Steg 2.

1* - Förare av TM A fordon
- Förare av fordon med intermittent
utmärkning på skyddsklassade vägar och
TEN-T vägar.
(För arbeten som upphandlingsdistrikten upp­
handlar gäller inte kravet på TEN-T vägar)

Steg 2.2* Ansvarig för trafikanordningar och

trafikdiregering

Steg 2.3 Ansvarig för montage av längsgående

skyddsanordningar
(Utbildningskrav på skyddsklassade vägar)

Steg 3.0* Styra och leda entreprenader och

projekteringstjänster
* även certifieringskrav på Trafikverkets förarprovskontor

Inledning
I denna folder, finns först MUEKs APV steg 1.1.
Sedan följer Trafikverkets folder: Arbeta med
väghållningsfordon med tillägg och avdrag, som blir
steg 1.2. Därefter följer kompletterade delar för steg
1.2, 1.3 och 2.1

När vägarbete utförs är det i stort sett tre olika delar

som styr med regler
(Arbetsmiljö, Allmänna trafikförfattningar och Kontraktsregler)
Vi har valt att använda tre olika färger som hänvisar
till var reglerna kan hittas enligt trafikljusets färger.

Arbetsmiljö

Allmänna trafikförfattningar

Kontraktsregler

I denna foldern finns hänvisningar i färg var man

hittar regeln. Denna färgkodning använder vi oss i
alla APV-utbildningar
Exempel på juridiktrappa för Arbete på väg

Allmänna trafikförfattningar
Kontrakt/Avtal

Delar från: Kontrakt mellan

TRVK / TRVR Trafikverket och
entreprenör
”Pacta sunt servanda”

faller ner på avtalslagen'

Föreskrift ex. TSFS 2019:74 Myndighet

Förordning ex.Trafikförordningen Regeringen

Lag ex. Väglagen Riksdag Avtalslagen

Start APV steg 1.1 (Nivå 1)

Arbetsmiljö
Juridiktrappa Arbetsmiljö, Lag-
Förordning-Föreskrift AFS

Föreskrifter ”AFSar”

AFS 1999:3 AFS 2001:1

exempel: Byggnads-och Systematiskt
anläggningsarbete Arbetsmiljöarbete

[| Föreskrifter Arbetsmiljöverket

F Arbetsmiljö Förordning Regering

Arbetsmiljö Lagen Riksdag

exempel: I AFS 2001:1 finns krav på Riskanalys

(Arbetsberedning)

5
Exempel på juridiktrappa för Arbete på väg

Allmänna trafikförfattningar
Kontrakt/Avtal

Delar från: Kontrakt mellan

TRVK/TRVR Trafikverket och
entreprenör
"Pacta sunt servanda”

faller ner på avtalslagen

Föreskrift ex. TSFS 2019:74 Myndighet

Förordning ex Trafikförordningen Regeringen

Lag ex. Väglagen Riksdag Avtalslagen

Start APV steg 1.1 (Nivå 1)

Arbetsmiljö
Juridiktrappa Arbetsmiljö, Lag-
Förordning-Föreskrift AFS

Föreskrifter ”AFSar”

AFS 1999:3 AFS 2001:1

exempel: Byggnads-och Systematiskt
anläggningsarbete Arbetsmiljöarbete

|| Föreskrifter Arbetsmiljöverket

F Arbetsmiljö Förordning Regering

Arbetsmiljö Lagen Riksdag

exempel: I AFS 2001:1 finns krav på Riskanalys

(Arbetsberedning)

5
 Organisation/Roller på vägarbetsplats
Trafikverket är:
• Väghållningsmyndighet på statliga vägar
• Beställare av statliga vägarbeten, och representeras då
av en av Trafikverkets Projektledare (Beställareombud)

Entreprenören som utför objektet (entreprenaden), skall

Kontrakt utse en Projektledare, som är representant för objektet
mot Trafikverket
På ett vägobjekt kan en organisation hos Entreprenören
se ut enligt nedan exempel:
• Projektledare
• Platschef
• BAS-U (Bygg- och arbetsmiljö samordnare -Utförande)
• Ansvarig för trafikanordningar (Utmärkningsansvarig)
• Vägarbetare / Fordonsförare

(man kan inneha flera roller)

Men tänk på att,

AML Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för
Arbetstagarens arbetsmiljö

och det ansvar man har mot tredje man vid ett vägarbete,
som förare av väghållningsfordon och vägarbetare enl.
Väglag, Vägförordning, Trafikförordning, se nedan:

Ur Trafikförordningen 1998:1276 kap 2 § 1,

Trf
Trafikant skall visa hänsyn, omsorg och varsamhet till an­
dra trafikanter, särskilt mot sjuka, handikappade och barn.

Ur Väglagen 1971:948 §4
Väg L Vid väghållning skall tillbörlig hänsyn tas till enskilda
intressen och allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet,
miljöskydd, naturvård och kulturmiljö.

Ur Vägförordningen 2012:707 kap 6 § 3

Väg F
Väg- och ledningsarbete inom vägområde ska utföras så
skyndsamt som möjligt och så att fara inte uppstår för
trafiken på vägen

Via kontrakt utför entreprenör uppdrag och övertar bestäl­

larens (Trafikverkets) ansvar, framgår även i AB (All­
männa bestämmelser) kap 5 § 13 (ansvar mot tredje man)

6
Trafikantbeteende
Kan vara exempelvis:
• Målfixerad
• Gör prognoser
• Ett fordon kan bli ett mål
(inte ett hinder)

Hastighet och krockvåld

De skador som kroppen får vid en krock i 90 km/h motsvarar ett
fallfrån tionde våningen i ett höghus. Om hastigheten är 50 kmlh
motsvarar krocken ett fall från tredje våningen.

Vad betyder
hastigheten?
90 km/h
Tänk Er ett fritt fall
| BHII ■ 10 våningar in i stoppet
| ■ III *
90 km/tim
• ® ^7^ 70 km/h
= 27 m (10 våningar)
Il ■' III ■ 6 våningar
70 km/tim
50 km/h - 15 m (6 våningar)
3 våningar 50 km/tim
30 km/h = 9 m (3 våningar)

1 våning 30 km/tim
= 3 m (1 våning)

Zoner på vägarbetsplats

7
TRVK Energiupptagande skyddszon (Buffertzon)
14.2.1
Längd min.= vägens ord. hastighet / 2 (+ 10 m)
Längd max.= 250 m

TRVK Skyddszon
14.2.2 Enligt barriärens monteringsanvisning

Säkerhetszon
TRVK
5.1 Säkerhetszonens bredd vid olika hastigheter.
Högsta tillåten hastighet Säkerhetszonens bredd
120 km/tim 12 m 70 km/tim * 7 m
110 km/tim 11 m 60 km/tim 4 m
100 km/tim 10 m 50 km/tim 3 m
90 km/tim 9m 40 km/tim eller lägre 2 m
80 km/tim *8m

I zonerna får det inte finnas:

• maskiner • människor • material

Personlig Skyddsutrustning på vägarbeten

TRVK 5.2
Varselkläder, min
klass 3 enl. ISO 20471
i dagsljus.
Vid mörker, dis och
dimma, varselbyxa
lägst klass 2 eller shorts
som kompletteras med
extra reflex runt benet. Byxa och shorts ska uppfylla
standarden i EN ISO 20471/EN-471 klass 2. Den ex­
tra reflexen ska vara minst 50 mm bred och sitta i höjd
med fotlederna.

Övrig skyddsutrustning enl. AFS

AFS
ex. skyddshjälm, skyddsskor och övrig
nödvändig skyddsutrustning
enl. AFS 1999:3 §71

... Slut på steg 1.1 (Nivå 1)...

8
Start APV steg 1.2 Fordonsförare
samt del av
steg 1.3 Vägarbetare (dei av Nivå 2)
Från Trafikverkets folder Arbeta med väghållningsfor-
don, med MUEKs tillägg, avdrag och kommentarer

Först några viktiga delar av Arbetsmiljön som alltid

gäller:

AFS 1999:3 §§ 81-86, Passerande fordonstrafik

AFS
med tillhörande allmänna råd (kommentarer)

• Naturligt att trafikanordningsplan blir en del av ar­

betsmiljöplanen (därför vanligtvis inte krav av
trafikverket med trafikanordningsplanj

• Tidför etablering av skydd vid kortvariga arbeten ex­

empelvis utanför körbanan, skall vägas via riskanalys
mot att utföra arbetet utan skydd

• När trafiken diregeras förbi arbetsplatsen av särskilt

utsedd person (signalvakt) eller med trafiksignaler,
får arbetet påbörjas och utföras endast under ledning
av kompetent person.

AFS 2001:1 § 7 ” Riskanalys-Arbetsberedning”

AFS
med tillhörande allmänna råd (kommentarer)

• Riskanalys skall upprättas skriftligen, när risken är

allvarlig skall det finnas skriftliga instruktioner.
(Arbetsberedning)

9
 Grundläggande
regler för fordon
Den gemensamma benämningen för fordon
som används vid vägarbeten (väghållning) är
väghållningsfordon. Bärgning av fordon räknas
även in i denna kategori.

Varningslyktan sko vara synlig för trafikanterna, enligt måttet som visas i illustrationen

Ett grundkrav för att ett fordon får användas i väghållnings-

TRVK
arbete är att det är försett med en varningslykta. Lyktan
5.3.4
varnar andra trafikanter om du måste ställa upp fordonet
eller om du kör så att fordonet kan utgöra hinder eller fara
TSFS
för övrig trafik.
2013:63

Varningslyktan ska vara godkänd och synlig från alla håll.

TSFS
En kontrollampa med orange sken, som visar om varnings­
2009:83
lyktan är tänd, ska också finnas väl synlig från förarplatsen.
Varningslyktan har följande tekniska krav: Färgen C gul 1,
ljusstyrka och klass ECE R65, kategori T alt X.

Det finns givna krav på att fordonet uppfyller författnings-

kraven för den specifika fordonstypen och dess användning.
Dessutom ställer Trafikverket följande krav:

10
Extra bromskontroll
TRVK
Tung lastbil samt släpvagn över 3,5 tons totalvikt ska utöver
5.3.2
obligatorisk kontrollbesiktning utföra extra bromskontroll hos
ackrediterat besiktningsorgan eller ackrediterad verkstad.
Fordonet ska uppfylla kraven för bromskontroll.
Tiden mellan bromskontroller får inte överstiga 8 månader.

Alkolås
Alkolås är nu borttaget ur TRVK ver. 4 och återfinns nu mer i
AF (administrativa föreskrifter)

Utrustning vid backning

TRVK
På platser dar oskyddade trafikanter eller personal uppehåller
5.3.3
sig ska lastbil, dumper eller annat fordon som vid backning har
begränsad sikt från förarplatsen vara utrustat med:
• kamera monterad för att ha uppsikt bakom fordonet
• skärm i förarhytten för att i realtid kunna se vad kameran visar
• två lågt placerade lyktor bak på fordonet. Lyktorna ska endast
användas när fordonet backar. Lyktorna ska kunna upptäckas
på minst 50 meters avstånd i riskzonen för backningen.

Bockvarmngslyktorno for baro voro tando do du bockar De hor följande

teknisko krav Färgen C gul 1, ljusstyrka ECE R65, kategori X klass 2

11
 Olika typer av fordon
Väghållningsfordon delas in i många olika
grupper utifrån funktion, regelverk och utförande.
Eftersom kärt barn har många namn presenterar
vi de benämningar vi valt att använda oss av i
det här häftet.

Arbetsfordon
TRVK
2 Fordon som du utför arbete från, eller som transporterar
det du behöver för att utföra arbetet. Hit räknas personbil,
TRVK pickup, motorredskap, traktor och liknande. Utför du arbeten
14.2 från en arbetsplattform, exempelvis skylift, krävs det alltid ett
fristående skyddsfordon utrustat med TMA.

Po skyddsklassade vagar kravs det skyddsfordon for exempelvis

arbetsfordon som tar bort vagmarkeringar

12
Lätt lastbil Lag
Fordon under 3,5 ton totalvikt, registrerat som lätt lastbil. 2001:559

Tung lastbil
Lag
Fordon över 3,5 ton totalvikt, registrerat som tung lastbil. 2001:559

Skyddsfordon
TRVK
Fordon som används som personligt skydd. När skyddsfor- 14.1
donet är försett med TMA är det även ett skydd för trafikant­
er som färdas i motorfordon. TRVK
14.2.1
• Väghållningsfordon får vara sitt eget skyddsfordon om
det är utrustat som skyddsfordon. TRVK
14.2.1.1
• På skyddsklassade vägar ska skyddsfordon vara försett
med TMA.

• Skyddsfordonets vikt på normalklassade och lågklassade

vägar ska framgå i den riskanalys som ska finnas och
kunna uppvisas.

■ Skyddsfordonets och varningsfordonets vikt på skydds­

klassade vägar framgår av TMA-skyddets monterings­
anvisning och Trafikverkets beslut.

Varningsfordon
TRVK
Fordon som förvarnar trafikanter om att ett vägarbete kom­ 11.1.1.3.1
mer inom kort och som vägleder dem förbi vägarbetsplatsen.

Lotsfordon
Fordon som används för att leda trafikanter förbi en vägar- TRVK
betsplats. Lotsbil ska vara personbil klass I eller lätt lastbil. 12.4

Efterfordon
Lag
Fordon som inte är släpfordon. Hit räknas vägmärkesvagn, 2001:559
sandspridare och liknande.
• Får dras i 70 km/tim i nedfällt läge. TSVFS
1987:15

13
TRVK FÖRSTÄRKT UTMARKNING AV
5.3.1 VÄGHÄLLNINGSFORDON
Du får montera Battenburgmönster på väghållningsfordon-
ens lång- och baksidor, om mönstret är utfört i form av
mikroprismatiska (högreflekterande) reflexer som är tillåtna
av Trafikverket.

Battenburgmönster
Nar battenburgmönster anvands ska monstret:
• vara utfört i reflex som ar mikropnsmatisk (högreflekterande).
Reflexen ska vara tillåten av Trafikverket
• bestå av rektangulara sidor i blå och fluorescerande orange
farg. Rektanglarnas sidor ska vara i forhållande ca 1.3
• vara i två rader dar färgfälten forskjuts.
Höjden på monstret får anpassas efter fordonets storlek
Monstret får delas upp och anpassas efter fordonets lister och
form i ovngt.

Observera att Battenburgmönstret aldrig kan ersätta krav

om X2 Markeringsskärm.

14
När fordonet
hindrar trafiken
Det finns olika saker att tänka på när fordonet
hindrar trafiken, beroende på vilken typ av

Utmärkning av arbetsfordon för intermittent arbete på låg- och

normalklassade vägar. På skyddsklassade vägar ska TMA användas.

Rörligt arbete innebär att arbetet utförs med eller från

motordrivet fordon i kontinuerlig rörelse som inte avviker
markant från den normala trafikrytmen på vägen. Exempel TRVK
på rörligt arbete är sandning, saltning och snöplogning.
2.0

Rensning av busshållplatser och liknande i samband med

snöplogning räknas också som rörligt arbete, vilket gör att
trafikanterna är mer förberedda på att plogning pågår eller
kan förekomma. Fordon som utför rörligt arbete ska ha minst
en helt fungerande varningslykta, gärna fler.

På mötesseparerade vägar ska fordon som utför rörligt

TRVK
arbete vara konstruerade och tillåtna för högre hastigheter
5.3
än 50 km/tim.

Intermittent arbete är arbeten som ryckvis fortskrider

framåt, arbete av kortvarig natur eller arbete som utförs med TRVK
fordon som tydligt avviker i hastighet från trafikrytmen. 2.0
Exempel är vägmarkering, slåtter, snövallsavskärning och
snödikning.

15
 Planeringsbara arbeten av typen snöröjning av bussfickor,
korsningar eller liknande efter att ordinarie plogsväng är
genomförd är också intermittent arbete. Fordon som utför
intermittent arbete kan vara utrustade med skydd och väg­
märken som framgår i det här häftet, eller vad som framgår
av kontraktet. Arbeten ska alltid utföras inom ett skydds­
område (se andra stycket under avsnittet Fast arbete).

Utför du intermittenta vägarbeten på motorvägar ska den

TRVK verkliga hastigheten som trafikanterna kan köra förbi väg-
4.1.2 hållningsfordonen eller arbetsplatsen vara högst 70 km/h
På sträckor med tre eller fler korfalt i samma riktning ska
korfältet narmast arbetsplatsen vara avstangt I sådana fall galler
mte kravet på 70 km/tim på övriga korfält

Hastighet vid intermittent arbete på motorväg

TRVR
Åtgärd for att sakerstalla den verkliga hastigheten forbi inter­
4.1.2 mittent arbete på motorväg kan utföras med olika metoder. Den
metod som anvands får inte innebara att trafikanternas säkerhet
forsamras

I vissa fall kan du utföra fast arbete som intermittent arbete

TRVK
med enbart fordonsmonterade vägmärken och skyddsanord­
2.0 ningar, exempelvis på högtrafikerade vägar där arbetet måste
avslutas och alla anordningar måste tas bort under rusnings­
trafik. Grundförutsättningen för det är att det ska vara lika
säkert som fast arbete.
Fast arbete kan utföras med intermittent utmarkning med
endast fordonsburna trafik- och skyddsanordningar.

Fast arbete är arbeten som underhålls-, förstärknings- och

TRVK
byggnadsåtgärder, som till större del har markplacerade väg­
2.0 märken och skydd. Fordon kan givetvis även utföra arbeten
inom utmärkningen för ett fast arbete. I sådana fall är mini­
mumkravet att de är försedda med varningslykta, exempelvis
vid materialtransporter.

Fordon utan egna skydd, till exempel vältar, ska vara försedda
TRVK
med X2 Markeringsskärm när de är utanför skyddets
11.1.1.3 skyddsområde.

Skyddsområdet ar avståndet mellan den energiupptagande

TRVK zonen (buffertzonen) och max 250 m raknat från skyddet om
14.2.1 trafikanten har genomsikt hela strackan. Om vagen exempelvis
ar hastighetsbegransad till 100 km/h ar skyddsområdet mellan
60 m och 250 m vid god genomsikt Forhållanden med dålig
genomsikt och som gor attskyddsområdet blir kortare ar
exempelvis vid backkrön och kurvor

16
 Utmärkning av arbetsfordon utanför
skyddsområdet vid fasta arbeten, till
exempel vid belaggningsarbete med
dubbellots

Kraven på utmärkning med vägmärken vid rörligt och inter-

mittent arbete kan inte jämföras med de krav som ställs på
en fast vägarbetsplats.

VÄGMÄRKEN OCH ANORDNINGAR PÅ FORDON

Om fordonet används enbart för materialtransporter vid
vägarbetsplatsen räcker det med att det har varningslykta.
Förutom kravet på varningslykta får fordon som utför
väghållningsarbete bära vissa vägmärken och anordningar
som också får vara förstärkta med lyktor. Trafikverkets mini­
mumkrav är följande:

• Vägmärken på fordon ska vara i minst storlek Normal. TRVK

Andra storlekar på vägmärken och lyktkrav kan före­
11.1.1.3
komma och beskrivs längre fram i den här punktlistan
eller i kontraktshandlingen. Du får inte visa utmärkning
under transport till och från arbetsplatsen.

17
 När fordon utför intermittent arbete på vägen så att
TRVK hinder uppstår för trafikanter krävs X2 Markeringsskärm
14.2.1 för hinder. Tänk även på att

TRVK ■ väghållningsfordon i skydd av skyddsfordon i ett

11.1.1.3 skyddsområde inte behöver bära X2.

TRVR ■ X2 får förstärkas med två lyktor (avstängningslyktor)

11.1.1.3 i klass L8H. De får blinka växelvis eller parallellt.
Minimumkravet är att fordonets ordinarie roterande
varningslyktor är påslagna och syns runt om (högre
krav kan framgå i kontraktet).

Min 400 mm höjden på X2 ska vara minst 400 mm och du får inte
placera underkanten på X2 högre än 1200 mm från
vägbanan. X2 ska täcka hela fordonets bredd, med
ett indrag om högst 200 mm på fordonets bredd. Den
ska monteras centrerad på fordonet. Du får göra
avbrott i längdled av tekniska skäl, om skärmen
fortsätter i annan höjd. Du kan med fördel förlänga
X2 för att täcka hela det avstängda området, till
exempel vägrenen.

• om det ställs krav i kontraktet att fordonet ska vara

TRVK
försett med två X2 Markeringsskärm ska de vara
11.1.1.3 minst 300 mm höga och mellanrummet mellan dem
vara minst 1 000 mm.

På mötesseparerade vägar ska X5 Gul ljuspil eller ljus­

TRVK
pilar användas. På alla skyddsklassade vägar bör fordonen
11.3.1 vara utrustade med X5 (högre krav kan framgå i kontrak­
tet). X5 får förstärkas med lyktor i klass L9H. Använd
gult kryss när trafikanter inte kan eller ska köra om;
exempelvis vid rörliga arbeten som snöplogning eller
reparation av mitträcken på enfältsdelen av en 2+1-väg.

• Visa alltid X5 och gul pil på den sida om väghållnings-

fordonet trafikanten ska passera.

Märket D2 ska på skyddsklassade vägare vara i minst

TRVK
storleken Stor, 900 mm i diameter, på det första fordon
11.1.1.3 som trafikanten möter.

18
o D2 ”Stor”
TEKNISKA EGENSKAPER FÖR LYKTOR

Typ av lykta Dimnings- Färg Ljusstyrka, Egenskap, TRVK

funktion klass miljöklass
11.2-
Lykta for att forstarka Kravs C gul 1 L2H, L8L, PO, RO, AO, 11.3.1
markplacerade väg­ L8M 10, F3,01,
märken M3, T2, 82

Lykta på fordon inkl Kravs C gul 1 L8M, L8H PO, RO, AO,
vagmarkesvagn (for att IO,F3,01,
förstarka vagmärken M3, T2,52
monterade på fordon)

Symbolen X5 Gul pil Kravs C gul 1 L8H PO, RO, AO,

eller pilar utförda av 10, F3, 01,
lyktor M3, T2, 82

VMS-tavlor (som aven Krävs RGB* L3 T3,82, P3

kan visa X5 Gul pil eller = IP55, 02,
pilar) R2

Lyktor för att forstarka Kravs C gul 1 L9H PO, RO, AO,
X5 Gul ljuspil eller pilar 10, F3, 01,
M3, T2, 82

*) RGB = olla färger enligt vägmärkesförordningen

Utrustning för fordon

Påmonterande redskap, till exempel snöplog, ska utmärkas Trf1998:
enligt följande författningskrav: 1276 kap 3

■ Ett redskap som skjuter ut utanför fordonet och är

bredare än 260 centimeter, eller skjuter ut mer än 20
centimeter utanför fordonet, ska vid färd på väg vara
tydligt utmärkt.

• Under mörker, vid skymning, gryning och när vädret

eller andra omständigheter påkallar extra uppmärk­
samhet ska alltid sådan utrustning märkas ut

• framtill med en lykta som visar vitt ljus framåt och

med vita reflexer

• baktill med lyktor som visar rött ljus bakåt och med
röda reflexer.

Kom ihåg att så kallad arbetsbelysning inte får vara riktad så

att bakomvarande trafikanter upplever det som om de möter
ett fordon.

19
 Arbetsbelysnmg med vitt ljus får inte vara riktad rakt bakåt, eftersom trafikanten då
kan uppfatta att ditt fordon kommer emot honom eller henne.

l o »~wc. 15 rar \ r cw

Att tänka på:

• Reflexmaterialet i vägmärken och dess tilläggstavla

ska vara av samma typ. Exempelvis ska både väg­
märket och tilläggstavlan vara fluorescerande när
så krävs.

• Ett vägmärke ska vara helt och rent. Kassera väg­

märket om dess innebörd inte längre framgår. När
reflexförmågan har halverats mot motsvarande nytt
märke rengör du det.

• Håll vägmärket fritt från snö. Trafikanten måste alltid

kunna se budskapet. Placera vägmärket högt vid
yrsnö, eller använd ett vägmärke i ett sådant ut­
förande att det hålls fritt från snö och is.

20
 Trafikolyckor vid
vägarbeten
(Kalla: Trafikverkets publikation 2016 122)

Att framföra väghållningsfordon är riskfyllt, speciellt vid

vinterväghållning.

Vi vet med säkerhet att 3 958 personer skadades eller om­

kom under perioden 2003-2015 vid olyckor i anslutning
till vägarbeten. Det finns stor risk att siffran är högre än
så, eftersom en del inrapporterade olyckor aldrig kopplas
samman med vägarbete.

• Av dessa 3 958 olyckor skedde:

• 50 % på det statliga vägnätet

• 44 % på det kommunala vägnätet

• 6 % på det övriga vägnätet

Olyckor med oskyddade trafikanter är vanligaste

olyckstypen
Den vanligaste olyckstypen, cirka 38 % av alla olyckor vid
vägarbeten, var olyckor med oskyddade trafikanter.
Drygt 78 % av olyckorna med oskyddade trafikanter sked­
de på det kommunala vägnätet.
Den näst vanligaste olyckstypen, cirka 31 % av alla olyckor
vid vägarbeten, var upphinnandeolyckor.

Drygt 82 % av upphinnandeolyckorna skedde på det statli­

ga vägnätet, ofta på vägar med mycket trafik.

Figur 2: Antal trafikolyckor med personskador vid vagarbeten 2003-2015

per olyckstyp. (Kalla: STRADA)

21
 Vinterväghållningsolyckor
I cirka 5 % av det totala antalet olyckor omkom eller
skadades en vägarbetare. Den vanligaste olyckstypen där
en vägarbetare blev skadad var singelolyckor (37 %). I de
flesta fall hade vägarbetarna utfört någon form av vinter­
väghållning, ofta hade de kört traktor och troligtvis hade
de inte använt bilbälte eller bara haft midjebälte. Personal
som arbetar med vinterväghållning skadas också i upp­
hinnande- och mötesolyckor. Drygt 55 % av alla skadade
vägarbetare, totalt 108 personer, skadades i samband med
vinterväghållning.

Personal på vägen
I 31 % av olyckorna kategoriseras vägarbetaren som
personal på vägen. Kategorin omfattar de vägarbetare
som inte befinner sig i ett fordon. Här finns t.ex. arbeten
med räckesuppsättning, trafikreglering, stensättning
och inspektioner. Värt att nämna är att tjugo av de ska­
dade vägarbetarna i den här kategorin var flaggvakter.
De skadade flaggvakterna utgör därmed drygt 10 % av alla
skadade vägarbetare, vilket kan ses som anmärkningsvärt.

Olyckstimmen börjar då din arbetsdag är slut

Figur 10 visar olyckornas fördelning över dygnets 24 tim­
mar. Flest olyckor per timme inträffade mellan kl. 16.00
och 17.00. Den dominerande olyckstypen vid denna tid var
upphinnandeolyckor. En möjlig förklaring till den relativt
stora mängden olyckor på eftermiddagen kan vara att
många personer är på väg hem från arbetsplatser och skol­
or vilket i sin tur leder till mer omfattande trafik. Många
av dessa olyckor är kökrockar med troligtvis relativt låga
hastigheter.

Figur 10: Fördelning av trafikolyckor vid vagarbeten på dygnets timmar 2003-2015.

(Källa: STRADA)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Statlig — — Kommunal ........Övrig

22
Vägen är en av de farligaste arbetsplatserna
Antal dödsfall i vägtrafik och övrigt 2012-2018,
arbetstagare och egenföretagare
(Kalla Arbetsmiljoverket www.av.se)

År Antal döda Övriga Totalt

i vägtrafikolyckor
2012 14 31 45
2013 10 26 36
2014 9 33 42
2015 7 28 35
2016 15 22 37
2017 9 35 44
2018 10 40 50

Statistiken ovan avser dödsfall i arbete i vägtrafik i Sverige,

Inte specifikt vägarbeten. 2018 skedde 25 % av alla döds­
olyckor i vägtrafik.

Säkerheten för vägarbetare skall öka

(Kalla Aftonbladet Lördag 31 Aug 2019)

Incidenter i samband med vägarbeten har ökat.

En stor del av vägarbetama känner oro på grund
av bristande säkerhet.

Regeringen ger nu Transportstyrelsen i uppdrag att öka

säkerheten.
- Vi får rapporter om en ökad osäkerhet vid vägarbeten.
Det är inte acceptabelt. Jag vill se skarpa förslag för ökad
säkerhet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
till TT.
Säkerheten för vägarbetare behöver öka. Därför har
regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda
åtgärder för att öka säkerheten för personal som arbetar
vid vägarbeten.
- Det här är människor som arbetar för vår säkerhet. De
ska inte behöva riskera livet. Jag kan tänka mig skydds-
bilar, hastighetsbegränsningar och höjda böter, säger
Eneroth.

Resultatet av uppdraget ska redovisas senast den 8 augusti

2020.

23
 V3-principen är numera borttagen
i TRVK 4.0, TRVR 4.0

När trafikanterna närmar sig en vägarbetsplats ska de varnas

så att de hinner anpassa farten. När de är framme vid väg­
arbetet ska de vägledas så de inte kommer in för tvärt fram­
för ditt fordon. När trafikanter passerar vägarbetsplatsen
ska de likväl som du värnas, skyddas. Här är TMA-skydd
bra både för dig och för trafikanter.

Du som arbetar med väghållningsfordon använder kanske

alla tre V3-principer på ditt fordon. I vissa fall måste du ändå
använda fristående vägmärkningar för att ge trafikanten en
bra varning.

När du arbetar på vägarbetsplatsen ska du anpassa placering­

en av fordonet på vägen samt hur vägmärken och skydds­
anordningar monteras, utifrån din arbetsmetod och vägens
beskaffenhet. Ett exempel: Om du placerar ditt fordon
närmare vägens mitt i stället för längst till höger håller
bilisterna lägre hastighet när de kör om.

24
V3-principen anpassad för fordon
Ett vägmärke som varnar kan också vägleda, medan ett annat
vägmärke kan både varna och värna. Det finns alltså flera
kombinationer av V3-principen vid rörliga och intermitt-
enta arbeten. Ett fordon kan vara utrustat med skydd och
vägmärken så att fordonet såväl varnar som vägleder och
skyddar. Läs mer om vägmärken under respektive avsnitt för
VI, V2 och V3 i det här häftet.

Innan du börjar utföra arbete på riktningsseparerade vägar,

2+1 utan mitträcken, är det viktigt att du planerar noga.
Framkomligheten ska bli den bästa möjliga för trafikanterna,
och säkerheten ska bli den bästa möjliga för båda parter.

Du kan varna med vägmärken och lyktor, vägleda med X5 och D2 och varna med
med två TMA-fordon på riktningsseparerade vagar Det ar möjligt att förbättra
säkerheten ytterligare med E13 Rekommenderad högsta hastighet och A9 Varning
för farthinder och genom att rulla ut ett tillfälligt gupp

25
 Vi Varna trafikanterna
Vid vägarbete är den näst vanligaste olycks-
TSFS
typen upphinnandeolycka (se sid. 21), exempel­
2019:74
vis kökrock eller krock med backande väghåll-
Kap 2
§1
ningsfordon. För att undvika sådana olyckor
måste trafikanterna varnas.

Kökrockar händer mest på landsvägar. Orsaken är ofta att

trafikanterna har för hög fart när de närmar sig kön inför
ett vägarbete. Det kan bero på att de inte blivit varnade eller
vägledda i tillräckligt god tid.

Att backa är farligt, speciellt runt korsningar som inte är

avstängda för oskyddade trafikanter. Använd därför alltid
backvarningslykta, signal och backningsvakt.

När du utför intermittenta arbeten måste du tänka efter. Är

det en lämplig tidpunkt att arbeta med tanke på trafikflöde,
exempelvis pendlingsriktningar och liknande? I kontraktet
framgår när man inte får arbeta. Gör alltid en egen bedöm­
ning om det är lämpligt att arbeta eller om du måste ge
trafikanterna en extra varning.

När arbetsplatsen är som säkrast kan variera beroende

på trafikflöde, tidpunkt, vägtyp eller annat. Det gäller alltså
att du alltid utformar och anpassar arbetet efter rådande
förhållanden. När vägar har breda vägrenar som rymmer
varningsfordon bör du alltid använda varningsfordon.

TSFS Nyhet! Vägmärken på fordon i rörelse m.m.

2019:74 2019-08-01 trädde TSFS 2019:74 Transportstyrelsen före -
Kap 1 skrifter och allmanna råd om vagmarken och andra anord­
§16 ningar i kraft. Då upphävdes bl.a: VVFS 2007:305 och
VVFS 2008:272.
Dock gäller att vägmärken och andra anordningar enligt
äldre bestämmelser vilka till storlek eller utformning strider
mot denna författning får användas tills vidare, dock längst
till utgången av år 2030.

En stor skillnad är att man nu tydliggör vilka vägmärken

som får sitta på fordon i rörelse, (förut stod bara fordon)...
Och nu kan alltså övriga vägmärken sitta på stillastående
fordon, förutsatt att det inte bryter mot andra författningar.

26
VARNANDE VÄGMÄRKEN OCH ANORDNINGAR
TSFS
SOM FÅR MONTERAS PÅ FORDON I RÖRELSE
2019:74
kap 1
A11 varning för stenskott §16
Sätts upp när risk för löst stenmaterial
(stenskott) finns på vägen.

A2O Varning för vägarbete

Märket ska vara i flourescerande färg
och finnas på alla vägarbetsplatser
som pågår aktivt.

A40 Varning för annan fara

Farans art anges på en tilläggstavla.
När du varnar att Vakt förekommer
ska A40 och tilläggstavla med texten
Vakt användas. Båda ska vara i fluore­
scerande gul färg.

A41 varning för olycka

A Får endast sitta uppe vid trafikolycka

vid begränsad framkomlighet och
under tid som den begränsade
framkomligheten varar.

F25 Körfält upphör och

F26 Körfält avstängt
F25 och F26 ska vara i fluorescerande
orange färg eller som VMS. Märkena
är anpassade efter förhållandena på
platsen och används på varningsfor-
don eller på vägren, med lyktor och
tilläggstavla med avstånd. De kan även
förekomma som vägledning på skydds-
fordon, utan tilläggstavla.
F25 och F26 får vara uppsatta på for­
don i rörelse om foronet befinner sig på
en plats utanför körbanan eller om det
finns synnerliga skäl.

27
 VÄGSALTNING J2 Upplysningsmärke
UPPHÖR J2 med textbudskap, får vara uppsatta
på fordon i rörelse om det finns synner­
liga skäl för det, exempel på lots bil med
text ”Lots följ mig”. Vid vägarbete skall
J2 ha orange botten med svart text. J2
kan även vara markplacerad.

TSFS
2019:74
Kap. 1
§16
HINDER PÅ STRÄCKAN Lots
0,2 - S Km följ mig

TRVK
12.4.1

Når varn/ngsfordon inte kan anvandas Här används J2 på lotsbil

på grund av for smala vagrenar kan
markplacerad J2 anvandas

X2 Markeringsskärm för hinder

Anordningen anger att framkomlig­
heten på vägen är inskränkt på grund
av ett hinder. Den kan även ange att
en väg är helt eller delvis avstängd
för trafik. Märket bör täcka hindrets
bredd. Den gula reflexen ska vara
fluorescerande. Kombinera anordning­
en med fast röd ljussignal när vägen är
helt avstängd, och blinkande gul ljus­
signal när vägen är delvis avstängd.

X5 Gul ljuspil eller ljuspilar

Anordningen kan även vara utförd
som överlappande pilskaft som visar
ett kryss. Om anordningen finns bör
du alltid använda den, eftersom den
ger bra körledning för trafikanten.

28
FORDON SOM VARNAR
Ett varningsfordon ska förvarna trafikanter i god tid om att
TRVK
ett intermittent vägarbete kommer inom kort. Krav på när
11.1.1.3.1
varningsfordon ska användas framgår av kontraktet, eller er
riskanalys. Framför varningsfordonet på vägrenen. Annars
kan varningsfordonet utgöra en lika stor säkerhetsrisk för
trafikanten och dig själv som själva vägarbetet. Ibland kan
krav på varningsfordon ersättas med markplacerade väg­
märken, exempelvis där det inte finns någon vägren.

/ det här exemplet visar vi en väg dår varningsfordon inte ryms på vägrenen.
I stället kan du förvarna med markplacerade vågmärken.

Varningsfordonet ska vara utrustat med varningslykta, X2

TRVR
Markeringsskärm för hinder tillsammans med lyktor samt
andra fordonsrelaterade vägmärken. Avståndet till arbets­ 11.1.1.3.1
platsen, eller till den plats där körfältsbyte senast är möjligt
före arbetsplatsen, ska anges på en tilläggstavla till varnings-
fordonets vägmärke. Vi föreslår att tilläggstavlorna 400 m
och 700 m ska användas vid två varningsfordon och 400 m
när det är ett varningsfordon.

På skyddsklassade vägar ska varningsfordon vara utrustade

TRVK
med TMA. Fordon som är lastade med gods som omfattas
av lagen om transport av farligt gods får inte vara varnings­ 11.1.1.3.1
fordon.

29
 När trafiken passerar förbi en vägarbetsplats
ska du alltid vägleda trafikanterna på ett tydligt
sätt. Använd längsgående anordningar när det
behövs, även vid intermittenta arbeten. Då leds
trafikanterna inte in eller råkar inte ens hamna
på arbetsplatsen av misstag.

TSFS
2019: 74
kap 1
§16
D2 Påbjuden körbana
Symbolen är anpassad efter platsens
olika förhållanden. Märket anger att
TRVK fordon endast får föras förbi märket
där pilen eller pilarna visar. När du
11.1.1.3
sätter upp märket med högerpil ska
trafikanterna vara säkra på att inte
få mötande trafik. På skyddsklassade
vägar ska märket vara minst i storlek
Stor på det första fordon som trafik­
anten möter, även när märket sitter på
en vägmärkesvagn.

E13 Rekommenderad högsta

TRVK
hastighet

50
11.1.1
E13 ska vara i omställbart lysande
utförande, typ VMS eller liknande. Det
anger vilken hastighet som är lämplig
att passera för trafikanten. Om möjligt
bör fysiska anordningar motsvara den
hastighet som anges på märket.

30
 E14 Rekommenderad högsta
hastighet upphör TSFS
2019: 74
Märket ska vara lysande och kan vara
kap 1
placerat på det främsta väghållnings-
fordonet som en signal till trafikanten §16
att vägarbetet och den rekommen­
derade högsta hastigheten upphör.

F25 Körfält upphör och

F26 Körfält avstängt
Märket skall vara flouriserande orange
eller som VMS.

Märket kan sitta på stillastående fordon

eller fordon i rörelse om de befinner
sig utanför körbanan eller om det finns
synnerliga skäl.

F26 Körfält avstängt bör

anges på fordon när körfältet
ar avstangt av en eller flera
fordon framfor skydds-
fordonet, exempelvis vid
slåttertåg

X3 Markeringsskärm för
sidohinder, farthinder med mera
Använd X3 för att markera vägens
eller körbanans kant eller för att
avskärma arbetsplatsen. Placera
anordningen så att fälten lutar nedåt
på den sida där trafiken ska färdas. X3
kan användas på gejder för att minska
bredden på återstående körbana, på
exempelvis läggare, för lägre trafikant­
hastighet.

31
 TSFS
X5 Gul ljuspil eller ljuspilar
2019: 74 Anordningen anger att trafikanter
kap 1 ska passera på den sida pilen eller
§16 pilarna visar. Pilen eller pilarna kan
vara blinkande och växelvis blinkande
TRVK när trafiken kan passera på båda sidor
11.2.4 om fordonet. Gul pil som visar på
vilken sida om fordonet trafikanten
Ljuspilar har juridisk ska passera ska även visas när fordonet
status enl VMF, befinner sig på vägrenen (det kan vara
medans "X" inte vänster vägren vid enkelriktad trafik).
har det, utan skall
Om anordningen finns bör du alltid
betraktas som
"skylt", dvs dr använda den, eftersom den ger bra
inget vägmärke körledning för trafikanten.

Lysande gul pil och kryss (X5) ar bra hjälpmedel för att vägleda trafikanter Genom att
visa kryss signalerar föraren att det ar olämpligt for trafikanten att kora om Nar foraren
bedömer att det ar möjligt för trafikanten att kora om slås den gula pilen på

TRVK
12.4.1
När fordon används vid lotsning ska den utrustas på olika
sätt, enligt följande krav och goda råd:

• Varningslyktorna ska vara justerbara på höjden.

• Vägmärke J2, med texten LOTS FÖLJ MIG ska

användas, med texthöjd 200 mm. Om du väljer märket i
VMS-utförande får texthöjden vara 150 mm.

32
 Extra högt placerade
bromsljus och blinkers ska finnas
ovanför Lots-upplysningen.

Med dubbellots vid en lang avstangd

sträcka kon väntetiden forkortas for
trafikanterna, samtidigt som de får en
bättre vagledning förbi arbetsplatsen

5OOm

Vägmärkesvagn kan i uppfällt läge dras efter fordon,

alternativt ställas upp tillfälligt som vägledning, med D2
Påbjuden körbana, F25 Körfält upphör eller X5 Gul ljuspil
eller gula ljuspilar.

Det är bra att använda en tillfällig portal over korfalten, speciellt på hogtrafikerade
vägar, exempelvis motorvägar Portalen visar här A20, korfaltssignaler (gul pil) och
lampliga avfarter Den kan aven visa andra marken

33
 V3 Värna vägarbetare
och trafikanter
Vid alla vägarbeten ska vägarbetarnas säkerhet
värnas och skyddas. Lika viktigt är det att värna
trafikanterna vid eller intill en vägarbetsplats.
Ta särskild hänsyn till oskyddade trafikanter;
cyklister, gående, barn, äldre och funktions-
hindrade.

VÄRNANDE VÄGMÄRKEN OCH ANORDNINGAR

SOM FÄR MONTERAS PÄ FORDON I RÖRELSE

E13 Rekommenderad
högsta hastighet

50 E13 ska vara i omställbart lysande

utförande, typ VMS eller liknande. Det
anger vilken hastighet som är lämplig
att passera för trafikanten. Om möjligt
bör fysiska anordningar motsvara den
hastighet som anges på märket.

FORDON SOM VÄRNAR

Väghållningsfordon som fungerar som skyddsfordon, med

eller utan TMA, är till för att värna vägarbetarna. Anpassa
vikten på skyddsfordon utan TMA på låg- och normal-
klassade vägar till skyddsbehovet och vad som framgår
av riskanalysen.

Vår erfarenhet är att skyddsfordonet ska placeras närmare

vägmitt än vad som är brukligt, för att skapa säkerhetsut-
rymme och lägre hastighet.

34
En so kollad breddore kon monteros på fordonet för utökot säkerhetsavstånd.

Arbetsfordon
Ett arbetsfordon kan vara utrustat med energiupptagande
skydd (TMA) och räknas då som skyddsfordon som får ut­
föra arbete på alla vägar. Läs mer i avsnittet Olika typer
av fordon på sid 10.

Arbetsfordon och skyddsfordon i ett.

Skyddsfordon
Det är viktigt hur du placerar skyddsfordonet på vägen
eller körbanan. Det ska ju värna både dig och dina vägar-
betande kollegor på bästa sätt och skapa en acceptabel
hastighet för passerande trafikanter. När du kör skydds­
fordon som skyddar pågående vägarbete med oskyddade
fordon, eller vägarbetare som utför arbete på vägen, är det
viktigt att den energiupptagande zonen (buffertzonen)
framför skyddsfordonet har rätt längd. Det är också viktigt
att zonen inte blir för lång så att trafikanter råkar vika in i
arbetsplatsen.

35
 Skyddsfordon
TRVK På skyddsklassade vägar ska skyddsfordon vara utrustat med
14.1 TMA. Vid intermittenta arbeten som överskrider vägmitt ska
skyddsfordon finnas i båda riktningarna.
Arbetsfordon får vara sitt eget skyddsfordon och ska då vara
utrustat som skyddsfordon. Fordon som är lastat med gods som
omfattas av lagen om transport av farligt gods får inte vara
skyddsfordon. Undantag: Arbetsfordon som är sitt eget skydds­
fordon får vara lastat med gods som omfattas av lagen om trans­
port av farligt gods i mängder som behövs för arbetets utförande.
Undantaget gäller endast efter Beställarens godkännande.

Skyddsfordon ska vara utmärkt med:

• varningslykta, se avsnitt 5.3.4.
• X2 Markeringsskärm för hinder.
• andra relevanta vägmärken.

På mötesseparerad väg ska X5 Gul ljuspil eller ljuspilar i storlek

Stor eller D2 Påbjuden körbana i minst storlek Stor sättas upp på
skyddsfordon. Anordningen ska vara monterad med underkant
minst 1,7 m över vägbanan. Den ska användas på det fordon
som trafikanterna först kommer ifatt i varje körfält.

Skyddsfordon ska, förutom varningslykta, vara utrustade

med X2 Markeringsskärm för hinder och andra nödvändiga
vägmärken. Andra krav kan gälla, vilket framgår av
kontraktet.

Fordon som är lastade med gods som omfattas av lagen om

transport av farligt gods får inte vara skyddsfordon.

36
 Planeringsbara arbeten av typen snöröjning av bussfickor,
korsningar eller liknande efter att ordinarie plogsväng är
genomförd är också intermittent arbete. Fordon som utför
intermittent arbete kan vara utrustade med skydd och väg­
märken som framgår i det här häftet, eller vad som framgår
av kontraktet. Arbeten ska alltid utföras inom ett skydds­
område (se andra stycket under avsnittet Fast arbete).

Utför du intermittenta vägarbeten på motorvägar ska den

TRVK verkliga hastigheten som trafikanterna kan köra förbi väg-
4.1.2 hållningsfordonen eller arbetsplatsen vara högst 70 km/h.
På sträckor med tre eller fler korfålt i samma riktning ska
korfaltet narmast arbetsplatsen vara avstängt. I sådana fall gäller
inte kravet på 70 km/tim på övriga körfält.

Hastighet vid intermittent arbete på motorväg

TRVR
Åtgärd för att säkerställa den verkliga hastigheten förbi inter-
4.1.2 mittent arbete på motorväg kan utföras med olika metoder. Den
metod som används får inte innebara att trafikanternas säkerhet
forsamras.

I vissa fall kan du utföra fast arbete som intermittent arbete

TRVK
med enbart fordonsmonterade vägmärken och skyddsanord­
2.0
ningar, exempelvis på högtrafikerade vägar där arbetet måste
avslutas och alla anordningar måste tas bort under rusnings­
trafik. Grundförutsättningen för det är att det ska vara lika
säkert som fast arbete.
Fast arbete kan utföras med intermittent utmarkning med
endast fordonsburna trafik- och skyddsanordningar.

Fast arbete är arbeten som underhålls-, förstärknings- och

TRVK
byggnadsåtgärder, som till större del har markplacerade väg­
2.0 märken och skydd. Fordon kan givetvis även utföra arbeten
inom utmärkningen för ett fast arbete. I sådana fall är mini­
mumkravet att de är försedda med varningslykta, exempelvis
vid materialtransporter.

Fordon utan egna skydd, till exempel vältar, ska vara försedda
TRVK
med X2 Markeringsskärm när de är utanför skyddets
11.1.1.3 skyddsområde.

Skyddsområdet är avståndet mellan den energiupptagande

TRVK zonen (buffertzonen) och max 250 m raknat från skyddet om
14.2.1 trafikanten har genomsikt hela strackan. Om vagen exempelvis
ar hastighetsbegränsad till 100 km/h ar skyddsområdet mellan
60 m och 250 m vid god genomsikt. Förhållanden med dålig
genomsikt och som gor attskyddsområdet blir kortare ar
exempelvis vid backkrön och kurvor.

16
Lotsfordon TRVK
Ett lotsfordon värnar vägarbetaren. När det framförs kör 12.4
lotsfordonet med låg hastighet förbi en arbetsplats så att
efterföljande trafikanter inte kan färdas fortare än

■ max 30 km/h om vägarbetare är närmare trafiken än 2,5

meter

• max 50 km/h om vägarbetare vistas längre från trafiken

än 2,5 meter.

Läs mer om hur du kan märka ut detta under rubriken V2

Vägled trafikanterna, sid 30-33.

Exempel på lotsfordon
med VMS.

Varselkläder
TRVK
När du lämnar ditt fordon måste du ha varselkläder på dig,
5.2
för din och för trafikanternas säkerhet.

Personer som utför vägarbete, eller som vistas på en väg-

arbetsplats, ska alltid bära tillåten varselklädsel som upp­
fyller ISO EN 20471 klass 3. Vid mörker, dis, dimma eller
andra förhållanden med dålig sikt ska dessutom
vägarbetarna ha varselbyxor med lågt sittande reflexer i
lägst klass 2.1 märkningen av dina varselkläder ska det
framgå vilken klass kläderna uppfyller.

37
Trf 1998: Trafikregler vid fram-
kap12 förande av fordon i väg-
hållningsarbete, bärgning
eller liknande arbete
(exempel: projekteringsuppdrag,
järnvägsuppdrag)
Ibland måste du bryta mot vissa trafikregler vid väghåll-
ningsarbete, bärgning och liknande arbete. Det framgår i
Trafikförordningens 12 kap, Bestämmelser för väghållnings-
arbete. Observera att det inte framgår i kapitlet vilka krav
som gäller för skyddsutrustning, vägmärken och liknande.
Notera även att du måste följa alla andra trafikregler trots att
du utför väghållningsarbete. Exempelvis får du inte stanna
eller parkera på sådant sätt att fara uppstår eller att trafiken
hindras eller störs i onödan.

Om du måste bryta mot vissa trafikregler får du göra det

endast om du iakttar särskild försiktighet.

Observera att det oftast krävs att fordonen utrustas med

skyddsanordningar, vägmärken och liknande.

Då du framför fordonet får du

• köra utanför körbanan och på bana avsedd för viss trafik,
exempelvis gång- och cykelbana

• köra i annat körfält än det längst till höger

• använda körfält och byta körfält oberoende av körfälts-

markeringar

■ använda körfält som är anvisat för visst slag av fordon,

exempelvis kollektivkörfält

■ korsa spärrlinje och spärrområde

• köra på vägrenen, även där den avskiljs med heldragen

kantlinje

38
• köra på fel sida av en refug och medsols i en
cirkulationsplats Trf 1998:
1276
• svänga eller köra rakt fram i en vägkorsning utan att följa kap 12
körfältslinjer och pilar

• korsa eller lämna körbanan på annan plats än i

vägkorsning.

Vid möte elfer omkörning får du

• köra om eller bli omkörd av andra fordon både på vänster

och höger sida.

Du får stanna eller parkera

■ på ett sådant sätt att vägmärken eller trafiksignaler

skyms

■ på allmän plats inom tättbebyggt område som är terräng

• på en gång- eller cykelbana

■ på vänster sida av färdriktningen eller nära vägmitt

■ på eller inom ett avstånd av tio meter före ett

övergångsställe eller en cykelöverfart

■ i en vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från

en korsande körbanas närmaste ytterkant

• på eller i närheten av ett backkrön eller i närheten av en

kurva där sikten är skymd

• längs en heldragen linje som anger gräns mellan körfält,

även om avståndet mellan fordonet och linjen är mindre
än tre meter, såvida inte en streckad linje löper mellan
fordonet och den heldragna linjen

■ i ett cykelfält

■ i ett spärrområde

• i en cirkulationsplats

39
Trf 1998: ■ i ett körfält eller en körbana för fordon i linjetrafik och
liknande
1276
kap 12 ■ på en väg inom ett avstånd av trettio meter från en
plankorsning

• på en väg framför infarten till en fastighet även om

fordonstrafik till eller från fastigheten väsentligen
försvåras

• på en huvudled

■ på en körbana bredvid ett annat fordon som stannats

eller parkerats längs körbanans kant eller bredvid en
anordning som har ställts upp där

• på en mötesplats som har märkts ut med märke E18

Mötesplats

■ trots att det finns vägmärke med förbud att parkera eller
stanna och parkera.

Du får använda fordon, redskap eller utrustning

enligt följande:

• Redskap som är bredare än 260 cm

• Fordon med redskap eller utrustning påmonterad där

redskap eller utrustningen som skjuter ut mer än 20 cm
åt sidorna eller medför att bredden överstiger 260 cm.

Du får framföra terrängmotorfordon eller

terrängsläp på allmän väg

40
Du får färdas på vägar vid arbete på eller invid väg Trf 1998:
trots att det är förbud eller inskränkningar i rätten att 1276
trafikera vägen trots förbudsmärken som är beslutade kap 12
enligt

• lokal trafikföreskrift

• föreskrift med särskilda trafikregler

• väglagen

• vägens ägare för enskilda vägar.

Vid arbeten på motorvägar och motortrafikleder,

samt vid på- och avfarter får du

■ framföra motorfordon eller motorfordon med tillkopplat

fordon som inte kan eller får framföras i högre hastighet
än 40 km/h

■ köra in, på och av vägen, på annat ställe än vid vägens

början och slut eller på påfartsväg och avfartsväg

• köra på skiljeremsa eller tvärgående förbindelseväg

mellan körbanorna

■ vända och backa

■ stanna och parkera.

Motorväg E3 Motortrafikled

41
 Lastsäkring för fordon
Trt 1998:
Surming/Förstängning skall tåla 80 % av lastens vikt
1276
3 kap framåt, och 50 % av lastens vikt i sida och bakåt
§§78-81 TM
TSFS
.2017:25 Lasts äkring
vid transport
på landsväg

Förstängning är en metod för lastsäkring, där man

tillåter mellanrum upp till 15 cm.

mer om Lots vid vägarbete

Lotsfordon
Personbil
TRVK klass 1 eller
12.4.1 Lätt lastbil
Se mer om
utrustning
och ut-
märkning
lotsfordon
sid 32, 33, 37

• Vid avstängning över 750 m på skyddsklassad väg,

TRVK 1200 m på normalklassad väg krävs lots
12.4
• Väntetid högst 5 min. när lots kombineras med vakt,
annars högst 3 min.

• Undantag: Vid beläggningsarbeten och arbeten med

infräsning får väntetiden vara högst 10 minuter.
Väntetiden räknas från det att trafikanten stannar
vid vakt eller trafiksignal till att det går att köra.
Undantaget gäller endast efter Beställarens godkän­
nande.

När signal används, ska den styras av lotsföraren

Förvarning ska ges med J2 med infogat

A22, alt A40
med text vakt/lots
-samt sträckans Om 250 m | Vakt Lots |
invänta
längd.-»
trafiklots | 500 m |

42
 Kontraktet kan medge dubbellots med följande TRVR
max sträckor: 12,4
6 km avstängd sträcka vid högst 2000 ådt
4 km avstängd sträcka vid högst 3000 ådt
3 km avstängd sträcka vid högst 5000 ådt

För att arbeta som lots krävs att en person med kompe­
tens steg 2.2 leder arbetet. Samt även goda praktiska
kunskaper.
... Slut på steg 1.2 ...

Mer APV steg 1.3 (del av Nivå 2) Väg L

1971:948
För att klargöra vad ett Vägarbete eller liknande ar­
bete (ex. ledningsarbete) är måste man läsa och tol­
ka: Väglagen, Vägförordningen och Trafikförordningen,
men förenklat kan man säga: ”När man är på vägen, för
vägen, alt nere i vägen (vägområdet) ”

Trafikverkets indelning av vägnätet

• Skyddsklassade vägar (där förstärkt skydd krävs)
TRVs
- Mötesseparerade vägar
webb
— Motorvägar
• Normalklassade vägar
• Lågklassade vägar
43
7
Övrigt vägnät: TEN-T- vägar, (innebär förstärkt skydd
och extra kompetens för vissa arbeten, mer i steg 2.1)

Etablering och Avetablering av vägarbetsplats

• Skall föregås av Riskanalys-arbetsberedning
• Räknas som intermittent arbete = TMA på
skyddsklassade vägar (Viktigt med god logistik)

Vägmärken

TRVK
Allmänt om Vägmärken
11.1 • Skall täckas/tas bort om de inte gäller
11.1 • Vara påkömingsvänliga
11.1 • Uppställda i räta vinklar mot körriktning
11.1 • Synlig i alla väder och mörker
TSFS 2019:74 • Får i vägarbete placeras lågt på vägen
kap 1 §15

Vägmärken som avstängning och trafikledning

VMF
kap 5 § 1
XI Markeringspil (av­
stängning,trafikledning) ►:►»»: x
X2 Markeringsskärm för X2
hinder (avstängning)

X3 för sidohinder, farthinder mm X3

(trafikledning)

Varningsmärken
Vägmärke A 20 Varning för
TSFS 2019:74
kap 2 §9 vägarbete ska sitta på båda
sidor om vägen eller väg-
TRVK
banan. Märket behöver dock inte sättas upp på vän
11.1.1
ster sida om det är uppenbart för trafikanten att de
närmar sig ett vägarbete. Exempel på när det kan räc
ka med A20 på höger sida: Rörliga och intermitten
ta arbeten, arbeten på GCM-vägar, rampvägar och
vägar med endast ett körfält i en riktning.

Om utmärkning gäller längre

TRVK
sträcka som inte kan överblickas 200 -
11.1.1.2
av trafikant, skall tilläggstavla TI 800 m
med vägsträckans längd finnas

På skyddsklassade vägar ska A20

TRVK
sättas upp med tilläggstavla T2,
11.1.1 T2
avstånd minst 2 km före vägarbetet
på mötesseparerade vägar och minst
l km före, på övriga skyddsklassade vägar.
44
Andra varningsmärken som kan ersätta A 20,
eller sätts upp vid behov

A10 Varning för A11 Varning för A8 Varning för A5 Avsmalnande

slirig körbana stenskott ojämn väg vag
Skall sattas upp om Skall sattas upp om bor sattas upp ex
halka orsakas av lost stenmaterial nar man avsmalnat
entreprenör finns på korbana med X3or
orsakad av entreprenör

TRVK 11.1.1 TRVK 11.1.1 VMF 2007:90 VMF 2007:90

Varningsmärkens placering
Hastighet i km/tim Avstånd före faran i meter TSFS
50 (el.lägre) 5-75 2019:74
60-70 50-200 kap 2 § 2
80-90 150-250
Högre än 90 200-400

Andra viktiga vägmärken i vägarbete

E 11 Rekommenderad lägre hastighet,
max
• Skall vara motiverad (åtgärd, förhållanden)
• Skall sitta på båda sidor vägen 30
km/tim

C31 Hastighetsbegränsning
och tillfällig trafikföreskrift.

F 25 körfält upphör och F 26 körfält avstängt

TRVK
11.1.1

TSFS
2019:74
kap 8
400 m
§ 36-39

• F25 skall sitta på båda sidor vägen

♦ F25 och F26 skall sättas upp som förberedande
upplysning på väg där hastighet är
70 km/tim. eller mer.
400 m
Och med tilläggstavla T2 avstånd

45
 Oskyddad personal-Hastighetsdämpande
FS 1999:3
åtgärder
§81,C
Arbetsmiljöverkets tolkning av AFS 1999:3 § 81,C
TRVK samt krav av Trafikverket i TRVK 8.3.1
4.1.1

Arbetsbredd = W Enligt barriärtillverkarens monteringsanvisning

Energiupptagande skydd
TRVK
14.2.1 Tvärgående: Trafikbuffert el.TMA I Längsgående: Barriär

Tvärgående skydd skall finnas:

TRVK
14.2.1 • På alla fasta arbetsplatser med allmän trafik
• Vid personkorgsarbete med motortrafik
• På intermittenta arbeten på skyddsklassad väg (TMA)
• När fordon ställs upp som avstängning tvärs
vägen (TMA)

Längsgående skydd skall (vid fast arbetsplats)

TRVK
finnas:
14.2.2
• Vid personal på väg där fordon passerar >50 km/h

• Vid schakt i körbana, säkerhetszon djupare än 50 cm

• När befintlig vägslänt gjorts brantare än 1:3
• När permanent räcke har demonterats
(När permanent räcke har demonterats för
oskyddade trafikanter = fallskydd)
46
OBS Skall alltid vara min. Kapacitetklass T2 (min. T3
el. N2 om permanent väg-, broräcke skall ersättas). TRVK
14.2.2
Kapcitetsklass T2 är lågt om personer jobbar bakom
skyddet. N2 rekommenderas. Vägräcken ska vara i minst N2. TRVK
Skall avslutas på ett trafiksäkert sätt enl. TRVK 8.4.4 14.2.2
OBS för alla Trafikbuffertar, TMAs och Barriarer
gäller att: Trafikverkets godkännande samt tillverkarens
anvisningar (dokumentation) skall följas och finnas på
arbetsplatsen.

Zoner på vägarbetsplats , se APV 1.1, sid 7, 8

Skyddsinhägnad av arbetsområde
(oskyddade trafikanter)
Avstangmngar tvars eller langs med gång- eller cykelbana ska leda
gående och cyklister förbi en arbetsplats eller hindra dem från att
av misstag komma m på arbetsplatsen eller andra platser dar fara
Trf 1998:1276
kan uppstå Om gående eller cyklister tillfälligt leds på stracka dar
2 kap § 1
det finns stup med vertikalt fall mer an 3 m eller djupt vatten ska
räcket vara minst 1,4 m hogt
Vagmarken och andra anordningar i kombination med avstang-
nmgsanordnmgar ska ge trafikanterna en tydlig vägledning och
mte kunna missförstås Avstangmngarna ska vara utformade så att
de mte ger vika om en gående går m i eller cyklist eller förare av
moped klass II kor in den
Stängsel och räcken ska, mot de sidor som gående fardas, vara
utformade så att de kan upptackas och följas med teknikkapp (vit
kapp) En avstangningsanordning tvärs gång- eller cykelnktningen
ska placeras minst 2 meter före schakt. c r
Stängsel och räcken ska vara utmarkta så att de syns och kan
förstås av de som trafikerar banan i dagsljus och i mörker

Vakt vid vägarbete

VMF
V1 Stopp 2007:90
Tecken anger stopp for trafiken
kap 3,5
vakten är vänd mot. Röd flagga
alt. Märke C34 Stopp med text
TRVK
vakt, i mörker med lykta. C34 re­
kommenderas istället för flaggan 12.3.1

V2 Kör fram V3 Kännetecken

TRVK
Vinkande Fram och bak
12.3.1
rörelse
Väntetid max
i färdriktning
5 min

Dubbelsidig förvarning med A40

Annan fara med T22 Vakt TRVK
För att arbeta som vakt krävs att en person 12.3
med kompetens steg 2 2 leder arbetet Samt
Vakt
även goda praktiska kunskaper
47
 Vid trafiksignal/lykta som trafikdiregering och
stoppande av trafik, kan följande alt. användas.

Trafiksignal/Stoppsignal min 1,7 m över väg

Röd lykta med

X2 markerings-
skärm för tillfälligt
avstängd väg

TRVK 12.2.1 TRVK 12.2.2

TRVK Bom (X7 Bom) med signal är ett bra sätt att stoppa
12 trafik och ersätter behovet av fysiska vakter.

... Slut på steg 1.3 ...

Kompletterade del Steg 2.1

TDOK förare av *vissa väghållningsfordon
2018:0371 (del av Nivå 2)
• Framförande av väg­ TEN-T vägar
hållningsfordon med TMA
• Förare av väghållnings­
fordon som utför arbeten
med intermittent utmärkning
på skyddsklassade vägar
och TEN-T-vägar, exempel
röjning, slätter, räckes-
arbeten, vägmarkering och

f
liknande (gäller inte arbeten
som underhållsdistrikt upp­
handlar på TEN-T-vägar)

Vilka vägar är
Lag
TEN-T-vägar?
2010:1362
Officiel lista i EU-dok.
https://eur-lex.europa.eu

Skyddsfordon,
se sid: 13, 35, 36

48
TMA (Truck mounted attenautors)
Se även sid: 13, 35, 36
Om ett fordon används Råd
som skyddsutrustning bör AFS 1999:3
81 § c)
det vara försett med en
energiupptagande utrustning (gäller alla vägar)
Energi upptagande skydd skall används vid personkorg-
arbeten, där det är passerande fordonstrafik. TRVK
Fordon som används för personkorgsarbete får inte ha 14.2
eller dra TMA. AFS 2006:6
Vid intermittenta arbeten på skyddsklassad väg skall §18
TMA användas på det första fordonet trafikanten möter TRVK
i varje körfält. 14.2.1
När fordon ställs upp som skydd/avstängning tvärs
vägen skall TMA användas. TRVK
TMA-skyddet skall vara (nedfällt) funktionsdugligt när 14.2.1.1
risk för påkörning finns. I '
TMA-skyddets godkännande av Trafikverket samt till­
verkarens anvisningar skall finnas på arbetsplatsen
(i fordonet) och skall följas.

Hastighet vid intermittent arbete på motorväg

TRVK
Vid intermittent arbete på motorväg ska den högsta 4.1.2
hastigheten förbi arbetsplatsen eller fordon som utför
väghållningsarbete eller liknande arbete vara högst 70 km/
tim. På sträckor med tre eller fler körfält i samma riktning
ska körfältet närmast arbetsplatsen vara avstängt. I sådana
fall gäller inte kravet på 70 km/tim på övriga körfält.

Tänk på:
• Riskanalysen gäller, det kan innebära att det krävs TMA
på fordon vid intermittenta arbeten på normalklassad väg.
• "Checka av" tillverkarens anvisningar ang. höjd över
marken, vikt på fordonet m.m.
• Bärare av TMA bör ha en bruttovikt av minst 9 ton exkl.
vikten av TMA-skyddet.

49
 X5 Ljuspil eller ljuspilar
TRVK
• Skall användas på intermittenta
11.2.4
arbeten på möteseparerade väg­
ar (och enl. vad kontrakt anger)
• Om fordonet är utrustat med X5,
skall det användas på mötes-
separerade vägar.
Storleken skall vara stor X5 på
TRVK skyddsfordon, gäller även om
11.1.1.3 D2 används.

Och X5/D2
skall sitta
min. 1,7 m
D2 ”Stor”
över vägen
min 1,7 m f
upp på fordonet.
Tänk på:
• Placeringen skall bidra till skyddför arbetsplatsen
CtrU^Mjö och även till hastighetsdämpning (gör det "trångt")
• d. v.s man måste situationsanpassa.
• Riskanalysen-arbetsberedningen är viktig!

Oskyddad personal

Vajer <--------------- ►
Placering?
... Slut på steg 2.1 (Nivå 2)...

50
Vägmärken på fordon Förkortningar
i rörelse enligt
TSFS 2019:74 Arbetsmiljolagen
1977 1160

Arbetsmiljöför­
ordning 1977 1166

Arbetsmiljöverkets
AFS föreskrifter

Väg L Vaglagen 1971 948

A20
Varning för Väg F Vagforordnmg 2012 707
vägarbete
Vägmärkesförordningen
2007 90
A40 Annan
fara med Trafikforordning
tilläggstavla "f 1998 1276
A41 Varning
för olycka VVFS Vagverkets föreskrift

Transportstyrelsens
föreskrift
A11
Varning för Trafiksakerhetsverkets
stenskott D2 Påbuds- TSVFS föreskrift
märke
Vagverkets Interna
IFS
föreskrift

Trafikverkets tekniska
TRVK
(VMS) E13, E14 Rekommen­ krav för Arbete på vag
derad högsta hastighet TDOK 2012 86

TRVR Trafikverkets tekniska

råd för
Arbete på vag
TDOK 2012.88
F25 Körfält F26 Körfält
upphör avstängt Nya
Krav APV Kompetens
i upphandlad verksam-
TRVK 9.
A
Kör sakta
het-Entreprenad
och Projekteringstjänster
TDOK 20180371
J2 Upplys- X5 Ljuspil
ningsmärke

Storlek minst normal enligt

TSFS 2019:74

51