Ursprunglig version: 2019-09-26

Reviderad: 2020-10-16
Faktaägare: Freja Åkerlund, Leg. Läkare

Löneberäkning för nybörjare

Har du någonsin tittat på din lönespecifikation och undrat vad alla bokstäver och siffror betyder?
Det kan te sig komplext men när man väl förstår systemet är det ganska enkelt att räkna ut
jourkomp och OB. I slutändan är det ditt ansvar att se att lönespecifikationen stämmer, ingen
annan kommer att kontrollräkna åt dig. Detta dokument ska förhoppningsvis höja dina kunskaper
om lön och jourkompsberäkning för läkare, i slutet finns sedan lite generella tips och tips som
framför allt vänder sig till AT-läkare.

Innan vi tar några exempel bör du ha koll på följande principer:

Basen för alla beräkningar är din månadslön som du dividerar med olika siffror för att beräkna din
timlön i ordinarie tjänst (månadslön/165) eller under jourtjänstgöring (månadslön/137). Sedan
beräknar du antalet timmar du jobbat (viktat beroende på tid på dygnet, veckodag, helgdag – se
bild). Du kan t.ex. ha jobbat i 16 timmar men få betalt för 22 timmar. Arbetar du natt under veckan
får man även kompensera för de 8 timmar av dygnet man inte arbetat under ordinarie arbetstid
(07–21 i vårt fall). Klockan 21–07 är alltid jourtid med faktor enligt nedan. Arbetar du jour utöver
dina 40 timmar i veckan behöver du såklart inte dra av någonting utan jourtiden läggs på din
ordinarie tjänstgöring. Se nedanstående bild för tidsfaktorer vid olika typer av tjänstgöring.

Bild 1. Tidsfaktorer vid jourarbete

Löneberäkning för nybörjare Sida 1 av 7

 REGION KRONOBERG

Alltså, när du arbetar jourtid beräknar du först hur många timmar du arbetat inklusive alla
tidsfaktorer, därefter multiplicerar du med din jourkompsfördelning (30 % dvs. x 0,3 är standarden
för kontant utbetalning, 70 % utbetalas i jourkompstid som du kan ta ledigt med). De timmar som
ska utbetalas multipliceras med din timlön. Under jourtid är din timlön alltid (månadslön/137). Om
du arbetat natt under en vecka får du som nämnt kompensera för en del av de 8 timmar du inte
jobbat under ordinarie arbetstid den/de dagarna, men den jourkomp du kompenserar med dras av
ditt aktuella saldo (denna månaden), och de timmar du tjänar ihop betalas ut nästa månad. Se
exemplen nedan för förklaringar.

Exempel 1.

Du arbetar sjukhusbunden nattjour måndag, onsdag och fredag med arbetstid kl. 16.30–08.30
därpå följande dag. Då arbetar du kl. 16.30–21 ordinarie arbetstid måndag, onsdag och fredag, dvs.
4½h av 8h (gör turbyte 12–21). På tisdag och torsdag arbetar du 1½h av 8h ordinarie arbetstid
(07.00-08.30). Klockan 21–07 är jourtid och det du tjänar jourkomp på. I slutet av veckan lägger vi
ihop genererad jourkomp och beräknar hur mycket arbetstid som ska dras av från redan sparade
”gamla” jourkompstimmar (alternativt går du minus och jourkompen balanseras nästa månad med
det du tjänar in nu). Jourkompen som ska utbetalas delas upp i andel som betalas kontant och andel
som sparas i innestående jourkomp som ledig tid enligt den fördelning man har (se föregående
stycke). De timmar som ska utbetalas kontant multipliceras med din jourtimlön (månadslön/137).
Efter detta kan du lägga till OB och bunden (icke-aktiv) tid.

Exempel på hur du arbetar under måndagen: Du är aktiv fram till kl. 04.30 på tisdag natt och går
och lägger dig. Du får sova ostört fram till morgonmötet vid kl. 08.00. Du stannar kvar på mötet
och administrerar till kl. 08.45 när du går hem.

Timmarna 16.30–21.00 är under ordinarie arbetstid och utgör ingen extra kompensation (förutom
OB kl. 19–21 som i PA beräknas automatiskt vid kvällspass). Från klockan 21–00 får du betalt 1,5
x för varje arbetad timme, dvs. 3 x 1,5 = 4,5h. Efter klockan 00 får du betalt 2 x för varje arbetad
timme (gäller vardag som helg), dvs. 4,5 x 2 = 9h. Sedan sover du mellan 04.30–08.00 (eller du
kanske går upp 07.50 inför mötet men eftersom det är vardag i exemplet spelar det ingen roll då
ersättningen går över från jour till ordinarie arbetstid kl. 07.00 och då är man aktiv oavsett om man
sover) och får betalt för att sova 04.30–07.00. I exemplet är du sjukhusbunden jour och får på
natten till en vardag betalt 0,25 x för varje timme du sover, dvs. 2,5 x 0,25 = 0,625h. Utöver detta
får du betalt för bunden tid när du inte är aktiv, denna ersättning är 1/440 av din månadslön per
timme. Du går hem klockan 08.45 och har då arbetat 1,75h under ordinarie arbetstid.

Totalt har du alltså arbetat ihop 4,5h + 9h + 0,625h = 14,125h jourkomp.

Exempel på hur du arbetar under onsdagen (en lite lugnare natt): Samma sak som måndagen, men
du får lägga dig redan kl. 01.15 natten till torsdag. Du blir väckt för ett telefonsamtal kl. 06.30 men
kan sova vidare efter detta. Du har stämplat in samma tider som på måndagen dvs. 16.30 och 08.45
morgonen därpå.

Då blir ersättningen: 3 x 1,5h (mellan 21–00) + 1,5 x 2 (mellan 00–01.15, men varje påbörjad
halvtimme ersätts med hel halvtimme enligt jouravtalet på föregående sida) och därefter 5,25 x 0,25
(mellan 01.15–06.30 när du sover), totalt 8,8125h jourkomp. Eftersom att du fick ett telefonsamtal
kl. 06.30 (jourtid) får du betalt för en störning (alltid 30 min oavsett om samtalet tar 5 min), dvs.
0,5 x 2 = 1 och lägg till tiden 8,8125 = 9,8125h jourkomp.

Exempel på hur du arbetar under fredagen: Eftersom att det är fredag behöver vi efter att ha
beräknat jourkompstimmarna endast dra av för de timmar du inte arbetat under ordinarie arbetstid

Sida 2 av 7
 REGION KRONOBERG

på fredagen, lördagen är ju jourtid hela dagen. Låt oss säga att du nu arbetar från 16.30–04.15 och
därefter lägger dig. Du blir väckt kl. 06.45 och måste stiga upp för att gå och bedöma en patient.
Du hinner inte gå och lägga dig innan det är dags för morgonrapporten kl. 08.00 och du går hem
kl. 08.45 när du är klar.

Beräknas då enligt: 16.30–21.00 är ordinarie arbetstid (gör turbyte), kl. 21.00–00 får du 3h x 1,5, kl.
00–04.15 får du 4,5h (påbörjad halvtimme = hel halvtimme) x 2, kl. 04.15–06.45 (när du sover,
men nu är det helg och högre ersättning) får du 2,5h x 0,5, därefter kl. 06.45–08.45 får du 2h x 2.

Totalt blir det 4,5 + 9 + 1,25 + 4= 18,75h jourkomp.

För hela veckan får du alltså 14,125h (måndag-tisdag) + 9,8125h (onsdag-torsdag) + 18,75h
(fredag-lördag) = 42,69h jourkomp. Med ersättning enligt 70 % tid och
30 % pengar får du ut 42,69 x 0,7= 29,88h jourkomp i tid och 42,69 x 0,3= 12,80h jourkomp
i pengar. Jourkompen i pengar beräknar du nu enligt månadslön/137
(jourkompstimlönen). Låt oss säga att din månadslön är 34 200 kr. Då får du 12,8 x (34
200/137) = 3195 kr på din nästa månadslön.

Samma månad som du tjänar ihop pengar för nästa månad kommer du att få dra av jourkomp för
måndag, onsdag och fredag eftermiddag samt tisdag och torsdag morgon när du inte arbetat 8h.
Totalt blir det 3,5h x 3 (mån, ons, fre) + 6,5h x 2 (tis, tors) = 23,5h jourkomp som dras av.

Utöver jourkomp beräknas OB och bunden (icke-aktiv) tid separat då de inte har samma timlön (i
PA-systemet beräknas tilläggen automatiskt när du lagt in passen). OB får du för måndag, onsdag
och fredag kväll kl. 19–21 där ersättningen är något högre fredag kväll (se exempel 4 om OB).
Bunden tid får du i exemplet måndag natt 04.30–07.00, onsdag natt 01.15–06.30 och fredag natt
04.30 (din påbörjade aktiva halvtimme gör att du får betalt först 04.30 istället för 04.15 när du
faktiskt lägger dig) till 06.45. Denna ersättning är 1/440 av din månadslön per timme och påverkas
också av tidsfaktor (x 0,25 eller x 0,5). Se bild 2 och 3 samt tillhörande förklaringar.

Exempel 2.

Du arbetar sjukhusbunden jour fredag-lördag utöver att ha arbetat dina 40 timmar på

kliniken. Låt oss säga att kliniken har arbetstid till kl.16.30 på fredagen. Du är aktiv fram till kl.
02.30, sover till 05.45 och går upp och har inte möjlighet att lägga dig igen. Du går hem kl. 09.00
på lördagen.

Beräknas då 16.30–21.00 enligt jourersättning men med tidsfaktor x 1. Från kl. 21–02.30 blir det
som i exemplen ovan. Din sömn får du betalt för med faktor 0,5x per timme och sedan är det
faktor x 2 från kl. 05.45–09.00. Du får då (4,5 x 1) + (3 x 1,5) +(3,25 x 0,5) +(3,25 x 2) = 12,625h
jourkomp. Utöver detta får du OB veckoslut mellan kl. 19–21.

Exempel 3.

Du jobbar extra på en lördag eller söndag dag (8.00–17). Du har redan arbetat en ordinarie
vecka så all jourkomp får du behålla utan avdrag. Denna beräkning är enkel eftersom du
förmodligen är aktiv under hela passet och tidsfaktorn är densamma från fredag-lördag natt kl. 00
till och med måndag morgon kl. 07.
Beräknas enligt följande: du jobbar (enligt schemat) 9h och har ingen officiell lunchrast och därav
får du betalt för samtliga timmar. Om du går hem 17.00 får du alltså 9 x 2= 18h jourkomp.
Exempel 4.

Sida 3 av 7
 REGION KRONOBERG

Du jobbar dag- och kvällspass en vecka på akutmottagningen. Låt säga att din arbetstid är
8.00–17.00 måndag, onsdag, fredag respektive 12.00–20.30 tisdag och torsdag. En sådan vecka
kommer inte att generera jourkomp men du får ersättning enligt OB. Observera att arbetstiden
varierar mellan kliniker och det viktiga är att byta till sig lika många timmar som ordinarie schema
om man arbetar kväll.

Låt oss säga att din normala arbetstid brukar vara 8.00–16.30 inklusive 30 min lunch. När du jobbar
på akutmottagningen flexar du ut senare än 16.30 vid dagpass och (förhoppningsvis) 20.30, även
om turbytet är 12–21 (kod 1501) i PA-portalen. Avseende flex så kompenseras det i och med att
dagpasset är längre än kvällspasset. Jobbar du över längre än till 21 ska du flexa ut kl. 21 och lägga
in resten som jour (du får dessutom ersättning x 1,5 efter kl. 21).

OB får du för timmarna mellan 19–21, samma belopp oavsett lön. Måndag-torsdag 22,40 kr/h +
60 % av den summan som tillägg dvs. 13,44 kr/h. Då får du alltså 35,84 kr/h utöver din normala
lön. På fredag är OB i storleksordning 55,30 kr/h + 33,18 kr/h dvs. 88,48 kr/h utöver ordinarie
lön. I och med att du flexar under dessa timmar beräknas OB exakt och avrundas inte direkt liksom
man gör med jourkomp. Däremot summeras och avrundas OB per kalendermånad. Har du jobbat
till kl. 20.43 på t.ex. en tisdag får du alltså 1,72 x 35,84 kr/h.

Exempel 5.

Du arbetar som jour med beredskap i hemmet på en onsdag kväll/natt och du jobbar även dagen
därefter. Du har jobbat som vanligt under onsdagen (8.00–16.30) och stannar kvar tills kl. 00.30
när du åker hem (eller sover på kliniken) och inte längre är aktiv. Du blir uppringd kl. 05.30 utan
att du behöver åka in/stiga upp och sover därefter till kl. 07.00 (eller t.ex. 07.45 på kliniken) när du
stiger upp och går till jobbet som vanligt med arbetstid 08.00–16.30. Du har möjlighet att gå från
jobbet runt lunch och kan då använda antingen flex eller jourkomp för dessa timmar när du
stämplar ut.

Lägg in hela passet som beredskap, både bunden och aktiv tid. Du får timmar x 1 mellan 16.30–
21.00, därefter x 1,5 till 00.00, sedan x 2 till 00.30. Därefter får du beredskap med faktor x 0,125
mellan 00.30–05.30. Ditt samtal får du betalt för 0,5 x 2 timmar. Sedan beredskap mellan kl. 06.00–
08.00 (efter ditt samtal som redan ”debiteras” med 30 min aktiv tid). Således får du (4,5 x 1) + (3
x 1,5) + (0,5 x 2) + (5 x 0,125) + (0,5 x 2) + (2 x 0,125) = 11,875 h jourkomp. Om du får 30 %
utbetalt i pengar blir det 11,875 x 0,3 x (34 200/137) = 889,3 kr (med 34 200 kr som månadslön i
exemplet).

Övertid

Om du stämplar in/ut är flexramen 2h före och efter ordinarie arbetstid. Har du arbetstid till t.ex.
kl. 16.30 men måste stanna till efter kl. 18.30 ska detta i praktiken vara beordrat av arbetsgivaren,
vilken person exakt som kan besluta om detta kan säkert variera mellan kliniker. Stannar du kvar
efter 2h finns det en möjlighet att lägga in tid efter 2h i flexsystemet med kod 1697 (längst ner i
rullgardinen i stämplingssystemet i PA-portalen).

Vid beordrad övertid (där du inte väljer att ta det som flex+) är första 2h enkel övertid och du får
180 % av din ordinarie timlön (månadslön/165), därefter får du kvalificerad övertid som är 240 %
av din ordinarie timlön.

Sida 4 av 7
 REGION KRONOBERG

Lär dig tyda lönespecifikationen:

Bild 2. Lönespecifikation i PA-portalen. Hittas under ”Mina uppgifter”

Observera att timmar som ska utbetalas (under spalten antal) redan är beräknade med faktor enligt
tid på dygnet samt hur stor andel som ska utbetalas i pengar respektive tid. Se nästa sida för
summering av arbetstid under respektive kategori, detta ligger som bas för lönespecifikationen.

Här är förklaringen till de antagligen vanligaste förkortningarna som står på

ovanstående lönespecifikation:
OB vardkväll = OB (beroende på grundlönen) mellan kl. 19–21 vardagar (förutom fredag)
OB veckoslut = OB (beroende på grundlönen) på fredag kl. 19–21
OB vardkväll/veckoslut Bonus = 60 % påslag på ovanstående summa enligt regionalt avtal
Arb B Jour Komptid = Arbete mellan kl. 21–00 som genererat jourkomp, betalas ut i lediga timmar
Arb A Jour Komptid = Arbete mellan kl. 00–07 vardagar och/eller fredag-lördag natt kl. 00 t.o.m. måndag
morgon kl. 07
Jour Lä J/B Komp = Jourkomp för tid du sovit/inte varit aktiv, timmar under Jour L (9h) nästa sida har
multiplicerats med 0,25 x enligt faktor på bild 1, därefter x 0,3 för fördelning tid/pengar
Jour Hö J/B Komp = Som ovan men under helg/högtid, ses under Jour H nästa sida
Kont ers J/B 1/440 = Kontant ersättning på bunden icke-aktiv tid. 1/440 av månadslön/h
Kont ers J/B A 137 = Kontant ersättning på aktiv tid mellan kl. 00–07 eller helg
Kont ers J/B B 137 = Kontant ersättning på aktiv tid mellan kl. 21–00 måndag-fredag
Kont ers J H 1/137 = Som Jour Hö J/B Komp men andel som ska utbetalas i pengar, utgår från Jour H
på nästa sida, samma faktor, men annan fördelning (x 0,7) för pengar
Kont ers J L 1/137 = Som Jour Lä J/B Komp med samma skillnad som ovan

Något som det även kan stå:

Kont ers J/B C 137 = Kontant ersättning på jourtid före kl. 21, men endast om du arbetat utöver ordinarie
arbetstid, såsom i exempel 2.
Arb C Jour Komptid = Samma som föregående, men betalas ut i lediga timmar.
Arb A/B/C Bere Komptid = Samma princip som Arb A/B/C Jour men vid beredskapspass

Sida 5 av 7
 REGION KRONOBERG

Detta är arbetstiden för lönespecifikationen på föregående sida:

Beräkning av arbetad tid hittar du under ”Mina uppgifter” på PA-portalen och ”Tidutvärdering”.
Skriv in datum för en månad för att se hur mycket du jobbat under de olika tiderna. Observera att
jourer får du utbetalt nästa månadslön medan semester blir samma månad som du tar ut den. Varje
spalt motsvaras av en eller flera rader med liknande benämning på din lönespecifikation.

ARB TID = ordinarie

arbetstid
ARB A J/B = arbete under
kl. 00–07 eller helg/högtid
(dvs. allt med faktor x 2)
ARB B J/B = arbete kl. 21–
00 (dvs. allt med faktor x 1,5)
Flex led = flexledighet
JOUR H = bunden tid under
jour som du ej varit aktiv
under, där faktor x 0,5
föreligger
JOUR L = som ovan men
med faktor x 0,25 dvs.
vardagsnätter
Komp = jourkompsledigt
Sem bet = betald semester
VARD KV = OB för
vardagskväll kl. 19–21
VECK SLUT = OB för
fredag kl. 19–21

Det kan även stå:

BER A H = bunden tid
under beredskap, faktor 0,25,
följer samma princip som Jour
H och Jour L ovan
BER A L = faktor 0,125

Bild 3. Tidutvärdering i PA-portalen

Jourkompssaldo

Bild 4. Innestående jourkomp i PA-portalen

Hittas under ”Genvägar” sedan ”Saldon översikt” och därefter ”Innestående jourkomp”. Här ses
bara totala saldot, man ser ingen specifikation till när man har intjänat/utnyttjat timmar utan då
måste man gå tillbaka till tidutvärdering eller lönespecifikationer från tidigare månader och räkna.

Observera att jourkompstid som används och läggs in i systemet (samt beviljas) i t.ex. juni dras av
i juni medan intjänad jourkomp i juni utbetalas först i slutet av juli och ses då först på saldot.

Sida 6 av 7
 REGION KRONOBERG

Skulle du lägga in använd jourkompstid från juni i efterhand, t.ex. i början av juli dras det av när
det beviljats och syns troligtvis först i samband med lönen i slutet av juli.

Generella tips:
• Om du har mycket att administrera när du går på en nattjoursvecka kan det vara en idé att
stämpla in tidigare än du tänkt (t.ex. 16.00 istället för 16.30) för att signera/vidimera av,
stämma av prov/rtg-svar/dylikt (när du fortfarande har andra kollegor på plats), ringa
samtal till patienter (när de fortfarande är vakna) osv. Då behöver du inte heller ”dra av”
lika mycket jourkomp på det du tjänar in under nattveckan.

• Har du mycket flextid på kontot kan du använda det när du stämplar in/ut från nattpassen
(kod 3 istället för kod 16) så generar du mer jourkomp istället (den tiden är ju mer värdefull
både i pengar och i tid med tanke på timlönen och att en del kliniker inte tillåter hela dagar
i flexledighet).

• Är du fast anställd på en klinik kan du spara upp till 200 timmar jourkomp. Arbetar du
mycket jour och inte vill vara ledig/kan ta ut så mycket ledighet så kanske du kan gynnas
av annan fördelning, t.ex. 50/50 pengar/tid? Prata med din chef som kan bevilja detta.
Kontrollräkna lönespecifikationen då lönekontoret inte alltid har fått vetskap om ändrad
fördelning.

Tips framförallt under AT:

• Det kan vara lönt att ta ut en större andel i pengar än standarden som är 70 % tid/30 %
pengar eftersom innestående jourkomp utbetalas i slutet av varje placering. Vet du med dig
att du inte kommer hinna ta ut all jourkomp du tjänar ihop kan du med en annan fördelning
(förslagsvis 50/50 eller 70 % pengar/30 % tid) få ut mer pengar varje månad under den
aktuella placeringen och slippa betala högre andel skatt på en klumpsumma vid avslutad
placering (du kommer ju att få skatteåterbäring när man korrigerat för årsinkomst, men det
kommer ju ett år senare). Prata med din AT-chef för att få godkännande för detta. Eftersom
standarden är 70 % tid/30 % pengar rekommenderas att du kontrollräknar
lönespecifikationen för att se att fördelningen är enligt önskemål.

• Lägg en del av din sommarsemester (eller annan längre beviljad ledighet) som jourkomp så
kan du spara dina dyrbara semesterdagar som du kan använda på en annan placering (som
t.ex. primärvården när du inte genererar så mycket jourkomp för ledighet). Observera dock
att du alltid måste ta ut minst 20 semesterdagar per år, annars utbetalas de kontant. Är du
under 40 år får du 25 semesterdagar per år, året du fyller 40 år får du 31 semesterdagar och
året du fyller 50 år får du 32 semesterdagar per år.

Tips när du tjänar mer än 44 923 kr/mån - år 2020 (efter löneväxling):

• Du kan växla in en del av din lön i förmån för en högre inbetalning på din allmänna pension.
Förutom att arbetsgivaren betalar delar av lönen till pension så får den anställda högre
pensionspremie med omkring 6 procent extra för varje löneväxlad krona (p.g.a. lägre skatt).
Prata med din arbetsgivare om du är intresserad.

• Tjänar du mindre än summan ovan (år 2020, stiger med förändring av inkomstbasbeloppet
varje år) kan löneavdraget innebära att den pensions- och sjukpenninggrundande
inkomsten påverkas negativt och att den allmänna pensionen blir lägre. Skulle du t.ex. gå
ner i tid och tjänar under den fastställda summan blir din pension istället lägre, så se upp.

Sida 7 av 7