillåtet
Allgemeines Bremsenfett 083.01
Bromskopplingshuvud
När kopplingsslangen byts ut får man bara återanvända bromsluftningshuvuden som

säkrats så att de inte kan förskjutas enligt position 3 på skissen.
5. Andra regler
(1) När skruvförband byts ut ska tryckluftanordningarnas (luftbehållare, oljeseparator, filter,

droppskål) dräneringshål och även anslutningsmuffar som inte behövs för tillfället på
luftbehållarna förslutas med låsskruvar med luftningsspår med fastsmält tätning, t ex
enligt DIN 5586, formulär B.
Innan de skruvas in ska gängan smörjas med fett (t ex Molykote P 40 eller

monteringspasta CICO SM 1200 B).
(2) Lagrade luftbehållare måste skyddas mot korrosion både in- och utvändigt och
anslutnings- och dräneringsöppningarna stängas.
Lagrade luftbehållare ska tas i drift på vagnen inom 3 år. När tidsintervallet börjar gäller
uppgifterna på behållarens skylt från den första provningen och för luftbehållare som
provats tidigare gäller uppgifterna från den senaste återkommande provningen.
Luftbehållare som lagrats längre än 3 år, återvunna luftbehållare V ≦ 150 l - på dessa

behållare finns inga data om återkommande provningar - samt luftbehållare som lagrats
på fel sätt ska besiktigas in- och utvändigt av en sakkunnig behållarexpert. Den
sakkunnige experten avgör om luftbehållaren får monteras eller inte.
VPI 07-3 Bilaga 9

(3) Luftbehållarens provningsintervall börjar vid monteringen. Då måste årtalet på
behållarskylten vara detsamma som inbyggnadsåret. Annars märker den sakkunnige
behållarna med
 bokstaven ”E” (för Einbau, tyska för inbyggnad) på behållarskylten

 sitt kontrollmärke
 året när vagnen togs i drift eller för vagnsrevisionen
Behållarens tidsintervall börjar på detta datum.

För behållare ska även föreskrifterna i DIN EN 286–3, bilaga G, följas
VPI 07-3 Bilaga 9

Bilaga 10 Beprövade smörjmedel för bromsunderhåll
Smörjmedel Smörjställe
Fett på molybdendisulfidbas  Länkkopplingar och glidställen i bromsstänger

eller Molykote P 40 inklusive handbroms, utom handbromsspindeln.
Monteringspasta
CICO SM 1200 B
 Gänga på skruvförband
Glid- och konserveringsmedel CICO TGM 2000 K
Staburags NBU30
Renolith HLT2
CICO förtunning K Eftersmörjning av länkkopplingar i bromsstänger

(bara tillsammans med monteringspasta SM 1200 B)
Grafitfett Handbromsspindel, kugg- och kedjehjul till handbroms
Allgemeines Bremsenfett  Bromscylinder:

Innervägg, kolvmanschett och styrrör
 Kontrollnippel
 Ventilkikar till kopplingsventil av typ "LH"
Smörjolja L-AN 68  Lagerställen på omställare
 Returtrycksfjädrar till bromscylinder
Korrosionsskydd utan aggressiva tillsatser Tryckluftsbehållare
VPI 07-3 Bilaga 10

Bilaga 11 Bromsrevision Br 2 på kompaktbromsenhet CFCB
Upphovsrätten till beteckningen CFCB samt de bilder och grafiska framställningar som
förekommer här tillhör Knorr-Bremse SfS GmbH och har godkänts för användning i det här
dokumentet.
Nr. Arbets- och provningsmoment Br 2 Anmärkningar

1 Kompaktbromsenhet och omställaranordningar
1.1 Kompaktbromsenhet och upphängning: X
 Kontrollera om det finns skador, slitage och att de är
ordentligt fästa
 Kontrollera boggiupphängningens inbyggnadsriktning,
skruvhuvudena (v1) måste peka nedåt;
expansionshylsorna (v3) måste befinna sig där uppe
 Byt ut skadade saxpinnar och utslagna brickor

 Länkkopplingarnas bultar måste kunna röra sig fritt; dra Fett på molybdendisulfidbas
annars ut bulten och rengör länkkopplingen, bultar som
dragits och och nya bultar ska smörjas med fett;
Bussningarna får inte ha förskjutits. Byt ut skadade bultar
och bussningar. Smörj glidställena med olja eller fett
 Öppna filterinsatsen (a4), rengör filtret, kontrollera
tätningarna, stäng
1.2 Bromsfångslingor: X
 Kontrollera; byt bromsfångslingor om stålvajerns trådar är
brutna
VPI 07-3 Bilaga 11

1.3 Handbroms, om den finns: X När manschetter byts ut ska
 Gör en visuell kontroll av länkkopplingar och manschetter; länkaxeln smörjas med fett
smörj länkkopplingarna med fett så att de går lätt på molybdendisulfidbas
 Gör en funktionsprovning av handbromsen
1.4 Omställare: X Smörjolja L-AN 68
 Rengör och kontrollera omställarna, se till så att de går lätt
och smörj med olja (endast vid lager); omställarspakarna
måste fastna ordentligt i de olika lägena
1.5 Skyltlager till omställare: X se bilaga 2
 Inspektera och rengör, bättra på målning och märkningar
om det behövs
1.6 Bromsregulator: X
 Kontrollera om det finns skador på ställarnas ok och där
efterställaren sticker ut ur höljet, byt ut skadade bälgar
1.7 Lastväxellådor: X om sådana finns
 Kontrollera och byt ut om de skadats
1.8 Bromsblockskor: X
1.9 Bromsblock: X Kontrollera om det finns
 Kontrollera skick och tjocklek, byt ut om det behövs slitage med
halvcirkelformade avtryck på
bromsbeläggen. Mät
tjockleken på det tunnaste
stället,
gränsmått: 25 mm
1.10 Ställ in bromsstängerna och kontrollera bromsregulatorns X Skruva in alla
funktion: bromsregulatorer helt och
hållet.
(Bromsklosspelet på motsatta
sidor måste vara så stort att
 Gör en indirekt bestämning av kolvslaget kolven inte stöter emot något,
demontera ev. ett bromsbelägg)
Tallriken ska vara
 Lossad broms
 Mät avståndet mellan
helt inskruvad
centrumbultarna
 Bromsa in med 0,8-1,0
bars C-tryck (kolven ska
inte stöta emot något)
 Mät igen mellan
centrumbultarna i bromsat
läge.
 Automatisk justeringsfunktion  Differensen framgår av
det maximala kolvslaget;
Totalt bromsklosspel per boggisida = x1 + x2 = 18 ± 2 mm, den måste vara ≥ 32 mm
se bilden:
Lossa bromsen och

demontera ev. belägget igen
 Aktivera bromsen med
0,8-1,0 bars C-tryck
upprepade gånger tills
beläggen ligger mot
hjulen och överför
bromskraften till dem.
 Lossa bromsen
 Bromsregulatorn måste
x1 (bromsklosspel, vänster) x2 (bromsklosspel, höger)
ställa in klosspelet
(9 mm-2 mm / +0 mm)
igen automatiskt.
VPI 07-3 Bilaga 11

2.1 Tryckluftsledningar X se även bilaga 9
 Kontrollera om de är skadade, bättra på om det behövs
 Blås ur när alla lyftstyrande komponenter demonterats X CFCB måste ha kopplats bort
från ledningarna.
Aktivera bromsen för att
blåsa ur ledningen
2.2 Kopplingsventiler och genomgångsventiler: X
 Kontrollera om de går lätt
2.3 Droppskålen, om den finns, samt styrventilernas X
avsättningsutrymmen (hållare): ska
 dräneras
 blåsas ur
 filterinsatserna ska bytas
3 Bromskopplingar, slangkopplingar och kopplingsventiler
3.1 Broms- och slangkopplingar i X Observera att åldersgränsen
huvudluftledningen (HL) och huvudluftbehållarledningen är 13 år vid en Br 2
(HBL):
 Kontrollera skick och ålder (byt om de är för gamla)
 Byt ut dem om de är skadade
3.2 Andra slangkopplingar: X Observera att åldersgränsen
 Kontrollera skick och ålder (byt om de är för gamla) är 13 år för luftslangar i CFCB-
boggier vid en Br 2
3.3 Kopplingsventiler: X
 Kontrollera om de går lätt, håller tätt och om avluftningen
fungerar, byt ut dem om de är skadade eller går trögt
 Kontrollera om låsningen i ändlägena öppen - stängd
fungerar bra så att de inte kan öppnas av sig själva, byt ut
om de är skadade
3.4 Bromskopplingshållare: X
 Kontrollera skicket, reparera skadade
bromskopplingshållare
4 Bromscylinder
4.1 Bromscylinder: X se även 1.1
 Inspektera hela kompaktbromsenheten på CFBC för att
upptäcka skador
5.1 Kontrollera tryckluftsbehållarens undersökningsdatum, X Observera tidsintervaller och
demontera ev. behållaren för kontroll åldersgränser (max. 40 år),
se DIN EN 286-3, bilaga G
eller bilaga 9
5.2 Inspektera tryckluftsbehållaren inkl. spännbanden för att X se DIN 286-3, bilaga G 4
upptäcka skador, byt ut skadade behållare
5.3 Dränera och blås ur tryckluftsbehållaren X
(öppna skruvförbanden för att dränera)
5.4 Inspektera tryckluftsbehållaren invändigt X 24 år efter tillverkning
6 Luftstyrande bromsdelar
6.1  Kontrollera undersökningsdatum på styrventilen X
 Byt styrventil om det var över 15 år sedan den
upparbetades
 Om styrventilen inte måste bytas ut efter en viss tid ska Endast styrventiler med
den inkl. den automatiska lastberoende bromsningen - om beteckningen ”dv” får
sådan finns - provas med lämplig provningsutrustning; monteras
ventiler som inte uppfyller kraven ska bytas ut
VPI 07-3 Bilaga 11

6.2 I samband med tidsberoende utbyte av styrventiler enligt 6.1 X se bilaga 9
ska följande delar bytas:
 Luftstyrande bromsdelar till den pneumatiska lastberoende
bromsningen (utvägningsventil)
 Backventiler, om sådana finns
 Kontrollnipplar
Anmärkning: Allgemeines Bremsenfett
Smörj delarna med det smörjfett som föreskrivs
6.3 Tryckreduceringsventiler (om sådana finns) X
 Byt ut
6.4 Rengör ventilhållarna (bara när motsvarande påbyggnad har X
bytts ut)
7 Kontrollera bromssystemets täthet X
7.1 Kontrollera en vagn i taget: X Anslutning för provning på
 Anslut bromsprovningsutrustningen, koppla på och fyll reläventilens Cv-anslutning
bromsen eller C-tryckanslutning
7.2  Stäng bromskopplingar som inte används med X
blindkopplingar
7.3 Kontrollera om HL håller tätt mellan X Tillåtet tryckfall på 5 minuter i
bromsprovningsutrustningen och vagnen när bromsen lossats HL: 0,1 bar
och kopplingsventilen är stängd
7.4 Kontrollera bromsens täthet efter en snabbbromsning; det får X bromsblockskorna får inte
inte höras att det kommer ut någon tryckluft alls ur röra sig på 5 minuter
bromssystemet
7.5 Kontrollera om röranslutningarna i kopplingen till styrventilen X
håller tätt med ett skummande medel
7.6 Vid tryckprovningen ska kopplingsställena på höljet såpas in, X Uppblåsta
tätheten kontrolleras och man ska se efter om bromsregulatormanschetter
bromsregulatorns manschetter blåses upp är ett tecken på läckande
bromscylindertätningar
8 Kontrollera bromssystemets effektivitet X ev. i samband med
provningsmoment 6
8.1 Kontrollera bromsen separat på det effektivaste bromsläget: X
8.2  Färdbromsa med lastväxeln på läge TOM (HL = 4,5 bar) X Bromsen får inte lossas på 5
med bibehållet tryck minuter
Bromsbeläggen måste
 Kontrollera att bromsbeläggen ligger an och om bromsen
fortfarande ligga an efter 5
lossar av sig själv
minuter
8.3  Bromsa stegvis till fullbroms X Bromsen får inte röra sig
ryckigt
 Bromsen ska verka stegvis
8.4 Vid fullbroms: X
8.5 Lossa bromsen stegvis till 5,0 bars HL-tryck och kontrollera om: X
 Bromseffekten avtar stegvis och bromsstängerna går
tillbaka till sitt ändläge när bromsen lossats helt och hållet
 Bromsbeläggen lyfts av
8.6 Manuell pneumatisk lastväxel: X Ställ in vid behov
 Sätt lastväxeln på läge LAST, gör en fullbroms och
kontrollera C-trycket Tillåten tryckavvikelse:
+0,2/-0,15
 Koppla om lastväxeln till läge TOM och
kontrollera C-trycket
VPI 07-3 Bilaga 11

8.7 Automatisk lastberoende bromsning:1) X Gå bara igenom
 Kontrollera T-trycket på läge TOM när bromsen lossats provningsmomentet om
styrventilen och/eller delar till
 Gör en snabbbromsning och kontrollera C-trycket på läge den automatiska
TOM
lastberoende bromsningen
 Lossa bromsen och ställ in T-trycket på full last har bytts ut;
 Gör en snabbbromsning och kontrollera C-trycket på läge Tillåten tryckavvikelse:
LAST T (TOM) ± 0,2 bar
 Lossa bromsen C (TOM och LAST) +0,2/-
0,15 bar
1) Mät fyllnings- och lossningstiderna för C-trycket. Om de inte är tillräckligt långa ska ytterligare en mätning
göras direkt på reläventilen (vid Cv-anslutningen). När mätningarna visar de värden som krävs kan de
godkännas.
De luftstyrande bromskomponenternas funktion ska provas enligt bilaga 6.
Bromssystem med kompaktbromsenhet CFCB
1. Manuell pneumatisk tvåstegslastväxel (KE-GP)
TOM-LAST
VPI 07-3 Bilaga 11

2. Automatisk kontinuerlig lastberoende bromsning (KE-GP-A)
ÖPPEN-STÄNGD G-P
VPI 07-3 Bilaga 11

Bilaga 12 Bromstekniska märkningar
1. Allmänt
De bromstekniska märkningarna måste vara i läsbart skick och utföras enligt gällande
föreskrifter, t ex DIN EN 15877-1.
Bromsförkortningarna sitter på vagnen och ger information om den aktuella

bromsutrustningen och dess användbarhet i tågsätt med andra vagnar. Märkningen
består av de enskilda beteckningarna för bromstyp, bromslägen osv. för den
bromsutrustning som finns i vagnen i samma ordningsföljd som beskrivs i avsnitt 2 till 5.
2. Märkning av de viktigaste bromstyperna
(1) Automatiska tryckluftsbromsar som lossas stegvis
KE = Knorr-Bremse-broms med enhetlig fyllningstid
O = Oerlikon-broms
WE = Westinghouse-broms, typ E
WU = Westinghouse-broms, typ U
DK = DAKO-broms
SW = SAB-WABCO-broms med SW4 styrventil
Ch = SAB-WABCO-broms med Charmilles- eller Westinghouse-styrventil
MH = MZT Hepos (Wabtec)
(2) Automatiska tryckluftsbromsar som lossas i ett steg
K = Knorr-Bremse-broms
W = Westinghouse-broms
3. Märkning av bromsomställningar
G = Godståg
P = Persontåg
GP = Godståg, persontåg
4. Inrättning för bromskraftanpassning
A = Automatisk kontinuerlig lastberoende bromsning
VPI 07-3 Bilaga 12

5. Typmärkning av bromsblock
K = K-kompositbromsblock (V-BKS K)
LL = LL-kompositbromsblock (V-BKS LL)
D = Skivbroms
M = Bromsblock av sintermetall (endast om ECM föreskriver det)
På K-bromsblock ska bromsblockstypen skrivas bredvid cirkelsymbolen. Om flera typer

är godkända för en vagn ska det bromsblock som rekommenderas av ECM användas.
Den bromsblockstyp som rekommenderas skrivs in ovanför den typ som ska användas
som alternativ. Olika typer av bromsblock får användas i samma vagn, men man måste
använda samma typ till ett hjulpar (se AVV bilaga 10 punkt 3.8.3).
För LL-bromsblock finns för närvarande inget krav på att skriva bromsblockstypen på
vagnen. ECM avgör om vagnen ska märkas med typen av LL-bromsblock.
6. Bromsviktsmärkningar – översikt och exempel
(1) Märkningar av bromsen görs enligt föreskrifterna i DIN EN 15877-1.
(2) Förkortningarna för bromsen består av de enskilda beteckningarna för bromstyp,

bromslägen osv. för den bromsutrustning som finns i vagnen i samma ordningsföljd som
beskrivs i avsnitt 2 till 5. B.:
Ch–GP
DK–GP–A
KE–GP–A K
(3) Exempel på märkningar
 På godsvagnar med lastväxelomställare som kan manövreras manuellt anges

broms- och omställaranordningarna på lastväxelskylten eller långbalken.
 På godsvagnar med flera bromsar (t ex djuplastningsvagnar) anges
- omställningsvikten som ett värde
- och bromsvikten per broms som ett delvärde
 På godsvagnar med automatisk lastberoende bromsning ska bromsvikten skrivas
som maxvärde eller i tabellform.
Exempel:
KE–GP–A
MAX : 58 t Angivet värde för bromsläge P och G
(4) Exempel på märkningar vagnenheter i flera delar (hoplänkade eller fast

sammankopplade)
VPI 07-3 Bilaga 12

Bromsvikt för hela vagnenheten plus delvagnarnas bromsvikter ska anges och
bromsvikten för den delvagn där märkningen sitter ska alltid stå först. Dessutom ska
bromsvikten för den delvagn som har samma nummer (inbyggnadsläget) som det
bromsade hjulparet anges med en speciell märkning.
Exempel delvagn A: Exempel delvagn B:
(5) Märkningar för handbromsvikt och fasthållningskraft
Vagnar med märkning för handbromsvikt (DIN EN 15877-1 punkt 4.5.3) förses även med
en märkning för handbromsens fasthållningskraft i kN (UIC 545 bilaga E).
Om det finns flera handbromsar som fungerar oberoende av varandra i vagnen ska
antalet anges framför uppgiften om fasthållningskraft (exempel 2x 00,0 kN).
VPI 07-3 Bilaga 12

Bilaga 13 Bromsprotokoll / Intyg på arbeten på bromsutrustning
VPI 07-3 Bilaga 13

Bilaga 14 Bromsskor med dubbelkloss från tillverkaren UNEX
På bromsskor med dubbla klossar av märket UNEX har allvarliga tillverknings- och
monteringsfel som kan leda till förlust av eller brott på bromsblocken konstaterats.
Dessa bromsblockskor håller inte måttet. Tillhörande kilar kan bara drivas in till sitt ändläge
med stor kraftansträngning.
Så vitt man nu vet är det bara de gjutna modellerna av bromsblockskor från UNEX som inte
håller måtten och det gäller framför allt bromsblockskor från följande tillverkningsbatch:
54 U 04 07 XX (=diverse batchar)
Märkningen visas på bild 1. I exempel 88 U 05 010 184 ska märkningen tydas så här:
88 = Modellnummer
U = Tillverkarmärke UNEX
05 = Tillverkningsår
10 = Tillverkningsmånad
184 = Chargenummer
De bromsskor med dubbel kloss från UNEX som anges ovan ska bytas fullständigt
tillsammans med bromsbeläggen. De ska ersättas med smidda bromsblockskor enligt
ritning 2 Fwg 575.0.07.038.11 MSP C.
Vid provningen måste man observera att tillverkarförkortningen U inte förväxlas med
märkningen för utbytbara UIC-delar.
När bromsblock byts ut ska man alltid tänka på följande:

 Bromsklosskilarna får inte vara kraftigt deformerade redan före monteringen.
 Om det inte går att lossa kilarna med lätta hammarslag kan delarna inte användas
längre utan bearbetning. Det ska i allmänhet gå att demontera bromsblocken utan
alltför stor kraftansträngning (t ex häva ut dem).
 Bromsklosskilarna måste kunna stickas in för hand till ca 20 mm framför ändläget utan
att man behöver använda våld när de nya bromsbeläggen monteras. Avslutningsvis
bankas kilen in till ändläget med två lätta hammarslag.
VPI 07-3 Bilaga 14

Tillverkarförkortning
Modellnr.
Bild 1 Märkning av bromsblockskor från tillverkaren UNEX
VPI 07-3 Bilaga 14

Bilaga 15 DK=DAKO-broms: Fler förklaringar till underhållet
Det finns vissa skillnader mellan DAKO-bromsar jämfört med Knorr- och Faiveley-(SAB-
Wabco-)bromsar när det gäller hur bromsarna reagerar under drift och hur den ska
underhållas. I följande avsnitt förklaras dessa skillnader i en kort översikt.
 Fylla bromsen:
Ledningen till bromscylindern stängs och kopplas sedan till styrventilen igen när
huvudluftledningen fyllts till minst 2,5 bar.
Från ett HL-tryck på 2,5 bar kopplas styrventilen över till driftberedskap och kan användas
igen. Samtidigt öppnas emellertid en koppling mellan luftbehållaren och bromscylindern,
vilket leder till att bromsen läggs an om R-behållartrycket är högre än HL-trycket. När HL-
trycket sedan stiger och blir högre än behållartrycket lossar bromsen igen.
Obs: Risk för personskador om man fortfarande arbetar på bromsen när den fylls.
 Lossa manuellt (1):

Om trycket i huvudluftledningen är lägre än 1 bar eller om det inte finns någon luft alls och
bromscylindern står i bromsläge luftas hela bromscylindern om man drar snabbt i
lossningshandtaget (automatfunktion för lossningsventilen). Trycket i styrbehållaren och
hjälpluftbehållarna ändras inte.
Precis som Knorr har DAKO inte förutsett någon minsta aktiveringstid på 3 sek. innan
lossningsventil OS1 lossar bromsen helt för att den inte ska kunna aktiveras och lossas av
misstag.

Om trycket i huvudluftledningen är högre än 1 bar luftas bromscylindern bara så länge man
drar i lossningshandtaget. Om man drar länge i lossningshandtaget kan det hända att
luftbehållaren luftas så mycket att trycket blir samma som i HL.
Om alla bromskomponenter ska luftas eller om trycket måste reduceras för att man fyllt på
för mycket ska man dra i lossningshandtaget tills önskad effekt uppnås.

Om bromsen fortfarande står på läge ”Öppen” när man drar i lossningshandtaget finns via
OS1 en öppen ledning mellan styrventil och HL så att inte bara bromscylindern och
styrkammaren, utan även HL luftas. Först när bromsen kopplas till läge ”Stängd” stänger
OS1 förbindelsen mellan styrventilen och HL.
VPI 07-3 Bilaga 15

Jämförelse av skillnader mellan användningssätt för snabblossningsventiler till
bromssystem från KNORR och DAKO
Bromssystem KNORR Bromssystem DAKO Bromssystem DAKO
Aktivitet Styrventil KEd Styrventil CV1nD + Styrventil CV1nD +
OS1 ritn. 90044-165/... OS1 ritn.90041-165/...
Lossas om man drar snabbt i snabblossningsventilens dragstång
Lossa vagnen med den
1 luftade Bromscylindern och
huvudluftledningen (HL) styrluftbehållarna luftas Bara bromscylindern luftas
fullständigt
Lossas om man drar
snabbt i
Lossas om man drar snabbt i
snabblossningsventilens
Lossa en färdbromsad snabblossningsventilens dragstång
dragstång. Man måste
2 vagn (trycket i HL fortsätta dra i ca 5 sek
sjunker 0,5 till 1,5 bar)
Styrluftbehållaren
Styr- och hjälpluftsbehållare luftas om trycket är
luftas om trycket är
högre än trycket i HL
Överladdning försvinner om man drar snabbt i Dra i
snabblossningsventilens dragstång snabblossningsventilens
dragstång.
Åtgärda överladdning av (min. 3 sek)
3
bromsen
Styrluftbehållaren
Styr- och hjälpluftsbehållare luftas om trycket är
luftas om trycket är
Bromsen lägger an och
lossar igen när styr- och
Bromsen lägger an
hjälpluftsbehållarna
4 Koppla från bromsen luftats
Alla bromsutrymmen Bromsen läggs an, alla luftbehållare står åter under
har luftats tryck
Bromsen läggs an och Bromsen läggs an, alla luftbehållare står fortfarande
Koppla från bromsen lossar igen när styr- och under tryck, bara bromscylindern luftas om man drar
och dra i hjälpluftsbehållarna snabbt i stången
5 luftats
snabblossningsventilens
handtag Alla bromsutrymmen Bara bromscylindern luftas
har luftats
 Monterade dysor:
CV1D styrventil måste anpassas till luftbehållares volym med sina dysor (känns bara igen
på artikelnumret i stycklistan). Styrventilens märkning anges bara i tum (t ex 24”). Därför
kan styrventilerna bara bytas ut mot varandra i begränsad omfattning.
 Styrventilernas kompatibilitet:
Följande tabell innehåller möjliga ersättningsvarianter.
VPI 07-3 Bilaga 15

(ny konstruktion) CV1nD – CV1D (gammal konstruktion)
Större
ny grupp motsvarar den gamla
hjälpluftsbehållare
CV1nD styrventilen CV1D
ltr
25 8”
10
40 10”
57 12”
16
75 14”
100 16”
23 120 18”
150 20”
200 22”
35 250 24”
270 26”
KR2-ventil på styrventil
Beroende på vagnens bromskonfiguration har KR2-ventiler monterats på vissa varianter av
CV1D-styrventilen. När en KR2-ventil monteras måste man se till så att kontaktytorna är rena
och fria från fett.
Bild 1 Monterad KR2-ventil (röd pil)
VPI 07-3 Bilaga 15

För att styrventilen ska kunna monteras måste avstängningsventilen stå på läge Öppen.
Bild 2 KR2-ventil på läge Öppen Bild 3 KR2-ventil på läge Stängd
Bild 4 KR2-ventil på läge Öppen Bild 5 Monteringsanvisning för

manövreringsanordning
Pos. 1 Körnarmärkena måste alltid sitta intill
varandra
Bild 6 Anslutningsyta på styrventil (liggande)
VPI 07-3 Bilaga 15

Monteringsanvisning för KR2-ventil
Bild 7 Otillåten position Bild 8 Korrekt position
Obs: De båda körnarhålen måste sitta bredvid varandra innan man monterar!
VPI 07-3 Bilaga 15

Bilaga 16 SAB AC3D lastbromsautomat
1. Allmänt
I samband med en reparation av vagnens övriga bromsutrustning ska även AC3D

lastbromsautomat (LBA) repareras.
Det finns 2 underhållsnivåer
Underhållsnivå 1:
 Utförs vid bromsrevisionen om ingen underhållsnivå 2 föreskrivs.
 Underhållsnivå 1 görs på vagnen och kan utföras av respektive verkstad (se punkt 2).
Underhållsnivå 2:
 Den här underhållsnivån utförs om LBA måste demonteras på grund av resultaten
från provningarna i Br 2 eller Br 3.
 I underhållsnivå 2 måste lastbromsautomaten demonteras från vagnen. En
demonterad LBA får bara repareras i verkstäder som godkänts av ECM, därför ingår
inte underhållsnivå 2 i den här modulen.
Det här underhållsdokumentet gäller för underhållsnivå 1 och ska även fungera som
förklaring till de provningsmoment som nämns i bromsprovningsprotokollet.
Den detaljerade information som finns i SAB WABCO-dokument ”Steglös

lastbromsautomat SAB typ AC3D” med märkningen 1243D 1973.08 ska observeras.
2. Underhållsnivå 1
(1) Invändig inspektion

 Ta av locket (pos. 119, 121 och 126 bild 2) och gör en visuell provning av LBA.
Genom hålet i locket 119 kan den invändiga mekanismen kontrolleras med en spegel
(se bild 1). Man ska vara uppmärksam på om det finns rost eller andra skador.
 Sätt till och lossa bromsen
Om LBA är felfri inuti räcker det att utföra underhållsnivå 1, om inte måste LBA
demonteras och bytas ut.
(2) LBA-fäste på vagnen
Erfarenhetsmässigt är fästskruvar (sexkantskruvar M20x35 VERBUS TENSILOCK, os.

253 bild 2) ofta lösa eller fattas. Om dessa skruvar saknas måste de ersättas med
sexkantskruvar M20x35. Då ska varje skruvpar förses med en låsbricka.
VPI 07-3 Bilaga 16

(3) Smörja/Täta
 Insidan av LBA ska sprutas med rostskyddsolja (t ex Esso Rust-Ban 394 eller en
likvärdig smörjolja, t ex z. B. Molykote BR2 Plus).
 Friktionsplåten (pos. 145 bild 2 och bild 4), lamellen (pos. 144 bild 2 och bild 4) och
stödklossen (pos. 150 bild 2 och bild 4) får inte sprutas.
 Bromsa några gånger för att kontrollera lastbromsautomatens funktion (se punkt 4).
 Rengör lockets tätningsytor (pos. 119, 121 och 126 bild 2) och smörj med ett lager
tätningsmassa (t ex Sikaflex 295 eller en likvärdig UV-beständig
gummitätningsmassa)
 Skruva fast locket igen.
(4) Funktionstest
 Provning av markeringarnas position (bild 1)
Rätt funktionssätt för LBA garanteras när markeringen på stödklossen (pos. 150 bild 2
och 4) är vågrät mot markeringen på lådans spak (pos. 163 bild 2). Man kan bara få
rätt inställning när LBA vibrerar. För att övervinna friktionen ska man därför slå lätt
med en gummihammare på höljet när man bromsar.
Provningsföljd:
1. Smörj hela den mekaniska bromsen på vagnen inkl. LBA.
2. Bromsa två gånger med maximalt resp. minimalt T-tryck för att sätta mekaniken i
LBA och de efterkopplade bromskomponenterna i rörelse (banka med en
gummihammare på LBA-höljet).
3. Ställ in T-trycket på 2,75 ± 0,05 bar med en extern tryckkälla.
4. Genom hålet i LBA (under kåpan, pos. 126 bild 2 och 5) kan markeringarnas läge
kontrolleras (se bild 1).
Tillåten tolerans för kontrollmarkeringarna i LBA är ± 12 mm från varandra.
 Bromscylinder – kolvslag
LBA:s kolvslag mäts i bromscylindern. Gör då så här:

- Dra ut proppen (se bild 6)
- Stick in mättolken till anslaget (kolven)
- Ta ut referensnivån på bromscylinderns utsida. När bromsen lossats mäts måttet
från kolven till den här referensnivån (L1).
- Gör en fullbroms (med T = 3,70 bar)
- Mät det här måttet en gång till (L2)
Kolvslaget är skillnaden mellan L1 och L2. Kolvslaget ska vara 140 mm +/-3mm.
VPI 07-3 Bilaga 16

Bilder
Bild 1: Provning av markeringarnas position
VPI 07-3 Bilaga 16

Bild 2: Tvärsnitt av LBA från olika håll
(Positionsnumren är inte bindande)
VPI 07-3 Bilaga 16

Bild 3: Invändig vy av LBA med spegel
Pos. Benämning
144 Lamell 150 Stödkloss
145 Friktionsplåt
Bild 4: Bild av delar som inte ska smörjas (lamell, friktionsplåt, stödkloss)
VPI 07-3 Bilaga 16

K Mätställe för kontroll av markeringarnas position
Bild 5: Locket (pos. 126) - mätställe för kontroll av markeringarnas position
H Mätställe för kolvslag
Bild 6: Propp på bromscylinder - ställe för mätning av kolvslag
VPI 07-3 Bilaga 16

Pos. Benämning
353 Cylinderrullar 360 Kolvrör
355 Cylinderkåpa 361 Begränsningsring
359 Kolv
Bild 7: Demonterad pneumatisk ställanordning (separata delar)
Pos. Benämning
351 Kolvstång
Bild 8: LBA på vagnen (med demonterad ställanordning)
VPI 07-3 Bilaga 16

Pos. Benämning
361 Distansring Material: Polyamid
Bild 9: Exempel på distansring
VPI 07-3 Bilaga 16

Bilaga 17 Skivbroms
På godsvagnar med skivbroms sitter två axelbromsskivor mellan hjulen på varje hjulparsaxel,
oftast med diameter 590 mm (eller 610 mm) och en bredd på 170 mm. Andra dimensioner kan
förekomma. Varje bromsskiva har egna bromsstänger med en egen bromscylinder. Varje
boggi styrs separat via en utvägningsventil och en lastbromsventil. Det innebär att alla fyra
bromscylindrarna i en boggi kan försörjas med samma tryck. Godsvagnar har i regel inget
glidskydd.
1. Indikeringsanordning
På var sida av underredena sitter indikeringsanordningar till bromsen. Med hjälp av

indikeringarna kan bromsens funktion kontrolleras. För varje boggi finns ett fält som blir
rött om bromscylindertrycket ökar med mer än 0,4 bar (= aktiverad broms). Om
bromscylindertrycket är lägre är fältet grönt. Om bromsen stängds av (inget tryck på
hjälpluftsbehållaren) blir indikeringen vit med ett svart kryss.
Skadade indikeringsanordningar ska bytas ut, även om bara tittglaset är fullt av kondens.
Broms AV Broms lossad Broms inte lossad
Bild 1: Lägen för indikeringsanordning
OBS: De här indikeringarna baseras på pneumatik, dvs. de reagerar på

bromscylindertryckets storlek men inte på bromsstängernas rörelser eller
bromsbeläggens tryck mot bromsskivan. Blockerande bromsstänger upptäcks inte här.
Därför ska man också prova hur bromsbeläggen läggs an och lossas från bromsskivan
visuellt/mekaniskt om bromsen är defekt och/eller i samband med en Br 0.
Observera: Om indikeringen för DAKO-bromsar inte visar att en bromsning påbörjats

kan det bero på att luftspelet mellan bromsbelägg och bromsskiva är för litet (dvs att den
pneumatiska signalgivaren på bromscylindern har för litet spelrum och kan inte reagera
på tryckförändringen). I så fall ska bromsregulatorn vridas tillbaka lite för hand med
spärren i den främre änden av bromscylinderns stång (t ex med en stor skruvmejsel).
VPI 07-3 Bilaga 17

2. Bromsskiva
De axelbromsskivor som monterats på hjulparsaxeln består av en friktionsring av gjutjärn

eller stål som skruvats fast på ett stålnav. Bromsskivor från företaget DAKO (Kovis),
Faiveley och Knorr kan monteras. Kompletta bromsskivor med samma dimensioner kan
bytas ut mot varandra efter godkännande från ECM.
Delade reservfriktionsringar får bara monteras på nav från samma tillverkare.
Bromsskivor ska underhållas enligt tillverkarens anvisningar. Andra eller ytterligare

anvisningar kommer från ECM.
3. Bromsbelägg
På var sida av bromsskivan sitter ett bromsbelägg som monterats med laxstjärtsstyrning
i en speciell hållare. De här bromsbeläggen består av en övre och en undre hälft som
alltid måste sitta ihop och bara får bytas ut parvis. Eftersom olika sorters bromsbelägg
har olika friktionsvärden får bara belägg som godkänts av ECM monteras.
Bild 2: Exempel på sinterbromsbelägg
Bromsbeläggets tjocklek är 24 till 35 mm i nyskick, beroende på vilken sort som används.

För att avgöra om ett bromsbelägg behöver bytas ut ska man utgå från det tunnaste
stället, t ex vid snedförslitning uppe eller nere eller inner/ytterdiametern. Minsta tillåtna
tjocklek baseras på angivelser från ECM.
För att bedöma bromsbeläggens skick (t ex sprickor, materialbortfall) ska man utgå från
tillverkarens dokumentation eller föreskrifterna från ECM.
VPI 07-3 Bilaga 17

Byta bromsbelägg
En sats bromsbelägg till en bromsskiva innehåller sammanlagt 2 par bromsbelägg.
Endast belägg som motsvarar specifikationerna från ECM får användas.
Bild 3: Bromsbelägghållare (här i version Knorr resp. DAKO)
För att byta bromsbelägg måste bromscylindern skruvas tillbaka med spärren i den
främre änden av kolvstången för att ge plats till det nya, tjockare bromsbelägget.
Bromscylindrar från DAKO låses upp genom att man drar ut låsstiftet med ringen för att
sedan kunna vrida tillbaka spärren motsols med t ex en skruvmejsel.
Låsstift
Spärr för att vrida

tillbaka bromsregulator
Bild 4: Bromscylinder DAKO BZ10J12
VPI 07-3 Bilaga 17

Anslutning för bowdenkabel till handbroms
Låsstift
Spärr för att vrida tillbaka

bromsregulator Signalgivare till
indikeringsanordning på
sidan av vagnen
Bild 5: Bromscylinder DAKO BZ10RS12
Låsstift Spärr för att vrida tillbaka

bromsregulator
Bild 6: Bromscylinder DAKO BW 10 RS 16
På bromscylindrar från Sab Wabco (= Faiveley) sitter en sexkantmutter framtill på

kolvstången (nyckelvidd 27) som måste skruvas medsols för att vrida tillbaka
bromsregulatorn.
VPI 07-3 Bilaga 17

Pos. Benämning
1 Ställskruv för att vrida tillbaka bromsregulator
Bild 7: Bromscylinder SabWabco (Faiveley) PBEC 254-160
För att byta bromsbelägg ska förslutningen nertill på bromsbelägghållaren öppnas.
Bromsbelägghållare version Knorr resp. DAKO
Bild 8: Förslutning på bromsbelägghållare från Knorr resp. DAKO
Låsregeln öppnas genom att fälla tillbaka bygelsäkringen av ståltråd (t ex. med en stor
skruvmejsel) och fälla upp den (se bild 8).
VPI 07-3 Bilaga 17

Bromsbelägghållare version SabWabco/Faiveley:
öppen
stängd
Bild 9: Förslutning på bromsbelägghållare från SabWabco/Faiveley
De nedre bultarna på bromsbelägghållaren ska tryckas upp och hållas fast. Sedan kan
låsregeln fällas upp till det övre läget med en skruvmejsel (se bild 9)
Kontrollera positionen när nya bromsbelägg monteras. Behållarens krökning måste

stämma överens med bromsbeläggets.
När bromsbelägget skjutits in i behållarens laxstjärtstyrning ska man kontrollera att

förslutningarna är korrekt och fullständigt låsta, annars kan bromsbeläggen ramla av
under färden.
Genom att lägga an och lossa bromsen upprepade gånger (t ex vid Br 0) ställer
bromscylindern in sig på det fabriksinställda luftspelet mellan bromsbelägg och
bromsskiva igen.
Demonterade bromsbelägg kan kastas i de vanliga soporna om de är av organiskt

material. Andra typer av bromsbelägg (t ex sintrade) sorteras som metallskrot.
VPI 07-3 Bilaga 17

4. Bromsstänger
I godsvagnar med skivbroms har varje bromsskiva separata bromsstänger.
Bild 10: Bromsstänger
En bromscylinder arbetar med två bromshävarmar som pressar bromsbelägghållaren

mot bromsskivan. Bromscylindrarna har ställts in så att det finns ett luftspel på max 3
mm på var sida mellan bromsskivan och bromsbelägget. Slitage som uppstår
kompenseras genom en automatisk justering av bromscylindern. När nya bromsbelägg
monteras ska cylindern vridas tillbaka för hand vid manschetten framtill på kolvstången
(t ex med en stor skruvmejsel).
Bussningar och bultar behandlas enligt bestämmelserna för Br 2 och Br 3.
5. Bromscylinder
Bromscylindrar till skivbromsar har en inbyggd efterställare som bara arbetar i slitagets
riktning (enkelverkande). För att byta bromsbelägg måste bromscylindern därför skruvas
tillbaka med spärren eller ställskruven i den främre änden av kolvstången för att ge plats
till det nya, tjockare bromsbelägget (se punkt 3).
Genom att lägga an och lossa bromsen upprepade gånger ställer bromscylindern in sig
på det fabriksinställda luftspelet mellan bromsbelägg och bromsskiva igen efter ett
bromsbeläggbyte.
På verkstaden ska bromscylindrarna kontrolleras visuellt för att upptäcka skador.

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot kolvstångens gummibälgstätning, den får inte
vara sprucken eller otät.
Defekta bromscylindrar ska bytas ut. På grund av den komplicerade tekniken får de bara
öppnas och repareras på certifierade verkstäder.
VPI 07-3 Bilaga 17

Bilaga 18 Bromsrevision Br 2 på kompaktbromsenhet BFCB
Upphovsrätten till beteckningen BFCB samt de bilder och grafiska framställningar som
förekommer här tillhör Faiveley Transport och har godkänts för användning i det här
dokumentet.

1 Kompaktbromsenhet och omställare
1.1 Kompaktbromsenhet och upphängning: X
 Kontrollera om det finns skador, slitage och att de är
ordentligt fästa
 Kontrollera boggiupphängningens inbyggnadsriktning,
bultarnas huvuden (616/716) måste vändas inåt; brickor
och saxpinnar (608/708 + 609/709) måste sitta på utsidan
 Byt ut skadade saxpinnar och utslagna brickor

Fett på molybdendisulfidbas
 Upphängningarnas bultar måste kunna röra sig fritt; dra
annars ut bulten och rengör länkkopplingen, bultar som
dragits och och nya bultar ska smörjas med fett; bultarna
får inte ha förskjutits: skadade bultar och bussningar ska
bytas ut: glidställen ska smörjas med olja eller fett
 Öppna och rengör luftningen (259), kontrollera
tätningarna, montera igen
VPI 07-3 Bilaga 18

1.2 Bromsfångslingor: X
 Kontrollera; byt bromsfångslingor om stålvajerns trådar är
brutna
1.3 Handbroms, om den finns: X När manschetter byts ut ska
 Gör en visuell kontroll av länkkopplingar och manschetter; länkaxeln smörjas med fett på
smörj länkkopplingarna med fett så att de går lätt molybdendisulfidbas
 Gör en funktionsprovning av handbromsen
1.4 Omställare:
 Rengör, kontrollera, se till så att de går lätt och smörj med X Smörjolja L-AN 68
olja (endast vid lager); omställarspakarna måste fastna
ordentligt i de olika lägena
1.5 Skyltlager till omställare: X se bilaga 2
 Inspektera och rengör, bättra på målning och märkningar
om det behövs
1.6 Bromsregulator: X
 Kontrollera om det finns skador på BFC-enhetens bälg,
byt ut skadade bälgar
1.7 Lastväxellådor: X om sådana finns
1.8 Bromsblockskor: X
1.9 Bromsblock: X Kontrollera om det finns slitage
 Kontrollera skick och tjocklek, byt ut om det behövs med halvcirkelformade avtryck
på bromsbeläggen. Mät
tjockleken på det tunnaste
stället,
gränsmått: 25 mm
1.10 Ställ in bromsstängerna och kontrollera bromsregulatorns X Återställ bromsregulatorn genom
funktion: att vrida den manuella
återställningsanordningen (M,
SW50 mm) medsols och skruva
in spindlarna på båda BFC-
enheterna tills det märks att
vridmomentet ökar och spindeln
inte dras längre in in i höljet.
Endast manuell manövrering

tillåts!
1. Återställ bromsenheten
genom att vrida den manuella
återställningsanordningen (M)
ett halvt varv motsols för att
säkerställa att BFC-enheterna
står i sin normala
startposition. Om spindlarna
inte rör sig kan man vrida ett
halvt varv motsols igen.
2. Koppla tryckluftanslutningen
till BFC-enheterna. Bromsa
sedan utan hårt tryck.
Kontrollera om alla
bromsklossar ligger mot
hjulen.
VPI 07-3 Bilaga 18

3. Lossa bromsen. Utvidga
sedan spelet mellan hjul och
bromskloss genom att vrida
den manuella
återställningsanordningen (M)
medsols på båda BFC-
enheterna tills spelet är 30
mm (15 + 15 mm). Försäkra
dig sedan om att utrustningen
inte vridits tillbaka fullständigt.
Om så är fallet upprepas
processen från steg 1.
4. Bromsa upprepade gånger för

att ställa in rätt klosspel.
Kontrollera samtidigt att
bromsregulatorn fungerar
som den ska. Det klickande
ljudet ska upphöra när
bromsen lossas. Efter den
sista ”lugna” bromsningen
måste en slutgiltig bromsning
göras, sedan är bromsen rätt
inställd. Vid den sista
bromsningen ska man
kontrollera att alla
bromsklossar har kontakt
med hjulen. Lossa bromsen.
OBS! Kontrollera att rätt

avstånd mellan hjul och
bromsklossar säkerställs.
Spelet ska vara 14mm ± 1mm
(7 + 7).
2.1 Tryckluftsledningar
Kontrollera om de är skadade, bättra på om det behövs X se även bilaga 9
Blås ur när alla lyftstyrande komponenter demonterats X BFCB måste kopplas bort från
ledningen;
Aktivera bromsen för att blåsa ur
ledningen
2.2 Kopplingsventiler och genomgångsventiler: X
 Kontrollera om de går lätt
2.3 Droppskålen, om den finns, samt styrventilernas X
avsättningsutrymmen (hållare): ska
 dräneras
 blåsas ur
 filterinsatserna ska bytas
3 Bromskopplingar, slangkopplingar och kopplingsventiler
3.1 Broms- och slangkopplingar i huvudluftledningen (HL) X Observera att åldersgränsen är
och huvudluftbehållarledningen (HBL): 13 år vid en Br 2
 Kontrollera skick och ålder (byt om de är för gamla)
3.2 Andra slangkopplingar: X Luftslangar i boggin till BFCB,
 Kontrollera skick och ålder (byt om de är för gamla) observera att åldersgränsen är
13 år vid en Br 2
3.3 Kopplingsventiler: X
 Kontrollera om de går lätt, håller tätt och om avluftningen
fungerar, byt ut dem om de är skadade eller går trögt
VPI 07-3 Bilaga 18

 Kontrollera om låsningen i ändlägena öppen - stängd
fungerar bra så att de inte kan öppnas av sig själva, byt ut
om de är skadade
3.4 Bromskopplingshållare: X
 Kontrollera skicket, reparera skadade
bromskopplingshållare
4 Bromscylinder
4.1 Bromscylinder: X se även 1.1
 Inspektera kompaktbromsenhet BFC för att upptäcka
skador
5.1 Kontrollera tryckluftsbehållarens undersökningsdatum, X Observera tidsintervaller och
demontera ev. behållaren för kontroll åldersgränser
(max. 40 år), se DIN EN 286-3,
bilaga G eller bilaga 9
5.2 Inspektera tryckluftsbehållaren inkl. spännbanden för att X se DIN 286-3, bilaga G 4
upptäcka skador, byt ut skadade behållare
5.3 Dränera och blås ur tryckluftsbehållaren X
(öppna skruvförbanden för att dränera)
5.4 Inspektera tryckluftsbehållaren invändigt X 24 år efter tillverkning
6 Luftstyrande bromsdelar
6.1  Kontrollera undersökningsdatum på styrventilen X
 Byt styrventil om det var över 15 år sedan den
upparbetades
 Om styrventilen inte måste bytas ut efter en viss tid ska Endast styrventiler med samma
den inkl. den automatiska lastberoende bromsningen - om konstruktion får monteras
sådan finns - provas med lämplig provningsutrustning;
ventiler som inte uppfyller villkoren ska bytas ut
6.2 I samband med tidsberoende utbyte av styrventiler enligt 6.1 X se bilaga 9
ska följande delar bytas:
 Luftstyrande bromsdelar till den pneumatiska
lastberoende bromsningen (utvägningsventil)
 Backventiler, om sådana finns
 Kontrollnipplar
Anmärkning: Allgemeines Bremsenfett
Smörj delarna med det smörjfett som föreskrivs
6.3 Tryckreduceringsventiler (om sådana finns) X
 Byt ut
6.4 Rengör ventilhållarna (bara när motsvarande påbyggnad har X
bytts ut)
7 Kontrollera bromssystemets täthet X
7.1 Kontrollera en vagn i taget: X Anslutning för provning på
 Anslut bromsprovningsutrustningen, koppla på och fyll reläventilens Cv-anslutning eller
bromsen C-trycksanslutning
7.2  Stäng bromskopplingar som inte används med X
blindkopplingar
7.3 Kontrollera om HL håller tätt mellan X Tillåtet tryckfall på 5 minuter i
bromsprovningsutrustningen och vagnen när bromsen lossats HL: 0,1 bar
och kopplingsventilen är stängd
7.4 Kontrollera bromsens täthet efter en snabbbromsning; det får X bromsblockskorna får inte flyttas
inte höras att det kommer ut någon tryckluft alls ur på 5 minuter
bromssystemet
VPI 07-3 Bilaga 18

7.5 Kontrollera om röranslutningarna i kopplingen till styrventilen X
håller tätt med ett skummande medel
7.6 Vid tryckprovningen ska kopplingsställena på höljet såpas in, X Uppblåsta
tätheten kontrolleras och man ska se efter om bromsregulatormanschetter är
bromsregulatorns manschetter blåses upp ett tecken på läckande
bromscylindertätningar
8 Kontrollera bromssystemets effektivitet X ev. i samband med
provningsmoment 6
8.1 Kontrollera bromsen separat på det effektivaste bromsläget: X
8.2  Färdbromsa med lastväxeln på läge TOM (HL = 4,5 bar) X Bromsen får inte lossas på 5
med bibehållet tryck minuter
 Kontrollera att bromsbeläggen ligger an och om bromsen Bromsbeläggen måste

lossar av sig själv fortfarande ligga an efter 5
minuter
8.3  Bromsa stegvis till fullbroms X
 Bromsen ska verka stegvis Bromsen får inte röra sig ryckigt
8.4 Vid fullbroms: X
8.5 Lossa bromsen stegvis till 5,0 bars HL-tryck och kontrollera X
om:
 Bromseffekten avtar stegvis och bromsstängerna går
tillbaka till sitt ändläge när bromsen lossats helt och hållet
 Bromsbeläggen lyfts av
8.6 Manuell pneumatisk lastväxel: X Ställ in vid behov
 Sätt lastväxeln på läge LAST, gör en fullbroms och
kontrollera C-trycket Tillåten tryckavvikelse:
+0,2/-0,15
 Koppla om lastväxeln till läge TOM och
kontrollera C-trycket
8.7 Automatisk lastberoende bromsning:1) X Gå bara igenom
 Kontrollera T-trycket på läge TOM när bromsen lossats provningsmomentet om
styrventilen och/eller delar till
 Gör en snabbbromsning och kontrollera C-trycket på läge den automatiska lastberoende
TOM
bromsningen har bytts ut;
 Lossa bromsen och ställ in T-trycket på full last Tillåten tryckavvikelse:
 Gör en snabbbromsning och kontrollera C-trycket (på läge T (TOM) ± 0,2 bar
LAST) C (TOM och LAST) +0,2/-0,15
 Lossa bromsen bar
1) Mät fyllnings- och lossningstiderna för C-trycket. Om de inte är tillräckligt långa ska ytterligare en mätning
göras direkt på reläventilen (vid Cv-anslutningen). När mätningarna visar de värden som krävs kan den
godkännas
De luftstyrande bromskomponenternas funktion ska provas enligt bilaga 6.
VPI 07-3 Bilaga 18

Bromssystem med kompaktbromsenhet BFCB
1. Manuell pneumatisk tvåstegslastomställare (SW-GP)
2. Automatisk kontinuerlig lastberoende bromsning (SW-GP-A)
VPI 07-3 Bilaga 18


VPI 07-3 Bremsen Bromsar SE

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

VPI 07-3 Bremsen Bromsar SE

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

VPI 07

Med stöd från:

Copyright © by VPI - Verband der Güterwagenhalter in Deutschland e. V.

VPI 07-3 Sida 2 av 94

Bilaga 1 Färgmärkning av bromskomponenter 11

VPI 07-3 Sida 3 av 94

VPI 01 Allmän del

VPI 02 Underreden, boggier

VPI 03 Överbyggnader, tankar

VPI 06A Draginrättningar

VPI 06B Stötinrättningar

VPI 08 Elektroniskt datautbyte

VPI 09 Oförstörande provning

Ändringar och tillämpningar av modulen

Löpnr. Kort innehåll Giltig från Anmärkningar

VPI 07-3 Sida 4 av 94

Ny bilaga 18 Kompaktbroms BFCB

VPI 07-3 Sida 5 av 94

Regelverk som följts vid framställningen.

VPI 07-3 Sida 6 av 94

DIN 25570 Halvfabrikat till rälsgående fordon – rör

DIN EN 286-3 Enkla oeldade tryckkärl för rälsgående fordon

DIN EN 10220 Fogfria och svetsade stålrör – allmän användning,

DIN EN 12305-1 till -6 Precisionsstålrör – tekniska leveransvillkor

DIN EN 15877-1 Järnvägar, märkning av godsvagn

DIN EN ISO 8734 Cylinderstift av härdat stål

DIN EN ISO 8748 Spiralspännstift - tungt utförande

UIC 541-1 Broms – föreskrifter för konstruktion av olika bromskomponenter

UIC 543-1 Broms – lägsta krav på underhåll

UIC 545 Broms – märkningar

V-BKS(K) UIC konstruktionsdirektiv V-BKS (K) för K-belägg

V-BKS(LL) UIC användningsdirektiv V-BKS (LL) för LL-belägg

Regelverk som citeras i denna modul.

VPI 07-3 Sida 7 av 94

1. Allmän information och giltighetsområde

(1) Reparations- och inspektionsgränsmått är fastställda på basis av drifterfarenhet. Vid

(3) Underhåll av följande bromskomponenter ingår inte i denna modul:

(4) Vid blästring i området kring bromsarna på underredet måste de pneumatiska

(5) För provningsmedel (mät-, provnings- och provningshjälpmedel samt mätanordningar)

VPI 07-3 Sida 8 av 94

(3) Utbildningen ska genomföras och dokumenteras av kvalificerade personer med

(4) Utbildningen ska förmedla:

(1) Bromsmärkningar ska sättas upp på vagnen enligt bilaga 12.

(2) Färgmärkning av bromsinrättningar regleras i bilaga 1.

5. Grundprinciper och beteckning för underhållsarbeten

(3) Bromsinrättningarnas underhållsnivåer kallas för bromsrevisioner (Br).

(1) De planlagda bromsrevisionerna omfattar olika mycket arbete. De betecknas med Br 2

(2) Bromsrevision Br 2 och Br 3 är underhåll av bromsinrättning. Förutom skadade och nötta

(3) De planlagda bromsrevisionernas indelning i underhållsnivåer bestäms i VPI 01,

VPI 07-3 Sida 9 av 94

(8) När luftstyrande bromskomponenter byts ut måste de fastsvetsade delarnas

(11) Bromsprovningen ska utföras med torr luft.

7. Intyg på genomförda bromsrevisioner och slutprovning

(1) För varje bromsrevision Br 0, Br 2 och Br 3 ska ett bromsprovningsprotokoll utformas

Bromsprovningsutrustning används för att kontrollera bromsarna.

VPI 07-3 Sida 10 av 94

Handtag. spakar och skyltlager på omställare och spärranordningar måste färgmärkas.

Sköldlagrens basytor ska märkas med färgen vit (RAL 9016).

VPI 07-3 Bilaga 1

BR 0 omfattar behovsunderhåll på bromsen. Den ska utföras:

VPI 07-3 Bilaga 2

(1) Bromsrevision Br 0 ska genomföras om bromsen är skadad (mekaniska komponenter),

VPI 07-3 Bilaga 2

1 Kontrollera bromsen och bromssystemets täthet Anmärkningar