Vetenskapligt tänkande och

skrivande
Vetenskapsteori I
Roger Melin
Vad är vetenskapsteori?
• Antag att vetenskap:
• innebär systematisk undersökande (metod) av (relativt väl
avgränsade) fenomen F i en (relativt väl avgränsad) domän D, och
fenomenen blir begripliga/intelligibla genom att de tolkas via
tillämpandet av någon form av teoretiska begrepp, teorier, modeller
eller kategorisering.

• Då innebär vetenskapsteori/vetenskapsfilosofi
• reflekterandet över förutsättningar, begrepp och antaganden som
görs i den sociala praktiken vetenskap
Varför vetenskapsteori?
• 1. Det finns ett behov av att nå en fördjupad förståelse av begrepp
och antaganden som förekommer inom vetenskapen.

• 2. Det finns ett behov av förståelse av vetenskapens möjligheter och

begränsningar.

• 3. Medborgerlig ”kritisk granskning” av expertområden

• 4. Vetenskap är ett positivt laddat ord, då finns behov av en kritisk

förståelse av vad som faktiskt kännetecknar vetenskap.
Intuitiv skillnad
• a. astronomi b. astrologi

• En är vetenskap, en är vidskepelse.

• Vad är det som gör den ena till vetenskap?

• Vanligt svar: Astronomi vilar på vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?
• Vetenskap är alltså en systematisk undersökning (metodstyrd).

• Målet med vetenskap är göra förutsägelser och förklaringar/förståelse

av fenomen via teorier eller modeller.

• Inte endast uppräknande av deskriptiva observationssatser

• Att göra ett fenomen F begripligt/intelligibelt syftar till att erhålla

kunskap om F, vilket i mångt kan sägas var målet med vetenskap
Vad är kunskap?
• A. Veta att/Knowing that: Propositionell kunskap: Veta att någonting
är fallet: ”teoretisk”

• B. Veta hur/Knowing how: icke-propositionell kunskap veta hur något

ska göras: ”praktisk”
Veta att/Knowing that
Proposition: en slags icke-språklig entitet som utgör meningen knuten till en påståendesats
Påståendesatsen svarar mot ett faktum, sann eller falsk

• Medvetenhet om det propositionella innehållet (meningen) vilket innebär medvetenhet om att man har
kunskapen ifråga.

• Propositionell kunskap:
• Jag vet att (jorden snurrar runt solen)
(jag är här)
(Virus är en delorsak till att personer insjuknar i influensa)

• S vet att p (i) S är övertygad om att p (eller håller det för sant att p), Övertygelsevillkor
(ii) S är rättfärdigad i att vara övertygad om att p (S har goda skäl Rättfärdigandevillkor
q1……..qn för att övertygelsen om att p
(iii) p är sant Sanningsvillkor
• Gettiers paradox
• Vi kan ha sann rättfärdigade övertygelser som endast grundas på tur
• Ex: Får i en hage

• Den underliggande tanken är att övertygelseinnehållet som vi har när

vi har kunskap ska vara grundat (orsakat) i det som det är en
övertygelse om, dvs har jag övertygelseinnhållet att p så ska det vara
grundat på att det ”orsakats” av p.
Veta hur/Knowing how
• Non-propositionell kunskap, varken sann eller falsk

• Automatisk
• Omedvetens kunskap
• Tyst kunskap (exempel Kuhns paradigmteori)

• Betydelsefullt inom vetenskapen: hur man gör vetenskap

• Men hur var det med den vetenskapliga metoden?

Två slutledningsformer: Induktion - Deduktion
• Slutledning: Från premisser dras/härleds en slutsats

• Induktion innebär en slutledningsform i vilken vi går från enskilda (singulära) premisser till en generell
slutsats:

• A är Korp och Svart

• B är Korp och Svart
• C är Korp och Svart
• .
• .
• .
• N är Korp och Svart
• -------------------------------------
• Alla Korpar är svarta
Deduktion
• En slutledningsform i vilken vi antingen går från minst en generell premiss till generell
slutsats eller från minst en generell premiss till en enskild (singulär) slutsats

• A. Alla människor är dödliga

• Sokrates är människa
• --------------------------------------
• Sokrates är dödlig

• B. Alla elefanter har två öron

• Alla djur med två öron har god hörsel
• ---------------------------------------------------
• Alla elefanter har god hörsel
Vardagsföreställningen om vetenskaplig
metod
• 1. Forskare observerar ett fält och därmed samlar in data: a, b, c
• Detta görs: a förutsättningslöst
• b. mångfald av data
• c. varierade omständigheter

• 2. Forskare klassificerar data: ex a är R, b är R, c är R, + a är C, b är C, c är C

• Även detta görs förutsättningslöst

• 3. Forskare drar en induktiv slutsats slutsats: Alla R är C, vilket utgör en

hypotes som sedan kan testas deduktivt.
Problem med detta synsätt
• 1. Mångfald av data?
• 2. Varierade omständigheter?
• 3. Förutsättningslösa observationer?

• 4. Problematiken med induktiva slutledningar?

Problem A: Anka
eller hare?
Teori-beroende observationer
• Det vi observerar är beroende av vår bakgrundskunskap och våra
förväntningar vilket innebär att det inte kan föreligga
förutsättningslösa observationer inom vetenskapen.
Problem B.Det är viktigt att en slutledning är giltig

Giltig: Om premisserna är sanna ska också slutsatsen vara sann: Slutsatsens sanning nödvändiggörs av premissernas sanning: Det
finns ingen information i slutsatsen som inte redan föreligger i premisserna.

• Induktion: Ej giltig. Premissernas sanning nödvändiggör inte slutsatsens sanning: Det finns mer innehåll i slutsatsen än vad som
finns i premisserna

• Deduktion: Är giltig. Premissernas sanning innebär att slutsatsen med nödvändigtvis är sann. Sanningen bevaras mellan satserna.

• Obs! Skilj tidigare deduktiva slutledningen från följande förrädiska slutledning

• P1. Alla människor är dödliga
• P2. Sokrates är dödlig
• ________________________
• Slutsats: Sokrates är människa

• Undvik att dra denna form av slutledning!

• Sammantaget:

• Den vardagliga förståelsen av vetenskaplig forskning är felaktig.

En central distinktion
• Context of Discovery (Upptäcktens sammanhang)

• Context of justification (Rättfärdigandets sammanhang)

Den vetenskapliga metoden: Hypotetisk-
Deduktiv Metod
• Kombination av induktion och deduktion
• Hypotestestande

• Semmelweiss
• 1846 I 13,10% II 2,03%
• H1 = luftburet

• Om luftburet, så ska samtliga personer i Wien drabbas av puerperalfeber

• Det är inte fallet att samtliga personer i Wien drabbas av puerperalfeber
• -------------------------------------------------------------------------------------------------
• Det är inte fallet att det är något luftburet
• H2 = prästens väg vid procession

• Om prästens processionståg orsakar trauma, så ska en annan

sträckning leda till minskning av dödstalet
• En minskning av dödstalet är inte fallet vid ändrad processionsväg
• --------------------------------------------------------------------------------------
• Det är inte fallet att ett trauma orsakat av prästens processionståg är
grunden för puerperalfeber
• Kolletschka skär sig på skalpell

• H3= Det finns ett likämne som ger upphov till puerpperalfeber

• Om ett likämne som ger upphov till puerperalfeber för över från läkare till
patient, så ska antalet personer som dör minska om likämnet kan
elimineras med hjälp av stark klorlösning
• Tvättar med stark klorlösning, och dödstalet minskar
• -----------------------------------------------------------------------
• Det är fallet att likämne är det som orsakar puerperalfeber
• Obs! problem.
• Undersökning av långt gången strupcancer, inget likämne dock
puerperalfeber som följd.

• Slutsats: puerperalfeber orsakas av ett ämne som uppstår i

förruttnelseprocessen.
HDM- Generellt
• 1. Forskare upptäcker något problematiskt p
• 2. Forskaren formulerar hypotes H som förklarar detta problematiska p
• 3. Forskaren tänker ut testbetingelser I som H kan prövas mot
• 4. Forskaren utför test T
• 5. T kan få två utfall
• A. H → I
• I
------
H

• B. H → I
• -I
------
-H
6. Forskaren drar slutsats från T. Om a, gå till 3 (och 4). Om b, gå till 4 och 2.
• Egentligen är processen något mer komplicerad:
• Till varje testning finns även så kallade hjälphypoteser. Dessa utgörs av bakgrundskunskapen som vi bär med oss in i testet. Denna
bakgrundskunskap kan vara mer eller mindre medveten 8exempelvis våra förgivettagna antaganden eller mycket medvetet
accepterade teoribildningar).

• Egentligen
• A. H + HJ1,…Hjn → I
• I
------
H + HJ1,…Hjn

• B. H + HJ1,…Hjn → I
• -I
------
- H + HJ1,…Hjn
Vetenskapsteoretiska traditioner: Logisk
positivism
• Filosofisk rörelse som centrerades kring tanken att filosofin i första
hand ska vara en ”vetenskapens städgumma”.
• Filosofi innebär analys av språkliga satser för att fastställa vilka satser
som är meningsfulla. Icke-meningsfulla satser ska elimineras från
vetenskapen. Dessa icke-meningsfulla satser är metafysiska och
därmed en form av pseudo-satser.

• Uppstod i Wien och Berlin på 1920-talet

• Använder sig av HDM
• A. H + HJ1,…Hjn → I
• I
------
H + HJ1,…Hjn

• Induktiv användning: öka graden av sannolikhet genom att konfirmera,

(inte verifiera) hypoteser

• Verifiera = bevisa
• Konfirmera = bekräfta
• Utgår från att det finns en skillnad teoretiska satser och observationssatser, där
observationssatser är sanna eller falska och teoretiska satser är instrument för
slutledningar och därmed inte sanna eller falska (teoretiska satser får sin mening i
kraft av att de kan knytas till observationssatser)

• Skillnad analytiska satser och syntetiska satser

• Analytisk sats: påståendesats vars sanning vi förstår enbart genom att vi förstår
de ord som ingår i satsen:
• ”Alla ungkarlar är ogifta män”

• Syntetisk sats: påståendesats var sanning vi enbart kan avgöra med hjälp av
empirisk undersökning
• ”Alla ungkarlar gillar glass”
Verifikationsprincipen
• En påståendesats S är meningsfull om och endast om
• (i) det är i princip möjligt att på basen av ett ändligt antal
sinnesförnimmelser avgöra om S är sann (eller falsk),
• Eller
• (ii) S är en analytisk sats
Metafysisk
• Det som inte är meningsfulla påståendesatser är metafysik och ska
elimineras från vetenskapen.
• Ex:
• 1 Traditionella filosofiska problem (ej avgörbara)
• 2 Moraliska utsagor: ej avgörbara (kanske inte heller något faktum)
• 3 Utsagor om andra människors inre upplevelser

• Observera: ej kunna avgöra sant, innebär också ej kunna avgöra falskt:

alltså varken sanning eller falskhet vilket innebär meningslöst
Problem med verifikationsprincipen
• Två problem
• A. Universella satser (naturlagar)
• B. meningsfullhet?
Falsifikationism
• Använder HDM, falsifieringsstrategi

• Alla vetenskapliga teorier måste ha möjliga falsifierande instanser. De

möjliga falsifierande instanserna är en teoris empiriska innehåll.

• Falsifierbarhetskriteriet: En teori T är vetenskaplig om det är i princip

möjligt att påvisa att teorin är felaktig (falsk)

• Ej tillåtet med ad hoc hypoteser (”i efterhand”, en form av hypotes som

inte tillför någon ny fakta, utan endast läggs till för att skydda en
teori/hypotes från att vara falsifierad)
Fem huvudtankar i falsifikationism (Popper)
• 1. Realistisk ontologi
• 2. Metodologisk enhetsvetenskap
• 3. Falsifiering som teoriutveckling
• 4. Sanning
• 5. Falsifierbarhetskravet
1. Realistisk ontologi
• Tanken om tre världar
• 1. Den fysiska världen: den förnimbara världen, empiriska objekt och
sakförhållanden
• 2. Den mentala världen: psykologiska processer, och mentala upplevelser
• 1 och 2 interagerar
• 3. Den objektiva kunskapen: tankens produkter som exempelvis
påståenden och teorier, ex: vetenskapliga teorier, abstrakta objekt, myter
och sociala institutioner. Objekten i värld 3 är objektiva (ej subjektiva) då
de kan undersökas, förkastas etc.. De har självständig existens i förhållande
till subjektiva erfarenheter.
Argument för 3 objektiv existens: oavsedda konsekvenser och nya
upptäckter både teori och värld 1 och 2. Ex: atomteori.
2. Metodologisk enhetsvetenskap

• Teoriberoende observationer

• Context of Discovery – Context of Justification

• Hypotetisk-Deduktiv metod: Test av hypoteser/teorier

• Deduktiv-Nomologisk förklaringsmodell: Förklara enskilda/generella fenomen

• Samhällsvetenskap, humaniora, beteendevetenskap: experiment: trial-and-error,

förklaringar: partiella lagar eller vardagspsykologiska lagar
• Metodologisk individualism: Sociala fenomen ska förklaras och förstås
utifrån individers upplevelser, uppfattningar och handlingar.
Komplexa fenomen är summan av delarna

• Metodologisk kollektivism: Sociala fenomen förklarar individers

upplevelser, uppfattningar och handlingar.
Komplexa fenomen är mer än summan av delarna: holism.

• Popper förespråkar metodologisk individualism när det gäller

samhällsvetenskaperna och humaniora.
3. Falsifikation som bas för teoriutveckling
• Djärva gissningar: Betoning på försök falsifiera hypoteser
• H + (Hj1 + …..Hj2 + hjn) → I
• -I
• ______________________
• - H + (Hj1 + …..Hj2 + hjn)

• Bassatser: konvention, metodologiskt accepterade satser inom vetenskap

• Empiriskt innehåll: minst en falsifierande instans följer logiskt ur teorin

Anti-induktion Induktion baseras på sannolikt
Empiriskt innehåll baseras på falsifierbarhet
Villkor för att förkasta en teori/hypotes
• Falsifierbarhetskrav: T2 mer empiriskt innehåll än T1

• Enkelhetskrav: T2 mer enkelt, mer enande, än T1.

• Oberoende testbarhet: T2 nya testbara konsekvenser, nya fenomen

• (Anti Ad hoc-hypoteser)

• Korroboreringskrav: T2 ska klara nya och svåra test

• Sanningsnärhet: T2 ska vara närmare sanningen är T1

• T2’s sanningsinnehåll ska vara större än T1’s sanningsinnehåll
• T2’s falskhetsinnehåll ska vara mindre än T1’s falskhetsinnehåll
4. Sanning
• Korrespondensteorin för sanning
• Något är sant om det är såsom det är i verkligheten
Argument
• A. Intuitivt giltig
• B. Vi kan ta fel
5. Falsifierbarhetskravet
• Från verifikationsprincip till falsifierbarhetskrav

• Falsifierbarhetskravet
• En teori T är vetenskaplig om och endast om det är i princip möjligt
att påvisa att T är felaktig, dvs det ska i princip vara möjligt att
falsifiera T.
Problem med HDM både logisk positivism och
falsifikationism
• A. Den induktiva användningen är förenlig med ett flertal olika teorier är korrekta:
våra teorier är underdeterminerade av empirin

• B. Vi kan inte enkelt avgöra om en falsifikation är en falsifiering av en hypotes,

eller om det är någon hjälphypotes som är problematisk; Tycho Brahe

• H + (Hj1 + …..Hj2 + hjn) → I

• -I
------
- H + (Hj1 + …..Hj2 + hjn)
•
Thomas Kuhn
• Från vetenskaplig teori till paradigm

• Kritik mot Logisk positivism: för atomistiskt fokus på enskilda teorier

och deras sanning/falskhet

• Kritik mot Popper: ahistorik

Paradigm
• Paradigm är ett mönster för den vetenskapliga forskningen. Består av
antaganden om världen och metodologiska kriterier för forskning

• Två huvudsakliga betydelser

• Vid betydelse: en övergripande världsåskådning
• Begränsad betydelse: ett specifikt teoretiskt perspektiv/utgångspunkt
som styr och strukturerar ett vetenskapligt fält genom en bestämd
ontologi, epistemologi och metodologiska idéer och normer
Element i paradigm

• Symboliska generaliseringar: lagar/hypoteser som är formellt uttrycka. De är centrala som

modeller för andra teoretiska tolkningar av världen: ex kraftekvationen f = m*a

• Ontologiska modeller: antaganden om världens eller det vetenskapliga fältets grundstruktur i

form av vilka typer av entiteter existerar och vilka relationer som råder mellan dessa

• Meta-kriterier: normer för accepterande av problem och lösningar på problem: enkelhet,

mångfald, omfångsrikedom, detaljorientering

• Teknologi och instrument: Olika teknoogisk utrustning och dess bakomliggande teorier är delar
av paradigmet: ex optiken och teleskop/mikroskop

• Urtyper/Examplars: Paradigmets element utgör modell för forskning inom det vetenskapliga fältet

• Internalisering av paradigmet genom en gradvis användning av paradigmet i utbildningen och

därmed lär man sig gradvis att förstå världen utifrån paradigmets implicita antaganden
Paradigmets roll i vetenskapsutvecklingen
• 1. För-paradigmatisk period
• Inget gemensamt paradigm = pluralism
• Kaos
• Träsk av data

• Någon formulerar en hypotes som en stor del av de som bedriver

forskningsliknande verksamhet inom området finner intressant. Det
är ett löfte om att kunna lösa problem. De börjar därför att alla arbeta
utifrån hypotesen. Vi får då en paradigmkandidat
• 2. Normalvetenskap
• Paradigmkandidaten accepteras av en majoritet.

• Monism

• Vi får därmed en styrning och strukturering av forskningen som utgår från

samma antaganden. Effektivisering, fördjupning och breddning.

• Vi får universitetsutbildningar, läromedel, olika akademiska samfund,

speciella tidskrifter etc. Dessa samtliga förmedlar utgångspunkterna som
självklara och korrekta.
• Vetenskaplig forskning = artikulering av paradigmet

• Bekräfta, fördjupa och bredda, utveckla teknologi och instrument

• Trots löfte om att lösa alla problem, så alltid anomalier

• Anomali = ett fenomen som inte är i enlighet med vad antagandena i
paradigmet förutsäger ska hända.
• Lösning av anomali:
• 1. Kan lösas inom ramen för de paradigmatiska antagandena

• 2. Kan inte lösas, men lösningen anas finnas inom de paradigmatiska

antaganden. Det lämnas till nästa generation av forskare.
Instrumentutveckling.

• 3. Kan inte lösas, ignoreras …….

• Användning av ad hoc-hypoteser är både tillåtet och nödvändigt

Om anomali uppfattas som central, antingen teoretiskt eller socialt, så
kan den bli ett reellt problem för paradigmet.

Det uppstår en så kallad Hårdnackad anomali: ett problem som inte

paradigmatiska antaganden kan lösa, men det upplevs av flera att den
behöver lösas, och det är många som försöker lösa den utifrån
paradigmets utgångspunkter.
• 3. Extra-ordinär vetenskap

• Den hårdnackade anomalin behöver lösas: Forskare börjar omtolka vissa av

paradgimets kärnantaganden i sina försök att lösa problemen.

• Vi får en form av ”falsifikationism” och pluralism

• Oro i forskarsamhället

• Påminner lite om för-paradigmatiskt tillstånd.

• Enskild forskare lyckas i sin omformulering av paradigmet, eller helt
ny tolkning, lösa det centrala problemet (den hårdnackade anomalin).

• Ofta yngre forskare

• Vi får en paradigmkandidat.
• 4. Vetenskaplig revolution

• När majoriteten av forskarsamhället accepterar den nya

paradigmkandidaten som den utgångspunkt från vilken forskningen
ska utgå från.
• 5. Ny normalvetenskap

• Den NYA paradigmkandidaten accepteras av en majoritet.

• Monism

• Vi får därmed en styrning och strukturering av forskningen som utgår från samma NYA
antaganden. Effektivisering, fördjupning och breddning.

• Vi får universitetsutbildningar, läromedel, olika akademiska samfund, speciella tidskrifter etc som
alla utgår från det NYA paradigmet. Dessa samtliga förmedlar utgångspunkterna som självklara
och korrekta. Det NYA sättet att förstå världen och forskningsverksamheten är egentligen det som
alla tidigare forskare också egentligen avsett med sin forskning
• .
• Observera: Inget absolut rationellt skäl, eller vetenskapligt test, som
”tvingar” en forskare att byta sitt paradigm

• Olika paradigm är inkommensurabla

• Det finns inget oberoende neutralt sätt att jämföra olika paradigm
och deras relation till den empiriska data som föreligger.
Problem: Anka
eller hare?
Flogiston eller syre?

Flogistonteorin: Syreteorin:
Ljuset slocknar på grund av att Ljuset slocknar på grund av att det
glaset blir fullt av flogiston. uppstår ett vacuum i glaset. Det finns
Det får inte plats med mer. inget syre som kan tillföras.
• Våra observationer är inte bara teoriberoende, de är paradigm-inducerade.

• Vi observerar inte något som något, vi observerar att något är något.

• Vi ser inte strecken, sedan tolkas detta som anka eller hare, utan vi ser att det är en hare,
att det är en anka, vi ser glaset fyllas av flogiston eller vi ser att syret tar slut.

• Ingen objektivitet på grund av inkommensurabilitet mellan olika paradigm/teorier

• 1. Radikal meningsteori (holistisk meningsteori, där begreppens mening ges i relation till
andra begrepp)
• 2. Radikal perceptionsteori (vi erfar det våra begrepp och tidigare kunskaper möjliggör
att vi kan se, subjektivitet/relativitet)
• 3. Värdevariation (bedömning av vad som är relevanta kriterier varierar)
• Till skillnad mot falsifikationism: Finns inget absolut sätt att testa
vilken teori som är rätt.

• Vetenskap är problemlösning, sanning är inte det stora målet med

vetenskap, utan målet är att lösa problem: puzzle-solving.

• Vetenskap är RATIONELL.
Feyerabend
• Kritik mot falsifikationism
• Kritik mot Kuhns paradigmteori

• Anarkistisk kunskapsteori
Allt är tillåtet!
• Vetenskapshistorien visar: Endast en metodregel: Allt är tillåtet. Propaganda. Ad
hoc-hypoteser

• Dock två underprinciper

• A. Mångfaldsprincipen: Det måste med nödvändighet finnas flera teorier som
existerar samtidigt: Enda sättet att kunna se problem i en teori är att det finns
andra teorier

• B. Envishetsprincipen: Håll dig till en teori som uppfattas som lovande, trots
problem och motsägande evidens. Enda sättet en teori kan utvecklas och prövas i
sin mest utformade version.

• Dialektiskt förhållande.
6. Imre Lakatos
• Försvar mot kritik av Poppers falsifikationism

• Inför hård kärna och skyddsbälte, där hårdkärna ej ska falsifieras och
skyddsbältet innehåller hypoteser/teorier som kan modifieras.
• Skyddsbälte

Hård
Kärna
• Negativ heuristik: Styr bort falsifieringar från hårda kärnan

• Positiv heuristik: Styr falsifieringar till modifieringar av skyddsbältet

• Exempel:
• Upptäckt av Uranus 1781. Möjlig falsifiering av Newtonska fysiska
grundantagandena

• A. Falsifiering av Newtons fysik? Nej

• B. Modifiering av skyddsbältet: Utanför Uranus finns en planet som är
tillräckligt stor för att påverka Uranus bana

• Upptäckt av Neptunus 1846. Konfirmering av Newtonska fysikens

Hårda kärna
• Teoretiskt progressivt: Det går utifrån forskningsprogrammet att göra
förutsägelser om nya fakta

• Empiriskt progressivt: Nya fakta som prediceras av

forskningsprogrammet blir också bekräftade.
• Vetenskapen är rationell

a. Varje senare Teori, T1, inom ett forskningsprogram är teoretiskt och

empiriskt progressivt i förhållande till tidigare Teori, T2.

b. Varje senare Forskningsprogram, F2, är teoretiskt och empiriskt

progressivt i förhållande till tidigare Forskningsprogram, F1.

c. Eliminera degenererade Forskningsprogram