LAGEN OM

TENDENSEN

1850

2015

En undersökning av den
svenska profitkvoten
1850 - 2015

Föreningen Aurora Jens Östling

1
 FÖRENINGEN
AURORA
Föreningen Aurora bedriver studier och forsk-
ning i en historiematerialistisk tradition. För-
eningens verksamhet syftar till att sprida en
vetenskapligt förankrad samhällsanalys ut-
ifrån ett historiematerialistiskt perspektiv.

Vi som driver föreningen kommer från olika bak-

grunder men förenas i viljan att bedriva studier
och forskning i en historiematerialistisk tradi-
tion på de vis som inte alltid ges utrymme för
i akademiska miljöer. Vi vill också ge uttryck för
perspektiv utifrån denna vetenskapliga tradition
som ofta skiner med sin frånvaro i det offentliga
samtalet. Bland oss har vi både yrkesverksam-
ma akademiker och självlärda medlemmar. Vi
har som ambition att förena högkvalitativ forsk-
ning och seriösa studier med en öppenhet för nya
medlemmar som både vill bidra till forsknings-
arbetet och delta i studieverksamheten oavsett
vilken erfarenhet de har av detta. Verksamheten
tar sig uttryck på olika vis men kan övergri-
pande sammanfattas utifrån följande punkter:

– Längre artiklar
Både argumenterande essäer och utforskande rapporter
– Debattartiklar
I publikationer utanför föreningens regi
– Podcasts
– Studiecirklar

Störst arbetsbörda läggs på de längre texterna

vilka vi sedan bryter ner i mer populärt framställ-
da artiklar och podcastformat. Vi har kontinuer-
lig studiecirkelverksamhet utifrån litteratur som
bestäms av medlemmarna vid cirkelsammanträ-
den. Vi strävar konstant efter att ta oss an nya
former av media i vilka vi kan presentera fören-
ingens idéer.
© Föreningen Aurora
April 2022
foreningenaurora.wordpress.com
Sättning: Marla Zavala STYRELSELEDAMOT Jens Östling
Omslagsbild: Marla Zavala

2 FÖRENINGEN FÖRENINGEN 3
 2022
1. Inledning 7
2. Frågeställningar 9
3. Forskningsläge 10
4. Bakgrund & teori 12
4.1 Marx teori 13
4.2 Arbetsvärdeläran 14
4.3 Andra historiska tolkningar 15
4.4 Kapitalismens särart 16
4.5 Kritik av arbetsvärdeläran 17
4.6 Lagen om tendensen 18
4.7 Konsekvenser 19
4.8 Olika tolkningar 20
4.9 Marx formulering 21
4.10 Motverkande orsaker 22
4.11 Kritik mot tendensen 23

INNEHÅLLS-
4.12 Kritik av kritiken 24
5. Metod och empirisk undersökning, 25
5.1 Hur skall man mäta profitkvoten? 27

FÖRTECKNING
5.2 Metod 28
5.3 Faller profitkvoten? 31
6. Tolkning av undersökningen samt diskussion 32
6.1 1854-1865 32
6.2 1872-1878 32
6.3 1917-1921 32
6.4 1931-1932 33
6.5 1951-1952 33
6.6 1950-1975 34
6.7 1975-1980 34
6.8 1980-2000 35
6.9 2000-2015 36
7. Resultat 38
8. Diskussion 39
9. Sammanfattning 40
10. Källförteckning 41
11. Appendix 1.1 0
12. Appendix 1.2 0
13. Appendix 1.3 0
14. Appendix 1.4 0
15. Appendix 1.5 0
16. Appendix 1.6 0

4 5
 RAPPORT 01
LAGEN OM PROFITKVOTENS
FALLANDE TENDENS KALLADE
MARX SJÄLV FÖR SIN VIKTI-
GASTE UPPTÄCKT
INLEDNING/
FRÅGESTÄLLNINGAR
/FORSKNINGSLÄGE
6 LAGEN OM TEDENS LAGEN OM TEDENS
1. INLEDNING
Lagen om profitkvotens fallande tendens kallade Marx
själv för sin viktigaste upptäckt. (Roberts 2016 sid 14)
Lagen går ut på att avkastningen på satsat kapital ten-
derar att sjunka eller falla ju mer produktiv kapitalis-
men blir. Därmed undergrävs hela motivet för att pro-
ducera då produktion i kapitalismen endast sker för att
göra profit. Denna inre motsättning menar Marx kom-
mer ur systemets egen logik. Vissa menar likt Ernest
Mandel att kapitalismen här blir sin egen dödgrävare
då den inre motsättningen skulle bli för stark, andra
som Andrew Kliman att den inre motsättningen skapar
de ekonomiska kriser som uppstår med jämna mellan-
rum. (Cullenberg 1994:1-12, Kliman 2012:17-19)
Idag befinner vi oss i en tid som för många känns
obekant och kanske skrämmande. Långt borta är tiden
då vi hade full sysselsättning och regeringar som sjö-
satte stora sociala reformer med ambitioner att bygga
en bättre värld. Istället har ojämlikheten ökat de rika
blir rikare och de fattiga fattigare. Närmast dagligen hör
man om olika missförhållanden inom välfärden. Många
på den politiska vänsterkanten skyller förändringarna
på det så kallade nyliberala skiftet (Kliman 2012:5).
Jag vill mena att denna förändring i den förda poli-
tiken har en materiell grund. Denna grund går att finna
i Marx viktigaste upptäckt, profitkvotens fallande ten-
dens. En annan anledning till att studera profitkvoten
är finanskrisen som verkade dyka upp som en blixt från
klar himmel 2007. Nästan samtliga verksamma ekono-
mer blev tagna på sängen då krisen rullades upp. Den
amerikanska ekonomen Robert Lucas uttryckte själv-
säkert så sent som 2003 att ”the central problem of de-
pression-prevention has been solved”. (Roberts 2016:2)
De ortodoxa ekonomerna tittade uppenbarligen på va-
riabler som inte kunde förklara problemen. En variabel
som verkar kunna förklara detta är just profitkvoten.
Att profitkvoten skulle falla på grund av att varje vara
som producerades innehöll mindre mänskligt arbete
såg jag själv som någonting mycket märkligt och orim-
ligt. Den tid vi lever i just nu sprudlar ju av överflöd. Vår
förmåga att uppfinna och skapa nytt verkar ständigt
överträffa sig själv. Teorin var i alla fall för mig ganska
svår att smälta och jag försökte hitta alla möjliga in-
vändningar. Men den bet sig fast.
Denna uppsats handlar om profitkvotens fallande
tendens. Som utgångspunkt har jag använt mig av Rod-
ney Edvinssons avhandling Growth, Accumulation, Cri-
sis och de historiska data han satt ihop i den.
7
RAPPORT 01
Edvinssons avhandling är långt mycket mer ambitiös
än denna uppsats då han dels tar sig an att länka ihop
en rad olika historiska serier av makroekonomisk data.
Men även i det att han tar sig an ett helhetsgrepp och
försöker beskriva och utreda mönster av ekonomisk
växt med olika teoretiska utgångspunkter (Edvinsson.
2005:2).
Edvinsson utgår från ett marxistiskt perspektiv i sin
undersökning och undersöker även empiriskt huruvida
profitkvoten faller eller ej. Edvinsson kommer fram till
att den faller och når sin lägsta punkt på 1970-talet för
att därefter återhämta sig. Som sagt har Edvinsson ett
mycket bredare perspektiv än vad som är ambitionen
för denna uppsats. Han sätter in fallet och dess mot-
verkande tendenser i en historisk bakgrund och faktis-
ka händelser. Det sätt Edvinsson använder för att räkna
på profiten är dock inte det enda som finns. Den metod
jag använder ligger i min mening närmare Marx formu-
lering av teorin. Dessutom slutar Edvinssons serie år
2000, jag tänker förlänga den för att se hur det har gått
sedan dess. I min uppsats kommer jag att utgå från an-
norlunda teoretiska utgångspunkter och därför räkna
på ett annorlunda sätt än Edvinsson (Edvinsson. 2005:9
& 274-276).
Min ambition är att ge en mer textnära genomgång
av teorin samt att räkna på samma data fast med an-
dra metoder. Debatten mellan hur man skall omsätta
Marx teori för praktiska undersökningar har varit om-
fattande. Meningarna går isär, vissa menar att man inte
kan räkna på det alls på grund av det så kallade ”trans-
formationsproblemet”. Det finns de som menar att de
motverkande tendenserna kommer att vara för starka.
Det finns även de som menar att man visst kan och bör
göra det. Kort sagt kan man säga att det inte finns ett
sätt att räkna utan flera (Howard & King 1992:129-145).
Jag kommer även att försöka sätta profitkvotens fall
i en historisk kontext och se om de empiriska resultat
jag får fram verkar stämma överens med faktiska ske-
enden. Som huvudkälla för de faktiska skeendena har
jag använt Lennart Schöns bok En modern svensk eko-
nomisk historia. Schön som skriver utifrån ett Schum-
peterianskt teoretiskt perspektiv är intressant att jäm-
föra med det marxistiska. Detta eftersom Schumpeter
och Marx intresserade sig för liknande fenomen och
ställde upp liknande problemformuleringar (Edvinsson
2005:33-34).
8 LAGEN OM TEDENS
RAPPORT 01
2. FRÅGESTÄLLNINGAR
Debatten som pågått om profitkvotens fallande ten- 1. Har profitkvotens tendens varit fallande i Sverige?
dens är för omfattande för att sammanfatta inom ra- Har den i sådant fall varit det av de skäl Marx anger?
men för en kandidatuppsats. Därför kommer jag bara 2. Vilken eller vilka konsekvenser får en fallande profitkvot?
beröra den kort, främst avseende den historiska kritik
som funnits mot Marx ekonomiska teori. 3. Edvinsson menade att profitkvoten steg från år 1980-
Innan jag kommer dit behöver jag dock först göra 2000. Fortsatte den att stiga efter år 2000?
en genomgång av Marx syn på teorin om profitkvotens DE FRÅGESTÄLLNINGAR
fallande tendens och hur han beskriver kapitalismen JAG I MIN UPPSATS ARBETAR För att svara på frågorna behöver jag dels räkna
som system i Kapitalet, hans huvudverk vilket en re- fram en profitkvot. Hur jag gör detta går att hitta i min
dogörelse för och tolkning av kommer uppta en stor EFTER ÄR FÖLJANDE: metoddel. Jag behöver även redogöra för varför Marx
del av denna uppsats. Anledningen till detta är att Marx menar att profitkvoten faller, detta gör jag under min
kanske är den tänkare som blivit mest felciterad, miss- teoridel. Slutligen, för att se om ett fall verkar rimligt
förstådd och missbrukad. (För exempel på detta se tex och vilken konsekvens det fått, skall jag använda mig
Mosleys Money and Totality) Han framställs ofta som av Lennart Schöns bok En modern svensk ekonomisk
en stelbent dogmatiker vilket inte kunde vara mer fel. historia för att även i text uttolka om profitkvoten kan
Sättet Marx ställer upp sin analys på är unikt och dy- tänkas ha fallit samt vilka konsekvenser det har fått.
namiskt. (Mosley 2016:1 ) Eftersom Marx aldrig blev klar
med Kapitalet (det var tänkt att bli sex böcker men blev
slutligen tre, varav endast en publicerades under hans
livstid) har det funnits stort utrymme för spekulation
kring vad han egentligen menade. Marx teori om att en
samhällsklass exploaterar en annan är givetvis poli-
tiskt sprängstoff än idag. Detta ihop med att han blev
husgud i diverse kommunistiska diktaturer gör att det
finns och har funnits många som velat tolka och miss-
tolka hans verk (Liedman 2015:435-446 & 639-683).
Min ansats är att så textnära som möjligt tolka vad
Marx själv skrev samt att försöka testa hans teori em-
piriskt. Jag kommer att använda ett något annorlunda
sätt att räkna fram min profitkvot än Edvinssons sätt
och min tidsserie går 15 år längre fram i tiden än Ed-
vinssons tidsserie. Jag kommer även likt Edvinsson att
försöka knyta profitkvoten till svenska händelser i vår
ekonomiska historia med hjälp av framförallt Lennart
Schöns bok En modern svensk ekonomisk historia.
Detta för att försöka testa om profitkvoten rör sig på
det sätt och av de orsaker som Marx föreslår.
Eftersom teorin länge har betraktats som död (na-
tionalekonomen och vänsterpartisten Johan Lönnroth
har exempelvis kallat teorin om profitkvotens fallande
tendens för ”en hop gamla ben” (Ankarloo 1997:16) så
är det väldigt få som gett sig på att testa den empi-
riskt. Jag känner inte till några andra försök än mitt att
mäta profitkvotens fall efter år 2000 då Edvinssons se-
rie slutar.
LAGEN OM TEDENS 9
RAPPORT 01
Det är väldigt få som gett sig på att pröva Marx teori om
profitkvotens fallande tendens empiriskt. (Edvinsson
2009:2) Att få har testat teorin beror främst på att den
neoklassiska skolan, som är den dominerande inom
ekonomiämnet, inte intresserar sig särskilt mycket för
att mäta långsiktig lönsamhet. Istället är de intresse-
rade av optimal fördelning av resurser för att nå någon
tänkt jämvikt (Erixson 1987:63-64).
Intresset för profiter växte dock efter att produkti-
viteten saktade ned efter den första oljekrisen då det
verkade som att denna var starkt sammankopplad
med lönsamheten. (Erixson 1987:16-17) Svenska eko-
nomer har tidigare haft ett visst intresse för att mäta
lönsamheten men detta med syftet att analysera den
svenska modellen och hade att göra med den ganska
pragmatiska syn på ekonomin som rådde mellan par-
terna under denna tid. Det överordnade målet var till-
växt och lönsamma företag (Erixson 1987:20-22).
I Sverige är det mig veterligen bara Rodney Edvins-
son som har testat Marx teori om profitkvotens fallan-
de tendens empiriskt, i alla fall på en akademisk nivå,
internationellt finns det däremot flera exempel.
De flesta som har gett sig på att testa om profitkvo-
ten faller eller ej har testat data vad gäller USAs ekono-
mi, antagligen för att det mest är amerikaner som ger
sig på det men även för att det är en stor ekonomi samt
att tillgången på data är god. De flesta marxister ver-
kar vara överens om att profitkvoten i den amerikanska
ekonomin har fallit (Roberts 2016 :274-275).
Vissa menar att fallet har pågått en längre tid medan
andra menar att det har pågått sedan andra världskri-
gets slut. (Roberts 2016:274-276) De böcker eller ar-
tiklar jag har läst på ämnet har lite olika långa tidsper-
spektiv i de serier som de använder. Det finns de som
menar att profitkvoten nådde sin lägsta punkt på slutet
av 70- och början på 80-talet vilket skapade den nyli-
berala kontrarevolutionen vars syfte var att återställa
lönsamheten i företagen (Kliman 2012:49).
Samma personer menar vidare att den nyliberala
doktrinen förespråkade attacker på fackföreningar och
försämrade arbetsvillkor vilket ökade exploateringen
av arbetskraften. Samtidigt avreglerades finansmark-
nader och man lättade på handelstullar. Genom dessa
åtgärder lyckades man återställa profitkvoten igen.
Andra som Kliman menar att man inte alls lyckades
med att återställa profitkvoten igen utan att man löste
den avtagande lönsamheten genom att skapa enorma
skuldberg och på så vis artificiellt pumpa igång ekono-
min igen. Detta kulminerade i krisen 2007-2008 då alla
10 LAGEN OM TEDENS
3. FORSKNINGSLÄGE
dammar slutligen brast. (Kliman 2012:46-48)”Edvins-
son hamnar kanske någonstans i det tidigare facket då
han menar att profitkvoten nådde sin lägsta punkt på
slutet av 70- och början av 80-talet precis som de an-
dra. Hans skäl till att den steg igen anger han bland an-
nat vara ”lean production” alltså att man började hålla
sig med mindre lager och därmed skulle man få ned
det konstanta kapitalet (Edvinsson 2009:1).
“Lean production” skulle därför öka omslagshastig-
heten och därmed öka lönsamheten detta sammanta-
get med ökad internationell handel och brott med den
tidigare svenska modellen kallar han för flexibel acku-
mulation. Med det menas att kapitalismen har gått in
i ett nytt stadie av kapitalackumulationen som är mer
extensiv och omfattar en större del av världen, utan-
för de centrala kapitalistiska länderna, och detta sker
i större utsträckning på kapitalets villkor. Men Edvins-
son menar i vilket fall som helst att profitkvoten stiger
BAKGRUND/
igen efter sitt bottenmärke. Nittiotalskrisen var svår
men efter den återställdes profitkvoten igen, särskilt
inom industrin. Han nämner inte något om någon nyli-
beral revolution utan nämner bara snabbt att ett brott
TEORI
skedde i samförståndet mellan arbete och kapital, vil-
ket å andra sidan skulle kunna tolkas som samma sak
(Edvinsson 2009:1 & 5-6).
Man skulle kunna argumentera för att en nyliberal
revolution skedde även här fast med andra medel och
på ett annat vis. Dels genom de devalveringar som
succesivt genomfördes. Men även genom att man av-
reglerade kreditmarknaden och att man öppnade upp
för mer utlandshandel. Krisen som uppstod mellan LO
och socialdemokraterna under det så kallade ”Rosor-
nas krig” på 80- och 90-talet vittnar om att en sådan
klasskamp uppifrån har skett (Olsson & Ekdahl:151-153).
I Sverige har vi en även stadigt växande skuldsätt-
ning hos hushållen (Bellfrage & Kallifatides 2017:50-51).
- är denna ett tecken på att profitkvoten har fallit?
Återställdes verkligen profitkvoten igen?
LAGEN OM TEDENS 11
RAPPORT 01 RAPPORT 01

4. BAKGRUND & TEORI 4.1 MARX TEORI

I detta avsnitt beskriver jag Marx teo-
ri, några olika tolkningar av teorin samt
Marx utgår från vissa antaganden. Han börjar med att
kapitalismen som system är historiskt specifikt. I det
kapitalistiska systemet producerar man för att göra
profit. Detta skiljer sig från tidigare samhällen där pro-
duktionen hörde ihop med reproduktionen, dvs. att
man producerade för att få mat och kläder åt sig själv
och sin familj. Det hände att man sålde det överskott
man hade men majoriteten av produktionen skedde för
eget bruk. I kapitalismen skiljs produktionen och re-
Det ena sättet som han kallar ”profit upon alienation”
sker när saker som inte omfattas av kapitalismen plöts-
ligt gör det. Shaikh använder exempel med tv-appara-
ter som blir stulna av privatpersoner (Shaikh 2016:209).
En privatperson blev en tv fattigare men den såldes
och skapade vinst hos någon annan. Eftersom ett byte
av olika värden skett med en part som inte omfattas av
den kapitalistiska bokföringen har profit skapats.
Det andra sättet att skapa värde måste dock ske i

lite historisk bakgrund Som jag nämnde
i min inledning försöker jag så textnära
som möjligt att tolka Marx teori och där-
för får han komma till tals ganska mycket.
Kritik av teorin presenteras men också
produktionen åt. Istället för att producera åt sig själv
blir alla säljare på en marknad. Har man ingenting att
systemet. Men hur kan vinst uppstå om alla köper billigt
och säljer dyrt? Alla försäljningar motsvaras ju av köp
sälja säljer man sin arbetskraft. Det överordnade målet
för produktionen är inte längre reproduktion utan profit
och alla köp av försäljningar. Summan av alla köp och
försäljningar förutsatt att vi inte gör profit genom alie-
(Herlitz, Denick & Lundvall 1969:110-113). nation måste således vara noll (Shaikh 2016:208-211;Ed-
Konkurrensen som uppstår i det kapitalistiska syste- vinsson 2005:14).
met tvingar fram ständiga revolutioner i sättet att pro-
ducera. Kapitalister verksamma i konkurrensen måste
bli större, bättre, effektivare för hotet om ruinering är

kritik av kritiken. ständigt närvarande. Ackumulationen av kapital sker

för ackumulationens egen skull. Marknaden måste
även den hela tiden utvidgas för att värdena som ska-
pas i produktionen skall kunna realiseras. Dessa sam-
manhang och förutsättningar gör att kapitalismen allt-
mer antar gestalten av en naturlag som blir oberoende SÅ HUR KAN KAPITALISTEN
av de enskilda producenterna och därmed allt svårare SÄLJA PRODUKTER TILL SINA
att kontrollera (Marx 1978:223-224).
Det är alltså inte en marknad, ett land eller ett före- VÄRDEN OCH FORTFARANDE
tag Marx tar sig an i sin analys. Marx analyserar hela ka- GÖRA VINST?
pitalismen som ett system och menar att det finns vis-
sa rörelser eller lagar som uppstår i totaliteten. Dessa
lagar som skapats av totaliteten blir sedan ett ramverk
för de enskilda aktörerna. Jag skulle som exempel vilja
sälja äpplen för hundra kronor kilot men lär inte få någ-
ra sålda om jag försökte. En av dessa lagar eller rörel-
ser är lagen om profitkvotens fallande tendens. Den är
föremålet för min uppsats (Mosley 2016:3-10).
För att teorin om profitkvotens fallande tendens
skall bli begriplig måste vi först gå in på hur Marx men-
ar att värde uppstår i det kapitalistiska systemet. Det
är detta det första bandet av Kapitalet handlar om. Hur
kan värde uppstå om alla byter med ekvivalenter? I
ett förarbete till Kapitalet- (utgivet långt senare av Karl
Kautsky under namnet Teorier om mervärdet (Lied-
man 2015:440) säger Marx att det finns två källor till
profit eller till skapande av mervärde.

12 LAGEN OM TEDENS LAGEN OM TEDENS 13

RAPPORT 01
4.2 ARBETSVÄRDELÄRAN
I kapitalistiska samhällen uppträder rikedom som en
oerhörd varuanhopning, denna varuanhopnings mate-
riella innehåll kallar Marx för bruksvärden. Dessa ut-
gör samtidigt de materiella bärarna av bytesvärdet.
Bytesvärdet ser i utbytet ut att vara helt beroende av
bruksvärdet och deras värde bestäms genom utbytet.
ATT VARJE NATION, SOM Marx börjar dock med att betrakta värdet obero-
INSTÄLLDE ARBETET, JAG ende av bytesvärdet, alltså oberoende av dess pris.
Bruksvärden har värden just därför att arbete har blivit
VILL INTE SÄGA FÖR ETT ÅR nedlagda i dem.
UTAN FÖR NÅGRA VECKOR, Värdet bestäms alltså med hjälp av den värdebildan-
de substans som finns i dem. Mer specifikt är denna
SKULLE GÅ UNDER, BEGRIPER
värdebildande substans den arbetsmängd eller snara-
VARJE BARN. re den genomsnittliga samhälleligt nödvändiga arbets-
tid som krävs för att producera varan.
– Marx i brev till Kugelmann Marx 2013:693 Vore den nödvändiga tiden för att producera en vara
konstant vore värdet på varan konstant. Men samhäl-
lets produktivkraft ökar hela tiden, detta av en rad olika
anledningar. Några exempel är teknologisk utveckling,
bättre organisation, ökad individuell skicklighet. Därav
sjunker den genomsnittliga arbetstiden och därmed
även de producerade varornas värde (Marx 2013:31-36).
14 LAGEN OM TEDENS
RAPPORT 01
4.3 ANDRA HISTORISKA TOLKNINGAR
Så inleder Marx första boken av kapitalet och lägger Jordbrukets produktivitet skulle alltså falla och där-
grunden för sin analys av den politiska ekonomin som med skulle priset på spannmål öka. Eftersom spann-
han uttrycker det. Herlitz, Denick & Lundvall härleder mål var input i samtliga varor skulle profiten falla. De
ursprunget av arbetsvärdeläran från Cantillion som klassiska ekonomerna, till vilka Smith och Ricardo
menar att varor hade objektiva värden som bestämdes räknas, såg alltså på studiet av ekonomin som en stu-
av deras produktionskostnader, med andra ord vad ar- die i hur produkten skulle fördelas för att ekonomin
betarna fick betalt, hur mycket åkermark detta tog i an- skulle kunna fortsätta att reproducera sig själv. Marx
språk osv. bygger vidare på Smith och Ricardo men menar att
Teorin plockades senare upp av både Adam Smith det är arbetets ökande produktivitet och inte tvärt-
och David Ricardo som vidareutvecklade den. De men- om som får profiten att falla (Roncaglia 2009:141&279;
ar att varorna fluktuerar kring sina naturliga priser som Cullenberg:3-4).
var beroende av sina produktionskostnader och på sikt Detta är alltså att värdet i varje vara blir mindre i
visade motstånd mot tillgång och efterfrågan. Värdet takt med att produktiviteten ökar som är ämnet för min
tillhör varan och varan produceras först under vissa undersökning.
historiskt specifika omständigheter, de kapitalistiska.
Värde skapas alltså i produktionen av arbete, värdet
manifesteras i varor (Herlitz, Denick & Lundvall 1969:20-
21; Mosley 2016:6-7).
Enligt Smith så var det naturliga priset sådant att
ekonomin kunde reproducera sig själv. Alltså skulle ar-
bete, jord och kapital få ersättning som var skälig eller
rättvis när de rätta förhållandena rådde. Även Smith
hade en teori om fallande profit enligt Smith berodde
den fallande profiten på obalanser i cirkulationen. En-
ligt Smith skulle samhällets ökade totala rikedom leda
till en större konkurrens om rikedomen.
Denna konkurrens skulle i sin tur leda till att man
pressade ned priserna på varor och därmed även pro-
fiten. Detta kommer ur att Smith menade att kapitalet
hela tiden rörde sig mot de branscher där mest profit
kunde göras och såg till att utjämna profiten. Om den
totala kapitalstocken blev för stor skulle konkurrensen
även den bli för stor i samtliga branscher.
Ricardo menade att Smiths teori kunde förklara ut-
jämningen av profiten men inte varför profiten föll. Ri-
cardo mäter också saker i arbetad tid detta kunde mä-
tas i arbetarnas matkonsumtion. Arbetarna åt precis så
att de kunde reproducera sig. Alltså kunde arbetstiden
mätas i spannmål. Den ekonomiska tillväxten antog
Ricardo sammanföll med demografisk tillväxt eller en
befolkningsökning och därför skulle behovet av spann-
mål öka. Detta skulle i sin tur leda till ökad nyodling och
sämre jordar skulle tas i anspråk.
Dessa sämre jordar ger en sämre avkastning vilket
skulle leda till att jordräntan ökade på de redan uppod-
lade jordarna.
LAGEN OM TEDENS 15
RAPPORT 01
KAPITALETS ALLMÄNNA
FORMEL ELLER DET SOM GÖR
DET SPECIFIKT ÄR ATT EN
SUMMA PENGAR INVESTERAS
I PRODUKTION FÖR ATT BLI
MER PENGAR.
16 LAGEN OM TEDENS
RAPPORT 01
4.4 KAPITALISMENS SÄRART
Kapitalets allmänna formel eller det som gör det speci-
fikt är att en summa pengar investeras i produktion för
att bli mer pengar. Produktionen är alltså inte till för att
tillfredsställa olika nyttor eller behov för att skapa saker
man älskar för sakernas egen skull. Marx ställer upp det-
ta som P-V-P’. Detta är hela syftet.
Enligt Marx består kapitalet av variabelt och konstant
kapital. Det konstanta kapitalet består av produktions-
medel (maskiner, arbetsredskap) och insatsvaror. Det
värde som finns i det konstanta kapitalet förblir konstant
och överförs till den nya produkten. Därför kallar han
det för konstant kapital. Arbetskraftens värde förändras
däremot i processen, det går från att vara en konstant
storhet (den ursprungliga summan satsade pengar) till
en variabel. Den reproducerar först sitt eget värde och
därefter ett mervärde som kan vara olika stort. Det fö-
rekommer även fall där inget mervärde alls produceras,
detta är dock ohållbart över tid.Det är här mervärdet
kommer ifrån, arbetaren får inte betalt för hela produk-
ten av sitt arbete.
”Kapitalistens profit kommer av att han har någonting att säl-
ja som han inte har betalt för” (Marx 1978: 38). Är det inte
större mervärde som produceras över tid så kan inte
produktionen fortgå, arbetet måste alltså vara lönsamt
och skapa mer värde än det förbrukar. För kapitalisten
ter sig saken dock annorlunda, kapitalisten satsar en
summa pengar och för honom kan det kvitta om den be-
står av konstant eller variabelt kapital. Det som intres-
serar honom är förhållandet mellan det kapital han har
satsat och mervärdet han får ut av det han satsat. Detta
kommer visa sig få betydelse lite längre fram (Marx 2013:
133, 161, 179-180; Marx 1978:38-40).
Kapitalisternas jakt på profiter driver dem att ständigt
vinna fördelar gentemot varandra. Varornas värde be-
stäms som sagt av den genomsnittliga samhällstid det
krävs att producera dem. Om någon skulle lyckas sän-
ka sin produktionstid under genomsnittet så kan denne
tillskansa sig extra profit. Men om möjligheten att pro-
ducera mer på samma tid ökar måste större andelar av
marknaden tas för att kunna realisera hela fördelen i det
nya sättet att producera. Om allt annat hålls lika vinns
marknadsandelar genom att man sänker priset på pro-
dukten. Detta ger den enskilde kapitalisten extraprofit
jämfört med de andra producenterna tills att de tar efter.
Kapitalismen har alltså en inneboende tendens att
ständigt öka produktivkraften för att förbilliga varan och
därmed också själva arbetaren. ”Om inga restriktioner
mot industrin fanns skulle arbetarens lön minska i sam-
ma takt som arbetarens utgifter.” (Marx 2013:272-279)
LAGEN OM TEDENS
4.5 KRITIK AV ARBETSVÄRDELÄRAN
Standardtolkningen av Marx värdelära är att han miss-
lyckades att översätta värden alltså kristalliserat arbe-
te till priser. Det är lätt att se hur tolkningen kom till
när man ser till hur han ställer upp sitt system i början
av första boken. Vissa kommentarer han lämnar ger
dessutom en del övrigt att önska (Se exempelvis Marx
1978:138-139).
I standardtolkningen antar man att Marx med två
system, ett för värden och ett för priser. Där argumen-
terar man för att Marx försökte härleda priserna ur ett
hypotetiskt värdesystem. Bägge systemen tendera-
de att röra sig mot jämvikt på sikt menade man. Input
köptes till sina värden och output till sina priser. Detta
blir i sig en omöjlighet då output för en industri är input
för en annan.
Vidare har många menat att Marx räknar på profiten
i värdetermer och inte i pristermer. Det finns givetvis
mycket mer till debatten än så men huvuddraget är att
Marx jobbar med två system och att dessa två inte går
ihop.
Jag kommer i min uppsats använda mig av Fred
Mosleys tolkning av värdeläran då jag tycker att den
stämmer mest överens med min egen tolkning av Marx
teori. Mosley menar att det inte alls är två system utan
ett. Teorin handlar om att bestämma profiten i hela
ekonomin eller kapitalismen som system. Den ur-
sprungliga summan P antas vara given när den satsas
hur mycket den växer till P´ beror av hur mycket mer-
arbete man får ur ekonomin totalt.
Hur mycket vinst eller profit man gör bestäms först
på en aggregerad nivå. Profiten bestämmer sedan pro-
duktionspriserna och fördelas genom cirkulationen.
Detta gör att profiten över tid kommer utjämnas mellan
olika sektorer. Kapitalister kommer i alla fall att försöka
agera på olika profitkvoter. De individuella producen-
ternas profitkvot bestäms alltså på en aggregerad nivå
av ekonomin som helhet (Mosley 2015:3-26, 221-241).
17
RAPPORT 01 RAPPORT 01

4.6 LAGEN OM TENDENSEN 4.7 KONSEKVENSER

De finns de som har tolkat den väldigt deterministiskt

Eftersom teorin om profitkvotens fallan-
de tendens är ganska kontroversiell går
och menar att kapitalismens inre motsättningar kom-
mer att skapa sociala spänningar och att det enda ut-
komsten är att systemet avskaffas och ersätts av soci-
alismen - historien är gravid. Ernest Mandel var en av
dessa determinister (Kliman 2012:26). Andra som menat
att den inte faller har sett detta som bevis på att vägen
framåt är reformismen och ett stilla lunkande framåt.
Socialism kan visst byggas inom kapitalismen. Även

åsikterna isär kring vad det innebär att
profitkvoten faller. Spelrummet för debatt
är generöst eftersom Marx själv inte gav
några färdiga resultat.
–Liedman 2015:668-675
bland de som tror att den faller går tolkningarna isär då
vissa pekar på kapitalismens undergång medan andra
på att den skulle skapa cykliska tendenser i ekonomin
(Cullenberg 1994:1-12).
Andrew Kliman menar att man inte alls kan utlä-
sa någon ekonomisk determinism (alltså att systemet
skulle undergräva sig självt) ur Marx teori om profitkvo-
tens fallande tendens. Det finns fler skäl till varför pro-
fitkvoten skulle kunna falla. Den kan dock ses som en
förklaring till varför kriser är nödvändiga i det kapita-
listiska systemet. Att krisen skulle vara bärare av sys-
temets undergång, så som exempelvis Ernest Mandel
menar, finns inte att läsa i Kapitalet annat än som en
ganska godtycklig (i Klimans mening) tolkning av tex-
ten (Kliman 2012: 25-27).
Michael Roberts menar att profitkvotens fall skapar
kriser. Detta eftersom lägre avkastning ger lägre inci-
tament för att investera när profitkvoten blir för låg och
då stannar investeringarna av och krisen blir ett fak-
tum. Roberts menar dock inte att kapitalismen kom-
mer att ta död på sig själv som andra har tolkat det.
Utan när krisen har pågått ett tag och tillräckligt myck-
et kapital har förstörts eller tappat i värde så stiger pro-
fitkvoten igen och investeringarna tar fart igen (Roberts
2016:9-20).

18 LAGEN OM TEDENS LAGEN OM TEDENS 19

RAPPORT 01 RAPPORT 01

4.8 OLIKA TOLKNINGAR 4.9 MARX FORMULERING

Neoklassiska ekonomer rör sällan frågan överhuvudta-
get eftersom man anser att det är ett icke-problem. Ett
exempel på detta är Thomas Piketty som på ungefär
en sida avfärdar Marx med argumentet att reallönerna
steg, folk fick det bättre inte sämre (Piketty 2017:18-19).
Det finns dock exempel på neoklassiska ekonomer
som har studerat fenomenet. William Nordhaus (The
Brooking pappers (1974) utredde huruvida profitandelen
hade sjunkit kontinuerligt i USA efter andra världskri-
get. Han menade att den fallit och att det berodde på
en ökad kapitalintensitet och detta gjorde att investe-
rarna flyttade sitt kapital dit eftersom de investeringar-
na uppfattades ha en lägre risk (Cullenberg:5).
Om man intuitivt vill förstå fenomenet kanske Eric
Hobsbawns beskrivning av den industriella revolutio-
nen i England är passande. I början när man kom igång
med industrialiseringen var det med hjälp av enkla, bil-
liga maskiner. Spinning-Jenny, vattenramen och mulan
var enkla, billiga och kunde öka produktiviteten mycket
med små medel. Hobsbawn tar utopisten och fabrikö-
ren Robert Owen som exempel på en av alla dem som
I neoklassisk teori för man liknande resonemang i att
man säger att saker har en fallande marginalnytta.
Kapital antas ha en fallande marginalproduktivitet
och till för mindre och mindre till produktiviteten ju stör-
re kapitalstocken ser ut. På sedvanligt manér illustreras
detta oftast genom en negativ andragradsfunktion eller
som en ledsen mun (Helpman:24-28).
PÅ SEDVANLIGT MANÉR
ILLUSTRERAS DETTA OFTAST
GENOM EN NEGATIV ANDRAG-
RADSFUNKTION ELLER SOM
EN LEDSEN MUN.
Profitkvotens fall och påskyndad ackumulation är olika
uttryck för samma process. Den ökade ackumulationen
påskyndar profitkvotens fall och innebär en koncentra-
tion av arbete i större skala och därmed en högre sam-
mansättning av kapitalet. Profitkvotens fall påskyndar
å andra sidan koncentrationen av kapitalet och expro-
prieringen av de mindre kapitalisterna. Kvoten för to-
talkapitalet är den kapitalistiska produktionens sporre
och kapitalets värdeförmering är dess enda syfte.
Om den faller blir det svårare för nya självständiga
kapital att bildas och framträder på så vis som ett hot
mot den kapitalistiska produktionsprocessen. Avkast-
ningen på satsat kapital tenderar alltså att sjunka. För
att motverka att man tjänar mindre på varje vara behö-
ver man sälja fler varor. För att sälja fler varor behöver
man producera dem i större skala. Utvidgad produk-
tion leder till en ökad koncentration (Marx 1978:220).
Enligt Marx uppstår mervärdet ur den värdeföränd-
ring som det variabla kapitalet genomgår eller uttryckt
annorlunda - ur den del av arbetsdagen som arbeta-
ren ej får betalt för. Mervärdeskvoten är den mängd
Detta gör att kapitalisten betraktar den avkastning han
får som avkastning på hela det kapital han satsat (Marx
1978:129-139 & 186-187).
Håller vi arbetets exploateringsgrad eller mervär-
deskvoten konstant samtidigt som det konstanta kapi-
talet växer så kommer profitkvoten följaktligen att fal-
la. Eller om samma antal arbetare på en allt kortare tid
kan producera ett allt större antal produkter. Samma
arbetare använder mindre arbete för att omvandla allt
större råmaterial genom att öka användningen av ma-
skiner och fast kapital i allmänhet. Detta gör att pro-
dukten blir allt billigare. Marx ställer upp en hypotetisk
serie för att visa detta. Han antar att exploateringsgra-
den är 100% alltså att m=v profitkvoten då följaktligen
räknas ut som m/(c+v) eller v/(c+v) i exemplet.
Serien lyder:
c=50, v=100 så p’=100/150=66 2/3 %.
c=100, v=100 så
c=200, v=100 så
p’=100/200=50%.
p’=100/300=33 1/3 %.
c=300, v=100 så p’=100/400=25%.
c=400, v=100 så p’=100/500 20%.

startade med väldigt små medel (Hobsbawn 1996a:36). den satsade delen av det variabla kapitalet förmerar
– Helpman:24-28 Vid samma mervärdeskvot eller exploateringsgrad finns
Owen lånade 100 pund sterling 1789 när han bör- sig. Om man exempelvis satsar 10 i variabelt kapital
således en fallande profitkvot som beror av det ökade
jade sin bana för att 1809 kunna köpa ut sin partner och skapar ett mervärde på 10 då är mervärdeskvoten
konstanta kapitalet. Han gör antagandet att denna grad-
för 84,000 pund sterling kontant. Owens framgång var 100%.
visa förändring kommer att ske i samtliga av de avgö-
dessutom ganska blygsam jämfört med andra menar Algebraiskt kan det uttryckas som m/v=m´ där m är
rande produktionssfärerna.
Hobsbawn. Detta kunde ske för att avkastningen eller mervärdet, v är det variabla kapitalet och m´ är mer-
Detta sätt att uttrycka att det konstanta kapitalet
profitkvoten på det investerade kapitalet var så högt. värdeskvoten. Ett annat sätt att uttrycka det är att tala
växer i förhållande till det variabla är bara ett annat sätt
Denna föll dock snabbt, bomullsbranschen där Owen om hur exploaterad arbetskraften är. Mervärdet förde-
att uttrycka att en arbetare kan producera mer på min-
var verksam uppvisade denna tendens tydligt. las och cirkuleras dock runt till en rad olika branscher
dre tid och med mindre arbetskraft. Ett annat sätt han
Mekaniseringen ökade kraftigt vilket ledde till att och bestäms som nämnt på en aggregerad nivå alltså
uttrycker detta på är den organiska sammansättningen
arbetets produktivitet ökade och därmed sänkte kost- för totaliteten för att senare fördelas.
som han definierar som konstant kapital/variabelt ka-
naden per producerad enhet. 1784 var marginalen på Profitkvoten uttrycker Marx som p´=m/C=m/(c+v)
pital. Denna kvot tenderar alltså att öka. Sjunkandet av
ett pund (vikten) bomull 8s. 11d ,1812 var den 1s. och där m är mervärdet, C är totalkapitalet c är kon-
profitkvoten uttrycker sig dock inte i absolut form utan
1832 4d. Detta samtidigt som priset på produkten föll stant kapital och v variabelt kapital. Vi kan direkt se
som en tendens. Profitkvoten rör sig alltså inte nedåt
stadigt. att profitkvoten (p´=m/(c+v)<m´=m/v) är mindre än
som en linjärfunktion utan kan röra sig både upp och
Den totala försäljningen ökade kraftigt ihop med den mervärdeskvoten. Detta eftersom mervärdet som
ned. Över tid är riktningen dock nedåt, dvs. att tenden-
totala eller absoluta profiten, dock i en avtagande has- skapas i produktionen fördelas i samtliga sektorer
sen är nedåt. Marx ställer upp vissa motverkande or-
tighet. För att bromsa profitkvotens fall var man tvung- (Marx 1978:37-63).
saker till att den skulle falla linjärt (Marx 1978:193-195).
en att skära i sina kostnader genom att sänka löner el- Kapitalet är sammansatt av variabelt och konstant

ler genom ytterligare mekanisering för att spara in på kapital, denna sammansättning kallas för kapitalets
arbete. Levnadskostnaderna kom även de att minska organiska sammansättning. Detta är alltså kapitalets
i takt med de ökade transportmöjligheterna och där- tekniska sammansättning. Eftersom kapitalet har oli-
med möjligheterna att importera livsmedel. Men för att ka sammansättning i olika branscher, skapar det alltså
överkomma det relativa fallet i profiter var man tvung- olika mycket mervärde. Men konkurrensen ser till att
en att expandera i stor skala för att de absoluta vinster- över tid jämna ut de olika profitkvoterna kapitalen sin-
na skulle fortsätta att öka (Hobsbawn 1996a:33-42). semellan. Profitkvoten kommer att jämna ut sig mellan
olika produktionsgrenar genom en oavbruten förflytt-
ning av kapital från en sfär till en annan.

20 LAGEN OM TEDENS LAGEN OM TEDENS 21

RAPPORT 01
DEN FÖRSTA AV DE MOT-
VERKANDE ORSAKERNA ÄR
EN ÖKNING AV ARBETETS
EXPLOATERINGSGRAD DVS.
EN ÖKNING AV MERVÄR-
DESKVOTEN.
22 LAGEN OM TEDENS
RAPPORT 01
4.10 MOTVERKANDE ORSAKER
Detta kan göras genom att man ökar arbetsintensite-
ten eller att man förlänger arbetsdagen. Här ingår även
organisatoriska förbättringar – en ökad intensitet inne-
bär alltså att fler varor blir producerade på samma tid.
Här nämner även Marx kvinnoarbete och barnarbete
då dessa fick mycket lägre ersättning än männen på
hans tid. Man kunde sänka allas löner genom att nyttja
dem på ett lönedumpande vis.
Punkt två är nedpressning av arbetslönen under dess
värde. Förbilligande av det konstanta kapitalets element
är den tredje orsaken. Produktivkrafterna ökar i alla led
och gör samtliga varor billigare, råvaror tenderar att bli
billigare och även arbetsredskapen.Samma orsaker som
framkallar tendensen tenderar även att moderera den
konstaterar Marx.
Relativ överbefolkning eller den industriella reser-
varmén (för utveckling av begreppet industriell reservarmé
se Marx 2013:555-573) är den fjärde motverkande orsa-
ken till att profitkvoten skulle falla. Produktionen ska-
par en massa överflödiga människor som den inte be-
höver. Dessa kan inte försörja sig och är därför beredda
att arbeta till vilket pris som helst. Därmed sätter de
press på arbetarnas löner nedåt.
Ökad utrikeshandel anger Marx som en femte mot-
verkande orsak. Denna kan väl sägas vara en kombi-
nation av att arbetare kan exploateras hårdare samt
råvaror köpas billigare. Särskilt i kolonier kan man ex-
ploatera sin arbetskraft långt mycket hårdare än i det
egna landet där produktionen är mer utvecklad. Det
sker alltså ett ojämnt utbyte i handeln med mindre ut-
vecklade länder där mer arbete byts mot mindre arbe-
te.
Som sista motverkande orsak nämner Marx aktie-
kapitalets tillväxt men han utvecklar dock inte denna
punkt. Han skriver kortfattat om att aktiekapitalets
avkastning inte ingår i den egentliga profitkvoten utan
bara avkastar små eller stora räntor efter avdrag av alla
kostnader. Aktiekapitalet är dock verksamt i produktion
men det genererar inte samma avkastning. Det är dock
genomgående i Marx arbete att han aldrig behandlade
bank eller finansväsendet särskilt utförligt. Att han har
åsikter om dem är tydligt men de behandlas aldrig sys-
tematiskt (Marx 1978:212-219).
Men eftersom vi har dessa motverkande tendenser
är det inte tal om att profitkvoten skulle falla som en
absolut lag. Kapitalismen tycks alltså inte bara verka
i en riktning utan flera som dessutom verkar stå i strid
eller motsättning till varandra. Detta kom att plockas
upp och användas i kritik mot teorin.
LAGEN OM TEDENS
4.11 KRITIKEN MOT TENDENSEN
”Teorin om att profitkvoten skulle falla går rakt emot
vad förståndet säger. För om det är så som Marx tar för
givet att kapitalister använder ny teknik för att höja sin
profit verkar det intuitivt uppenbart att resultatet blir en
höjning av den genomsnittliga profiten. N. Okishio har
visat detta formellt.” (Kliman 2007:113 citerar R. Brenner.
Min översättning).
Kritiken mot teorin om profitkvotens fallande ten-
dens kommer först ur kritiken mot arbetsvärdeläran
och det så kallade transformationsproblemet. Det hela
börjar som sagt med att Marx misslyckades med att
förvandla sina värden till priser.
Vidare menar Bortkiewicz att kapitalisterna bara in-
för ny teknik om det ökar deras profit eller sänker pro-
duktionskostnaderna. Eftersom alla inputs blir billigare
kan inte den nya profitkvoten vara lägre än den gamla.
Okishio publicerade 1961 en artikel som skulle få stort
inflytande i debatten kring teorin. Han menade först att
Marx formulering av profitkvoten var fel. Istället men-
ade han skulle man använda den neo-rickardianska el-
ler Sraffianska modellen.
Vidare menade Okishio att Marx hade missförstått
hur den kapitalistiska konkurrensen fungerade. Kapi-
talister var inte intresserade av att öka produktiviteten
utan snarare av att sänka sina produktionskostnader.
Okishio visade i sin modell att profitkvoten aldrig skulle
komma att falla. Eller snarare att om den föll så be-
rodde det inte på Marx lag utan någonting annat. För
många var detta dödsstöten för alla argument kring
profitkvotens fallande tendens och debatten betrakta-
des av många som helt död och meningslös.
Marx motverkande tendenser var alltså för starka,
eller? (Cullenberg 1994:9-11; Kliman 2007:113-115).
23
RAPPORT 01

4.12 KRITIK AV KRITIKEN

Det finns dock allt fler kritiker av denna syn som menar
att kritiken inte träffar Marx då han inte gjorde dessa
antaganden. I Okishios modell sätts priserna simultant,
alltså om stål är både in- och output och en förbättring
görs i stålproduktionen så kommer inputen att köpas
till det nya priset som kom av förbättringen. Detta är
sant över tid, om priserna sjunker så sjunker ju även
kostnaderna för att producera produkterna. Detta ang-
er även Marx som en av sina motverkande tendenser.
Men man kan inte sänka priserna retroaktivt. Har jag
investerat 100, (50 i c och 50 i v) och dessa ursprung-
liga 100 skapar ett c som kan säljas till 40 har jag fort-
farande investerat 100. Eftersom Okishio sätter priser
simultant på input och output blir de satsade 100 istäl-
let 90 (40c+50v). Detta verkar orimligt men i samman-
hanget är det framförallt inte en kritik av någonting Marx
skrev. Kliman förkastar Okishios teorem som någonting
som undersöker ett särskilt specialfall som har väldigt

METOD/EMPIRISK
lite med verkligheten att göra (Kliman 2007:120-123 &
135-136).
En annan kritik som finns är den intuitiva uppfattning
som Brenner ger uttryck för. En kapitalism som är mer

UNDERSÖKNING
produktiv borde vara mer lönsam än en som är min-
dre produktiv. Detta uppfattas generellt som en given
ekonomisk sanning. Det verkar alltså råda en förvirring
mellan absoluta och relativa tal. Det teorin säger är att
om profitkvoten faller så får du lägre avkastning per in-
vesterad krona. Detta hindrar ju inte att fler kronor in-
vesteras och därmed skapar en avkastning som är stör-
re i absoluta tal (Kliman 2007:113-114 ;Marx 1978:224).
Det finns återigen oerhört mycket mer att säga om
denna debatt. Det mesta av debatten har dock varit
teoretisk och man kan fråga sig om det inte vore enkla-
re att bara testa huruvida profitkvoten faller eller ej, då
det är väldigt få som faktiskt har gjort detta. Det väx-
ande intresset för ämnet och kanske den växande möj-
ligheten att bearbeta stora mängder data har gjort att
fler faktiskt vågat sig på att mäta på senare år. Frågan
är dock inte helt enkel att bara testa som vi kommer se
längre ner (Kliman 2012:115).

24 LAGEN OM TEDENS LAGEN OM TEDENS 25

RAPPORT 01
5. METOD & EMPIRISK
UNDERSÖKNING
Nedan följer en beskrivning av några av
de problem som uppstår när man för-
söker operationalisera Marx teori till en
empirisk undersökning. Än längre ner be-
skriver jag hur jag har valt att operatio-
nalisera Marx teori. Slutligen presenterar
jag de resultat jag fått.
26 LAGEN OM TEDENS
RAPPORT 01
5.1 HUR SKALL MAN MÄTA
PROFITKVOTEN?
Marx formulerar profitkvoten som m/C alltså mervär-
det genom det satsade totalkapitalet. Det satsade to-
talkapitalet består som sagt av variabelt kapital (löner)
samt konstant kapital (arbetsmedel, insatsvaror).
Mervärdet är den del av det satsade totalkapita-
let som har förmerat sig. Om vi som exempel satsar
500 och efter produktion och försäljning får tillbaka
590 har kapitalet förmerat sig med 90 (590-500=90)
(Marx 2013:182-183).
Eftersom Marx liksom de andra klassikerna inte be-
traktade allt arbete som produktivt i en kapitalistisk
bemärkelse samt att de nationalräkenskaper som förs
knappast är anpassade efter Marx kategorier uppstår
vissa problem. Dels blir det problematiskt att särskil-
ja de olika aktiviteterna empiriskt då de många gånger
går in i varandra (Edvinsson 2005:17-18).
Marx menar som jag tidigare nämnt att rikedom i
kapitalism framstår som en väldig anhopning av va-
ror. Produktion i en kapitalistisk bemärkelse är alltså
en aktivitet som skapar varor. Man använder tillgångar
för att skapa nya tillgångar. Här gör han en distinktion
gentemot konsumtion. Om en individ konsumerar gör
hon det för att reproducera sig själv. En skola konsu-
merar resurser för att skapa utbildning, polisen kon-
sumerar resurser för att upprätthålla lag och ordning
osv. Det är inte så att dessa aktiviteter inte skulle vara
nödvändiga. Men de är inte produktiva i en kapitalistisk
bemärkelse. De skapar inga varor som kan säljas och
skapar alltså inget mervärde.
Neoklassiska ekonomer resonerar inte på det sättet
alls. Deras distinktion mellan produktiva och icke pro-
duktiva aktiviteter är inte alls lika snäv. I den neoklas-
siska ekonomin är alla socialt nödvändiga aktiviteter
borträknat personlig konsumtion produkter som kan
säljas. Alltså räknar man in rättsväsende, skola, han-
del osv i nationalförmögenheten.
Alltså är alla potentiellt säljbara saker att betrakta
som produktiv verksamhet. Eftersom den neoklassis-
ka ekonomin är den dominerande är det deras defini-
tioner som används i nationalräkenskaperna. Det finns
alltså ingen data som direkt återspeglar de kategorier
som Marx använder (Shaikh & Tonak 1994:2-7).
Synen på vad kapital är delas såklart inte heller. I
neoklassisk ekonomi så är kapital allt som går att sälja
på en marknad. Det kan vara utbildning eller hus man
bor i eller vad som helst egentligen.
LAGEN OM TEDENS
I neoklassisk ekonomi är således alla samhällen ka-
pitalistiska. För Marx är kapitalismen historiskt spe-
cifik och kapital någonting som uppstår i denna histo-
riskt specifika situation. Han definierar kapital som en
summa pengar som satsas i syfte att bli mer pengar
(Edvinsson 2005:190-191).
Marx menar att en sektor producerar mervärde (in-
dustri och annan produktion, transporter skapar mer-
värde enligt Marx vilket kan tyckas lite märkligt) och en
annan sektor distribuerar detta mervärde som har ska-
pats. Den sektorn som distribuerar är dock helt nöd-
vändig för att produkternas mervärde skall kunna rea-
liseras och återigen kunna satsas i produktionen.
Det totala mervärdet som skapas bestäms alltså i
den produktiva sektorn men detta mervärde delar se-
dan alla andra sektorer på. Eftersom kapitalet alltid
tenderar att söka sig dit det får högst avkastning tende-
rar dock vinsterna i de olika sektorerna att jämna ut sig.
Den sektor som skapar mervärde delar alltså på det-
ta mervärde med de sektorer som distribuerar mer-
värdet. Den distribuerande eller cirkulerande sektorn
är alltså med i bestämmandet av genomsnittsprofiten
(Marx 1978:257-274).
Edvinsson menar i sin avhandling att eftersom mer-
värde inte är ett meningsfullt mått när det används på
offentlig sektor att det är bättre att exkludera denna
(Edvinsson 2005:7). Därför räknar han bara på privat
sektor samt industri och manufakturer. Jag delar inte
Edvinssons uppfattning om att dessa sektorer skall
exkluderas.
Ser man till resonemanget ovan rörande en produ-
cerande sektor samt en sektor som distribuerar eller
som är socialt nödvändig för att ackumulationen skall
kunna fortgå så tillhör definitivt det offentliga det so-
cialt nödvändiga. Där reproduceras, utbildas, omvår-
das arbetskraften. Dessutom tillhandahåller den infra-
struktur, egendomsskydd osv. Det offentliga är i allra
högsta grad med i mervärdesproduktionen och är be-
roende av att mervärdesproduktionen fortgår. Frågan
är dock långtifrån solklar, hur kan man mäta totaliteten
av ekonomin?
27
RAPPORT 01
Marx perspektiv är som sagt hela kapitalismen som ett
sammanhängande system. Hur mycket mervärde som
produceras bestäms på aggregerad nivå av den sam-
hälleligt nödvändiga arbetstiden samt av hur mycket
kapital som satsas.
Detta skall sedan fördelas i alla sektorer som inte
är produktiva – detta eftersom kapitalet hela tiden sö-
ker sig dit det får högst avkastning. Detta mervärde be-
höver alltså inte heller vara producerat i Sverige eller
Europa för att det ska mäta Sverige eller Europa. Mer-
värdet som produceras låter sig helt enkelt inte mätas.
Fördelningen eller cirkulationen av detta mervärde är
dessutom en oerhört komplex fråga. Avgränsningen
för min undersökning är dessutom Sverige (Edvinsson
2005:193-194).
Andrew Kliman å andra sidan menar att det är lön-
löst att försöka hitta den marxska profiten. Därför är
det meningslöst att försöka mäta profiten eller använda
den som ett generellt mått på hur hela ekonomin mår så
Kliman nöjer sig med att mäta profiten i amerikanska
företag (Kliman 2012:74-75). Det bör väl dock tilläggas
att Kliman tycker att själva teorin är väldigt meningsfull
och tillskriver den stor förklaringskraft.
KLIMAN TYCKER ATT SJÄL-
VA TEORIN ÄR VÄLDIGT ME-
NINGSFULL OCH TILLSKRIVER
DEN STOR FÖRKLARINGS-
KRAFT.
28 LAGEN OM TEDENS
RAPPORT 01
5.2 METOD
Jag använder mig av den data som Rodney Edvinsson
satte ihop när han skrev sin avhandling. Denna finns
tillgänglig på historia.se under fliken nationalräkenska-
per, under kategorin historiska nationalräkenskaper för
Sverige 1800-2000. (se appendix 1 för data)
Jag har även laddat hem kompletterande statistik
från SCB:s (statistiska centralbyrån) statistikdatabas.
Detta för att kunna titta på åren 2001-2015. Eftersom
Edvinssons data är sammansatt av en rad olika seri-
er av data kan man inte bara länka ihop den med data
från SCB utan vidare. Edvinsson använder serien 1980-
1994 som basår, de andra serierna är justerade för att
passa ihop (Edvinsson 2005:64-65).
Det finns dock år som sammanfaller med Edvins-
sons serie i den data jag laddade ned från SCB. Åren
1993-2000 är gemensamma. För att inte ett enskilt år
skall väga för tungt räknade jag ut ett index för Edvins-
son samt ett index för SCB serien. Jag dividerar däref-
ter dessa index för att få en deflator som jag kunde jus-
tera SCB:s serie med. Här testade jag lite olika typer av
index men fann att ett ovägt medelvärde gav tillräckligt
gott resultat. Mina beräkningar har jag i mitt appendix
(se appendix 1.6).
Edvinsson menar att Marx sätt att ställa upp pro-
blemet algebraiskt på är olyckligt och hänvisar till Tu-
gan-Baranovsky som hävdar att en ökad produktivitet
kommer att öka profiten om lönerna hålls konstanta.
Den ökade produktiviteten skulle därmed sänka pri-
set på det konstanta kapitalet och profiten antingen
konstant eller stigande. (Howard and King 1989:188-
189) Det Edvinsson utgår från är alltså att Marx teori
inte skulle vara logiskt konsistent i sig själv. Edvinsson
utgår som så många andra från att Marx misslycka-
des med att transformera värden till priser. Han näm-
ner dock Shaikhs försök att testa teorin empiriskt
och menar att Shaikhs statistiska tester verkar hålla
ganska väl (Edvinsson 2005:18).
Som jag tidigare nämnt (se ovan) så är min utgångs-
punkt att Marx teori är logiskt konsistent. Alltså att de
grundläggande antaganden han gör inte står i strid
med varandra och sig själva. Det Edvinsson med fle-
ra gör i sina beräkningar av profitkvoten är att försö-
ka kompensera för att det skulle finnas ett problem att
transformera värden till priser.
Med detta sagt menar jag inte att jag tolkar Marx
teori som en absolut sanning eller att Edvinsson inte
skulle ha någonting intressant att säga.
LAGEN OM TEDENS
Min och Edvinssons linje är trots de olika metoderna
väldigt lika varandra. Kliman menar dock som sagt att
det inte är någon idé att försöka hitta den ”Marxska”
profitkvoten. Då det inte finns någon sådan, det är som
att jaga efter en enhörning menar han. Hur man räk-
nar beror på vad man vill visa på. Det finns helt enkelt
ingen universell profitkvot och Kliman menar vidare att
Marx inte använde sig av någon sådan heller (Kliman
2012:94-95).
Jag kan väl delvis hålla med Kliman i detta. Jag tror
som exempel inte att det är meningsfullt att försöka
hitta något precist värde på profitkvoten då det är så
mycket som kan variera och inte stämmer överens med
Marx antaganden. Dock tror jag att det är meningsfullt
att försöka mäta den över tid och jämföra över längre
tidsperioder. Jag tror alltså att det är en dålig variabel
om man vill försöka spå sin avkastning på satsat kapital
eller försöka förstå hur enskilda företag, individer eller
nationer agerar i vissa givna situationer. Däremot, på
en aggregerad nivå och över tid, anser jag att profitkvo-
ten har intressanta saker att säga.
Kliman försöker dock vara så trogen Marx han kan i
sina undersökningar och han antar precis som jag att
teorin håller. Michael Roberts svarar både ja och nej på
frågan om det spelar någon roll vilket sätt man räknar
profitkvoten på. Han tar upp en rad olika exempel och
menar att samtliga av dem har sett ett fall av profitkvo-
ten i den amerikanska (läs USA) ekonomin. Mönstret
verkar alltså se ungefär likadant ut oberoende av den
metod man väljer (Roberts 2016:274-275).
Vill man använda den metod som Edvinsson använder
föreslår jag att man skall titta på en artikel han skrev
2009. Han kallar den för ”capital/out put ratio” och
ställer upp det som K/(s+v) där K är fast kapital s, mer-
värde och v variabelt kapital (Lipietz 1986:10). Han men-
ar att denna formulering är att föredra då en ökad ex-
ploatering av arbetarna skulle motverka profitkvotens
fall helt och hållet (Edvinsson 2005:21). Detta nämner ju
även Marx som en utav sina motverkande tendenser.
Dock kan inte arbetskraften exploateras hårda-
re än att den kan reproducera sig själv. Så exploate-
ringen är en storhet som rör sig i ett visst intervall.
Den övre gränsen är att den inte kan reproducera sig,
den undre att det inte är lönsamt att anställa längre.
Samtidigt som det konstanta kapitalet i alla fall i teo-
rin kan gå mot oändligheten. (För Marx diskussion om
detta se Marx 2013 kapitel sju och åtta) (Edvinsson
2009:15-20).
29
RAPPORT 01 RAPPORT 01

5.3 FALLER PROFITKVOTEN?

Metoden jag använder mig av är den metod som Mi- Anledningen till att jag använder NNP är mest praktisk 1850-2015
chael Roberts använder i sin bok The Great Recession då jag redan använde NNP för att räkna ut profitkvoten.
utgiven av honom själv 2009. Roberts har ett väldigt Andelarna skulle bli något lägre om jag använde mig av
brett mått på profitkvoten och menar att man skall BNP. Men som sagt är det inte andelarnas storlek som
mäta på hela ekonomin. Alltså även de sektorer som är det intressanta utan förändringen över tid. Att se-
inte är produktiva av den anledning att samtliga sek- rien börjar 1850 beror på att jag inte hade lönestatistik
torer är med i bestämmandet av profitkvoten. Hans längre bak.
mått på överskottet eller m (mervärdet, s som i surplus
value på engelska) är BNP minus kapitalförslitning allt-
så NNP. ((NNP-löner) genom (löner + fastkapital))
Här finns det en ganska stor debatt huruvida man
skall använda den historiska kostnaden på kapital,
alltså vad det kostade när det införskaffades, eller om
man skall använda det mått som används i nationalrä-
kenskaperna - ersättningskostnaden, det vill säga vad
motsvarande kapital skulle kosta idag om man ersatte
det.
Kliman har exempelvis ägnat frågan ett helt kapitel i
sin bok The Failure of Capitalist Production. Han före-
språkar den historiska kostnaden och menar att man
annars faller in i Okishios fälla att kapitalet värderas för
lågt i efterhand (Kliman 2012:102-123).
Roberts menar dock att det inte spelar någon jät-
testor roll. För hans del kan man använda vilket som.
(Roberts 2016 sid 274) Jag använder ersättningskost-
naden i min undersökning främst för att jag inte haft
tillgång till de historiska kostnaderna. (Vill man titta på
detta har exempelvis Shaikh förslag på var han häm-
1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010
tade historiska kapitalkostnader i sitt appendix (Shaikh
2016:857) .
Jag använder Roberts metod dels för att jag håller
med honom om att man bör mäta profitkvoten på hela Figur 1. Sveriges profitkvot 1850-2015
ekonomin. Men även för att hans metod är enkel att an- Anm.: Profitkvoten = (NNP-löner)/(löner+fastkapital) 1850-2015 se appendix 1.1.
vända och förklara.
Kliman använder sig av en annan metod för den som
är intresserad av den se: (Kliman 2012:118-119). Men I detta avsnitt kommer jag att försöka titta närmre på Vi har även en period av kontinuerligt fallande pro-
jag använder ersättningskostnaden även för att jag inte vad profitkvotens fall kan innebära. Jag kommer att fitkvot perioden 1950-1975. Efter bottennoteringen
tycker att de precisa värdena är av intresse då det är göra nedslag på vissa år där profitkvoten fallit eller sti- 1975-1980 så ökar profitkvoten något igen för att se-
trenden eller tendensen jag är ute efter att undersöka. git och se vilka historiska händelser detta sammanföll dan under 2000-talet falla till en låg nivå. Detta sam-
Jag kommer även att titta på lönernas andel av NNP, med. Jag försöker alltså här utläsa i historieskrivningen tidigt som den hela tiden visar en nedåtgående trend.
investeringarnas andel av NNP samt den organiska sam- vad profitkvotens fall innebär samt om det är rimligt att Av naturliga skäl så är det som ligger närmst i tiden
mansättningen uttryckt som det konstanta kapitalet anta att den faller. förmodligen mest kontroversiellt. Eftersom detta är en
genom det variabla kapitalet. Tittar vi närmre på vår profitkvotskurva ser den ut uppsats i ekonomisk historia så kommer jag endast
att uppvisa vissa mönster. Den faller ganska kraftigt vid spekulera i varför eller hur saker skett i modern tid.
några årtal. Vid dessa skall jag göra nedslag och titta Ett annat skäl är framför allt att historieskrivningen går
lite närmre på vad det kan tänkas bero på. Åren vi har mer isär ju mer vi närmar oss vår tid.
kraftiga fall är: 1854-1865, 1872-1878, 1917-1921, 1931-
1932, 1951-1952 1975-1980, 2006-2009.

30 LAGEN OM TEDENS LAGEN OM TEDENS 31

RAPPORT 01 RAPPORT 01

6. TOLKNING AV UNDERSÖKNING,
RESULTAT SAMT DISKUSSION.

6.1 1854-1865 6.4 1931-1932

Den första perioden av fallande profitkvot samman-
faller visserligen med Krimkriget men den brukar be-
skrivas som en högkonjunktur. Perioden sammanfaller
med en ganska hög stegring av den organiska sam-
mansättning som går från 2,53 år 1853 till 2,85 år
1854, detta kanske på grund av de stora investering-
ar som gjordes i järnvägar. Det sker dock en kris 1857
men denna beskrivs av Schön som en penningkris och
denna skall enligt honom ha berott på bristande kon-
takt mellan sparare och låntagare (Schön 2009:165 &
189). Profitkvoten stiger dock igen efter svackan.
6.2 1872-1878
Perioden 1872-1878 sammanfaller med den så kal�-
lade långa depressionen 1873-1896. Även här sker
en stegring av den organiska sammansättningen men
denna stegring sker inte förrän åren 1875-1876. Denna
period beskriver dock även Schön som en kris orsakad
av dålig lönsamhet. Skälen han anger är dock stigande
löner och fallande priser.
Lönerna stiger visserligen men de gör detta från en
ganska låg nivå. Lönernas andel av NNP stiger från
att ha varit nere på 0,44 till 0,5 på några år. Det hela
kulminerar i en kris år 1878 som enligt Schön skall vara
den första krisen i Sverige med industriella rötter.
Efter 1878 slutar profitkvotens skarpa fall nedåt och
stabiliserar sig återigen dock på en något lägre nivå.
Lönernas andel av NNP faller återigen efter krisen
1878. Detta eftersom man genom lönesänkningar
försökte behålla lönsamheten inom industrin. Fallan-
de lönsamhet tog sig uttryck i exempelvis Sundsvalls-
strejken som bröt ut 1879 där arbetsgivarna inom såg-
verksområdet sänkte lönerna med 25%. Det gillades
såklart inte och en strejk bröt ut som kom att omfatta
6000 arbetare. Militär sattes slutligen in för att åter-
ställa ordningen. Det finns de som menar att grunden
för arbetarrörelsen i Sverige lades här (Nordin 1981:66-
67) (Schön 2009:124 & 127-133, 188-189, 194-195).
6.3 1917-1921
Profitkvoten är ganska stabil fram till nästa fall 1917,
detta mitt under brinnande världskrig. Även detta fall
verkar hänga ihop med en stegring av den organiska
sammansättningen som stiger från 4,6 år 1914 till att
nå en lokal toppnotering 1918 på 5,6.
Denna stegring i den organiska sammansättning-
en beskriver Schön som en investeringsboom. (Schön
2009:275)
Sverige som inte var direkt indraget i kriget blev istäl-
let exportör och vissa grupper kom att gynnas väldigt
under kriget vilket ledde till de kraftiga investeringar-
na under perioden. En annan orsak var prisökningen på
bränslen vilket gjorde att en omfattande elektrifiering
blev gångbar. Börsen sköt i höjden och nådde en om-
sättning som den inte skulle återfå förrän på 1980-ta-
let. ”Föreställningarna om framtiden och förväntning-
arna om fortsatt vinstexpansion på många håll tappade
all verklighetsförankring” (Schön 2009:277).
Detta verkade också ha skett. Tittar man på profit-
kvotens utveckling faller den från sin tidigare ganska
”stabila” nivå på runt 17-18% till 14% från 1917 till
1918 för att nå en bottennotering 1921 på 10%. Schön
skriver att ”Det expansiva förloppet fortsatte under
1919… Expansionen fick dock ett abrupt slut under
hösten 1920. Konjunkturen vände nedåt, vilket blev in-
ledningen till den djupaste kris som Sverige och väst-
världen upplevt i modern tid” (Schön 2009:287).
Den verkliga avkastningen och den förväntade ver-
kade helt enkelt stämma ganska dåligt överens. De
som levde av sina löner, alltså det stora folkflertalet,
hörde dock inte till de som gynnades av kriget. Kriget
medförde lönestopp samt rationaliseringar av en rad
olika livsmedel vilket kom att få konsekvenser. 1917
kom en protestvåg att skölja över Sverige med stora
demonstrationer och upplopp på sina håll. I Västervik
kom som ett exempel arbetarråd, eller sovjet om man
så vill, att bildas, men det uppstod även bröduppror i
Göteborg och potatisupplopp i Stockholm (Blomqvist
1989:101-115).
6.3 1917-1921
”Profitkvoten är ganska stabil fram till nästa fall 1917,
detta mitt under brinnande världskrig. Även detta fall
verkar hänga ihop med en stegring av den organiska
sammansättningen som stiger från 4,6 år 1914 till att
nå en lokal toppnotering 1918 på 5,6.
Samma mönster verkar följa igen att profitkvoten sta-
biliserar sig på en ny ”normal” nivå som dock är läg-
re än den tidigare. 1931-1932 bryter dock trenden och
profitkvoten gör en ny störtdykning. Även detta dyk
sammanfaller med en liten lokal toppnotering i den or-
ganiska sammansättningen. Schön pekar på flera se-
parata händelser men menar väl att den stora interna-
tionella trettiotalskrisen kom till Sverige 1931.
Till dessa händelser hörde dödsskjutningarna i Åda-
len 1931. Fallet från guldmyntfoten samt Kreuger-
kraschen 1932. (Schön 2009:341) I Ådalen var det
återigen en fallande lönsamhet som ledde till löne-
sänkningar vilket ledde till strejker. Sågverken anlitade
strejkbrytare och strejken utvidgades - det hela kulmi-
nerade i att militär sköt med kulspruta på ett demon-
strationståg och dödade fem personer.
Guldmyntfoten tvingas Sverige att lämna efter att
den viktiga handelspartnern England lämnar 1931.
Detta innebar en depreciering av kronan med 15% i
förhållande till pundet. Tändstickskungen Kreugers
äventyr slutade med förmodat självmord i Paris. Hans
omfattande internationella affärer slutade med en
rad konkurser och höll på att dra med sig det svenska
banksystemet ned i kraschen. Kraschen fördelade om
mycket av ägandet i svensk industri och fick stora kon-
sekvenser för de enskilda sparare som hade placerat
pengar i hans verksamhet (Schön 2009:342-344).
Men det svenska samhället i stort klarade trettiotal-
skrisen mycket väl i alla fall om man jämför med res-
ten av västvärlden. Detta återspeglas även i min profit-
kvotslinje som snabbt vänder uppåt efter sitt plötsliga
dyk. Schön anger en rad förklaringar: att man förde en
gynnsam ekonomisk politik, att svenska exportproduk-
ter var eftertraktade, en demografisk förändring. Ut-
vecklingsblocken är dock det jag finner intressant i alla
fall för denna analys. De investeringar som hade gjorts
under 1920-talet i detta fall kring elektrifieringen och
bilismen var i stort sett klara. Sverige hade redan ge-
nomfört en strukturomvandling innan trettiotalskrisen
slog till. Skall vi översätta detta från Erik Dahméns ut-
vecklingsblock (Schön 2009:22) till Marx är Anwar Sha-
ikhs begrepp reglerande kapital (Shaikh 2016:265-272)
användbart.
Det reglerande kapitalet är det prissättande kapi-
talet, eller det prissättande produktionssättet. Vi har
redan sett hur man i det kapitalistiska systemet hela
tiden försöker att sänka sina produktionskostnader.
Detta görs framförallt genom ökade kapitalinvestering-
ar. Detta för att kunna vinna marknadsandelar av sina
konkurrenter, men man har ju ingen glädje av att sänka
sina produktionskostnader om man inte samtidigt kan
öka sin produktion. Därför måste det prissättande pro-
duktionssättet vara reproducerbart.
Det reglerande kapitalet är reglerande i den mening
att eftersom det har den lägsta produktionskostna-
den skulle det alltid kunna sänka priset och fortsätta
göra vinst. Andra kapital som inte är reglerande har
inte den möjligheten och sänks priset för mycket kan
de inte fortsätta producera. Det jag menar är att Sve-
rige gjorde de nödvändiga investeringarna redan på
1920-talet. Profitkvoten hamnar på en lägre nivå på
grund av de stora kapitalinvesteringarna men Sverige
som nation blir, eller hamnar närmre att vara, det reg-
lerande kapitalet. De nya utvecklingsblocken med en
högre kapitalintensitet har ökat produktivkrafterna och
därmed sänkt profitkvoten (Schön 2009:348-358;Shaikh
2016:265-272).
6.5 1951-1952
Profitkvoten fortsätter att röra sig ganska stabilt fram
till 1951-1952 då ett fall sker igen. Återigen samman-
faller detta fall med en lokal topp i den organiska sam-
mansättningen. Detta skulle kunna vara den så kallade
”Koreakonjunkturen”. Koreakriget 1950-1953 pumpa-
de upp amerikansk efterfrågan, vilket gav stora vinster
i svenska basnäringar, dessa vinster investerades i
industrianläggningar (Schön 2009:419).

32 LAGEN OM TEDENS LAGEN OM TEDENS 33

RAPPORT 01
6.6 1950-1975
Efter de tidigare fallen har vi sett att profitkvoten rört
sig uppåt igen eller ”stabiliserat sig”. Detta sker inte i
denna period. Istället fortsätter profitkvoten att röra
sig stadigt nedåt fram till nästa fall. Ser vi till Schöns
beskrivning av perioden verkar det falla sig naturligt
att den rör sig på detta sätt. Detta fall ledde inte heller
till att de sociala spänningarna ökade som vi har sett
vid tidigare tillfällen. Detta fall sammanfaller dock inte
med någon kris utan perioden brukar kallas “rekordå-
ren” på grund av den mycket snabba ekonomiska växt
som skedde och de ökningar i levnadsstandard som
denna tillväxt gav upphov till.
På 1950-talet liberaliserades världshandeln och den
svenska exporten kom att växa i mycket snabb takt.
Många av de svenska företagen kom att bli internatio-
nella storföretag. Från 1950 och framåt började man
använda sig av mycket mer kapital i sin produktion. Ka-
pitalinvesteringarna sköt i höjden och nådde historiska
rekordnivåer.
Schön skriver att hela perioden 1950-1975 karakte-
riserades av ökad konkurrens samt sjunkande lönsam-
het. Många verksamheter slogs ut och rationalisering-
arna tilltog (Schön 2009:375 ,381, 384-385). Precis som
linjen visar så faller profitkvoten under hela perioden.
Den verkar dessutom falla av precis de skäl som Marx
anger.
6.7 1975-1980
Nästa skarpa fall profitkvoten gör sker 1975 men den-
na gång sammanfaller inte fallet med en uppgång i
den organiska-sammansättningen. Utan den organiska
sammansättningen rör sig på en ganska stabil nivå. Det
plötsliga fallet föregicks dock av en ganska lång och
ihållande period av kontinuerligt fallande profitkvot.
Erixon menar att den ökade konkurrensen från utlan-
det satte prispress nedåt. Svenska löner blev plötsligt
relativt höga och inte längre konkurrensmässiga (Erixson
1987:59-60). Eller så kan man uttrycka det som att Sveri-
ge gick från att vara det reglerande kapitalet, eller i alla
fall vara i närheten av att vara det, till att inte vara det.
Den rollen hamnade kanske på Japan istället. Detta är
givetvis en oerhörd förenkling då det är en sammanslag-
ning av samtliga branscher i svensk ekonomi.
34 LAGEN OM TEDENS
Schön beskriver det som att vi förlorar tätplatsen och
har en mycket sämre produktivitetsutveckling än res-
ten av den industrialiserade världen (Schön 2009:468-
469).
Krisen brukar knytas till oljeprischocken som sked-
de 1973 när OPEC-länderna höjde priset på olja 1973.
Prishöjningen utlöste en strukturkris i hela världseko-
nomin, skriver Schön. Efterfrågan på svenska export-
varor sjönk och för att hålla igång produktionen ägnade
sig regeringen åt väldigt ambitiös konjunkturstimu-
lans - den så kallade ”överbryggningspolitiken”. Det-
ta ledde till att lönerna steg explosivt vilket vi kan se
i vår löneandel som är uppe på hela 78% av NNP. In-
vesteringarna som gjordes i industrin och konjunktur-
stimulansen var förgäves, krisen var ett faktum (Schön
2009:439-440).
Prishöjningen var kanske den utlösande faktorn
men som vi har sett hade vi en lång period med fallan-
de lönsamhet innan krisen. Det var alltså ingen ”svart
svan” som dök upp från ingenstans och förstörde fes-
ten. Utan krisen var en naturlig del i det kapitalistiska
förloppet.
Under 1970-talet bryter ”en våg av vilda strejker” ut.
Dessa kan man tolka som att de sociala spänningarna i
samhället ökade. Detta skulle kunna ses som ett resul-
tat av profitkvotens kontinuerliga fall sedan 1950.
Att profitkvoten föll krävde hela tiden rationalise-
ringar för att hålla uppe produktiviteten och därmed
lönsamheten. Gruvstrejken som bryter ut 1969 verkar
göra det på grund av det missnöje som råder i gruvan
med att arbetstakten och därmed exploateringsgraden
hela tiden skruvas upp. Flera liknande missnöjesytt-
ringar i andra branscher sker under 1970-talet (Blom-
qvist 1989:250-253).
RAPPORT 01
6.8 1980-2000
Edvinsson får sitt lägsta mått på profitkvoten här och Resultatet ser man tydligt i löneandelen som går från
menar att den blev negativ år 1978. När jag räknar på 78% av NNP 1977 till 69% 1984. Profitkvoten stiger
Edvinssons sätt (se appendix) så ser detta ut att bero på från bottenresultatet 5% till 7.5% 1984 och når 8%
att avskrivningarna eller kapitalförslitningen skulle vara 1986.
större än bruttoöverskottet under de åren. Med det sätt Devalveringarna spelar alltså en stor roll i profit-
jag räknar får jag inga negativa resultat men mitt lägsta kvotens utveckling. Detta eftersom löner både äter på
år är också 1978, precis som för Edvinsson. Edvinsson överskottet (NNP-Lön) samt sitter i nämnaren ((NNP-
menar dock att profitkvoten vänder uppåt igen efter Lön)/(Lön+fast kapital)) och skall vara en liten storhet
bottenåret 1978 och i princip skulle vara återställd vid om profitkvoten skall vara hög.
sekelskiftet (Edvinsson 2009:13-15). En sjunkande lön eller hårdare exploatering är även
Min linje stiger även den efter bottenåret 1978 men en av de motverkande tendenser som Marx nämner. En
inte alls lika mycket som Edvinsson som menar att den annan motverkande tendens är en ökad utrikeshandel.
skulle vara tillbaka i nivå med 1870 års nivå. I detta Tittar vi på ett diagram över hur öppen Sveriges ekono-
skedet började de svenska regeringarna att genomfö- mi är (det mått jag använder är (import+export)/BNP)
ra en rad devalveringar för att återställa lönsamheten i ser det ut så här:
svensk industri. Den första som genomförs 1977 men
biter dåligt profitkvoten ligger kvar på sin låga nivå.
1981 och 1982 devalverar man igen.
1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010
Figur 1. Sveriges profitkvot 1850-2015
Anm.: Profitkvoten = (NNP-löner)/(löner+fastkapital) 1850-2015 se appendix 1.1.
LAGEN OM TEDENS 35
RAPPORT 01
6.8 1980-2000
Så ser vi att utrikeshandeln har fått en ökad bety-
delse efter och under 1970-talet. Det första språng-
et som sker 1973 borde vara den oljeprisökning som
OPEC-länderna genomför vilket höjer priset på både
in- och output eller import och export. Vid nittiotal-
skrisen sker ett fall igen men trenden uppåt är mycket
tydlig. Sveriges ekonomi integreras allt mer i den in-
ternationella ekonomin. Schön beskriver det hela som
en renässans för den liberala marknadsekonomin som
svepte över världen (Schön 2009:435). En annan orsak
han nämner är avregleringen av kreditmarknaden som
sker under 1980-talet.
Edvinsson menar att nytt sätt att producera med
kortare lagerhållning och därmed skulle öka omslags-
hastigheten vilket skulle öka profitkvoten. Det är möj-
ligt att “lean production” spelade en roll i att höja pro-
fitkvoten. Men ökningen sammanfaller även med en
sjunkande löneandel och en ökad internationell han-
del. Helt klart är dock att Sverige genomgår en kris un-
der 1970-talet som förändrar ekonomin. Sverige är inte
ensamt om att uppleva denna kris utan hela den in-
dustrialiserade världen känner av den. I samband med
krisen sker ett skifte i den ekonomiska politiken.
Lönsamheten, den verkliga motorn i ekonomin mås-
te återställas, sägs det. Löner skall hållas tillbaka och
den offentliga sektorn minska (Hobsbawn 1996b:407-
411). Att lönsamheten faller samtidigt verkar helt gå i
linje med Marx antagande om att profitkvoten bestäms
på en aggregerad nivå i hela kapitalismen som system.
Den ökade profitkvoten sammanfaller med en ökande
ojämlikhet i Sverige. Runt 1980 var ojämlikheten som
lägst i landet. Sedan börjar devalveringar och avregle-
ringar. Under 1990-talet tvingas Sverige lämna den ful-
la sysselsättningspolitiken (Therborn 2013:9-10).
Teoretiskt stämmer detta väl överens med Marx
motverkande tendenser. För att öka profitkvoten mås-
te man få billigare produktionsfaktorer och de faktorer
man har är arbete och kapital - man kan antingen få bil-
ligare kapitalvaror eller billigare arbetskraft. Det sked-
de visserligen ett ideologiskt skifte men detta skif-
te hade materiella orsaker. Lönsamheten var för låg,
investeringarna gav för lite avkastning.
36 LAGEN OM TEDENS
LÖNSAMHETEN VAR FÖR
LÅG, INVESTERINGARNA GAV
FÖR LITE AVKASTNING.
6.9 2000-2015
Tittar vi till vår profitkvotsutveckling har den inte alls
återhämtat sig så som Edvinsson påstår. Efter toppå-
ret 1999 faller profitkvoten återigen. Att profitkvotens
fall skulle vara en utlösande faktor till den ekonomis-
ka krisen vi hade 2007-2008 stämmer kanske inte på
svensk ekonomi. Vi har dock ett fall i profitkvoten och
RESULTAT/
en IT-bubbla runt millennieskiftet.
Roberts beskriver krisförloppet som att fallande lön-
samhet i världens kärnekonomier runt 1997 skapade
förutsättningar för IT-bubblan runt 2000. Denna blev
DISKUSSION
dock ganska mild eftersom man avreglerade mycket
bankverksamhet och ekonomin kunde drivas på kredit
/SAMMANFATTNING
i några år fram till att det brast 2007 (Roberts 2016:64-
65). Även här i Sverige har det skett en omfattande ex-
pansion av finansmarknader och bankväsende (Bellfra-
ge & Kallifatides 2017:42-44). Dessa verksamheter är inte
produktiva i den klassiska ekonomins bemärkelse utan
dessa cirkulerar endast mervärde.
Att detta sker är naturligt om man ser till den låga
lönsamheten eller profitkvoten. Detta eftersom kapi-
talet hela tiden söker sig dit det får högst avkastning.
Finns det inga eller få produktiva investeringar att göra
så kommer man istället att ägna sig åt spekulation
(Roberts 2016:28-29).
Under 2000-talet har vi även sett en fortsatt trend
av ökad ojämlikhet i Sverige, detta gäller oavsett vilken
metod vi mäter på om vi skall tro LO-ekonomen Anna
Almqvist (Almqvist 2016:5).
LAGEN OM TEDENS 37
RAPPORT 01
Min profitkvot uppvisar samma tendens som den Ed-
vinsson beskriver i sin avhandling. Den faller stadigt
men när vi lägger till åren efter år 2000 så ser vi att
den uppgång som sker på 80- och 90-talet inte är en
återställning av profitkvoten.
När man säger att någonting återställs gör man ett
antagande att profitkvoten skulle ha en normal nivå,
någonting jag förkastar. Profitkvoten är snarare histo-
riskt specifik och bestämd av sina historiskt specifika
omständigheter. Den har alltså ingen normal nivå.
Linjen är även densamma som Lennart Erixson får i
sin avhandling Profitability in Swedish Manufacturing.
Erixsons tidslinje är dock mycket kortare och sträck-
er sig bara från 1952 till 1982 (Erixson 1987:43-46).
Erixson rör sig dock i ett annat teoretiskt ramverk och
menar att lönsamheten sjönk på grund av ökad kon-
kurrens framförallt från Japan och Nordamerika (Erix-
son 1987:59-60).
1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970
Figur 1. Sveriges profitkvot 1850-2015
Anm.: Profitkvoten = (NNP-löner)/(löner+fastkapital) 1850-2015 se appendix 1.1.
38
7. RESULTAT
Det är dock mycket intressant att den uppmätta av-
kastningen på kapital som Erixson får fram är så lik
min. Detta trots de olika teoretiska ramverken.
Erixsons teori talar inte emot Marx teori utan den
snarare stärker den. Då konkurrensen hela tiden leder
till att större investeringar behöver göras och därmed
måste marknaden vidgas (se ovan). Detta ligger tillsy-
nes helt i linje med vad Marx skriver.
Marx menar ju vidare att profitkvotens fall skulle
bero på en ökning i kapitalets organiska sammansätt-
ning som han ställer upp som c/v, alltså konstant kapi-
tal genom variabelt kapital. Tittar vi på en graf av detta
på vår data får vi följande resultat.
1990 2010
LAGEN OM TEDENS
RAPPORT 01
En regression med profitkvoten som beroende variabel
och den organiska sammansättningen som oberoende
variabel ger ett mycket statistiskt signifikant resultat
med ett F-värde på 150 och ett mycket litet p-värde.
Vi får precis som teorin föreslog en negativ koefficient
på den organiska sammansättningen. Vilken storlek
koefficienten har finner jag inte jätteintressant då en
exakt skattning förmodligen är meningslös att ge sig
på. Med andra ord faller profitkvoten när den organiska
sammansättningen stiger. (För regressions resultat se
appendix 1.2.) Jag fick dock 1.2 på mitt Durbin-Watt-
son test vilket betyder att jag förmodligen har problem
med autokorrelation. Detta fick mig att göra en first dif-
ferensregression. Även denna blev signifikant med en
negativ koefficient. Dock är signifikansen lägre med ett
p-värde på 0.0003 (Appendix 1.3).
1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970
Figur 3. Investeringarnas andel av NNP. För data se appendix 1.1
LAGEN OM TEDENS
När jag gör en regression med investeringarnas andel
av NNP som beroende variabel och profitkvoten som
oberoende variabel får jag ett F-värde på 163 och ett
mycket litet p-värde (Appendix 1.4). Dock fick jag 0.2 på
mitt Dubin-Wattson test. För att korrigera för auto-kor-
relation gjorde jag en first differensregression men
denna blev dock inte signifikant (Appendix 1.5. Tittar
vi på en graf över investeringarnas andel i NNP ser vi
dock att de stiger över tid i takt med att profitkvoten
faller. Investeringarna verkar ta större del av mervär-
det i anspråk ju lägre profitkvoten är. Sambandet mel-
lan variablerna är dock inte helt tydligt.
1990 2010
39
RAPPORT 01
Fallet i investeringarnas andel av NNP sammanfaller
med att den svenska ekonomin öppnas upp i slutet på
70-talet. Investeringarna flyttar då utomlands.
Mina resultat pekar på att profitkvoten har fallit se-
dan 1850. Den har inte fallit i en rak linje utan mer som
en tendens, precis som Marx menade. Eftersom lön-
samheten på investerat kapital faller krävs det större
investeringar för att få samma lönsamhet.
Investeringarna blir som vi har sett större både ab-
solut och relativt (relativt minskar de i samband med
att utrikeshandeln ökar). Detta för att motverka den
fallande lönsamheten. Klart är att ett sekulärt fall har
pågått länge, mindre klart är vilka konsekvenser det-
ta får. Ett problem med att använda NNP som mått på
överskott är att NNP sjunker i kriser (ekonomin krym-
per). Detta motverkas kanske något av att lönekostna-
derna också krymper. Det fasta kapitalet kryper även
det genom konkurser men inte i samma takt som löner
eller NNP vilket är ett mått på all ekonomisk aktivitet.
Det problem som uppstår är att eftersom NNP sjun-
ker i en kris och den fasta kapitaldelen kommer att hål-
la sig någotsånär konstant är det givet att profitkvoten
faller på det sätt som jag mäter den. Därför går det inte
att säga vad som är hönan eller ägget i de plötsliga
fallen som sker. Ett exempel på detta är efterkrigsperi-
oden där profitkvoten faller hela tiden utan att det utlö-
ser en kris. Är det profitkvoten som orsakar krisen eller
krisen som gör att måttet på profitkvot faller? Det som
är mer intressant är de fall då profitkvoten faller för att
sedan fortsätta på en lägre nivå. Jag utesluter inte att
profitkvotens fall orsakar kriser, dock går det inte att
säga vilken nivå som är tillräckligt låg för att det skall
utlösa en kris. Här har jag redan resonerat så att det
skulle ha skett ett teknologiskt språng eller kanske en
vidgning av konkurrensen. Teorin om utvecklingsblock
är bra för att förstå sådana tekniska språng men jag
tycker att den tappar i förklaringskraft efter 70-talet.
40 LAGEN OM TEDENS
Att nya utvecklingsblock skulle kunna uppstå med
en högre profitkvot än de gamla är vad teorin om ut-
vecklingsblock antyder (Schön 2009:22). Dock kommer
ju denna nya produkt att tillverkas med samma eller
högre kapitalintensitet som den gamla produkten. Att
man skulle börja producera nya produkter med en äld-
re mer arbetsintensiv teknik förekommer men att göra
det på en aggregerad nivå i konkurrens med hela värl-
den är inte hållbart.
I min textanalys av profitkvoten har jag även funnit
att när profitkvoten faller så kommer den i konflikt med
de som skapar den. Precis som Marx skriver sker ök-
ning av profitkvoten genom en ökad exploatering. Den-
na ökade exploatering kan bara upphäva profitkvotens
fall momentärt, detta eftersom att exploateringen sker
inom givna ramar.
DENNA ÖKADE EXPLOATE-
RING KAN BARA UPPHÄVA
PROFITKVOTENS FALL MO-
MENTÄRT, DETTA EFTERSOM
ATT EXPLOATERINGEN SKER
INOM GIVNA RAMAR.
RAPPORT 01
8. DISKUSSION
Vår produktion kräver hela tiden mindre mänsklig ar- Jag har i denna uppsats bara operationaliserat ett sätt
betskraft för att fungera. Detta samtidigt som den att räkna på profitkvoten och det finns som jag nämnt
spottar ut allt fler varor i en allt högre takt och till ett flera sätt att göra det på. Att räkna profitkvoten på ett
allt lägre pris. Priset på nästan alla varor vi konsume- annat sätt är kanske den mest uppenbara vägen fram-
rar har en tendens att sjunka och detta är en anledning åt. Andra vägar är kanske att göra nedslag i de olika
till vi fått en högre levnadsstandard trots en fallande kriserna. Att profitkvoten faller i samband med kriser
profitkvot. Den andra anledningen är att produktionens är tydligt enligt mitt resultat. En sak jag länge fundera-
omfattning har mångdubblats. Det satsade kapitalet de på att gå in mer på djupet på var den cykliska ten-
i den ursprungliga cirkulationen P-V-P´ är så oerhört dens som min profitkvots kurva uppvisade. Det skulle
mycket större idag. Detta ger sig uttryck i växande berg ju kunna vara så att profitkvoten är en drivkraft bakom
av sopor, kläder som köps och sedan slängs utan att de långa vågorna.
användas, måttlös konsumtion av varor som har allt Min förhoppning med uppsatsen är att fler skall ge
mindre värde. Detta eftersom ackumulationen inte vet sig på Marx teori och testa den empiriskt. Det är myck-
några gränser. Pengar skall investeras för att bli mer et möjligt att mina resultat är felaktiga och galna men
pengar det är det hela. det lär jag inte få veta om ingen annan testar dem. Mina
Det är samtidigt tveklöst så att vår levnadsstandard resultat pekar i alla fall på att profitkvoten har uppvisat
ökat oerhört de senaste 150 åren. Kapitalismens driv- ett sekulärt fall sedan 1850. Om detta betyder att ka-
kraft att skapa profit har spillt av sig, i alla fall på oss pitalismen går mot sin undergång vågar jag inte speku-
här i Sverige. Det verkar dock som att denna ökade lev- lera i. Att ens möjligheten finns till att det skulle vara så
nadsstandard ständigt kommer i konflikt med kapita- borde göra frågan värd att diskutera.
lismens grundläggande motiv. Vid nästan varje fall av
profitkvoten har de sociala spänningarna ökat. Arbets-
kraften behövs för att skapa profiterna och arbetarna
behöver arbeta för att kunna ta del av dem. Samtidigt
tenderar kapitalismen att behöva relativt färre arbe-
tare hela tiden. Detta har inte varit några problem så
länge produktionen har kunnat växa i absoluta mått.
Frågan är om vi börjar nå vägs ände, kan produktionen
fortsätta sin expansion? Idag finns det knappt någon
del av världen som inte omfattas av de kapitalistiska
relationerna där produktionen sker för att göra profit.
Klassrelationerna är sådana att vi inte kan styra över
dem. Om det arbete en lönearbetare utför inte är lön-
samt kommer hon inte kunna fortsätta vara lönearbe-
tare då det arbetet kommer att försvinna. Om en ka-
pitalist inte försöker att placera sitt kapital där det ger
högst avkastning kommer kapitalisten inte kunna fort-
sätta att vara kapitalist. Givetvis finns det oräkneliga
exempel där motsatsen är sann med olönsamma arbe-
tare eller filantropiska kapitalister. Rollerna blir sanna
på en aggregerad nivå över tid. Därför är det ganska
meningslöst att på en moralisk nivå ondgöra sig över
omoraliska kapitalister som exploaterar arbetare. Det
ligger helt enkelt i systemets logik - de vore inte kapita-
lister om de inte exploaterade arbetare. Mervärdet kan
endast komma ur att arbetet blir betalt mindre än det
värde det skapar.
LAGEN OM TEDENS 41
RAPPORT 01

9. SAMMANFATTNING

Jag har i uppsatsen använt mig av data från Rodney

Edvinssons sida historia.se samt SCB för att räkna på
profitkvotens fallande tendens. För att försöka förstå
vad det hela handlar om har jag gjort en grundlig ge-
nomgång av Marx teori och olika tolkningar kring äm-
net. Jag har därefter mätt profitkvoten i Sverige från
1850-2015 och funnit att den faller kontinuerligt över
hela perioden. Edvinsson fann i sin avhandling att den
föll fram till 70-talet för att därefter stiga igen. Jag har
förlängt hans serie samt använt mig av lite annorlun-
da teoretiska antaganden och därmed funnit att upp-
gången vände nedåt igen. Uppgången kunde ske under
några år på grund av att exploateringen ökade i landet
samt att man började handla mer med utlandet.

/KÄLLFÖRTECKNING

42 LAGEN OM TEDENS LAGEN OM TEDENS 43

RAPPORT 01
Almqvist, A. (2016) Den ekonomiska ojämlikheten i Sveri-
ge. Stockholm: LO Enheten för ekonomisk politik och arbets-
marknad
Ankarloo, D. (1997) ”Anti-Lönnroth – Om socialismens ut-
veckling från vetenskap till utopi” Motströms nr 1
Bellfrage, C., & Kallifatides, M. (2017) Finansialisering-
en av Sverige: på väg mot nästa kris? Stockholm: Katalys
rapport nr 38.
Blomqvist, H. (1989) Den Röda Tråden: Arbetarrörelsens
historia -en alternativ översikt
Stockholm: Bokförlaget Röda Rummet
Cullenberg, S. (1994) The Falling Rate of Profit:Recasting
the Marxian Debate London: Pluto Press
Edvinsson, R. (2005) Growth, Accumulation, Crisis. Stock-
holm: Almqvist & Wiksell International
Edvinsson, R. (2010). ”A tendency for the rate of profit
to fall? from primitive to flexible accumulation in Sweden
1800-2005”. Review of radical political economics, 42(4),
pp. 465–484.
Erixon, L. (1987) Profitability in Swedish Manufacturing:
Trends and Explanations Stockholm: Kristianstads boktryck-
eri
Helpman, E (2006) Tillväxtens mysterier Stockholm: SNS
Förlag
Herlitz, L., Denick, P. & Lundvall, B-Å., (1969) Marxismens
politiska ekonomi -en introduktion. Stockholm: Zenitserien 6
Tidskriften Zenit i sammarbete med Bo Cavefors Bokförlag
Hobsbawn, E. (1996a) The Age of Revolution: 1789-1848
New York: Vintage Books
Hobsbawn, E. (1996b) The Age of Extremes: A history of
the world 1914-1991 New York: Vintage Books
Howard, M.C., & King, J.E. (1989) A History of Marxian
Economics: Volume 1 1883-1929 Basingstoke: Macmillan
Education LTD
Howard, M.C., & King, J.E. (1992) A History of Marxian
Economics: Volume 2 1929-1990 Basingstoke: Macmillan
Education LTD
Kliman, A. (2007) Reclaming Marx´s Capital: A Refutation
of the myth of inconsistency Lanham, MD.: Lexington Books
Kliman, A. (2012) The Failure of Capitalist Production:
The underlying Causes of the Great Recession London: Pluto
Press
44 LAGEN OM TEDENS
10. KÄLLFÖRTECKNING
Liedman, S-E. (2015) Karl Marx: En Biografi Stockholm:
Albert Bonnier Förlag
Lipietz, A. (1986) Behind the crisis: The exhaustion of a
regime of acumulation. A ”regulation school” perspective on
some french empirical works Review of radical political eco-
nomics vol. 18(1&2):13-32
Marx, K. (1978) Kapitalet band III Leipzig: Bo Cavefors
Bokförlag Marx, K. (2013) Kapitalet band I Lund: Arkiv förlag
Mosley, F. (2016) Money and totality: A Macro Interpreta-
tion of Marx Logic and the End of the ”Transformation Pro-
blem” Chicago: Haymarket Books
Nordin, R. (1981) Fackföreningsrörelsen i Sverige: I Upp-
komst och utveckling Stockholm: Bokförlaget Prisma i sam-
arbete med LO
Olsson, L., & Ekdahl, L. (2002) Klass i rörelse. Stockholm:
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Stockholm
Piketty, T. (2017) Kapitalet i tjugoförsta århundradet
Stockholm: Karneval förlag Roberts, M.* (2009) The Great
Recession: Profit cycles, economic crisis A Marxist view Lon-
don: Michael Roberts
Roberts, M.* (2016) The Long Depression: How it Hap-
pened why it Happened and what Happens next Chicago:
Haymarket Books
Roncaglia, A. (2009) The Wealth of Ideas: A History of
Economic Thought Cambridge: Cambridge Univirsity Press
Schön, L. (2007) En modern svensk ekonomisk historia:
Tillväxt och Omvandling under två sekel Stockholm: SNS
Förlag
Shaikh, A. (2016) Capitalism: Competition, Conflict, Cri-
ses. Oxford: Oxford University Press
Shaikh, A., & Tonak, A. (1994) Measuring the Wealth of
Nations:The political economy of national accounts Cam-
bridge: Cambridge university press
Therborn, G. (2013) Ojämlikhet Dödar Lund: Arkiv förlag
*Roberts har inte disputerat och hans böcker är därför inte fack-
granskade. Han har dock varit verksam som ekonom i mer än 30
år i Londons finansdistrikt och han är väldigt aktiv i den marxistiska
debatten med disputerade akademiker.