Tum- och rörgängor – vad är

egentligen skillnaden?

Rörgänga är egentligen en form av tumgänga – men vi vill ändå dela upp dem i två
grupper. Anledningen är att det har utvecklats två olika system för de båda
gängtyperna som inte riktigt går att jämföra med varandra.
Systemet som gäller för generella tumgängor är det minst komplicerade och fungerar så att
du mäter ditt ämne och då får fram vilket tummått som passar dina behov. Man kan likna
det med det metriska systemet.
Rörgängor kräver däremot att du mäter och sedan läser av en tabell. Måtten som är av
intresse är inner- och ytterdiameter på röret du vill bearbeta. Här är två tabeller som visar
vilka mått som gäller för de olika standarder som finns inom den brittiska standarden.

Denna tabell gäller för DIN ISO 228 (cylindrisk)

Denna tabell gäller för DIN 2999 (koniska/cylindriska)

Det finns två olika standarder idag, den amerikanska standarden och brittiska standarden.
De skapades oberoende av varandra runt 1860-70-talet och har utvecklats jämsides till två
olika system.
Amerikansk standard
Något som kännetecknar amerikanska gängor är deras beteckningar ”UN” och ”NP” som står
för ”Unified National” och ”National Pipe”. De finns för att skilja vilka som är rörgänga
respektive generell gänga, men de har båda en gängvinkel på 60°. Precis som i det metriska
systemet kommer gängorna i flera steg och med olika stigningar. Det finns även en
uppdelning mellan ”grov- och fingängor”. Värt att nämna om UN-standarden är att den har
fasta mått på 8/12/16/20 stigningar per tum oavsett storlek på dimensionen.

Amerikanska tumgängor

 UNC (Unified National Coarse) 60°

Grovgänga som har väldigt liknande användningsområde som metrisk grov.
 UNF (Unified National Fine) 60°
Fingänga med tätare stigning än UNC och liknande användningsområde som metrisk
fin.
 UNEF (Unified National Extra Fine) 60°
Extra fingänga med tätare stigning än UNF med mer specifikt användningsområde.
 8-UN/12-UN/16-UN/20-UN 60°
Olika standarder som har fasta stigningar på 8/12/16/20 gängor per tum, oavsett
vilken dimension av gänga.

Amerikanska rörgängor

 NPT (National Pipe Taper) 60°, konisk rörgänga som behöver tätningskomponent
 NPSC (National Pipe Straight Coupling) 60°, rak rörgänga för koppling emot konisk
rörgänga
  NPTF (National Pipe Taper Fuel) 60°, konisk rörgänga för torrtätning
 NPSF (National Pipe Straight Fuel) 60°, rak rörgänga som kombineras med en konisk
NPTF för torrtätning

Brittisk standard
De brittiska beteckningarna delas upp i BSW (Whitworth grovgänga), BSF (Whitworth
fingänga) och BSP (British Standard Pipe). Kännetecknande för dessa gängor är att de har en
gängvinkel på 55°.
Brittiska tumgängor

 BSW (British Standard Whitworth coarse) 55° - Grovgänga, BSW-gängan är väldigt lik
UNC och metrisk grov till sitt användande.
 BSF (British Standard Fine) 55° - Fingänga, skillnaden mellan BSF och BSW är att BSF
har tätare stigningar per tum

Brittiska rörgängor
Beteckningen för de brittiska rörgängorna har gjorts om sedan de kom till. Tidigare
benämningar på en rörgänga i Sverige har varit R/KR. Dessa har nu bytt beteckning från R till
G och från KR till R/Rc/Rp. För dig som stöter på den gamla benämningen kan det vara
nyttigt att veta.
 G (även kallad BSP – British standard Pipe) 55°, cylindrisk
 R (även kallad BSPT – British Standard Pipe Taper) 55°, konisk (utvändig)
 Rc (även kallad BSPT – British Standard Pipe Taper) 55°, konisk (invändig)
 Rp (även kallad BSPP – British Standard Pipe Parallel) 55°, cylindrisk (invändig)
Till samtliga dessa rörgängor rekommenderas ett gängtätningsmedel.
Den kända cykelgängan
Är du intresserad av att meka med äldre motorcyklar eller cyklar så finns det en
gängstandard som är speciellt framtagen för just det syftet. Den har beteckningen FG (BSC).
Det är en gänga som skapades för att cykeltillverkarna i USA och England skulle använda
samma standard och den fick då en gängvinkel på 60 grader. Denna standard benämns i
millimeterform så som FG 25.4 (1 tum) men fortfarande har en stigning per tum för varje
angiven gänga i standarden.

Klippt från https://smaskin.se/artiklar-guider/post/tum-och-rorgangor-vad-ar-egentligen-skillnaden