DEL 14: NÄTDROGER OCH SÅNT

Boken
om
Knark och sånt
Del 14. Nätdroger
och sånt
ÅSA GRAAF
MIA PERSSON

Illustrationer
MATS EKMAN

Riksorganisationen för ett Drogfritt Sverige

© 2014 Åsa Graaf och Mia Persson.

Text och idé: Åsa Graaf och Mia Persson.
ISBN 978-91-982255-3-2
www.droginformation.nu

Boken kan beställas från:

Riksorganisationen för ett Drogfritt Sverige,
Norra Allégatan 2, 413 01 Göteborg
Tel 031-135707
 Nätdroger
och sånt
På internet finns det många
olika sorters narkotika och
hälsofarliga varor. Det finns
även ämnen som är nära
släkt med narkotika. Det
kan vara farligt att pröva
eftersom man inte vet vad
dessa droger innehåller.
Drogtillverkarna ändrar på
innehållet för att komma
undan lagen och när ett
ämne blivit narkotikaklas-
sat, ändrar man lite på det
för att det ska bli lagligt
och så vidare.
 DXM
DXM är en förkortning av dextrometorfan och var tidigare en
ingrediens i hostmedicin, idag missbrukas DXM.

Hur är ett DXM-rus?

Ruset gör att missbrukaren kan känna sig upprymd, nöjd med
sig själv och samtidigt lugn. Ruset kan pågå i flera timmar och
drogen framkallar syn- och hörselhallucinationer. Yttre tecken
hos missbrukaren är hastig puls, stora pupiller, förvirringar
och minskad andning.

Biverkningar från DXM kan vara kramper, medvetslöshet,

andningsstillestånd, hallucinationer, yrsel, slöhet och oro.
 Kan det bli några skador av DXM?
Många som tar rent DXM somnar direkt av det, kroppen bara
somnar in. Vad som också kan inträffa är att andningen helt
upphör. Medlet fortsätter nämligen att verka efter att personen
gått och lagt sig, användaren går in i djupare sömn, andningen
blir svagare och det finns risk för andningsstillestånd vilket
innebär att kroppen slutar att andas.

”Vaknade upp många gånger efter att ha tagit DXM med

folk stående runt omkring mig. De sa ’Du har varit död’ och
jag fattade inte någonting eftersom kroppen bara somnade in
utan att man märkte det. Nu när jag tänker tillbaka på det så
var det riktigt korkat.”

Biverkningar från DXM kan vara kramper, medvetslöshet,

andningsstillestånd, hallucinationer, yrsel, slöhet och oro. Det
har förekommit rapporter där missbrukare fått hjärnskador
och beteendestörningar men dödsfall har inträffat också här i
Sverige.

DXM blandas ibland med ecstasy.

BDF/Bromodragonfly
BDF/Bromodragonfly kallas även ”trollslända” och DOB-Dra-
gonfly därför att dess kemiska uppbyggnad har ett mönster
som ser ut som en trollslända.

BDF är ett vitt pulver som finns i form av tabletter eller väts-
ka. Som vätska kan drogen även droppas på läskpapper vilket
då kan förväxlas med LSD. Drogen är väldigt stark och verksam
i mycket små doser. Ruset sätter igång långsamt vanligtvis efter
1 – 3 timmar men det kan även ta så lång tid som 6 timmar, vil-
ket gör drogen lätt att överdosera. Missbrukaren kan tro att dro-
gen inte verkar och tar därför en ny dos. Ruset varar länge, upp
till 24 timmar, enligt vissa kan drogen verka under 2 – 3 dagar.

Bromodragonfly är en väldigt
stark drog och verksam i mycket små doser.

Vad händer när man använder Bromodragonfly?

Ruset kan ge synhallucinationer, krypningar i kroppen, psyko-
ser, sömnsvårigheter och vid stora doser kan man ”tappa sig
själv” och då är det svårt att få kontakt med missbrukaren.
 ”Det var som att bli släpad fram och tillbaka till helvetet
– flera gånger. Det är det ondskefullaste jag någonsin har
provat. Det kändes som om det pågick i en evighet.”

Blir det några skador av BDF?

BDF kan ge kraftiga kramper och livshotande förgiftning. Dro-
gen är också kraftigt kärlsammandragande i fingrar och tår vil-
ket ger risk för vävnadsdöd. Det har gjort att missbrukare har
fått amputera (operera bort) fingrar, tår och fötter. Vid intag av
drogen blir pupillerna större, pulsen ökar, personen får svett-
ningar, kramper, frossa, blir orolig och får svårt att stå upp.

Mefedron
Mefedron är ett vitt eller ljusgult pulver som även kallas för
räka, räkmjöl eller krabba. Dessa namn har den fått för att
den har en fiskliknande doft. Mefedron finns som kapslar och
tabletter och kan tas genom sniffning eller sväljning. Medlet
irriterar slemhinnorna och kan utlösa kräkningar när personen
försöker svälja kapslarna eller tabletterna.

Vad händer vid användande av Mefedron?

Drogen är centralstimulerande och ger ett rus som påminner
om ecstasy. Vid stora doser kan missbrukaren bli väldigt splitt-
rad. Mefedron ger biverkningar som depressioner, förföljelse-
idéer, sluddrigt tal, kraftlöshet samt utslag på armar och ben.
Kroppstemperaturen höjs också och personen kan börja tugga
kraftigt så att det finns risk för skador på tänderna, samma
symptom som vid missbruk av ecstasy.
Mefedron irriterar slemhinnorna och kan orsaka kräkningar.

Hur ser man om någon tagit Mefedron?

Personen får stora pupiller, blir slö, svettas mer, får feber och
en ökad puls. Det har förekommit allvarliga förgiftningar med
livshotande skador och dödsfall. Mefedron kan orsaka and-
ningsförlamning.

Mefedron klassas som hälsofarlig vara vilket betyder att den

tillhör en egen grupp droger som endast får användas med
speciellt tillstånd från Statens folkhälsoinstitut.
 Spice
Spice har många namn bland andra Spice Silver, Spice Gold,
Tropical Synergy. Drogen är en blandning av torkade örter och
kan innehålla väldigt olika saker. I spice har man hittat synte-
tisk cannabis som är fyra gånger starkare än vanlig cannabis.

Spice röks och ruset kan ge hallucinationer, panikkänslor och

illamående.

Risker med Spice:

En stor risk med spice är att man inte vet exakt hur stark den är
– man vet inte heller hur spice verkar. Detta har lett till överdo-
ser med bl.a njursvikt och medvetslöshet som följd, även döds-
fall har inträffat.

Spice kan även orsaka personlighetsförändringar och ångest.

Spice röks och

ruset kan göra att
missbrukaren får
hallucinationer.
 Referenser
Narkotika, dopingmedel
och hälsofarliga varor.
Svenska narkotokapolisen,
Rikspolisstyrelsen och
Svenska Carnegie Institutet.
Haschboken. Folkhälsoinstitutet.
Vitaminbibeln. Earl Mindell.
Droger A–Ö. Thomas Nordegren och
Kerstin Tunving.
The truth about drugs. Gene Chill and
John Duff
Tidskr. Mänskliga Rättigheter nr 1-1995.
Basfakta om narkotika.
Svenska polisföreningen.
Tidskr. Drogfritt Sverige nr 1-2000.
Tidskr. Drogfritt Sverige nr 2-2000.
Tidskr. Narconon Nytt nr 1-1996.
Tidskr. Narconon Nytt nr 3-1997.
Tidskr. Narconon Nytt nr 1-2000.
Aftonbladet 17 sep 2000.
Tidskr. Narconon Nytt nr 1-1998.
Tidskr. Alkohol & Narkotika nr 3-2000.
Metro 18 sep 2000.
Sydsvenskan 17 sep 2000.
Bensodiazepiner, ett faktablad. CAN.
Amfetamin och kokain, ett faktablad.
CAN.
Tobak, ett faktablad. CAN
Sniffning, ett faktablad. CAN.
Doping, ett faktablad. CAN.
Cannabis, ett faktablad. CAN.
LSD, ett faktablad. CAN.
Heroin och andra opiater, ett faktablad.
CAN.
Ecstasy, ett faktablad. CAN.
Rakt på knark, Rikspolisstyrelsen.
RökRevyn. Cancerfonden.
The big C. Cancerfonden.
Tidskr. Narconon Nytt nr 1-1999.
Global Magazin
Tidningen Kompistrycket.
Tidskr. Narconon Nytt nr 2-1991.
Tidskr. Narconon Nytt nr 4-1999.
Gladiatorns kamp. Björn ”Ricky” Bruch.
www.can.se
www.drugsmart.se
Narkotika, ett livsfarligt beteende.
Anna Fugelstad och Jovan Rajs.
GHB, ett faktablad, CAN.
Metro 4 okt 2000.
Användbart nr 4-2000.
Kvinnor & alkohol. Systembolaget.
Tidningen Respons nr 3-2009
Tullverket.se
Gör skillnad så fler unga
kan få droginformation

Nr 1239011206