Efter en knapp seger i presidentvalet i Brasilien, tar vänsterns Lula

över ett polariserat land. Utmaningen blir att hantera ett parlament
dominerat av högern, mäktiga krafter som motsätter sig hans löfte
om ett grönt skifte och de starka evangeliska kyrkorna som backat
upp hans motståndare och eftersträvar politiskt inflytande.

Marielle Franco var en brasiliansk politiker, aktivist och sociolog. Hon

gjorde en fantastisk klassresa från favelan Complexo da Maré, en av
de största i Rio de Janeiro med 130 000 invånare som lever fattigt
utan rinnande vatten, avlopp och el, till universitetet.

Marielle, som var svart och tog en akademisk examen tack vare ett
stipendium, blev en av de mest inflytelserika rösterna som avslöjade
korruption inom polisen och vanstyre inom den brasilianska högern.

Hon blev en av de fattigas mest utåtriktade kämpe och det var bland
annat därför hon dödades i mars 2018 av mördare med koppling till
polisen. Hon hade valts till lokal politiker och sågs som en framtida
ledare.

Kamp för kvinnors liv och rättigheter

I september 2016 skrev hon:
”Det som uppmuntrar oss till politisk identitet är empatins och
kärlekens styrka. Det finns många unga kvinnor som är aktiva och
väljer att vara en del av den kollektiva kampen. Redan innan vi vet
valresultatet (2016) ser vi hur politiken segrar och blomstrar, som
rosor som bryter upp genom betongen.

Vår kamp är för kvinnors liv, för en kultur mot våldtäkter, mot
machismo, mot sexism. Vi vill ha rättigheter. Därför det är så viktigt
och brådskande att vara med i politiken. Det är vi själva som måste
lagstifta om våra kroppar och våra behov. Jag är svart, feminist, född
och uppvuxen i en favela och försöker väva ihop min identitet med
andras. Vi kämpar för allas rättigheter”.
Hennes död inspirerade många kvinnor att fortsätta hennes kamp för
LBTQ-rättigheter och för kvinnors rätt att välja hur de vill leva.
Marielle Franco förespråkade rätt till abort, till högre utbildning och
rimliga levnadsförhållanden, till att välja partner och fostra barn i
familjer av samma kön.

Den 30 oktober 2022, när Luiz Ignacio Lula da Silva valdes om för en
tredje presidentperiod, är det Marielle Francos röst som hörs i
bakgrunden. Valet mellan Lula och Jair Bolsonaro var en hård
uppgörelse och har visat på ett splittrat land.

Protester från Bolsonarios anhängare

Med 50,9 procent för Lula och 49,1 för Bolsonaro har valutgången
inte accepterats av många anhängare till Bolsonaro som har bett
militären att ogiltigförklara resultatet och ta över makten. Bolsonaro
var som Donald Trump missnöjd med rösträkningsmaskinerna. Hans
anhängare var besvikna och lastbilschaufförerna blockade stora
vägar i Sao Paulo och andra städer. Men metallarbetarna åkte ut
över landet och hjälpte till att hålla ordning.

Bolsonaro har sagt att han kommer att respektera författningen och
att han är en demokrat. Problemet är hans anhängare som ser
honom som en räddare från kommunismen.

Trots att Lula inte kan förknippas med kommunism, har stora
medieföretag som stöder Bolsonaro bombat Internet med fake news
där Lula anklagas för att vara antireligiös och till och med ha ingått
ett avtal med djävulen.

Överlämningen till den nya presidenten sker den 1 januari och

många är oroliga och säger att allt kan hända fram till dess.

Med 174 miljoner registrerade väljare har Brasilien, Latinamerikas

största land, samtidigt visat en vilja att fortsätta landets
demokratiska kurs. Det är inte lätt - demokratin i landet är ung och
brokig, präglad av flera militära statskupper och stor ojämlikhet.
Svarta, urinvånare och kvinnor underrepresenterade
Både svarta asiater och urinvånare ingår i landets befolkning och 53
procent ser sig inte som vita. Men dessa grupper är kraftigt
underrepresenterade i Brasiliens politiska landskap.

I valet 2014 fanns det bara en kvinna som inte var vit och
kandiderade till riksdagen, Marina da Silva, som hade varit
miljöminister hos Lula. Hon tillhörde en konservativ evangelisk kyrka
och fick bryta löften om att kämpa för homosexuellas rätt att gifta sig
när hennes kyrka hotade att ta avstånd från henne.

Brasilien har plats 146 i världen vad gäller kvinnors representation i

riksdagen och ligger därmed efter både Afghanistan och Irak. Och
valet 2022 har inte ändrat på detta, kvinnorna utgör enbart 18
procent av de 513 folkvalda i kongressen.

Landets mångfald speglas inte i det politiska livet, segregationen är

kraftig och har funnits länge. En av landets mest kända författare
Jorge Amado, medlem av kommunistpartiet och älskad av läsarna i
sin hemstad Bahia har skrivit om hur Bahias överklass förnekade att
de haft svarta förfäder. Många var ättlingar till slavar men såg sig
själva som vita.

Bolsonaros regering präglades av korruption och vanstyre. Under

pandemin lyssnade han inte på sina egna hälsoministrar och flera
avsattes. Han förnekade att viruset existerade och var skeptisk mot
social isolering och vacciner. Att Brasiliens dödstal var hela
800 000 är till stor del hans skuld, menar kritikerna. Många av de
döda fanns bland urinvånarna, som lever i små grupper längs
Amazonasfloden, där det kan ta tre timmar med kanot att nå
närmaste klinik.

Evangeliska kyrkor lockar fattiga

Under Bolsonaros tid som president försvagades de sociala
rörelserna och han allierade sig med de mäktiga evangeliska
kyrkorna, som tog honom till makten. Ett av Bolsonaros mest bisarra
projekt var att bilda en religiös allians med Rysslands Vladimir Putin
och Donald Trumps USA. Michele Bolsonaro, Brasiliens första dam,
gick till vallokalen med en tröja med den israeliska flaggan och skrev
på sitt Instagramkonto “Gud Frihet Familj Fosterland”, ett gammalt
fascistiskt motto.

Brasilien är världens största katolska land med 123 miljoner katoliker

men de evangeliska kyrkorna har vuxit sig mycket starka och år 2030
beräknas att Brasilien kommer att ha lika många evangeliker som
katoliker. De har vuxit genom att nå en bred grupp av befolkningen
med låg utbildning och låga inkomster, som känner sig utanför
samhället och söker gemenskap. Kyrkor som Iglesia Asamblea de
Dios och Paren de Sufrir följer den amerikanska modellen, sjunger
gospel och lockar människor med mirakel och ekonomisk framgång.

Kyrkorna, som finansieras av medlemmarnas gåvor och rika

företagare, har skapat ett mäktigt medieimperium med sociala
medier, TV och radio och använder dem skickligt för att nå ut. I ett
land med en stor andel analfabeter är radio och TV kyrkornas
viktigaste medier.

Deras mål är politiskt inflytande och att påverka lagstiftningen. De vill

t.ex. se till att lagförslag från Lulas tid som president, som skulle ge
kvinnor rätt till abort och homosexuella rätt att gifta sig och adoptera
barn inte kommer att genomföras.

Parlament dominerat av högern

Lula, som vann presidentposten mycket knappt, ärver ett polariserat
land. Kongressen är nu i händerna på den extrema högern, inklusive
Partido Liberal, Bolsonaros eget parti, som har 99 platser av 513
bland riksdagens underhus, och även kontrollerar Senaten med 14
senatorer.

Lulas eget Partido dos Trabalhadores (PT, Arbetarpartiet), som har

68 platser på underhuset och 9 senatorer kommer att ha svårt att
driva igenom nya lagar. Militär och polis kommer också att utgöra ett
hot. Under Bolsinaros styre har militärer erhållit viktiga poster,
många som ministrar, och gamla ministrar har utnämnts till
guvernörer.

Det som skilde väljarna och de två kandidaterna åt var olika synsätt
på ett land. Lulas modell var ett land baserat på kollektiva beslut,
nätverk och starka fackföreningar. Bolsonaro ville ha ett land för
stora företag och korporationer, utan strejkrätt och med social
kontroll genom en stor polisapparat.

Markägare motarbetar grönt skifte

Mäktiga markägare, som kontrollerar stora delar av Amazonas, har
lovat att motsätta sig Lulas löfte om ett grönt skifte. Lula vill stoppa
skövlingen av urskogen och ge tillbaka urinvånarnas kontroll över
mark och naturfyndigheter som de förlorat. Bland annat har han
förespråkat juridiskt skydd för urinvånarnas rätt till mark,
naturresurser och fiske, som urinvånarna traditionellt försörjt sig på.
Men nu vill stora företag köpa fiskerättigheter i Amazonas.

Gruvor, träindustri och sojaplantager är också nycklar till ekonomisk

utveckling i Amazonas. Men vem kommer att kontrollera dem och
garantera att urinvånarna får en rättvis del av vinsterna?

Det kommer att bli en hård kamp om landets stabilitet och framtid.
Tiden där Bolsonaro och hans allierade har styrt landet har urholkat
många av de förändringar som Lula hade etablerat som president
mellan 2003 och 2010.

Svårt skapa nya allianser

Det kommer att bli svårt för Lula att skapa nya allianser och fylla
folkrörelserna med nytt innehåll. Hans front mot Bolsonaro består
inte bara av traditionella vänsteranhängare - många konservativa
demokrater stödjer också honom. De hade tröttnat på Bolsonaros
auktoritarism. Det kommer att kräva balans och kompromisser av
Lula för att jämka olika behov och viljor.

Men han har ett stort förtroendekapital, hans väljare är entusiastiska

och de kommer inte att låta högern att stjäla deras seger.
Ana Valdes