You are on page 1of 56

Modernism

Bild 2a: Konstvetenskap

Anna-Maria Hällgren
anna-maria.hallgren@umu.se
Perspektivmedvetenhet

”En medvetenhet om att det går att se en mängd olika saker utifrån en och samma
bild. Vad man ser beror på hur man tittar på bilden, utifrån vilket ideologiskt och
teoretiskt perspektiv man betraktar den och vilka frågor man ställer till bilden i
fråga.”

Ur: Yvonne Eriksson & Annette Göthlund, Möten med bilder: Att tolka visuella uttryck
• Kontextanalys
• Formanalys
• Ikonologi
• Semiotik

…samt ett antal kritiska perspektiv (representerade hos Cothren & D’Alleva):

• Genus- och queerteoretiskt perspektiv


• Historiematerialism (marxistisk analys)
• Postkolonialism
Modernism
Här: kring sekelskifte till mitten av 1900-talet
Postmodernism
mitten av 1900-talet till cirka 1970
Samtidskonst
sent 1900-tal fram till idag
Modernitet
Begreppet ringar in både en period och en tidsanda kopplad till
samhällsförändringarna i samband med industrisamhällets framväxt,
från 1700-talets andra hälft fram till ett antal decennier in på 1900-
talet.
Modernism

Syftar på en intellektuell och kulturell rörelse från det sena 1800-talet


till hälften av 1900-talet.

Inom bildkonsten präglas rörelsen av experimentlusta och tydliga brott


gentemot tidigare, etablerade akademiska traditioner.
Med modernismen följde

• ytterligare kritik gentemot traditioner och konventioner


• stark experimentlusta
• fortsatt intresse för material, tekniker och processer.
• gärna ett politiskt engagemang
Ernst Ludvig Kirchners Gata i
Dreseden (1908)

Både ett svar på de


förändringar som följde i
modernitetens spår och ett
exempel på modernism.

Men hur då?


I princip all modern konst kan diskuteras genom att beröra begreppet
abstraktion.
Paul Cézanne, Les Grande Baigneuse,
från sent 1800-tal/tidigt 1900-tal.
Paul Cézanne, Les Grande Baigneuse, Titian, Diana och Callisto (1556-1559)
från sent 1800-tal/tidigt 1900-tal.
(MODERN)ISMER: FAUVISM (1904 – 1910*)
Henri Matisse, kvinna med hatt (Femme au
chapeau) (1905)
Fauvism
Henri Matisse, André Derain, Maurice Vlaminick, Kees
van Dongen, Charles Camoin, Henri-Charles Manguin,
Othon Friesz , Raoul Dufy.

• Djärva färgexperiment.

• Revolt mot impressionismens


mjuka uttryck.

• Kontraster och medveten


disharmoni.

Henri Matisse, kvinna med hatt (Femme au


chapeau) (1905)
Henri Matisse, tre kvinnor med sköldpadda
(1907-1908)
Fauvism

I jämförelse med Giottos Lamentation från omkr. 1306.


• Exempel på Matisses
utvecklade, något
mjukare stil.

• Exempel på intresse
för primitivismen.

Henri Matisse, Le
bonheur de vivre (ung.
Livets lycka) (1905–1906)
(MODERN)ISMER: KUBISM (1907-1914)
Pablo Picasso, flicka med mandolin (1910)
Pablo Picasso, flicka med mandolin (1910)
Pablo Picasso, skål med frukter, fiol och flaska (1914)
Kubism

• Vardagliga objekt fick geometriska


former.

• Abstrakt – men tydligt förankrat i en


(annorlunda) verklighetsåtergivning.

• Uppdelning mellan analytisk och


syntetisk kubism.

Pablo Picasso, flicka med mandolin (1910)


Analytisk kubism

• Motivet ”plockades isär”.

• Objektet betraktades ur flera vinklar


samtidigt.

• Kallas ibland ”konceptuell realism”.

Pablo Picasso, flicka med mandolin (1910)


Syntetisk kubism

• Enklare former, ljusare


färger.

• Strävan efter att skapa en


helhet.

Pablo Picasso, skål med frukter, fiol och flaska (1914)


(MODERN)ISMER: EXPRESSIONISM (DIE BRÜCKE & DIE BLAUE REITER)
Ernst Ludwig Kirchner, Marzella (omk. 1910)
Erich Heckel, Fränzi liegend (1910)
Die Brücke (från 1905-1913)
Exempelvis: Ernst Ludwig
Kirchner, Erich Heckel, Emil
Nolde.

• Konstnärlig rörelse starkt


inspirerade av primitivismen.

• Eftersökte ett starkt,


emotionellt uttryck.

• Förvrängd figurativ form.


Erich Heckel, Fränzi liegend (1910)
Wasily Kandinsky, Improvisation 28 (1912)
Der Blaue Reiter (från 1910-1914)
Exempelvis: Wassily Kandinsky, Franz
Marc, Gabriele Münter.

• Lyfte fram det abstrakta

• Intresserade av konstens andlighet och


färgernas betydelse.

• Kopplingar mellan konst och musik


vanliga.
Vasily Kandinsky, Improvisation 28 (1912)
• Ville nå ”sanning”, ”ursprunglighet”, ett
liv bortom civilisationens fernissa.
Käthe Kollwitz och Paula Mendersohn-Becker –
expressionister bortom grupperingar som Die
Brücke eller Die Blaue Reiter.

Käthe Kollwitz, Krieg (1921–1922)


(MODERN)ISMER: KONSTRUKTIVISM (ca 1915–1930)
Rodchenko, Rumslig konstruktion nr. 12 (1920)
Rodchenko, Pure Red Color, Pure Yellow Color, Pure Blue Colour (1921)
(Rysk) konstruktivism

• Politiska ambitioner.

• Intresserade sig för en konst


kopplad till teknologi och
vetenskap

• Dynamik och geometriska


former skulle påminna om
den ryska revolutionens
natur.

Rodchenko, Rumslig konstruktion nr. 12 (1920)


(MODERN)ISMER: FUTURISM (1909-1914)
Umberto Boccioni, Unique Forms of
Continuity in Space (1913). Notera
inspirationen från kubismen!
Giacomo Balla, Dynanism of a dog on a
leash (1912). Till höger; kronofotografi
från 1890 av Etienne Jules Marey.
• Koppling särskilt till Italien och
Ryssland.

• Fokus på rörelse och dynamik!

• Tämligen aggressiv och polemisk rörelse


(se exempelvis manifestet publicerat
1909), dessutom ofta misogyn.

• Ny teknologi, nya experiment.

Umberto Boccioni, Unique Forms of


Continuity in Space (1913). Notera
inspirationen från kubismen!
(MODERN)ISMER: DADAISM (1916-1923)
Marcel Duchamp, Fountain (1917)
Dada Fair, Galerie Otto Burchard,
Berlin, 1920
DADA

• Reaktion mot första världskriget och


nationalismen.

• Spretig rörelse!

• Anti det mesta – även sig själva


(”Dada is anti-Dada”).

• Introducerade så kallade readymades.

• Konsten – en intellektuell verksamhet!


(MODERN)ISMER: SURREALISM (1922)
Exquisite Corpse (1938), André Breton, Jacqueline
Lamba, Yves Tanguy.
Yves Tanguy, Joan Miró, Max Morise, Man Ray
(1926-1927)
Meret Oppenheim,
Objekt (1936)
Surrealismen

• Tolkas ofta som en efterföljare till DADA.

• Konstnärsgrupp intresserade av psykologi,


drömvärldar och det undermedvetna.

• Kritiserade DADA för att inte äga tillräckligt


tydliga politiska visioner.
.
Svensk modernism?
• Symbolism
• Djupsinnig expressionism
• Litterära referenser
• Naturalism
• ”Rimliga” perspektiv
• Djärva färger
• Kraftiga konturer
• Förenklingar
• Betoning på yta
• Konsten skulle vara ”en fest för ögat”
Sigrid Hjertén, vy med lyftkran (1916)
I Sverige inspirerades konstnärerna av i princip alla de avantgardistiska ismerna.

Vad ser vi exempelvis hos konstnärer som Siri Derkert, Gösta Adrian Nilsson (GAN)
eller Esaias Thorén?
Hilding Linnqvist, I tysta kvällen (1919)
Naivismen

• Utmärkande för den


svenska modernismen.

• Det oskolade härmades


medvetet.

• Romantiskt berättande.

Hilding Linnqvist, I tysta kvällen (1919)

You might also like