LÖSNINGAR TILL RÄKNESTUGA TERMIN 2 LÄKARPROGRAMMET

1. Givet:

Invandrade kvinnor Svenska kvinnor

Gifta 107 57

Sammanboende 5 68

Ensamstående 25 20

a) Ange dina hypoteser

H0: ingen signifikant skillnad mellan invandrade och svenska kvinnor och deras civilstånd.
H1: signifikant skillnad mellan invandrade och svenska kvinnor och deras civilstånd.
b) Vilken testmetod väljer du och varför?
Chi-2, två kvalitativa variabler, fler än 30 observationer, korstabell och jag förutsätter att
kravet på de förväntade värden uppfylls.
c) Utför beräkningen och tolka ditt resultat

Förväntade värden:

Invandrade kvinnor Svenska kvinnor

Gifta (164*137)/282 = (164*145)/282 = 164

79,67 84,33

Sammanboende (73*137)/282 = (73*145)/282 = 73

35,46 37,54

Ensamstående (45*137)/282 = (45*145)/282 = 45

21,86 23,14

137 145 282

χ2 = (107-79,67)2 + (57-84,33)2 + …………… + (20-23,14)2 = 69,990

79,67 84,33 23,14

Frihetsgrader: (3-1)*(2-1) = 2

69,990 > 13,816 = Kritiska värdet för 2 frihetsgrader, p = 0,001

Sign. skillnad. Vilket betyder att det finns en skillnad mellan dessa kvinnor och deras
civilstånd. Om vi jämför de förväntade värdena med de observerade värdena så kan vi finna
att de invandrade kvinnorna har fler än förväntat som är gifta jämfört med svenska som har
färre än förväntat. Bland sammanboende är det tvärtom, fler svenska kvinnor än förväntat
och färre invandrade kvinnor än förväntat som är sammanboende.
 2. Nedanstående siffror är genomsnittliga antalet skadedagar fördelat på kön.

Pojkar Flickor

Medelvärde 22 15
Standardavvikelse 5 4
Antal 632 363

a) Ange dina hypoteser

H0: ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickor och antal skadedagar.
H1: signifikant skillnad mellan pojkar och flickor och antal skadedagar.
b) Vilken testmetod väljer du och varför?
T-test, en kvantitativ variabel som analyseras, den kvantitativa variabeln är
normalfördelad, två grupper,
c) Utför beräkningen och tolka ditt resultat

(632−1)52 +(363−1)42
S2= (632−1)+(363−1)
= 21,719

1 1
SE= �21,719 � + � = 0,3069
632 363

22−15
T= = 22,8087
0,3069

DF= (632 − 1) + (363 − 1)= 993

22,8087 > 3,29 Df=993=∞ p=0,0005 (enkel) / p=0,001 (dubbel)

Signifikant skillnad som består av att pojkar har fler skadedagar än flickor. Spridningen är likvärdig är
jämlik dock kan man tycka att flickornas spridning i förhållande till deras medelvärde blir lite högre jämfört
med pojkarnas. Detta kan tolkas som att pojkar är mer jämna i antal skadedagar medan flickor hur en större
variation inom sig.
3. I en studie ville man undersöka om de arbetslösa mådde bättre efter att de har deltagit i olika arrangemang
på frivillig basis. (ex vara en medmänniska, gå ut med hunden osv) Med hjälp av ett
självskattningsinstrument fick de uppskatta sin hälsa. Detta instrument heter EuroQol barometern och
variationsbredden är 0-100, där lågt värde innebär dålig hälsa medan högt värde anger bra hälsa. Man lät
dem uppskatta före och efter. Obs detta var en pilotstudie.

Följande resultat uppmättes med hjälp av EuroQol:

Person Före Efter

1 36 40
2 69 56
3 69 78
4 45 89
5 66 62
6 89 90
7 46 55

a) Ange dina hypoteser

H0: ingen signifikant skillnad på den självskattade hälsan före och efter arrangemang.
H1: signifikant skillnad på den självskattade hälsan före och efter arrangemang.
b) Vilken testmetod väljer du och varför?
Wilcoxon teckenrang-test, före-efter, visserligen en kvantitativ variabel som ska analyseras
men vi har få observationer då detta är en pilotstudie därför blir valet icke-parametriskt.
c) Utför beräkningen och tolka ditt resultat

Person Före Efter differens(efter-före) rang rang+tecken

1 36 40 4 2,5 2,5
2 69 56 -13 6 -6
3 69 78 9 4,5 4,5
4 45 89 44 7 7
5 66 62 -4 2,5 -2,5
6 89 90 1 1 1
7 46 55 9 4,5 4,5

T+= 2,5+4,5+7+1+4,5=19,5

T-=6+2,5=8,5

Kontroll:

7(7+1)
= 19,5+8,5 Stämmer
2

8,5 > 4 Kritiskt värde för n=7 och p=0,05 (enkel) / p=0,1 (dubbel).

Ej signifikant skillnad. Arrangemangen har ej förändrat deras självskattade hälsa. Dock är det så att det
finns individuella skillnader åt båda hållen, en del har skattat sin självhälsa högre efteråt medan visa har
tom skattat lägre (vilket skulle betyda att de mår sämre)
4. Resultat av två olika preparat för febernedsättning har jämförts. Undersökningen har gjorts på matchade par
där den ena personen fick preparat A och den andra preparat B. Siffrorna står för temperatursänkning för
den enskilda individen

Par Prep. A Prep. B

1 1,3 1,2
2 0,2 1,0
3 0,9 0,7
4 1,6 1,5
5 3,6 3,4
6 0,8 1,0
7 1,5 0,5
8 2,3 1,5
9 1,9 1,0
10 2,0 0,0
11 0,9 0,9
12 0,1 0,0
13 0,9 0,7
14 1,4 1,3
15 1,7 0,6
16 0,3 0,3
17 1,2 1,3
18 0,6 1,5
19 3,0 1,2
20 1,7 0,6

a) Ange dina hypoteser

H0: ingen signifikant skillnad mellan preparat A och B och temperatursänkning.
H1: signifikant skillnad mellan preparat A och B och temperatursänkning.
b) Vilken testmetod väljer du och varför?
Parat t-test, matchade par, kvantitativ variabel som analyseras, vi förutsätter att
differenserna är normalfördelade.
c) Utför beräkningen och tolka ditt resultat

Par Prep. A Prep. B Diff (A-B) Diff2

1 1,3 1,2 0,1 0,01
2 0,2 1,0 -0,8 0,64
3 0,9 0,7 0,2 0,04
4 1,6 1,5 0,1 0,01
5 3,6 3,4 0,2 0,04
6 0,8 1,0 -0,2 0,04
7 1,5 0,5 1,0 1,00
8 2,3 1,5 0,8 0,64
9 1,9 1,0 0,9 0,81
10 2,0 0,0 2,0 4,00
11 0,9 0,9 0,0 0,00
12 0,1 0,0 0,1 0,01
13 0,9 0,7 0,2 0,04
14 1,4 1,3 0,1 0,01
15 1,7 0,6 1,1 1,21
16 0,3 0,3 0,0 0,00
17 1,2 1,3 -0,1 0,01
18 0,6 1,5 -0,9 0,81
19 3,0 1,2 1,8 3,24
20 1,7 0,6 1,1 1,21
∑ 7,7 ∑ 13,77
 7,7
𝑑̅ = = 0,385
20

1 7,72
s= � �13,77 − �= 0,75412 OBS EJ Normalfördelat vi kan inte fortsätta
20−1 20
med detta test utan behöver byta till Wilcoxon teckenrang-test.

Par Prep. A Prep. B Diff (A-B) Rang(med tecken)

1 1,3 1,2 0,1 3
2 0,2 1,0 -0,8 -10,5
3 0,9 0,7 0,2 7,5
4 1,6 1,5 0,1 3
5 3,6 3,4 0,2 7,5
6 0,8 1,0 -0,2 -7,5
7 1,5 0,5 1,0 14
8 2,3 1,5 0,8 10,5
9 1,9 1,0 0,9 12,5
10 2,0 0,0 2,0 18
11 0,9 0,9 0,0 -
12 0,1 0,0 0,1 3
13 0,9 0,7 0,2 7,5
14 1,4 1,3 0,1 3
15 1,7 0,6 1,1 15,5
16 0,3 0,3 0,0 -
17 1,2 1,3 -0,1 -3
18 0,6 1,5 -0,9 -12,5
19 3,0 1,2 1,8 17
20 1,7 0,6 1,1 15,5

T +=3+7,5+3+7,5+14+10,5+12,5+18+3+7,5+3+15,5+17+15,5= 137,5

T-= 10,5+7,5+3+12,5=33,5

Kontroll:

18(18+1)
= 137,5+33,5 stämmer
2

33,5 < 40 Kritiskt värde för n=18 och p=0,0025 (enkel) / p=0,05(dubbel).

Signifikant skillnad mellan preparaten. Man kan utläsa på differenserna att det är preparat A som har en
fördel genom att den sänker mer än preparat B. Dock varierar sänkningar från några tiondels grader till
hela grader så frågan kvarstår om A egentligen är bättre än B eller inte.

Uträkning om vi hade fortsatt med parat t-test

0,75412 0,385
SE= = 0,16862 T= = 2,2832 DF=20-1 = 19
√20 0,16862

2,28 >2,093 = df=19, p = 0,025 (enkel) / p=0,05 (dubbel)

5. I en studie, på 1000 individer, var man intresserad av hur det förhåller sig med intag av frukt- och grönt.
Livsmedelsverkets rekommendation är att man ska få i sig 500 gr frukt och grönt per dag. I studien
användes ett validerat instrument om individens matvanor och utifrån dessa frågor kunde man räkna ut antal
gram på olika näringsämnen.

Tabell 1:

Frukt+Grönt gr/dag

Medel(SD)

Man 449,69(206,71)

kvinna 554,01(207,89)

p-värde <0,001

a) Tolka resultatet utifrån informationen i tabell 1.

Det finns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor vad gäller deras intag av frukt och grönt,
p< 0,001. Skillnaden ligger i att kvinnorna får i sig mer frukt och grönt i genomsnitt (554gr) jämfört
med männen (449 gr). Dock måste man beakta att det hos båda könen finns en stor spridning så det
betyder att det även inom könet finns stora variationer. Sedan kan man fundera över om det är
någon reell avvikelse att äta 50 gr under respektive över rekommendation.
6. I en pilotstudie så vill man dela in individerna i två grupper. Man vill se hur personer i allmänhet tar till sig
information angående kostvanor. Den ena gruppen kommer att få föreläsningar medan den andra gruppen
får informationsblad att läsa själva. Det som kommer att mätas i detta första skede är deras vikt. Just nu är
man intresserad av att se om de två grupperna är lika vid start eller inte vad gäller just vikten. Nedan finns
deras vikter presenterade.
Föreläsningsgruppen Självstudiegruppen
89 79
99 102
87 65
96 95
88

a) Ange dina hypoteser

H0: ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna och deras vikt.
H1: signifikant skillnad mellan de två grupperna och deras vikt..
b) Vilken testmetod väljer du och varför?
Mann-Whitney U, två grupper, kvantitativ variabel som visserligen är normalfördelad men
självstudiegruppen har tre gånger större spridning jämfört med föreläsningsgruppen.
Leder oss till att välja ett icke-parametriskt test.
c) Utför beräkningen och tolka ditt resultat

Föreläsningsgruppen 87 88 89 96 99
Självstudiegruppen 65 79 95 102
Rangordning 1 2 3 4 5 6 7 8 9

n1 = 4 dvs självstudiegruppen och n2 = 5 dvs föreläsningsgruppen, utgör även df.

R1 = 1+2+6+9= 18

R2 = 3+4+5+7+8= 27

4(4+1)
U1 = 4*5 + – 18 = 12
2

5(5+1)
U2 = 4*5 + – 27 = 8
2

U1=12 är den med minst n. Detta värde ligger mellan värdena 11 och 29 från tabell för p=0,025 (enkel) /
p=0,05(dubbel). Medför att det inte är signifikant skillnad mellan de två gruppernas vikt vid start. I detta fall
är just detta som vi strävar efter att våra två grupper ska vara lika så att framtida skillnader ska vara utifrån
vilken grupp de ha r hamnat i och inte för att de skilde ut sig från början.
7. Finns det någon skillnad i vikt mellan könen?

Kvinnor Män

n 74 85
𝑥̅ 69,2 85,7
s 5,2 15,8

a) Ange dina hypoteser

H0: ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor och deras vikt.
H1: signifikant skillnad mellan män och kvinnor och deras vikt
b) Vilken testmetod väljer du och varför?
c) T-test, en kvantitativ variabel som analyseras, den kvantitativa variabeln är
normalfördelad, två grupper,
d) Utför beräkningen och tolka ditt resultat

(85−1)15,82 +(74−1)5,22
S2= (85−1)+(74−1)
=146,138

1 1
SE= �146,138 � + � = 1,922
85 74

85,7−69,2
T= = 8,5848
1,922

Df= (85-1) + (74-1) = 157

8,5848 > 3,291 för df157=∞ p=0,0005 (enkel)/ 9=0,001 (dubbel)

Det finns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor och deras vikt. Männen väger mer än kvinnorna i
genomsnitt. Det vi kan fundera över är om detta resultat tillför någon ny kunskap.