Narkotikadistributrer

En studie av grossisterna
Rapport 2007:7

Br centrum fr kunskap om brott och tgrder mot brott Brottsfrebyggande rdet (Br) verkar fr att brottsligheten minskar och tryggheten kar i samhllet. Det gr vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsfrebyggande arbete och rttsvsendets reaktioner p brott.

Denna rapport kan bestllas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91, e-post order.fritzes@nj.se Produktion: Brottsfrebyggande rdet, Information och frlag, Box 1386, 111 93 Stockholm. Telefon 08-401 87 00, fax 08-411 90 75, e-post info@bra.se Br p Internet www.bra.se Frfattare: Daniel Vesterhav, Johanna Skinnari, Lars Korsell Omslag: Ylva Hellstrm Omslagsillustration: Bertil Hegland. Ur Levande livet, nr. 18, 1951 Tryck: Edita Norstedts Vsters 2007 Brottsfrebyggande rdet 2007 ISSN 1100-6676 ISBN 978-91-85664-62-7

Innehll
FRORD SAMMANFATTNING ven global organiserad brottslighet behver lokala marknader Fgel, fisk eller mittemellan? Beroende av pengar eller narkotika olika drivkrafter p olika niver Varierande inkomster, krediter och penningtvtt light Sllan nine to five Total kontroll eller spridda risker En logistik byggd kring skerhet Kvalitet viktigt p en konkurrensutsatt marknad Identifierade angreppspunkter INLEDNING Syfte och frgestllning Metod Disposition av texten NARKOTIKADISTRIBUTRER Inledning NIV I DISTRIBUTIONSKEDJAN Definitioner INDIVID Egenskaper Psykologiska faktorer Social situation RELATIONER, NTVERK OCH ORGANISATIONER Tidigare forskning Intrde och uttrde Organisation Konkurrens mellan distributrer VERKSAMHET Omfattning Inriktning Frankring LOGISTIK Transporter Lagring Skerhetsarrangemang Teknik FRSLJNING Frpackning och utblandning Frsljningsplatser 5 7 7 7 8 8 9 9 10 10 11 12 13 14 18 19 19 22 22 25 25 31 45 48 48 48 57 62 82 82 85 86 89 89 90 92 100 102 102 103

EKONOMI OCH RESURSER Register Krediter Investeringar Profit och ekonomiska resurser Penningtvtt Makt och vld VERGRIPANDE SLUTSATSER Narkotika i parti eller minut de olika distributionsnivernas knnetecken Marknadsstrategi risk kontra vinst Distributrernas ekonomiska situation Psykologiska faktorer STRATEGIER OCH METODER RIKTADE MOT NARKOTIKAMARKNADENS DISTRIBUTRER Inledning, teori och metod tta angreppspunkter En ny modell 1. Mellannivdistributren den lokala marknadens nyckelfigur 2. Hgnivdistributren den utlndske leverantrens port till Sverige 3. Lngsiktiga entreprenrer eller tillflliga lyckskare en frga om prioriteringar 4. Distributrerna r viktiga, men ocks deras ntverk 5. Skapa oreda i de kriminella ntverken 6. Frsmra narkotikadistributrernas arbetsmilj 7. Nr polis och tull fr arbeta lngsiktigt leder det till resultat 8. Narkotikadistributrens oglamoursa vardag REFERENSER

105 105 105 110 111 113 114 117 117 120 121 123

125 125 127 128 129 130 131 132 133 134 134 135 136

Frord
Varor brukar sljas i parti eller minut. Det gller ven frbjudna varor, som narkotika. I detta arbete mter vi narkotikamarknadens partifrsljare, grossisterna. Det r de som kper stora kvantiteter och sedan sljer narkotikan genom distributionsntet till grossister p lgre niver innan den nr detaljisterna. Rapporten r en fortsttning p Narkotikabrottslighetens organisationsmnster (Br 2005:11), dr grossister pekades ut som den kanske viktigaste mltavlan fr de brottsbekmpande myndigheterna. Sklet r att grossisterna r en del av den kriminella miljn och har kontakter bde uppt och nedt i distributionskedjan. De kan parera strningar som uppkommer p tillgngssidan samtidigt som de alltid hittar kunder p efterfrgesidan. Syftet med rapporten r att frn narkotikamarknadens kartblad frstora grossisten och syna denne aktr frn alla hrn och vinklar. P det sttet blir det mjligt att identifiera svaga sidor i grossistens kriminella affrsverksamhet och rikta brottsfrebyggande och brottsbekmpande tgrder mot dem. Rapporten har kommit till efter inspirerande samtal med kriminalkommissarie Tommy Andersson, chef fr Kriminalpolisen i Uppsala, kriminalinspektr Mats Petersson, Kriminalunderrttelsetjnsten vid Rikskriminalpolisen och Walter Keg, ansvarig fr polis- och tullfrgor vid Mobilisering mot narkotika (MOB). Projektet har finansierats av MOB. Rapporten har skrivits av utredarna Daniel Vesterhav och Johanna Skinnari under ledning av jur. dr Lars Korsell vid Br:s Sekretariat fr forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet. Vi vill rikta ett varmt tack till fljande seminariedeltagare, som diskuterat centrala resultat och kommit med frslag p brottsfrebyggande och brottsbekmpande tgrder och strategier: kriminalkommissarie Tommy Andersson, Kriminalpolisen i Uppsala, Lars Bjurling, stllfretrdande KUT-chef vid Rikskriminalpolisen, kriminalinspektr NilsGran Castillo, Rikskriminalpolisen, Kriminalunderrttelsetjnsten, vice verklagare Astrid Eklund, klagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Stockholm, Bosse Hansn, kriminalinspektr, kriminalunderrttelseroteln, Sdermanlands polismyndighet, Walter Keg, ansvarig fr polisoch tullfrgor vid MOB, kammarklagare Ewa Korpi, klagarmyndigheten Utvecklingscentrum i Stockholm, sambandsman Mikael Lindgren, Tullverket, Lettland/Litauen, Anne Munch, analytiker, kriminalunderrttelseroteln, Sdermanlands polismyndighet, Torbjrn Munther, chef fr bekmpning av grova narkotikabrott vid Uppsalapolisen, kriminalinspektr Johan Nilsson, projektledare vid Rikskriminalpolisen, verklagare Gunnar Stetler, klagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Stockholm, Polismstare Peter Tjder, Polismyndigheten i Skne, Per

Westberg, chef Tullkriminalen, Tullverket, Huvudkontoret och representanter frn Rikskriminalpolisen. Vi vill ocks tacka professor Per Ole Johansen, Institutt for kriminologi och rettssociologi vid Oslo Universitet och dr. pol. Paul Larsson, Politihgskolen i Oslo, som varit vetenskapliga granskare till detta arbete och lmnat vrdefulla kommentarer. Vi vill slutligen tacka de personer som stllt upp p intervjuer i projektet, deras bidrag har varit mycket vrdefulla. Stockholm i mars 2007

Jan Andersson Generaldirektr

Sammanfattning
ven global organiserad brottslighet behver lokala marknader
Organiserad narkotikabrottslighet fr tankarna till ngot stort och mktigt: en maffia bestende av grnsverskridande kriminella ntverk med drogbaroner som drar i trdarna. Brottsligheten styrs lngt borta frn Sveriges grnser av farliga och mktiga intressen. Infr denna bild r det ltt att knna sig maktls och handlingsfrlamad. Det framstr som om enda sttet att bekmpa en sdan utmlad brottslighet r genom omfattande internationella insatser. I sjlva verket r den organiserade brottsligheten inte lngt borta; den finns hr och nu till fljd av sitt beroende av lokala marknader. Det r missbrukare som i slutndan kper narkotikan frn sin lokala distributr och gr verksamheten lnsam. Som andra importvaror passerar ocks narkotikan olika distributionsled, frn generalagenter och andra grossister ner till detaljisten. I denna distributionskedja finns en rad svaga lnkar som kan utnyttjas fr att frebygga och bekmpa narkotikabrottsligheten. I detta arbete fljer vi de olika distributrernas verksamhet i syfte att identifiera de svaga lnkarna. Eftersom narkotikadistributrer r mna om att dlja sin verksamhet r mnet svrutforskat. Fr den hr underskningen valdes tre kvalitativa metoder som kompletterar varandra, och drmed bedmdes kunna ge en god bild av grossisternas verksamhet. De r: En totalunderskning av domar fr grova narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling fr r 2004 och urval av tillhrande frunderskningsprotokoll. En genomgng av Rikskriminalpolisens srskilda underskningsregister (SUR). Intervjuer med 13 personer som varit verksamma p narkotikamarknaden.

Fgel, fisk eller mittemellan?

Narkotikamarknaden r dynamisk och drfr finns inte samma tydliga grossistroller som fr legala varor. I rapporten delas distributionskedjan in i tre olika niver: hg, mellan och lg. I praktiken r denna nivindelning inte lika distinkt och det kan exempelvis frekomma flera led p varje niv. En distributionskedja inom Sverige varierar vanligtvis frn tv till tio olika led beroende p vilken affrs- och riskstrategi som narkotikadistributrerna tillmpar. Ett argument fr att dela in distributionskedjan i tre niver r att dessa skiljer sig t p ngra centrala punkter. De hgre niverna har

frre kunder och leverantrer n de lgre niverna. De hgre niverna har dessutom ofta en lgre grad av riskexponering, hgre lnsamhet och har i strre utstrckning personer rekryterade fr olika uppgifter n de lgre niverna. De sistnmnda har emellertid ofta ett bredare utbud av olika preparat och en bttre lokal frankring. Hgnivdistributrerna fungerar som narkotikabrottslighetens generalagenter fr de utlndska leverantrerna och fyller drmed en viktig funktion som deras inkrsport till den svenska marknaden. Via mellannivdistributrerna nr narkotikan de lokala marknaderna. Mellannivdistributrerna r drmed den svenska narkotikamarknadens mest centrala figurer. De mste vara vl frankrade i lokalsamhllet och ha uppbyggda kanaler bde uppt och nedt i distributionskedjan fr att affrerna ska flyta p utan strningar och avbrott.

Beroende av pengar eller narkotika olika drivkrafter p olika niver

Den frmsta drivkraften fr distributrerna r pengar, men ven den status och livsstil som narkotikabrottsligheten kan innebra. Hg- och mellannivdistributrerna har ofta mer utprglade entreprenrsegenskaper n lgnivdistributrerna, vilket tar sig uttryck i mer avancerade affrsupplgg med distributionsgrupperingar, arbetsdelning och anvndning av legala fretag. Fr detaljister och en del lgnivdistributrer r emellertid det frmsta syftet att finansiera sitt eget missbruk. I frga om distributrernas instllning till narkotikahandeln gr det att tala om tv huvudtyper. Den ena typen anser sig vara mer affrsman n kriminell, medan den andra betraktar sig som yrkeskriminell. Affrsmnnen har en diskret framtoning med ett terhllsamt konsumtionsmnster och dljer att de sysslar med kriminell verksamhet. De kan emellertid ha ett behov av att framst som framgngsrika, men vill ge sken av att pengarna r intjnade p legal vg. De yrkeskriminella ser narkotikahandeln som en del av sin livsstil. De frstrker den kriminella identiteten med olika attribut som tatueringar, smycken och vissa typer av klder. De har ofta en uttriktad livsstil med ett inslag av verddig konsumtion.

Varierande inkomster, krediter och penningtvtt light

Hg- och mellannivdistributrernas inkomster frn narkotikahandeln varierar frn tid till annan; en vinst kan snabbt frvandlas till frlust till fljd av polis- och tullbeslag, stlder eller obetalda krediter. Till detta kommer en hg konsumtionsniv och en kostnadskrvande livsstil. P de lgre niverna gr pengarna t till att finansiera missbruk. Konsekvensen blir att mnga av aktrerna p narkotikamarknaden saknar de

ekonomiska resurserna att kpa narkotika kontant. Lsningen r det kreditsystem som narkotikamarknaden till stor del baseras p. Krediterna r en ndvndighet fr att marknaden ska fungera, men samtidigt stller det till med mycket bekymmer fr distributrerna i form av skulder och ekonomiska problem. Den ekonomiska situationen leder till att det fr de flesta distributrer inte finns ett stort behov av penningtvtt, inte ens p de hgre niverna. Nr penningtvtt frekommer, rr det sig ofta om en enklare form av penningtvtt penningtvtt light vilket innebr att det finns en ndtorftig men legitim tckning fr de pengar som innehas fr tillfllet. Detta kan ske genom att distributren har skaffat sig kvitton fr spelvinster eller lnat pengar frn ett kreditinstitut.

Sllan nine to five

Narkotikadistributrerna lever under en hrd psykisk stress. De brottsbekmpande myndigheterna kan hela tiden lura bakom hrnet, och ett enda misstag kan resultera i ett lngvarigt fngelsestraff. Detta leder till att de stndigt mste vara p sin vakt och misstnksamt betrakta sin omgivning fr att kunna identifiera civilpoliser eller misstnka informatrer. Det finns ven risk fr stlder frn medarbetare och konkurrenter. Utver detta mste verksamhetens logistik hela tiden upprtthllas fr att garantera ett kontinuerligt flde av narkotika och pengar. Som en fljd av verksamhetens illegala karaktr r ofrutsedda hndelser mer regel n undantag och krver en stndig beredskap och tillgnglighet dygnet runt. Situationen frbttras knappast av att ekonomiska problem uppstr som en konsekvens av det instabila kreditsystem som narkotikamarknaden vilar p. Denna stressiga, riskabla och pfrestande livsfring r en av anledningarna till att mnga distributrer s smningom vill dra sig ur narkotikamarknaden den dag d tillrckligt stora ekonomiska tillgngar har skerstllts. En kostnadskrvande livsstil och hg konsumtionsniv leder emellertid till att ngra riktigt hga belopp sllan ackumuleras. Det blir drfr svrt att klara sig utan narkotikainkomsten. P de lgre distributionsniverna r det dessutom vanligt att ett tungt missbruk omjliggr ett uttrde frn narkotikamarknaden.

Total kontroll eller spridda risker

Olika distributrer tillmpar olika metoder fr att reducera riskerna. En del strvar efter att arbeta som sjlvstndiga entreprenrer och ha full kontroll ver verksamheten. Andra arbetar i partnerskap eller driver distributionsgrupperingar dr personer rekryteras fr olika uppgifter. Arbetsuppgifter som kan frekomma i en distributionsgruppering r transportr, frsljningskoordinator, lagerhllare, utblandare, frvarare

av pengar och kvalitetstestare. Fr uppgiften att frvara pengar och att ansvara fr det som kan kallas fr narkotikadistributrernas huvudlager rekryteras grna ostraffade personer utanfr de kriminella ntverken.

En logistik byggd kring skerhet

Skerhet, bde mot brottsbekmpande myndigheter och mot andra aktrer p narkotikamarknaden, r av naturliga skl en central del i distributionsverksamheten och stter sitt avtryck i logistiken, till exempel nr det gller lagerhllning. Fr att minimera behovet av frvaring vljer en del distributrer att finna kpare redan innan de sjlva skaffar ett narkotikaparti, medan andra anvnder sig av ett huvudlager och flera olika mellanlager. Kommunikation sker genom mobiltelefoner och med hjlp av kodord, vilket inte sllan leder till missfrstnd mellan distributrerna. Nr detaljer ska diskuteras fredrar man fysiska mten, vilket kan innebra en hel del resande. Trots att skerhetstnkande prioriteras r det vanligt att stressande situationer gr att skerheten emellant sidostts. Om kunder blir missnjda eller om konflikter uppstr mellan affrspartner frekommer det att exponeringsgraden fr distributrerna kar till fljd av att de upptrder mindre diskret och till exempel talar i klartext vid telefonsamtal. Det finns ven en risk fr att distributrer som r verksamma under en lngre tid utan att bli gripna av polisen fr en vertro p sin egen frmga att klara sig undan de brottsbekmpande myndigheterna och tar strre risker n de gjorde i brjan av sin kriminella karrir.

Kvalitet viktigt p en konkurrensutsatt marknad

De sjunkande narkotikapriserna i Sverige r till stor del en konsekvens av att det har blivit fler distributrer p marknaden och att ett strre antal personer njer sig med att gra en mindre vinst n vad som var brukligt frr. Detta har lett till att tillgngen p narkotika kat. Generellt sett rder det dessutom en relativt fri narkotikamarknad i Sverige, vilket innebr att det r mycket ovanligt med revir eller monopol i ngon strre utstrckning. En av de viktigaste strategierna fr att konkurrera med vriga distributrer p narkotikamarknaden r att tillhandahlla narkotika av god kvalitet. Kvaliteten r dessutom av avgrande betydelse om distributren har fr avsikt att verka lngsiktigt p narkotikamarknaden. En distributr som sljer narkotika av lg kvalitet fr snabbt dligt rykte p marknaden och blir varken srskilt lngvarig eller framgngsrik. Andra vanligt frekommande konkurrensmetoder r genersa betalningsvillkor, som krediter, samt en god service och tillgnglighet.

10

Identifierade angreppspunkter
Rapporten innehller en brottsfrebyggande och brottsbekmpande strategi mot narkotikadistributrerna. De tgrder som fresls kan sammanfattas enligt fljande. Mellannivdistributrerna fyller en viktig funktion fr de lokala marknaderna. Genom att ha en uttalad strategi som r inriktad mot denna distributrsgrupp bedms de lokala marknaderna kunna pverkas. Hgnivdistributrer och importrer r de utlndska leverantrernas inkrsport till Sverige. En strategi som fokuserar p att sl ut hgnivdistributrer och importrer kommer drfr att stra de stora utlndska leverantrerna eftersom hgnivdistributrer r svra att erstta. Det r ett tillvgagngsstt som r intressant ur ett internationellt perspektiv och dr Sverige kan sttta andra nationer i detta arbete. Distributrer som sljer narkotika av hg kvalitet r en indikator p en lngsiktig affrsstrategi. Genom att fokusera p dessa distributrer drneras narkotikamarknaden p de personer som r eller kommer att bli viktiga aktrer inom narkotikahandeln. Myndigheterna br inte enbart rikta uppmrksamheten mot de kriminella miljerna utan ocks mot andra kontaktytor. P det sttet kan det vara mjligt att ta huvudlager och penninglager i beslag. Sklet r att srskilt knsliga uppgifter kan anfrtros personer som inte r knda av polisen. Vid krissituationer kar den psykiska stressen fr distributrerna och det r inte ovanligt att de avviker frn sina skerhetsrutiner. Det innebr att kontakter tas, som inte borde tas, att telefonsamtal inte sker med anvndning av kodord utan p klarsprk och att liknande misstag grs, som exponerar aktrerna. Myndigheterna kan utnyttja detta och skapa turbulens i ntverken genom att till exempel hemlighlla gripanden av narkotikakurirer och beslag av svl pengar som narkotika samt anvnda informatrer i hgre grad. Nr tull och polis ges mjlighet att kartlgga ntverk och samla bevis leder det till goda resultat genom att centrala och viktiga aktrer sls ut. Detta lngsiktiga arbete tar visserligen tid, krver mer resurser och ger frre avtryck i statistiken men bedms ha stor effekt.

11

Inledning
I rapporten Narkotikabrottslighetens organisationsmnster (Br 2005:11) kartlades den organiserade narkotikabrottsligheten i Sverige. Srskilt beskrevs den organisatoriska strukturen p de ntverk och grupperingar som frser marknaden med narkotika. Med hjlp av studien identifierades olika omrden som bedmdes vara viktiga fr den organiserade narkotikabrottslighetens funktionsfrmga och drmed lmpliga angreppspunkter fr brottsfrebyggande och brottsbekmpande tgrder (figur 1). Ett av omrdena var yrken och uppgifter, dr srskilt narkotikamarknadens grossister pekades ut som viktiga lnkar i narkotikabrottslighetens struktur. Vi bedmde att den lokala och regionala grossisten i grunden r viktigare fr narkotikamarknaden n den person som styr smugglingsoperationerna och som brukar betecknas som ledaren. Sklet r att ledare kan bytas ut, men grossister frtjnar sina sporrar genom att under lng tid ha varit en del av den kriminella miljn och sledes byggt upp ett frtroende som gett dem goda kontakter. Vem som helst fr inte access till denna milj. Grossister kan parera strningar genom att ha kontakter uppt med flera smugglare och leverantrer. De har ocks kontakter nert till andra grossister och distributrer och kan drfr f avsttning fr sina varor. Det r grossisterna som fr narkotikamarknadens hjul att snurra. Fr att kunna rikta effektiva insatser mot grossisterna krvs en detaljerad kartlggning av denna yrkesgrupp, en kartlggning som beskriver grossisternas roll i ntverken, relationer till andra aktrer p narkotikamarknaden, arbetsmetoder, logistik, planering och ekonomi. Vr ambition r att ge en sdan detaljerad karta ver narkotikamarknadens grossister1.

I nra anslutning till denna rapport ges ett arbete ut som beskriver en annan identifierad angreppspunkt, nmligen den organiserade narkotikabrottslighetens ekonomihantering (Br 2007:4).

12

2. Enskilda kriminella
Former av relationer: - Kontakter

Internationella kopplingar Rekrytering Vld och hot Utbyte av tjnster Uppgifter Ln och andra frmner

1. Inom kriminella ntverk/organisationer Egenskaper hos organisationen/ ntverket: - Inriktning och utbredning - Omfattning: - stora volymer - stora vrden - grnsverskridande - Etablering - Marknadsanpassning - Frsk att etablera monopol - Samhrighet och etnicitet - Flexibel struktur

Egenskaper: - Disciplin
-

Lojalitet Hlla tyst

3. Andra kriminella ntverk eller organisationer Metoder mot andra ntverk: - Kontakter - Medling - Vld och hot - Kontroll Internationella kopplingar Utbyte av tjnster Ln och andra frmner Mottgrder

Ledarna skyddar sig sjlva

Aktrer:

Yrken och uppgifter

Ln och andra frmner

Rekrytering

Egenskaper hos aktrerna: - Kvinnornas intg - Yrkesstolthet och normer - Disciplin - Lojalitet och hlla tyst Resurser: - Frsk att knyta till sig expertis - Kapital - Teknik - Reserver - Vld Metoder inom gruppen: - Ansvar - Vld och Hot - Svek - Kontroll - Kontakter - Mottgrder

4. Legala samhllet (nringslivet, myndigheter) Metoder mot det legala samhllet: - Rekrytering - Infiltration - Korruption - Utpressning/beskyddarverksamhet - Skydd - Vld och hot - Kontroll - Utbyte av tjnster - Ln och andra frmner - Investeringar och penningtvtt

OMVRLD: - Marknader - Lagstiftning - Konkurrensfrhllanden

Figur 1. Modell frn Br 2005:11 ver den organiserade narkotikabrottslighetens struktur. Vitmarkerade r identifierade omrden som bedms som lmpliga fr brottsfrebyggande och brottsbekmpande tgrder mot denna brottslighet.

Syfte och frgestllning

Syftet med studien r att f en kad kunskap om narkotikamarknadens distributrer fr att kunna formulera effektiva brottsfrebyggande och brottsbekmpande strategier. Frgestllningarna r fljande: 1. Hur ser distributrernas ntverk ut? 2. Hur kan olika ntverk typologiseras?

13

3. 4. 5. 6.

Vilken annan brottslighet kan finnas i distributrernas ntverk? Hur gr kontakterna uppt och nedt till i distributionskedjan? Hur gr logistiken till med transporter, lagring etc.? Hur ser distributrernas ekonomiska verklighet ut, med krediter uppt och nert? 7. Vad karaktriserar de personer som fungerar som distributrer? 8. Vilka resurser pengar, makt, vld har grossisterna tillgng till?

Metod
Av naturliga skl r det problematiskt att underska narkotikadistributrer, srskilt p de hgre niverna i distributionskedjan. Det ligger i narkotikabrottslighetens natur att verksamheten hlls s dold som mjligt och skyddas frn insyn frn utomstende. Inte ens de aktrer som r aktiva p narkotikamarknaden har full versikt ver alla led i distributionskedjan (Br 2005:11). Hur gr man d tillvga fr att underska distributrerna? En del tidigare studier har med viss framgng anvnt sig av intervjuer (se till exempel Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992; Reuter & Haaga, 1989), andra av deltagande observationer (se till exempel Adler och Adler, 1992; Zaitch, 2002) och ngra av sjlvbiografier (se till exempel Morselli, 2000). Var och en av dessa metoder har naturligtvis sina froch nackdelar, och det r svrt att peka ut den ena metoden som mer fruktbar n den andra. I Frankrike utfrde fyra olika forskargrupper en utvrdering av olika kllor som kunde tnkas vara anvndbara fr att underska narkotikamarknaden. Syftet var att utifrn ett metodologiskt perspektiv bedma dessa kllors kvalitet och relevans. Av de direkta och indirekta kllorna som undersktes bedmdes domar och frunderskningsprotokoll vara tv av de mest bestndiga och tillgngliga kllorna (Schiray, 2000). Materialet ger emellertid inte ngon komplett bild eftersom det r resultatet av en selektionsprocess (jfr Korsell, 2003). Forskning som endast utgr frn frunderskningar och domar riskerar att endast terupprepa rttsvsendets blinda flckar. Ett alternativ r drfr att ven tillmpa andra forskningsmetoder, till exempel intervjuer med personer som varit verksamma p narkotikamarknaden. De intervjupersoner man hittar r naturligtvis ven de resultatet av en selektionsprocess, men samtidigt r det sannolikt att de har mer kunskap om narkotikamarknaden n vad som kommer till polisens knnedom (jfr Zaitch, 2002). Intervjuer kan drfr sprida ljus ver en del outforskade aspekter.

14

Fr denna studie har tre kvalitativa metoder valts ut. De r: Systematisk genomgng av domar och frunderskningar Genomgng av srskilt underskningsregister (SUR) Intervjuer

Det finns stora frdelar med att kombinera data frn olika typer av kllor (jfr Rhodes, 2000; Jupp, Davies och Francis, 2000). Metoderna kommer att beskrivas och diskuteras nedan.
Totalunderskning av domar och frunderskningsprotokoll Den frsta metoden, som ocks svarar fr den strsta mngden data, r en totalunderskning av tingsrttsdomar fr grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling fr r 2004. Det rr sig om 284 domar eller 496 lagfrda personer. Frn dessa domar valde vi ut 60 frunderskningsprotokoll fr en nrmare genomgng. Protokollen valdes fr att de innehll data om distributrer, men hnsyn tog ocks till att f en spridning av brottml frn hela landet och av frunderskningar som gller samtliga preparat, detta eftersom tidigare forskning tyder p att regionala narkotikamarknader kan skilja sig t (jfr Naylor, 2004). En systematisk genomgng av domar och frunderskningsprotokoll har i tidigare studier visat sig vara en fruktbar metod d man undersker svrstuderade omrden (se till exempel Br 2005:11). Det r emellertid viktigt att parallellt ven anvnda sig av flera kllor och underskningsmetoder. Det beror p att den bild som frmedlas genom domar och frunderskningsprotokoll r den narkotikabrottslighet som myndigheterna har upptckt och knner till. Dessa data r dessutom endast insamlade fr att utreda brott, och drfr kan en hel del information som kan vara relevant vid en explorativ underskning av narkotikadistributrer saknas. Zaitch (2002), som har forskat om colombianska narkotikadistributrer i Nederlnderna, menar att domar och frunderskningar inte ger ngon tydlig bild av de frvntningar som finns hos dem som r involverade i brottsligheten, vilken bakgrund och vilka brottsliga karrirer de har. Exempelvis saknas regelmssigt uppgifter om tidigare framgngsrika brott. ven grzoner, ickebrottsliga aktiviteter och relationer till det legitima nringslivet saknas. En genomgng av polis- och domstolsdata har ven begrnsningar p grund av den selektion som sker innan ett fall hamnar dr, men det finns samtidigt inget annat material som innehller s pass standardiserade data om marknadsdeltagare, deras relationer och arbetsstt svl som information om hur rttsvsendet reagerat mot deltagarna (von Lampe, 2003). I den hr studien bedmer vi att domar och frunderskningar kan frmedla en bild som tcker in vissa omrden av narkotikadistributrernas verksamhet. Doms- och frunderskningsmaterialet r dock inte tillrckligt eftersom dr endast finns den typ av information som tullen

15

och polisen prioriterar. Genom att anvnda oss av flera metoder strvar vi efter att ven kunna vidga synfltet till delar av de flt som domar och frunderskningar inte omfattar.
Genomgng av srskilt underskningsregister (SUR) Nsta metod var en genomgng av det srskilda underskningsregister (SUR) som drivs vid fre detta narkotikaroteln inom Rikskriminalpolisens nybildade kriminalunderrttelsesektion. En SUR kan beskrivas som ett register dr uppgifter frn pgende utredningar lagras. I den hr underskningen gjorde vi djupdykningar i olika narkotikarenden som bedmdes innehlla information om distributrer. De uppgifter som ansgs vara relevanta fr vr studie sovrades ut och brts ned efter ett kvalitativt kodschema baserat p en analysmodell framtagen med hjlp av tidigare forskning2. De data som erhlls frn SUR har bde styrkor och svagheter. En frdel jmfrt med doms- och frunderskningsmaterialet r att de innehller en mngd information som inte kommer med i ett slutligt frunderskningsprotokoll och nnu mindre i en dom. Det finns ven enskilda uppgifter och fall som kan tillfra kunskap om vissa srskilda aspekter, men dr helhetsbilden inte r s omfattande att det kommer att leda till tal och en fllande dom. De hr uppgifterna gr data frn SUR till ett viktigt komplement till datamaterialet frn domarna och frunderskningarna. Nackdelen r att tillfrlitligheten p data frn SUR r av varierande grad. En stor del av informationen bestr av olika underrttelseuppslag, vilket gr det svrt att vrdera kllan. Vi har tagit hnsyn till denna aspekt vid analysen och iakttagit frsiktighet fr att inte dra alltfr djuplodande tolkningar utifrn enskilda data frn SUR. Tillsammans med de vriga metoderna har emellertid uppgifterna frn SUR varit ett vrdefullt komplement och gjort det mjligt att identifiera vissa terkommande mnster. Intervjuer De tv ovan beskrivna metoderna begrnsas bda av att de baseras p myndigheternas kunskap och misstankar om personer verksamma p narkotikamarknaden. Drfr har tretton intervjuer genomfrts med personer som har varit aktiva p narkotikamarknaden. Elva av intervjuerna omfattar interner som r dmda fr grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling. De har kunnat bertta om narkotikahandel i en vidare kontext n vad som upptckts eller utretts av polisen. Tv av intervjuerna har dessutom gjorts med personer p narkotikamarknaden som undgtt att lagfras fr narkotikabrott. De tretton intervjupersonerna har tillsammans handlat med alla de vanligaste narkotikapreparaten. Endast en kvinna har intervjuats, av anonymitetsskl omnmns drfr sllan intervjupersonernas kn i resultatre2

Analysmodellen presenteras i avsnittet Narkotikadistributrer.

16

dovisningen. Intervjupersonerna har bedmts vara frdelade p fljande positioner i distributionskedjan under den tid som de var aktiva narkotikadistributrer3.
Hgnivdistributr Mellannivdistributr Lgnivdistributr Kontaktfrmedlare Figur 2. Intervjupersonernas positioner i distributionskedjan. 7 3 2 1

En av hgnivdistributrerna lg p en helt annan niv n de vriga sex hgnivdistributrerna och hade erfarenheter av narkotikapartier p tonniv. En annan intervjuperson hade inte varit involverad i narkotikahandeln direkt utan hade haft en kontaktfrmedlarroll, en form av mellanledsposition. Tidigare studier som har omfattat intervjuer med narkotikadistributrer har varit framgngsrika, och metoden anses vara ett viktigt komplement till registerdata (Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992; Reuter & Haaga, 1989; Zaitch, 2002). En begrnsning med intervjuer med dmda distributrer r att det finns en risk att de inte vill avslja ngonting om sin egen brottslighet eller om narkotikamarknaden generellt. Eftersom det var frivilligt fr internerna att stlla upp p en intervju hade emellertid de som inte hade fr avsikt att bertta ngot redan sllats bort. Det finns ven en risk att den information som lmnas antingen r en verdrift eller en underdrift, beroende p hur personen vill framstlla sig sjlv. Det frskte vi undvika genom att fokusera mer p narkotikamarknadens uppbyggnad p ett generellt plan n p intervjupersonens egen brottslighet. Det r en metod som tidigare anvnts med framgng (Br 2005:11; jfr Br 2006:2). En intervjuguide anvndes som grundstruktur, men som Snertingdal (2006) skriver gller det att vara flexibel och lta intervjupersonen tala fritt. Eftersom ett syfte med intervjuerna var att bland annat f uppgifter om det som myndigheterna inte ndvndigtvis intresserar sig fr i brottsutredningar, var frgorna breda och anpassade efter vad intervjupersonerna ville och kunde bertta (jfr Wedin och Sandell, 1995; Trost, 2001). Som nyss nmnts tillfrgades intervjupersonerna inte specifikt om sin egen brottslighet, utan de fick tala om hur narkotikamarknaden fungerar generellt. Vid samtliga intervjuer refererade emellertid intervjupersonerna spontant till sin egen brottslighet nr de ville frtydliga eller illustrera ngot. Intervjupersonerna har inte pressats att bertta om brott de begtt utan fokus har istllet legat p hur distributionsverksamheten kan se ut och fr- och nackdelar med olika upplgg.
3

De olika nivindelningarna kommer att frklaras i avsnittet Narkotikadistributrer.

17

Seminarier Forskargruppen har ven hllit i tv seminarier med fretrdare fr rttsvsendet och myndigheter i kontrollkedjan. Vid det frsta seminariet diskuterades analysmodellen, och vid det andra seminariet presenterades ngra huvudresultat och brottsfrebyggande frslag diskuterades4. Etik och sekretess De data som anvnds i underskningen skyddas av sekretess. Srskilt knsliga r uppgifterna frn Rikskriminalpolisens srskilda underskningsregister (SUR) och intervjuerna. Underskningarna kommer drfr att presenteras p ett sdant stt att ingen enskild person kan komma att identifieras eller att myndigheternas kunskapslge om enskilda avsljas. Fr att intervjupersonerna skulle knna sig tryggare spelades intervjuerna inte in utan intervjuaren frde anteckningar under samtalen och skrev rent dem direkt efter att intervjun avslutats. Drfr r de intervjucitat som redovisas i rapporten redogrelser dr intervjupersonens egna uttryck anvnds, men dr det av naturliga skl inte handlar om direkta citat utan om refererat av vad personen berttar.

Disposition av texten
Genomgngen av tidigare forskning och resultatredovisningen kommer att gras i enlighet med analysmodellen. Dispositionen r ordnad s att tidigare forskning och resultat varvas efter analysmodellens olika delar fr att ge en bttre verblick ver likheter och skillnader mellan resultat frn andra studier och denna underskning. Frst diskuteras distributionskedjan, sedan redovisas individfaktorer samt faktorer relaterade till relationer, ntverk och organisationer. Slutligen redovisas forskning och resultat om faktorer kopplade till verksamhet, logistik, frsljning samt ekonomi och resurser. Drefter fljer de vergripande slutsatserna. Rapporten avslutas med en del dr brottsfrebyggande och brottsbekmpande metoder och strategier diskuteras mot bakgrund av resultaten frn underskningen.

Vilka som deltagit vid det brottsfrebyggande seminariet framgr av frordet.

18

Narkotikadistributrer
Inledning
P samma stt som det finns olika typer av organisationsgrad och strukturer fr de kriminella ntverken finns det inte heller ngon entydig grossistroll. Vissa aktrer r bde importrer och grossister, andra sljer direkt till konsumenter, som detaljister, vid sidan av sin grossistverksamhet. Problematiken med begreppet grossist blir ven tydligt vid en genomgng av internationell forskning p omrdet, eftersom grossist har olika innebrd i olika studier. Det r drfr enklare att tala om en distributionskedja, det vill sga en skala som varierar frn den lgsta distributionsnivn till den hgsta. Lngst ner i distributionskedjan finns detaljisterna som sljer direkt till konsumenterna, och hgst upp finns importrerna och storgrossisterna som fr in de stora partierna i landet. En distributr kan allts befinna sig p olika positioner i skalan. Fr att f en uppfattning om ungefr var i distributionskedjan en aktr befinner sig kan man tala om lgniv-, mellanniv- och hgnivdistributrer. Som ett teoretiskt ramverk fr studien har vi tagit fram en analysmodell som baserar sig p internationell forskning om narkotikadistributrer. Analysmodellen har sedan reviderats i takt med de empiriska underskningarna, och den modell som redovisas hr r den slutliga modellen. Att modellen till stor del r baserad p internationell forskning reser naturligtvis frgan om hur vl denna forskning verensstmmer med svenska frhllanden. Den utlndska forskningen har inte anvnts som beskrivning av hur den svenska narkotikamarknaden ser ut. Detta r inte mjligt eftersom frhllandena skiljer sig t mellan olika lnder. Dremot har forskningen anvnts fr att beskriva olika karaktristiska moment i distributrers verksamhet. Dessa moment br rimligtvis p ett generellt plan vara typiska fr distributrer ven om betydelsen av dem sannolikt varierar mellan olika narkotikamarknader. Vr bedmning r sledes att den internationella forskningen utgr en relevant grundlggande beskrivning av narkotikadistributrer, och om det finns omrden dr de svenska distributrerna avviker frn internationella frhllanden kommer det att tydliggras nr analysmodellen anvnds vid de empiriska underskningarna. Totalt har 18 studier anvnts fr att ta fram analysmodellen. Merparten av studierna r internationella, endast fyra berr svenska frhllanden (Br 2005:11; Lalander, 2001; Svensson, 1996 och Vesterhav, 2005). Frutom de svenska studierna r tre inriktade p andra europeiska lnder (Ahktar & South, 2000; Dorn, Murji och South, 1992 och Zaitch, 2002), nio gller USA (Adler & Adler, 1992; Curcione, 1997; Curtis & Wendel, 2000; Eck & Gersh, 2000; Johnson, Dunlap och Tourigny, 2000; Morselli, 2000; Redlinger, 1975; Reuter & Haaga,

19

1989 & Tunnel, 1993), en avser Kanada (Desroches, 2005) och ytterligare en gller Australien (Langer, 1977). Studiernas inriktning varierar. En del tar sikte p hgnivdistributrer (Adler & Adler, 1992; Desroches, 2005; Morselli, 2001 och Reuter & Haaga, 1989), ngra omfattar lgnivdistributrer (Akhtar & South, 2000; Lalander, 2001; Redlinger, 1975; Svensson, 1996; Tunnel; 1993), och ett antal r inriktade p mellannivdistributrer, (Curcione, 1997; Eck & Gersh, 2000, Langer, 1977 och Vesterhav, 2002) och ngra omfattar distributrer p olika niver (Br 2005:11; Johnson, Dunlap och Tourigny, 2000 och Zaitch, 2002). ven underskningsperioderna varierar mellan studierna. En underskning r utfrd mellan ren 1960 och 1970 (Redlinger, 1975), tv mellan ren 1970 och 1980 (Adler & Adler, 1992 och Langer, 1977), tv omfattar ren 19801990 (Morselli, 2001; Reuter & Haaga, 1989), nio ren 19902000 (Akhtar & South, 2000; Curcione, 1997; Curtis & Wendel, 2000; Dorn, Murji & South, 1992; Eck & Gersh, 2000; Johnson, Dunlap & Tourigny, 2000, Svensson, 1996; Tunnel, 1993 och Zaitch, 2002) och fyra r ufrda mellan ren 2000 och 2005 (Br 2005:11; Desroches, 2005; Lalander, 2001 och Vesterhav, 2005). Frutom dessa studier av narkotikamarknaden har vi ven anvnt litteratur om andra kriminella marknader dr vi ansett det relevant.

20

Hg

Relationer, ntverk och organistioner Intrde Karrir Direktintrde Uttrde Organisation Partnerskap Ensamvarg Distributionsgrupperingar Konkurrens mellan distributrer Priser Betalningsvillkor Produktkvalitet Plitlighet Service och tillgnglighet Revir och monopol Samarbete mellan distributrer Kontakter uppt Kontakter nedt

Individ Egenskaper Entreprenrskap Rationalitet Psykologiska faktorer Sjlvbild Psykisk press Drivkrafter Pengar Spnning Status och livsstil Social interaktion Riskreducering Social situation

N I V I D I S T R I B U T I O N S K E D J A N

Lg

Verksamhet
Omfattning Inriktning Frankring

Logistik
Transporter Lagring Skerhetsarrangemang Teknik

Frsljning
Frpackning Utblandning Frsljningsplatser

Ekonomi och resurser

Register Krediter Investeringar Profit och ekonomisska resurser Penningtvtt Makt Vld

Figur 3. Analysmodell ver narkotikadistributrer.

21

Niv i distributionskedjan
Som nyss nmnts r det problematiskt att anvnda sig av begreppet grossist eftersom narkotikamarknaden r dynamisk till sin karaktr och det r svrt att peka ut en specifikt avgrnsad grossistroll. Desroches (2005:2) definierar till exempel narkotikagrossister som dealers who purchase drugs in large quantities and sell them to other distributors or dealers down the chain. Eftersom det inte r klart angivet vad som rknas som stora kvantiteter innebr det att en grossist kan finnas p flera olika niver i distributionskedjan. Det huvudsakliga kriteriet som mste uppfyllas fr att vara en grossist r enligt Desroches att slja droger till personer som i sin tur sljer narkotika vidare. ven om det inte r mjligt att avgrnsa en exakt position i distributionskedjan som grossist r det av analytiskt intresse att kunna skilja p olika niver av grossister. En lsning r att anvnda distinktionerna hg-, mellan- och lgnivdistributr. Tidigare forskning har anvnt sig av olika varianter p dessa kategoriseringar, dr till exempel Johnson, Dunlap och Tourigny (2000) gr en uppdelning av distributionskedjan i 1. 2. 3. 4. lgnivdistributrer sljare langare hgnivdistributrer

I denna uppdelning omfattar sljare detaljister som sljer direkt till konsumenten och lgnivdistributrer r de riktiga lgstatusjobben som utkik, lpare, drogtestare och liknande. Reuter och Haaga (1989) anvnder sig av en uppdelning i importrer (de entreprenrer som personligen organiserar smugglingstransaktionen), grossister (de aktrer som kper droger direkt frn importrer och sljer till andra langare), detaljister (de aktrer som sljer till personer som konsumerar strsta delen av drogerna de kper).

Definitioner
I denna rapport anvnds begreppen hg-, mellan- och lgnivdistributr. Begreppen fungerar som verlappande nivuppdelningar av distributionskedjan. Hgnivdistributr omfattar aktrer som sjlva importerar och sljer narkotika vidare till andra distributrer eller personer som kper narkotikapartier direkt frn importrer i syfte att slja partiet vidare till andra distributrer. Mellannivdistributr omfattar de aktrer som kper narkotika frn hgnivdistributrer och sljer vidare till olika lgnivdistributrer. Lgnivdistributrer omfattar de aktrer som sljer narkotika till personer som sjlva konsumerar en stor del av drogerna de kper. De personer som sljer direkt till konsumenten benmns detaljister.
22

Anledningen till att dessa flytande definitioner anvnds r fr att distributrerna kan vara flexibla i sin verksamhet och utfra affrer bde som exempelvis hgnivdistributr och mellannivdistributr. Som teori- och resultatgenomgngen kommer att visa r narkotikamarknaden dynamisk och flexibel till sin natur och man tillmpar olika affrsupplgg och strategier. Det kan ligga nra till hands att begrepp som distributrer p olika niver, exempelvis grossister och detaljister, fr tanken till att den kriminella ekonomin r en kopia av den legala. Det r emellertid ett felaktigt antagande. Stora likheter finns, men ocks skillnader. Kriminella distributrer kan inte bedriva en stabil och strukturerad verksamhet eftersom sjlva frutsttningarna fr detta inte finns. Risken fr upptckt, riskminimering, myndigheternas mottgrder, alternativa projekt, affrsmssiga problem och hinder, allt detta r faktorer som leder till en projektinriktad och ryckig verksamhet. Det innebr att distributrer i vissa fall hoppar ver steg i distributionskedjan. Det r nd av stort analytiskt vrde att beskriva den typiska kedjan med uppdelningen p hg-, mellan- och lgnivdistributrer, fr att kunna formulera brottsfrebyggande och brottsbekmpande strategier och metoder. Hrigenom blir det ocks mjligt att i myndigheternas operativa arbete bedma p vilken niv (eller niver) en distributr verkar, och mot bakgrund av denna forskning, bttre kunna frst distributrernas stt att arbeta.
Resultat: Niv i distributionskedjan Uppdelningen av distributionskedjan i hg-, mellan- och lgnivdistributrer behver fljaktligen inte betyda att den bestr av tre led, utan niverna ska mer betraktas som tre olika segment. Det kan sledes finnas olika positioner inom varje segment. Datamaterialet antyder att distributionskedjan vanligtvis kan variera frn tv till tio olika led beroende p vilken affrs- och riskstrategi som tillmpas. Fr att skdliggra hur en distributionskedja kan vara uppbyggd beskrivs nedan en autentisk distributionskedja fr cannabis efter en hgnivdistributrs beskrivning. Som ppekats flera gnger r dock narkotikamarknaden dynamisk, och det finns en stor variation av olika typer av distributionskedjor. Exemplet r emellertid relevant fr att ge en bild ver segmenten hg-, mellan- och lgniv.

23

Exempel p distributionskedja med hg-, mellan- och lgnivdistributrer Led 1. (Hgniv) Detta led bestod av en person, en hgnivdistributr, som med jmna mellanrum kpte 100 kilo cannabis frn en leverantr i utlandet. Hgnivdistributren slde sedan cannabis till fyra mellannivdistributrer och en annan hgnivdistributr. Led 2. (Mellanniv) Av de fyra mellannivdistributrerna kpte en 20 kilo och resterande tre mellannivdistributrer 10 kilo var t gngen. Hgnivdistributren kpte 50 kilo t gngen. Dessa distributrer slde i sin tur cannabisen vidare till omkring fem till femton andra mellannivdistributrer. Led 3. (Mellanniv) Dessa mellannivnivdistributrer kpte omkring tre till fem kilo cannabis per person och gng. Varje distributr slde sedan narkotikan vidare till ett varierande antal lgnivdistributrer eller detaljister, frn 3100 personer. Led 4. (Lgniv/detaljist) Dessa lgnivdistributrer eller detaljister kpte var och en frn ett hekto till ett kilo var. De distributrer som kpte ett kilo slde cannabisen vidare till omkring 10 till 100 lgnivdistributrer eller detaljister. Led 5. (Detaljist/slutkonsument) Distributrerna i detta led kpte runt ett hekto och ett gram var. De detaljister som kpte ett hekto cannabis slde i sin tur vidare till mellan 10 och 100 slutkonsumenter. Led 6. (Slutkonsument) Narkotikan kptes p gramniv av slutkonsumenten.

Olika faktorer och mekanismer inom distributionskedjan, som till exempel beroendefrhllanden och kontakter uppt och nert kommer att beskrivas i avsnittet Relationer, ntverk och organisationer.

24

Individ
Efter att ha ftt en frsta versikt ver de olika niverna i distributionskedjan, ska vi nu g nrmare in p sjlva individerna, det vill sga distributrerna. Omrden som kommer att tas upp r egenskaper, psykologiska faktorer och social situation.

Egenskaper
Tv egenskaper som i tidigare studier har pekats ut som utmrkande fr en del narkotikadistributrer r entreprenrskap och rationalitet. Vid genomgngen nedan av den tidigare forskningen kommer entreprenrskap och rationalitet att redovisas tillsammans, och i resultatredovisningen, som r mer djuplodande, redovisas de separat.
Tidigare forskning: Entreprenrskap och Rationalitet Hgniv- och i viss mn mellannivdistributrer, knnetecknas som regel av ett utprglat entreprenrskap, dr ambition och sinne fr affrer r viktiga egenskaper (Desroches, 2005; Dorn Murji & South, 1992; Tunnel, 1993; och Reuter & Haaga, 1989; Zaitch, 2002). Det r med andra ord vanligt att de besitter samma typer av egenskaper som karakteriserar legala fretagare som driver en egen verksamhet (Reuter & Haaga, 1989; Zaitch, 2002). Hgnivdistributrerna r rationellt berknande och ekonomiskt planerande och vger risk mot vinst (Desroches, 2005). Riskbedmningarna r som alltid subjektiva, vilket innebr att vissa aktrer r mer villiga att ta risker n andra (Desroches, 2005; Reuter och Haaga, 1989). Det primra fr verksamheten r inte att det rr sig om narkotika utan att det r en vara p vilken det gr att gra en mycket bra vinst. Sedan rkar det vara kriminellt (Dorn, Murji och South, 1992). Fr lgnivdistributrer r entreprenrskap inte en lika framtrdande egenskap som p de hgre niverna i kedjan. I Tunnels (1993) studie var det endast terfrsljare med ett utprglat entreprenrskap som lyckades gra karrir inom distributionskedjan. Planering och rationellt tnkande kan givetvis frekomma hos lgnivdistributrer, men ofta r det rationella tnkandet begrnsat, och aktrerna kan ta stora risker fr sm vinster (Desroches, 2005). Resultat: Entreprenrskap I det datamaterial som samlades in fr denna studie var det, likt den tidigare forskning som nyss beskrevs, mjligt att se tecken p att mellanoch hgnivdistributrer ofta har mer utprglade entreprenrsegenskaper n lgnivdistributrerna. Ett exempel r en intervjuad hgnivdistributr som beskrev entreprenrsegenskaperna p fljande stt:

25

Det handlar om frmgan att veta hur man sljer en vara men under illegala former.

Enligt denna intervjuperson r receptet fr att vara en framgngsrik distributr att vara bildad, men samtidigt ha psykopatiska tendenser, det vill sga vara manipulativ. Det r ven mycket viktigt att ha personknnedom fr att kunna hantera de olika mnniskor man kommer i kontakt med. Dessa egenskaper i kombination med ett bra kontaktnt r grunden fr ett framgngsrikt entreprenrskap. Intervjupersonen betonade att egenskaperna naturligtvis r viktiga p alla niver i distributionskedjan, men att de r srskilt centrala fr mellan- och hgnivdistributrer som r mer affrsmssigt inriktade n de lgre leden. En annan intervjuad hgnivdistributr bekrftade bilden och beskrev sig sjlv som en extrem kontrollmnniska som hela tiden har ett stort behov av att ha kontroll ver situationen. Denna hgnivdistributr drev tidigare en legal firma och ansg sig vara en entreprenr ut i fingerspetsarna. Nr han satte igng med narkotikahandel bestmde han sig fr att satsa stort redan frn brjan, och anledningen till detta beskrevs p fljande stt:
Jag ansg mig smartare n de andra som hll p. Dessutom s r konkurrensvillkoren bttre p narkotikamarknaden n p den legala marknaden. Folk r inte s duktiga entreprenrer p narkotikamarknaden jmfrt med den legala marknaden.

En skillnad mellan lgnivdistributrer ena sidan och mellan- och hgnivdistributrer andra sidan, och som till viss grad kunde observeras i frunderskningsmaterialet, r att det oftast handlar om mer avancerade affrsupplgg p de hgre niverna. P den allra lgsta nivn i distributionskedjan r ambitionen att tjna pengar i princip obefintlig, det som prioriteras r i stllet att finansiera sitt eget missbruk. Denna bild bekrftades ven i intervjumaterialet. En intervjuad lgnivdistributr frklarade till exempel att det r ovanligt att lgnivdistributrer och detaljister sljer narkotika fr att gra en ekonomisk vinst. Det frekommer som regel enbart hos mellan- och hgnivdistributrer. Det finns emellertid en risk fr att begret efter pengar blir s starkt hos en del distributrer att det leder till att de tar strre risker n de egentligen behver. Ett exempel frn frunderskningsmaterialet r en distributr som hanterade relativt stora mngder narkotika och drfr kunde karakteriseras som en hgnivdistributr. nd envisades han med att slja direkt till slutkonsumenten, som en detaljist, fr att f ut maximal profit fr narkotikan. I en telefonavlyssning mellan denna distributr och en kollega beskrevs narkotikahandeln som ett heltidsarbete dr distributren frklarade att han grna jobbade en stund till fr att kunna slja lite mer: Vem kan tacka nej till 5000 friska? En intervjuad lgnivdistributr menade att det r frhllandevis ovanligt att distributrer som hanterar stora partier sljer direkt till

26

slutkonsumenten och att de som gr det r de mest dumdristiga och giriga personerna.
Sedan finns det ju undantag. Jag vet en man som kte fast fr att han blev fr greedy, han kte fast nr han slde kabbar till heroinmissbrukare, men han var egentligen distributr. Han kte ju dit ordentligt, polisen hittade ju stora mngder heroin hos honom. Man kan inte tafsa p alla led.

Ett annat tecken p entreprenrskap visade de hg- och mellannivdistributrer som drev eller hade drivit legala fretag. I mnga fall var dock den legala verksamheten inte srskilt lnsam, och en del distributrer i datamaterialet hade startat med narkotikahandel till fljd av att den legala verksamheten hade gtt dligt. Det var emellertid inte en sjlvklarhet att det gick bttre med illegala affrer n med legala. Fljande fallbeskrivning r ett exempel p ett sdant misslyckande.
En man drev ett fretag som inte gick srskilt bra och till slut gick fretaget i konkurs. Till fljd av konkursen var fretagarens ekonomi mycket anstrngd, och fr att frbttra sin ekonomi kpte han ett narkotikaparti av en bekant fr 50 000 kr. Avsikten var att slja partiet i mindre poster till missbrukare och p det sttet gra en god frtjnst. Narkotikan visade sig emellertid vara av dlig kvalitet. Trots detta frskte mannen blanda ut narkotikan nnu mer fr att maximera vinsten. Resultatet blev att narkotikan frstrdes och blev mycket svrsld.

ven i den kriminella vrlden lnar det sig sledes att vara seris och satsa p kvalitet. Detta terkommer vi till senare i rapporten. Narkotikadistributrernas entreprenrsegenskaper var tydligast i de fall som handlade om distributionsgrupperingar, det vill sga nr flera personer med olika arbetsfrdelning var inblandade. Den hg- eller mellannivdistributr som var huvudman strvade ofta att hlla sig s lngt borta frn narkotikan som mjligt och lade ut alla riskfyllda uppgifter p andra. Ett exempel p ett sdant upplgg frn frunderskningsmaterialet r en hgnivdistributr som omsatte tolv kilo amfetamin i mnaden. Han hade i princip lagt ut alla uppgifter p andra personer. En medarbetare ansvarade fr frvaringen av narkotikan (lagerhllare), en annan transporterade narkotikan (transportr), en tredje person sg till att det hela tiden fanns kpare och organiserade affrerna (frsljningskoordinator), en fjrde person hade till uppgift att prova kvaliteten p de kpta amfetaminpartierna (kvalitetsgranskare) och s vidare5. En intervjuad hgnivdistributr frklarade att nr man leder en distributionsgruppering r det viktigt att se till att de som arbetar t en r njda och plitliga. Den beskrivning som gavs av den kriminella vrldens lnesttning var i princip en regelrtt beskrivning av hur en frnuftig lnepolitik bedrivs i det reguljra nringslivet:

De olika arbetsuppgifterna kommer att beskrivas mer utfrligt i avsnittet Resultat: Distributionsgruppering.

27

Alla ska knna att de fr ln fr mdan. Ju mer njda de anstllda r desto mer lojala r de. Genom att ge folk bra betalt binder man upp dem.

Ett utprglat entreprenrskap kan ocks yttra sig p s stt att narkotikabrottslighet kombineras med annan vinstinriktad kriminalitet. Exempel p detta r distributrer som ven sysslade med illegal handel med vapen, cigaretter och alkohol samt trafficking. En intervjuad hgnivdistributr berttade att det var mnga kolleger till honom som hade gtt ver till cigarettsmuggling nr tobaksskatten hjdes p nittiotalet. Pltsligt var det mjligt att gra en god vinst p cigaretter utan att riskera de hga straff som narkotikasmugglingen innebar. Smugglarna kunde till stor del tillmpa samma logistik och smugglingsvgar som de redan anvnde vid narkotikasmuggling. Entreprenrsandan kan vara s stark att inte ens en fngelsevistelse leder till ett avbrott i verksamheten. I frunderskningsmaterialet frekom sju fall dr personer som avtjnade fngelsestraff fortsatte att bedriva sin narkotikahandel frn anstalten. Det rrde sig d ofta om grupperingar som distributren kunde leda frn anstalten. Ett exempel r en distributr i ett frunderskningsprotokoll som, trots att han satt p anstalt, sjlv framhll att han tjnade ver 100 000 kronor i mnaden p narkotikahandel och lneverksamhet med ockerrntor. Flera intervjupersoner menade att det bsta sttet att bli framgngsrik som distributr r att i princip agera p de illegala marknaderna som om de vore legala. Till fljd av narkotikamarknadens komplexa och flexibla karaktr r det emellertid lttare sagt n gjort. Eftersom affrsverksamheten r illegal kan frutsttningarna ndras med kort varsel, och det kan ibland vara synnerligen brttom att genomfra en transaktion. Det kan leda till problem, eftersom det inte finns ngra direkt regelbundna arbetstider i den kriminella vrlden. Det finns flera exempel i frunderskningsmaterialet p situationer dr det uppstr friktion i mtet mellan en strikt affrsmssig instllning och den mer fria kriminella livsstilen. Ett exempel r en distributionsgruppering som tog emot en kurir som kom med ett halvt kilo kokain till Sverige. Affrsupplgget var att 60 procent av narkotikapartiet skulle betalas direkt vid leverans, och dessa pengar skulle kuriren ha med sig tillbaka. Det ledde till panik hos distributionsgrupperingen eftersom de var tvungna att omgende f tag i kpare till halva partiet. De hade nmligen inte tillrckligt med kontanter i kassan fr att kunna prestera dellikviden.
Men nr klockan r 07.30 p en vardagsmorgon s finns det inte direkt mnga tunga kriminella mnniskor som r vakna. (Citat frn frhrsprotokoll)

Ett annat exempel r nr en hgnivdistributr som ledde en distributionsgruppering p ett mycket entreprenrmssigt stt, frskte f en av

28

sina anstllda att reda ut ngra affrer tidigt p morgonen. Han fick d fljande svar:
Jag har inte hunnit ringa nt samtal eller nnting allts. Du trodde jag skulle g upp och ringa nio eller sex p morgonen. Jag knner ingen som r vaken p morgonen, det r bara sna som du som r det. (Citat frn telefonavlyssning)

Resultat: Rationalitet I frga om rationella val fr narkotikadistributrer handlar det ofta om en avvgning mellan ena sidan snabba affrer och hgre risker och andra sidan frsiktiga affrer och lgre risker. Det gller risken bde fr att ka dit och fr ekonomiska frluster. Strvan r naturligtvis att hitta en balans mellan risk och vinst, men frmgan att gra sdana avvgningar varierar hos distributrerna. Mnga gnger gr de vervganden utifrn tidigare erfarenheter av kriminell affrsverksamhet i kombination med en bedmning av de brottsbekmpande myndigheternas strategier. Ett exempel frn frunderskningsmaterialet p hur en sdan planering kan se ut r ett vstafrikanskt ntverk som ver telefon utfrligt diskuterade hur ntverkets ansvarsfrdelning sg ut. Anledningen var att de hade frlorat en stor summa pengar eftersom de hade gtt i borgen fr en person som inte kunde betala tillbaka. Det som bestmdes vid detta samtal var att de i fortsttningen inte kunde chansa och slja till kunder som de inte litade p bara fr att snabbt bli av med stora partier. Den nya affrsstrategin skulle vara att enbart slja till plitliga personer och lta det ta den tid det tar. Till fljd av att polisen hade lyckats gripa en person i ntverket infrdes dessutom nya regler fr hur sjlva affrstransaktionen skulle gras. Ngonting som r ptagligt i det studerade datamaterialet r att den inte sllan vl genomtnkta och vlplanerade kriminella verksamheten mnga gnger pltsligt frstrs av mycket oprofessionella och irrationella upptrdanden. Knnetecknande fr den kriminella verksamheten p dessa niver r att de noggranna upplggen gr hand i hand med mindre vlavvgda granden och ltanden. Ett exempel r en hgnivdistributr som blev berusad och stkig p ett flygplan. Han blev drfr avslngd vid en mellanlandning. Ett annat exempel r distributrer som gmde narkotikapartier ute i skogen och sedan aldrig lyckades hitta tillbaka till platsen igen. Det finns ven tecken i datamaterialet p att mnga distributrer har en vertro p sin frmga att klara sig undan de brottsbekmpande myndigheterna. Kanske r det ett resultat av det starka ego som utmrker fullfjdrade entreprenrer. Ett exempel frn frunderskningsmaterialet r en hgnivdistributr vars affrskontakt och vn greps av polisen. Hgnivdistributren beskte rttegngen mot kollegan, och denne dmdes till tio rs fngelse. Under tingsrttsfrhandlingen framgick det tydligt att klagaren hade tillgng till ett omfattande telefonavlyssningsmaterial, som ven omfattade samtal mellan den dmde och hg29

nivdistributren; en person som sledes var hrare vid rttegngen. Trots dessa tydliga indikationer p att polisen var hgnivdistributren p spren fortsatte han sin kriminella verksamhet, men frskte samtidigt att vara lite frsiktigare. Det ledde s smningom till att ven hgnivdistributren greps. En slutsats baserad p intervjumaterialet r att det inte alltid r enkelt att fatta rationella beslut i stridens hetta. Distributrerna utstts fr stark stress, vilket vi kommer att utveckla mera senare i rapporten, och det r drfr naturligt att besluten inte alltid r genomtnkta, srskilt inte som det ofta uppstr problem och ofrutsedda hndelser. Flera av de intervjuade internerna reflekterade ver sina beslut och erknde att de nog inte alla gnger hade varit srskilt rationella nr de i efterhand sg tillbaka p hur de agerat. En intervjuad hgnivdistributr ngrade bittert att han ver huvud taget hade brjat med narkotikaaffrer. Innan han blev aktiv som hgnivdistributr sysslade han med vapenhandel och bedrgerier. Enligt honom finns det egentligen mer pengar att tjna p dessa brottsomrden samtidigt som straffsatserna r lgre. En annan intervjuad hgnivdistributr gav en liknande bild och menade att i princip alla hg- och mellannivdistributrer, inklusive han sjlv, ansg sig vara rationellt tnkande individer, men om man verkligen var det s skulle man inte hlla p med narkotikahandel. Dessutom r inte ett rationellt agerande ngon garanti fr att en distributr ska klara sig undan de brottsbekmpande myndigheterna eller klara sig frn att bli lurad av andra kriminella, eftersom en distributionskedja inte r starkare n sin svagaste lnk. Ett tydligt exempel p en sdan situation r fljande fallbeskrivning.
En distributr hade en yngre person anstlld. Denne var mycket tacksam fr att f arbeta med en etablerad distributr och var mycket noga med att vara diskret i deras telefonsamtal med varandra, det vill sga att inte prata mer n ndvndigt och anvnda sig av kodord. Problemet var bara att den yngre personen var s stolt ver att f arbeta med denne distributr och till fljd av detta ringde sina kamrater och uttryckte beundran fr distributren. Dessa, av polisen avlyssnade, telefonsamtal var inte alls lika diskreta och konsekvensen blev att de bda slutligen greps.

30

Egenskaper: Resultat i Fokus Mellan- och hgnivdistributrer har ofta mer utprglade entreprenrsegenskaper n lgnivdistributrerna. Dessa egenskaper kan yttra sig p fljande stt: Avancerade affrsupplgg. En del hgnivdistributrer leder distributionsgrupperingar. En del hg- och mellannivdistributrer driver legala fretag. Mnga gnger r dessa verksamheter dock inte s lnsamma. En del distributrer kombinerar narkotikabrottsligheten med annan vinstinriktad kriminalitet. En del distributrer som avtjnar fngelsestraff fortstter att bedriva narkotikahandel frn anstalten. Fr detaljisterna r inte syftet med narkotikafrsljningen att g med vinst, utan deras frmsta drivkraft r att finansiera sitt eget missbruk. Mnga hg- och mellannivdistributrer lgger ner mycket tid p skerhetsmssiga bedmningar, som avvgningar mellan risk och vinst. Trots vlplanerade och genomtnkta upplgg r det relativt vanligt att distributrerna emellant upptrder oprofesionellt och irrationellt.

Psykologiska faktorer
Nsta steg i analysmodellen r psykologiska faktorer. Vi redovisar vad tidigare forskning och vra resultat ger fr bild av hur distributrerna ser p sig sjlva och hur de vill framstlla sig sjlva, hur de pverkas av den psykiska stressen samt vilka drivkrafter som ligger bakom deras aktivitet p narkotikamarknaden.
Tidigare forskning: Sjlvbild Mnga av hgnivdistributrerna i Desroches (2005) studie sg sig sjlva som intelligenta och hade ett starkt sjlvfrtroende. Detta frstrktes genom att vga ta risker, genomfra framgngsrika operationer, tjna pengar och lura polisen. Sttet att se p sig sjlv i rollen som narkotikadistributr kan emellertid variera beroende p om aktren har en lng kriminell bakgrund eller ej. Hgnivdistributrer med en lng kriminell bakgrund tenderar att betrakta sig sjlva som yrkeskriminella. Deras kriminella verksamhet r en del av deras livsstil och ger dem respekt (Desroches, 2005). Denna sjlvbild framhvs genom beteenden och attribut som frknippas med deras kriminella livsstil och leder till en pfallande hg konsumtion av klder och bilar samt ett utsvvande njesliv p innestllen (Desroches, 2005). Medan hgnivdistributrerna med lng kriminell bakgrund strvade efter att utstrla framgng och rikedom verkar det vara viktigare fr lgnivdistributrer att framst som tuffa och respektingivande. De lgnivdistributrer som Ahktar och South (2000) intervjuade i sin stu-

31

die betraktade sig sjlva som players, vilket innebr att man har frmga att ta hand om sig sjlv om det uppstr problem. Sjlva framtoningen r en relevant del i rollen som player, och det r viktigt att det syns utt att distributren r hrd och kan anvnda vld om det behvs. Om personen inte har alla de egenskaper som krvs fr att vara en player kan de istllet frskas framhvas i kldstil och beteende. Skillnaden i statusmarkrer mellan hg- och lgnivdistributrer speglar i vilka kretsar de ingr och vilka personer de vill imponera p. De olika statusmarkrerna har ocks en rationell innebrd. En hgnivdistributr tjnar p att signalera framgng, eftersom det kan gynna affrskontakterna. Framgng kan inge en knsla av att man str framfr en person som vet vad han eller hon gr. En lgnivdistributr har behov av att markera att den kan klara sig i den mer vardagliga kriminella miljn med polisingripanden och andra strningsmoment. Den tuffa attityden r viktig fr att visa att det finns kraft bakom orden och att avtal ska hllas. En del mellan- och lgnivdistributrer anser sig tillhra den mest utsatta gruppen i distributionskedjan (Langer, 1977). De tjnar mycket mindre pengar n de aktrer som r ovanfr dem i distributionskedjan trots att de utstts fr strre risker att bli gripna eller lurade. Det leder till avundsjuka, bde mot aktrerna ovanfr dem som tjnar vsentligt mer och mot dem som str under dem och kan kpa droger utan ngra strre problem. De mellan- och lgnivdistributrer som Langer intervjuade ansg att de tjnade dligt p sin verksamhet och att de pengar som de trots allt fick var vlfrtjnta (Langer, 1977). De hgnivdistributrer, och ven vissa mellannivdistributrer, som inte har en lng kriminell bakgrund uppvisar en annan sjlvbild. Tvrtemot distributrer med en lng kriminell bakgrund betraktar sig aktrer utan ett sdant frflutet ofta mer som affrsmn n som statuskriminella (Desroches, 2005; Curcione, 1997). De definierar inte sin verksamhet som organiserad brottslighet utan betraktar den som en affrsverksamhet dr de tillhandahller en efterfrgad vara (Desroches, 2005; Curcione, 1997). Den uppfattningen avspeglas tydligt i hur de talar om sin verksamhet. De illegala aktiviteterna benmns ofta affrer, och de illegala drogerna kallas fr produkter (Desroches, 2005). Hgnivdistributrerna betraktar sig inte heller som vilka affrsmn som helst, utan ser sig ofta mer som fristende privata entreprenrer n som byrkratbundna affrsmn (Adler & Adler, 1992). ven inom andra omrden ser framgngsrika kriminella p sig sjlva mer som affrsmn n som lagvertrdare. Flera studier om hlare visar att denna kriminella yrkesgrupp distanserar sig frn de fr verksamheten ndvndiga tjuvarna. (Klockars, 1974; Steffensmeier, 1986; Steffensmeier och Ulmer, 2005). Sjlva gr de affrer med varor och hjlper mnga mnniskor som har det svrt genom att erbjuda frdelaktiga villkor och priser.

32

Curciones (1997) studie av mellannivdistributrer utan en lng kriminell bakgrund gav en bild av personer med medelklassvrderingar som inte ansg sig st utanfr samhllets konventionella medelklassnormer. De intervjuade och studerade aktrerna i underskningen hade konventionella yrken som redan hade givit dem en stmpel som relativt framgngsrika. Den narkotikahandel som de sysslade med betraktade de endast som en alternativ vg fr att uppn sina konventionella ml. Till fljd av att dessa distributrer hade en ngorlunda trygg position i sin medelklassfr strvade de efter att arbeta sjlvstndigt och frskte s lngt som mjligt att hlla sig borta frn kriminella grupper (Curcione, 1997).
Resultat: Sjlvbild I vrt datamaterial var det mjligt att identifiera vissa generella skillnader i frga om hur aktrerna ser p sig sjlva i sin roll som narkotikadistributrer. Den tydligaste skiljelinjen gick, i linje med den tidigare forskningen, mellan de distributrer som inte vill se sig sjlva som kriminella respektive de som betraktar sig som yrkeskriminella. De distributrer som inte vill se sig sjlva som kriminella hade en mer diskret framtoning och strvade efter att dlja att de sysslade med kriminell verksamhet. En del gick s lngt att de ven dolde att de hade ganska gott om pengar och utvade drfr en ganska modest livsstil, ven om det var vanligare i materialet att aktrerna grna ville utstrla framgng och rikedom samtidigt som de gav sken av att de hade uppntt detta p ett konventionellt stt. Mnga gnger sg inte heller distributrerna ngot omoraliskt med det som de hll p med. Ett vanligt svar vid intervjuerna var att man tillhandahll en vara som var efterfrgad. Distributrerna ansg inte heller att de hade ngot ansvar fr narkotikans skadliga effekter eftersom de inte tvingade narkotika p ngon. De som brukar narkotika gr ett fritt val och det r upp till var och en att bestmma om de vill ta droger eller inte. Dremot frekom att intervjupersonerna hade satt upp egna moraliska grnser fr sin verksamhet. En hgnivdistributr som handlade med amfetamin berttade till exempel att han tog avstnd frn heroinhandeln. Denna uppfattning delades av flera intervjupersoner som ansg att heroin r en alldeles fr beroendeframkallande drog som begrnsar individens fria valmjligheter. En annan hgnivdistributr, som var inriktad p kokain, tog i sin tur avstnd frn amfetamin d han ansg att denna drog var en inkrsport till tyngre droger. P liknande stt som i de tidigare studierna var narkotikahandeln en del av identiteten fr de distributrer i vr underskning, som betraktar sig som yrkeskriminella. Likt vriga distributrer strvar ven de efter att utstrla rikedom och framgng, men fr dessa individer r det inte lika viktigt att dlja att de hller p med kriminell verksamhet. Tvrtom frstrktes istllet ofta den kriminella identiteten med olika attribut som tatueringar, tjocka guldkedjor, vissa typer av klder etc. Ett exempel

33

frn frunderskningsmaterialet r fljande citat, d en person beskriver en mellannivdistributr med orden:

[X] ser sig som en guds gva till det kriminella samfundet. Det r svrt att hitta ngon som har en s vriden bild av sig sjlv, maffiakungssyndromet.

Ett annat exempel r intervjupersoner som flera gnger under intervjuerna anvnde sig av olika gangsterfilmsklyschor. Till exempel, Dont do the crime if you cant do the time och Dont get high on your own supply6. Fr de yrkeskriminella distributrerna r det mjligt att urskilja ytterligare en dimension i sjlvbilden, nmligen skillnaden mellan det som skulle kunna kallas fr den nya och den gamla generationen distributrer. Skillnaden kan bst beskrivas som tv olika skolor, dr man har olika syn p hur kriminella affrer ska bedrivas och olika syn p etik och moral i den kriminella vrlden. En intervjuperson frn den yngre generationen, en hgnivdistributr, beskrev skillnaden p fljande stt:
Grejen r den att min generation prioriterar respekt. Det r en principsak. Det r ett mycket hrdare klimat p narkotikamarknaden i dag n det var frr. Frr i tiden skttes konflikter mer diskret, det syns och hrs mycket mer idag n det gjorde fr 1015 r sen. Det r ett hrdare klimat p gatorna idag. Det beror p att det r en annan attityd hos min generation. Man tar in mycket frn gangsterfilmer och gangsterkulturen, till exempel Tony Montana. Det kanske lter lite ljligt men den bild som ges av det livet r den bild som mnga vill leva efter. Det handlar inte bara om pengar utan ven om respekten till mig. Innan var det mer affrer, idag r det viktigt att ingen blser mig. Det r mer en principsak. () I grund och botten handlar det om att visa upp sig. Jag r en tjuv och ingen mes.

Den bild som i intervjuerna frmedlades av den nya generationen var att den kriminella livsstilen, status och respekt utgr de viktigaste bestndsdelarna. De r uppvxta i en frortskultur dr vld r ett stt att vinna och utstrla respekt och status. Till fljd av detta anvnder de vld i situationer som egentligen inte krver vld. Flera intervjupersoner, ven frn den yngre generationen, menade att den gamla generationen istllet frsker lsa problemen och reparera skadan s gott det gr utan vld. De ser vld som en sista utvg. Fr den nya generationen r emellertid vld ett naturligt inslag i den kriminella livsstilen.

Frn tv-serien Baretta (1975) och filmen Scarface (1983).

34

De r ingenting men vill f en position, respekt. De r farliga eftersom de r s angelgna om att snabbt f respekt. Denna stora angelgenhet gr att de inte r lojala, de har konstiga och tillflliga sympatier. Det kan vara vad som helst, nynazister eller vad som helst. Om ett halvr r det ngot annat som gller, de r vindfljlar. () Glina tror att de mste skjuta ngon fr att vinna respekt. De frstr inte att de stora i branschen har VIP-kort p krogen drfr att de gr av med mycket pengar dr, det har inget med vld att gra. Det r filmerna som frstr, folk tror att det r som p film och att man kan sl folk i huvudet med baseballtr utan att de dr. (Mellannivdistributr)

P ett liknande stt som denna intervjuperson uttryckte det ansg samtliga intervjupersoner som tillhrde den ldre generationen att den yngre generationen hade dligt omdme och var omogen i sin kriminalitet. Det ansgs vara farligt och riskfyllt att gra affrer med dem.
Det r en annan sorts drivkraft som prglar de yngre. Den stora skillnaden mellan grtjuvar och de yngre r att de yngre tnker vinningsbaserat. Naturligtvis vill grtjuvarna tjna pengar men man fljer vissa normer och har vissa sprrar, men mnga av de yngre r beredda att g hur lngt som helst fr att gra lite extra pengar. Till exempel s kan de lura eller kra ver gamla vnner. De yngre har ingen kriminell uppfostran, inga kriminella normer. De r posrer. De vill dansa med men de har ingen erfarenhet. Till exempel s pratar de fr mycket. (Hgnivdistributr)

En intervjuperson som tillhrde den yngre generationen ansg dremot att vld r ett praktiskt verktyg.
Jag vill inte lta hjrtls men det r hrda regler i den hr branschen. En gng skt jag en kille i knet fr 30 000 kronor, man mste markera att man menar allvar. (Mellannivdistributr)

De frgor som uppstr r om den yngre kriminella generationen kommer att ha kvar sina vrderingar ven nr de blir ldre? Innebr detta att narkotikamarknaden str infr en omvlvande frndring dr klimatet blir nnu hrdare i framtiden? Den vanligaste uppfattningen hos intervjupersonerna var att narkotikamarknaden r p vg att utvecklas mot att bli ett nnu tuffare spelflt. En intervjuad hgnivdistributr frn den ldre generationen menade att detta kommer att leda till mer turbulens, vilket i sin tur kommer att underltta fr polisen:
Nu fr tiden frekommer det mycket rn p narkotikamarknaden. Det beror p ett generationsskifte som frstr marknadsstrukturen. Mnga frn den gamla generationen r p vg att dra sig ur som en fljd av detta. Frr byggde allt p frtroende. Nu r frtroendet borta, vilket spelar polisen i hnderna, fr det r mycket mer strul nu vilket leder till fler telefonsamtal och mten.

35

En intervjuperson frn den yngre generationen menade emellertid att trots frndringarna kommer ven de yngre att bli lite mer terhllsamma nr de blir ldre.
Det r ett paradigmskifte p gng. Samtidigt blir man ju naturligtvis frsiktigare ju ldre man blir. Om man fortstter med narkotikahandel efter tv vndor i fngelset r man naturligtvis frsiktigare och inser att det r dumt att ta risker genom vld. (Hgnivdistributr)

Det finns distributionsgrupperingar p narkotikamarknaden som har skl till att inte vilja dra till sig uppmrksamhet. En intervjuperson som var verksam inom ett vstafrikanskt ntverk berttade att de sllan tog till vld. Den frmsta orsaken var att de flesta av dem vistades illegalt i landet, och drfr var de extra noga med att inte dra till sig myndigheternas uppmrksamhet i ondan fr att inte riskera att bli utvisade.
Tidigare forskning: Psykisk stress Att vara verksam som narkotikadistributr innebr en psykisk stress till fljd av verksamhetens illegala karaktr. Oron ver att polisen r en p spren eller att ngon av ens kontakter r informatr r stndigt nrvarande (Akhtar & South, 2000; Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992; Zaitch, 2002). Till detta kommer alla problem som uppstr i verksamheten. Flera intervjuade lg- och mellannivdistributrer i Akhtar och Souths (1992) studie menade att uttrycket enkla pengar inte alls stmmer srskilt bra in p narkotikamarknaden. Distributrerna tjnade visserligen mer n de skulle ha gjort i ett vanligt arbete, men det var fr den skull inte ett enkelt arbete. Att vara narkotikadistributr r pfrestande, och ett bttre uttryck fr att beskriva verksamheten skulle i s fall vara snabba pengar. Johansen (2006) ger en liknande bild av spritsmugglare och beskriver att den psykiska stressen kan bli s hg att de r tvungna att ta en paus frn den illegala verksamheten eller fortstta i mindre skala. Resultat: Psykisk stress Datamaterialet innehller en mngd information om hur psykisk stress kan uppst och pverka narkotikadistributrerna i deras verksamhet och vardag. En av de intervjuade distributrerna gav emellertid en bild som avvek frn det vriga materialet. Det var en hgnivdistributr som ansg att det varken r srskilt psykiskt pfrestande eller tidskrvande att hlla p med narkotikahandel. Intervjupersonens uppfattning var att det nog var de som missbrukade narkotika som var paranoida. De vriga intervjuerna samt materialet frn frunderskningarna och det srskilda underskningsregistret, SUR, frmedlar dremot en bild av att psykisk stress r mycket vanligt frekommande. I denna studie har vi identifierat faktorer och aktrer som kan pverka den psykiska stressen. De har delats in i fyra olika kategorier:

36

De brottsbekmpande myndigheterna Andra kriminella Ekonomi Lpande verksamhet

Kategorierna beskrivs nedan.

De brottsbekmpande myndigheterna Till fljd av narkotikabrottslighetens illegala karaktr finns det en stndig oro hos distributrerna fr att de brottsbekmpande myndigheterna r dem p spren. Denna oro gestaltade sig ofta hos distributrerna i datamaterialet i en hg grad av misstnksamhet mot omgivningen. En viss misstnksamhet anses emellertid som positivt av aktrerna p narkotikamarknaden eftersom det leder till att de r alerta och inte slappnar av i sitt skerhetstnkande. Ett exempel p detta frn frunderskningsmaterialet r en leverantr som i ett telefonsamtal med en hgnivdistributr pminde denne om att det var viktigt att inte bli s lat att man slutade att oroa sig fr skerheten. Problemet r att det mnga gnger rder en stor ovisshet om huruvida polisen verkligen r dem p spren eller inte. Balansgngen mellan en sund misstnksamhet och ren och skr frfljelsemani r hrfin. Det fanns fall dr det fr distributrerna inte rdde ngon tveksamhet om att polisen spanade p dem, men i mnga fall baserades misstanken och oron inte p ngra konkreta bevis utan p en intuitiv knsla av att ngonting var fel.
Man prglas hela tiden av paranoia. Ibland kunde man f en knsla av att det var ngot som inte stod rtt till och drfr dk man upp tv dygn fr sent till ett mte. (Lgnivdistributr)

Om oron vxer sig fr stark finns det en risk att distributren drabbas av panik och tar till skerhetstgrder som istllet kar risken att dra till sig nnu mer uppmrksamhet. Exempelvis genom att flytta p ett narkotikaparti fast det egentligen inte behvs.
Andra kriminella Frutom yttre hot frn de brottsbekmpande myndigheterna, ger datamaterialet en bild av att ven risker inom de kriminella ntverken kan vara ett stressmoment. Det kan till exempel vara osmja mellan olika aktrer inom ntverket, stlder inom ntverket, hot och vld frn andra kriminella samt misstankar och oro ver att vissa aktrer r polisinformatrer.
Dessutom r man rtt ensam p narkotikamarknaden. Om man har gjort karrir upp s har man trampat p rtt mnga personer p vgen upp och nr man sedan faller r det inte s mnga som tar emot. Det frekommer mycket svek

37

och motsttningar under karriren. Det skapar en hel del stress och knslor som man inte har rknat med. Samtidigt hnder s mycket annat som pverkar en psykiskt. Man mste till exempel bli kall och kunna stnga av knslor. Man blir misstnksam mot alla runt omkring sig. Hela tiden stller man sig frgan: Vem r min vn och vem kan jag lita p? (Hgnivdistributr)

Ekonomi Olika former av ekonomiska problem r en mycket vanligt frekommande stressfaktor i datamaterialet. Mnga distributrer hade kunder som var frsenade med sina betalningar eller som helt lt bli att betala. Det frekom ven att distributrerna sjlva hade problem med att i sin tur betala leverantrerna. Ofta var detta en konsekvens av att de inte hade ftt in pengarna frn personerna lngre ner i distributionskedjan. Problem med frsenade eller uteblivna betalningar tycks frekomma p alla niver i distributionskedjan, men framstr som vanligast p de lgsta niverna. Andra former av ekonomiska aspekter som kan leda till en kad stress r att affrerna allmnt sett gr dligt. Ett exempel p detta r en mellannivdistributr inriktad p opium som i ett avlyssnat samtal beklagade sig ver att priserna p opium hade gtt ner. Det hade blivit svrare att gra stora vinster. Tiderna var hrda. Lpande verksamhet Eftersom narkotikahandel gr ut p att tjna pengar mste aktrerna se till att ha ett kontinuerligt flde av pengar och narkotika. Alla logistiska detaljer mste hela tiden klaffa och en distributr mste lpande frskra sig om att narkotikamarknadens hjul snurrar. Datamaterialet ger en bild av att det r vanligt att ofrutsedda hndelser uppstr till fljd av verksamhetens illegala karaktr. Drfr krvs det att distributrerna r mycket flexibla och stndigt tillgngliga. Ibland kan man behva fatta snabba beslut. Ofrutsedda hndelser kan till exempel vara att en kurir eller leverantr drar sig ur, att polisen eller tullen gr ett beslag eller att ett srskilt gynnsamt tillflle dyker upp som krver att distributren handlar snabbt.
Det r aldrig lge att pusta ut fr att man har rott en operation i hamn utan man mste ha en kontinuitet i verksamheten. Detta leder till att man r stndigt uppbunden av sitt jobb. () Man mste hela tiden se till att man kan tillgodose kparnas behov. Man har inte rd att inte klara av att uppfylla kundens behov mer n ngon gng. Sen r risken stor att man frlorar denna kund. Kontinuiteten r drfr ett stndigt dilemma. Att hela tiden vara osker p om man ska kunna tillgodose efterfrgan r enormt stressande. Detta leder till att man blir stressad och slutkrd. (Hgnivdistributr)

Motsatsen till att inte kunna uppfylla efterfrgan r problem med att avyttra befintliga narkotikapartier. Detta kan uppst nr distributrens

38

kunder blivit gripna eller p annat stt frsvunnit frn marknaden eller nr ett kpt narkotikaparti har en lg kvalitet. Att kunder klagar och uttrycker sitt missnje ver narkotikans kvalitet frekom i telefonavlyssningsmaterialet. Detta r naturligtvis mycket pfrestande fr distributrerna.
Det var relativt vanligt att de narkotikapartier vi kpte inte hll mttet kvalitetsmssigt och d fick leverantren komma till Sverige och hmta tillbaka det. Det var alltid en massa tjafs i dessa sammanhang. Det som brukade hnda nr man klagade p kvaliteten var att leverantren utomlands skickade upp ngon som skulle kontrollera detta. Dessa situationer var alltid stressiga och kaotiska eftersom de utgjorde en skerhetsrisk. Nr kunder var missnjda och knde sig lurade slarvade de med sitt skerhetstnkande och kunde till exempel ringa p vanliga telefonen och prata i klartext. En ytterligare skerhetsrisk var att man var tvungen att ta med den personen frn utlandet som skulle kontrollera kvaliteten p partiet till huvudlagret. (Hgnivdistributr)

Som tidigare nmndes finns det av naturliga skl inga direkt regelbundna arbetstider p narkotikamarknaden utan verksamheten prglas av en stor flexibilitet. ven detta bidrar till en kad stress eftersom aktrerna aldrig kan slappna av helt. Ett tecken p denna oregelbundenhet r de samtalslistor som ingick i frunderskningsprotokollen, dr det var vanligt att samtal hade registrerats nstan alla tider p dygnet.
Tidigare forskning: Drivkrafter En central drivkraft fr narkotikadistributrer r pengar (Br 2005:11). Det finns emellertid ven andra faktorer som kan motivera en aktr att syssla med narkotikaaffrer. Det kan vara den spnning som den kriminella vrlden erbjuder, status och livsstil samt den sociala interaktionen med andra aktrer p narkotikamarknaden som ger en samhrighetsknsla. En drivkraft till att gra karrir inom distributionskedjan och bli verksam p en hgre niv kan ven vara att man strvar efter att minska sin exponering och reducera risken att ka fast. I detta avsnitt kommer varje drivkraft att beskrivas var fr sig. Pengar ven om pengar r en central drivkraft fr narkotikadistributrer betyder det inte att aktrerna har brjat med narkotikaaffrer till fljd av att de befunnit sig i en desperat ekonomisk situation. Endast tta av de 70 intervjuade hgnivdistributrerna i Desroches (2005) studie hade brjat med narkotikabrottslighet till fljd av ekonomiska problem som hotade deras levnadsstandard. Mer vanligt var att hgnivdistributrerna, och i viss mn mellannivdistributrerna, hade tnkt bedriva sin kriminella verksamhet under en begrnsad tid, tills de hade uppntt de ekonomiska ml som de satt upp (Ahktar och South, 2000; Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992; Zaitch, 2002). Problemet var att nr mlet vl hade uppntts hade kanske ett nytt ml redan formulerats. Ett

39

exempel p detta var en intervjuperson i Ahktar och Souths (2000) studie som berttade att hans tanke var att endast hlla p med narkotikaaffrer tills han hade ntt sitt ekonomiska ml och sedan dra sig ur verksamheten. Det som emellertid skedde nr mlet hade uppntts var att han spenderade pengarna p en sportbil och fljaktligen satte upp ett nytt ekonomiskt ml. Det frekom ocks att hgnivdistributrer slutade med narkotikaaffrer nr de hade ftt ihop ett tillrckligt stort kapital och investerade det i en legal verksamhet (Desroches, 2005; Dorn Murji & South, 1992). Det frekom att de distributrer som hade en etnisk koppling till ett annat land investerade i sitt ursprungsland och att de sedan tervnde dit (Zaitch, 2002). Problemet var att om det legala fretaget gick dligt frelg en verhngande risk att aktrerna gick tillbaka till att bli verksamma som narkotikadistributrer igen (Desroches, 2005). Fr att sttta en legal verksamhet kunde drfr fre detta distributrer, som egentligen hade slutat med kriminalitet gra ett och annat gstspel p narkotikamarknaden.
Spnning Frutom pengar r den spnning som den kriminella vrlden erbjuder en drivkraft fr bde hg-, mellan-, och lgnivdistributrer (Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992; Tunnel, 1993). Vanliga personlighetsdrag hos distributrer r att de r risktagare och spnningsskare (Desroches, 2005). ven i andra former av kriminell verksamhet beskrivs spnningen som en viktig drivkraft, ven fr den som har uppntt stora framgngar och borde ha mjlighet att bedriva en verksamhet helt lagligt (Klockars, 1974; Steffensmeier & Ulmer, 2005). Social status och livsstil Andra drivkrafter fr narkotikadistributrer kan vara den status och livsstil som r frknippad med narkotikabrottsligheten (Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992; Tunnel, 1993). Dessa drivkrafter r oftast inte den primra anledningen till att en aktr blir verksam som narkotikadistributr utan det handlar mer om ett motiv som har utvecklats under resans gng (Desroches, 2005). Som tidigare nmnts hade de flesta av hgnivdistributrerna i Desroches studie inte brjat med sin kriminella verksamhet som en fljd av allvarliga ekonomiska problem. Dremot gav de snabba pengar som narkotikabrottsligheten erbjd en mjlighet till att ha en livsstil som andra karrirval inte kunde erbjuda. Mnga av intervjupersonerna blev beroende av denna livsstil, som frknippas med lyx, makt, status, frihet och god ekonomi (Desroches, 2005). Det har ven noterats vid spritsmuggling (Johansen, 2004) och andra typer av vinstinriktad kriminalitet (Junninen, 2006). Tidigare nmndes ven att det finns en skillnad i sjlvbilden hos de hgnivdistributrer, som har en lng kriminell bakgrund och de som

40

inte har det. Denna skillnad i sjlvbild leder naturligtvis ven till olikheter mellan grupperna nr det gller livsstil. De distributrer som inte hade en lng kriminell bakgrund var i Desroches (2005) studie ofta ldre, gifta och arbetade, eller hade arbetat, med reguljr affrsverksamhet. Deras livsstil var av en mer konventionell karaktr, dr de tillbringade tid med sina familjer och spenderade pengar p till exempel hus, bilar, mbler, barnens utgifter och investeringar. De distributrer som hade en lng kriminell bakgrund var ofta yngre personer som strvade efter att leva ett kndisliv, dr mottot var att vardagen r en fest, en inte ovanlig instllning i en kriminell livsstil (jfr Wahlin, 1998; Skinnari och Korsell, 2006). De gnade sig t ett utsvvande festande som inkluderade frekventa besk p innestllen dr de omgav sig med en stor bekantskapskrets. Den egna framgngen framhvdes grna genom att man betalade notan fr sina vnner. Mycket pengar spenderades ven p dyra klder, bilar, btar och motorcyklar (Desroches, 2005; Zaitch, 2002). Social status r viktigt fr narkotikadistributrer och det omfattar status bde i den kriminella vrlden, men ven gentemot familj och bekanta (Desroches, 2005; Tunnel, 1993; Zaitch, 2002). Den frsta typen av social status var naturligtvis viktigast fr distributrerna med en lng kriminell bakgrund medan den sistnmnda typen efterfrgades mer av distributrerna utan lng kriminell bakgrund.
Social interaktion Den sociala interaktionen och samhrighetsknslan med andra aktrer p narkotikamarknaden r ocks en drivkraft som kan uppst under den verksamma tiden som distributr (Dorn, Murji & South, 1992). Att vara ngon att rkna med, att ha ett namn i den kriminella miljn och tilltrde till slutna sllskap r en drivkraft som inte ska underskattas (jfr Steffensmeier och Ulmer, 2005). Riskreducering Fr de distributrer som har arbetat sig upp till hgre niver inom distributionskedjan r det inte enbart den kade vinsten som har varit en drivkraft fr att avancera. En annan central faktor r riskreducering (Desroches, 2005). Ju lngre ner i distributionskedjan en aktr befinner sig desto mer mste denna person exponera sin kriminella verksamhet eftersom det innebr ett strre antal kundkontakter. En hg- eller mellannivdistributr behver till exempel endast ha upp till fem kunder (Desroches, 2005; Zaitch, 2002), medan en lgnivdistributr kanske har upp till 50. Fr aktrer hgre upp i distributionskedjan r det dessutom lttare att vara selektiv och vlja vilka man vill gra affrer med, och endast de personer som distributren litar mest p fr detta frtroende (Desroches, 2005).

41

Resultat: Drivkrafter Resultatet frn vr studie stdjer den tidigare forskning som pekat ut pengar som den frmsta drivkraften fr distributrerna. En del vljer emellertid att ha en relativt diskret livsstil fr att inte dra till sig uppmrksamhet, men det finns samtidigt tydliga tecken i datamaterialet p att det r mycket vanligt att en hel del pengar spenderas p statusprylar och livsstil. Lockelsen fr distributrerna att f visa fr omvrlden att de har mycket pengar kan vara stark, fr att inte sga oemotstndlig.
Jag lg lgt i tv r livsstilsmssigt. Sen brjade jag umgs med en kompis som jag inte sett p tre r och d eskalerade det. () r man ung r det schysst att flasha och man fr brudar. Livsstilen blir ett beroende. Mycket pengar gr t p lyxkonsumtion. Bilar, mc, frskringar. Man kan gra av med 100 000 kronor p en kvll p en klubb. Koks och skumpa hr till. En vanlig dag nr man inte gr ngot speciellt gr det t 1 0001 500 kr. () Mnga av oss som hller p i denna bransch r dliga p att hlla i pengarna. (Hgnivdistributr)

Ett annat exempel r en hgnivdistributr som brukade skryta med hur mycket pengar han hade. Vid ett tillflle hade han visat upp 100 000 kronor kontant. Som konstaterades under avsnittet Sjlvbild r det mjligt att se skillnader i datamaterialet mellan dem som betraktar sig som yrkeskriminella och dem som inte vill se sig som kriminella. ven fr dem som inte betraktar sig som kriminella kan det finnas ett behov att fr omvrlden signalera hur framgngsrika de r.
Man vill att folk ska se att man r framgngsrik. Det ska synas att man har lyckats men det ska inte synas att man har lyckats kriminellt utan det ska ge sken av att pengarna har tjnats p legal vg. (Hgnivdistributr)

Tidigare forskning har beskrivit den sociala interaktionen med andra aktrer inom den kriminella vrlden som en av drivkrafterna. I vr studie verkar emellertid denna drivkraft vara viktigare fr de personer som betraktar sig som yrkeskriminella n fr dem som inte vill se sig som kriminella.
Det finns ca 5 000 yrkeskriminella i Sverige. Jag knner ett antal av dem. Vi lever i vr vrld med egna regler som r oskrivna. Det tar ett halvt liv att stta sig in i de hr reglerna och fr att bli betrodd. Jag har varit med hela mitt liv. (Distributr i frhrsprotokoll)

En drivkraft som genomsyrade en stor del av intervjuerna var den mjlighet som narkotikahandel ger att bli framgngsrik i samhllet fr dem som annars inte har dessa chanser.
Narkotikan r en fattig mans arbetsgivare. Narkotikabrottsligheten utvecklas frmst i frortsstrukturerna nu fr tiden. Det faktum att narkotika r illegalt gr den extra attraktiv av tv olika orsaker. Den frsta orsaken r att det blir extra

42

spnnande att konsumera narkotika eftersom det betraktas som en frbjuden frukt. Den andra orsaken r att det r en handelsvara som det gr att gra mycket pengar p till fljd av dess illegala karaktr. I frorterna frodas en kriminell livsstil. De som bor dr har inte samma mjligheter som personer frn andra omrden och skikt i samhllet. De knner ett utanfrskap och ser drfr ingen anledning att leva innanfr samhllets regler. Narkotikan blir drfr ett stt fr dem att kunna bli framgngsrika och uppn en bra levnadsstandard samt f bekrftelse och respekt. De som kommer frn denna frortsmilj och sysslar med narkotikahandel anvnder sig av yttre attribut fr att symbolisera denna livsstil, till exempel guldringar och guldhalsband. Detta leder till att de yngre frmgorna ser upp till dessa personer och dras med i den kriminella verksamheten. (Hgnivdistributr)

Att aktrerna anser sig exkluderade frn samhllets konventionella mjligheter till att bli framgngsrika behver emellertid inte betyda att de har det srskilt dligt stllt ekonomiskt. Det fanns i datamaterialet flera exempel p distributrer som hade haft en relativt stabil ekonomi men inte kunnat motst frestelsen att tjna mer. Fljande citat frn en intervjuperson, som berttade varfr han blev aktiv som narkotikadistributr, r ett mlande exempel p hur aktrerna uppfattade sig ha begrnsade mjligheter jmfrt med andra skikt i samhllet.
Jag hll p med annan kriminalitet tidigare, mest var det bedrgerier och vapenhandel. Jag drev ocks en oregistrerad exportfirma. Under den hr tiden hade jag tv legala jobb. Jag jobbade vldigt hrt, sju dagar i veckan och tjnade samtidigt ganska bra, ungefr 30 000 till 35 000 kr i mnaden. Problemet var att efter ett r fick jag en skattesmll p 80 000 kronor eftersom jag tydligen skulle betala 30 procent i skatt p det ena jobbet och 50 procent i skatt p det andra jobbet. Detta gjorde mig frbannad och jag ledsnade p att frska tjna pengar p rlig vg. Det r omjligt att tjna rliga pengar i Sverige. Det r en klassfrga. Man tillts inte bli rik i Sverige. De som redan r rika fr fortstta att vara detta och de som r fattiga ska inte ges ngon mjlighet att lyckas. (Hgnivdistributr)

Tre av intervjupersonerna hade haft kopplingar till vstafrikanska ntverk och ven de frmedlade en bild av narkotikahandel som en mjlighet att tjna mer pengar n vad som r mjligt med ett konventionellt jobb. Nr det gllde dessa ntverk framstod ven ett frsrjningsansvar mot slktingar i Afrika som en av drivkrafterna.
Jag ensam behver inte narkotikapengarna. Jag skulle kunna ta ett svartjobb. Men jag har en fattig familj i Afrika. (Hgnivdistributr)

Intervjupersonen verkade emellertid ha anpassat sig vldigt fort till den livsstil som narkotikapengarna tillt och uttryckte att pengar r som narkotika, man blir beroende. Han berttade att den strsta delen av inkomsten gick t till hans egen livsstil; fin bil, fin tjej och snygga klder. Av det som han tjnade gick 30 procent till familjen i Afrika. Ett annat exempel r en distributr i frunderskningsmaterialet som

43

skickade ner sitt asylbidrag till sin familj i Afrika varje mnad och sjlv levde p sina narkotikainkomster. ven den spnning som den kriminella vrlden erbjuder har av forskningen lyfts fram som en drivkraft fr narkotikadistributrer. Den bilden frmedlades ven i denna studie, men det var inte sjlva spnningen som var den egentliga drivkraften. Den spnning som uppstod till fljd av att det som distributrerna hll p med r olagligt beskrevs som lite kittlande i brjan av karriren, men sedan vergick spnningen ofta till oro och blev drmed en belastning. Flera intervjupersoner frklarade att sjlva drivkraften egentligen utgjordes av den kick som de fick nr de lyckades ro en svr affr i hamn. Sjlva utmaningen var att kunna bedriva en framgngsrik affrsverksamhet under svra frutsttningar. Denna drivkraft stod med andra ord i relation till narkotikadistributrernas entreprenrsegenskaper. En hgnivdistributr berttade till exempel att han hll p med legala affrer frn anstalten. Nr han lyckades med dessa affrer uppndde han samma knsla som han gjorde nr han lyckades med en narkotikaaffr, det vill sga knslan av att ha klarat av ngonting riktigt svrt.

44

Psykologiska faktorer: Resultat i fokus Det r mjligt att tala om olika distributrstyper i frga om distributrernas instllning till narkotikahandeln. Den ena typen anser sig vara mer affrsman n kriminell medan distributrerna i den andra gruppen betraktar sig som yrkeskriminella. Affrsmn: Diskret framtoning. Dljer att de sysslar med kriminell verksamhet. Mnga vill ge sken av att pengarna r tjnade p legal vg. Yrkeskriminella Narkotikahandeln en del av deras identitet. Den kriminella identiteten strks med olika attribut som tatueringar, tjocka guldkedjor, vissa typer av klder etc. Uttriktad livsstil och ett verddigt konsumtionsmnster. Det finns ven en skillnad mellan de olika generationerna p narkotikamarknaden nr det gller instllningen till hur de kriminella affrerna ska sktas. Yngre generationen Prioriterar respekt, status och kriminell livsstil. Drar sig inte fr att anvnda vld. ldre generationen Prioriterar diskretion och ett affrsmssigt agerande. Undviker vld i den mn det r mjligt. Narkotikadistributrerna agerar under stark psykisk stress. Denna stress hrrr frn faktorer och aktrer som oro fr att bli upptckt av de brottsbekmpande myndigheterna oro fr stld, konflikt eller angiveri frn andra kriminella oro fr ekonomisk frlust och obetalda skulder. att upprtthlla verksamhetens logistik och ha ett kontinuerligt flde av narkotika och pengar. De tre mest framtrdande drivkrafterna fr narkotikadistributrerna r pengar status livsstil.

Social situation
Tidigare forskning: Social situation Hg- och mellannivdistributrer utan en lng kriminell bakgrund lever ofta ett relativt laglydigt liv bortsett frn sin inblandning i narkotikaaffrer (Curcione, 1997; Desroches, 2005; Reuter & Haaga, 1989). Det r inte ovanligt att de har familj och bor i medelklass- eller verklassomrden. De har ofta lng yrkeserfarenhet inom den reguljra arbetsmarknaden, och mnga ger eller har gt en legal verksamhet (Curcione, 1997; Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992; Reuter & Haaga, 1989; Zaitch, 2002). Karakteristiskt fr dem r att de strvar efter att hlla en lg profil, och de vill inte p ngot stt bli frknippade med kriminell verksamhet (Curcione, 1997; Desroches, 2005; Zaitch, 2002).

45

Det leder till en affrsstil dr de frsker att hlla verksamheten p en s diskret niv som mjligt och de undviker att anvnda vld i den mn det r mjligt (Desroches, 2005). De lg och mellannivdistributrer som har en lng kriminell bakgrund r ofta sjlva anvndare av narkotika (Redlinger, 1975). Redlingers studie av heroin- och marijuanadistributrer visade att det strsta hotet fr dem, vid sidan av polisen, var att hamna i ett heroinmissbruk. De distributrer som lyckades gra karrir inom distributionskedjan var oftast inte tunga missbrukare. Om de brukade heroin verhuvudtaget var de ltta brukare (Redlinger, 1975).
Resultat: Social situation Om man endast utgick frn intervjumaterialet framtrdde en bild av att narkotikamissbruk kunde frekomma i de lgre distributionsleden, men att det var mycket ovanligt p de hgre niverna. De intervjuade hgoch mellannivdistributrerna frklarade att eftersom narkotikahandel r en ren affrsverksamhet undvek de att befatta sig med missbrukare.
En plitlig person kan p inga villkor vara missbrukare. Sysslar man med narkotikaaffrer fr det inte vara ngra missbrukare med i bilden. (Mellannivdistributr)

Nr doms- och frunderskningsmaterialet samt underrttelseuppgifterna lades till vid analysen komplicerades emellertid bilden ngot. Det som hnde var att det var mjligt att se en problematik i definitionen av missbruksbegreppet. Distributrernas uppfattning av missbruk var ngot snvare n det konventionella samhllets. Att intervjupersonerna framhvde att missbruk var ovanligt betydde inte att narkotika inte brukades p de hgre niverna. Tvrtom var det relativt vanligt att bruk av narkotika frekom, ibland endast i festsammanhang och ibland dagligen. Narkotikan var ju dessutom av naturliga skl lttillgnglig fr distributrerna. En rimlig tolkning r att det som de intervjuade distributrerna menade med missbruk var nr narkotikabruket hade blivit s omfattande att det pverkade affrsverksamheten negativt samt gjorde personen oplitlig. En koppling kan gras till det dolda missbruket i det legala samhllet dr personer lyckas upprtthlla en fasad utt med arbete och socialt liv trots alkoholism eller narkotikaberoende. Bedmningen av det samlade datamaterialet ger en bild av att toleransnivn fr ett omfattande bruk av narkotika hos distributrerna r relativt hg. Bilden bekrftas av en intervjuad lgnivdistributr som uttryckte sig p fljande stt.
Missbruk kan ta sig ganska hgt upp i distributionskedjan, beroende p preparat och hur mycket man anvnder. Stabila narkotikaanvndare kan fungera som distributrer. (Lgnivdistributr)

46

Det fanns endast ett ftal mellan- och hgnivdistributrer i materialet som uppgav att de aldrig ens provat narkotika. Det var ven mjligt att se en tendens till att missbruket var mer uttalat och synligt hos lgnivdistributrerna n hos mellan- och hgnivdistributrerna.

47

Relationer, ntverk och organisationer

Efter genomgngen av individrelaterade faktorer fr narkotikadistributrer, flyttar vi oss nu till analysmodellens hgra del, och tittar nrmare p omrden som r relaterade till sjlva distributionskedjan och distributrernas ntverk. Aspekter som kommer att belysas r intrde i och uttrde ur distributionskedjan, organisationsstruktur, konkurrens och samarbete mellan distributrer, kontakter uppt och nedt i distributionskedjan samt beroendefrhllanden mellan aktrer p narkotikamarknaden.

Tidigare forskning
Vr egen tidigare studie beskrev den organiserade narkotikabrottsligheten i Sverige som ntverksbaserade projekt, kort- eller lnglivade, som bedrivs i organisationsliknande former (Br, 2005:11, s. 97). Denna bild stmmer vl verens med den internationella forskningen, som beskriver den organiserade brottsligheten i termer av ntverk (se till exempel Albanese, 1995; Desroches, 2005; Johansen, 2003; Paoli, 2002; Schiray, 2001). Distributrer i ntverken, som verkar p en lokal niv, r ofta relativt sjlvstndiga och kper narkotika av grupperingar ovanfr dem i distributionskedjan. Sedan slussar de narkotikan vidare till individer eller grupperingar lngre ner (Adler & Adler, 1992; Br, 2005:11, Desroches, 2005; Morselli, 2001; Reuter & Haaga, 1989; Vesterhav, 2005). En framgngsrik distributionsverksamhet behver allts inte baseras p en organisation. Sdana frekommer visserligen, men det r ven mjligt att bli framgngsrik som sjlvstndig distributr (Reuter & Haaga, 1989). Internationell forskning ger en bild av att det, i motsats till narkotikadistributrer som tillhr hierarkiska organisationer, r vanligare att distributrerna arbetar sjlvstndigt i form av ntverksbaserade partnerskap dr varje partner utfr affrer p eget bevg (Desroches, 2005; Reuter & Haaga, 1989). Relationen mellan leverantrerna och distributrerna bestr av mer eller mindre kontinuerliga transaktioner dr distributren agerar som en fristende affrsman. Leverantren har vanligtvis ingen formell makt ver distributren, men besitter dremot en informell makt i form av tillgngligheten till narkotikan som distributren efterfrgar (Desroches, 2005).

Intrde och uttrde

Tidigare forskning: Intrde och uttrde Tillvgagngssttet varierar fr hur en aktr fr tilltrde till en distributionskedja och lyckas etablera sig som mellan- eller hgnivdistributr.

48

De distributrer som har en lng kriminell bakgrund har ofta arbetat sig upp frn en lg niv till en hgre. Hgnivdistributrerna utan en lng kriminell bakgrund har dremot ofta gtt in direkt p sin position i distributionskedjan (Desroches, 2005). De tv olika stten att n en hg position inom distributionskedjan kommer hr att beskrivas nrmare.
Tidigare forskning: Karrir En vanlig anledning till att en aktr brjar slja narkotika och etablerar sig som detaljist r fr att finansiera sitt eget narkotikabruk (Reuter & Haaga, 1989; Tunnel, 1993). De flesta av dessa detaljister gr ingen karrir uppt till hgre niver inom distributionsntverket. I Tunnels (1993) studie av lgnivdistributrer var det endast ett ftal av de studerade och intervjuade distributrerna som ver huvud taget gjorde ngra frsk att avancera till hgre niver. De hade inte heller ngra direkta mjligheter att gra karrir eftersom de, bortsett frn de personer frn vilka de inhandlade narkotikan, inte hade ngra kontakter p hgre niver. En tolkning som gr att gra utifrn Tunnels (1993) studie r att det verkar som om aktrerna lngst ner i distributionskedjan endast har som ml att finansiera sitt eget missbruk. De har inte brjat slja narkotika fr att tjna pengar utan fr att sjlva f rd med droger. Karrirmjligheterna r begrnsade till fljd av att de inte har ngon strre ambition, inget utprglat entreprenrskap och inga kontakter hgre upp i distributionskedjan. De har gjort sitt yrkesval enbart fr att kunna verleva och fortstta med sitt missbruk. Reuter och Haaga (1989) ger i sin studie av hgnivdistributrer en ngot annorlunda bild n Tunnel (1993) i frga om karrirmjligheter. Intervjupersonerna i deras studie hvdade att det inte hade varit ngra problem att f tilltrde till de hgsta niverna av narkotikamarknaden. De flesta hgnivdistributrer i Reuter och Haagas (1989) studie hade ntt sina positioner utan att ha behvt arbeta som lrling under en lngre tid eller bygga upp ett stort startkapital. De ansg att de faktorer som hade bidragit till deras karrirframgngar var viljekraft, diskretion och tur. En rimlig tolkning till skillnaderna i Tunnels (1993) och Reuter och Haagas (1989) beskrivningar r att de har underskt tv olika typer av populationer. Eftersom Reuter och Haagas studie r inriktad p hgnivdistributrer, omfattar deras population endast de aktrer som faktiskt har lyckats gra karrir medan Tunnels studerade lgnivdistributrer, som fljaktligen inte hade lyckats att gra karrirer. Slutsatsen vi kan dra r emellertid att det finns en del ambitisa lgnivdistributrer med entreprenrsegenskaper som lyckas gra karrir (Redlinger, 1975; Reuter & Haaga, 1989). Dessa aktrer arbetade som lgnivdistributrer tills de rkade hitta en ny klla hgre upp i distributionskedjan som de kunde kpa strre narkotikapartier av (Reuter & Haaga, 1989). Till fljd av att lgnivdistributren har varit verksam under en lngre tid finns ett etablerat kontaktnt med plitliga personer

49

p den lgre nivn av distributionskedjan. Dessa personer kan distributren, som flyttar upp ett steg i distributionskedjan, mobilisera som sina egna kunder och detaljister (Reuter & Haaga, 1989). En viktig frutsttning fr att kunna gra karrir och etablera sig p en hgre position inom distributionskedjan r allts att ha ett socialt kapital i form av ett etablerat frtroende (Morselli, 2001; Zaitch, 2002). Reuter & Haaga beskriver detta med fljande mycket talande formulering:
those with whom you are currently partying may well become next years steady outlets. (Reuter och Haaga, 1989, s. 40)

Vikten av frtroende speglas ven i Desroches (2005) studie dr det beskrivs hur distributrer som tar in eller flyttar upp en aktr i distributionskedjan r tvungna att g i god fr den personen. Den distributr som tar in en ny person i ntverket r personligt ansvarig fr att denne skter sig. En distributr som inte lever upp till frvntningarna i ntverket riskerar att bli isolerad, det vill sga, ingen annan i distributionskedjan vill befatta sig med distributren i frga. Konsekvensen blir det som Johnson, Dunlap och Tourigny (2000) kallar fr en baktvnd karrir. De beskriver i sin studie hur en del lgnivdistributrer lyckades etablera sig som mellannivdistributrer, men sedan fastnade i ett tungt narkotikaberoende, vilket resulterade i att de inte ansgs plitliga att hantera pengar och droger, och drfr ville ingen gra affrer med dem. Konsekvensen blev att deras affrsverksamhet blev reducerad och de fick terg till rollen som detaljist.
Tidigare forskning: Direktintrde Mellan- och hgnivdistributrer utan en lng kriminell bakgrund har ofta gjort ett direktintrde till sin position i distributionskedjan (Desroches, 2005). Anledningen till att de har blivit narkotikadistributrer beskrivs ofta som orsakad av slumpmssiga omstndigheter (Curcione, 1997; Desroches, 2005; Reuter & Haaga, 1989). Det vanligaste frfarandet vid ett direktintrde r att det sker som en fljd av kontakter med personer som redan r verksamma som narkotikadistributrer. Kontakten r ofta en lokal person med en lng bakgrund som narkotikadistributr (Dorn, Murji & South, 1992; Zaitch, 2002). Hur kontakterna ser ut eller uppstr varierar. I vissa fall kan det rra sig om att en person rekryteras genom kontakter inom ett etniskt baserat ntverk (Desroches, 2005; Zaitch, 2002) eller en slkting (Adler & Adler, 1992; Zaitch, 2002). De r eftertraktade som affrspartner eftersom det ofta finns ett stort frtroende uppbyggt till fljd av samhrigheten (Adler & Adler, 1992; Zaitch, 2002). Personen lockas av de snabba pengar och flexibla arbetstider som finns inom narkotikamarknaden. Andra tillvgagngsstt r att aktren har kommit i kontakt med hgeller mellannivdistributrer genom sitt yrke (Curcione, 1997; Desroches, 2005; Reuter & Haaga; 1989). I Reuter & Haagas (1989) studie
50

hade flera av intervjupersonerna gt barer, nattklubbar eller restauranger innan de blev verksamma som narkotikadistributrer. Genom dessa branscher hade de kommit i kontakt med mnga lgnivdistributrer, och genom dem hade de slutligen ven lrt knna distributrer hgre upp i kedjan (Reuter & Haaga, 1989). terigen ges en bild av vikten av att ha ett stort socialt ntverk och ett vl upparbetat socialt kapital. Desroches (2005) beskriver i sin studie hur intervjupersoner som var egna fretagare hade ftt kontakt med hgnivdistributrer som ville utnyttja deras affrsexpertis och det skydd som deras fretag kunde ge. ven om det tycks vara mer ovanligt finns det exempel p mycket mlmedvetna och entrgna aktrer som gr ett direktintrde som mellannivdistributrer genom att forcera sig in i distributionskedjan (Adler & Adler, 1992; Curcione, 1997). Det r emellertid inte enkelt att ta sig in p detta stt eftersom det krvs att personen mste visa sig vara plitlig innan ngon vill gra affrer med denne. Att bygga upp ett frtroende r ofta en tidskrvande process (Curcione, 1997). Det ftal personer som frsker gra ett direktintrde in i distributionskedjan r ofta sdana som r attraherade av livsstilen och till fljd av detta bygger upp ett socialt ntverk med personer som har den livsstilen (Adler & Adler, 1992). Detta sociala ntverk kan sedan underltta intrdet som mellannivdistributr.
Tidigare forskning: Uttrde Den tidigare forskningens bild av uttrde ur distributionskedjan har redan berrts i avsnittet drivkrafter. Det som togs upp var att mnga distributrer hade fr avsikt att dra sig ur nr de ftt ihop tillrckligt med pengar, men den vanebildande livsstilen och dess konsumtionsmnster ledde till att uttrdet hela tiden blev framflyttat (Ahktar & South, 2000; Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992; Zaitch, 2002). Det fanns emellertid ett ftal distributrer som hade lyckats med att investera pengar i legal verksamhet och sedan dragit sig ur narkotikamarknaden (Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992; Zaitch, 2002). Resultat: Karrir Det vanligaste sttet att n en position som mellan- eller hgnivdistributr r, sett till datamaterialet, att arbeta sig uppt i distributionskedjan. Anledningen till detta r enligt flera av intervjupersonerna, att en av de viktigaste skerhetsaspekterna p narkotikamarknaden r att bara gra affrer med folk som man knner och litar p. Frtroendet grundlggs genom att de arbetar sig uppt i distributionskedjan. Det leder till att det blir svrt fr utomstende personer att ta sig direkt in p de hgre niverna i distributionskedjan.
Vnskap r viktigare n businessintressen. Vem som helst kan inte kliva in. () ven om det stod en person jag inte knde hr idag med en miljon i en vska s

51

skulle jag inte g med p den affren. Man mste stta pengarna och risken i relation till varandra. En frga man mste stlla sig r: r jag beredd att lta risken att ka in 10 r i fngelse vila i den hr personens de? r det vrt en miljon? (Hgnivdistributr)

Distributrerna som hade gjort karrir hade brjat med att hantera mindre mngder narkotika och sedan kat omsttningen successivt vartefter de etablerade kontakter och fick ihop strre kontantinsatser.
Jag gjorde karrir upp till min position. Det brjade med att jag hjlpte en bekant och blev lovad en bra belning. Sen rullade det p. () I brjan av sin karrir mste man kapa priserna fr att etablera sig. Det r viktigast att ha bst priser och bst varor. Det vanligaste r att man jobbar sig uppt. Man brjar med att kpa enkilospartier cannabis och sljer sedan vidare i enhektosposter till kparna under sig. I nsta steg gr man upp till fem kilo. D gller det ven att kparna under sig r redo att brja ta emot enkilosposter. Man strvar allts att f sina kpare med sig upp ett snpp p karrirstegen. Nsta steg r att ta emot tio till trettio kilo cannabis, kunderna fr d kpa tre till fem kilosposter. Steget efter detta r att kpa hundrakilospartier och d fr kunderna kpa tiokilospartier. (Hgnivdistributr)

Vr studie ger std fr den tidigare forskning som visat att det endast r en liten skara av detaljister och lgnivdistributrer som faktiskt gr karrir. Fljande citat frn en annan intervjuperson r en mlande beskrivning av vad som krvs fr att lyckas ta sig uppt i distributionskedjan.
Det r dock lngt ifrn alla som gr karrir. Man mste ha viljan att ta risker och vara hrdhudad. Egentligen funkar karrirsystemet p narkotikamarknaden precis som fr en sljare i en kldbutik. Man gr upp fr trappan. Till slut r sljaren den som exporterar in klderna frn utlandet. Det r samma princip. Det finns mnga droganvndare och om man ska ha rd med sitt eget bruk mste man sikta uppt. Det r dock svrt att gra karrir frn lgsta nivn, men de som lyckas har mer sjlvdisciplin och mer sjlvknnedom n de andra. Det r folk som r bra p att prioritera. Det r s mycket man mste ge upp fr att gra karrir. Inte festa varje dag. Hrt arbete som r psykiskt pfrestande. En cannabisrkare som bara tar det lugnt har svrt att orka med att gra karrir. De frsker men faller tillbaka. Fr att gra karrir frn en lgre niv mste man lyckas spara ihop pengar fr att kunna kpa ett strre parti. Folk r villiga att gra affrer, s om man visar sig duktig och plitlig gr det vgen. Om jag kper 100 gram cannabis av samma kille ofta samt r flitig, plitlig och jobbar hrt r det lttare att gra karrir. D syns det ju att man har rtt instllning. Man drar till sig ett intresse frn distributrerna ovanfr eftersom alla strvar efter att bli av med grejorna fort. Dessutom r det vanligt att distributrer p de lgre niverna ker dit och drfr finns det alltid ett behov av bra ersttare. (Hgnivdistributr)

Bortsett frn de detaljister och lgnivdistributrer som r fast i ett tungt missbruk och dr den frmsta drivkraften r att finansiera detta

52

missbruk verkar ambitionen att gra karrir i distributionskedjan vara hg fr de flesta distributrer. Men ven om det finns en uttalad ambition att klttra uppt i distributionskedjan behver det emellertid inte betyda att distributrerna har fr avsikt att expandera sin verksamhet hur mycket som helst. Detta kommer att diskuteras mer utfrligt under rubriken Omfattning. Ett fngelsestraff behver inte betyda slutet p en karrir som narkotikadistributr. Det finns flera fall i datamaterialet dr den dmde personen tog upp sin distributionsverksamhet igen efter avtjnat straff, inte sllan med nya kontakter som etablerats under anstaltstiden. Dessa relationer behvde emellertid inte leda till direkta affrsfrbindelser, utan mnga gnger kunde det handla om att de nya anstaltskontakterna ledde till att ett samband frmedlades med en leverantr eller kpare.
Fngelser r en bra kontaktbas fr framtida brottslighet eftersom den som sitter av sitt straff utan att ange andra personer och utan att bli "kkrdd" visar att det r en plitlig person som man har att gra med. Kkrdda personer r livsfarliga eftersom de kan gra vad som helst, det vill sga att skvallra, fr att inte ka in i fngelse igen. Att sitta i fngelse och inte skvallra ger ett betyg, det inger respekt. Plitliga personer r ndvndigtvis inte sdana som man behver beg brott tillsammans med utan det kan rcka med att de frmedlar kontakter etc. Om man exempelvis vill kpa ett parti narkotika p ett visst stlle r det viktigt att ha plitliga kontakter som kan ge ett telefonnummer eller p annat stt frmedla en kontakt. (Mellannivdistributr)

Det r emellertid inte alltid som anstaltskontakterna r positiva fr karriren. En intervjuad hgnivdistributr, som hade avtjnat ett tidigare fngelsestraff, berttade att han startade sin distributionsverksamhet igen efter att ha frigivits. Denna gng involverade han ven ngra nya kontakter frn anstaltstiden, men det visade sig ganska snart att dessa personer var mer till besvr n till nytta jmfrt med de gamla plitliga kontakterna. En annan intervjuad hgnivdistributr berttade att han som en ren skerhetstgrd undvek personer som hade suttit p anstalt eftersom de ltt drog till sig polisens uppmrksamhet.
Resultat: Direktintrde ven i vr studie finns det exempel p distributrer som hade gjort direktintrde p en hg niv i distributionskedjan. Det vanligaste var emellertid att distributrerna brjade p golvet och gjorde karrir. I datamaterialet frekom exempel p tv olika typer av direktintrde. Det ena verensstmde med det direktintrde som en del av den internationella forskningen beskriver, det vill sga personer som utan en lng kriminell bakgrund etablerar en narkotikahandel direkt p en hg niv. Den andra formen omfattar personer som hade gjort karrir inom en annan kriminell verksamhet n narkotika, till exempel vapenhandel, och sedan gtt direkt in p en relativt hg niv i distributionskedjan, tack vare frankringen i den kriminella miljn och sina kontakter.

53

ven personerna som gjort direktintrde utan en lng kriminell bakgrund hade haft ngon form av kontakt med en person som antingen var narkotikaleverantr i utlandet eller var aktiv som mellan- eller hgnivdistributr i Sverige. Det kunde till exempel rra sig om en barndomskamrat. Denna person kunde komma med ett erbjudande om att bilda ett partnerskap som distributrer. Fljande fallbeskrivning frn underrttelsematerialet r ett exempel p hur ett tillflle till direktintrde kan uppst.
En man med ursprung i ett europeiskt land fick kontakt med ngra landsmn som ville etablera en marknad fr ett specifikt preparat i Sverige. Personen i Sverige fick en frfgan om att ta emot ett stort narkotikaparti men avbjde. Landsmnnen var mycket pstridiga.

En intervjuad hgnivdistributr berttade att han var egen fretagare innan han blev aktiv p narkotikamarknaden. Han hade aldrig hllit p med narkotikahandel eller brottslig verksamhet och beskrev sitt intrde som att han halkade in p ett bananskal. Genom den bransch som han var verksam i kom han i kontakt med personer som undrade om han inte kunde ordna narkotikapartier. Intervjupersonen knde till personer i periferin av sin bekantskapskrets, som han visste hll p med narkotikaaffrer och frmedlade drfr en kontakt mellan de personer som hade frgat efter narkotika och en vn till en vn som han visste var narkotikadistributr. Efter en tid hrde denna person av sig. Han var mycket njd med kontaktfrmedlingen och frgade om inte intervjupersonen var intresserad av att brja hjlpa honom med narkotikaverksamheten. Vid denna tidpunkt hade den legala firman brjat g dligt, och intervjupersonen sg drfr en mjlighet till att tjna pengar p narkotikahandel och tackade drfr ja. De personer som gr direktintrde, med en annan kriminell karrir bakom sig n narkotika, kan g direkt in som mellan- eller hgnivdistributrer. Dessa personer r redan knda inom den kriminella vrlden och har byggt upp ett frtroende. Det frekommer ven att andra kriminella personer, till exempel rnare, investerar i ett narkotikaparti. En intervjuad hgnivdistributr berttade att han egentligen var inriktad p tv andra brottstyper frn brjan, men av en slump brjade han ven med storskalig narkotikahandel. Detta var ngot som han i efterhand bittert ngrade eftersom de andra formerna av brottslighet bde var mer lnsamma och mindre riskabla. Utver detta har narkotikabrott dessutom hgre straff n mnga andra vinstgivande brott, vilket en annan intervjuperson reflekterade ver.
Narkotikahandeln r inte lnsam om man jmfr med de straff som man riskerar. (Hgnivdistributr)

54

Resultat: Uttrde Ifrga om uttrde frn narkotikamarknaden frmedlar vr studie en bild av att mnga distributrer r medvetna om riskerna med narkotikahandel och till fljd av detta har de, i linje med tidigare forskning, inte tnkt hlla p med denna illegala verksamhet fr evigt. De snabba pengarna kan dock ltt leda till ett beroende och konsekvensen blir att mnga distributrer stannar lngre i verksamheten n de egentligen har tnkt sig. Flera av intervjupersonerna berttade att en del aktrer p narkotikamarknaden investerar narkotikapengar i legal affrsverksamhet som en frberedelse infr uttrdet frn distributionskedjan.
Investeringarna r att betrakta som ett successivt avstamp frn narkotikahandeln. ven om man drar sig tillbaka frn narkotikaverksamheten hller man dock kvar sina kontakter och relationer i den kriminella vrlden. Man r vldigt noga med att ha narkotikahandeln att falla tillbaka p om det inte skulle g s bra med den legala verksamheten. (Hgnivdistributr)

Ett problem verkar vara att trots att mnga distributrer har ambitionen att dra sig ur narkotikahandeln nr de har tjnat ihop tillrckligt med pengar leder den kostnadskrvande livsstilen till att de hela tiden flyttar fram tidsgrnsen fr sitt uttrde. Flera av de intervjuade distributrerna menade emellertid att de s smningom hade dragit sig ur om de inte hade kt fast. En av de intervjuade hgnivdistributrerna hade, nr han greps, fr avsikt att sluta med narkotikahandeln inom ngra r och sedan fortstta med annan kriminell verksamhet. Som tidigare framgtt behver inte heller ett fngelsestraff innebra ett permanent uttrde frn narkotikamarknaden. Det finns flera fall i frundersknings- och underrttelsematerialet dr distributrer fortsatt med narkotikahandel frn anstalten eller startat upp sin verksamhet igen efter avtjnat fngelsestraff. En tolkning som kan gras utifrn datamaterialet r att ett totalt uttrde frn narkotikamarknaden frsvras till fljd av den kostnadskrvande livsstil som distributrerna har vant sig vid. Det r svrt ven fr de distributrer som har lyckats investera pengar i legal verksamhet, eftersom de sllan tjnar samma summor i sin legala verksamhet som de gjorde p narkotikamarknaden. Dessutom stlls det helt andra administrativa krav p en legal verksamhet.
Mnga investerar i legal verksamhet men det r svrt att lmna narkotikamarknaden helt till fljd av att narkotikahandeln omfattas av en mycket lttare administration, byrkrati och liknande. Det r s mycket krngliga regler i det legala nringslivet att hlla reda p. Dessutom slipper man deklaration och skatter p narkotikamarknaden. (Hgnivdistributr)

55

Konsekvensen blir att det r stor risk att personen faller tillbaka p narkotikahandeln eller att de legala och illegala verksamheterna drivs parallellt. En intervjuad hgnivdistributr menade att det enda sttet att fullstndigt lmna narkotikamarknaden r att man r helt infrstdd med att leva ett vanligt svenssonliv med allt vad det innebr. Detta frutstter att personen bryter helt och hllet med den kriminella vrlden. Fljande citat illustrerar denna problematik.
Man behver inte bekymra sig om rkningar och bankln. Man funderar istllet p vart man ska resa, vilken restaurang man ska g till och vilken tjej man ska bjuda. Om man har vant sig vid att kunna spendera 10 000 kronor p en timme eller dag om man vill, s r det svrt att g tillbaka till svenssonlivet och tjna 15 000 kronor i mnaden. Nackdelen r dock att svenssontryggheten saknas p narkotikamarknaden. Om man ska lyckas ta sig ur handlar det om hur mnga band man har kvar till det trygga livet. Jag har bestmt mig fr att dra mig ur nu och leva ett svenssonliv. Ok, jag kommer att tjna mindre pengar men jag r fri frn den psykiska stressen, mnga knasiga mnniskor och beroendet. Jag kan f leva ett liv dr jag kan slippa riskerna. (Hgnivdistributr)

56

Intrde och uttrde: Resultat i fokus Det var vanligare att distributrerna i studien hade gjort karrir upp till sin position i distributionskedjan n genom direktintrde. Genom karriren grundlggs kontakter och frtroenden som r en ndvndighet fr en distributionsverksamhet. Bland de personer som gjort direktinrde in i distributionskedjan var det mjligt att identifiera tv olika typer av intrde. Personer utan lng kriminell bakgrund som gjorde direktintrde med hjlp av en bekant som redan var aktiv som narkotikadistributr. Personer som hade gjort karrir inom en annan kriminell verksamhet och sedan gick direkt in p en relativt hg niv i distributionskedjan, tack vare frankringen i den kriminella miljn och sina kontakter. Ett fngelsestraff behver ndvndigtvis inte vara slutet p en karrir som narkotikadistributr. En del distributrer fortstter med narkotikahandel efter avtjnat straff och vissa driver narkotikahandel frn anstalten. Det finns indikationer i datamaterialet p att mnga distributrer har en ambition att dra sig tillbaka frn narkotikamarknaden nr de har tjnat tillrckligt med pengar. Den kostnadskrvande livsstilen och det omfattande konsumtionsmnstret leder emellertid till att det blir svrt att klara sig utan narkotikainkomsten, och som en fljd av detta fortstter de att vara aktiva p narkotikamarknaden lngre n de har tnkt sig.

Organisation
Som nyss nmnts frmedlar internationella studier en bild av att det r vanligare att narkotikadistributrer r sjlvstndiga eller arbetar i partnerskap n att de r en del av en hierarkisk organisation (Desroches, Reuter & Haaga, 1989). I fljande avsnitt ska vi titta nrmare p sjlvstndiga distributrer, partnerskap och distributionsgrupperingar.
Tidigare forskning: Partnerskap och sjlvstndiga distributrer Enligt Adler & Adler (1992) r partnerskap vanligast bland de distributrer som r importrer och arrangerar narkotikasmugglingar. Orsaken r att det r s mnga moment involverade i en narkotikasmuggling, vilket gr det svrt fr en person att sjlv ta ansvar fr hela verksamheten. Partnerskapet omfattar allts en arbetsfrdelning. En vanlig uppdelning r att en person ansvarar fr kontakterna uppt i distributionskedjan och en annan person har hand om kontakterna nedt. Hg- och mellannivdistributrer som inte arrangerar narkotikasmugglingar har bttre frutsttningar att arbeta sjlvstndigt eftersom deras verksamhet inte r lika komplex som vid narkotikasmugglingar (Adler & Adler, 1992). Orsaken till att distributrerna inte arbetar i partnerskap, om det inte r en absolut ndvndighet, anges vara en kombination av stolthet, girighet, misstroende och rdsla.

57

Resultat: Sjlvstndiga distributrer Vid genomgngen av frunderskningsmaterialet framstod fristende entreprenrer som den vanligaste distributrstypen. Detta kan emellertid ha varit en konsekvens av olika selektionsprocesser. Eftersom det rr sig om frunderskningsmaterial finns det sannolikt ett intresse hos den gripne personen att framst som sjlvstndig i frhren fr att inte avslja en eventuell partner. De vriga underskningsmetoderna gav emellertid std fr att det r vanligt med fristende entreprenrer. Flera intervjupersoner berttade att de var sjlvstndiga frilansare, och underrttelsematerialet innehller en hel del uppgifter om distributrer p hg niv som arbetade relativt sjlvstndigt.
Egentligen har vi ett konstigt system p narkotikamarknaden i Sverige jmfrt med utlandet. I Sverige baseras narkotikamarknaden mest p entreprenrer men i utlandet r det vanligare med lnesystem, det vill sga anstllda frsljare. Detta anses vara fr riskabelt i Sverige. (Hgnivdistributr)

Flera av de intervjuade distributrerna, p olika niver i distributionskedjan, betonade dremot att trots att de arbetade relativt sjlvstndigt och fristende p sin niv i distributionskedjan, var det svrt att hvda en fullstndig sjlvstndighet, eftersom de var beroende av bde sljare och kpare. Tydligast blev detta p de lgsta niverna av distributionskedjan dr det ofta fanns en djup missbruksproblematik med i bilden.
Som [detaljist] r man inte en del av ngon gruppering men man r inte heller sjlvstndig eftersom man i princip alltid ligger i skuld till sin leverantr. Detta beror p att man nstan alltid fr narkotikan p kredit och det r i stort sett vanligare att redovisningen misskts n att den skts. Ett mycket vanligt frfarande r att man gr av med de pengar som man ska redovisa och att det blir fel vid redovisningen. (Lgnivdistributr/detaljist)

Resultat: Partnerskap I datamaterialet var det ven mjligt att se exempel p distributrer som arbetade i partnerskap samt olika former av distributionsgrupperingar. Dessa kommer att beskrivas nedan. I de frunderskningsprotokoll dr det framgick att det rrde sig om partnerskap handlade det ofta om personer som hade en nra koppling till varandra, till exempel gifta eller sambor, far och son eller brder. Partnerskap kunde innebra att man delade lika p allt, men det frekom ocks fall med en uppdelad ansvarsfrdelning, som denna intervjuperson berttade om:
Jag arbetade i partnerskap med en annan person. Vi var allts tv personer i ledningsstrukturen. () verenskommelsen var att partnern stod fr leverantrerna medan jag tillfrde kunder nert. (Hgnivdistributr)

58

Resultat: Distributionsgruppering I frga om distributionsgrupperingar varierar strukturen frn kompisgrupper som sljer narkotika tillsammans till grupper med en eller tv huvudmn som har personer rekryterade fr de riskfyllda uppgifterna. En tolkning som kan gras r att organisationsstrukturen r ett resultat av vilken strategi som anlggs, nr det gller skerhet och riskreducering. Vissa distributrer strvar efter att hlla ner antalet inblandade personer och ha kontroll ver hela processen sjlva medan andra istllet delegerar uppgifter fr att hlla sig s lngt borta frn de riskabla momenten som mjligt. I vissa fall kan det dessutom vara ndvndigt med en distributionsgruppering fr att ver huvud taget kunna bedriva en distributionsverksamhet, till exempel i de fall d distributrerna styr sin verksamhet frn en kriminalvrdsanstalt. Antalet personer och uppgifter i en distributionsgruppering varierar. Det vanligaste mnstret i materialet var emellertid att en person eller ett partnerskap fungerade som huvudmn. De frfogade ver ett antal rekryterade personer som hade olika ansvarsomrden. I en del fall rrde det sig om att en eller ett ftal personer utfrde flera uppgifter samtidigt, men ibland var arbetsfrdelningen tydlig, och varje person hade tilldelats sin egen specifika uppgift. De olika arbetsuppgifter som observerades i datamaterialet r

transportr frsljningskoordinator lagerhllare utblandare frvarare av pengar kvalitetstestare.

Dessa olika arbetsuppgifter kommer nu att beskrivas var fr sig.

Transportr En transportr har hand om transporterna av narkotika inom landet. Det kan handla om frflyttningar av narkotika mellan olika lager men ocks om leveranser till kunder. Mnga gnger rr det sig om transporter inom en specifik stad, men det fanns ocks exempel i materialet p distributionsgrupperingar dr affrsverksamheten hade tckt stora geografiska omrden.
En budbilschauffr utfrde, vid sidan av sina legala transporter, krningar av cannabispartier inom Sverige t en hgnivdistributr. Enligt chauffrens egen uppgift erhll han mellan 1 5004 000 kronor per transport.

Ett vanligt frfarande i datamaterialet var att samma person som hade hand om lagret ocks ansvarade fr transporterna.
59

Nr det var tv distributionsgrupperingar som gjorde affrer med varandra frekom det att transportrerna frn respektive gruppering mttes och narkotikapartiet bytte gare.
Frsljningskoordinator I ett ftal fall hade hgnivdistributren avskrmat sig s mycket att till och med sjlva koordineringen av frsljningarna hade delegerats till en annan person. Det vill sga, det fanns en person som hade i uppdrag att kontinuerligt se till att det fanns kpare till narkotikapartierna. Fljande fallbeskrivning r ett exempel p ett sdant frfarande.
En man hade blivit utsedd till frsljningskoordinator av en hgnivdistributr. Nr de fick in ett nytt stort narkotikaparti skickade han ut ett kodat SMS till ungefr tio lgnivdistributrer. Dessa kunde sedan ringa till frsljningskoordinatorn och bestlla narkotika samt komma verens om mtesplats och tid. Frsljningskoordinatorn tog d kontakt med transportren som fick ka till lagret och hmta den verenskomna mngden narkotika samt leverera partiet till kparen.

Lagerhllare Narkotikadistributrernas frfarande vid frvaring av narkotika kommer att beskrivas nrmare under rubriken Lagring. De personer i en distributionsgruppering som hade till uppgift att ansvara fr frvaringen av narkotikan hade, som nmnts tidigare, ofta ven andra uppgifter, men det fanns ocks personer som endast hade frvarat narkotika mot ersttning. Utblandare I ett ftal fall frekom personer som hade som specifik uppgift att spda ut narkotikapartierna. Ett exempel var en person som fick 5 000 kronor per utblandat parti. Av distributionsgrupperingen kallades personen motsgelsefullt nog fr frdlare. Det finns inga tecken i datamaterialet p att det krvdes ngon djupare grundkunskap hos de personer som hade den hr uppgiften. I ett fall fick till exempel utblandaren utfrliga skriftliga anvisningar om hur utblandningen skulle g till. Frvarare av pengar Det finns ven fall som inkluderade personer som hade till uppgift att frvara pengar. Fljande fallbeskrivning r exempel p ett sdant frfarande.
En mellannivdistributr lejde en person vars uppgift var att frvara pengar i sin lgenhet. Lgenheten kallades i konversationer fr valvet och dr frvarades upp till en miljon kronor. Mellannivdistributren beskte valvet en gng i veckan eller var fjortonde dag och lmnade eller hmtade pengar.

60

Att frvara en stor mngd pengar hos en annan person r emellertid mycket riskfyllt och krver ett stort mtt av frtroende. En intervjuperson berttade om en alternativ strategi fr att minska riskerna fr stld:
Bankfack r ganska populrt ocks. D kan man frvara nyckeln hos en person man litar p som inte r kriminellt belastad. Eftersom nyckeln inte r tillrcklig fr att ha tillgng till bankfacket, man behver ju oftast ha underskrifter ocks, r det ganska skert att ha nyckeln hos ngon annan. (Lgnivdistributr)

Kvalitetstestare De distributionsgrupperingar som strvade efter att slja narkotika av hg kvalitet kunde anvnda sig av personer, ofta missbrukare, som fick testa de kpta partierna. Fljande fallbeskrivning r ett exempel p anvndningen av kvalitetstestare.
En hgnivdistributr var mycket noga med att kvaliteten p det amfetamin han slde skulle vara hg. Varje gng ett nytt narkotikaparti kptes in fick en person i uppdrag att testa detta. Vid ett tillflle meddelade denna person att narkotikans kvalitet inte hll mttet. Han fick d testa narkotikan en gng till dagen drp. ven denna gng ansg testaren att kvaliteten var dlig, och hgnivdistributren lt d ytterligare en person prova narkotikan fr att skerstlla sig om att det verkligen rrde sig om ett dligt amfetaminparti.

Som framgr av genomgngen ovan finns det en stor variation av organisationsstrukturer fr distributionsgrupperingar. Frutom de grupperingar som har en eller tv personer med en mer ledande roll finns ven mer platta distributionsntverk. Ett exempel p sdana r vad Polisen benmner som vstafrikanska ntverk. En intervjuperson som hade kopplingar till ett sdant ntverk frklarade att aktrerna i dem hjlpte varandra lite mer n vad som r brukligt hos vriga narkotikadistributrer. Det hade att gra med att de hade blivit isolerade p narkotikamarknaden.
De som r fattiga vill grna jobba ihop med dem som r rika, men de som r rika vill inte jobba med dem som r fattiga. Drfr uppstr vstafrikanska ntverk. Ingen vill arbeta med dem. (Hgnivdistributr)

En annan intervjuperson som ocks hade kopplingar till vstafrikanska ntverk betonade kamratskapet och samhrighetsknslan. Beskrivningen som gavs var att det inte handlar om hierarkiska organisationer utan teamupplgg. Strukturen beskrevs som ett ntverk med en krna av nra vnner. Man respekterar sina medlemmar och lyssnar p deras sikter.
Jag talar inte om ligor utan om kompisgng. Antingen var de kompisar innan de brjade slja narkotika eller s blev de kompisar genom narkotikafrsljningen. () Det finns en viss yrkesstolthet. Det kanske lter underligt men man knner

61

en stolthet ver att man gr ett bra jobb. Att man har ett jobb dr man fr ut sin kreativitet. Mnga sker ett yrke dr de kan vara stolta utt, p den legala marknaden. Ett yrke dr man fr ut sin kreativitet, dr man blir medlem av ett bra arbetsteam. Dr alla personer och deras sikter mts med respekt. (Lgnivdistributr)

En tredje intervjuperson som var aktiv i ett vstafrikanskt ntverk utvecklade detta resonemang vidare. Han frklarade att olika vstafrikanska ntverk kunde vara inriktade p olika preparat. Enligt denne hgnivdistributr var cannabisntverken bde lngst ner p statusskalan och de mest ppna och flexibla. Heroin- och kokainntverken var mer slutna och bestod av en hierarkisk krna hgst upp. Dremot hade de lgre leden av dessa ntverk samma ppna struktur och flexibilitet som cannabisntverken. Den hga graden av flexibilitet hos de vstafrikanska ntverken, det vill sga att personer flyttade runt i hela Europa och ofta bytte samarbetspartner, frklarades med att mnga av dem vistades illegalt i det land de befann sig i. Nr de upptcktes av myndigheterna blev de utvisade till sitt hemland. Vl i Afrika skaffade de sedan en ny identitet och tervnde till ett nytt europeiskt land. I frunderskningsmaterialet fanns exempel p personer frn vstafrikanska ntverk som hade haft upp till tio olika identiteter ver tid.
Organisation: Resultat i fokus Den vanligaste typen av distributrsroll i studien var fristende entreprenrer. I de fall dr distributrerna arbetar i partnerskap r det vanligt att det handlar om personer med en nra koppling till varandra, till exempel gifta eller sambopar, far och son eller brder. Strukturen p distributionsgrupperingar varierar frn kompisgng som sljer narkotika tillsammans, till grupper med en eller tv huvudmn som har personer rekryterade fr de riskfyllda uppgifterna. Arbetsuppgifter som kan frekomma i en distributionsgruppering r transportr, frsljningskoordinator, lagerhllare, utblandare, frvarare av pengar och kvalitetstestare.

Konkurrens mellan distributrer

Narkotikadistributrerna kan konkurrera med varandra genom priser, betalningsvillkor, produktkvalitet, plitlighet, service samt revir och monopol. Nedan fljer en genomgng av hur tidigare forskning och vr studie beskriver konkurrensmetoderna och vilka som r vanligast respektive ovanligast.
Tidigare forskning: Priser Enligt Svensson (1996:309) fungerar detaljistledet p narkotikamarknaden som en typ av priskartell. En aktr som p eget bevg frsker

62

snka sina priser i frhllande till den vriga prisnivn p marknaden riskerar att f problem med vriga frsljare. Prisnivn fr detaljistledet styrs av aktrerna sjlva, och det finns inga tecken p att det r ngra narkotikakarteller som kontrollerar marknaden (Zaitch, 2002). Enligt Redlinger (1975) finns det tv olika metoder fr en detaljist att faststlla sitt pris. Det frsta r att aktren utgr frn sina utgifter och sedan lgger p vad som anses vara en rimlig handelsvinst. Det andra sttet, som enligt Svenssons (1996) studie verkar vara det vanligaste, r att anvnda sig av det rdande marknadspriset, det vill sga det pris som kunderna r vana att betala (Redlinger, 1975). Vid den sistnmnda prissttningsmetoden konkurrerar frsljarna istllet genom kvaliteten p drogerna och olika betalningsvillkor, ungefr som vilken affrsverksamhet som helst (Redlinger, 1975; Svensson, 1996). Prissttningen i detaljistledet kan ven pverkas av andra faktorer. Till fljd av den kade risken fr nya kunder till exempel ofta betala ett hgre pris n regelbundna kunder (Redlinger, 1975). Tillflliga lokala priskningar kan ocks frekomma nr det uppstr brist p narkotika eller p sljare p marknaden. En tillfllig brist p detaljister p marknaden r en konsekvens av en pltslig kning av den upplevda risken. Till exempel kan lokala polistillslag eller en kad polisaktivitet leda till att flera detaljister ligger lgt med sin verksamhet under en kortare tidsperiod, det kan rra sig om allt frn ngra timmar till dagar, tills situationen anses tillrckligt sker igen (Redlinger, 1975). Enligt Redlinger (1975) uppstr dessa lokala prisfrndringar endast p detaljistnivn eftersom det endast r den ppna frsljningen som pverkas och ligger lgt. Det kan ven frekomma lngvariga prisfrndringar p lg- och detaljistniv (Redlinger, 1975). De uppstr som en fljd av omfattande avbrott mellan kanalerna mellan lgnivdistributrer och detaljister. Den hr typen av lngvariga prisfrndringar r emellertid ovanliga eftersom det finns ett stort antal detaljister. Nr det gller mellan- och hgnivdistributrer hller narkotikapriserna en relativt konstant niv (Adler & Adler, 1992; Desroches, 2005). Det frekommer att prisniverna frndras, men d r det ofta en konsekvens av utvecklingen nr det gller tillgng och efterfrgan (Adler & Adler, 1992; Desroches, 2005; Zaitch, 2002). Till skillnad frn p lgoch detaljistnivn kan det rcka med att ett ftal mellan- och hgnivdistributrer grips fr att det ska uppst lngvariga prisfrndringar p ett lokalt plan (Redlinger, 1975; Zaitch, 2002). Ju strre narkotikapartier en mellan- eller hgnivdistributr kper kontant per gng, desto billigare blir narkotikan per viktenhet. Detta leder till att en distributr kan frbttra sin vinst- eller konkurrenssituation genom att terinvestera sina tidigare vinster vid kontanta transaktioner (Desroches, 2005). Konsekvensen blir att en hg konkurrens kan leda till att allt strre narkotikapartier importeras (Larsson, 2006).

63

Tidigare forskning: Betalningsvillkor De kunder som distributrerna knner till och har frtroende fr kan f handla narkotika p kredit (Desroches, 2005; Redlinger, 1975; Reuter & Haaga, 1989; Vesterhav, 2005). Ett narkotikaparti som kps p kredit r emellertid dyrare n vid kontant betalning (Desroches, 2005). Den kriminella miljn bygger i hg grad p krediter. Utvecklingen p narkotikamarknaden med ett stort utbud har lett till att distributrerna i hg grad brjat acceptera krediter fr att i konkurrensen sl vakt om sina kunder (Br 2005:11). Tidigare forskning: Produktkvalitet Kvaliteten p den narkotika som en distributr sljer r en viktig faktor i konkurrensen med andra aktrer p marknaden (Desroches, 2005; Reuter & Haaga, 1989; Svensson, 1996). En distributr som hela tiden kan erbjuda narkotika av bra kvalitet betraktas som plitlig och fr ett gott rykte inom narkotikamarknaden. Kvaliteten p den slda produkten hjer ven distributrens status eftersom det signalerar att aktren har bra kontakter uppt i distributionskedjan (Desroches, 2005). Det leder till att de flesta distributrer med ett lngsiktigt perspektiv undviker att spda ut produkten fr mycket eftersom de annars riskerar att misslyckas med att upprtthlla en kontinuerlig och lojal kundkrets (Reuter & Haaga, 1989). Tidigare forskning: Plitlighet Som nmnts tidigare r frtroendet mellan affrskontakterna en mycket viktig faktor i distributionskedjan. En distributr som anses vara plitlig r naturligtvis en eftertraktad affrskontakt. Vissa narkotikaimportrer anser att plitligheten r s viktig att de alltid informerar sina kunder de gnger det endast finns narkotika av dlig kvalitet. Distributrerna kan d sjlva avgra om de vill avst frn det dliga narkotikapartiet och ska efter narkotika med bttre kvalitet p annat hll (Desroches, 2005). Fr de hgnivdistributrer, som inte har en lng kriminell bakgrund, vrdestts ven diskretion som en egenskap (Desroches, 2005). Det r viktigt att affrskontakterna inte drar till sig ondig uppmrksamhet och drfr strvar man efter att ha affrskontakter som beter sig som affrsmn och inte som gangsters (Desroches, 2005). Tidigare forskning: Service och tillgnglighet Att kunna tillgodose kundernas efterfrgan r en viktig konkurrensfaktor fr distributrer (Reuter & Haaga, 1989; Curcione, 1997). Eftersom frtroendet mellan sljare och kpare r av stor vikt r det eftertraktat att kunna upprtthlla en kontinuerlig kundkrets och drmed undvika att behva ska efter nya kunder. Kunderna sin sida frvntar sig ett affrsmssigt agerande, och om en distributr inte lyckas tillgodose efterfrgan p narkotika ventyras affrsrelationerna (Curcione, 1997).
64

Receptet fr framgngsrika distributrer r allts att ha en eller flera plitliga kllor dr de kan f tillgng till stora mngder narkotika och drmed alltid ha frmgan att tillgodose efterfrgan (Reuter & Haaga, 1989).
Tidigare forskning: Revir och monopol Revir och monopol r ovanligt, och om det frekommer r det ofta p detaljistnivn dr sjlva territoriet kan vara begrnsat till ett gathrn. I de hgre skikten sker konkurrensen istllet med andra medel (Desroches, 2005). Resultat: Priser Hur ser d konkurrenssituationen ut p den svenska narkotikamarknaden enligt vra data? De senaste ren har utbudet av narkotika p den svenska narkotikamarknaden kat samtidigt som gatupriserna sjunkit (Guttormson 2006). Merparten av intervjupersonerna frklarade att denna prissnkning beror p en hrdare konkurrenssituation. I intervjuerna frmedlades en samstmmig bild av att antalet aktrer p narkotikamarknaden har kat och att det idag finns fler personer som njer sig med att gra en mindre vinst n vad som var brukligt frr i tiden. Det har lett till att tillgngen p billig narkotika har kat.
Det finns fler aktrer p arenan nu. Marknaden r mttad. Det har kommit in mnga personer frn ststaterna p narkotikamarknaden. De r kunniga samtidigt som de kommer frn fattigdom och lockas drfr av pengarna. (Hgnivdistributr)

En annan intervjuperson menade att det nu fr tiden r svrt att tjna riktigt stora pengar p narkotika till fljd av att det r s stor konkurrens i Europa.
Marknaden svmmar ver av polacker, ryssar och balter. De har billigare logistik och lga priser. (Hgnivdistributr)

Som exempel p att logistiken har blivit billigare nmnde en annan intervjuad hgnivdistributr att det finns mnga billiga ststatschauffrer som kan anlitas som kurirer mot en lg ersttning. En ytterligare delfrklaring till prisminskningen som gavs i ett ftal av intervjuerna var att kvaliteten p den slda narkotikan har blivit smre. En intervjuperson framhll dessutom att den ekonomiska situationen i Sverige attraherar narkotikadistributrer. Enligt honom r det enklare att slja stora narkotikapartier kontant i Sverige n i vissa andra lnder till fljd av att svenskar relativt sett har gott om pengar. Den hrda konkurrenssituationen avspeglades i frunderskningsmaterialet p s stt att en del distributrer, frmst i de lgre leden av distributionskedjan, hade haft problem med prissttningen. I ngra tele-

65

fonavlyssningar beklagade sig distributrer i samtal med varandra ver att narkotikapriserna hade gtt ner och att det hade blivit svrt att gra stora vinster. En del hade ven tvingats hja sina priser, vilket lett till klagoml frn kunderna och gjort narkotikan mer svrsld. Samtidigt riskerade de distributrer som hade fr lga priser att f problem med vriga distributrer. Fljande fallbeskrivning r ett exempel p detta.
En detaljist slde en specifik typ av narkotika i en mellanstor svensk stad. Han fick mycket kritik av stadens vriga distributrer fr att han hade pressat ner priserna fr missbrukarna. Med anledning av detta hade det diskuterats att han inte skulle f slja mer narkotika i staden.

En prissttningsstrategi som tillmpas i vissa fall r att ha olika priser fr olika kunder. Det kan till exempel rra sig om att nra vnner eller trogna kunder fr ett mer frdelaktigt pris, men ocks att vissa personer fr ett hgre pris n vriga. Ett exempel r en distributr som fick kpa kokainpartier fr ett betydligt hgre pris n andra distributrer p samma niv till fljd av att hans mlgrupp var personer som kom frn ekonomiskt starka klasser och att han drmed kunde ta ut ett hgre pris i nsta led. Som tidigare forskning har beskrivit r det mjligt fr distributrerna att frbttra konkurrenssituationen genom att kpa strre narkotikapartier och p s stt f ett lgre pris per viktenhet. Det finns ven en annan metod som fljande intervjuperson berttade om.
Ett annat stt som frekom emellant fr att f ner priset p det egna partiet var att leverantren skickade med en extra mngd narkotika som man skulle slja t honom. Vinsten fr denna extra del av partiet skulle g oavkortat till leverantren. (Hgnivdistributren)

Priser p narkotika: Frn importrer till gatufrsljare Med hjlp av uppgifter i frunderskningsmaterialet, domarna och intervjuerna har det varit mjligt att f en bild av hur mngden kpt narkotika pverkar priset. Fljande rkneexempel gller priset fr cannabis, amfetamin och ecstasy per gram. Genom tabellerna fr vi flja priset p narkotikan frn hgnivdistributrens import via mellan- och lgnivdistributrer till detaljister och slutligen till konsument. Tabellernas prisuppgifter br emellertid inte tolkas som att de r exakta, eftersom priset ven pverkas av kvalitet och regionala marknader. Syftet med tabellerna r att ge en illustration ver sambandet mellan vikt och pris.

66

Cannabis

Storlek p narkotikaparti 10 kilo 5 kilo 1 kilo 500 gram 100 gram 10 gram 1 gram

Pris per gram 1516 kr 1820 kr 2025 kr 2535 kr 3060 kr 5070 kr 70100 kr Pris per gram 5070 kr 60100 kr 95120 kr 140200 kr 200400 kr 200 400 kr Pris per tablett 2022 kr 2227 kr 2235 kr 3540 kr 50100 kr 70100 kr

Niv fr sljare Hgniv Mellanniv Mellanniv Mellanniv Lgniv Lgniv/Detaljist Detaljist Niv fr sljare Hgniv Mellanniv Mellanniv/Lgniv Lgniv Lgniv/Detaljist Detaljist Niv fr sljare Hgniv Hgniv Mellanniv Mellanniv Lgniv/Detaljist Detaljist

Amfetamin Storlek p narkotikaparti 1 kilo 500 gram 100 gram 50 gram 10 gram 1 gram Ecstasy Storlek p narkotikaparti 2 000 tabletter 1 000 tabletter 500 tabletter 100 tabletter 10 tabletter 1 tablett

Figur 4. Ett rkneexempel: Prisuppgifter fr tre preparat.

Rkneexemplet illustrerar tydligt att det finns ett samband mellan storlek p partiet och pris per gram. Ju strre parti en person kper desto lgre pris per gram fr denne sannolikt betala. Eftersom priser kan variera, inte minst efter kvaliteten p narkotikan, men ven beroende p vilka priser enskilda distributrer har, verlappar intervallerna varandra en aning. En tolkning som kan gras r att hg- och mellannivdistributrernas prisbild vanligtvis ligger lngt bort frn det slutgiltiga priset p narkotikan. Samtidigt r det ofta narkotikans vrde i gatuledet som de brottsbekmpande myndigheterna utgr ifrn i sina berkningar av hur mycket pengar narkotikabrottslingarna omsatt. Detta leder till att bilden av hg- och mellannivdistributrernas ekonomiska vinst riskerar att verskattas. Ngon frfattare har uttryckt att detta stt att rkna utifrn gaturpriset r som att berkna vinsten fr boskapstjuvar genom att rkna om kornas vikt i vad stekta biffar kostar p en bttre restaurang. P samma stt som i kttindustrin passerar narkotikan olika distributionsled, vilket gr att priset per viktenhet kar.
Resultat: Betalningsvillkor Datamaterialet ger en tydlig bild av att krediter r den klart dominerande betalningsformen fr narkotikaaffrer. En intervjuad hgnivdistributr frklarade att fr sljaren r kredit ett effektivt stt att hlla kvar kunden. Frunderskningsmaterialet antyder dessutom att en del sljare

67

tar ut ett dyrare pris vid kreditaffrer n vid kontant betalning. P s stt kan de ka vinsten av narkotikaaffren. Kreditsystemet kommer att beskrivas mer utfrligt under rubriken Krediter.
Resultat: Produktkvalitet Att kunna tillhandahlla narkotika av en god kvalitet lyftes fram som den frmsta konkurrensfaktorn i samtliga intervjuer. En intervjuad hgnivdistributr frklarade att han var mycket noga med att inte blanda ut narkotikan eftersom det var viktigt att ha bra kvalitet p de produkter som sldes. Intervjupersonen menade att de distributrer som blandar ut narkotikan prglas av ett kortsiktigt tnkande. De vill ha en hg vinst. Denna strategi r emellertid ohllbar om en distributr strvar efter att driva en vinstdrivande affrsverksamhet under en lngre tid. En frdel med att ha ett rykte om sig att alltid kunna tillhandahlla hgklassiga produkter r att det aldrig r ngot problem med att avyttra stora partier.
Amfetamin med bra kvalitet sljer sig sjlvt. (Hgnivdistributr)

Flera intervjupersoner framhll dessutom att en distributr med gott rykte har mjlighet att hlla lite hgre priser n sina konkurrenter.
Jag slde heroin fr 250 000 kronor kilot men hade en kollega som slde fr 180 000 kronor kilot men det var inget problem. Om jag bara sg till att hlla en hg kvalitet p mina varor s kom mina tv kunder tillbaka. Kvaliteten styr. (Hgnivdistributr)

Som tidigare har nmnts frekom det flera fall i frunderskningsmaterialet dr distributrerna hade testat kvaliteten p narkotikapartiet innan det slts vidare. Om kvaliteten bedmdes vara dlig fick leverantren ta tillbaka partiet eller s kasserades det och kunden behvde inte betala ngot. En annan strategi, som finns exemplifierad i bde frunderskningarna och intervjuerna, r den som beskrivs i fljande intervju:
Vissa ser till att ha grejor nr andra har slt slut, det r ocks en variant. Om man rkar f in dliga grejor kan det vara vrt att ligga p dem tills de andra har slt slut, d gr allt att slja. Ibland orkar man inte byta ut dliga partier. Jag har varit med om tertransporter nr man bytt ut dliga grejor hos leverantren, men det r inte alltid s lnsamt. (Lgnivdistributr)

Anledningen till att det i mnga fall gr att reklamera dliga partier r att distributrer med en lngsiktig affrsstrategi r mna om att behlla bra och plitliga kunder. Det tar tid att bygga upp affrsrelationer, men det kan g vldigt fort att rasera dem.

68

Jag strvade alltid efter att ha bra kvalitet p grejorna. D fick man ett bra rykte och drfr kom alla till mig och kpte. Om man blandar ut fr mycket fr man dligt rykte, och en gng dligt rykte, alltid dligt rykte. Visst kan man frska reparera det, men det r svrt att f tillbaka kunderna. (Mellannivdistributr)

En metod fr att inte riskera att f dligt rykte var att kompensera missnjda kunder. Fljande fallbeskrivning frn en frunderskning r ett illustrativt exempel p en sdan kompensation.
En mellannivdistributr som bland annat slde GHB fick klagoml frn en av sina kunder som tyckte att det var fr svagt. Fr att inte skada affrsrelationen fick denna kund utan kostnad mer GHB av bttre kvalitet.

Distributrer med en kortsiktig affrsstrategi, det vill sga personer som inte r s mna om kundrelationerna, var vanligare p de lgre niverna i distributionskedjan. Detta har sannolikt att gra med att det ofta finns en djup missbruksproblematik med i bilden och att den primra drivkraften inte r att lngsiktigt tjna pengar utan att snabbt f sitt narkotikaberoende tillfredsstllt. Det finns ocks en skerhetsaspekt med att tillhandahlla narkotika av en god kvalitet. En intervjuperson frklarade att ett av de bsta stten att ka fast p var genom att slja dliga produkter. Det hade att gra med att namnet p en person med dliga varor spreds snabbt i narkotikakretsarna medan man tvrtom var mycket mn om att hlla en bra affrskontakt fr sig sjlv.
Resultat: Plitlighet Som framgtt r plitlighet och gott rykte betydelsefullt fr narkotikadistributrer. En intervjuad lgnivdistributr framhll att de viktigaste egenskaperna, fr att leverantrerna ska vara villiga att gra affrer, r att man r plitlig, punktlig, hller sitt ord och skter sina redovisningar. Trots dessa krav, r, enligt intervjupersonen, de beskrivna egenskaperna mycket ovanliga hos detaljister och vissa lgnivdistributrer. Sanningen r att det nstan alltid rder kaos mellan leverantr och detaljist, med uteblivna redovisningar och instllda mten. Anledningen r att de lgre leden i distributionskedjan, som nyss nmnts, prglas av en djupare och mer uttalad missbruksproblematik n de hgre leden, och till fljd av detta r en viss grad av krngel ofrnkomlig. Detta leder till att det finns en hgre toleransniv i det sista marknadsledet. P de hgre niverna i distributionskedjan r emellertid inte toleransnivn lika hg. Dr frvntas ett affrsmssigt upptrdande, och bra relationer mellan affrsparterna r viktigt och efterstrvansvrt. Intervjupersoner beskrev att det var viktigt att vrda sina kontakter och tnka lngsiktigt. Plitlighet var ett nyckelord och det var betydelsefullt att inte blsa ngon. Vissa distributrer utnyttjade detta i konkur-

69

renssyfte och spred ut falska uppgifter om att en konkurrent inte var plitlig fr att frstra dennes rykte.
Resultat: Service och tillgnglighet I datamaterialet har fyra olika omrden identifierats som r kopplade till service och tillgnglighet. Dessa r

tillgnglighet leveranstid leveransvillkor kontinuitet.

Dessa omrden kommer nu att beskrivas var fr sig.

Tillgnglighet Att vara tillgnglig fr sina kunder r naturligtvis viktigt i en affrsverksamhet. Tillgngligheten blir emellertid lite komplicerad nr det rr sig om en illegal verksamhet, eftersom det inte r mjligt att ha en ppen butik som i det reguljra nringslivet. Mnga av narkotikadistributrerna i datamaterialet hade lst detta genom att vara tillgngliga via mobiltelefon, ofta i form av SMS-kommunikation. Det frekom ocks fall dr distributrerna hade skickat ut SMS till sina kunder och informerat om att de ftt in ett narkotikaparti och att det drfr fanns narkotika att tillg. En form av narkotikafrsljning med hg grad av tillgnglighet r Internetfrsljning. Det fanns ett ftal exempel p denna freteelse i datamaterialet. Ett exempel var en distributr som bedrev en omfattande postfrsljning av ecstasy dr bestllningar kunde gras ver Internet. P de lgre niverna i distributionskedjan, dr det handlar om mnga sm affrstransaktioner, r det srskilt viktigt att vara tillgnglig i s stor utstrckning som mjligt. I frunderskningsmaterialet fanns det flera exempel p detaljister och lgnivdistributrer som varit tillgngliga vilken tid p dygnet som helst. Leveranstid Korta leveranstider r viktigast p de lgre niverna i distributionskedjan eftersom de ligger nrmare slutkonsumenten. Datamaterialet gav en bild av att det r vanligt att narkotikan verlmnas en kort tid efter att affren gjorts upp. Fljande fallbeskrivning, frn frunderskningsmaterialet, r ett exempel p ett sdant frfarande.

70

En distributionsgruppering hade en frsljningskoordinator. Denne hade kontakt med kunderna och dirigerade en transportr med narkotikan nr en bestllning gjordes. Grupperingen prglades av en hg grad av tillgnglighet och snabba leveranser. Mindre partier n 50 gram amfetamin till kund levererades aldrig och leveranstiden kunde ligga runt 15 minuter.

Ett annat exempel r tv mellannivdistributrer som tillverkade och slde GHB. De hade aldrig en lngre leveranstid n ett dygn, och s lng tid tog det endast nr de var tvungna att framstlla ny GHB.
Leveransvillkor Genersa leveransvillkor r ocks en vl anvnd konkurrensmetod. Det finns exempel i datamaterialet p distributrer som ordnade, antingen sjlva eller genom en transportr, att narkotikan levererades hem till kunden eller till avtalad plats. Ibland togs en avgift ut fr leveransservicen. Ett exempel var en mellannivdistributr som lade p en extrakostnad p 2 000 kr fr hemleveranser av narkotikan. Kontinuitet Med kontinuitet menas i detta sammanhang frmgan att kunna tillgodose kundernas efterfrgan p narkotika. Denna egenskap r naturligtvis viktig i en verksamhet som r baserad p terkommande affrstransaktioner. Samtidigt frklarade en intervjuad hgnivdistributr att om kontakterna med kunderna r bra och vl etablerade s r det ingen strre fara om en distributr inte lyckas tillgodose efterfrgan vid ngot enstaka tillflle. Det fr dock inte ske allt fr ofta. Bde i intervjuerna och i frunderskningarna finns exempel p hur distributrer p samma niv kunde lna narkotikapartier av varandra eller frmedla en kundkontakt nr en av dem hade tillflligt slut p narkotika. Det finns ocks exempel p distributrer som skte efter nya leverantrer nr narkotikapartier blev frdrjda fr att inte kunderna skulle bli missnjda.
Tv mellannivdistributrer med inriktning p opium prioriterade kontinuitet i verksamheten. Vid ett tillflle intrffade det emellertid att narkotikan var slut nr en kund hrde av sig och ville kpa. Istllet fr att avfrda kunden skte de upp en annan distributr som hade opium kvar och sg till att han slde till kunden.

Resultat: Revir och monopol Den samlade bilden frn domar, frunderskningar, underrttelsematerial och intervjuer r att revir och monopol r ovanligt frekommande p den svenska narkotikamarknaden. Det kan emellertid frekomma att distributrer har riktat in sin frsljning p en specifik kundkrets eller mlgrupp, till exempel genom att endast slja narkotika till personer inom en etnisk frening. Flera intervjupersoner berttade att det frekommer strre konkurrens bland leverantrerna i utlandet n hos dis-

71

tributrer i Sverige. Hg- och mellannivdistributrerna i Sverige r relativt toleranta och det frekommer att distributrer p samma niv umgs med varandra. Dremot kan en konkurrerande distributrs leverantr i utlandet bli frargad om en distributr i Sverige expanderar sin verksamhet fr mycket med en annan leverantr. Till fljd av detta utgr konkurrenternas leverantrer en strre fara fr distributrerna i frga om hot och vld n de konkurrerande distributrerna sjlva. P detaljistnivn av distributionskedjan kan det frekomma revir. Enligt en intervjuad lgnivdistributr r det oftast de yngre detaljisterna som sysslar med detta och reviret r ofta avgrnsat till en vg eller ett mindre omrde. Att den yngre generationen tenderar till att bli lite mer revirbengna hvdade ven fljande intervjuade hgnivdistributr som sjlv tillhrde den yngre generationen.
Det frekommer heller inga revir och monopol nr det gller cannabis. Samtidigt mrker man att narkotikamarknaden frndras litegrann i takt med att den nya generationen tar ver. Det blir mer revirtnkande, att hr ska bara vi slja grejor. Om revir frekommer bestr det oftast av ett omrde, stadsdel, frort eller ghetto. (Hgnivdistributr)

Tidigare forskning: Samarbete mellan distributrer Samarbete mellan distributrer p samma niv kan frekomma p flera olika plan. Den vanligaste formen av samarbete r att distributrerna genom sociala kontakter med varandra byter olika typer av information (Adler & Adler, 1992; Curtis & Wendel, 2000; Desroches, 2005; Langer, 1977). Desroches (2005) kallar detta fr informella informationsntverk. Informationen som utbyts kan handla om pgende polisutredningar och de brottsbekmpande myndigheternas strategier (Adler & Adler, 1992; Curtis & Wendel, 2000, Desroches, 2005; Zaitch, 2002), misstnkta informatrer och olika personers rykte och plitlighet (Adler & Adler, 1992; Desroches, 2005), kunskap om tillvgagngsstt och skerhet (Adler & Adler, 1992; Curtis & Wendel, 2000; Langer, 1977) samt finansiella frgor, till exempel angende investeringar i legal verksamhet (Adler & Adler, 1992). Kriminella r engagerade i sin verksamhet och drfr finns ett stort intresse fr information, inte minst hur polisen arbetar (jfr Steffensmeier & Ulmer, 2005). En annan form av samarbete som frekommer ibland r att distributrer p samma niv kan kpa eller lna droger av varandra nr de har tillflligt slut (Desroches, 2005). Denna typ av samarbete hnger ihop med vad som tidigare nmndes angende vikten av att alltid kunna tillgodose kundernas efterfrgan fr att inte ventyra affrsrelationen. Det kan ocks frekomma att distributrer med ett stort frtroende mellan sig lnar pengar av varandra eller genom finansiering medverkar i varandras partier vid ekonomiska krissituationer (Adler & Adler, 1992).

72

Resultat: Samarbete mellan distributrer Som tidigare nmnts finns det tecken i datamaterialet p att distributrer p samma niv i distributionskedjan tillflligt kan lna eller kpa narkotikapartier av varandra fr att kunna tillgodose kundernas behov. Det frekom ocks att distributrer frmedlade en kontakt till en annan distributr nr de inte hade den typ av narkotika som kunden frgade efter. Fljande fallbeskrivning frn frunderskningsmaterialet r ett exempel p ett sdant frfarande.
En mellannivdistributr blev uppringd av en kund som ville kpa cannabis. Mellannivdistributren hade emellertid slut p denna typ av narkotika till fljd av ett beslag, men drog sig till minnes att en annan distributr nog hade kvar ett parti cannabis. Kunden fick drfr lgga ett bud p detta narkotikaparti och mellannivdistributren frmedlade kontakten.

En annan form av samarbete mellan distributrer p samma niv kan vara att delar av affrsverksamheten utfrs gemensamt fr att uppn vissa skalfrdelar. Fljande fallbeskrivning r ett mlande exempel p ett sdant samarbete.
Tv lgnivdistributrer i tv nrliggande stder bestmde sig fr att samarbeta. De fortsatte att slja i respektive stad, men gick ihop nr de skulle kpa narkotikapartier frn leverantren. P det sttet kunde de kpa strre partier t gngen och drmed f ett bttre pris.

ven p de lgre niverna av distributionskedjan kan samarbete frekomma, men enligt en intervjuad lgnivdistributr rr det sig mest om mindre tjnster, till exempel kontaktfrmedling och informationsutbyte om tjallare och civilpoliser.

73

Konkurrens och samarbete mellan distributrer: Resultat i fokus De sjunkande narkotikapriserna i Sverige r till stor del en konsekvens av att det har blivit fler distributrer p marknaden och att fler personer njer sig med att gra en mindre vinst n vad som var brukligt frr. Detta har lett till att tillgngen p billig narkotika kat. En av de viktigaste strategierna fr att konkurrera med vriga distributrer p narkotikamarknaden r att tillhandahlla narkotika av hg kvalitet. Narkotikakvaliteten r av avgrande betydelse fr om en distributr blir lngvarig som distributr eller ej. Andra vanligt frekommande konkurrensmetoder r genersa betalningsvillkor samt god service och tillgnglighet. Revir och monopol r ovanligt p den svenska narkotikamarknaden. Det frekommer att distributrer p samma niv kan hjlpa en konkurrent. Samarbeten kan best av att tillflligt lna eller kpa narkotikapartier av varandra fr att tillgodose kundernas behov, kontaktfrmedling, vissa affrssamarbeten fr att uppn skalfrdelar eller informationsutbyte om tjallare och poliser.

Tidigare forskning: Kontakter uppt Enligt Adler & Adler (1992) r narkotikadistributrernas kontakter uppt i distributionskedjan de viktigaste till fljd av att tillgngen till produkten r avgrande fr distributionsverksamhetens verlevnad. De refererar till Best & Luckenbill (1982) som menar att efterfrgan p narkotika alltid r strre n tillgngen, vilket ger sljaren en marknadsmssig maktposition i affrskedjan7. Detta leder till att distributrerna strvar efter att ha en kontinuitet i sina kontakter med leverantrerna (Adler & Adler, 1992; Desroches, 2005; Reuter & Haaga, 1989). Zaitch (2002) ger dremot en annan bild i sin studie av kokaindistributrer och menar att kontakterna nedt i distributionskedjan r viktigare n kontakterna uppt. Det r kundrelationerna som r de centrala. Leverantrer av narkotika kan ltt bytas ut. Kontakterna vrdas genom att man visar sig plitlig och behandlar kunder med respekt. P detta stt grundlggs en lojalitet hos affrskontakterna som kan frebygga framtida problem. Som en konsekvens av detta strvar distributrerna efter att hitta personer som har samma vrderingar och attityder som de sjlva nr de vljer affrspartner (Desroches, 2005). En bra relation med leverantren kan ven ge vissa frdelar, som till exempel mjligheten att kpa narkotikapartier p kredit (Adler & Adler, 1992). En distributr som r ny p arenan eller som har frlorat sina kontakter med leverantrer mste ppet ska efter nya kontakter. Det r en mycket srbar process eftersom det d krvs en viss
7

Det kan emellertid diskuteras om detta ven gller i Sverige dr det har frts en mycket restriktiv narkotikapolitik under en lng tid.

74

grad av exponering. Dessutom undviker hgnivdistributrerna att ha att gra med ngon som de inte knner till (Reuter & Haaga, 1989). Desroches (2005) beskriver distributionskedjan som en relativt fri marknad baserad p ett informellt normativt system dr distributrerna kan byta leverantrer och gra affrer med flera leverantrer p samma gng. Distributrer kan jmfra priser och kvalitet mellan flera olika leverantrer och anvnda denna information vid affrsfrhandlingar. Den strsta frdelen med att ha flera leverantrer r emellertid att frskra sig om att hela tiden kunna tillgodose efterfrgan samt tillhandahlla narkotika av hg kvalitet (Adler & Adler, 1992). Hgnivdistributrerna tenderar, enligt Adler & Adler (1992) att ha tv eller tre olika leverantrer som de kper av. Lg- och mellannivdistributrer kan dremot ha ett strre antal leverantrer till fljd av att deras kontakter r mindre plitliga n hgnivdistributrernas. Distributrerna, p samtliga niver, har oftast inte ngra kontakter uppt i distributionskedjan ovanfr leverantren, och ven kontakten med leverantren kan vara begrnsad av skerhetsskl (Desroches, 2005). Reuter & Haaga (1989) beskriver i sin studie en grossist som inte hade ngot stt att kontakta sina leverantrer p nr han behvde narkotika, utan leverantrerna hrde av sig nr de hade ngot att slja.
Resultat: Kontakter uppt I datamaterialet var det vanligt att distributrernas kontakt uppt i distributionskedjan, det vill sga till leverantren, baserades p ngon form av tidigare koppling. En rimlig tolkning r att detta har att gra med att det r mycket viktigt med ett stort frtroende mellan affrsparterna. I mnga fall var kontakten uppt en bekant eller en slkting. Alternativt hade kontakten frmedlats genom ngon som personen knde vl. En skillnad kunde emellertid noteras nr det handlade om Internetrelaterad narkotikahandel. I dessa fall r det inte lika viktigt att redan ha kontakt med en sljare i sitt sociala ntverk utan en kontakt kan etableras relativt enkelt p ntet. I frga om narkotikaklassade lkemedel bestlls de frn utlndska hemsidor. Andra typer av narkotika kan bestllas genom att distributren fr kontakt med leverantrer p srskilda chatkanaler. Dessa kontakter krver emellertid en viss kommunikation innan frtroendet r tillrckligt stort fr att genomfra en affr, men att dma av det ftal fall som fanns med i det underskta datamaterialet verkar kontakterna ha etablerats inom ngra f dagar. Den bestllda narkotikan skickades sedan med post eller med en budfirma. Fljande fallbeskrivning baserad p uppgifter frn ett frhrsprotokoll ger en bild av hur ett sdant frfarande kan g till.

75

En lgnivdistributr gick in p en chatkanal p Internet, som r till fr dem som hller p med narkotika. Dr fick distributren kontakt med en leverantr som berttade att han slde partier av det preparat som lgnivdistributren frgade efter. Till en brjan var lgnivdistributren tveksam eftersom det frekommer att mnga ljuger p Internet. Leverantren pstod att han skulle skicka narkotikapartiet, under frutsttning att distributren frst skickade pengarna. Leverantren bedmde emellertid att risken fr att bli lurad var fr hg och gick inte med p detta. De tv personerna fortsatte emellertid att chatta och till slut erbjd leverantren att skicka narkotikapartiet frst och f betalt i efterskott. Lgnivdistributren accepterade detta och narkotikan skickades fljaktligen till en postboxadress.

P samma stt som den tidigare forskningen har beskrivit visar ven vr studie att antalet leverantrer som en distributr handlade av ofta varierade beroende p vilken niv i distributionskedjan distributren befann sig p. Ett vanligt scenario var att distributrerna p de hgre niverna fretrdesvis var inriktade p ett huvudpreparat medan distributrerna lngre ner i kedjan kunde marknadsfra flera olika preparat8. Detta ledde till att hgnivdistributren ofta handlade frn endast en leverantr medan mellan- och lgnivdistributrer kunde ha flera olika leverantrer.
Man har 1-2 favoriter, en heroin- och en kokainleverantr, men det r bra att ha en reserv om favoriten r p resa, har kt fast eller inte har varan inne. Men man kan inte bara ha en leverantr p reserv, man mste handla ibland s att de finns kvar. (Lgnivdistributr)

Det finns flera exempel i datamaterialet p hur distributrer och leverantrer frhandlar med varandra fr att f till stnd en s bra affr som mjligt. Samtidigt betonade en intervjuad hgnivdistributr att det r viktigt att inte g fr hrt fram i frhandlingarna om det r en bra leverantr. Man vill inte riskera att frstra goda affrsrelationer. Affrsfrhandlingar och annan detaljplanering r knslig att prata om p mobiltelefon och drfr r det inte ovanligt att affrsmten frekommer. Srskilt viktiga r dessa personliga mten fr de hgnivdistributrer som ven importerar narkotikan eftersom det ofta r mnga detaljer som behver diskuteras noggrant fr att allt ska g i ls. En intervjuperson berttade hur det gick till.
I planeringen vger man ofta in ekonomiska aspekter och detta pverkar hur pass avancerade smugglingsupplgg det blir. Det handlar om detaljplanering vilket kan leda till snabba mten utomlands. Det r inte ovanligt att man kan flyga ner till ett annat land fr ett timslngt mte med narkotikaleverantren och sedan flyga hem igen. Dessa mten r viktiga eftersom man inte vill diskutera detaljer p telefon. Mten r ocks viktiga i den aspekten att man vill ha alla detaljer kring affrsuppgrelsen utredda innan betalning sker. Det kan frekomma

Detta kommer att beskrivas mer ingende under rubriken Inriktning.

76

att betalning sker innan narkotikan levereras. () Eftersom verksamheten baseras p en handel mellan olika aktrer r det hela tiden en massa detaljer som mste checkas av. Det kan till exempel vara att ett frbestmt mte kommer att bli av, att det finns en rekryterad kurir infr en smugglingsoperation, att allting r klart och uppgjort med mottagare och frvarare, att det finns kpare till partiet, att leverantren inte dragit sig ur affren, att kvaliteten p det bestllda partiet r bra, att det inte finns ngra tecken p ngot misstnkt i affren etc. (Hgnivdistributr)

Fr distributrer p samtliga niver av distributionskedjan r det naturligtvis viktigt att hlla sin leverantr isolerad frn sina kunder. Mest problematiskt r detta i detaljistledet eftersom detaljisterna ofta sjlva r missbrukare och umgs nra med de personer som de sljer till.
Ofta frskte man avskrma sin kontakt uppt frn kontakterna nert. Kontakterna nert var dessutom vldigt nyfikna p vad man hade fr kontakter uppt och frskte luska reda p detta. Till exempel s kunde de g igenom telefonlistorna i ens mobiltelefon nr man inte sg. (Lgnivdistributr)

Tidigare forskning: Kontakter nedt P samma stt som det r viktigt fr distributrerna att ha en kontinuitet i sina kontakter med leverantrer r det centralt att ha en stadigvarande kundkrets9. Det r bde enklare och skrare fr en distributr att upprtthlla befintliga kundkontakter istllet fr att hela tiden frska etablera sig p nya marknader och hitta nya kunder (Adler & Adler, 1992; Desroches, 2005; Reuter & Haaga, 1989; Zaitch, 2002). Drfr strvar distributrerna ofta efter att ha en s bra kundrelation som mjligt till exempel genom att erbjuda en god service (Adler & Adler, 1989; Desroches, 2005) eller genom att ha ett affrsmssigt umgnge, det vill sga att kpare och sljare trffas och diskuterar framtida affrer (Langer, 1977). Eftersom bde kpare och sljare har nytta av att ha ett lngvarigt affrsutbyte strvar bda parter efter att komma fram till rimliga lsningar vid de enskilda affrsfrhandlingarna fr att inte skada affrsrelationer (Reuter & Haaga, 1989). Det r mjligt att den hr typen av affrsrelationer i hgre grad grundas p frtroende n i den legala ekonomin (jfr Steffensmeier & Ulmer, 2005). Sklet r att den kriminella verksamheten leder till att konkurrens oftare fr ge vika fr samarbete som ett led i en strategi att reducera riskerna. ven i kontakterna nedt i distributionskedjan prioriteras plitlighet och frtroende (Desroches, 2005). Efterstrvansvrda egenskaper hos en kund r att den har ett affrsmssigt beteende (Reuter & Haaga, 1989). Mnga distributrer undviker kunder som anses vara instabila, till exempel som en fljd av ett tungt missbruk. Indikatorer p att en kund
9

Kontakterna uppt i distributionskedjan vrderas emellertid hgre n kontakterna nedt. Distributrer som hanterar stora volymer anses ha mer prestige n de som hanterar sm volymer (Adler & Adler, 1989).

77

inte r plitlig kan vara att denne uteblir frn planerade mten, missar avbetalningar och regelmssigt kommer med bortfrklaringar (Reuter & Haaga, 1989). Nr en sdan situation uppstr bryter en del distributrer kontakten med kunden av skerhetsskl. En ambition hos mnga distributrer r att bryta affrskontakten p ett s diplomatiskt stt som mjligt fr att det inte ska uppst konflikter (Desroches, 2005). Det kan ske genom att distributren byter mobilnummer och hller sig undan eller pstr att det inte finns ngon narkotika att slja. I Desroches (2005) studie finns ett ftal exempel dr distributrer uppger att de har brutit kontakten med en oplitlig kund men samtidigt inte velat frlora inkomsten. Drfr har de tagit reda p vem deras kund slde vidare till och istllet upprttat en direktkontakt med denna person. En sdan lsning anses emellertid vara mycket riskabel. Nr det gller frgan om hur en kundkrets etableras har de distributrer som gjort karrir inom distributionskedjan en frdel. De personer som har varit verksamma som terfrsljare innan de tog steget upp som distributrer har redan ett etablerat kontaktnt av plitliga terfrsljare som de ofta kan mobilisera som sin egen kundkrets (Desroches, 2005). Fr de distributrer som inte redan har ett utbyggt kontaktnt av potentiella kunder r det vanligt att de kollar upp nya kunder och vill lra knna dem innan de inleder en affrsrelation (Desroches, 2005, Johnson, Dunlap & Tourigny, 2000). Det frekommer ven att distributren gr enskilda bedmningar av nya kunder som baseras p intuition, personknnedom och erfarenhet (Johnson, Dunlap & Tourigny, 2000). Det finns emellertid ven mindre nogrknade distributrer som sljer till alla som kan betala s lnge det inte finns en misstanke om att det r en under-cover polis (Redlinger, 1975). Fr hg- och mellannivdistributrer utan kriminell bakgrund frekommer det att kundkretsen baseras p kontakter som etablerats genom att distributren bedriver en legal verksamhet. Det kan till exempel handla om att distributren ger en nattklubb eller restaurang och drigenom kommit i kontakt med lmpliga personer att slja narkotikapartier vidare till (Curcione, 1997).
Resultat: Kontakter nedt ven om leverantren av narkotikan naturligtvis r viktig betonade flera av intervjupersonerna att det r svrt att hitta bra kontakter nedt.
Fr en 10 kilosgubbe som jag r det viktigt att hitta bra en- eller tvkilos kpare. Skulle jag frga tio personer om de ville kpa skulle alla svara ja. Men det kan vara ren skit. Det gller att hitta plitliga personer. (Mellannivdistributr)

Kontakterna nedt utgr ofta en strre skerhetsrisk n kontakterna uppt eftersom exponeringsgraden kar ju lngre ner i distributionskedjan en person befinner sig. Strst skerhetsrisk r kontakterna p de lgsta niverna av distributionskedjan. En intervjuad lgnivdistributr

78

frklarade att kontakterna nedt sg ut ungefr som kontakterna uppt med den skillnaden att det var mycket mer kaos. En hel del tid gick t till att gallra ut oplitliga kunder och att byta mobilnummer. Mellan- och hgnivdistributrerna r mnga gnger vldigt noggranna med vilka som accepteras som kpare. Bde frunderskningsmaterialet och intervjuerna ger en bild av att det oftast handlar om ngon som distributren knner vl. Om kparen inte r knd av distributren r en vanlig lsning att en person som distributren knner fr g i god fr kparen, det vill sga garantera dennes plitlighet. Samtidigt r en av grundstenarna fr narkotikaaffrerna att bli av med narkotikapartiet s fort som mjligt. Detta leder till en balansgng mellan att bde ha plitliga kpare och en snabb omsttning. En del distributrer r inte s nogrknade utan sljer till alla som r intresserade till fljd av att de prioriterar en snabb frsljning. Detta r en strategi som dock kan leda till problem i det lnga loppet.
Man kan vara p ett fint kalas och pltsligt kommer det fram ngon rikemansunge och vill kpa ett stort parti. S sljer man partiet till honom och sen vet han inte vad han ska gra av det. (Hgnivdistributr)

Sjlva kontakten mellan en distributr och en kpare kan se ut p olika stt. En del trffas rent fysiskt och genomfr affrstransaktioner medan andra anvnder sig av olika metoder fr att minska riskerna fr ett polistillslag eller att bli lurad. En metod r att anvnda sig av mellanhnder som fungerar som ett filter mellan kpare och sljare. En annan metod r att grva ner narkotikapartiet p en plats och inte tala om var det ligger ngonstans frrn kparen har betalat. Ibland anvnds en kombination av bda dessa metoder som fljande fallbeskrivning r ett exempel p.
En hgnivdistributr anvnde sig av yngre mn som mellanhnder vid sina narkotikaaffrer. De fick i uppdrag att placera den narkotika som skulle sljas p en dold plats, och nr detta var utfrt ringde distributren till kparen och meddelade att narkotikan var utplacerad. Kparen hade d 1015 minuter p sig att hmta narkotikan.

Eftersom all telefonkommunikation fr distributrerna utgr en risk fr avlyssning har vissa kpare och sljare minimerat kommunikationen genom att i frvg kommit verens om ett lpande schema med fasta tider fr att verlmna narkotikapartier. Fljande fallbeskrivning beskriver ett sdant upplgg.
En mellannivdistributr hade en bestmd tid med sin leverantr varje sndag. Mtesplatserna varierade, en ny plats meddelades genom att skicka en siffra till leverantrens personskare. Varje siffra stod fr en frutbestmd mtesplats. Om ngon av affrsparterna missade mtestiden ringde man inte personen, utan man tervnde helt enkelt nsta sndag. Anledningen till att en person uteblev behvde inte vara att denne kt fast, det kunde vara ett val fr att personen misstnkte att han var frfljd.

79

Tidigare forskning: Beroendefrhllanden ven om mnga av distributrerna r relativt sjlvstndiga uppstr olika typer av beroendefrhllanden i distributionskedjan. De mest sjlvklara r tillgng och efterfrgan samt kontakterna mellan kpare och sljare (Vesterhav, 2005). Ett annat beroendefrhllande, som har en central betydelse i distributionskedjan, r det som skapas till fljd av att skulder uppkommer mellan de olika leden i frsljningshierarkin10. Om inte en skuld kan betalas tillbaka inom utsatt tid kan distributren bli tvingad att utfra uppgifter och arbeten t sin lngivare och blir allts mindre sjlvstndig (Desroches, 2005; Vesterhav, 2005). Dessa arbeten r ofta mycket riskabla uppgifter som distributren normalt inte befattar sig med, till exempel att agera kurir eller frvara stora narkotikapartier. Obetalda skulder kan p detta stt gra det lttare att f arbetskraft till de minst attraktiva arbetena inom narkotikabrottsligheten (Vesterhav, 2005). Resultat: Beroendefrhllanden Nr endast datamaterialet frn frunderskningarna och domarna vgs in i analysen r det mjligt att se ett liknande mnster som i de nyss nmnda tidigare studierna, det vill sga att skuldsatta personer kan tvingas till att utfra riskfyllda uppgifter t ngon annan. Det var mycket vanligt frekommande i frhrsprotokollen att personer hvdade att de agerat under ngon form av hot. Nr vi dremot lade till intervjudatan nyanserades bilden ngot och det finns anledning att anta att riskfyllda uppgifter som en fljd av hot nog inte frekommer i den utstrckning som frunderskningsmaterialet gav sken av. Flera av intervjupersonerna menade att det visserligen kunde frekomma att skuldsatta personer blev tvingade till att utfra riskfyllda uppdrag men att det var relativt sllsynt. En intervjuad hgnivdistributr menade att det dremot r mycket vanligt att personer far med osanning om detta i polisfrhren, fr att framst nrmast som ett offer och visa att man utfrde den brottsliga handlingen mot sin egen vilja. Flera intervjupersoner hvdade att anledningen till att det r ovanligt att personer tvingas till att utfra uppgifter beror p att tilliten ofta inte r tillrckligt stor gentemot en person som str i skuld fr att ge denne ngot strre ansvar.
Man ger inte skuldbelagda personer riskfyllda uppdrag. Visst kan de f i uppdrag att kncka ett eller annat ben p ngon annan med skulder, eller ngon person som man ogillar av andra skl, men aldrig att man lter dem ta emot partier vrda 50 000 kronor etc. Det skulle aldrig jag ha gjort i alla fall. Om ngon r skyldig 30 000 kronor skickar man knappast dem att hmta ngot som r vrt 65 000 kronor. (Mellannivdistributr)

10

Under avsnittet Krediter kommer denna typ av narkotikahandel beskrivas utfrligare.

80

Frutom skulder och krediter finns det ven beskrivningar p en del andra beroendefrhllanden i datamaterialet. Det kan till exempel vara en distributr som saknar tillrcklig kunskap om ett preparat som inhandlats och till fljd av detta behver f hjlp av en mer kunnig utomstende med sjlva narkotikahanteringen. Beroendefrhllandet kan ocks baseras p att en distributr inte har ngon direktkontakt med en bra leverantr utan r beroende av en person som fungerar som kontaktfrmedlare. Kontaktfrmedlaren krver d ersttning fr denna tjnst, och ibland kan det rra sig om en procentuell del av sjlva vinsten.
Kontakter uppt, kontakter nedt och beroendefrhllanden: Resultat i fokus I det underskta datamaterialet var det vanligt att kontakterna mellan distributrer p olika niver i distributionskedjan ofta baseras p ngon form av samhrighet. Datamaterialet indikerar att det r vanligt att distributrerna p de lgre niverna har fler leverantrer n de hgre upp. Kontakterna nedt utgr ofta en strre skerhetsrisk n kontakterna uppt eftersom exponeringsgraden kar ju lngre ner i distributionskedjan en person befinner sig. Olika metoder kan tillmpas vid affrstransaktionerna fr att minska riskerna fr polistillslag eller fr att bli lurad. Studiens resultat indikerar att tidigare forskning kan ha verskattat frekomsten av personer som tvingas utfra riskfyllda uppgifter inom narkotikmarknaden mot sin vilja.

81

Verksamhet
Vi har hittills redovisat faktorer relaterade till distributren som individ och distributrernas ntverk. Vi ska nu rikta in oss p den nedre delen av modellen och beskriva tidigare forskning och vra resultat i frga om olika verksamhetsaspekter som omfattning, inriktning och frankring.

Omfattning
Tidigare forskning: Omfattning Som tidigare nmndes i avsnittet Niv i distributionskedjan har distributrer hgt upp i distributionskedjan oftast frre kunder n distributrer lngre ner (Adler & Adler, 1992; Desroches, 2005; Lalander, 2001). Det frekommer ven att distributrer vid sidan av hanteringen av stora narkotikapartier emellant befattar sig med mindre kvantiteter narkotika p gramniv. Sdana sm kvantiteter r avsedda fr eget bruk och fr frsljning eller gvor inom det sociala ntverket (Zaitch, 2002). Resultat: Omfattning Omfattningen av narkotikahandeln fr hgnivdistributrerna, sett utifrn vrt datamaterial, knnetecknades ofta av att stora mngder sldes till ett ftal kunder. Utifrn de uppgifter som fanns i frunderskningsprotokoll och intervjuer har fljande tabell skapats ver hur omsttningen har sett ut i ngra specifika fall. Detta r naturligtvis inga generella beskrivningar av omsttning fr hgnivdistributrer utan konkreta exempel p hur det har sett ut i ngra enskilda autentiska fall. Tanken r att figuren kan ge en uppfattning om ungefr hur stora mngder det kan rra sig om.
Fall 1 Fall 2 Fall 3 Fall 4 22,5 kilo heroin/mnad 1230 kilo amfetamin/mnad 30 50 kilo cannabis/mnad 24 kilo kokain/mnad

Figur 5. Mngd narkotika sld under en mnad i fyra autentiska fall.

Att det tog en mnad att slja dessa mngder behver inte per automatik betyda att distributren kpte ett nytt narkotikaparti direkt efter att det frra hade slts. Det hade frmst att gra med att det var mycket vanligt att kparen fick hela eller delar av partiet p kredit. Det var inte heller helt ovanligt att denne kpare ven i sin tur slde narkotikan vidare p kredit. Konsekvensen blev att betalningarna fr narkotikapartierna var tvungna att frdas uppt i distributionskedjan tills alla skulder var reglerade och hgnivdistributren fick sina pengar. Denna betalningsprocess kunde vara tidskrvande, och det var frst nr hgnivdistributren erhllit kontant betalning, som denne kunde betala sin eventuella skuld till leverantren och bestlla ett nytt narkotikaparti.
82

De uppgifter som finns i datamaterialet ger en bild av att antalet kunder fr en hgnivdistributr ofta ligger ngonstans mellan tv och tio stycken. Intervjudata indikerar att det som avgr antalet kunder r en avvgning mellan att snabbt bli av med narkotikapartiet, att hlla ner antalet kunder men samtidigt gra en bra frtjnst. En strategi fr att uppn den hr balansen kan vara den frdelning som fljande intervjuperson berttade om.
Det r inte ovanligt att hgnivdistributrer tar in hundra kilo cannabis. D krvs det ungefr tio tiokilosgubbar under sig men helst vill man ha max fyra gubbar. Det bsta r om man kan ha en femtiokilosgubbe och sen ngra tiokilosgubbar. Helst vill man f ut cannabisen s fort som mjligt. Till fljd av detta r det vanligt att man sljer p kredit. (Hgnivdistributr)

Som nmnts i avsnittet Karrir r det vanligt att mellan- och hgnivdistributrer har ambitionen att gra karrir i distributionskedjan. Det innebr emellertid inte att de behver ha som avsikt att expandera sin verksamhet hur mycket som helst. En verksamhet som vxer sig fr stor r svr att verblicka, svr att hlla dold fr brottsbekmpande myndigheter och kan dessutom reta upp konkurrenter. I datamaterialet finns flera fall med personer som valt att inte utvidga av dessa skl. Det finns ven ett ftal fall med personer som inte kunde motst frestelsen trots de risker som en expansion innebr. Fljande intervjuperson tillhrde den frsta kategorin.
Jag var njd med situationen som den var. I princip gjorde jag ju ingenting, jag bestllde ju bara narkotika och frmedlade den vidare och tjnade en massa pengar. Arbetsinsatsen var minimal. Jag var en sjlvstndig frilansare, men om det gr fr bra fr en s kan det stra andra. Detta r en av anledningarna till att jag inte ville expandera min verksamhet mera, eftersom det kan dra t sig hot och vld. (Hgnivdistributr)

En annan hgnivdistributr som berttade om sin distributrsverksamhet gav en bild som visade en instllning som stod i motsats till den mer frsiktiga strategin.
Visst kan det vara bttre att hlla p i lite mindre skala, till exempel blir det mindre marginaler d vid eventuella frluster, men om man vill tjna stora pengar mste man satsa. (Hgnivdistributr)

Intervjupersonen frklarade dock att hans strvan att hela tiden expandera verksamheten ledde till problem. Detta berodde p att han systematiskt investerade sina vinster i nya strre narkotikapartier. Konsekvensen blev att han aldrig hade ngot reservkapital vid ofrutsedda hndelser. Detta visade sig vara mycket bekymmersamt i lngden, eftersom frluster r ett tmligen vanligt frekommande inslag i distribu83

tionsverksamheten. Det kan handla om polis- och tulltillslag eller obetalda krediter. Intervjupersonen berttade att ett relativt vanligt frlustscenario r att personer som erhllit narkotikapartier p kredit ker in i fngelse, vilket leder till att pengarna inte kan betalas tillbaka. Dessa frluster var naturligtvis katastrofala fr den intervjuade hgnivdistributren till fljd av att han ofta investerade hela vinsten i ett nytt strre narkotikaparti. Fljden av den offensiva och risktagande affrsstilen resulterade i att inkomstnivn kunde bli hgst varierande.
En mnad kunde man tjna mellan 200 000 och 500 000 kronor. Mnaden efter kunde man st dr med en skuld p 500 000 kronor. (Hgnivdistributr)

En av de intervjuade distributrerna skiljde sig frn de vriga intervjupersonerna nr det gllde omfattning, eftersom han pratade om en helt annan dimension av distributionskedjan, nmligen narkotikapartier p tonniv. Till fljd av att det inte finns ngra andra data om detta i vrt material r det problematiskt att vrdera och bedma hans uppgifter. Intervjupersonen frklarade emellertid skillnaden mellan tonimportrer och hundrakilosimportrer p fljande stt.
Det som skiljer tonimportrerna frn hundrakilosimportrerna r logistiken. Mnga stannar p hundrakilosnivn av bekvmlighetsskl. Om du brjar med ett ton kan du inte backa bandet. Det krvs en kontinuitet i logistiken. Det r inte lnsamt att bara kra ett ton cannabis en gng. () En tonimportr tar max in ett ton varannan mnad men det vanligaste r dock ngra ton om ret. Denna siffra r inte konstant fr det r mnga faktorer som spelar in. Det kommer in mest partier p senhsten och vintern. Detta har med skrdarna att gra och att det r billigare d. (Hgnivdistributr)

Efter beskrivningarna av de hga niverna i distributionskedjan ska vi nu titta nrmare p hur omsttningen sg ut fr mellannivdistributrerna i materialet. Jmfrt med hgnivdistributrerna hade de mindre partier, fler kunder och ett hgre antal affrstransaktioner. Detta ledde till att de exponerades mer p marknaden. Ett exempel p en typisk mellannivdistributr frn frunderskningsmaterialet var en person som hade nio kunder och slde amfetamin och cannabis i hektoposter. De nio kunderna utgjorde det som i studien kallas fr lgnivdistributrer och detaljister. I det ledet kade ofta antalet kunder ytterligare. I det nyss nmnda exemplet hade en av mellannivdistributrens kpare minst 18 kunder som denne i sin tur slde vidare till. P den hr lga nivn var transaktionsfrekvensen s hg att affrer ofta genomfrdes dagligen. Ett annat illustrativt exempel r en lgnivdistributr vars tv telefoner avlyssnades av polisen under tjugo dagar och genererade 2 200 samtal. Polisen bedmde att de flesta handlade om narkotikaverltelser. Ett annat exempel r en intervjuad lgnivdistributr och detaljist som kp-

84

te ett hekto amfetamin per gng. Amfetaminet sldes sedan vidare i frpackningar om 15 gram. Som mest slde han narkotika till 3040 kunder dagligen.

Inriktning
Tidigare forskning: Inriktning I Redlingers (1975) studie av lgnivdistributrer var det vanligast att de var inriktade p ett huvudpreparat. Det fanns visserligen distributrer som ven handlade med andra typer av preparat emellant men de var sllsynta. Dremot frekom det att en del distributrer bytte huvudpreparat under sin karrir. Mnga gick ver till heroin eftersom det anses vara den, ur ett marknadsperspektiv, bsta produkten: efterfrgan r hg, det r inte skrymmande, ger en hg vinst, samt r ltt att frvara och importera. Resultat: Inriktning Den samlade bedmningen av datamaterialet gav, likt Redlingers (1975) studie, bilden av att ett vanligt mnster r att hgnivdistributrerna frmst r inriktade p ett huvudpreparat. Antalet preparat som en distributr tillhandahller kade emellertid ofta lngre ner i distributionskedjan. P de lgsta niverna kunde frsljningen beskrivas som en form av diversehandel. Intervjuade hgnivdistributrer frklarade emellertid att om en kund frgade efter ett annat preparat gick det oftast att ordna. Antingen genom att preparatet kptes in frn en annan leverantr, eftersom leverantrerna ofta sjlva endast hade ett preparat som huvudinriktning, eller genom att en kontakt frmedlades mellan kunden och en annan hgnivdistributr som var inriktad p det efterfrgade preparatet. P mellan- och lgniv kunde det ocks frekomma att distributrerna bytte narkotika med varandra fr att utka sitt utbud, till exempel tre kilo cannabis mot ett kilo amfetamin. Leverantren r allts ofta inriktad p endast ett preparat, och till fljd av detta pverkas hgnivdistributrernas orientering av vilken typ av leverantr de har kontakt med. Det finns emellertid ven andra faktorer som kan spela in, till exempel marknadsmssiga frhllanden och risk- och skerhetsbedmningar.
Nr man bestmmer sig fr vilket preparat som man ska rikta in sig p gr man en bedmning av pris och efterfrgan. Jag hll till exempel p med Viagraaffrer vid sidan av cannabis. Jag blev dessutom erbjuden Subutexpartier. Subutex gr det att gra bra med pengar p men jag tackade nej till detta erbjudande eftersom det fungerar som s att de preparat som man sljer till sina kunder brukar de ven sjlva brja ta och jag ville inte riskera att mina kpare skulle brja g p Subutex. (Hgnivdistributr)

85

Grunderna fr vilket preparat man vljer kan ocks vara av etisk och moralisk art.
Den grupp som jag ingick i hade heroin som frsta preparat. Men det r inget bra preparat, vi hade motfrestllningar om preparatet, och nr man sg missbrukarna Det var nog drfr vi hittade en marknad fr kokain istllet. Ibland fick man ta det preparat som det fanns tillgng till, men nr man kunde vlja valde vi kokain. Vi hade lnga diskussioner dr vi diskuterade preparat. Vi hade vnner som hade missbruksproblem. Det var frfrligt att se. Detta ledde till sorg, sjlvanklagelser med mera (Lgnivdistributr)

Inriktning omfattar ocks frgan om huruvida distributrerna ocks var inriktade p annan brottslighet eller om de endast var orienterade mot narkotika. Av de distributrer som ingick i studien var det vanligast att de endast hade varit inriktade p narkotikabrottslighet, ven om annan brottslighet frekom i materialet. Det kan emellertid finnas en risk att multibrottslighet r vanligare n vad som framgick i materialet eftersom frunderskningarna var inriktade p grova narkotikabrott och annan brottslighet drmed kan ha selekterats bort. De vinstinriktade brottstyper som fanns representerade i materialet var bland annat illegal handel med cigaretter och alkohol, hleri, trafficking, rn, ekobrott samt bedrgerier.

Frankring
Tidigare forskning: Frankring Reuter och Haaga (1989) menar att det r vanligt att distributrer inte r bundna till det egna geografiska omrdet fr att avstta narkotika utan opererar nationellt. Detta resultat motsgs av annan forskning som hvdar att det r vanligast att distributrerna r lokalt frankrade (Br, 2005; Eck & Gersh 2000; Langer, 1977; Redlinger, 1975; Zaitch, 2002). Distributrerna fungerar som en knutpunkt mellan olika ntverk och centrala personer. De har kontakter uppt samtidigt som de har kontakter nedt regionalt eller lokalt (Br 2005:11; Eck & Gersh, 2000; Zaitch, 2002). Uppt kan de parera beslag, gripande och en strning i leveransen genom att kontakta andra importrer (Br, 2005:11). Nedt knner de aktrer som de kan slja vidare till. Kunderna vill ofta endast gra affrer med ngon som de knner till och vet r plitlig, och drfr r det en stor frdel om distributren r knd i omrdet (Br, 2005:11; Redlinger, 1975). Zaitch (2002) menar att den lokala frankringen r s viktig att nykomlingar, som inte har tilltrde till de lokala resurserna, i princip r utestngda frn den lokala marknaden. Zaitch beskriver vidare att en del av de colombianska kokaindistributrerna i Nederlnderna har en begrnsad tillgng till kpare och sljare. Eftersom de inte r lokalt frankrade saknar de tillgng till infrastruktur och lokalt beskydd. Detta leder till att de mste upptrda mycket professionellt fr

86

att kunna attrahera affrskontakter samtidigt som de mste hlla en mycket lg profil fr att inte dra till sig polisens uppmrksamhet. En metod r att hlla sig borta frn pengarna genom att hela tiden skicka dem till Colombia och att undvika vld. Hg- och mellannivdistributrer r ett stabilare segment i distributionskedjan n lgnivdistributrerna. Det beror p att det tar lng tid att etablera affrs- och kundkontakter, och dessa kontakter r drfr mer lngvariga n p lgre niver i distributionskedjan (Br, 2005:11; Langer, 2000).
Resultat: Frankring Datamaterialet tyder p att den lokala frankringen inte r s viktig fr hgnivdistributrer. Som tidigare nmnts har de ofta ett ftal kunder som dessutom geografiskt kan vara utspridda ver hela Sverige. Fr en hgnivdistributr kan det dessutom vara en frdel rent skerhetsmssigt att inte ha kunder i sin hemstad.
I princip r det viktigare att inte knna ngon lokalt. Man vill inte vara en profil. Problemet r att mnga vill bygga upp en profil. Detta beror p att mnga distributrer har ett s stort ego och vill knna att de r ngon. P min niv kan man ha kpare ver hela Norden. Det viktiga r att hitta bra kpare. Det finns olika prisbild fr narkotika i olika regioner. Den lokala frankringen r viktigare fr tiokilosgubbar. (Hgnivdistributr)

Denna intervjupersons uppfattning att mellannivdistributrer har ett strre behov av lokala affrskontakter bekrftas av det vriga datamaterialet. Mellannivdistributrerna hade ofta fler kunder n hgnivdistributrerna och dessa kunder var ofta baserade i samma, eller en nrliggande, stad, i vilken mellannivdistributren opererade. Denna lokala frankring leder till att framgngsrika mellannivdistributrer utgr en mycket viktig funktion i distributionskedjan och r hett eftertraktade av hgnivdistributrerna. Att vara mellannivdistributr krver ett stort lokalt kontaktnt och ett vl upparbetat msesidigt frtroende. En tolkning som kan gras utifrn datamaterialet r att lgnivdistributrer har relativt ltt att hitta nya mellannivdistributrer, men hgnivdistributrer har svrt att hitta bra mellannivdistributrer. Ett illustrativt exempel p detta r fljande yttrande frn en hgnivdistributr som talade om mellannivdistributrer.
Grossisterna under mig var mycket viktiga. Det r svrt att hitta plitliga personer, och jag vill betona att det endast r vissa typer av personer som klarar av att hantera tiokilospartier amfetamin p lokal niv. Det krvs att personen har ungefr 10 personer som han kan slja vidare till. Det stlls ocks ett krav p att de har logistiken fr sin verksamhet. Sjlv behvde jag bara ha kontakt med tv personer under mig. Grossisterna som var under mig var egentligen viktigare fr narkotikamarknadens funktion n jag sjlv. (Hgnivdistributr)

87

Mellannivdistributrerna utgr ett viktigt nav fr den lokala och ibland regionala narkotikamarknaden. Detta blir srskilt tydligt p mindre orter d ett framgngsrikt polistillslag mot en mellannivdistributr kan stra marknaden fr ett visst preparat under en viss tidsperiod. Ett exempel frn en frunderskning r en mellannivdistributr i en norrlndsk stad som i denna region var ensam om att tillhandahlla ett visst preparat i strre mngder. Genom att gripa denne distributr kunde den lokala marknaden fr preparatet kraftigt stras ver en viss tid.
Verksamhet: resultat i fokus Trots att mnga mellan- och hgnivdistributrer har en ambition att gra karrir i distributionskedjan finns det grnser fr hur mycket de vill expandera. En verksamhet som vxer sig fr stor r svr att verblicka, svr att hlla dold fr brottsbekmpande myndigheter och kan dessutom utmana konkurrenter. Det r vanligt att hgnivdistributrer frmst r inriktade p ett huvudpreparat. Antalet preparat som en distributr tillhandahller kar emellertid ofta lngre ner i distributionskedjan. P de lgsta niverna kan frsljningen beskrivas som en form av diversehandel. Det var vanligast att distributrerna i studien endast var inriktade p narkotikabrottslighet ven om andra brottsinriktningar frekom. Den lokala frankringen r inte srskilt viktig fr hgnivdistributrer men desto viktigare fr mellannivdistributrer som frser den lokala marknaden med narkotika. Mellannivdistributrer r, som ett resultat av den lokala frankringen, hett eftertraktade av hgnivdistributrerna. Lgnivdistributrer har relativt ltt att hitta nya mellannivdistributrer, men hgnivdistributrer har svrt att hitta plitliga och framgngsrika mellannivdistributrer.

88

Logistik
Narkotikamarknaden r dynamisk till sin karaktr, och det leder till att logistiken fr distributrerna kan frndras ver tid till fljd av att till exempel nya distributionstekniker utvecklas eller att mottgrder stts in mot de brottsbekmpande myndigheternas strategier (Curtis & Wendel, 2000; Zaitch, 2002). Nedan kommer olika logistiska faktorer att redovisas.

Transporter
Tidigare forskning: Transporter Det finns inte srskilt mycket information i den tidigare forskningen om hur inrikes transporter av narkotikapartier gr till. Zaitch (2002) nmner emellertid att distributrerna anvnder sig av vanliga bilar eller varubilar fr att transportera narkotikan. Resultat: Transporter Hur transporterna av narkotikapartier ser ut inom Sverige varierar. I datamaterialet finns exempel p transporter med bil, bt, tg och tunnelbana. Det rrde sig bde om transporter frn huvudlagret till mellanlagret och frn mellanlagret till kunden. I vissa fall transporterade distributren sjlv narkotikan, i andra fall rekryterades personer fr denna uppgift. I de fall dr det fanns en person rekryterad fr att frvara narkotikapartiet var det inte ovanligt att denne ven fick transportera narkotikan. Transportren kan ha kopplingar till legal verksamhet. I en av frunderskningarna hade en budbilschauffr rekryterats fr inrikes narkotikatransporter. Nr det rr sig om kortare strckor, till exempel inom en stad, anvnds ofta kollektivtrafiken. Sklet till detta r rimligtvis inte enbart att det r ett smidigt transportstt utan att det ven ger vissa skerhetsmssiga frdelar. Till exempel kan narkotikan lmnas p frdmedlet om polisen synts till, men det frsvrar ocks frfljandet fr eventuella spanare. Fljande fallbeskrivning baserad p en mellannivdistributrs berttelse illustrerar hur en distributionsgruppering gick tillvga.
En distributionsgruppering kpte en gng i veckan 14 kilo cannabis frn en hgnivdistributr. I princip kte de alltid kommunalt till platsen eftersom det var svrare fr polisen att flja efter dem p det sttet. De var frn brjan tre personer, och i sista sekund, innan drrarna slog igen p tunnelbanetget eller pendeltget hoppade en ut. Ngra stationer senare gjorde nsta person samma sak, och till sist den tredje. Med hjlp av denna metod blev det omjligt fr polisen att lyckas spra upp alla tre.

Datamaterialet indikerar att de inrikes narkotikatransporterna ver lag inte prioriteras skerhetsmssigt p samma stt som smugglingar ver

89

nationsgrnser. Till skillnad frn narkotikasmugglingar kan narkotikan vid en inrikes transport frvaras relativt ppet. I frundersknings- och underrttelsematerialet fanns ven ett ftal fall dr transportfrgan hade lsts genom att narkotikan skickades med post till kunder ver hela Sverige.

Lagring
Tidigare forskning: Lagring Frvaring av narkotika anses vara ett av de mest riskfyllda momenten i distributionsverksamheten, och hg- och mellannivdistributrerna strvar drfr efter att slussa narkotikan vidare i distributionskedjan och endast ha narkotikapartiet i besittning s kort tid som ndvndigt (Korf & Verbraeck, 1993 refererad i Zaitch, 2002). Den mest effektiva strategin, ur distributrens synvinkel, r givetvis att aldrig ha narkotikan i sin egen besittning. Oftast undviker distributrerna att frvara narkotikan i den egna bostaden. I de fall dr det frekommer rr det sig mnga gnger om kortare tidsperioder, frn ngra timmar till ngra dagar, och endast under sjlva uppdelningen och ompackningen av partiet (Zaitch, 2002). De uppdelade posterna av narkotikapartierna lagras sedan ofta p olika frvaringsplatser i vntan p frsljning (Desroches, 2005; Vesterhav, 2005). Bde platser i nra anslutning till bostaden och platser p lngre avstnd anvnds. Det finns tv huvudsakliga anledningar till varfr flera olika frvaringsplatser anvnds (Vesterhav, 2005). Bda sklen r en form av riskreducering. Den frsta anledningen r att distributren frsker minska risken att bli dmd fr grovt narkotikabrott efter ett eventuellt polistillslag. D gller det att inte bli gripen med en strre mngd narkotika. Den andra anledningen har att gra med det faktum att narkotikapartierna ofta handlas p kredit. Genom att dela upp narkotikapartiet p flera platser blir den ekonomiska frlusten, det vill sga skulden till leverantren, inte s stor om en frvaringsplats upptcks och narkotikan tas i beslag (Vesterhav, 2005). I Redlingers (1975) studie av heroindistributrer var det vanligt frekommande att distributrerna hyrde hus under falskt namn dr narkotikan frvarades. P detta stt hade de en sker frvaringsplats fr narkotikan samtidigt som distributrens egen bostad var ren. Resultat: Lagring I flera av frunderskningarna hittades narkotika i eller i anslutning till distributrens bostad. Ofta var det i de lgre niverna av distributionskedjan som narkotika frvarades i bostaden, och mnga gnger rrde det sig om mindre mngder som sannolikt var till fr eget bruk och fr snabba frsljningar. Det vanligaste frfarandet fr samtliga niver i distributionskedjan var, likt tidigare forsknings beskrivningar, att flera olika frvaringsplatser anvndes. Flera intervjupersoner frklarade att

90

mindre partier i princip kan lagras var som helst. Stora partier och lastbilsleveranser krver emellertid ngon form av kommersiellt lager, till exempel kan man behva en lastbrygga och gaffeltruck. Exempel p frvaringsplatser frn frundersknings- och underrttelsematerialet r garage, verkstadslokaler, trdgrdsfrrd, lador, vxthus och skogar. Hg- och mellannivdistributrer kan anvnda sig av ett huvudlager, ett mellanlager eller flera olika smlager. Av frunderskningsmaterialet att dma verkar det som att det r ovanligt att polisen hittar huvudlagret, utan beslaget blir begrnsat till ett mellanlager eller narkotika under transport. De tecken som finns p detta i materialet r att telefonavlyssningarna ibland hade indikerat att det rrde sig om strre partier n de som sedan hittades. I ngra frunderskningar hade ocks polisen uttryckt frvning ver att de inte ptrffade mer narkotika n de gjorde eftersom de hade indikationer p en omfattande narkotikahandel. Det finns emellertid ett ftal fall i frunderskningarna dr huvudlagret hade hittats. Fljande fallbeskrivning r ett illustrativt exempel frn ett av dessa.
En distributionsgruppering inriktad p amfetamin hade rekryterat en person som ansvarade fr frvaring av narkotikan samt transporter till kunder. Denne person frfogade ver bde ett huvudlager, som var belget i en sommarstuga, och ett mellanlager som var ett kllarfrrd. Frfarandet gick till p s stt att nr mellanlagret behvde fyllas p kte distributionsgrupperingens frsljningskoordinator och frvarare till huvudlagret och paketerade amfetamin i femtiogramsfrpackningar fr transport till mellanlagret. Resorna till huvudlagret gjordes en eller tv gnger i mnaden och varje gng hmtades upp till ett kilo amfetamin.

Som framgr i detta exempel var en person rekryterad fr frvaring vilket var ett mycket vanligt tillvgagngsstt i datamaterialet. Fljande intervjuperson utvecklade hur det kan g till.
Ett vanligt frfarande r att man betalar en person fr att lagra narkotikapartiet. Det brukar fungera som s att man har ett huvudlager och ngra smlager. Meningen r att ingen annan person n lagerkillen ska ha tillgng till huvudlagret. Hur mycket lagerkillen fr betalt varierar. Frmst r det tv faktorer som avgr priset, typ av lagerplats och typ av person. Nr det gller lagerplats handlar det om att vissa mer sofistikerade platser ger bttre betalt. Det frekommer att lagerkillen kan ljuga om vilken typ av plats som anvnds fr att f bttre betalt. Nr det gller typ av person r det billigast att anlita en oplitlig missbrukare medan det blir dyrare att anlita en icke-kriminell student. (Hgnivdistributr)

P samma stt som intervjupersonen beskriver fanns det ocks i vrt datamaterial en stor variation p vilken typ av personer som rekryteras som frvarare. Skalan strckte sig frn en barnfamilj och en ldre dam ner till oplitliga missbrukare. Hur frvaringen ombesrjdes berodde p vilken riskreduceringsstrategi som anlagts. Det fanns ven exempel i materialet p distributrer

91

som hade frvarat narkotikan sjlv. En intervjuperson uttryckte detta p fljande stt.
Jag vill inte lgga ut ngot som r vrt s mycket pengar och s mnga r i fngelse p ngon annan. (Hgnivdistributr)

Ett annat modus operandi som frekom relativt vanligt i datamaterialet r just in time-upplgg. Detta innebr att distributren redan hade ordnat kpare till partiet innan distributren sjlv kpte det. Konsekvensen blev att partiet endast behvde frvaras en mycket kort tid eller inte alls. Frutom narkotika kan ven pengar behva lagras. I de f frunderskningar dr man hade antrffat ngra strre summor pengar hade de frvarats i bostaden eller hos en flickvn eller slkting, men det frekom ocks att personer hade rekryterats till denna uppgift. Det krvdes emellertid ett srskilt stort frtroende fr en person som fick detta ansvar.
En mellannivdistributr rekryterade en bekant till att frvara pengar i dennes bostad. Det rum som pengarna frvarades i kallades fr valvet. Mellannivdistributren kom dit en gng i veckan eller var fjortonde dag och lmnade eller hmtade pengar. Vid en husrannsakan hos personen som frvarade pengar hittades knappt 900 000 kronor i kontanter.

Skerhetsarrangemang
Tidigare forskning: Skerhetsarrangemang Som nmnts har tidigare forskning hvdat att hg- och mellannivdistributrerna ofta har ett mer utvecklat rationellt tnkande n lgnivdistributrerna. En aspekt som terspeglar detta r hur mycket tid och ambition en distributr lgger ner p att lra sig de brottsbekmpande myndigheternas teknik och strategi fr att kunna gra motdrag och undvika dem (Br 2005:11; Desroches, 2005; Eck & Gersh, 2000; Vesterhav, 2005; Zaitch, 2002). Distributrerna strvar ven efter att skydda sig mot andra kriminella (Br, 2005:11; Eck & Gersh, 2000; Vesterhav, 2005). Baserat p genomgngen av forskningslitteraturen kan de olika skerhetsarrangemangen delas upp i metoder mot rn, stld eller polistillslag, metoder fr att minska risken fr ekonomisk frlust och kommunikationsmetoder. Metoder mot rn, stld eller polistillslag Det r vanligt att flera olika frvaringsplatser av narkotika anvnds fr att minska frluster vid eventuella tillslag (Vesterhav, 2005). Distributrerna frsker ven att vara frberedda infr eventuella polistillslag genom att kontinuerligt utbyta information med varandra om pgende

92

polisutredningar, nyligen gjorda polistillslag och liknande uppgifter. (Desroches, 2005; Lalander, 2001; Langer, 1977).
Metoder fr att minska risken fr ekonomisk frlust Fr att minska risken fr ekonomisk frlust vid kreditgivning handlar det om att ha frtroende fr de personer som fr kpa ett narkotikaparti p kredit. ven kundens rykte kan kontrolleras genom det informella informationsntverket mellan distributrerna som fungerar som en kreditupplysning (Desroches, 2005). En regel som anvnds av vissa distributrer r att aldrig lmna en strre kredit n de faktiskt har rd att frlora vid ofrutsedda hndelser (Reuter & Haaga, 1989). Kommunikation Kommunikation r av central betydelse fr distributrerna, men samtidigt ett av de omrden dr det r viktigt att upprtthlla en skerhetsniv s att bara de personer som r mnade att ta del av informationen fr den. Den vanligaste typen av skerhetsarrangemang vid kommunikation r mobiltelefoner (Br, 2005; Desroches, 2005; Vesterhav, 2005; Zaitch, 2002). Ett vanligt frfarande r att anvnda sig av flera olika mobiltelefoner, ofta med kontantkort, och att byta mobiltelefon regelbundet. Vissa distributrer talar ven i kodord och p utlndska sprk fr att ytterligare frsvra fr polisen (Br, 2005; Desroches, 2005; Vesterhav, 2005; Zaitch, 2002). Det finns emellertid en tendens till att koderna ofta r relativt primitiva och baseras p gatuslang vilket gr det enkelt fr polisen att frst dem (Desroches, 2005). ven Internet anvnds fr kommunikation vid narkotikaaffrer, och ibland brukas ven krypteringsprogram (Desroches, 2005). Fr att undvika vervakning eller avlyssning vid fysiska mten anvnder distributrerna sig av olika mtesplatser (Desroches, 2005). Mnga distributrer r emellertid relativt rutinbundna, vilket leder till att de varierar mellan samma platser. Samma rutinmssiga frfarande kan ses ven vid anvndningen av telefonautomater. D r det vanligt att distributren varierar mellan ett visst antal telefonautomater (Desroches, 2005). Varfr tar mnga distributrer stora risker? Trots att en distributr misstnker eller vet om att de r vervakade av polisen frekommer det att de fortstter med sin kriminella verksamhet. Desroches (2005) delar upp anledningarna till detta i fljande kategorier:

okunskap om strafflagstiftningen fr stort sjlvfrtroende och sjlvskerhet underskattning av polisen oskerhet girighet.

93

Okunskap om strafflagstiftning och spaningsmetoder Detta innebr att distributrerna tror att deras tillvgagngsstt och skerhetsarrangemang r tillrckliga fr att polisen inte ska kunna samla tillrckligt med bevis fr gripande och tal. Denna uppfattning kan vara baserad p felaktiga antaganden om lagstiftningen och p hur de brottsbekmpande myndigheterna arbetar (Desroches, 2005). Fr stort sjlvfrtroende och sjlvskerhet Fr stort sjlvfrtroende och sjlvskerhet kan enligt Desroches (2005) upptrda hos distributrer som har varit aktiva p narkotikamarknaden under en lngre tid. Eftersom de har klarat sig undan polisen under s lng tid brjar de betrakta sig som osrbara och slpper lite p skerhetstnkandet. Drmed tar de risker som de inte tog i brjan av sin karrir. Underskattning av polisen Detta hnger ihop med okunskapen om lagstiftningen. I Desroches (2005) studie var mnga av de intervjuade dmda narkotikadistributrerna frvnade ver att polisen hade lagt ner s mycket resurser p frunderskningen som de hade gjort. Oskerhet Mnga distributrer r inte helt skra p om polisvervakning pgr eller ej, och drfr fortstter de med den kriminella verksamheten trots att distributren har svaga misstankar om att polisen r honom eller henne p spren (Desroches, 2005). Som tidigare nmndes r denna form av psykisk stress vanlig hos distributrer och leder till en stndig misstnksamhet mot omgivningen (Akhtar & South, 2000; Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992). Girighet Girighet kan leda till att distributrer begr mer riskabla handlingar n de hade tnkt sig frn brjan (Desroches, 2005). Resultat: Skerhetsarrangemang ven vid resultatredovisningen anvnder vi samma kategorier av olika skerhetsarrangemang som anvndes vid genomgngen av tidigare forskning, det vill sga metoder mot rn, stld eller polistillslag, metoder fr att minska risken fr ekonomisk frlust och kommunikationsmetoder. Metoder mot rn, stld eller polistillslag De metoder mot rn, stld eller polistillslag som beskrevs i tidigare forskning finns ocks exemplifierade i vrt underskningsmaterial. I frga om informationsutbyten fanns till exempel telefonavlyssningsma-

94

terial dr distributrer utbyter tips och rd relaterat till skerhet med varandra. I intervjumaterialet frekommer ven uppgifter om att distributrer har utbytt information med varandra om misstnkta civilpoliser och informatrer. Det fanns ocks ngra exempel p nr en distributr ringt och varnat en affrskontakt fr att en polisbil hade siktats i nrheten. En annan metod r att anvnda sig av flera olika mtesplatser och ndra dem med kort varsel om det freligger en misstanke om att ngot inte str rtt till. Det fanns ven ett fall med en distributr som undvek att gra affrer p gator dr knda kriminella bodde eftersom han ansg det troligt att polisen hade span dr. I frga om skydd mot rn eller stld frn andra kriminella tillmpas frmst samma metoder som anvnds fr att undvika de brottsbekmpande myndigheterna. Vapen frekom emellertid i datamaterialet, men var ver lag relativt ovanligt, och de som hade haft vapen hade sllan anvnt dem. En mer anvndbar metod fr att inte hamna i problem med andra kriminella var att hlla sig till de informella spelregler som rder p narkotikamarknaden. I de fall dr en person rekryteras fr att transportera eller frvara pengar freligger en uppenbar risk fr stld. Det skraste skyddet mot detta r naturligtvis att endast ge uppdraget till ngon man har ett stort frtroende fr, men det finns ven exempel i materialet p olika skerhetsarrangemang fr att frebygga stld. Dessa arrangemang var mnga gnger relativt primitiva. Ett exempel r en person som skulle transportera pengar. Pengarna var placerade i ett vitt igenklistrat kuvert. Frseglingen utgjordes ocks av ett streck med en penna, fr att avslja om kuvertet hade ppnats. Ett annat exempel r en person som var rekryterad fr att frvara pengar t en mellannivdistributr. Pengarna frvarades i plastpsar och var knutna med en speciell konstig knut fr att distributren skulle mrka om de hade ppnats. I materialet fanns det ven en handfull fall dr falska id-handlingar frekommit. I ett fall hade en distributr minst sju olika falska identiteter.
Metoder for att minska risken fr ekonomisk frlust Den tidigare forskningens beskrivningar av att krediter som regel endast ges till personer som det finns ett frtroende fr, stmmer vl verens med vra resultat. Det finns emellertid ytterligare en risk med krediter utver de rent ekonomiska aspekterna, som fljande intervjuperson berttar om.
Det r lika farligt att ge hga krediter. Om en person har 50 00060 000 kronor i skuld till dig och inte kan betala r det s enkelt fr den personen att tipsa polisen. Hittar polisen dig med ett stort parti r du borta i mnga r, s personen kan rkna med att slippa undan sin skuld. Drfr ska man vara vldigt frsiktig med krediternas storlek. (Lgnivdistributr)

95

Narkotikamarknadens illegala karaktr leder till att det inte r mjligt att anvnda sig av det legala samhllets infrastruktur i form av indrivning, kreditupplysning, frskringar och rttsvsende. Konsekvensen r att frtroende blir den grundpelare som marknaden vilar p. En del distributrer i datamaterialet kalkylerade dessutom med vissa frluster redan frn brjan.
Man rknar med att ha rd med en frlust p 1020 procent, dr gr smrtgrnsen. 50 kg av ett ton (rn eller polis) finns i kalkylen. Man kan se det som ett omvnt frskringssystem. Istllet fr att betala en frskring kalkylerar man med en viss risk. (Hgnivdistributr)

Kommunikationsmetoder En del distributrer ringer knsliga samtal frn telefonautomater men den vanligaste kommunikationsmetoden fr distributrerna i materialet var mobiltelefoner, genom antingen SMS eller telefonsamtal. Ofta frfogade distributren ver flera olika mobiltelefoner med anonyma kontantkort. Det finns flera fall dr distributrer hade haft omkring tio olika mobiltelefoner men ven enstaka fall dr upp emot trettio mobiltelefoner hade innehafts samtidigt. Ett vanligt tillvgagngsstt r att olika mobiltelefoner anvnds fr att ringa olika personer. Kontantkorten byts sedan ut med jmna mellanrum. En distributionsgruppering i materialet bytte kontantkort ungefr en gng i mnaden och en intervjuad hgnivdistributr berttade att han bytte mobiltelefon efter varje kpt narkotikaparti. Trots det stora antalet mobiltelefoner strvar de flesta distributrer efter att undvika att tala om knsliga detaljer ver telefon. Detta kan lsas p olika stt, vissa distributrer anvnder mobiltelefonen endast till att avtala om fysiska mten dr detaljer diskuteras ga mot ga, medan andra pratar utlndska sprk eller frsker maskera detaljerna genom att anvnda sig av kodord. Det fanns ett ftal fall i frunderskningarna dr man anvnde ett mer avancerat kodsprk, till exempel att man bestmde mten fr verltelser genom att diskutera vardagsting. Ngot som dock r slende i materialet r att kodorden oftast r vldigt ogenomtnkta och amatrmssiga. Instllningen verkar vara att det primra r att byta ut preparatets namn mot ngot annat ord, inte att det ska lta som om ngot annat diskuteras. Detta gjorde att konversationerna i telefonavlyssningsmaterialet ofta lt vldigt mrkliga, och det rdde sllan ngon tvekan om att de som talade frskte dlja vad de pratade om. I vissa extremfall hade preparatnamnet bytts ut mot ngot ord som knappast gjorde en avlyssnande polis mindre intresserad. I en telefonavlyssning frgade till exempel en distributr om det fanns en marknad fr att slja barn, dr barn syftade p kokain. Det r emellertid inte enbart fr polisen som anvndningen av kodord kan vara frvirrande, det finns flera situationer i de underskta fallen dr kodorden, eller det begrnsade anvndandet av detaljer, ledde

96

till missfrstnd. Ett exempel r tv distributrer som hade kommit verens om en affrstransaktion, och det enda som terstod var sjlva betalningen. Nr betalningen vl skulle ga rum visade det sig emellertid att kparen hela tiden hade syftat p dollar medan sljaren hade menat euro. Resultatet blev att affren fick avbrytas. Till fljd av dessa missfrstnd r det en del distributrer som har givit upp anvndandet av kodord.
Till en brjan anvnde vi kodord nr vi pratade i telefon men efter ett tag s var det raka puckar. Lyssnar dom, s lyssnar dom. Kodord leder bara till frvirring. Jag var inte s stor s jag var nog inte intressant. (Lgnivdistributr)

En annan kommunikationsmetod fr distributrer r Internet. Det tillvgagngssttet anvnds emellertid oftast nr ven sjlva narkotikahandeln r kopplad till Internet, det vill sga, narkotikan bestlls genom en hemsida, e-postadress eller sker chatkanal och skickas med post till bestllaren.
Varfr tar mnga distributrer stora risker? Resultaten frn vr studie stmmer vl verens med Desroches (2005) resultat, det vill sga att det frekommer att distributrer fortstter med sin kriminella verksamhet trots att de anar att de r vervakade av polisen. Till exempel hade merparten av intervjupersonerna i vr studie haft misstankar eller varit vertygade om att polisen var dem p spren innan de greps. Trots detta fortsatte de med narkotikahandeln. Vra resultat kommer att redovisas med hjlp av Desroches (2005) kategorier. Okunskap bde om lagstiftning samt spaningsmetoder Intervjumaterialet visar tecken p att det rder en allmn okunskap hos distributrerna om hur den straffprocessuella lagstiftningen fungerar och vad de brottsbekmpande myndigheterna egentligen har befogenhet till. I flera av intervjuerna frekommer utlggningar och spekulationer om olika tilltna och otilltna spaningsmetoder som intervjupersonerna misstnker att polisen anvnder sig av. Ofta begrnsades inte misstankarna till vad polisen har befogenhet att gra utan till vad som r tekniskt mjligt. Denna oskerhet och frvirring bidrar sannolikt till den psykiska stress som beskrevs tidigare.
Ett problem r att det rder en stor oskerhet om vad polisen faktiskt kan och inte kan gra. Till exempel rder det en misstanke om att de kan avlyssna mobiltelefoner fast man inte ringer i dom. Att det rcker med att ha dom pslagna. Det rder ven en oskerhet om vad de kan gra med bilar. Jag vet minst tv tillfllen nr jag mrkte att ngon hade varit inne i min bil. Ingenting var borta och jag lyckades aldrig komma underfund med vad de hade gjort i bilen. Jag var dock sker p att polisen hade varit dr. Till fljd av denna

97

oskerhet r en tumregel att anvnda sig av s lite teknisk utrustning som mjligt. (Hgnivdistributr)

I intervjumaterialet finns ven en tydlig okunskap om den straffrttsliga lagstiftningen vilket fljande intervjuperson gav uttryck fr.
Jag visste att polisen var efter mig men man skiter i det. Jag ansg att det inte var ngon fara s lnge jag inte hade narkotika p mig. Jag trodde att man inte kunde bli dmd om de inte tog mig med narkotika men jag blev dmd nd. Nr man gr till domstol r det bingo. (Hgnivdistributr)

Flera av intervjupersonerna hade levt i frestllningen om att deras skerhetstnkande var tillrckligt fr att ge dem en friande dom om de skulle bli gripna. De hade inte riktigt klart fr sig att fr att man ska bli dmd kan det rcka med flera olika pusselbitar som ger en samlad bevisbild, utan de trodde att det i princip krvdes att de blev tagna med narkotikan i handen samtidigt som det fanns telefonavlyssningar dr de pratade om affrstransaktionerna i klartext. Denna problematik kommer att redovisas ytterligare i avsnittet nedan.
Fr stort sjlvfrtroende och sjlvskerhet samt underskattning av polisen En av de frmsta anledningarna till att distributrerna trots polisvervakning fortsatte med sin kriminella verksamhet var, av intervjumaterialet att dma, den falska trygghet som de invaggades i till fljd av att det drjde s lnge innan polisen till slut slog till. Att tillslaget drjde trots uppenbar polisaktivitet tolkades av distributrerna som att tillrckliga bevis saknades, vilket gav dem en vertro p sin frmga att hlla sig undan. En hgnivdistributr som varit aktiv p narkotikamarknaden i tio r innan han greps uttalade sig s hr om skerhet.
Bara de i gruppen, till exempel tv personer, vet var grejorna r. Dessutom r man frsiktig med vad man sjer i telefon och frsker ocks att se fin ut utt. Sanningen r dock att i brjan frsker man vara frsiktig men efter att man hllit p i 34 r och inget hnt s blir man modigare och modigare och tar strre risker.

I intervjumaterialet finns en mngd uppgifter om liknande frhllningsstt till skerhetsaspekten. En intervjuad hgnivdistributr frklarade att hans utgngspunkt var att polisen inte slr till frrn de r skra p att f hundra procents utdelning och att han var vertygad om att hans agerande inte gav dem denna utdelning. En annan intervjuad hgnivdistributr gav en snarlik frklaring och berttade att han hela tiden sg till att agera p ett sdant stt att det inte skulle finnas tillrckligt med bevis fr att stta dit honom. Trots detta kte bda dessa distributrer fast s smningom. Ngra av intervjupersonerna medgav att de nog

98

hade, nr de nu blickade tillbaka, varit lite fr arroganta i sitt skerhetstnkande.

Idag vet jag att polisen har en frdel. De har all tid i vrlden. De behver inte ta mig idag utan kan vnta tills de har tillrckligt p ftterna och kan stta dit mig ordentligt. (Hgnivdistributr)

Oskerhet Som nmndes i avsnittet om psykisk stress r distributrerna ofta oskra p om polisen verkligen r dem p spren eller inte. I frunderskningsmaterialet finns flera exempel p denna oskerhet, till exempel rdde det mnga diskussioner (via telefon!) om att telefonavlyssning nog pgick. En distributr i materialet var vertygad om att ekon vid telefonsamtal var en indikator p att linjen var avlyssnad. Denna oskerhet r rimligtvis en av anledningarna till att distributrerna fortsatte med sin kriminella verksamhet trots tecken p att de befann sig under polisens lupp. Distributrerna lade inte ner verksamheten frrn de hade fullstndiga bevis fr att de brottsbekmpande myndigheterna verkligen var dem p spren, och d var det oftast fr sent. En reservation br emellertid gras fr denna tolkning d resultatet sannolikt har pverkats av olika selektionsprocesser. Det har att gra med att vrt underskningsmaterial till stor del har besttt av frunderskningsmaterial och domar samt intervjuer med dmda personer. De distributrer som faktiskt har lagt ner sin verksamhet i tid har troligtvis inte fngats upp i underskningsmaterialet. Girighet Som nmnts i avsnittena Drivkrafter och Uttrde r pengar den frmsta drivkraften fr narkotikadistributrer. Till fljd av detta r ven girighet av central betydelse nr det gller anledningen till att distributrerna fortstter med sin kriminella verksamhet trots en hg risk fr polisingripande. Pengarna lockar och tillsammans med de andra redovisade sklen leder det ltt till att risken fr att ka fast underskattas.
Naturligtvis vet man om att det finns en risk att ka dit men man lgger ihop att inget har hnt hittills och hur mycket pengar man tjnat. Driften och girigheten r mycket stark. Mnga personer ker dit, sitter 6-7 r och kommer sedan ut och kr igng igen. Pengarna i kombination med det fria livet r en stark drift. (Hgnivdistributr)

Hot mot skerhetsarrangemangen I datamaterialet finns tecken p vissa situationer som kan uppst och utgra ett hot mot skerhetsarrangemangen. Ett av de strsta hoten mot skerheten r vad en del intervjupersoner benmner knas i ntverken. Med detta menas att nr hndelser som stller till problem intrffar blir det ltt kaos i ntverken. Nr personer p narkotikamarknaden knner

99

sig lurade eller stressade kan det hnda att de slpper p skerhetstnkandet och bryter mot de informella regler som annars rder. Fljande fallbeskrivning frn en frunderskning r ett typiskt exempel p en sdan situation.
Ngra lgnivdistributrer bestllde 1 000 ecstasytabletter tillsammans frn en distributr p Internet. Polisen och tullen hade emellertid gonen p dem och bytte tabletterna mot godis innan de levererades till lgnivdistributrerna. Dessa blev naturligtvis upprrda och tog kontakt med distributren. En intensiv chatkonversation frdes mellan de inblandade. Internetdistributren bedyrade sin oskuld och kunde inte frst vad som hade intrffat. Konsekvensen blev att lgnivdistributrerna fotograferade godiset och skickade bilden till Internetdistributren. Kort tid drefter slog polisen till mot distributrerna.

Andra exempel p knas i ntverket r nr personer i ntverken frsvinner eller blir gripna. Sdana situationer brukar utlsa en smrre panik bland de inblandade och paradoxalt nog leda till ofrsiktighet, till exempel att konversationer brjar fras utan kodord.

Teknik
Tidigare forskning: Teknik De tekniska hjlpmedel som anvnds av distributrer r i princip samma standardteknologi som anvnds av alla mnniskor. Undantaget r klonade mobiltelefoner som anvnds av en del distributrer (Eck & Gersh, 2000). Resultat: Teknik I vr studie finns det inga tecken p att klonade mobiltelefoner anvnts. Dremot anvnds vanliga mobiltelefoner, ofta med kontantkort, i en mycket omfattande utstrckning. Datorer hade anvnts i ett ftal fall, oftast i samband med Internetbaserad narkotikafrsljning. Ett annat mycket vanligt tekniskt hjlpmedel r digitalvgar.

100

Logistik: resultat i fokus Transporter av narkotikapartier inom Sverige omfattar vanligtvis transporter frn huvudlagret till mellanlagret och frn mellanlagret till kunden. De transporterna r ofta inte lika hgt skerhetsmssigt prioriterade som vid smugglingar ver nationsgrnser. Till skillnad frn narkotikasmugglingar kan narkotikan vid en inrikes transport frvaras relativt ppet. P samtliga niver i distributionskedjan r det vanligt att narkotikan frvaras p flera olika platser. Det frekommer att hg- och mellannivdistributrer anvnder sig av ett huvudlager samt ett mellanlager eller flera olika smlager. Det r ocks mycket vanligt att en person r rekryterad fr att ansvara fr frvaringen. Efterstrvansvrt r att denna person r ostraffad och str utanfr de kriminella ntverken. Plitliga personer kan ven f i uppdrag att frvara pengar. En annan vanligt frekommande strategi r just in time-upplgg, dr distributren redan har ordnat kpare innan denne sjlv kper ett narkotikaparti. P s stt minimeras frvaringstiden. Vanliga skerhetsarrangemang r: Utbyte av information i ntverken om pgende polisutredningar och misstnkta polisinformatrer. Kommunikation genom ett stort antal mobiltelefoner med kontantkort. Kommunikation med kodord. Kodorden r ofta relativt simpla. Knsliga detaljer diskuteras vid fysiska mten och inte p telefon. Mnga distributrer baserar sina skerhetsarrangemang p sin kunskap om hur polis och tull arbetar. I datamaterialet fanns det emellertid tecken p att det rder en allmn okunskap hos distributrerna om hur strafflagstiftningen fungerar och om vad de brottsbekmpande myndigheterna egentligen har befogenhet till. Distributrer som r aktiva under en lng tid utan att bli gripna invaggas ltt i en falsk trygghet och fr en vertro p sin frmga att hlla sig undan de brottsbekmpande myndigheterna.

101

Frsljning
Olika aspekter kring sjlva narkotikafrsljningen kan vara frpackning, utblandning och frsljningsplatser. Dessa tre omrden kommer nu att redovisas.

Frpackning och utblandning

Tidigare forskning: Frpackning och utblandning Hur frpackningsarbetet av narkotikan gr till varierar. Ngra distributrer tar sjlva hand om att dela upp och frpacka produkten, medan andra tar in anstllda fr att skta dessa uppgifter (Redlinger, 1975). Vid ompackning av narkotikan frekommer det att narkotikan spds ut. Om en distributr blandar ut sina narkotikapartier eller inte har att gra med om distributren har ett kort- eller lngsiktigt marknadsperspektiv (Desroches, 2005; Redlinger, 1975). Resultat: Frpackning och utblandning I datamaterialet var det vanligare att de lgre leden av distributionskedjan hade ompaketerat narkotikapartierna n att de hgre leden gjorde det. Det finns dock fall d hgnivdistributrer har paketerat om narkotika. Ofta har man d rekryterat en person till detta, men mycket tyder p att hgnivdistributrerna strvar efter att slja narkotikan vidare som den r packad fr att slippa befatta sig med denna hantering. Om ett narkotikaparti p flera kilo kpts av en hgnivdistributr r det dessutom inte ovanligt att partiet redan r frpackat i kiloposter av den utlndska leverantren. P mellan- och lgniv av distributionskedjan fanns emellertid i materialet en mngd tecken p att ompaketering hade skett, ofta i form av beslagtaget frpackningsmaterial samt olika hjlpmedel. I ngra fall som rrde mellannivdistributrer hade det ven funnits srskilda lokaler, till exempel verkstder eller garage, som anvnts fr ompaketering. Vid ompaketeringen kan ven utblandning frekomma, men som nmndes i avsnittet Produktkvalitet undviks detta av de hg- och mellannivdistributrer som har en lngsiktig affrsstrategi. Den paketering som finns exemplifierad i datamaterialet r vanligtvis relativt okomplicerad, som den hr lgnivdistributrens beskrivning visar.
Jag kpte ett hekto amfetamin t gngen och sen packade jag om det till engrammare i redlinepsar. Psarna kpte jag p bokhandeln vid hyllan fr kontorsmaterial. Frpackningen gick till som s att frst plockade man bort det man skulle ha fr eget bruk, sen portionerade man upp lite i taget. Det vanligaste var att man frpackade tio psar med ett gram och resten av amfetaminet i tjugogramspsar. Nr jag vgde upp amfetaminet anvnde jag en brevvg eller pesolavg. () Om amfetaminet var rent s blandade jag ut det 30 procent. 30 procent

102

r ok fr d mrks det inte. Amfetaminet blandades ut med Dextrosol eller mjlksocker. Mjlksocker r dock inte s bra.

Det finns emellertid ven ett ftal fall med en mer omfattande ompaketering som fljande fallbeskrivning r ett exempel p.
En distributionsgruppering bestllde via Internet ett kilo av ett narkotikaklassat lkemedel i pulverform. En person rekryterades fr att vara mlvakt och ta emot frsndelsen. Ytterligare en person hade till uppgift att frpacka detta kilo narkotika i kapslar. I varje kapsel skulle 25 mg pulver stoppas in vilket genererade ett stort antal kapslar.

Frsljningsplatser
Tidigare forskning: Frsljningsplatser Vilka platser som distributrer anvnder sig av fr att gra upp sina affrer p varierar. Det kan vara pubar, restauranger eller nattklubbar, ibland speciella stamstllen (Eck & Gersh, 2000; Dorn, Murji & South, 1992). Andra platser r lgenheter eller offentliga platser (Dorn, Murji & South, 1992). I Zaitchs (2002) studie av kokaindistributrer var det vanligt att hg- och mellannivdistributrer anvnde sina egna legala verksamheter som en legal front fr att dlja sina illegala affrer. Den vanligaste typen av verksamheter som anvndes var restauranger, barer, souvenirbutiker och telefoncentra. Dessa legala verksamheter skttes ofta vldigt dligt och prglades av interna brk mellan gare, obetalda skulder och problem med skattemyndigheten. Dorn, Murji och South (1992) menar att de distributrer som anvnder sig av en legal front tar en srskilt stor risk eftersom de ocks ventyrar sin legala verksamhet vid ett eventuellt tillslag. P grund av risken r tanken att de bara ska syssla med narkotikaaffrer under en kort period, men som tidigare konstaterats blir det ofta inte s (Ahktar och South, 2000; Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992). Zaitch (2002) menar att det finns en skillnad mellan de legala fronter som anvnds av importrer och dem som anvnds av distributrer. Importrerna driver ofta legala importverksamheter som r placerade i industriomrden. Distributrernas legala verksamheter ligger mer centralt och r drfr lttare fr polisen att upptcka. Resultat: Frsljningsplatser Det var mjligt att se en skillnad i datamaterialet nr det gller frsljningsplatser och frsljningsfrfarande beroende p vilken niv i distributionskedjan affren utfrdes p. P den hgsta nivn, och i viss mn p mellannivn, var det vanligt att narkotikan och pengarna inte verlmnades vid samma tillflle och inte heller p samma plats. Exakt hur affrerna gick till varierade, ibland anvndes en rekryterad transportr fr att verlmna narkotikan och ibland grvdes narkotikan ner eller

103

gmdes, och kparen fick veta var den lg efter att betalning hade skett. En intervjuperson beskrev sitt upplgg p fljande stt.
Jag sktte inte leveranserna personligen. Det var mina initierade personer som utfrde detta. Ofta var det den person som hade tillgng till den plats dr narkotikan frvarades som sktte leveransen. Sjlva affren gjordes upp genom ett fysiskt mte. Ett vanligt frfarande var att man trffades p ngot stlle och t dagens rtt. (Hgnivdistributr)

ven om det finns exempel p lgnivdistributrer som vidtog liknande frsiktighetstgrder vid sina affrer var det vanligast att narkotikan och pengarna verlmnades vid samma tillflle p denna lga niv i distributionskedjan. Ytterligare en skillnad mellan de olika distributionsniverna som kunde noteras i datamaterialet var den geografiska spridningen av leveranserna. Hgnivdistributrernas f kunder kunde vara utspridda geografiskt ver hela Sverige medan mellan- och lgnivdistributrerna ofta slde till kunder p en lokal niv, till exempel i samma stad som de sjlva bodde i. Som en konsekvens av detta kan det bli mnga affrsresor fr hgnivdistributrerna inom Sverige och ven till utlandet om de har en utrikes leverantr.
Frsljning: Resultat i fokus Det r vanligare att ompaketering av narkotikapartier grs i de lgre leden av distributionskedjan n i de hgre. Distributrerna vill undvika att befatta sig med denna hantering i den mn det r mjligt. Srskilda lokaler, som verkstder eller garage, kan anvndas vid ompaketeringen. Frsljningsplatser och frsljningsfrfarande kan variera beroende p vilken niv i distributionskedjan affren utfrs p. P den hgsta nivn, och i viss mn p mellannivn, r det vanligt att narkotikan och pengarna inte verlmnas vid samma tillflle och inte heller p samma plats. Den geografiska spridningen av leveranserna skiljer sig t mellan de olika distributionsniverna. Hgnivdistributrernas f kunder kan vara utspridda geografiskt ver hela Sverige, medan mellan- och lgnivdistributrerna ofta har sina kunder p en lokal niv, till exempel i samma stad som de sjlva bor i.

104

Ekonomi och resurser

I detta avsnitt kommer olika omrden relaterade till distributrernas ekonomihantering och resurser att redovisas. De omrden som tas upp r register, krediter, investeringar, profit, penningtvtt samt makt och vld.

Register
Tidigare forskning: Register Register ver transaktioner och skulder r vanligare bland lg- och mellannivdistributrer n bland hgnivdistributrer (Desroches, 2005). Orsaken r att lg- och mellannivdistributrer ofta har en strre kundkrets och fljaktligen ett strre behov av att fra register. Resultat: Register Vra resultat stmmer vl verens med den beskrivning av register som ges av Desroches (2005). Register ver kunder och skulder anses riskabelt och undviks drfr i den mn det r mjligt. P de lgre niverna kan emellertid register vara ofrnkomligt p grund av det hga antalet kunder, transaktioner och krediter. I mnga fall hade mellan- och lgnivdistributrerna frskt minska risken genom att anteckningarna frdes i kodad form.

Det kunde emellertid frekomma frsljningsanteckningar ven p de hgre niverna och i enstaka fall till och med vissa former av bokfring, men det vanligaste var att det inte gjorde det.
Jag undvek att fra register och frskte att hlla mig till jmna belopp och fasta avbetalningstider istllet. (Hgnivdistributr)

Krediter
Tidigare forskning: Krediter Som tidigare nmnts anses frvaring av narkotika vara ett av de mest riskfyllda momenten i distributionsverksamheten (Korf and Verbraeck, 1993 refererad i Zaitch, 2002). Drfr strvar distributrerna att f avsttning fr sina narkotikapartier s fort som mjligt. Ett stt att skynda p denna process r att lta kparen f narkotikapartiet p kredit. P det sttet behver inte sljaren vnta p att kparen fr ihop tillrckligt med kapital fr att ha rd med narkotikapartiet (Desroches, 2005). Narkotikaaffrer p kredit innebr att kparen inte betalar partiet frrn det har slts vidare. Det r vanligt att en tidsgrns bestms fr nr skulden senast ska vara betald (Br, 2005:11; Reuter & Haaga, 1989; Vesterhav, 2005).

105

Anvndningen av krediter r vanligast vid lgre niver i distributionskedjan eller om en distributr frsker expandera sin verksamhet (Desroches, 2005). Mjligheten fr en distributr att f kpa narkotikapartier p kredit pverkas av kparens rykte inom distributionsntverket och tillgngen p narkotika (Desroches, 2005). Nackdelarna fr kparna med att handla p kredit r att det ofta r dyrare n om narkotikan kps kontant. Krediten leder ven till att distributren frlorar en del av sin sjlvstndighet och riskerar att hamna i problem om inte skulden kan betalas tillbaka i tid (Desroches, 2005). Att vara skuldsatt kan vara psykiskt pfrestande, och det finns en risk fr att distributrer kan tvingas till att ta strre risker n de normalt skulle gra fr att kunna betala tillbaka skulden i tid (Desroches, 2005). En del distributrer tar extra stora risker genom att kpa ett narkotikaparti p kredit och sedan slja det vidare p kredit till lgre distributrer (Desroches, 2005). De distributrer som sljer narkotikapartier p kredit anvnder sig av olika metoder fr att minska risken fr stora ekonomiska frluster. En metod r att lta kparen f endast en viss del av narkotikapartiet p kredit (Desroches, 2005). En regel som en del sljande distributrer tillmpar r att aldrig tillta strre krediter n de har rd att frlora (Desroches, 2005). Hur en distributr agerar nr en kpare inte lyckas betala tillbaka sin skuld varierar. Som vi konstaterat hller de distributrer som inte har en lng kriminell karrir bakom sig en relativt lg profil, och de strvar drfr efter att s lngt som mjligt undvika ppna konflikter eftersom det kan dra till sig ondig uppmrksamhet (Desroches, 2005). De betraktar sig mer som affrsmn n statuskriminella, och nr skulden omfattar en mindre summa pengar vljer de drfr att skriva av den och inte mera befatta sig med kparen (Desroches, 2005; Reuter & Haaga, 1989). Kparen bestraffas istllet genom att sljaren sprider ut information om den personen i distributionsntverket, vilket leder till svartlistning och problem att gra affrer i framtiden (Desroches, 2005). Dessa distributrer betraktar obetalda skulder som en affrskostnad och en konsekvens av att de sjlva hade dligt omdme nr de gjorde affrer med personen i frga (Desroches, 2005). Distributrer med lng kriminell bakgrund har emellertid strre behov av att ha en social status och respekt gentemot andra kriminella. De kan drfr anvnda sig av hot och vld fr att driva in skulder (Br, 2005:11; Vesterhav; 2005). Det frekommer ven, som tidigare nmnts, att kpare som inte lyckas betala tillbaka sin skuld kan tvingas att utfra uppgifter och arbeten t sin lngivare. Det r d ofta de mest riskabla uppgifterna som smuggling eller frvaring av stora partier narkotika (Br, 2005; Vesterhav; 2005).

106

Resultat: Krediter Den samlade bild som datamaterialet ger r att kreditsystemet r en ndvndighet fr att narkotikamarknaden ska fungera samtidigt som det kan stlla till med mycket bekymmer fr distributrerna. Fr att skdliggra hur en kreditaffr kan se ut finns nedan en beskrivning av ett fall som baseras p en intervjupersons berttelse om hur han brukade g tillvga.
En hgnivdistributr slde cannabis i kiloposter. Ett kilo kostade mellan 22 000 och 25 000 kronor. Om partiet skulle kpas p kredit kade priset med 5 000 kronor. Nr tidsgrnsen fr krediten bestmdes vgdes hgnivdistributrens behov av pengar mot vilken tidsaspekt som kunde anses vara realistisk fr att slja partiet vidare fr mellannivdistributren. En ytterligare aspekt som rknades in var att cannabis r en frskvara. Tidsplaneringen kunde se lite olika ut frn fall till fall eftersom distributren tillmpade en individuell tidsplanering, men ett vanligt upplgg var att halva summan betalades efter tv veckor och resten efter ytterligare tv veckor.

Kreditsystemet har emellertid bde fr- och nackdelar fr distributrerna. I datamaterialet har fljande fr- och nackdelar identifierats.
Frdelar Snabba affrer Lnsamhet Skerhet Beroendefrhllande
Figur 6. Kreditsystemets fr- och nackdelar.

Nackdelar Frskingring Frdrjda terbetalningar Tidsaspekten

Dessa faktorer kommer nu att beskrivas var fr sig.

Frdelar Snabba affrer Som tidigare nmnts r frvaring av narkotika ett riskabelt moment och till fljd av detta r det viktigt fr distributrerna att bli av med narkotikapartierna s fort som mjligt. Om narkotikan ska betalas kontant kan emellertid frsljningen bli en tidsdande process eftersom mnga av distributrerna, srskilt p de lgre niverna, oftast inte sitter p ngra strre belopp. Kreditsystemet r en mjlighet att lsa detta problem och f en snabbare omsttning av narkotikapartierna. Lnsamhet Kreditsystemet skapar ven en mjlighet att ka lnsamheten fr distributrerna. Data frn intervjuerna indikerar att krediterna gjorde det mjligt att bde kpa och slja strre volymer narkotika t gngen n vad som r mjligt vid kontantaffrer. Dessutom hade en del distributrer satt i system att lgga p en extra kostnad p narkotikapartiet nr de gav krediter.

107

Skerhet De mnga leden i distributionskedjan utgr en skerhet fr distributrerna p de hgre niverna eftersom de inte behver befatta sig, och drmed exponera sig, med distributrerna p de lgre niverna. Mellannivdistributrerna fungerar av den anledningen som en mycket viktig lnk i distributionskedjan fr hgnivdistributrerna. Som nyss nmnts r det emellertid inte alla mellannivdistributrer som har tillrckliga ekonomiska resurser fr att betala ett stort narkotikaparti kontant och drfr behvs krediterna. Alternativet fr hgnivdistributrerna i materialet hade varit att slja mindre partier kontant till ett strre antal kpare, och drmed hade ocks risken fr upptckt kat vsentligt. Beroendefrhllande Eftersom frtroende r ett viktigt kitt mellan affrskontakterna strvar distributrerna efter att hlla kvar plitliga kunder. I detta avseende fungerar kreditsystemet som ett effektivt verktyg fr att skapa ett beroendefrhllande mellan sljare och kpare. Genom att partierna kps p kredit tvingas kparen att komma tillbaka till sljaren. Nackdelar Samtidigt som kreditsystemet r en mycket viktig funktion fr narkotikamarknaden bidrar det till ett instabilt ekonomiskt system. Riskerna med krediter r mnga och ngra av intervjupersonerna pekar ut obetalda skulder som den strsta frlustposten.
Det stora tappet var inte tullen utan krediterna. Ett inte helt ovanligt frlustscenario r att personer som har ftt ett narkotikaparti p kredit ker in i fngelse vilket gr att pengarna inte kan betalas tillbaka. (Hgnivdistributr)

Frluster p grund av kreditsystemet kan uppst av flera olika orsaker som kommer att beskrivas nedan.
Frskingring eller frdrjda terbetalningar Fr att frhindra att bli lurade strvar mnga distributrer efter att endast ge krediter till personer som de knner och litar p. Ett stt att ta reda p information om en ny kund kan vara att anvnda sig av sina kontakter med andra narkotikadistributrer. Fljande fallbeskrivning r ett exempel p det.

108

En lgnivdistributr tog kontakt med en mellannivdistributr och ville gra affrer med denne. Orsaken som angavs var att lgnivdistributren ville byta leverantr till fljd av att hans nuvarande leverantr blandade ut narkotikan s mycket. Mellannivdistributren fattade emellertid misstankar och kollade upp lgnivdistributren, och det visade sig att denne hade rykte om sig att inte betala sina skulder. Konsekvensen blev att mellannivdistributren endast accepterade kontant betalning vilket lgnivdistributren blev upprrd ver.

Trots att mnga distributrer r nogrknade med vilka kunder som fr kpa p kredit r det mycket vanligt att det uppstr problem med betalningarna. Det finns en uppsj av exempel p sdana situationer i datamaterialet. Vilka strategier som tillmpades fr att lsa dessa problem varierade. En del distributrer strvade efter att lsa situationen p ett s diskret stt som mjligt. En frebyggande metod som finns exemplifierad i materialet var att aktivt se till att kparen fljde avbetalningsplanen s att det inte uppstod problem med terbetalningen.
Det r viktigt att hmta pengar en gng i veckan frn sina kunder fr annars kan de ha kpt en bil fr pengarna. Mnga av oss som hller p i denna bransch r dliga p att hlla i pengar. Man ser inte s lngt framt. (Hgnivdistributr)

Vldsamma indrivningar och repressalier drar ltt p sig myndigheternas gon och drfr valde de mest diskreta distributrerna att inte flja upp obetalda skulder. En intervjuad hgnivdistributr frklarade att om ngon inte betalar en skuld s avbryter man bara samarbetet. Distributren valde med andra ord att acceptera frlusten fr att undvika de bekymmer som en ppen konflikt kunde leda till. I materialet var det mjligt att se tecken p att olika strategier ven kunde tillmpas fr att frskra sig om att en frlust inte skulle bli strre n vad distributren klarade av att frlora. Ett exempel p en sdan strategi kan vara att endast ge kredit p en viss andel av partiet. Det kan vara srskilt viktigt om distributren sjlv har erhllit partiet p kredit. Enligt en intervjuperson r en metod vid sdana situationer att endast ge kredit p sin egen frtjnstdel. Det fanns emellertid ven en stor andel distributrer som inte accepterade uteblivna terbetalningar. Detta behvde dock inte leda till att de gick till direkta vldshandlingar11.
Oftast frskte man lsa problemet p ett s diplomatiskt stt som mjligt. Om inte detta fungerade s var en utvg att slja skulden. Det finns tv stt som en skuld kan sljas p. Det ena r att man till exempel sljer en skuld p 100 000 kronor fr 50 000 kronor. Ett annat stt r att man sljer hela skulden och sedan lgger indrivaren p sin rnta vid sjlva indrivningen. De personer som skulderna sljs till r inte personer p narkotikamarknaden utan de kommer oftast frn andra kriminella miljer. (Hgnivdistributr)
11

Detta kommer att diskuteras mer ingende under avsnittet Vld.

109

Ofrutsedda hndelser En utebliven terbetalning behver emellertid inte bero p att kunden inte har fr avsikt att betala skulden, utan det kan vara en konsekvens av ofrutsedda hndelser. Det kan till exempel handla om att kunden har blivit lurad, utsatt fr stld eller blivit gripen. I datamaterialet finns indikationer p att distributrer kan resonera lite olika nr en skuld blivit obetald som en fljd av ofrutsedda hndelser. En del distributrer ansg att skulden kvarstod medan andra menade att vissa frutsttningar kunde leda till att skulden avskrevs. Fljande intervjuperson gav en illustrativ beskrivning ver hur en sdan bedmning kan g till nr en skuldsatt person blivit gripen.
Om man inte talar med polisen, om man tar p sig allt sjlv, om ingen annan ker dit p grund av det man sjlv sagt och gjort, d kan skulden avskrivas. D fr man ven backning p kken. Om personen dremot torskade fr att han var riktigt klantig, eller personen r jtterik, d fr man betala allt. Nr pengar ska betalas tillbaka s kommer bda verens om en avbetalningsplan, en veckoeller mnadssumma som ska terbetalas. Men det r ju om man ker dit, om man inte ker dit och inte heller betalar rder helt andra frutsttningar. Man vill ju inte dda killen, d fr man ju inga pengar alls. Nr ngon missktt en kredit har man ett mte, dr man faststller hur mycket personen kan betala. Man kommer verens om en rimlig summa. Sen beror det p hur han har gjort bort sig, man har lite strre frstelse om han har blivit blst, samtidigt r det hans ansvar att inte bli blst, att klara sina krediter uppt. (Mellannivdistributr)

Tidsaspekten ven om kreditsystemet leder till snabba affrer, i den bemrkelsen att det gr snabbare att bli av med partierna, leder det, enligt datamaterialet, paradoxalt nog ven till att affrstransaktionerna blir lngsammare. Det har att gra med att det ofta drjde innan skulderna var reglerade. Hgnivdistributrerna kunde ofta inte kpa ett nytt narkotikaparti frn leverantren frrn pengarna fr frra partiet hade erhllits. I extremfall, dr partierna sldes p kredit p alla niver i distributionskedjan, blev konsekvensen att narkotikan behvde frdas genom distributionskedjan nda ner till slutkonsumenterna innan pengarna kunde frdas upp genom distributionskedjan till hgnivdistributren. Frst nr pengarna ndde hgnivdistributren var samtliga skulder reglerade. Det br dock betonas att det vanligaste frfarandet, av datamaterialet att dma, var att krediter endast frekom i vissa av leden och ibland endast p en viss andel av partiet.

Investeringar
Tidigare forskning: Investeringar Som tidigare har nmnts slutar en del distributrer med narkotikaaffrer och investerar sin vinst i legal verksamhet. Problemet r att om den

110

legala verksamheten gr dligt r det ltt att de brjar med narkotikaaffrer igen (Desroches, 2005; Dorn, Murji & South, 1992). Det frekommer ven att distributrer som har en etnisk koppling till andra lnder investerar en del av sin vinst i legala verksamheter i dessa lnder. Zaitch (2002) beskriver hur en viss kategori av colombianska kokaindistributrer i Nederlnderna endast investerade pengar i Colombia, de pengar de gjorde av med i Nederlnderna konsumerades p dyra klder, bilar och anstllda i stllet fr i lokala investeringar.
Resultat: Investeringar I datamaterialet finns ett flertal distributrer representerade som ven hade drivit en legal verksamhet i Sverige vid sidan av narkotikahandeln. Exempel p sdana rrelser var olika typer av detaljistfretag, importfirmor och restauranger. Det har emellertid inte varit mjligt att utifrn doms-, frundersknings- och underrttelsematerialet avgra om dessa fretag var finansierade med narkotikapengar eller om de etablerades redan innan distributrerna brjade med narkotikaaffrer. Som nmnts i avsnitten Entreprenrskap och Uttrde r det emellertid vanligt att mnga distributrer har ambitionen att starta en legal verksamhet. En intervjuad hgnivdistributr frklarar att det frekom en del investeringar i legal verksamhet. Intervjupersonen betonade dock att den legala verksamheten oftast inte integrerades med den illegala utan att de drevs separat. En annan intervjuperson menade att det var svrt att driva en legal verksamhet vid sidan av narkotikaaffrerna.
Det r problematiskt att investera i legal verksamhet till fljd av att det inte r mjligt att slja narkotika och ha ett jobb samtidigt. Att hlla p med narkotikahandel r stressigare n en ministerpost. (Hgnivdistributr)

I intervjumaterialet finns uppgifter frn flera intervjupersoner om att det r relativt vanligt att narkotikapengar investeras i utlandet. De flesta exempel handlar om hus och lgenheter, men det finns ven exempel p olika typer av fretag. Ofta har distributrerna ngon form av koppling till landet de investerar i. Tv av intervjupersonerna hade kpt hus i utlandet och ven registrerat husen i eget namn. Enligt dessa personer var det inget problem eftersom de svenska myndigheterna inte kontrollerade detta.

Profit och ekonomiska resurser

Tidigare forskning: Profit och ekonomiska resurser Frgan om hur mycket distributrer egentligen tjnar p sin verksamhet har varit ett av de omrden som tidigare forskning har haft stora problem med att kartlgga p ett tillfredsstllande stt. Sklet r att intervjuade interner ofta r mycket tystltna p denna punkt. De resultat som finns, baserade p intervjuer med narkotikadistributrer komplet111

terat med information frn polisutredare, har varierat. Desroches (2005) studie antyder att rr sig om mycket hga summor jmfrt med en vanlig ln, ven fr lgnivdistributrerna. Redlingers (1975) studie ger dremot en bild av att lgnivdistributrerna inte tjnar srskilt mycket. Dessutom gr deras vinst t till att finansiera sitt eget missbruk. Som tidigare beskrivits har mnga av distributrerna, srskilt de med en lng kriminell bakgrund, en mycket kostnadskrvande livsstil (Desroches, 2005). De distributrer som har ambitionen att gra karrir inom distributionskedjan eller investera i legal verksamhet mste emellertid ha disciplin att spara ihop tillrckligt med pengar (Desroches, 2005).
Resultat: Profit och ekonomiska resurser Med hjlp av doms- och frunderskningsmaterialet var det mjligt att f en bild av hur stora summor som hade ptrffats i distributrernas bostder eller p deras konton. Dessa summor varierade frn mindre belopp upp till 900 000 kronor. Det var emellertid mycket problematiskt att bilda sig en uppfattning om hur mycket distributrerna tjnade p sin verksamhet utifrn dessa uppgifter. Fr det frsta var det inte skerstllt att pengarna hrrrde frn narkotikaaffrer. Man visste inte heller under hur lng tid pengarna hade tjnats ihop och hur mycket pengar som var investerade eller frvarades p annat stt. Dessutom var det inte heller mjligt att avgra vad som var den faktiska frtjnsten, eftersom det kunde vara pengar som skulle anvndas till att reglera krediter med. Detta innebr att intervjuerna r den enda klla som kan ge en fingervisning om hur stor frtjnsten kunde vara fr narkotikadistributrerna. Nr det gller lgnivdistributrerna uppgavs inkomsten vara relativt lg, och det som tjnades spenderades omgende p det egna missbruket. I frga om hg- och mellannivdistributrerna uppvisade emellertid intervjumetoden, i linje med den tidigare forskningen, problem med att ge en klar bild ver narkotikadistributrernas frtjnst. Detta beror inte p att de undvek att svara p frgorna utan hade mer att gra med att intervjupersonerna sjlva inte hade ngon klar uppfattning om vad de egentligen tjnat. Anledningen r att narkotikahandeln mycket sllan ger ngon fast inkomst, utan frtjnsten varierar hela tiden. Den ena dagens vinst kan vara morgondagens frlust. Fljande intervjuperson illustrerar problematiken.
Det r mycket utgifter i narkotikahanteringen. I princip r bara vinstmarginalen 20 och 30 procent per narkotikaparti. Detta innebr att om ett parti gr frlorat behver man ta in fem nya lika stora partier och slja dem innan man har reglerat skulden. Jag vill dock betona att alla inte r s offensiva som jag var, utan vissa investerar inte mer n femtio procent av vinsten i ett nytt parti. Jag investerade dock oftast hela vinsten i nsta parti och enligt min uppfattning r det den vanligaste taktiken. () Sen var det ju detta eviga problem med frlusterna, det vill sga tull- och polisbeslag samt uteblivna avbetalningar, som gjorde att man

112

fick brja om frn brjan igen. En mnad kunde man tjna mellan 200 000 500 000 kronor. Mnaden efter kunde man st dr med en skuld p 500 00 kronor. (Hgnivdistributr)

En annan aspekt som frsvrade fr distributrerna att ange en ungefrlig mnadsinkomst var att de flesta av de intervjuade hg- och mellannivdistributrerna hade haft en omfattande konsumtion, vilket gjorde det svrt fr dem att hlla reda p hur mycket pengar de hade tjnat. De hade mer tagit fr givet att de hade haft pengar n reflekterat ver hur mycket det egentligen var. Efter att de intervjuade hgnivdistributrerna hade ftt tnka efter ett tag och ven gjort vissa rkneoperationer angav de mnadsinkomster p mellan 100 000 och 600 000 kronor netto. En del av intervjupersonerna uppgav ven att de fortfarande hade kvar pengar frn sin narkotikahandel, som de hade lyckats gmma undan. Var pengarna fanns varierade, en del hade kontanter lagrade i utlandet medan andra hade investerat i egendom som var registrerad p andra. En intervjuperson frklarade ven att som hgnivdistributr och till fljd av kreditsystemet var det ofta flera personer som var skyldiga pengar. Detta innebar att om man hamnade p anstalt kunde man be ngon driva in dessa skulder och p s stt f ett reservkapital.

Penningtvtt
Tidigare forskning: Penningtvtt Ytterligare en frga som den tidigare forskningen har haft problem med att kartlgga r hur vanligt det r att distributrerna gnar sig t penningtvtt. Det finns studier som indikerar att avancerade penningtvttsupplgg frekommer, till exempel genom att falska affrskvitton ordnas genom legala verksamheter (Dorn, Murji och South, 1992). Den vanligaste bilden som den tidigare forskningen frmedlar r dock mer relaterad till olika valutavxlingar (jfr Desroches, 2005; Zaitch, 2002). Resultat: Penningtvtt I underskningsmaterialet finns det ont om fall med avancerade penningvttsupplgg, men det finns ett ftal tecken i materialet p att sdana upplgg kan ha frekommit. Frgan r om detta innebr att penningtvtt r en ovanlig freteelse, eller om det r ett resultat av selektion, det vill sga att myndigheterna har satsat strre resurser p att utreda sjlva narkotikabrottet n p att flja penningstrmmarna. Intervjuerna ger en bild av att avancerade penningtvttsupplgg kan frekomma, men d handlar det ofta ven om ekonomiskt utbyte frn andra brott n narkotika12. Enligt flera intervjupersoner leder distributrernas hga konsumtionsniv till att det vanligtvis inte finns ngot be12

Penningtvtt p narkotikamarknaden beskrivs mer utfrligt i rapporten i Br 2007:4 Vart tog alla pengar vgen? En studie av narkotikabrottslighetens ekonomihantering .

113

hov av penningtvtt. Vid konsumtionen kan emellertid olika knep anvndas fr att dlja att personen har misstnkt mycket pengar. Det kan till exempel handla om att skriva bilar eller motorcyklar p andra personer. Nr penningtvtt frekommer, i ordets rtta bemrkelse, det vill sga fr att skapa en falsk legitim klla fr pengarna, rr det sig ofta om en enklare form av penningtvtt. Vad som skulle kunna kallas fr penningtvtt light innebr att distributren ser till att i alla fall ha legitim tckning fr de pengar som personen i frga br p sig fr tillfllet. Detta kan ske genom att distributren har skaffat sig kvitton fr spelvinster eller lnat pengar frn ett kreditinstitut.
Jag tog ett bankln p 200 000 kr. D kunde man alltid ha 200 000 kr p sig kontant. Det var en enkel frskring. (Hgnivdistributr)

Med hjlp av sdana arrangemang kan distributrerna bra p sig en strre summa pengar och samtidigt legitimera pengarnas hrkomst vid en eventuell kontroll.

Makt och vld

Tidigare forskning: Makt och vld Vi har tidigare konstaterat att narkotikamarknaden inte r monopolstyrd och reglerad av enstaka organisationer. I stllet knnetecknas den av ett myller av mer eller mindre sjlvstndiga aktrer och grupperingar i ntverk. Reuter och Haaga (1989) r ven tveksamma till om positionen i distributionskedjan egentligen har s stor betydelse fr hur stort inflytande en distributr har p marknaden. De menar att hg- och mellannivdistributrerna egentligen inte har mer makt n lgnivdistributrerna och slutkunderna. Detta baseras p att det r marknadskrafter som styr narkotikamarknaden och inte organisationer. En del sjlvstndiga distributrer vill emellertid ge sken av att de tillhr en organisation fr att kunna tnjuta de ptryckningsresurser som detta sknker. Till exempel r det lttare att driva in skulder genom att sga vi vill ha vra pengar nu n jag (Desroches, 2005). Vld r den sista utvgen nr vriga resurser r uttmda. Forskning visar emellertid att det r relativt ovanligt att distributrerna behver g s lngt som till rena vldshandlingar (Br 2005:11; Desroches, 2005; Morselli, 2001; Reuter & Haaga, 1989). Ofta rcker det med sjlva vetskapen, det vill sga ett rykte, om att distributren har frmga och resurser att ta till vld. Detta vldskapital frebygger brott mot de informella regler och normer som rder inom narkotikamarknaden (Desroches, 2005). Sjlva rdslan fr vld r viktigare n anvndningen av vld. Ett stt att symbolisera detta kan till exempel vara att distributren ser till att alltid trffa hela familjen till den de gr affrer med fr att signalera att de har uppsikt ver deras familj (Desroches, 2005). Ett
114

alltfr utbrett anvndande av hot och skrmseltaktik kan emellertid leda till negativa konsekvenser. En distributr som blir fr rdd kan anse situationen s pass allvarlig och livshotande att personen anser att det inte finns ngon annan utvg n att ska skydd hos polisen (Br, 2005:11; Desroches, 2005). terigen r frtroende det kitt som binder samman den kriminella miljn, inte hot och vld.
Resultat: Makt och vld Vr studies resultat angende vld stmmer vl verens med den tidigare forskningen. I frunderskningsmaterialet frekommer en hel del beslagtagna vapen. Det finns emellertid endast ett ftal tecken p att vapen har anvnts till rena vldshandlingar. Dremot finns det bde telefonavlyssningsmaterial samt frhrsutsagor som vittnar om att hot r relativt vanligt. Ofta r hoten kopplade till obetalda skulder. Flera intervjupersoner frklarade att det ska rtt mycket till innan ett hot leder till en vldshandling eftersom diskretion och frtroende r de tv grundstenarna p narkotikamarknaden. De betonade dock den tidigare nmnda skillnaden i vldsanvndningen mellan den yngre och den ldre generationen p narkotikamarknaden. Till och med i de lgsta leden i distributionskedjan, dr det r mycket vanligt med obetalda skulder och problem, undviks ofta vld i den mn det r mjligt.
Sanningen r att det nstan alltid rder kaos och strul mellan leverantr och detaljist. Leverantrerna har ett relativt hgt tlamod men till slut leder det till vedergllning. Det vanligaste r att det inte behver g lngre n till hot men en del leverantrer vill markera respekt. Om alla hot som uttalas hade realiserats hade situationen varit mycket vrre. Det r mycket tomma ord p den hr nivn och det r sllan hoten uttrycks i klartext. () Jag har aldrig behvt att driva in en skuld och jag tror inte heller att jag skulle ha gjort det ens om det uppstod en sdan situation. Jag skulle nog bara strunta i det. Spar man ngon missbrukare s gr de bara till polisen. (Lgnivdistributr)

Den frmsta anledningen till att vld r sista utvgen sades vara att det r en resurs som leder till turbulens i ntverken och kan dra till sig onskad uppmrksamhet.
Om det uppstr konflikter s frsker man lsa det p en diplomatisk vg, till exempel med pengar. Detta beror p att man vill undvika vld i den mn det gr eftersom det kan dra p sig polisen. All uppmrksamhet man drar p sig r dlig. (Hgnivdistributr)

En tolkning som kan gras r att vld r en kostsam resurs, och d inte i strikt ekonomisk betydelse utan skerhetsmssigt. Det leder till att det mnga gnger kan rcka med hot fr att lsa ett problem, om distribu-

115

tren har utfrt ngon enstaka vldshandling tidigare, eller i alla fall signalerar att det finns kraft att stta bakom orden.
Ekonomi och resurser: Resultat i fokus
Register ver kunder och skulder anses riskabelt och undviks drfr i den mn det r mjligt. P de lgre niverna kan emellertid anvndandet av register vara ofrnkomligt till fljd av det hga antalet kunder, transaktioner och krediter. Kreditsystemet r en ndvndighet fr att narkotikamarknaden ska fungera samtidigt som det kan stlla till med mycket bekymmer fr distributrerna. Det frekommer att distributrer driver en legal verksamhet vid sidan av narkotikahandeln och att narkotikapengar investeras i hus, lgenheter eller fretag i utlandet. Frtjnsten av narkotikahandeln varierar frn tid till annan, och en vinst kan snabbt frvandlas till en frlust som en konsekvens av polis- och tullbeslag, stld, eller obetalda krediter. Intervjuade hgnivdistributrer uppgav att narkotikaaffrerna genererar en mnadsinkomst p mellan 100 000600 000 kronor netto. Fr mnga distributrer r behovet av penningtvtt inte srskilt stor till fljd av att mycket av de intjnade pengarna gr t till en verddig konsumtion och livsstil. Datamaterialet indikerar att nr penningtvtt frekommer, i ordets rtta bemrkelse, det vill sga fr att skapa en falsk legitim klla fr pengarna, rr det sig ofta om en enklare form av penningtvtt, penningtvtt light, vilket innebr att distributren i alla fall ser till att ha legitim tckning fr de pengar som personen i frga br p sig fr tillfllet. Detta kan ske genom att distributren har skaffat sig kvitton fr spelvinster eller lnat pengar frn ett kreditinstitut. Vapen frekommer, men det r relativt ovanligt med rena vldshandlingar. Frtroende, plitlighet och diskretion r viktigare byggstenar fr en framgngsrik affrsverksamhet n vld.

116

vergripande slutsatser
Narkotika i parti eller minut de olika distributionsnivernas knnetecken
Narkotika en importvara med mnga mellanhnder Merparten av den narkotika som anvnds i Sverige importeras. Ett importerat parti narkotika passerar sedan vanligtvis flera olika led innan det nr missbrukaren fr konsumtion. I alla dessa led finns distributrer med avsikt att tjna pengar p narkotikahanteringen. Det r egentligen enbart i detaljistledet som huvudsyftet med narkotikafrsljningen r att finansiera det egna missbruket. Med andra ord r det mnga personer som ska dela p frtjnsten av den slda narkotikan. Distributrerna har sedan medarbetare som ocks ska ha sin del av kakan. Denna marknadsmssiga beskrivning av narkotikahandeln kan ge sken av att det r en affrsverksamhet identisk med det legala nringslivet. Det r emellertid fel. Visserligen finns stora likheter, men ocks avgrande skillnader. Vissa frutsttningar som r en sjlvklarhet p den legala marknaden existerar inte p narkotikamarknaden till fljd av dess illegala karaktr. Resultatet blir att distributrerna mste hitta alternativa lsningar. En mngd olika risker mste beaktas och vgas mot verksamhetens lnsamhet. Bedmningarna r hgst individuella, vilket leder till en mngfald av olika affrsupplgg och lsningar p narkotikamarknaden, ven om det r mjligt att se vissa generella mnster. De olika niverna i distributionskedjan skiljer sig dessutom t p flera punkter och har betydelse fr olika delar av narkotikamarknaden, beroende p om narkotikan sljs i parti eller minut. Vi anvnder begrepp som hg-, mellan- och lgnivdistributrer fr att lyfta fram de olika niverna och kunna peka p skillnaderna. Generellt sett kan fljande typologisering av dessa niver gras.

117

Hgniv Egenskaper Entreprenrskap Psykologiska faktorer Psykisk stress Frmsta drivkraft Missbruk Toleransniv fr krnglande kunder Ntverk Antal leverantrer Antal kunder Rekryterade specialistfunktioner Verksamhet Transaktionsfrekvens Krediter Revir Utblandning Lokal frankring Frsljningsanteckningar Inriktning Logistik Frvaring Skerhet Exponeringsgrad Framtrdande Hg Pengar Frekommer Lg

Mellanniv Framtrdande Hg Pengar Vanligt Lg

Lgniv Ej framtrdande Hg Finansiera missbruk Mycket vanligt Hg

Ofta en Ett ftal Vanligt

Ett ftal Inte s mnga Vanligt

Flera Mnga Ovanligt

Lg Mycket vanligt Nej Ovanligt Ej viktigt Ovanligt Ett huvudpreparat

Mellan Mycket vanligt Nej Frekommer Mycket viktigt Frekommer Ett eller ngra preparat Huvud- och mellanlager Mellan

Hg Mycket vanligt Ovanligt Vanligt Mycket viktigt Vanligt Mnga preparat

Huvud- och mellanlager Lg

Endast smlager

Hg

Figur 7. Skillnader och likheter mellan hg-, mellan- och lgnivdistributrer.

Skillnaderna mellan de olika distributionsniverna r av stor betydelse fr att kunna frst hur narkotikamarknaden fungerar och kunna formulera effektiva brottsfrebyggande och brottsbekmpande strategier mot narkotikabrottsligheten, ngot som vi kommer att nrmare berra i nsta kapitel.
Vem r viktig fr vem? Hgnivdistributrerna r de personer som ser till att narkotika kommer in p den svenska marknaden. Inget tyder p att det rder ngon brist p hgnivdistributrer i Sverige, och drmed pverkas sannolikt inte den svenska narkotikamarknaden nmnvrt om ngra sls ut. Distributrer lngre ned i kedjan parerar strningar hos en hgnivdistributr genom att kontakta en annan. Marknaden finner alltid sin vara. Dremot fyller de enskilda hgnivdistributrerna en mycket viktig funktion fr de utlndska leverantrerna i egenskap av narkotikabrottslighetens generalagenter. Det r svrt att hitta och etablera kontakt med plitliga personer som har kapacitet att kontinuerligt ta emot och om118

stta stora narkotikapartier. En etablerad och vl fungerande inkrsport till Sverige vrdestts drmed hgt av leverantrerna. Om hgnivdistributren r leverantrens port till den svenska marknaden kan mellannivdistributren beskrivas som hgnivdistributrens nyckel till den lokala marknaden. Hgnivdistributrerna har ofta ett ftal kunder geografiskt utspridda ver Sverige, som i sin tur avstter narkotikan lokalt eller regionalt. Konsekvensen blir att mellannivdistributrerna fyller en viktig funktion fr de lokala marknaderna. De mste vara vl frankrade i lokalsamhllet och ha uppbyggda kanaler bde uppt och nedt i distributionskedjan fr att affrerna ska flyta p utan strningar och avbrott. Mellannivdistributrerna blir drmed den tydliga lnken mellan den globala och den lokala narkotikamarknaden, vilket gr dem till den svenska narkotikamarknadens mest centrala figurer. Lgnivdistributrerna och detaljisterna r viktiga fr att narkotikan ska n missbrukarna. Mycket talar fr att det finns ett stort utbud av aktiva och potentiella lgnivdistributrer. Eftersom narkotikabrottslighetens konsumentmarknad bygger p missbrukare knnetecknas den av rrighet och kaos. Lgnivdistributrerna och detaljisterna har drfr en betydelsefull funktion som ett skerhetsfilter fr de hgre niverna av narkotikamarknaden. Det r tydligt att hg- och mellannivdistributrerna har olika betydelse fr narkotikamarknaden och det pverkar i sin tur de brottsbekmpande myndigheternas val av strategier, ngot som kommer att berras i rapportens brottsbekmpande och brottsfrebyggande del.
Frn specialiserade grosshandlare till vlsorterade diversehandlare Hgnivdistributrerna r i egenskap av generalagenter ofta inriktade p ett huvudpreparat, men om de marknadsfr flera preparat kps dessa mnga gnger frn olika leverantrer. Den smala inriktningen r sannolikt en konsekvens av att de inte har ngot behov av att tillhandahlla ett stort utbud av olika narkotikapreparat eftersom deras affrsid gr ut p att slja mycket till f kunder. Mellannivdistributrerna r dremot ofta inriktade p ngra olika preparat, och i regel kps dessa frn olika hgnivdistributrer. Konsekvensen blir att mellannivdistributrerna blir mindre knsliga fr eventuella strningar uppt i distributionskedjan. Om leveranser frn en hgnivdistributr skulle fallera kvarstr de andra affrskontakterna. P lgnivdistributrernas marknad r det inte ovanligt med ett stort utbud av olika narkotikapreparat. De kps mnga gnger frn flera olika mellannivdistributrer, men det r inte heller ovanligt att lgnivdistributrerna byter preparat med varandra. Lgnivdistributrerna har ocks mnga kpare. Allt detta leder till ett stort antal kontakter och drmed ocks en hg exponering p narkotikamarknaden.

119

Skillnaderna i utbud av olika sorters narkotika mellan de olika niverna i distributionskedjan innebr att insatser mot mellannivdistributrer sannolikt inte kommer att stra hela den lokala narkotikamarknaden. I stllet kommer den lokala marknaden fr ngra specifika preparat att pverkas.

Marknadsstrategi risk kontra vinst

P samma stt som i det reguljra nringslivet gr narkotikadistributrerna en avvgning mellan risk och vinst, vilket pverkar affrsupplgg och marknadsstrategi. Skillnaden fr narkotikadistributrernas del r att de har fler risker att ta hnsyn till. Det handlar inte enbart om ekonomiska risker utan ven om konflikter med andra aktrer p narkotikamarknaden och insatser frn brottsbekmpande myndigheter. Detta leder till att de mste hitta alternativa lsningar, allt ifrn hur distributionsntverket r uppbyggt till hur logistiken r utformad.
Sjlvstndiga entreprenrer eller hierarkiska distributionsgrupperingar? Narkotikabrottsligheten bedrivs i kriminella ntverk dr olika aktrer utfr affrstransaktioner med varandra. Dessa aktrer kan vara distributrer i form av sjlvstndiga entreprenrer, de kan ha ingtt partnerskap och samarbeta i kompisgng eller i distributionsgrupperingar med hierarkiska inslag. Vilket upplgg som anvnds r ofta ett resultat av vilken riskbedmning som gjorts. Vissa distributrer fredrar att arbeta sjlvstndigt. Frdelen med det, sett ur distributrens synvinkel, r att det r mjligt att ha total kontroll ver verksamheten. Nackdelen r att det samtidigt krver att distributren befattar sig med sjlva narkotikahanteringen. Andra distributrer vljer att driva en distributionsgruppering, dr personer rekryteras till olika uppgifter. Frdelen med detta upplgg r att distributrerna kan hlla sig relativt lngt borta frn narkotikan. Nackdelen r att det blir fler personer inblandade, vilket gr det svrare att verblicka och kontrollera verksamheten. Medhjlparna centrala figurer vid sidan om ven om distributren r nyckelpersonen i den kriminella verksamheten r de personer som rekryteras till olika uppgifter viktiga brickor p narkotikamarknaden. Deras arbetsinsats kan vara liten, men sjlva funktionen har mycket stor betydelse. Dessa personer behver dessutom inte vara tungt kriminellt belastade, tvrtom frgar man efter ostraffade individer som inte drar till sig uppmrksamhet frn de brottsbekmpande myndigheternas sida. Det kan ocks handla om slktingar eller andra nrstende som utfr tjnster mer eller mindre ovetande om att det handlar om en kriminell verksamhet. De uppgifter som kan lggas ut p andra r transporter, frsljningskoordinering, lagerhllning av narko-

120

tika, frvaring eller frflyttning av pengar, utblandning av narkotikapartier och testning av narkotikans kvalitet. Den som bedms ha absolut viktigast funktionen r lagerhllaren av huvudlagret. Denna person r ofta avskiljd frn det kriminella ntverket och har som uppgift att frvara den strsta delen av narkotikapartierna. Mycket talar fr att huvudlagren, till fljd av det hr skerhetsarrangemanget, sllan hittas av de brottsbekmpande myndigheterna. Fr narkotikabrottsligheten r sledes inte enbart personer i det kriminella ntverket centrala. Det kommer vi att g nrmare in p i det brottsfrebyggande och brottsbekmpande avsnittet.
Skerhet en frga om bde livrem och hngslen Skerhetstnkadet genomsyrar hela distributionsverksamheten p narkotikamarknaden. Ett enda litet misstag riskerar inte bara att resultera i en ekonomisk frlust utan ven i mycket lnga fngelsestraff. Denna omstndighet r en av orsakerna till att narkotikamarknaden r mycket mer flexibel till sin karaktr n den legala marknaden. Affrsuppgrelser kan pltsligt behva ndras eller avbrytas, frutsttningarna kan abrupt frndras och logistiska detaljer mste kontrolleras om och om igen. Det r inte heller mjligt att anvnda sig av det legala samhllets infrastruktur i form av indrivning, kreditupplysning och rttsvsende. Dessa omstndigheter stller krav p engagemang och tillgnglighet i princip dygnet runt. Skerhets- och riskbedmningar r emellertid subjektiva, och drfr finns det en stor variation p hur olika distributrer hanterar dessa frgor. Till rga p allt rder mnga gnger en relativt dlig kunskap om den straffprocessuella och straffrttsliga lagstiftningen, vilket kan leda till felaktiga antaganden. Distributrer som varit framgngsrika under en lngre tid p narkotikamarknaden tolkar grna detta som ett bevis p sin overtrffliga frmga att alltid klara sig undan, vilket kan leda till vermod och en snkt gard. Den omstndigheten skapar srskilda frutsttningar fr de brottsbekmpande myndigheterna, ngot som vi terkommer till i det brottsfrebyggande och brottsbekmpande avsnittet.

Distributrernas ekonomiska situation

Narkotikans instabila ekonomi: Kredit och avbetalning Kreditsystemet r en frutsttning fr att narkotikamarknaden ska fungera. Det r mycket vanligt att narkotikapartier kps p kredit p samtliga niver i distributionskedjan. Mnga av aktrerna, srskilt i de lgre distributionsleden, har sllan ekonomiska frutsttningar att betala kontant. Samtidigt r dessa personer, i form av konsumenter och detaljister, ndvndiga fr distributionskedjan. Trots att kreditsystemet r centralt fr att narkotikamarknadens hjul ska snurra stller det till med en rad problem. Det r inte ovanligt att avbetalningar blir frsenade

121

eller uteblir, och krediter som inte infrias p en niv i distributionskedjan kan skapa en svallvg av ekonomiska problem upp till hgre niver i distributionskedjan. Kreditsystemet sknker emellertid ven en rad frdelar fr distributrerna. Det mjliggr till exempel en snabbare omsttning, vilket r grundlggande fr distributrerna eftersom frvaring av narkotikapartier utgr en av de frmsta riskerna. Det ger ven mjlighet till att slja strre partier n annars vore mjligt, vilket kar omsttningen och vinsten samtidigt som det r en effektiv metod att binda upp kunder p. Sammanfattningsvis r slutsatsen att trots den instabila och knsliga ekonomiska situation som kreditsystemet skapar utgr det narkotikamarknadens hjrta och r den mekanism som fr distributionskedjan att fungera.
Affrsstrategi lngsiktigt eller kortsiktigt tnkande P den legala marknaden r lngsiktighet ofta detsamma som en tydlig affrsid, ett gott rykte och en etablerad kundkrets. P narkotikamarknaden blir lngsiktigheten nnu viktigare. Det beror p att varan r illegal. Narkotikadistributren kan inte anvnda sig av de mjligheter som finns p den legala marknaden i form av reklamkampanjer och centrala butikslokaler. Varje skande efter en ny kund leder till en onskad exponering av den brottsliga verksamheten. Fljden r att det r viktigt att sl vakt om befintliga kunder fr att upprtthlla goda affrsrelationer p lng sikt. Det r ven efterstrvansvrt fr distributrerna att affrerna lper smidigt och friktionsfritt, eftersom alla problem och tvister riskerar att dra till sig onskad uppmrksamhet. Det finns ocks risk fr att missnjda kunder tipsar myndigheterna. Det finns emellertid distributrer med ett kortsiktigt tnkande, som lter snabba pengar och maximal vinst g fre god kvalitet och njda kunder. Dessa personer blir sllan srskilt lngvariga eller framgngsrika p narkotikamarknaden. Det r ltt att skaffa sig ett dligt rykte, men desto svrare att bli av med det. En distributr som sljer narkotika av tvivelaktig kvalitet har svrt att f ett frtroende av vriga aktrer p narkotikamarknaden. Slutsatsen r att narkotikamarknaden bestr av bde lngsiktiga entreprenrer och tillflliga lyckskare. Det ger mjlighet till olika strategiska prioriteringar hos de brottsbekmpande myndigheterna, ngot som kommer att utvecklas i nsta kapitel. Utgifterna stiger med inkomsterna svrigheten att lmna narkotikamarknaden ven om mnga distributrer har en lngsiktig affrsstrategi r det f som tnker stanna p narkotikamarknaden fr alltid. Narkotikahandel r mycket riskabel och drfr r ofta planen, fr hg- och mellannivdistributrerna, att tjna ihop en strre summa pengar fr att sedan dra sig tillbaka. Mlet kan vara att investera pengarna i en legal verksam-

122

het. Problemet r att i takt med att inkomsterna kar utvecklas ocks levnads- och konsumtionsvanorna. Det nya livet r kostnadskrvande och skapar ett beroende av pengar. Dessutom r det sllan som de legala verksamheterna blir tillrckligt framgngsrika fr att generera lika mycket pengar som narkotikahandeln. Det leder till att det blir problematiskt att lmna narkotikamarknaden, eftersom distributren sllan har fr avsikt att snka sin levnadsstandard. Resultatet blir att distributrerna mnga gnger blir kvar p narkotikamarknaden lngre n de hade tnkt sig frn brjan. Det r ngot som myndigheterna kan dra nytta av eftersom det ger dem tid fr noggranna kartlggningar och ett lngsiktigt arbete. Vi berr detta nrmare i nsta kapitel.

Psykologiska faktorer
Narkotikadistributrernas vardag medaljens baksida Mellan- och hgnivdistributrernas exklusiva levnadsvanor och verddiga konsumtion kan ltt ge intryck av ett liv i sus och dus. Sanningen r emellertid att bakom detta utsvvande leverne utstts distributrerna fr en stark psykisk stress. De kan i princip aldrig slappna av frn de faror och risker som hela tiden lurar runt hrnet. Verksamheten mste hela tiden vervakas, och ofrutsedda hndelser kan krva akuta tgrder, vilket leder till att man mste vara tillgnglig dygnet runt. Ett enda misstag kan resultera i ett lngvarigt fngelsestraff. Till detta kommer en stndig oro och misstnksamhet mot omgivningen. Den stndiga ovissheten om vem som r vn eller fiende eller om myndigheterna r dem p spren gnager hela tiden i bakgrunden. Dessutom r det inte ovanligt att det ven p de hgre niverna finns en missbruksproblematik med i bilden, ven om den inte r lika uttalad som p de lgre niverna. De stressiga och pfrestande frhllanden som narkotikadistributrerna lever under r en svag punkt i deras verksamhet. En hg stressniv riskerar hela tiden att resultera i misstag och verilade handlingar. Detta kan utnyttjas av de brottsbekmpande myndigheterna och r ngot som vi tar fasta p i nsta kapitel. Generationsskifte p narkotikamarknaden Narkotikamarknaden r under stndig utveckling och frndring. Frn ett brottsbekmpande och brottsfrebyggande perspektiv gr det drfr inte enbart att utg frn hur marknaden sett ut p senare r. Det gller att vara lyhrd fr nya trender och frutsttningar, som kan ge en franing om i vilken riktning utvecklingen r p vg. Internet har dramatiskt ndrat frutsttningarna fr att bedriva narkotikahandel och gjort det enklare fr personer utan kontakter att relativt ltt komma ver narkotika.

123

En annan frndring r det generationsskifte som pgr p narkotikamarknaden och som antyder att branschens normer och informella regelsystem r p vg att frndras. Dessa nya aktrer vrdestter respekt och stolthet. Drfr frutsps ett ngot hrdare och vldsammare klimat p den framtida narkotikamarknaden. Ett kat antal konflikter ger emellertid en kad synlighet, vilket kan utnyttjas av de brottsbekmpande myndigheterna. Mera om detta i nsta kapitel.

124

Strategier och metoder riktade mot narkotikamarknadens distributrer

Inledning, teori och metod
I detta avsnitt ska resultatet frn vr underskning anvndas fr att ta fram brottsfrebyggande och brottsbekmpande strategier och metoder. Eftersom rapporten handlar om narkotikamarknadens distributrer kommer frslagen p strategier och metoder fljaktligen att vara inriktade p de individer som vi uppfattar som de mest centrala aktrerna i distributionskedjan. Det innebr visserligen en begrnsning av vilka mjliga tgrder som kan formuleras mot den organiserade brottsligheten, men samtidigt har dessa aktrer en stor betydelse fr att marknaden hela tiden ska kunna frses med narkotika. De r narkotikabrottslighetens nyckelpersoner. Fr den lsare som vill ta del av mer generella frslag mot den organiserade brottsligheten hnvisas till vrt tidigare arbete Narkotikabrottslighens organisationsmnster (Br 2005:11). Blickar vi tillbaka har narkotikabrottsligheten varit en prioriterad frga i Sverige under lng tid. Sedan 1980-talet har andelen av polisens totala budget som anvnds fr bekmpning av narkotikabrottsligheten frdubblats (Br 2003:12), och under de senaste tio ren har antalet personer lagfrda fr narkotikabrott stadigt kat fr varje r (Br, 2005:16). Trots detta har utbudet av narkotika blivit strre samtidigt som gatupriserna sjunkit (Guttormson, 2006). Nr narkotikastrafflagen (NSL) infrdes r 1968 inriktades polisaktionerna frmst mot den grova narkotikabrottsligheten (Kassman, 1998; Korsell, 2006). Denna inriktning ndrades sedan med tiden, och mer resurser lades p att bekmpa gatuhandel och missbrukare (Kassman, 1998). P senare r har argument frts fram fr att i hgre grad inrikta brottsbekmpande och brottsfrebyggande insatser mot den organiserade narkotikabrottsligheten och frska sl ut de ntverk som frsrjer marknaden med droger (Br, 2005:11; MOB, 2004). Regeringen har kraftsamlat mot den organiserade brottsligheten och ronmrkt 120 miljoner kronor i kampen mot den grova organiserade brottsligheten (Justitiedepartementet, 2006). Det r ocks ett led i att kriminalpolitiken mer och mer fokuserar den organiserade brottsligheten p ett generellt plan (Tham, 2006; Korsell, 2006). Vi befinner oss sledes i en intressant omsvngning av kriminalpolitiken, med kat fokus p den organiserade brottsligheten. I detta lge gller dock att inte springa p alla bollar, som en deltagare vid vrt seminarium uttryckte det. Det gller att veta vad man ska gra och att ha en genomtnkt strategi baserad p kunskap om hur brottsligheten ser

125

ut. Traditionens makt r emellertid stor och det straffrttsliga systemet har enskilda personers skuld som medelpunkt. Det finns en risk att det straffrttsliga njer sig med att straffa dem man kommer t. Nten kan stndigt fyllas med fula fiskar, men den brottsliga verksamheten fortstter nd. Varfr r det s? Den organiserade brottsligheten knnetecknas av att kriminaliteten bedrivs som en verksamhet. En rad aktrer i de kriminella ntverken gr in och ut i de olika projekten med att smuggla och distribuera narkotika. Verksamheten strs inte nmnvrt om en och annan grningsperson grips och straffas, rrelsen bestr, och luckor fylls snabbt upp av andra personer. Den organiserade brottsligheten har sledes andra frutsttningar och en annan logik n mnga traditionella brott, dr exempelvis en fngelsevistelse i vart fall tillflligt avstnger den fngslade personens brottslighet. Fr den organiserade brottsligheten utgr en fngelsevistelse inte ett hinder. Personer samverkar nd med varandra i sina ntverk, och intervju- och frunderskningsdata i denna studie ger vid handen att ven interner kan spela en central roll inom olika projekt som realiseras utanfr anstaltens murar. En invndning mot fregende resonemang r att straffsystemet trots allt bygger p att enskilda personer och inte organisationer och ntverk bestraffas. ven om myndigheterna i sin spaning och kartlggning ser till ntverken r det individers skuld som fller avgrandet i rtten. Nr det handlar om organiserad brottslighet r det drfr av stor betydelse att straffrttsligt rikta in sig p de personer som r viktigast fr ntverkens funktionsfrmga. I rapporten argumenterar vi fr att distributrerna har den rollen. Det r grossisterna som ser till att de utlndska leverantrerna fr betalt fr sina varor och att detaljisterna har ngot att slja till missbrukarna. Grossisterna r narkotikamarknadens blodder. Vi argumenterar ocks fr att vissa niver i distributionskedjan r viktigare n andra, och detta avsnitt med brottsfrebyggande och brottsbekmpande tgrder ska visa vilka. Den metod som anvnts fr att ta fram strategier och metoder r en genomgng av de frslag som formulerades i vr frsta studie av den organiserade narkotikabrottslighen, Narkotikabrottslighetens organisationsmnster (Br 2005:11). Den innehll en inventering av olika frslag mot den organiserade brottsligheten som i olika sammanhang formulerats alltsedan 1970-talet. Som nyss nmnts redovisades i rapporten frslag av mer generell karaktr mot den organiserade narkotikabrottsligheten. Nr resultaten till denna studie var klara gick frfattarna igenom materialet fr att identifiera mjliga angreppsstt mot brottsligheten. Hrefter hlls ett seminarium med nyckelpersoner13 inom vra samverkande myndigheter, som mot bakgrund av en fredragning av de centrala resultaten och egna erfarenheter formulerade brottsfrebyggande och
13

Seminariedeltagarna finns namngivna i frordet.

126

brottsbekmpande insatser. De frslag som kommer att presenteras i det fljande har sledes tagits fram p operativ niv och sedan lagts in i en teoretisk ram. Fr de brottsfrebyggande frslagen har vi teoretiskt tillmpat den situationella brottspreventionen (Clarke, 1997). Enligt denna teori tas fr givet att det finns motiverade grningspersoner. Det gller drfr att p olika stt se till att dessa personer inte kan beg ngot brott. Genom de frebyggande tgrderna pverkas i regel den situation i vilken brottet annars hade varit mjligt. Eftersom teorin frutstter att grningspersonerna r rationella kan olika frebyggande tgrder innebra att kostnaden fr att beg ett brott blir alltfr hg. Det gller sledes att genom de olika insatserna hela tiden skapa olika hinder fr den kriminella verksamheten. Enligt Clarke ska de frebyggande tgrderna syfta till att gra det svrare att beg brott genom att ka risken fr upptckt minska vinningen och utbytet av brott motverka bortfrklaringar som kan underltta brott.

Fr de tre frsta punkterna kan tillggas att det handlar om att pverka den upplevda svrigheten att beg brott, den upplevda risken fr upptckt respektive den upplevda vinningen av brott. Personer som kan tnka sig att beg brott har olika motiv och resurser. Den kategori distributrer som r involverad i organiserad narkotikabrottslighet fr anses vara mycket motiverad och ha frhllandevis stora resurser till sitt frfogande. Det handlar om personer som gr kalkyler. Vr uppgift r att se till att dessa kalkyler slutar med rda siffror och att narkotikaoperationerna drfr minskar. Det finns ocks personer som inte har lika starka motiv som distributrerna, men som r inblandade i brottsligheten. Det kan glla medhjlpare och assistenter som frvarar pengar, yrkesutvare inom den legala ekonomin som utfr olika tjnster, och personer i ntverkens utkanter som utnyttjas fr riskfyllda uppdrag. Det innebr att det inte finns ngra standardlsningar mot brottsligheten utan en variation av tgrder br drfr ha bst effekt.

tta angreppspunkter
Mot den nu beskrivna bakgrunden har svaga punkter i den kriminella distributionskedjan identifierats. Det r punkter som har stor betydelse fr brottslighetens funktionsstt och som r mjliga fr myndigheterna att pverka genom brottsfrebyggande och brottsbekmpande insatser. De tta identifierade angreppspunkterna r fljande:

127

mellannivdistributren den lokala marknadens nyckelfigur hgnivdistributren den utlndske leverantrens port till Sverige lngsiktiga entreprenrer eller tillflliga lyckskare en frga om prioriteringar distributrerna r viktiga, men ocks deras ntverk skapa oreda i de kriminella ntverken frsmra narkotikadistributrernas arbetsmilj nr polis och tull fr arbeta lngsiktigt leder det till resultat narkotikadistributrens oglamoursa vardag.

En ny modell
Fr att f en bttre verblick ver de brottsfrebyggande och brottsbekmpande strategier och metoder som presenterats ovan har vi skapat en ny modell (figur 8). I modellen visas narkotikans vg frn smugglingen till smugglarnas konsumtion. Vidare r angivet var ngonstans p denna vg som de olika distributionsleden (hg, mellan och lg) befinner sig. I de olika boxarna illustreras sedan de olika omrden fr vilka brottsfrebyggande och brottsbekmpande metoder har freslagits. Det gller metoder som r inriktade mot hg- och mellannivdistributrerna.
Polis och tull arbetar lngsiktigt I det legala samhllet Inom kriminella ntverk Smuggling Lagring Distribution Frsljning Konsumtion

Hgnivdistributrer

Mellannivdistributrer Lng- eller kortsiktig affrsstrategi

Lgnivdistributrer/ detaljister

Ntverken

Arbetsmiljn

Den oglamorsa vardagen

Figur 8. Brottsfrebyggande modell.

128

1. Mellannivdistributren den lokala marknadens nyckelfigur

Globala marknader i all ra, men fr att det ska bli ngra pengar fr den organiserade brottsligheten mste narkotikan ut till missbrukarna, och de finns i lokalsamhllet. Det r drfr som de lokala marknaderna r viktiga fr narkotikadistributrer samtidigt som det ger stora mjligheter fr de brottsbekmpande myndigheterna. Mellannivdistributrerna r nyckelpersonerna fr att frse de lokala marknaderna med ett stndigt flde med narkotika. De r sjlva kopplingen till den lokala marknaden. Mellannivdistributrernas affrsid r att i ett typfall kpa frn en eller ett par hgnivdistributrer och sedan slja det uppdelade partiet till mellan fem och femton lgnivdistributrer. Mellannivdistributrerna har ofta gjort karrir p narkotikamarknaden. De r etablerade i den kriminella miljn med kontakter: bde uppt till hgnivdistributrer och nedt till lgnivdistributrer eller regelrtta detaljister. Personliga egenskaper som entreprenrskap och plitlighet i kombination med positionen i distributionskedjan och ett vl utbyggt kontaktnt gr vissa mellannivdistributrer till spindlar i ntet. Alla aktiva och potentiella mellannivdistributrer nr emellertid inte upp till den hr beskrivningen, men de som uppfyller kravprofilen r mycket eftertraktade fr hgnivdistributrer och importrer eftersom de utgr inkrsporten till den lokala marknaden. Det innebr samtidigt att mellannivdistributrerna r en knslig grupp fr narkotikamarknaden och drmed en strategisk mltavla fr de brottsbekmpande myndigheterna. En framgngsrik mellannivdistributr som slagits ut kan vara svr att erstta. Srskilt p mindre orter r mellannivdistributrerna betydelsefulla. Dr finns f mellannivdistributrer, som dessutom kan tcka ett nromrde. P strre orter r situationen mer komplicerad med mnga aktrer. Ett problem som mellannivdistributrer stndigt mter r att de hanterar stora narkotikapartier samtidigt som deras position i kedjan krver en viss grad av exponering. De r drfr frhllandevis utsatta. ven om mnga har en diskret livsfring kan konsumtionsbehovet d och d sl igenom. Slutsatser: 1. En effektiv metod fr att pverka de lokala marknaderna r att rikta in sig mot mellannivdistributrerna. Ska de lokala marknaderna pverkas behvs en uttalad strategi som r inriktad p denna distributrsgrupp. 2. Strategin br ta hnsyn till lokala frhllanden och drfr vara skrddarsydd till olika omrdens frutsttningar.

129

Mellannivdistributrer agerar i lokalsamhllet, de mste tillta en viss exponering fr affrernas skull, och de kan ibland ocks gra sig synliga genom ett hgt konsumtionsmnster och en uttriktad livsstil. De brottsbekmpande myndigheterna kan genom kontakter med lokala fretagare f vrdefulla tips.

2. Hgnivdistributren den utlndske leverantrens port till Sverige

Lngsiktiga och plitliga hgnivdistributrer och importrer r nyckelpersoner fr de utlndska leverantrerna. Utan dessa narkotikabrottslighetens generalagenter har leverantrerna inte ngra vlfungerande kanaler in i Sverige frn den globala narkotikamarknaden. De utlndska leverantrerna r drfr mna om att ha en god relation till hgnivdistributrerna, som ofta enbart hller sig till en leverantr. Om leverantrens hgnivdistributr frsvinner frn marknaden, exempelvis genom myndigheternas ingripande, kan det ta tid innan en plitlig ersttare har tagit dennes plats, och risken finns alltid att en annan leverantr etablerar sig. Fr den svenska marknaden r hgnivdistributrerna och importrerna inte lika viktiga. Fr det frsta r det inte ngon brist p hgnivdistributrer och importrer. Det finns tskilliga kanaler in i Sverige. Dessutom strvar mnga mellannivdistributrer efter att ta ett steg uppt i karriren. En mellannivdistributr med utlandskontakter har goda frutsttningar att fylla luckan om en hgnivdistributr sls ut. Fr det andra har mellannivdistributrerna som regel tillrckligt mnga kontakter fr att kunna anlita alternativa hgnivdistributrer och importrer om det skulle uppst leveransstrningar. Allt detta r ocks argument som understryker mellannivdistributrernas betydelse. Om mellannivdistributrer r viktiga fr den svenska marknaden r hgnivdistributrer och importrer av strre betydelse fr narkotikamarknaden utanfr Sverige. Hgnivdistributrerna r distributionskedjans mest diskreta affrsmn. De strvar efter att hlla en lg profil, och det r ocks mjligt eftersom de sljer stora partier till ett ftal mellannivdistributrer. Importverksamhet med en hg skerhetsniv stller emellertid krav p mnga resor fr att affrerna ska g smidigt. Det r inte minst genom resorna som de blir synliga. ven de synligare mellannivdistributrerna kan vara en ingng till hgnivdistributrerna. Slutsatser: 1. En strategi som fokuserar p att sl ut hgnivdistributrer och importrer br vara en effektiv metod fr att stra de stora utlndska leverantrerna. Det r ett tillvgagngsstt som r in-

130

tressant i ett mer globalt perspektiv dr Sverige kan sttta nationer i det internationella arbetet. 2. Kontakter med resebyrer br vara vrdefulla fr de brottsbekmpande myndigheterna fr att komma hgnivdistributrer p spren.

3. Lngsiktiga entreprenrer eller tillflliga lyckskare en frga om prioriteringar

ven p narkotikamarknaden finns mnga kvartalskapitalister lyckskare som r ute efter snabba klipp. Dessa distributrer tnker kortsiktigt och blandar ut narkotika s mycket det gr fr att maximera sin vinst. Men p narkotikamarknaden stller konsumenterna hga krav p kvalitet och drfr blir den hr typen av distributrer sllan lngvariga. P den legala marknaden gr det kanske att slja konserverad grt med mrdande reklam, men p narkotikamarknaden r marknadsfring ersatt med hrsgen och renomm. En distributr som fr rykte om sig att vara oplitlig och slja narkotika av lg kvalitet mter svrigheter vid frsljningen. Distributrer med en lngsiktig affrsstrategi r drfr noga med att tillhandahlla narkotika av hg kvalitet fr att f och behlla stamkunder. I den kriminella ekonomin r ocks kundtrohet viktigare n i den legala, eftersom skandet efter nya kunder innebr exponering och fljaktligen r ett riskmoment. Plitliga affrspartner r hrdvaluta p narkotikamarknaden, som annars knnetecknas av krediter och oskra fordringar. Detta betyder att hg kvalitet p narkotika r en indikator p distributrer med ambitionen att bli ngon att rkna med p narkotikamarknaden. De aktrer som sljer narkotika av lg kvalitet r mindre viktiga fr narkotikamarknaden frn ett strikt ekonomiskt perspektiv. De riskerar att sanera bort sig sjlva utan myndigheternas ingripande. Dessutom kan deras agerande stra narkotikamarknaden genom den turbulens som kan uppst p grund av reklamationer, klagoml, diskussioner om priser, tvister om betalningar och andra strningsmoment. Distributrer som sljer narkotika av lg kvalitet kan ocks utgra en srskild fara fr missbrukarna, genom risker fr verdoser, giftiga utblandningspreparat och liknande. Slutsatser: 1. En strategi som gr ut p att fokusera distributrer som handlar med hgkvalitativ narkotika leder till en drnering av personer som r eller kommer att bli viktiga p narkotikamarknaden. 2. Det kan finnas skl att vara uppmrksam p distributrer som sljer narkotika av lg kvalitet och dr det drfr finns risk fr att de utgr en srskild fara fr missbrukarna.

131

4. Distributrerna r viktiga, men ocks deras ntverk

Hittills har mycket fokus legat p distributrerna, som om de drev sin nringsverksamhet utan personal och medarbetare. Ett led i distributrernas riskminimering r att anlita mellanhnder som fr fungera som filter och sttdmpare. Mnga distributrer har rekryterat en eller flera personer fr riskfyllda uppgifter. De hr medhjlparnas roll, och ven de som har mer begrnsade uppgifter, ska inte underskattas. Uppgifterna r ndvndiga fr att den kriminella verksamheten ska fungera. Vissa specialistfunktioner r avskilda frn de traditionella ntverken. Tv centrala specialistfunktioner r att svara fr huvudlagret av narkotika respektive att hlla i penninglagret. Som ett led i riskminimeringen finns olika typer av lager. Distributrer hgre upp i distributionskedjan har ofta ett huvudlager, som inte anvnds lpande i den operativa verksamheten. D utnyttjas i stllet olika mellanlager. Huvudlagret anlitas fr att bygga upp olika mellanlager. Dessa frsiktighetstgrder synes ha varit effektiva eftersom myndigheterna som regel enbart tar mindre mellanlager i beslag. En strategi fr de brottsbekmpande myndigheterna br drfr vara att frska rikta in sig p huvudlagren. Den teknik som anvnds av entreprenrerna fr riskminimering r inte enbart att ha olika lager. De strvar ocks efter att skapa vattentta skott mellan ena sidan den kriminella miljn och andra sidan centrallagret. Detta sker genom att anlita personer som saknar koppling till kriminalitet (ostraffade personer) och som det gr att lita p (slktingar, flickvnner etc.). Det r i princip samma strategi som tillmpas p lagret av pengar, men med den skillnaden att pengarna skyddas av personer som har en srskilt stark bindning till entreprenren. Ett rimligt antagande r att entreprenrerna r beredda att betala hga arvoden fr den riskfyllda uppgiften att frvalta ett centrallager eftersom den flckfria fasaden r vrd en hel del. P samma stt som med lagret av pengar kan det vara av intresse fr myndigheterna att kartlgga, inte enbart det kriminella ntverket, utan ven personer som finns runt omkring detta. Dessa personer kanske inte utfr alltfr arbetsintensiva uppgifter men det std som de ger r till stor nytta fr brottsligheten. Det kan ven vara av intresse fr myndigheterna att kartlgga de icke kriminella relationerna. Srskilt gller det anfrvanter. Vissa av dessa personer utanfr den kriminella miljn kan ocks vara intresserade av att samarbeta med myndigheterna fr att f slut p en destruktiv utveckling. Slutsatser: 1. Myndigheterna br inte enbart koncentrera uppmrksamheten p de kriminella miljerna utan ocks p andra kontaktytor. P
132

det sttet kan det vara mjligt att ta huvudlager och penninglager i beslag. 2. Betrodda personer kan vara villiga att samverka med myndigheterna fr den enskildes bsta. Underltta drfr sdana mjliga samarbeten.

5. Skapa oreda i de kriminella ntverken

Tvrtemot vad mnga tror bygger den kriminella ekonomin inte p hot och vld utan i stllet p frtroende och lojalitet. Sklet r att verksamheten r brottslighet, vilket medfr att aktrerna inte har tillgng till det legala samhllets infrastruktur i form av rttsvsende, kreditupplysning, arbetsfrmedling, indrivning och liknande. I stllet motarbetar det legala samhllet brottsligheten. ven konkurrenter p narkotikamarknaden innebr ett hot. Drfr vljer aktrerna smskalighet och att i mjligaste mn samarbeta med personer som de kan lita p och dr meningsskiljaktigheter kan lsas p ett smidigt stt. Samtidigt stts frtroenden p prov i den ogstvnliga miljn med mycket stress. Det kan vara lockande att som narkotikakurir frsvinna med ett strre parti. nnu intressantare r det att frsvinna med pengarna. Nr frtroenden sviktar strs narkotikadistributionen. Informatrer r ett problem fr de kriminella ntverken. Upplysningar kan lmnas till myndigheterna eller till konkurrenter. Srskilt personer som upplever att de blivit svikna innebr ett riskmoment fr de kriminella ntverken. Nr krissituationer uppstr, vilket r vanligt eftersom verksamheten mste hllas hemlig med alla de hinder det innebr, ligger det nra till hands att aktrerna i den stressfyllda situationen avviker frn sina skerhetsrutiner. Det innebr att kontakter tas, som inte borde tas, att telefonsamtal inte sker med anvndning av kodord utan p klarsprk och att liknande misstag grs, som exponerar aktrerna. Slutsatser: 1. Myndigheterna kan s split och stlla till knas i de kriminella leden (hemlighlla gripanden av narkotikakurirer och beslag av svl pengar som narkotika, anvnda informatrer i hgre grad). Det leder till turbulens, risken fr upptckt kar liksom mjligheterna att f information, bevis och gra gripanden. 2. Myndigheterna br vara lyhrda fr personer som inte anser sig ha blivit korrekt behandlade och som knner sig svikna av de kriminella kan vara beredda att lmna upplysningar och kanske bli informatrer. 3. Om frtroendet undergrvs i de kriminella ntverken kar transaktionskostnaderna och aktiviteten minskar. Minskat frtroende br drfr ha en tydligt hmmande effekt p kriminaliteten.

133

6. Frsmra narkotikadistributrernas arbetsmilj

Narkotikadistributrer fr en stressig och slitsam tillvaro. Till fljd av att den kriminella affrsverksamheten mste hllas hemlig och en vsentlig del av marknaden baseras p krediter uppstr hela tiden ofrutsedda hndelser som stller krav p tillgnglighet praktiskt taget dygnet runt. Dessa pfrestningar r inte nog utan det finns ocks en rdsla fr informatrer. Konkurrenter utgr ocks ett hot, och de kan ocks tipsa myndigheterna. Risken fr stlder och frskingring frestar ocks p. Det gr aldrig att slappna av. Felmarginalerna r minimala. Ett enda misstag kan resultera i ett lngt fngelsestraff, en stor frlust av ett parti narkotika eller i en konflikt med andra distributrer. Fr att undg myndigheternas uppmrksamhet och gardera sig fr svek frn andra kriminella lever distributrerna en balansgng mellan en befogad misstnksamhet och ett stadium som nrmast liknar frfljelsemani. I denna stressiga arbetssituation genomfrs obetnksamma skerhetstgrder, som i stllet kar riskerna. Ett exempel r att narkotikapartier flyttas, vilket kar exponeringen. Panik kan ocks uppkomma fr att man vill f klarhet i vad som hnder p fltet och d sidostts skerhetsarrangemangen. Distributrer kan rja sig genom att tala fr mycket i telefon. Slutsatser: 1. Distributrer lever under stor psykisk press och r drfr mycket knsliga fr signaler som tyder p att ngot r fel. Detta r en knslig punkt som kan utnyttjas. 2. Spaning och andra tgrder frn myndigheternas sida fyller inte enbart funktionen att kartlgga brottsligheten och samla bevismaterial. Myndigheternas insatser r ocks ett ptagligt strningsmoment som har en klar brottsfrebyggande effekt. Denna sida av myndigheternas arbete br inte underskattas.

7. Nr polis och tull fr arbeta lngsiktigt leder det till resultat

Det brukar heta att de kriminella alltid ligger steget fre myndigheterna. Tull och polis har emellertid bttre kunskap om de kriminella aktrerna n vad allmnheten tror. De kriminella aktrerna sjlva r ocks oskra p hur mycket tull och polis knner till, och vilka metoder de anvnder. Distributrerna bde underskattar och verskattar myndigheternas kunskap och kapacitet. Underskattningen bygger p att det ofta tar lng tid innan myndigheterna har samlat tillrckligt med bevis

134

fr att sl till. Distributrer som lnge knt av en poliskontakt utan att ngot sker, invaggas i falsk skerhet och tror att deras skerhetsrutiner r tillrckliga. Samtidigt har mnga distributrer en skev bild av vilka resurser och metoder som str till myndigheternas frfogande. De tror att polis och tull har frmga till det mesta, nr myndigheterna i sjlva verket brottas med vertidstak och sprckta budgetar. Slutsatser: 1. Nr tull och polis ges mjlighet att kartlgga ntverk och samla bevis leder det till goda resultat genom att centrala och viktiga aktrer sls ut. Detta lngsiktiga arbete tar visserligen tid, krver mer resurser och ger frre avtryck i statistiken men bedms ha stor effekt. 2. Fr att stta narkotikabrottslingarnas fantasi i rrelse kan myndigheterna vara frtegna med vilka metoder som finns och vilka resurser som finns tillgngliga. Det skapar oskerhet om de brottsbekmpande myndigheternas potential.

8. Narkotikadistributrens oglamoursa vardag

Bde i det legala och det kriminella samhllet finns en bild av mycket frmgna narkotikadistributrer med dyra bilar och lyxiga vanor vilkas enda bekymmer r hur stora mngder pengar de ska kunna tvtta fr att investera i fastigheter och fretag. Extrema risktagare och unga kriminella drmmer om att f vara en del av denna vrld dr snabba pengar ger alla mjligheter. Narkotikadistributrens vardag ser emellertid annorlunda ut. I verkligheten r det f personer som gr stora vinster. Ekonomin r instabil och den ena dagens vinst r den andra dagens frlust. Krediter som inte infrias, tullbeslag och sekunda varor som knappt gr att slja r ngra hinder mot en sker frsrjning. Fr vissa gr det att tjna pengar, ja. Ngra tjnar till och med stora pengar, men priset r hgt. Det gr aldrig att slappna av. Det gller att hela tiden skilja vn frn fiende. Mycket kraft gr t till att hlla sig undan myndigheterna. Mnga hamnar i eget missbruk, ngra mste leva ett pfrestande dubbelliv, och en oglamours vardag kan nr som helst bytas ut mot anstaltens gr vggar. En strategi fr myndigheterna r drfr sprida saklig information om narkotikabrottslighetens rtta ansikte.

135

Referenser
Adler, Patricia A. och Adler, Peter (1992). Relationships between Dealers: The Social Organizations of Illicit Drug Transactions. Sociology and Social Research, nr 67, s. 261-277. Ahktar, Shakeel och South, Nigel (2000) Hidden From Heroins History: Heroin Use and Dealing within an English Asian Community A Case Study i Natarajan, M. och Hough, M. Illegal Drug Markets: From Research to Prevention Policy. Monsey: Criminal Justice Press. Albanese, Jay S. (1995) Where Organized and White-Collar Crime Meet: Predicting the Infiltration of Legitimate Business. I Albanese, J. (red.) Contemporary Issues in Organized Crime. Monsey: Willow Tree Press. Brottsfrebyggande rdet, Br (2003) Polisens insatser mot narkotikabrottsligheten omfattning, karaktr och effekter. Rapport 2003:12. Stockholm: Fritzes. Brottsfrebyggande rdet, Br (2005) Narkotikabrottslighetens organisationsmnster.Frfattare: Lars Korsell m.fl. Rapport 2005:11. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2005) Narkotikastatistik 2004. Red. Tove Sporre. Rapport 2005:16. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2006) Cultural Heritage Crime the Nordic Dimension. Frfattare: Lars Korsell m.fl. Rapport 2006:2 Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2007) Vart tog alla pengarna vgen? En studie av narkotikabrottslighetens ekonomihantering. Frfattare: Johanna Skinnari, Daniel Vesterhav, Lars Korsell. Rapport 2007:4 Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Clarke, R. W. (1997). Situationell brottsprevention. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Curcione, Nicholas (1997). Suburban Snowmen: Facilitating Factors in the Careers of Middle-Class Coke Dealers. Deviant Behavior 18:233253. Curtis, Ric och Wendel, Travis (2000) Toward the Development of a Typology of Illegal Drug Markets. I Natarajan, M. Och Hough, M. Illegal Drug Markets: From Research to Prevention Policy. Monsey: Criminal Justice Press. Desroches, Frederick J. (2005). The Crime That Pays. Drug Trafficking and Organised Crime in Canada. Toronto: Canadian Scholars Press Inc. Dorn, Murji, Karim och South, Nigel (1992). Traffickers. Drug Markets and Law Enforcement. London: Routledge.

136

Eck, John E. och Jeffrey S. Gersh (2000). Drug Trafficking as a Cottage Industry I Natarajan, M. Och Hough, M. Illegal Drug Markets: From Research to Prevention Policy. Monsey: Criminal Justice Press. Guttormson, Ulf (2006). Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 19882005. CAN 2006:94 Stockholm: Centralfrbundet fr alkohol- och narkotikaupplysning Justitiedepartementet (2006). Krafttag i kampen mot organiserad brottslighet. Justitiedepartementet, pressmeddelande 3 april 2006. Johansen, Per-Ole (1996). Nettverk i grsonen. Et perspektiv p organisert kriminalitet. Norge: Ad Notam Gyldendal. Johansen, Per-Ole (2004). Den illegale spriten. Oslo: Inipub. Johansen, Per-Ole (2006). Alcohol: the Lazarus of Illegal Markets. How do they make it? Paper. Johnson, Bruce D.; Dunlap, Eloise och Tourigny, Sylvie C. (2000). Crack Distribution and Abuse in New York. I Natarajan, M. Och Hough, M. Illegal Drug Markets: From Research to Prevention Policy. Monsey: Criminal Justice Press. Junninen, Mika (2006). Adventurers and risk-takers: Finnish prefessional criminals and their organisations in the 1990s cross-border criminality. Helsingfors: European institute dor crime prevention and control, affiliated with the United Nations (Heuni). Jupp, Victor; Davies, Pamela och Francis, Peter (red) (2000). Doing criminological research. London: SAGE. Kassman, Anders (1998). Polisen och narkotikaproblemet. Frn nationella aktioner mot narkotikaprofitrer till lokala insatser fr att stra missbruket. Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Akademisk avhandling. Edsbruk: Akademitryck. Klockars, Carl B. (1974). The professional Fence. New York: The Free Press. Korsell, Lars (2003). Bokfringsbrott en studie i selektion. Akademisk avhandling. Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, avhandlingsserie nr 13. Edsbruk: Akademitryck. Korsell, Lars (2006). Ekonomisk och organiserad brottslighet ett kriminalpolitiskt drama i sju akter Nordisk tidskrift for kriminalvidenskab. nr. 3, s. 249-273. Lalander, Philip (2001). Hela vrlden r din en bok om unga heroinister. Lund: Studentlitteratur. Langer, John (1977). Drug Entrepreneurs and the Dealing Culture. Social Problems 24:377-386. von Lampe, Klaus (2003), Organising the nicotine racket. Patterns of criminal cooperation in the cigarette black market in Germany.I van Duyne, P.C.; von Lampe, K. och Newell, J.L. (red) Criminal finances and organising crime in Europe. Nijmegen: Wolf Legal Publishers. s. 41-66. Larsson, Paul (2006). Opp i royk! En studie av hasjimporten til Norge. Paper.

137

Mobilisering mot narkotika (2004). Organiserad kriminalitet, grov narkotikabrottslighet Mob:4 Ett samarbetsprojekt mellan brottsbekmpande myndigheter. Morselli, Carlo (2000). Structuring Mr. Nice: Entrepreneurial Opportunities and Brokerage Positioning in the Cannabis Trade. Crime, Law &Social Change 35:203-244. Naylor, R. T. (2004). Wages of crime. Black markets, illegal finance, and the underworld economy. Revised edition. Ithaca & London: Cornell university press. Paoli, Letizia (2002). The paradoxes of organized crime. I Crime, Law and Social Change, 37 (1), 51-97. Redlinger, Lawrence J. (1975). Marketing and Distributing Heroin. Journal of Psychedelic Drugs 7:331-353. Reuter, Peter och Haaga, John (1989). The Organization of High-Level Drug Markets: An Exploratory Study. Santa Monica: Rand Corporation. Rhodes, Tim (2000). The multiple roles of qualitative research in understanding and responding to illicit drug use. I EMCDDA Scientific Monograph Series, no 4, Understanding and responding to drug use: the role of qualitative research. Luxemburg: European Monitoring centre for Drugs and Drug Addiction. s. 19-36. Schiray, Michel (2000). Illicit Drug Distribution Organisation in France: Methodological Experimentation at Three Levels of Research. I EMCDDA Scientific Monograph Series, no 4, Understanding and responding to drug use: the role of qualitative research. Luxemburg: European Monitoring centre for Drugs and Drug Addiction. s. 185190. Schiray, Michel (2001). Introduction: drug trafficking, organised crime, and public policy for drug control. I International Social Science Journal, 53 (169), 351-358. Skinnari, Johanna och Korsell, Lars (2006) Svart p rtt statliga kasinon, skattekriminalitet och svart konsumtion. Bilaga till Kasinoutvrderingens betnkande, Internationella kasinon i Sverige en utvrdering. SOU 2006:64. Stockholm: Fritzes. Snertingdal, Mette I. (2006). Om metodiske utfordringer ved kvalitative intervjuer med heroin omsettere og importrer. Paper skrevet til den 23 Nordiske Sosiologikongressen i Turku, Finland. Presentation 20:e augusti 2006. Steffensmeier, Darrell J. (1986). The Fence. In the Shadow of Two Worlds. Totowa: Rowman & Littlefield. Steffensmeier, Darrell J. Och Ulmer, Jeffery T. (2005). Confessions of a Dying Thief: Understanding Criminal Careers and Illegal Enterprise. New Brunswick, N.J: Transaction Publishers. Svensson, Bengt (1996). Pundare, jonkare och andra. Med narkotikan som fljeslagare. Stockholm: Carlssons.

138

Tham, Henrik (2006). Brottsoffret, kriminalpolitiken och kriminologin. Nordisk tidskrift fr kriminalvidenskab. Nr. 2, s. 147-159. Trost, Jan (2001). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Tunnel, Kenneth, D. Inside the Drug Trade: Trafficking from the Dealers Perspective i Qualitative Sociology 16:361-481. Vesterhav, Daniel (2005). Narkotikabrottslighetens organisation. Duppsats. Kriminologiska Institutionen, Stockholms Universitet. Wahlin, Lottie (1999). Den rationella inbrottstjuven: en studie om rationalitet och rationellt handlande i brott. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds Universitet. Wedin, L. och Sandell, R. (1995). Psykologiska underskningsmetoder. Lund: Studentlitteratur. Zaitch, Damin (2002). Trafficking Cocaine. Colombian Drug Entrepreneurs in the Netherlands. Haag: Kluwer Law International.

139