Karl Björk

ie Formler och tabeller

Ne
ä
=SR

i
4
i

for
BCE eee

mekanisk konstruktion
Sn hemeTe
kär

ATTONDE UPPLAGAN
 FORMEL och TABELLSAMLING av Karl Björk
Innehåll COMOMS.osssseesererrrrrrrrrsssrrrrerrrrrrrrrrrr anar narr rr rr rr RR RR RANA RASA ARR R RAR R RR RAR R RAA A ASA R RAKARE RAR ann Sida
Storheter och mattenheter 2.2.0.0... ccccccccccccscceceseeesseeecssecessaeeseececuseeeseseeseseeeesecssssseeessesetsueeesecerssteceesentseeeeeentaes 2-3
YtjAmnhetsangivelser Pa ritning ...........ccccceccccccecccssseeeeeeceseseeeeeccessseeeeseecessseeeeececetsseeeeeseestsseeeeeecessaeeceeceetaaeeeeeetneteseeens 4
Form- och lage-toleranser, Symboler pa ritning ........... cee eeeeeeecceeceeeeeeeeceseeseeesseeeeeeeeeeececesesessessaeeeeeeeeeeeesesestsstaaeeeeseeeees 5
Svetsbeteckningar, Symboler På fitNilO....seserrsrresererrrssserrreresnerrrrrssrrrrrrssrrrrrrrrrrrnr reser rer rr rr renar RR RAR Aer RAR R Arr R ARA A ARR R Ane 6-7
Dimensionstoleranser ISO för hål OCH GXCl.sissssssssssssrrrrrrrrrssrrseeereerrerersserrrrrrrrrrr ers rss rr rar arr r rr rr arr RAR RAA a narr RR RAR RARE nana nn 8-11
Kilspår i axel och nav. Axlar och splines, överförbara MOMENT ssnomnosssssrrrrrrrrrrrrrrrrrerrrrrrrrrrrrrrrrrrr reser Br BBB BBB BBB BBB DD 2 222 na 12
Gängor för fästskruvar, rör OCh rörelSeSKIUVAL s.ssmmssrssrrrrreereerrsrsrrrererererrrrrrrrrrrrrrr rr rr r rer rr ers r resas rr renas rar RAR ARR R annen annan nn 13-15
Skruv och mutterdata, MetrisKa GJÄNGON ...sssssssrrresesrrrreerrerrererrerererrrererrrrrrrrrrr sees rr rr rer rr rr resa RR Er ARR R ARA K KSR ARE K SARA ARK R ARR nana 16
Mekanik Resultanter och tyngdpunkter, fOrMIlCt =smmssssssssssrerrrrerrrerrerrsrrrrrrrrenerrrrrrrrrrrrererrrr ere rer renen nanna 17-18
" Jämvikt, kinematikfOrMlCi..ssonmssosesroresreresrerereerrererer reser reser reser esse REK RED ER KR ESR ERK E SRK D ESSER ESSER KSSS rensa 19
" Friktion, lyftdon, bromsar, liNnlyftDlOCk ==ssntnresssrrrrrssrrreresserrrerserrenerrrrrrerererrerrrrrererr rer rrnrrr renar ann 20-21
" Masstré6ghetsmoment, formler OCH MAtMetOde 00.0... eee ceee cece cece eeeeeeeeeeeeeeeeeeeaaeeeeeeeeeeeees 22
" Kinetik, energi, effekt, Stöt, SVÄNGNINGAL s.smossrressereeserrereeeerereereeerereererrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr rr rnr renen nan 23-24
" Momentberäkning av roterande MaSKINCI =imosesssssreesssrrreerserrrerrserreoreerereerererrerrrrrr rer er rr een n rerna 24
Hållfasthetslära Enkla belastningsfall, fOfMMIler =Enosssrssesssrrrerrsrrrrerrerererrrerreerrrrrrerererrrrrrrrrrrrr nere rer r rer enn rr rer rann na 24-25
" Formler för vridning, tröghetSMOMENNLt..nsnssssssssrerrrrrrrsererrrrrrrererrrrrrrerrrrererer ere rr rr rer r rr rr rens renen 26
" Formler fér bdjtr6ghetsmoment, Steiners Sats .............cc cece cece cc eeeeccceee eee eeeeeeeeaeeeeeeeeseeeeeeeseeeeaes 21
" Tabell för runda tvärsnitt, area och tröghetsmoment, vrid och böj-MOtSståNd .......................... 28
" Bdjning av raka balkar, st6dreaktioner, moment, utbdjningar, elastiska linjens ekv.......... 29-31
" Fjädrar: formler for spanningar Och forma@ndringar ..............c cece cee ecceceeeeeeeeeeeeeeaeeeeeeesenneeeeeeeeas 32
" Tillatna spanningar vid statisk belastning: grajarn, segjarn, gjutstal, konstruktionsstal
" Maskinstal, seghardn.- och satthardn.-stal och rostfria Stal ........ oo. c ccc c ccc cceeceeeeeeeeeeeeeees 33
" Tillatna spanningar: tryckkarlsnormer, krannormer, aluminiumnorm, svensk byggnor™m........ 34
" Plant spanningstillstand, MAtnig AV tOjNINGAL...... cece cece eeeeeeeeeesettseeeeeeeeeeeeeeeeneas 35
" Spanningskoncentrationer, formfaktOrer.......... cece cece eee ecccece ee eeeeeeecaeeeeeeeeeeuaeeeeeeessaneeeees 36-38
" Lastfall , spanningar och formf6randringar i plattor, skal Och SKIVOT ................::::ceeeeeeeeeees 39-40
" Utmattning: definitioner, provning, Wéhlerdiagram, Smithdiagram,
" Dimensionering mot utmattning för stal och aluminiumlegeringar .................:::cccceeeeeeeeee 41-44
" Knäckning: beräkning, tillåtna spänningar for tra, stal, aluminiumleger. och grajarn......... 45-46
Metalliska material Svensk metallstandard, SS-EN, materialbeteckningar,
" Översikter. Kemisk sammansattning. Mekanisk provning...........00.cccccccccesccesseesesscesseenstens 47-48
Materialéversikter Gråjärn, segjärn, aducerjärn, GjUtStål....ss.ssssssssssessssrsssrssesssresssrsrrrsrrrrrrrrrr rss rss rss rss rr rer rss rss r rr rn nn 49
" Allmant konstruktionsstal, armeringsstål, trycCkkärlSStål....nnnnmnnnssssssssassssrsrrrerseeseerereeeer enes enn nan 50
" Stal for skruvar, stal fOr katting, stal fOr trad... 2... c cece cc cececeeeeeeeeeeeeeeeeeeeseeeeeeeeeeeeeess 51
" Automatstal, maskinstal, stal fOr NArdNING 00.0... cece cece ccccceceeceeeeeeeeeeseeeeeseeeeeeeeeeseeeeeees 52
" Fjaderstal, verktygsstal, rostfria stal, varmhallfasta och eldhardiga stal...........0.......006. 53-54
" Stal fOr tunnplat fOr KallfOrmMning ........ 2. cece cc cceceeeeceeeeseceeeeeeeeaeeeaesesaeseeeseeeeaeeseeaeaeeeeeeeess 54
" Aluminium: plastiskt bearbetbara legeringar, gjutlegeringar ............. cece cece eeeeeeeeeeeaeeeeeeeeees 55
" Koppar, mässing, brons: plastiskt bearbetbara, gjutlegeriN Gar s.ssmmmmmssssrreseeserrrrersrrrrrorererernrrrnr 56
" Magnesium-, zink-, och titan-legeringar, hårdmetall, SINtraCl nsmnmmsssssssssrerrrrrrrssssrsrrrr rerna 57-58
" Plast. Benämningar, materialdata, idenNtifieriNC.......sssssesssrrrreresrrrrrrerrrrrrrrrrerrrrrrr ere rens rr ere nn nan 59-60
Formvaror Plåt, StåNng, Ör QV Stål oisssosssssssssssssssssssssssrssrssrrrrrrrrrrrrrrrr ers rer r rerna rr r rr rr rer rr rr rr Rs ARR RER RR REAR REAR KSR sr RR n 61
" Likflänsig och olikflänsig vinkelstång av Stål. ...ssssnsssssssssssssreererrrrrrrssssrrrrnrrrrr rer rrrrrr anar en nr rna 62-63
" UNP-, UPE-, USP-, T-, I-, och IPE-stang av Stål..sssssmnsssssssssssssesssessseesesessesesessse ser sr reser annan 64-65
" Kvadratiska och rektangulära rör VKR av Stål nssnnnsnnnsssssesererererrererreerererrerrrrrererenrerrrnr enn an 66-67
" Bredflänsstänger HEA, HEB, och HEM av Stål..sssssnnssssssssssssssssssssssssssessssrsrerserrsssrsr rss ers rss rr rann 68
" Strängpressade stänger av alUuMiNiUM .essmnessessrrrerrsrrrrrrsrrrreresrerrerrererrrerrrerrrrrrr rer enn rn rer enn nr nn n nn 69
Fysikaliska data Densitet, resistivitet, värmeledningsförmåga, E- och G-moduler, längdutvidgn.koerffic. ......... 70
OFrdregiStel eeeeererrerrersssrreressrereeerrrrereerrrereerrrrereer rr rer ess rr rr rss r RR r ARR A RAK R RARE KRK KARA RK ARR R ERK K RR RAR KRK KARA RAKA RAR RR SERA nn 71-72
Visade utdrag ur standarder ska användas som utbildningsmaterial. Referenser och hänvisningar finns till gällande och
kompletta standarder, utgivna av SIS Förlag AB.
SEN Svenska elektroniska normer(äldre)
Forkortningar MNC Metallnormcentralen, inom SIS SEK Svenska Elektriska kommissionen
SIS Swedish Standards Institute IKH Kran- och Hisstandard, inom SIS (IVA Eurokod
SS Svensk Standard SMS Material och Mekanstandard, inom SIS EN 1990 0 - Grundlagg. dimensioneringsregler
SI SystémeInternational d’Unités TNC Terminologicentrum EN 1991 1 - Laster pa barverk
CE Conformité Européen. Markning SBS Svensk Byggstalkontroll, Nordcert EN 1992 2 - Dimensionering av betongkonstr.
CEN European Committee for Standard. SBN Svensk Byggnorm (1968-1989) EN 1993 stalkonstruktioner
OONDOIHW

PED EU:s tryckkarlsdirektiv BBR Boverkets byggregler EN 1994 stal/betongkonstr.

ANSI American National Standards Inst. BKR -» - konstruktionsregler EN 1995 trakonstruktioner
BS British Standards BSK -«- stalbyggnad. Ersatt av Eurokod 3 EN 1996 murverkskonstrukt.
DIN DeutschesInstitut fur Normung EKS -»- nationella tillampn. av Eurokoder EN 1997 ee.
SFS Finlands Standardiseringsförbund SOU Statens offentliga utredningar EN 1998 Or jordbavning
TKS Tryckkärlsstandardiseringen, i SIS IVA Ingenjörsvetenskapsakademin EN 1999 aluminiumkonstrukt.

1
 STORHETER och MÅTTENHETER
utdrag ur Internationella enhetssystemet SI, Systéme International d’unités
Grundstorhet Grundenhet Definition

Benämning Beteckning Benämning Beteckning

En meter är längden av den sträcka som ljusettillryggalägger i tomrum undertiden
1 Längd L meter m
1/299792458 sekund.
2 Massa m kilogram kg
1 kilogram är enheten för massa, = massan av deninternationella
kilogramprototypen.
En sekund är varaktigheten av 9192631770 perioder av den strålning som motsva-
3 Tid t sekund s
rar övergången mellan de två hyperfinnivåerna hos atomen cesium 133.
En ampere är storleken av den konstanta elektriska ström som då den genomflyter
två parallella raka ledare med oändlig längd och försumbart cirkulärt tvärsnitt och
4 Elstrom I ampere A placerade pa en meters avstand fran varandra i tomrum, mellan dessa ledare
åstadkommerenkraft lika med 2-10’ newton per meterledare.
5 Termodyna- En kelvin ar brakdelen 1/273, 16 av den termodynamiska temperaturen vid vattnets
misk temp. T kelvin K
trippelpunkt.
En mol är substansmängaeni ett system innehållande lika manga systemelement
6 Substans- som detfinns atomeri 0,012 kilogram kol12. Nar enheten används, bör systemele-
. n mol mol
mangd menten specifieras. Det kan vara atomer, molekyler, joner, elektroner, andra partik-
lar eller specifierade grupper av sådana partiklar.
Eh candela är ljusstyrkan I en given riktning från en källa, som utsänder monokro-
7 Ljusstyrka | candela cd matisk strålning med frekvensen 540 -10" hertz och vars stralningsstyrka i denna
riktning är 1/683 watt per steradian.

Supplement Supplement oe
storhet enhet Definition
Benämning Beteckning Benämning Beteckning

En radian ar storleken av den plana vinkel mellan två radieri en cirkelvilka på

Plan vinkel radian rad
periferin skär av en båge medradiens längd. Enheten radian betecknasrad.
En steradian ar storleken av rymdvinkeln hos en kon som harsin spets i centrum
Rymd vinkel steradian sr av en sfär och av sfärens yta skär av ett stycke med en area lika med arean av en
kvadrat vars sida har samma längd som sfärensradie.

Härledda enheter, med särskilda namn Härledda enheter, övriga

Storhet | | En h et I Uttryckti;
Skenheter Srundelersupp. het
Storhe Enhet
nhet grund,
supol i i
Seethere
Benämnin Beteckning Benämning Beteckning lement enheter Benämning Beteckning/Beteckning| enheter g
frekvens f, v|hertz Hz st + km/h = 0.278 als
kraft F newton N mkg.e= hastighet v m/s mes” 1 knop = 1.852 km/h

tryck, mek.
| | tyngdacceleration
.
spänning
p pascal .
Pa 1Pa=1N/m?) m-kg-s? acceleration a} mis
2
ms”
-a-2
|g = 9,8186 m/s? i Sthlm
J 1 J - 1 N > k > vinkel- 4 do Tn |
energi W joule
= i Mm g's hastighet = rad/s 3 ‘rad Oat = "30 (Nn | r/min)
effekt P watt W It W=1J/s] m?kg.s? inkel-
vinkel- rad/s? s2rad a = do/dt
laddning a
Q coulomb C S-A acceleration
el potential U,V} volt V ITV = 1WIA m?-kg-s*-A™ densitet kg/m? m-kg 1g/cm?=1g/ml=1000kg/m*
1F =1C/V|m2-kgt-s4A3
Pp

kapacitans Cc farad F kraftmoment M| Nm |m?-kg-s2/ 1 kpm = 9,81 Nm

resistans R ohm W 1 W = 1V/A m2kg.s3.A2 |tyngd G N m-kg-s2 G=mq
konduktans G |siemens S 1S = 1A/V m?-kgt-s*-A7) rörelsemängd p kgm/s m-kg-s
p=m-v
linear momentum
magn.fl6éde d weber Wb |1 Wb =1V. s m?-kg-s
2.kg-s?-A! mal
stdtimpuls, Ns |m-kg-s'| 1 ={F-dt = m(v-ve)
magnetisk kg-.s?A” impuls
flödestäthet
B tesla T |1T=1Wb/m?]
masströg- J J = Jr2-dm
L kgm? m?-kg
induktans
Henry H IH = 1Wb/A| m?*-kg-s*-A*} hetsmoment mass moment ofinertia
celsius grad 1°C =1K rérelsemangds L=J-@
temperatur L kgm?/s m?-kg:s”
Celsius (galler temperaturdifferans) moment angular momentum
ljusflöde 0 lainen in ed-st vridimpuls, ice cl = Indie Meo.
imeulsiornent H| Nms |m?-kg-s*} H =JM-dt J(@-@,)
belysning E llux Ix |1Ix = 1Im/m?}_ cd-sr/m?
axiellt yttrög- 4 4 a ‘aes
aktivitet A becquerel Bq |(inom radiologi) s" hetsmoment I it m
tvarsnitts- 3-409 m3
absorb.dos D gray Gy |1Gy = 1J/kg m?-s? WII sm rm 1 mm?” 10° m
motstand 1 cm? = 108 m?
dosekvivalent sievert Sv |1Sv = 1J/kg m2.s? - |
friktionstal u ISO angeru,(f) enhet är 1
 Härledda enheter , övriga (forts.) Engelska(UK) och Amerikanska(US) enheter
omvandlade till Sl-systemet. Convertedunits.
Storhet Enhet| 9rundell. Vanliga multipler Langd Length
supplem. och några samband
Benämning Beteckning] Beteckning enheter 1 inch (in) = 25,4 mm, 1 foot (ft) = 12 in = 0,3048 m
specif. värme | 2. IA 1 yard (yd) = 3 foot = 0,9144 m, 1 mile = 1,6093 km
kapacitet ejJäKRgK)| mEKR Area Area
värmelednings | Leesa! I koall(m:h:K) = 1 square inch (in?) = 645,16 mm/?,
förmåga A IW/(mK)|m:kg:s>-K"]— =4.16 wW/(m-K) 1 square foot(ft?) = 929 cm?
värmegenom- 2 ch ed 1 kcal/(m?-h-K) = 1 square yard (yd?) = 0,836 m?, 1 acre = 4840 yd* = 4047 m?
gangstal k Wim" KY kgs" KO =4.16 W/(m>K) Volym Volume
luminans L| cd/m? m*-cd 1 cubic inch(cui, in?) = 16,4 cm?, 1 cubic foot(cuf, ft?) = 28,3 I
dynamisk 44.1 1 centipoise(cP) = 1 fluid ounce(UK)Y(fl oz) = 28,41 cm?, 1 fl oz(US) = 29,57 cm?
viskositet H) Pas m'kg's = 1mPa:s 1 pint(UK)(pt) = 4 gill(gi) = 20 fl oz = 0,568 |
kinematisk 2 2.1 |1stok(St) = 100mm?/s 1 pint(US)(pt) = 4 gill(gi) = 20 fl oz = 0,473 |
viskositet vy} mis nS 1 centistok = 1 mm?/s 1 gallon(UK)(gal) = 4 quart(qt) = 8 pint(pt) = 4,546|
ljudtrycksniva Lp B decibel, dB 1 gallon(US)(gal) = 4 quart(qt) = 8 pint(pt) = 3,785|
1 barrel of oil(US)(bbI, bo) = 42 gal(US) = 158,987 |
La= 85 dB eller 85
ljudniv. LaLebchop B dB(A). Index avser 1 registerton = 100 cuf = 2,832 m°
fyra vagn.kurvor Hastighet Velocity
1 foot per second (ft/s) = 0,305 m/s,
specifikt
elektriskt Pp \10°-Q:m|m*kg-s*A? 1 mile per hour (mph) = 0,447 m/s = 1,61 km/h
motstand Massa Mass
1 pound (Ib) = 0,45359 kg, 1 ounce (oz) = 28,3 g
1 short ton (US) = 907 kg, 1 long ton (UK) = 1016 kg
Tilläggsenheter (utanför SI) av allmänt intresse 1 slug (UK) = 14,594 kg, 1 stone (st) = 14 lb = 6,36 kg
d Densitet Density
Storhet Enhet on‘ppl Vanliga multipler 1 Ib/in? (pci) = 27678 kg/m®,1 Ib/ft? (pcf) = 16,0 kg/m?
Bendamning Beteckning| Beteckning enheter och nagra samband Teunree (Ibf) =445N

area A,S m2 m2 mm 2 a 2 = 2 =” 2 Energi och Effekt at

Energy and p
: | > nergi oc ekt Energy and power
volym vil om m | eeal om? 1 British termal unit (Btu) = 1055 J, 1 Btu/h = 0,239 W
- : 1 ft Ibf = 1,36 J, 1 ft Ibf/s = 1,36 W
varvtal n r/min s" r star för det engelska 1 metrisk hästkraft (hk) = 735 W, 1 horsepower (hp)= 746 W
varvfrekvens r/s ordet revolutions (varv) Tryck Pressure
grad (plan vinkel)| © 1° = 1/180 rad 1 psi (Ibf/in?) = 703,06 mm vattenpelare(mmH,0O)= 6,89 kPa
minut | al ” Samband mellan ett antal gamla och nya enheter
sekund ” ” 1 = 1/60 1 sjömil (M) = 1 nautisk mil (nm) = 1,852 km
gon » gon 1 gon = 71/200 rad (anv.| 1 knop (kn) = 0,515 m/s = 1,852 km/h = 1,1516 mph
a - - ad! — lantmäteriet) Beaufort vindkraftskala: v = 0,837 B?”, v i m/S och
minut (tid) min 1 min = 60s B i Beaufort (heltal 1-12). Ger ett spann avv for varje B.
timme " h 1 h = 60 min 1 hektar (ha) = 0,01 km?, 1 liter (I) = 1 dm?, 1N = 10 dyn
dygn " d 1d=24h = 86400 s 1 kp = 9,80665 N, 1 N/m? = 1 Pa = 10 dyn/cm?
1 bar = 0,1 MPa = 1,0197 kp/cm? = 750,06 torr (mmHg)
1 at = 1 kp/cm? = 0,0981MPa, 1 atm = 760 mmHg (kvicksilver)
= 1,0332 kp/cm?, 1mm H20 ~ 9,81 Pa.
Multipelenheter
1 kcal = 4,19 kJ = 426,9 kpm(energi) = 1,163 W
Ett prefix kombinerat med en enhet angeratt 1 kilowattimme (kWh) = 3,6-:10°J = 859,8 kcal.
enheten multiplicerats med en viss tiopotens. 1 Nm/s = 1 J/s = 1 W, 1 hk = 75 kpm/s.
Den nya enheten kallas multipelenhet.
Exempel: prefixet kilo k kombinerat med enheten watt W, Temperatur Värde i °C = 73 : (värde i F - 32)
ger multipelenheten kilowatt kW, dvs 1000 watt. Skalor Fysikaliskt

Tal- Prefix Exempel Kelvin Celsius Rankine |Fahrenheit| férhallande

faktor |Benämning Beteckning p OK -273,15°C OR -459,67”F Absol. nollpkt
10'8 exa E 1 exajoule 1 Ed 255,372°K|-17,778°C| 459,67°R OF
10'° peta P 1 petameter 1 Pm 273,15°K| O°C 491,67°R| 32°F lsens smaltpkt
10” tera T 1 terajoule 1 TJ Vattnets
10° giga G 1 gigawatt 1 GW 273,16°K 0,01”C 1491,688”R| 32,018”F trippelpunkt
10" mega} M ‘megawatt 1MW 373,15°K 100°C [671,67°R| 212°F |Vattnets kokpkt
10° kilo k 1 kilometer 1 km ; i , Samhdrande
102 hekto oh 1 hektogram 1 hg mK = TC = TER = LÖF temperatur
10! deka da 1 dekalumen 1 dalm 0,55556°K =0,55556°C =1°R = 11°F skillnader
10" deci d 1 decimeter 1 dm
10? centi c 1 centimeter 1 cm Grekiska alfabetet. Används som beteckningar för vissa
10° milli m 1 milligram 1 mg storheter och enheter. Huvudsakligen ar det de sma
10° mikro H 1 mikrometer 1 um (gemena), endast några stora (versaler) används:
10° nano n 1 nanohenry 1 nH alfaa A, betaBB, gammayTI, delta&A, epsilon E,
10? piko p 1 pikofarad 1 pF zetaC Z, etan H, teta9@, jotavl, kappa K,
10° femto f 1femtometer 1 fm lambda A A, my uM, nyvN, ksi & Zz, omikrono O,
10° atto a 1 attosekund 1 as pi TEIL, ro P P, sigma OX, tau TT, ypsilon v Y, fi P0 Bö,
kiy X, psiw PF, omega « Q.
3
 YTJÄMNHET. Surface roughness Ytjämnhet Ra. Tecken och symboler Ytjämnhetsbeteckningar

J Sf of
(Äldre beteckningar. Ra (um)
Metalliska material Anvandsinte.)
Ra -varden
Ytjämnhetsangivelser på ritning Profildjiup H Ra och nummer
valfri till- avverkande avverkande
B A Varde Parameter 0,025 N1
Vid avverkande bearbetning, exempelvis verknings- bearbetning bearbetning
metod erfordras ej tillåten Triangel| Värde över Och varde N2

OOO0OO0O0M00TfrrTNNÅM I ]WD
oO. — NFO OO NO WO N
OO
svarvning eller fräsning, uppkommer i
ytan spår av viss karaktär.
symbol |hö. om symb. höger om N3
Exempel på bearbetningsmetoder och linje triangel] (um) symbolen N4
Ytjämnhet, historik
ve
N5
Mycketfin slipning, glattvalsning. Poler- Ra 0,4
Under 1930-talet infördes triangeltecken. lappning och hening nertill Ra 0,02 um.

oD
\/=grov V\/=slat VVV=fin N6
Dragning, finsvarvning, finslipning, Ra 1
Under 30- och 40-talet utvecklades brotschning, arborrning, upprymmning.

Ww
matmetoder. Med en nalsspets mats N7
upphöjningar och fördjupningar från punkt Slatsvarvning, medelfinslipning, finborrn 1 Ra ,

till punkt på ytan med ytindikator. slatfrasning, slathyvling, arborrn., filning.

N8
Mätningar längs en rätlinje ger en profil- Formvalsning, slätsvarvning, skavning, Ra 4
kurva y=f(x). Med kraftig förstoring av borrn., fräsn., filning, hyvling, försänkn.
y-värdenfås följande bild:
y
Grovsvarvning, hyvling, fräsning, filning, Ra18
H=profildjup i um pressning, blästring, grovslipning.
— Xx

Fo medelyta Gjutning (sand- kokill-), smidning, borrn. 1 Ra

Profildjupet H är ett bättre eller mer skärn. m gas, skrubbsvarvn., grovfräsn.
objektivt kännetecken för ytjämnhet än att
Tillaggsuppgifter
känna med handen och se med ögat.
C
Härmed infördes på 1940-talet i Sverige / a
ett nytt beteckningssystem för ytjämnhet. e\/d b Ex: 0,5VL
En enda triangel följd av största tillåtna Parallell Vinkelrät Korsande Multi-riktning
-matlangd / ytparameter Ovre (U), varde
IEEE

profildjup i mikrometer under ett andra, nedre (L)ellerfler ytkrav

rotmärkesliknande tecken: Ex: V4 tillverkningsmetod, ytbehandling
Max.-profildjupen sattes till 100, 16 och bearbetningsspårens riktning mot projektionsplanet i symbolensvy.
4jum ochytterligare tre grader genom ett bearbetningstillägg Koncentrisk Radiell
vågrätt streck över trianglarna och ge dem Ra=medelytawvikele, Rz=medelprofilhdjd, Rzmax=maxprofilhdjd, (5 matlangderar std).
max.-profildjupen 25, 10 och 1,6 um. Symbolers placering pa ritning Samma ytjämnhetskrav
Under 50- och 60-talen började man med Manga olika sätt är tänkbara. på alla ytor, angesi vA Ra 3,2 (\/)
ytjämnhetskriteriet Ra, medelytavvikelse. ritningshuvudet:
Ra= i flyl-dx lyl=absolutvärden Förkortningar kan användas, med för-
Samband mellan Ra och H klaring på ritning. /* URz 16
Det aritmetiska medelvärdet på alla av- > 7 ~V/=L Ra 0,8
vikelser från medelytan är hälften av den
största, som är hälften av profildjupet H. J»:__/ Ra 32
Sammakrav på alla i vyn omslutande Ytjamnhetskrav pa wRa 3,2
ytor. I detta bara en detalj och
fall 6 st. dess samtliga ytor,
kan angesefter detaljnr. 0&
Profilkurvan ovan är förenklad. Olika
bearbetningsmetoder ger olika kurvtyper Ytjämnhetskrav v Ra 6,3
och fler ytjämnhetsparametrar har till- pa de flesta,
kommit. Angivelsen av Ra-värdet, tidigare 3 men inte alla ytor, Ra 0,8
ovan triangeln, skall åter Ex: anges på ritning: TT
Krav på ytans bearbetnings- fräst och ritningshuvud: 22777277
vara till höger om rottecknet, metod anges ovanför Ra 6,3
inlett med ytkriteriet Ra, Rz och vid behov vinkelbenet på symbolen. [Ra 125 ( Ra 08 /Ra a
Ovre (U) och nedre (L) varde.
Se SS-EN ISO 1302:2002 fran SIS förlag. a Förkromad
En yta kan behöva Ytjamnhetskrav kan angesi an-
Kontroll av ytjämnhet kan ske genom beskrivas både Vv Ra 0,2 fe slutningtill en
känsel och jämförelse med en ytnormal ————
fore och efter mattuppgift. #8 H7 Ra 1,6 (5,)
(tidigare CEJ Eskilstuna). Noggrann ytbehandling: LLLLL LLL
690ED

mätning kan ske optiskt eller med

nålspets, som stegar eller släpar. Lo

POP ------O—
Anmärkningar:
Specifiering av ytjämnhet är onödigt när Symbol, som gäller wy vy
normala tillverkningsprocesser säker-
ställer ett acceptabelt ytutförande.
en viss yta skall
endast visas en Z | ZL
gång och om (22,250)
Ju finare yta, desto högre framställnings- Ra 16
kostnad. möjligt i den vy, U| Nu va 050 F7\+0,025
Ytjämnhet anges efter vad som är nöd- som innehaller
0 Ra 16
vandigt ur funktionssynpunkt, inte finare. mattet. (4 Sy 050 h6 (3 ore)
4
 FORM- och LAGE-toleranser. Geometrical product specifications (GPS).
Symbol och Tolerans Användningsexempel
egenskap område Ritningsangivelser Förklaring
Toleranssymbol rakhet 23 — 190,03 Bultens axel skall ligga inom en cylinder
am med diametern t = 0,03 mm.
Toleransvarde

Referens planhet <> | 0,05 Den tolererade ytan skall ligga mellan tva
bokstav LJ Qe CJ parallella plan vars avstand ar t = 0,05 mm.
<—~ Hanvisningspil till rundhet FN O[0,02 Varje tvärsnitts omkretslinje skall ligga
elementfor vilket
avvikelse tolereras H mellan två koncentriska cirklar med
gentemotreferens- radieskillnaden t = 0,02 mm.
elementet
VF

cylindricitet Den tolererade ytan skall ligga

Referensbokstav
mellan två koaxiala cylindrar med
Referenstriangel radieskillnaden t = 0,05 mm.
Referens profil- Den tolererade profilen skall ligga mellan två
Kravet galler
riktighet omslutandelinjer, vars avstånd bestäms av
centrumlinjen en cirkel med @ t=0,05 mm. Cirkelns medel-
för 210 CN punkt ligger på den geometriska ideallinjen.
ytas form- Dentolererade ytan skall ligga mellan två
Kravet gäller riktighet omslutande ytor, vars avstånd bestäms av
i
10

mantelytan en sfär med @ t = 0,03 mm. Sfärens medel-

för 210 CY punktligger pa den geometriska idealytan.
Teoretiskt
Q@B

riktigt matt
i
Den tolererade axeln skall ligga inom en
Symbol för parallellitet med referensaxeln parallell cylinder
måttjämkning med @ t= 0,1 mm.

Utflyttat
tolerans
Dentoleretade ytan skall ligga mellan två,
«|A|

område medreferensytan parallella plan

på avstånd t = 0,01 mm.
AVÅt

vinkelräthet Den tolererade axeln skall ligga mellan två,

I
Innehallet pa denna sida ar
Nn

till referensytan ochtill pilriktningen

ett utdrag ur DIN 7184 som
vinkelräta plan på avstånd t = 0,5 mm.
Overensstammer med
ISO/R 1101-1969. vinkel- f Borrhalets axel skall ligga mellan, två i för-
Den svenska standarden riktighet Ly 60" hallande till referensytan, 60° lutande och
fran SIS Forlag omfattar; LARS med varandra parallella plan
iL
SS-EN ISO 1101, 5459, Za <> påo avstånd
o
t _= 0,1 mm.
7083. lägeriktighet GD ot Borr halets axel skall ligga inom en cylinder
A med diametern t = 0,05 mm, vars axel
Se befinner sig i ett ideallage bestamt
Äldrelitteratur: [50] 100 [100] | av de inramade matten.
SMS-Rapport 3
mätning och mätdon. symmetri Sparets symmetriplan skall ligga mellan
IG

SMS-Rapport 8 tva parallella plan, avstand t = 0,05 mm och

toleransvärden och symmetriskttill referenselementets
ritningsexempel. medelplan.
Sveriges MekanStandardi-
koncentricitet Axeln till den större cylindern skall ligga
Ö -| Bo

koaxialitet inom en cylinder t = 0,03 mm, och

\

sering SMS utgav tidigare

O

vars axel sammanfaller med den från

en kurs i form och läge
toleranser. Den innehåller
bl a ovan angivenlitteratur
samt övningsexempel och
cylindern A utdragna axeln.
cirkulärt
axialkast Vid vridning kring referensaxeln D får
skillnaden mellan största och minsta utslag
N

den rekommenderas. hos mätklocka inte överstiga 0,1 mm.

cirkulärt Vid vridning kring referensaxeln AB får

radialkast
Totalkast innebär, att skillnaden mellan största och minsta utslag
toleranskravet gäller hela hos matklocka i varje vinkelrätt mätplan
N

elementet, (ex.vis mantel- inte överstiga 0,1 mm.

ytan), till skillnad från
Dettotala radialkastet får inte överstiga
cirkulärt kast, vilket gälleri
totalkast 0,1 mm i någon punkt på den angivna ytan
enskilt snitt.
underflera varvs vridning kring referens-
Totalkast tillämpas för linjen (A-B) medrelativ radiell rörelse
|

både radial och mellan yta och mätinstrum.

axialkasttoleranser. (Kan även användas för axialkasttolerans)

5
Svetsbeteckningar. Welding symbols. a5 Nw 8x100 (150),
= Te =

Aktuell std; SS-EN ISO 2553 1 af

utges av SIS Forlag.
Å K A

Svetssymbol, tillaggssymbo- Svetsens Grundsymbol med Antal Nyttig Avstand mellan

ler och mattangivelser place- tvarsnittsmatt tilliggssymbol delsvetsar delsvetsigd delsvetsar
ras pa en referenslinje 7 ; = .
2 Nar a-matt anges Dubbelflansad Exempel:
bestående av en heldragen . ee
och en streckad linje ville skall alltid a anges stumfog Sicksacksvets med 4 delsvetsar på pilsidan,
markerar platens (vå sidor före värdet på ay 3 pa andra sidan och 140 mm nyttig svetslangd
Den heldragna star forden a-mattet.
sida där pilen placerats (pilsi- Detsamma gäller
da). Den streckade står för när z-mått anges. |I-fog och kantfog 140 100, 140 100,
den andra (andra sidan). Om :
SR skinn rer >>>»)
svetsen utförs från pilsidan
placeras uppgifterna ovanför DIN III PY
den heldragnalinjen. Om 100 140
140 ae
ayatsen witars fan andra
;
ee —_— a a
Eifel RARAED painaeesetes Retpeete kan pa ritning
Svetssymbolen vands och betecknas:
"hanger" under linjen. Valet a5 N.4x140 7(100) 4
av pilsida är godtyckligt. SF310) 100)
Systemet måingen rymdori- a5 4" 3x14 0 (100)
1
entering. Att svetsspaltplane Mm Symbolfér
enligtritning visas horisontellt sick-sacksvets
eller vertikalt spelar ingen
roll. Den streckadelinjen Symmetrisk seriepunktsvets;
utelamnas vid alla symmet-
z-måttet (katet-
riska svetsar.
måttet) är sidan i
den största
(Pilsidan) likbenta triangel
"(Andra som kan inskrivas
sidan) mellan fogytorna
Andra och svetsens
sidan
VEZ soppy kan pai ritning
Svetsdjup s anges betecknas:
. 28 6.OO 3x(100)
Toppytan kan vara struken ensamtframfor O :
(plan), ragad (konvex) eller symbol vid icke ed
bes or sm = oa
urgröpt (konkav). Om genomsvetsad do te se -
tilläggssymbol för toppytan svets och anger
3 le j ; SH frå
SSnas, Stele Inga. Kray Iamanfran
a . as oe
Svetsbeteckningarna är grundmaterialets Tilläggssymboler (placerasi tillämpliga fall
exaktlika i vy och snitt. toppytatill éver/under grundsymbol.)
Omi en stumsvets den ena_ svetsensrot.
plåten är fasad, skall hanvis- Struken svets Rågad svets Urgröptsvets
— ~ a
ningspilen peka mot den oo —— —
fasadeplaten. / /
| a Se
om behövsInysntonal vet
n V

j=
ea

a Fn
—_— — — i —

svetsdjup (s).
Svets runtom Svetsmetod
a 11
Xu

Exempel: _
en 11 300

Struken kalsvets Genomsvetsad

.
runtom, a-mått 8, dubbelsidig svets i
svetsning utan halv V-fog, struken
skyddsgas. pa pilsidan, ragad
pa andra sidan.
6
Svetsbeteckningar.
Welding designations.
Svetsmetod - Sifferbeteckning
Aktuell std se; SS-EN ISO 4063
1 Bågsvetsning
11 Metallbågsvetsning utan
skyddsgas
111 Bågsvetsning m belagd elektrod
112 Stativsvetsning m belagd
elektrod
113 Bågsvetsning m obelagd
kontinuerlig elektrod
114 Bågsvetsning m flussfylld
kontinuerlig elektrod
11 Bågsvetsning m belagd
on
kontinuerllig elektrod
118 Svetsning m skentäckt elektrod
Pulverbågsvetsning
121 Pulverbågsvetsning m
trådformig elektrod
Pulverbågsvetsning m
bandelektrod
Gasmetallbågsvetsning
MIG-svetsning
MAG-svetsning
MAG-svetsning m slaggande
rörelektrod
Gaswolframbågsvetsning
TIG-svetsning
Arcatomsvetsning
Plasmasvetsning
Andra bågsvetsmetoder
Kolbågsvetsning
Svetsning m roterande båge
Motståndssvetsning
Punktsvetsning
(motståndssvetsning)
22 Sömsvetsning (motstånd)
221 Sömsvetsning i överlappsfog
22 Foliesömsvetsning
on
23 Pressvetsning
24 Brännsvetsning
25 Stuksvetsning
(motståndssvetsning)
29 Andra motståndssvetsmetoder
291 Högfrekvensmotstånds-
svetsning
Gassvetsning
31 Oxygen-bränngassvetsning
311 Oxygen-acetylensvetsning
312 Oxygen-propansvetsning
313 Oxygen-hydrogensvetsning
32 Luft-bränngassvetsning
321 Luft-acetylensvetsning
322 Luft-propansvetsning
d5 Kh 8x100 (150), 11-ISO 5817-B
A
Nomenclature of processes and Svetsklasser for smältsvetsar i stål
reference numbers Kortfattat om innehållet i SS 66101 (upphävd).
Numret anges efter svetsbeteckningen Ersatt av SS-EN ISO 5817 från SIS Förlag.
4 Trycksvetsning i fast fas Indelning i svetsklasser.
Tillamplig vid konstruktion, produktion,
41 Ultraljudssvetsning
provning och kontroll av smaltsvetsade
42 Friktionssvetsning
konstruktioner i stal, nickel, titan med
43 Vallning
legeringar, for materialtjoclekar = 0,5 mm.
44 Hdgenergisvetsning
Den gäller endast om svetsklassen åberopas
441 Explosionssvetsning
på ritning eller annan handling.
45 Diffusionssvetsning
Svetsklasserna betecknas B, C och D med de
47 Gasstuksvetsning
strängaste kraven i B, där inga eller ytterst
48 Kalltrycksvetsning
små avvikelser tillåts.
7 Andra svetsmetoder Sprickortillåts inte i någon klass.
Klasserna tolererar i stigande grad vissa
71 Termitsvetsning avvikelser enl. standardens tabell 1.
12 Elektroslaggsvetsning
13 Elektrogassvetsning Kraven i svetsklasserna delas upp i:
14 Induktionssvetsning
15 Ljusstralesvetsning
1. Ytdiskontinuiteter.
751 Lasersvetsning
Exempelvis: Sprickor. Ytporer. Ändkrater.
752 Bagbildsvetsning
Ofullständig genomsvetsning. Genomrinning.
153 Infrar6dsvetsning
Smältdiken. Ej utfylld svets. Valv i rot. Rotvulst.
76 Elektronstralesvetsning
a-måttavvikelser. Katetavvikelse. Tändmärken
i” Stdtsvetsning
och svetssprut. Svetsråge.
78 Bultsvetsning
781 Bagbultsvetsning
2. Inre diskontinuiteter.
Motstandbultsvetsning
Exempelvis: Sprickor. Porsamlingar. Hålig-
Lödning och svetslödning heter. Slagginneslutningar. Bindfel. Ofullst.
genomsvetsning.
Hårdlödning
Infrahårdlödning
3. Formavvikelser.
Flamhårdlödning Exempelvis: Kantförskjutningar. Rotspaltsfel.
Ugnshårdlödning
Dopphårdlödning 4. Multipla defekter.
Saltbadshårdlödning
Induktionshårdlödning
Tilläggsbeteckningar.
Ultraljudhårdlödning
Tidigare standard angav krav på svetsens
Motståndhårdlödning
förmåga att motstå korrosion, medtilläggs-
Diffusionshårdlödning
beteckningen K. Täthet mot vissa medium,
Friktionshårdlödning
angavs tidigare med T.
Vakuumhårdlödning
När endast krav ställs på svetsens yttre
Andra hårdlödningsmetoder
diskontinuit. och formavvikelser, användes Y.
Mjuklödning
När höga krav ställs på svetsens utmattnings-
94 Infrarödmjuklödning
OONOARWN =
hållfasthet, användestidigare U.
94 Flammjuklédning
Beteckningen FATx används för utmattnings-
94 Ugnsmjuklédning
belastade svetsar i klass B och C, enl.
94 Doppmjuklédning
annex C. (x = 63, 90, 125)
94 Saltbadsmjuklédning
Tabell C.1 innehåller tilläggskrav på utmattade
94 Induktionsmjuklédning
svetsar för att uppfylla kraven.
94 Ultraljudsmjuklédning
94 Motstandsmjuklédning
94 Diffusionsmjuklodning Porkartor.
951 Vagmjuklédning | annex A anges procentuellt maximalt tillåten
95 Kolvlédning mängd porer av diameter 1 mm.
wh
95 Friktionsmjuklédning
Upplysning påritning.
954 Vakuummijuklédning
Angespåritning efter svetsbeteckningen.
96 Andra mjukl6dningsmetoder
97 Svetslédning —</SO 5817-063 == < 77
971 Gassvetslédning
97 Bagsvetslédning Svetsklass Svetsmetod
NO
ISO - toleranser Hål. /SO tolerances Holes. Utdrag.
Gransavmatt i mikrometer(10*meter) for haldiametrar invandiga matt)
Basmatt över 3 6 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400 Passning Fitting
ISO-tol tom 6 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400 500 är en kombination av hål-
D9
+60 +76 +93 +117 +142 +174 +207 +245 +285 +320 +350 +385 och axel- tolerans.
+30 +40 +50 +65 +80 +100 +120 +145 +170 +190 +210 +230 Spel Clearance
D10
+78 +98 +120 +149 +180 +220 +260 #309 +359 +400 +440 +480 är skillnaden mellan
+30 +40 +50 +65 +80 +100 +120 +145 +170 +190 +210 +230 halets och axelns matt.
+105 +130 +160 +195 +240 +290 +340 +395 +460 +510 +570 +630
D11
+30 +40 +50 +65 +80 +100 +120 +145 +170 +190 +210 +230 Grepp /nterference
+150 +190 +230 +275 +330 +400 +470 +545 +630 +710 +780 +860 ar negativt spel.
D12
+30 +40 +50 +65 +80 +100 +120 +145 +170 +190 +210 +230 Spelpassning är en kombi-
E7
+32 +40 +50 +61 15 +90 +107 #125 +146 +162 +182 +198 nation hal-axel, som alltid
+20 +25 +32 +40 +50 +60 +72 +85 +100 +110 +125 +135 ger positivt spel.
E8
+38 +47 +59 +73 +89 +106 +126 +148 +172 +191 +214 +232
+20 +29 +32 +40 +50 +60 +72 +85 +100 +110 +125 +135 Greppassning ar en kombi-
+50 +61 +75 +92 +112 +134 +159 +185 +215 +240 +265 nation hal-axel, som alltid ger
E9 +290
+20 +25 +32 +40 +50 +60 +72 +85 +100 #110 #125 +135
grepp.
+68 +83 +102 +124 +150 +180 +212 +245 +285 +320 +355 +385 Mellanpassning Transition fit
E10
+20 +25 +32 +40 +50 +60 +72 +85 +100 +110 +125 +135 ar en kombination hal-axel, som
F7
+22 +28 +34 +41 +50 +60 +71 +83 +96 +108 +119 +131 kan ge positivt spel eller grepp.
+10 +13 +16 +20 +25 +30 +36 +43 +50 +56 +62 +68
F8
+28 +35 +43 +53 +64 +76 +90 +106 +122 +137 +151 +165 Passningssystem
+10 +13 +16 +20 +25 +30 +36 +43 +50 +56 +62 +68 Fran verktygs- och matdon-
F9
+40 +49 +59 +72 +87 +104 +123 +143 +165 +186 +202 +223 synpunkt är det önskvärt att
+10 +13 +16 +20 +25 +30 +36 +43 +50 +56 +62 begränsa antalet toleranser.
G6
+12 +14 +17 +20 +25 +29 +34 +39 +44 +49 +54 Man kan använda systemet
+4 +5 +6 +7 +9 +10 +12 +14 +15 +17 +18 hålet bas eller axeln bas.
G7
+16 +20 +24 +28 +34 +40 +47 +54 +61 +69 +75
+4 +5 +6 +7 +9 +10 +12 +14 +15 +17 +18 Hålet bas Hole reference
G8
+22 +27 +33 +40 +48 +56 +66 +77 +87 +98 +107 Fastlagd håltolerans läge H
+4 +5 +6 +7 +9 +10 +12 +14 +15 +17 +18 kombineras medolika axeltole-
H5
+5 +6 +8 +9 +11 +13 +15 +18 +20 +23 +25 ranservilket ger olika passningar.
0) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Axeln bas Shaft reference
H6
+8 +9 +11 +13 +16 +19 +22 +25 +29 +32 +36 Fastlagd axeltolerans läge h
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
kombineras medolika hål-
#12 +15 +18 +21 +25 +30 +35 +40 +46 +52 +57
H7 toleransertill olika passningar.
0) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
+18 +22 +27 +33 +39 +46 +54 +63 +72 +81 +89
H8 Rekommenderade
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
H9
+30 +36 +43 +52 +62 +74 +87 +100 +115 +130 +140 passningar
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 På ett urval av hål- och axel-
+48 +58 +70 +84 +100 +120 +140 +160 +185 +210 +230 toleranser SS 677 har ett antal
H10
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 passningar bildats, gruppe-
+75 +90 +110 +130 +160 +190 +220 +250 +290 +320 +360 rade i spel-, mellan- och
H11
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 greppassningar SS 507
+120 +150 +180 +210 +250 +300 +350 +400 +460 +520 +570 och 508.
H12
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
+180 +220 +270 +330 +390 +460 +540 +630 +720 +810 +890 Spelpassning Hålet bas
H13
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 H9/d10 H11/d10 H8/e9 H8/f8
+300 +360 +430 +520 +620 +740 +870 +1000 +1150 +1300 +1400
H14 H8/f8 H7/g6 H7/h6 H8/h7
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 H8/h8 H9/h8 H11/h10
+480 +580 +700 +840 +1000 +1200 +1400 +1600 +1850 +2100 +2300
H15
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Spelpassning Axeln bas
J6
+5 +5 +6 +8 +10 +13 +16 +18 +22 +25 +29
-3 -4 -5 -5 -6 -6 -6 =f 7 -7 if D10/h8 D10/h9 E9/h8 E9/h9
+6 +8 #12 +14 +18 +30 +36 F8/h9 F8/h8 F8/h7 H9/h9
J7
+10 +22 +26 +39
-6 -/ -8 -9 -11 -12 -13 -14 -16 -16 -18
+10 +12 +15 +20 +24 +28 +34 +41 +47 +55 +60 Mellanpassning
J8
-8 -10 -12 -13 -15 -18 -20 -22 -25 -26 Halet bas H7/js6 H7/k6 H7/m6
JS5 +2,5 +4,5 +5,5 +6,5 +7,5 +9 +10
Axeln bas JS7/h6 JS8/h7
JS6 +4 +6,5 +8 +9,5 +12,5 +14,5
JS&/h8 JS8/h9 K7/h6 M7/h6
JS7 +6 + 10 +12 +15 +20
JS8 +16 +19 +23 +31 Greppassning
JS9 +26 +31 +37 +50
Halet bas H7/p6 bfl/s6 H8/u7
JS10 +50 +60 +80
JS11 +80 +95 +125 Axeln bas P7/h6 P8/h6 P8/h7
JS12 +125 +150 +200 För vissa konstruktionsele-
JS13 +195 +230 +315 mentfinns fastställda tole-
JS14 +310 +370 +500 ranser och passningar.
JS15 +500 +600 +800 Ex.: kilspår/kil, kullager/axlar.
ISO - toleranser Hal. ISO tolerances Holes. Utdrag. Generella toleranser
Gransavmatt i mikrometer(10°meter) for haldiametrar
Ta General tolerances (SMS 715 upphävd)
Basmått [över 3] 6 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400 Aktuell std se: SS-ISO 2768-1
ISO tol tom 6| 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400 500 Tilatna måttavvikelser då tolerans ei
K6 2) 42) 42) +2) 3) 44) 44) 44) 45) 45) 47) +8 satts ut pa ritnin
|. «ll -9| -14| ABI -15| -18) 21) -24| 27] 29) 32) SUP 9.
K7 +3/ +5/ +6| +6/ +7! +9] 410) +12! +13] +16] +17/ +18] f=fin, m=medel, c=grov, v=mkt grov.
-9| -10] -12] -15} -18] -21] -25| -28| -33| -36| -40| -45] Linjära mått, ej brutna kanter.
“eB +5| +6/ +8/ +10] +12] +14[ +16[ +20| +22| +25| +28| +29| [Basmått Klass m. avvikelse i mm
-13| -16| -19| -23| -27| -32| -38| -43| -50| -56| -61/ -68) i mm ; m c Vv
1} -3| -4| -4| -4| 5) -6/ -8) -8| -91 -10] -10
MG -9| -12| -15| -17| -20| -24| -28] -33] -37| -41| -46| -50 a a ha aD Oke =
M7 -12]OF)
-15] -18|Of -21|OP -25|ff
-30] -35| -40| -46|0)
-52| -57| -63|81 450-400)
30-120] 400/405
40,15} 20,3 4712
20.8 1425
415
M8 42) 41) +2) +4) +5) +5) +6) +8) 49) 49) #11) +11] _ 4090) 40,3] 40,8 42,0] +4
-16| -21| -25| -29| -34| -41| -48| -55| -63| -72| -78| -86]| _ og] 40'5| 41:2 430| +6
- -5| -7| -9| 11] -12] -14] -16] -20] -22] -25] -26] -27)| -4000] — +20|+40]) +8
-13| -16| -20] -24| -28] -33| -38| -45| -51| -57| -62| -67
N7 -4 -4 -5 -7 -8 -9| -{0) -12|:-44| <14!| -16)] -17 Brutna kanter, radier o faser
-16] -19] -23] -28} -33] -39| -45} -52| -60| -66| -73| -80] Basmatt| Klass m. avvikelse i mm
-2] 3) -3] -31 -3] -4] -4] -4] -5] -5] -5] -6|| imm f,m C, V
Ne -20| -25| -30| -36| -42| -50| -58| -67| -77| -86| -94|-103| [05 - 3] 202 20.4
N9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3-6 +0,5 +1,0
-30| -36] -43] -52| -62| -74| -87} -100] -115| -130} -140)| -155 6 - 30 +1,0 +20
N10, N11.N12, N13, N14 kantas fran resp h10, h11 h12, h13, h14, da de ärlika Vinkelmatt
P6 -9} -12| -15] -18} -21) -26| -30} -36) -41|) -47) -51) -55 Langd pa|Klass m. avvikelse i °och ’
-17| -21| -26| -31| -37| -45| -52| -61| -70| -79| -87| -95] |Vinkelbenl f m c y
-8| -9| -11| -14] -17| -21] -24] -28] -33] -36] -41| -45 aus - -
Pr -20| -24| -29| -35| -42| -51| -59| -68| -79| -88| -98| -108) 10 - 50 09301 1 42°
- -12| -15| -18| -22] -26| -32| -37| -43| -50| -56| -62| -68| LY1- 120] +0°20° |+0°30'| +1
-30 -37 -45 -55 -65 -78 -91} -106 -122| -137} -151 -165 På ritning anges exempelvis:

p9 -12} -15) -18) -22]) -26| -32| -371 -43] -501 -56 -62/| -68 Tolerans enl. SS-ISO2768-1-m,
-42| -51| -61| -74| -88] -186| -124] -143| -165 -186 -202 -223 där ej annat anges.
Basmatt |över 3] 6 10 18 30 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225 250 280
tom6| 10 18 30 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225 250 280 315
Re -12| -16] -20] -24] -29| -35| -37] -44] -47] -56| -58| -61| -68] -71| -75| -85] -89
-20| -25| -31| -37| -45| -54| -56| -66] -69] -81| -83| -86| -97| -100] -104] -117| -121
- -11| -13) -16/ -20| -25| -30/ -32/ -38] -41| -48] -50; -53/ -60] -63| -67| -74| -78
-23| -28| -34| -41| -50| -60| -62|] -73] -76] -88] -90] -93] -106| -109] -113] -126] -130
RB -15| -19] -23/ -28| -34] -41/ -43] -51| -54| -63/ -65| -68! -77| -80| -84] -94] -98
-33| -41| -50| -61| -73] -87| -89| -105} -108] -126] -128] -131] -149] -152] -156| -175| -179
ee 16] -20] -25| -31| -38| -47/ -53| -64] -72] -85] -93] -101] -113] -121] -131| -149| -161
-24| -29| -36| -44| -54| -66| -72| -86] -94| -110| -118] -126] -142] -150| -160] -181]| -193
S7 -15| -17| -21| -27| -34| -42| -48] -58| -66| -77| -85| -93] -105| -113] -123] -138] -150
-27| -32| -39| -48| -59| -72| -78| -931 -101]| -117]| -125) -133] -151 -159 -169 -190 -202
0 -19|] -23| -28| -35| -43/ -53| -59| -71/ 79] 92! 100| 108] -122] -130/ 140] 158] 170
-37| -45| -55| -68] -82| -99| -105| -125] -133] -155| -163| -171| -194] -202] -212| -239] -251
Basmatt over24] 30 40 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225 250 280 315 355
tom 30} 40 50 65 80 100 120 140 160 180 206 225 250 280 315 355 400
7 -37| -43| -49| -60] -69] -84] -97| -115| -127| -139| -157| -171| -187] -209| -231| -257| -283
-50| -59| -65| -79| -88| -106| -119| -140| -152| -164| -186| -200| -216| -241| -263| -293] -319
17 -33| -39] -45| -55| -64| -78| -91| -107| -119] -131| -149] -163| -179] -198| -220| -247| -273
-54 -64| -75| -85| -94| -113| -126| -147| -159| -171| -195| -209| -225| -250| -272| -304| -330
a -41| -48| -54| -66| -75| -91] -104| -122| -134] -146| -166] -180| -196] -218| -240| -268] -294
-74| -87| -93] -112] -121] -145] -158] -185| -197 -209 -238 -252 -268 -299 -321| -357| -383
Basmatt over3) 3 10 18 24 30 40 50 65 80 100 120] 140 160 180 200 225
tom6| 10 181 24 30 40 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225 250
Ue -20] -25| -30| -37| -44/ -55| -65] -81| -96] -117] -137] -163] -183] -203] -227] -249] -275
-28| -34] -41| -50] -57| -71] -81] -100| -115] -139] -159] -188] -208] -228] -256| -278] -304
U7 19} -22| -26| -33] -40/ -51| -61| -76| -91/ -111| -131] -155| -175| -195| -219] -241] -267
-31| -37| -44| -54| -61| -76| -86| -106| -121| -146| -166| -195| -215| -235| -265| -287| -313
UB -23| -28] -33| -41] -48| -60] -70| -87| -102| -124] -144] -170] -190] -210] -236] -258] -284
-41| -50|} -60| -74| -81| -99] -109] -133] -148] -178]| -198] -233 -253}| -273 -308 -330| -356
” -39| -47| -59] -72| -91| -109| -133] -159| -187| -213| -237| -267] -293] -323
-47| -68| -84| -97| -121] -139] -168] -194] -227| -253] -277] -313] -339| -369
x7 -46| -56| -71] -88| -111| -135| -165| -197] -233] -265| -295| -333] -368] -408
-67| -77| -96| -113] -141] -165] -200| -232] -273| -305| -335| -379] -414] -454
= -55| -67| -85| -105] -133| -163] -201| -241| -285| -325| -365| -408| -453] -503
-76| -88| -110| -130| -163| -193] -236| -276| -325| -365| -405| -454| -499| -549
78 -73| -88| -112| -136| -172 -210 -258| -310| -365 -415| -465| -520| -575| -640
-106 -121 -151| -175| -218| -256 -312| -364| -428] -478] -528] -592| -647| -712

9
ISO - toleranser Axlar. ISO Tolerances Shafts. Utdrag.
Gransavmatt i mikrometer (10°m) for axeldiametrar
Bas- över 3 6 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400 Toleransmåtsättning
matt tom 6 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400 500 på ritning
d8 -30 -40 -50} -65 -80 -100 -120 -145 -170 -190 -210 -230
-48 -62 -77|__-98 -119] -146 -174 -208 -242 -271 -299 -327 Exempel: Axeldiam. 35 g7

d9 -30 -40 -50| -65 -80} -100 -120 -145 -170 -190 -210 -230 diametersymbo!
-60 -76 -93| -117 -142| -174 -207 -245 -285 -320 -350 -385 basmatt(tidigare nomin.)
-30 -50} -65 -80} -100 -120 -145 -170 -190 -210 -230
d10 -78 -120| -149 -180 -220 -260 -305 -355 -400 -440 -480
toleranslage(liten bokst.)
toleransgrad
-30 -50 -65 -80 -100 -120 “145 -170 -190 -210 -230
d11 -105 -160| -195 -240| -290 -340 -395 -460 -510 -570 -630 ( gränsavmått.
-32| -40 -50| -60 -72 -85 -100 -110 -125 -135
e7
-50| -61 -75|__-90 -107 -125 -146 -162 -182 -198 93597 (=8.909) nate
-32| -40 -50} -60 -72 -85 -100 -110 -125 -135 | 7
e8
-59|
-32}
-73
-40
-89| -106 -126 -148 -172 -191 -214 -232
-50} -60 -72 -85 -100 -110 -125 -135
| ee
e9
-75| -92 -112 -134 -159 -185 -215 -240 -265 -290 Gransavmatten behöver inte
6 -16| -20 -25| -30 -36 -43 -50 -56 -62 -68 alltid sättas ut, exempelvis om
-27| -33 -41| -49 -58 -68 -79 -88 -98 -108 tolk finns för ISO-toleransen.
-16| -20 -25 -30 -36 -43 -50 -56 -62 -68
-41 -50 -60 -71 -83 -96 -108 -119 -131 Skillnaden mellan övre och undre
-20 -30 -36 43 -50 -56 -62 gränsavmått utgör tolerans-
f8
-35 -53 -76 -90 -106 -122 -137 -151 -165 vidden = - 0,009 + 0,034 =
f9 13 -20 -30 -36 -43 -50 -56 -62 -68 = 0,025mm = 25 um
-49 -72 -104 -123 -143 -165 -186 -202 -223 och betecknasIT7 och gäller för
g5
-5 -6 -7 -9|} -10 -12 14 -15| -17 -18 -20 längder över 30 t.o.m. 50 mm.
-11 -16 -23 -27 -32 -35| -40 -43 -47 IT=International Tolerance Grade.
g6
5 -6 -7 -9; -10 12 14 -15 17 18 -20
-14 -20 -29 -34 -39 -44| -49 -54 -60 Ex.2: Axeldiam. 40 h7
g7
-6| -7 -9] -10 12 “14 -15} -17 -18 -20
-20 -28 -40 -47 -54 -61| -69 -75 -83
0 övre
940h7 (_09025) undre
0 0 0 0 0 0 0 0
|
h4 -4
|
-14| -16 -18 -20
| |
-5 -6 -7 -8 -10 -12 T

0 0 0 0 0 0
h5 -6 -13 -15 -18 -20| -23 -25 -27
0 0 0 0 Ex.3: Axeldiam. 45 j7
h6 0 0
9 -11 -19 -22 -25 -29| -32 -36 -40 +0,015
h7 0 0 0 0 0 0 0 0 24517 (0010)
-15 -18 -30 -35 -40 -46| -52 -57 -63
h8 0 0 0 0 0 0 0 0 Id oo td
-22 -27| —--33 -46 -54 -63 -72| -81 -89 -97
h9 0 0 0 0 0 0 0 0 Kommentar: Gränsavmått anges
-36 -43| -52 JA -87 -100 -115} -130 -140 -155 alltid med tre siffror efter
0 0 0 0 0 0 0 0 decimalkomma, även om den
h10
-58 -70|_ -84 -100| -120 -140 -160 -185| -210 -230 -250 tredje siffran är 0. Se ex.3!
0 0 0 0 0 0 0 0 Undantag: Om gränsavmått är 0,
h11 -90 -110 -130 -160| -190 -220 -250 -290| -320 -360 -400 sätts inga decimaler alls ut.
0 0 0 0 0 0 0 0 Se ex.2. Toleransvidden i de tre
h12
-150 -180| -210 -250| -300 -350 -400 -460 -520 -570 -630 givna exemplen är densamma
0 0 0 0 0 0 0 0
h13 =0,025mm, ochdetberor pa att
-220 -270| -330 -390| -460 -540 -630 -720| -810 -890 -970
diametrarna ligger inom samma
0 0 0 0 0 0 0 0
*h14 basmattsomrade (6ver30 t.o.m.
-360 -430 -520 -620| -740 -870 -1000 -1150 -1300 -1400 -1550
50 mm) ochtoleransen ar av
+4 +5| +5 +6 +6 +6 +7 +7 7 +7
2 sammagrad (7).
—
Le)

3) -4 -5 -7 -9 -11 -13] -16 -18

+7 +8[ +9 +11] +12 +13 +14 +16 h15 ar inte upptagen men
—
co

-2 -3| -4 5 -7 -9 -11 -13

+10 +12 +13 +20 +22 +25| gransavmatten kan tas fran H15
+15] +18 +26 +29
-6 -8 -10 -12 -15 -18 -21 -26 -28 (sammatoleransvidd)
js4 a2 12.5 +3 +3,5 +4 +7 +8 +9 0/- istället för +/ 0.
_js5 +3 +4 +4 +5,5| +6,5 +10/+11,5 +12,5
is6 +4,5 +5,5 +6,5 +8 +9,5 +15} +16 +18
_js7 +7 +9; +10 +12| +15 +23 +26 +28
Värden på js-toleranser kan tas från och JS är lika

k4 +6| +8 +9} +10 +18] +20 +22

+1 +1 +2 +2 +2 +4| 44 +4
k5 +7 +9) +11 +13] +15 +21 +24} +27 +29
+1 +1 +2 +2 +2 +4 +4 +4
k6 +10 +12] +15 +18) +21 +33| +36 +40
+1 +1 +2 +2 +2 +4] +4
k7 +13 +16 +19 +23 +27| +32 +43 +50 |+56 +61
+1 +1 +1 +2 +2 +2 +4 +4 +4

10
ISO - toleranser Axlar. /SO tolerances Shafts. Utdrag.

Basmått Some] 10 18 | 30 50 | 80 420 180 280 315 400 00

-44(over3/ 6 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400
ISO-tol Gransavmatt i mikrometer(10°m) for axeldiametrar (utvändiga mått)
k8 +18] +22) +27] +33] +39] +46] +54] +63] +72] +81] +89] +97
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
ka +
OE +
BL +
OF +
PS]I +
geo
+ +
88 + 180 #140) #188
+140 +

- +48| +58] +70] +84/+100/+120/+140]| +160 +185 +210 +230 +250

o ol ol of o| oc ol of] of oc oh o a
kl1 +75 +901+110 +130 +160 +190 +220 +250 +290 +320 +360 +400 Grundtoleransvidder i mikrometer
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2
Basmått
Ki2__| +120 +150] +180] +210] +250] +300] +350] +400] +460|+520/+570|/+630] mm Toleransgrad /7 Grade
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ol
+443 1180] +220] +270] +330 +390] +460| +540] +630 +720| +810] +890 +970] dver-tom F/E/E;EJE
3 a ae a 0 a a 33 oy We “ie 50
ms +4} 46] +7] 48/ 49! 441) 4131 415] +17/ +20] 421] 423
5 +12| +15| +18] +21| +25| +30| +35| +40| +46| +52| +57| +63
m +4| +6] +7| +8| +9] +11] +13] +15] +17| +20] +21] +23
- +16| +21| +25| +29| +34| +41| +48| +55| +63| +72| +78| +86
SAL 401 Pr] EO SS ee) 20) 221| #28
n5 "1 te rae oe io a in 107 oa ey sen a.
eel Hol 100! sal +88| seal cast +5F) endl aeal aaa 0
n6 +8| +10| +12| +15| #171 +20| 423| 407| 437| +94| 437/ 440
7 +20| +25| +30/ +36/ +421 +501 +58] +67] +77! +86! +94/+103
" +8| +10| +12| +15| +17| +20] +23] +27] +31] +34] +37] +40 | 40]
p5 +17] +21] +26] +31] +37] +45] +52] +61] +70] +79] +87] +95] Toleransviddernai Ovriga grader kan
+12| +15] +18] +22| +26] +32| +37| +43] +50] +56] +62] +68] tas fran H10, H11, H12, 13, H14, H15.
p6 fi - KA os ör oo af ae ‘oa res be pe
- ead anol SSG) aaa Gel 00] 79) + oc) TOS) TS) Gränsavumätten för kl4 ock ki kan
P +12| +15| +18] +22] +26] +32] +37/ +43] +50] +56] +62] +68] tas fran H14 och H15, ty de ärlika.
su löver3]
Basmiatt 6
| el. 40 10 (a5
lds 18 so)
30 es50 eo 65 |.400
80 120
100 440
120 460
140 qao|
160 ona
180 |-eee
200 225sen Seq250 280 ace
nao +25) 4311 +371 +45| +541 +561 +661 +69] +871 +83) +861 +971 +1001 +1041 41171 4121
5 +15] +19| +23/ +28] +34| +41| +43| +51| +54] +63] +65| +68| +77| +80| +84| +94| +98
4 +23| +28] +34| +41/ +50| +60| +62) +73/ +76| +88/ +90! +93! +106] +109] +1131 +1261 +130
+15| +19] +23] +28] +34] +41| +43] +51| +54] +63] +65/ +68| +77] +80] +84| +94] +98
+27| +34] +41 +49| +59] +71 +73} +86} +89] +103] +105/] +108} +123) +126] +130) +146] +150
75 +15| +19|
+24| +29| +23]
+36| +28|
+44| +34/ +41] +72|
+54| +66| +43| +86|
+51] +94/|
+54| +110|
+63| +118|
+65| +126|
+68] +142/|
+77| +150|
+80| +160
+84| +181
+94| +193
+98
$ +19| +23] +28] +35] +43] +53| +59] +71] +79] +492/ +100] +108/ +122] +130! +1401 +1581 +170
- +27| +32| +39| +48| +59| +72| +78| +93| +101]| +117/ +125/ +133] +151| +159| +169] +190] +202
= +19| +23] +28] +35] +43]/ +53] +59/ +71] +79] +92] +100/ +108] +122] +130] +140| +158] +170
67 +31] +38] +46] +56] +68] +83] +89] +106] +114| +132| +140/ +148 +168] +176 +186 +210 +222
+19] +23] +28] +35| +43] +53] +59] +71] +79] +92| +100 +108} +122 +130 +140 +158 +170
Basmatt| Över 24] 30 40 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225 250 280 315 355
asmatt) tom 30| 40 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225 250 280 315 355 400
5 +50/ +59| +65| +79| +88/|+106]+119] +140 +152 +164 +186 +200 +216 +241 +263 +293 +319
+41| +48| +54| +66| +75| +911|+104] +122 +134 +146 +166 +180 +196 +218 +240 +268 +294
+54] +64/ +701 +85] +94/ 4113] +126] +147| +159] +171| +195] +209] +225] +250| +272 +304 +330
. FAT) 448) +54) +66) +75) +91 +1041 41221 4134 +1461 +166) +180 +196 +218 +240 +268 +294
t7 *O2) 473) +79) +96) +105) +126 +139 +162 +174 +186 +212 +226 +242 +270 +292 +325 +351
TALL AAS) #501 #661 475 +491) +104 +122 +134 +146 +166 +180 +196 +218] +240 +268 +294
Basmatt |över 31 6 10 18 24 30 40 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225
tom6| 10 18 24 30 40 50 65 80 100 120 140 150 180 200 225 250
u5 +28|
+23| +34]
+28| FAT)
+33| 450)
+41| 457)
+48] 471)
+60] 481)
+70] +100) +115) +124|
+87| +102| +139) +144|
+159) +170|
+188) +190]
+208) +228 +256) +258|
+210| +236] +278) +284
+304
é +31| +37| +44] +54/ +611 +76] +86] +106] +1211 +146] +166] +195] +215] +235] +265/ +287] +313
H +23| +28| +33| +43] +48| +60| +70| +87| +102| +124| +144| +170| +190] +210| +236] +258] +284
- +35| +43[ +51/ +62| +69] +85] +95] +117] +132] +159] +179] +210| +230] +250/ +2821 +304/ +330
+23| +28| +33] +41| +48] +60| +70] +87| +102| +124| +144/ +170| +190] +210] +236| +258| +284
v6 pe oe Sd ALS a tr LG a ee be Fete Ret ee
| Sör Fr] Fal =Na 143 108 200 208) 1213 309] 108 Or] sae) aa
+ + +

= +54| +64| +80) +97| +122| +146| +178] +210| +248| +280| +310] +350| +385| +425
7 +84| +96| +119| +139 +174 +204 +249 +289 +340] +3801 +420/ +471/ +516! +566
y +63| +75| +94]| +114]| +144 +174 +214 +254 +300 +340 +380 +425 +470 +520
7 +94 +109| +137 +161 +202 +240 +293 +345 +405 +455 +505 +566 +621 +686
z +73| +88| +112]| +136| +172 +210| +258 +310 +365 +415 +465 +520 +575 +640

11
Kilförband. Keyedjoint. Parallel key. För kilspåret gäller; Frimin = Fspårmax.
Toleranslägen för kilspår B = 8: I axel H9, N9 eller P9.
Kilspår och plattkilar i cylindriska axlar och nav.
I nav D10, JS9 eller P9.
? Kilspar med R_ “Z
4 32

Pa axelnstvarsnitt

x
=
anges mattet D-C,
oe Kilspår med Funza.=R
|
rak käl.
Pa navetstvarsnitt
anges D+C2 Kalen far
vara rundad
Överförbara vridmoment, cylindriska axeländar
eller rak.
Transmissible torque, cylindrical shaft ends.
AA

Kilspårdjup Kälradie Beräkningsformler ur SMS 2199 ISO/R 775 (upphävd).

ppeiqi!y oo

pBuejly El? 9
Axel-
ploujy I au

basmatt} avmatt R eller Man skiljer mellan tre belastningsfall:

diameter
fas F Fkil
övre min max 1. Axeln utsatts for enbart ett vridmoment; M,=T7; T-D*
16
Over-tom Ci C2 undrel medel max IL n
6-8
oe
OM TIO O CO

OMTtTM ONO OD

2. Axeln utsätts för vridmoment M2 ochett kant b6jmoment Mp.

8-10 1,8] 1,4 0,08 0,16} 0,25
0-12 2,9| 1,8/+0,1| 0 0,12 Da galler formeln; M2=0,58-D2.°.
2-17 Genom konstruktiv åtgärd tillses; Mp < a. J M4 = Ms
1-22 0,16 0,25} 0,4 14-
9

N
&
Ma.

4,0} 3,3}+0,2} 0 0,2 18- 3. Axeln utsätts för vridmoment M3 och ett okänt böjmoment.
Då gäller; M3= 0,275:D3:5 [Nmml].
&
00
S
Oo

38-44 12
5,5} 3,8/+0,2} O 10,25 0,4; 0,6 36- Överförbara vridmoment uträknade enl. ovan [Nm]
50-58 16] 10}6,0; 4,3 0,32 45- Axelmaterial: Maskinstål SS 1550, E295, (1.0050)
Rn=490-590 N/mm2, Ti = 39 N/mm?2.
För D under 30 mm räknas inte med M41 utan med Ma.
Dmm| M4 M2 M3 Dmm| M4 M2 M3
6 0,307 0,145 48 850} 450) 212
5-110} 28] 16] 10) 6,4 0,5 80- 8 0,85 0,4 50 950} 515} 243
110-130] 32} 18] 11] 7,4 90- 10 1,85} 0,875 55 1280] 730} 345
130-150] 36} 20} 12} 8,4 100- 12 3,05] 1,65 60 1650) 975} 462
150-170} 40} 22] 13] 9,4 42 14 6,0 2,8 65 2120) 1280} 600
170-200} 45} 25| 15)10,4) ~’ 0,85 16 9,75 4,5 70 26501 1700] 800
200-230] 50] 28} 17|11,4 140- 18 14,5 6,7 75 32501 21201 1000
230-260 56} 32] 20) 12,4 1,2 1,6 160- 20 21,2| 9,75 80 3870] 2650} 250
260-290 63] 32} 20|12,4/+0,3} , 0 1,4 2,0 180- 22 29| 13,6 85 4750] 3350} 550
290-330 701 361 22114,4 200- 25 46,2) 21,2 90 5600; 4120} 1900
28 69; 31,5 95 6500} 4870] 2300
Kilen görs av kalldraget kilstål E295GC+C eller C45+C, med 30 206 87,5 40} 100 77501 5800] 2720
brottgräns 600 MPa, som en formvara med mått, faser och 32 250 109 50} 110 10300} 8250] 3870
toleranser enl. SS 212190. 35 325 150 69} 120 13200} 11200} 5150
Kilens beteckningar 38 425 200} 92,5} 125 15000} 12800} 6000
Med runda ändar: Plattkil enligt ISO/R 773. CV) 40 487 236} 112] 130 17000] 14500
eller / DIN 6885A. / SMS 2306. 42 560 280} 132} 140 21200} 19000
Med tvära ändar: Plattkil enligt ISO/R 773. [| 45 710 355} 170} 150 25800} 24300
eller / DIN 6885B. / SMS 2307. Överförbart vridmomenti splinesaxel (bomférbanq).
7 32
Kilen ritas och måttsätts inte, Kilforband medflera kilar (bommar). Centrering och span-
( Kil ) 2| men ingar i sammanstallning ningskoncentrationer beaktas. Flankernasyttryck ar begran-
= 247 ochstycklista (BOM): sande, speciellt vid axiell rörelse med pri = 10 N/mmZ2.
veel. Plattkil SMS 2306-8x7x32 Normalt tillåtet yttryck pr = 0,35 : Og
Toleranskombinationer (passningar):
My = Vridmoment =0,75-z-h-1-tm- ptn-s- fy (Nmm)
Axeldiameter: basmatt 6-30 j6, 32-50 k6, 55- m6.
Navhalsdiameter: H7 eller H8. = antal bommar
N— OQ

Axelkilspar/Kilbredd: P9/h9 for greppassning. = navlangd (mm)

Navkilspar/Kilbredd: D10/h9 for spelpassning. axelns yttre
i

kontaktdiameter (mm)
Anmarkningar d = navets inre
Monteringen av nav pa axel underlattas med en
kontaktdiameter (mm)
spelpassning mellan navsparsbredd B ochkilbredd B.
h = bomhédjd (D-d)/2 (mm)
Enligt ANSI ska kilspår inte göras längre än 1,5 x D, för att rm = medelradie (D+d)/4 (mm)
undvika onödig vridning av kilen på grund av axelböjning.
s = sakerhetsfaktor (t ex 0,95)
Tester har visat att och kontaktkrafter och spänningar sänks
fw = lastfaktor = 1 (konstant)
med ökatdjup i kilspåret, samt med pressförband mellan 0,5 (d6kande)
axel/nav och snäv passning i spåren. 0,25 (vaxlande)
12
GANGOR STANDARDfér FASTSKRUVAR Exempel Inv. gangor: Gangbeteckning ———> M6 - 6H
Threads, standardfor fastening screws. Sammaklass för medel- och toppdiam.toler. ef
Ytterdiameter d=D, Innerdiameter d;=D;, Medeldiam. d2=D>2 GG tolerans Värde för tolerans
oi H— lage -läge och -grad fås ur
S| SS-ISO 965-2.
= ¢ Invändig Inget samband finns
ol gänga
mellan gängtolerans och
21
ISO:s axel/hål tolerans-
4 d,D4,d2,D2
Basmatt > : system.
7 AZ Y Utvandig Kombinationerna nedan
METRISKA GANGOR Urval med GROVstigning. Se SS 2. ger tolereranskvaliteterna
Y Wi) 4 gänga

toler.grad
yj 7}

EWS
Gangor m fet stil valjs som preferens 1. Preferens 2, normal Fin, Medel och Grov för

(3-9
stil, anv. med tvekan och prefer. 3, (inom parantes) undviks. tre ingreppslängder.
Gang- Stig- Medel- Inner- Gang- Stig- Medel- Inner- Fetstil väljs i 1:a hand.
beteck| "ing diam. diam. neterk Ning diam. diam. Toler. Invändiga gängor Utvändiga gängor
ning P d, d, ning P d, d, kvalitet] kort norm. lång kort norm. lång
(mm) (mm) (mm) (mm) (mm) (mm) Fin 4H 5H 6H (4g) 4h |(5g4g), (Sh4h)
M2
M2,2
0,4}
0,45]
1,740) 1,567
1,908} 1,713]
|IM18
|M20
2,51
2,5|
16,376
18,376
15,294
17,294 Medet| (2S). 6G, (7G), |(6g6a), 6g) 6e, (7e6e),
| 5H_| 6H 7H (Sh6h) 6f, 6h|(796g), (7h6h)
M2,5 0,45] 2,208} 2,013] |M22 2,5| 20,376 19,294 8G), 8e),
M3 0,5} 2,675) 2,459] |M24 3 22,051 20,752 Grov 7H (7G) (3?) a (9e8e), (9989)
M3,5 0,6} 3,110) 2,850] |M27 3| 25,054 |23, 752
Exempel gängpassning: M6- 6H/6g, M20x2 - 6H/5g6g
M4 0,7} 3,545] 3,242) |M30 3,5 27,727 26,211
6H/6g vanligen för kommersiella skruvar och muttrar.
M4,5 0,75] 4,013} 3,688] |M33 3,5 30,727 29,211
M5 0,8| 4,480] 4,134 IM36 41 33,402 |31,670 UNIFIED GÄNGOR Urval GROVstign. (UNC). Se SS 1716.
M6 1} 5,350] 4,917 IM39 41 36,402 34,670 Gängbeteckning Ytter- Lo Medel- Inner-
(M7) 11 6,3501 5,917 IM42 4,5| 39,077 37,129 d (tum) -n (antal |diameter Stigning | giameter| diameter
M8 1,25| 7,188] 6,647} |M45 4,5| 42,077 |40,129 per tum) UNC| d(mm) P(mm) d2(mm) d; (mm)
(M9) 1,25] 8,188} 7,647} |M48 5 44,752 42,587 1/4-20 UNC 6,350 1,270 5,524 4,976
M10 1,5] 9,026} 8,376] |M52 5 48,752 46,587 5/16-18 UNC 7,938 1,411 7,021 6,411
(M11) 1,5} 10,026) 9,376} |M56 5,5 52,428 50,046 3/8-16 UNC 9,525 1,588 8,494 7,805
M12 1,75| 10,863 |10,106 |M60 5,5 56,428 54,046 7/16-14 UNC} 11,112 1,814 9,934 9,149
M14 2| 12,701 11,835} |M64 6 60,103} 57,505 1/2-13 UNC| 12,700 1,954} 11,430; 10,584
M16 2| 14,701 |13,835 |M68 6 64,103 61,505 9/16-12 UNC 14,288 2,117 12,913 11,996
5/8-11 UNC 15,875 2,309 14,376 13,376
METRISKA GÄNGOR Urval med FIN stigning. Se SS 1715.
3/4-10 UNC} 19,050 2,040} 17,399} 16,299
Beteck- Medel- Inner- Beteck- Medel- Inner- 7/8-9 UNC} 22,225 2,822} 20,391 19,169
ning diam. diam. ning diam. diam. 1-8 UNC 25,40 3,175} 23,338) 21,963
MxdxP_ d2(mm)| d; (mm) MxdxP_ d2(mm)| d;(mm)_ 11/8-7 UNC| 28,575 3,629} 26,218] 24,648
M1x0,2 0,870 0,783} |M24x2 22,701} 21,835 1 1/4-7 UNC 31,75 3,629 29,393| 27,823
M1,2x0,2 1,070 0,983} |M27x2 25,701} 24,835 1 3/8-6 UNC 34,925 4,233) 32,174} 30,343
M1,6x0,2 1,470 1,383] M30x2 28,701} 27,835 1 1/2-6 UNC 38,10 4,233| 35,349] 33,518
M2x0,25 1,838 1,729] M36x3 34,051} 32,752 1 3/4-5 UNC 44,45 5,080} 41,151 38,951
M2,5x0,35| 2,273 2,121} |M42x3 40,051} 38,752 2-4 1/2 UNC 50,80 5,644} 47,135] 44,689
M3x0,35 2,773 2,621} |M48x3 46,051} 44,752 2 1/4-4 1/2 UNC 57,15 5,644} 53,485} 51,039
M3,5x0,35| 3,273 3,121] M56x4 53,402] 51,670 2 1/2-4 UNC 63,50 6,350] 59,375} 56,627
M4x0,5 3,675 3,459} M64x4 61,402} 59,670 2 3/4-4 UNC 69,85 6,350} 65,725] 62,977
M5x0,5 4,675 4,459| |M72x4 69,402} 67,670 3-4 UNC 76,20 6,350} 72,075] 69,327
M6x0,75 3213 5,188} M80x4 77,402} 75,670 3. 1/4-4 UNC 82,55 6,350} 78,425] 75,677
M8x0,75 7813 7,188] |M90x4 87,402} 85,670 3 1/2-4 UNC 88,90 6,350} 84,775} 82,027
M8x1 7,350 6,917| |M100x4 97,402} 95,670 3 3/4-4 UNC 95,25 6,350} 91,125] 88,377
M10x0,75 9,513 9,188) |M110x4 |107,402}| 105,670 4-4UNC| 101,60 6,350} 97,475) 94,727
M10x1 9,350 8,917} |M125x4 {122,402 120,670
M10x1,25 9,188 8,647| |M140x4 |137,402| 135,670 UNIFIED GANGOR Urval m FIN stign. (UNF). Se SS 1717
M12x1 11,350) 10,917} |M160x4 |157,402) 155,670 Gangbeteckning Ytter- . Medel- Inner-
M12x1,25 11,188) 10,647} |M180x4 |177,402| 175,670. d (tum) -n (antal diameter |Stigning) giameter| diameter
pertum) UNF] d(mm) P(mm) d2(mm) di (mm)
M12x1,5 11,026| 10,376} |M200x4 |197,402| 195,670
1/4-28 UNF 6,35 0,907 5,761 5,367
M14x1,5 13,026} 12,376} |M220x4 {217,402} 215,670
5/16-24 UNF 7,938 1,058 7,249 6,792
M16x1,5 15,026] 14,376} |M240x4 [237,402] 235,670
3/8-24 UNF 9,525 1,058 8,837 8,379
M18x1,5 17,026} 16,376] |M250x4 |247,402| 245,670
7/16-20 UNF 11,112 1,27| 10,287 9,738
M20x1,5 19,026| 18,376] |M260x4 |257,402| 255,670
1/2-20 UNF 12,700 1,27) 11,874} 11,326
M22x1,5 21,026| 20,376] |M280x4 |277,402| 275,670
9/16-18 UNF 14,288 1,411 13,371 12,761
GANGTOLERANSER FOR METRISKA ISO-GANGOR 5/8-18 UNF 15,875 1,411 14,958} 14,348
SS-ISO 965/1-5 laggertill en klassbeteckning bestaende av: 3/4-16 UNF 19,050 1,588; 18,019} 17,330
— Siffra for toleransgraden — Bokstavf6r toleranslaget. 7/8-14 UNF 22,229 1,814} 21,046} 20,262
1-12 UNF 25,400 2,117} 24,026) 23,109
Exempel utvändiga gängor: M6 - 5g 6g M6- 6g
1 1/8-12 UNF 28,575 2,117} 27,201] 26,284
Gängbeteckning ST 1. 1/4-12 UNF 31,750 2,117} 30,376] 29,459
Klass för medeldiametertolerans 1 3/8-12 UNF 34,925 2,117| 33,551) 32)634
Klass för toppdiametertolerans 1 1/2-12 UNF 38,100 2,117} 36,726] 35,809
RÖRGÄNGOR.Pipe threads KONISKA RÖRGÄNGOR med Whitworth gängprofil
och tätning MELLAN gängorna.
Rörgängornas ursprungsland är Storbritannien, där de
Utdrag ur SMS 295 ISO/R 7 (upphävd), tidigare
används inom armaturbranschen (vatten- gas- och ång-
ledningar). De brittiska rörgängorna (BSP), fastställdes av ISO SS-ISO 7/1. Aktuell std; SS-EN 10226-1, -2 : 2005.
i - : a. . Ofullständig Fullständig
som internationell rekommendation, trots förslag att ersätta sa
Gäller invändiga och utvändiga gänga tillåten gänga
55°-profilen med den allmänt accepterade ISO-profilen (60). koniska rörgängor. |

|
CYLINDRISKA RÖRGÄNGOR med Whitworth Denäldre beteckningen med KR

Pe, Zbol
gangprofil och tatning UTANFOR gängorna. för konisk utvändig har ersatts UY “Yi Y
Utdrag ur SMS 36 ISO/R7 (upphävd). och kompletterats med: Z.
Aktuell std; SS-EN ISO 228-1. R eller ISO-R=konisk utvändig a
konicitet 1:16
Invandigganga’W Rc (ISO-Rc) = konisk invändig |

— på
55° Rp (ISO-Rp)= parallel invändig

uejdpuy
Exempel: Rc 172
Toleranser och |
YR Xs aa ee atdragningslangder:
al SAAl +
KEG9Togs . vandig gänga
Framgar av figur och tabell.
Basmått a
<< OP >
| > D L, motsvarar ca 3 gangvarv. ah
Matplanet skall innehålla Lie L

ddoyn
Bueb
Beteckningen med för parallel invändig har ersatts av: ytterdiametern d=cylindriska

'
G eller ISO-G. Obs! att beteckningen inte är = ytterdiameter. roérgangans ytterdiameter. sod

— Total ganglangd _
Gäng- i Lo
ar Nomi Stigning Ytter-dualMedel- Inner-
ipeteckning nell a. . . Gangbeteckn. Matavstand Atdragnings Ganglangd
(ISO-G),(R)| dim. [Gängor] Pp | f diam. R, Rc, Rp (KR)| L(mm)_ |langd Li(mm)| Grin (mm)
G DN /tum (mm) d (mm) da (MM) d; (mm) 1/8 4+0,9 2,5 6,5+0,9
G 1/8 6 28 |0,907 9,728 9,147} 8,566 1/4 6+1,3 4 9,7+1,3
G 1/4 8 19 |1,337} 13,157) 12,000} 11,445 3/8 6,4+1,3 3,7 10,1£1,3
G 3/8 10 19 |1,337} 16,662} 15,806} 14,950 1/2 8,2+1,8 5 13,2+
G 1/2 15 14 |1,814} 20,955} 19,793} 18,631 3/4 9,5+1,8 5 14,5 +

G 5/8 14 {1,814} 22,911] 21,749} 20,587 1 10,4+2,3 6,4 16,8+

G 3/4 20 14. {1,814} 26,441] 25,279] 24,117 11/4 12,7+2,3 6,4 19,1+
G 7/8 14 {1,814} 30,201} 29,039] 27,877 11/2 12,7+2,3 6,4 19,1+
G1 25 11 2,309} 33,249) 31,770} 30,291 2 15,9+2,3 1,5 23,4+2,3
G 1 1/8 11 2,309| 37,897} 36,418} 34,939 21/2 17,5+3,5 9,2 26,/+3,5
3 20,6+3,5 9,2 29,8+3,5
G 11/4 32 11 2,309) 41,910} 40,431) 38,952
3 1/2 22,2+3,5 9,2 31,4+3,5
G11/2 40 11 2,309} 47,803} 46,324) 44,845 Svetsade stålrör SS-EN 10255(tidigare SS-326) tillverkas
G 1 3/4 11 2,309] 53,746} 52,267| 50,788 medytterdiametrar anpassade för R- eller KR-gänga.
G2 50 11. |2,309|} 59,614) 58,135} 56,656
G2 1/4 11. |2,309} 65,710} 64,231] 62,752 Amerikanska rörgängor:
G21/2 65 11. {2,309} 75,184} 73,705| 72,226 N=national standard (US), P=pipe (rör), S=straight (rak,
G 2 3/4 11 2,309} 81,534} 80,055) 78,576 cylindrisk), T=taper (kona), F=fuel (bränsle).
G3 80 11 2,309 87,884) 86,405} 84,926 Inledande M=male (utvändig), F=female (invändig).
G 31/2 11 2,309} 100,33] 98,851] 97,372
G4 100 11 2,309} 113,03} 111,55] 110,07 NPT: National Pipe Taper thread. Konisk rörgänga.
G 41/2 11 2,309) 125,73} 124,25] 122,77 Tätningsbricka eller tape behövsför tätning.
G5 125 11 2,309] 138,43} 136,95] 135,47 FPT: Female National Pipe Taper thread. NPT m inv. gänga.
G 51/2 11 2,309} 151,13} 149,65) 148,17
MPT: Male National Pipe Taper thread. NPT med utv. gänga.
G6 150 11 2,309} 163,83] 162,35} 160,87
NPTF: Dryseal National Pipe Taperthread (trycktät). Ingen
Beteckning. Rörgängorna betecknas med typ och roérets extra tätning behövs. NPTF har samma, men "”trängre” gängor
ursprungliga innerdiameter. Ex.: G 3/4 har ytterdiameter 26,44 än NPT och är utbytbara. Används inom fordonsindustrin.
mm, alltså ej 3/4 tum som är 19,05 mm.
Man bör alltid se efter i tabell, vad ytterdiametern är. NPS/NPSM: National Pipe Straight thread. Rak rörgänga.

DN (Diameter Nominal) anges i EN ISO 6708 som en beteck- Exempel: NPTF 3/4
ning följt av ett dimensionslöst tal och är rörsystemets Gangbeteckning Ytter-@ rér Stigning Pitch
ungefärliga innerdiameter i mm. NPT , NPTF d(mm)_ |Gangor/tum| P (mm)
1/16 7,938 27,0 0,940
Användning. G-, R-, Rc, och Rp-gängor bör användasför 1/8 10,287 27,0 0,940
sitt ursprungliga ändamål, dvs, för rör och rördelar. 1/4 13,716 18,0 1,411
Rörgängorna bör inte användas som konstruktionsgängor. 3/8 17,145 18,0 1,411
1/2 21,336 14,0 1,814
Metriska gängor för rörledningsarmatur. 3/4 26,670 14,0 1,814
1 33,401 11,5 2,209
Tidigare SMS 1249. Generalplan SS-ISO 261 för metriska 11/4 42,164 11,5 2,209
gängor ger basmått för ett urval av gängor avsedda för 11/2 48,260 11,5 2,209
anslutningar till rörledningar. 2 60,325 11,5 2,209
Stigningarna är på 1,1,5 och 2 mm förflertalet. 21/2 73,025 8,0 3,175
4 114,300 8,0 3,175
14
Gangorfor rérelseskruvar
SS
Acme-gängor \ ANAS
29? Mutter
Threads for power screws Gängprofil och basmått 14,5?
Tidigare anvandes gangor med Beteckn. exempel: V7 ÅN | [5
kvadratisk profil för rörelse- 2-4 Acme-2G-LH AS YT NV
skruvar (plattgängor). Numera 2 = diameteri tum, Coty Skruv =>
har dessa ersatts av gängor med 4 = stigning, antal gängor per tum, z
profil i form av parallelltrapets 2G = toleransklass (G = general), GG, Z LN) 7
(trapetsgängor). Trapetsgängan LH = left hand = gängriktning = sl SIT 7, if SVIS a
är lättare att framställa genom vänstergänga. ” 2
skärande bearbetning, blir star- Gängbe- Ytter- Medel- Inner- Gängbe- Ytter- Medel- Inner-
kare mot skjuvning och ger bättre teckning Stign. diam. diam. diam. teckning| Stign.| diam. diam. diam.
anliggning än plattgängor. d-n P dD da d; D; d-n P d d2 di
Acme (mm) (mm) (mm) (mm) Acme (mm) (mm) (mm) (mm)
Acme-gängan 1/4-16| 1588) 6,350 5,996} 4,763 13/8-41 6,35] 34,925} 31,750] 28,575
Introducerades i amerikansk 5/16-14] 1,814} 7,938 7,030} 6,123]} 11/2-4) 6,35 38,1] 34,925] 31,75
industri omkr. 1895, och den har 3/8 -12| 2,117} 9,525 8,467| 7.408|| 13/4-4|] 6,35} 44,45] 41,275] 38,1
7/16 -12| 2,117} 11,110} 10,054} 8,996 2-4} 6,35 50,8 47,625] 44,45
fått vidsträckt användning, även
1/2-10) 2,540) 12,700} 11,430} 10,160]} 21/4-3}] 8.470] 57,15| 52,917| 48,683
i Sverige.
5/8 -8| 3,175| 15,875| 14,288] 12,700|| 21/2 -3] 8,470 63,5} 59,267 55,033
Trapets-gängan Tr 3/4 -6 4,233} 19,050) 16,933) 14,817|| 23/4-3] 8,470| 69,85} 65,617] 61,383
7/8 -6| 4233) 22,225) 20,108} 17,992 3-2] 12,7 76,2] 69,85} 63,5
Standardiserades år 1924 i Sve- 1-5| 5,080} 25,400| 22,860] 20,320/| 31/2-2] 12,7 88,9] 82,55] 76,2
rige, och den överensstämmer 11/8 -5) 5,080} 28,575} 26,035] 23,495 4-2} 12,7} 101,6} 95,25} 889
med tysk metrisk standard. 11/4-5} 5,080] 31,750} 29,21 0| 26,670}| 41/2-2| 12,7} 114,3] 107,95]! 101,6
Gängtoleranser Trapetsganga Tr Utdrag ur SMS 46 (upphävd). Gällande std; SS-ISO 2901-2904.
Acme-gängan finns för allmänna / ALS ff fey Z=0,25-P
ändamål (General Purpose) med Trapezoidal ofMutter oY,/ 44 Ry m4
tre gängtoleransklasser 2G, 3G
och 4G. Klass 2G (grovtolerans)
rekommenderas. För denna
screw threads.
a] BAW
wt Ro A
| ÅN
INV:
2
ng

30? XN
klass finns gränsmåttstabeller ON "Skruv
| ©
uppgjorda.
dd dd op S| S| 0
Exempel:
Gänga 2-4 Acme med basmått d Gang- Skruv d> Mutter P H; |Hs=hs| ac Rimax Remax
= D = 50,8 mm är given. betecknin
Ur gränsmåttstabellen läses:
TrdxP | 4 % De De Dr 9 975 4.25 0,25 0,13 025
Tr9x2 9 6,5 80] 9,5] 7,0 3 1,25 1,75 0,25 0,13 0,25
dmax= 50,8, dmin= 50,483,
Tr 10x 2 10 7,5} 9,0] 10,5] 8,0 4 1,75 2,25 0,25 0,13 0,25
Dmax= 51,816 och Dmin= 51,308
Tr11x3 11 7,5 9,5} 11,5] 8,0 5 2,00 2,75 0,25 0,13 0,25
mm eller 6vre och undre grans-
Tr 12 x3 12 8,5 10,5 12,51 9,0 6 2,50 3,50 0,50 0,25 0,25
mått för skruv och mutter.
Tr 14 x 3 14 10,5} 12,5] 14,5} 11,0 7 3,00 4,00 0,50 0,25 0,50
Tr 16x 4 16 11,5} 14,0] 16,5} 12,0 8 3,50 4,50 0,50 0,25 0,50
Acme-Centralizing-gängan (cen- Tr18x 4 18 13,5} 16,0} 18,5] 14,0 9 4,00 5,00 0,50 0,25 0,50
trerande) har inte mindre Tr 20x 4 20 15.5] 18.0} 20,5} 16,0 10 4,50 5,50 0,50 0,25 0,50
än 5 olika toleransklasser; Tr 22x 5 22 16,51 19,51 22,51 17,0 12 5,50 6,50 0,50 0,25 0,50
2C, 3C, 4C, 5C och 6C. Tr 24 x 5 24 18,5 21,5 24,5 19,0 Avser skruvar och muttrar med en ingång
Tr 26 x 5 26 20,51 23,5 26,5 21,0 (enkelgängade).
För trapetsgängan Tr har tole- Tr 28 x 5 28 22,5 25,5 28,5 23,0 LS
ranser standardiserats i SS-ISO Tr 30 x 6 30 23,0) 27,0] 31,0] 24,0 Antal gängingångar
2903. Man har med vissa modi- Tr32x6 32 25,0} 29,0) 33,0 26,0 Numberof thread starts
fieringar tillämpat Acme-gängans Tr 34x 6 34 27,01 31,0 35,0 28,0 Vid flera ingångar ändras endast
toleransformler för beräkning av Tr36x6 36 29,0 33,0 37,0 30,0 stigningen P. Några exempel:
Tr-gängans toleranser. Tr 38 x 7 38 30,0} 34,5} 39,0 31,0) | .
Tr40x7 40 32,0] 36,5] 41,0 33,0 |Gängbeteckning
Tr 42x7 42 34,0 38,5 43,0 35,0 Tr 24 x 5 betyder en trapetsgänga med
1r = 2 Z a we Me ip see stigningen P=5 mm, en ingang och
x | i RA a
Tr 48 x 8 48 39,0 44,0 49,0 40,0 gängriktning höger.
Tr 50 x 8 50 41,0 46,0 51,0 42,0 Tr 24 x 10/2 ing. betyder samma trapets-
Tr52x8 52 43,0 48,0 53,0 44,0 gänga, men med två ingångar, och då blir
Tr 55 x 9 55 45,0 50,5 56,0] 46,0 stigningen P=2-5=10 mm.
Tr 60 x 9 60 50,0 55,5 61,0 51,0 Gängriktn.höger.
Tr65x10 65 54,0 60,0] 66,0 55,0 Tr 24 x 15/3 ing.vänster betyder samma
Tr 70 x 10 70 59,0} 65,0} 71,0} 60,0 trapetsgänga, men med tre ingångar och
Tr 75x10 75 64,0 70,01 76,0 65,0 gängriktning vänster. Stigning P=3:5=15
Tr 80 x 10 80 69,0] 75,0 81,0 70,0 mm. Med att det är samma trapetsgänga
Tr85x12 85 72,0 79,0 86,0 73,0 menas, att gängprofiler och diametrar är
Tr 90 x 12 90 77,0 84,0 91,0 78,0 desamma.
Tr 95 x 12 95 82,0 89,0 96,0 83,0

15
 Svensk skruvstandard
Innehåll:
Skruvar med M-gänga (grov stigning), gängpressande skruvar med ST-gänga, gängdiameter d för olika skruvhuvudtyper
såsom; sexkant, sexkant med fläns, sexkanthål, spår- och kryss- skruvar , muttrar (normal höjd, låg höjd, låsmutter,
flansmutter), forsankningar D, frigaende hal dp, nyckelvidd s, torx nyckelvidd T, borrdiameter fore gangning Dp, skruvhuvuds-
hdjd k, strackkraft Fs¢, forspanningskraft Fr, atdragningsmoment My, skruviangd L.
Skruvf6rspanning
AtdragningsmomentM, För att rostfria och syrafasta skruvar
zulu | easesBuluureds

juawowsbulubeip}y
ysujaw eBbuebaniys

skall kunna förspännas måste de

‘weipjey epuePbuy >| Se)~-
Aos6 Buiubysbuey a

ww | Jajaweipuog AN ©

yesysbuiuuedsiog %&
S\y-20%ay JJCIYYICIS
=Feltm -tan(€1+%)+tmb -u]

WU | pbuejansys =
smörjas annars skär gängorna ihop.
wu | ‘welpsajzA

(9°g ssejy) WN |
(9°9
BuluBueb aso} o

med antagandet “= 0,14 (torr), Det kan ske med vax eller molybden-

NY !°4-€2'0
disulfid (Mo0$S2). För vanligt stål an-
u ssejy¥) NY!
tan? = _P vänds anoljning. Den lägre friktionen
tan 81 = Gas 300 : 7- dm
ger möjlighettill hogre forspanning.
ww |

S+dh
'mb=——q__ = skruvhuvudets Mate rial / Yta Sm6rjnings-
u
My Skruv Mutter tillstand
w’ oo A~

medelanliggn.radie, tm = Sn
WL

torr 0,14
NO
WwW

wp

Stal, Stål, olja 0,125

(dm= medeldiam. Se dz sid. 13)
wt
WO

wz

ae
oD

obeh. obeh. 0,1

4,2
MoS2

Strackkraften F,, har beraknats vax 0,06

torr 0,125
ao

fo
NY

for hallfasthetsklassen 8.8. Stål,

olja 0,1
23,4 Stål,
Med kännedom om Rpo2 fos eller
fos MoS, 0,08
20-100 obeh.
oD
NR
=

for andra hallf.klasser, kan vax 0,06

53,9 25-100 Fst, Fr och My beraknas genom Stal Stal, torr 0,14
115 25-100 proportionering mot 640fdr 8.8. fzb, fzb,fzy,fzm, olja/emuls 0,10
M16 157 30-100 fzm, obeh. vax 0,06
Proportionering kan ocksatill- fzy Lattmetall olja/emuls. 0,125
M20 245 156,8 35-100 gripas vid andrafriktionsforhall. olja 0,14
M24 353 40-100 torr 0,20
Förkortningar för Stal Stal fzv,obeh
M30 561 309 50-100 ytbehandling på stål olja/emuls 0,14
fzv
vax 0,06
Rpo2 obeh = obehandlad Lattmetall olja/emuls. 0,16
Beteckningsexempel: N/mm? fos = fosfaterad 0,20
240 fzb = elforzinkad+blankomaterad Stal,
M6S 12x50 4.6 fzv Stal
epoxi,eller
0,14
400 fzy = elférzinkad+gulkromaterad epoxi emulsion 0,10
| beteckningen ingar; 640 fzm = mekaniskt förzinkad
obeh.
vax 0,06
skruvtyp, ytterdiameter, skruvlangd, 900 fav = varmforzinkad Rostfr. Rostfr.stal vax 0,14
hallfasthetsklass och ytbehandling. 12.9 1080 epoxi = belaggn. av epoxiharts stal eller lattmet. olja/emuls 0,20

Sexkant- d ms: mal ms Sexkantskruv M6S. d D,) s| k

e Cylinderhuvud d D3; dr Ss k
muttrar. M3 2,4 1,8 Hex head screw 5,5 6 2 MC6S DIN912. M2,5 514,5
Hex nut DIN931/933 7,7 sexkanthalskruv. M3
M4 3,2
Hex socket head M4
M6M normal M5 47 8,8
M6 5,2 11,1 DD; M5
M8 6,8 14,4 M6
M10 8,4 17,8 M8
M12 10,8 20 M10
M14 12,8 23,4 M12
M16 14,8 26,8 M14
M20 18 33,5 M16
M24 21,5 40,0 M20
M30 25,6 61] 66} 46 50,9 18,7 M24
Flansmutter M6MF. DIN6923 Sexkantflänsskruv M6SF. Cylinderhuvud MCSsparskruv Rundat huvud MRX-kryss
Flange nut Hex head flange screw Cheese head, slotted. DIN84 MRT-torx. DIN7985
d Dz de DIN6921 d |Ds d. k d De dk |_k Dome head. d Dz| dk k|T
M5 18 11,8 13 11,4 5,6 M2,5| 5 4,5 1,6 philips/torx M2,5| 6} 5 218
M6 18 14,2 15 13,6 6,8 M3 6 5,5) 2 M3 7| 612,4
M8 22 18 20 17 8,5 + M4 8 7 |2,6 k| M4 9} 8)3,1
Z M10 26 22,3 10 24 20,8 9,7 10 8,5 3,2 1013,8125
M12 30 26,6 12 28 24,7 11,9 M6 11 1013,9 1214,6130
Försänkning M14 36 30,5 14 33 28,6 12,9 15 13 15,1 16
för hylsa M16 40 35 16 36 32,8 15,1 M10 18 16] 6 2017,5
Sänkhuvud MFS -spår DIN963 Gangpressande skruvar med ST-gangor. Sheet metal screws
MFX -kryss DIN965 Rundat huvud DIN7981 Kullersänk
Flat head/Countersunk, slotted/philips Sexkantskruv HS RXS, RXK -kryss huvud
Dio Di
w|Wo 2m 000M

k DI N7976C CSS, CSK -spar

Ds dk 8} 10} 7
5,1 47 1,5 Ds 8/10; 8
wo

6,5 5,5 12 11; 13) 9

N “3
al AV

9,7 8,4 271% 11) 15} 11

7
YZ,
i\i

10,7 9,3 2,1 iL

11115
12,9 11,3 3,2
=

18 13
V

17,7 15,8 4,7 Hex head Pan/Dome head Oval head/ 20 18

e

20,4 18,2 6 philips / slotted Countersunk

MEKANIK Resultantbestamningar Grafisk bestamning av resultanten till flera krafter
Resultant determination Gemensam angreppspunkt
Moment.
Lage- y F, Fo
Produkten av kraft F och hävarm a kallas moment och plan
betecknas med M.
Fo Kraft- -7 F
Verknings [M=F-a] ....... orena 1 Fa Fa polygon 3
Hav- A

Havarmen 4r avstandeta fran vrid- Resultantens verkningslinje gar genom den gemensamma
ningsaxeln till kraftens verkningslinje. angreppspunkten. Storlek och riktning bestams med
Observera den rata vinkeln mellan kraftpolygonen.
Vridnings-
K— axel havarmen ochverkningslinjen.
Krafter utan gemensam angreppspunkt.
(grafisk lösning)
Momentlagen. Law of moments
Polstrålar
Momentjamvikt rader, om summan av medursvridande
momentar lika med summan av motursvridande moment,
eller om summan ar noll (2M = 0). Formuleringen ar ett
specialfall av de generella jämviktsvillkoren för krafter i
rymden.

Kraftparallellogramlagen. Parallelogram law of forces

Resultanten till krafterna
F,och F2 ar diagonaleni
vidstaende parallellogram,
där krafterna är sidor.
Grafisk lösning sker genom noggrann avsättning av
vinklar och sträckor med gradskiva och måttsticka.
Analytisk lösning kan göras med cosinusteoremet
Kraftpolygon esultant
Resultantens verkningslinje går genom den punkt där första
och sista linpolygonsidornas förlängningar skär varandra.
Resultanttill flera krafter i planet (analytisk lösn.)
Varje kraft delas upp i komposanter Fx och Fy (rätvinkliga).
Därpå adderas x-komposanter för sig, och y-komposanterför
sig till Rx och Ry (resultantens x- och y- komposanter).
Ekvationerna 4 och 5.

|R2= FI+F3-2-F,-F3cosl(180-0) | ....... 00.0. 2 Ry = F4, + Foy +F3y+ socoossssosass DA AA I

Ry =Fiy+Fay+Fsy+ Mee RMNES ox = Fy. cee eee eee ee D

Om a = 0 blir R = F14+F2 Om a= 180° blir R = Fy- Fo
Aven sinusteoremet kan
komma till anvandning:
Resultanten till tva lika krafter
The resultant of two equalforces
R = 2:F-cosa/2
R-r=Fi1a1+F2a2+F3a3+.... =XFra..............6
F, _ Fo _ R 3
6:e ekv. i ord: Resultantens moment med avseende på en
sinb siny sina
vald momentpunkt är lika med summan av samtliga
krafters moment med avseende på samma momentpunkt.
Man måste noga förvissa sig om varje krafts riktning och varje
moments vridriktning. Som positiva riktningar kan väljas;
X-riktning åt höger, y-riktning uppåt och vridriktning medurs.
Minusteckeninförs framför termer med motsatta riktningar.

Kraftpar. Force pairs Ur 4 och 5 fås: R= ./R2+R? som sätts in i ekv. 6.

F Ett kraftpar består av två lika stora, längs
Ur denna bestäms sedan r. Yi Ryg
parallella linjer motsatt verkande krafter.
Vidare galler: tana = Ry/ Rx R
al Avstandet mellan verkningslinjerna beteck-
nas har med a. Kraftparets momentblir F-a, Oo
oberoende av var momentpunkten väljs. Tre uppgifter: >
Storlek (R) Rx
Riktning (a) r
Kraft och kraftpar. F M=F-a Verkningslinjens lage (r) 90°
a |
yx

En kraft F kan ersattas av FL)

en lika stor parallellf6rflyttad CCS oie
kraft F, samt ett kraftpar F-a.
Omvänt kan en kraft F och ett kraftpar F-a ersattas av en
endakraft F.
Den kanskeviktigaste tillämpningen på dessa ekvationer ar
| för att uttrycka villkoren för jämvikt.
Då skall gälla: Rx = 0, Ry = 0 och R:r = 0.
Man får då det betydligt enklare ekvationssystemet:
ZF,=0 ZF,=0 ZF-a=0

Uppdelning av en kraft i komposanter i rat vinkel Resultanten till parallella krafter (analytisk lösning)
mot varandra
A x, F Fo
|
fs F4 R=R,=2Fy ekv. 5 (R= 0)
Denna metod ar den Fy E F,=F+ cosa
mest använda vid b% i _2F x ekv. 6
r = Xg =
analytisk behandling a pA
0 R=resultant ° R

17
Tyngdpunkt är den punkt, där kroppens massa kan tänkas Stympad pyramid
placerad vid många beräkningar. Beräkning av tyngdpunkts-
läget är en tillämpning på resultantlägebestämning vid V = Bay +A2 + JAA - Ao |

parallella krafter. I speciella fall räcker en riktning.

oh Ai-2,/A1- A2 + 3A2
AG: Xx Ae. AG:z Xn= —-+
X0= 2 GG 202
yo = SEN Z0o=2 GG i 4 A4 + JA4: Aa +A2a

Stympad kon
Tyngdpunktslägen. Center of gravity location
A=area, V=volym, TP=tyngdpunkt, xg=tyngdpunktslage V =P .(R2+ Rr +12)
Cirkellinje _h, R2+2R-r+ 312
Medelpunktsvinkel 2a
o o rsina
0774 R2+Rrtr
Avstandfran centrum: Xo = —~—
Q
2D: Plangeometri 3D: —
Vinkeln a sätts in i radianer.
Båglinjelängd: b = r:2:a Kvadrat I Kub
A=a? 1 V=a3
Halvcirkellinje Omkrets =4:a ka, A =6-a2

X= ORD
._ at 7
Rektangel Mi Prisma
A=b-h Zi: V=ab-c
Triangelyta (area) Omkrets=2(b+h) PP A = 2(a:b+b-cta‘c)
Xo =) fran basen, Triangel
Klot
A= ET
i medianernas skarningspunkt V=4/3-1-r8 3
b
Parallelltrapets
B A = TA4:r?
a'b 2 a
h(2a;+a2) h A= 3 siny Cc Pyramid yeh
Xo =
3(a, +a2 ) [\ ON V=a-b-h/3
a b Y
Pa medianen mellan a; och a2 a9
Sinus a b = C a b
Cirkelsektoryta (area) satsen: sina SsinB siny Cirkulär kon
Xo = 2: 5 sing. Cosinus satsen:
V = 1-r2-h/3
a2 = h2 + c2 - 2-b-c-cosa
Vinkeln a sätts in i radianer. A = Tur S+r?
ber A= Ys(s-a)(s-b)(s-c) dar
~ 2
= (arbe) (Herons formel) Cylinder (CN
Kvartscirkelyta och
halvcirkelyta (area) Rätvinklig Range V=T-r2-h
a? + b2 = C2
A = T:2rh+27r?
(Pythagoras
sats)
Koniskt skal a TT Cylindrisk (torus) ring
eller pyramidskal sina=T > cosa==, tana=
(Guldins regler)
oh Seat
3
Homogen kon
eller pyramid Romboid
= IR
A= bh 1. En rotationsytas storlek
Cirkel (area) fas som produkten
Homogent halvklot av generatrisens langd
A = TUr?
och dess tyngdpunkts vag.
3-6 Omkrets = T:2r
x0 = “BR A = kurvanslangd x

(3
Cirkulart ror tyngdpunktens vag

Sfariskt halvskal A=T7:2r-7-2R

r
A = TUR? - r2)
C
Ko = >

Inskriven cirkel 2. En rotationskropps

A (Atriangel) ¢ volym fas som produkten
Cirkelsegmentyta b
av generatris ytan (arean)
(area) “ON Ak och dess tyngdpunkts vag.
A= Sb -s(r-h)) L Centrum i V = ytans storlek x
bisektrisernas skarningspunkt tyngdpunktens väg
3
Tyngdpunkt: xo = Ellips V=T1r?-0-2R
'A
A=T-a:b
Kordans längd: s = 2-Vh(2r-h)
Omkrets = 270: V(a2+b2)/2
18
STATIK Statics KINEMATIK Kinematics Masspunkternas rörelservid

Jämviktsvillkor (jämviktsekvationer)
(rérelselara) rotation 1
1 s
Translation Masspunkterna ror
Summan av samtliga krafters kompo-
santeri viss riktning skall vara noll. Den fasta kroppens alla punkter rör sig i sig langs cirkellinjer. 2
exakt lika men parallellförflyttade banor. Antag att en masspunkt rört sig från
Summan av samtliga krafters moment Detär tillräckligt ett undersöka en pkt:s 1 till 2, en sträcka s i form av en cirkel-
kring viss axel skall vara noll. rörelse, lämpligen tyngdpunktens. båge. Sambandet mellan bågen s,
Krafter i planet den konstanta radien r
y AN

2 Hastighet v = ss och vinkeln & blir: s=r:0

ZF,=0, XF,=0,XF-a=0 | x
Deriveras denna fås: V=r-o
Krafter i rummet
s Acceleration a = au
& dt Deriveras denna fas: atr=r-a
y
XF,=0, UF, =0, © F,=0 ‘oD Divideras dessa a _ dv
XMx=0, EMy=0, XM,=0 ON X Q med varandra fas: V~ ds På grund av den kroklinjiga rörelsen
Dessadifferentialekvationer integreras tillkommer normalaccelerationen:
X, y och z ar tre mot varandra vinkelräta
och det är möjligt att bestämma rörelse- v2
axlar, som kallas ratvinkliga eller
förloppen. För det vanliga specialfallet an = - _ Se
(rw)? _ rig?
cartesiska koordinater.
a = konstant fås dessa formler: Sammanfattning
Krafter pa frilagd kropp Vid rotation ar en masspunkts vag s,
Innan jamviktsekvationer hastighet v och accelerationer at och an
kan ställas upp måste alla proportionella mot avstandettill
kroppen friläggas och rotationsaxeln.
samtliga på kroppen ver- oo ° Vtv
Elimineras a fas; |S = = “tlie 3
kande krafterföras in. Sambandmellan olika enheter for
vinkel
Tyngden i tyngdpunkten. oo Ae 2-2
oly
I frilagd kontaktyta Elimineras t fas: = Olin. 4 1 varv = 27Tradianer = 360° varavfdljer,
S 2a
or införs normalkraft N 1 radian = 0 = 57,3° och
1 7U
och tangentialkraft T. Formlerna gäller för både rätlinjig och
1°= 780 = 0,01745 radianer.
G ÅN Normalkraft i kontaktyta kroklinjig translation.
endast somtryckkraft. Friktionskraften
T tecknas u:N, om friktionen är fullt Kroklinjig translation Samband mellan olika enheter for
En acceleration vinkelrätt rörelserikt- vinkelhastighet
utbildad eller om rörelse sker.
ningen tillkommer, som kallas normal- oh _ 2-7-n
n varv/min = 60 varv/sek = 60 rad/s
Normalkraftens riktning eller centripetal- acceleration där r är
Om enheten är rad/s betecknas vinkel-
den krokiga linjens krökningsradie
N Normal Om den ena av de kon- hastigheten med o.
” kraftens taktbildande kropparna _ 2-U-n _ 7-n
riktning @ = 60 7” 30 rad/s
har kontinuerlig begräns
N ningsyta, så går normal- där n är antal varv/min, [rpm]
riktningen vinkelrätt denna.

Speciella jämviktsfall Kaströrelsen Trajectory

Om en kropp påverkas
av tre krafter, måste
deras verkningslinjer ha
gemensam skärnings
punkt. De tre krafterna
gemensam "bildar en sluten triangel.
skärningspunkt
9e
Very Ney
Om en kropp paverkas
° o
MingSap av tva krafter, maste
Sins de ha gemensam
verkningslinje.
Energiformer vid glidning med
friktion.
Mekaniskt arbete F-si [Nm eller Joule]
Den fasta kroppens Rörelsen delas uppi två rätlinjiga rörel-
samtliga mass- ser i lod- och våg- riktning. Den vågräta
går med konstant hastighet (ax= 0) och
punkter vrider sig
den lodräta med konst. accelerat. ay= -g.
lika stora vinklar
kring rotationsaxeln. Ay kastparabel
oooVo
Vinkelhastigheten w definie- | ; kasthöjd
ras som derivatan av vinkeln _ de a! i xX
med avseende patident. dt ~<a = kastvidd el
Vinkelaccelerationen a | x-riktning | y-riktning
definieras som derivatan av daw ax= 0 ay=-g =- 9,81 m/s?
vinkelhastigheten w med oa Vx = Vo COSA Vy = Vo sina - gt
avseendepå tiden t.
X = Vo cosa't y = Vo sinat - g:t?/2
Dessa differentialekvationer kan
integreras på olika sätt. För det vanliga Kastvidd x =v3- 92% (y=0)
specialfallet att vinkelaccelerationen a

= art) ue
00
in2
Lagesenergi m-g-h » är konstant fås Kasthéjd y=v32- OG (vy=0)
dessa formler:
Friktionsarbete -N-s »
Kastbanansekvation (parabel)
. x2
Verkningsgradvid lyftelement y =x-tana- So (4 +tan? a)
Elimineras o fas
2V5
Medlyftelement omvandlas mekaniskt
arbete i lägesenergi och friktionsvärme. Vid höga hastigheter måste hänsyn tas
Elimineras t fas po=— till ett luftmotstånd, som varierar med
Verkningsgrad 17 = Fo/ F. 20
hastighet och höjd, och en tyngdkraft
Fo ar den kraft, som erfordras Formlerna 1, 2, 3 0 4 gäller endast om som varierar med höjd. Artilleripjäsers
om ingenfriktion fanns. accelerationerna a och a är konstanta. bana bestäms experimentellt.

19
Friktionsvinkel € Friktionstal u Bandbromsar. Bandbrakes. Bromsmoment.
Hvila Hrörelse
Angle of friction Enkel bandbroms
Material- torr |smord| torr |smord
kombination yta yta yta yta Endast den ena bandänden
utövar moment på spaken.
stal mot stal 0,18} 0,1 |0,14] 0,05
Om bromstrumman roterar
stal mot gjut-
jarn eller brons
95 91 0,16] 0,05 åt samma håll, som F-a
vrider, blir formeln:
metall mot tra 0,5 0,1 0,3 0,06
gummi mottra
My =F-Re -(e"*—1)
eller metall 0,5 0.2 0,3 0,1
Normalkraft N och läder mot Om bromstrumman roterar
0,6 0,25 |0,25)| 0,12
friktionskraft u-N kan metall at motsatt håll jämfört med
sammansättas till en asbest mot vad F-a vrider blir formeln:
kraft, som bildar vinkeln gjutjärn 0,5 0,35
€ med normalkraftriktn. UA
F-a vrider Ma F b ert
medurs på Bromsmomentet M,
Kilen Wedge den övreoch blir mindre an Mj.
moturs pa den
Indrivning: F = 2N/cosé:sin(€+a) undre
F
Utdragning: F = 2N/cos€:sin(€ - a)
Sjalvhamningsvillkor ar att € > a 7
där a är halva kilvinkeln och tane=u. N
Geometrin bestämmer hur stor kraften T skall vara vid jämvikt.
Summabroms
Lyftskruv eller domkraft Power screw, lifting jack Båda bandändarna vridpå-
Många olika konstruktioner finns verkar spaken åt samma
bl.a. för bilar. För att lyfta lasten håll och medlika långa
G erfordras momentet: hävarmar b. Formeln blir:
M=6G-rm-:tanl(E&+Pm)+G-rlbm:u = a ot
Den andra termen (med rim) till
M=F- RE erayd
följd av friktion vid en stödbricka. Momentetblir lika i bada
rotationsriktningarna.
B ar gangans profilvinkel.
B = 30° vid trapetsganga Tr. Lamplig som akbroms, om
Olika ut-
samma bromsförmåga
Friktionsvinkeln föranden på
tané, = +; önskasi båda riktningarna.
, Lyftskruv | summabroms
€, bestäms av;
COS = Observeraatt b är vinkelräta
Verkningsgrad Efficiency avståndetfrån leden K till
tan Pm ew fe bandkrafternas
1 verkningslinjer.
r
tan(e1 + Pm) + Tn7" 4 a

Medelstigningsvinkeln 9, bestams av tan ?m = —_

Um

Med muttrar och stödbrickor av nylon fås låga värden på

friktionstalet, u och därmed hygglig verkningsgrad 1. Differentialbandbroms
Bandandarna ger moment
Glidning mellan lina eller band och cylinder. at motsatta hall pa spaken.
For att bandet skall kunna
S1=9S2>- etta
spännas, måste hävarmarna
Omslutningsvinkeln a
b och c vara olika långa.
mätsi radianer. Friktion mellan Den längre betecknas b
Används i bandbromsar. lina o cylinder så
(b>c).
Gäller även för remväxlar. Om bromstrumman roterar

Bandbromsar beteckningar.
vs at samma hall som F-a
Olika utförande Vrider, blir formeln:
M = vridmoment pa bromstrummans axel som skall bromsas. former 5
a(e“* —1)
F = kraft fran en tyngd eller en spand fjader
v4 Mi =F-RE
ope
R = bromstrummans radie. a, b och c = havarmar. Villkor: b>c-e"” annars
e = 2,71828=basen i det naturliga logaritmsystemet. blir det friktionslåsnin
u = friktionstal (0,25-0,5)
I Om bromstrumman roterar
a = omslutningsvinkel uttryckt i radianer
i at motsatt hall vad F-a
py | vrider, fas ett mindre
Differentialbandbromsen anvand a i moment Mo.
som frihjul med backsparr
— 1)
Om b< c-e”” blir det friktionslasning for riktning 1) och frihjul
Sätts c=0, fås de formler, som
galler for enkel bandbroms. Mz=F-REales
aa
för riktning 2). M2 kan göraslitet bla. genom att F väljs liten.

20
Linlyftblock. Ropehoist.
Lyftkraft F och last G fér block medolika utvaxlingar i och delverkningsgraden n.
Om det vänstra blocket är fast och det högra rörligt, blir lasten G:, som har sammariktning som lyftkraften F.
Linan påverkad av kraften F löper av en skiva i det fasta blocket. Avläsningar av utväxlingar och krafter kan göras, om denna
sida vrids 90” medurs. Denna typ kan kallas för vanligt block. Om det högra blocket är fast och det vänstra rörligt, blir lasten G>,
som är motriktad F. Linan påverkad av kraften F löper av en skiva i det rörliga blocket. Avläsningar av utväxlingar och krafter
kan göras, om denna sida vrids 90” moturs. Detta sätt att använda blocket ger större utväxling i och bättre totalverkningsgrad.

S2 Oo får Alla linskivor i vardera blocket kan sitta på gemensam axel NN oO) a
< Cc
EE if
£10 D

BEL SEx |z|x —— SS

——S T <

2195
:

= Soc
3 5 3] Q) = + Q
33 CO IN /
=5 linski A
a | =
7 . ~ 3 =
I
Vanster block Sex linskivor Höger block
ns =
| i
Hy b> E
&5
= tt
S$sl © lol SS
OOS
i
O;-]|
OOO
Koo
=
ONeo!; > {3
|g FER
+ = ol 3 0
EAA q7 |e
MO] © O 7 Åtta skivor « : SSE

ess| }
dr DD

|.|2
AN

a7
SF

ToL NN
— =

-| & |8a6
OQ! JA +
+ ] Slu skivor + + + Kl op [Won
ONO] g& G aes
Tr al ——
oy I A i ff + O loco
N
3 i
T DD PF =
cool VINES II an La
a a SS VANAN
a
Ö GS LEN DN

ABS)
No
3nN

=
PS Ce OTS al
=

coo| ¢d 5 Nov
ao! ©> 55 Soca
RON|
ORN!] oO [228
3 7 90
LL
-
=
OM
ooo! OI
Mow] v I
+ INOM
225
BOK) > ~ 1000
GOAN] a Q COO
OO
3
7
LL
=

coool Ik . 5 |lrwe
ooo|
Cools© IR
[A Tre skivor
IV
Oma #
= öl
0) Öh
5 I3S3S
RV
Sc I
57
= ==

SEs]
oococl
Han}!
©> JAIe DN
~= INisl og= (888
SG |won
AT 3 Två skivor
. 7” DO
3 © nm [Ceo
i LL
ny F
Sc.
© ow
O~to};
aaa}
2> NJANA .
En skiva =
=| 6©c SOO
|
-
|588
RN
NM Oo OB tL
8
ae

Verkningsgraden. Om verkningsgraden fér en skiva pa fast axel ar given till y, kan totalverkningsgraderna Nu och Ni
härledas. Härledningen sker med Jänmviktsevationer efter friläggning genom snitt igenom samtliga linor.
+N + N+ 1+n+n°+
Antas ex.vis i = 4:1 fas: ny = en
nen +a (fyra skivor) och niz = Ja (tre skivor).

Divideras dessa verkningsgrader med varandra, fas: nt > 7° Nt2. Det vanl. blocket (1) har lagre verkn.grad 4n det omvanda (2).

Erfarenhetsvarden pa delverkningsgrader n.

1 = 0,97 for skiva medrullningslager och bra konstruktion = stora skivdiametrar och god smérjning avlager o lina.
1 = 0,95 for skiva med glidlager och bra konstruktion.
n = 0,93 för skiva med glidlager och mindre bra konstruktion = små skivdiametrar och dålig smörjning.

Samband mellan sänkkraft F och last G

Härledningen leder till andra formler, men felet blir mycketlitet, om man använder de ovan framräknade för Nu OCh 1:2 och sätter
totalverkningsgraden i täljaren istället.

Lyftning av last: Sänkning av last:

G
= i “Ntotal dar Ntotai Kan vara nu eller ni2.

21
Masströghetsmoment J vid rotation kring axel x, y Homogen cirkular kon
eller z gaende genom kroppens tyngdpunkt.
Mass momentofinertia m=p3R?-H
Je = 0, 3 -m: R2
Cylinder cirkular homogen
Jx =Jy =0,6-m(0,25-R2 +H?)
m=p:7-R2-L
Axlarna x och y genom konspetsen

ElN
de = : R2

Jx = dy = Gy (3R? +L”) Tunnvaggigt koniskt skal

mM=p:7-R-S
Tunn cirkular skiva p = massa per ytenhet
m=Pp-7t-R? J,=0,5-m-R?
p = massaper ytenhet S=.,R*+H?
J2= “p+ R?, dx sdy =p eR?
Stympad kon

aj CC —H

NY
Smal stang

a
Vv m=p-2-H(R2+R-r+r2)
m=p-L RI —rp?
= massaper langdenhet 2= 0.3: MRS5
Qa

J2=0, Jx=Jy= FFL ; Tunnväggigt stympat

—=— _C —}
koniskt skal
Halcylinder Ss
\ m=p-70-s(R+r)
m=p-7U(R5—R4)L
J, =0,5.m(R? +r?)
Jae 5 (R3+R3)
Pyramid
2 +7]
Jx = dy = Fy [3(R3+RF)
m=p-a-b-2

Tunnvaggig halcylinder ha? (22 +b?)p2

2=—_ MM
m=p-7-2-R-t-L

ds =mM- R2 Enheter: massan m i kg och langden i meter ger enheten

kgm? for masstr6ghetsmomentetJ.
Jx=dy =p (6R? +L?)
Tröghetsradie rm ar det avstand fran rotationsaxeln dar
Rektangulär parallellepiped kroppens hela massa kan tankas placeradi en cirkel-ring for
att ge samma tr6ghetsmoment.
m=p-a-b-L J = fre-dm = m-r2,
Jz = 17 (a + b?) Om J och m är givna, kan r,, beräknas.
Cm = A I
Om m ochr,, är givna kan J beräknas.
Jy = PLL? +2), Jy = TB (L2 4.2)
Zz 12 12 Tréghetsmoment J, =J + m-a? Steiners sats
för beräkning av ttöghetsmoment med avseende på annan
Homogen sfar axel än den som går
LGA ITP ] genom tyngdpunkten.
7. p3
_4 pT
M=3 R
a
dy dy =de=0,4-m-R?

Masstréghetsmomentberakning genom matning

lhalig sfär A av egensvängningstid T
4 5. (R3-R3)
~3 Plan pendel
R3—R?
Jx=Jy=J2= 0,4 MRI RI a Tröghetsmomentet beräknas med
(LY.
Ihålig tunnväggig sfär
m = P-4-7-R2, p = massa/ytenhet MedSteiners sats fas tyngdpunkts-
Jy =Jdy =J,=%-m-R? troghetsmomentet J = Ja - m-a?.

Torus-ring m=p-2-7?-R-r?
Jz =m(R? + 21?) Torsionspendel
== SR) Torsions- Troéghetsmomentet J; beraknas med

efBP
svangning formeln:
Tunn rektangulär skiva
m = p-a-b, p = massaper ytenhet 1= T
T = tiden med enbart J (känt).
J2= qn (a?+ b2)
T= tid med bade J ochJ}.
Jx=qyb? dy=qya? Kan användas för ex.vis flakthjul.

22
Jämviktsrubbning två möjligheter D Alemberts princip EFFEKT Power
vid bestämning av krafter
glidning stjalpning och moment på fast kropp. Medeleffekt Pm, =“ Watt [Nm/s]
Translation. Samband mellan olika effektenheter.
bi EE LFA LA? FOLFEF OP SEP LE
I kroppens tyngdpunkt införs en 1 hk = 75 kpm/s = 736 watt = 0,736 kW
tröghetskraft m- a
motriktad accelerationen a. Momentan effekt =E.
Sakerhet motstjalpning vid translation: P=F-v
S= Mstap /Mstjärp > 1 1,5<s<3 Rätlinjig Kroklinjig
translation translation
Momentan effekt P=M-o
vid rotation:
Rullning är en kontinuerlig stjälpning.
Effektformler vid rotation da vinkel-
Rullningsmotstånd Rolling drag hastigheten uttrycksi varv per minut

f/R = 0,02 förluftfyllt

n [rom], M [Nm] |P = rota [kW]
gummihjul mot
hård jämn mark. Vid kroklinjig translation tillkommer n [rom], M [kpm] P= ae [hk]
centrifugalkraft m - an
f/R = 0,006 för stål-
hjul mot räls. Rotation Hydraulisk effekt: P =Skw
60
Ar {N f/R = 0,001 och mindre Tröghetskrafternas moment J- a Q=Fléde [l/min], p=arbetstryck [bar]
for rullningslager. införs åt motsatt håll mot
vinkelaccelerationen a. Vattenfalls effekt: P=qv,-g-H kW]
Fördelar ae
qv= vattenflöde [m/s], H=fallhöjd [m]
KINETIK. Plan rorelse Problem i kinetiken kan g=9,81 [m/s?]
Planar motion lösas med statikens
jämviktsekvationer.
Translation ZF,=0, ZF,=0 Stot mellan kroppar Collision
ZF-a=0 Den sammanlagda rérelsemangden
F=m-a
är densamma före ochefter stöten:
Fördelarna märks, då man för proble-
Insättning a = dt och integration ger: Zm-v = konstant
mets lösande måste ställa upp moment-
JF-dt=m(v-vo) = ekvation, ochi de fall då flera acce- [MA : V4 t Ma: V2 = M4 +: Ut + M2: U2|
lerationer ingår. Uppställandet av jäm- v är hastighet före, u efter stöten.
= kraftens tidsintegral = Impuls = viktsekvationer bygger på en kraftbild,
= ändringen i rörelsemängd. som blir komplett med hjälp av dessa Studskoefficient
Linear impulse = change in Coefficient of
tröghetskrafter.
Linear momentum. restitution COR
[Vektorer] Energiforlust vid stot
Energiformer trans- Energy loss due to impact
Insättn. a = vi och integration ger: . rotation
W [J, Nm] lation Rörelseenergin före minskat med
mekaniskt arbete rörelseenergin efter stöten.
[F-ds=3 (v? -v&)= F-s
mechanical work
W = 41m, (v2 -u?) + malv3 -u3)]
= kraftens vägintegral = rörelseenergi m-v?
= Mekaniskt arbete = kinetic energy 2 2
ändring i rörelseenergi. [Skalarer] Svangningstider for pendlar
Potentiella energiformer Period of a pendulum
Potential energy forms
Matematisk pendel
Rotation lages energi a Simple pendulum
M=J:a (= vinkelacceleration)

Insattn. a = do och integration ger:

gravitational energy
elastiskt lagrad energi
elastic energy
m-g'h
k.s?2
2
22/5
=o fb

JM-dt=J(@-a@o) =
= momentets tidsintegral =
= andring i rorelsemangdsmoment.
Angular impulse =
change in Angular momentum.
[Vektorer]
Insattn. a= oe och integration ger:
[M- dy = (0? =)
= momentets vinkelintegral =
= Mekaniskt arbete =
ändring i rörelseenergi. [Skalarer]
(k = fjäderkonstant)
hes C
Fysisk pendel
Friktionsenergi Physical pendulum mg
Om detfinns en friktionskraft eller ett
friktionsmomoment, sa omvandlas vid T=2n[tea
rörelse mekaniskt arbete i värme.
Energiprincipen bygger på satsen
om energins oförstörbarhet. Exempel:
minskning i lägesenergi är lika med ök- J = tr6ghetsmomentfor TP
ning i rörelseenergi, om friktions- eller Pendlande verktyg (hammare, slägga,
värmeförlusterna kan försummas. yxa, slagprovpendel) skall vara så
Energiomvandlingarförutsätter konstruerade, att stötkraften träffar
rörelse och de är reversibla; utom pendeln på ett avstånd = r + a, som
friktionsenergi, som alltid är negativ. kallas reducerad pendellängd
Den förbrukar annan energiform. Ingen stötreaktion uppkommer
då vid upphängningen.

23
Torsionspendel Torsion pendulum
J = skivans mass-
tr6ghetsmoment
for traden
ly = vridtr6ghetsmoment
for tradtvarsnittet
Kritiskt varvtal Critical speed
Nkrit = ie
varv/min, rpm
där f är nedböjningen i cm, som axeln
får på grund av skivans tyngd.
Kraftpåverkad svängning
my + cy + ky = F:sino-:t
ty = Vy, Vy = ay}
c = dampningsfaktor [N/(m/s)]
k = fjaderkonstant [N/m]
Cirkulär translationsrörelse
Lösning: y = r:sin(w:t - 9), där
= utböjning, amplitud
9 = fasförskjutningsvinkel
pga dämpning
Co
tan =
k - m-w?
Roterande axel med obalans
utböjning y, vinkelhastighet w och en
roterande kraft F pga tyngdpunkts-
excentricitet e. ky
(0 < Orr):
F = m-(y + e):w?
c = 0 (odämpad) —
= O,y=r
0
jamviktsekv. ger: F Vv
m-(y + e):w2 - k-y = 0
__ ire w*
¥* (k= mo?)
Kritisk vinkelhastighet
Okr = ie = egensvangningsfrekvens.
Amplituderna blir mycket stora vid mkr.
Axelns orientering paverkar inte xr.
Overkritiskt varvtal
Roterande kraft F och utbdjning y
minskar pga excentriciteten e.
(w > Wrr):
m:e:w?
F=md(y-e)0? > Y =Am-w2-k)
Vid stort w kan k försummas och y = e.
24
Momentberäkning av roterande HÅLLFASTHETSLÄRA
maskiner. Omvandling från Strength of materials
translation till rotation
Enkla belastningsfall
L Två fall
Spanningar och formandringar
1. Drivaxeln tvärs Stress and strain
translationsriktningen
>
Om ett litet kubiskt element av fast
och direkt drift via t.ex. material paverkas av normal och
hjul/lina, kugghjul/kuggstång: tangentialspänningar, uppstår följande
m =Lastens massa elastiska formändringar: På grund av
mn = Motorns/drivhjulets massa normalspänningar Ox, Oy och Oz upp-
v =Lastens hastighet kommer töjningar i tre riktningar:
«w,n= Drivaxelns vinkelhastighet, varvtal
F =Lastens drivkraft
ex = t[0x - v(Oy + 0z)] töjn. ix-riktn.
Ms = Statiskt moment ey = +[0y - v(Ox + Oz) töjn. i y-riktn.
Ma = Accelerations moment
Jn = Motorns/drivhjulets ez = T[0z - v(Ox + Gy)] töjn. i z-riktn.
troghetsmoment
5 v = Poissonstal
Jm = Lastens tr6ghetsmomentpa
0,
drivaxeln x Oy Normal-
spänningar på
Statiskt; snittning och momentekv.
Oy sex snittytor.
FEM] Jan
M,=F-r
16,
SN
m
—V = Pa grund av tanger gar T
“acd as .
Ja n i varv/minut. verkande påfyra ytor enl. figur, så
ändras de räta vinklarna med ettlitet
Med acceleration för t.ex. start tillkommer belopp y (skjuvvinkel)
tröghetskrafternas moment; Ma=J-:a
T
(a = vinkelacceleration = ae )
b|O
1 y= = vinkeländring
J=Jnt+Jm =
mn -r2
+ mer, t q i radianer.
2 T
andra termen ar lastens massa med
angreppspunktpa radien r, (se sid 22). Samband mellan material
konstanterna E, v och G
Sammanlagt moment:
2
M=M.+Ma=Fer+ (5 +m-r2) 2 Ge _E Skjuvmodulen G kan
2(1+v) härledas ur E och v.
2. Drivaxeln sammanfaller
medtranslationsriktningen
y Tvåaxligt spänningstillstånd.
och linjärrörelsen sker mha en skruv.
Two-dimensionalstate of stress
2
P = Skruvens stigning
J, = Skruvens tröghetsmoment Vid materialets yta är Oz= 0,
Töjningarna blir då:
Statiskt; eli av energiformer.
éx = 4(a,- Vv: dy) Genom mätning
P F-:s=M:09 4 av tdjningar kan
were ey = E(Oy-v-Ox) det tvaaxliga
spanningstillstan-
AN m NN EP Ez
=-—
E (x
+
Oy ) detfastställas.
n
wo Med roghetskrafternas tillskott;
ky Enaxligt spänningstillstånd
Ma = J:0, (J=Ustdn, =2} One-dimensional state of stress
Js ar kant och Jm = M-tm? , dar tm= P Kan man sätta även Oy = 0 blir töjningen
27
i X-riktningen: €x = = (Hookeslag)
Sammanlagt moment:
Vid de enkla belastningsfallen räknas i
M= Mat Ma = e+(Seppe)Ge
2
allmänhet med denna formel.
Med verkningsgrad 1s för skruven
F-P
ändras Ms =
27 -Ns
I beräkningarna bortses från övrig
utväxling med dess verkningsgrad.
Spänningar och formändringar | formlerna antas O vara dragspanning Normalspänning i tvärsnitt
Stress and strain och t vara temperatur6kning. Tempera- har fördelning enligt figur.
Dragning Tension tursänkning sätts in med minustecken.
Om uträknat O-värde får minustecken
F L och a ändrastill betyder detta tryckspänning.
Spänning
M = normalspän- ely
i tvärsnitt
Förspänning Preload ningarnasresulte- -
ock 1-v: rande kraftpar
A a(1-v-s) Ograg 2
(moment), som ST
0=061 +62 1 varierar med snittläge längs balken. W
Förlängning i kraftriktning är böjmotstånd W=I/e. Avstånden e kan
vara olika, kan då betecknas es och eu.
_ ~O, FL
O0=€-L= ELSE O1:A1- O2:A2 =0
Skjuvspanning i tvarsnitt
A = tvarsnittsarea I dessa ekvationer gäller inget
minustecken för tryckspänning.
E elasticitetsmodul
Il

Längden har här betydelse, vilket Tmax = i$

inte är fallet vid värmespänningar.
Tryck Compression T = tvarkraft i snitt.
S = statiskt moment.
Det blir samma formler som vid b = bredd enl. figur.
dragning, men detblir tryckspanning i I = tröghetsmoment.
tvarsnitt och sammantryckningeller f6r- Vridning eller torsion
kortning i kraftriktning. Tryckta stanger Twisting, torsion Beräkningar vid böjning
skall beräknas för knäckning.
Formändring De geometriska storheterna I , W och S

Om en stång med längden L påverkas kan beräknas med formierna på sida 27.
Skjuvning Shear För standardiserade stänger finns uträk-
av två vridmoment M,, kommer 2 att
nade värden på sidorna 62-69. Utböj-
Tm= + = skjuvspänningsmedelvärde förvridas i förhållandetill 1 en vinkel P
ningars och moments variationer längs
balk kan bestämmas med formler för ett
T = tangential- eller tvarkraft
antal vanliga belastningsfall på sidorna
Tillaten spanning = gransspanning 29-31.
eller kritisk spanning dividerad med en
sakerhetsfaktor. Drag- eller tryck- belastad stång
G = skjuvmodul. av två samverkande material med
Gransspanning kan vara:
strackgrdns, 02-grdns, brottgrdns, olika E- moduler.
lv = vridtröghetsmoment
krypgrans, utmattningsgrdanseller (betecknas även med K). — == töjningarnalika
knackspdnning. P= förvridningsvinkeli radianer.
F= 0,-A1+02-A2 jamviktsvillkor
Ori = Ret , S=skerhetsfaktor(1,3-1,7)
T tin = 0,6 - Orin Tangentialspänning i tvärsnitt
För cirkulärt tvärsnitt växer Sammansatt hallfasthet
spänningarna enligt figur. Combined loads and stresses
Tillampningar
Tmax De fyra enkla belastningsfallen
Halkanttryck SÅ
dragning, tryck, skjuvning, vridning och
Bearing pressure M böjning kan kombineras på olika sätt:
=F oi Tmax = W,

Pat = d ÅS Dragning eller tryck och böjning

d = diameter
t = tjocklek
Skjuvyta vid hålstansning
och plåtklippning Shear area
A=7-d-t A=2(atb)-t A=t?/2tana
Varmespanningar i en riktning.
Thermal stress
RH . G2
O01: A1,+ 0o-A2=0
(a = langdutvidgningskoefficient)
ry Wy = vridmotstand. <—
Omaxmax = N =M addition av. tva.
A W
normalspanningar.
De geometriska storheterna ly och Wy
kan beräknas med formlerna på sid 26.
Sp4anningstillstand State of stress
Plant spdnningstillstand. Oy
Plane Stress T
Böjning Bending
Jämförelse- Ox Ox
Krafter som verkar vinkelrätt spanningen
en stång gör att den kröks. blir for detta fall:
Formändring Oj = ,|Oy+ Ox- Oy: Ox +3T°
f=k-
Fel?
=
fl F Om Oy = 0 blir formeln:
Denna jämförelsespänning skall
Utbdjningen f kan beräknas med denna
vara mindre eller lika med Ott.
formel, där k beror av belastningsfall.
E är elasticitetsmodulen ochI är O och T beräknas med formlerna
balktvärsnittets tröghetsmoment. för de enkla belastningsfallen ovan.
25
VRIDNING VRIDTRÖGHETSMOMENT |, Torsional momentofinertia (rotationalinertia)
Torsion (twisting) VRIDMOTSTAND W, Torsional section modulus (torque resistance)
Tvarsnitt av rak stang |V ridtröghetsmoment ly Vridmotstand Wy Anmärkningar, exempel

_ 1-44 _ = 4
d _7-d4 _ 7-d?
Iv =Ip = "33 Wy = 16
76 x. _ 7-48
=12,6 cm?
d=4 cm Wy = 16

Tjockt rér. Thick walled tube.

D=6 w, = 2: (86+ 16-6
16)(36 - 16) = 34 cm 3

Tunna rör. Thin walled tube.

Approximativ formel.
s = väggtjocklek, d = medeldiameter

Ellips. Ellipse.
= Sr
7-h?-b? W
TU
= hh?
Största skjuvspänning i punkt 1.
ly 16(h2 +b2) . 16
b=8 Wy = 4g 8:42 =25,2 cm3, b>h

Kvadrat. Square.
0,14-a4 W, =0, 208 - a3 Största skjuvspänning mitt på sidan.

Triangel. Equilateraltriangle.
y= ad Wv = 35 Ex. Största skjuvspänning mitt på sidan.
a=5 cm Wv= 5:5:5/20 = 6,25 cm?

Regelbunden sexhorning. Regular hexagon.

2r ly =1,847-r4 Wy =1,51-r
Storsta skjuvspanning mitt pa sidan.

Regelbunden attahdérning. Regular octagon.

Wy =1,48-re
Största skjuvspänning mitt pa sidan.
| ja

Rektangel. Rectangle.
LLLLLLLL Ex. Största skjuvspänning mitt på längre sidan.
b=12 12
ah
=> B=0,9 1, =0,9.-5-:2?=29
3
cm?
t=2 cm

Korrektionsfaktorer B och a b/t 1 1,5 2 3 4 6 8 10 co

for ly och Wy vid B 0,420 0,588 0,687 0,789 0,843 0,897 0,921 0,939 1,0
rektangulart tvarsnitt. b > t Qa 0,624 0,693 0,738 0,801 0,846 0,898 0,921 0,939 1,0

Oppenprofil.
| ll lv= 3 Eb-t Wy _ yb-t
Tvarsnitt sammansatt av rektanglar.
Största skjuvspånning mitt på den rektangel,

Lol
3 ° tmax som har största tjockleken.
Approximativ formel. Vid inatgaende horn 12-0,83 +2.5.1,22
10 till 30% Skning for Ex. Wy,= 3.1.2 =6,5 cm?
uppträder spannings-

KL
vissa tvarsnittsformer koncentrationer som 1,2
enligt vidstaende bild. kan bli 50% större. 5cm

Sluten godtycklig profil

med variabel vaggtjocklek (tunn).

ly
_ 4A? A = den av medellinjen omslutna arean.
of ds Wy =2-A-oOmin
Om 6 = konstantblir Jds/8 = s/8.
13 Ex. ly= -0,5=212 cm?
s=langden 2(5 +12)
av medllinjen
Bredts formler
 BOJNING Bending
Tréghetsmoment|
Bestamning av tyngdpunktslage y, for sammansatta
Raka balkar (i tyngdpunkten)
Area momentofinertia, axial. tvarsnitt. Determination of the center of gravity CoG.
Sammanfattnin 3
? Böjmotstånd W
Section modulus (bending resist.) Bdjningsaxeln gar Exempel
genom tyngdpunkten. ef /-
1 Rektangel Det helas moment = summan Å V
3 3 av delarnas moment med Ay YY tyngd
VA x ||
x GÅ ke WS avseende på en godtyckligt
vald momentaxel.
_~_____ yA
A—
punkt

UV _bh2 ch
y
aa | Wea" C= 9 _ Ary1 tA2y2 tAsy3
AV
2 “A --+Y

2 K
]
I
Yo
EN
A; +A2+A3 y V4 y, Y
2 Triangel OA, VI 73 72
=
~~
bh?) _ hb?
36° Y 48 7
Noe Le 14
LZ
| |
Momentaxel Å
bh? 2h
Bestämning av tröghetsmoment I för sammansatta
tvärsnitt. Determination of area momentofinertia I for
assembled cross section.
Exempel
Tillämpning av
tvärsnitt sammansatt
Steiners sats
för flera delytor « 22 fo» f\ zy

l=lo1 +Ay-a%1 tloz +Ao-a32 +lo3 +A3-a43 eller

1 = X(Ip +A- a7)

dar | ar
troghetsmomentet | I x A,
med avseende pa g LA.
tyngdpunktsaxel for a Ar A oy [~~

tA Ia
delyta A och a ar ° ALS, MALL,
avstandetfran
bdjningsaxeln till
delytans tyngdpunkt.
A = delyta.

Bestämning av b6jmotstand: W = I
os _ | _ |
7 Tva varden: Ws = eg > Wu = er
_ 6b*2+6bb; +b5 h?
K= Bbb 36 Bestamning av statiskt moment S
_ sb+2bi h
© Ob+b; 3 AAT - -
| Smax =
=A1 + a1 +A2 + a2 | Ay

eller=ZA-a AS He a
Böjspänningar i tvärsnitt Bending stresses in cross section a = avstand fran bdjnings- a>
= Normal- axeln till delytans tyngdpunkt. Böjn. axel” ”
y Tangential-
A = delytan.
+ M max IS Tt = T ° Smax
ba, O max = ) max b . |

=) wv
Betr. momentoch utbdjningar for olika belastningsfall,
se sidorna 29, 30, 31.

21
Geometriska uppgifter för cirkulära tvärsnitt VRIDNING BOJNING
circular cross section Twisting Bending
A = tvärsnittsarea. Section area
Wy = vridmotstand. Torsional section modulus. _7m-d°
Wy ~ Edt W
_ m-d° _m-d4
ly = vridtréghetsmoment. Torsional mom. ofl. g 16 v=""32 ~ 32 ~ 64
W = bdjmotstand. Bending section modulus. 51 26046 664170 13023 332085
= bdjtr6ghetsmoment. Bending mom.ofI. 27608 717820 13804 358910
52
VRIDNING BOJNING 53 29232 774650 14616 387320
Twisting Bending 30918 834790 15459 417395
54
7T-d? |, - 2d" od? o.d? 16334 449180
v™ 16 v= "32 "32 I= 64 55 32668 898360
56 34482 965500 17241 482750
0,1964 0,0982 0,0982 0,0491
—-wWmorwrnwnsiorR

57 36362 1036330 18181 518166

1,5708 1,5708 0,7854 0,7854
58 38310 1111000 19155 555500
5,302 7,952 2,651 3,976
59 40326 1189620 20163 594810
12,566 25,14 6,283 12,57
60 42412 1272340 21206 636172
24,54 61,36 12,27 30,68
61 44568 1359300 22284 679651
42,42 127,24 21,21 63,62
62 46796 1450660 23398 725330
67,34 235,8 33,67 117,9
63 49096 1546540 24548 773270
100,5 402,2 50,27 201,1
WDD

64 51472 1647100 25736 823550

143,1 644,2 71,57 322,1
65 53922 1752480 26961 876240
196,3 981,8 98,17 490,9
elo rer
OITA

66 56450 1862840 28225 931420

261,4 1437 130,7 718,7
67 59054 1978330 29527 989165
339,2 2036 169,6 1018
68 61738 2099110 30869 1049556
431,4 2804 215,7 1402
er
YN

69 64500 2225300 32250 1112660

538,8 3772 269,4 1886
re
IT

70 67348 2357180 33674 1178590

662,6 4970 331,3 2485
eo OO
DIOR @O

3217 71 70276 2494790 35138 1247390

804,2 6434 402,1
482,3 4100 72 73288 2638340 36644 1319170
964,6 8200
1145 10306 572,6 5153 73 76384 2788000 38192 1393995
1347 12794 673,4 6397 74 79566 2943900 39783 1471960
r
OD

20 1571 15708 785,4 7854 75 82834 3106300 41417 1553156

21 1818 19094 909,2 9547 76 86200 3275300 43100 1637660

22 2090 22998 1045 11499 77 89640 3451140 44820 1725570
23 416 2388 27474 1194 13737 78 93180 3633940 46590 1816970
24 452 2714 32570 1357 16286 79 96800 3823940 48400 1911970
25 491 3068 38350 1534 19175 80 100530 4021240 50265 2010620
26 531 3452 44860 1726 22432 81 104350 4226100 52174 2113050
27 512 3864 52170 1932 26090 82 108260 4438700 54130 2219350
28 616 4310 60340 2155 30170 83 112270 4659200 56135 2329600
29 661 4788 69440 2394 34720 84 116380 4887800 58190 2443900
30 707 5302 79520 2651 39760 85 120580 5124780 60292 2562390
31 755 5850 90660 2925 45330 86 124890 5370240 62445 2685120
32 804 6434 102940 3217 51470 87 129300 5624400 64648 2812200
33 855 7056 116428 3528 58214 88 133800 5887500 66900 2943750
34 908 7718 131190 3859 65597 89 138420 6159700 69210 3079850
35 962 8418 147320 4209 73660 90 143140 6441200 71570 3220620
36 1018 9160 164900 4580 82450 91 147960 6732300 73980 3366160
31 1075 9946 184000 4973 92000 92 152900 7033200 76448 3516590
38 1134 10774 204710 5387 102350 93 157940 7344000 78968 3671990
39 1195 11648 227120 5824 113560 94 163080 7665000 81542 3832490
40 1257 12566 251330 6283 125665 95 168350 7996400 84173 3998200
41 1320 13532 277420 6766 138710 96 173720 8338400 86860 4169200
42 1385 14548 305490 7274 152745 97 179200 8691300 89600 4345670
43 1452 15612 335640 7806 167820 98 184800 9055300 92400 4527660
44 1521 16726 367970 8363 183984 99 190500 9430600 95260 4715310
45 1590 17892 402580 8946 201290 100 196350 9817480 98175 4908738
46 1662 19112 439570 9556 219787 101 202300 10216000 101150 5108055
47 1735 20386 479060 10193 239530 102 208370 10626800 104184 5313380
48 1810 21714 521150 10857 260580 103 214560 11049700 107278 5524830
49 1886 23100 565960 11550 282980 104 220870 11485000 110433 5742530
50 1964 24544 613590 12272 306800 105 227300 11933000 113650 5966600

28
 BÖJNING. Raka balkar med konstanttvärsnitt. |5 Punktlast på mitten.
Bending. Straight beams with constant cross sections. L F 1 a=p-&
Stödreaktioner A och B. Positiva uppåt. Ors LS 2
Momentfunktioner. Positiv riktning nedåt. Å ; B By
Elastiska linjens ekv.Positiv riktn. nedat. 7 SIM Mm ?” M=3
Utbdjningar f. Vinkelandringar 9 (radianer). | + mak !
| . ! x . ö i

Statiskt bestamda belastn.fall. Statically determinate —$r : Mmax = FL

: ! 4
1 Moment Mz Konsolbalk FL3
B=0 48El
M = -Ma (konst.) FL?

=f (2 _ a Pa = 46EI

i
f
y= Mle x? Ya "EV 46L 1213
“49, LL Ma 2 6 Punktlast F. Ej på mitten
; : f= a L IF

Ma A | : A=F2 para
Pa =E] L Ay dh I OM L L
. M MM" | b o b
2 Punktlast F \ max |~* Ma = Fy Xa
Xa V as a
B=F ¢ E Mp =F7Xb
M=-F(L-x) {a may
| y| 1 Y, Mmax = Fab
Mmax = ~FL A L
e 22
fe FL? <I b oo f= a
3El a =!
FL3 x2 5 aT Fbx_(L2 —b2 x2) Fab(L +b)
_
= ( Ao
x x ) _ = _ Ce
Fbxa(L* —b* -x§ _ Fa
= ss oe
Y= "ED (212 6L3 Pa 2El Ya 6EIL Pa 6EIL
om Jå
Jämntfördelad last _ Faxp(L? -a? -x§) _ Fab(L +a)
3 Q. Yb 6EIL Pb 6EIL

AM ede Bee fun. fore =b: 4, 2a Lb omb>a

q foe max QL x \2 3 3b 2
C M=- (1 - X)
7 Punktlast på överkragande balkdel.
M - QL b a
mm 8 A= FT , B= -FT

f= QL? Mmax = -Fa

7 8El Fa2b
QL3/ x2 3 4 QL2 ~ 3EI
= = =S
Y El ( L2 Ls t 24L4 Pa 6El _ Fal
Pa = "EJ
4 Fördelad last. Triangellast Fal
3 Pb = BET
L
q=max.- M _ 4b =
lastintensitet ‘max Q==, B=Q
M=- QL ie x)’ 8 Punktlaster pa tva 6Overkragandebalkdelar.
3 L f° “—, A=B=F
äl FA Moni NF
Mmax = ~~ Mmax = = FC
i Fo|2
f= QL° ~ «SEI
a g, = Fol
Ber oi 4 ‘ 5 QL? "> 2El
y= QL (25 - x. 4+ —X =o X 5) Pa = 12E] Fe(L +c)
El \6L 6L 12L 60L f4 =, Qo= s c
GE! 2El

29
 BÖJNING 13 Fördelad last Q=qL/2.
Raka balkar med konstant tvärsnitt. Sammanfattning

9 Två punktlaster F

A=B=F

f
_ F-c2(3L-4c)
= 6El QL?
f=
F-c(la+c) 60EI
Pa =
2El
14 - Jämntfördeladlast.
F-a-c
S Overkragande vid båda stöden.
II
oO 2El

10 Jämnt fördelad last Q = qL ih Q=d(Lt2a) ft N

+ CAINTS
mmm: Aes CP N\A MeSir)
_ Qx(L-x)
M
7 2L
QL
Mmax = “3. L? -6a2
?a = ALE
f
_ 5QL3 LI -6a?L -3a? fon = gL? oe= 24a"
~ 384EI fa =42=— 24E! 384El
_QL°/ xX
x x3 x4 — QL? 15 Moment Ma
Y= "EH ( 24L 12L3 * Ha) Pa = ZE
NN.

11 Férdeladlast. Triangellast Q = qL/2 -Ma MS.

.
_Q= B=,_ 203
A=
Si ox Bi
Qx(L2 - x2)
3L2

forx = L/./3 py = 2
QL? & 10x3 2)
cate finax for 7 = 0,5193 16 Utböjning för en konisk stålrörsmast
Y = 480ENÅLT “Ls
Rö rg E
12 Trapetslast = Q |

Mmax ligger mellan

0,125 och 0,128
f see
gånger QL. HAS |
I
3E(luqe - 12
fmax ligger mellan I I, = troghetsmoment
0,01302 och 0,01304 nedtill för Ru
gånger QL? , som
El
|; = troghetsmoment
I

utgör moment och

nedböjningar vid | nedtill for ry
belastningsfallen I

10 och 11 ovan.

30
 BÖJNING Raka balkar med konstant tvärsnitt. |21 Fördelad last Q = qL/2. Triangellast
Bending. Straight beams with constant cross sections.
Statiskt obestämda belastn.fall. Statically indeterminate
; A= Q B= 4Q
17 Punktlast F pa mitten. Inspand vid B 5’ 5
1 x2
= TOK
A A= ah B= is M= ax(2 x)

A fF a Os vv _ 6 5 Ms = - —-_
== QL
SS få We ME 32 Fek (mitt) Ma
ON oF Ms: BY ¥“% 6
: L | ; Mp=- 35 F L aL
‘T= | eo 1. _ i .
Vs 7FL3 för x=0,477'L: fmax = a7 Q—ET » M=0,0596 -QL
i 768El

7FL3 22 Punktlast pa mitten

= 48/5 El

18 Punktlast på avståndet a från A

P
a3 3a

A
Me FA |F DR SM
A=F(1+2,-32)
213 2L
a Ciy 7 BL B=F-A
|
;

2 _
| y= DOE)
; 52
- se
a 23 Punktlast F pa avstand a fran A
= . Ör a= : 243

Mpmax=-0,1925F-L f6r a=0,577-L Maj

19
a a
Punktlast pa é6verkragande balkdel. InspandiB 7
~\ ‘. [F 2
7. 4|Me _ Fb(L? -a?
[3
+ab)
a Vt ” Yi,
“AK \S+ 4M a
. Se ot ! ! ! >
| i Ma 3a ! | | ! i == Fab
Jå Zz NH
i B= OL | ' L2
_ Fba?
Ma =-Fa =" 13
a
MB= F3 - >
2 Fa3b3 oF a2b2
Fa2(4a+3L) Vid lasten F- f= aes M a
f= DET
5 _
20 Jämnt fördelad last. Q = qL 24 Jämnt fördelad last. Q = qL
3 3 2 |
BL Bl. el / A=2Q, B=2Q Mil. a j. Ms
7-|Mg 8 8 Y, A-B- Q
p TTT] LTT] IDå lL, Qx;3 x etl 2
Fe, ™ =S(4-%) IA D+ OM 9 Wi Q-L
M te iB _ a
7 ! ! Me =~ QL |
; i B 8
= 31; M'= 9 Qu ; | 3
I 16 8 re f = QL
: 5 3) 13 Ox2L-x)? 384E I
y= Qx(L* = 3Lx? +2x — QL” y =E
48EIL 185EIl

31
 FJÄDRAR. Springs. Formler för spänningar och formändringar.
Fjädar vars tvärsnitt utsätts för VRIDNING. Fjädar vars tvärsnitt utsätts för BÖJNING.
Springs whose cross section is subjected to TORSION. Springs whose cross section is subjected to BENDING.
Vridmotstånd W, och vridtröghetsmoment I,, se sid 26, 28 Böjmotstånd W och tröghetsmoment I, se sida 27, 28.

Torsionsstav rak. Torsion bar. Bladfjader. Leafspring.

Inspand i ena anden. Bladet kan ha formen rektangel,
. M triangeleller parallelltrapets.
Största skjuvspänning: Tmax = W,
Vv by/bl k
Spänning: 017.50
Férvridningsvinkel: 9 = Mess g =F Lo
-h2 0.11 1,39
(radianer) a bh 0,2 1,32
Nedbojn: f= Lk [0,3] 1,25
3

L = stanglangd
SEI” [9411.20
b-h3 0,5 1,16
12 0,6 1,12
Cylindrisk skruv-dragfjader. Tension coil spring. f 0,7 1,09
5 D I Om bredden 0,8 1,06
My ~ P 2 FY blir för stor 0,9 [1,03
Skiktad— 7
Största skjuvspänn: Tmax =
My bladfjäder t 1,0 1,00
Vv
_ 3 Bladfjäder Inspänd i båda ändar. Rektangulär form.
Férlangning: ft = mP—Fe)D" Ny Leaf spring. Fixed at both ends. Rectangular shape.
Vv

Inspänningskropparna
korrektionsfaktor för spännings-
kan parallellförflyttas
koncentrationer vid insidan:
te ns D/d Spanning: 0 = See
D/d-1 3
nv = antal verksamma varv = Ni + Nk. Nedbdjning: f = Fe
nt = antal tätlindade varv
nk = sammanlagt varvtillagg for krokars Plan-spiralfjäder. Spiral spring.
eller 6glors fjadring. ex. nk = 2:0,5
Rektangulärt tvärsnitt.
P, = begynnelsekraft (5 till 25 % av P).
Normalspänning på M:

co
grund av böjning: O= “b-h22
Cylindrisk skruv-tryckfjader. Compressioncoil spring.

=
Vridningsvinkel 0 i
Mu =P radianer för centrum-
tappen på grund av
bandets krökning vid ML
Största skjuvspänning: Tmax= W k moment påverkan: 9 = El
Vv

.P-D?3 L = fjäderns totala längd

Sammantryckning: he ny
Vv

Skruv-spiralfjäder. Torsion spring.

Korrektionsfaktor vid rund sektion:
k= D/d M = F-a =
D/d -1 d=traddiameter
a M k 0,1} 1,08
Betr. korrektionsfaktor k vid rektangular Z Q, Omax = W 0,21 1,17
sektion, se lärobok eller handbok. ffi gy
F 0,3] 1,29
nv = antal verksamma varv = ni -1,75. OS p= ME 0,4 1,43
nt = totalt antal varv inklusive planslipade varv. L=n-T:D 0,51 1,61

D = medeldiameter.
Konisk skruv-tryckfjäder. Conical coil spring. 0,7 2,28

Ringfjäder. Ring spring.

D M
Mymax = a T max = W. -k Drag- och tryck-spänningar i ytter- och inner-ring.

D/d Spänningar:
D/d-1 Oy: Ay = OF Aj =
YT Xx ATS
I ~y
P

Sammantryckning: ; ~ 7+ tan(atp)
mP Di+Do ?

f=gqg, 4 (P1+Da)nv Sammantryckning:

LIN

Dj by pe Oy Dyt Oi-Di
1
I
>

I
n
2-E-tana
ny = antal verksamma varv, som avtar vid ökande belastning.
Vid rektangulär sektion sätts k = 1. n = antalet par av ringar. tanp = u (friktionsvinkel)

32
Tillaten spanning vid statisk belastning. Gods. Flyt Brott Tillåten
Allowable stress in static load. . 3 ä spänning
En konstruktion ansesvara statiskt belastad, om antalet SS-nummer |tjocklek/9"aNs)grans
—— N/mm 2
spanningscykler ar mindre an 10° och Rs= Omin /Omax har Re. Rm On Tig
negativt varde (bade drag- och tryckspanningar) och mindre - :
än 104, om R,har positivt varde eller noll (bara drag- eller Konstruktionsstal. Structural steel.
bara tryck-spänningar förekommer). 1311, 1312, 1313 41-100 140 85
Här givna värden för tillåten spänning får inte användas, då <401 2201 360 147 88
risk för instabilitet finns (knäckning, buckling eller vippning), 1312-03, -04 <5 160 96
ej heller för konstruktion, som måste beräknas efter en viss 1411, 1412, 1413 41-100 167 100
norm. De givna värdena får höjas med 1590 vid exceptionella <40| 260! 430 173| 104
belastningsfall. 1412-03, -04 <5 180} 108
För gråjärn och segjärn gäller olika Otn vid dragning, tryck och 2172, 2173, 2174 41-60 193 116
höjning. 17-40! sql 450 200} 120
<16 207 124
Gods- Tillåten spänning i N/mm? 2172-03, -04 <5 220) 132
eaETTA tjocklek
SS-nummer timm |Dragning|Tryck|Béjning|
gning| try jning| Skjuvnin
oKj g 2132, 2133, 2134
2135-01 <<60| 350! 510 233} 140
Otill Orin Orin T till
=
Grajarn. Grayiron.
. | . ! . 2142, 2143, 2144
2145-01 <69| 390] 530) 2601 156
3-15 53] 159 85 53 Tryckkarlsstal. Pressure vesselsteel.
0115-00 16-30 34] 102 54 34 1232-05, -06 200} 320 133 fe
31-45 js Eee 23] 1330-05,-06 atton| 220] 360] "ål ey
4-15 70} 210} 112 70 — Lok
0120-00 16-30 48| 144 77 48 Maskinstal. Engineering steel.
- 31-45 371 111 59 37 <16 180 104
46-60 26 78 42 26 1550 17-63} 2701 490 173 101
5-15 88) 264) 141 88 64-200 160] 93
0125-00 16-30 65} 195 104 65 <16 213) 124
31-45 57| 171 91 57 4650 17-40 310! 590 207 120
46-60 50} 150 80 50 41-63 200 116
7-15 105| 315] 168 105 64-150 = t=
0130-00
16-30 93} 279] 149 93 <16
17-40
31-45 89| 267 142 89 1655 360 690 233 135
46-60 85| 255 136 85 41-63
- 221 131

13-30 123} 369 197 123 it x 104

21-A5 114| 342 182 114 Seghärdningsstål. Quench hardening steel.
UY25-00 46-60 111} 333 178 111 <16 213) 124
61-90 107| 321 171 107 1672 17-40} 320} 590 207 120
Seaia Duciil ti h dal hite I 41-63 200 116
egjärn. Ductile cast iron, spheroidal graphite iron. 2120-04 <>5| 5501 800 3661] 212
0717-02 5-50 450! 225] 150 99|_ 2120-06 <160| 400) 650 267 155
717-12 2225-03 <100| 490} 690] <327| 189
0717-15 5-50 132} 198 132 79 2225-04 <100} 5901 780 393 228
0727-02 5-50 175| 263 175 123 2244-04 <160] 590] 780 393 228
0732-03 5-50] 200] 300] 200 140] 2244-08 S100) oe AOL AN
2541-08 $250} 600] 800 400 232
0737-01 5-50 2251 338 225 158 2541-03 <250| 700) 900 467 270

Vid alla stål gäller här, att tillåten normalspänning är 2541-04 J <40{ 900 4 100 600 348
densamma för dragning, tryck och böjning. Sätthärdningsstål. Case hardening steel.
Förtillåten skjuvspänning gäller; Ttin = 0,6 : Otil. 1370 -03 20 393] 228
- ö <11} 6401 980 427 247
Gjutstål. Cast steel. 2506-03 <30| 4901 740 327} 189
Sranuroim Tillaten spanningi <63| 390} 640 260; 151
_— N/mm? <11| 640] 980 427| 247
SS-nr Strackgrans|Brottgrans 2511-03 <30| 490] 740 327| 189
Ra fdalls|/ DFO
R. Cri Can <63| 440| 690 293] 170
1305-02 330 5 = 25 Rostfria stål. Stainless Steel.
: 45 2301-02, -22, -23 <15| 2501 440 167 97
1306-02 220 410 130 751--[ 2303-03 <200| 490] 690 327; 189
1505-02 260 520 150 85 2303-04 <200| 690} 880 460 267
1606-02 300 570 175 100 2324-02 440; 590 293 170
2304-12 370 590 197 114] 2332-02 <30| 210] 490] 140] 81
2343-12 200 440 120 120 2333-02
= $30} 240] 490]
31-50 140)
127 81
73

33
 Tillatna spanningar i TRYCKKARLSSTAL TRAMATERIAL
som funktion av driftstemperatur Beräkningsprinciper och hållfasthetsvärden.
enl. Tryckkarlsnormerna TKN. Boverket utger fr o m 2008; EKS Europeiska konstruktions
standarder, Eurokoderna (med BFS nationella val).
TKN 1987 har i huvudsak ersatts av serien SS-EN 13445.
SvensktTrä har tagit fram bokserien Dimensionering av trä-
konstruktioner, avsedd för beräkn. enl. Eurokoder och EKS.
SS 2116 $S2117 Gäller för tunn- AX Skjuvspanningar pa sex sidoytor delas uppi tolv komposanter,
väggiga sfäriska »)
EZ 14 som bildar grupper med fyra lika stora i varje.
PES

SS2101 S 2106 SS2107 och cylindriska

mantlar utsatta
för inre övertryck.
Kurvorna avser
material med © normal-
godstjocklek | longitudinell T skjuv-spanning t¢ Tvär -rullskjuvning
t tangentiell
mindre än 40mm. rradiell At r
Vid större

Fis (TE
| Ti —>
tjocklekar får en
SS 2912
viss reducering oa | Fl
100 göras.
De prickade kurvorna för krommatyo~
75 } denstélen 2218 och 2216 visar dessa stals t Langsskjuvning -tangentiellt t# Langsskjuvning -radiellt
goda hallfasthetsegenskaper vid höga tem Konstruktionsvirke C och Limträ GL för bärande ändamål.
50 ae ; : ; temperatur2C Maskinellt klassat C14-C30 motsv. av visuellt sorterat TO-T3.
100 200
L40 ersätts av de nya GL28cs, GL28hs, GL30c och GL30h.
300 500
c= s= = och h =
Tillåtna spänningar i
oO; mI NTO
Elel/ele
Karaktaristiska k (MPa)
ROSTFRIA TRYCKKÄRLSSTÅL som funktion av
MPaj driftstemperatur enl. Tryckkärlsnormerna. 18
20071
Galler for tunnvaggiga sfariska
Fn SS 2375 och cylindriska mantlar utsat-
SS 2371 ta för inre övertryck med
/ tjocklek mindre än 30 mm
150
För godstjocklek över 30 mm
S 2350 görs viss reducering
125+

00 RR 100
| $S2352 66 9333 25
SS2366 Hallfasthet i brottgrans
temperatur °c få dimensioneringsvärde för hållfasth.
5OL G 4 ÅL 4
Tr
ÅL
T
fiz kn-kmod-tk fk karakterist. hallfasth. enl. material.
0 50 100 150 200 300 400 500 YM kmoa faktor för lastvaraktighet och klimat.
YM material-partialkoefficient, ur tabell.
Tillåtna spänningar enligt Krannormerna (upphävd). kn storleks eller volymeffekt.
Ersatt av SS-EN 13001-1:, SS-EN 13001-2: Hållfasthet i bruksgräns avser deformationer som på-
Mpaå som funktion av SS2172 Tillåtna verkar funktion, utseende och komfort. Ex. sprödbrott, tak-
nedböjning som hindrar avvattning, krypeffekter, styvhet för
200 t Min) SPANNNGsKvoten Rs 7 200 nedbdjningar att förhindra vibrationsspridning.
T 0 190 Förhållandet Böjning MgRa dimensionerande böjmomentkapac.
| Rs=9min/Omax 180 mellan ned- ma dimensioneringsvarde for bdjhallf.
| Kurvan gäller alltså SS1412—0!70 böjning f och Mra = fd’ W Kerit Kerit. faktor som tar hansypntill vippning
—

KR
T för både statisk 160 spännvidd L W bdjmotstand
150 + och dynamisk JA, 150 beräknad av Arelm relativt slankhetstal vid böjning.
>

140 | belastning. ae > SS1311] hag nyttig last far Dragning Ni.o,ra dragbärförmåga parallellt fiberriktn.
130 44 inte överskrida Neara= A Sioa dimensionerande draghallf. parall.
120 2 följande värden: boa Siord A tvärsnittsarea, m hänsyntill borrhål.
110. ” olodestå
onstruktionsstål IR
1/500för . kran- Ni.90,radragbärförmåga vinkelrätt fiberriktn.
100 pp | << S konstruktioner, Ni,90,Ra =ft,90,4 "A fi.904 dimensionerande draghållf. vinkelr.
Be
-02 0 02= 04Gl 0608 1/400 forbjälklag,
=

=i O6 1 Tryck Nco,ra tryckbärighet parallellt fiberriktn.

1/500 för vägbro och _ _g-p¢. Ne90,ratryckbarférmaga vinkelratt fiberriktn
1/800 för järnvägsbro. Ne0.Rd FeO Ake feo,g dimensionerande tryckhållf. parall.
Vid knäckrisk feok karaktäristisk tryckhållf. parall.
Tillatna spanningar i ALUMINIUM- Arel> 0,3 gäller A tvärsnittsarea
grundmaterial vid statisk last utan knackrisk. | k., k instabilitetsfaktorer
Rpo,2 ke FR 2 9 AA rel relativt slankhetstal
Vid vanligt
lastfall gäller:
Dragning, tryck och böjning..Otn =
15 KANE rdr fo04 dimensionerande tryckhållf. vinkelr.
No,90,Rd = Aey effektiv kontaktyta
SKJUVNING............cceeeee cece eee Ti! = 0,6 - Ori
= ke,90fe,90,4def ke,99 SamMmantryckningsfaktor (1-1,75)
Vid exceptionellt lastfall gäller: säkerhetsfaktor s = 1,3. Gällande koefficienter och faktorer fås ur EKS och Eurokod 5
34
Plant spänningstillstånd. Plane state of stress. Kontakttryck vid beröring mellan två kroppar.
Contact pressure between two bodies. Hertzian.
Bestämning av huvudspänningear till storlek och riktning.
Om två kroppar med krökta ytor pressas mot varandra, inträ-
Fy o3=0
. Ht; 3 der en elastisk eller plastisk tillplattning och en liten beröring-
Huvudnormalspänningar 01, O2 syta bildas. Teori enligt Hertz förutsätter, att materialet är
ey

de
homogent i båda kropparna, att formändringen är elastisk och
T Inv: pj Kou G12 Oy + Ox + eae 12 att Hookes lag gäller. Består kropparna av olika material med
olika elasticitetsmoduler E; och Ez, så gäller
E =2-E,-E,/(E,+E2). Poissons tal antas vara lika for bada
x 6SF
NYO ORiktn
Xing tan2a= Gy-Ox
_ 2T materialen (V = 0,3). | materialet narmast berdringsytan
uppkommer ett treaxligt tryckspanningstillstand.
& Tack vare detta kan spänningarna uppgå till högre belopp
Det kan vara svart att bestamma i vilken kvadrant vinkeln 2a än om detvarit tryck en riktning.
ligger. Om positiv T-riktning väljs enligt figur ovan, så gäller Flytning i materialet börjar i en punkt strax under ytan,
att 20 ligger i första kvadranten, om täljarens och nämnarens där största huvudskjuvspänningen; Tzamax = 0,3:P0
tecken är +/+, andra kvadr. om detar +/- , tredje om detar -/-,
fjärde om detär -/+. Största tryck po (On) i kontaktytan
& Huvudskjuvspanningar 71, T2 och T3 Två sfärer Två cylindrar
2 93=0
ON Tr T= P2598 = 07/2 då 03=0
| SZ
Ts 12 = A598 = 91/2 da 03=0
64=0
3 0 1-0 od (Fy- Ox)? + 47?
Lo, =
Huvudskjuvspanningarna upptrader i de tre diagonalplan
(prickade linjer) som kan läggas genom kuben ovan. po0.418: [EEC2) F-E

Tre olika fall. (skiftas inom parantesen)

Bestämning av spänningar genom mätning av töjningar Gäller för både två sfärer och två cylindrar.
Konvex-konkav kombination ger lägre kontakttryck po.
Med trådtöjningsgivare fastklistrade på metallytan mäts
töjningar på elektrisk våg genom givarnas inkoppling en konvex mot konvex konvex mot plan konvex mot konkav
Wheatstonebrygga.
barsk
a. En-axligt spanningstillstand i kand riktning 4;
ry 2
FPS

O=E * Euppmatt
Den okända kraften F fas:
En givare medtråd i F=O-A där A är tvär- Tillåtna kontakttryck Tillåtna kontakttryck
kraftriktningen mater €. snittsarean för stången vid statisk last vid dynamisk last
Tillåtna hål- = |, Ov= CH
b. Tva-axligt spdnningstillstand med kända kanttryck har @ ® IE SH
huvudspanningsriktningar 1=y,2=x medtagits för 2? ICNlEs 1,4< Sy <2,4
E . jämförelse. o es r £ Anvands vid berakn. av
vå Ox = ggg VRTV Ey) kugghjul ochrulln.lager.
Utdrag ur stal- Poel Fh
__E byggn.norm 70 1300] 500 200 Riktvardenfor
Oy = -y2 (Ey + Vex) | 1232 650 220 utmattnings granser
7 Två givare med sina trådar i huvud- Vid exceptio- oe = a N =5:107 gg. wt
fö spanningsriktningarna x och y mäter
tdjningarna €, och €y som med sina nellt lastfall124172 800 360
Tryckkarl tecken+ eller - sätts in i formlerna ovan. tillats 15% 194391 goo 390
380 grajarn [2129] 310
högre värde. |5449| 950 eS soe
1550 800 segjärn [oo] 10
c. Två-axligt spänningstillstånd med Y 2 1650] 900
okadnda huvudspanningsriktningar. 455 maskinstål |1655 |1000
1306 700
ee
J
peek
0856}
‘ae
430
Töjningarna mätsi tre riktningar x, y och Z. yt
Mätvärden med tecken + eller - sätts in i formeln: gjutstal |1505| 800 gjutstal 1808 sto
1606 900
= Elö, t &) + E
- 2
+ +o = 2Ez)
2
maskin. 1200| 360
O1 1+v) ~ 2(1+V) J(éy Ex) (Ey &x- stål 1650 420
1655} 470
_ Ey — Ex — 2Ez
seghardn. |1672} 560
stål utan |2244] 650
ytbehandl. | 2541 770
Vilken kvadrant vinkeln 24 ligger i avgörs av
indukt. 1672| 1150
täljarens och nämnarens tecken; +/+ är första.
eller flam 122441 1200
+

Arrangemanget med givare enl. b och c ovan kallas rosett. härdn. 2541} 1300
c ar en 45°- rosett. Det finns även 60”- rosett. För den gäller os 1672} 1150
nitrering 2940! 1250
andra formler. Rosett-givare med mycket små dimensioner,
mindre än 1 mm mätlängd finns färdiga att köpa. satt- 2511} 1550
(för mätning i hålkälar) hardning |2523| 1600

35
Formfaktorer K; dragning-tryck vid spanningskoncentrationer. Stress concentration factors.
Dragning eller tryck av plattstang med hal Dragning eller tryck av rundstang medhal
Kt= formfaktor K= formfaktor
[ 3,0

|
28 28
26 | 2,6
24 C F 24
iF
nom(B—djh

KAN
22 2,2
I rota TD?ap
O 0,1 0,2 0,3 0,1 02 03 D 4

Dragning eller tryck av plattstang med rundkal Dragning eller tryck av plattstång med
förändring av bredd och rundkälövergång
K, = formfaktor K= formfaktor
3,0 r=kalradie t |
3,0
2,9 2,9 I |_| \ r=kälradie

|
x
=
<— —_>
2,8
2,8 |
2,7
2,7 | |
2,6 Bh dar h
2,6 |
2,5 tjockleken
2,5 \ Com” Fr där här tjock:
2,4
2,4 | leken
2,3
Öja” Ky G,nom
2,3 |
| Ex.: B=120 6=100 r=5mm

LA

a
2,2
2,2
N ger B/b=1,2

ja
Zt
2,1
\ a To r/b= 0,05
LA 4
2,0 2,0
aH
ZT K,= 2,2 (något mer
1,9 1,9 N
Ar A
<< NY
1,8
=a
oT |
1,8- —
1,7
1,6
1,7
1,6
CCN +
oS
1,5 NN
SN
1,5 Eo

1,4
AN

14
et
Pp By
SEN ”U
id e-—
1,3
0 0,02 0,06 01 014 tlh 0 0,02 0,06 10,14 02 /b
Dragning eller tryck av rundstång med runspår
Dragning eller tryck av rundstang med runspar
K, = formfaktor
4 K {=form faktor
3.0 r=kälradie
ALAA r=kalradie 3,0
| \\
oa LA 29
| F —B
F
27 Å |I 28
|
LA
——

--Q —--+ 4+ -—Td/-

26 LÅ 2,7

2,5 | 2,6
2,5 & -4F nominell spanning
2,4 \\ | 4-F
EA

nom nd?
2,4
34
Oo. = nominell
nom
2,3 \ To? spanning
\ 2,3
LF
LA”

A —r4A4 LAY |S

Omax” K, ° Chom
22
Le
boer

23 \ i Tillägg: Om kälradien r ar 22
| Ex.: D=70 d=50 och r=2 mm

\\ meen liten, kan Kt bli stör- 2,1

D/d = 1,4 r/d=0,04 ger
je

JA

2,0 re an 3 (uppskatt- 2,0

K,= 2,5 (uppskattning mellan
211

1,9 BS, ning genom 1,9

Oa

N kurvorna 1,3 och 1,5)

NI Rextrapolation
LA
Är

AA

1,8 1,8
1,7 N NN Dyr )
ka
s\/ |/ |S"

aR RNs,
4

1,7 > Qo
i

NN
VN
1,6 IN
3

Na
1,6 ND
1,5 SN N ma
Oo"
LIL,

1,5 LS PS N
N Ip
1.4 = 1,4
Pp NN SN

1,3 1,3 | NN

00.02 006 Q1 074 02 tly 0 0,02 0,0 01 om 02 "a

36
 Vridning av rundstang medkilspar Vridning av runt tvarsnitt vid drag eller tryckbe-
lastning pa skruvfjader
K, = formfaktor
| 17! Kt = formfaktor
5,5
T 16-M,
>
gf pf

nom gw. 2
16. Tnom= of
5,0
= nominell spanning
pat

4,5 N
Hä

1,4
4,0 Cmax

ines
jjTT4 4

3,5
vv
44

NN
+P
44.

3,0

Als
A. 4
v—v-T-¥

25
, wTjis a Apis 9
Vt +raat +gif aia a
tt a hi} Tf
+ oo y plea
ttt 4—i-to—s
T + 23 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

0 001 002 003 004 005 0,06 "/B

Vridning av rundstang med genomborrat hal
Ex.: En vridaxel med diametern D 50 mm skall enligt SMS D—
K, = formfaktor
2305, se sidan 10, ha kil med kilbredd B=14 mm. Kilspar-
skalens medelradie ar 0,32 mm. Detta ger r/B = 0,023 och sh
”
|
16-M
K, = 4,7. 3,8 NR T
Ex.: Axeldiameter D=50 mm d=4 ger d/D=0,08 och K; =3,5. 3,6
Kommentarer: Borrhål och kilspår i axlar, som utsätts för 3,4
vridning leder till komplicerade spänningstillstånd i axelma- 3,2 ~
terialet med spänningsspetsar. De är vanligast förekom- 3,0 TT
mande orsakerna till utmattningsbrott i dynamiskt —
2,8 OT,
belastade vridaxlar.
2,6 |_|
00,02 006 01 0,14 0,2 d/p

Vridning av rundstång med rundspår Vridning av rundstång med ansats och rundkäl
K,= formfaktor r= kälradie K,=formfaktor
r = kälradie
3,0 4+ 3,0 y
2,9 Il
2,9 My
ae
v
2,8 +—
2,8 4 YT TT
2,7 +— |
a7 + L
2,6 +—- 2,6 -
2,5 ++
‘ _16-M os
=

2.4144 T om” qr. 77 nominell spänning a | T, om” meet nominell spanning

2,3 + 2,3 5
2,2 2,2
by

Ex.: D=50 d=48 ochr=1 mm ger Ex.: D=65 d=50 ochr=2mm ger
2,1 2,1
D/d = 1,04 r/d = 0,02 och K, = 1,9 \ D/d = 1,3 r/d = 0,04 och K,=1,7
2,0
1,9 ;Imax=K,-T, af
1.9
Trax” Ky T
max nom

1,8 1,8
1,7 Å
| \ N rn
1,6 1,6 o
1,5 KAS 15
, +N\ =
A | NN
Ny

1,4 4
1,3 N NN 1,3 N 3 Ny.

1,2 1,2
|

1,1 1,1
1,0
1,0
0 0,02 006 0,1 0,14 0,2 Wd 0 002 006 O1 0.14 0,2 "a

37
 Bojning av rundstang medhal Böjning av plattstång med hål
3,07 K,= formfaktor
K,=form faktor
2,8
2,8 +
2,6
26 -
2,4
24 +—
2,2
22
20+} NS 2,0
1,8
18 | Th Go =-6-M_,
O 0,1 0,2 1,6 d nom (B-d)h
0 0i 0,2 B
Bojning av plattstang med rundkal
K, = formfaktor Böjning av plattstång med ansats och rundkäl
| r = kälradie

mH Ch
3,0 | M M Ky
= formfa ktor
r= kalradie
29 3,0 M M
2,9 |
|

Lt
L
27 H 2,8
2,7
LI \

Lt
2,5 2,6
24 | I Gnom”-6M
pk.b2 nominell spänning 2,5
&

NAN
OM nominell spänning
2,3 2,4 nom = h- p2
där h är tjockleken
\
et any
2,2 2,3 där h är tjockleken
2,1 N Grmnax ” Ki" Onom 2,2
20 AL
ÅA
—_—

[
2,1 Öna Ke" Grom
1,9 är 2,0 eam we
1.8 NIN 25 1,9 | NM, £x.:B=100 b=80 r=4mm
AN]LVe N ger B/b= 1,25 r/b=0,05
&

\e] <A KeNG

IAL%
i
4

1,7 1,8 + os.

90h K-21
SÅ

1,6 Ns NN
1,7
MR KIND Qe
/

1,5
oN
1,6 € KNW
mä ray a
ee
1,4 1,5
ty
= —— ha TSN
1,3 1,4 Pa)
00,02 006 Q1 014 0,2 "fy 1,3
0 0,02 0,06 0,1 0,14 0,2 Wh

Böjning av rundstång med rundgående spår med

- rundkal r Béjning av rundstang med ansats och rundkal
Ky =formfaktor r= kalradie K,= formfaktor calrad
> 4 r= Kalrad!e
3,0 | M [ M 3,0 M M

2,9 | 2,9
4
= | -- -++-- BS:
= Q| -—-+--

se \ 2,8 S
2,7 | \ 2,7 I

2,6 2,6
2,5
z 2,5
2,4 \ \ o 0 neg nominell span- 24 | | Om” vå nominell spänning
2,3 Td ning
23
2,2 \ \\
\ \ ain ~ Ky KÖnom “TIANA|
2,2
Gake &
max” "t' "nom
2,1, >
oe \ 2,1
\\
2,0 ÅR 20 \ NÅ
1.ö \ Ne ” \\ Ex.: D=45 d=30 r=1mmger
a VRGIN > 1,9 Vi AN Ds 1,5. r/d=0,033 och
17’ ,
\N Ke RS
NE a
1,7
|
Pytres
=
q
1,6 Pa 1,6 SD Io

1,5 > SJ ST SJ 15 KM DSS JA

a a

1,4 — Lp 1,4 N SS NR

1,3 7 13 NN INN
0 0,02 006 01 0,14 02 /d “9 002 006 O1 0.14 0,2 "Id

38
Spänningar och formändringar i plattor, skal och skivor.
Stresses and deformationsin plates, shells and discs.
Spänningar och formändringar i fritt upplagd rektangulär platta påverkad av en jämnt fördelad last
Jamntfordelad last p-2a-2b 6ver rektangular platta, fritt
yyåmni fördelad last
upplagd längs alla fyra sidorna. Hörnen måste påverkas av
p=last per krafter F för att plattans sidor ska ligga an mot stödet runt om.
ytenhet
Sidoför- Nedböj- Spänningar i Dragkraft
hållande ning plattans mitt i hörn
f Ox Oy

N N
pb? b? pb? or

Oo Qa

Qa =
Eh? he P

N
F Fritt 0,71 +1,15 0,26

Tr TN OTST
oOmMmoOoCooO

—-+r re OOO
> N=
WO oO
H+ + Fl HOF
1,35 +1,95 0,34
1,77 +2,44 0,37

—_
2,14 +2,85 0,37

AAD
KAO
2,24 +2,.96 0,38
2,28 +3,0 0,38
h=plattans tjocklek. F=kraft i varje hörn. F0y Overt7
Vid belastning antar plattan dubbelkrökt form med största spänningar och nedböjningar i mitten.
Spanningstillstandeti plattans mitt är tvåaxligt med tryckspänningar i överytan och dragspänningar AA
i underytan. Spanningeni z-riktningen är liten. Den är -p vid överytan, och avtar till O i underytan. wenn,
__ 7 as
Uppgifterna gäller under förutsättningen att formändringen är elastisk. +Oy ye
nderyta

Spänningar och formändringar i fast inspänd rektangulär platta påverkad av en jämntfördelad last

| | Jämntfördelad last Jämnt fördelad last p-2a:2b över rektangulär platta, fast
inspänd längs alla fyra sidorna. Den största spänningen
p=last per
ytenhet uppträder vid inspänningen mitt på den längre sidan 2a.
I
Den går i y-riktning och betecknas Jymax
'
'
1
Sidoför- Nedböj- Spänningar i plattans
1
I
hållande ning mitt
I
1
f Ox Oy Oy max

pb pb? pb? pb2

I
NIN

Ned-
MO

N
Qa <=
I

böjning Eh3 h2 he

N
1

0,225 +0,53 +0,53

a TN
ow oO

wma TN
NODS
tANO
HoH OH +
0,394 +0,48 +0,88
Fast
0,431 +0,31 +0,94
0,455 +0,30 +1,00
8

Krökningen vid inspänningen är den motsatta mot krökningen i mitten. Spänningarna vid inspänningen har då motsatta
tecken jämfört med spänningarna i mitten. Vid inspänningen längs sidan 2a gäller: Ox = v:Oy, längs sidan 2b gäller: Oy = v:Ox.

Spänningar och formändringear i fritt upplagd cirkulär platta påverkad

av en jämnt fördelad last p-7-b? 6ver en koncentrisk cirkelyta.

p=last Vid belastning antar plattan dubbelkrökt form.

fordelad
peryt- Spänningstillståndet är två-axligt. Huvudspänningarna sammanfaller
last
enhet med radie och tangentriktningarna. De betecknas Or och Ot.
I mitten är de lika stora och antar där maximum.
I plattans överyta är det tryckspänningar.
I dess underyta är det dragspänningar.

h = plattans tjocklek
a = plattans radie
b = lastens radie ( |

LU
Fritt upplagd a

Jämnt fördelad last över ytan ZT-b? (b>h/2) Specialfall b = a

Nedbéjning i mitten f= 0,682|2,54-(8)°.(4,52+in 2 ) |pa’b2/Eh? f = 0,7 -pa'/Eh?
Spänning i mitten 0: = 0:=+1,95|0,77 -0,135(B) +In al -pb?/h?
2
Oo =+1,24-pa?/h?
2
Spanning vidrand 0,=0 O;=+0, 625|2 - (2) |pb2/n2 O; = +0, 525 pa?/h?

39
 Spänningar och formändringar i fast inspänd cirkulär platta påverkad av en
jämnt fördelad last p-Tt-b? över en koncentrisk cirkelyta.

fördelad p=last per Om b/a är större än 0,58 gäller att normalspanningen oO,
last ytenhet vid randen är större än maximalspänningen i mitten.
Om b/a är mindre än 0,58 gäller att O; vid randen är mindre än Omit.
bam Fast inspänd
Vid plattans överyta är det tryckspänningar
i mitten och dragspänningar vid randen.

h=plattans tjocklek
a=plattans radie
b=lastens radie
NINI
Uppgifterna gäller under förutsättning att
formändringen är elastisk.
Jämntfördelad last 6ver ytan 77-b? (b>h/2) Specialfall b=a

Nedböjning i mitten f = 0,682 1 -( ab ) -(0,75+1In a)

b
-pa2b2/Eh3 f =0,17-pa"/Eh?

Spänning i mitten b
0O,= O; =+1, 965] 0, 25(3 )
2
+ 2b |. pb2/n? 0 =+0,49- pa?/h?
b 2
0,= +0, 75/2 -( a ) ]-pb2m2
Spänning vid rand a=v-0; v=0,3 G,=+0, 75-pa?/h2

Spänningar i tjockväggigt cylindriskt skal utsatt för inre och yttre övertryck

aoetslo((8) +1)-nlee(ll
Normalspänning i tangentriktningen
R 2

sme)tollTN
Normalspanning i radieriktningen

Specialfall
Endast inre övertryck p; >

ry =
R 2
R
(Fe
APR Or = Pi
k2-1

05) e-(
Endast yttre övertryck py
2
k = R,/Ri= radieforhallande
pi = inre övertryck py = yttre övertryck +)
Övertryck = tryck utöver lufttryck EE PyRT Or = Py
k2-1

Spänningar i roterande skivor på grund av centrifugalkraften

v=största hastig- Ot=f(r)
heten i m/s —— ¥ Or=f(r)
p=tatheten i kg/m? Cirkulär jämntjock platta utan hål
v=Poissons tal Normalspänning i tangentriktningen
_ 3tyv
a= Ft -3
1+3y
CB)|:
v2

okY]-o-v2
Normalspanningi radieriktningen

För stål gäller:

v=0,3 p=7,8-109kg/m?
Med angivna enheter för p och v fås spanningen i N/mm?
Omvandlingtill daN/cm?
genom multiplicering
med 107? Cirkulär jämntjock platta med hål
Normalspanning i tangentriktningen
Ri)? (Ri)? _~1+3v/_r| 2 |, v2
_3+y
8 le) GY RJ Je
a

3t+y

(RJCe)pow
Normalsp4anningi radieriktningen
g,= 34v Ri

40
UTMATTNING. Fatigue 1. Man kan avläsa amplitud On med brott efter N cykler.
Vanliga brottcykeltal är: N = 105, 102, 107 och 10?
Vid dynamisk belastning varierar spänning O medtiden t.
Utmattningsbrott kan uppkomma i materialet efter ett visst 2. Man kan avläsa största amplitud OAp som inte medför brott.
antal spänningscykler N. Provet kan utsättas för oändligt antal cykler.
A
Specialfall 1. I det mycket vanliga belastningsfallet CA
roterande böjning varierar spänningen sinusformigt mellan
lika stora drag- och tryck- spänningar, som kallas N= brottcykeltal =
spanningsamplituder O04. livslängd
SAN =
O=spanning tid fr en spanningscykel
Exempel: 4

Oo
7 Omax
N= 109 SAD
tid t

MenJU
be

Definitioner
Allmänna fall. Om maximispänningen kallas gränsspänning fås:
Om denvarierande spänningen enligt ovan tänks överlagrad
Utmattningsbrottgrans Oy = Omt Oan
på en konstant drag- eller tryck-spänning betecknad Om och
benämnd mittspänning , fås:
oN at} Utmattningsgrans Op = Omt Onn
De tva specialfallen ovan ger i allmanhettva olika kurvor 6ver
Omax = Om + Oa
brottamplituder Gan och utmattningsamplitud Oap

Fiere wo: wid wre: an

Omin = Om” Oa Specialfall 1. Växlande belastning Rs= -1 Om= 0 ger:
Utmattningsbrottgräns ON = Oani (halv spanningsvidd)
Vaxlande eller pulserande Utmattningsgräns Op = Oan1 (halv spanningsvidd)
Om maximi- och minimi- spanningarna har samma
tecken kallas belastningsfallet pulserande. Specialfall 2. Pulserande belastning, Rs= 0, Omin= 0 ger:
Om dehar olika tecken kallasfallet för växlande. Utmattningsbrottgraéns On = 2-Oano2 (hel spanningsvidd)
Specialfall 1 ovan är växlande, som närmare karakteriseras
Utmattningsgrans Op = 2 -Oapz2 (hel spanningsvidd)
av att spänningskvoten Rs= Omin/Omax = -1
A
Specialfall 2. oO OA
EFOmax
Om minimispanningen 4r noll Specialfall 1
blir; Om = Ga och % NI = fo Re-1 o=0
Omax = 2°Oa och
4
Rs = 0/Omax= 0 I SAN 2 ~ R=0 0. =0
\

Spänningen varierar under cykeln utan att byta tecken, ,

Specialfall 2
alltså ett pulserande fall, som är mycket vanligt. Exempel: 4
N= 109
Utmattningsprovning | | |
T I T I

En serie provstavar belastas dynamiskt till utmattningsbrott 103 104 10° 108
med olika spänningsamplituder Oa. Brottcykeltalet N noteras
för varje prov. Skillnaden mellan Oa och OA
Bilden visar en provstav för roterande böjutmattning typ Alfa,
som är vanlig i Sverige. Många andra provstavstyper Oa är en av krafter och geometri beräknad spänning. Oå är en
förekommer. Belastning överett kullager. gränsspänning, en genom provfastställd materialegenskap på
’ R10 DD
samma sätt som ex.vis brottgräns. Av denna anledning borde
LLL) 5 . den egentligen betecknas med följt av ett index, jämför med
NSIS

Rm, Rer Och Roo2.

|

SKA Smithdiagram
10] 30 100 IZ Mittspänning Om avsätts längs
Delen med diametern d och det kälade partiet skall vara abskissaxeln. Max.- och
slipad och polerad i provstavens längdriktning ochfri från min-spänningar längs ordina-
brottanvisn. taxel. Om spänningskvoten Rs
är känd kan enrätlinje läggas
Wohlerdiagram (även kallat S-N-diagram) in och utmattningsgränsen
bestämmas.
= 4,

Talvardena Og och far bli punkterett diagram

Se nästa sida, som har
medlogaritmisk skala for N.
diagram för maskinstål.
Är materialet stål, kan två avläsningar göras i diagrammet:
Diagram (Smith) över utmattningsgranser Op som funktion av mittspanning Om
De i diagrammen horisontellt inlagda linjerna är Utmattningsgränser T, vid vridning.
medelflytgränser för de tre belastningsfallen:
dragn. -tryck, böjning och vridning. Rs=-1 -0,5 Re=O 405 R=+1
300
Omin/Omax = Rs, öka båda leden med 1; 1+Omin/Omax = 1+Rgs.
260
Gör vänstra ledet liknämnigt och dividera båda leden med 2, Exempel:
Om Rg = +0,5
infor ORH = Cn och invertera; GE= + Fp m Ss 200 blir fOr 1655:
’
(en rät linje i diagrammet). 150 Tp = 260 och
Insättning av olika värden på Rs (-1, -0,5, 0, +0,5, +1) Tap = 260 -195
ger de räta linjer, som visas i diagrammen. 100 = 65
—
Om Rs är givet, fås Op som skärningspunkten
mellan linjen for Rs och utmattningskurvan.

Spänningsvidd definieras som skillnaden mellan Omax och 0 ats

Omin. Vid Rs = -1 fas spanningsvidden som tva gangertabell- 100 200 300 ee
vardet. Vid Rs = 0 blir spanningsvidden lika med tabellvardet.
; ss ; z
Utmattningsgränser Op vid dragning-tryck Samband mellan dragbrottgräns Rm och
R=—1 R=-0,5 =0 =+0,5 1 utmattningsgräns Op vid roterande böjning.
400 - a fy galler:
F6r segjarn och gjutstal ae Op ~ 0,4-Rm
350 For maskinstal och
seghärdningsstål gäller: Oprot.bojn.~ 0,5°Rm
300
Talet 0,5 är ett medelvärde. Med toleranser blir det 0,5 + 0,15.
250 3
Givet: Omax= 270 Utmattningsgränser Op för stål N/mm?
200 och Om=50 Sökt: Rs (Tyska provningsresultat)
270_ 2
“aR. Materialtyp Dynamiska belastningsfall
150 :
100 S -tryck böjning
28
ol
5 TI
ere
ff 152 ö 2 D 3 ©
EN- SS- o|2| 3/2] 8 2
200 300 Om N/mm2 = N/mm¢| Rg=-1 |Rs=0} Rs=-1 |Rs=0| Rsg=-1 |Rs=0
mittspänning Segjärn
GJS-400-18/0717-021 400 1+130 1220 +180 [310 +100 160
Utmattni sc On vid böini GJS-500-7|0727-02| 500 +150 250 +210 360 +130 200
matiningsgranser Op vid bojning. GJS-600-3]0732-02| 600] +180|300|+250|440| +150 250
GJS-700-2|0737-01 700} +210 |360 +300 |530 +170 290
Gjutstål
GS240 1305-02 450 +180 1230 +180 1300 +100 130
GS 52 [1505-02] 520/+210|/260/+210/350/ +120] 160
GE300 _|1606-02| 570|+240[300|+240/400|+140/ 180
Maskinstål
C22E 1450-01] 430[+190 [260 [+2220]360]+150[180
E295 1550-01 490 +230 300 +260 420 +180 210
slot: R==
Givet: E355 1650-01 590 +270 |340 +300 |470 +210 230
BR E360 1655-01] 690 [+320 [370 +340 |520 +240 260
NS NS Seghärdningsstål
D= 260 Tor St C45E [1672-05] 720] +340][490|4370 [625 +260| 340
Rep 0 8 Olt Op=320 36MN5 [2120-04 900] +400[650|+440[750| +300 450
ADS i 25CrMo4 [2225-05 1000|+450{780 +480 [830 +330 550
42CrMo4_|2244-06 1100 +500 860 +540 |940| +370 630
34CrNi-Mo6 |2541-04 1200 +570 980 +600 11040] +420 730

Kommentarer: Dei tabellen angivna utmattnings gränserna

kan anses vara gällande för diametrar d = 20 till 25 mm.
Hänsyntill minskande hållfasthet vid ökande diametertas vid
beräkning av säkerhets talet s med reduktionsfaktorn A,
300 400 OM mn? som vid d = 100 mm har värdet 0,8.
mittspanning

42
Berakning av sakerhetsfaktorns.
10 |

<|
Faktor 2 for teknologiskt
S
___ 2:6: 9p För maskinstal: 1,.2<s <3
0,98 - volymsberoende som funktion
£11 +a(Ky- 1)|O,om 0,96 + av valsad dimension.
0,94
0,92 NY

Vid vridning ersätts O med T. Formeln kan användas inom En provstav med diameter d=10mm
0,90
maskinbyggnadvid växlande belastning (Rs = -1 till Rs = 0). - antas ha svarvats ur en valsad
Vid pulserande belastning, särskilt med hög mittspänning 0,88 N rundstång med diameter
(Rs=+0,5 till +1) bör användas reducerat utmattningsdiagram. 0,86 d=20mm
Ex.: Förspända skruvar med dynamisk belastning. 0,84 SN

Värde för utmattn.gräns Op tas ur tabell sida 42. 0,82

Värde på formfaktor Ki tas från diagram sidorna 36-38. 0,80
Fungstangsdemetert mm,
Övriga faktorer finns på denna sida. | LON I |
20 Pl 40 50 60 70 80 30 100
altstangstjocklek i mm NN :
Dragning-tryck O=F/A. Böjning O=M/W. Vridning T=M,/W,. I i l
10 20 25 30 35 40 45 50
Stöttal 9 Stötart Maskinslag
Roterande maskiner (ång- och vatten- Ytfaktor X som funktion av materialets
1,0-1,1 lätt turbiner) Slip- och el-maskiner
dragbrottgräns och ytbeskaffenhet eller miljö.
Kolvmaskiner (ang- och férbrannings-
medel- Ytjämnheten anges i medelytavvikelse Rai um
motorer), pumpar, kompressorer, hyvel-
1,2-1,5 stark
maskiner, kollergång ae yta Ra
1,6-2,0 stark Smidespressar, bock- stans- och klipp- 1,0
maskiner, dragbänkar 4
mkt Mekaniska hammare, sten krossar,
2-3 . 0,90
stark valsverksmaskiner 1,6

Faktor 5 för geometriskt volymsberoende som

funktion av färdig produkts diameter och materialets
5 dragbrottgrans Rm
2,5
1,0
0,98 0,6
0,96
0,94 10
0,5
0,92
0,90 0,4
0,88
0,86 0,3
0,84
0 20 40 60 80 100 120 0,2
Diameter eller tjocklek i mm vid böj- eller
torsions-utmattning. Vid dragn.- tryck satts 6 =1.
0,1
300 500 700 900 1100 1300 1500
Dragbrottgrans Rm i N/mm2

Kalkanslighetsfaktor q som funktion av kalradie r och dragbrottgrans Rp,

04 RANN
Al- legering : 02
4
0,08 01 012 015 02 02503 04 0,5 06 07 08091 12 1, 5 2,5 3,0 3,5 4 5 6 7 8 910 12
 Utmattningsbrottgräns ON Reduktionsfaktor 'Y för
för Al- och Cu- legeringar 10 WY AlZn4Mg(SS-al 4425) Rg=+15 Span-f
gs oye ape | É ] tid
Jämförelser med stal i Wéhlerdiagram 09, NN R= Omin konstant
For stal kan man bestamma bade utmattningsbrottgrans On | NN NN Cmax
och utmattningsgräns Op. För aluminium- och koppar- 08 ‘A +
. a . ia =

legerIngar osstämprer en enbart utmattningsbrotigrains On NY N my

vanligen vid N 10° (Op ansesinte existera). 0,7 \ NN

Spänning R=-1 0.6 NN ee =

Koppa SLE) Nebrottcykeltal (livslängd) 08 Nn \ N |
Stal Op a ry a we

On Toot ce ee 0,4

104 105 108 107

t T + +
i108
T T
CN
La
33 ,
rade I- .

SIXT:
Wohler-diagram med On som funktion av N och Rm-. 0,2 HO? tid
Rm = (dragbrottgrans). 10 01
0;

PAY
.

Kurvan bildas av koordinaterna = T'Rm gen

N och ON /Rm = y. Talet Y 0 0 Brottcykeltal NJ vaxlande
som funktion av N kan avläsas 0? RE 102 103 104 108 106 197 108
| ae fe1 oe ar 492104406 | N Jämförelser med formeln för maskinbyggnad
ue some Bs — ~ Man räknar här med ONistället för Op. N kan väljas, normalt
Forhallandet y =0,2 - 0,5, ‘Ymedel ~ 0,3. Variationerna beror av: räknas med brottcykeltalet N = 108. De reducerande fakto-
tillstand (hart, glodgat), dimension, reduktionsgrad, kornstorlek, rerna A, ö, K saknas, även om de egenskaper de företräder
belastningsfall (dragn. -tryck eller bdjn.) och ytbeskaffenhet. finns. De kan delvis vara inbakade faktorn Y.

Nyare utmattnings-dimensioneringsmetoder
. . . oe for saval stal- som aluminium- byggnad.
Wohlerdiagram med Y som funktion av N vid olika 3 tmattni cere a. d konstruk
ss a ar 5 rogramutmattning genom driftförsök görs med konstruk-
an = - ;
spanningskvoter Rs Omin/Omax for Al-legering tionsdel i naturlig skala eller med provstavar.
7 4= On [Rm Da driftsbelastningarna normalt svänger med variabel amp-
R.=+1 litud, kan anvandandet av Wohlerkurvan som dimensione-
Ol NN Son ° ringsgrund ge en undervardering av konstruktionselementets

me
äs Ss >|
KAYO R.=+08 Omexempelvis lastspektfuni
mexempelvis astspe rum har en sadan form att antale adan form att antalet
AWM sma belastningar ar stort medan antalet stora belastningar
0,6 NV < R= +0,6 är ringa, är det orimligt att bestämmalivslängden enbart pa
0,5 (CNY Bm) OM ‘ Rs =+0,/4 basis av maximalspänningen.
a ANN ad Försök har gjorts att med skadeaccumulationsteorier be-
"|Diagranhmet gäller SKM Re=-0,4 rakna livslangden vid varierande spanningsamplitud genom
0,3 ör Aj | — R.=-07 att utnyttja Wohlerkurvans livslangder vid respektive span-
0,2, 0" pacringgine R= 1 ningsamplituder. Den enklaste och mest anvanda 4r den
14 |SS-410f och S$-4212 ; linjära ackumulationsteorin enligt Palmgren och Miner.
0 __N=brott- Olika dimensioneringsmetoder:
keltal
102-409 10° 108 107 108 YET 1. Maskinbyggnadsregler (exempelvis roterande axlar i stål).
Se sammanfattningsblad sida 41.
Dimensionering mot utmattning för konstruktioner 5. Eurokoderna 3.och 4.76 re Aj ; ; 35
nd , » regler för dimensionering av barverk
av aluminium och kopparlegeringar. i byggnader och anläggningar. Standarderna omfattar ma-
a terial, toleranser, dimensionering och montage och utges av
—_ | I denna formel gäller 'Yy : Rm = ON .
spänne Orn = a = utmattningsbrotigrains SIS, de statliga verken, samt CEN. | |
Trin = 0,6 - Oxi EN 1993-1-9 Dimension. av Ferne even:
1. Rm= materialets dragbrottgrans i N/mm?. or 1999-1-3 Dimension. av aluminiumkonstruktioner.
tmattning.
2. Talet Y kan tas ur diagram, om brottcykeltal N och Reglerna är baserade på samband mellan spänningsvidd
spanningskvot Rs = Omin/Omax Ar givnaeller och lastcykeltal och för analysen kan väljas;
antagna. a) Skadetalighetsmetoden.
3. Anvisningsfaktorn K¢ kan bestammas pa sammasatt b) Livslangdsmetoden.
som for stal eller, Ke = 1 + q(K¢ -1) c) Dimensionering genom test och mätning.
Anm.: Försöksnormen Aluminiumkonstruktioner anger Förberskningarna anges:
en annan, mera omständig metod för bestämning av K; g ges:
som da blir nagotlagre. * Nominella formelberakningar, partialfaktorer, S-N-kurvor.
4, Fér sakerhetsfaktorn s gäller 1,5 < s < 1,7 * Hot-spot metoden, med FE modell i lokala områden.
44
KNACKNING. Buckling. (Enligt Stalbyggn.norm)
Beräkning av centriskt tryckt stång med hansyn till plan knackning.
Plan knackning vid trycklast innebar att utbdjning sker i ett plan utan vridning, vilket inträffar då stången är stagad mot utböj-
ning vinkelrat mot knackningsplanetochatt initiell utbdjning f s 1/600 av knacklangden (f= Y,,.. L).

Berakning av knackningskapacitet F Berakning av dimension A och darmed|

da dimension L, A, !__
min
och material ar givna. daF_.._,givet? L och material ar givna.
1. Beräkna minsta tröghetsradie imin =! min /A En dimension väljs på försök och beräkning genomförs enligt
Inn är Minsta böjtröghetsmoment i cm”. A är tvärsnittsareai punkterna 1 till 5. För bättre överensstämmelse mellan F och
cm?. Enheten för tröghetsradie i,blir då cm. Fsot justeras dimensionen uppateller nedat och ny genom-
räkning görs. Denna metod kan användas för trä, gråjärn
2. Berakna knacklangd £ = Y:L i cm. L är verklig
stånglängd. f är avståndet mellan två inflexionspunkter på och aluminiumlegeringar.
kurvan (punkter där momenten är noll). Faktorn Y beror av För stål kan en annan metod också användas:
upplagsfall enligt figur nedan. Om eventuell inspänning inte Elastisk
astisk knäckni
knäckning enligt Euler antas;; Imin
ligt Eul
F-[?.s
Imin = 72 -E
är absolut stel, som teorin utgår från, skall man använda Y rek säkerhetsfaktor s = 2,3 och
istället för Y,.., E = 210000 N/mm?.
3. Bilda slankhetstalet X = 12/i Som langdenhet i 2 och E används cm eller mm.
(knäcklängd £ och tröghetsradie i anges båda i cm?). Tabellverk över profiler har vanligen | angivet i cm‘.
4. Bestamning av O,,,, i N/mm? (MPa) | in I MM? förvandlas till cm? genom division med 107.
Avlases i diagram och tabell for resp. material och slankhets- Efter bestämning av I och A måste punkterna 1, 2 och 3
tal A, pa efterféljande sida. genomräknas.
¢ Stal: Om strackgransen R,,ar given, avlases O,,.. Om slankhetstalet 1 >A, dar Ao =4,18 = , galler
eL
e Aluminium: Om R.., po2 ar given, kan O.,,till aviasas. formeln och beräkningarna är riktiga.
¢ Tra: Om tillaten tryckspanning utan knackrisk (O,,.) ar
given, fas O,,, genom multiplikation medfaktor k,. Om i < A, gäller inte formeln. Det är då knäckning inom det
plastiska området. Stången är underdimensionerad och
¢ Grajarn: Om tillaten tryckspanning utan knackrisk (Ciockim
är given, fås Osankt JeNOM division medfaktor 0. större dimension måste väljas, inte för att öka värdet på AX, (A
minskar med ökande dimension) utan för att få F > F givet”
5. Beräkna kraften F =Ottill "Ai N. (A sätts in i mm?). Samtliga punkter 1 till 5 genomräknas.
När F2Fgivet är uppgiften rätt genomförd.
Upplagsfall
Eulers 1:a Eulers 2:a Eulers 3:e Eulers 4:e Initiell utbdjning f
Stang fast Stang ledadi Stång fastStang fast insp.| Stang fast insp. i innebär att stången är
inspand i ena bada andar inspänd i ena i bada andar bada andar. Upp- krokig i obelastat tillstånd.
änden, fri i änden, ledad lagen forskjutbara f+ Om f/£> 1/600 bör
den andra i den andra stången riktas eller
bytas, så vitt det ej
FÅ Wares) . F Of Ytek =0,6

|
Yrek =1 FY Yrek =0,8
kan påvisas att
_ ) Teo? Yeo! Yteor"0,7 Yteor7 0,9
stången har erfor-

f=yL L £=7L
ten Lt
Ly ¢
derlig bärförmåga,
bestämd enligt reg-
|

lerna för böjd och

1
1
1 — tryckt stång. Tvärsnittsarea för
\ es
profilstång får inte understiga no-
minell area med mer an 6%.
rt ort Ft pf rt
Kortfattad information om knackningsberakning enligt SS-EN 1993-1-1. Eurokod 3 — Dimensionering av stalkon-
struktioner, utgiven av SIS Förlag AB.
Bestam den axiella trycklasten, N,..
TNA

Välj en balksektion och bestäm dess klass 1, 2, 3 eller 4 enligt tabell 5.2 i std och materialegenskaper.
Berakna knacklangden L,, (i enlighet med Euler, f= y-L).
mw?:E-]
Beräkna kritisk trycklast NV, enl. Euler. N,, = jz
F

cr
A* fy a
Beräkna slankhetsparametern A för vald balk och klass enl. std. Ex. klass 1,2,3; 2 = Nor (f, = flytspanning)
OO

Bestäm knäckningskurva a, ,a ,b ,c eller d beroende på balktyp i tabell 6.2 i std.

Imperfektionsfaktorn a, erhålls ur tabell 6.1 i std.

—— 1
Berakna reduktionsfaktorn X = = , dér ®=0,5(1 + a(A-0,2) (1+ 0(f-0.2) + A? +2)
N

x-A-fy (Ym1 = partial-

8. Bestäm knackningskapaciteten N,.., beroende på klass enl. std. Ex. klass 1,2,3; Npra = säkerhetsfaktor)
Ymi
9. Balken har kapacitet mot knackning da: N_, $ N,ae

45
Tillaten tryckspanning 0; «ii slank trastang Tillåten tryckspänning On för aluminium-
fas genom atttillaten tryckspanning parallellt med fiberriktning legeringar (varmåldrade) som funktion av
fc,0,k (Oca) Multipliceras med en faktor k, enligt tabell nedan. slankhetstal och Rpo2, vanligt lastfall.
k, är en funktion av stangens slankhetstal A.
Asegt
Oz. till i MPa(N/mm?2)
Tillåten tryckspänning parallellt fibrerna i konstruktions-
virke och L-trä av furu och gran (L= limmat) i Mpa
7250
| R Q2=380~ Om vid langtidslast galler
Kook T30 T24 718 Y-vi
|O-virke} L50 L40 L30 L20 +2 a 7007SS 4338-06 att Qisngtig?O 8-Omay
(Ocia) 10 9 7 D 12 12 10 8 4280 - = sA skall 0,2-gransen redu
Klimatklasser 1 och 2 ti R02 “ro ceras för slankhetstai till
Slanketstal 1 och faktorkj. San i d k-
| |
7219
ooo
| Roo2 = 320% SS4425-06 en
prickade linjen. Som in-
x k, 2 k, Vid exceptionellt lastfall nd R 59300 gangsvarde skall da an-
50 aun oo os tillåts 4096 högre spänning. FO P vandas:
5010
0 10,91 [1110 0,23 [Oi = Ki Ooa |.i MPa (N/mm2) digo R 997280(S84355-06) 3
p 5
foo(18-Qläna)R 02
40 0,81 120 0,20 +4470 > R_..=2601SS4212-06) Pp Qmax!’ P
50 0,72 [130] 0,17 Värdena pa ki galler förutsatt att his | poz 4
60 0,63 140] 0,14 stangens initialkrokighet f / £ inte | NN R 02=240(8S4107-06) Aluminium:
70 0,53 150} 0,12] överstiger 1/300. SBN 80 FÖ JN e later
80 0,44 1160 0,11 egeringar
+140 02=220(SS4140-03)
= 1
90 0,35 |170| 0,10 ios :
Loo N R 027200{SS4104-06)
ee a - Le NÅN R92" 18088 4103-06)
Tillaten tryckspanning 0;ti för allmänna ; 0 Darinsen for d
konstruktionsstal
.
som. funktion
.
av pee
90
eaeer ee oven angnne
| standard-kvaliteterna kan variera
slankhetstal £/:i= 1 vid vanligt lastfall. \ och de är därför inte bundna till
Vid exceptionellt lastfall tillåts 1596 högre spänning Tr \N en viss kurva, som fallet är vid
+70 A+ stål i diagram till vänster.

AO tint i MPa(N/mm?) i
70 Vidid ionell
exceptionellt
450 i
26 t = materialets tjocklek i mm lagt _{Utdrag| ur Försökg- NA lasttall tilläts TS 76
250 noten Rll nines VN högre spänning
ae Re,=390|(SS2142, t< 60) (01-260 MPa) 120 konstruktlonér SIVR{s férlag SN
a HRe == 350](582132, t<60) (G.. = 233MPa) +20
0 SlankHetstal =
4/i =| 2 _—t>
| T | | r
220 JFe=310|(s52172, v<16 (o;,,= 207 MPa 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150
+210
bod 1 ReL= 300\($S2172,17<t< 40) (= 200 }
Foo
190 A [Rep=290(s82172, 41<t<60) (6,,.=193)
till eas
Led eh NV Tillåten tryckspänning i
sa ä

aN AL \WRet=260[ss1412, t<40) (OG 173 MPa) slank grajarnsstang

4 ad NN N Rep=250(SS1412, 41<t < 100) (0. .=167 MPa) kan fas, genomatt tillaten tryck-
| NE NN u spanningfor grajarn enligt sidan
HH 50 N =220K'8S1312, t<40) (;,.=147 MPa) 33 divideras med enfaktor & enl.
4140 N tabell nedan. Faktorn w är en
a Rey= 2104SS1312, 41<t<100) (6; =140) funktion av stangens slankhetstal 1.
124 Si 55730] Wit valli sakerhetsfaktors
he NN kan användas formeln: alc nN oO
L NON . :
110 i \ Of till = OE/s dar MEX (22 Otjocktill 20 1,05
HO NÄS 4 Ostanktill = —g 30 1,11
RY Men den gäller bara för 40 1.22
[20 N NN slankhetstal > än ca 120. Detta är tysk norm. 50 1.39
180 ATT NS s oo ,
OF =Eulerknackspanning Slankhetstal for 60 1,67
70 SE — gråjärn får inte över- 70 2,21
L509 — STAL stiga vardet 100. 80 3,50
Len Utdrag ur stalbyggnadsnorm NN on a
StBK-N [1 TS
L40 2
P30
L20 19 =
10 Slankhetstal SA far normalt inte Qverstiga|200
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190
I I I I I

46
Metalliska material. EN-standard. Tillståndsbeteckningar för stål
Utdrag. Beteckningarna varierar beroende på stålprodukt.
Beteckningssystem for stal +A Glédgat. Annealed. Uppvarmning med langsam
Den europeiska stalstandardiseringen, ECISS, pabdrjade sin kylning för mjukgöring till bättre formbarhet och be-
verksamhet 1987 för att förenkla för Europas inre marknad. arbetning.
Tidigt beslöts att använda det väl fungerande tyska stålbe- +AC Mjukglödgat, sfärodiseringsglödgat. Annealed to
teckningssystemet för EN-stål, även väl känt utanför Europa. achieve spheroidization of the carbides.
(VDEh = Verein Deutscher Eisenhuttenleute) fick i uppdrag att +AR Valsat. As rolled.
utforma systemet. SS-EN är Europeisk standard fastställd och +AT Upplösningsbehandlat, homogeniserat. Solution
utgiven av SIS som svensk standard. annealed. Gjutgods hålls föreskriven tid vid hög temp
Grundstandarder; metall allmänt för att lösa kolet och snabbkyls för att ge seghet och
SS-EN 10020 Definition och klassificering av ståltyper korrosionsskydd.
SS-EN 10027-1 Stålbeteckn. Namn o kemisk sammansättn. +C Kalldraget. Cold drawn.
SS-EN 10027-2 Stålbeteckningar. Numeriskt system +CR Kallvalsat. Cold rolled.
SS-EN ISO 4885 Termerför värmebehandl. av järn och stål +FP Ferrit Perlit glödgat. Treatedto ferrite-pearlite struc-
SS-EN 10079 Definition av formvaror av stål ture and hardness range. Upphettning med kylning,
avbruten vid perlitområdet, hållen viss tid för att ge
SS-EN 10027-1 anger beteckn. (namn) från användn.omr. homogen struktur.
+l Isotermisk glödgat. /sothermal annealing. Upphett-
Exempel: S235J2G3+nn
ne |
ning, snabbkylning till viss temp, hållen viss tid för att
ge homogenstruktur.
Slag- Provn.-| Tillaggsbeteckning
Z LULU/N

Inledande bokstav
seghet |temp°C tillstand, form, ytb. +LC Kalldragen efter värmebehandl. Cold drawn/soft.
Konstrukt.-stal J 27 J]IR +201A Glödgat +M Varmvalsning. Thermo mechanical rolling. Ythärd-
Q)/O} s/w} O}a) x

Tryckkärlsstål 0}AT Uppldsn.beh. ning av valsningsprodukter.

Py SUBIBYDEIIS

ON] eo] +]/L9} co

Rorledningsstal -20|T Anldpt +N Normaliserat. Normalized. För att få finare kornstruk-

a
00
oO
-

Maskinstal -30!G Annat tillstånd tur efter varmbearbetning.

Gjutgods G3 Tätat +NT Normaliserat och anlöpt. Normalized and tempered.
+t
Oo

+P Utskiljningshärdat. Precipitation hardened. För

I

Armeringsstål -50|N Normaliserat

Hoghallf. kallv. -60 IM Varmvalsat smidbara och rostfria stål genom snabbkylning, släck-
ning till fasta partiklar.
eller på dess kemiska sammansättning enligt följande: +PE Skalat. Peeled. Avlägsnat oxidskikt från varmvalsat
elller smitt material.
a) Olgerade stal med manganhalt < 1%, utom automatstal. +QA Lufthardad och glédgat. Air quenched and tem-
Exempel: C35E C 35 E pered.
Kol 100 x kolhalten S-halt +QL Vatskehardat och anlépt. Liquid quenched and
b) Olegerade stål med manganhalt > 196, automatstål samt tempered.
legerade stål andra än snabbstål, där inget leger.ämne > 5%. +QT Seghardat. Quenched and tempered.
28 +S Glédgning vid kallbearbetning. Treated for impro-
Exempel: Mn 6
Kem. symbol för Halten av varje ved shearability
28Mn6 100 x
kolhalten leger.ämne |leg.ämnei 20 (heltal) +SH Valsat och svarvat. As rolled and turned.
+SR Avspanningsglédgatefter kallbearbetning. Cold
c) Legerade stal utom automatstal, t ex rostfria stål, där minst drawn andstressrelieved.
ett leger.amne har en halt 2 5%. Exempel: X5CrNi18-10 +7 Anlöpt. Tempered. Långsam uppvärmning till viss
xX 5 CrNi 18-10 temperatur, hållen viss tid för att minska sprödhet och
Högleg. 100 x C-halten Kem. symbol. Halten av leg. öka seghet.
stål minus 1 eller 2.| for leg.amnen ämnen i 20 (heltal) +TH Anlöpttill viss hårdhet. Treated to hardness range.
+WW Varmbearbetat. Warm worked.
d) Snabbstål = High Speed Steel, HS. Exempel: HS2-9-1-8
+U Obehandlat. Untreated.
HS 2-9-1-8
Snabbstål Legeringsamnena i %(heltal)
Aldre Svensk metallstandard SS.
Metallnormcentralen (MNC) ansluten till Standardiserings-
SS-EN 10027-2 anger nummer enl. DIN W-nr systemet. kommissionen i Sverige (SIS), var centralorgan for standar-
Exempel: AISI 304 (SS-stal 2332) betecknas 1.4301. disering av metalliska material och formvaror.
1. 43 01 De gamla SS- beteckningar finns med som referens i de
| Beteckn. för stål Grupp avrostfria stål Löpnummer
följande materialöversikterna, då standarden var väl fung-
erande och i många fall fortfarande lever.
Materialstandarder; järn, stål, urval. Beteckningssystem och innehåll.
SS-EN 10025-2 Varmvalsade olegerade konstruktionsstål Prefix SS (tidigare SIS) följt av sex siffror.
SS-EN 10025-3,4 Finkornstål, normalis. och termomek. beh 1:a och 2:a siffran: grupp av standard.
SS-EN 10025-6 Seghärdade konstruktionsstål 11 xx xx = kontroll och provning av metalliska material.
SS-EN 10207 Stål för enkla tryckkärl 14 xx xx = metalliska material (materialstandarder).
SS-EN 10216 Sömlösarör av stål för tryckkärl 21 xx xx = formvaror och tekn. leveransbestämmelser.
SS-EN 10217 Svetsaderör av stål för tryckkärl 3:e och 4:e siffran, materialbeteckningar.
SS-EN 10222 Smide av stål för tryckkärl 14 00 xx Tackjärn.
SS-EN 10084 Sätthärdningsstål ” 01 xx - 08 xx Gråjärn, Segjärn, Aducerjärn.
SS-EN 10088 Rostfria stål ”
10 xx Tekniskt rent järn.
SS-EN 1561 Gråjärn ” 11 xx - 16 xx Olegerat stal, C 0,05-0,10%.
SS-EN 1562 Aducerjärn ” 17 xx - 18 xx Olegerat stal, C 0,65-1,0%.
19 xx Olegerat automatstal.
SS-EN 1563 Segjärn 20 xx Si-legeratstål.
SS-EN 1564 Bainithärdat segjärn 21 xx Mn-legerat stål.

47
 22 xx - 23 xx Cr-legerat stal. Hårdhetsprovning. Hardnesstest.
25 xx Ni-legeratstal.
27 xx W- och Mo-legeratstal. Provningsmetoder: Tre metoder är standardiserade:
29 xx Övrigt stål 1) enligt Brinell, se SS-EN ISO 6506-1 till -4.
40 xx - 44 xx Aluminium rent och legerat. 2) enligt Vickers, se SS-EN ISO 6507-1 till -4.
46 xx Magnesium medlegeringar.
48 xx Titan med legeringar. 3) enligt Rockwell, se SS-EN ISO 6508-1 till -3.
50 xx Koppar och legerad koppar. Formvaror är halvfabrikat. Leveranstillstånd kan vara obe-
91 xx - 52 xx Mässing, med bly och övr. legeringar. handlat, normaliserat, glödgat eller seghärdat. För dessatill-
94 xx - 56 xx Brons med tenn-, kisel-, bly- och Mckellen
97 Xx Brons med aluminium-, mangan- och berylliumleg stånd anges hårdheten vanligen i Brinell (HB). För lätt-metal-
60 xx Kisel och mangan med legeringar. ler och kopparlegeringar anges den i Vickers (HV). Hårdhet
62 xx - 65 xx Krom, nickel, molybden, wolfram med leg. från härdning, sätthärdning, flamhärdning, induktionshärd-
66 xx Kobolt, vanadin, titan och niob med legeringar. ning och nitrering, anges vanligen i Rockwell (HRC). Även
68 xx Adelmetaller med legeringar.
70 xx Zink med legeringar. HRA och HV förekommer. Noteras på ritning.
"72 xx - 74 xx Bly- och tennlegeringar
"80 xx - 83 xx Sinterjarn, sinterstål med legeringar. Omvandling av hårdhetstal - olegerat och lågleg. stål
5:e och 6:e siffran är löpnummer. Hardness Conversion Table for Metals
Tillstånd betecknas med tilläggssiffror såsom; -00 obe- HV HB |HRB|| HV HB JHRC]| HV [HBW/HRC]| HV [HRA]HRC
handlat, -01 normaliserat, -02 glödgat, beteckning för form- 80} 76) - ||240/228)20,3}|480| 450 |47,7]| 680 |80,8/59,2
vara, stång, plåt, rör, sömlöst eller svetsat, mm. 100} 95} - |/260)247/24,0}/510| 475 |49,8]| 720 |81,8/61,0
120/114} 67 ||280)266|27,1||540| 500 |51,7|| 760 |82,6|62,5
Beteckningar för grundämnen. Chemical elements 140} 133) 75, 1}|300|285)29,8}|570| 526 |53,6]| 800 |83,4/64,0
Ag silver Cu koppar P fosfor 160} 152} 82, 1]|330)313/33,3}/600| 552 |55,2]| 840 |84,1/65,3
Al aluminium F fluor Pb bly 180] 171) 87,3}|360|342)36,6]|640| 586 |57,3]| 880 |84,7/66,4
As arsenik Fe järn Pt platina 200} 190} 91,8}|390|370)39,8 940 |85,6/68,0
Au guld H väte, hydrogen IS svavel 220} 209} 95,5}|420| 399] 42,7
B bor Hg kvicksilver Sb antimon 450} 427 |45,3
Be beryllium Ir iridium Se selen För aktuell standard, se SS-EN ISO 18265.
Bi vismut, bismuth |K kalium Si kisel, silicon
Br brom Li litium Sn tenn
C kol Mg magnesium Ta tantal Slagprovning Charpy impact test.
Ca kaicium Mn mangan Te tellur Provstavar: med U- eller V-formad anvisning enligt ritning.
Cd kadmium Mo molybden Ti titan Utförande: Provstaven utsätts för slag från en pendel. Där-
Ce cerium N kväve, nitrogen|V vanadin
vid skall staven brista mellan hejarstativets vertikala stöd.
CI klor Na natrium W volfram, tungsten
Co kobolt Nb niob, columbiumlZn zink Mätvärde: Den förbrukade energin bestäms och anges som
Cr krom Ni nickel Zr zirkon slagseghet i J (joule) 1 J = 1 Nm. Slagsegheten betecknas
Cs cesium O syre, oxygen med KUfér U-provstav och KV for V-provstav. Det finns inget
generellt samband mellan KU och KV. Hejarens slagenergi
Mekanisk provning, metalliska material ar vanligen 300 J.
Metallic materials - Method of test Provningstemperaturer: kan vara +20, +10, 0, -10, -20,
Översikter från dragprovning, hårdhetsprovn. och slagprovn. -30, och -40 C. Fér narmare upplysningar om U- och V-
Dragprovning. Tensile testing. provstav hänvisas till SS-EN ISO 148-1 til -3. V-provstaven
Dragprovstavar kan ha runt eller rektangulärt tvärsnitt. Rund- ar vanligast i Sverige.
provstavarna kan ha skallar för ring-, gäng- eller kil- backar. Slagprovning med provstavar 10x10mm i Charpyhejare.
För gjutmetaller gjuts speciella provstavar med skallar för | Pendel som slår
gäng-, ring- och kilbackar. Olika provstavstyper betecknas av provstaven 10
med bokstäver A, B, G, D, E, F osv, se SS-EN-ISO 6892-1 till
-4 och SS 112100.
V-prov- RO,25
Mätlängder på provstavar: För att kunna mäta förläng- stav FO
10

ningen A (brottöjning) förses provstaven med två mätpunk-

N :
ter. So = ursprunglig tvärsnittsarea i mm?. Ly = ursprunglig 5°
matlangd, ar vid rundprov for As 5xd och for Aig 10xd, dar d
40
ar diametern. Vid plattprov blir motsvarande; 5,65-VSp och
55
11,3-VSo, ty d =V(4/7):VSo. Andra matlangderfinnsvid platt-
prov, Lo = 200 mm och Lo = 80 mm. Férlangningarna beteck-
nas da Azoomm och Agomm. For att brottet skall inträffa mellan
U-provstav 7
R1
matpunkterna g6rs provtvarsnittsarean endast pa mitten.
Definitioner av matvarden, hallfasthet och formbarhet: Beteckningar fran EN- berakn.normer, Eurokoder.
Undre strackgrans Re.t= Fe. / So (Fer och Fek är de Huvudsymbol:f= spanningsgrans, F = kraft, N =
minsta och största normalkraft V = skjuvkraft
Övre sträckgräns Ren = FeH/ So belastningarna
' Index: b = halkant bearing, C = tryck compression, d =
inom flytomr.) beraknad designed, E = lastvarde value, k = karaktaristikt
Resttöjningsgräns Rpo,2= Fo2/So (0,2-gräns) varde, p = foérspanning preload, R = barférmaga resistance,
S = glid(friktion) slip, t = drag tension, u = brott ultimate, v =
Brottgräns Rm = Fm / So (Fm= max belastning) skjuvning shear, w = svets weld, y = flyt yield.
Kombinationer av huvudsymboloch index:
Jy = flytspanningsgrans= Ren, fy = brottspanningsgrans= Rm
Förlängning A = 100 a (Lu= slutlig mätlängd Fp,c = forspanningskraft, Fy. Ra = skjuvkraftbarformaga,
efter brott)
Fred = beraknad dragkraft, Fp rg = halkantkraftbarformaga,
Beteckningarna kommer från franskan; FsRd = friktionskraftbarférmaga, Fy,rg= svetsbarformaga,
Rm= Resistance maximale, A = Allongement = förlängning. Fw,ea = beräknad svetslast, fywa = beräknad svetsskjuvgräns.
48
Gråjärn Grey iron har god flytbarhet, är lätt att bearbeta (MNC707)
med skärande verktyg, har god dämpningsförmåga och pas-
Aducerjärn - översikt SS-EN 1562
EN-nr SS- Op

g-O}-9
sar där vibrationsdämpning är aktuell, ex.vis maskinstativ,

%dwAy
har god slitstyrka, som sammanhänger bl.a. med förekom- namn Rpo,2] Rm A3 HB |Rom X'Rm Anmärkn
sten av grafitfjäll, som verkar smörjande. JM1110 0814-00 rördelar
als (MNC 705) GJMB-300-6} — 13001 6 1491 — 0,5 10,51 121 växelhus

N
Gråjärn - översikt SS-EN 1561 isol.kåpa
Ju större kol- Si P JM1130 0815-00}4 99-1329-142-1107-

-yoohjspoBb eieq
ekvivalent, desto Cekv= C ty

zwWW/N |NPOW-F
— 0,5 10,5] 12

,Wo/6 jayIsuap
% BurudwiAsy © >
GJMB-350-10 |-260|-420}-22|-149

soupseup 2
lagre hallfasthet.

3nf6 eysuiw]
JM1140 0852-00 vevaxlar

WU ya]
Sammansattning i % Rm GJMW-450-7 |240|400-| 7- |137- skivbroms

N
EN-nr N/ 320 |-530|-16|-179 SRm 0,5 10,511 vipparmar,
SS-| C Si}Mn| P S |mm?2 bromsback
JL1010 13,512,210,4 100 100 }7,0 JM1150 0854-00/300-500-) 5- 170
GJMB-500-5 |-400[600-1-11|-217|2Fm| 04 11.011

w
0110}-3,8}-2,8}-0,8 - |180]-7,1
JL1020 13,412,0 10,5 max]max] 150 130 JM1170 0856-001380-/600-] 4- 1201-

OM
00

co
Oo
Oo
Oo
So
2Rm} 0,3 11,01 11

oD
0115]-3,7|-2,6}-0,8]0,50}0,15}-250}-190 GJMB-600-3 |-4801740-] -8 |-248

oO

=
oO
lO
oO
oO
oS
I
JL1030 3,3] 1,8]0,6 max|max| 200 160 0,8 90000 JM1190 0862-03 1530-|700-| 3- 1241- pumphjul
2Rm| 0,3 11.111
N

st
N

—
0120]-3,6]-2,4|-0,8]0,35|0,15|-300|-210 -1,0} —|-115000 GJMB-700-2|-640} 840} -5 |-285 kugghjul
JL1040 13,211,5/0,6 max |max] 250 180 0,8 105000 JM1200 0864-03 |600-800-| 2- |269-
Nn
N

Ww

01251-3,51-2,11-0,810,2510,15]-350]-230 -1,1] |-125000 2Rm| 0,3 11,21 9 kedjehjul

GJMB-800-1 |-700|-940} -4 |-311
JL1050 13,111,310,7 max |max] 300 200 0,8 115000
Rem= tryckbrottgrans. Op= utmattningsgrans.
NN
NM

Nn

01301-3,31-1,81-0,910,1510,151-4001-250 -1,2 -140000

JL1060 13,011,110,8| max |max] 350 220 0,8 125000 Sammansättning i Yo Tillstånd: +U = obeh., +Q = seghärd.
0135/-3.2/-1,51-1,010,1010,10|-450|-260] “*|-1,31 '9}-145000 C Si [Mn] P S JE = 170000 -190000 N/mm?.
2,3 0,8 0,2 max|0,03|Densitet p=7,3-7,5 g/cm?3.
Bojbrottgrans Rmb = 1,9 - Rm. Tryckbrottgrans Rom = 3 - Rm. -2,8 -1,4] -0,6 -0,1 +0,18] Poissons tal v = 0,17.
Utmattningsgrans vaxlande bdjutmattning Op = 0,4 - Rn.
Poissons tal V = 0,26. Förlängning A3 är mindre än 19/6. Gjutstål Steel for castings. Flertalet av de standardi-
serade stålen kan framställas i gjutet tillstånd, efter bl a en
Segjarn Spheroidal graphit castiron är ett gjutjärn, höjning av kiselhalten för att öka flytbarheten. De har hög
där man genom legering med små mängder av magnesium
hållfasthet och seghet. Det finns olegerade, låglegerade och
eller cerium erhåller sfärisk form på detfritt utskilda kolet.
höglegerade gjutstål med olika egenskaper och anv.omr.
Detta ger segjärnet jämfört med gråjärn betydligt högre drag-
hållfasthet och seghet. Olika hållfasthetsnivåer fås genom att Gjutstål - översikt
variera värmebehandlingen. Segjärnet kan på många områ- Ret Rm HB Anmarkn.
den konkurrera med både smitt, valsat och gjutet stål. Cc Mn} Cr] Ni
(MNC 706)
Segjärn - översikt SS-EN 1563
EN-nr
SAIS SS-|Dragprov| Hardhet |? | ae
Rpo.al Rm HB Rem ae Anmärkning
och
JS2010 0717-15] 220 350
GJS-HB130 -260]-416|-149 for allm.
JS2020 0717-02] 250 400 131 mkt god seghet
GJS-HB150 -320|-510]-170 och skarbarhet normali-
0,3] 1,1|Mn- le-
0717-12] 250| 380} - 700 O god slagseghet gerat
-300|-460|-159|-1000]-0,5} vid lag temp.
JS2050 =—.0727-02! 350 |500| 170] 900 |0,3} god seghet,
GJS-HB200 -470|-720|-229|-1100]-0,7|skarbarh. o hållf.
JS2060 0732-03} 400 600 201 1000]0,5} hdg hallf. och
GJS-HB230 -520|-820|-262|-1200]-1,0| mattlig seghet
JS2070 0737-01] 450 700 229 1100 [0,5] hög hallfasth. o
GJS-HB265 -610]-960]-302}-1300]-1,0] viss segh.
Rem = tryckbrottgräns ferrit aus-
Sammansättning i Yo
C Si Mn P Ss Ni Mg
3,2 1,6 0,05 - - - 0,02
-4,0 -2,8 -1,0 -0,08 -0,02 2,5 -0,08 svetsbart
Elasticitetsmodul E = 160 000-175 000 N/mm2. KV mätsi J.
Poissonstal v = 0,28-0,33. Längdutvidgn.koeff. 0 =11-108 seghardat
Utmattningsgräns Op = 0,4:Rm vid böjutmattn. 108 lastväxl. m olika
Minsta gjutbara godstjocklek = 5 mm. (MNC handbok 3). anl. temp

Aducerjärn Blackheart malleable iron ärett segt Mo 0

gjutjärn, där kolet förekommer anhopningar, s k temperkol
och det framställs genom värmebehandling (aducering) av Mo 1,1
vitt gjutjärn, vilket omvandlastill en mjuk seg produkt. Ge-
nom olika svalningshastighet efter aducering erhålles olika +A,-02 glédgat. +N, -21 normaliserat. +QT, -23 -24 -25 seghardat.
hållfasthetsnivåer. Jämfört med gråjärn har aducerjärn högre -12 slackglodgat. -03 hédgtemp.glédgn. + normalis. + gl6dgn. KV
hållfasthet och bättre seghet. matsi J.

49
Allmänt konstruktionsstål. Structural steel. Armeringsstål.
De är avsedda för såväl svetsade som icke svetsade kon- Steel for the reinforcement of concrete.
struktioner såsom bärande element i hus och industribygg- Betong armeras (förstärks) med inlagda stålstänger med re-
nader, broar, kranar, traverser, master, cisterner, stolpar etc. lativt hög sträckgräns Re. Det finns två huvudtyper: ospänd
. Leveransformer: plåt, stång och rör vanligen i varmvalsat armering och spännarmering. Stål för spännarmering har
utförande. Stålen är indeladei hållfasthetsklasser Rm= 360, genom kallbearbetning givits mycket hög flytgräns = 1500 N/
430 och 490 N/mm?2, som var och en innehåller minst tre mm2. Även rostfri armering finns. Utförligare information kan
kvalitetsklasser A, Bo C eller B, C och D. fås från SS 212540, SS-EN 10080:2005
Senare har tillkommit finkornstål med förhöjd sträckgräns
Exempel på armeringsstål
Rer= 350 och 390 N/mm? oavsett godstjocklek, som var och
en indelats i fyra kvalitetsklasser B, C, D och E. Beteckning Typ Dimension, diameter d
K500C-T Varmvalsat 6, 8, 10, 12, 14, 16, 20, 25, 32, 40
Materialval: Vid materialvalet har man att ta hänsyntill: K600B-T Varmvalsat 12, 16, 20, 25
a) statisk eller dynamisk belastning (utmattningslast) K500AB-W_|Kallbearbetat 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12
b) utomhustemperaturen.
Beteckningen är uppbyggd av fem grupper:
c) godstjockleken.
Vid statisk belastning och temperatur ej under +5”C kan A- K 500 C -T R
stål användas. Om temperaturen kan gå ned till -40?C och Form och Strackgrans Stalklass Leveranstill-| Leverans-
godstjockleken är större än 20 mm, kan det bli nödvändigt eometri Rei MPa stånd form
medB-eller C-stål vid statisk last och C- eller D-stål vid Form och geometri
dynamisk last. K, Ks = kamstång. P, Ps = profilerad stång. S, Ss = slät
Tillämpningsnormer. SS-EN 1993 (Eurokod 3) för allmänna stång. NK = nät av kamstång. NP, Nps = nät av profilerd
stålbyggnadskonstruktioner, EKS tillämpning vid dimensio- stång. NS = nät av slät stång.
nering av byggnader i Sverige, utgiven av Boverket och utfö-
o Beräknat/ka-
randekrav SS-EN 1090-2, har ersatt BSK och Stalbyggnads- Stalklass A AB B Cc raktaristiskt
norm 70, utarbetad av Statens Stalbyggnadskommitte. vardaiC
Vv.
. . ; (MNC 810) Strackgrans 2400 =0 95
Allmänt konstruktionsstål SS-EN 10025-2 R, (MPa) <600 PE
Sammansättn. Dragprovn. Slagprovn. Förhällande 21,05 21,08 21,08 21,15 p=0,90
Yo Rm/Re
EN-namn Mn As t°C Granstdjning _
ss. © Si |max| Re Ren! Rm % KV Au: (26) 22,5 2 3,0 = 5,0 275 p=0,90
S185 Klass A, B och C överensstämmer med beräkningsstandard
1300-00} — — — ~ 7 [828] —]| >] = Eurokod 2.
$235JR 0,1210.25|-0.7 210 230 360 24 — A Klass AB är anpassadtill svenska förhållanden.
1311-0] ’ o
S235JRG2 Leveranstillstånd
D
~ 1312-00]? 12}9-25] -0,7 210 230 360} 24 — B =| -B = Varmvalsat ochluftsvalnat.
1312-01{0,12[0,25[-0,7 200] — [360] 27 — B g -T = Varmvalsat och ythardat.
1313-00,-01]0,12|0,25]-0,8}210| 230/360! 24] 0 C Iz) -W= Kallbearbetat med signifikant reduktion av TS-area.
S275JR . -K = Kallbearbetat utan signifikant reduktion av TS-arean.
0,12}0,25)-1,1 250 260} 430] 23 — B |#
1412-00 =| Leveransform
ses 0,12 [0,251-1,4 250 260 [430 23] 0 C |} R= Roil och rak stång riktad från coil.
fas 0,1210,251-1,4 250 260 430 23 |-20] D |'8| Ingen beteckning = Rak stång.
2
ee 0,14/0,35]-1,6] 350} — 1510] 221 — BIE
= 2133-01[0,14/0,35[-1,6] 350] — [510/ 22, 0 [c lz Trvckkarisstal_P I steel
0 + CKKarissta ressure vessel stee
= PN 01 0,1410,351-1,61 350] — 1510] 221-20) D |2 ry
< S355NL 5 De skall ha god svetsbarhet, vidare hallfasthet och seghet
i 2135-01 0:14[0,351-1,6 [350 — 1510 22 |-40 E &| vid användningstemperatur. I grova drag kan stålen 1330,
a SS-EN 100254 + 1430 och 2101 sägas vara lämpade för normala temperatu-
3 D o . a as
5) 2142-01[0,16[0,35[-1.8[ 390] — [530] 201] — B 2| "er 2103 och finkornstalen 2106till 2117 for laga och krom-
21S420N — | | molybdenstalen 2216, 2218 och 2912 för höga temperaturer.
© 2143-01 0,1610,351-1,81 3901 — 15301 201 O C |<] Se SS-EN 13445-2, -3.
axe
S|S420M sv op os . (MNC 830)
2144-01 0,1610,351-1,81 390 — 15301 20 |-20 D Tryckkärlsstål - översikt SS-EN 10028-2, 10222-2
2145-01[0,16[0,35| -1,8| 390 — [530] 20 [-40| E EN-nr $S-|__Sammansauning | 9____|Ret| Rm |KV/,_
S355JR namn| C Si [Mn| P|] S| Cr Mo |min|minlt?C
0,1810,301-1,61 300 320 1490 211 — B
2172-00 1:0845. -1520Lga70g 15 -0,05 -0,25| — [210l360|—] B 2
2173-00,-01/0,14[0,35]-1,4 [300 320 [490] 21 0 C dpe 10 3
$355J2G3
2174-00,-01/9:14/0.351-1,4 300 320 490 21 |-20] D ~PR 9 °:7|0.4
91:15 __ |g 0,05 Lo 0,25] — )250/430}— _|pB B |=5
p265GH|
. i
Stålet kan vara tätat eller
. . 1.0425 1432 | 2
halvtätat. De angivna kiselhalterna P265GH 0,160 — -0,04 }-0,25) — |250)430)-20) D =
avsertatat. Fosfor- och svavel-halterna skall vara mindre an 1.0436 2103 04 09 Sc
0,035% i de finkornbehandlade stalen 2132-2145. Minsta P305GH 04} 0.5 1.6 0:04 |0.25} — |290/490}-30} D |=
värde på slagsegheten är fastställd till 27J oberoende av 1.0473 2101 01108 5
provningstemperatur 0, -20 eller -40 °C. P355GH| 0? 10.5 11.6 |9:05 0,25] — [290490 —1B 12
Tillstånd(SS-): -00 varmvalsat(eller obeh.), -01=normalise- |
rat. Nr -0,2|-0,5|-1,6|-0,035| — — |350|510]-20] D =|2
50
1.0566 2107 Stal for muttrar
P355NL1 -0,2 |-0,5}-1,6|-0,035) — — |350/510]-40} E
Kombineras med
1.5415 2912[0,12/0,15] 0,5 0,25 Klass |Material, behandling skruv, högst klass
16Mo3| 0,2 |0,35,0.8| 2°? >|o.35 260/430) — —
4 Kolstål, låglegerat 4.8
1.7335 2216] 0,1 |0,15) 0,4 0,7 0,4 5 Kolstal, laglegerat 5.8
300/440} — |—
43CrMo04-5|0,1810.35|0.8| 7°* 1.3 10.6 6 Kolstal, legerat 6.8
1.7380 2218)/0,08/0,15) 0,4 2,0 0,9 8 Kolstål, härdat anlöpt 8.8
260/480} — |—
10CrMo9-10/0,15| 0,5 0,7 -0,04 2,511,1 10 |Kolstal, legerat, hardat anlöpt 10.9
1.8910 ~2117) 951 95!-1,8|-0,035| — — [s90|530/-4ol E 12 |Kolstal, legerat, hardat anlépt 12.9
Vid grupperingen har muttermaterialets erforderliga brott-
1.8930 ~2116) 9519 5/-1,8|-0,035| — — |s90/530/-20] grans beraknats vara 0,8 - minspanning vid belastningsprov.

Slagseghet KV ar faststalld till 27 J min. Leveransformer: Stål för skruvar med högre krav
plåt, stång och smide i normaliserat tillstånd. När ytterligare krav finns på

‘|pueyeqow

JSeyIEUIIEY
yepseyyes

yepseyubes
“EYE,
-JEA UBIN > >
styrka, dimension eller an-
Stål för skruvar muttrar och nitar.

}6ipue}s
-9qISOY
vändningsomr. Exempel.
Steel for screws andrivets.

Se}
EN-nr namn
Skruvar, muttrar och nitar formas genom kall- eller varmstuk-
ning, kall- för klenare och varm- för grövre dimensioner. 1.1122 C10E
1.1132 C15E

MK | OK OK OK XK OX OS
Gränsenligger inom området 20-39 mm. Gängor på skruvar
framställs genom rullning eller skärande bearbetning, mut- 1.1148 C16E
tergängor endast genom skärande bearbetning. Stålen skall 1.7131 16MnCr5
tåla uppstukning i kallt eller varmttillstånd utan att ytsprickor 1.1152 C22
(1.1152) C22 + Mn

K HC | OK] OK OK OK OK OK OK OX
uppstår.
1.5525 20MnB4

21201
Hållfashetsklasser för skruvar och muttrar 1.5507 23MnB3
SS-EN-ISO 898-1 och -2 anger hållfasthetsklasser, 9 st för 1.5535 23MnB4
skruvar och 8 st för muttrar, gällande för dimensioner upp till 1.5510 28B2
M39, vid temperatur 10 - 35°C. 1.7076 32CrB4
Exempel: Skruv i klass 6.8 betyder att brottgransen Rm skall 1.5511 (35+38)B2
vara 600 N/mm? ochatt strackgransen Rg,eller Rpo,2 skall 1.7077 36CrB4
vara minst 0,8:600 = 480 N/mm?. Detta gäller för skruven. 1.7033 (34+37)Cr4
Motsvarande mutter kan ha lägre hållfasthet. Se tabellen 1.7220 34CrMo4
nedan. 1.6582 34CrNiMo6

| >< |<] ><

1.7709 21CrMoV5-7
Standardstål för skruvar och muttrar.
1.7711 40CrMoV4-6
I äldre svensk standard fanns endast det mjuka kolstålet 1.4923 X21CrMoNiV12-1
1325 och det rostfria stålet 2325 upptagna som lämpliga 1.4301 X5CrNi18-10 A2

X< >< >< |<

kallslagningsstål. Borlegerade lågkolhaltiga stål används ofta 1.4567 X3CrNiCu18-9-4 A2
vid skruvtillverkning. Stålen är tätade och finkorniga och ger 1.4541 X6CrNiTi18-10 A3
goda hållfasthetsegenskaper i olika tillstånd. Nitar tillverkas 1.4401 |X5CrNiMo17-12-2 A4
av låglegerat stål, som är otätat och därför lätt att kallstuka.
Skruvar och muttrar kan tillverkas av ett stort antal stålkva-
liteter. Andra användbara stål återfinns även i översiktema: Kattingstal Chain steel ar anpassattill tillverkningsfor-
Allmänna konstruktionsstål, Tryckkärlsstål, Automatstål, Ma- faranden sasom brannsvetsning av kattinglankar, smidning
skinstål och Seghärdningstål. av lastkrokar schacklar och dylikt. Seghardning kan g6ras av
i
Sammansättn. i
EN-nr . . Rm| A
EN-nr apart Si Mn Pmax Smax Cr Ni Mm
namn C Si IMn]| Cr Ni Mo Rm
1.0038 | < 1.0208
0,2 14 0,310,310, +N 0,5 0,35
1.0412
1.4113 - - 16] - |1,3] -
+A
1,0/1,0| 19 0
1.0468
Hallfasthet (N/mm2) Stal for skruvar 1 +N
Klass} Rm |Ret/po.2] Material, behandling, Exempel 1.0470
4.6 |400] 240 |Kolstal, laglegerat
4.8 |400} 320 |Kolstal, laglegerat 1.0495
5.6 |500| 300 |Kolstal, laglegerat C35E +A
5.8 |500 400 |Kolstal, lagleg., automatstal 1.1152 C20E2C 1.6522 015/05
6.8 |600| 480 |Kolstal, laglegerat, automatstal, C35EC
1.6527
8.8 |800] 640 |Kolstal, leg. B, Mn, Cr, härdat och anl. 34Cr4 0,02 10,5
9.8 800} 640 |Kolstal, legerat B, Mn, Cr, härdat och anlöpt
1.6540 0.02 [0,5
10.9 11000] 900 |Leg. stal, B, Mn, Cr, hardat och anl. 34CrMo4
12.9 |1200} 1080 |Legerat stal, hardat och anl6épt 34CrNiMo6
1.6541 0.02 10,5
Muttrar tillverkas vanligen kallformade av lågkolhaltigt otätat
stål, ex.vis 1.0038, gärna med förhöjd svavelhalt för att 1:6798 0,02 0,5} 1,0
gängningen skall underlättas. Varmsmidda muttrar tillverkas
vanligen av 1.0038, 1.0044, 1.0050 och 1.0060. Tillstand: +N=normaliserat, +A=mjukglédgat. KV= 27 J min.
51
Stål för hårddragen rund tråd. fastän de inte är speciellt avsedda för detta.
Steel for wire. Tre seghärdningsstål 1572, 1672 och 1674 i motsvarande
hållfasthetsklasser är alternativ till 1550, 1650 och 1655 om
EN-nr namn] cc Rm > Sanmansal, 17 härdning måstetill. De allmänna konstruktions stålen får god
SS-| Tillstand |N/mm?] Cmax Mn Pmax Smax syetsbarhet genom maximerad kolhalt.
1.0300 C4D 0,08 9.251 904 0,04 Maskinstalen far god bearbetbarhet genom relativt lag
[111-02] kallbearb., 0,5 manganhalt och högre kolhalt istället. Maskinstålen blir
1.0304 C9D) rekristal- 290- därför mindre lämpade för svetsning. MNC handbok nr 1
1312-02 lisations- 390 ger närmare upplysningar om detaljer, exempelvis värme-
1.0310 C10D/ glödg. 0.12 930 9 06 0.06 behandling.
1211-02 ” 0,5 , | (MNC 850)
1111-34} kallbearb. ., @=0,250,30,40,50,60,8 Maskinstal - 6versikt SS-EN 10025-1
1211-34 torrdraget 390- 1,0 1,2 1,5 2,0 2,5 34568 ~| o Sammansattning % Dragprov
1111-44] kallbearb.,| 1130 1012 och 15 mm. Rm dkar JEN-nr is] 5) .5]2 HB
1211-44] vatdraget med minskande @. SS- OG a| © | Mn | P | S| Re Rm
Stalet skall vara otatat. Fér ytterligare upplysningar se SS-EN 1.0402 C22
10016-1, SS-EN 10016-2. 1450-00| - [x|-|-]0,16]0,40] - | - [230 | 430 ] 120
-01| - [x | - | x [0,28 | 0,90 | 0,05 | 0,05 | 230 | 430 | 120
1.0050 E295
Automatstal Free-cutting steel kallas de stalsorter 1550-00] x | x | x | x | 0,28 | 0,40 | 0,00 [ 0,00 | 260 | 490 | 140
som bearbetas i automatmaskiner (skärande bearbetn.) -01| x | x |x| x | 0,40 | 0,90 | 0,05 | 0,05 | 260 | 490 140
De är legerade med svavel, fosfor eller bly syfte att få god 1.0060 E335
skärbarhet (stora skärhastigheter, yta med bra utseende, 1650-00] x |x| x[x]0,38]0,40] - | - [310] 590/170]
korta spån). Även andra stål med blytillsats levereras som -01| x [x | x | x [0,50 | 0,90 | 0,05 | 0,05 | 310 | 590 | 170 |
automatstål. 1.0070 E360
1655-00] |x | x [ x | 0,48 | 0,40 | 0,00 | 0,00 | 350 | 690 | 200
(MNC 845) -O1| x | x | x | x [0,60 | 0,90 | 0,05 | 0,05 | 350 | 690 | 200 |
Automatstål - översikt SS-EN 10087, 10088-3
1550 och 1650 kan kallbearbetas i stangform. Strackgransen
EN-nr | Sammansättning 2 Itjockil Rm - Okar da medcirka 70%. 1450 ar avett for speciella smiden.
SS-] Cmax | Pmax | SIT mm N/mm2 HB Anmarkn
Tillstånd (SS-): -00=varmvalsat -01=normaliserat efter varmv.
1.0715 11SMn30
1912-00 -0,14 | -0,11 10,24-0,35 -100} -380 |-170
03) kan satthardas. -16 490- |150-|Mycket god
skarbarh. Stal for hardning Quenching and tempering steel.
-04| snabb-automatstal. -100 |380-630]120-
1.0718 —11SMnPb30 Ett fast material kan utsattas for pafrestningar av manga
1914-00] -0,14 | -0,11 |0,24-0,35] -100] 380- |-170] blylegerat olika slag. Materialet kan flyta, brista, nötas eller korrodera.
-03 kan satthardas. -16 490- |150-} m utmarkt
Bristningen ex.vis kan orsakas av statisk överbelastning, av
-04 Pb=0,15-0,35 -100 |380-630]120-| skarbarh. utmattning vid dynamisk belastning, av sprickor, av spröd-
1.0725 15SMn13 brott vid komplicerade inre spänningstillstånd. Temperatur
1922-00} -0,18 -0,06 |0,15-0,25] -63 440- |-190 ss och miljö spelar in. Om rörelse förekommer mellan två
03 | - i — — -63 |500-800]150-)90¢barhet
-04 lämplig for satthardning] _¢3 |450-750|140-|
skärbar kontaktbildande kroppar, kan materialet utmattas eller nötas
i kontaktytan . Möjligheten att motstå påfrestningar av olika
1.0726 35820 slag kan förbättras genom den kemiska sammansättningen
1957-00] -0,39 | -0,06 |0,15-0,25] -63 540- ]-210 och lämplig värmebehanding. Nedan följer en sammanfatt-
relativt god
-03) tar viss hardn., kan -63 |550-750]170- ning av standardiserade stål avsedda att på olika sätt härdas
-04 seghardas skarbarh.
-63 |590-830]170- genom värmebehanding. Metoderna benämns seghärdning,
1.0737 11SMnPb37 sätthärdning, induktions- och flamhärdning samt nitrerhärdn.
1926-00] -0,18 | 0,06 [0,15-0,25] -63 440- |-190] blyleg. m Gällande std se:
-03) lampl. for satthardn. -63 |500-800]150-| mkt god Seghärdningsstål - översikt. SS-EN 10083-3,
-04 Pb 0,15-0,35 -63 |450-750|140-| skarbarh. 1-10 kan induktions eller flamhärdas. 10088, 10302
1973-00| -0,54| -0,06 |0,15-0,25] -63 640- |-240
i EN-nr Sammansättning i % Dragpr.
-03| kan hardas och seg- -63 |650-850|200- rond city Leg. namn . . Ret| Rm ies
-04 hardas -~63 |740-980)210- a typ SS- C Si Mn Cr Ni Mo min|min Om
1.4005 X12CrS13 1.1181 0.3210 1510 50
2380-02| -0,15 | -0,06 [0,15-0,35] -100 ]440-640]-223] martensit. C35E/C35R| 035/09 aglo'sol — — — [820/540] 165
0,3] Cr 12-14, Nimax 1,0 | -40 |590-780]180-| rostfr stal 1572)"
1.4104 X14CrMoS19 1.1191
2383-02 [0,17 | 0,06 |0,15-0,35| -63 | 490- |[-212] ferritmart. eid C45E/C45R a ae ae 3701620| 190
-03 ICr 16-18 Ni max 0,05%| -63 |640-830]200-| autom.st 1672
1.4305 X10CrNiS18-9 1.1206 0.4810,1510.60
2346-02] -0,12 | -0,06 |0,15-0,35] -100 eereea austenit. CSO0E/CSOR |, '5510.4010.90/ — — — |400|660)200
-04| Cr17-19, Ni8-11 | -15 |700-950}230-| rostfritt 1674 | |
Leveransformer: stång, tråd, rör och smide för SS2346. Mn- |38Mn6 0,38)0,15)1,10) I — — l450l700l215
Alla övriga enbart som stång. leg. 212010,4510,4011,40
Tillstånd (SS): -00=obehandlat, -02=glödgat, -03=sätthärdateller 1.7218
_ 0,22|0,15}0,50/0,90 0,15
seghardat, -04=kallbearbetat. 25CrMo4 0.2910.4010.80]1 20] — 10.30 500]700} 215
2225
Maskinstal Stee/ for general engineering ar avsed- ae CTS4 |0:30}0,15]0,50/0,90} — 10,15Isoglz00l215
da för detaljer som framställs genom maskinbearbetning. 2234 0,3710,4010,8011,20 0,30
Fyra hållfasthetsklasser Rm= 430, 490, 590 och 690 regleras 1.7225
|
med olika kolhalter. | 0,3810,1510,60
42CrMo4 , , , — — 0,15
'°lgoolgool 245
| de hégre kolhaltslagena kan stalen hardas och seghardas 2244 0,4510,40 [0,90 0,30
52
 2534 0,2810,1510,4010,9013,0010,20 1.4021 ~2303
Ni- 0.3510.40/0.70|1.20/3,50/0,30]/02/909|275
lege- |1.6582 0,32|0,1
rade ae 0,39]0,40|5]0,50|1 ,20]1,20/0,15 1.4028
0,80] 1,60|1,60/0,25 700/900} 275 3
1.4310 2331
lager 900C:6 0,9510,15|025l1 35] | |} | 1 8-8
er 9958| 1:10|0,35]0,45] 1,65 1.4436 ~2343 2,5
-13-3
nitrer
1.8509 0,38]0,20]0,5011,50 0,25
stal Caen an 0.4510,50/0,80/1.80| — |0,35|002|859| 260 1,5 10

xt20r13 |0.09 |max max] 12,0 max

Ti 1
— 141015901180
2302 0,151 1,0 1,0 114,01 1,0
Verktygsstål 7o0ol steel är höglegerade. Hårdhet och
1.4021
rosttr. X12Cr13 0,18|max|max]12,0} max slitstyrka fås genom härdning och anlöpning. Standardbla-
3 — |490/690) 210
stal 2303 0,251 1,0 1,0 114,01 1,0 den ger upplysning om värmebehandling. Ytterligare upplys-
ning kan fås från verktygstillverkare och speciallitteratur.
1.4057
. 0,17} max|max}16,0/1,25
nr 0.25] 1.0 1,0 18.0] 2,5 — 640/890] 270
- Översikt
HB
EN-nr

ke
S
X20Cr-
varm- 0,1810,1010,30111,010,3010,80 545 1 195} 1,00
MoV12-1
hållf. 0,24/0,5010,80112,510,8011,20 OO 500240
2317 231 110,40

leyssjoquejey
rostfr.|1.4005 1,00
autom|X12Cr$13 0,08] max |max| 12,0} max|max
410/590} 180 2312 10

OIoOloltlololtlo
stål 2380 0,151 1,0 1,5 114,01 1,0 10,60
231
21
Satthardningsstal Case hardening steel SS-EN 10084 2092
271
t 9. namn C Si Mn Cr Ni Mo N/ N/ N/
YP SS= mm2 mm2 mm2 2242
1.1141 2723
lESQqeUusS

ole- 0,12/0,15/0,60
C15R 137910-1810.4010,90 - - - 340 [590] 170
gerat
2722 0
1.1121 0,18/0,15/0,70/0,60)0,80 2782 1
(2512){0,23}0,40/1,10|1,00|1,20)0,10| “20 “49 22° HB avser mjukglédgat

eat 0,1310,15/0,7010,6010,80
15719
0,18/0,40/1,10/1,00)1,20]0,10 440 690 200
ape.abal-IN

Rostfria stal Stainless steel har krom som huvud-

1.6526
0,17|0,15/0,60/0,35}0,35)0,15
20NiCrMoS2 390 640
0,23/0,40/0,95)0,65)0,75)0,25
2506
1.6569
0,1710,1510,7010,8011,00/0,08
17NiCrMoS6
0,2310,4011,1011,2011.40)0,16|
2523
Andra staltyper som kan satthardas är automatstalen 1912
1914, 1922, 1926 och allmant konstruktionsstal 2172.
Givna hallfasthetsvarden avser de storsta godstjocklekarna.
Mindre tjocklekar ger hdégre hallfasthetsvarden.
| EN-beteckningen star slutbokstav E for max svavelhalt och
R star for max och min svavelhalt.
Fjaderstal Spring steel måste ha hög hållfasthet för
att kunna undergå stor elastisk formändring. Blir formänd-
ringen plastisk förstörs fjädern. Fjädrarna varmformas och
seghärdas. Hållfasthetsnivån kan regleras med anlöpnings-
legeringsamne, och kromhalten år i allmänhet högre an
185 12%. Stalens motstandsformaga hanger samman med, att
pa grund av den höga kromhalten så bildas på stålets yta
en tunn oxidhinna så att metallens upplösning (korrosion)
222 880 270 hämmaseller helt hindras. Krom har en ferritbildande effekt.
En ren järnkromlegering har därför struktur och egenskaper,
som liknar det olegerade järnets. Med ökande kolhalt kan
de rostfria kromstålen härdas. Med nickel i höga halter kan
det rostfria stålet få austenitisk struktur. Stålet får då ökad
formbarhet och seghet, högre varmhållfasthet och förbättrad
svetsbarhet. Det finns ett stort antal rostfria stål, anpassade
för olika användningsområden och korroderande media. De
på över- sikten MNC 905 upptagna stålen är också rostfria.
Information om de rostfria stålen fås från MNC handboknr 4.
(MNC 900)
Rostfria stål - översikt SS-EN10088
ddnib-

Sammansättn. Dragprov
temperaturen. Även kallbearbetning förekommer. Närmare
upplysningar fås från standardbladen och från kataloger. EN-nr SS- % (N/mm?, %)
(MNC 870) namn C Cr! Ni Mo Rpo,2 Rm As A40 HB
Fjäderstål - översikt EN 10132-4, 10151 1.4000 2301-02! - |12 440
EN-nr i Yo X6Cr13 0,08] 14 [95] — 259 g4q 20] 14 210
namn Cc Mo Rm 1.4005 2380-02,-031 - |12] - - [250/640] 14] —]223
1.1248 X12CrS13 0,15] 14}1,0/0,6/ 410| 780] 12| — 240
— 1.4006 2302-02,-03] - 12] - 250 640 20 14 220
1.1248 ~177 S x12Cr13 0,151 14 11,0 410 780 16 11 240
1.4016 2320-02] - 146
1.5026 ~ X6Cr17 0.10] 18 |25| — 250 440 18 12 |200
1.4021
2303-02) Tyol a — |740|]—]|— 1225
1.8159 -03, -04|q 351 44 |4 0) — 490 880 16 11 [270
1 X20Cr13 690 [1080] 14 10 330
1.2344 1.4028 2304-02] - [12] -
X30Cr13 0,35] 14 |1,0
53
= 1.4057 2321-02,-03] - [16] - —T890[—T— [270 Höghållfast stålplåt / band för kallformning
© X17CrNi16-2 0,25} 18|2,5} 640 [1030] 12| —|315 Hot rolled, high strength, cold forming steel.
1.4104 2383-02,-03| -
[16] - - |250|490-| 18] —|212 DOMEX YP och DOMEX MC är tätade, finkornbehandlade
X14CrMoS17__|0,17/
18 |0,5]0,6| 440 830 12 — 260 och temperaturkontrollerat stål. Används när man vill kunna
I X6CrMot7A 0,08 18 0,5 20 330 49 25 18 190 öka styrkan utan att öka vikten, eller där man kräver en
snävare bockningsradie. De kännetecknas av mycket god

XoCrMeTi182 0,03 19 0,5 25 340 640 25 18 [210 kallformbarhet, bra slagseghet samt goda svetsningsegen-
skaper. Slagseghet nedtill -40”C kan erhållas. Tillverkas

X3CrNiMoN27-5-2]0.10] 27 6,01.8] 49 780 20 15 260 varmvalsati tjocklekar upptill 70 mm (ML), 2-16 mm (MC)
och kallvalsat 0,5-3 mm (LA) i bredder 800till 1600 mm av
SSABenligt SS-EN 10149-2.
SCIENoe 0,07 19 1] {210 690 45 38 [200
Dragprovning Bockbarhet
SeeieAba 0,05 19] 41| |21°}¢90| 48 28 200 Kvalitet Ret Rm As Bocknradie (<90°)
min min |min| ts3_|3<ts6] t>6
MECHISIRS 0,12 19 10 |0,6|210 760 35) — 220 DOMEX 240 YP 240 360 28/0,3-t| 0,5-t 0,7°t
DOMEX 315 MC 315 390 24 0,2:t O,3:t 0,4:t
X2crNi18:9[0.03] 19 12| — "99640| 45 98 190 DOMEX 355 MC 355 430 23 0,2:t 0,3:t 0,5-t : Smax
** 0,025
DOMEX 420 MC 420 480 201 0,4:t 0,5:t 0,8:t

X10CINH88 o.12| 1919.5] {19°90 48 38 |200 DOMEX

DOMEX
460 MC
500 MC
460 520
500 550
19 0,5:t
18 0,6:t
O,7:t
0,8:t
0,9:t
1,0:t
J.E
= Mn

NING 0,03 19] 41 —|270| pao 4° |33 [210 DOMEX

DOMEX
550 MC
600 MC
550 600
600 650
17 0,6:t
16] 0,7-t|
1,0:t
1,1-t
1,2:t
1,4:t
? 0,80-
© -2,10
DOMEX 650 MC 650 700 14] 0,8-t] 1,2:t 1,5-t =
S escTH2> 0,05 ‘aad 5 220 690 45 38 200 DOMEX 700 MC 700 750 12/0,8-t} 1,2-t] 1,6:t c& Coca
DOMEX 900 900 930 9 3,0°t 0,10
xZerNiMot742-2 0,03 18. så oe 210] Goo 45 38 200 DOMEX 960 960 980} 8 3,0:t
DOMEX 1100 1100 11250] 7 4,0:t
Pecminidisc 0,03 He 13 So aun 7a 40 33 220
Kallformningsstål för djupdragning (bandplåt).
X20rNIMo17-12-3 0.03] 18 14 [3:0]2"9 590 45 38 |200 Deep drawing steel.
ÅX3CrNiMo17-13-3 [0.05] 18 14 |310] 229 [690 5 38 |200 SSAB Form 200(tätat) har tack vare låg kol- och svavel-halt
mycket goda kallformningsegenskaper och kan utsättas för
X2CrNIMo18-15-4 0.03] 19 17 {4.01 229 690 40 33 |200 svårare pressning (hjulfälgar). Levereras varmvalsadi plåt
eller bandi tjocklekar 2 till 15 mm och bredd 800-1600 mm.
Ceslitotinas4 05149 46 Ke 230 649 40 33 200 såna
Kvalitet Sammansattn. %
og
Dragprovn
Bocknradie
(<90°)

NICSEOne 0,031 21 26 [5,01 22° 250 25 — 229 C | Mn |Smax| Ret | Rm | As% t<3 [3<ts6] t>6
Form 200| 0,05 | 0,20 [0,025] 300 | 400 | 37 ot] ot |0,4:t
X6CINITH8-10 0.08] 19] 12] |219 69020 33 [210 Seghardningsstal, borlegerade. Boron steels
X6CrNINb18-100,08] 19/12] |229]690] 49 |33 |210 Varmvalsat fran SSABi tjocklekar; band 2-15 mm eller plat
6-80 mm. Bortillsatsen ger stalet god hardbarhet. Bock och
Sacto 0,08 18 14 oe 220 do 40133 [210 bearbetningsbart mtrl. Sammansättning:
Tillstånd: +A, -02 = glödgat, +Q, -03 och -04 = seghärdat. | C% Si_ | Mn [| P [| S [| B |
2301-2383 är ferritiska och martensitiska stål. 2324 är ett
| 0,20-0,30 ca 0,30 |0,80-1,50| max 0,03 [max 0,04] 0,003 _|
ferrit-austenitiskt rostfritt stål. 2331-2562 är austenitiska rost- . SES Ret Rm As Slagsegh. J
Kvalitet Tillstand N/mm2|N/mm2| % HB “20° 1-40°C
fria stål. Även andra legeringsämnen ingår.
Leveransformer: plåt, band, stång, tråd, rör, smide. Boron 22 varmv. 400 600 22 180
vattenh. 1080 1500 10 460
Varmhållfasta
Ia / eldhärdiga stål (MNC 905) Boron 24 varmv. 400 600 22 |170
Heat resisting steels SS-EN 10095 vattenh. 1130 1560 9 |480] 26 22
Boron 27 varmv. 420 620 22 190
EN-nr Sammansättning i % vattenh. 1170 1670 8 1515] 22 21
namn SS-| € TSilMn] Cr] Ni [Mo] V Rm |HB| Anm. Boron 30 varmv. 420 620 221190
bre v2.4 |2:18/0,1/ 0,3] 11 [0,3 |0,8]0,25] 800 [240 iene vattenh. 1230 1740 8 535
Ou *" 10,24/0,5] 0,8] 12 |0,811,210,35] 950 |285] Marten- De borlegerade seghardningsstalen har battre svetsbarhet
2317-03 Sitis.
an de konventionella seghärdningsstålen. Med hänsyntill
1.4980 varmhallf
X6NiCrTi- -_| - - 13] 24 |1,0]0,10) 900 j275) "80" den låga hårdheten i valsat uttörande är mjukglödgning of-
MoVB25-15-2 |0,08,|1,0|2,0] 16 27 |1,5]0,50/1000335] IM Mt tast inte nödvändig. Borstålen tillverkas finkornbehandlade,
2570-04,-08 = vilket gör att härdning kan utföras direkt från smidestempera-
1.4749 let. hea tur. Den härdade strukturen hos borstålen består till stor del
X18CrN28 o2sltsltslos| - -| - [740 \225 av bainit. Anlöpning är då oftast inte är nödvändig.
2322-02 oe Användning: dels som slitmaterial, dels som extra höghåll-
1.4845 eldhardigt
fasta konstruktionsstål. Ex. slitdelar till jordbruksmaskiner,
XBCrNi25-21)). aly al 0 a el - - 880220 spadar, knivar till gräsklippare.
2361-02] 2) YA COR-TEN och DOCOL är stål med stort rostmotstånd i
Tillstånd: +RA, -02=rekristallisations- eller släckglödgat, +QT, atmosfärisk miljö, hög sträckgräns samt goda egenskaper
-03=seghärdat. +AT, -04=upplösn.behandl. och varmåldrat. ifråga om svetsning och bockning. Användstill skorstenar
+AT, -08=upplösn.behandl., kallbearb. och varmåldrat. och tyngre stålkonstruktioner, där hållfasthet och rosttröghet
Leveransformer: plåt, band, stång, tråd, rör och smide. innebär smidigare utföranden och ingeteller ringa underhåll.
04
HARDOX - slitstål Abrasion resistant steel. Aluminium- Plastiskt bearbetade legeringar
Avsedda att ge maximal nyttolast och liv slängd. Härdade och Aluminium and aluminium alloys
anlöpta martensitiska stål. Kan svetsas, bockas, klippas och
Fordelarna med aluminium och aluminiumlegeringar kan
bearbetas skärande. Storlekar: T 0,7-6 m m valsas m bredd
sammanfattas:
upp till 1,6 m. Övriga tjockleks-hårdhetsko mbin. har bredd
upptill 3,3 m och längd upptill14,6 m. SAB Oxelösund. a) lätt att forma såväl i kallt som varmttillstånd.
b) låg densitet, endast ca 1/3 jämfört med koppar och stål.
Hardhet|Rpo,2} Rm As |Slag segh|Bockn| Tjock-
val

Namn HBW |MPa| MPa 24 J - 40°C R t<8 llek mm

c) korrosionshärdigheten är mycket god, i synnerhet mot
Hardox HiTuf 350 950} 980 16 95 40-160 atmosfärens inverkan.
Hardox 400 400 11000] 12501 10 Den rena metallens låga hållfasthet förbättras genom lege-
45 2.5 13-130
Hardox 450 450 {1200/1400} 10 ring med koppar, kisel, magnesium, mangan och krom.
40 3.5 |0,7-80
Hardox 500 500 {1300)1550| 8 30 4.0 4-80 Aluminium (MNC 40)
Hardox 550 550 _|1400|1700} 7 30 10-50 Plastiskt bearbet. legeringar SS-EN 573-, 485-2, 755-2
Hardox 600 600 |{1650|2000} 7 20 8-50 EN-AW -nr namn Dragprov Leverans
H-x Extreme -700 NA <15 8-25 SS-| Tillstånd |Rpo2| Rm Av form

N
Anvandning: skopor ochslitdelar som sl agor, hammare, Anmärkn. N/mm2 |N/mm2l >
krossar, skopskär, stup, siktar, matare. 1050A AI99,50|varm- 30- 65- |30-|20-] plat, skuret
4007|
bearb. 20- 65- |27-|15-|band, stång,
Tunn kallvalsad stålplåt för fö r kallformning oleg. for halvfabr. glodgat
7
60- 90- 6- |30-] rör, sträng
folie, rérledn. hardbearb. /130 |/150| /3 |/45|pressad profil
Cold rolled low carbonsteel. 1070A AI99,7|
glédgat 20- 55- |30-|15-| plat, skuret
Flat products for cold forming. 4005|
hardbe- 60- 85- 6- |30-] band, rund,
Obelagd tunnplåt används inom fordonsi ndustrin, vid tillverk- oleg. korros.hard. arb. /120 |/140} /4 1/40 ror
ning av kylskåp och tvättmaskiner, möbe lindustrin, rör, skåp, 1200 Al99,0|varm- 35- 75- |30-|20-] plat, skuret
hyllor, byggsektorn, profiler, radiatorer. D C01 och DC04 är 4010]
bearb. 25- 75- |35-|15-|band för djup
glédgat 70- 100 9- |30-| pressning
basmaterial för varmförzinkad och plastbe lagd plåt (DOBEL).
olegerat hardbearb. /140 |/160| /3 |/45
Varmförzinkad tunnplåt 1151 används vid falsning och
bockning, 1152 enklare pressning, 1157 djuppressning. 1350 E-AI99,5 \varmbearb.| 30- 65- |30-| 20 |band, stång,
4008] hardbearb.| 7O- 90- 7- |35- ror
EN-nr Ss. Sammansattn max% Dragprovn.
Rm
2011 AlCu6BiPb| kallaldrat 240 290 1|14-165-| stång,
namn C |Mn| P S lImax N/mm2 Ago % |Anm. 4355| varmåld- 270 370 6- |110-| strangpres-
Obelagd tunnplat SS-EN 10130 hardbar f. svarvn. o rat sad profil
1.0330 1142 270 borrning
DC01 0,10]0,50}0,04/0,04| 3 410 2 2014 AlCu-\varmbearb.| 200- 300-}| 8- |70-| plat, skuret
ASiMgMn| glédgat -140 |-220|14-|50-| bandstang,
270

200
1.0347 1146
DC03 0,10]0,50/0,04]0,04] 3 370 22 4338| kallaldrat 220- 350-| 8- |20-|rér, strangpr.
hardbar duraltyp —_|varmaldrat| 380- 430-| 7- |40-| profil, smide
1.0338 1147 270 åldr.
DC04 0,0810,4510,0310,031 3 stark hardbearb.| 260- 280-| 3- |80-
-350 30 trögt
3103 AlMn1 glödgat 35- 90- 130-125-1| plåt, skuret
Varmférzinkad tunnplåt SS-EN 10346 4054] hårdbe- 90- |120-112-135-] band, rull-
1.0226 1151-10 max ej härdbar arb. /185 |/205| /3 |/60} form. profil
0,1210,6010,0410,041 3
DX51D+Z 500 5005 AIMg1_ glddgat 35- 95- |25-/25-| plat, skuret
1.0350 1152-10 4106 hardbe- 115- 145-|10-|40-} band, rull-
max
0,12/0,50}0,04/0,04) 3 ej hardbar. arb. |/185 |/205} /3 |/60} form. profil
DX52D+Z 420 24
5052 AlMg2,5| varm- 75- |190-|10-|50-} plat, skuret
1.0355 1157-1019og10,45/0,03|0.03] max 29 åldr. 4120| bearb. 65- |170-|20-|45-] band svets-
DX53D+Z
3 380 trögt ej hardbar, bekladn.| glédgat konstr.
pa fordon
Stålplåt för kallformning, 5083 AIMg4,5Mn| varmbe- 125-|270-|12-|70-| plat, sku-
4140| arb. 120- |270-|17-|75-| ret band,
med varmmetallisering. glödgat 205- 310-|13-|95-| strangpres-
Garanterad undre strackgrans Re. ej hardbar, stark hardbearb.| /270 /345 /6 |/110} sad profil
Obelagdtunnplat levereras rekristallisatio nsglödgad trimval- 6005 AISiMg| varmald- -240 -260 |-10|-85] strangpres-
sad | format eller rulle med skyddsskikt av olja. 4107 rat sad profil,
Används inom bilindustrin för pressning, där det krävs snäva hardbar
toleranser och fina ytor. 6060 AIMgSi| kallaldrat 60- 120-|12-|40-| stang, rér,
Varmförzinkad profilerad tunnplåt för bek lädnad av väggar 4103] varmald- 150. 190-|10-|60-| strangpres-
och tak, då vanl. även målad. hardbar rat sad profil
(MNC 916) 6063 AIMg0,5Si| varmbe- 60- 120-|18-|40-| stang, rér,
Sammansattn. max % Dragprovning 4104] arb. 70- 11 30-| 1 |45-| strangpres-
kallaldrat 170- 210-| 5- |75-| sad profil
Bock-
Rm |As0|Ago| bar- varmaldrat 12-
EN-nr SS-| C Si|Mn| P| m2} S min} % %|het, r 6082 Al-| varm- 90 150 |12-|35-| plat skuret
Obelagd tunnplat, tatat eller halvlatat Si1MgMn| bearb. -80 |-150|22-|30-|band, stang,
1316}0,15}0,40]0,70}0,05/0,05) 220 300 122120] - 4212] glédgat 115- 205-|15-|65-|rdér, strangpr.
142610,2010,4011,0010,0510,051 250 330120 1181 - kallaldrat 245- 290-| 8- |85-| profil, smide
213610,2010,6011,5010,0510,051 320 400 116114] - hardbar, barande __|varmaldrat} 140- 170- 10-|45-
2146}0,20|0,60|1,80/0,05}0,05 430 114112 delar i konstr. hårdbearb.
Varmförzinkad tunnplåt SS-EN 10346 7020 AlZn4,5Mg1 |varmbearb| 140- 240-110-185-] plåt, skuret
1270|0,15} - 1,0 |0,05}0,05} 250 330}18}16) T 4425| glödgat |-150 |-220115-140-|band, stång,
1360/0,15] - 1,2 0,0510,051 280 360 [18116] 2T allåldrat 145-1275-112-185-| rör, sträng
1.0250 2121/0,20) - 1,5 10,0510,05 400 116114] 3T varmaldrat| 290 350 12-|90-|pressadprofil
1.0529 2122/0,20| - 1,5 0,05}0,05 430 14 12] 3T hardbar, stark /7 \/100

55
Hårdhet; i olegerade och ej härdbara kvaliteter erhålls Legerings-
hårdhetsökning genom kallbearbetning. Härdbara lege- grupp Aluminiumgjutlegeringar. Egenskaper.
ringar kan undergå en härdningsprocessi två steg: AlSi Godflytbarhet och förlängning. Goda korrosions-
1. Upplösning vid hög temperatur följd av hastig avkyln. egenskaper. Lampligt for tunnvaggigt gjutgods.
AISiM Hardbart med goda gjutegenskaper, god skarbar-
2. Kallåldring vid rumstemp. eller varmåldr. vid förhöjd temp.
J |het och efter härdning hög hållfasthet.
Man skiljer mellan plåt, band, stång, rör, profil och övr. form. AlSiCu Koppartillsatsen ökar hållfastheten och ger god
Tillståndsbeteckningar för plastiskt bearbetade alu- skärbarhet. Lågt pris. Vanligaste legeringen.
miniumlegeringar, se SS-EN 515 för komplett information. AIM Korrosionshärdigt. Anodiseringsbart. Varmsprick-
EN SS- Definition g känsligt och svårgjutet.
F -00 |fabrkationstillstand, varmbearbetat, strangpressat
AIZnM Hardbart. God varmhallfasthet. Lämpligttill detaljer
g som skall svetsas samman. Varmsprickkänsligt.
O -02 |glédgat
Härdbart. Hög hållfasthet, hårdhet och god slitstyr-
O02 termomekaniskt behandlat. AISiCuMg ka. Sprött och svårbearbetat. Varmsprickkänsligt.
H12 -12 |hardbearbetat 1/4-hart
Härdbart. Hög hållfasthet.
H14 -14 |hardbearbetat 1/2-hart AICuTiMg Varmsprickkänsligt, svårgjutet.
H16 -16 |hardbearbetat 3/4-hart
H18 -18 |hardbearbetat 1/1-hart
H19 hardbearbetat — extra hart
H22 -22 |hardbearb, anlépt 1/4-hart Koppar och kopparlegeringar.
H24 -24 |hardbearb, anlopt 1/2-hart Wrought copper and copperalloys.
H26 -26 |hardbearb, anldpt 3/4-hart
har mångsidig användning, beroende på hög ledningsför-
H28 hardbearb, anldpt 4/4 hart
måga för värme och elektricitet, hög korrosionshärdighet och
-40 |mjukglédgat for dragpressning
god plastisk formbarhet. SS-EN 1173 anger tillståndsbeteck-
-42 |kallvalsat 1/4-hart for dragpressning
ningar. SS-EN 1412 anger Europeiskt nummersystem. Äldre
-44 |kallvalsat 1/2-hart for dragpressning
MNC handbok nr 8 ger information om koppar, kopparlege-
Ww ‘ |upplésningsbehandlat
ringar, framställning, bearbetning mm.
T3 -03 |upplésningsbehandlat, hardbearb. kallaldr
T4 -04 |upplosningsbehandlat, kallaldrat Koppar, Mässing, Brons. (MNC 50)
T5 varmaldrat Plastiskt bearbetade legeringar. SS-EN 1652
T6 -06 |upplésningsbehandlat, varmaldrat EN-nr namn
SS- Cu% Egenskaper, anvandning, form.
T7 -07 |upplésningsbehandlat, 6veraldrat
T8 -08 |upplésningsbehandl, kallbearbetat och varmaldrat. CW004A Cu-ETP Mycket hög el- och värmelednings-
förmåga. Dragpressadedetaljer,
kommutatorlameller, kontaktledn, plat,
5010 99,9 min band, stang, trad, profil, smide
Aluminium - göt - gjutgods SSErs CWO06A CU-FRIP öxygenhaltig. Plåt, band, profil, drag
= Lev.form pressadedetaljer.
5013 99,85
CW0O08A Cu-OF Oxygenfri med mycket hög el- och
EN-AB/AC- värmeledn. förmåga. Band, stång,
5011 99,95 tråd, rör, profil.
nr
CW016A CuAg9,1 |Silverlegerad fér kommutatorlameller.
Xx 5030 99,90 Strangpressad profil.
Xx CW024A Cu-DHP | Fosfordesoxiderad l4mplig for svets-
Xx ning, hardlédn. av kondensorer och
X
5015 99,85 tryckkarl. Plat, band, rér, profil.
smatills. Cd+Sn|Kadmiumlegerad för självbärande tele
Xx
00 5053 99,85 och signalledning. Trad.
X
X
CuCd1 |Kadmiumlegerad för kontaktledningar.
00 AISi1 x
5055 99 Profil, trad.
X
00 80-90 X
Massing Brass == koppar + zink (15-40%)
Xx CW403J CuNi12Zn24} Nickellegerad med godkallformbar-
80-90 xX het och korrosionsbestandighet. Plat,
10-1 Xx
5243 64 band, stang, trad.
110- CW409J CuNi18Zn20 |Nickellegerad, god kallformbarhet och
140- 5246 62} korrosionsbestandigh. Plat, band
CW502L CuZn15| God kallformbarhet, mycket god
140- korrosions bestandighet. Plat, band,
00-11 5112 85 stang, trad.
140- eT cuen?’ God kallformbarhet. Plat, band.
180-
80-90 CW505L CuZn30| Mycket god kallformbarhet. Plat,
00 140- 5122 70 band.
4163] 90-100 CW508L CuZn37| God kallformbarhet och korrosions
55-751 |x|x
000 bestandighet. Plat, band, stang, trad,
4438|170-1 10 } x 5150 63 profil.
Tillstandsbeteckningar EN 1780 fér aluminiumgjutgods: CW607N CuZn38Pb1| God kall- och varmformbarhet och
F=g6t, tackor obehandlat. S=sandgjutgods obehandlat. god skarbarhet. Band, stang, trad, rdr,
T6=varmebehandlat (upplosn.behandl. och varmaldrat). 5165 61 strangpressadprofil.
1T64=upplésningsbehandlat och varmaldrat (underaldrat). CW610N CuZn40Pb] Gavlar till kondensorer och varme-
K=kokillgjutgods. D=pressgjutgods. Ex: EN AC-42000KT6. 5163 60 vaxlare. Plat.
56
CW612N CuZn39Pb2 Mycket god varmform- och skarbar- Koppargjutlegeringar.
5168 59 het. Plat, stang. Copper and copperalloys
CW614N CuZn39Pb3 Automatmässing, mycket god varm-
(MNC 51)
form och skärbarhet. Stång, tråd , FOr,
Ingots andcastings. SS-EN 1982 Lev. form
5170 58 strangpr.profil, smide.

zWUW/N 20%y

‘Byn[Bsseaid
zWW/N "Y

“Byn{[By|!40y
‘BynfBpues
CW620N CuZn41Pb1Al Mycket god varmform- och god skär-

‘1dBuewys
5173 5 barhet Strängpressad profil.

[90]
EN-nr namn AS
CW622N CuZn43Pb1Al1 Mycket god varm form- och skarbar-
het. Strangpressad profil. SS- Cu % HB
5212 56
CW702R CuZn20Al2 God beständighet mot korrosion CC316G CuAl10Fe3 115 13

uw
oO
Oo

x
5710 87 550 115 15

SUOJq
WUNIV
och erosion. Rör för kondens. och

>

>
5217 78 värmeväxl. CC333G CuAI10Fe5Ni5 640 140 13
CW705R CuZn25Al- 5716 80 670 160 13
Mycket hög hallfasthet god varmform-
5Fe2Mn2Pb CC480K CuSn10 270 70 18
barhet. Stang, strangpr. profil, smide.
5234 66 5443 90 280 80 15
CW710R CuZn35Ni3M- Hög hållfasthet, god varmformbarhet CuSn10Zn2 260 75 15

suousquuaL
n2AIPb och korrosionsbeständighet. Stång, 5458 88 270 80
5238 60 tråd, rör, strängpr.profil, smide. CC483K CuSn12 280 12 95
5465 88 300 105
Brons Bronze = koppar + tenn/nickel (5-20%) CuSn14
200 100
CW352H CuNi10Fe1Mn Nickelbrons f6r kondensorer och var- 5475 86
5667 88 mevaxlare. Ror. CC491K CuSn5Pb5Zn5 230 15 60

NEISWPOY
CW354H CuNi30Mn1Fe Nickelbrons f. kondensorer och var- 200 13 70
mevaxlare. mycket god bestandigh. 5204 85 250 13 70
5682 67 mot korros. och erosion. Ror. CuSn9Pb3Zn2
150 250 16 75
CW452K CuSn6 Tennbrons, hög hållfasthet, god kall- 5444 86
formbarh. mycket god korrosionsbe- CC495K CuSn10Pb10 80 180 65
-AlquuaL
suoJq

5428 94 ständigh. Plåt, band, stång, tråd. 5640 80 110 220 70

Exempel: CW 614N - R420 (sträckgräns 420N/mm?) CC750S CuZn33Pb2
70 180 12 45
5144 65
CuZn39Pb2Si
120 280 5 75
Tillståndsbeteckningar fö r kopparlegeringar, 5252 59
Buissey|

plastiskt bearbetade och gjutna. Jemper desig- CC754S CuZn39Pb2 120 280 15 70
nations for Cu and Cu Alloys - Wrought and Cast. 5253 59 120 280 5 175
Leveranstilland anges medtillagsbokstaver/siffror. Urval. CC765S CuZn35Al-
170 500 20 110
FeMn
200 500 18 120 X|X]X
5256 61
WISVIO
LO9 I

eLbb

2 Tillägg efter namn -C = casting, -B = billet, tacka , stang

Lu Leveranstillstånd Exempel: CC750S-GS = CuZn33Pb2-C
glödgat
glödgattill kornstorlek nn
som tillverkat
GS sandgjutgods
MOS kokillgjutgods Magnesiumlegeringar
oo |e |e5| | 20] | =| ac] >

M02 centrifugalgjutgods Magnesium alloys

M07 stranggjutgods
En lättmetall med densitet 1,7 och brottgräns upptill 300
M04 pressgjutgods
MPa. Hållfastheten för ren magnesium är låg, men genom
Förlängning
legering med Al, Mn och Zn blir den tekniskt användbar.
elastisk böjgräns spring bendig limit
Andra fördelar är: god dimensionsstabilitet, bra svetsbarhet,
som draget
hög dämpningsförmåga, högt slag- och intrycksmotstånd.
hårdhetBrinell eller Vickers
Man skiljer mellan plastiskt varmformbara legeringar och
sträckgräns
gjutlegeringar.
0,2-grans
Magnesiumlegeringar kan gjutas med flera olika metoder.
kallbearbetat
Den dominerande metoden är pressgjutning, men även
H01 1/4 hart (plat) sandgjutning och kokillgjutning används i stor utsträckning.
H02 1/2 hart (plat) Mg-legeringar är bearbetbara spånavskiljande med
HO03 3/4 hårt (plåt) skarpa polerade verktyg, hög matningshastighet och rikligt
H04 hart (plat) med skärvätska, som åtgärder för att förhindra gnistbild-
H0O6 extra hart (plat) ning. Försiktighet skall iakttas, då spånen kan antändas.
H08 fjäderhårt Brand kan inte släckas med vatten utan med sand eller
HE kalldraget och glödgat gjutgodsspån(gråjärn).
HT kallvalsat Magnesium är i torr atmosfär mindre korrosionsbenäget än
värmebehandlat t.ex vanligt kolstål. I salthaltig miljö och i kontakt med syror
TQ härdat är korrosionen kraftig. Upphettad i luft oxiderar magnesium
TB upplösningsbehandlat, solution heat treated snabbt. Galvanisk korrosion uppstår lätt i fuktig miljö, vid
TF utskiljningshä rdat, precipitation hardened kontakt med andra metaller. Magnesiummetallen måste
TM bearbetningshärdat därför skyddas genom isolerande mellanlägg eller en ytbe-
TL utskiljningshä rdat, kallbearbetat handling.
TR S avspänningsglödgat Magnesium används till konstruktioner som skall vara lätta.
svetsat(rör) Användningsområden: bil-, flygplans-, elektronik-, kamera-
WM som svetsat och textil- industri.
ör
Magnesium (ren) - översikt. (MNC 71)
Göt, tackor, pulver Zinklegeringar för pressgjutning SS-EN 12844, 1774
Legeringsämne inom aluminium och stål- Sammansättning i Yo
industrin och som korrosionsskydd för DIN 17800 EN-nr, grade namn
Varumärke Ss- Al Cd Cu Fe Mg Pb Sn
metaller. (MNC 46)
ZP0430, ZP2 ZnAl-I3,7| - 112,71 - 10,025 - -
PR Form Tillstånd Anmärkning Zamak 2 4Cu3 14,3 /0,0051 3,3 10,051 0,06 |0,00510,002
Typ 99,95 bo Mg. Föroreningars ZP0400, ZP3 ZnAl4|3,7| - - - 10,025) - -
at behand-| Summa 0,05 % bestående av Zamak 3 702014,310,0051 0,1010,051 0,06 |0,005/0,002
” eae ° "EE “| Cu+Fe+Mn+Ni+Pb+Si+Sn+Zn ZP0410, ZP5 a 37| - |o,75! - |oo2] - -
Mg99,8 Typ 99,8 % Mg. Fororeningars Zamak 5 7030 4,3/0,005} 1,25/0,10) 0,06 |0,005/0,002
4604-00 summa 0,20%
ZP0610, ZP6 ZnAl-|5,4) - 1,1] - = 7 =
6Cu1| 6 |0,005} 1,7 10,05} 0,05 |0,005|/0,002
ZP0810, ZP8 ZnAl-| 8 - 10,8] - = = =
Magnesiumgjutgods, sammansattning i % TD ZA8 8Cu1|8,8|0,006} 1,3 |0,06} 0,05 |0,006/0,003
O
EN-nr namn Rpo,2| Rm A} HB ©
SS-| Al} Zn |Mn| Si MPa}MPal % [5/150 =
MC21110 dae 8 0,7 |0,4|>0,17| 2501330] 2 60 I|ST6 Titanlegeringar. Titanium alloy.
De star med densiteten 4,5 kg/dm? på gränsentill lättmetal-
4640 140 [2001 2 60 DF lerna. Trots ett högt pris har titan blivit ett tekniskt betydelse-
fullt material. Hållfasthetsegenskaperna är jämförbara med
MC21120 MgAI9Zn1 det högvärdiga stålets och är ett viktigt legeringsämne i vissa
4635 9 0,7 10,31<0,081 150 12501 7 70 DF
stålkvaliteter.
MC21121 MgAI9Zn1
<0,3 150 [2401 2 80 IST6 Titan är mycketresistent i salthaltiga och sura miljöer, fysio-
MC21210 MgAl2Mn 2 |<0,2}0,5/<0,08} 90 |200/20) 45 DF
logiskt inert och används ofta som implantat i människokrop-
pen. Titan kan smidas, pressas, valsas, dras, bearbetas
spånavskiljande och svetsas. Vanligast använda är grade 5.
MC21220 MgAISMNn| 5 [c0.310.4|<0.08 120 [220115] 60 DF Hållfasthetsegenskaper
MC21230 MgAI6Mn ASTM Rpo,2 Ra A5 ae
6 1<0,310,41<0,081 140 [240113] 65 DF Grade namnil Niram2 Nim? % Tillstand
MC21310 MgAIl2Si 1 Ti35A| 195 410 24 glédgat
2,2|<0,2/0,3} 1 |120/220}12] 60 DF 2 Ti50A 275 540 20
MC21320 MgAl4Si 3 Ti65A| 375 630 18
292104]
4,21<0,210,41 0
0,8 14
1 40 [24010]
1
65 DF
4 Ti75A| 485 700 15
Metod och tillståndsbeteckningar 5 Ti6AI4V 870 930 10
S = sandgjutning, K = kokillgjutning, D = pressgjutning, L = Ti99,5| 500 950 20 be
vaxgjutning, V = valsning, E = strängpressning (extrudering) 1 Ti50A0,2Pd 450 540 20__|seghardat
F = obehandlat, O = glédgat, T5 = kylt och varmaldratvid Ti2Fe2Cr2Mo/ 850 900 12
förhöjd temperatur, T6 = upplésningsbehandlat, kylt och TiSAI2Cr2Mo| 1000 1100 12
varmåldrat vid förhöjd temperatur, H14 = halvhårt valsat TiSCr3Al] 1100 1150 10
tillstånd.

Hardmetall Carbide, cemented carbide

Zinklegeringar för pressgjutning.
Zinc alloy for die casting.
Aluminiumtillsats (ca 4 %) Okar gjutgodsets hållfasthet och
gor legeringen mer lattfluten. Tack vare lag smalttemperatur
(380°C) ochlattflutenhet kan komplicerat och tunnvaggigt
gods pressgjutas. Bilindustrin ar den stérsta avnamaren av
pressgjutgods. Ex. förgasare, kylargrill, handtag, backspe-
gelstativ, signalring, emblem. Byggnadsindustrin: beslag
och handtag till skåp och fönster. Övrigt: Vissa chassin
till kontorsmaskiner och radioapparater är pressgjutna.
Ornament och handtag för spisar, kylskåp och andra hus-
hållsmaskiner utgörs ofta av en ytbehandlad pressgjuten
zinklegering. Nackdelen med zink är den att materialet under
belastning förlängs med tiden (krypning). Zink är därför som
konstruktionsmaterial endast lämpat för lågt belastade delar.
Man har under flera år lagt ned mycketarbete på att få fram
gjutlegeringar med bättre kryphållfasthet. Legering medtitan
har givit bättre egenskaper. SS 7030 har något bättre kryp-
hållfasthet än SS 7020 För närmare information hänvisastill
skriften MNC 1705 ochtill en bok: Problemlösungen- Kon-
struiren und Gestalten in Zink -Druckguss, Zinkberatung E.V.
Friedrich-Ebert-Str. 37/39 4000 Dusseldorf.
58
Namnetär ett historiskt arv från upptäckten vid 1900-talets
början i Tyskland, då man fann att materialet betedde sig
som härdatstål. De vanligaste hårdmetallerna är inte mycket
metall, utan en keram, då de vanligaste innehåller 90246 av
keramen wolframkarbid. De kan framställas genom gjutning
eller sintring.
Sintrad hårdmetall Karbider såsom WC, TiC och TaC med
bärarmetall (Co, Ni) mals till pulver (kornstorlek<10um) och
sintras samman i två steg. Först pressas en ”grönkropp”
som sintras i vakum till 6nskad geometri. Ur den försintrade
kroppen tillverkas genom svarvning, borrning och sagning
skarplattor for svarvstal. Vid paféljande fardigsintring (1350-
1700°C) smalter Co-andelen ochfyller ut porerna. Vid sval-
nandet uppstår en stark krympning. Materialet behåller sin
höga hårdhet även vid hög temperatur.
80 Diagrammet visar hårdhet
fe som funktion av temperatur
I 60 for olika material till ska-
3 rande verktyg.
2 40
= 1. Sintrad hardmetall
g 20 2. Gjuten hardmetall
*< 3. Snabbstal
Te 0 4. Olegerat kol-stål
0 200 400 600 800°C
 PLAST
Plast är organiska, konstgjorda material som består av polymerer plus eventuella tillsatser. Polymererna ger plasten dess
huvudsakliga tekniska och fysiska beteende och karaktäriseras av långa kedjor av upprepade kolbaserade molekyler, s k mono-
merer. Man kan generellt dela in plaster i två grupper, termoplaster och härdplaster.
Termoplaster är uppbyggda avlinjära eller förgrenade polymerer. Den sammanhållande kraften mellan dem är svaga sekur-
dära bindningar s k van der Waals-bindningar, som släpper vid upphettning och ger molekylerna ökad rörlighet varvid
materialet mjuknar. Vid avkylning stelnar det igen och kan därför smältas om upprepade gånger.
Inom termoplasterna skiljer man på amorf och delkristallin struktur.
Amorf kallas de polymerer som inte kan kristallisera dvs inte kan infogas i en geometrisk regelbunden struktur. De är
oregelbundetinflätade i varandra och blir därigenom upprepbart smältbara och transparenta i grundtillstånd. De blir också
dimensionsstabila med hög styvhet ochliten krypning men känsliga för lösningsmedel och nötning. God ytfinish.
Delkristallina ar de polymerer som delvis kristalliserar. Ingen polymerkan kristallisera till 100%. Kristallinitetsgraden
beror på molekylens utseende och underkylningsraden (bestämd av bl a formtemperaturen). Kännetecknande är god tålig-
het mot lösningsmedel, låg friktion, god nötningstålighet, större krypning och formkrympning, ogenomskinliga.
Härdplaster består av polymerer som är sammanbundna till en enda stor molekyl, med huvudvalensbindningar i alla
riktningar. De kan till följd av begränsadrörlighet inte kristallisera och materialet smälter inte när det värms upp, utan
sönderdelas. Återanvändning är ej möjlig. Utmärkande är hög mekanisk styrka, god elektrisk isolator, värmetålighet, bra
kemikaliesistens, låg expansion.
En specialgrupp med förnätad polymerstruktur är elastomerer (gummimaterial). Hos dem är molekylerna fritt rörliga vid normal
rumstemperatur och förnätningen mycket gles, vilket ger hög elasticitet, snabb återfjädring och mycket låg modul. Det finns även
termoplastiska elastomerer TPE. En klar särskiljning mellan plaster och elaster är knappast möjlig.

Benämningar och förkortningar för ett antal plaster.

TERMOPLASTER a=amorf, dk=delkristallin HARDPLASTER
Förkortning Namn PF Fenol-formaldehydplast
. UF Aminoplast
POMOR CESTDlasbhamepelymerisät, i MF Melamin-formaldehydplast
poly UP Omattad esterplast (AP) armerad
PMMA Akrylplast metylmetakrylatplast a EP Epoxiplast
PA, PA4.6,PA6 _—|Amidplast dk| [SI Silikonplast
PA6.6, PA11, PA12 dk} [PUR |Uretanplast
PEK, PEEK Aryleterketon eterketonplast, dk! HOGTEMPERATURPLASTER har högre kvalitet i jäm-
PAEEK etereterketonplast dk) fdrelse med standard och konstruktionsplaster. Kontinuerlig
anvandningstemperatur fran 150°C och upp till 300°C. Hég
Cellulosaplast cellulosaace- a
CA, CAB termisk-mekaniskhallfasthet. Battre krypresistens i det hégre
tatplast, cellulosaacetat - butu- a
temperatur området (exkl flourplasterna). Sjalvslocknande
ratplast
(enligt UL 94 standard). God kemikalieresistens (mycket god
TPX Metylpentenplast dk| för flourplasterna och PEEK/PEK). Prisindex éver 10 darin-
PBT, PET, PET-c_ |Esterplast butentereftelatplast |dk| dex för marknadens vanligaste material PE-LD sätts till 1.
etentereftelatplast KONSTRUKTIONSPLASTER. Typiska material för bear-
PE, PE-HD Etenplast, -hög densitet, -låg dk| betning, bilindustri, elindustrin, transport- och hushållsappli-
PE-LD, PE-LLD dens., -linjär, -låg dens., -medel- |dk| kationer. Ofta god nétningsbestandighet. Prisindex 3-10.
PE-MD hög dens. STANDARDPLASTER.
PLA Laktidplast, polymjölksyra al Volymmässigt de mest använda plasterna. Prisindex 1-4.
PPO/SB Fenylenoxidplast, modifierad la - /N
PPS Fenylensulfldplast dk HOGTEMPERATUR / Pil peex
PLASTER PAI PTFE
PTFE Fluorplast tetrafluoretenplast dk
PVF vinylfluoridplast dk PPSU PES|PFA
PVDF vinylidenfluoridplast dk PEl
140-150C PSU
PC Karbonatplast a
PP, PP-sam Propenplast, blockpolymerisat, |dk eee
PP-hom PC
homopolymerisat dk
PS Styrenplast a 90-100°C PPE/mod
SB styren-butadienplast a STANDARD ABS er
SAN styren-akrylnitril-sampolymer, a PLASTER SAM
ABS akrylnitril-butadien-styrenplast a oePS ae
Delkristalli
PES Sulfonplast a See elknistallin
PSU etersulfonplast a TERMOPLASTER
PVC Vinylkloridplast, a
PVC-P, PVC-U mjukgjord, styv a Identifiering av plast- och gummimaterial.
Lågprov. Materialidentifiering utan dyrbar laboratorieutrust-
ning. Lågprovet duger endast för grovsortering och kan

59
kombineras med PH-mätningsprov eller densitetsmätning. Rykande gul låga. Smältertill klar tunn vätska. Söt
Sam(co)polymerer kan ge avvikande resultat, likaså mjukgö- lukt.
rare och andra tillsatser. Kraftigt mjukgjord PVC kan brinna, Lätt sotande gulaktig låga. Glödande aska. Luktar
medan plaster och gummi som innehåller flamskyddsmedel fenol. Svårtänd.
kan vara självslocknande.
Blåaktig låga. Sönderdelas och smälts. Luktar
ABS --- Sotande, orangegul låga. Luktar som gummi. formaldehyd.
CR Kloropren-gummi, Rykande, gulgrön låga. Sönder- Lysande, icke sotande låga, blå i kärnan och gul i
delas. Luktar fränt och bränt gummi. toppen. Droppar och luktar olja eller paraffin.
--- Gnistrande gul låga, droppar, luktar ättika. PTFE -- Gul låga. Förkolnar långsamt. OBS! giftig rök.
Epoxiharts; orangefärgad, rykande låga. Frän lukt. PUR Polyuretan-gummi;, Gul låga. Smälter, droppar och
EPDM(UIR) Butyl-gummi. Gul, rykande låga. Sönderdelas och luktar isocyanat.
luktar svagt sött. PVC Starkt sotande gul låga med grön kant. Vit rök som
FPM --- Fluor-gummi, Gul låga. Sönderdelas. Luktar svagt luktar saltsyra.
och äckligt. PVDF - Polyvinylidenfluorid, gulblek laga. Gnistrar vid
NBR --- Nitril-gummi, Gul, rykande låga. Sönderdelas. antändning och har en frän lukt.
Luktar sött och äckligt. SBR SBR-gummi, Lysande, kraftigt sotande laga.
Naturgummi;, Lysande, kraftigt sotande låga. Sönderdelas och luktar sött.
Sönderdelas och luktar bränt gummi. Omattad polyester, Gulaktig laga, blå i kärnan.
Sotande gul låga, blå kärna. Skummande droppar. Svart rök. Syrlig hyacintliknande doft.
Skarp lukt av myrsyra. Självslocknande. VMQ Silikon-gummi, Svag, spetsig låga. Stark
Lysande, icke sotande låga, blå i kärnan och gul i volymutvidgning. Vit aska (utan fyllnadsmedel)
toppen. Droppar ochluktar paraffin. luktfri.

Mekaniska/ fysikaliska egenskaper för plaster Mechanical / Physical properties of plastics

© S |S =
3} 3) 2 232 lagasel Ial |o|
a[Pol Pri IT |A o
+ ~ 2 <= =

3 S| § €| = (oZ|/o Fo /FT P
= 3 l . 20, 2 © |8SO8 |Golggl
® 2 jasle8) £
2
[Sol S928 27/ Fs)s2/£]/Ee) £€)}]&|
[83 LC 3: od
Ef EA =
SE
7 ESlSel EX
Ss
|
NB=inget brott Q
5 f
w
Is:
jOc|oc m QDAN|HNTIne|no|<co|Z| 2 >Sf i>S| os
MATERIAL kg/dm? GPa |MPa|MPa % |\KJ/m?|kJ/m?|kJ/m?|kJ/m?} MPa mg mm? % mg
PS 1.05] 3.3[ 50] 80 3] 16 2| 1.5] 125 0.03/0.1 1.59
SB 1.05] 2.2] 30] 45] 25/60] 60] 50]5/13/ 3.5] 100 0.05/0.6| 4.4
ABS 1.05] 2.1] 45] 70 25|70/NB] 60]7/20 4 90 0.2/0.45
SAN 1.08] 3.6] 75] 130 5| 20] 20 5 135 0.2/0.3 1.57
[ASA 1.07] 2.4] 48/65/80 18] NB 30] 10 80 0.5
|[PELD 0.92] 0.2] 10] 7/10 500] NB NB 13/20 <0.01|<0.01 1.51
PEHD 0.95] 0.8] 30] 40/100/1000] NB 4/NB 40/65 <0.01|<0.01 1.53
PE 0.94/0.97[ 0.8] 44] 17 450| NB NB 70
PP (homopol.) 0.90] 1.5-2] 37] 55 500] NB 9 70| 25| 15/0.01/0.03]<0.01 1.49
PP (sampol.) 0.90/ 1.3f 30] 40/ 1000] NB 15 50] 20] 14/0.01/0.03]<0.01 1.49
[PVC mjuk 1.16/1.35 10/25 170/400] NB NB 0.15/0.75] 6/30
PVC styv 1.38/1.55/1.0/3.5|50/75 10/50] NB 2/50 75/155 0.04/0.4| 3/18|1.52/1.55
PAG 1.13] 1.4] 65] 55 200] NB| NB|25/NB 3 75 1.8] 320 1.53
PAG.6 1.14] 2.0] 80] 75 200] NB 20 21 100] 8 1.5 1.53
|PAG.10 1.08] 1.5 500] NB 13 3 70
|PA6.12 1,16] 1.25] 55 150 69| 20 7 0.4
PA11 1.04] 1.0[ 56] 42 500] NB 40| 28 751210 0.3 1.52
PA12 1.02] 1.5] 50] 65 250| NB 15 7 75 0.25
PA (amorf) 1.12] 2.0] 70] 125 70] NBI >60{ 12 7| 160] 21 0.4 1.53
PLA 1.24] 3.0] 68] 68 12] 15
|POM-H (homopol) 1.42] 2.8] 72 40/70 75| 64] 142] 20 0.25 1.48
POM-C (sampot.) 1.41] 3.4] 75 45/70| NB 8 7| 160] 14 0.23] 25 1.48
PC 1.20] 2.3[ 70] 90 100] NB] NB| 25 110] 10 0.16] 10 1.58
PBTP 1.31] 2.3] 55] 95 200] NBI 40] 3.5] 3.5[ 160] 10 0.20
PETP 1.37] 3.0] 50] 100] 50/300[ NB| NB 4 160] 1] 100 0.30] 20
CA 1.30] 2.5[ 45] 62 75/NB]| 35] 12 50 6| 130 1.50
[CAB 1.18] 1.6] 30] 43 NB] NB| 32 40 0.9/3.2|40/60 1.47
[PMMA 1.18] 3.0] 65] 129 11 2 18 0.1/0.4/35/45 1.49
[PTFE 2.15| _0.4|25/36 400 14 30 0 1.35
ETFE 1.70] 1.4[ 28 200] NB[ 10
PVDF 1.76] 0.8] 40] 65] 25/500 0.05
PSU 1.24] 2.5] 70] 105] 50/100| 420 12] 11 6 0.3 1.63
PES 1.37] 2.5] 80] 120] 40/80] NB 0.43 1.65
PPS 1.34] 3.6] 70] 95 2 0.02
PPO (mod.) 1.06] 2.5] 55| 97 50| NB >15| 26 95] 20 0.06
PAI 1.40] 5.0] 190 12/18 133 E78 0.28
PEEK 1.31 50/50 0.1
TPU (80 Shore) 1[1.05/1 00 30/40 400/575| NB] NB| NB 35/45| 0.7/0.9
60
Formvaror avstal - översikt Rör medrunt tvärsnitt
finns i många utföranden och material med form- och
Vid stal- och metall-verk framstalls formvaror sasom plat, dimensions- toleranser och ytjämnhet. Antalet är så stort, att
band, stång, rör och profil. Dimensioner, beteckningar, det är svårt att ens visa en översikt av rörsortimentet. Här
toleranser och materialkvaliteter är standardiserade enligt visas endast några vanliga varmvalsade kvaliteter.
MNC. Utf6rliga informationer kan man fa ur lagerlistor fran
tillverkare eller grossist. Aldre materialbeteckning enl. SS
inom parantes. Sömlösa ämnesrör S355J2H.
(2172-03)
Plat av varmvalsat stal Hot rolled steel sheet. Hollow steel bars.
finns i dimensionerna: Nahtlose Stahlrohre.
Bx| 1000] 1250} 1500] 1850} 2000 B Kan rensvarvas, in- och ut-vändigt,
L |2000}2500| 3000] 3000/5000 antingen medyttre eller inre cent
3000] 3000] 3600] 3600/6000 rering. Därvid ändras den centrerande
3600] 5000] 5000/6300 diametern med ca 1 mm och den andra med något mer.
6000/6000 T dy di dy di dy di
32| 20,16 85 67, 55, 45 ||150) 125, 106, 80
Stal S235JRG2, S275JR, S355J0, m fl. Varmvalsati 36 25, 20, 16 90 71, 63, 50 |{160} 132, 112, 90
tjocklekar T=3 till 20 mm, vissa dimensioner ändaupptill 40| 28, 25, 20 951 75, 67,50 ||170} 140, 118
100mm tjockl. Tx B x L - material 451 32, 28, 20 100 80, 71, 56 ||180) 150, 125
Beteckningsexempel: Plat - 10 x 1500 x 3000 - S235JRG2 501 36, 32, 25 106 80, 71, 56 |/190} 160, 132
56| 40, 36, 28 112 90, 80, 63 11200 160, 140
Plat av kallvalsat stal 63} 50, 40, 32 118 90, 80, 63 2121] 170, 150
Cold rolled steel sheet. 711 56, 45, 36 125) 100, 90, 71 |/224| 180, 160
Tjocklek T=1, 1,5, 2, 3,5 mm. BxL = 1000x2000, 1250x2500. 75| 60, 50, 40 1321 106, 90,71 ||236| 190, 170
Stal: DCO1-DC06/Docol (SS 1142-32). 80| 67, 55, 45 140 112, 100, 80 112501 200, 180
Beteckn.exempel: Amnesr6r-112/80x350-S355J2H
Plattstang av varmvalsat stal S235JR, $355J2.
Hotrolled flat bar.
Bredder B=12 till 250 mm. T Soml6sa universalr6r
Tjocklekar T=3till 60 mm B
$355J2H. Utdrag.
BxTx L material Hollow steel bars,
Beteckn.exempel: Plattstang - 60 x 12 x 1000 -S355J2 Nahtlose Stahlrohre

Mindre godstjocklek än ämnesrören ovan.

Kvadratstang av varmvalsatstal dy t |kg/m|| dy, t kg/m dy t kg/m
Hot rolled square bar. 159 7,11 26,6 244,5! 10} 57,8}|323,9| 12,5} 96,7
Sidan a = 6 till 100 mm 159 10| 36,7 244,5/12,5| 72,0]}323,9| 14,2] 109,0
Stal: S235JR, S355J2, S355JR 193,7 10} 45,3}|267,0| 10} 63,4]/355,6/ 12,5} 82,4
E295 och E335. 219,11 10) 51,6}|267,0} 20/122,0)/406,.4) 9,5} 93,2
Beteckn.exempel 219,1/12,5 273,01) 10| 64,9||406,4} 12,5} 123,0
a S
axax L - material Beteckn.exempel: Universalrér 193,7x10x600-S355J2H
Kvadratstang -30x 30x400-S235JR

Rundstang av varmvalsatstal
Hot rolled round bars. Svetsade stålrör SMS-326 (svarta)
d=8till 250mm. $195.
Stal: S235JR, S355J2, S355JR, E295, E335. Weldedsteel tubes. T
Geschweisste Stahlrohre Ey

Centerlesslipad rundstang Beteckn. DN (nominell diameter)

Centerless ground round bar. ersätter tidigare anslutn.nr.
d=10 till 100 mm medtolerans h8 i stål C45E (SS-1650). R- py T Vikt Av mjukt olegerat stål utan
d x L - material DN Igängal mm mm kg/m särskilda fordringar.
Beteckn.exempel: Rundstang slipad - 30 x 400 -C45E i tum Används till gas-, vatten-
6| 1/8 10,2| 2,00| 0,41 och värme ledningar.
81 1/4 13,51 2,35] 0,65] Diametern D är anpassad
Blankdraget blylegerat automatstal. 10| 3/8 17,2| 2,35] 0,85] for R eller KR-ganga. Diam
Rund: d=5till 100 mm. 151 1/2 21,3| 2,65} 1,22] tolerans ca +0,5 mm.
Sexkant: N=6till 70 mm. 201 3/4 26,9| 2,65] 1,58] Ytbehandling kan vara
Tolerans: h10 eller h11. 25| 1 33,7 3,25 2,44 målning eller varmfér-
Stal: 11SMnPb30+C (SS-1914-04) m fl. 32 11/4 42,4] 3,25] 3,14] zinkning (fzv) Rören
40 11/2 48,3) 3,25] 3,61| levereras ogängade. Efter
50) 2 60,3 3,65 5,10| beställnings överens-
Komprimerad axel. Cold drawn roundbar.
65 2 1/2] 76,11 3,65] 6,51) kommelse kan de fås
Kalldragen rundstang. d=4till 50 mm, tolerans h10.
Stal: S235JRG2 (SS 1312-06), S355J2G3C+C 80| 3 88,9[ 4,05] 8,47| gängade enligt SMS 36(R)
100] 4 [114,3] 4,50[12,10] eller SMS 295(KR)
125| 5 [139,7[ 4,85| 16,2] Langd=6m.
Kilstal. Key steel. Beteckn.exempel: Stalrér SMS326-DN 50-svetsat-malat
Kalldragen fyrkantstang, utférande enl. SS 212190.
Stal: E295GC+C, C45+C

61
Likflansig vinkelstang av varmvalsat stal S235JR. (Ss 1311-00) x Rr=0,5-Rx

ieeotag g g |
shy)
N
T
| J
Lagerférs i 6m-langderför profiler mindre än B / KS
60x60 och i 12m-langder for 60x60 ochstérre. x—-- Is —
Beteckningsex.:
.
Vinkelstång-
. 5
50x50x5x1200-S235JR. 4 (2x
>

“lej nt
CA 3
Beteckni 7 Mant [Axel = =
eteckning var] ,. an Xxel- _
R Vikt Axel x-x = y- 7 3
BxBxT k lyta elyta avst "”elX-X=y-y Axel 5-6 pel
e I WwW i I ; | Ww i A = tvarsnittsarea
mm xmm x mm} mm) cm? kg/m) mim} om cm? cm? cm er an cm? cme a | = béjtréghetsmoment
20 x 20 x 3 3,5/1,12] 0,88] 0,077| 0,60] 0,39] 0,28] 0,59] 0,62] 0,74] 0,15| 0,18/0,37 -
20 x 20 x 4 3,5 [1,45] 1,14 0,077 0,64] 0,48 0,35] 0,58] 0,77 0,73] 0,19] 0,21|0,36| |= 7 = troghetsradie
25 x 25x 3 3,5|1,42] 1,12] 0,097| 0,73] 0,79] 0,45| 0,75! 1,27] 0,95| 0,31| 0,30/0,47 | .
25 x 25 x 4 3,5 1,85 1,45 0,097 0,76 1,01 0,58 0,74 1,61 0,93 0,40] 0,37 |0,47 W= ex, = minsta
25 x 25 x 5 3,5 |2,26 1,77 0,097 0,80] 1,18 0,69] 0,72] 1,87 0,91 0,50 0,44 |0,47 böjmotstånd
30 x 30 x 3 5] 1,74] 1,36/0,116] 0,84] 141] 0,65] 0,90] 2,24] 1,14] 0,57] 0,48]0,57| Foraxel xx = y-y: Emax = Be
30 x 30 x 4 512,27 1,78]0,116] 0,89] 1,81] 0,86] 0,89] 2,85] 1,12] 0,76! 0,61 [0,58
30 x 30x 5 5|2,78| 2,18]0,116| 0,92] 2,16 1,04 0,88 3,41 1,11 0,91 0,70 |0,57 För axel 7-1 : emax = eV2
35 x 35 x 4 512,67 2,10) 0,136] 1,00] 2,96] 1,18] 1,05] 4,68] 1,33] 1,24] 0,88/0,68) när axel €-& : Ong = BND
35x 35x 5 5}3,28|] 2,57| 0,136] 1,04] 3,56) 1,45] 1,04] 5,43 1,30 1,53 1,04 [0,68 i
40 x 40 x 4 6] 3,08] 2,42) 0,155] 1,12| 4,48] 1,56| 1,21] 7,09] 1,52] 1,86] 1,180.78] |. och I, är största och
40 x 40 x 5 6]3,79) 2,97|0,155| 1,16} 5,43) 1,91] 1,20) 8,64] 1,51] 2,22] 1,35[0,77 minsta tröghetsmomenten.
40 x 40 x 6 6/4,48| 3,52/0,155| 1,20] 6,33] 2,26| 1,19] 9,98] 1,49] 2,67 1,5710,77| De anvandsvid
45 x 45x 5 7 [4,30] 3,38 [0,174] 1,28| 7,83] 2,43] 1,35| 12,4/4,70| 3,25| 1,80/0,87] knackningsberakning.
50 x 50x 5 714,80] 3,77/ 0,194] 1,40] 11,0/3,05| 1,51] 17,4] 1,90] 4,59| 2,32/0,98
Co eons lös ås 104 he ae oP os 4 - 09 a pe Toleranser:
55xSIE
55x 6 Sep 4,95|0,213]
816,31] eet ee
1,56| 17,3] pf 2,08|
4,40] 1,66] 27,4| E} e}
7,24] OS |
3,28|1,07 Bredd B +1,5mm
60 x 60 x 6 8|6,91| 5,42] 0,233] 1,69] 22,8] 5,29] 1,82] 36,1| 2,29] 9,43] 3,95]/1,17| Tjocklek T +0,75mm
60 x 60 x 8 89,03) 7,09) 0,233) 1,77} 29,1) 6,88) 1,80) 46,1) 2,26| 12,1] 4,84]1,16] Rakhet: Avwvikelse t max
60 x 60 x 10 8/11,1] 8,69] 0,233] 1,85 34,9 8,41 1,78 55,1 2,23] 14,6] 5,57/1,15 0,4% av L.
65x 65x7 9/8,70| 6,83] 0,252] 1,85] 33,417,18]| 1,96] 53,0] 2,47| 13,8] 5,27|1,26
70 70 7 9 19,40] 7,38 |0,272 1,97 42,4 8,43 2,12| 67,1 176| 6.31
70x70x9 9/11,9||
9,34] 0,272| 2,05|
| 52.6|et
10,6| 2.10] 83.1LEad 22.0|ed 7.59
BEA bee
KE
75 x 75 x 7 10/10,1| 7,94] 0,291] 2,09] 52,4] 9,67] 2,28] 83,6] 2,88| 21,1| 7,15|1,45
75x 75x8 10}11,5| 9,03] 0,291} 2,13] 58,9] 11,0] 2,26] 93,3/2.85| 24,4] 8,11]1.46
75x75x10 10/14,1} 11,1]0,291] 2,21] 71,4] 13,5] 2,25] 113/2,83] 29,8] 9,55|1.45
80 x 80 x 8 10/12,3] 9,6610,311| 2,26] 72,3] 12,6] 2,42] 1151 3,06] 29.6] 9,25/1,55
80x 80x10 10/15,1| 11,9/0,311] 2,34] 87,5] 15,5] 2,41] 139] 3,03] 35.9| 10.9/1.54
80x 80x12 10/17,9| 14,1|0,311| 2,41] 102] 18,2] 2,39] 161] 3,00] 43,0] 12,6|1,53
90 x 90 x 9 11] 15,5] 12,2]0,351| 2,54] 116/180] 2,74] 184] 3,45| 47,8] 13,311.76
90 x 90 x 11 11/18,7| 14,7/0,351| 2,62} 138] 21,6] 2,72) 218] 3,41] 57,1) 15,4 |1,75
90 x 90 x 13 11/21,8| 17,1|0,351| 2,70| 158) 25,1] 2,69] 250/ 3,39] 65,9] 17,314,74
100 100 10 12119.2| 15.1/0,390| 2.821 1771247 5
190'x100x42 12/2271 478 \0391| 260| 2or| 202 02 598 en BP a ies
100 x 100 15 12|27,9] 21,9]0.391| 3.02) 249/356| 2.98) 393/3.75| 104] 24.4/1.93
110 x iota
Xx 12|21,2|
, 16,610,430}
, j 3,07|
, 239/30.1], 3.36)
’ 37914231
, 08.61
, 22712
, ,16
120 x 120 x 10 13/23,2| 18,2|0,469| 3,31) 313136,0| 3,67| 497| 4,63] 129] 27.512,36
120x 120x12 13/27,5| 21,6] 0,469] 3,40] 368] 42,7] 3,65] 584| 4,60] 152| 31.5|2.35
120 x 120 x 15 13/33,9| 26,6|0,469|
wos 3,51] 446152,5/9 3.63]
9 705| 4.56! 186] 375/234
de,
130 x 130 x 12 14|30,0| 23,6|0,508| 3,64] 472] 50,4] 3,97} 750) 5,00] 194] 37,7/2,54
130 x 130x 14 14|34,7| 27,2] 0,508] 3,72] 540/58,2| 3,94] 857) 4,97] 223] 42.4/2.53
150 x 150x 12 16/34,8| 27,3/0,586| 4,13] 740/68,1| 4,60/1170| 5,80] 303| 52,212.95
150 x 150x 15 16]43,0| 33,8] 0,586] 4,25] 898|83,5| 4,57| 1430] 5,76] 370] 61,6/2.93
150 x 150 x 18 16/51,0]| 40,1 |0,586] 4,37 1050 99,3 4,54 1670 5,70 438| 71,0|2,93
gantnx 15 [12 48075) 4] teen 12] Sze060] ea sajama
mee
200 x 200x 16 18/61,8|
wir
48,5]0,785 5,52|2340| 162] 6,15/3740|7,78| 943]
13,
121/3,92
200 x 200 x 20 -18/76,4 59,9 |0,785 5,68 |2850 199| 6,11 |4540 7,72 1160] 144 /|3,89

62
Olikflänsig vinkelstång av varmvalsat stål S235JR. (SS 1311-00)

SS[IN
Unequal leg angles of hot rolled steel

|
Warmgewalzter ungleichschenkliger Winkelstahl.
Lagerlängder 6 och 10m.

A = tvarsnittsarea W=<!
Emax
= minsta Toleranser:
| = bdjtréghetsmoment bojmotstand Höjd H och bredd B +1,5mm
_ | a . Cmax = H-e, for x - axeln för mindre och +2mm
I=, = troghetsradie för större mått.
emax = B-ey för y - axeln .
ge Tjocklek T +0,8mm.
Iz och I, är största och LA ty

o
minsta tröghetsmoment.

ee
i
Beteckn.exempel: Vinkelstang 120x80x10x2500-S235JR

Beteckning Är. Axelavstånd Axel x-x

RK Väl Vikt Vinkel
HxBxT yta A ex ey Ix
mm x mm x mm mm] cm? kg/m cm tana cm? cm? cm
40 x 20 x 3 1,72| 1,35 0,44/0,259} 2,79 0,52
st Sfi TIO OJ;O O|IKMARIK RIK B10 CO IM IM OM

40 x 20 x 4 2,25| 1,77 0,48 |0,252 3,59 0,39} 0,52 3,79

45 x 30 x 4 2,87} 2,25 0,74 10,436 5,78 0,85
45 x 30 x 5 3,93| 2,77 0,78|0,430} 6,99 2,35 2,47| 1,11] 0,84 8,02
60 x 30x 5 4,29| 3,37 0,68 |0,256 15,6 1,12 0,78 16,5
60 x 30x 7 5,85 4,59 0,76 0,248 20,7 5,50 1,52 0,76 21,8
60 x 40 x 5 4,79| 3,76 0,97 |0,437 17,2 4,25 2,02 1,13 19,8
60 x 40 x 7 6,55 5,14 1,05 10,4291 23,0 5,79 2,74 1,11 26,3
75 x 50 x 7 8,30 6,52 0,434 46,5 9,28 4,41 1,52 53,5
75 x 50 x 9 10,5} 8,23 51,3 11,7 20,3| 5,52 1,68 65,9
7T5x 55 x7 8,66 6,80 47,9 9,39 5,32 1,59 57,9
75x 55 x 9 10,9} 8,59 1,48 59,4 11,8 6,66 1,57 71,3 1,16
80 x 40 x 6 6,89 5,41 44,9 8,73 2,44 1,05 47,6 0,84
80 x 40 x 8 9,01) 7,07 57,6 11,4 3,18 1,04 60,9 0,84
90 x 60 x 8 11,4} 8,96 92,5 7,31 1,70 107 1,29
90 x 75 x 8 12,6| 9,90 98,8 15,7 11,2 2,22 131 1,56
90 x 75 x 10 15,6 12.2 121 19,5 13,9 2,20 159 1,55
100 x 50 x 6 8,73| 6,85 89,7 13,8 15,3} 3,86 1,32 95,2 1,06
100 x 50 x 8 11,5| 9,00 116 18,0 19,5} 5,04 1,31 123
100 x 50 x 10 14,1 11,1 141 22,2 6,17 1,29 149 3,25
100 x 65 x 8 10 12,71 9,93 127 18,9 8,58 1,83 144
100 x 65 x 9 10 14,2} 11,1 141 46,7 9,52 160
100 x 65 x 11 10 17,1] 13,4 1,67 167 25,3 55,1} 11,4 190 3,34
100 x 75 x 8 10 13,5| 10,6 133 19,3 11,4 163 34,0
100 x75x10 10 16,6 13,0 1,95 162 14,0 198
120 x 80 x 8 11 15,5) 12,2 1,87 226 13,2 2,29
120x 80x10 11 19,1) 15,0 1,95 276 16,2 318
120x 80x12 11 22,11. 17,8 2,03 323 3,77 19,1 371
130 x 65x 8 11 15,1| 11,9 263 8,72 280
130 x 65 x 10 11 18,6 1,45 321 10,7 340
130 x 65 x 12 11 22,1 4,74| 1,53 376 45,5 4,12 12,7 397 41,2 1,37
130 x 75 x 8 11 15,9 1,65 276 11,7 41,3
130x 75x10 111 19,6 4,45 1,73 337 14,4 369 50,6 1,61
130 x 90 x 10 12 21,2 358 20,6 420 78,5 1,93
130 x 90 x 12 12 25,1 2,26 420 24,4] 2,56 492 92,6 1,92
150 x 75x 9 11 19,5 455 13,2 484 50,0
150 x 75 x 11 11 23,6 545 1,98 578 59,8
150 x 75x13 12 27,7 631 4,78 18,5} 1,96 668 69,4 1,98
150x90x10 12 23,2 532 21,0} 2,51 591 87,3
150x90x12 12 21,5 5,08 4,77 2,49 694 102
150 x 100 x 10 12 24,2 552 4,78 2,86 637 112
150 x 100 x 12 12 28,7 650 4,76 2,84 749 132
150 x 100 x 14 12 33,2 4,97 144 4,73 2,82 856 152
160 x 80 x 12 12 0,259 720 70,0} 5,11 122 2,10 763 78,9 1,69
180 x 90 x 10 12 0,262 880 5,80 2,40 934 97,4 1,93
180 x 90 x 12 12 1,94 0,259 1030 5,76 175 2,37 1090 112 1,90
200 x 100 x 12 14 0,264] 1440 6,43) 247 2,67 1530 158 2,13
200 x 100 x 14 14 40,3 7,12 0,262} 1650 6,41] 282 2,65 1760 6,60 181 2,12

63
UNP-balk av varmvalsat stål S235JR, S355N. Ersätter och innefattar äldre U-stång.
Tapered flange steel channel. Warmgewalzte UNP-Profile. Beteckningsex.: UNP 180x1200-S355N
Flansarnas innersidor lutar 8%=4,6° for balk < UNP300, 5% < UNP320. Materialet ar 235JR for < 65. Toleranser:
H och B +2 mm. s + 0,5 mm. Rakhet: max 0,15% av L. Lagerlangder: 6 och 10m fér s UNP65. 10 och 15m fdr > UNP80.
Dimensioner . Mantel- Axel x-x Axel y-
Beteck-| H| B s t |Areal Vikt a YL Twat) dy W,y i, v
ning mm mm MM Mmm cm? kg/m mim cm cm? cm? cm cm cm? cm
UNP 30 30 33 5,0 7,0 5,44 4,27 0,174 1|1,311 6,39 4,26 1,0815,331 2,68 10,99 i R 21
UNP 40 40 35 5,0 7,0 6,21 4,87 0,199 11,331 14,1 7,05 11,5016,681 3,08 1,04 | f2
UNP 50 50} 38 5,0 7,0 7,12 5,59 0,232 |1,37| 26,4 10,6 |1,92}9,12] 3,75 |1,13 Ret
UNP 60 60 30 6 6 6,46 5,07 0,215 |1,41/| 31,6 10,5 |2,2114,511 2,16 10,84 |
UNP 65 65 42 5,5! 7,5 9,03 7,09 0,273 1,42} 57,5 17,7 |2,52)14,1} 5,07 |1,25 i
UNP 80 80 45 6,0 8,0 11,0 3,7 0,313 11,45] 106 126,5 |3,101 19,41 6,35 |1,33 H x | <
UNP 10011001 50 6,0 85 |13,5 10,6 0,372 |1,55} 205 141,1 |3,91129,21 8,45 11,47 | c
UNP 120/120} 55 7,0 9,0} 17,0] 13,3 0,429 |1,61| 364 60,7 |4,63/43,1| 11,1 |1,59 iY
UNP 140/140} 60 7,0 |10,0| 20,4 16,0 0,487 |1,76| 605 86,4 |5.44/62,5| 14,7 |1,75 Sj cl
UNP 160/160} 65 7,5 |10,5] 24,0 18,8 0,545 |1,84] 925 116 |6,21/85,0| 18,3 |1,88 B
UNP 180/180) 70 8,0 |11,0] 28,0 22,0 0,603 |1,93] 1354 150 16,96] 114 22,4 12,01 | t<2
UNP 200/200} 75 8,5 |11,5} 32,2 25,3 0,660 |2,01| 1911 191 |7,71] 148 27,0 |2,14
UNP 220/220) 80 9,0 |12,5| 37,4 29,4 0,718 |2,14] 2691 245 |8,48] 196 33,5 |2,30 |
UNP 240 12401 85 9,5 113,01 42,3 33,2 0,776 |2,241 3599 300 |9,22| 248 39,5 |2,42 y I |
UNP 260 1260] 90 110,0 14,01 48,3 37,9 0,833 |2,37| 4824 371 10 317 47,8 |2,56 poo
UNP 280/280} 95 10,0) 15,0} 53,3 41,8 0,89 |2,53| 6276 448 |10,9| 399] 57,2 |2,74
UNP 3001 300 1100 110,0 116,01 58,8 46,1 0,95 12,701 8028 535 11,71 493 67,6 |2,90
UNP 3201 320 1100 114,0 117,51 75,8 59,5 0,982 |2,60}10870| 679 |12,1| 597| 80,6 |2,81
UNP 350 1350 100 114,0 116,01 77,3 60,6 1,05 12,40 112840] 734 112,91 570 75,0 |2,72
UNP 38013801102113,5 16 80,4 63,1 1,11 12,381157601 829 14 16151 78,7 |2,77
UNP 400 1400 1110]114,01 18,0] 91,5 71,8 1,18 12,65 120350] 1020 14,91 846 102,0 3,04

UPE-balk av varmvalsat stål S235JR, S355N

Parallel flange steel channel. Beteckningsexempel: UPE 140x1000-S235JR.
A = tvarsn.area. I = böjtrögh. moment. i = V(I/A)= troghetsradie. W = I/e = bdjmotstand.
lv = vridtroghetsmoment, (vridstyvhetens tvarsnittsfaktor=Kv). Wy = vridmotstand.
Dimensioner Mant Axel Axel x-x Axel y-y Vridning |
i avst.
Beteck- H|B s t |R. IR, X |Viktlelyta cy Ik Wx] ix ty JWyölWyul iy Iv(Kv) Wv |
ning Mmm IMM| MM MM | MM| MM] cm? Ikg/M|M?/mM| cm cm” cM? cm cm? cm? cm? cm cm? cm? R
UPE 80 180150 4,01 7,01 10] 2 110,11 7,9 |0,34/ 1,82} 107 126,8/3,26126,0114,017,9811,59| 1,44 2,06 S ok
UPE 100100 5514,517,51 10 12,5112,51 9,8 10,40 11,91] 206 |41,4/4,07/38,0|20,0/10,6/1,75} 2,03] 2,71 —=| f+
UPE 120 1120) 60 5,0 18,0 12 12,5]15,4112,110,46 1,98] 364 |60,614,86|55,0127,9113,811,901 2,79 3,49 :
UPE 140 1140) 65 15,0 9,0] 1212,5118,4114,5/0,52 |2,171 599 185,615,71179,0136,2118,212,07| 4,13 4,58
UPE 160 160| 70 15,519,51 121 3 121,7117,010,5812,271 911 114 16,48) 107 |47,1/22,612,22| 5,38 5,66 ox H
UPE 180180] 75 15,5 110,51 121 3 [25,1|19,7|0,64 2,47 |1350} 150 |7,34] 144 |58 2/28 6/239] 7,5 |7,15 "ce
UPE 200 200 8016,0 11 113] 3 129,0122,810,7012,56119101191 18,811 187 |73,2134,412,54| 9,43 [8,57 — fer
UPE 220220) 85/6,5) 12 13 |3,5/33,9|26,6| 0,76 2,70|2680] 244 |8, 90} 246 |91 ,2/42,5|2 70) 13,0| 10,9
UPE 240 [240 90| 7,0 |12,5) 15 |3,5|38,5| 30,2] 0,81 2,79 |3600} 300 |9,67} 311 111 |50,1/2,84] 15,9] 12,8 t
UPE 270 [270195 7,5 113,51 15 4 144,8/35,210,89 12,89 15250 389 110,81 401 139 |60,712,99| 21,4 15,8 |
UPE 300 |300/100) 9,5) 15 15 |4,5/56,6|44,4| 0,97 2,89|7820| 522 |11,8) 538 186 |75,6/3,08) 34,0 22,7 Y
UPE 330 [330105] 11 16 18 |4,5|67,8]53,2] 1,04 2,90 |11000| 667 |12,7| 681 235/89, 713,17] 47,1 29,5 R y I
UPE 360 360/110] 12 17 1181 5 |77,9/61,2] 1,12] 2,97 |14800| 824 |13,8] 844] 284/105|3,29] 61,7/36,3| Y —— B—
UPE 400 400/115)13,5) 18 18} 5 |91,9|72,2] 1,22 2,98 |20900)1050|15 1/1040) 351 123 /3,37] 83,9] 46,6

USP-stang av varmvalsat stal SS 1412-00. Utgangenstd. Ersatt av UPE.

Parallel flange steel channel.
Dimensioner Tvar nn g.,| Axel Axel x-x Axel y-y | I
area Vikt IVIaTILCIT avst.

HIBIT T A yta c, Ik Wi) ix ly |W] i Rj= Tr;

Beteckn. mm mm mm mm cm? Ikg/m| m?/m cm cm? cm? cm cm? cm? cm iT
USP 80 80 50 4,5} 7 |10,2]7,98| 0,343 1,80] 106 |26,5/3,23}] 25,7|8,03} 1,5 > |
USP 100 100} 55 4,5 7,5 12,3] 9,63} 0,403 1,93] 203 |40,6|4,07] 37,8|10,6| 1,7
USP 120 120} 60 5 8 15,0} 11,8] 0,462 2,02} 353 |58,9| 4,85) 54,7| 13,7] 1,9
USP 140 |140| 65 [5,5] 9 |18,7/14,7| 0,520 2,14] 597 |85,3|5,65|79,7 18,3| 2,0 xp H
USP 160 160} 70 6 9,5 22,1] 17,3} 0,579 2,231 910 114 |6,421 108 122,7) 2,2 CC
USP 180 180} 75 6,5 10 |25,7120,21 0,638 2,33 1327 147 17,18] 143 127,7 2,3 a —
USP 200 200| 80 7 /|10,5| 29,8) 23,4| 0,695 2,42| 1882] 188 |7,94| 187 |33,5| 2,5
USP 220 220) 85 7 |11,5/ 33,8] 26,6] 0,746 2,61 2619} 238 |8,80] 243 |41,2] 2.6 "i
USP 240 240} 90 7,5 12 38,3) 30,1] 0,814 2,71 3495} 291 |9,55| 306 |48,6/ 2.8 A
USP 270 270| 95 7,5] 13 |43,8/34,4] 0,891 2,85/ 5106] 378 10,8] 390 |58,8| 2,9 :
USP 300 300 1051 8 14 152,0 140,81 0,990 3,15] 7503 500 12,01 569 77,41 3,3 Ry B I Ry-2

64
T-stång av varmvalsat stal S235JR.(Ss 1312-00).
T-Beam. Rundkantiger T-stahl. Beteckningsex.: T 40x40x350-S235JR
Dimensioner Axel Axel x-x Axel y-y r3

Beteckning
Tvar Lutning 2% Su
Vikt avst \
t |area
Thxb s Ix Wy ix Wy I på båda
mm mm cm? kg/m cm cm? cm? cm? sidor (1,2°)
T 20 x 20 1,12 0,88 0,58 0,38 0,27 0,20
T 25 x 25 1,64 1,29 0,73 0,87 0,49 0,34
T 30 x 30 2,26 1,77 0,85 1,72 0,80 0,58
T 35 x 35 2,97 2,33 0,99 3,10 1,23 0,90
T 40 x 40 O47 2,96 1,12 5,28 1,84 1,29
T 45 x 45 4,67 3,67 1,26 8,13 2,51 1,78
T 50 x 50 5,66 4,44 1,39 12,1 3,36 1,46 6,06 2,42
T 60 x 60 7,94 6,23 1,66 23,8 5,48 1,73 12,2 4,07 1,24
T 70 x 70 10,6 8,32 1,94 44,5 8,79 2,05 22,1 6,32 1,44
T 80 x 80 13,6 10,7 2,22 13,1 12,8 2,33 37,0 9,25 1,65
T 90 x 90 10,0 10,0 17,1 13,4 2,48 119 18,2 2,64 58,5 13,0 1,85 ry =t, ro= t/2, rs = t/4
T100 x10 0 111,0 11,0 20,9 16,4 2,14 179 24,6 2,92 88,3 17,7 2,05 |
Wx = (minsta vardet)
h-s
IPE-stang av varmvalsat stal S275JR, S355J2. (ss 1412-00).
Hotrolled light steel beams type IPE. Warmgewalzte, mittelbreite I-Trager. IPE-Reihe. l-stang m. medelbreda parallella flansar.
A = tvarsn.area. | = bdjtrégh.moment. i = V(I/A)= troghetsradie. W = I/e = bdjmotstand. S, = statiskt momentfor %4:a tvarsnittet.
Toleranser: Hdjd H och bredd B +3 mm. Tjocklek T, +0,75mm. Tjocklek T; +1,5mm. Rakhet: Avvikelse 0,15% av langdenL.
Dimensioner Axel x-x Axel y-
Beteck- S Beteckningsex.:
ning
H B Ti Ts Rx Vikt A Ix w, Ix ly Wy iy * IPE 120x1400-S275JR.
mm mm mm mm mm kg/m cm? cm? cm? cm cm? cm? cm cm?
IPE 80 80 46 3,8 5,2 6,00 ty 641 80,1 20,0 3,24 8,49 3,69 1,05 11,6
NISSE

|
IPE 100 100 55 4,1 5,7 8,10 10,3 171 34,2 4,07 15,9 5,79 1,25 19,7 — :
IPE 120 120 64 4,4! 6,3 10 4 13,2 318 53,0 4,90 21,1 8,65 1,44 30,4 i
IPE 140 140 73 4,71 6,9 12 9| 16,4 541 11,3 5,14 44,9 12,3 1,65 44,2
IPE 160 160 82 5,0| 7,4 15 8} 20,1 869 109 6,58 68,3 16,7 1,84 61,9 |
IPE 180 180 91 5,31 8,0 18 ,8| 23,9 1317 146 7,42 101 22,2 2,05 83,2
IPE 200 200 100 5,6} 8,5] 1 21 22 4 28,5 1943 194 8,26 142 28,5 2,24 110
IPE 220 220 110 5,91 9,21 1 21 26 ,2| 33,4 2772 252 9,11 205 37,3 2,48 143
IPE 240 240 120 6,2! 9,8] 1 51 30 1 39,1 3892 324 9,97 284 47,3 2,69 183
IPE 270 270 135 6,6 110,2) 1 5| 36 1 45,9 5790 429 11,2 420 62,2 3,02 242
IPE 300 300 150 7,1 110,71] 1 5| 42 ,2 53,8 8356 557 12,5 604 80,5 3,35 314
IPE 330 330 160 7,5 111,51 1 81 49 1 62,6 11770 713 13,7 788 98,5 3,55 402
IPE 360 360 170 8,0 112,7 1 81 57 1 72,7 16270 904 15,0 1043 123 3,79 510
IPE 400 400 180 8,6113,5| 2 11 66 a 84,5 23130 1160 16,5 1318 146 3,95 654 |
IPE 450 450 190 9,4 114,6] 2 1| 77 6 98,8 33740 1500 18,5 1676 176 4,12 851 Ty | I
IPE 500 500 200 10,2 116,0] 2 1} 90 iv] 1 16 48200 1930 20,4 2142 214 4,31 1100 |
IPE 550 550 210 11,1 17,2 106] 1 34 67120 2440 22,3 2668 254 4,45 1390 I
IPE 600 600 220 12,0| 19,0 122| 1 56 92080 3070 24,3 3387 308 4,66 1760

I-stång av varmvalsat stål SS 1311-00.

Hot rolled steel beams type I. Warmgewalzte, schmale I-Träger. Flänsarnas innersidorlutar 1424 = 8”. Utgången. Ersatt av IPE.
B Tr Ts Vikt ly
Dat L
DeteCK H
A I, w, Ix W, iy
ning m m mm mm kg/m cm?
Sx Beteckningsex.:
mm cm? cm? cm cm? cm? cm cm ! 160x2000-SS131 1-00.
180 80 42 3,9| 59 5,95 7,58 77,8 19,5 3,20 6,29 3,00 0,91 11,4
1100 1 00 50 4,5| 68 8,32 10,6 171 34,2 4,01 12,2 4,88 1,07 19,9 y|
1 120 1 20 58 5,1| 7,7 11,2 14,2 328 04,7 4,81 21,5 7,41 1,23 31,8 [7S \
1140 1 40 66 57| 86 14,4 18,3 573 81,9 5,61 35,2 10,7 1,40 47,7
1160 1 60 14 6,3) 95 17,9 22,8 935 117 6,40 54,7 14,8 1,55 68,0 Re R
1180 1 80 82 6,9 10,4 21,9 27,9 1446 161 7,20 81,3 19,8 1,71 93,4
1200 2 00 90 7,51 11,3 26,3 33,5 2142 214 8,00 117 26,0 1,87 125
I 220 220 98 8,1} 12,2 31,1 39,6 3060 278 8,80 162 33,1 2,02 162
1 240 240 106 8,7| 13,1 36,2 46,1 4246 354 9,59 221 41,7 2,20 206
| 260 260 113 9,4 1471 41,9 53,4 5744 442 10,4 288 51,0 2,32 257| H
1280 2 80 119 10,1]
- - —X
15,2 48,0 61,1 7587 542 11,1 61,2 2,45 316
1300 3 00 125 10,8] 16,2 54,2 69,1 9800 653 11,9 451 12,2 2,56 381
I 320 320 131 11,51 17,3 61,1 17,8 12510 782 12,7 84,7 2,67 457
1 340 340 137 12,21 18,3 68,1 86,8 15695 923 13,5 98,4 2,80 540
I 360 360 143 13,0) 19,5 76,2 97,1 19605 1089 14,2 114 2,90 638 |
1 380 380 149 13,7] 20,5 84,0 107 24012 1264 15,0 131 3,02 741
| 400 400 155 14,4] 21,6 92,6 118 29213 1461 15,7 149 3,13 857
1 450 450 170 16,2| 24,3 115,4 147 45852 2037 17,7 203 3,43 1200] 1 |
1500 5 00 180 18,0] 27,0 141 180 68738 2750 19,6 268 3,72 1620
1550 5 50 200 19,0] 30,0 167 213 99184 3607 21,6 349 4,02 2120
1 600 600 215 21,6 32,4 199 254 138960 4632 23,4 447 4,30 2730

65
Varmbearbetade kvadratiska rör av stål S275JR, S355J2H. (SS 1412-00).
Beteckningsex.: VKR 150x150x6x1500-S275JR
Square hollow sections. Qadratische Stahlrohre.
Beteckning: Ut- Tvar- Böjning Vridning
VKR Vikt vandig| area Elastisk Plastisk] Elastisk
BxBxT area A Ix Wx ix Zx lv (Kv) Wy
mmmmmm |kg/m| m?/m cm? cm? cm? cm cm? cm? cm
30x30x2,5 2,14; 0,1151 2,72} 3,40) 2,271 1,12] 2,79) 5,40] 3,22
30x30x3 2,51] 0,114] 3,20} 3,84] 2,56] 1,10] 3,21} 6,17] 3,61
40x40x2,5 2,92} 0,155) 3,72} 8,67| 4,33} 1,53] 5,21} 13,6] 6,23
40x40x3 3,45} 0,154} 4,40} 9,96} 4,98] 1,51} 6,07] 15,7] 7,11
40x40x4 4,46| 0,151| 5,68] 12,10] 6,07} 1,46] 7,61} 19,5] 856
50x50x3 4,39) 0,194) 5,60} 20,5} 8,2] 1,91] 9,83} 32,0] 11,8
50x50x4 5,72} 0,191} 7,28} 25,5} 10,2] 1,87] 12,5] 40,4] 14,5
50x50x5 6,97| 0,189] 8,88] 296] 11,9] 1,83] 14,9} 47,6] 16,7
60x60x3 5,34} 0,234) 6,80} 36,6] 12,2} 2,32] 14,5} 56,9] 17,7 Axel x-x = axel y-y
60x60x4 6,97) 0,231) 8,88} 46,1] 15,4] 2,28] 18,6] 72,4] 22,1
60x60x5 8,54} 0,229} 10,90} 54,4] 18,1] 2,24] 22,3] 86,3] 25.8 Geometriska talvarden
70x70x3 6,28) 0,274) 8,00} 59,6] 17,0] 2,73} 20,0} 92,1] 24,8 A = tvarsnittsarea
70x70x3,6 7,46} 0,272 9,51 69,5) 19,9} 2,70} 23,6) 108] 28,7
70x70x4 8,23; 0,271) 10,51 75,7) 21,6) 2,69} 25,9} 118] 31,2 Ix = bdjtr6ghetsmoment
70x70x5 10,1] 0,269] 12,9) 90,1] 25,7| 2,64] 31,2| 142] 36,8
80x80x3,6 8,59| 0,312} 10,9 106} 26,5} 3,11} Wx = elastiskt böjmotstånd
31,3] 164] 38,5
80x80x5 11,7] 0,309) 14,9 139] 34,7} 3,05} 41,7] 217] 49,8 ix = troghetsradie=/1/A
80x80x6,3 14,4] 0,306] 18,4 165] 41,3) 3,00) 50,5! 261} 588
90x90x3,6 9,72| 0,352} 12,4 154) 34,1} 3,52] 40,0} 237] 49,7 Zx = plastiskt béjmotstand
90x90x5 13,3] 0,349) 16,9 202| 45,0} 3,46] 53,6} 315} 64,9 lv = vridtr6ghetsmoment, (aven benämnt
90x90x6,3 16,4} 0,346] 20,9 242| 53,9} 3,41] 65,3] 381] 77,1 vridstyvhetens tvarsnittsfaktor = Kv)
100x100x4 12,0) 0,391] 15,3 234] 46,8} 3,91} 54,9} 361] 68,2
100x100x5 14,8} 0,389) 18,9 2831 56,6} 3,87| 67,1} 439] 81,9 Wy = vridmotstand
100x100x6,3 18,4} 0,386} 23,4 341| 68,2} 3,81] 82,0} 533] 97,9
Beräkningarna har gjorts med antagna
100x100x8 22,9} 0,383} 29,1 4081 81,5} 3,74} 99,9} 646] 116
hörnradier Ry= 1,25xT och Rj = T.
100x100x10 27,9} 0,379| 35,5 474| 94,9] 3,65/119,0| 761} 134
120x120x5 18,0) 0,469) 22,9 503| 83,8} 4,69] 98,4} 775] 122 Toleranser
120x120x6,3 22,3} 0,466] 28,5 610} 102} 4,63] 121 949| 147
120x120x8 27,9| 0,463] 35,5 738| 123] 4,56] 149} 1160] 176 Bredd Bt1%.
120x120x10 34,2] 0,459| 43,5 870| 145] 4,47| 178} 1380} 206 Hornens ratvinklighet 90°+1°.
140x140x5 20,9| 0,543| 26,6 801] 114} 5,49] 134] 1260} 170
140x140x6,3 26,0} 0,538} 33,1 9741 139} 5,42] 165} 1550} 206 Hornradier: 0,5xT<Ry<2xT.
140x140x8 32,4} 0,533} 41,3} 1180} 168] 5,34] 202] 1900] 248 0,5xT<Rj<1,5xT.
140x140x10_ 39,6] 0,526| 50,5} 1390] 198] 5,24] 242] 2280| 292 Rakhet: Avvikelse 0,2%av langden
150x150x5 22,5| 0,583] 28,6 9941 1331 5,89] 155} 1560} 197 L matt vid mitten.
150x150x6,3 28,0} 0,578} 35,6} 1210} 162] 5,83] 191] 1920] 239
150x150x8 34,9} 0,573) 44,5} 1470} 196] 5,75} 234] 2360] 290 Standardlangderhar
150x150x10 42,8} 0,566) 54,5} 1740} 232] 5,65] 282] 2890] 334 plustolerans till 150 mm.
150x150x12,5/ 52,1| 0,557| 66,4} 20301 270] 553} 336} 3370] 398 Exakta längder med tolerans
160x160x6,3 29,9} 0,618} 38,1} 1490} 186] 6,24] 218] 2340] 275 +3 mm kan fås mot extra avgift.
160x160x8 37,4} 0,613} 47,7} 1810} 226] 6,16} 269} 2890| 342
160x160x10 45,9] 0,606; 58,5] 2150] 269] 6,06] 325] 3490} 396 På grund av toleranserpå bl.a. tjocklek
180x180x6,3 33,9} 0,698} 43,1} 2150} 239] 7,06} 280] 3380] 354 T och hörnradier får här framräknade
180x180x8 42,5} 0,693) 54,1} 2630] 293] 6,98] 346] 4180] 433 talvärden också toleranser pa +5till 10%.
180x180x10 52,2} 0,686} 66,5} 3150} 350] 6,88} 419] 5070] 517
180x180x12,5| 63,9| 0,677} 81,4} 3720] 413] 6,76] 504] 6080} 609
Material: S275JR, S355J2H.
200x200x6,3 37,8} 0,778) 48,2} 29901 2991] 7,88) 348] 4670] 444
200x200x8 47,51 0,773) 60,5} 3680] 368] 7,80] 432] 5800] 544 Tillverkas i både sömlöst
200x200x10 58,5} 0,766) 74,5} 4420! 442] 7,70] 526] 7060| 653 och svetsat utförande.
200x200x12,5| 71,8} 0,757) 91,4] 5250} 5251 7,58] 635] 8520| 774
200x200x16_ 89,.4/ 0,745| Lagerlängder 10 och 12m.
114,0| 6240] 624| 7,40] 772|10300| 919
250x250x6,3 47,7) 0,978] 60,8} 5980} 479] 9,92} 5541 92701 712
250x250x8 60,0) 0,973] 76,5} 7400} 5921 9,84} 690/11600| 879
250x250x10 74,2} 0,966] 94,5] 8970} 718] 9,74} 845|14200] 1060
250x250x12,5| 91,4} 0,957) 116] 10800} 863) 9,62] 1030] 17200] 1270
250x250x16 1141] 0,945| 146] 13000] 1040] 9,45] 1260] 21200] 1540
300x300x10 89,9} 1,170} 114] 15900} 1060} 11,8} 1240] 24900] 1570
300x300x12,5; 111) 1,160} 141] 19300] 1280] 11,7] 1510] 30500} 1900
300x300x16 140| 1,150} 178} 23500] 1570] 11,5] 1880] 37800] 2320
350x350x10 106| 1,370} 134} 25700] 1470] 13,8] 1710]40100} 2180
350x350x12,5} 131} 1,360] 166] 31300} 1790] 13,7} 2090] 49200| 2650
350x350x16 1651 1,350] 210} 38500| 2200| 13,5] 2610|61300] 3260
400x400x10 1211 1,570] 154} 38900] 1950) 15,9] 2250] 60300} 2890
400x400x12,5| 150} 1,560; 191} 47500] 2380] 15,8] 2770] 74200] 3530
400x400x16 190} 1,550] 242} 58800| 2940| 15,6] 3460] 92900] 4350

66
Varmbearbetade rektangulara r6ér av stal S275JR, S355J2H. ($S1412-00).
Beteckningsex.: VKR 120x60x5x2000-S355J2H

Geometriska talvarden Beräkningarna har gjorts Rakhet: Avvikelse 0,2%av

oo
A = tvarsnittsarea
| = béjtroghetsmoment
W = elastiskt böjmotstånd
i= troghetsradie= [V/A
. ses
= Ö
Z - plastisnt bojmotstand
a ns
sty | Kor
med antagna hörnradier
Ry = 1,25xT Rj =T.
Toleranser
Bredd B och höjd H: +1%
o oo
4 044?
Hornens ratvinklighet 90°+1°.
Kål Hérnradier: 0,5xT<Ry<2xT
längden L mätt vid mitten.
. .
Pga toleranser på bl.a. tjocklek
T och hörnradier får här
framraknadetalvarden ocksa
toleranser pa +5till 10%.
Standardlangder7,5, 10 och
12m har +tolerans 0-150 mm.

Wv = vridmotstånd
Ut- Tvär- Böjning act
Beteckning Vikt vändig area Axel xx Axel y-y ridning
VKR HxBxT area A Ix Wx ix Zx ly Wy iy Zy Iv (Ky) Wy
mm mm mm kg/m] mm cm? cm? cm? cm cm? cm? cm? cm cm? cm? cm?
50x30x2,5 2,92} 0,155| 3,72| 12,01 4,81 1,80] 6,01/ 5,30] 353] 1,19| 4,161 117! 5,74
50x30x3 3,45| 0,154] 4,40; 13,9] 554] 1,78] 7,01] 604} 403; 1.17! 483| 135] 652
50x30x4 446| 0151] 568| 17,0| 680| 173] 88 7,25| 483] 113] 601 16,6| 7,79
60x40x3 4,39; 0,194 560] 26,9| 896| 219] 11,1). A14,1| 7.041 1,59] 829) 2021] 11.2
60x40x4 5,72| 0191 7,28| 33,6 11,2| 215| 141 17,3; 867| 154] 1050] 366| 137
70x40x3 4,86] 0,214] 620] 394] 11,3) 252 140; 161] 807] 1,61] 9,40) 364] 13,3
70x40x4 6,34] 0,211 8,08 49.6 14,2 2,48 17,9 20,0 9,98 1,57 11,9 45 8 16,3
80x40x3 5,34] 0,234] 6,80) 55,0] 13.8] 2,85; 17,3| 182! 9,10) 1,641 105! 437) 153
80x40x4 6,97] 0,231} 888} 696] 174] 280] 22,2] 226] 11,3} 1.59! 134) 55.1] 189
80x40x5 8,54| 0229] 10,9] 824) 206] 275| 267| 2621] 131 1,55] 159) 650] 219
90x50x3 6,28] 0,274 8,0; 85,4] 19,0] 3,27] 23,4/ 338) 135] 2,05| 15.5| 764| 224
90x50x3,6 7,46| 0,272 95} 998] 222] 324] 276; 391] 156) 203} 181) 893) 259
90x50x4 8,23] 0,271 10,5 109] 24,2} 3,22] 303] 42,5] 170] 201 19,9] 97,4] 28,0
90x50x5 10,10] 0,269] 12,9 130] 2891] 318] 366) 50,0] 200] 197] 239] 1160] 329
100x50x3 6,75| 0,294 8,6 111] 22.2; 359] 27,6| 37,1| 14,81 2,08} 169] 8831 250
100x50x3,6 8,02} 0,292] 10.2 130] 26,0] 356] 325] 430] 172| 205} 198 103] 29.0
100x50x4 8,86] 0,291] 11,3 142] 28,4| 355; 35,71 467) 187) 203] 217 113] 31,4
100x50x5 10,90} 0,289} 13,9 170] 34,0] 350; 551] 551] 220] 199] 261 135] 37,0
100x50x6,3 |13,40] 0286] 17.1 202] 40,5] 344] 525| 642| 257] 194] 313 160| 43,0
100x60x3,6 8,59| 0,312| 10,9 147] 293] 366] 36,0] 654) 21,8| 245) 251 142] 35,6
100x60x5 11,70} 0,309} 14,9 192} 385| 360] 481; 847| 282] 239] 333 187] 459
100x60x6,3 |14,40] 0306] 18.4 230] 460] 354] 584| 999] 333] 233] 402 224| 53,9
120x60x3,6 9,72| 0,352| 12,4 230| 383! 4,311 47,6/ 769| 256] 2,49] 292 183] 43,3
120x60x5 13,3] 0,349/ 169 304] 50,7) 4,24] 639/ 999] 333] 243] 388 242| 56,0
120x60x6,3__| 16,4| 0,346| 209 366| 610) 418) 780 118] 394] 238| 469 290| 66,0
420x80x5 14,81 0,389/ 18,9 370] 61,7) 4,43| 754 195] 48,8/ 3211] 56,7 401| 77,9
120x80x6,3 184| 0,386] 23.4 447| 746| 437] 923 234 584] 3,16; 691 486] 93,0
120x80x8 22,9| 0,383] 29,1 537| 89,5| 4,29] 1130 278| 694] 3,09] 83,9 586 110
120x80x10 27,9| 0379] 35,5 628| 105,0] 420) 134,0 320| 80,0] 3,00) 994 688 126
140x80x4 13,3] 0431] 16,9 445] 63,6| 513] 77,8 185] 46,3/ 3,31| 52,6 410| 76,6
140x80x6,3 204] 0426] 259 656| 938) 503 117 268] 670) 321] 784 606 110
150x100x5 18,7| 0,489 23,9 747 99,5 5,59 121 396 79,1 4,07 90,8 806 127
150x100x6,3 23,3] 0486) 29,7 910 121] 5,53 148 479| 959] 4.02] 111.0 985 153
150x100x8 29.1) 0483; 37.1| 1110] 147|/ 546] 183| 577|/ 1150; 394| 41370) 1200! 184
150x100x10 35,7| 0,479} _45,5| _1310 175| 537 220 678| 1360] 386] 164,0] 1430] 215
160x80x5 18,0] 0,469] 22,9 753] 94,1| 5,74 117 2511 62,8| 3,31| 71,7 599 106
160x80x6,3 22,3| 0,466| 285 917 115] 5,68 144 302| 756] 3,26] 87.7 729 127
160x80x8 27,9] 0,463} 35,5; 1110 139] 5,60 177 361| 90,2] 3,19 107 882 151
160x80x10 34,2| 0,459] 43,5] 1320 165| 5,50 213 419 105] 3,10 127| 1040 175
200x100x5 22,5) 0,589] 28,6| 1480] 148) 720] 184] 509| 102] 4221] 1151 12401 172
200x100x6,3 28.0} 0586) 356| 1810/ 181| 713) 226) 618| 1241 416) 141] 1480) 208
200x100x8 34.9} 0.583; 44,5) 2200/ 220/ 703] 279| 747| 149! 410) 1741 1810! 250
200x100x10 428) 0579) 545) 2610/ 2611 692! 3361 881 176| 402] 209] 2160] 293
200x100x12,5 52.1} 0.573] 664] 3050] 305] 677)
,

4001
,

41020]
,

204] 392] 249)

1

2530] 338
,

200x120x6,3 29,9 0,626 38,1 2050 205 17,32 251 937 156 4,96 178 2040 255
200x120x8 37,4 0,623 47,7 2500 250 7,23 310 1140 190 4,89 220 2500 309
200x120x10 45,9 0,619 58,5 2970 297 7,13 374 1360 226 4,81 266 3010 365
250x150x6,3 37,8 0,786 48,2 4110 329 9,24 400 1890 252 6,25 284 4070 412
250x150x8 475| 0.783} 60.5| 5060 405; 9.15 497| 2320 309! 6.19 353) 5040 505
250x150x10 585| 0.7791 74.5} 6090 487| 9.04 605| 2780 3711 6.11 430} 6110 603
250x150x12,5 71.8) 0.773] 914] 7259 580| 8.91 730| 3310 441} 602 520| 7340 713
250x150x16_ 89.4| 0.776 114} 8650 692| 871 889| 3940 526| 588 635| 8850 841
300x200x6,3 47,7| 0978) 60,8) 7790 519] 11.3 6211) 4170 417| 8.28 470} 8510 680
300x200x8 60.0; 0.973) 76.5| 9650 643] 112 775| 5150 515| 821 586 10600 839
300x200x10 74.2] 0966) 945] 11700 780] 11.4 948| 6220 622] 812 716| 13000) 1010
300x200x12,5 91.4| 0.957 116| 14100 939/ 1114! 1150] 7450 745| 8.00 869] 15700) 1210
300x200x16 |115.0| 0.945 146] 17100] 1140] 108! 1420) 8960 8691 7.83} 1070] 19300! 1460
400x200x10 89,91) 1,17 114) 23700; 1190] 14.4] 14701 8030 803| 8.37 906! 193001 1370
400x200x12,5 111 1.16 141} 28700] 1440] 14:3! 1800) 9650 965| 826! 1100) 23500) 1650
400x200x16 140] 1.15 178] 35200] 1760] 141] 2230] 11700] 1170) 8.10] 1360) 29000] 2000
450x250x10 106] 1.37 134| 36700] 1630] 165] 1990] 14700] 1180] 10,5] 13201 334001 1980
450x250x12,5 131 1,36 166} 44600! 1980 16,4| 2440! 17800] 1430 10,.4| 1620] 40900] 2400
450x250x16 165| 1.35 210| 55000] 2450] 162] 3040] 21800] 1750] 102] 2010) 50700) 2940

67
 Varmvalsade bredfläns I-stänger av stål S275JR, S355J2
(SS 1412-00)
Bredflänsbalk med parallella flänsytor.
H Hotrolled wide flange steel beams. Warmgewaizte breite |-Profile.
= tréghetsmoment. W = bdjmotstand. i =.,/I/A = troghetsradie.
Tre typer: S,= statiskt moment för halva tvärsnittet.
HEA Längder: 10, 12 och 15m.
HEB
HEM Beteckningsexempel: HE 140 A x 3000-S275JR.
Tvar- Mantel Bojningsaxel x-x Bojn.-axel y-y
Beteckning Vikt H B T, T; Rx yta A yta lx Wx ix ly Wy iy Sx
kg/m mm mm mm mm mm cm mm cm? cm? cm cm? cm? cm cm?
HE 100A 16,7 96; 100 5 8 12 21,2! 0,561 349 73| 4,06 134 27| 2,51) 41,5
HE 120A 19,9} 114} 120 5 8 12 25,3! O,677 606 1061 4,89 231 38| 3,02] 59,7
HE 140A 24,7} 133] 140 5,5 8,5 12 31,4} 0,794 1033 1551 5,73 389 56 3,52} 86,7
HE 160 A 30,4} 1521 160 6 9 15 38,8} 0,906 1673 2201 6,57 616 77| 3,98) 123
HE 180A 35,5} 171] 180 6 9,5 15 45,3 1,02 2510 294] 7,45 925} 103) 4,52} 162
HE 200A 42,3} 190} 200 6,5 10 18 53,8 1,14 3692 389} 8,28} 1336} 134] 4,98] 215
HE 220A 50,5} 210} 220 7 11 18 64,3 1,26 5410 515} 9,17} 1955} 178] 5,51] 284
HE 240A 60,3} 230} 240 7,5 12 21 76,8 1,37 7763 675} 10,1} 2769} 231] 6,00] 372
HE 260A 68,2} 250} 260 7,51 12,5 24 86,8 1,48} 10455 836} 11,0} 3668] 282] 6,50] 460
HE 280A 76,4} 270} 280 8 13 24 97,3 1,60 13672} 1010} 11,9] 4763} 340] 7,00| 556
HE 300A 88,3} 290} 300 8,5 14 271 112,5 1,72 18263} 1260] 12,7| 6310} 421! 7,49] 692
HE 320A 97,6; 3101 300 9| 15,5 27| 124,4 1,76} 22928] 1480] 13,6} 6985) 466] 7,49] 814
HE 340A 105} 330} 300 95! 16,5 271 133,5 1,79] 27693! 1680] 14,4| 7436] 496] 7,46] 925
HE 360 A 112! 350} 300 10} 17,5 27| 142,8 1,83} 33090] 1890} 15,2} 7887) 526] 7,43] 1040
HE 400A 1251 390} 300 11 19 271 159,0 1,91 450691 23101 16,8) 8564} 571| 7,34| 1280
HE 450 A 1401 4401 3001 11,5 21 271 178,0 2,01 63722) 2900) 18,9} 94651 631] 7,29] 1610
HE 500A 1551 490} 300 12 23 271 197,5 2,11 869751 3550! 21,0! 10367! 691] 7,24] 1970
HE 550 A 166} 540} 300] 12,5 24 271 211,8 2,21] 111932! 41501 23,0! 10819] 721] 7,15] 2310
[HE 100 B 20,4! 100} 100 6 10 12 26,0} 0,567 450 90} 4,16 167 33| 2,53) 52,1
HE 120 B 26,7} 120} 120 6,5 11 12 34,0} 0,686 864 144) 5,04 318 53} 3,06] 82,6
HE 140B 33,7} 140} 140 7 12 12 43,01 0,805 1509 216} 5,93 550 79| 3,58) 123
HE 160 B 42,6; 160} 160 8 13 15 54,3} 0,918 2492 311| 6,78 889} 111] 4,05) 177
HE 180 B 51,2} 180] 180 85 14 15 65,3 1,04 3831 426| 7,66} 1363] 151) 4,57| 241
HE 200 B 61,3} 200} 200 9 15 18 78,1 1,15 5696 570} 8,54} 2003} 200] 5,07) 321
HE 220 B 71,5} 220} 220 9,5 16 18 91,0 1,27 8091 736| 9,43} 2843] 258) 5,59] 414
HE 240B 83,2} 240} 240 10 17 21} 106,0 1,38} 11259 938) 10,3} 3923] 327) 6,08] 527
HE 260 B 93,0; 260} 260 10} 17,5 241 118,4 1,50} 14919} 1150) 11,2) 5135) 395] 658] 641
HE 280 B 103} 280} 280] 10,5 18 24} 131,4 1,62 19270) 1380} 12,1 65951 471! 7,09] 767
HE 300 B 117} 300} 300 11 19 271 149,1 1,73) 25166} 1680} 13,0} 8563] 571] 7,58} 934
HE 320B 127} 3201 300] 11,5} 20,5 271 161,3 1,77) 30823} 1930) 13,8] 9239] 616] 7,57] 1070
HE 340 B 134} 340] 300 12| 21,5 27| 170,9 1,81 36656; 2160) 14,6} 9690} 646) 7,53] 1200
HE 360 B 142! 360} 300] 12,5} 22.5 271 180,6 1,85} 431931 24001 15,5| 10141) 676) 7,49] 1340
HE 400 B 1551 400} 300] 13,5 24 271 197,8 1,93). 57680] 2880! 17,1} 10819] 7211 7,40] 1620
HE 450 B 171} 450} 300 14 26 271 218,0 2,03! 79887] 3550} 19,1} 11721] 781] 7,33] 1990
HE 500 B 187} 500} 300] 14,5 28 27| 238,6 2,12} 107176] 4290} 21,2} 12624} 842] 7,27) 2410
HE 550B 199} 550} 300 15 29 2171 254,1 2,221 136691| 49701 23,2! 13077) 872] 7,17| 2800
HE 100 M 41,8} 1201 106 12 20 12 53,2} 0,619 1143 190} 4,63 399 75] 2,72) 118
HE 120 M 52,1 140) 126} 12,5 21 12 66,4} 0,738 2018 288} 5,51 f03| 112| 3,25) 175
HE 140 M 63,2} 160} 146 13 22 12 80,6] 0,857 3291 411} 6,39} 1144] 157] 3,77| 247
HE 160 M 76,2} 180} 166 14 23 15 97,1} 0,970 5098 566] 7,25} 1759] 212) 4,26) 337
HE 180 M 88,9} 200} 186] 14,5 24 15) 113,3 1,09 7483 748| 8,13] 2580} 277] 4,77| 442
HE 200 M 103] 220} 206 15 25 18} 131,3 1,20 10642 967} 9,00} 3651} 354) 527] 568
HE 220 M 117] 240} 226] 15,5| 26] 18] 149,4] 1,32] 14605| 1220] 9,89! 5012] 4441 579! 710
HE 240M 157] 270) 248} 18} 32] 21] 1996] 1,46] 24289] 1800] 11,0] 8153] 657| 6,39) 1060
HE 260 M 172| 290] 268] 18] 32,5} 24] 219.6] 1,57} 31307] 2160] 11,9] 10449] 780! 6,90] 1260
HE 280 M 189} 310} 288] 18,5 33 241 240,2 1,69} 395471 25501 12,8| 13163] 914! 7,401| 1480
HE 300 M 238} 3401 310 21 39 271 303,1 1,83} 592011 3480] 14,0] 19403] 1250] 8,00} 2040
HE 320 M 2451 359} 309 21 40 271 312,0 1,87} 68135] 3800! 14,8| 19709] 1280) 7,951 2210
HE 340 M 248| 377} 309 21 40 271 315,8 1,90] 76372) 4050) 15,6) 19711] 1280] 7,90} 2360
HE 360 M 250} 395} 303 21 40 271 318,8 1,93} 84867] 43001 16,3| 195221! 1270! 7,83| 2490
HE 400 M 2561 432] 307 21 40 271 325,8 2,00} 104119} 4820] 17,9} 19335] 1260] 7,70] 2790
HE 450 M 263} 478] 307 21 40 271 335,4 2,10} 131484; 5500; 19,8} 19339] 1260} 7,59] 3170
HE 500 M 270} 5241 306 21 40 27| 344,3 2,18} 161929} 6180} 21,7} 19155] 1250} 7,46] 3550
HE 550 M 278} 572| 306 21 40 27| 354,4 2,28| 197984! 6920} 23,6} 19158} 1250! 7,35] 3970

68
Formvaror av aluminium - Översikt
Aluminium framställs i standarddimensioner antingen valsat som plåt och band,
eller extruderat som rör; (runda/fyrkantiga), och som stång; (rund-, platt-, vinkel-, 4kt-, 6kt-, U-, T-, mm).
Därutöver finns en mängd "övriga”profiler att tillgå i sortiment från grossister eller tillverkare som t ex SAPA och Profilgruppen.
Framtagning av egenprofil kan många gånger vara mycket kostnadseffektivt.
Toleranser: För extruderade produkter enl. nedan gäller:
höjd h, bredd b och tjocklek t + 0,2 - + 0,5mm. (ökande m dimens.)
Rakhet avvikelse 0,2% av langden (baghdjd)
Material: hardbara Al-legeringar, t < 3mm SS 4104-06 (EN AW-6063-T6) (Rpo2 = 170 N/mm?) , (kursiv text enl. EN-norm)
t > 3mm SS 4212-06 (EN AW-6082-T6) (Rpo2 = 250 N/mm?), -06 = -76 = varmaldrat

Profil Vikt area Al ©

Likflansig vinkelstang
kk W,. iy ly i. I i
bxbxt mm] kg/m cm? cm y
cm* cm? cm cm? cm cm? cm
15x15x2 0,15] 0,56] 0,45} 0,116] 0,110] 0,46] 0,184} 0,57] 0,048] 0,29
20x20x2 0,21) 0,76] 0,57} 0,288] 0,202] 0,62] 0,458] 0,78] 0,117/ 0,39
20x20x3 0,30] 1,11] 0,61} 0,403} 0,290] 0,60] 0,637] 0,76] 0,169] 0,39
25x25x2 0,26] 0,97] 0,70} 0,581} 0,322} 0,77] 0,927] 0,98] 0,234] 0,49
25x25x3 0,39] 1,43] 0,73} 0,823} 0,465} 0,76} 1,31] 0,96] 0,338] 0,49
30x30x3 0,47] 1,73} 0,86} 1,46] 0,682] 0,92) 2,33] 1,16] 0,595|/ 0,59
30x30x4 0,61] 2,27) 0,89) 1,86} 0,882] 0,91) 2,95] 1,14] 0,769] 0,58
40x40x4 0,82] 3,07} 1,14] 462] 1,62} 1,23) 7,37] 1,55] 1,88] 0,78
40x40x5 1,03 3,8) 1,18] 5,58} 1,98} 1,21} 886] 1,53] 2,30] 0,78
50x50x5 1,30 4,8} 1,43] 11,3} 3,16} 1,53) 18,0} 1,93] 4,59! 0,98
60x60x6 1,87 6,9! 1,71] 23,4} 546] 1,84} 37,3] 2,32] 952] 1,17
e
80x80x8 3,32}; 12,3] 2,28] 74,0] 12,9} 2,45 118 3,1} 30,1] 1,56 + vy
lu och Iz = största och minsta tröghetsmoment. Används vid knäckn.beräkning

Olikflänsig vinkelstång yl Nz 4
Beteckningsexempel: Vinkelstång 20x15x2x600-SS-EN AW-6063-T6 — miss
Profil | Tvär Avstånd | Axel x-x Axel y-y
hxbxt Vikt jarea Al] ex ey |Vinkell I, Wx ix ly Wy iv
mm kg/m cm? cm cm tana cm? cm? cm cm? cm? cm cm? cm cm? cm
20x15x2 0,18! 0,66] 0,65] 0,40} 0,549/ 0,262| 0,193] 0,6310,127 0,115] 0,441 0,320] 0,70] 0,068 0,32
30x20x3 0,39} 1,43 1,0| 0,51} 0,434] 1,28] 0,641 0,95|0,456 0,306] 0,57] 1,47] 1,01] 0,264! 0,43
40x25x3 0,51) 1,88] 1,33] 0,59] 0,391] 3,08] 1,16] 1,28|0,942 0,493] 0,71| 3,47] 1,36 0,554| 0,54
50x30x4 0,83) 3,07] 1,70) 0,71] 0,362] 7,85) 2,38] 1,60] 2,15| 0,941/ 0,84] 8,71] 1,68 1,30} 0,65
60x40x5 1,30] 4,80} 1,97] 0,98] 0,439] 17,5} 4,34] 1,91] 628] 2,08] 1,14] 20,2! 2,05 3,60 0,87
80x50x6 2,03] 7,52} 2,67} 1,18] 0,391} 49,3} 9,24] 256] 151] 395] 1,42] 55,5| 272 8,87 1,09

Profil Vik Tvär Axel x-x Axel y-y U-stång

hxbxt ikt areaA| © Ix Wx ix ly Wy iy . |
mm kg/m cm? cm cm? cm? cm cm? cm? cm Beteckningsex.:
25x15x2 0,28] 1,04] 0,48] 0,967| 0,774| 0,97| 0,219| 0,215] 0,46] YU-30x20x3x1000-
30x20x3 0,53] 1,96| 0,68] 2,59] 1,73] 1,15] 0,734] 0,554) 0.61, °°4/4212-06
40x25x3 0,69} 2,56] 0,80] 6,23] 3,12} 1,56} 1,53} 0,90] 0,77
50x30x4 1,12; 4,15] 0,96} 15,5} 6,19} 1,93} 3,51] 1,72] 0,92
60x40x5 1,78] 6,61) 1,32} 36,2] 12,1} 2,34} 10,2] 3,78] 1,24
80x50x6 2,76] 10,2} 1,60} 99,7] 249} 3,12} 245] 7,20] 1,55

Profil Vikt Tvar Axel x-x Axel y-y T-stang

hxbxt area A| ex Ix Wx ix ly Wy iy . |
mm kg/m cm? cm cm* cm? cm cm? cm? cm Beteckningsex.:
20x20x2 0,21| 0,78] 0,57| 029] 020] 061) 0,14] 0,14] 0,42] "40x40x4x800-
30x30x3 0,47| 1,75| 0,85| 1,47| 0,68] 0,92] 0,68] 0,46, 0,63) 9°4/4104-06
40x40x4 0,84) 3,11] 1,13} 4,64} 1,62} 1,22} 2,16] 1,08] 0,83
90x50x5 1,31] 4,86} 1,42] 11,3} 3,16] 1,53) 527]} 2,11] 1,04
60x60x6 1,89} 6,99} 1,70} 23,5} 5,46] 1,83] 10,9] 3,64] 1,25
80x80x8 3,35] 12,4] 2,27] 74,2] 12,9] 2,44) 345] 863] 1,67

69
Fysikaliska data Physical properties Resistivitet p i “-Q-:m för Metaller och legeringar.
Resistivity. Ordnade i stigandeserie.
Egenskaper för ett antal material. Misc. properties. Resistiviteten ökar med temperaturen och legerings halten.
Densitet Smaltpunkt|Kokpunkt
Namn Symbol p kg/m? fe cD ec Olegerade Pp . Pp
metaller u:O-m kegeningar uO-m
Bensen CeHe 879 5,5 80
Etanol C2Hs0H 789 -114 18 Silver ------------ 0,016 Kopparlegeringar ---0,02-0,03
Eter (C2Hs)20 713 -116 35 Koppar, ren ------ 0,017 Aluminiumlegering -- 0,03-0,06
Is H20 920 0 100 ", vanlig ---- 0,018] |Massing ----------- 0,05-0,08
Metanol CH30H 791 98 65 Aluminium ------- 0,027 "> höghållfast -0,15-0,25
Svavelsyra H2SO4 1840 10,4 279,6 Magnesium ------ 0,046 Nickelmässing ------ 0,22-0,28
Tungtvatten D20 1106 3,8 104,7 Molybden -------- 0,056] Tenn- 0 Al-brons ---- 0,11-0,24
Vatten HO 998 0 100 Zink ------------- 0,060] Nickelbrons -------- 0,19-0,37
Attiksyra CH3COOH 1049 17 118 Jar ------------- 0,086] Rédmetall ---------- 0,10-0,11
Diamant C 3520 - - Nickel ----------- 0,064 stal, mjukt C0,1% -- 0,10-0,20
Kvarts SiO, 2660 - - Platina ----------- 0,107|) ” medel C 0,5% -- 0,20-0,40
Marmor - 2700 - - Bh. coo nonsnsses 040 " härdat se=sponas 0,40-0,50
Granit - 2700 - - Titan ------------ 0.554 , rostfritt -------- 0,50-0,80
Betong - 2300 - - Ledningsförmågan för elektrisk ström är som synes högst för
Grus / sand - 1300-2500 - - silver, koppar och aluminium, vilka i angiven ordning har den
Silke - 58 - - lägsta resistiviteten.
Tra - 500-800 - -
Varmeledningsférmaga Ai W/m-°C. Thermal conductivity
Densitet p i kg/dm? för Metaller i fallande serie. Galler vid 20°C och ökande med stigande temperatur.
S Densi Smält S |Densi| Smält Metaller A W/m-°C Icke metaller AW/m-°C
Metall £ tetp |punkt}| Metall : tet p punkt Silver --------------- 420||Glas ------------------- 0,7
& |kg/dm?| °C a |kg/dm?} °C Koppar ------------- 395 ||Lattbetong -------- 0,10-0,20
Platina Pt 21,40 1769 ||Niob Nb 8,57 2468 Guld ---------------- 310||Kutterspan -------- 0,08-0,14
Volfram |W 19,30 3380 ||Jarn Fe} 7,86 1535 Aluminium ---------- 200 Kork -------------- 0,04-0,08
Guld Au 19,26 1063 |;Mangan Mn} 7,42 1244 Magnesium --------- 170 Trafiberskiva porés ----- 0,04
Uran U 19,05 1132 ||Tenn Sn] 7,30 232 Massing -------- 100-160 Cellplast, styrenplast ---- 0,04
Tantal Ta} 16,60 2980 ||Krom Cr| 7,19 1903 Zink ---------------- 110]| Uretanplast ------------ 0,03
Bly Pb} 11,30 327 ||Zink Zn| 7,13 420 Tenn ---------------- 65 Mineralull ------------- 0,04
Silver Ag} 10,50 961 ||Antimon Sb| 6,68 631 Nickel --------------- 60 Luft ------------------ 0,025
Molybden Mo} 10,22 2625 ||Vanadin V 5,96 1910 Brons, R6dmetall ------ 60||Sand_ ------------------ 0,4
Vismut Bi} 9,80} 2771 ||Titan Ti 4,50 1677 Gråjärn ----------- 40-55 Natursten ------------ 2,5-3,5
Koppar |Cu} 8,93 1083 |;|Aluminium Al 2,70 660 Segjarn ----------- 25-42 Murbruk ------------- 0,9-1,2
Nickel Ni 8,91 1453 ||/Beryllium |Be} 1,84 1283 Aducerjarn -------- 50-60 ||Papp,papper ---------- 0,15
Kobolt Co} 8,90 1492 ||Magnesium|Mg} 1,70 651 Stal, olegerat ------ 40-60 Filt ------------------ 0,035
Kadmium |Cd} 8,65} 321 "| laglegerat----- 30-50 Gummi ------------ 0,15-0,30
", hdéglegerat ---- 16-24 Tra , 1-fibrer -------- 0,10-0,16
Langdutvidgningskoefficient a@.Linear expansion coefficient ">, rostfr., ferrit. --- 22-261) " , ll-fibrer-------- 0,25-0,40
Langdandring Al=|-qa-At. At =tempdandring i °C (+ eller -). " , " , austenit.-- 12-151] ” , kryssfaner -------- 0,11
Gäller vid rumstemp och ökar med stigande temperatur. Legerad metall har lagre varmeledningsf6érmaga An vad ren
(Tabellvardet divideras med 10°) metall har. Detta gäller för koppar, aluminium och magnesium.
Metaller a-10°8 Metaller 108 Jämför värmeledningsförmågorna koppar 395, aluminium 200,
Metallegeringar Metallegeringar a stål 50 och rostfritt stål 12-26.
Kadmium ----------- 31 Gråjärn ---------------- 9-12
Fysikaliska data för metallegeringar
Zink ---------------- 30||Segjarn --------------- 10-12
Physical data for metal alloys.
Bly ----------------- 29||Aducerjarn ------------ 10-13
Magnesium --------- 26 Gjutstal ------------------ 11 E = elasticitetsmodul __, fe es
Aluminium -------- 23,5 Stal, oleg. legerat --------- 12 p = densitet _v = Poissons tal G= 2(1+v) SROM
" , gjuten--- 20,5|| " , rostfritt, ferrit. -------- 11 . E G
Tenn --------------- 2311 ”, " , austenitiskt ----- 16
Mangan ----------- 22,8 Iridium ------------------ 6,5
Metallegering inimm? kN/imm?| Y Kalai?
Grajarn 80-145] 32-58 7,1-7,4
0,26
Silver ------------- 19,7 Hardmetall -------------- 5,5
Segjarn 160-175] 62-67 0,30
7,1-7,3
Mässing ---------- 19,6 Molybden --------------- 5,3
Aducerjarn 170-190| 73-81 0,17
7,3-7,5
Tenn- Al-brons ------ 18||Volfram ----------------- 4,4
Gjutstal 206 79 0,31 7,8
Koppar ----------- 17,5 Invar, stal, 36%Ni_ --------- 1,6
Stal, 210 80 0,31 7,85
Nickelmassing ------- 16|| Icke metalliska mtrl a:108
" rosttr., ferritiskt 223 85 0,31 7,65
Guld -------------- 14,4 Plast, armerad -------- 10 - 40
">, "> austenit. 203 78 0,31 7,95
Nickel ------------ 13,1 "hard ----------- 30-200
Aluminium, oleg. o leg. 70 21 0,33 2,70
Kobolt ------------ 12,7 ">, Mjuk ----------- 50-250
Koppar,oleg. o lagleg. 120 45 0,35 8,93
Beryllium ---------- 12,3||Hardgummi_ -------------- 75
Vismut ------------ 12,1 Bakelit ------------------- 30 |Massing, Rédmetall 80-125] 30-47 0,35
7,8-8,8
Titan --------------- 9,0||Betong ------------------ 11 Tennbrons, Blybrons 70-125] 26-47 0,35
8,8-9,0
Platina -------------- 8,9||Marmor ------------------ 12 Aluminiumbrons 120 45 0,35 7,6
Krom. --------------- 8,5 Glas, vanligt --------------- 8 Magnesiumleg. 43 17 0,33 1,8
Vanadin_ ------------ 8,3||Kvartsglas -------------- 0,6 Titanlegeringar 116 4,5
Om olika material samverkar i en konstruktion, bör man ta Avser rumstemp. 20”C. Densitet p och E-modul avtar med
reda på materialens längdutvidgningskoefficienter. stigande temp.

70
Register E Hardplast............ näsan rastar nr ra 59
A EFPOKt occ cccccccesceseeessesteeeveseeees 93 Hardbara al-legeringar............ 55, 69
Elasticitetsmodul E ae 25, 70 Havarm, mekanik bias ÅRES NNE 17

Acceleration...............ccccceee 19,23 Elastisk KNäCckning ............ 45 46 |

ACMOEQANGOL ..........00ccccceeeseeeeseeees 15 Energi ; —
gi, energiformer, -princip ....... 25 4 “ote 2
Aducerjärn översikt....................... 49 Enheterför storheter 2 I- och IPE stäng, profiler stal ........ 65
Allmant konstruktionsstal.............. 50 Eulerknäckning .................. A546 Induktionshardning ...............0008. 52
Suerte Initiell utb6jning.....000.. 45
uminium -legeringal...............0... 55 i
fi 3 3 Eurokod, omfattning ISO gängprofiler .....smsmmmmssessesseneeaa 13
-BrONS sssseesessesrrnnnnnennnn a "> beteckningar.................. 48 ISO toleranser ........................... 8-11
Amorf plast.............0cccceeeeeeeeeeeeeeeee 59
Amolit Pd. utmattni At F J
np ! 4 y Mel ning —EEE~
Anvisningsfaktor, $8 EE bose pmsassbecerdrarmereiaroreeeress 45 Fahrenheitskala...............0...cccceccceee 3 Jamvikt jamviktsvillkor ae 19
Areor, kvadrat, rekt., cirkel............ 18 Fas, beteckning pa ritning............ 12
Armeringsstål, översikt ................. 50 FINKOMNStålsssssosssssssssssrerssssseeses seen 50 K
Automatstål, översikt .................... 52 Fjaderstal, material, formvara....... 53 Kalldraget kilstål ..................... 12, 61
Axeldiameter, standard................. 12 Fjädrar av Stållnnnnnnnnnnsssnsssnnsssnnna 32 Kalllaldring, al-legeringar.............. 55
"| toleranser ISO For > . ee .
Axeln bas ISO tol . a 7 m och lage toleranser............... ) Kaströrelse, -bana, -höjd, vidd ....19
xeln c as | to eranserrrerrer area ; ormniktighel......... bee eeeeeeeeeaeeeeeeesenes 5 Kemisk sammansättning
Axeltvärsnitt medkilspår............... 12 Formfaktor, spanningskonc. ......... 36 Kilar, kilspar, kilforband
Axialkast, lägetoleranS.................... 5 Formvaror.......no se 61-69 Kil-bredd, -höjd, -längd ................. 12
B Fosfatering, ytbehandling ............. 16 Kinematik, rérelselara.................. 19
Frigaende hal f6r skruvar.............. 16 Kinetik, kraft, massa, accelerat.....23
Basmått, toleranser perenn 8 Friktions -arbete..................... 19,23 Knackning, knacklangd
Belastningsfall, utmattning............ =) "— -tal, -vinkel, -lasning.......20 Komprimerad axel... 61
Bladfjäder Pr eens espe eee eee eeees 32 Frilagd kropp, mekanik ................. 19 Komposant, mekanik .................... 19
BIOCKSKIVA se sssrssresreserssresererrrnrrnn rann 21 Fysikaliska data.......................... 70 Kon, stympad kon
Borrdiam. for gangathal............... 16 FAStSKIUV .oeccccccccccccccceceecececcececeseees 13 Koncentricitet, koaxialitet................ 5
Bredflänsbalk HEA HEB ............... 68 FOrANQNing......cccccccccccceeceeeesees 25,48 Konisk skruvfidder 34
Brinellprov för ythårdhet | TNE arlene
roder RE FÖTSPÄNNING...ssosssssesesrrrrreerr nonan 16,24 Konsolbalk
Bre eaalas y2steportaeneneneaean ne Férsankning for skruvar................ 16 Konstruktionsstål......................... 50
BrottcykeltalN «0.00... 41 Férzinkning, ytbehandling............. 16 Kontakttryck | 35
Bromsar, diffrential
enkel, summa och......... 50
m band. 20 ;
G Kopparlegeringar............... ennen 56
| so - Kraftparallellogram, mekanik........ 17
Böjning, belastn.fall ................. 25-32 Gjutstal, tillatna spann., mtrl......... 33 Kraftpar, kraftpolygon 17
Böjspänning, MaXVvärde ................ 27 Grafisk lösning, mekanik .............. 17 Kritiskt varvtal 24
Cc Grekiska alfabetet........................... 3 Kub. kvadrat
. ,
| Grepp, grePPpaSSNINO ...................... 8 Käl. rundad. rak. kälradie 12
Celsiusskala, jamf. mM andra Sva 3 Grundämnen, kemiska tecken las 48 Kälverkan kälradie 36-38

Centrifugalkraft writ a SRS 23 Gråjärn tillåtna spänn. mtrl ... 33 49 Kättingstål RAR 51

Centripetalaccelartion...........
petal ........ 19 sneaymatt övre,
Gransavmatt, 6 |
undre g ENS irrar
Centerlesslipad Stång................... 61 GränsspänniNg ...nmmm 4, L
Charpy, hejare, pendel, prov........ 48
. . . Guldins reglef mmm 18 Lastintensitet qo... cee 29
Cirkel, linje, sektor, area, segm. ...18 Gangdiametrar,inv., utv., medel...13 Likflänsig vinkelstång.................... 62
COr-Ten Stal... eeeeeeeeceeet ie SS Gangor, UNC, UNF och M............ 13° LinlyftbloCk seo. cccccccccscsceseseseseeseeeeeees 21
Cylinder -area, -ring.......emmmm 18" for rr, ROCK KR wee 14 LimpOlyOn .......scecssessssseseeeeeeeeeee 17
Cylindricitet, formtolerans............... d " for rérelseskr. Acme, TR.15 LAgeSEMEPGi... ses cecescececcceceeeeeeeees 19
indri
Cylindrisk 1
skruvfjader ................... 32 :
Gäng .
-längd, .
-stigning
ee ............. 13-16 Lägeriktighet, toleranS .................... 5
Cylindriska rörgängor ..........---- 14 GängtoleranSel.........nnnnnn 15 Längdutvidgningskoefficient ......... 70
D H M

D AlembertS prinCiP =... 23 HaStighetoossssssssssssssssseeeererses enn rna 19 Magnesiumlegeringar................... 57

Delkristallin PlaSt............sssoooooooonnaa 99
Densitet 0.0... eee 70
Diameter, inner, medel, ytter......... 16
Diametersymbol a es 10
DOME X-stal SYST IS NTE TR Ennen sne © He's 54
Domkraft .............ccccccecceccecceceeceeeuee 20
- .
Dragbrottgrans, provning............. 48
Dragning, belastn.fall................... 22
Hertzska tryck, kontakttryck wags a44 4 35
HOOKES 1AG...esesesscesseesseessseeesteeesees 24
Huvudspanningar ............cccccccccee. 35
HAllfasthetsldra...................... 25-44
Håltoleranser, hålet DAS.....ccccccccc cece 8
HålkanttryCk.......................... 25, 35
Hardhetsprov, HB, HV, HRC......... 48
Hårdmetall, Sintrad .................... 58
Masströghetsmoment...................22
Maskinstal....0..00..0cceceeeeeeseeeeeeee 52
Materialbeteckning 47
Materialstandard, SS-EN, MNC....47
Mekaniskt arbete, energi orda 19, 23
Mekanisk provniNG...................... 48
Mellanpassning............c:ccccccscceeeeeee. 8
Metriska gängor........ 16
Mittspänning, dynamisklast ......... 41
Moment, kraft.................oossoonn 12, 17
" funktioner, hållf.lära ....... 29
Muttrar, höjd, nyckelvidd............... 16
Massing, CuZn-legeringar............ 56
Matlangd, dragprovning................ 48
N SOGIAIN oooooesseerereererrreerersreererer aren rna 49
Navtvarsnitt, -hal, tolerans............ 12
NormalacceleratiON....................... 19
Normalkraft..ssnnnmssressseresserersrrnerer rar 19
NOrmalSpänNnNiNGO snmmesssrrerssserrenerrna 24
Nominell SPÄNNING .................. 36, 43
Nitrerstål, ythärdat stål.................. 52
Nyckelvidd, skruvar, muttrar ......... 16
O
Olikflansig vinkelstang.................. 63
Omkrets, geometri..................cceee 18
Omslutningsvinkel ...................008 20
Pp
Parallellitet..ssnnsmmsssssessssrreerssrererrr rr aa d
ParallelltrapetS...smnnsmmsssssressssereeerrnnna 18
PaSSNINGSSYSteM....ssssssnssrseseeeeeesn ana 8
Pendel, matemat., fysisk .............. 23
Planing för SKIUVåL...................s.rea 16
Plant spänningstillstånd.......... 25, 35
Planhet, formtolerans ..................0.. 5
Plast, benämningar, mtridata...59-60
" identifiering........ 60
Plattor, lastfall ......0.000.....000, 39, 40
PlattStåNg................s....sssssooooea 38, 61
Plåt, format, tjocklek ..................... 61
Poissons tal, materialkonstant......24
Potentiell eNCIOl......sssssssssrrrrerrennrna 23
Profilriktighet, formtolerans............. 5
Provstav, provn., temp.................. 48
Punktlast, koncentrerad................ 29
Pyramid, priSma..............ccccccee sees 18
R TermOpPlaSt..snsssssssrsssssrreeensereerrrrr ra 59
Radialkast, lagetolerans. ................. 5
Radian, matem. vinkelenhet......... 19
Rakhet, formtolerans .................0.... 5
Rektangel ..............cccccccecceceeeeeeeees 18
Resistivitet, Cl lnlcsnsssssssssssssessereeosa 70
Restt6jningsgrans, mtriprovn........ 48
Resultant, krafter ...nnmmnmsssvsssssrsaraa 17
RINgfjäClel ooososssssseeeeereeeeeereeeerrr arne 32
Rockwellprov HRC.................00008 48
Rosettgivare, t6jningsmain. .......... 35
Rostfritt Stål........nns..ssssssssoooeesssonoe 53
Rotation, mekanik................... 19, 23
RullningSmMOtStåNd........................ 23
Rundhet, formtoleranNs .................... 5
RUNCSTÅNG oussossssssssereeeereeeern rna 38, 61
RÖr, SUNCAsssssosrseeseereererersnrrrrrrrrre na 61
"rektangulära, kvadr.......... 66, 67
"gängor, cylindr., koniska........ 14
12
Rörelsemängdsmoment ............... 23
RÖrelSeeNelOi..snssssreeesseerenereerenenn> 23
Rödmetallosssnnnnnssssssrerssreserereernrrrra 57
S
Sammansatt hallfasthet................ 25
SeghärdningSStål........................ 52
SjälvhämmningsvillkOr .................. 20
Skivor, lastfallisssnnnnssssssssessesererer nn rna 39
Skjuvmodul G ssssnasesserserrsrer aa 24, 70
SKFIUVANL oosoosseerrreesserereerrsrrerrrr ere rrrr na 16
SKIUVSTåL sno sssssssereeersssesssssnrrr erna 51
Slagprovning, slagseghet............. 48
Slankhetstallsssssssssssrssrssssnna 45, 46
Spänningsarea, Skruvar................ 16
Spänningskvot dynamisk last ....... 41
Spänningsvidd " Pon 42
Spänningstillstånd, en, två......24, 35
och tre axliga .....24, 35
Spänningar, normal, tangential.....24
Statik, jAMVIKt oe 19
Statiskt moment..................06 25, 27
Statiskt obestamda balkar............ 31
Steiners SatS........................... 22,21
Stjälpning, säkerh. mot stjälpn......23
Strängpressade stängeri al-leg...69
SträCkgräNS ssnssssssrserssrerrerrrrn 33, 48
Sträckkraft, SKIUVAN....................... 16
Stål för härdNiNG ......sssssseeesesssessna 52
Stål för tunnplåt, pressn., falsn.....54
StÖLtooserererereeseeeerrrrrrreerrrrsrrerrrrrrr annan 23
Stöttal, uUtmMattNiNg......................... 44
Svetsbeteckningar...................... 6, 7
SVänNgnNinNgStiC ......sssssssssssesssrsnrrn nana 23
T
Tangential -kraft...nnnnsnnssssssssreeererrnss 19
" -SPANNING ...............0000 27
T@EMperkOl ......... cece ccc cece eeeeeeeeeeee eens 49
T-stang, profil... eee 65
TENNDIONS.......... ccc ceeeeeeeceeeeeeeeeeeaes 57
Tillåten spänning, järn, stål........... 34
" " kontakttryck......... 35
" "> knäckning............ 46
" " utmattning.....43, 44
Titanlegeringal..................ccccccceeee 58
Toleranser, hal, axel, diam......... 8-11
Tolerans -vidd, -lage, -grad........... 10
" -mattsattning ................. 10
Toleranser form och läge................ 5
" radie, fas, vinkelmatt....9
Torsionspendel...............cccccceeeeeees 22
TOPSIONSStAV.............ccceeeececeeeeee sees 32
Torusring A, V OCh J................ 18, 22
Translation, mekanik .............. 19, 23
TrapetS -JÄNOA s..ssnsssssossseesreorene rna 15
" ALASE cece eee eseeeeeeeeeeeees 30
TriANGEl-ALea oo... cc cece eee eeee 18
Triangellast...............ccccceeeeeeeeeeerees 29
Tréghetskraft, moment........... 22,23
Tröghetsmoment .............. 22,23, 27
Tröghetsradie smmsmmmssrssrersesrraa 22,45
ee 25, 35
TryCkkärlSStål...sssnssssserssssererssssennrrs 50
Tvåaxligt spänningstillstånd.......... 35
TVÄrSKjUVNINO sisseeeessrrrererreereeeerrer na 34
TYNgdpUNKt.ossssssssrssssereeerrssrea 18, 27
Töjning, -MätNiNG.................... 25, 35
U
Undre SträCkgräNsS s..snssmmsssssisossnnaa 48
Unifiedgänga, UNC, UNF ............. 13
UtböjNiNG sisosssserrerersrerererrrrerrrrrrrnr 29
Utmattning, provning, provstav,....41
" brottgrans
U-balk, UNP, UPE och USP ......... 64
V
Varmhållfasta Stål .......nnnnn............. 54
Varmvalsade stänger............... 62-68
VarmåldriNGQ ssnmmmnsssssrrrrsssrrerrsnrnnnnna 55
VerkningSgrad................... 19, 20, 21
VerkningSliNjG =nsmnssmssssssssrrrrrrerrrrrna 17
VerktygSStål...snnnnsssssssssseeeeeeennser aan 53
Vickersprov HV snsssnssssssssessssesrerr es 48
Vinkelacceleration ................. 19, 23
Vinkelenhetel..............::::ceeeeeeeeeeees 19
Vinkelhastighet.................:c:ccccceeee 19
Vinkel -riktighet, -räthet................... 5
VinkelStåNg ....................... 62, 63, 69
VinkeländriNG........sssssrrreeerserraa 24, 29
Volymer, kub, prisma, pyramid, ....18
kon, cylinder
Vridmotstand, tr6ghetsmom. ..26, 28
Vridmoment, Mek. mossesmsssssssrrsnensa 12
Vridning, hållf.lära................... 25, 26
Värmeledningsförmåga ................ 70
VÄrmMeSPäNNING snsserrsssrrrsesereees enn aa 25
Växlande belastning ..................... 41
W
Whitworth gängprofil..................... 14
Wöhlerdiagram, utmattning .......... 40
Y
YtbehandliNO.....sssssssssssrrrrrrrerreeerrna 16
YTfaKtOroonossssererrrereeerererrrrsrrerrrr enn r ana 42
YTtjäMNNET oooeeeeesesereeseesesssessenrrrrr sera ra 4
Z
ZINKIEGETING ............cccceeeeeeeecceeeeeees 58
A
ÅKDIOMS sussosesrsresreresesresrsrerenennrn ena 20
Åtdragningsmoment ..................... 16
Ö
Öppen prOfil........sssrssrsseesersreeneernnna 25
Övre SträCkgräNS .......nsnsisnsnisesennn 48
2019
PTT
er 2
Storheter ock enhet
RA pl Ren KA RR i eeR Lt
VACUA: pee ep ech a ee
e oe 5
Form och lagetoleranser.........-++++05- ee e
6
SOPs ee
N tee)
(Ole N
e 12
Veliterdnycla\clee ete ee Care SOS ye eae ee e

se avallt ye

CEOS tee Ry e
e ase

e AR RA 13 i
ee 16
NE ee ee ine rea tneee
k. I
Mekani
R pÅ0
BandbLrOmSAk. «RR RR A
21
(id Oe ee
ARR AE 22
Masströghetsmoment ...........csserereaa ER
RR 24
ET aresee ee Ns AR

eoe ooo cccc nae 32

ele ee Speen
33
AR
35
Teme eet pole: 606 ee
2 So
WG eeuln ee
ee ea 36
Formfaktor K, vid spanningskoncentrationer............+++++: Ge
AE SR AR a 41
Utmattningsberakningar...........+-. ee AR
45
Kaäckningsberaknimgal =
e UT
Materialdata..... Sg ee e
Ch
Balktabelléf «fe sr
70
ICI ee

Av förlaget utgivna böcker: Karl Björks Förlag HB

Uppgårdsvägen 50, 163 52 Spånga
. Hållfasthetslära för teknologi och konstruktion Tel: 070 59 42 317
. Elementär mekanik E-post: info@bjorksforlag.se
. Elektriska drivsystem för maskiningenjörer Web: www.bjorksforlag.se