TPPE29

Föreläsning 9
• Fortsättning binomialträd + Black & Scholes
 Amerikansk köpoption - förtidsinlösen 2

För en Amerikansk köpoption har vi möjligheten att lösa in

optionen före lösendagen. Om aktien ej betalar utdelning
under löptiden och räntan är positiv är detta aldrig fördelaktigt

Bevis: Låt 𝐶, 𝑃 och 𝐶!", 𝑃!" beteckna priset för en Europeisk

köp- och säljoption respektive en Amerikansk köp- och säljoption. Från put-
call parity (europeiska optioner) har vi:

𝐶 = 𝑃 + 𝑆! − 𝐾𝑒 "#$ → 𝐶 ≥ 𝑆! − 𝐾𝑒 "#$

Och eftersom 𝐶!" ≥ 𝐶 så måste även 𝐶!" ≥ 𝑆# − 𝐾𝑒 $%&

vilket tillsammans med 𝑟 > 0 och 𝑇 > 0 ger 𝐶!" > 𝑆# − 𝐾

• Alltså är det ej fördelaktigt att förtidsinlösa en köpoption (givet 𝑟 > 0)
• För en amerikansk säljoption (𝑟 > 0) kan förtidsinlösen vara fördelaktigt
 82,75
Amerikansk 78,11
3

säljoption - exempel 73,72 73,72 𝑒 !"#$ = 0,995842

69,59 69,59
𝑢 = 1.05943
Binomialträdet för 65,68 65,68 65,68
62 62 62 𝑑 = 0.94390
underliggande 58,52 58,52 58,52
55,24 55,24 𝑞 = 0.5217
(samma som tidigare)
52,14 52,14
49,21
46,45
I varje nod, jämför det diskonterade förväntade risk-neutrala värdet med värdet av
förtidsinlösen 0,00

0,00
0,00
0,00 𝑃' = max 𝑒 $%(' 𝑞𝑃) + 1 − 𝑞 𝑃* , 𝐾 − 𝑆'
0,16 0,00
0,74 0,34 0,00
1,81 1,37 0,70
3,01 2,51 1,48 0,00
4,81
7,36
4,51
7,86
0,00
10,54 0,00 0,00
13,55
0,16 0,00
0,76 0,34 0,00
max(4,51; 60 − 55,24 = 4,76
1,91 1,43 0,70
3,18 2,63 1,48
max(10,54; 60 − 49,21 = 10,79 5,11 4,76
7,86 7,86
max(𝑒 !"#$ (𝑞 ⋅ 4,76 + 1 − 𝑞 ⋅ 10,79; 60 − 52,14 = 7,86 10,79
13,55

7,61 Kom ihåg: 𝑆! = 62, 𝜎 = 0,2, löptid 𝑇 = 5/12, lösenpris 𝐾 = 60,

riskfri ränta 𝑟 = 0,05 och Δ𝑡 = 1/12
Amerikansk säljoption, förtidsinlösen möjlig 4

0,00 0,00
Utan förtidsinlösen Med förtidsinlösen
0,00 0,00
0,00 0,00 0,00 0,00
0,16 0,00 0,16 0,00
0,74 0,34 0,00 0,76 0,34 0,00
1,81 1,37 0,70 1,91 1,43 0,70
3,01 2,51 1,48 3,18 2,63 1,48
4,81 4,51 5,11 4,76
7,36 7,86 7,86 7,86
10,54 10,79
13,55 13,55

𝐶%& = max 𝐾 − 𝑆%& , 0 𝑗 = 𝑇, ∀𝑖

𝐶%& = max 𝐾 − 𝑆%& , 𝑒 !"'$ 𝑞 ⋅ 𝐶%,&)* + 1 − 𝑞 ⋅ 𝐶%)*.&)* ∀𝑖, 𝑗 = 1. . 𝑇 − 1
Binomialvärdering – Diskreta utdelningar 5

Antag att underliggande betalar en utdelning på 2,7 om 3 månader

65,68

62
62,98

58,52

55,82
Trädet rekombinerar inte,
det betyder att trädet växer
med 2E istället för 𝑛.
 Binomialvärdering – Diskreta utdelningar 6

En approximativ metod för att hantera den exponentiella tillväxten

i trädstorlek är att i startnoden använda

𝑆 ∗ = 𝑆! − 𝑃𝑉(𝐷𝐼𝑉)
där PV(DIV) är nuvärdet (eng - present value) av alla utdelningar som
̅
väntas under optionens löptid, dvs 𝑃𝑉 𝐷𝐼𝑉 = 𝐷𝐼𝑉 ⋅ 𝑒 !"-#$
𝑡̅ är tiden för utdelning
I vårt exempel har vi: !.,./⋅1⋅
*
𝐷𝐼𝑉 är utdelningen i SEK
𝑃𝑉 𝐷𝐼𝑉 = 2,7 ⋅ 𝑒 *2 ≈ 2,67
62,86 Δ𝑡 är tidstegen i år
𝑆 ∗ = 62 − 2,67 ≈ 59,33 𝑟 är räntan

59,33 𝑆𝑢 = 59,33 ⋅ 𝑢 = 62,86

𝑆𝑑 = 59,33 ⋅ 𝑑 = 56,00 𝑢 = 1.05943
𝑑 = 0.94390
56,00
 Europeisk köpoption med utdelning 7

• För en Europeisk köpoption används

69,59
det blåa trädet även om det är ”fel”
65,68
66,60
fram till utdelningen (kan ändå inte
62 förtidsinlösa)
62,86 62
59,33
58,52
59,33 – Svart träd används inte
55,24
56,00
52,86

𝑆 ∗ = 𝑆. − 𝑃𝑉(𝐷𝐼𝑉)
∗
𝐶%& = max 𝐾 − 𝑆%& ,0 𝑗 = 𝑇, ∀𝑖
𝐶%& = 𝑒 !"'$ 𝑞 ⋅ 𝐶%,&)* + 1 − 𝑞 ⋅ 𝐶%)*.&)* ∀𝑖, 𝑗 = 1, . . , T − 1
Europeisk köpoption med utdelning 8

79,190
Binomialträdet för 74,747
70,554 70,554
underliggande 66,596 66,596
62,860 62,860 62,860
Beräkna S* och sedan 59,334 59,334 59,334
görs samma beräkningar 56,005
52,863
56,005
52,863
56,005

49,897 49,897
47,098
44,456

19,190

Optionsträdet för köpoption 11,052

14,997
10,554
med utdelning (K=60) 7,773 6,845
5,269 4,264 2,860
𝐶 = 𝑒 6789 (𝑞𝐶: + 1 − 𝑞 𝐶; ) 3,468 2,583 1,486
1,533 0,772 0,000
22,75 0,401 0,000
Utan utdelning 18,36 0,000 0,000
14,22 13,72
0,000
10,49 9,84
7,41 6,52 5,68 0,000
5,05 4,12 2,95
2,52 1,53 0,00
0,80 0,00
0,00 0,00 Optionspriset minskar från 5,05 kr till 3,47 kr
0,00
0,00
 Amerikansk köpoption, utdelning 9

• För en Amerikansk köpoption så måste vi ta

Grått träd används inte
hänsyn till förtidsinlösen
Utdelning
– Före utdelningsdatum ska det ”verkliga”
69,59 värdet av underliggande beaktas, men vi
65,68 kan använda det blå trädet
66,60
62
62,86 62 – Använd vid bakåtrekursionen det blå
59,33
59,33
trädet 𝑆,∗ 2 gånger
58,52
55,24 • i slutnoderna 𝐶<= = max 𝑆<=∗ − 𝐾, 0 𝑗 = 𝑇, ∀𝑖
56,01
52,86 • vid utdelningstidpunkten p (eller
strax innan) används maxoperatorn
∗
𝐶%4 = max 𝑆%4 + 𝐷𝐼𝑉 − 𝐾, 0 ∀𝑖

𝑆 ∗ = 𝑆. − 𝑃𝑉(𝐷𝐼𝑉) ∗
𝐶%& = max 𝑆%& − 𝐾, 0 𝑗 = 𝑇, ∀𝑖
𝐶%& = 𝑒 !"'$ 𝑞 ⋅ 𝐶%,&)* + 1 − 𝑞 ⋅ 𝐶%)*.&)* ∀𝑖, 𝑗 = 1, . . , 𝑇 − 1, 𝑗 ≠ 𝑝
∗
𝐶%4 = max 𝑆%4 + 𝐷𝐼𝑉 − 𝐾, 𝑒 !"#$ (𝑞𝐶%,4)* + 1 − 𝑞 𝐶%)*,4)*

Bygger på att förinlösen bara är optimalt att göra i steget

precis före utdelningen
Amerikansk köpoption med utdelning 10

79,190
74,747
70,554 70,554
Binomialträdet för 66,596 66,596
underliggande 62,860 62,860 62,860
59,334 59,334 59,334
Samma underliggande som 56,005 56,005 56,005
52,863 52,863
tidigare, baserat på S*
49,897 49,897
47,098
Utdelning vid period 3 44,456

𝑝 = 3 𝐷𝐼𝑉 = 2,7, 𝐾 = 60 19,190

14,997
Optionsträdet för 13,254 10,554
9,534 6,845
amerikansk köpoption 6,504 5,560 2,860
med utdelning 4,276 3,256 1,486
1,883 0,772 0,000
0,401 0,000
Optionspriset minskar från 0,000 0,000
0,000
5,05 kr till 4,28 kr 0,000

*
!.,./⋅
𝐶*1 = max 70,554 + 2,7 − 60, 𝑒 *2 (𝑞14,997 + 1 − 𝑞 6,845 = 13,254

∗
𝐶,- = max 𝑆,- + 𝐷𝐼𝑉 − 𝐾, 𝑒 $%(' (𝑞𝐶,,/ + 1 − 𝑞 𝐶,01,/ ∀𝑖
Lite mindre exempel Utan utdelning Underliggande träd
73,725
Med utdelning 11
70,187
69,589 66,250
65,685 65,685 62,533 62,533
62,000 62,000 59,025 59,025
58,522 58,522 55,714 55,714
55,239 52,588
52,140 49,638
S0 62
DIV 3 Köpoption EU
13,725 10,187
när sker utdelning 2 9,838 6,499
6,518 5,685 4,003 2,533
T_div 0,16666667 4,117 2,954 2,406 1,316
P(DIV) 2,97510388 1,534 0,000 0,684 0,000
0,000 0,000
S* 59,0248961 0,000 0,000

Spridning (sigma) 0,2

Köpoption USA
Löptid T 3 Utan utdelning ger 13,725 10,187
9,838
Lösenpris K 60 samma som EU då 6,518 5,685 5,432
9,250
2,533
Riskfri ränta r 0,05 förinlösen ej 4,117 2,954 3,148 1,316
1,534 0,000 0,684 0,000
delta t 0,08 fördelaktigt 0,000 0,000
0,000 0,000

u 1,05943424 Säljoption EU
0,000
d 0,94390002 0,000 0,000
0,000

q 0,52170984 0,335 0,000 0,972 0,000

1,372 0,704 2,635 2,042
e^-r*deltat 0,995842 2,515 1,478 4,472 4,286
7,162
e^r*deltat 1,00417536 4,512
7,860 10,362

Säljoption USA
0,000 0,000
0,00 0,000
0,335 0,000 1,893 0,000
1,429 0,704 4,329 3,975
2,634 1,478 7,024 4,286
4,761 10,412
7,860 10,362
Binomialvärdering – Kontinuerliga utdelningar
12

Kontinuerliga utdelningar motsvarar ett kontinuerligt

kapitalflöde (jmf diskreta utdelningar) och är en approximation
av verkligheten som kan vara rimlig exempelvis för aktieindex.

Givet den kontinuerliga utdelningstakten 𝛿 gäller att

𝐸 Q 𝑆R = 𝑆!𝑒 #"S TU

vilket ger upphov till en justering av de riskneutrala

sannolikheterna enligt
𝐸 Q 𝑆R = 𝑞 𝑆!𝑢 + 1 − 𝑞 𝑆!𝑑 = 𝑆!𝑒 #"S TU

𝑒 #"S TU
−𝑑
↔ 𝑞=
𝑢−𝑑
Black-Scholes formel
 14

Black-Scholes Modell
• Värdering av köp- och säljoptioner
• Justering för utdelning
• Optioner på aktieindex
• Koppling till binomialträd

• Kommer även titta på Exotiska optioner och numerisk

värdering
 15

Black-Scholes-Merton - Historia
Från binomialträd till Black-Scholes
optionsvärderingsmodell:
• Cox, Ross och Rubinstein (1979) modellerar via
binomialträd priset på underliggande tillgång som en
stokastisk process av en diskret variabel i diskret tid

• Black, Scholes (1973) och Merton (1973) ansätter en

kontinuerlig stokastisk process för underliggande och
härleder utgående från antagande om arbitragefrihet ett
analytiskt uttryck för värdet på en europeisk
köpoption
Black-Scholes-Merton - Bakgrund
16

Idé bakomliggande Black-Scholes-Merton (BSM) (vilket liknar

det vi gjorde på föreläsning 8):
• Derivat är definierade utifrån underliggande tillgång, alltså
borde priset på ett derivat vara starkt korrelerat med priset
på underliggande
• En riskfri portfölj bör kunna sättas samman med
underliggande tillgång och derivatet
• Den riskfria portföljen måste p g a arbitragefrihet avkasta
riskfri ränta

Scholes och Merton fick Nobelpriset 1997 (Black avled 1995)

Bevis kräver verktyg från stokastisk kalkyl - TPPE53

Black-Scholes-Merton - Antaganden
17

Antaganden i BSMs modell:

• Friktionsfria marknader
• Kontinuerlig handel och blankning möjligt
• Konstant riskfri ränta, r
• Konstant volatilitet, 𝜎
• Underliggande följer en geometrisk brownsk rörelse,
vilket implicerar att avkastning respektive pris på
underliggande är normal- respective lognormalfördelad
Black-Scholes-Merton - Koppling till binomialträd 18

• För binomialmodellen (Fö 8) gäller 𝑆7 = 𝑆. V 𝜉%

%8*
där 𝜉, , 𝑖 = 1,2, … , 𝑛 är en sekvens av oberoende och likafördelade
stokastiska variabler
9
• Alltså är 𝑆7
𝑙𝑛 = Z ln 𝜉%
𝑆.
%8*

en summa av oberoende och likafördelade stokastiska variabler.

T
För stora n ger centrala gränsvärdessatsen att ln 5 är
T6
approximativt normalfördelad, vilket implicerar log-
normalfördelning för aktiepriser
• Optionspriset från binomialmodellen konvergerar till BSM priset
och vi kan betrakta binomialmodellen som en diskret
approximation av BSM.
Black-Scholes-Merton - Notation 19

• Notation Där Φ är
fördelningsfunktionen
– 𝐶' − Köpoptionens värde vid tidpunkt t för en standardiserad
– 𝑆' − Underliggandes värde vid tidpunkt t normalfördelning
– 𝐾 − Lösenpris
– 𝑇 − Förfallodag 𝐶U = 𝑆U Φ 𝑑R − 𝐾𝑒 "# $"U Φ(𝑑])
– 𝑟 − Riskfri ränta (kontinuerlig)
– 𝜎 − Volatilitet hos underliggande (måste estimeras)

𝑆'M 𝜎2
ln 𝐾 + 𝑟 + 2 (𝑇 − 𝑡)
𝑑1 =
𝜎 𝑇−𝑡
𝑆'M 𝜎2
ln 𝐾 + 𝑟 − 2 (𝑇 − 𝑡)
𝑑2 = = 𝑑1 − 𝜎 𝑇 − 𝑡
𝜎 𝑇−𝑡
jämför 𝐶? (𝑘) = max(𝑆@𝑢A 𝑑B6A − 𝐾, 0)
𝐶< 𝑘 = 𝑒 6789 𝑞𝐶<CD 𝑘 + 1 + 1 − 𝑞 𝐶<CD 𝑘 , 0≤𝑖<𝑁
Black-Scholes-Merton - Normalfördelningen 20

𝑑Φ(𝑥) 1 `0
𝜙 𝑥 = = Φ_ 𝑥 = 𝑒" ]
𝑑𝑥 2𝜋

Kom ihåg: Φ −𝑑R = 1 − Φ(𝑑R)

Black-Scholes-Merton - Värde köpoption 21

𝐶U Ex: K=50, r=0.03, T-t=1 (år)

Exempel, köpoption 22

𝑆U = 55 𝐾 = 50 𝑟 = 0,03 𝜎 = 0,6 𝑇 − 𝑡 = 1

𝑆' 𝜎2 55 0,62
ln + 𝑟+ (𝑇 − 𝑡) ln + 0,03 + 1
𝐾 2 50 2
𝑑1 = = = 0,50885
𝜎 𝑇−𝑡 0,6 1

𝑑2 = 𝑑1 − 𝜎 𝑇 − 𝑡 = 0,50885 − 0,60 1 = −0,0911497

𝐶U = 𝑆U Φ 𝑑R − 𝐾𝑒 "# $"U Φ(𝑑])

𝐶U = 55 ⋅ Φ 0,50885 − 50 ⋅ 𝑒 "!,!a⋅R Φ −0,0911497 =

55 ⋅ 0,695 − 50 ⋅ 0,9704 ⋅ 1 − 0,5359 = 15,7

Använder tabell för N(0,1)

Samma exempel med Binomialträd 23

𝑆U = 55 𝐾 = 50 𝑟 = 0,03 𝜎 = 0,6 𝑇 = 1 Δ𝑡 = 1/5 𝑒 "#$ = 0,994

𝑢 = 1,308
210,39
160,88 𝑑 = 0,765
123,02 123,02 𝑞 = 0,444
94,07 94,07
71,93 71,93 71,93
55 55 55
42,06 42,06 42,06
32,16 32,16
24,59 24,59
18,80
14,38

160,39
111,18
73,61 73,02
46,30 44,36
27,84 24,95 21,93
16,14 13,38 9,69
6,96 4,28 0,00
1,89 0,00
0,00 0,00
0,00
0,00

Nära 15,7 men troligtvis en del tur, då det är få

steg och högt värde på 𝜎
Black-Scholes-Merton - Värde säljoption 24

Vi kan utgående från BSM och put-call parity härleda priset

för Europeiska säljoptioner. Vi har
𝐾𝑒 QR(SQT) + 𝐶T = 𝑆T + 𝑃T ↔ 𝑃T = 𝐶T + 𝐾𝑒 QR(SQT) − 𝑆T
och priset för en Europeisk köpoption från BSM
𝐶T = 𝑆T Φ 𝑑U − 𝐾𝑒 QR SQT
Φ(𝑑V )
vilket ger 𝑃T = 𝐶T + 𝐾𝑒 QR(SQT) − 𝑆T =
= 𝑆T Φ 𝑑U − 𝐾𝑒 QR SQT
Φ 𝑑V + 𝐾𝑒 QR SQT
− 𝑆T =
= 𝐾𝑒 QR SQT
1 − Φ 𝑑V − 𝑆T (1 − Φ 𝑑U ) =
= 𝐾𝑒 QR SQT
Φ(−𝑑V ) − 𝑆T Φ −𝑑U
Black-Scholes-Merton - Värde säljoption 25

𝑃U Ex: K=50, r=0.03, T-t=1 (år)

Exempel, säljoption 26

𝑆U = 55 𝐾 = 50 𝑟 = 0,03 𝜎 = 0,6 𝑇 − 𝑡 = 1

𝑆' 𝜎2 55 0,62
ln + 𝑟+ (𝑇 − 𝑡) ln + 0,03 + 1
𝐾 2 50 2
𝑑1 = = = 0,50885
𝜎 𝑇−𝑡 0,6 1

𝑑2 = 𝑑1 − 𝜎 𝑇 − 𝑡 = 0,50885 − 0,60 1 = −0,0911497

𝑃U = 𝐾𝑒 "# $"U Φ(−𝑑]) − 𝑆U Φ −𝑑R

𝑃U = 50 ⋅ 𝑒 "!,!a Φ 0,09 − 55 ⋅ Φ −0,51 =

50 ⋅ 0,9704 ⋅ 0,5359 − 55 ⋅ (1 − 0,6915) = 9,03

Använder tabell för N(0,1)

Black-Scholes-Merton - Amerikanska optioner
27

Hur värderas Amerikanska köpoptioner?

• Kom ihåg: utan utdelning och givet positiv
ränta är förtidsinlösen aldrig optimalt
• Vid utdelning och/eller negativ ränta:
– Förtida inlösen kan vara optimalt
– Använd numeriska metoder (ex. binomialträd)
• Hur värderas Amerikanska säljoptioner?
– Använd numeriska metoder
 28
Black-Scholes-Merton - Diskreta utdelningar
Antag att underliggande betalar utdelningarna 𝑑b , 𝑖 = 1,2, … 𝑛
vid tidpunkterna 𝑡 < 𝑡R < ⋯ < 𝑡E < 𝑇

För en Europeisk option kan vi använda BSM med det

justerade priset
E
𝑆Q = 𝑆 − R 𝑑b 𝑒 "#(U: "U)
bcR

𝑃𝑉(𝐷𝐼𝑉)
Black-Scholes-Merton - Kontinuerlig utdelningstakt 29

Givet en kontinuerlig utdelningstakt, 𝛿 , på den underliggande tillgången kan vi

bestämma priset på Europeiska optioner med BSM genom att använda det
justerade priset (Mertons justering)
𝐶$ = 𝑆$ Φ 𝑑* − 𝐾𝑒 !" 7!$ Φ(𝑑2 )
𝑆/ = 𝑆T eQW(SQT) 𝑃$ = 𝐾𝑒 !" 7!$ Φ(−𝑑2 ) − 𝑆$ Φ −𝑑*

𝐶U = 𝑆U 𝑒 "S($"U) Φ 𝑑R − 𝐾𝑒 "# $"U Φ(𝑑])

𝑆Q
𝑃U = 𝐾𝑒 "# $"U Φ(−𝑑]) − 𝑆U 𝑒 "S($"U) Φ −𝑑R

𝑆Q
𝑆'M 𝜎2
ln 𝐾 + 𝑟 − 𝛿 + 2 (𝑇 − 𝑡)
𝑑1 = 𝑑2 = 𝑑1 − 𝜎 𝑇 − 𝑡
𝜎 𝑇−𝑡

Ny term jämför med slide 7

Black-Scholes-Merton - Optioner på aktieindex 30

• Om indexvärden beräknas som att utdelningar återinvesteras

- BSM modell kan användas
• Om indexet inte återinvesterar utdelningar:
– Beräkna genomsnittlig utdelningstakt, 𝛿
– Använd Mertons justering

𝐶U = 𝑆U 𝑒 "S($"U) Φ 𝑑R − 𝐾𝑒 "# $"U Φ(𝑑])

𝑃U = 𝐾𝑒 "# $"U Φ(−𝑑]) − 𝑆U 𝑒 "S($"U) Φ −𝑑R

𝑆'M 𝜎2
ln 𝐾 + 𝑟 − 𝛿 + 2 (𝑇 − 𝑡)
𝑑1 = 𝑑2 = 𝑑1 − 𝜎 𝑇 − 𝑡
𝜎 𝑇−𝑡
Valutaoptioner - Värdering
31

Hur kan värdet på Europeiska valutaoptioner

bestämmas?

Idé: Använd BSM modell.

Är det en bra idé? Nej och ja!

Vid köp av en aktie hålls den utan ersättning fram till

försäljning men när vi köper valuta medför det att vi
kan placera pengarna i den riskfria räntan 𝑟Y
(handelsvalutan). Således motsvarar valutaköp ett
köp av en aktie med utdelning
Valutaoptioner - Marknadskonventioner 32

Kom ihåg Handelsvaluta (Basvaluta)

𝑈𝑆𝐷 # enheter kvoteringsvaluta (SEK)

10 = =
𝑆𝐸𝐾 enhet basvaluta (USD)

Prisvaluta, (Kvoteringsvaluta)
Observera
En del författare använder notationen
Prisvaluta – domestic (sv. inhemsk)
Handelsvaluta – foreign (sv. utländsk)
Dessutom antas, av vissa författare, att USD alltid är domestic,
även om det inte stämmer med marknadskonventionen
Valutaoptioner – Garman Kohlhagen 33

Låt 𝑆U vara växelkursen (en enhet handelsvaluta i prisvaluta),

𝑟e , den riskfria räntan som gäller för prisvalutan och 𝑟f den
riskfria ränta som gäller för handelsvalutan. Priset på en
Europeisk köprespektive säljoption ges då av:
Förändring

𝐶U = 𝑆U 𝑒 "#; ($"U) Φ 𝑑R − 𝐾𝑒 "#< $"U

Φ(𝑑])
𝑃U = 𝐾𝑒 "#< $"U
Φ(−𝑑]) − 𝑆U 𝑒 "#; ($"U) Φ −𝑑R
Förändring

𝑆'M 𝜎2
ln 𝐾 + 𝑟3 − 𝑟4 + 2 (𝑇 − 𝑡)
𝑑1 = 𝑑2 = 𝑑1 − 𝜎 𝑇 − 𝑡
𝜎 𝑇−𝑡
 Valutaoptioner - Exempel 34

Ett Amerikanskt företag vill värdera en fyra månaders Europeisk köpoption på

Brittiska pund. Antag att optionen är at-the-money och att spotkursen är 1,3
GBP/USD. Den riskfria (kontinuerliga) räntan i USA är 2% och i Storbritannien
3%. Volatiliteten I valutakursen är 20%. Hur mycket är optionen värd?
567
Lösning 1,3 = 89: → GBP är handelsvaluta 𝑟4 och USD är prisvaluta 𝑟3
4
𝑆# = 1,3 𝐾 = 1,3 𝑟3 = 0,02 𝑟4 = 0,03 𝜎 = 0,20 𝑇 = 𝑡=0
12
𝑆' 𝜎2 1,3 0.22 4
ln + 𝑟3 − 𝑟4 + (𝑇 − 𝑡) ln + 0,02 − 0,03 +
𝐾 2 1,3 2 12
𝑑1 = = = 0,02887
𝜎 𝑇−𝑡
0,2 4M12

𝑑2 = 𝑑1 − 𝜎 𝑇 − 𝑡 = 0,02887 − 0,20 4M12 = −0,0866

𝐶! = 1,3𝑒 "!,!a⋅h⁄R]Φ 0,0289 − 1,3𝑒 "!,!]⋅h⁄R]Φ −0,0866 ≈ 0,0492

Det vill säga 4,92 cent för rätten att köpa ett pund
Exotiska optioner 35

• Vi har hittills fokuserat på s.k. plain vanilla-optioner

• Exotiska optioner har villkor som avviker från plain vanilla
– När de kan användas (Bermuda/Mid-Atlantic)
– Hur slutpriset beräknas (vägberoende)
– Flera underliggande tillgångar (Rainbow & Basket
optioner)
• Ger rätt att
– Erhålla ett fixt belopp (binär option eller digital option)
– Erhålla en viss tillgång (asset-or-nothing option)
– Byta en tillgång mot en annan (exchange option)
• Många ändrar 𝒎𝒂𝒙 𝑺𝑻 − 𝑲, 𝟎 eller lägger till villkor
 Exotiska optioner - Vägberoende optioner (Lookback) 36

Exempel: Lookback strike call: max 𝑆$ − 𝑆jbE

Lookback strike put: max(𝑆jk` − 𝑆$ )

Den här typen av optioner minskar osäkerheten i samband med tidpunkten för
marknadsinträde och minskar chanserna att optionen kommer att förfalla värdelöst.

Lockback har ofta en dyrare premie, då det bara

är när tex 𝑆7 = 𝑆:%9 som den faller ut värdelös
Exotiska optioner – Vägberoende optioner - Barriär 37

• Barriäroptioner bli (o)användbara om vissa villkor uppfylls

• Har både ett lösenpris och en barriärnivå

T
• Up and In: Köparen gynnas när priset på underliggande stiger tillräckligt högt för att nå
(knock in) den angivna barriärprisnivån. Annars kommer alternativet att förfalla värdelöst

Oftast billigare då fler villkor

medför att de oftare blir värdelösa
Exotiska optioner – Vägberoende optioner 38

• Observera:
– up/down-and-in + up/down-and-out = plain vanilla

• Vi använder detta för att värdera up/down-and-in optioner

• Motiv: up/down-and-out är enklare att värdera (tips vid
värdering med binomialträd)
Exotiska optioner – Vägberoende optioner 39

• Asiatiska optioner:
– Average price call max 𝑆̅ − 𝐾, 0
– Average price put max 𝐾 − 𝑆,̅ 0
– Average strike call max(𝑆$ − 𝑆,̅ 0)
– Average strike put max(𝑆̅ − 𝑆$ , 0)

Medelvärdet, 𝑆,̅ kan beräknas på flera olika sätt.

Numerisk värdering 40

För många optionstyper saknas analytiska värderingsmodeller

och då krävs numeriska metoder. De vanligaste metoderna är:
• Trädmodeller
– Binomialträd vanligast
– Ofta relativt enkelt, flexibelt och kraftfullt (snabbt)
• Monte Carlo-simulering (TPPE53)
– Simulerar möjliga utfall för underliggande
– Bra för vägberoende derivat och vid flera underliggande
• Finita differensmetoder (TPPE53)
– Används för att lösa den partiella differentialekvationen som derivatet måste
uppfylla för arbitragefrihet
• Numerisk integration (kvadratur)
– Bestämmer integral motsvarande förväntad payoff mha numeriska metoder
Föreläsningens viktigaste koncept 41

• Black-Scholes-Mertons modell
• Mertons justering
• Garman-Kohlhagen
• Exotiska optioner & numerisk värdering