VPI 09-3.1w Zerstörungsfreie Prüfung Oforstorande Provning SE

VPI 09
Underhåll av godsvagnar
Oförstörande provning
Utgåva 3.1
giltig från 01.07.2015
Med stöd från:
Copyright © by VPI - Verband der Güterwagenhalter in Deutschland e.V.

Mattentwiete 5
D-20457 Hamburg
Telefon +49 40 2265921-0
Fax +49 40 2265921-19
E-post: mail@vpihamburg.de
Med ensamrätt. Ingen del av den här modulen får utan skriftligt tillstånd från VPI på något sätt (tryck, fotokopia
eller på något annat sätt) kopieras eller bearbetas, mångfaldigas eller spridas med elektroniska system.
Kunden-Id: 109
LOG Logistikgesellschaft Gleisbau mbH
Innehållsförteckning
Sida
Innehållsförteckning 2
Förteckning över bilagor 3
Moduler i VPI-instruktionen 5
Ändringar och tillämpningar av modulen 5
Ändringar jämfört med förra utgåvan 6
Normer och regelverk 8
Allmänt 9
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 Sida 2 av 230

Status: 01.07.2015 LOG Logistikgesellschaft Gleisbau mbH
Förteckning över bilagor
Sida
P-NDT Proceduranvisning "Oförstörande provning på järnvägsfordon –

Allmänna principer" 10
R-NDT-C-01 Protokoll "Kontroll av provningspersonalens kunskaper och färdigheter" 16
P-UT-01 Proceduranvisning "Ultraljudsprovning (UT)" 17
R-UT-C-01 Protokoll "Veckokontroll av UT-utrustningens skick" 25
IR-UT-A-01 Provningsanvisning "UT-provning sammanfogade axlar (IS 2)" 26
T-UT-A-UIC A I Provningsplan för axel av typ UIC A I 33
T-UT-A-UIC A II Provningsplan för axel av typ UIC A II 42
T-UT-A-UIC A III (2) Provningsplan för axel av typ UIC A III (2) 51
T-UT-A-UIC B Provningsplan för axel av UIC-typ B 60
T-UT-A-302 Provningsplan axel Typ 25t / BA 302 69
IR-UT-A-01 Enskilt protokoll "UT-provning av sammanfogade axlar (IS 2)" 78
CR-UT-A-01 Samlingsprotokoll "UT-provning av sammanfogade axlar (IS 2)" 80
I-UT-A-02 Provningsanvisning "UT-provning på ytbelagda axlar (IS 2)" 82
IR-UT-A-02 Individuellt protokoll "UT-provning av ytbelagda axlar (IS 2)" 90
I-UT-W-01 Provningsanvisning "UT-provning på hjulringar till skivhjul"" 92
IR-UT-W-01 Individuellt protokoll "UT-provning på hjulringar till skivhjul" 97
CR-UT-W-01 Samlingsprotokoll "UT-provning på hjulringar till skivhjul" 99
I-UT-W-02 Provningsanvisning "Egenspänningsmätning med ultraljud" 101
IR-UT-W-02 Individuellt protokoll "Egenspänningsmätning med ultraljud" 106
IR-UT-W-03 Individuellt protokoll "Egenspänningsmätning med ultraljud" 108
I-UT-S-01 Provningsanvisning "Manuell ultraljudsprovning av svetsfogar" 109
IR-UT-S-01 Individuellt protokoll "UT-provning av svetsfogar" 122
P-MT-01 Proceduranvisning "Magnetpulverprovning (MT)" 126
R-MT-C-01 Protokoll "Veckokontroll av MT-utrustningens skick" 135
I-MT-A-02 Provningsanvisning "MT-provning av sammanfogade axlar (IS 2)" 136
IR-MT-A-02 Enskilt protokoll "MT-provning av sammanfogade axlar (IS 2)" 141
CR-MT-A-02 Enskilt protokoll "MT-provning av sammanfogade axlar (IS 2)" 143
I-MT-A-03 Enskilt protokoll "MT-provning av osammanfogade axlar (IS 3)" 145
IR-MT-A-03 Enskilt protokoll "MT-provning av osammanfogade axlar (IS 3)" 150
CR-MT-A-03 Enskilt protokoll "MT-provning av osammanfogade axlar (IS 3)" 152
II-MT-W-01 Provningsanvisning "Magnetpulverprovning på skivhjul" 154
IR-MT-W-01 Individuellt protokoll "Magnetpulverprovning på skivhjul" 159
CR-MT-W-01 Samlingsprotokoll "Magnetpulverprovning på skivhjul" 161
I-MT-A-W-04 Provningsanvisning "MT-provningng på axlar och hjul" 163

IR-MT-A-04 Individuellt protokoll "MT-provning av axlar och hjul" 169
I-MT-M-01 Provningsanvisning "Magnetpulverprovning på (gaffel)dragstänger" 171
IR-MT-M-01 Individuellt protokoll "Magnetpulverprovning på (gaffel)dragstänger" 176
I-MT-S-01 Provningsanvisning "MT-provning av svetsfogar och boggiramar" 178
R-MT-S-01 Provningsprotokoll "MT-provning på boggiramar och svetsfogar" 183
P-PT-01 Proceduranvisning "Penetreringsprovning (PT) " 187
R-PT-C-01 Protokoll "Veckokontroll av PT-utrustningens skick" 194
I-PT-S-01 Provningsanvisning "PT-provning av svetsfogar och boggiramar" 195
R-PT-S-01 Provningsprotokoll "PT-provning av svetsfogar och boggiramar" 200
P-VT-01 Proceduranvisning "Visuell provning (VT) " 204
I-VT-W-01 Provningsanvisning "Visuell provning av löpytor på skivhjul" 209
IR-VT-W-01 Individuellt protokoll "Visuell provning av löpytor på skivhjul" 212
CR-VT-W-01 Samlingsprotokoll "Visuell provning av löpytor på skivhjul" 214
I-VT-S-01 Provningsanvisning "Visuell provning av svetsfogar på buffertar" 216
IR-VT-S-01 Individuellt protokoll "Visuell provning av svetsfogar på buffertar" 220
I-VT-S-02 Provningsanvisning "VT av svetsfogar och boggiramar" 223
R-VT-S-02 Provningsprotokoll "VT-provning av svetsfogar och boggiramar" 227

Moduler i VPI-instruktionen
Modul Benämning
VPI E Introduktion
VPI 01 Allmän del
VPI 02 Underreden, boggier
VPI 03 Överbyggnader, tankar
VPI 04 Hjulpar
VPI 05 Fjädrar
VPI 06A Draginrättningar
VPI 06B Stötinrättningar
VPI 07 Bromsar
VPI 08 Elektroniskt datautbyte
VPI 09 Oförstörande provning
Aktuell status för alla moduler kan hämtas på VPI:s webbplats (www.vpihamburg.de).
Ändringar och tillämpningar av modulen
Löpnr. Kort innehåll Giltig från Anmärkningar
1 Inledning 19.10.2011
2 Omarbetning 01.07.2015

Ändringar jämfört med förra utgåvan
Förutom den redaktionella omarbetningen har även de viktiga ändringar som anges i följande
tabell gjorts. Nya delar är blå och har markerats med kantstreck. Strykningar har i möjligaste mån
markerats med kantstreck.
Avsnitt Ändring
P-NDT Avs. 2: Kraven har ändrats till DIN EN ISO 9712.
R-NDT-C-01 Nytt utförande
P-UT-01 Provningsanvisningen täcker nu aven svetsfogar
Avs. 8 är fullständigt omarbetad
R-UT-C-01 Nytt utförande
I-UT-A-01 Avs. 1: Ingen axiell ultraljudsundersökning görs längre vid UT-provning i
samband med en MT-provning.
T-UT-A-UIC A I Ersätter T-UT-A-088-1 och T-UT-A-088-2
T-UT-A-UIC A II Ersätter T-UT-A-188
T-UT-A-UIC A III (2) Ersätter T-UT-A-105
T-UT-A-UIC B Ersätter T-UT-A-002
I-UT-A-02 En ny provningsanvisning för manuell UT-provning av ytbelagda axlar har
framställts.
IR-UT-A-02 Nytt utförande
I-UT-W-01 Avs. 8: En provning av UT-provningsutrustningens skick har tagits med
I-UT-W-02 Provning med UER-utrustning har tagits med.
Avs. 4, avs. 11: Stålkvaliteter enl. EN 13262 har tagits med.
IR-UT-W-03 Nytt utförande
I-UT-S-01 En ny UT-provning av svetsfogar har framställts
IR-UT-S-01 Nytt utförande
P-MT-01 Provningsanvisningen täcker nu även svetsfogar.
Avs. 8.1: Provning av MT-provningsutrustningens skick har tagits med
R-MT-C-01 Nytt utförande
I-MT-A-03 Avs. 11: Acceptansnivåer för varje axeltapp har tagits med
I-MT-W-01 Avs. 11: Acceptansnivåerna kan utökas baserat på kundens erfarenheter.
I-MT-A-W-04 En ny provningsanvisning för MT-provning av axlar efter lokal bearbetning har
framställts.
IR-MT-A-W-04 Nytt utförande
I-MT-M-01 En ny provningsanvisning för MT-provning av gaffeldragstänger har framställts.
IR-MT-M-01 Nytt utförande
I-MT-S-01 En ny provningsanvisning för MT-provning av svetsfogar har framställts.
R-MT-S-01 Nytt utförande
P-PT-01 Proceduranvisningen täcker nu även svetsfogar.
R-PT-C-01 Nytt utförande
I-PT-S-01 En ny provningsanvisning för PT-provning av svetsfogar har framställts.
R-PT-S-01 Nytt utförande

Avsnitt Ändring
I-VT-S-02 En ny provningsanvisning för VT-provning av svetsfogar har framställts.
R-VT-S-02 Nytt utförande

Normer och regelverk
När modulen utformades togs hänsyn till följande regelverk eller hänvisades till eller citerades ur
dessa regelverk:
Regelverk som följts vid framställningen.
Regelverk Titel
DIN 27201-7 Järnvägsfordonens tillstånd – Grundprinciper och produktionstekniker –
Del 7: Oförstörande provning
Observera: I bilaga P-NDT listas relevanta förfarings- och produktnormer för oförstörande provning.
Regelverk som hänvisas till i denna modul.

Dessa regelverk måste föreligga för att använda den här modulen.
Regelverk Titel
DIN EN ISO 5817 Smältsvetsförband på stål, nickel, titan och deras
legeringar (utan strålsvetsning) – Validereringsgrupper för oregelbundenheter
Regelverk som citeras i denna modul.
Regelverk Titel

Allmänt
(1) Den här modulen gäller för genomförande av oförstörande provningar inom ramen för
underhållet.
(2) Endast verkstäder som auktoriserats av vagninnehavaren/ECM får utföra oförstörande

provningar enligt denna modul.
(3) De komponenter som provats utan otillåtna indikationer märks enligt reglerna för de
enskilda modulerna:
 Hjulpar: VPI 04 bilaga 6

 Stötinrättningar: VPI 06B

Proceduranvisning "Oförstörande provning av järnvägsfordon och deras
P-NDT
komponenter inom ramen för underhållet - Allmänna grundprinciper"
P-NDT Proced ura nvisnin g "O först ör ande pr ovnin g på järn vägsf ord on – Allmän na princi per "
1. Giltighetsområde, proceduranvisningens syfte

I denna proceduranvisning förklaras de grundläggande kraven på en verkstad som genomför
oförstörande provningar inom ramen för VPI-instruktionen.
I den här proceduranvisningen förklaras framför allt:
 Krav på provningspersonalen
 Provningsmetoder och provningsteknik
 Relevanta normer och direktiv
 Dokument som är relevanta för oförstörande provning
I den här proceduranvisningen finns även en översikt över strukturen för alla OFP-relevanta
dokument som ingår i VPI-instruktionen:
 Proceduranvisningar beskriver:
- Allmän organisering av oförstörande provningar
- De allmänna grundprinciperna för den provningsmetod som används
 I provningsanvisningarna fastställs bland annat tillvägagångssätt och acceptanskriterier vid
provning av konkreta komponenter med konkreta provningstekniker
 Provningsplaner beskriver speciella detaljer vid provning av enskilda typer - t ex beräkning av
ljudbanor och mäthuvudets positioner vid ultraljudsprovning. Provningsplaner används för att
göra provningsförloppen enklare för konkreta typer/geometriska former. Provningen kan i
princip genomföras endast på basis av provningsanvisningen
 Provningsprotokoll sammanfattar den information om komponenten, provningssystemet,
provningsförhållandena och provningsresultaten som är relevant för provningen
2. Krav på provningspersonalen
I varje verkstad som genomför provningar måste ledningen anlita speciell personal (provare och
provningsövervakare) som ska beställas skriftligen för oförstörande provning. Personal som
arbetar med oförstörande provningar på basis av EN 473 eller ISO 9712 (i fortsättningen syftas
endast på ISO 9712) måste uppfylla följande krav och kunna utföra följande uppgifter:
 Personal på nivå 1: Sköta dokumentationen av oförstörande provningar enligt en
provningsanvisning. Provningspersonal på nivå 1 får utvärdera provningsresultat, såvida det
slås fast i arbetsbeskrivningen eller provningsanvisningen.
 Personal på nivå 2: Genomföra och övervaka provningar. För provningsövervakning som
görs av personal på nivå 2 gäller direktiven och begränsningarna i ISO 9712:
Provningspersonal på nivå 2 får bland annat:
- Utföra/övervaka alla aktiviteter på nivå 1 + 2 och leda personal på nivå 1 + 2
- Välja provningsteknik och avgränsa användningsområden för oförstörande
provningsmetoder
- Utforma provningsanvisningar och övervaka oförstörande provningar
- Ställa in system för oförstörande provningar och kontrollera inställningarna
- Tolka och utvärdera resultat från oförstörande provningar enligt regelverken
 Personal på nivå 3: Har det yrkesmässiga ansvaret för hela provningsprocessen. Personal på
nivå 3 arbetar enligt direktiven i EN 9712 och får bl a:
- Utföra och övervaka aktiviteter och leda personal på alla nivåer
- Skapa och ge ut provningsanvisningar
- Skapa och ge ut proceduranvisningar
- Tolka och utvärdera normer för oförstörande provningar
Rev: Datum: Skapat av: I. Poschmann Kontrollerat av: T. Will Godkänt ansvarigt ställe: M. Gumbiowski Auktoriserat:
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
W.S. Werkstoff Service GmbH Essen – Sakkunnigt ansvarigt ställe enligt DIN 27201-7
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 P-NDT
Status: 01.07.2015 LOG Logistikgesellschaft Gleisbau mbH Sida 10 av 230
P-NDT
 Personer som utför oförstörande provningar på respektive nivåer på järnvägsfordon och -

komponenter måste:
- Vara kvalificerade för järnvägssektorn enligt ISO 9712. I länder där det inte finns någon
speciell järnvägssektor för oförstörande provning eller där vissa delar av den oförstörande
provningen fattas krävs följande:
 Certifiering för aktuellt provningsförfarande i multisektorn samt
 Regelbundna och dokumenterade, företagsinterna teoretiska och praktiska utbildningar
i oförstörande provning på järnvägskomponenter och
 Yrkeserfarenhet av oförstörande provningar inom järnvägssektorn, där
erfarenhetstiderna i ISO 9712 ligger till grund för aktuell metod och nivå
- Nödvändig erfarenhet och tillräckligt goda fysiska förutsättningar (bra resultat i syntesten)
- Förnyad kvalificering vart femte år
- Bibehållna kvalifikationer genom påvisbara aktiviteter varje år med aktuell metod
 Den personal som genomför oförstörande provningar måste:
- Få skriftlig auktorisering av företagsledningen varje år. Auktoriseringen ska omfatta minst:
 De uppgifter i den oförstörande provning som ska genomföras resp. ansvarsområden
 Ha nödvändig kvalificering eller certifiering (provningsmetod och kvalifikationsnivåer)
 Ha tillräckligt lång erfarenhet
- Personalen måste vara väl inarbetad och utbildad i nya provningsuppgifter.
Inarbetningen/Utbildningen ska dokumenteras.
- Genomgå regelbundna tester för att kontrollera kunskaper och färdigheter. Dessa tester
ska dokumenteras (mer om detta i protokoll R-NDT-C-01).
Speciella nationella bestämmelser och normativa krav på provningspersonal måste i vissa fall
också tas med i beräkningen.
3. Provningsmetoder och provningsteknik för oförstörande provning

Vid oförstörande provningar på järnvägskomponenter används olika provningsmetoder beroende
på komponent, material, möjligt felläge och möjlig felstorlek. Typiska metoder vid oförstörande
provning är:
 ET – Virvelströmsprovning (eddy current testing)
 MT – Magnetpulverprovning (magnetic particle testing)
 PT – Penetreringsprovning (penetrant testing)
 RT – Radiografisk provning (radiographic testing)
 UT – Ultraljudsprovning (ultrasonic testing)
 VT – Visuell provning (visual testing)
Även andra än ovannämnda provningsmetoder kan användas om de garanterat kan påvisa
förväntade fel med samma säkerhet, känslighet och upprepningsbarhet.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-NDT
Alla provnings- och mätinstrument, sensorer och utrustning för jämförelse och kontroll som
används vid oförstörande provning måste kontrolleras regelbundet.
 Provnings- och mätutrustning för oförstörande provning måste kontrollerats regelbundet av ett
externt organ som antingen ackrediterats för den aktuella mätstorleken eller använder
mätutrustning som kalibrerats av ett ackrediterat laboratorium vid provningen.
Provningsintervallerna riktar sig efter gällande normer men får inte vara längre än 3 år.
 Provningssystemens funktionsduglighet måste kontrolleras regelbundet internt mellan de
angivna intervallerna. Detaljerna regleras av respektive proceduranvisning.
 Sensorer måste kontrolleras varje dag eller före varje användningstillfälle.
 Referens- och kontrollkroppar måste inspekteras visuellt minst en gång om året.
 Kontrollerna ska dokumenteras.
4. Normer och direktiv

Beroende på provningsmetod baseras förfarings- och provningsanvisningarna på följande
normer/regelverk (i den aktuella versionen) som indelas i:
 Kvalificeringsnormer som reglerar provningspersonalens kvalificering
 Förfaringsnormer som beskriver de provningsmetoder som används
 Produktnormer som bestämmer provningsförhållanden och -kriterier för smidda och gjutna
delar eller svetsfogar inom den allmänna industrisektorn
 Produktnormer med provningsförhållanden och -kriterier för järnvägsspecifika komponenter
Kvalificeringsnormer:
 EN 473 – "Kvalificering och certifiering av personal för oförstörande provning - Allmänna
grundprinciper" (för personal som kvalificerats innan ISO 9712 trädde i kraft.)
 ISO 9712 - "Kvalificering och certifiering av personal för oförstörande provning"
Förfaringsnormer:
 Oförstörande provning - EN 1330-1 "Oförstörande provning - Terminologi - … Allmänna
begrepp"
 Oförstörande provning - EN 1330-2 "Oförstörande provning - Terminologi - … Begrepp som
används för alla oförstörande provningsmetoder"
 ET – ISO 15549 "Oförstörande provning - Virvelströmsprovning - Allmänna grundprinciper"
 MT - ISO 9934 - 1/2/3 "Magnetpulverprovning - Allmänna grundprinciper / provningsmedel /
apparater"
 PT - ISO 3452-1 "Oförstörande provning - Penetreringsprovning - … Allmänna grundprinciper"
 PT - ISO 3452-3 "Oförstörande provning - Penetreringsprovning - … Kontrollkropp"
 MT/PT - ISO 3059 "Oförstörande provning - … Betraktningsförhållanden"
 RT - EN 444 "Oförstörande provning - Grundprinciper för radiografisk provning av metalliska
material …"
 RT - EN 462 - 1/2/3 "Oförstörande provning - Bildmaterial från radiografiska provningar - …“
 UT - EN 583-1 "Oförstörande provning - Ultraljudsprovning - … Del 1: Allm. grundprinciper"
 UT - EN 12668-3 "… Karaktärisering och kontroll utrustning för ultraljudsprovning - Komplett
provningsutrustning"
 VT - ISO 17637 (ersätter EN 970) "… Visuell provning av smältsvetsförband"
 VT - EN 13018 "Oförstörande provning - Visuell provning - Allmänna grundprinciper"
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-NDT
Produktnormer – allmän industrisektor:

 ET - EN 1711 "Oförstörande provning av svetsförband - Induktiv provning …"
 MT - EN 17638 "Oförstörande provning av svetsförband - Magnetpulverprovning på
svetsförband"
 MT - EN 23278 "Oförstörande provning av svetsförband - Magnetpulverprovning … -
Acceptansnivåer"
 MT - EN 1369 "Gjutning - Magnetpulverprovning“
 MT – EN 10228-1: "Oförstörande provning av stålsmiden - … - Magnetpulverprovning"
 PT - ISO 23277 "Oförstörande provning av svetsförband - Penetreringsprovning … -
Acceptansnivåer"
 PT- EN 1371-1 "Gjutning - Penetreringsprovning - … Sandgjutgods, …"
 RT – EN 17636-1 "Oförstörande provning av svetsförband - … - Radiografisk provning"
 RT - EN 12681 "Gjutning - Radiografisk provning"
 UT - ISO 11666 "Oförstörande provning av svetsförband - Ultraljudsprovning … -
Acceptansnivåer"
 UT - ISO 17640 "Oförstörande provning av svetsförband - Ultraljudsprovning av svetsförband"
 UT – EN 10228-3 "Oförstörande provning av stålsmiden - … - Ultraljudsprovning"
 UT - EN 12680-1/2/3 "Gjutning - Ultraljudsprovning - … Gjutet stål / Gjutjärn …"
 VT - ISO 5817 "Svetsning - Smältsvetsförband på stål, … - Valideringsgrupper …"
 AD HP 5/3 "Tillverkning och provning av förband - Oförstörande provning av svetsförband"
Produktnormer – Järnvägssektorn:
 EN 12080 "Järnvägar - Hjullager - Rullager"
 EN 13261 "Järnvägar - Axlar, produktkrav"
 EN 13262 "Järnvägar - Hjul, produktkrav"
 EN 13298 "Järnvägar - Fjädringselement - Skruvfjädrar av stål"
 EN 13445-5 "Tryckkärl (ej eldberörda) - Inspektion och provning"
 EN 14200 "Järnvägsapplikationer - Fjädringselement - Parabelfjädrar av stål"
 EN 15085-5 "Järnvägar - Svetsning … Provning och dokumentation"
 EN 15313 "Järnvägar - Förekommande i drift Hjulpar som förekommer i drift - Underhåll av
hjulpar"
 EN 15551 "Järnvägar - Rälsgående fordon - Buffert"
 EN 15566 "Järnvägar – Rälsgående fordon - Draginrättning och skruvkoppling"
 DIN 27201-7  Information om tröskelvärden för olika komponenter och provningsmetoder
Speciella nationella normer och bestämmelser kan eller måste även följas.
5. Dokument som är relevanta för oförstörande provning i den här instruktionen

I den här proceduranvisningen samt de övriga OFP-relevanta procedur-
anvisningarna,provningsanvisningarna och andra dokument har följande beteckningar använts:
 P - Proceduranvisning (procedure)
 I - Provningsanvisning (instruction)
 T - Provningsplan (test plan)
 R - Provningsprotokoll (report), som samlingsprotokoll CR (collective report) eller
som individuellt protokoll IR (individual report)
 NDT Oförstörande provning (non destructive testing)
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-NDT
 A Axel (axle)
 W Hjul (wheel)
 B Boggi (bogie)
 S Svetsfog (seam)
 M Övriga komponenter (miscellaneous components)
 C Kontroll (control of the testing system)
Exempel: I-MT-W-02
 Provningsanvisning (I)
 För magnetpulvertest (MT)
 På hjul (W)
 02 löpnummer om flera provningsanvisningar existerar
Om oförstörande provningar på järnvägsspecifika komponenter måste göras med OFP-metoder

finns riktlinjer för hur de ska genomföras och dokumenteras i följande provningsplaner,
provningsanvisningar och provningsprotokoll. Verkstaden och vagninnehavaren/ECM måste
komma överens om tidpunkt för samt nödvändigheten och omfattningen av enskilda oförstörande
provningar.
6. Krav på relevanta dokument för oförstörande provning

I princip måste alla aktiviteter som ingår i oförstörande provningar utföras på basis av skriftliga
provningsanvisningar. De förhållanden som provningen utförts under samt resultatet av den
oförstörande provningen måste dokumenteras skriftligt i provningsprotokollen.
Proceduranvisningar (P) sammanfattar grundprinciperna för de oförstörande provningar på
järnvägsfordon och -komponenter som är aktuella. I sin nuvarande version innehåller den här
instruktionen proceduranvisningar för provningsmetoderna:
 Magnetpulverprovning (MT): P-MT-01
 Penetreringsprovning (PT): P-PT-01
 Ultraljudsprovning (UT): P-UT-01
 Visuell provning (VT): P-VT-01
Provningsanvisningar (I) anger det detaljerade tillvägagångssättet vid oförstörande provning av
konkreta komponenter med konkreta provningstekniker samt gränser för registrering och
acceptansnivåer. Den här instruktionen ger tillgång till de provningsanvisningar som behövs för
ofta förekommande provningsuppgifter.
När provningsanvisningarna utformas måste ev. de normer som nämns under punkt 4
observeras. Provningsanvisningar måste minst innehålla följande information:
 Uppgifter om användningsområdet/Provningsanvisningens giltighetsområde
 Uppgifter om komponenten (typ, huvudmått,...)
 Uppgifter om tidpunkt för provningen
 Uppgifter om krav på provningspersonal (provare, övervakare)
 Uppgifter om provningsområdet. Provningsområdet är den yta på komponenten där den
oförstörande provningen ska genomföras
 Uppgifter om provningssystemet. Provningssystemet omfattar alla apparater, referenskroppar,
inställningar och omgivningsförhållanden som krävs för en korrekt genomförd oförstörande
provning.
 Uppgifter om kontroll av provningssystemet - måste göras minst före och efter en provning
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-NDT
 Uppgifter om förberedelse av komponenten innan provning (t ex rengöring, vilka områden som

kan eller inte kan provas, ytans skick)
 Uppgifter om provningens genomförande (t ex konkret inställning av provningssystemet,
förlopp för provningar och inspektion på komponentens yta)
 Uppgifter för utvärdering av provningsresultat (betraktnings- och registreringsgränser,
acceptansnivåer)
 Hänvisningar till de provningsprotokoll som ska användas
 Proceduranvisning för hantering av komponenter som överskridit acceptansnivån vid
provningen och deras märkning.
 Uppgifter om de personer som utformat provningsanvisningarna och ev. kontrollerat och
publicerat dem
Innan oförstörande provningar påbörjas måste provningsanvisningarna
 Godkännas facktekniskt av en person som certifierats för nivå 3 och
 Sättas i kraft (auktoriseras) av vagninnehavaren/ECM eller den som beställt provningen.
Provningsprotokoll sammanfattar resultaten av provningarna. För provningar som genomförs
ofta kan protokollen i denna instruktion användas. Man skiljer mellan:
 Individuellt protokoll (IR = individual report): Sammanfattning av uppgifter om
komponenten, det provningssystem som används och provningsresultaten för en enskild
komponent
 Samlingsprotokoll (CR = collective report): Sammanfattning av komponentdata, det
provningssystem som används och provningsförhållanden för flera komponenter, förutsatt att
alla dessa komponenter provats under samma förhållanden med resultatet att
ingakomponenter ger upphov till några registreringspliktiga indikationer.
När provningsprotokollen utformas och ges ut måste ev. de normer som nämns under punkt 4
beaktas. Provningsprotokoll måste minst innehålla följande information:
 Uppgift om den provningsanvisning som använts
 Entydig identifiering av komponenten
 Entydig identifiering av provningsapparater, sonder, hjälpmedel, referenskroppar och
mätinstrument
 Dokumentation av de konkreta provningsförhållandena (provningsmedel, belysning,
bestrålning, fältstyrka, känslighetsinställningar,...)
 Dokumentation av den konkreta provningsomfattningen
 Entydig dokumentation och utvärdering av provningsresultaten
 Plats och datum för provningen
 Provarens namn och underskrift - provaren bekräftar att provningen genomförts korrekt med
sin signatur
 Provningsövervakarens underskrift - provningsövervakaren bekräftar att protokollet provats
med sin underskrift
Vad gäller lagring av provningsprotokollen ska reglerna i den här instruktionen och de gällande
normativa reglerna resp. kraven från kunderna följas.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Protokoll "Kontroll av provningspersonalens kunskaper och färdigheter" R-NDT-C-01
R-NDT-C -01 Protokoll "Kont roll a v pr ovnin gspe rson alens kunsk ape r oc h fä rdig hete r"
Uppgifter om provningspersonal:
Provarens namn: Ev. medarbetarnr.: Provningsdatum:
Personalens kvalificering/certifiering OFP-uppgift/Ansvarsområden:

(provningsmetoder och kvalifikationsnivåer):
Uppgifter om provningen:
Kontrollerade teoretiska kunskaper:
Kontrollerade praktiska färdigheter:
Konstaterade brister:
Anmärkningar/Korrekturåtgärder:
Verkstad: Namn på den medarbetare som genomförde provningen: Underskrift:
Rev: 00, 30.11.2013 W.S. Werkstoff Service GmbH Essen – Sakkunnigt ansvarigt ställe enligt DIN 27201-7
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 R-NDT-C-01

Proceduranvisning "Oförstörande provning av järnvägskomponenter inom
P-UT-01
ramen för underhållet – Manuell ultraljudsprovning (UT)"
P-UT-0 1 Proced ura nvisnin g "Ult raljud spr ovning (U T)"

I den här proceduranvisningen förklaras begrepp, grundprinciper och förfaringssätt för felprovning
på komponenter - i synnerhet skivhjul, axlar och svetsfogar - med ultraljudsprovning (UT) inom
ramen för underhållet. Den här proceduranvisningen gäller för manuell ultraljudsprovning.
Detaljerna i ultraljudsprovning av konkreta hjulparskomponenter regleras i
provningsanvisningarna.
2. Regelverk som också gäller

Proceduranvisning P-NDT
 Personal för ultraljudsprovningar (UT) enligt bestämmelserna i proceduranvisning P-NDT.
 UT-provare för provning och bedömning av svetsfogar måste vara kvalificerade för nivå 2 för
ultraljudsprovning.
4. Uppgifter om provningsobjekt
Ultraljudsprovning av hjulparskomponenter kan göras med monterat eller demonterat hjulpar. Om
provningen görs på monterat hjulpar måste områdena på de komponenter som inte var
tillgängliga för ultraljudsprovning dokumenteras.
Särskilt finkornigt stål lämpar sig bra för ultraljudsprovning. Det är en egenskap som återfinns hos
olegerat eller låglegerat, valsat eller smitt och värmebehandlat stål som vanligtvis används i hjul,
axlar och svetsfogar.
Ultraljudsprovningarnas känslighet och vad som framgår av indikationerna bestäms
huvudsakligen av komponenternas ytskick. Förutom hur ren komponentens yta är har även dess
råhet betydelse, eftersom råheten påverkar mäthuvudets koppling till komponentens yta.
Provningsobjektets huvudmått kan hämtas ur respektive provningsanvisning. Följande
basinformation om provningsobjektet måste dokumenteras i provningsprotokollet:
 Typ
 Hjul-, axel-, hjulpars- eller bogginummer
5. Förväntade indikationer
Målet med den oförstörande provningen inom ramen för underhållet är att upptäcka skador på
komponenternas yta som kan påverka deras funktion och därmed hota säkerheten på järnvägen.
Skadorna kan vara utmattningssprickor. Dessa sprickor kan växa av påfrestningar under
driften.
Vid ultraljudsprovning märks utmattningssprickor som felekon som typiskt uppstår i följande delar
av komponenten (se skissen):
 Axlar: Sprickor i omkretsriktningen (tvärsprickor) - framför allt bör man fokusera på området
vid sätena (navsäte, axeltapp, nödlöpningstapp, …) men även på radieövergångarna mellan
sätena. Tvärsprickor kan även uppstå i och kring axelskaftet.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 P-UT-01
P-UT-01
 Hjul: Materialsepareringar på hjulflänsen samt ev. sprickbildning i övergången mellan löpyta–

yttre frontsida och yttre frontsida–spännkoppling.
Tvärsprickor Fellägen hjulring
Axel med tvärsprickor Fellägen hjulring
UT-provning av svetsfogar vid underhållet görs på befintliga svetsfogar resp. för kontroll av
reparerade svetsfogar. Syftet med ultraljudsprovning på en svetsfog och det grundmaterial som
omger den
 Vid reparerade svetsfogar: Provning av defekter på ytan som längs- och tvärgående sprickor
eller defekter som påverkar volymen som porer och lunker
 Vid befintliga svetsfogar: Provning av utmattningssprickor som kan uppstå på längden eller
tvären, beroende på påfrestningen
Tvärspricka
Längsgående
spricka
Porer, lunker
Bindfel
1: Porer, lunker 3: Längsgående spricka

2: Bindfel 4: Tvärspricka
Indikationerna för ultraljudsprovningen beräknas å ena sidan efter ekohöjden (signalhöjd i dB

eller/och % av bildskärmens höjd – i vissa fall baserat på en referensreflektor), å andra sidan
efter indikationens utsträckning. Indikationens utsträckning bestäms vanligtvis med
halvvärdesmetoden (se punkt 10).
Även om ultraljudsprovningen i viss mån säger något om felets utsträckning får man inte glömma
att en ultraljudsprovning huvudsakligen ger information om förmågan att reflektera ljud i material
som inte är homogena och bara i begränsad omfattning om den konkreta geometriska formen
och storleken.
Registreringsgränser och acceptansnivåer (se punkt 11) för en konkret komponent regleras i
motsvarande provningsanvisning.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-UT-01
6. Provningstidpunkt, provningsomfattning, provningsområde, provningsyta

Provningstidpunkt för ultraljudsprovning baseras på vagninnehavarens/ECM föreskrifter eller
direktiven i den här instruktionen.
Den konkreta provningsomfattningen regleras av motsvarande provningsanvisningar.
Hjul, axlar och svetsfogar delas vanligen in i olika provningsområden. Provningsområden är de
avsnitt på komponentens yta där fel kan uppstå och där ultraljudsprovningen görs. Orsaker till
indelning i provningsområden är:
 Att olika mäthuvuden används för att prova olika delar av ytan
 Olika känslighetsinställningar och därmed olika registreringsgränser och acceptansnivåer för
olika delar av ytan.
Provningsytan är den del av komponentens yta som mäthuvudet rör sig över för att undersöka
ett visst provningsområde. Det förtydligas i följande skiss med ett exempel på ultraljudsprovning
på en axels navsäte, hjulringens yttre frontsida och en svetsfog.
Provningsyta: Axelskaft
Provningsområde:
Provningsyta:
Yttre frontsida
Inre frontyta
Provningsområde: Navsäte
Provningsyta: Slitlagersida
Provningsområde: Svetsfog
7. Provningssystem och hjälpmedel

Ett typiskt provningssystem för manuell ultraljudsprovning består av följande komponenter:
 Ultraljudsmätare med A-Scan och förmåga att förstärka med en exakthet på minst 2 dB
 Mäthuvuden (vertikala mäthuvuden, vinkelmäthuvuden, specialmäthuvuden) med olika
givarstorlekar och provningsfrekvenser (vanligtvis 2 MHz - 4 MHz) som ibland (t ex vid
provning av axlar) måste anpassas (slipas till) efter komponentens kontur
 Provningskabel
 Referenskropp/Kontrollkropp för avståndsjustering och känslighetsjustering:
- Kalibreringskropp som är godkänd för avståndsjustering (beroende på mäthuvud och
provningsarbete: K1, K2, nivåklossar, halvcylindrar, …)
- Referenskropp som är godkänd för känslighetsjustering (t ex hjulringsegment med
referensfel, delar av axlar med referensfel, referenskropp för egenspänningsmätning)
- Referenskroppar måste överensstämma med komponentens geometriska form.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-UT-01
Provningsfrekvens och givarstorlek är avgörande för närfältets längd, divergensvinkel och

ljudförsvagning och måste anpassas till den aktuella provningen för att få optimala resultat.
Om mäthuvudets frekvens och givardiameter väljs så att mäthuvudets närfältslängd motsvarar
den ungefärliga, förväntade ljudbanan till reflektorn/felet kan felet detekteras med extra hög
känslighet.
Hjälpmedel som används:
 Kilar till vertikala mäthuvuden (typiska är 37°, 45°, 54°) som i vissa fall (t ex vid provning av
axlar) måste anpassas (slipas till) efter komponentens kontur
 Kontaktmedel (vattenbaserat kontaktmedel med korrosionsskydd, olja eller en blandning av
olja och fett)
8. Inställning och kontroll av provningssystemet

8.1 Kontroll av provningssystemet
Ultraljudsutrustningens skick måste kontrolleras regelbundet på följande sätt:
 UT-provningsutrustningen ska provas av ett externt organ enligt proceduranvisning P-NDT.
 En gång i veckan (eller före provningen om provningsintervallen är längre än en vecka):
- Tidsaxelns och förstärkningens linjäritet
- Känslighet och förhållandet mellan signal och brus.
- Pulsens varaktighet
- Den punkt där ljudet kommer ut och vinkel för inkommande ljud på vinkelmäthuvudena
 En gång om dagen (eller före provningen om provningsintervallen är längre än en dag):
- Utvändigt skick (i synnerhet kontaktytor) på de mäthuvuden som används
 Resultaten av provningen av UT-provningsutrustningen ska dokumenteras i protokoll R-UT-
C-01.
Kontroll av tidaxelns linjäritet:
 Provningssystem: Provningsutrustning (inställd på en
ljudbana på 0 – 500 mm), vertikalt mäthuvud och
kontrollkropp K1 (där gäller 100 mm)
 Genomför avståndsjustering med 100 mm-ekot och
följande ekon (200 mm, 300 mm och 400 mm)
 Ställ in 100 mm-, 200 mm-, 300 mm- och 400 mm-
ekon i följd på 80 % BSH och mät position för
stigningssidorna från de 4 ekona.
 Stigningssidornas position får inte avvika mer än ±10
mm (±2 % av bildskärmsytan) från det teoretiska
värdet.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-UT-01
Kontroll av linjäritetsförstärkning:
 Provningssystem: Provningsutrustning, vertikalt eller
vinklat mäthuvud samt kontroll- eller referenskropp
med liten reflektor (t ex 2 mm sekantsnitt på Ref.
referenskroppens axel)
 Ställ in referenskroppens signal på 80 % BSH och
anteckna förstärkningsvärdet
 Minska förstärkningen med 6 dB, 12 dB och 18 dB i
tur och ordning och anteckna bildskärmshöjderna.
 De uppmätta bildskärmshöjderna ska ligga inom
följande områden: 40±3 % för –6 dB, 20±3 % för –
12 dB, 10±2 % för –18 dB.
Kontroll av förhållandet mellan signal och brus:

 Provningssystem: Mätare, t ex 45% vinkelmäthuvud för provning av axlar och t ex
axelreferenskropp med 2 mm-sekantsnitt som referensreflektor
 Basmätning:
- Ställ in referensreflektorns signal på 20 % BSH. Tillhörande förstärkningsvärde är VS.
- Ta bort mäthuvudet från axeln och rengör kontaktytan från kontaktmedel.
- Lägg det rengjorda mäthuvudet åt sidan och öka förstärkningen tills ljudnivån i
referensreflektorns ljudbaneområde också kommit upp till 20 % BSH. Tillhörande
förstärkningsvärde är VN.
- Förstärkningsdifferensen VS – VN är förhållandet mellan signal och brus VSN.
 Det förhållande mellan signal och brus som bestäms av basmätningen måste med tiden
(mätningen upprepas en gång i veckan vid identiska förhållanden) ligga kvar i området VSN ±
6 dB.
Kontroll av pulsens varaktighet:

 Provningssystem: Provningsutrustning, vertikalt eller
vinklat mäthuvud och kontrollkropp (där används
cirkelbåge eller den bakre väggen som
referensreflektor)
 Basmätning: Ställ in referensreflektorns signal på 100
% BSH och anteckna förstärkningsvärdet
 Mät och anteckna ekots bredd vid 10 % BSH.
 Den ekobredd som bestäms av basmätningen får med
tiden (mätningen upprepas en gång i veckan vid
identiska förhållanden) öka med maximalt 50 %.
Kontroll av ljudutgångar (X-mått) och ljudingångsvinkel från vinkelmäthuvuden:

Ljudutgångspunkt och ingångsvinkel från vinkelmäthuvuden och kilar provas med lämpliga
kontrollkroppar och dokumenteras. Den tillåtna avvikelsen för ljudingångsvinkeln är ±2°.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-UT-01
8.2 Inställning och justering av provningssystemet

 Avståndsjustering av mäthuvuden görs, beroende på mäthuvud och ev. kil, på referenskropp
K1, K2 eller en halvcylinderskiva med en radie som anpassats till mäthuvudena/kilarna och
med ett avstånd som anpassats till den aktuella provningsuppgiften. Detaljerna regleras i
 Känslighetsjusteringen (VG) görs på en godkänd referenskropp (hjulringsegment,
axelsegment) med definierade reflektorer (vanligtvis sågsnitt eller eroderade spår) eller på
själva provningsobjektet - t ex på hjulringen. Detaljerna regleras i motsvarande
provningsanvisning.
 Om känslighetsinställningen görs på en referenskropp måste man på grund av de olika
kontaktförhållandena och olika ljudförsvagningar mellan referenskropp och komponent räkna
med en transferkorrektur VT. Hur det går till att ta fram transferkorrekturen beskrivs i
 Ibland kräver provningen en extraförstärkning V som tar hänsyn till registreringsgränser
resp. acceptansnivåer. Detta anges i provningsanvisningarna.
 Den registreringsförstärkning VR som används vid ultraljudsprovning blir då VR = VG + VT +
V [dB].
 Ultraljudsprovningar kan inte göras på en komponent om det strukturbetingade signal-
brusförhållandet är mindre än 2:1 (6 dB). Signalen motsvarar då maximalt tillåten ekohöjd.
 Vid känslighetsjustering ska ekot framkallas, vilket innebär att den maximala signalhöjden tas
fram genom små variationer i mäthuvudets position och hur hårt det trycks mot ytan.
 Känslighetsinställning på referenskroppen och provningarna på komponenten måste göras
under identiska förhållanden – det gäller framför allt det kontaktmedel som används.
De ärvärden som uppstår när provningssystemet ställs in och kontrolleras och de
instrument/kontrollkroppar som används för mätning/provning ska dokumenteras i protokollet.
Tidpunkter för kontroll av provningsförhållanden är oftast:
 Början och slutet på provningen/skiftet
 När man byter provningspersonal
 När provningssystemet ändrats (t ex utbyte eller reparation av systemkomponenter)
Detaljerna regleras i motsvarande provningsanvisning.
Om man vid upprepade kontroller fastställer otillåtna avvikelser i provningsförhållandena måste
alla provningar som kan ha gjorts under dessa otillåtna förhållanden göras om.
9. Förberedande aktiviteter
Före provningen ska komponenten genomgå en besiktning (se P-VT-01, punkt 3) där man letar
efter uppenbara fel. Vid den här besiktningen måste komponentens yta belysas med minst 500
lux.
Den yta som ska provas måste rengöras så att ytskicket aldrig kan påverka bildandet och
upptäckten av eko. Rengöringen får varken påverka syftet med provningen eller egenskaperna
hos den komponent som provas när den är i drift.
Ytan måste förberedas för ultraljudsprovning så att den är fri från föroreningar och ytbeläggningar
så att optimala kontaktförhållanden skapas för mäthuvudet.
För de föreskrivna ytråheterna gäller informationen under punkt 4.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-UT-01
10. Genomföra provning, provningsförlopp

Vid ultraljudsprovningar måste man tänka på följande:
 För att få optimala provningsförhållanden måste komponentens temperatur vara ≥10° C.
Ibland måste temperaturen kontrolleras med en beröringstermometer.
 Det kontaktmedel som används ska antingen vara mineralolje- eller vattenbaserat och försett
med ett korrosionsskydd för att eliminera risken för att komponenter, i synnerhet axlar,
drabbas av korrosion på grund av provningen.
 För att de aktuella provningsområdena säkert ska registreras fullständigt och utan luckor ska
mäthuvudet föras över dem i ett rasterformat mönster med överlappande spår där
mäthuvudets storlek och provningsfrekvens och därmed ljudknippets bredd anpassas till det
ställe där man tror att felet befinner sig. Överlappningen måste vara minst en halv givarbredd.
 För att tolka möjliga felsignaler måste ekot framkallas, vilket innebär att maximal signalhöjd
beräknas genom små variationer av mäthuvudets position och hur hårt det trycks mot ytan.
 Särskilt vid radieövergångar måste man vara uppmärksam för att säkert kunna skilja
felindikationer från formindikationer. Det gäller framför allt om fel kan uppstå alldeles i
närheten av kraftigt reflekterande kanter. Speciellt vid ultraljudsprovning på axlar gäller:
- Vanligtvis uppstår formekon runt hela omkretsen
- Felekon uppstår däremot typiskt bara inom en begränsad vinkel
 Mäthuvudets avkänningshastighet på komponentens yta vid manuell UT-provning får inte
överskrida 100 mm/s.
 Vid ultraljudsprovning på axlar och hjul ska man arbeta med en extra sökförstärkning på 6
dB(registreringsförstärkningen ökas med 6 dB). Vid relevanta indikationer ska den här
sökförstärkningen dras av från registreringsförstärkningen igen, därefter ska indikationen
optimeras och utvärderas enligt provningsanvisningen.
 För att få information om felets utsträckning vid ultraljudsprovningen kan
halvvärdesmetoden användas. Med den här metoden uppskattas felets utsträckning genom
att flytta mäthuvudet åt alla håll från en reflektors maximala ekohöjdsposition tills indikationen
sjunker till hälften av maximal ekohöjd (-6 dB). Dessa förskjutningar av mäthuvudet kan
betraktas som en hänvisning till reflektorns utsträckning vid felanalysen.
 På axlar ska de områden på axelns mantelyta som är demonterade och fria från färg provas
med magnetpulvermetoden (MT). Vid fullständigt demonterade axlar som är helt fria från färg
ersätts ultraljudsprovningen av en magnetpulverprovning.
11. Utvärdering av provningsresultat

För utvärdering av provningsresultaten används följande begrepp:
 Registreringsgränsen är den storlek på indikationerna som börjar dokumenteras i
provningsprotokollet och vars tillförlitlighet sedan kan utvärderas. Registreringsgränsen beror
bland annat på typ av komponent och läget för de provningsområden som komponentens yta
ev. indelas i.
 Den tillåtna maxgränsen är den storlek där en indikation som registrerats och dokumenterats
i protokollet räknas som otillåten och där komponenten måste spärras. Acceptansnivån beror
bland annat på typ av komponent och läget för de provningsområden som komponentens yta
ev. indelas i.
Registreringsgränser och acceptansnivåer för en konkret del anges i motsvarande
provningsanvisning, vanligtvis i % av bildskärmens höjd.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-UT-01
12. Dokumentation av provningsresultat

Alla relevanta provningsresultat måste dokumenteras i ett provningsprotokoll. För
provningsprotokollet gäller kraven i proceduranvisning P-NDT.
Om en serie av komponenter provats i en och samma provningskampanj (identiska
provningsförhållanden) utan registreringspliktiga indikationer kan provningsresultaten
sammanfattas i ett samlingsprotokoll (CR) om kraven i P-NDT uppfylls. Om registreringspliktiga
indikationer hittas för komponenten måste ett individuellt protokoll (IR) där indikationernas läge
skrivs in användas.
13. Avslutande resp. fortsatt arbete

Komponenter med otillåtna indikationer ska spärras, tydligt markeras som spärrade och
rapporteras till provningsövervakningen.
I de fall där acceptansnivåer överskrids i indikationerna vid en ultraljudsprovning eller om
ultraljudsprovningen inte ger några säkra resultat måste komponenter i övertäckta områdena
demonteras och resultatet kontrolleras med en magnetpulverprovning.
Efter provningen ska kontaktmedlet tas bort från komponentens yta.
14. Arbets- och miljöskydd

 Skyddskläder - Vid provning ska skyddskläder som anpassats till provningen enligt
motsvarande bestämmelser från arbetsgivaren bäras.
 Kassering - Vid kassering av kontaktmedel på mineraloljebas måste ev. direktiv för miljöskydd
observeras. Mer information finns i säkerhetsdatabladen.
 Lösningsmedel - Om brännbara lösningsmedel används för att rengöra ytan på komponenter
måste man se till att de förvaras säkert.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Protokoll "Veckokontroll av UT-utrustningens skick"
R-UT-C-01
R-UT-C-01 Protokoll "Vec kokontroll av UT- utrustni ngens s kic k"
Datum för provningen: _______________

Provningsutrustning:
Beteckning: Serienummer:
Tidsaxelns och förstärkningens linjäritet:

Tidsaxelns linjäriteter: Förstärkningens linjäriteter:
Sidans börposition Sidans ärposition Bildskärmshöjd, Bildskärmshöjd, ärvärde
börvärde
100 mm Referens, 80 % BSH, 0 dB
200 mm 40±3 %, -6 dB
300 mm 20±3 %, -12 dB
400 mm 10±2 %, -18 dB

Tillåten avvikelse: ±2 % av
justeringsområdet  ±10 mm
Känslighet och signal-brus-förhållande:

Mäthuvud som använts: Referenskropp som använts:
VS (signal): VN (brus/noise): ∆VSN:
Avvikelse ∆VSN: ±6 dB
Pulsens varaktighet:
Mäthuvud och referenskropp som vid provning av känslighet och signal-brus-förhållande!
Förstärkning för 100% BSH: Ekobredd vid 10 % BSH:
Tillåten avvikelse i ekobredd med hänsyn till den första mätningen: max. 50 %
Ljudutgångspunkt och ljudingångsvinkel samt mäthuvudenas yttre skick:

Mäthuvud / Mäthuvud / Mäthuvud / Mäthuvud / Mäthuvud / Mäthuvud / Mäthuvud /
(Kil) (Kil) (Kil) (Kil) (Kil) (Kil) (Kil)
Serienummer:
Ingångsvinkel,
börvärde:
Avvikelse i
ingångsvinkel
X-mått:
Utvändigt skick:
Tillåten börvärdesavvikelse för ljudingångsvinkel: ±2°
Verkstad: Provarens namn: Underskrift:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 R-UT-C-01

Provningsanvisning "Manuell ultraljudsprovning för att upptäcka tvärsprickor i
I-UT-A-01
sammanfogade homogena axlar inom ramen för underhållet"
IR-UT-A -01 Provning sanvis ning "UT -pr ovnin g sa mma nfo gad e axla r (IS 2) "
1. Giltighetsområde, provningsanvisningens syfte

Den här provningsanvisningen gäller för manuell ultraljudsprovning för att upptäcka tvärsprickor i
axlar inom ramen för underhållet. I provningsanvisningen regleras det grundläggande
tillvägagångssättet vid ultraljudsprovning av sammanfogade axlar (t ex inom ramen för en IS 2)
och i synnerhet provning av navsäten.
Alla fria ytor på axeln provas med magnetpulvermetoden:
 Vid fullständigt demonterade axlar ersätts ultraljudsprovningen av en magnetpulverprovning.
 På axlar med fasttryckta hjul görs en magnetpulverprovning för att upptäcka tvärsprickor på
nödlöpningstapp och axelskaft inklusive deras övergångar.
 Observera: Om UT-provning av axeln görs i samband med en MT-provning så som
beskrivs i föregående punkt behöver man inte göra någon axiell ultraljudsundersökning
med det vertikala mäthuvudet vid UT-provningen.

 Proceduranvisning P-NDT
 Proceduranvisning P-UT-01
 Om det finns provningsplaner (beräkningar av ljudbanor, mäthuvudets positioner,...) för
konkreta typer ska de följas. Provningsplaner används för att göra provningsförloppen enklare
för konkreta axeltyper. Provningen kan i princip genomföras endast på basis av den här
provningsanvisningen.
Personal för ultraljudsprovningar (UT) enligt bestämmelserna i proceduranvisning P-NDT.
Homogen axel
 Sammanfogad axel, demonterade invändiga lagerringar
 Material: Olegerat stål, smitt och värmebehandlat
 Huvudmått: Angivelserna i motsvarande provningsplan gäller, såvida en sådan existerar
Ytskick:
 Mekaniskt bearbetad, ev. med driftbetingade slipspår på framsidorna
 Fri från färg
5. Förväntade fel
Målet med ultraljudsprovning inom ramen för underhållet är framför allt att upptäcka
utmattningsprickor. Sådana sprickor kan uppstå av t ex stenskott eller korrosion och löper i
axelns omkretsriktning (tvärsprickor). Utmattningssprickor kan växa på grund av påfrestningar
under driften. Utmattningssprickor kan i princip uppstå var som helst på komponentens yta.
Vid den ultraljudsprovning som beskrivs här
Tvärsprickor
provas axelns navsäten som döljs av de
monterade hjulen.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-UT-A-01
I-UT-A-01
Axel med tvärsprickor
6. Provningsomfattning, provningsområde, provningsyta

Provningsområde: Axelns yta med möjliga felpositioner som ska provas
Provningsyta: Den yta på axeln där mäthuvudet placeras för att kontrollera provningsområdet
Tvärsprickor kan på grund av påfrestningar under
driften löpa i 90°vinkel  mot ytan eller axelns
längdaxel (se skissen). Det gör det svårare att
upptäcka eventuella fel. Provningskänsligheten
bestäms dessutom i hög grad av ytskick och den
manuella
kopplingen av mäthuvudet till komponentens yta och kan därför variera vid manuell provning.
För att provningen ska bli så tillförlitlig som möjligt under dessa förhållanden och för att fel ska
kunna upptäckas görs provningen så att varje plats i provningsområdet om möjligt registreras
med två olika mäthuvudpositioner.
Följande bilder visar en översikt över provningsområden (områden med förväntade fel) och
tillhörande provningsytor (mäthuvudets position) samt de vertikala mäthuvuden och
vinkelmäthuvuden som kan användas vid dessa provningar:
a) Lodrät axiell ljudingång:
 Provningsyta: båda frontsidorna
 Provningsområde: Axelns hela mantelyta
 Mäthuvud: SPK
b) 45° vinklad ljudingång vid halva sträckan:
 Provningsyta: Lagersäte
 Provningsområde: Yttre navsäte + Övergång
nödlöpningstapp
 Mäthuvud: 45° WPK eller SPK med kil
c) 54° vinklad ljudingång vid halva sträckan:
 Provningsyta: Axelskaft
 Provningsområde: Navsäte
d) 37° vinklad ljudingång vid halva sträckan:
 Provningsområde: Inre navsäte + Övergång till
axelskaft

 UT-utrustning som måste genomgå regelbunden intern kontroll och extern provning, med
- A-scan och
- Möjlighet att ställa in förstärkning med en exakthet på minst 2 dB
 Provningskabel
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-01
 Mäthuvuden:
- Vertikalt mäthuvud - SPK, 2 MHz
- Vinkelmäthuvuden (vanlig ljudingångsvinkel: 37°, 45°, 54°), 2 MHz, med block som
anpassats till axelytans krökningsradie eller
- SPK, 2 MHz med kilar för t ex 37°, 45° och 54° ljudingång som anpassats till axelytans
krökningsradie
Kontrollkropp:
 Godkänd kalibreringskropp för avståndsjustering (K1, K2, halvcylinder)
 Godkänd referenskropp som motsvarar komponentens geometriska form för
känslighetsjustering (axelsegment med referensfel)

olja och fett)

UT-utrustningens skick måste kontrolleras minst en gång i veckan enligt P-UT-01:
 Tidsaxelns linjäritet och mätarens förstärkning
 Signal-brus-förhållande och pulsens varaktighet
 Den punkt där ljudet kommer ut och vinkel för inkommande ljud på vinkelmäthuvudena
 De använda mäthuvudenas yttre skick
Avståndsjustering på referenskropp (beroende på mäthuvud t ex K1, K2, halvcylinder, …) så att

ljudbanan från respektive provningsytor till motsvarande provningsområden tydligt hamnar
innanför ultraljudsmätarens bildskärmsområde, men så att bildskärmen ändå utnyttjas optimalt.
Generellt gäller att justeringsområdet på bildskärmen ska vara ungefär 1,2 gånger större än den
förväntade ljudbanan.
 Axiell ljudingång (ljudhastighet 5920 m/s):
o Justering på K1
o Justeringsområde: sB = 0 – 2500 mm resp. 0 – 1000
mm
o Kontrolleko: t ex en sträcka på 91 mm på K1
o Kontrolleko: t ex axelns motsatta frontsida
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-01
 Vinklad ljudingång (ljudhastighet 3255 m/s):

o Justering på K2/halvcylinderplatta vid halva sträckan
o Justeringsområde för provning vid halva sträckan:
sB = 0 – 300 mm för 37°- och 45°-mäthuvud
sB = 0 – 400 mm för 54°-mäthuvud
o Kontrolleko: t ex referensfel för ljudbanan till 37°-, 45°-
resp. 54°-vinkelmäthuvud
Känslighetsjustering på axeln (axiell ljudingång) eller på godkänd referenskropp med

referensspår (vinklad ljudingång) - alltid 2 mm djupa:
 Vertikalt mäthuvud (ljudhastighet 5920 m/s): framkallat eko från motsatt sida är 80 % av
bildskärmens höjd. Den förstärkning som krävs är grundförstärkning VG.
 Vinkelmäthuvud eller vertikalt mäthuvud med kil (ljudhastighet 3255 m/s): Ställ in framkallat
eko för referensfel vid halva sträckan på 40 % av bildskärmens höjd. Den förstärkning som
krävs är grundförstärkning VG.
Transferkorrektur: Hänsyn tas till olika kontaktförhållanden och olika koefficienter för
ljudförsvagning mellan provningsobjekt och referenskropp:
 Ultraljudstesta navsätets ytterkant på den axel som ska
provas med 54° WPK. Obs! Observera även punkt 11
(formekon).
 Sätt kantekot på 80 % av bildskärmens höjd. Den
förstärkning som krävs är VT1
 Ultraljudstesta navsätets ytterkant på referenskroppen
med 54° WPK. Kantekot ska även här sättas på 80 %
av bildskärmens höjd. Den förstärkning som krävs är
VT2
 Transferkorrekturen ΔVT är: ΔVT = VT1 - VT2
 Grundförstärkning VG används till alla
vinkelmäthuvuden för att öka transferkorrektur ΔVT:
Registreringsförstärkning VR = VG + ΔVT
För negativa värden i ΔVT gäller alltid: ΔVT = 0 dB
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-01
Axlar som använder transferkorrektur ΔVT ≥ 12 dB kan inte provas med ultraljud. På dessa
axlar måste ytans skick kontrolleras. De aktuella hjulparen ska ev. demonteras och en
magnetpulverprovning göras på axlarna.
För axlar med breda navsäten (t ex BA 088, tillverkningsår 1960), där ultraljudsfältets centrala
stråle av geometriska skäl inte träffar den yttre kanten av navsätet, görs en schablonmässig
transferkorrektur med ΔVT = 6 dB.
Axeln kan inte provas med ultraljud om bakgrundsbruset är större än 10 % av bildskärmens
höjd (bör motsvara ett signal-brusförhållande under 2:1) efter känslighetsjusteringen (VR = V G +
ΔVT). Aktuella axlar måste demonteras och provas med magnetpulvermetoden.
De referenskroppar som används vid inställning och kontroll av provningssystemet och de
förstärkningar som uppnås måste dokumenteras i protokollet. Tidpunkter för kontroll av
provningsförhållanden är oftast:
 Början av provningen och slutet av skiftet
 När provningssystemet ändrats (t ex utbyte eller reparation av systemkomponenter).
Om man vid upprepade kontroller av förstärkningen konstaterar att grundförstärkningen ökat
med mer än 4 dB måste alla provningar som kan ha gjorts under dessa otillåtna förhållanden
göras om.
Kontrollera att mäthuvudena är intakta, speciellt i området kring kontaktytan. Skadade
mäthuvuden får inte användas för provningen.
efter uppenbara skador. Belysningsstyrka vid besiktningen ska vara  500 lx.
Före provningen ska ytan rengöras så att kontaktförhållandena blir optimala för mäthuvudet.
Komponentens temperatur ska kontrolleras före ultraljudsprovningen - för en korrekt genomförd
provning får temperaturen inte ligga under 10 °C.

Ultraljudsprovning av axlarna i tur och ordning med relevanta mäthuvuden i följande steg:
 Avståndsjustering på godkänd referenskropp
 Känslighetsjustering på komponenten eller en godkänd referenskropp
 Genomför transferkorrektur med 54° WPK i halvt språng och överföring av denna
transferkorrektur till alla andra vinkelmäthuvuden
 Placera mäthuvudet på komponenten och orientera dig efter ett känt formeko. Provningsytor
och ljudingångslägen – se punkt 6 resp. provningsplaner
 För vinkelmäthuvudet över provningsytan i Mäthuvudets rörelse
överlappande spår så att avståndet mellan

spåren motsvarar högst ¾ av mäthuvudets
bredd
 För mäthuvudet i rasterformade banor 360° runt
hela provningsytan Ljudingångsriktning
 Gör en markering på axeln eller hjulet för att kunna följa rörelsen exakt i 360°
 Provningshastigheten får inte överskrida 100 mm/s
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-01
 Vid provningen ska man arbeta med en extra sökförstärkning på 6 dB (VR + 6 dB). Om
relevanta indikationer hittas ska sökförstärkningen dras av igen, indikationen optimeras och
bedömas enligt föreskrifterna i provningsanvisningen
 När man utvärderar möjliga felsignaler måste ekot framkallas, vilket innebär att maximal
signalhöjd ställs in genom små variationer i mäthuvudets position och hur hårt det trycks mot
ytan
 Om det krävs information om ett fels utsträckning vid ultraljudsprovningen kan
halvvärdesmetoden användas (se P-UT-01)
11. Utvärdering av indikationer på bildskärmen och provningsresultat

Formekon:
Axeln bildar tillsammans med hjulet ett pressförband
där det, beroende på beskaffenhet, kan uppstå en
kombination av reflexion och transmission av
ultraljudet. Därför kan en rad formekon som ibland har
att göra med axelns beskaffenhet uppstå vid en
konkret ingångsposition. Bland annat kan följande
ekon uppstå:
a) Ekon vid halva sträckan från området kring kanten
av axelns navsäte
b) Ekon vid halva sträckan från området kring
oljeinsprutningshålet resp. hjulets oljespår
c) Ekon vid halva sträckan från området kring
hjulnavets kant
d) Ekon vid halva sträckan från övergångsradien
mellan hjulnav och stag
e) Ekon vid hela sträckan från övergångsradien
mellan hjulnav och stag
Ekon kan tillordnas sina respektive reflektorer genom
samtidig utvärdering av
 Ljudbana s
 Projektionsavstånd PA
 Reflektordjup t
Vid transferkorrektur måste man t ex se till att ultraljudet går genom reflektor a och inte
reflektor c.
Vanligtvis uppstår formekon runt hela omkretsen vid ultraljudsprovning. Felekon uppstår
däremot typiskt bara i ett begränsat vinkelområde.
Vid axlar med breda navsäten (t ex BA 088,
tillverkningsår 1960) där ljudknippets centrala stråle
inte når fram till navsätets ytterkant kan ett eko ändå
uppstå i området kring det yttre navsätet på grund av
ljudknippets divergens.
Vid detta eko måste man tänka på:
 Att ekot uppstår vid större ljudbanor s
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-01
 För detta eko gäller reducerad känslighet, eftersom ljudknippets divergens är

sammankopplad med en förstärkningsförlust.
Registreringsgränser och acceptansnivåer:

Alla indikationer/ekon ≥ 20 % av bildskärmens höjd
som inte är formekon är registreringspliktiga och
otillåtna.
Dokumentation:
Om registreringspliktiga ekon hittas måste följande dokumenteras:
 Ekots höjd i % av bildskärmens höjd och/eller dB
 Ljudbana för detta eko
 Felets position i längd och omkrets (referenspunkt t ex axelns stämpling)

 Resultaten från kontrollen av UT-utrustningen dokumenteras i protokoll R-UT-C-01 enligt
proceduranvisning P-UT-01.
 Information om komponenten, provningsförhållanden och resultat av inspektionen
sammanfattas enligt anvisningarna i proceduranvisning P-UT-01 i ett samlingsprotokoll (CR-
UT-A-01) resp. ett individuellt protokoll (IR-UT-A-01).

Om acceptansnivåerna överskrids vid ultraljudsprovning ska axeln demonteras om indikationerna
är oklara eller områden på axeln övertäckta och provningsresultatet kontrolleras med
magnetpulverprovning.

observeras.
 Mer information finns i säkerhetsdatabladen.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Provningsplan "Manuell ultraljudsprovning för att upptäcka tvärsprickor i
T-UT-A-UIC A I
sammanfogade homogena axlar typ UIC A I inom ramen för underhållet"
T-UT -A-UIC A I Provning splan för axel av typ UIC A I
1. Giltighetsområde
Den här provningsplanen gäller tillsammans med provningsanvisning I-UT-A-01 och fastställer
provningsområden, provningsavsnitt och provningsytor för provning av homogena axlar UIC-typ A
I med:
 Axiell ljudingång med vertikalt mäthuvud
 Vinklad ljudingång med 37°-, 45°- och 54°-mäthuvuden
2. Provningsobjekt
Homogen axel enligt UIC-standard Typ A I
Denna standard omfattar t ex följande typer av axlar:
088, 409.3, 503
∅ Axeltapp
∅ Navsäte
ningstapp
∅ Nödlöp-
∅ Skaft
Navsätets längd
Beräkning av ljudbanor och mäthuvudets positioner baseras på nominella mått. Beroende på

axeltyp enligt UIC A I varierar de nominella måtten så som framgår av följande tabell.
Minsta nominella Största nominella

Mått
mått mått
Navsätets längd 195 200
Längden 79 mm och diametern på nödlöpningstapparna på skissen kan avvika beroende på

axeltyp. Därför ska de kontrollmätas vid provningen och ev. avvikelser protokollföras.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 T-UT-A-UIC A I
T-UT-A-UIC A I
3. Begrepp
Oljeinsprutningshål
Kringlöpande oljespår för på- och

avpressning av hjulet
PB = Provningsområde: Det ytområde som ska provas med möjliga felpositioner

PF = Provningsyta: Den yta på axeln som mäthuvudet rör sig över för att kontrollera
provningsområdet
NP = Nollpunkt: Den punkt på axelns yta som mäthuvudets och reflektorns positioner baseras
på (den punkt där ljudet kommer ut). Alla avstånd från nollpunkten i riktning mot mäthuvudet
föregås av ett negativt tecken.
Mått för ljudbana och reflektorposition:

 Reflektorposition R
 Ljudbana s = Den punkt där ljudet kommer ut - reflektor
 Djup t = Felets djup
 X-mått X = Avstånd mellan ljudutgång och mäthuvudets främre kant.
 Projektionsavstånd PA = Projektion av avståndet mellan reflektor och ljudutgång
 Förkortat projektionsavstånd vPA = Projektion av avståndet mellan reflektor och
mäthuvudets främre kant
 PK = Mäthuvud
 Mäthuvudets positioner i provningsplanen baseras alltid på den punkt där ljudet
kommer ut.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A I
4. Provningsförlopp
4.1 Axiell ljudingång - Vertikalt mäthuvud, 2 MHz:
Provningsområde och provningsyta:

 Provningsyta: Axelns båda frontsidor
 Nollpunkt som mäthuvudets position baseras på: Axelns A- och B-frontsida
Avståndsjustering:
 Justeringsområde för en ljudbana på 0 mm till 2500 mm
 Kontrolleko: Eko från motsatt frontsida vid en ljudbana på 2251 mm
Känslighetsjustering:
 Justeringsreflektor: Axelns motsatta frontsida
 Grundförstärkning VG: Förstärkning där justeringsreflektorn är 80 % av bildskärmens höjd
 Extra förstärkning ΔV: ingen
 Registreringsförstärkning VR: VR = VG
Provning:
 Provning i justeringsområde 0 mm till 2500 mm
 Ytterligare provning i justeringsområde 0 mm till 1000 mm
 Provning för båda justeringsområdena från båda frontsidorna!
Möjliga felpositioner:
 Ljudbana: hela justeringsområdet till 2251 mm
Möjliga positioner för formekon:

 Motsatt sida inkl. gängtappar vid ljudbana = 2250 mm
 Motsatt sida exkl. gängtappar vid ljudbana = 2200 mm
 Eko vid övergång nödlöpningstapp – axelskaft vid ljudbana 2025 mm
 Eko vid navsätets ytterkant vid ljudbana = 1950 mm

 Registreringspliktigt: Ekon som inte är formekon med ≥ 20 % av bildskärmens höjd
 Otillåtet: Ekon som inte är formekon med ≥ 20 % av bildskärmens höjd
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A I
4.2 Vinklad ljudingång 54°:

 Vinkelmäthuvud 54°, 2MHz eller vertikalt mäthuvud 2MHz och 54°-kil
 Beräkning i den här provningsplanen görs med X-mått: 30 mm
PK-
längd
∅ Navsäte
∅ Skaft
 Provningsområde: Navsäte mellan -40 och +170 mm och övergång till axelskaft
 Provningsyta: Axelskaft med ljudutgång mellan -260 och -65 mm
 Nollpunkt: Kanten på det inre navsätet
Ljudbanor:
Ljudbanorna s1 och s2 varierar efter axelns ärmått.
Följande formler används för att beräkna ljudbanorna s 1 och s2 vid 54° ljudingång enligt skissen
ovan:
∅𝑆𝑘𝑎𝑓𝑡
𝑠1 =
cos(54°)
∅𝑆𝑘𝑎𝑓𝑡 ∅𝑁𝑎𝑣𝑠ä𝑡𝑒 1 ∅𝑆𝑘𝑎𝑓𝑡 + ∅𝑁𝑎𝑣𝑠ä𝑡𝑒
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 cos(54°) 2 ∗ cos⁡(54°)
Baserat på de nominella måtten får man följande ljudbanor:

Axelns geometriska
Ljudbana
form
∅ Skaft ∅ Navsäte s1 s2
[mm] [mm] [mm] [mm]
160 185 272 294
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A I
Avståndsjustering:
 Kontrolleko: t ex eko från den yttre kanten av navsätet vid ljudbana > 294 mm (reflektor utanför
den centrala strålen)
 Justeringsreflektor: Sekantsnitt (2 mm djupt) på referenskroppen
 Extra förstärkning ΔV: Transferkorrektur ΔVT
 Registreringsförstärkning VR = VG + ΔVT
Provning:
 Sökförstärkning VS = + 6 dB (se provningsanvisning I-UT-A-01)
 Ljudingångsriktning: Frontsida
 Flytta mäthuvudet fram och tillbaka över provningsytan mellan -65 mm och -260 mm
 Flytta samtidigt mäthuvudet i 360° i omkretsens riktning
 Överlappning av provningsspår: ¾ av mäthuvudets bredd
 Provning i denna position på båda sidor (A- och B-sidan) av axeln
Möjliga felpositioner vid:

 En ljudbana mellan 272 mm (axelskaft) och 294 mm (navsäte)
 Djup under mäthuvudets position mellan 160 mm (axelskaft) och 172,5 mm (navsäte)
 Ett projektionsavstånd PA mellan 220 mm (axelskaft) och 237 mm (navsäte)

 Navsätets yttre kant med ljudbana > 294 mm (utanför den centrala strålen - se ovan)
 Eko från oljeinsprutningshål eller oljespår med ljudbana ca 294 mm
 Eko från hjulets yttre nav med ljudbana > 294 mm

Obs! Det yttre området av navsätet kan bara provas i begränsad omfattning med angiven
konfiguration (X-mått 30 mm, 54°-PK, nominellt mått)  Provningsområde till +170 mm av
navsätets inre kant, med navsätets bredd måste vara 195 mm resp. 200 mm!
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A I

PK-
längd
∅ Nödlöpningstapp
∅ Navsäte
∅ Axeltapp

 Provningsområde: Yttre navsäte och övergång till nödlöpningstapp mellan -50 och +20 mm
 Provningsyta: Axeltapp med ljudutgång mellan -190 och -130 mm
 Nollpunkt: Kanten på det yttre navsätet
Ljudbanor:
Ljudbanorna s1 och s2 varierar beroende på axeltyp och axelns ärmått.
ovan:
∅𝐴𝑥𝑒𝑙𝑡𝑎𝑝𝑝 ∅𝑁ö𝑑𝑙ö𝑝𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑎𝑝𝑝 1 ∅𝐴𝑥𝑒𝑙𝑡𝑎𝑝𝑝 + ∅𝑁ö𝑑𝑙ö𝑝𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑎𝑝𝑝
𝑠1 = ( + )∗ =
2 2 cos(45°) 2 ∗ cos⁡(45°)
∅𝐴𝑥𝑒𝑙𝑡𝑎𝑝𝑝 ∅𝑁𝑎𝑣𝑠ä𝑡𝑒 1 ∅𝐴𝑥𝑒𝑙𝑡𝑎𝑝𝑝 + ∅𝑁𝑎𝑣𝑠ä𝑡𝑒
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 cos(45°) 2 ∗ cos⁡(45°)

Axelns geometriska form Ljudbana
∅ Axeltapp ∅ Nödlöpningstapp ∅ Navsäte s1 s2
[mm] [mm] [mm] [mm] [mm]
130 160 200 205 233
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A I
Avståndsjustering:
 Kontrolleko: Eko från axeländan (utan hänsyn till gängtappen och med ljudingångsriktning 
∅𝐴𝑥𝑒𝑙𝑡𝑎𝑝𝑝 120𝑚𝑚
frontyta) vid 𝑠 = cos⁡(45°) = cos⁡(45°) = 170⁡𝑚𝑚
Provning:
 Ljudingångsriktning: Navsäte
 En ljudbana mellan 188 mm (nödlöpningstapp) och 216 mm (navsäte)
 Djup under mäthuvudets position mellan 133 mm (nödlöpningstapp) och 152,5 mm (navsäte)
 Ett projektionsavstånd PA mellan 133 mm (nödlöpningstapp) och 152,5 mm (navsäte)

 Inga

Obs! Det yttre området av navsätet kan bara provas begränsat med den angivna
konfigurationen (X-mått 30 mm, 45°-PK, nominellt mått  Provningsområde 0 mm till ca
+10 mm från navsätets ytterkant "avskärmas" genom övergångsradien mellan
nödlöpningstapp och navsäte.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A I

PK-
längd
∅ Navsäte
∅ Skaft

 Provningsområde: Inre navsäte och övergång till axelskaft mellan -40 och +65 mm
 Provningsyta: Axelskaft med ljudutgång mellan -165 mm och -65 mm
Ljudbanor:
Ljudbanorna s1 och s2 varierar beroende på axelns ärmått.
ovan:
𝑠1 =
cos(37°)
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 cos(37°) 2 ∗ cos⁡(37°)

Axelns geometriska
Ljudbana
form
[mm] [mm] [mm] [mm]
160 185 200 216
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A I
Avståndsjustering:
 Kontrolleko: Eko från axeländan (ljudingångsriktning  frontsida) vid ljudbana 150 mm
Provning:
Positioner för formekon:


00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A II
sammanfogade homogena axlar typ UIC A II inom ramen för underhållet"
T-UT -A-UIC A I I Provning splan för axel av typ UIC A II
provningsområden, provningsavsnitt och provningsytor för provning av homogena axlar UIC-typ A
II med:
2. Provningsobjekt
Homogen axel enligt UIC-standard Typ A II
188, 409, 502
∅ Axeltapp
ningstapp
∅ Nödlöp-
∅ Navsäte
∅ Skaft
Navsätets längd

axeltyp enligt UIC A II varierar de nominella måtten så som framgår av följande tabell.
Mått
mått mått
Dessutom kan längden 79 mm och diametern på nödlöpningstapparna på skissen avvika

beroende på axeltyp. Därför ska de kontrollmätas vid provningen och ev. avvikelser
protokollföras.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 T-UT-A-UIC A II
T-UT-A-UIC A II
3. Begrepp


provningsområdet

 Ljudbana s = Ljudutgångspunkt - Reflektor
 PK = Mäthuvud
kommer ut.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A II

Avståndsjustering:
 Grundförstärkning VG: Förstärkning där justeringsreflektorn är 80% bildskärmens höjd
Provning:
 Ljudbana: hela justeringsområdet till 2156 mm

 Motsatt frontsida vid ljudbana 2156 mm
 Eko vid övergång nödlöpningstapp – axelskaft vid ljudbana 1980 mm

00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A II

PK-
längd
∅ Navsäte
∅ Skaft

Ljudbanor:
Följande formler används för att beräkna ljudbanorna s1 och s2 vid 54° ljudingång enligt skissen
ovan:
𝑠1 =
cos(54°)
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 cos(54°) 2 ∗ cos⁡(54°)

Axelns geometriska
Ljudbana
form
[mm] [mm] [mm] [mm]
160 185 272 294
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A II
Avståndsjustering:
 Kontrolleko: t ex eko från den yttre kanten av navsätet vid ljudbana > 294 mm (reflektor utanför
den centrala strålen)
Provning:


 Navsätets yttre kant med ljudbana > 294 mm (utanför den centrala strålen - se ovan)

Obs! Navsätets ytterområde kan bara provas begränsat med den angivna konfigurationen
(X-mått 30 mm, 54°-mäthuvud, nominellt mått)  Provningsområde till ca +170 mm från
navsätets innerkant, men navsätets bredd måste vara 190 mm eller 195 mm!
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A II

PK-
längd
∅ Navsäte
∅ Axeltapp

Ljudbanor:
ovan:
𝑠1 = ( + )∗ =
2 2 (
cos 45°) 2 ∗ cos⁡(45°)
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 (
cos 45°) 2 ∗ cos⁡(45°)

130 160 200 205 233
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A II
Avståndsjustering:
Provning:
 Sökförstärkning VS = +6 dB (se provningsanvisning I-UT-A-01)
 Djup under mäthuvudets position mellan 133 mm (nödlöpningstapp) och 152,5 mm (navsäte)
 Ett projektionsavstånd PA mellan 133 mm (nödlöpningstapp) och 152,5 mm (navsäte)

 Inga

00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A II

PK-
längd
∅ Navsäte
∅ Skaft

Ljudbanor:
ovan:
𝑠1 =
cos(37°)
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 cos(37°) 2 ∗ cos⁡(37°)

Axelns geometriska
Ljudbana
form
[mm] [mm] [mm] [mm]
160 185 200 216
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC A II
Avståndsjustering:
Provning:


00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
sammanfogade homogena axlar av typ UIC A III (2) inom ramen för T-UT-A-UIC A III (2)
underhållet"
T-UT -A-UIC A I II ( 2) Provning splan för axel av typ UIC A III (2 )
provningsområden, provningsavsnitt och provningsytor för provning av homogena axlar av typ
UIC A III (2) med:
 Vinklad ljudingång med 37°-, 45°- och 54°-vinkelmäthuvuden
2. Provningsobjekt
Homogen axel enligt UIC-standard Typ A III (2).
105, 106, 9051, 9051J; 9051N, 9052, 9052J, 9052N, 9056 och 9076
∅ Axeltapp
∅ Navsäte
ningstapp
∅ Nödlöp-
∅ Skaft
Axeltappslängd Navsätets längd

axeltyp enligt UIC A III (2) varierar de nominella måtten så som framgår av följande tabell.

Mått
mått mått
∅ Skaft 160 170
∅ Navsäte 185 195
∅ Axeltapp 130
∅ Nödlöpningstapp 160
Dessutom kan längden 73 mm och diametern på nödlöpningstapparna på skissen avvika

beroende på axeltyp. Därför ska de kontrollmätas vid provningen och ev. avvikelser
protokollföras.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 T-UT-A UIC A III (2)
underhållet"
3. Begrepp


provningsområdet

 Ljudbana s = den punkt där ljudet kommer ut - reflektor
 PK = Mäthuvud
kommer ut
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
underhållet"

Avståndsjustering:
Provning:
 Ljudbana: hela ljudbaneområdet till 2200 mm

 Eko övergång nödlöpningstapp – axeltapp
 Eko från navsätets ytterkant

00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
underhållet"

PK-
längd
∅ Navsäte
∅ Skaft

 Nollpunkt NP: Kanten på det inre navsätet
 Provningsområde PB: hela navsätet (beroende på typ) mellan -25 mm och +170 mm
(+185 mm)
 Provningsyta PF: Axelskaft med ljudutgång mellan -260 och -65 mm
Ljudbanor:
ovan:
𝑠1 =
cos(54°)
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 cos(54°) 2 ∗ cos⁡(54°)

Axelns geometriska
Ljudbana
form
[mm] [mm] [mm] [mm]
160 185 272 293
170 185 289 302
170 188 289 305
170 195 289 310
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
underhållet"
Avståndsjustering:
 Justeringsområde för en ljudbana på 0 mm till 400mm
 Kontrolleko: t ex eko från navsätets ytterkant med ljudbana s 2, ev. befinner reflektorn sig
utanför den centrala strålen
 Grundförstärkning VG: Förstärkning där justeringsreflektorn är 40% av bildskärmens höjd
Provning:
 Sökförstärkning VS = +6 dB (se provningsanvisning I-UT-A-01)

 Ljudbanan s beroende på typ mellan s 1 (272 mm till 289 mm, axelskaft) och s2 (293 mm till 310
mm, navsäte)
 Djup t under mäthuvudets position beroende på typ mellan 160 mm till 170 mm (axelskaft) och
173 mm till 183 mm (navsäte)
 Projektionsavstånd PA beroende på typ mellan 220 mm till 234 mm (axelskaft) och 237 mm till
251 mm (navsäte)
 Anmärkning: Måtten beror på typ och ärmått

 Navsätets ytterkant
 Eko från oljeinsprutningshål eller kringlöpande oljespår
 Eko från området kring hjulets yttre nav

Obs! Navsätets ytterområde kan bara provas i begränsad omfattning med angiven
konfiguration (X-mått 30 mm, 54°-MH, nominellt mått).
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
underhållet"

PK-
längd
∅ Navsäte
∅ Axeltapp

 Nollpunkt NP: Kanten på det yttre navsätet
 Provningsyta PF: Axeltapp med ljudutgång mellan -195 mm och -125 mm
Ljudbanor:
ovan:
𝑠1 = ( + )∗ =
2 2 cos(45°) 2 ∗ cos⁡(45°)
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 (
cos 45°) 2 ∗ cos⁡(45°)

185 223
130 160 188 205 225
195 230
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
underhållet"
Avståndsjustering:
 Kontrolleko: Eko från axeländan (ljudingångsriktning: frontyta) med
𝑠 = = = 183⁡𝑚𝑚
cos⁡(45°) cos⁡(45°)
Provning:
 Ljudbana s beroende på typ mellan s 1 (205 mm, nödlöpningstapp) och s2 (223 mm till 230 mm,
navsäte)
 Djup under mäthuvudets position mellan 145 mm (nödlöpningstapp) och 158 till 163 mm
(navsäte)
 Ett projektionsavstånd PA mellan 145 mm (nödlöpningstapp) och 158 till 163 mm (navsäte)

 Inga

konfigurationen (X-mått 30 mm, 45°-PK, nominellt mått)  Provningsområde 0 mm till ca
+10 mm från navsätets ytterkant "avskärmas" av övergångsradien mellan
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
underhållet"

PK-
längd
∅ Navsäte
∅ Skaft

 Nollpunkt NP: Kanten på det inre navsätet
 Provningsområde PB: Inre navsäte och övergång till axelskaft mellan -50 mm och +65 mm.
 Provningsyta PF: Axelskaft med ljudutgång mellan -65 mm och -185 mm
Ljudbanor:
ovan:
𝑠1 =
cos(37°)
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 cos(37°) 2 ∗ cos⁡(37°)
[mm] [mm] [mm] [mm]
160 185 200 216
170 185 213 222
170 188 213 224
170 195 213 229
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
underhållet"
Avståndsjustering:
 Kontrolleko: Eko från axeländan (ljudingångsriktning: frontyta) med
𝑠 = = = 163⁡𝑚𝑚
cos⁡(37°) cos⁡(37°)
Provning:
 Ljudbana s mellan s1 (200 mm till 213 mm, axelskaft) och s2 (216 mm till 229 mm, navsäte)
 Djup under mäthuvudets position mellan 160 till 170 mm (axelskaft) och 173 till 183 mm
(navsäte)
 Ett projektionsavstånd PA mellan 121 till 128 mm (axelskaft) och 130 till 138 mm (navsäte)

 Eko från hjulets yttre nav med ljudbana s > s 2

00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Provningsplan "Manuell ultraljudsprovning av sammanfogade homogena axlar
T-UT-A-UIC B
av typ UIC B inom ramen för underhållet"
T-UT-A-UIC B Provnings plan för axel av UIC-typ B
provningsområden, provningsavsnitt och provningsytor för provning av homogena axlar UIC-
typ B med:
2. Provningsobjekt
Homogen axel enligt UIC-standard Typ B
002, 428, 501, 9054, 9074
∅ Navsäte
∅ Nödlager-
∅ Axeltapp
∅ Skaft
säte
Beräkning av ljudbanor och mäthuvudets positioner baseras på nominella mått.
Längden 58 mm och diametern på nödlöpningstapparna på skissen kan avvika beroende på
axeltyp. Därför ska de kontrollmätas vid provningen och ev. avvikelser protokollföras.
3. Begrepp

00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 T-UT-A-UIC B
T-UT-A-UIC B

provningsområdet

 PK = Mäthuvud
kommer ut.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC B

 Provningsyta: Provningsyta: Axelns båda frontsidor
Avståndsjustering:
Provning:

 Eko vid övergång nödlöpningstapp – axeltapp vid ljudbana 1990 mm

00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC B

PK-
längd
∅ Navsäte
∅ Skaft

Ljudbanor:
ovan:
𝑠1 =
cos(54°)
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 (
cos 54°) 2 ∗ cos⁡(54°)

Axelns geometriska
Ljudbana
form
[mm] [mm] [mm] [mm]
173 200 294 317
Avståndsjustering:
 Kontrolleko: t ex eko från navsätets ytterkant vid ljudbana 317 mm
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC B
Provning:


 Navsätets ytterkant med ljudbana = 317 mm

 Registreringspliktigt: Ekon som inte är formekon med ≥ 20% av bildskärmens höjd
 Otillåtet: Ekon som inte är formekon med ≥ 20% av bildskärmens höjd
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC B

 Vinkelmäthuvud 45°, 2 MHz eller vertikalt mäthuvud 2 MHz och 45°-kil
PK-
längd
∅ Axeltapp
∅ Navsäte

Ljudbanor:
Följande formler används för att beräkna ljudbanorna s1 och s2 vid 45° ljudingång enligt skissen
ovan:
𝑠1 = ( + )∗ =
2 2 cos(45°) 2 ∗ cos⁡(45°)
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 (
cos 45°) 2 ∗ cos⁡(45°)

130 160 200 205 233
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC B
Avståndsjustering:
Provning:
 Djup under mäthuvudets position mellan 145 mm (nödlöpningstapp) och 165 mm (navsäte)
 Ett projektionsavstånd PA mellan 145 mm (nödlöpningstapp) och 165 mm (navsäte)

 Inga

00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC B

PK-
längd
∅ Navsäte
∅ Skaft

Ljudbanor:
ovan:
𝑠1 =
cos(37°)
𝑠2 = ( + )∗ =
2 2 cos(37°) 2 ∗ cos⁡(37°)

Axelns geometriska
Ljudbana
form
[mm] [mm] [mm] [mm]
173 200 217 234
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-UIC B
Avståndsjustering:
Provning:


00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-302
sammanfogade homogena axlar typ 25t / BA 302 inom ramen för underhållet"
T-UT-A-302 Provnings plan axel T yp 25t / BA 302
provningsområden, provningsavsnitt och provningsytor för provnings av homogena axlar typ 25
T / BA 302 med:
 Vinklad ljudingång med 37°-, 45°- och 54°-vinkelmäthuvuden
2. Provningsobjekt
Homogen axel typ 25 T / BA 302. Skissen visar huvudmåtten.

 Beräkning av ljudbanor och mäthuvudets positioner baseras på nominella mått.
3. Begrepp

provningsområdet
00 15.06.2011 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 T-UT-A-302
T-UT-A-302

kommer ut.
00 15.06.2011 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-302

Avståndsjustering:

 Eko vid övergång nödlöpningstapp – axeltapp vid ljudbana 1990 mm
Provning:
 Provning i ljudbaneområde 0 mm till 2500 mm
 Ytterligare provning i ljudbaneområde 0 mm till 1000 mm
 Provning för båda ljudbaneområdena från båda frontsidorna!

 Registreringspliktigt: Ekon som inte är formekon med ≥ 20% av bildskärmens höjd
 Otillåtet: Ekon som inte är formekon med ≥ 20% av bildskärmens höjd
00 15.06.2011 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-302

 Beräkning med X-mått: 30 mm
Provningsyta  axelskaft
Provningsområde  Navsäte och

övergång till axelskaft

Avståndsjustering:
 Kontrolleko: t ex eko från navsätets ytterkant vid ljudbana = 322 mm
Provning:
 Överlappning provningsspår: halva givarbredden
00 15.06.2011 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-302

 Djup under mäthuvudets position mellan 173 mm (axelskaft) och 189 mm (navsäte)

 Navsätets ytterkant med ljudbana = 322 mm

00 15.06.2011 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-302

 Vinkelmäthuvud 45°, 2 MHz eller vertikalt mäthuvud 2 MHz och 45°-kil
Provningsyta  axeltapp
Provningsområde  Yttre navsäte och

övergång till nödlöpningstapp

 Nollpunkt; Kanten på det yttre navsätet
Avståndsjustering:
Provning:
 Djup under mäthuvudets position mellan 145 mm (nödlöpningstapp) och 168 mm (navsäte)
 Ett projektionsavstånd PA mellan 145 mm (nödlöpningstapp) och 168 mm (navsäte)
00 15.06.2011 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-302

 Inga

konfigurationen (X-mått 30 mm, 45°-PK, nominellt mått  Provningsområde 0 mm till ca +5
mm från navsätets ytterkant "avskärmas" genom övergångsradien mellan
00 15.06.2011 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-302

Provningsyta  axelskaft
Provningsområde  Yttre navsäte och

övergång till axelskaft

Avståndsjustering:
Provning:
 Djup under mäthuvudets position mellan 173 mm (axelskaft) och 189 mm (navsäte)
00 15.06.2011 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
T-UT-A-302


00 15.06.2011 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Individuellt protokoll "Manuell ultraljudsprovning för att upptäcka tvärsprickor i
IR-UT-A-01
IR-UT-A -01 Enskilt pro tokoll "UT -pr ovnin g av sam man fog ade axlar (IS 2 )"
Provningsanvisning/Provningsplan:
Provning enligt: Rev.nr.: Utvärdering enligt: Rev.nr.:
Obs! Det här protokollet ska användas för att dokumentera registreringspliktiga provningsresultat för
sammanfogade axlar. Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för de
axlar som provas.
Provningssystem/Provningsutrustning:
Ultraljudsmätare: Id.nr.:
Mäthuvud/Kil 1: Id.nr.:
Kontrollkropp/Referenskropp:
Beteckning för kontrollkropp/referenskropp 1: Id.nr.:
Mäthuvud, Justerings- Referenskropp Ekohöjd VG vid ΔVT ΔV VR VG vid
Kil reflektor justeringseko provningens provningens
början slut
VG = Grundförstärkning
ΔVT = Transferkorrektur
ΔV = Extraförstärkning, om så anges i provningsplanen
VR = Registreringsförstärkning: VR = VG + ΔVT + ΔV
Ekohöjd i % av bildskärmens höjd
Förstärkningsangivelser i dB
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-UT-A-01

IR-UT-A-01
Uppgifter om komponenten:
Typ: Hjulparsnummer: Axelnummer:
Utvärdering av indikationer:
Nr. Höjd på Förstärkning vid Felets utsträckning i Felposition (inte mäthuvudets Utvärdering
felekon denna felhöjd omkretsriktning position) – t ex området kring det
inre/yttre navsätet
Förstärkning: i dB
Ekohöjd: i % av bildskärmens höjd
Utvärdering: tillåtet/otillåtet
Felets utsträckning: i mm (beräknat med halvvärdesmetoden)
Skiss som visar läget för registreringspliktiga indikationer - markera ev. A- och B-sidans position:
Anmärkningar/Ytterligare åtgärder (t ex kompletterande provning)
Verkstad: Datum: Provare: Provningsövervakning:
Underskrift: Underskrift:

Samlingsprotokoll "Manuell ultraljudsprovning för att upptäcka tvärsprickor i
CR-UT-A-01
CR-UT-A -01 Samlingsp rot okoll "UT- pro vning av s amm anf oga de axl ar (IS 2) "
Regelverk / Specifikationer / Provningsanvisning:

Obs! Det här protokollet används för dokumentation av provningsresultat för axlar som framkommit vid
identiska provningsförhållanden och utan registreringspliktiga indikationer. Här dokumenteras även
provningsförhållanden och komponentspecifika data för de axlar som provas.
början slut
ΔVT = Transferkorrektur
ΔV = Extraförstärkning, om så anges i provningsplanen
VR = Registreringsförstärkning: VR = VG + ΔVT + ΔV
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 CR-UT-A-01

Samlingsprotokoll "Manuell ultraljudsprovning för att upptäcka tvärsprickor i
CR-UT-A-01
Typ: Hjulparsnummer: Provningsplan: Datum för Provarens namn Provarens underskrift

provningen
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
ΔVT ΔV VR
Anmärkningar:
Verkstad: Datum: Provningsövervakning:
Underskrift:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 CR-UT-A-01

I-UT-A-02
ytbelagda axlar inom ramen för underhållet"
I-UT-A-02 Provnings anvi sni ng "UT-provni ng på ytbel agda axl ar (IS 2)"

Den här provningsanvisningen gäller för manuell ultraljudsprovning för att upptäcka tvärsprickor i
axlar inom ramen för underhållet. I provningsanvisningen regleras hur en UT-provning på
sammanfogade och i ytbelagda axlar i området kring navsätena princip ska genomföras.
Provningsanvisningen ska bara användas till hjulpar där en motsvarande underhållsnivå förutser
ultraljudsprovning av axeln i området kring navsätena men ingen magnetpulverprovning av axeln.

 Om det finns provningsplaner (beräkningar av ljudbanor, mäthuvudets positioner,...) för
konkreta typer ska de följas. Provningsplaner används för att göra provningsförloppen enklare
för konkreta axeltyper. Provningen kan i princip genomföras endast på basis av den här
provningsanvisningen.
Homogen axel
 Sammanfogad axel, demonterade inre lagerringar
 Huvudmått: Angivelserna i motsvarande provningsplan gäller, såvida en sådan existerar
Ytskick:
 Axeltapp och nödlöpningstapp med metalliskt blanka ytor, ev. med driftbetingade slipspår på
frontsidorna
 Ytbelagt axelskaft med intakt korrosionsskydd (se även punkt 9)
 Rengjord yta så att heltäckande kontakt garanteras
Den här provningsanvisningen kan inte användas för att prova axlar med slagskyddande
ytbeläggning (tjockt skikt).
5. Förväntade fel
Målet med ultraljudsprovning inom ramen för underhållet är framför allt att upptäcka
utmattningsprickor. Sådana sprickor kan uppstå av t ex stenskott eller korrosion och löper i
axelns omkretsriktning (tvärsprickor). Utmattningssprickor kan växa av påfrestningar under drift
och slutligen leda till att komponenten bryts av. Utmattningssprickor kan i princip uppstå var som
helst på komponentens yta.
Vid den UT-provning som beskrivs här provas
axelns navsäten som täcks av de monterade Tvärsprickor
hjulen och de ytbelagda övergångsradierna till
nödlöpningstappen resp. axelskaftet.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-02

Provningsområde: Axelns yta med möjliga felpositioner som ska provas:
 Provningsområde för denna provningsanvisning:
- För vertikalt mäthuvud: Axelns hela mantelyta
- För vinkelmäthuvuden: Axelns mantelyta i området kring navsätena samt övergångsradier
till axelskaft och nödlöpningstapp
Provningsyta: Den yta på axeln där mäthuvudet placeras för att kontrollera provningsområdet
 Provningsområde för den här provningsanvisningen:
- För vertikalt mäthuvud: Provningsyta: Axeländarna
- För vinkelmäthuvuden: Axelns mantelyta kring lagersätet och vid området kring axelskaftet
som gränsar till navsätet
Tvärsprickor kan på grund av påfrestningar under

driften löpa i 90°vinkel  mot ytan eller axelns
längdaxel (se skissen). Det gör det svårare att
upptäcka eventuella fel. Provningskänsligheten
bestäms dessutom i hög grad av ytskick och den
manuella
kopplingen av mäthuvudet till komponentens yta och kan därför variera vid manuell provning.
För att provningen ska bli så tillförlitlig som möjligt under dessa förhållanden och för att fel ska
kunna upptäckas görs provningen så att varje plats i provningsområdet om möjligt registreras
med två olika mäthuvudpositioner.
Följande bilder visar en översikt över provningsområden (områden med förväntade fel) och
tillhörande provningsytor (mäthuvudets position) samt de vertikala mäthuvuden och
vinkelmäthuvuden som kan användas vid dessa provningar:
a) Lodrät axiell ljudingång:
 Provningsyta: båda frontsidorna
 Mäthuvud: SPK
b) 45° vinklad ljudingång vid halva sträckan:
 Provningsyta: Lagersäte
 Provningsområde: Yttre navsäte + Övergång
nödlöpningstapp
c) 54° vinklad ljudingång vid halva sträckan:
 Provningsområde: Navsäte
d) 37° vinklad ljudingång vid halva sträckan:
 Provningsområde: Inre navsäte + övergång till
axelskaft
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-02

- A-scan och
 Mäthuvuden:
- Vertikalt mäthuvud - SPK, 2 MHz
- Vinkelmäthuvuden (vanlig ljudingångsvinkel: 37°, 45°, 54°), 2 MHz, med block som
anpassats till axelytans krökningsradie eller
- SPK, 2 MHz med kilar för t ex 37°, 45° och 54° ljudingång som anpassats till axelytans
krökningsradie
 Provningskabel
Kontrollkropp:
 Godkänd referenskropp som motsvarar komponentens geometriska form för
känslighetsjustering (axelsegment med referensfel)

olja och fett)

Avståndsjustering på referenskropp (beroende på mäthuvud t ex K1, K2, halvcylinder, …) så att

ljudbanan från respektive provningsytor till motsvarande provningsområden tydligt hamnar
 Axiell ljudingång (ljudhastighet 5920 m/s):
- Justering på K1
- Justeringsområde: sB = 0 – 2500 mm resp. 0 – 1000 mm
- Kontrolleko: t ex en sträcka på 91 mm på K1
- Kontrolleko: t ex axelns motsatta frontsida
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-02
 Vinklad ljudingång (ljudhastighet 3255 m/s):

- Justering på K2/halvcylinderplatta vid halva sträckan
- Justeringsområde för provning vid halva sträckan:
- sB = 0 – 300 mm för 37°- och 45°-mäthuvud
- sB = 0 – 400 mm för 54°-mäthuvud
- Kontrolleko: t ex referensfel för ljudbanan till 37°-, 45°-
resp. 54°-vinkelmäthuvud
Känslighetsjustering på axeln (axiell ljudingång) eller på godkänd referenskropp med

referensspår (vinklad ljudingång) - alltid 2 mm djupa:
 Vertikalt mäthuvud (ljudhastighet 5920 m/s): Framkallat eko från motsatt sida är 80 % av
bildskärmens höjd. Den förstärkning som krävs är grundförstärkning VG.
 Vinkelmäthuvud eller vertikalt mäthuvud med kil (ljudhastighet 3255 m/s): Ställ in framkallat
eko för referensfel vid halva sträckan på 40 % av bildskärmens höjd. Den förstärkning som
krävs är grundförstärkning VG.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-02
Transferkorrektur: Tar hänsyn till ytbeläggning och olika kontaktförhållanden samt olika
ljudförsvagningskoefficienter mellan provningsobjekt och referenskropp:
 Ultraljudstesta navsätets ytterkant tre gånger (3x med
120° förskjutning) på A- och B-sidan av den axel som
ska provas med ett 54° WPK (alltså sammanlagt 6
ultraljudspositioner)
Obs! Observera även punkt 11 (formekon)
 Sätt kantekot på 80 % av bildskärmens höjd. Den
förstärkning som krävs är VT1
 Ultraljudstesta den yttre kanten av referenskroppens
navsäte (3x med 120° förskjutning) med ett 54°
vinkelmäthuvud (alltså sammanlagt 3
ultraljudspositioner)
 Kantekot ska även här sättas på 80 % av bildskärmens
höjd. Den förstärkning som krävs är VT2
 Transferkorrekturen ΔVT ska bildas som differens
mellan det maximala förstärkningsvärdet från de 6
provningarna på objektet (ΔVT1) och det minsta
förstärkningsvärdet från de 3 provningarna på
referensaxeln (VT2):
ΔVT = Max(VT1) – Min(ΔVT2)
 Grundförstärkning VG används till alla vinkelmäthuvuden för att öka transferkorrektur ΔVT:
- Registreringsförstärkning: VR = VG + ΔVT
- För negativa värden i ΔVT gäller alltid: ΔVT = 0 dB
 För axlar med breda navsäten (t ex BA 088, tillverkningsår 1960), där ultraljudsfältets centrala
stråle av geometriska skäl inte träffar den yttre kanten av navsätet ska en transferkorrektur
ändå göras på den kanten. Då kommer kanten att testas med ultraljud från kanten av
ultraljudsfältet. Då krävs en ökad förstärkning VT1 (jämfört med ultraljudstest från
ultraljudsfältets centrala stråle); värdet för transferkorrektur ΔVT blir alltså större och
provningen därmed känsligare.
 Samtliga förstärkningsvärden för att ultraljudskanna navsätets kant på provningsobjektet (6x)
eller referensaxeln (3x) ska dokumenteras i protokoll IR-UT-A-02.
 Axlar som använder transferkorrektur ΔVT ≥ 12 dB kan inte provas med ultraljud. På dessa
axlar måste ytans skick kontrolleras. På relevanta hjulpar ska man ta bort ytbeläggningen och
arbeta enligt provningsanvisning I-UT-A-01.
Axeln kan inte provas med ultraljud om bakgrundsbruset är större än 10 % av bildskärmens
höjd (bör motsvara ett signal-brusförhållande under 2:1) efter känslighetsjusteringen (VR = V G +
ΔVT). Ytbeläggningen på relevanta axlar ska tas bort.
provningsförhållanden är:
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-02

med mer än 4 dBmåste alla provningar som kan ha gjorts under dessa otillåtna förhållanden
göras om.
Det är extra viktigt att kontrollera att ytbeläggningen är intakt och slät. Beläggningar som
flagnat av eller beläggningar som lossnat på vissa ställen, begynnande korrosion, rinningar och
uppenbart ojämna skikttjocklekar godkänns i princip inte för UT-provning, eftersom det försvårar
kontakten med mäthuvudet och därmed minskar provningskänsligheten. Målningen måste tas
bort på sådana axlar.

Ultraljudsprovning av axlarna i tur och ordning med relevanta mäthuvuden i följande steg:
 Genomför transferkorrektur med 54° WPK i halvt språng och överför transferkorrekturen till
alla andra vinkelmäthuvuden (se även punkt 8, Transferkorrektur)
 Placera mäthuvudet på komponenten och orientera dig efter ett känt formeko. Provningsytor
och ljudingångspositioner – se punkt 6 resp. provningsplaner
 För vinkelmäthuvudet över provningsytan i Mäthuvudets rörelse
överlappande spår så att avståndet mellan

spåren inte är större än ¾ av mäthuvudets
bredd
 För mäthuvudet i rasterformade banor 360° runt
hela provningsytan Ljudingångsriktning
 Gör en markering på axeln eller hjulet för att kunna följa rörelsen exakt i 360°
bedömas enligt provningsanvisningen
 När man utvärderar möjliga felsignaler måste ekot framkallas, vilket innebär att maximal
signalhöjd ställs in genom små variationer i mäthuvudets position och hur hårt det trycks mot
ytan
 Om det krävs information om ett fels utsträckning vid ultraljudsprovningen kan
halvvärdesmetoden användas (se P-UT-01)
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-02

Formekon:
Axeln bildar tillsammans med hjulet ett pressförband
där det, beroende på beskaffenhet, kan uppstå en
kombination av reflexion och transmission av
ultraljudet. Därför kan en rad formekon som ibland har
att göra med axelns beskaffenhet uppstå vid en
konkret ingångsposition. Bland annat kan följande
ekon uppstå:
a) Ekon vid halva sträckan från området kring kanten
av axelns navsäte
b) Ekon vid halva sträckan från området kring
oljeinsprutningshålet resp. hjulets oljespår
c) Ekon vid halva sträckan från området kring
hjulnavets kant
d) Ekon vid halva sträckan från övergångsradien
mellan hjulnav och -blad
e) Ekon vid hela sträckan från övergångsradien
mellan hjulnav-blad
Ekon kan tillordnas sina respektive reflektorer genom
samtidig utvärdering av
 Ljudbana s
 Projektionsavstånd PA
 Reflektordjup t
Vid transferkorrektur måste man t ex se till att ultraljudet går genom reflektor a och inte
reflektor c.
Vanligtvis uppstår formekon runt hela omkretsen vid ultraljudsprovning. Felekon uppstår
däremot typiskt bara i ett begränsat vinkelområde.
Vid axlar med breda navsäten (t ex BA 088,
tillverkningsår 1960) där ljudknippets centrala stråle
inte når fram till navsätets ytterkant kan ett eko ändå
uppstå i området kring det yttre navsätet på grund av
ljudknippets divergens.
Vid detta eko måste man tänka på:
 Att ekot uppstår vid större ljudbanor s
 På grund av transferkorrekturen vid den här kanten gäller de känsligheter som bestämts för
detta eko enligt referensaxeln. Eftersom ljudknippets divergens är kopplad till en
förstärkningsförlust provas resten av axelns yta med central stråle och ökad känslighet, för att
vara "på den säkra sidan".
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-A-02

Alla indikationer/ekon ≥ 20 % av bildskärmens höjd
som inte är formekon är registreringspliktiga och
otillåtna.
Dokumentation:
 Felets position i längd och omkrets (referenspunkt t ex axelns stämpling)

sammanfattas enligt proceduranvisning P-UT-01 i ett individuellt protokoll (IR-UT-A-02).

Om acceptansnivåerna överskrids vid ultraljudsprovning och indikationerrna är otydliga eller delar
av axeln övertäckta ska ev. axeln demonteras eller ytbeläggningen tas bort och
provningsresultatet kontrolleras med magnetpulverprovning.

observeras. - Mer information finns i säkerhetsdatabladen.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
IR-UT-A-02
IR-UT-A -02 Individu ellt p rotok oll "U T-p rov ning av ytb elag da axl ar (IS 2) "
Provningsanvisning/Provningsplan:
Obs! Det här protokollet ska användas för att dokumentera registreringspliktiga provningsresultat för
sammanfogade axlar. Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för de
axlar som provas.
Transferkorrektur
Provningsobjekt, undersök de två yttre navsäteskanterna med ultraljud med 3x120°
förskjutning
VT1,1 VT1,2 VT1,3 VT1,4 VT1,5 VT1,6 Max(VT1) Transferkorrektur ΔVT
ΔVT = Max(VT1) – Min(ΔVT2)
(ska användas till alla -54°,
45°, 37° vinkelmäthuvuden)
Referensaxel, undersök de yttre navsäteskanterna med ultraljud med 3x120°
förskjutning
VT2,1 VT2,2 VT2,3 - - - Max(VT2)
början slut
VG = Grundförstärkning VR = Registreringsförstärkning: VR = VG + ΔVT + ΔV

ΔVT = Transferkorrektur Ekohöjd i % av bildskärmens höjd
ΔV = Extraförstärkning, om så anges i provningsplanen Förstärkningsangivelser i dB

IR-UT-A-02
Nr. Höjd på Förstärkning vid Felets utsträckning i Felposition (inte mäthuvudets position) – Utvärdering
felekon denna felhöjd omkretsriktning t ex området kring det inre/yttre navsätet
Felets utsträckning: i mm (beräknat med halvvärdesmetoden)
Skiss som visar läget för registreringspliktiga indikationer - markera ev. A- och B-sidans position:
 Axel med otillåtna defekter är spärrad

(kryssa för)  Axeln är godkänd, inget otillåtet hittades
(kryssa för)

Provningsanvisning "Manuell ultraljudsprovning av hjulringar på skivhjul inom
I-UT-W-01
ramen för underhållet"
I-UT-W-01 Provnings anvi sni ng "UT-provni ng på hjulring ar till s ki vhj ul""

Den här provningsanvisningen gäller för manuell ultraljudsprovning av skivhjul för att upptäcka
sprickor i området kring hjulringarna inom ramen för underhållet.

Skivhjul:
 Huvudmått:
o Hjulringens bredd BR = 135 mm
o Hjulflänsens tjocklek Sd = 20-33 mm (beroende på slitage)
o Hjulflänsens höjd Sd = 26-36 mm (beroende på slitage)
Ytskick:
 Mekaniskt bearbetad, ev. med driftbetingade slipspår
 Fri från färg
En ultraljudsprovning ska framför allt upptäcka sprickor i hjulringen,
eftersom de kan växa av påfrestningar under driften och slutligen
leda till att komponenten går av. De skissade områdena är särskilt
allvarliga:
1. Sprickor i den yttre frontsidan - särskilt avfasning och övergång
till löpyta
2. Sprickor vid hjulets klämkoppling och vid övergången till
frontsidan
3. Sprickor i hjulflänsen
Referensfel 1 till 3 på referenskroppen har placerats på de ställen

där felen förväntas uppstå.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-UT-W-01
I-UT-W-01

Provningsomfattning: Runt hela hjulringen (360°-provning)
Provningsområden (PB):
 PB 1: Hjulets yttre frontsida – i synnerhet:
Provningsyta
- Avfasning och övergång till löpyta,
- Spännkoppling och övergång till yttre frontsida Provningsområden
 PB 2: Hjulfläns
Provningsyta:
 Hjulets inre frontsida
Det reflekterade ultraljudet för felpositioner 1-3 (se punkt 5) framkallar ekon med följande
ljudbanor:
1. Ljudbana = 192 mm (beroende på slitage) vid provning med 45°-vinkelmäthuvud
2. Även här ljudbana = 192 mm (beroende på slitage) vid provning med 45°-vinkelmäthuvud
3. Ljudbana = 70 mm vid provning med 70°-vinkelmäthuvud. Den förväntade ljudbanan kan
variera kraftigt från värdet 70 mm för reflektor 3 på grund av slitage som minskar hjulflänsens
tjocklek och höjd.

- A-scan och
 Provningskabel
 Vinkelmäthuvuden:
- Vinkelmäthuvud 45°, 2 MHz för provning av område 1 (yttre frontsida)
- Vinkelmäthuvud 70°, 2 MHz eller minivinkelmäthuvud 70°, 4 MHz för provning av område
2 (hjulfläns)
- Eller vertikalt mäthuvud 2 MHz med 45°- resp. 70°-kil
Kontrollkropp:
 Godkänd referenskropp för känslighetsjustering (hjulringssegment)

olja och fett)

01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-W-01
Avståndsjustering: Radier för kalibreringskropp K1, K2 eller halvcylinderskiva (50 mm):

 Provningsområde 1 (45°-mäthuvud): för 0 mm till 250 mm ljudbana
- Kontrolleko: t ex eko från referenskroppens referensfel 1 eller 2 vid ljudbana = 192 mm
 Provningsområde 2 (70°-mäthuvud): för 0 mm till 250 mm ljudbana
- Kontrolleko: t ex eko från referenskroppens referensfel 3 vid ca 70 mm
Känslighetsjustering på godkänd referenskropp med

referensspår
 PB 1: Ställ in framkallat eko med 45°-mäthuvud för
referensfel 2 på 40 % av bildskärmens höjd (detta ekos
ljudbana är ca 192 mm). Den förstärkning som krävs är
grundförstärkning VG
 Sök efter referensfel 1 med 45°-mäthuvudet (ljudbana för
detta eko är också 192 mm). Det svängområde som måste
användas till mäthuvudet för att hitta referenseko 1 och 2 är
samma svängområde som ska användas när komponenten
provas.
 PB 2: Ställ in framkallat eko för referensfel 3 till 40 % av
bildskärmens höjd med 70°-mäthuvud (ljudbana för detta
eko är ca 70 mm, men kan variera kraftigt - se punkt 6). Den
förstärkning som krävs är grundförstärkning V G
 För båda provningsområdena är registrerings-
förstärkningen VR densamma som grundförstärkningen
VG  VR = VG
Känslighetsjustering på provningsobjektet:
 PB 1: Ställ in framkallat formeko för övergångsradie
hjulfläns-löpyta på 40 % av bildskärmens storlek med 45°-
mäthuvud (ljudbana för detta eko är ca 35-55 mm beroende
på slitage). Den förstärkning som krävs är grundförstärkning
VG .
 PB 2: Ställ in framkallat formeko för hjulflänsen på 40 % av
bildskärmens storlek med 70°-mäthuvud (ljudbana för detta
eko är ca 40-60 mm beroende på slitage). Den förstärkning
som krävs är grundförstärkning VG.
 För båda provningsområdena är registrerings-
förstärkningen VR lika stor som grundförstärkningen VG
plus 16 dB extra förstärkning  VR = VG + 16 dB
Hjulringen kan inte provas med ultraljud om bakgrundsbruset är större än 10 % av bildskärmens

höjd efter känslighetsjusteringen (för justering på provningsobjektet inklusive ett tillägg på 16 dB).
Känslighetsjusteringar på referenskroppen och provningar på komponenten måste i möjligaste
mån göras med identiska kontaktförhållanden (kontaktmedel, …) för mäthuvudena.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-W-01

Om man vid upprepade kontroller av förstärkningen konstaterar att grundförstärkningen ökat med
mer än 4 dB måste alla provningar som kan ha gjorts under dessa otillåtna förhållanden göras
om.
efter uppenbara skador. Belysningsstyrka vid besiktningen:  500 lx
Före ultraljudsprovningen ska ytan rengöras så att kontaktförhållandena blir optimala för
mäthuvudet.

Ultraljudsprovning av axlarna i tur och ordning med relevanta mäthuvuden i följande steg
 Placera mäthuvudet på komponentens yta och orientera dig efter ett känt formeko - t ex från
hjulflänsen (se punkt 8)
 Båda provningsområdena ska provas runt hela
omkretsen i 360° med respektive mäthuvud i båda
omkretsriktningarna
 För mäthuvudet med svängande rörelser över
komponenten för att registrera alla provningsområden
 Optimerad svängrörelse på referenskropp 
Referensfelen finns i förväntade felpositioner!
bedömas enligt provningsanvisningen.
 När man utvärderar möjliga felsignaler ska ekot framkallas, vilket innebär att maximal
signalhöjd ställs in genom små variationer av mäthuvudets position och hur hårt det trycks mot
mätobjektet.
 Om man vill få information om ett fels utsträckning vid ultraljudsprovningen kan
halvvärdesmetoden användas (se P-UT-01).
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-W-01

Alla indikationer/ekon ≥ 40 % av bildskärmens höjd som
inte är formekon är registreringspliktiga och otillåtna.
Följande ska registreras:
 Felets position i omkretsen (referenspunkt, t ex
stämpel på hjulet eller oljehålet)
Alla indikationer/ekon ≥ 20 % av bildskärmens höjd är

otillåtna om man åter upptäcker indikationer/ekon på
samma ställen vid efterkontroll av ett reprofilerat område
på grund av indikationer ≥ 40 % av bildskärmens höjd.

sammanfattas enligt föreskrifterna i proceduranvisning P-UT-01 i ett samlingsprotokoll (CR-
UT-W-01) resp. ett individuellt protokoll (IR-UT-W-01).

Otillåtna fel kan åtgärdas genom profilering. Därefter upprepas ultraljudsprovningen med de
gränsvärden som anges under punkt 11 för provning efter en reprofilering.

observeras. Mer information finns i säkerhetsdatabladen.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Individuellt protokoll "Manuell ultraljudsprovning av hjulringar på skivhjul inom
IR-UT-W-01
IR-UT-W-01 Indi viduellt pr otokoll "U T-provni ng på hjulring ar till s ki vhjul"

Obs! Det här protokollet ska användas för att dokumentera registreringspliktiga resultat vid provning av
hjul. Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för de hjul som provas.
Mäthuvud, Justerings- Referenskropp Ekohöjd VG vid ΔV VR = VG +ΔV VG vid
början slut
ΔV = Extraförstärkning
VR = Registreringsförstärkning: VR = VG +ΔV
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-UT-W-01

Individuellt protokoll "Manuell ultraljudsprovning av hjulringar på skivhjul inom
IR-UT-W-01
Typ: Hjulparsnummer: Hjulnummer resp. A-sida/B-sida:
Nr. Förstärkning vid Felposition (inte mäthuvudets position) – t ex hjulfläns, Utvärdering
Felekots höjd
denna felhöjd avfasning, spännkoppling, ...
Skiss som visar läget för registreringspliktiga indikationer - markera ev. stämpelns/oljehålets position:

Samlingsprotokoll "Manuell ultraljudsprovning av hjulringar på skivhjul inom
CR-UT-W-01
CR-UT-W-01 Samlings protokoll "UT- provning på hj ulringar till s ki vhjul"

Obs! Det här protokollet används för att dokumentera resultat från provning av hjul vid identiska
provningsförhållanden och utan registreringspliktiga indikationer. Här dokumenteras även
provningsförhållanden och komponentspecifika data för de hjul som provas.
Mäthuvud, Justerings- Referenskropp Ekohöjd VG vid ΔV VR = VG +ΔV VG vid
början slut
ΔV = Extraförstärkning
VR = Registreringsförstärkning: VR = VG +ΔV
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 CR-UT-W-01

Samlingsprotokoll "Manuell ultraljudsprovning av hjulringar på skivhjul inom
CR-UT-W-01
Typ: Hjulparsnummer: Hjulnummer eller Datum för Provarens namn Provarens underskrift
A-sida/B-sida: provningen
Anmärkningar:
Underskrift:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 CR-UT-W-01

Provningsanvisning "Egenspänningsmätningar med ultraljud på hjulringar på
I-UT-W-02
skivhjul inom ramen för underhållet"
I-UT-W -02 Provning sanvis ning "Egen spä nnings mät ning me d ult raljud "

Den här provningsanvisningen gäller för ultraljudsmätning av egenspänningar i hjulringar inom
ramen för underhållet.

Provningspersonal som regelbundet undervisas i hur den egenspänningsmätningsutrustning som
används ska hanteras av kompetent fackpersonal (tillverkaren eller provningsövervakningen).
Skivhjul:
 Material: Olegerat stål, smitt och värmebehandlat. Typiska stålkvaliteter är:
- R1 till R3 enligt UIC 812-3
- R6 till R9 enligt UIC 812-3
- ER6 till ER9 enligt EN 13262
- BV1, BV2, BV2N
Ytskick:
 Mekaniskt bearbetad, ev. med driftbetingade slipspår på framsidorna
 Fri från färg
5. Mätningens syfte och förväntade mätresultat

Vid värmebehandling av skivhjul uppstår riktade
egenspänningar  i området kring hjulringarna.
Värmebehandlingen har till syfte att framkalla egenspänningar av
tryck ( < 0, mätvärdena har ett negativt tecken framför) i
området kring hjulringen för att förhindra sprickbildning eller se till
att sprickorna inte växer eller växer långsammare (se bild 1).
För nya hjul kräver normen tryckspänningar på -80 till -150 MPa
(1 MPa = 1 N/mm2) på löpytorna. Det spänningsförlopp (t)
som krävs ändras med djupet och ungefär mellan 35 och 50 mm
Bild 1
under löpytan på nya hjul förvandlas tryckspänningarna till
dragspänningar (se bild 2).
Dragegenspänningar ( > 0, mätvärdena har ett positivt tecken
framför) kan vid höga värden vid hjulringen främja sprickbildning
och att sprickor växer och till slut leda till att hjulet spricker
sönder.
Bild 2
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-W-02
I synnerhet vid hjul med bromsklossar kan de höga

temperaturer som uppstår när man bromsar leda till höga
dragspänningar kring hjulringen som kan påverka hjulens
driftsäkerhet negativt (Bild 3).
Alltför höga tryckspänningar ska också undvikas av följande skäl:
Eftersom summan av alla egenspänningar i komponenten alltid är
noll tyder mycket på att det kan finnas oönskade, höga
dragspänningar på ett annat ställe än där man mätt upp höga
tryckspänningar.
Vid egenspänningsmätningar med ultraljud används speciella
egenskaper hos ultraljudet för att registrera och mäta Bild 3
hjulringarnas egenspänningar över hela bredden och skilja ut hjul
med otillåtet höga egenspänningar.

Provningsyta:
 Hjulets inre frontsida - se bild 4
Provningsomfattning:
 Registrering av en rad mätpunkter
 med början 10 mm under löpytan baserad på 70 mm-
mätkretsnivå MN
 Mätning i steg på Δt = 1 mm i radial riktning mot hjulets
nav
 Mätning till gränsmåttet för hjulringens slitage GM
Bild 4
Provningsområden (PB):
 Hjulringens hela volym som registreras längs provningsspåret av ultraljudet

 Utrustning för ultraljudsprovning till egenspänningsmätning som genomgår regelbunden
funktionskontroll och underhålls av tillverkaren – vanligen:
- Mätare av typ DEBBIE
- Mätare av UER-typ (UER -ultraljudsprovning av egenspänningar på hjul)
 Mäthuvud med mätkabel (DEBBIE)
 Mäthuvudsmanipulator och manipulatorkabel (UER)
Kontrollkropp:
 Godkänd referenskropp med känd egenspänning, DEBBIE
 UER-utrustningen har referenskroppar som byggts in i systemet. Innan utrustningen startas
gör systemet en automatisk självtest på de inbyggda referenskropparna.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-W-02

 Kontaktmedel (temperaturberoende), DEBBIE
 Vid UER-utrustning behövs inget kontaktmedel

Respektive materialspecifika mätparameter (t ex K-värden för DEBBIE eller akustoelastiska
konstanter för UER) resp. parametersats (UER) måste ställas in på provningsutrustningen före
mätningen. Ta ev. mätarens bruksanvisning till hjälp.
Kontrollera provningssystemets inställningar med en spänningsmätning på referenskroppen
 I systemet DEBBIE ska medelvärdet bildas av 3 enskilda mätningar och dokumenteras.
 UER-utrustningen gör en automatisk självtest på referenskroppen i manipulatorstället.
Användaren jämför testresulatet med det börvärde som tillverkaren anger för referenskroppen.
egenspänningar som uppstår måste dokumenteras i protokollet. Tidpunkter för kontroll av
Den egenspänning som mäts upp på referenskroppen får avvika maximalt  20 MPa från den
egenspänning som dokumenterats för referenskroppen.
Kontrollera att mäthuvudet är intakt, speciellt i området kring kontaktytan. Skadade mäthuvuden
får inte användas för provningen.
efter uppenbara skador. Belysningsstyrka vid besiktningen ska vara  500 lx
Före ultraljudsprovningen ska ytan rengöras så att kontaktförhållandena blir optimala för
mäthuvudet.
provning får temperaturen inte ligga under 10 °C. När man använder UER-utrustning måste
komponenten ha en temperatur mellan -10°C och +40°C. Omgivningstemperaturen ska vara
mellan 5°C och 40°C.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-W-02

 Sätt mäthuvudet på provningsytan så att den första
mätpunkten registreras 10 mm nedanför löpytan (baserat
på mätkretsen) (DEBBIE). UER-utrustningens manipulator
har justerats så provspårets första mätpunkt ställs in på ett
värde på 10 mm under löpytan automatiskt (baserat på
mätkretsen). Alla övriga mätpunkter nås automatiskt.
 Flytta för varje gång mäthuvudet 1 mm i riktning mot hjulets
nav och gör enstaka mätningar (utan medelvärde)
 Fortsätt med mätningen tills du kommer fram till
slitagegränsen (markeringsspår). Det är alltså en (t)- Bild 5
kurva liknande den på bild 2 som registreras!
 Hur många enstaka mätningar som ska göras beror på
hjulets förslitningsgrad (hjulringens tjocklek)
 Dokumentera enstaka värden i provningsprotokollet (se
punkt 12) (DEBBIE). UER-utrustningen sparar mätvärdena
automatiskt och genererar ett datorbaserat protokoll

Alla egenspänningsmätningar med värden som ligger utanför de områden som visas i tabellen är
otillåtna:
Kategori Stålkvalitet Tillåtna värden i MPa

1 R1, R6, R7, ER6, ER7 -350 till +400
2 R1, R7, ER7, BV1 -350 till +300
R2, R3, R8, R9, ER8, ER9,
3 -350 till +250
BV2, BV2N
3 R7, ER7 -350 till +300
Regenererade hjul Alla -30 till +170
I så fall måste provaren göra en manuell bedömning i efterhand

Information om komponenten, provningsförhållanden och resultat av inspektionen sammanfattas
enligt föreskrifterna i proceduranvisning P-UT-01 i protokoll IR-UT-W-02, DEBBIE och IR-UT-W-
03, UER).

01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-UT-W-02

 Kassering - Vid kassering av kontaktmedel (DEBBIE) måste man i vissa fall ta hänsyn till
riktlinjer för miljöskydd – mer information finns i säkerhetsdatabladen.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Provningsprotokoll "Egenspänningsmätningar med ultraljud på hjulringar på
IR-UT-W-02
IR-UT-W -02 Individu ellt p rotok oll "Eg ensp änni ngsm ätnin g m ed ultralju d"

Obs! Det här protokollet används för att dokumentera egenspänningsförloppet i ett hjulpar. Här
dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för hjulen i det hjulpar som
provas.
Hjulpar:
Typ:
Hjulparsnummer: Ev. hjulnummer:
A-sida:
B-sida:
Hjulmaterial:
Mäthuvud: Id.nr.:
Materialspecifik apparatinställning:
Referenskropp:
Beteckning på referenskropp: Id.nr.:
Spänningsmätning på referenskropp vid provningens början:*) Egenspänning i MPa:
Spänningsmätning på referenskropp vid provningens slut:*) Egenspänning i MPa:
*) Överföring av mätvärdena från mätningar på referenskroppen vid skiftets början/slut till protokollen för alla hjulpar
som provats under den tidsperioden.

IR-UT-W-02
Dokumentation av mätvärden för hjul i ett hjulpar *):

Mätpunktens Mätpunktens läge/djup Spänningsvärde (t) Spänningsvärde (t) Anmärkningar
nummer under löpytan i mm för A-sidan i MPa för B-sidan i MPa (t ex otillåtet)
1 10
2 11
3 12
4 13
5 14
6 15
7 16
8 17
9 18
10 19
11 20
12 21
13 22
14 23
15 24
16 25
17 26
18 27
19 28
20 29
21 30
22 31
23 32
24 33
25 34
26 35
27 36
28 37
29 38
30 39
31 40
*) Den här tabellen ska framför allt användas för dokumentation av mätvärden med DEBBIE-systemet. I UER-
systemet tas (t)-förloppet vanligtvis fram automatiskt.

IR-UT-W-03
IR-UT-W -03 Individu ellt p rotok oll "Eg ensp änni ngsm ätnin g m ed ultralju d"
UER – Egenspänningsmätning på skivhjul:

Källa: Användarmanual UER II, IZFP-Saarbrücken
Resultatrapport (elektroniskt genererad)
Provningsplats Verkstad Teststadt
Provare Verkstad Teststadt
Datum för egenspänningsmätningen 2011-01-13 16:06:35
Hjulparstyp R7 – Typ 2
Hjulparsmaterial Verkstad Teststadt
Hjulparsnummer 123-456-ABC
Provningsvillkoren har uppfyllts JA
Provarens underskrift
Löpnr. procedur 102030 Kundens ordernummer TZ-XX-AB
Datum för axelingång 2012-01-01 WBD ordernr. 111222333
158 [MPa] 158 [MPa]
Hjulet är OK Hjulet är OK
Hjulsida A Hjulsida B
(Bilden motsvarar inte den elektroniska utskriften)

Provningsanvisning "Manuell ultraljudsprovning för att upptäcka sprickor i
svetsfogar på boggier, vagnsramar och monterade delar samt volym- och I-UT-S-01
bindfel inom ramen för underhållet"
I-UT-S-01 Provnings anvi sni ng "Manuell ultralj uds provni ng av s vets fogar"

Den här provningsanvisningen gäller för manuell ultraljudsprovning av svetsfogar (SN) de zoner
som påverkas av värme inom ramen för underhållet efter reparation av svetsförband.

 Provningspersonal som kvalificerats för UT-metoden enligt P-NDT
 Provningspersonal som provar svetsfogar måste vara kvalificerade för nivå 2 i UT-metoden
Svetsfog
 Grundmaterial: Olegerat stål, kall- eller varmvalsat och i vissa fall värmebehandlat
 Svetsgods av ferritiskt material
Grundplåtarnas ytskick:
 Metalliskt blanka på grund av mekanisk bearbetning
 Fria från svetsloppor/stänk
 Fria från färg och/eller korrosion
5. Förväntade fel
Målet med ultraljudsprovning inom ramen för reparationssvetsning är framför allt att upptäcka
volymfel. Sådana fel kan uppstå av svetsfel, dåligt förberedda svetsfogar eller främmande
material i svetsgodset. Dessa fel försvagar svetsförbandet och kan växa av påfrestningar under
driften och slutligen leda till att komponenten bryts av. Hela svetsfogens volym kan drabbas.
Sprickor – möjliga orsaker:
Härdsprickor, spänningssprickor
Segringar – varmsprickor
Väte – kallsprickor
Hålrum - porer
Fasta inkapslingar – slagg
Bindfel
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-UT-S-01
6. Provningsomfattning, zoner som påverkas av värme (WEZ), provningsområde,

provningsyta
Provningsomfattning: 100 % av den svetsfog som ska provas
Provningsområde: Svetsfog och värmepåverkad zon; värmepåverkad zon = 10 mm
Provningsyta: Den yta på axeln där mäthuvudet placeras för att kontrollera
provningsområdet
WEZ WEZ Provningsyta
Provningsområd
e
H
SPK
WEZ
Provningsområde
Provningsyt
T1
a
WEZ
PK
T2
Vid vinklad ljudingång baseras uppgiften om provningsytan på mäthuvudets främre kant på

svetsfogen och dess bakre kant i slutet av provningsytan. När provningen görs med vertikala
mäthuvuden kommer man fram till början och slutet av provningsytan när den centrala strålen
från mäthuvudet hamnat i slutet av den zon som påverkas av värme.
Vinkelmäthuvud, ljudingångsvinkel , (MWPK 45°, MWPK 60°):
 Justeringsområde: sB = 2,4*T/cos()
 Provningsyta: FP = värmepåverkad zon + ap + MHlängd
Vertikalt mäthuvud (MSPK, MSEPK):
 Justeringsområde: sB = 1,2*(T2 + H + värmepåverkad zon)
 Provningsyta: FP = PK + 2*värmepåverkad zon + T1
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Valet av MWPK beror på hur fasen utformats när 

svetsfogen förbereddes:
  = 30°: MWPK 60°
  = 45°: MWPK 45°
Följande bilder visar en översikt över de ljudingångspositioner som krävs och de vertikala
mäthuvuden (B1, B2) som ska användas vid dessa provningar
a) HV-fog: b) V-fog och X-fog:
A
B
A1 A2
c) K-fog: d) Kälfog:
A1
B
B2
A2
B1
Definition av koordinatsystemet:
Z
Y X
Z
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)

- A-scan och
 Provningskabel
 Mäthuvuden:
- Vertikalt mäthuvud - MSPK, 4 MHz
- Vertikalt mäthuvud - MSEPK, 4 MHz
- Vinkelmäthuvud – MWPK, 60°, 4 MHz
- Vinkelmäthuvud – MWPK, 45°, 4 MHz
Kontrollkropp:
 Godkänd kalibreringskropp för avståndsjustering (K1, K2, nivåkil)
 Godkänd referenskropp för känslighetstsjustering med DAC, bilaga 1

olja och fett)

Avståndsjustering på referenskropp (beroende på mäthuvud t ex K1, K2, nivåkil, …) så att

ljudbanorna från respektive provningsytor till motsvarande provningsområden tydligt hamnar
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
 Vinklad ljudingång MWPK (45°, 60°)

(Ljudhastighet 3255 m/s):
- Justering på K2 (R25, eller R50)
- Kontrolleko: K2 (R50 eller R25)
 Lodrät ljudingång MSPK

(Ljudhastighet 5920 m/s):
- Justering på K1
- Kontrolleko: t ex en sträcka på 91 mm på K1
 Lodrät ljudingång MSEPK

(tvåpunktsjustering)
- Justering på nivåkil (5 mm, 20 mm)
- Kontrolleko: Nivåkil (10 mm)
Känslighetsjustering
AVG-metod:
 MSEPK, MSPK:
En sträcka på 25 mm vid K1 motsvarar VJ [dB] vid 80% BSH
Extraförstärkningen VAVG avläses i AVG-diagrammet, se bilaga 2 för exempel
Grundförstärkningen beräknas på V G [dB] = VJ [dB] + VAVG [dB] + VT [dB]
 MWPK:
R25 mm vid K2 motsvarar VJ [dB] vid 80 % BSH
Extraförstärkningen VAVG avläses i AVG-diagrammet, se bilaga 2.
För MWPK 45° ska en korrektur på VK = -2 dB göras.
Grundförstärkningen beräknas på V G [dB] = VJ [dB] + VAVG [dB] + VK [dB] + VT [dB]
Den KSR [mm] som är avgörande för extraförstärkningen beror på grundmaterialets väggtjocklek
T [mm] och anges i följande tabell:
Grundmaterialets tjocklek T [mm]

KSR [mm]
8 ≤ T < 15 15 ≤ T < 40 40 ≤ T < 100
MSEPK 2,0 / /
MSPK / 2,0 3,0
MWKP 45°, 60° 1,5 2,0 3,0
Anmärkning:
Vid analoga ultraljudsmätare och när MSEPK används måste AVG-linjen konstrueras och helst
appliceras med folie på bildskärmen. Ett exempel på detta finns i bilaga 3.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
DAC-metod:
Registrering av referenslinjen på en godkänd referenskropp med sneda 3mm-borrhål enligt bilaga
1. Justeringsförstärkningen motsvarar V J [dB] vid 80 % BSH.
Grundförstärkningen beräknas på VG [dB] = VJ [dB] + VT [dB]
Om den referenskropp som används för att registrera DAC-linjen inte är tillverkad av
grundmaterialet och generellt när AVG-metoden används krävs en transferkorrektur: Den tar
hänsyn till olika kontaktförhållanden och ljudförsvagningskoefficienter mellan provningsobjektet
och referenskroppen:
Transferkorrektur
MSPK och MSEPK:
 Ultraljudstesta den bakre väggen av grundmaterialet i
den svetsfog som ska provas. Sätt ekot från den bakre
väggen på 80% av bildskärmens höjd. Den förstärkning
som krävs är VT1 VT1, S1
 Sätt ekot från referenskroppens bakre vägg på 80% VT2, S2
BSH. Den förstärkning som krävs är VT2
VT1, S1
MWPK 45° och 60°:
 Öka ekot från V-skanningen på svetsfogen till 80%
BSH. Den förstärkning som krävs är VT1.
 Öka ekot från V-skanningen på referenskroppen till
80% BSH. Den förstärkning som krävs är VT2
VT2, S2
 Transferkorrekturen ΔVT är:
ΔVT = VT1 – VT2 – V(VS2–VS1)
 V(VS2-VS1) för respektive ljudbanor finns i AVG-
diagrammet, bilaga 2
 Grundförstärkningen VG ska ökas med
transferkorrekturen ΔV.
För negativa värden i ΔVT gäller alltid: ΔVT = 0 dB

Om transferkorrekturen ΔVT är ≥ 12 dB kan svetsfogarna
inte provas med ultraljud. Grundmaterialets ytskick ska
kontrolleras. Relevanta svetsförband ska ev. genomgå en
radiografisk provning.
Registreringsförstärkning:
 AVG-metod: VB = VG + 8 dB
 DAC-metod: VB = VG + 14 dB
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Anmärkning: VB motsvarar betraktningsgränsen enligt DIN EN ISO 11666.

Ett svetsförband kan inte provas med ultraljud om betraktningströskeln är lägre än 12 dB över
indikationerna för bakgrundbrus efter känslighetsjusteringen. (Det skulle motsvara ett signal-
brus-förhållande under 4:1). Relevanta komponenter ska ev. även provas med RT-metoden.
provningsförhållanden är:
med mer än 4 dB måste alla provningar som kan ha gjorts under dessa otillåtna förhållanden
göras om.

Ultraljudsprovning av svetsfogar i tur och ordning med lämpliga mäthuvuden i följande steg:
 Känslighetsjustering enligt AVG eller DAC
 Transferkorrektur för AVG-metoden och i vissa fall DAC-metoden när referenskroppar som
inte överensstämmer med grundmaterialet.
 För mäthuvudena i de överlappande spåren på
provningsytan så att avståndet mellan spåren
motsvarar en halv givarbredd
 Provningshastigheten får inte överskrida 100
mm/s
 För att kunna utvärdera möjliga indikationer måste ekot framkallas. Det innebär att maximal
signalhöjd ställs in genom små variationer i mäthuvudets position och hur hårt man trycker mot
ytan
 För att bedöma en indikations utsträckning ska mäthuvudet flyttas så långt i X-riktningen att
indikationen sjunker till registreringslinjen (betraktningsgränsen).
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)

Dokumentation:
 Ekohöjd HU [dB]
 Längdbedömning av indikationen
 Plats för indikationen
Indikationerna utvärderas beroende på ekots höjd i indikationen,

HU [dB], samt indikationens uppskattade längd.
Anmärkning:
Vid digitala ultraljudsmätare och programmerad referenslinje kan ekohöjden redovisas direkt i
enheter på HU [dB]. Vid analog utrustning och manuellt konstruerade referenslinjer minskar
förstärkningen tills indikationens ekohöjd hamnar vid betraktningsgränsen.
Förstärkningsminskningen motsvarar -V [dB] = HU [dB].
Provningsavsnitt på svetsfog:
För längdbedömning av indikationer delas hela svetsfogen i i olika provningsavsnitt.
Provningsavsnittens längd (LW) riktar sig efter grundmaterialets tjocklek T:
 LW = 6 * T mm för T < 15 mm
 LW = 100 mm för T ≥ 15 mm
Om två grundmaterial med olika tjocklek (T1 och T2) svetsas ihop bestäms provningsavsnitten för
den tunnare tjockleken: T = min {T1, T2}. Det gäller även för registrerings- och acceptansgränser.
Bedömning av indikationernas längd (L):

 Om man utgår från indikationens maximala höjd förs mäthuvudet i båda riktningarna längs
svetsfogens längdaxel X tills ekohöjden fallit till referenslinjen (betraktningsgränsen).
 Två indikationer bredvid varandra ska bedömas som en indikation om
a) Avståndet i X-riktning är mindre än den längre indikationens dubbla längd
b) Avståndet mellan två indikationer i Y-riktning är mindre än min{T/2, 10} mm
c) Avståndet mellan två indikationer i Z-riktning är mindre än min{T/2, 10} mm
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Registreringsgräns:
8 ≤ T < 15 mm 15 ≤ T ≤ 100 mm
/ / L ≤ 0,5 * T 10
HU [dB] L≤T 6 0,5*T < L ≤ T 4
L>T 0 L>T 0
Acceptansnivå:
8 ≤ T < 15 mm 15 ≤ T ≤ 100 mm
/ / L ≤ 0,5 * T 14
HU [dB] L≤T 10 0,5*T < L ≤ T 8
L>T 4 L>T 4
Maximal längd för summan
av alla indikationer LC i ett LC ≤ 0,2 * LW
provningsavsnitt LW
Anmärkning: Den föreskrivna utvärderingen av indikationer vid provning av svetsfogar motsvarar
 Valideringsgrupp B enligt ISO 5817
 Provningsklass B enligt EN ISO 17640
 Acceptansnivå 2 enligt EN ISO 11666
Giltig för svetsfogar enligt EN 15085-3:

Kvalitetsklass CPA, provningsklass CT1
Kvalitetsklass CPB, provningsklass CT2

enligt föreskrifterna i proceduranvisning P-UT-01 i ett individuellt protokoll (IR-UT-S-01).


 Kassering - Vid kassering av kontaktmedel måste man i vissa fall ta hänsyn till riktlinjer för
miljöskydd – mer information finns i säkerhetsdatabladen.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Bilaga 1: Referenskroppar för DAC-metoden

Referenskroppar för DAC-metoden ska dimensioneras så att hela det ljudområde som förväntas
täcks av borrhålen  = 3 mm.
a) Vinklad ljudingång:
Bredd = 25 mm
b) Vertikal ljudingång:
Bredd = 25 mm
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Bilaga 2: AVG-diagram – källa Karl Deutsch

Om andra mäthuvuden används ska deras AVG-diagram användas.
a) MSEPK  10 mm, 4 MHz
Plan reflektor/ Plance

reflectot
Känslighet / Sensitivity [dB]
Djup / Depth [mm]
b) MSPK  10 mm, 4 MHz
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
c) MWPK 45°, 8x9 mm2, 4 MHz
Ljudbana / Sound path a (mm)
d) MWPK 60°, 8x9 mm2, 4 MHz
Ljudbana / Sound path a (mm)
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Bilaga 3:
Exempel på bestämning av extra förstärkning VAVG och konstruktion av AVG-linje
Uppgifter:
Mäthuvud: MSEPK
Justeringsområde SB = 30 mm
KSR = 2,0 mm
PJ: Justeringspunkt på K1, 25 mm sträcka
PB: Referenspunkt för extra förstärkning
Plan reflektor / Plane

reflector
PJ
-5 dB
PB
Känslighet / Sensitivity [dB]
-13 dB
Djup / Depth [mm]

VAVG = 13 – 5 = 8 dB 7,5 mm 25 mm
100
80
60
%BSH
40
20
0
0 5 10 15 20 25 30
Ljudbana [mm]
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Individuellt protokoll "Manuell ultraljudsprovning för att upptäcka volym-
och bindfel i svetsfogar på boggi- och vagnsramar samt monterade delar IR-UT-S-01
inom ramen för underhållet"
IR-UT-S-01 Indi viduellt pr otokoll "U T-provni ng av s vetsfogar"
Uppgifter om ordern / komponenten:

Ordernummer: Vagnsnummer: Ev. bogginummer:

Provningsanvisning: Rev.nr.: Svetsplan: Rev.nr.:
Obs! Det här protokollet ska användas för att dokumentera registreringspliktiga resultat vid provning av svetsfogar. Här
dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för den svetsfog som provats.
Ljudingångsposition: Justeringsområde Provningsyta

sB [mm] FP [mm]
Mäthuvud 1: Id.nr.:
Mäthuvud 2: Id.nr.:
Mäthjälpmedel som används: Id.nr.:
Känslighetsjustering: Metod: AVG DAC (kryssa för)

Mäthuvud Justerings- Referens- VJ ΔVAVG ΔVK ΔVT VG vid VG vid VB
reflektor kropp vid 80% provningens provningens
BSH
början slut
Justeringsförstärkning VJ Extra förstärkning i AVG-diagrammet: ΔVAVG

Korrekturförstärkning: ΔVK Transferkorrektur: ΔVT
Grundförstärkning: VG = VJ + ΔVAVG + ΔVK + ΔVT Förstärkningsangivelser i dB
Betraktningsförstärkning:
 AVG-metod: VB = VG + 8dB
 DAC-metod: VB = VG + 14dB
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-UT-S-01

Uppgifter om svetsfogen:
Fogens form: V-fog: X-fog: HV-fog: K-fog: Kälfog:
Fogförberedelse  [°] 30° 45°
Längd SF [mm] Provningsavsnittets längd [mm]

LW
Grundmaterialets tjocklek T1 [mm] Grundmaterialets tjocklek T2 [mm]
Svetsfogens höjd H [mm]
Indikationsbedömning efter indikationens höjd:

Nr. Ljudingångs- Nr. x1 x2 y z L (x2-x1) L/T HU inte
position LW [mm] [mm] [mm] [mm] [mm] [-] [dB] uppfyllt uppfyllt
Bedömning efter indikationens längd:

Nr. LC uppfyllt inte Nr. LC uppfyllt inte Nr. LC uppfyllt inte
LW [mm] uppfyllt LW [mm] uppfyllt LW [mm] uppfyllt

Position för defekter med en storlek som överskrider registreringsgränsen:
Akta: Ta bort bilder som inte behövs! Förstora den bild som används!
Anmärkning: Skissen av en boggi motsvarar ingen särskild boggityp. På skissen ska den ungefärliga positionen för
defekter som upptäckts vid provningen markeras med numret ur tabellen.

Position för defekter med en storlek som överskrider registreringsgränsen:

Skiss

P-MT-01
ramen för underhållet – Magnetpulverprovning (MT)"
P-MT -01 Proced ura nvisnin g " Mag netp ulver prov ning (M T) "

på olika komponenter - i synnerhet skivhjul, axlar och svetsfogar - med magnetpulver (MT) inom
Detaljerna i magnetpulverprovning av konkreta hjulparskomponenter regleras i
provningsanvisningar.

Personal för magnetpulverprovningar (MT) enligt bestämmelserna i proceduranvisning P-NDT.
Magnetpulverprovning av hjulpar eller hjulparskomponenter kan göras i monterat eller demonterat
skick. Om provningen görs på monterat hjulpar måste de områden på komponenten som inte var
tillgängliga för magnetpulverprovning dokumenteras.
För magnetpulverprovning lämpar sig ferromagnetiska delar med en relativ permeabilitet på
minst µr = 100. Det är en egenskap som finns hos olegerat eller låglegerat, smitt/valsat och
värmebehandlat stål som vanligtvis används i hjul och axlar.
Hur indikationerna bildas, magnetpulverprovningens känslighet samt kontrastbildning och
indikationsdetektion bestäms framför allt av skicket på hjulens eller axlarnas yta. Förutom att ytan
är rengjord har även ytans råhet speciell betydelse.
basinformation om provningsobjekten måste dokumenteras i provningsprotokollet:
 Typ
 Hjul-, axel, hjulpars- eller bogginummer
Linjära indikationer är indikationer med en längd 3 x större än bredden. Linjära indikationer tyder
oftast på sprickor eller materialsepareringar. Alla icke linjära indikationer är indikationer med en
längd som är kortare än 3x bredden. Icke linjära indikationer kan uppstå av t ex mekanisk
påverkan eller korrosion (små gropar).
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 P-MT-01
P-MT-01
Sammanhängande indikationer bildas av:

 Minst 2 linjära indikationer vars storlek överskrider
betraktningsgränsen (se punkt 11) och som ligger på rad med
ett kortare mellanrum än 5 gånger längden på den längsta
indikationen.
 Minst 3 icke linjära indikationer med en storlek som överskrider
betraktningsgränsen (se punkt 11) och ligger på rad med ett
mellanrum som är mindre än 2 mm:
Sammanhängande indikationer betraktas som en enda linjär indikation med den sammanlagda
längden av de enskilda indikationerna och avståndet mellan dem. Sammanhängande indikationer
tyder på en spricka som löper under ytan och bara på några ställen närmar sig ytskiktet där den
ger upphov till en indikation.
För axlar skiljer man mellan längs- och tvärgående linjära indikationer:
 Längsgående indikationer är linjära indikationer som löper i axelns längdriktning med en
lutning mot längdaxeln som är mindre än eller lika med 10°
 Tvärgående indikationer är alla linjära indikationer med en lutning mot längdaxel som är
större än 10°. Alla tvärgående indikationer behandlas som linjära indikationer i
omkretsriktningen när provningsresultaten utvärderas
För hjul skiljer man mellan tangentiella och radiella indikationer:
 Radiella indikationer: Linjära indikationer som löper parallellt med en tänkt linje mellan
hjulets nav och hjulringen
 Tangentiella indikationer är alla linjära indikationer som löper i hjulets omkretsriktning
Målet med magnetpulverprovningen är att upptäcka skador på komponenternas yta eller alldeles
under den som kan påverka deras funktion och därmed hota säkerheten på järnvägen. Särskilt
viktigt är det att upptäcka utmattningssprickor som uppstår av t ex stenskott eller korrosion.
Dessa sprickor kan växa av mekanisk eller termisk påfrestning under driften.
Sprickor märks som linjära indikationer vid magnetpulverprovningen och de kan i princip löpa hur
som helst på komponentens yta. De förlopp som visas på skissen är särskilt allvarliga:
 I omkretsriktningen på axlar är det särskilt viktigt att kontrollera fästena och tillhörande
radieövergångar. Men sprickor kan också bildas i axelskaftet
 Det är särskilt viktigt att kontrollera övergångarna mellan hjulring och hjulskiva i
omkretsriktningen på hjulskivor
 I radiell riktning på hjulringar är särskilt den yttre frontsidan viktig
Magnetpulverprovning av svetsfogar inom underhållet görs för att kontrollera befintliga och
reparerade svetsfogar. Syftet med magnetpulverprovning av svetsfogen, den zon som påverkas
av värme och angränsande grundmaterial:
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-MT-01
 Reparerade svetsfogar: Provning för att upptäcka längs- eller tvärgående sprickor eller
bindfel och volymdefekter som t ex porer på ytan.
 Befintliga svetsfogar: Provning för att upptäcka utmattningssprickor som kan uppstå på
längden eller tvären i fogen beroende på påfrestningen.
Tvärspricka
Längsgående
spricka
Por Bindfel
Höjden på registreringsgränser och acceptansnivåer (se punkt 11) för en konkret komponent
regleras i motsvarande provningsanvisning.
I princip finns det inget systematiskt samband mellan storleken på en indikation och
storleken på det fel som gett upphov till indikationen. Man kan alltså inte sluta sig till att felet är
stort bara för att indikationen är stor!
6. Provningstidpunkt, provningsomfattning, provningsområde

Provningstidpunkt för magnetpulverprovning baseras på vagninnehavarens/ECM föreskrifter
eller direktiven i den här instruktionen.
Den konkreta provningsomfattningen regleras av motsvarande provningsanvisningar.
Svetsfogar, hjul och axlar delas vanligen in i olika provningsområden (se skissen).
Provningsområden är de avsnitt på komponentens yta som ska provas med magnetpulver.
Orsaker till indelning i provningsområden är:
 Att olika magnetiseringstekniker används för att prova olika delar av ytan
 Att olika registreringsgränser och acceptansnivåer gäller för olika delar av ytan.
Vanliga provningsområden för svetsfogar:

1. Svetsgods
2. Värmepåverkad zon
3. Grundmaterial i direkt angränsning
Vanliga provningsområden för axlar:
1. Diameterövergångar
2. Lagersäte, nödlöpningstapp
3. Navsäte (ev. fler fästen)
4. Axelskaft
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-MT-01
Vanliga provningsområden för skivhjul:

1. Hjulringens in- och utvändiga frontsida
2. Övergång mellan hjulring och hjulskiva
3. Hjulskivans yta
4. Övergång mellan hjulskiva, hjulnav och
navets frontsida
Ett provningsområde kan delas in i flera provningsavsnitt om så krävs av provningstekniska

skäl (t ex magnetisering eller inspektion av komponentens yta på vissa avsnitt). Antalet
provningsavsnitt och hur de indelas ska fastställas i respektive provningsanvisning.
Registreringsgränser och acceptansnivåer för indikationer i de olika provningsområdena
fastställs i den provningsanvisning som gäller för de aktuella hjulparskomponenterna.

Magnetpulver för dagsljusprovning består av en suspension av
 färgade magnetpulverpartiklar i en
 vätska (vatten med korrosionsskydd och/eller ytaktivt medel eller olja)
Hjälpmedel för dagsljusprovning gör det möjligt att genomföra provningen i ljus omgivning
(belysningsstyrka minst 500 lx). När kontrastmedel används blir provningskänsligheten emellertid
betydligt lägre än vid provning i fluorescerande förhållanden.
Magnetpulver för fluorescerande provning består av en suspension av

 fluorescerande magnetpulverpartiklar i en
 vätska (vatten med korrosionsskydd och/eller ytaktivt medel eller olja)
Med fluorescerande provningsmedel ökar provningens känslighet och därmed möjligheten att
lättare hitta även små indikationer.
Utrustning och tillbehör för att ställa inbelysnings- och UV-bestrålningsförhållanden:

 Kåpor/huvar för att minska ljus från omgivningen och inställning av resterande ljusstyrka.
 Ljuskällor för dagsljusprovning
 UV-strålare
Utrustning och tillbehör för magnetisering av komponenten:

 Hästskomagnet eller starkströmsgenerator och kabel för magnetisering av svetsfogar
 Starkströmsgenerator - effekten baseras på den minsta fältstyrka som krävs i
provningsområdet
 Kablar, spolar (t ex fällbara spolar, lindade spolar, starkströmsspolar) och elektroder för
komponenternas fält- och/eller strömflöde
 Universalprovbänk för kombinerad provning av (demonterade) hjulparskomponenter
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-MT-01
Nödvändiga eller rekommenderade mät- och provningsmedel för kontroll av

provningssystemet:
 Tangentialfältsmätare för kontroll av magnetfältets styrka i provningsavsnittet
 Stålplatta eller ämne (material: C22, massa: min. 4,5 kg) - Lyfttest för hästskomagnet
 UV-mätare för kontroll av UV-strålningens styrka i provningsavsnittet
 Luxmätare för kontroll av belysningsstyrka i provningsavsnittet
 ASTM sedimentationsglas eller liknande för kontroll av magnetpulverkoncentration och
föroreningar i provningsmedlet
 Referenskropp 1 eller 2 (ISO 9934-2) för kontroll av provningskänslighet
 Referenskropp eller bertholdtestkropp eller liknande för kontroll av hela provningssystemet
 Mätare för kontroll av resterande fältstyrka efter avmagnetisering
Nödvändiga eller rekommenderade mät- och provningsmedel av komponentens yta och

bestämning av indikationens längd:
 Termometer för mätning av komponentens temperatur
 Råhetsmätare - antingen tryckknapp eller referensnormal
 Linjal eller skjutmått
För magnetpulverprovning får endast sådana provningsapparater, hjälpmedel och mätare eller
referenskroppar som regelbundet genomgår intern eller extern provning eller kalibrering
användas (se P-NDT, kapitel 3).

8.1 Kontroll av provningssystemet
Magnetpulverutrustningens skick måste kontrolleras regelbundet enligt följande:
 Provning av mätutrustningen av ett externt organ enligt föreskrifterna i proceduranvisning P-
NDT
 En gång i veckan (eller före provningen om provningsintervallen är längre än en vecka):
- Hästskomagnet med fältstyrkemätare eller referensvikt (mätningen görs mitt emellan
polerna med minst 2 kA/m)
- Fältstyrkemätare med referensmagnet och nollfältskammare
- Provningssystem (provningsmedel, magnetisering, belysning, bestrålning) med
bertholdtestkropp (eller liknande)
 Resultaten av kontrollen av MT-provningsutrustningen ska dokumenteras i protokoll R-MT-
C-01.
8.2 Inställning av provningssystemet

 Koncentration av magnetpulver i bärarvätskan
- Koncentrationen baseras på tillverkarens angivelser
Riktvärde: 0,1 till 0,2 ml magnetpulver till 100 ml provningsmedel (= 0,1 till 0,2 vol.%)
- Detaljerna regleras i motsvarande provningsanvisning.
 Belysningsstyrka i provningsområdet vid dagsljusprovning över 500 lx. Alltför stora
skillnader i ljusstyrka mellan provningsområde och dess omgivning bör undvikas, eftersom
det kan påverka upptäckten av indikationerna.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-MT-01
 Resterande belysningsstyrka under 20 lx i provningsavsnittet vid påkopplad UV-strålare (vid

provningsförhållanden). Den resterande belysningsstyrkan bör inte vara mycket lägre än 20 lx,
eftersom provaren då inte kan observera komponentens yta utan att bli trött på ett och
koncentrerat sätt och för att tillvänjningstiden skulle påverka hans eller hennes ögon.
 Bestrålningsstyrkan i provningsavsnittet ska vara minst 20 W/m2 (motsvarande 2000
µW/cm2). Bestrålningsstyrkor som är högre än 20 W/m 2 ökar kontrasten mellan indikationen
och komponentens yta och gör det därmed lättare att upptäcka indikationerna.
 Den magnetiska flödesdensiteten i provningsavsnittet på komponentens yta måste komma
upp i värdet 1 tesla. Det värdet uppnås när den magnetiska fältstyrkan i provningsområdet
klarar värden mellan 2 kA/m und 6 kA/m. Alltför låga magnetfältstyrkor kan hindra uppkomsten
av indikationer. Alltför höga magnetfältstyrkor ökar bakgrundsfluorescensen hos
provningsmedlet och kan leda till att man missar relevanta indikationer och att skenindikationer
bildas.
 Provningsmedlets känslighet mätt med referenskropp 1 (visuell jämförelse av det
sprickmönster som bildats på referenskroppen och den jämförande bild som levererats av
tillverkaren) eller referenskropp 2 (belägg för en i förväg given indikationslängd). Detaljerna
regleras i motsvarande provningsanvisning. Obs! Om referenskropparna utsätts för yttre
magnetfält kan de avmagnetiseras!
 Kontroll av hela provningssystemet med en referenskropp med konstgjorda eller naturliga
indikationer på ytan eller t ex en bertholdtestkropp. Här måste indikationrna synas tydligt och
klart i de relevanta riktningarna. Detaljerna regleras i motsvarande provningsanvisning.
 Komponentens temperatur får inte ligga under 10°C för att garantera optimal rengöring,
vätning och provning av komponentens yta. Det bör helst inte finnas någon temperaturskillnad
mellan omgivning och komponent.
alla provningar som kan ha genomförts under dessa otillåtna förhållanden göras om.
efter uppenbara fel. Vid den här besiktningen måste komponentens yta belysas med minst 500
lux.
Rengöring av komponentens yta har till syfte att:
 Ta bort smuts och främmande föremål från ytan
 Undvika skenindikationer
 Skapa optimala vätningsförhållanden för provningsmedlet
Den yta som ska provas måste rengöras så att ytskicket i provområdena aldrig kan påverka
bildandet och upptäckt av indikationer. Rengöringen får varken påverka syftet med provningen
eller egenskaperna hos den komponent som provas när den är i drift. Ytan måste förberedas för
magnetpulverprovning så att den är fri från föroreningar och beläggningar.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-MT-01
Om färgskikt slipas eller sandblästras bort ska man tänka på:

 Att slipa så att de tillåtna måtten inte underskrids och så att inga slippartiklar dras in i
komponenten

När en komponent magnetiseras ska man tänka på att bildandet av indikationer påverkas eller
förhindras om vinkeln mellan det (linjära) felet och magnetfältet är mindre än 30° (i så fall är
den fältstyrka som är avgörande för felet mindre än 50% av den fältstyrka som krävs). Det här
problemet kan undvikas genom att:
 Arbeta med två oberoende magnetfält med 90° förskjutning (t ex provning av en axel för att
upptäcka tvärgående fel med en spole och längsgående fel med en ledare)
 Felet "vrids" av ett magnetfält med konstant orientering (principen för mindenerspolen)
 Arbeta med en universalprovbänk med kombinerad magnetisering
Om komponenten magnetiseras med ström måste man se till så att inga smältdiken uppstår på
kontaktytorna. Det sker genom att:
 Magnetiseringsströmmen kopplas på efter att kontakten mellan elektroden och komponenten
skapats
 Skapa stora och så jämna och rena kontaktytor som möjligt
 Använda kopparledningar eller liknande mjuka elektroder som anpassar sig bra till kontaktytan
Man bör undvika att använda en hästskomagnet vid MT-provning på axlar och hjul, förutom vid
provning på ställen som annars är svåråtkomliga eller vid särskilda provningar av valda
provningsavsnitt i enstaka fall (se provningsanvisning I-MT-A-W-04).
I princip kan olika magnetiseringstekniker användas för att magnetisera en komponent, såvida
man kan garantera att:
 Tillräckligt hög fältstyrka kan genereras i provningsområdet
 Fel kan hittas i alla riktningar
 Hela den yta som ska provas är tillräckligt magnetiserad
 Magnetiseringstekniken inte skadar komponenten
Magnetpulvermedlet måste skakas/röras kraftigt innan det används för att inte sedimenteras och
för att magnetpulverpartiklarna ska blandas i suspensionen.
UV-strålare måste kopplas på minst 5 minuter före provningen för att skapa stabila och optimala
strålningsförhållanden.
Om arbetet utförs i dagsljus måste man undvika bländningar och reflexioner från
komponentens yta när provningsområdet belyses.
Magnetiseringstiden måste vara minst 5 s längre än spoltiden (när provningsmedlet läggs på) för
att förhindra att indikationer upplöses när provningsmedlet rinner ner över ytan.
Om provningsområdena delas in i olika avsnitt måste man se till att överlappningen mellan
provningsområdena är tillräckligt stor så att 100 % av den yta som ska provas med
magnetpulver registreras.
Provarens ögon måste hinna anpassa sig till en resterande belysningsstyrka som är mindre än
20 lx i minst 5 minuter innan komponentens yta inspekteras.
Det är inte tillåtet att använda fotokromatiska glasögon vid magnetpulverprovning.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-MT-01
Om man misstänker skenindikationer måste provningsavsnittet rengöras igen (för att ta bort
indikationerna) och magnetpulverprovningen upprepas. Skenindikationer är indikationer som inte
är relevanta för provningsprocessen och kan bero på följande:
 Komponentens yta är inte tillräckligt ren
 Provningsmedlet är förorenat
 För hög magnetpulverkoncentration i bäraren
 För hög ytråhet
 För hög magnetfältstyrka
11. Inspektion och utvärdering av provningsresultat

När provningsavsnitten inspekteras ska vinkeln mellan ögat och ytan helst vara 90° (blicken riktad
lodrätt mot ytan) och inte mindre än 45° för att minska förvridningen av perspektivet när
indikationerna observeras.
Betraktningsgränsen är den objektstorlek som en provare säkert känner igen och kan urskilja
från från andra objekt på provningsytan med hänsyn till:
 Ögonens förmåga till upplösning i mörker från ett avstånd på 300 till 600 mm mellan ögat och
provningsytan
 Hur provningsytans skick påverkar kontrastbildningen
 Hur provningsytans skick påverkar bildandet av indikationer i magnetfältet (feldjupet måste
vara betydligt större än ytans råhet). För dessa provningsarbeten utgår man från en
betraktningsgräns på 2 mm
Registreringsgränsen är den storlek på indikationerna som börjar dokumenteras i
bland annat på typ av komponent, typ av defekt, läget för de provningsområden som
komponentens yta ev. indelas i och indikationens riktning.
Den tillåtna maxgränsen är den storlek där en indikation som registrerats och dokumenterats i
protokollet räknas som otillåten och där komponentens måste spärras. Acceptansnivån beror på
typ av komponent, typ av defekt, typ av provningsområde och indikationens riktning i området.
När man avgör om indikationen är tillåten tas vanligen hänsyn till:
 Storleken på den största registrerade enskilda indikationen i ett provningsområde
(storlek betyder längd i linjära indikationer och yta i indikationer som inte är linjära)
 Den sammanlagda storleken av alla registrerade indikationer i ett provningsområde
 Antalet registrerade indikationer i ett provningsområde
Registreringsgränser och acceptansnivåer för indikationer för en konkret komponent anges i
respektive provningsanvisning.

provningsförhållanden) utan registreringspliktiga Indikationer kan provningsresultaten
sammanfattas i ett samlingsprotokoll (CR) med hänsyn tagen till kraven i P-NDT. Om
registreringspliktiga Indikationer för komponenten hittas måste ett individuellt protokoll (IR) där
indikationernas läge skrivs in användas.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-MT-01

Komponenter med otillåtna indikationer kan ev. enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar och
med hänsyn tagen till de geometriska toleransnivåerna slipas till och spärren tas bort efter
upprepad provning utan otillåtna indikationer.
Efter provningen ska komponenterna rengöras fackmässigt korrekt och ev. förses med ett
korrosionsskydd. Då måste individuella föreskrifter från vagninnehavaren/ECM följas.
Efter magnetpulverprovningar ska komponenterna avmagnetiseras. Efter avmagnetiseringen får
den resterande fältstyrkan inte överstiga ett värde på 0,4 kA/m. Om en komponent
magnetiserats med likström måste den även avmagnetiseras med likström!

 Elektriska ledare - Endast funktionsdugliga produkter som testats på motsvarande sätt får
användas.
 Magnetfält - För magnetisering används starka magnetiska (växel)fält. Personer som måste
använda elektronisk utrustning för fysiska funktioner eller personer med implantat av metall får
inte vistas i närheten av dessa magnetfält.
 UV-strålning - Regelbunden kontroll av UV-strålaren (särskilt filtret) säkerställer att endast
UV-A-strålning släpps ut.
 Kassering - Vid kassering av magnetpulversuspension måste man i vissa fall ta hänsyn till
måste man sörja för god ventilation och se till att de förvaras säkert.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Protokoll "Veckokontroll av MT-utrustningens skick" R-MT-C-01
R-MT-C-01 Protokoll "Vec kokontroll av MT- utrus tni ngens s ki c k"

Hästskomagnet:
Beteckning för hästskomagnet: Id.nr.:
Hästskomagneten har provats med:

(kryssa för)
o Referensvikt
Id.nr. / Vikt: ____________/____________
Klarade den lyfttesten?

o Ja
o Nej
eller
o Fältstyrkemätare
Uppmätt fältstyrka: _____________________ med polavstånd: ___________________
Fältstyrkemätare:
Beteckning: Id.nr.:
Referensmagnet - Id.nr.: Uppmätt fältstyrka, referensmagnet:
Nollfältskammare - Id.nr.: Uppmätt fältstyrka, nollfältskammare:
Provningssystem:
(Magnetisering, belysning, bestrålning)
Testkropp: (t ex bertholdtestkropp) - Id.nr.: Märkbara sprickor enligt tillverkarens referensbild:
Belysningskälla (lampa) - Id.nr.: Belysningsstyrka på 30 cm avstånd från belysningskällan:
Bestrålningskälla (UV-lampa) - Id.nr.: Bestrålningsstyrka på 30 cm avstånd från bestrålningskällan:
Anmärkningar:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 R-MT-C-01

Provningsanvisning "Magnetpulverprovning av sammanfogade axlar inom
I-MT-A-02
I-M T-A-0 2 Provning sanvis ning "M T-p rov ning av sa mm anfo gad e axla r (IS 2) "
Den här provningsanvisningen gäller för magnetpulverprovning av sammanfogade axlar (hjulen
sitter på axelsätena) för att upptäcka sprickor (tvärsprickor) på ytan inom ramen för underhållet –
t ex inom ramen för en IS 2.
Den provning som beskrivs här görs i kombination med en ultraljudsprovning för att upptäcka
tvärsprickor i området kring sätena på sammanfogade axlar (navsäten och ev. andra säten).

 Proceduranvisning P-MT-01
Homogen axel:
 Material: Olegerat eller låglegerat ferromagnetiskt stål
 Sammanfogad axel (axelns fäste är oåtkomligt för magnetpulverprovning)
 Axeltapp, nödlöpningstapp och deras övergångar måste vara tillgängliga för
magnetpulverprovning
 Axelskaftet och dess övergångar måste vara tillgängliga för magnetpulverprovning
Ytskick:
 Mekaniskt bearbetad (svarvad, slipad, blästrad)
 Rengjord
 Fri från färg
Utmattningssprickor som kan uppstå av stenskott
eller korrosion. Utmattningssprickor löper i axelns
Tvärgående
omkretsriktning (tvärsprickor). Dessa sprickor kan indikationerr
växa av påfrestningar under driften.
Tvärsprickor märks som linjära tvärgående indikationer som i princip kan uppstå var som helst
på axeln.
Inom ramen för den här provningsanvisningen är alla linjära indikationer vars riktning tydligt
avviker från axelns längdaxel tvärindikationer.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-MT-A-02
I-MT-A-02
6. Provningsomfattning, provningsområde
Axeln delas in i provningsområden (PB) på följande sätt:
 PB 1: Tvärsnittsövergångar
 PB 2: Lagersäte, nödlöpningstapp
 PB 3: Axelskaft
 Axelns hela mantelyta i provningsområden 1, 2 och 3
7. Utrustning och hjälpmedel

Provningsmedel
 Fluorescerande magnetpulver (bärarvätska: vatten eller olja) - se punkt 8
Magnetisering
 Universalprovbänk eller
 starkströmsgenerator med tillräckligt stor effekt för att generera en fältstyrka på minst 2 kA/m i
provningsområdet
 Fällbar eller lindad spole för fältgenomflödet
 Andra magnetiseringstekniker kan användas enligt P-MT-01, punkt 10, men dock inte
hästskomagneter och inga tillsatselektroder!
Belysning, bestrålning
 Kåpor/Huvar för att minska ljuset från omgivningen
 UV-strålare
Mät- och provningsmedel för kontroll av provningssystemet

 Kalibrerad tangentialfältsmätare
 Kalibrerad bestrålningsmätare (UV-mätare)
 Kalibrerad belysningsmätare (luxmätare)
 ASTM-sedimentationsglas eller liknande
 Referenskropp 1 eller 2 (ISO 9934-2) med referensfoto
 Referenskropp, bertholdtestkropp eller liknande
 Mätare för resterande fältstyrka
Utvärdering av indikationer

Koncentration av magnetpulver
 Följ tillverkarens anvisningar
 Riktvärde: 0,1 till 0,2 ml magnetpulver till 100 ml provningsmedel (= 0,1 till 0,2 vol.%)
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-02
Provningsmedlets känslighet
 Referenskropp 1: tunna sprickor måste kunna upptäckas på referenskroppens yta
 Referenskropp 2: Indikationslängd  3 skaldelar
Belysningsstyrka
  20 lx i provningsområdet vid provningsförhållanden
Bestrålningsstyrka
  20 W/m2 i provningsområdet vid provningsförhållanden
Magnetisk fältstyrka
 2 kA/m till 6 kA/m i provningsområdet vid provningsförhållanden
Kontroll av hela provningssystemet

 Referenskropp med referensfel eller bertholdtestkropp: Indikationer som löper lodrätt mot
längdaxeln (lodrätt mot det axiella magnetfältet) måste kunna urskiljas tydligt
Resterande fältstyrka efter avmagnetisering

  0,4 kA/m
Kontroll av belysningsstyrka, bestrålningsstyrka, magnetfältsstyrka och provningsmedlets

känslighet måste genomföras och minst dokumenteras vid provningens början och slut.
Om man i slutet av provningen konstaterar otillåtna belysningsstyrkor, bestrålningsstyrkor,
magnetfältstyrkor eller provmedelskänsligheter måste alla provningar som kan ha genomförts vid
dessa olämpliga förhållanden göras om.
 Före provningen ska komponenten genomgå en besiktning (se P-VT-01, punkt 3) där man
letar efter uppenbara skador: Belysningsstyrka vid besiktningen ska vara  500 lx.
 Rengöring av komponentens yta i följande syften:
- Skapa optimala vätningsförhållanden för provningsmedlet
- Skapa optimala förhållanden för bildandet och upptäckten av indikationer
- Undvika skenindikationer
- Komponenten får inte påverkas av rengöringsprocessen
 Magnetpulvermedlet måste tumlas (pumpkretslopp) eller skakas kraftigt innan det används
för att det ska blandas i suspensionen
 Komponentens temperatur ska kontrolleras före magnetpulverprovningen - för korrekt
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-02

 Indikationsbildning med fältgenomflöde (se skissen):
- Kringlöpande magnetiseringsström I genereras
- Magnetfält H som löper axiellt
- Fel F (här ett tvärgående fel) som löper lodrätt mot
fält H bildar mycket lätt en indikation och kan påvisas
 Observera: Det axiella fältgenomflödet har inte
optimerats för att påvisa längsgående fel!
 Vid arbete med handspole måste man undvika
direktkontakt mellan spole och komponent och
därmed att indikationer försvinner eller att
skenindikationer uppstår.
 Magnetiseringstiden måste vara minst 5 s längre än
applikationstiden för att indikationrna inte ska suddas ut
av provningsmedel som rinner över ytan
 Dela ev. in axelns yta i provningsavsnitt - t ex de båda axeltapparna och axelskaftet i 3

provningsavsnitt på 120° vardera för att:
- Skapa optimala betraktningsförhållanden (siktvinkel) vid senare inspektion av axelns yta
- Undvika att indikationer suddas ut på grund av att provningsmedlet rinner över ytan när
axeln snurras
 Vid misstänkta skenindikationer ska provningsavsnittet rengöras och magnetiseras en gång
till.
 Ögats tillvänjningstid för resterande ljusstyrka är minst 5 minuter.

Registreringsgränser:
 PB 1: Alla indikationer ≥ 2 mm ska registreras
 PB 2-3: (Linjära) tvärgående indikationer ≥ 2 mm ska registreras
 PB 2-3: Alla icke linjära indikationer ≥ 2 mm ska registreras
Acceptansnivåer:
Provnings- Linjär tvärgående Storlek (diameter)
område indikation Icke linjära indikationer
PB 1 Otillåtet Otillåtet
PB 2 Otillåtet max 2 mm
PB 3 Otillåtet max 3 mm
 PB 1: alla sammanhängande indikationer som bildats av icke linjära indikationer (t ex

korrosionsskador som ligger på rad eller liknande) är otillåtna
 Uppenbara skador på axeln som hittats under den förberedande visuella provningen (t ex
vassa hack från främmande föremål) är otillåtna
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-02

enligt proceduranvisning P-MT-01 i ett samlingsprotokoll (CR-MT-A-02) resp. ett individuellt
protokoll (IR-MT-A-02).

Axlar med otillåtna indikationer kan slipas till enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar eller den
här instruktionen och godkännas efter upprepad provning utan otillåtna indikationer.
Efter magnetpulverprovning ska axlarna avmagnetiseras.
Axlar ska förses med korrosionsskydd enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar eller den här
instruktionen.

användas.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Individuellt protokoll "Magnetpulverprovning för att upptäcka tvärsprickor i
IR-MT-A-02
sammanfogade axlar inom ramen för underhållet"
IR-M T-A-0 2 Enskilt pro tokoll "M T- prov ning av sa mm anfo gad e axla r ( IS 2) "
Regelverk/Specifikationer/Provningsanvisning:
sammanfogade axlar (provning i hjulparet). Här dokumenteras även provningsförhållanden och
komponentspecifika data för de axlar som provas.
Magnetpulvermedel - beteckning/sats: Tillverkare/Sats:
Starkströmsgenerator - typ: Id.nr.:
Spole - typ: Id.nr.:
UV-strålare - typ: Id.nr.:
Mät- och kontrollutrustning:

Referenskropp - beteckning: Id.nr.:
Belysningsmätare - beteckning: Id.nr.:
Bestrålningsmätare - beteckning: Id.nr.:
Tangentialfältsmätare - beteckning: Id.nr.:
Mätare för resterande fältstyrka - beteckning: Id.nr.:
Provningsförhållanden:
Koncentration av provningsmedel: Kontroll B:
Resterande fältstyrka efter Kontroll B:

avmagnetisering:
Provningsmedlets känslighet: Kontroll B: Kontroll E:
Belysningsstyrka: Kontroll B: Kontroll E:
Bestrålningsstyrka: Kontroll B: Kontroll E:
Magnetfältstyrka där lägsta fältstyrka Kontroll B: Kontroll E:

förväntas:
Magnetfältstyrka där högsta fältstyrka Kontroll B: Kontroll E:

förväntas:
B: Kontroll vid början av provningen/skiftet E: Kontroll vid slutet av provningen/skiftet
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-MT-A-02

IR-MT-A-02
Nr. Provningsområde Visningstyp Storlek Utvärdering
Indikationstyp: linjär/ icke linjär, sammanhängande

Storlek: i mm
Skiss som visar positionen för de registreringspliktiga indikationerna – markera ev. A- och B-sidan:

Samlingsprotokoll "Magnetpulverprovning för att upptäcka tvärsprickor i
CR-MT-A-02
CR-MT -A-0 2 Enskilt pro tokoll "M T- prov ning av sa mm anfo gad e axla r ( IS 2) "
Obs! Det här protokollet används som dokumentation av provningsresultat för sammanfogade axlar som
tagits fram vid identiska provningsförhållanden och utan registreringspliktiga indikationer. Här
dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för de axlar som provas.


avmagnetisering:

förväntas:

förväntas:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 CR-MT-A-02

CR-MT-A-02
Typ: Hjulparsnummer: Axelnummer: Datum för Provarens namn Provarens underskrift
provningen
Anmärkningar:
Underskrift:

Provningsanvisning "Magnetpulverprovning av osammanfogade axlar inom
I-MT-A-03
I-M T-A-0 3 Enskilt pro tokoll "M T- prov ning av os am manf oga de axl ar (IS 3) "
Den här provningsanvisningen gäller för magnetpulverprovning för att upptäcka sprickor på ytan
på osammanfogade axlar inom ramen för underhållet – t ex inom ramen för en IS 3.

Homogen axel:
 Osammanfogad axel (hela mantelytan är åtkomlig för magnetpulverprovning)
Ytskick:
 Mekaniskt bearbetad (svarvad, slipad, blästrad)
 Rengjord
 Fri från färg
Utmattningssprickor som kan uppstå av t ex
stenskott eller korrosion och löper i axlarnas
omkretsriktning (tvärgående fel). Dessa Tvärgående indikation
utmattningssprickor kan växa av påfrestningar
Längsgående
under drift och slutligen leda till att komponenten indikation
bryts av.
på axeln.
Inneslutna partiklar i axelns material (t ex icke metalliska partiklar) som av tillverkningsskäl
löper i längsgående riktning på axeln kan ge upphov till längsgående indikationer på axelns yta
när axlarna bearbetas.
I den här provningsanvisningen räknas alla linjära indikationer i en riktning som märkbart
avviker från axelns längdaxel (vinkeln mellan längdaxel och felets riktning ≥ 10°) som
tvärgående indikationer.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-03
Axeln delas in i provningsområden (PB) på följande
sätt:
 PB 3: Navsäte (ev. fler säten)
 PB 4: Axelskaft
 Axelns hela mantelyta

Provningsmedel
Magnetisering
 Universalprovbänk eller
 starkströmsgenerator med tillräckligt stor effekt för att generera en fältstyrka på minst 2 kA/m i
provningsområdet:
- Fällbar eller lindad spole för axiellt fältgenomflöde
- Anordning för axiellt strömgenomflöde i axeln
 Andra magnetiseringstekniker kan användas enligt P-MT-01, punkt 10, dock inte
hästskomagneter!
 UV-strålare

01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-03

 Referenskropp 1: Tunna sprickor måste kunna upptäckas på referenskroppens yta
Belysningsstyrka
Bestrålningsstyrka

 Referenskropp med referensfel eller bertholdtestkropp: Indikationer i alla riktningar måste
säkert kunna upptäckas

  0,4 kA/m

 Före provningen ska komponenten genomgå en besiktning där man letar efter uppenbara
skador: Belysningsstyrka vid besiktningen ska vara  500 lx.
för att pulvret ska blandas i suspensionen.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-03

 Bildande av tvärgående indikationer med
fältgenomflöde:
- Kringlöpande magnetiseringsström I genereras
fält H bildar mycket lätt en indikation och kan
påvisas
 Bildandet av längsgående indikationer - t ex
strömgenomflöde:
- Ström som löper axiellt genom axeln I genereras
- Magnetfält H i omkretsriktningen
- Fel (F) (här tvärgående fel) som löper lodrätt mot
fält H bildar särskilt bra indikationer och kan
påvisas
 Dela ev. in axelns yta i provningsavsnitt - t ex 3
provningsavsnitt på 120° vardera för att:
- Skapa optimala betraktningsförhållanden
(siktvinkel) vid senare inspektion av axelns yta
- Undvika att indikationer suddas ut på grund av att
provningsmedlet rinner över ytan när axeln snurras
 Vid arbete med handspole måste man undvika direktkontakt mellan spole och komponent
så att indikationer försvinner.
 Magnetiseringstiden måste vara minst 5 s längre än applikationstiden för att indikationerna
inte ska suddas ut av provningsmedel som rinner över ytan
till.

 PB 1: Alla indikationer ≥ 2 mm ska registreras
 PB 2-4: (Linjära) tvärgående indikationer ≥ 2 mm ska registreras
 PB 2-4: (Linjära) längsgående indikationer och icke linjära indikationer ≥ 2 mm ska registreras
Acceptansnivåer:
Provnings- Tvärgående Enstaka längd Total längd för Storlek (diameter)
område indikation Längsgående indikation Längsgående indikationer Icke linjära indikationer
PB 1 Otillåtet Otillåtet Otillåtet Otillåtet

*
PB 2 ) Otillåtet max 6 mm max 6 mm max 2 mm
*
PB 3 ) Otillåtet max 6 mm max 15 mm max 2 mm
PB 4 Otillåtet max 10 mm max 30 mm max 3 mm
*
) För provningsområden 2 och 3 gäller acceptansnivåerna alltid separat för axelns A- och B-sida
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-03
Bestämmelser för utvärdering:

 Observera informationen om tvärgående indikationer under punkt 5 i den här
provningsanvisningen!
 Följ reglerna i proceduranvisning P-MT-01 för sammanhängande indikationer
 Provningsområde 1: alla sammanhängande indikationer som bildats av icke linjära
indikationer (t ex korrosionsskador som ligger på rad eller liknande) är otillåtna

enligt proceduranvisning P-MT-01 i ett samlingsprotokoll (CR-MT-A-03) resp. ett individuellt
protokoll (IR-MT-A-03).

Axlar med otillåtna indikationer kan slipas till enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar eller den
Efter magnetpulverprovning ska axlarna avmagnetiseras.
Axlar ska förses med korrosionsskydd enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar eller den här
instruktionen.

användas.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
IR-MT-A-03
osammanfogade axlar inom ramen för underhållet"
IR-M T-A-0 3 Enskilt pro tokoll "M T- prov ning av os am manf oga de axl ar (IS 3) "
osammanfogade axlar. Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för de
axlar som provas.
Magnetisering 1 (t ex fältgenomflöde) - typ: Id.nr.:
Magnetisering 2 (t ex strömgenomflöde) - typ: Id.nr.:

Tangentialfältstyrkemätare - beteckning: Id.nr.:

avmagnetisering:

förväntas:

förväntas:

IR-MT-A-03
Nr. Provningsområde Indikationstyp Storlek Utvärdering

Storlek: i mm

CR-MT-A-03
CR-MT -A-0 3 Enskilt pro tokoll "M T- prov ning av os am manf oga de axl ar (IS 3) "
Obs! Det här protokollet används som dokumentation av provningsresultat som tagits fram vid identiska
provningsförhållanden och utan registreringspliktiga indikationer. Här dokumenteras även
provningsförhållanden och komponentspecifika data för de axlar som provas.
Magnetpulvermedel - eteckning/sats: Tillverkare/Sats:
Magnetisering 1 (t ex fältgenomflöde) - typ: Id.nr.:
Magnetisering 2 (t ex strömgenomflöde) - typ: Id.nr.:


avmagnetisering:

förväntas:

förväntas:

CR-MT-A-03
Typ: Hjulparsnummer: Axelnummer: Datum för Provarens namn Provarens underskrift
provningen
Anmärkningar:
Underskrift:

Provningsanvisning "Magnetpulverprovning av skivhjul inom ramen för
I-MT-W-01
underhållet"
II-MT-W-01 Provnings anvi sni ng "Magnetpul ver provning på s ki vhjul"
Den här provningsanvisningen gäller provningar för att upptäcka sprickor i ytan på skivhjul med
magnetpulvermetoden inom ramen för underhållet.

Skivhjul:
 Vanligtvis fogat i hjulparet
 Det kan finnas borrhål i hjulskivorna
Ytskick:
 Mekaniskt bearbetad (svarvad, slipad, blästrad), ev. med driftbetingade slipspår på hjulringens
frontsidor
 Rengjord
 Fri från färg
Med magnetpulverprovning ska framför allt utmattningssprickor hittas.
Sådana sprickor kan t ex uppstå i vassa hack som orsakats av främmande
föremål. Dessa sprickor kan växa av påfrestningar under driften.
Sprickorna märks som linjära indikationer (se P-MT-01) vid
magnetpulverprovningen och de kan i princip löpa hur som helst på
komponentens yta. De förlopp som visas på skissen är särskilt allvarliga:
 Hjulskiva: Omkretsriktningen - särskilt vid övergångar mellan hjulring
och hjulskiva och hjulskiva - hjulnav
 Hjulskiva: Vid borrhål
 Hjulring: Radiell riktning - särskilt på den yttre frontsidan
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-MT-W-01
I-MT-W-01
underhållet"
6. Provningsområde, provningsomfattning
Hjulet delas in i provningsområden (PB) på följande sätt (se skissen):
 PB 1: Hjulringens in- och utvändiga frontsida
 PB 2: Övergång mellan hjulring och hjulskiva
 PB 3: Hjulskivans yta
 PB 4: Övergång mellan hjulskiva och hjulets nav och navets frontsidor
 Inre och yttre hjulytor inkl.
 Hjulskiva med ev. borrhål
 Övergång mellan nav och fjäderblad och fjäderblad - hjulring
 Hjulringens frontsidor

Provningsmedel
 Fluorescerande magnetpulvermedel (bärarvätska vatten eller olja) - se punkt 8
Magnetisering
 Starkströmsgenerator med tillräckligt stor effekt för att generera en fältstyrka på minst 2 kA/m i
provningsområdet
 Mindenerspole
 Andra magnetiseringsmetoder kan användas, dock inga hästskomagneter eller
tillsatselektroder enligt P-MT-01, punkt 10.
 UV-strålare

01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-W-01
underhållet"

 Följ tillverkarens angivelser
 Referenskropp 1: tunna sprickor måste kunna upptäckas på referenskroppens yta
Belysningsstyrka
Bestrålningsstyrka

magnetiseringsriktningen eller indikationer som löper åt alla håll (för magnetisering i alla
riktningar) måste säkert kunna upptäckas.

  0,4 kA/m
Kontroll av belysningsstyrka, bestrålningsstyrka, magnetfältstyrka och provningsmedlets

känslighet måste genomföras och dokumenteras minst vid provningens början och slut.
för att pulvret ska blandas i suspensionen
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-W-01
underhållet"


Principen för magnetisering med mindenerspole:
 Magnetiseringsströmflöde I längs spolens lindning
 Framkallande av ett rumsligt konstant magnetfält H i
spolen med den riktning som visas
 Magnetisering av hjulet som sitter i spolen med
fältgenomflöde
 Genom att snurra hjulet i spolens rumsligt konstanta
magnetfält H registreras fel F i all riktningar (vinklar)
mellan nära 0° och 90° med magnetfält H så att
indikationer bildas och man säkert kan upptäcka fel som
löper i alla riktningar
 Obs! Spolens storlek måste vara anpassad till hjulets diameter och hjulflänsens tjocklek.
Kontrollen görs genom att mäta magnetfältstyrkan i provningsområdet.
 Fäll spolen över hjulet och vrid in hjulet i spolen.
 Applicera provningsmedel på båda sidor av hjulet (frontsidor, hjulskiva, nav) medan hjulet
snurrar
 Magnetiseringstiden (den tid som hjulet roterar i spolen) måste vara minst 5 s resp. ett varv
för hjulet längre än applikationstiden. På så sätt förhindras att indikationer suddas ut av
provningsmedel som rinner över ytan.
 Fäll undan spolen från hjulet och inspektera hjulets yta i UV-A-ljus. De provningsavsnitt som
ska inspekteras är alltid hjulytorna (frontsidor, hjulskiva, övergångar) på båda sidor av hjulet.
Särskilt viktigt att inspektera är:
- Indikationer som löper radiellt kring hjulringens frontsidor
- Indikationer i omkretsriktningen kring hjulskivan och dess övergångar
till.

 Indikationer ≥ 3 mm ska registreras
 Kring borrhål ska indikationer ≥ 2 mm registreras
Acceptansnivåer:
 Provningsområde PB 1 - 4 linjära indikationer ≥ 3 mm är otillåtna
 PB 3 (vid borrhål, om sådana finns): linjära indikationer ≥ 2 mm är otillåtna
 Alla provningsområden: icke-linjära indikationer ≥ 4 mm är otillåtna
Acceptansnivåerna får ändras om kunden eller den som beställt provningen känner till vilka
förhållanden som frestar på komponenten resp. hur mycket påfrestning den tål för att klara de
modifierade acceptansnivåerna.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-W-01
underhållet"

enligt proceduranvisning P-MT-01 i ett samlingsprotokoll (CR-MT-W-01) resp. ett individuellt
protokoll (IR-MT-W-01).

Hjul med otillåtna indikationer kan slipas till enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar eller den
Efter magnetpulverprovning ska hjulen avmagnetiseras.
Hjul ska förses med korrosionsskydd enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar eller den här
instruktionen.

användas.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Individuellt protokoll "Magnetpulverprovning av skivhjul inom ramen för
IR-MT-W-01
underhållet"
IR-MT-W-01 Indi viduellt pr otokoll "M agnetpul ver provning på s ki vhjul"
Regelverk/Specifikationer Provningsanvisning:
Obs! Det här protokollet ska användas för att dokumentera registreringspliktiga resultat vid provning av sammanfogade
hjul (provning i hjulparet). Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för de hjul som
provas.

Fältstyrkemätare - beteckning: Id.nr.:
Restfältmätare - beteckning: Id.nr.:

avmagnetisering:

förväntas:

förväntas:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-MT-W-01

Individuellt protokoll "Magnetpulverprovning av skivhjul inom ramen för
IR-MT-W-01
underhållet"
Typ: Hjulparsnummer: Hjulnummer resp. A-sida / B-sida:
Nr. Provningsområde Indikationstyp Storlek Utvärdering

Storlek: i mm
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-MT-W-01

Samlingsprotokoll "Magnetpulverprovning av skivhjul inom ramen för
CR-MT-W-01
underhållet"
CR-MT-W-01 Samlings protokoll "M agnetpul verpr ovni ng på s ki vhj ul"
Obs! Det här protokollet används för att dokumentera resultat från provning av hjul vid identiska provningsförhållanden
och utan registreringspliktiga indikationer. Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika
data för de hjul som provas.
Magnetpulvermedel - beteckning / sats: Tillverkare/Sats:

Fältstyrkemätare - beteckning: Id.nr.:
Restfältmätare - beteckning: Id.nr.:

avmagnetisering:

förväntas:

förväntas:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 CR-MT-W-01

Samlingsprotokoll "Magnetpulverprovning av skivhjul inom ramen för
CR-MT-W-01
underhållet"
Typ: Hjulparsnummer: Hjulnummer resp. Datum för Provarens namn Provarens underskrift
A-sida / B-sida: provningen
Anmärkningar:
Underskrift:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 CR-MT-W-01

Provningsanvisning "Magnetpulverprovning av axlar och hjul efter lokal
I-MT-A-W-04
mekanisk bearbetning av ytan inom ramen för underhållet"
I-MT-A-W-04 Provnings anvi sni ng "MT-provni ngng på axl ar och hj ul"
Den här provningsanvisningen gäller för magnetpulverprovning av axlar och skivhjul för att
upptäcka sprickor på ytan efter lokal mekanisk bearbetning (slipning) för att åtgärda mindre
ytskador inom ramen för underhållet.
Den provning som regleras här görs endast i samband med en provning enligt anvisningar I-MT-
W-01, I-MT-A-02 eller I-MT-A-03 och efter små renoveringar av defekter som upptäckts vid
provningen som görs enligt förutnämnda provningsanvisningar.
De renoverade områdena får inte ha en yta större än 75 mm x 75 mm för att kunna provas enligt
den här anvisningen.

 Provningsanvisningar I-MT-W-01, I-MT-A-02 eller I-MT-A-03
 Personal för magnetpulverprovningar (MT) enligt bestämmelserna i proceduranvisning P-NDT
Homogen axel:
 Osammanfogad axel (axelskaftets hela mantelyta är åtkomlig för magnetpulverprovning)
 Sammanfogad axel (det område som bearbetats mekaniskt är åtkomligt för
magnetpulverprovning)
Ytskick:
 Mekaniskt bearbetad (slipad)
 Rengjord
 Fri från färg
Skivhjul:
 Material: Olegerat eller låglegerat ferromagnetiskt som ofta sitter i ett hjulpar
 Det kan finnas borrhål i hjulskivorna
Ytskick:
 Mekaniskt bearbetad (svarvad, slipad, blästrad), ev. med driftbetingade slipspår på hjulringens
frontsidor
 Rengjord, fri från färg
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-MT-A-W-04
I-MT-A-W-04
Homogen axel
Linjära indikationer Tvärgående indikation
 Tvärgående indikationer Längsgående indikation

 Längsgående indikationer
Icke linjär indikation
Icke linjära indikationer
på axeln.
Inneslutna partiklar i axelns material (t ex icke metalliska partiklar) som av tillverkningsskäl
löper i längsgående riktning på axeln kan ge upphov till längsgående indikationer på axelns yta
när axlarna bearbetas.
I den här provningsanvisningen räknas alla linjära indikationer i en riktning som märkbart
avviker från axelns längdaxel (vinkeln mellan längdaxel och felets riktning ≥ 10°) som
tvärgående indikationer.
Skivhjul:
Sprickor märks som linjära indikationerr vid magnetpulverprovningen och de kan
i princip löpa hur som helst på komponentens yta. De förlopp som visas på
skissen bredvid är särskilt allvarliga:
 Hjulskiva: Omkretsriktningen - särskilt vid övergångar mellan hjulring och
hjulskiva och hjulskiva - hjulnav
 Hjulskiva: Vid borrhål
 Hjulring: Radiell riktning - särskilt på den yttre frontsidan
Homogen axel:
Axeln delas in i provningsområden (PB) på följande
sätt:
 PB 3: Navsäte (ev. fler säten)
 PB 4: Axelskaft
 Hela det lokalt renoverade området, som dock inte får vara större än 75 mm x 75mm
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-W-04
Skivhjul:
Hjulet delas in i provningsområden (PB) på följande sätt (se skissen):
 PB 1: Hjulringens in- och utvändiga frontsida
 PB 2: Övergång mellan hjulring och hjulskiva
 PB 3: Hjulskivans yta
 PB 4: Övergång mellan hjulskiva och hjulets nav och navets frontsidor
 Inre och yttre hjulytor inkl.
 Hjulskiva med ev. borrhål,
 Övergång mellan nav och fjäderblad och fjäderblad - hjulring
 Hjulringens frontsidor

Provningsmedel
Magnetisering
 Hästskomagnet med ställbara poler så att den kan anpassas till komponentens yta och
magnetens poler står i lodrät vinkel vid kontakt med komponentens yta
Akta: Tillsatselektroder är inte tillåtna!
 UV-strålare

 Referenskropp 1 eller 2 (EN 9934-2) med referensfoto
 Referenskropp, bertholdtestkropp o dyl.

00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-W-04
 Referenskropp 2: Indikationslängd  3 skaldelar per sida
Belysningsstyrka
Bestrålningsstyrka

 Referenskropp med referensfel eller bertholdtestkropp: Indikationer i alla riktningar måste
säkert kunna upptäckas.

  0,4 kA/m

Mekanisk bearbetning (slipning) måste göras enligt riktlinjerna i VPIs
underhållsinstruktion.
 Före provningen ska komponenten genomgå en besiktning för att upptäcka synliga skador
och anlöpningsfärg i det område som bearbetats (renoverats) mekaniskt. Anlöpningsfärger
tillåts inte!
 Belysningsstyrka vid besiktningen ska vara  500 lx.
för att pulvret ska blandas i suspensionen.
provning får temperaturen inte ligga under 10 °C och inte över 50 °C.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-W-04

Homogen axel:
fältgenomströmning med handmagnet:
påvisas
 Bildande av längsgående indikationer med
fältgenomströmning med hästskomagnet:
- Magnetfält H i omkretsriktningen
påvisas
Skivhjul:
fältgenomströmning med handmagnet:
- Fel F (här ett tvärgående fel) som löper lodrätt mot F H
påvisas
 Bildande av längsgående indikationer med H
fältgenomströmning med hästskomagnet:
- Magnetfält H i omkretsriktningen F
påvisas
 I princip ska man magnetisera med en hästskomagnet med ställbara poler för att magneten
ska kunna anpassas efter komponentens yta och garantera optimala
magnetiseringsförhållanden.
 Områden som är större än 75 mm x 75 mm får inte provas enligt den här anvisningen, utan
måste provas enligt provningsanvisningar I-MT-W-01, I-MT-A-02 eller I-MT-A-03.
 Provning med hästskomagnet görs i princip i två magnetiseringsriktningar med 2 x 90°
förskjutning.
 Magnetiseringstiden måste vara minst 5 s längre än applikationstiden för att indikationerna
inte ska suddas ut av provningsmedel som rinner över ytan.
till.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-A-W-04

 Beroende på provningsuppgift regleras registreringsgränser och acceptansnivåer i
följande provningsanvisningar:
- I-MT-W-01
- I-MT-A-02
- I-MT-A-03
som använts till den renoverade komponenten innan den här provningsanvisningen.

enligt proceduranvisning P-MT-01 i ett individuellt protokoll (IR-MT-A-04); (IR-MT.W-04).

 Komponenter med otillåtna indikationer ska spärras, tydligt markeras som spärrade och
 Efter magnetpulverprovning ska komponenterna avmagnetiseras.
 Komponenterna ska förses med korrosionsskydd enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar
eller den här instruktionen.

användas.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Individuellt protokoll "Magnetpulverprovning av axlar och hjul efter lokal
IR-MT-A-W-04
IR-MT-A-04Indi viduellt pr otokoll "MT- provni ng av axl ar och hj ul"
Obs! Det här protokollet ska användas för att dokumentera registreringspliktiga provningsresultat för sammanfogade
och osammanfogade axlar och hjul. Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för
de axlar och hjul som provas.
Magnetiseringsanordning - fältgenomströmning med handmagnet - Typ: Id.nr.:


avmagnetisering:
Magnetfältstyrka på provningsplatsen Kontroll B: Kontroll E:

(magnetposition 1):
Magnetfältstyrka på provningsplatsen Kontroll B: Kontroll E:

(magnetposition med 2 - 90°
förskjutning):
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-MT-A-W-04

Individuellt protokoll "Magnetpulverprovning av axlar och hjul efter lokal
IR-MT-A-W-04
Nr. Provningsområde Storlek på den yta som ska Indikationstyp Storlek Utvärdering
bearbetas
Indikationstyp: linjär/icke-linjär, sammanhängande, längsgående fel/tvärgående fel

Storlek: i mm
Skiss som visar läget för registreringspliktiga indikationer:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-MT-A-W-04

Provningsanvisning "Magnetpulverprovning av (gaffel)dragstänger inom ramen
I-MT-M-01
för underhållet"
I-M T-M -01 Provning sanvis ning "M agn etpulv erp rovni ng p å ( gaff el)d ragst äng er "
Den här provningsanvisningen gäller för magnetpulverprovning på (gaffel)dragstänger för att
upptäcka driftbetingade ytsprickor inom ramen för underhållet.

(Gaffel)dragstänger:
Ytskick:
 Mekaniskt bearbetad (svarvad, slipad, blästrad, rengjord)
 Fri från färg, fett och annan smuts
Med magnetpulverprovning ska framför allt utmattningssprickor hittas.
Dessa sprickor kan uppstå vid t ex vassa hack. Hack finns t ex i
tvärsnittsövergångar eller gängor. Hack kan också uppstå av mekaniskt
av främmande föremål som tränger in och skadar materialet under drift.
Dessa sprickor kan växa av påfrestningar under driften och slutligen leda
till att komponenten bryts av.
Sprickorna märks som linjära indikationer (se P-MT-01) vid
magnetpulverprovningen och de kan i princip löpa hur som helst på
komponentens yta. Man bör framför allt förvänta sig indikationer som
löper vertikalt mot längdaxeln. Sprickor uppstår framför allt i de områden
som visas på skissen:
1. Området kring sprinthålet
2. Området kring gängan - speciellt i gängans botten
3. Området kring skaftet - i synnerhet tvärsnittsövergångar
4. Området kring svetsfogen
00 24.06.2014 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-MT-M-01
I-MT-M-01
för underhållet"
Provningsområde:
Hela ytan på (gaffel)dragstången, särskilt
1. Området kring borrhålen
2. Området kring gängan - speciellt i gängans botten
3. Området kring skaftet - i synnerhet tvärsnittsövergångar
4. Området kring svetsfogen
100% provning av alla (gaffel)dragstänger. Ingen stickprovsprovning

Provningsmedel
 Fluorescerande magnetpulvermedel (bärarvätska vatten eller olja) - se punkt 8
Magnetisering med
 Magnetpulverprovbänk med tillräckligt stor effekt/strömstyrka för att generera en fältstyrka på
minst 2 kA/m i provningsområdet
 Hästskomagnet med ställbara tillsatspoler
 UV-strålare


 Följ tillverkarens angivelser
00 24.06.2014 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-M-01
för underhållet"
 Referenskropp 2: Indikationslängd  3 skaldelar per sida
Belysningsstyrka
Bestrålningsstyrka

magnetiseringsriktningen eller indikationer som löper åt alla håll (för magnetisering i alla
riktningar) måste säkert kunna upptäckas.

  0,4 kA/m
Kontroll av belysningsstyrka, bestrålningsstyrka, magnetfältstyrka och provningsmedlets

känslighet måste genomföras och dokumenteras minst vid provningens början och slut.
för att pulvret ska blandas i suspensionen
provning får temperaturen inte ligga under 10 °C och inte över 50 °C.
00 24.06.2014 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-M-01
för underhållet"

Provbänk
 Provning av gaffeldragstänger för att upptäcka indikationer i tvärgående riktning och
indikationer som löper radiellt mot borrhålen görs med en lämplig provbänk för samtidigt
växelströms- och fältflöde.
I provbänken beror provningsavsnittet på det synliga området, därför måste minst tre
provningsavsnitt magnetiseras (tre gånger med 120° förskjutning). Provningsavsnitten måste
dimensioneras så att en fältstyrka på min. 2 kA/m och max. 6 kA/m garanteras. De enskilda
provningsavsnitten måste överlappa varandra med minst 20 mm.
Hästskomagnet
 Vid provning med hästskomagnet ska den placeras axiellt (i längdriktningen) på flera
provningsavsnitt. I området kring borrhålen ska även indikationer som löper radiellt mot
borrhålet provas. I dessa områden ska handmagneten dessutom sättas i 90° mot
längdriktningen. Provningsavsnitten måste dimensioneras så att en fältstyrka på min. 2kA/m
och max. 6 kA/m kan uppnås. De enskilda provningsavsnitten måste överlappa varandra med
minst 20 mm.
 Applicera provningsmedel på ytan under magnetiseringsprocessen

 Magnetiseringstid – 5 s längre än spolningstiden. På så sätt förhindras att indikationer
suddas ut av provningsmedel som rinner över ytan.
 Inspektion av komponentens yta i UV-A-strålning. Särskilt viktigt att inspektera är:
- Indikationer som löper radiellt i området kring gängan
- I området kring borrhålen i radiell riktning
- I området kring svetsfogen
- Om det finns tvärsprickor i området kring skaftet vid tvärsnittsövergångarna
till.

 Linjära indikationer ≥ 2 mm ska registreras
 Icke-linjära indikationer ≥ 3 mm ska registreras
Acceptansnivåer:
Linjära tvärgående indikationer (indikationer i omkretsens riktning) ≥ 2 mm är otillåtet
Linjära längsgående indikationer (indikationer i dragstångens ≥ 4 mm är otillåtet
längdriktning)
Icke linjära indikationer ≥ 4 mm är otillåtet
Kumulativ längd på linjära indikationer i längdriktning ≥ 8 mm är otillåtet
00 24.06.2014 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-M-01
för underhållet"
Sammanhängande indikationer bildas av

 Minst 2 linjära indikationer i rad med ett kortare mellanrum än 5
gånger längden på den längsta indikationen.
 Minst 3 icke linjära indikationer i rad med ett mellanrum som är
mindre än 2 mm.

enligt föreskrifterna i proceduranvisning P-MT-01 i ett individuellt protokoll (IR-MT-M-01).

Efter magnetpulverprovning ska gaffeldragstängerna avmagnetiseras.
(Gaffel)dragstänger ska förses med korrosionsskydd enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar

användas.
00 24.06.2014 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Individuellt protokoll "Magnetpulverprovning av (gaffel)dragstänger inom
IR-MT-M-01
IR-M T-M -01 Individu ellt p rotok oll " Mag netp ulver pro vning på (ga ffel) dra gstä nge r"
Obs! Det här protokollet ska användas för att dokumentera resultat vid provning av demonterade (gaffel)dragstänger.
Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för de (gaffel)dragstänger som provas.
Starkströmsaggregat/Provbänk - typ: Id.nr.:
Spole/magnet - typ: Id.nr.:


avmagnetisering:

förväntas:

förväntas:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-MT-M-01

Individuellt protokoll "Magnetpulverprovning av (gaffel)dragstänger inom
IR-MT-M-01
Typ: Id.nr.:
Nr. (se skissen) Indikationstyp Storlek Utvärdering

Storlek: i mm
Skissen visar de registreringspliktiga indikationernas position
Anmärkningar:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-MT-M-01

Provningsanvisning "Magnetpulverprovning av svetsfogar och boggiramar
I-MT-S-01
I-MT-S-01 Provnings anvi sni ng "MT-provni ng av s vetsfogar oc h boggiramar"
 Provningsanvisningen gäller för magnetpulverprovning av svetsfogar och boggiramar vid
underhåll.
 Den här provningsanvisningen kan också användas för provning av fordonsramar och
vagnskorgar om motsvarande protokoll för dokumentation av provningsresultaten föreligger

 Den svetsplan eller svetsprovningspaln som gäller
 I vissa fall ska hänsyn tas till normerna i EN 15085
 Personal som kvalificerats för magnetpulverprovningar enligt bestämmelserna i
proceduranvisning P-NDT.
 Position, längd och tjocklek på de svetsfogar som ska provas finns i respektive svetsplan,
svetsprovningsplan eller reparationssvetsplanerna
 Svetsfogarnas yta måste vara tillräckligt slät och inte ha för måna smältdiken, hack, flagor eller
svetsloppor.
5. Förväntade fel resp. indikationer

 På boggi- och vagnsram:
- Sprickor
- Hack med vassa kanter
 På svetsfogar:
- Linjära indikationer i fogen, den zon som påverkas av värme och grundmaterialet i det
angränsande området som tyder på materialsepareringar
- Icke linjära indikationer i fogen, den zon som påverkas av värme och grundmaterialet i det
angränsande området som tyder på t ex porer och tändsår
 Indikationsformer:
- Linjära indikationer: Indikationens längd ≥ 3 x Indikationens bredd
- Icke linjära indikationer: Indikationens längd < 3 x Indikationens bredd
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-MT-S-01
I-MT-S-01
 Om inget annat anges ska provningsområdet omfatta hela boggiramen – särskilt bärande
delar, svetsfogar och tvärsnittsövergångar
 Provningsomfattningen anges i gällande svetsplan eller svetsprovningsplaner, underhålls-
och reparationsplanerna eller intervallplanerna. Om inget annat anges ska provningen omfatta
boggieramens hela yta.
 Svetsfogsprovningen omfattar svetsfogen, den zon som påverkas av värme och
grundmaterialet i angränsande område (grundmaterial ca 20 mm från fogen på varje sida)

 Provningsmedel
- Fluorescerande magnetpulverprovningsmedel med acceptansnivå 2 enligt ISO 23278
för släta ytor eller
- Färgat medel för dagsljusprovning med kontrastmedel med acceptansnivå 2 enligt
ISO 23278 för släta ytor
- Fluorescerande magnetpulverprovningsmedel är att föredra!
 Magnetiseringstekniker
- Växelströmshandmagnet med rörliga poler
- Tillsatselektroder (inkl. starkströmsgenerator)
- Påsatt ledare eller självlindad spole (inkl. starkströmsgenerator)
 Belysning, bestrålning
- Fluorescerande provning
 Kåpor/Huvar för att minska ljuset från omgivningen
 UV-strålare
- Dagsljusprovning
 Ficklampa eller stålampa
 Mät- och provningsmedel för kontroll av provningssystemet

- Tangentialfältmätare
- Mätare för resterande fältstyrka
- Bestrålningsmätare (UV-mätare)
- Belysningsmätare (luxmätare)
- Referenskropp 1 med referensfoto eller referenskropp 2 (ISO 9934-2)
- Bertholdtestkropp o dyl.
- Stålplatta/Ämne (material: C22, massa: min. 4,5 kg) - Lyfttest för hästskomagnet
 Utvärdering av indikationer
- Linjal eller skjutmått med skalindelning på 1 mm eller mindre
- Lupp med max 10x förstoring
 Hjälpmedel:
- Rengöringsmedel – t ex trasor (luddfria!) och lösande medel
Alla mäthjälpmedel måste genomgå regelbunden intern kontroll och extern provning.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-S-01

 Koncentration av magnetpulver
- Använd helst färdiga fat
- Om provningsmedlet blandas på verkstaden måste det ha den koncentration som anges
av tillverkaren. Riktvärde: 0,1 till 0,2 ml magnetpulver till 100 ml provningsmedel (= 0,1 till
0,2 vol.%).
 Provningsmedlets känslighet
- Referenskropp 1: tunna sprickor måste kunna upptäckas på referenskroppens yta
- Referenskropp 2: Indikationens längd är min. 3 skaldelar per sida (på skalan från 0 till 4)
 Belysningsstyrka, dagsljusprovning
- Belysningsstyrka ≥ 500 lx i provningsområdet vid provningsförhållanden
- Belysningsstyrka ≥ 250 lx kring provningsområdet vid provningsförhållanden
 Belysnings- och bestrålningsstyrka, fluorescerande provning
- Bestrålningsstyrka  20 W/m2 i provningsområdet vid provningsförhållanden
- Resterande belysningsstyrka  20 lx i provningsområdet vid provningsförhållanden
- Den resterande belysningsstyrkan i provningsområdet får överstiga 20 lx om
bestrålningsstyrkan i området ökas på motsvarande sätt (exempel: Resterande
belysningsstyrka 50 lx tillåts om bestrålningsstyrkan i provningsområdet är min. 50 W/m 2).
Den resterande belysningsstyrkan får dock aldrig överskrida 50 lx.
 Magnetisk fältstyrka
- Magnetfältstyrka mellan 2 kA/m till 6 kA/m i provningsområdet vid provningsförhållanden
 Kontroll av hela provningssystemet
- Referenskropp med referensfel eller bertholdtestkropp:
- Indikationer i alla riktningar måste säkert kunna upptäckas.
 Resterande fältstyrka efter avmagnetisering
- Resterande fältstyrka  0,4 kA/m
 Kontroll av belysningsstyrka, bestrålningsstyrka, magnetfältsstyrka och provningsmedlets
 Om man i slutet av provningen konstaterar otillåtna belysningsstyrkor, bestrålningsstyrkor,
magnetfältstyrkor eller provmedelskänsligheter måste alla provningar som kan ha genomförts
vid dessa olämpliga förhållanden göras om.
skador: Belysningsstyrka vid besiktningen ska vara  500 lux.
 Magnetpulvermedlet måste skakas kraftigt innan det används för att pulvret ska blandas i
suspensionen.
 Komponentens och omgivningenstemperatur ska kontrolleras före
magnetpulverprovningen - för korrekt provning får temperaturen inte ligga under 10°C och inte
över 50 °C .
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-S-01

 Det är inte tillåtet att använda fotokromatiska glasögon vid penetreringsprovning.
 Det provningsförlopp som visas här gäller magnetpulver för provning i dagsljus och
hästskomagnet:
 Mätning av komponentens och omgivningens temperatur, belysningsstyrka och
magnetfältstyrka i provningsområdet
 Provning med hästskomagnet med rörliga poler
 Noggrann grundrengöring och torkning av komponentens yta
 Applicera ett tunt skikt kontrastmedel i provningsområdet
 Prova hela provningsytan genom att förskjuta magneten och magnetisera från möjliga fel i
valfri riktning genom att vridamagneten i 90°
 Under magnetiseringen sprayas ytan med magnetpulver för dagsljus. Magnetiseringstiden
ska vara minst 5 sek. längre än den tid provningsmedlet sprayas på (förhindrar att fina
indikationer flyter ut)
 Inspektera komponentens yta
 Om provningsområdena delas in i olika avsnitt måste man se till att överlappningen
mellan dem är tillräckligt stor så att 100% av den yta som ska provas registreras.
 Vid misstänkta skenindikationer måste provningsavsnittet rengöras igen (för att ta bort
indikationerna) och hela MT-provningen upprepas. Skenindikationer är indikationer som inte
är relevanta för provningsprocessen och kan bero på följande:
- Komponentens yta är inte tillräckligt ren
- Provningsmedlet är förorenat
- För hög ytråhet
- För höga, lokala magnetfältstyrkor
 Provningsområden som kontrollerats ska markeras på motsvarande sätt
 Positionen för registreringspliktiga indikationer ska markeras på lämpligt sätt på
svetsfogen/boggiramen och protokollföras.
 Om magnetisering inte möjlig på grund av tillgängligheten kan provningsområdet provas med
penetreringsmetoden (se provningsanvisning I-PT-S-01).

Sammanhängande indikationer:
 Registreringspliktiga indikationer som ligger i rad med ett avstånd under 2 mm bedöms som
en sammanhängande enskild indikation (längden är lika stor som indikationens plus
mellanrummen mellan indikationerna)
 Alla hack med vassa kanter ska registreras
 Alla linjära indikationer med en längd ≥ 2 mm ska registreras
 Alla icke linjära indikationer med en diameter (eller längre än de båda huvuddimensionerna)
på ≥ 2 mm ska registreras
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-MT-S-01
Acceptansnivåer:
 Alla hack med vassa kanter är otillåtna
 Alla registrerade linjära indikationer med en längd ≥ 3 mm är otillåtna
 Alla registrerade icke linjära indikationer med en diameter ≥ 3 mm är otillåtna

sammanfattas enligt anvisningarna i proceduranvisning P-MT-01 i ett protokoll (R-MT-S-01.

 Komponenter med otillåtna indikationer kan slipas till enligt vagninnehavarens/ECM
anvisningar eller den här instruktionen och godkännas efter upprepad provning utan otillåtna
indikationer.
 Efter magnetpulverprovningen ska komponenterna avmagnetiseras.
 Komponenterna ska förses med korrosionsskydd enligt vagninnehavarens/ECM föreskrifter.

användas.
 Magnetfält - För magnetisering används starka magnetiska fält. Personer som måste använda
elektronisk utrustning för fysiska funktioner eller personer med implantat av metall får inte
vistas i närheten av dessa magnetfält.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Provningsprotokoll "Magnetpulverprovning på boggiramar och
R-MT-S-01
svetsfogar"
R-MT-S-01 Provnings protokoll "MT-pr ovni ng på boggiramar och s vetsfogar"

Termometer för mätning av omgivningstemperatur: Id.nr.:
Termometer för mätning av komponentens temperatur: Id.nr.:

avmagnetisering:
Temperatur: Kontroll B:
(Omgivning / Komponent)
Resterande belysningsstyrka: Kontroll B: Kontroll E:

förväntas:

förväntas:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 R-MT-S-01

R-MT-S-01
svetsfogar"
Uppgifter om ordern/komponenten:
Ordernummer: Vagnsnummer: Komponent/Bogginummer:
Regelverk/Svetsplan/Provningsanvisning:
Bedömning av defekter som upptäckts vid provningen:

Nr. Typ av skada Skadans position, läge och storlek Bedömning (tillåten/otillåten)
10
 Alla icke linjära indikationer med en diameter (eller längre än de båda huvudmåtten) ≥ 2 mm
ska registreras
Acceptansnivåer:

R-MT-S-01
svetsfogar"
Position för defekter som upptäckts vid provningen som överskrider acceptansnivån:
Anmärkning: Skissen av en boggi motsvarar ingen särskild boggityp. På skissen ska defekternas ungefärliga position
markeras med motsvarande nummer i tabellen Bedömning av defekter som upptäckts vid provningen.

R-MT-S-01
svetsfogar"
Position för defekter som upptäckts vid provningen som överskrider acceptansnivån:
Skiss
Anmärkningar/Ytterligare åtgärder (t ex kompletterande provning):
Verkstad / Ort: Datum: Provare: Provningsövervakning:

P-PT-01
ramen för underhållet – Peneteringsprovning (PT)"
P-PT-0 1 Proced ura nvisnin g "Pe netr erin gspr ovnin g (P T) "

på järnvägskomponenter - t ex svetsfogar och boggiramar - med penetreringsmetoden (PT) inom
Typiska järnvägskomponenter tillverkas vanligen av olegerat eller låglegerat stål. För provning av
dessa stålkomponenter för att upptäcka sprickor på ytan lämpar sig magnetpulverprovning (MT)
bättre än penetreringsprovning, eftersom MT-metoden är känsligare.
I fall där en magnetpulverprovning inte går eller är svår att genomföra (t ex om komponenten inte
kan magnetiseras tillräckligt av geometriska eller andra skäl) och vid provningar där känsligheten
blir tillräckligt hög med en penetrering eller vid speciella undersökningar kan PT-metoden
användas.
I så fall bör man dock använda ett provningssystem med hög känslighet (vanligtvis ett
fluorescerande medel).
Detaljer för penetreringsprovning på motsvarande komponenter regleras i

Personal för penetreringsprovning (PT) enligt bestämmelserna i proceduranvisning P-NDT.
Penetreringsprovning kan göras på monterade eller demonterade järnvägskomponenter. Om
provningen görs på monterade delar måste de områden man inte kunde komma åt för
penetreringsprovning dokumenteras.
Bildandet av indikationer och känsligheten vid penetreringsprovning samt kontrast och
feldetektion bestäms i hög grad av komponentens ytskick. Förutom att ytan är rengjord har även
ytans råhet speciell betydelse.
 Typ, delnummer, inbyggnadsläge
Linjära indikationer är indikationer med en längd 3x större än bredden. Linjära indikationer tyder
oftast på sprickor. Alla icke linjära indikationer är indikationer med en längd som är kortare än
3x bredden. Icke linjära indikationer kan uppstå av t ex mekaniska avtryck eller korrosion (gropar)
och vid svetsning i form av porer med öppning mot ytan.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 P-PT-01
P-PT-01
Sammanhängande indikationer bildas av:

 Minst 2 linjära indikationer vars storlek överskrider
betraktningsgränsen (se punkt 11) och som ligger på rad
med ett kortare mellanrum än 5 gånger längden på den
längsta indikationen.
 Minst 3 icke linjära indikationer med en storlek som
överskrider betraktningsgränsen (se punkt 11) och ligger på
rad med ett mellanrum som är mindre än 2 mm.
Målet med penetreringsprovningen är att upptäcka skador på komponenternas yta som kan
påverka deras funktion. I synnerhet ska man leta efter sprickor, eftersom de kan växa av
påfrestningarna under driften.
Penetreringsprovning på svetsfogar används inom underhållet för att prova befintliga fogar och
kontrollera fogar som reparerats. Syftet med penetreringsprovning av svetsfogen, den zon som
påverkas av värme och angränsande grundmaterial:
 Reparerade svetsfogar: Provning för att upptäcka längs- eller tvärgående sprickor eller
bindfel och volymdefekter som t ex porer på ytan.
 Befintliga svetsfogar: Provning för att upptäcka utmattningssprickor som kan uppstå på
längden eller tvären i fogen beroende på påfrestningen.
Tvärspricka
Längsgående
Por spricka
Bindfel
Registreringsgränser och acceptansnivåer (se punkt 11) för en konkret komponent regleras i
I princip finns det inget systematiskt samband mellan storleken på en indikation och
storleken på det fel som gett upphov till indikationen. Man kan alltså inte sluta sig till att felet är
stort bara för att indikationen är stor!

Provningstidpunkt för penetreringsprovning baseras på vagninnehavarens/ECM anvisningar
Provningsomfattning och provningsområdenas storlek regleras i motsvarande
provningsanvisningar. Ett provningsområde kan delas in i flera provningsavsnitt om så krävs av
provningstekniska skäl (t ex vid inspektion av vissa avsnitt). Antalet provningsavsnitt och hur de
indelas ska fastställas i respektive provningsanvisning.
Typiska områden för penetreringsprovning av svetsfogar är själva fogen, den zon som påverkas
av värmen och det grundmaterial som finns i närheten.
Vanliga provningsområden för svetsfogar:
1. Svetsgods
2. Värmepåverkad zon
3. Grundmaterial i direkt angränsning
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-PT-01

Färgpenetrant för dagsljusprovning består av
 Ett penetreringsmedel som den oftast röda färgen är löst i
 Medel för mellanrengöring
 En framkallare som har till uppgift att dra ut penetrantmedlet ur en materialseparering igen och
hjälpa kontrastbildningen med sin vita färg
Hjälpmedel för dagsljusprovning gör det möjligt att genomföra provningen i ljus omgivning
(belysningsstyrka minst 500 lux). När kontrastmedel används blir provningskänsligheten emellertid
betydligt lägre än vid provning i fluorescerande förhållanden.
Fluorescerande penetrantmedel för provning med hög känslighet består av

 Ett fluorescerande penetrantmedel där fluorescerande material lösts upp
 Medel för mellanrengöring
 En framkallare som har till uppgift att dra ut penetrantmedlet ur en materialseparering igen och
hjälpa kontrastbildningen
Penetrantmedel, medel för mellanrengöring och framkallare bildar tillsammans ett väl avstämt
provningssystem som måste beställas hos tillverkaren.
För de penetreringsprovningarmed jämförelsevis hög känslighet som beskrivs här
rekommenderas ett provmedelsystem I C d enligt EN 3452-1 (I: Fluorescerande penetrantmedel,
C: Lösningsmedelsbaserat medel för mellanrengöring, d: våtframkallare på lösningsmedelsbas).
Provningsmedel som emulgeras kan öka känsligheten något, men är betydligt svårare att
hantera.
För provningar med begränsad känslighet rekommenderas ett provningsmedel II C d enligt ISO
3452-1 (II: Färgpenetrant, C: Lösningsmedelsbaserat medel för mellanrengöring, d:
Våtframkallare på lösningsmedelsbas).
Utrustning och tillbehör för att ställa inbelysnings- och UV-bestrålningsförhållanden:
 Kåpor/huvar för att minska ljus från omgivningen och inställning av resterande ljusstyrka.
 Ljuskällor för dagsljusprovning
 UV-strålare
provningssystemet.
 UV-mätare för kontroll av UV-strålningens styrka i provningsavsnittet
 Kontrollkropp 2 (ISO 3452-3) för kontroll av känsligheten och hur lätt provningsmedlet kan
tvättas bort,
Nödvändiga eller rekommenderade mät- och provningsmedel av komponentens yta och
bestämning av indikationens längd.
 Termometer för mätning av komponentens temperatur
För penetreringsprovning får endast sådana provningsapparater, hjälpmedel och mätare eller
referenskroppar som regelbundet genomgår internt eller externt underhåll eller kalibrering
användas (se P-NDT, kapitel 3).
Mätutrustningen provas av ett externt organ enligt föreskrifterna i proceduranvisning P-NDT
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-PT-01

 Belysningsstyrka i provningsområdet vid dagsljusprovning över 500 lx. Alltför stora skillnader
i ljusstyrka mellan provningsområde och dess omgivning bör undvikas, eftersom det kan
påverka upptäckten av indikationerna.
 Om arbetet utförs i dagsljus måste man undvika bländningar och reflexioner från
komponentens yta när provningsområdet belyses.
 Resterande belysningsstyrka vid fluorescerande provning under 20 lx i provningsavsnittet
vid påkopplad UV-strålare (vid provningsförhållanden). Den resterande belysningsstyrkan bör
helst inte vara mycket lägre än 20 lx, eftersom provaren då inte kan observera komponentens
yta på ett avslappnat och koncentrerat sätt.
 Bestrålningsstyrkan i provningsavsnittet ska vara minst 20 W/m2 (motsvarande 2000
µW/cm2). Bestrålningsstyrkor som är högre än 20 W/m2 ökar kontrasten mellan indikationen
och komponentens yta och gör det därmed lättare att upptäcka indikationerna.
 Provningsmedlets känslighet mätt med kontrollkropp 2 (minst 4 stjärnor måste synas).
Detaljerna regleras i motsvarande provningsanvisning. Obs! Kontrollkropp 2 måste rengöras
mycket noga efter användning och lagras på lämpligt sätt för att de fina sprickorna inte ska
sättas igen av intorkat penetrantmedel
 Komponentens temperatur har extra stor betydelse vid penetreringsprovning:
- Alltför höga temperaturer (t ex när svetsfogen kontrolleras strax efter svetsningen) kan
leda till att medlet förångas/avdunstar.
- För låga temperaturer kan leda till kondens som sedan rinner ner i materialsepareringarna
på ytan
Därför får komponentens temperatur inte ligga under 10°C och inte över 40°C . Det bör helst
inte finnas någon temperaturskillnad mellan omgivning och komponent.
efter uppenbara fel. Vid den här besiktningen rekommenderas att komponentens yta belyses med
minst 500 lux.
En noggrann rengöring av komponenten är encentral del av penetreringsprovningen. Den
syftar till att:
 Öppna befintliga materialsepareringar så att provningsmedlet kan tränga in
 Ta bort smuts och främmande föremål från ytan för att förhindra skenindikationer
 Skapa optimala vätningsförhållanden och optimal ytspänning för provningsmedlet
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-PT-01
penetreringsprovning så att den är fri från föroreningar och ytbeläggning.
Man bör tänka på att om ytan blästras ren (t ex för att få bort färg) kommer fina
materialsepareringar att slipas ner, vilket kan göra komponenten olämplig för
penetreringsprovning.

Det provningsförlopp som beskrivs här gäller för ett provningsmedel I C d (fluorescerande
penetrant):
Rengör först ytan noga enligt punkterna i kapitel 9. Torka ytan noga om den rengjorts med
vatten (inget vatten får finnas i materialsepareringarna).
Komponentens yta måste vara fullständigt torr. Om ytan inte är tillräckligt torr påverkas
penetrantens vätningsförmåga och förmåga att tränga in i ytan.
Applicera penetranten jämnt över ytan (t ex genom att spraya eller stryka på ett jämnt lager
med en pensel vid lösa förpackningar). Hela provningsområdet måste vätas med penetrantmedel.
Penetranten tränger in i materialet av den kapillärkraft som framkallas av materialsepareringarna
(penetreringstid minst 10 minuter). Provningsområdet måste vara helt täckt av penetrantmedel
under hela processen.
Torka bort överflödigt penetrantmedel med t ex en luddfri trasa. Rengör ytan med ett
lösningsmedelsbaserat rengöringsmedel. Obs! Ytan får inte rengöras med metoder som gör att
penetranten slipas bort från materialsepareringarna på mekanisk väg (t ex med pensel eller
vattenstråle).
Kontroll av rengöringen i UV-ljus. Obs! UV-strålare (speciellt äldre typer) måste sättas på minst
5 minuter före provningen för att skapa stabila och optimala strålningsbetingelser.
Framkallare sprayas jämnt över komponentens yta. Ett tunt, några mikrometer tjockt, jämnt skikt
av framkallaren räcker för det mesta.
Återvätning av komponentens yta med penetrantmedel som hjälper till att öka kapillareffekten i
framkallarens korn. Utvecklingstid minst 10 minuter.
Inspektion av komponentens yta i UV-ljus. Vi rekommenderar att följa och utvärdera den så
kallade indikationsdynamiken – det vill säga hur indikationen utvecklas från början till slut.
Man måste låta provarens ögon anpassas till en resterande belysningsstyrka som är mindre än
20 lx i minst 5 minuter innan komponentens yta inspekteras.
Det är inte tillåtet att använda fotokromatiska glasögon vid penetreringsprovning.
Vid misstänkta skenindikationer måste provningsavsnittet rengöras igen (för att ta bort
indikationerna) och hela PT-provningen upprepas. Skenindikationer är indikationer som inte är
relevanta för provningsprocessen och kan bero på följande:
 Komponentens yta är inte tillräckligt ren
 Provningsmedlet är förorenat
 För hög ytråhet
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-PT-01

När provningsavsnitten inspekteras ska vinkeln mellan ögat och ytan helst vara 90° (blicken riktad
lodrätt mot ytan) och inte mindre än 45° för att minska förvridningen av perspektivet när
indikationerna observeras.
Betraktningsgränsen är den objektstorlek som en provare säkert kan upptäcka och
skilja/upplösa från andra objekt på komponentens yta med hänsyn till:
 Ögonens förmåga till upplösning i mörker från ett avstånd på 300 till 600 mm mellan ögat och
provningsytan
 Hur provningsytans skick påverkar bildandet av indikationer i magnetfältet (feldjupet måste
vara betydligt större än ytans råhet). För dessa provningsarbeten utgår man från en
betraktningsgräns på 2 mm
bland annat på typ av komponent, typ av defekt, läget för de provningsområden som
komponentens yta ev. indelas i och indikationens riktning.
typ av komponent, typ av defekt, typ av provningsområde och indikationens riktning i området.
När man avgör om indikationen är tillåten tas vanligen hänsyn till:
 Storleken på den största registrerade enstaka indikationen i ett provningsområde
 (storlek betyder längd vid linjära indikationer resp. yta vid icke-linjära indikationer)
 Den sammanlagda storleken av alla registrerade indikationer i ett provningsområde
 Antalet registrerade indikationer i ett provningsområde

indikationer hittas för en komponent måste ett individuellt protokoll där indikationernas läge
skrivs in användas.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-PT-01

Komponenter med otillåtna indikationer kan ev. enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar och

 Elektriska ledare - Endast funktionsdugliga, servade produkter får användas.
 Kassering - Vid kassering av penetrantmedel måste ev. direktiv för miljöskydd följas. Mer
information finns i säkerhetsdatabladen.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Protokoll "Veckokontroll av PT-utrustningens skick" R-PT-C-01
R-PT-C-01 Protokoll "Vec kokontroll av PT-utrustni ngens s kic k"
Referenskropp:
Kontrollkropp - beteckning: Id.nr.:
Kontrollkropp – synligt skick: Kontrollkropp – känslighetsprovning:

(Antal konstaterade stjärnformade sprickor)
Provmedelsystem - rengöringsmedel: Tillverkare/Sats:

(Bevis på stjärnformad spricka)
Provmedelsystem - penetrantmedel: Tillverkare/Sats:

Provmedelsystem - framkallare: Tillverkare/Sats:

Provningssystem:
(Belysning, bestrålning)
Belysningskälla (lampa) - Id.nr.: Belysningsstyrka på 30 cm avstånd från belysningskällan:
Bestrålningskälla (UV-lampa) - Id.nr.: Bestrålningsstyrka på 30 cm avstånd från

bestrålningskällan:
Anmärkningar:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 R-PT-C-01

Provningsanvisning "Penetreringsprovning av svetsfogar på vagnbuffertar
I-PT-S-01
I-PT-S-01 Provnings anvi sni ng "PT- provning av s vetsfogar oc h boggiramar"
 Den här provningsanvisningen gäller för penetreringsprovning av svetsfogar och boggiramar
vid underhållet.
 Syftet med penetreringsprovningen är att prova ram och fogar på boggiramar för att verifiera
brister och efter reparationssvetsning.
 Den här provningsanvisningen kan också användas för att prova vagnsramar och vagnskorgar
om motsvarande protokoll för dokumentation av provningsresultaten föreligger.

 Proceduranvisning P-PT-01
 Den svetsplan eller svetsprovningsplan som gäller
 Personal som kvalificerats för penetreringsmetoden (PT) enligt bestämmelserna i
 Position, längd och tjocklek på de svetsfogar som ska provas finns i respektive svetsplan eller
svetsprovningsplaner
 Svetsfogens yta måste vara tillräckligt slät med få brännhack, flagor och svetsloppor.
5. Förväntade fel resp. indikationer

 På boggiramar:
- Sprickor
- Hack med vassa kanter
 På svetsfogar:
- Linjära indikationer i fogen, den zon som påverkas av värme och angränsande
grundmaterial som tyder på materialsepareringar
- Icke linjära indikationer i fogen, den zon som påverkas av värme och grundmaterialet i det
angränsande området som tyder på t ex porer och tändsår
 Indikationsformer:
- Linjära indikationer  Indikationens längd ≥ 3 x Indikationens bredd
- Icke linjära indikationer  Indikationens längd < 3 x Indikationens bredd
 Om inget annat anges ska provningsområdet omfatta hela boggiramen – i synnerhet
bärande delar, svetsfogar och tvärsnittsövergångar
 Provningsomfattningen anges i gällande svetsprovningsplaner, underhålls- och
reparationsplanerna eller intervallplanerna. Om inget annat anges ska provningen omfatta
 Svetsfogsprovningen omfattar svetsfogen, den zon som påverkas av värme och direkt
angränsande grundmaterial (grundmaterial ca 20 mm från fogen på varje sida)
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-PT-S-01
I-PT-S-01

 Provningsmedel
- Produktfamilj II C e enligt ISO 3452-1 för färgpenetreringsprovning enligt ISO 23277,
acceptansnivå 2 för släta ytor (II: Färgpenetrant, C1:: Lösningsmedelsbaserat medel för
mellanrengöring, e: Våtframkallare på lösningsmedelsbas)
- Produktfamilj I C d enligt ISO 3452-1 för fluorescerande penetreringsprovning enligt
ISO 23277, acceptansnivå 2 för släta ytor (I: Fluorescerande penetrantmedel, C 1::
Lösningsmedelsbaserat medel för mellanrengöring, d: Våtframkallare på
lösningsmedelsbas)
- Komponenterna i produktfamiljen (rengöringsmedel, penetreringsmedel, framkallare) är
anpassade till varandra och måste beställas av tillverkaren
 Belysning, bestrålning
- Färgpenetreringsprovning
- Ficklampa eller stålampa
- Fluorescerande provning
 Kåpor/Huvar för att minska ljuset från omgivningen
 UV-strålare
- Bestrålningsmätare (UV-mätare)
- Kontrollkropp 2 (ISO 3452-3)
- Klocka för att bestämma penetrerings- och framkallningstider
- Termometer för att bestämma komponentens och omgivningens temperatur
 Utvärdering av indikationer
- Linjal eller skjutmått med skalindelning på 1 mm eller mindre
 Hjälpmedel:

 Provningsmedlets känslighet
- Dagsljusprovning: Kontrollkropp 2: 4 stjärnor måste synas
- Fluorescerande: Kontrollkropp 2: 4 stjärnor måste synas
 Belysningsstyrka, dagsljusprovning med färgpenetrant
- Belysningsstyrka ≥ 500 lx i provningsområdet vid provningsförhållanden
- Belysningsstyrka ≥ 250 lx kring provningsområdet vid provningsförhållanden
 Belysnings- och bestrålningsstyrka, fluorescerande provning
 Mellanrengöring
- Bestrålningsstyrka ≥ 1 W/m2 i provningsområdet
- Resterande belysningsstyrka ≤ 100 lx i provningsområdet
 Inspektion
- Bestrålningsstyrka  20 W/m2 i provningsområdet vid provningsförhållanden
- Resterande belysningsstyrka  20 lx i provningsområdet vid provningsförhållanden
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-PT-S-01
Den resterande belysningsstyrkan i provningsområdet får överskrida 20 lx om bestrålningsstyrkan

i provningsområdet ökas på motsvarande sätt (exempel: Resterande belysningsstyrka 50 lx tillåts
om bestrålningsstyrkan i provningsområdet är min. 50 W/m 2). Den resterande belysningsstyrkan
får dock aldrig överskrida 50 lx.
 Kontroll av belysnings- och bestrålningsstyrkan ska göras minst i början och slutet av
provningen/skiftet och dokumenteras.
 Om otillåtna belysnings- och bestrålningsstyrkor konstateras i slutet av provningarna måste
alla provningar som gjorts sedan den senaste provningen av belysningsstyrka upprepas.
skador. Belysningsstyrka vid besiktningen ska vara  500 lx.
- Öppna ev. befintliga ytdefekter för penetranten
 Komponentens och omgivningens temperatur ska kontrolleras föra
penetreringsprovningen - för korrekt genomförd provning får temperaturen inte ligga under
10°C och inte över 50°C, eftersom:
- För låga temperaturer kan leda till kondens som sedan rinner ner i materialsepareringar på
ytan eller till att provningsmedlet fryser.
- För höga temperaturer kan göra så att provningsmedlet dunstar fort eller torkar
- Rekommenderad provningstemperatur min. 10°C, max. 40°C

 Det är inte tillåtet att använda fotokromatiska glasögon vid penetreringsprovning.
 Det provningsförlopp som beskrivs här gäller färgpenetrant II C e:
 Mätning av komponentens och omgivningens temperatur och belysningsstyrka i
provningsområdet
 Noggrann grundrengörng av komponentens yta. Torka ytan noga om den rengjorts med
vatten (inget vatten får finnas i materialsepareringarna).
 Komponentens yta måste vara fullständigt torr. Om ytan inte är tillräckligt torr påverkas
penetrantens vätningsförmåga och förmåga att tränga in i ytan.
 Applicera penetranten jämnt över ytan (t ex genom att spruta eller stryka på ett jämnt lager
med en pensel vid lösa förpackningar). Hela provningsområdet måste vätas med
penetrantmedel.
 Penetranten tränger in i materialet av den kapillärkraft som framkallas av
materialsepareringarna (penetreringstid minst 10 minuter). Provningsområdet måste vara
helt täckt av penetrantmedel under hela processen.
 Torka bort överflödigt penetrantmedel med t ex en luddfri trasa. Rengör ytan med ett
lösningsmedelsbaserat rengöringsmedel.
Obs! Ytan får inte rengöras med metoder som gör att penetranten slipas bort från
materialsepareringarna på mekanisk väg (t ex med pensel eller vattenstråle).
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-PT-S-01
 Framkallare sprayas jämnt över komponentens yta. Ett tunt, några mikrometer tjockt, jämnt
skikt av framkallaren räcker.
 Återvätning av komponentens yta med penetrantmedel som hjälper till att öka kapillareffekten i
framkallarens korn. Utvecklingstid minst 10 minuter.
 Inspektion av komponentens yta. Vi rekommenderar att följa och utvärdera den så kallade
indikationsdynamiken – det vill säga hur indikationen utvecklas från början till slut och hur
lång tid det tar.
 Om provningsområdena delas in i olika avsnitt måste man se till att överlappningen mellan
dem är tillräckligt stor så att 100% av ytan på den komponent som ska provas registreras.
 Vid misstänkta skenindikationer måste provningsavsnittet rengöras igen (för att ta bort
indikationerna) och hela PT-provningen upprepas, avtorkningsteknik (wipe-off) tillåts enligt
DIN EN ISO 3452-1. Skenindikationer är indikationer som inte är relevanta för
provningsprocessen och kan bero på följande:
- Komponentens yta är inte tillräckligt ren
- Provningsmedlet är förorenat
- För hög ytråhet
 Provningsområden som kontrollerats ska markeras på motsvarande sätt
 Positionen för registreringspliktiga indikationer ska markeras på lämpligt sätt på
svetsfogen/boggiramen och protokollföras.

Intilliggande indikationer:
 Registreringspliktiga indikationer som ligger i rad med ett avstånd på mindre än 2 mm bedöms
vara en sammanhängande enskild indikation (längden är densamma som indikationens
längd plus mellanrummen mellan indikationerna)
 Alla icke linjära indikationer med en diameter (eller längre än de båda huvuddimensionerna)
på ≥ 6 mm ska registreras
Acceptansnivåer:

sammanfattas enligt anvisningarna i proceduranvisning P-PT-01 i ett protokoll (R-PT-S-01).
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-PT-S-01

 Komponenter med otillåtna indikationer kan slipas till enligt vagninnehavarens/ECM
anvisningar eller den här instruktionen och godkännas efter upprepad provning utan otillåtna
indikationer.
 Komponenterna ska förses med korrosionsskydd enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar.

 Elektriska ledare - Endast funktionsdugliga, servade produkter får användas.
 Kassering - Vid kassering av penetrantmedel måste ev. direktiv för miljöskydd följas. Mer
information finns i säkerhetsdatabladen.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Provningsprotokoll: "Penetreringsprovning av boggiramar och svetsfogar" R-PT-S-01
R-PT-S-01 Provnings protokoll "PT- provni ng av s vetsfogar oc h boggiramar"
Provmedelsystem - rengöringsmedel: Tillverkare/Sats:
Provmedelsystem - penetrantmedel: Tillverkare/Sats:
Provmedelsystem - framkallare: Tillverkare/Sats:
Lampa/Belysningskälla - typ: Id.nr.:

Termometer för mätning av omgivningstemperatur: Id.nr.:
Termometer för mätning av komponentens temperatur: Id.nr.:
Mäthjälpmedel för längdmätning: Id.nr.:
Komponentens temperatur: Kontroll B:
Omgivningstemperatur: Kontroll B:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 R-PT-S-01

Bedömning av defekter som upptäckts vid provningen:

Nr. Typ av skada Skadans position, läge och storlek Bedömning (tillåten/otillåten)
10
 Alla icke linjära indikationer med en diameter (eller längre de båda huvudmåtten) ≥ 6 mm
ska registreras
Acceptansnivåer:

Position för defekter med en storlek som överskrider acceptansnivån:


Skiss
Verkstad/Ort: Datum: Provare: Provningsövervakning:

P-VT-01
ramen för underhållet – Visuell provning (VT)"
P-VT-0 1 Proced ura nvisnin g "Visu ell pr ovnin g (VT ) "

I den här proceduranvisningen förklaras begrepp, grundprinciper och tillvägagångssätt för
inspektion av ytor på fordonskomponenter i järnvägstrafiken med visuell provning (VT) inom
ramen för underhållet. Typiska visuella provningar är:
 Kontroll att komponenter eller enheter är kompletta och oskadda
 Visuell provning för att upptäcka skador på ytan av hjul och axlar
 Visuell provning av svetsfogar på boggier och ytan av buffertar
 Kontroll av anlöpningsfärger vid svetsning eller när krympförband skapas eller lossas.
Detaljer i den visuella provningen för motsvarande komponenter regleras i

I dokumenten för oförstörande provning som ingår i den här instruktionen skiljer man mellan
visuell provning och besiktning:
 Visuell provning: Oförstörande provning med visuell provningsmetod som kräver personal
som är kvalificerad och certifierad för visuell provning enligt bestämmelserna i
proceduranvisning P-NDT
 Besiktning: Visuell kontroll av komponenter som kan utföras av personer som inte
kvalificerats och certifierats för visuell provning
Visuell provning kan göras på monterade eller demonterade komponenter. Om provningen görs
på en monterad komponent måste de områden som inte var tillgängliga för visuell provning
dokumenteras.
Den visuella provningens känslighet och möjlighet att påvisa fel beror i hög grad på kontraster
(färgkontraster eller kontraster mellan ljust och mörkt). Kontrasterna bestäms i sin tur av ytskicket
på den komponent som provas. Förutom att ytan är rengjord har därför även ytans skick speciell
betydelse.
 Typ, komponentnummer, inbyggnadsläge
5. Förväntade fel resp. defekter på ytan

Typiska skador på hjulparskomponenter som kan påvisas genom en visuell provning (se EN
15313) kan vara:
 Hjulplattor
 Skador på hjulets löpyta
 Värmesprickor på hjulringar
 Materialpåföring
 Skador på korrosionsskydd eller korrosionsskador
 Skador på ytan, t ex stenskott på axeln
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 P-VT-01
P-VT-01
Typiska skador på svetsfogar som kan påvisas genom en visuell provning (se ISO 5817) kan
vara:
 Sprickor och smältdiken
 Otillräcklig genomsvetsning
 Måttavvikelser, t ex upphöjningar och svackor
 Öppna lunkrar och porer på ytan

Provningstidpunkt för visuell provning baseras på vagninnehavarens/ECM föreskrifter eller
direktiven i den här instruktionen.
Provningsomfattning och provningsområdenas storlek regleras i motsvarande
provningsanvisningar. Ett provningsområde kan delas in i flera provningsavsnitt om så krävs av
provningstekniska skäl (t ex vid inspektion av vissa avsnitt). Antalet provningsavsnitt och hur de
indelas ska fastställas i respektive provningsanvisning.
Typiska provningsområden är:
 Provning av hjulens löpytor: löpytan, avfasningen och hjulflänsens flank
 Svetsfogsprovning: svetsfogen, den zon som påverkas av värmen och det grundmaterial
som finns alldeles i närheten

Vid visuell provning skiljer man mellan följande metoder:
 Allmän visuell provning – t ex provning om en komponent är komplett och synbart oskadd
eller för att identifiera en viss del
 Speciell visuell provning – t ex inspektion och bedömning av defekter med hjälpmedel som t
ex endoskop eller mallar
 Direkt visuell provning – visuell provning utan avbrott i ljusets bana mellan ögat och
provningsobjektet som t ex vid inspektion med blotta ögat eller en spegel
 Indirekt visuell provning – visuell provning med avbrott i ljusets bana mellan ögat och
provningsobjektet som t ex vid inspektion med videoendoskop
Utrustning och tillbehör för inställning avprovningsförhållanden:

 Ljuskällor som ger tillräcklig ljusstyrka på provningsobjektet och ev. måste vara utrustade med
en speciell färgtemperatur
Typiska hjälpmedel och tillbehör för visuell provning av komponenter är:

 Kataloger med referensfel eller referenskropp
 Svetsfogsmallar, skjutmått, linjaler
 Speglar med lupp och max 10x förstoring
 Endoskop inkl. deras kalljuskällor
 Råhetsmätare eller råhetsnormaler
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-VT-01

provningssystemet:
 Testkropp (t ex USAF-Test Chart) för kontroll av upplösningsförmågan och för att prova om
linser uppvisar kromatisk och sfärisk aberration
 Mätutrustningen provas av ett externt organ enligt föreskrifterna i proceduranvisning P-NDT
För provningen får endast sådana provningsapparater, hjälpmedel och mätare eller
referenskroppar som genomgår internt eller externt underhåll eller kalibrerasregelbundet
användas.

 Ljuskällans belysningsstyrka:
- Allmän visuell provning: ≥ 160 lx i provningsområdet och dess omedelbara närhet
- Speciell visuell provning: ≥ 500 lx i provningsområdet och dess omedelbara närhet
- Oberoende av den konkreta provningsuppgiften rekommenderas en belysningsstyrka
på ≥ 1000 lx i provningsområdet och dess omedelbara närhet
- För arbeten med endoskop kan ingen belysningsstyrka anges
 Ljuskällans färgtemperatur (om så krävs – t ex vid färganalysen):
- Ljuskällor med en färgtemperatur på 5000 K till 6000 K

Beroende på provningsuppgift görs den visuella provningen med eller utan i förväg rengjord yta.
En visuell provning utan föregående rengöring krävs till exempel när rengöringen skulle förstöra
viktig information om komponenten.
Rengöring av komponentens yta har till syfte att:
 Ta bort smuts och främmande föremål från ytan
 Skapa optimala kontrastförhållanden för visuell provning
visuell provning så att den är fri från föroreningar och ytbeläggning.
Den visuella provningen ska göras så att provaren kommer åt delen från alla sidor eller så att
komponenten kan röra sig/rotera framför ögonen på provaren. Man bör helst undvika att använda
speglar (alltså att leda om ljusbanan mellan öga och komponent).
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-VT-01
Innan den visuella provningen påbörjas måste belysningen av komponenten/området optimeras

till den belysningsstyrka som krävs. Belysningsstyrkan kan optimeras genom:
 Antalet ljuskällor
 Ljuskällornas styrka
 Deras avstånd till provningsområdet
När belysningsförhållandena optimeras måste man se till så att det inte uppstår reflexioner på
komponentens yta och att provaren inte bländas av ljuskällorna.

Komponenten ska inspekteras från ett avstånd på 250 till 600 mm mellan öga och objekt.
Upplösningsförmåga och förmågan till uttröttningsfri observation är bäst vid ett avstånd på 300
och 400 mm.
Den yta som ska provas måste inspekteras från en
betraktningsvinkel på minst 30° (se skissen). En betraktningsvinkel
på minst 45° rekommenderas.
Komponent
Om provningsområdena delas in i olika provningsavsnitt måste man se till att överlappningen

mellan dem är tillräckligt stor så att 100% av den yta som ska provas visuellt registreras.
Man måste låta provarens ögon anpassa sig till ändrade belysningsförhållanden innan
komponenten inspekteras.
Det är inte tillåtet att använda fotokromatiska glasögon vid visuell provning.

Betraktningsgränsen är den objektstorlek som en provare säkert känner igen och kan urskilja
från från andra objekt på provningsytan med hänsyn till:
 Ögonens upplösningsförmåga från ett avstånd på upp till 600 mm till provningsytan
För dessa provningsarbeten utgår man från en betraktningsgräns på 2 mm.
bland annat på typ av komponent och läget för de provningsområden som komponentens yta ev.
indelas i.
typ av komponent, typ av defekt och typ av provningsområde.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
P-VT-01

indikationer hittas måste ett individuellt protokolldär indikationernas läge skrivs in användas.

Komponenter med otillåtna indikationer kan ev enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar och

användas.
 Ljuskällor – vid hantering av belysningskällor som ofta är ljusstarka ska man undvika att
bländas.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Provningsanvisning "Visuell provning av löpytor på skivhjul inom ramen för
I-VT-W-01
underhållet"
I-VT-W- 01 Provnings anvi sni ng "Vis uell provni ng av löpytor på s ki vhjul"
Den här provningsanvisningen gäller för visuell provning av löpytor på sammanfogade skivhjul
inom ramen för underhållet. Den här provningsanvisningen kan användas för visuell provning av
löpytor på hjulpar före och efter reprofilering.

 Proceduranvisning P-VT-01
Personal för visuella provningar (VT) enligt bestämmelserna i proceduranvisning P-NDT.
Skivhjul:
 Hjul som sammanfogats i hjulparet
Ytskick:
 Obearbetad - löpytan i ett skick som är typiskt för driften
 Reprofilerad - löpytan är svarvad och metallblank

Driftbetingade skador på löpytorna kan vara t ex (se även EN 15313):
 Värmesprickor/tvärsprickor som uppstår vid de yttre frontsidorna, löpytan eller hjulflänsen, t
ex av alltför hög termisk påfrestning
 Överhettningsfläckar och blå missfärgning av alltför hög termisk påfrestning
 Hjulplatta: lokal materialnötning på grund av att hjulet glider mot rälsen
 Materialbortfall: större, lokalt förekommande materialskador på grund av alltför hög mekanisk
eller termisk påfrestning
 Avflagning: lamelliknande materialskador som löper över hela ytan
 Nätmönster (knottror): småfel som löper över hela ytan
 Övervalsningar: Materialet har tryckts ut över löpytans avfasning
 Slagmärken från främmande föremål eller när man kör över rälsskarvar
 Materialpåföring från från bromsblock eller rälsmaterial
6. Provningstidpunkt, provningsområde
Provningstidpunkt:
 Provning av löpytornas skick vid leveranstillståndet före underhållet
 Provning av löpytornas felfrihet efter reprofilering
Provningsområde:
 Hjulens löpytor: löpyta, avfasning, hjulfläns
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-VT-W-01
I-VT-W-01
underhållet"

Ljuskällor:
 Ljuskällor med en belysningsstyrka på minst 1000 lx som gör det möjligt att arbeta med så lite
bländningar som möjligt
 Om man ska skilja mellan färger i provningsområdena måste ljuskällorna ha en färgtemperatur
på 5000K till 6000K
Mätutrustning för kontroll av provningssystemet

 Ev. testkropp (t ex USAF-Test Chart) för kontroll av upplösningsförmågan och för att prova om
Hjälpmedel:
 Ev. katalog med referensmönster
 Mallar, skjutmått, linjaler
 Speglar och lupper med max 5x förstoring

 Ljuskällans belysningsstyrka:
- Minst 1000 lx i provningsområdet och dess omedelbara närhet
 Ljuskällans färgtemperatur (om så krävs)
- Färgtemperatur på 5000 K till 6000 K
Kontroll av belysningsstyrka måste genomföras och dokumenteras minst vid provningens
början och slut.
Om man i slutet av provningen konstaterar otillåtna belysningsstyrkor måste alla provningar som
kan ha genomförts vid dessa olämpliga förhållanden göras om.
Rengör löpytan vid leveranstillståndet efter en första besiktning, eftersom smuts kan fastna och
ge upphov till fel och det blir lättare att upptäcka felen om ytan är ren.
Placera hjulparet så att löpytorna är åtkomliga från alla sidor. I idealfallet ska hjulparet lagras
så att det kan rotera.
Optimera belysningen (ljuskällornas antal, position och ljusstyrka) till en belysningsstyrka på
1000 lx.
När belysningsförhållandena optimeras måste man se till så att det inte uppstår reflexioner på
komponentens yta och att provaren inte bländas av ljuskällorna.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-VT-W-01
underhållet"

 Observera löpytan från ett avstånd på 300 mm till 400 mm mellan öga
och objekt.
 Observera löpytan i en vinkel på minst 45°
 Det är inte tillåtet att besiktiga löpytor med kontrollspeglar.
 Om belysningsförhållandena ändras kraftigt (när man växlar från ett
upplyst till ett icke upplyst område) måste man räkna med en viss
tillvänjningstid för att ögat ska hinna vänja sig vid de ändrade
förhållandena.

 Visuell provning för att upptäcka synliga skador på löpytorna vid leveranstillståndet.
 Visuell provning efter reprofilering: linjära (sprickliknande) indikationer ≥ 3 mm ska registreras
Acceptansnivåer:
 Visuell provning vid leveransen: Överlämning av registrerade defekter till mekanisk
bearbetning (reprofilering)
 Visuell provning efter reprofilering: linjära (sprickliknande) indikationer ≥ 3 mm är otillåtna

enligt proceduranvisning P-VT-01 i ett samlingsprotokoll (CR-VT-W-01) resp. ett individuellt
protokoll (IR-VT-W-01).

Överlämning av provningsresultat till mekanisk bearbetning (reprofilering).
Hjul/Hjulpar med otillåtna indikationer kan efter en reprofilering och upprepad provning utan
otillåtna indikationer godkännas för drift igen.

användas.
bländas.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Individuellt protokoll "Visuell provning av löpytor på skivhjul inom ramen för
IR-VT-W-01
underhållet"
IR-VT-W- 01 Indi viduellt pr otokoll " Vis uell provni ng av löpytor på s ki vhjul"
Obs! Det här protokollet ska användas för att dokumentera registreringspliktiga resultat vid provning av löpytor på hjul.
Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för de hjul som provas.
Belysningsmedel som används: Id.nr.:
Belysningsmätare som används: Id.nr.:
Typiska defekter (skador på löpytorna) vid visuell provning för att upptäcka
värmesprickor/tvärsprickor
 Överhettningsfläckar/Blå missfärgning
 Hjulplattor
 Materialbortfall
 Avflagningar
 Nätmönster (knottror)
 Övervalsningar
 Slagmärken
 Materialpåföring
Förklaringar: I-VT-W-01
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-VT-W-01

Individuellt protokoll "Visuell provning av löpytor på skivhjul inom ramen för
IR-VT-W-01
underhållet"
Typ: Hjulparsnummer: Hjulnummer resp. A-sida / B-sida:
Nr. Typ av skada på löpytan Position/Läge för skada på löpytan Utvärdering
(typ av skada)
Skiss som visar läget för registreringspliktiga indikationer - markera ev. stämpelns/oljehålets position:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-VT-W-01

Samlingsprotokoll "Visuell provning av löpytor på skivhjul inom ramen för
CR-VT-W-01
underhållet"
CR-VT-W- 01 Samlings protokoll " Visuell provning av l öpytor på s ki vhj ul"
Obs! Det här protokollet används för att dokumentera resultat från provning av hjul/hjulpar vid identiska
provningsförhållanden och utan registreringspliktiga indikationer. Den gäller särskilt för visuell provning efter
reprofilering och dokumenterar provningsförhållanden och komponentspecifika data för de hjul som provas.
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 CR-VT-W-01

Samlingsprotokoll "Visuell provning av löpytor på skivhjul inom ramen för
CR-VT-W-01
underhållet"
Typ: Hjulparsnummer: Hjulnummer resp. Datum för Provarens namn Provarens underskrift
A-sida / B-sida: provningen
Anmärkningar:
Underskrift:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 CR-VT-W-01

Provningsanvisning "Visuell provning av svetsfogar på buffertar inom ramen
I-VT-S-01
för underhållet"
I-VT-S- 01 Provning sanvis ning "Visuell prov ning av sve tsfog ar på b uffe rta r"
Den här provningsanvisningen gäller för visuell provning (VT) av svetsfogar på vagnbuffertar
inom ramen för underhållet. Provningsanvisningen kan användas för visuell provning av
monterade eller demonterade buffertar.

Personal för visuella provningar (VT) enligt bestämmelserna i proceduranvisning P-NDT.
Buffert med svetsfog
 Monterad på godsvagn eller
 I demonterat skick
Ytskick:
 Svetsad eller
 Svarvad
 Fri från färg, fett, smuts, rost osv. vid den första
provningen. Vid upprepade provningar kan den
gröna färgen sitta kvar.
Kortkopplade vagnar

Följande typer av defekter ska inspekteras: (se även t ex ISO 5817):
 Materialsepareringar på ytan
- Sprickor (R)
- Smältdiken (E)
- Hack p g a bearbetning (K)
- Bindfel (F) som är öppna mot ytan
 Porer
- Enstaka porer (P)
- "Maskhål" (S)
- Porsamling (PN)
 Urgröpta svetsfogar (NU)
 Svetspärlor (SP)
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 I-VT-S-01
I-VT-S-01
för underhållet"
6. Provningsområde
Provningsområdet (PB) omfattar:
 Svetsfogen inkl.
 Den zon som påverkas av värmen
 Angränsande grundmaterial
Provningsområdet är då ca 25 mm brett med början 50 mm från
buffertens fronstsida

Ljuskällor:
 Ljuskällor med en belysningsstyrka på minst 1000 lx som gör det möjligt att arbeta med så lite
bländningar som möjligt
Mätutrustning för kontroll av provningssystemet

 Ev. testkropp (t ex USAF-Test Chart) för kontroll av upplösningsförmågan och för att prova om
Hjälpmedel:
 Ev. katalog med referensmönster
 Mallar, skjutmått, linjaler
 Lupp med max 5x förstoring

 Ljuskälla som ger en belysningsstyrka på minst 1000 lx i provningsområdet och dess
omedelbara närhet.
 Kontroll av belysningsstyrka måste genomföras och dokumenteras minst vid provningens
början och slut.
 Om man i slutet av provningen konstaterar otillåtna belysningsstyrkor måste alla provningar
som kan ha genomförts vid dessa olämpliga förhållanden göras om.
 Ta bort all färg och rengör provningsområdet med mekaniska eller kemiska metoder. Akta
så att provningsområdet inte skadas eller provningens syfte riskeras.
 Placera vagnen resp. bufferten så att provningsområdet är åtkomligt från alla sidor för
provaren. Om det inte går att komma åt en monterad buffert från alla sidor måste den
demonteras.
 Optimera belysningen (ljuskällornas antal, position och styrka) så att belysningsstyrkan i
provningsområdet och dess omedelbara närhet ligger på 1000 lx.
 När belysningsförhållandena optimeras måste man se till så att det inte uppstår reflexioner
på komponentens yta och att provaren inte bländas av ljuskällorna.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-VT-S-01
för underhållet"

 Endast buffertar med svetsfog ska provas. Dessa buffertar ska märkas med bokstäverna HS i
provningsprotokollet
 Entydig position på vagnen för den buffert som provas ska föras in i protokollet.
 Observera provningsområdet från ett avstånd på 300 mm till 400 mm
mellan öga och objekt.
 Observera provningsområdet i en vinkel på minst 45°
 Inspektion med kontrollspegel är inte tillåtet
 Om belysningsförhållandena ändras kraftigt (när man växlar från ett
upplyst till ett icke upplyst område) måste man räkna med en viss
tillvänjningstid för att ögat ska hinna vänja sig vid de ändrade
förhållandena
 Vid svarvade buffertar syns svetsfogen ibland dåligt eller inte alls.
I så fall måste man orientera sig efter de mått som anges under punkt 6.
 Man måste säkerställa (t ex med en markering) att svetsfogen kontrolleras runt hela ytan
(360°).

Följande defekter ska registreras:
 Linjära indikationer som tyder på sprickor med en längd från ≥ 3 mm
 Bindfel som är öppna mot ytan med en längd från ≥ 3 mm
 Hack
- Alla vassa hack från bearbetning, oavsett djup
- Alla vassa smältdiken, oavsett djup
- Smältdiken som inte är vassa med ett djup från ≥ 0,5 mm
 Porer
- Enstaka porer med en diameter från ≥ 1,5 mm
- Porsamlingar med en utsträckning från ≥ 100 mm2
- "Maskhål" genom ytan, oberoende av diameter
 Urgröpta svetsfogar med ett djup från ≥ 0,6 mm
 Större samlingar av svetspärlor
Acceptansnivåer:
 Registreringspliktiga typer av defekter är otillåtna

enligt anvisningarna i proceduranvisning P-VT-01 i protokoll IR-VT-S-01.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-VT-S-01
för underhållet"

 Buffertar med otillåtna indikationer ska spärras, tydligt markeras som spärrade och
 Buffertar utan otillåtna indikationer ska ev. förses med ett korrosionsskydd efter provningen.

användas.
bländas.
01 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Individuellt protokoll "Visuell provning av svetsfogar på buffertar inom ramen
IR-VT-S-01
för underhållet"
IR-VT-S- 01 Individu ellt p rotok oll "Visu ell pr ovnin g av s vetsf oga r på buff ert ar "
Obs! Det här protokollet ska användas för att dokumentera registreringspliktiga resultat vid provning av vagnbuffertar
med svetsfog. Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data för de buffertar som
provas.
Vagnsnummer: Typ:
Registreringspliktiga och otillåtna typer av defekter:

 Linjära indikationer som tyder på en spricka (R)
 Bindfel (F)
 Hack p g a bearbetning (K)
 Smältdiken (E)
 Enstaka porer (P)
 Maskhål (M)
 Porsamling (S)
 Urgröpta svetsfogar (NU)
 Större samlingar av svetspärlor (SP)
Förklaringar: I-VT-S-01
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 IR-VT-S-01

IR-VT-S-01
för underhållet"
Nr. Buffertposition Typ av Defektens position Utvärdering Anmärkning
defekt t ex första eller upprepad provning
Skiss som visar läget för registreringspliktiga typer av defekter. Vagnbuffert med svetsfog (HS) markeras med ett kryss:
Undersökningsskylt

IR-VT-S-01
för underhållet"
Nr. Buffertposition Typ av Defektens position Utvärdering Anmärkning
defekt t ex första eller upprepad provning
Bedömning: tillåtet/otillåtet
Skiss som visar läget för registreringspliktiga typer av defekter. Vagnbuffert med svetsfog (HS) markeras med ett kryss:
Undersökningsskylt

Provningsanvisning "Visuell provning av svetsfogar och boggiramar inom
I-VT-S-02
I-VT-S-02 Provnings anvi sni ng "VT av s vetsfogar oc h boggiramar"
 Den här provningsanvisningen gäller för visuell provning av svetsfogar och boggiramar vid
underhåll.
 Den visuella provningens syfte är att undersöka svetsfogar för att upptäcka olika skador.
 Boggiramen undersöks för att upptäcka sprickor, deformeringar, hack och korrosion
 Den här provningsanvisningen kan också användas för provning av fordonsramar och
vagnskorgar om motsvarande protokoll för dokumentation av provningsresultaten föreligger

 Giltig svetsplan eller svetsprovningsplan
 Akta: Tabell 1 i ISO 5817 är en del av den här provningsanvisningen och måste bifogas
den som bilaga
 Personal som kvalificerats för visuella provningar (VT) enligt bestämmelserna i
 Boggiramar är komponenter som utsätts för hög dynamisk belastning. Om inget annat anges
ska de svetsfogar de satts ihop med bedömas enligt valideringsgrupp B (ISO 5817).
 Position, längd och tjocklek på de svetsfogar som ska provas finns i respektive svetsplan eller
svetsprovningsplaner
 Särskilda skador som upptäcks vid provning av boggiramar finns i kundens /
vagninnehavarens/ECM underhålls- och reparationsanvisningar eller intervallplanerna
5. Förväntade defekter (mått och fel)

 På boggiramar:
- Sprickor och hack
- Märkbara deformeringar
- Korrosionsskadade områden
 På svetsfogar:
- Sprickor och kratersprickor
- Porer på ytan
- Bindfel som är öppna mot ytan
- Dåligt fastsvetsad rot
- Genomgående och inte genomgående smältdiken
- Tändsår
- Fler defekter finns i tabell ISO 5817, valideringsgrupp B, med hänsyn tagen till aktuella
plåttjocklekar
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-VT-S-02
 Om inget annat anges ska provningsområdet omfatta hela boggiramen – i synnerhet
bärande delar, svetsfogar och tvärsnittsövergångar
 Provningsomfattningen anges i giltiga svetsplaner,svetsprovnignsplaner, underhålls- och
reparationsplaner och intervallplaner. Om inget annat anges ska provningen omfatta
 Svetsfogsprovningen omfattar svetsfogen, den zon som påverkas av värme och angränsande
grundmaterial

 Provningsmedel
- Alla provningsmedel omfattas av mäthjälpmedelshanteringen och provas regelbundet
- Det är tillåtet att använda brytspeglar för att inspektera provningsområden som inte kan
betraktas direkt
 Belysning
- Ficklampor eller stålampor
- Ev. testkropp (t ex USAF-Test Chart) för kontroll av upplösningsförmågan och för att prova
om linser uppvisar kromatisk och sfärisk aberration
 Provningsmedel för bedömning av indikationer
- Skjutmått eller stållinjal med en skalindelning på 1 mm eller mindre
- Svetsfogsmallar (se ISO 17637)
 Hjälpmedel:

 Belysningsstyrka
- ≥ 1000 lx i provningsområdet vid provningsförhållanden
- ≥ 500 lx kring provningsområdet vid provningsförhållanden
 Kontroll av belysningsstyrka måste genomföras och dokumenteras minst vid provningens
början och slut.
 Om man i slutet av provningen konstaterar otillåtna belysningsstyrkor måste alla provningar
som kan ha genomförts vid dessa olämpliga förhållanden göras om.
 Rengör provningsområdena noga och akta så att provningsobjektet inte skadas
 Provningsytorna måste förberedas så att man säkert kan konstatera fel.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-VT-S-02

 Det är inte tillåtet att använda fotokromatiska glasögon vid provningen.
 Ställ vagnen resp boggin så att det är så lätt som möjligt att komma åt provningsområdena
från alla sidor
 Belys provningsområdena enligt anvisningarna i provningsanvisningen. Undvik speglingar,
bländningar och skuggor vid belysning och inspektion av provningsområdet
 Inspektera komponentens yta från ett avstånd på 250 - 600 mm mellan öga och objekt. Vid
ett avstånd på 300-400 mm är ögats upplösningsförmåga optimal och man kan titta utan att bli
trött.
 Observera provningsområdet i en vinkel på minst 30°. En betraktningsvinkel på minst 45°
rekommenderas.
 Om provningsområdena delas in i olika avsnitt måste man se till att överlappningen mellan
provningsavsnitten är tillräckligt stor så att 100 % av den yta som ska provas visuellt
registreras.
 Man måste låta provarens ögon anpassa sig till ändrade belysningsförhållanden innan
komponenten inspekteras.
 Vid visuell provning av lackerade komponenter på boggiramen syns sprickor som linjeformade,
mörka indikationer eller sprucket lack.
 Bedömningen av defekter som sprickor, kratersprickor, porer, bindfel som är öppna mot ytan o
dyl. görs med blotta ögat – alltså utan några hjälpmedel som t ex förstoringsglas.
 Provade områden ska markeras på motsvarande sätt
 Positionen för registreringspliktiga defekter ska markeras på lämpligt sätt på svetsfogen eller
boggiramen och protokollföras.

 Tabell 1 i norm ISO 5817 är en del av den här provningsanvisningen och en kopia av
den måste bifogas!
Registreringsgränser för defekter som upptäcks vid provningen:

 På boggiramen ska följande registreras:
- Sprickor och hack som syns för blotta ögat
- Tydligt märkbara deformeringar
- Områden med kraftig korrosion
 Svetsfogar bedöms enligt ISO 5817, valideringsgrupp B. Det betyder att bland annat
följande ska registreras:
 Sprickor och kratersprickor som syns för blotta ögat
 Porer på ytan som syns för blotta ögat
 Bindfel som är öppna mot ytan och syns för blotta ögat
 Dåligt fastsvetsad rot
 Genomgående smältdiken
 Inte genomgående smältdiken med > 0,5 mm djup
 Tändsår
 Fler defekter finns i tabell ISO 5817, valideringsgrupp B, med hänsyn tagen till aktuella
plåttjocklekar
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
I-VT-S-02
Acceptansnivåer för defekter som upptäcks vid provningen:

 Registreringspliktiga typer av defekter är otillåtna!

sammanfattas enligt anvisningarna i proceduranvisning P-VT-01 i ett protokoll (R-VT-S-02).

 På komponenter med otillåtna defekter ska ytan provas med en metod för att upptäcka
ytsprickor (penetrerings- eller magnetpulverprovning).
 Komponenter med otillåtna defekter ska i vissa fall slipas/renoveras enligt
vagninnehavarens/ECM föreskrifter och godkännas för drift efter upprepade provning utan
otillåtna defekter.
 Komponenterna ska förses med korrosionsskydd enligt vagninnehavarens/ECM anvisningar.

användas.
bländas.
00 30.11.2013 (Nr.: 26426) (Nr.: 34474) (Nr.: 29259)
Provningsprotokoll. "Visuell provning på boggiramar och svetsfogar" R-VT-S-02
R-VT-S-02 Provnings protokoll "VT- provni ng av s vetsfogar oc h boggiramar"
Obs! Det här protokollet ska användas för att dokumentera registreringspliktiga resultat vid provning av boggiramar och
svetsfogar. Här dokumenteras även provningsförhållanden och komponentspecifika data.
Svetsfogsmall som använts: Id.nr.:
Svetsfogsmall som använts: Id.nr.:
Belysningsstyrka, provningsområde: Kontroll B: Kontroll E:
Belysningsstyrka, omgivning: Kontroll B: Kontroll E:
VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 R-VT-S-02

Registreringspliktiga och otillåtna typer av defekter:

 På boggiramen ska följande registreras:
- Sprickor och hack som syns för blotta ögat
- Tydligt märkbara deformeringar
- Områden med kraftig korrosion
 Svetsfogar bedöms enligt ISO 5817, valideringsgrupp B. Det innebär registrering av bl a.:
- Sprickor och kratersprickor som syns för blotta ögat
- Porer på ytan som syns för blotta ögat
- Bindfel som är öppna mot ytan och syns för blotta ögat
- Dåligt fastsvetsad rot
- Genomgående smältdiken
- Inte genomgående smältdiken med > 0,5 mm djup
- Tändsår
Fler defekter finns i tabell ISO 5817, valideringsgrupp B, med hänsyn tagen till aktuella
plåttjocklekar
Nr. Typ av skada Defektens position Anmärkning
t ex första eller upprepad provning
1
10
11
12



Skiss
Verkstad/Ort: Datum: Provare: Provningsövervakning:


VPI 09-3.1w Zerstörungsfreie Prüfung Oforstorande Provning SE

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

VPI 09-3.1w Zerstörungsfreie Prüfung Oforstorande Provning SE

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

VPI 09

Med stöd från:

Copyright © by VPI - Verband der Güterwagenhalter in Deutschland e.V.

VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 Sida 2 av 230

P-NDT Proceduranvisning "Oförstörande provning på järnvägsfordon –

VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 Sida 3 av 230

VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 Sida 4 av 230

VPI 01 Allmän del

VPI 02 Underreden, boggier

VPI 03 Överbyggnader, tankar

VPI 06A Draginrättningar

VPI 06B Stötinrättningar

VPI 08 Elektroniskt datautbyte

VPI 09 Oförstörande provning

Ändringar och tillämpningar av modulen

Löpnr. Kort innehåll Giltig från Anmärkningar

VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 Sida 5 av 230

VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 Sida 6 av 230

VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 Sida 7 av 230

Regelverk som följts vid framställningen.

Regelverk som hänvisas till i denna modul.

Regelverk som citeras i denna modul.

VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 Sida 8 av 230

(2) Endast verkstäder som auktoriserats av vagninnehavaren/ECM får utföra oförstörande

 Hjulpar: VPI 04 bilaga 6

VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 Sida 9 av 230

1. Giltighetsområde, proceduranvisningens syfte

 Personer som utför oförstörande provningar på respektive nivåer på järnvägsfordon och -

3. Provningsmetoder och provningsteknik för oförstörande provning

4. Normer och direktiv

Produktnormer – allmän industrisektor:

5. Dokument som är relevanta för oförstörande provning i den här instruktionen

Om oförstörande provningar på järnvägsspecifika komponenter måste göras med OFP-metoder

6. Krav på relevanta dokument för oförstörande provning

 Uppgifter om förberedelse av komponenten innan provning (t ex rengöring, vilka områden som

Personalens kvalificering/certifiering OFP-uppgift/Ansvarsområden:

Kontrollerade praktiska färdigheter:

Verkstad: Namn på den medarbetare som genomförde provningen: Underskrift:

VPI 09-3.1 Kunden-Id: 109 R-NDT-C-01

P-UT-0 1 Proced ura nvisnin g "Ult raljud spr ovning (U T)"

1. Giltighetsområde, proceduranvisningens syfte

2. Regelverk som också gäller

 Hjul: Materialsepareringar på hjulflänsen samt ev. sprickbildning i övergången mellan löpyta–

Tvärsprickor Fellägen hjulring

Axel med tvärsprickor Fellägen hjulring

1: Porer, lunker 3: Längsgående spricka

Indikationerna för ultraljudsprovningen beräknas å ena sidan efter ekohöjden (signalhöjd i dB

6. Provningstidpunkt, provningsomfattning, provningsområde, provningsyta

7. Provningssystem och hjälpmedel

Provningsfrekvens och givarstorlek är avgörande för närfältets längd, divergensvinkel och

8. Inställning och kontroll av provningssystemet

Kontroll av förhållandet mellan signal och brus:

Kontroll av pulsens varaktighet:

Kontroll av ljudutgångar (X-mått) och ljudingångsvinkel från vinkelmäthuvuden:

8.2 Inställning och justering av provningssystemet

10. Genomföra provning, provningsförlopp

11. Utvärdering av provningsresultat

12. Dokumentation av provningsresultat

13. Avslutande resp. fortsatt arbete

14. Arbets- och miljöskydd

R-UT-C-01 Protokoll "Vec kokontroll av UT- utrustni ngens s kic k"

Datum för provningen: _______________

Tidsaxelns och förstärkningens linjäritet: