Gymnasievalsguiden
Ett gymnasieprogram består av flera gymnasieämnen
Hej blivande gymnasieelev! Du har säkert många frågor nu
när gymnasievalet närmar sig. Därför har vi samlat all information
som kan hjälpa dig i den här gymnasievalsguiden. Du hittar bland annat
information om hur du ansöker till gymnasiet, vilken behörighet som krävs
för de olika programmen och en checklista med allt du behöver tänka på inför
ditt gymnasieval!
BEHÖRIGHET TILL
GYMNASIET - VAD
GÄLLER FÖR DIG?
I Sverige finns det flera olika typer av
gymnasieprogram för dig att välja på.
Det finns 18 nationella gymnasieprogram,
varav 6 är yrkesprogram och 12 är
högskoleförberedande program. Alla
program är tre år långa och samtliga
kan ge grundläggande behörighet till
universitet- och högskoleutbildning.
För att gå ett nationellt program i
gymnasieskolan behöver du:
• ha slutfört årskurs 9 i grundskolan
eller motsvarande utbildning,
• inte redan har genomgått en
gymnasieutbildning och
• ha påbörjat utbildningen senast
det första kalenderhalvåret då du
fyller 20 år.
Läs mer om behörighet
på gymnasium.se
Behörighet till högskoleförberedande program
För gymnasiebehörighet till ett högskoleförberedande
program krävs godkända betyg i svenska eller svenska
som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio
andra ämnen från grundskolan.
y För ekonomi-, samhällsvetenskap- och
humanistiska programmet ska fyra av de
ytterligare nio ämnena vara geografi, historia,
samhällskunskap och religion.
y För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska
tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik
och kemi.
y För det estetiska programmet är de nio ämnena
valfria. Här kan dock även färdighetsprov
förekomma.
y För behörighet till en så kallad särskild variant kan
det ställas krav på förkunskaper i ett ämne eller
ämnesområde som är utmärkande för varianten.
Behörighet till yrkesprogram
För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram
krävs godkända betyg i svenska eller svenska som
andraspråk, engelska och matematik och i minst fem
andra ämnen från grundskolan.
För dig som inte är behörig till gymnasiet
För dig som inte blivit godkänd i de grundskoleämnen
som behövs för att bli behörig till ett nationellt
gymnasieprogram finns introduktionsprogrammet.
IM-programmet leder inte till en gymnasieexamen, du
får istället ett studiebevis på vad du har genomfört och
klarat av.
Hur är ett gymnasieprogram uppbyggt?
som i sin tur består av gymnasiekurser. På
ett gymnasieprogram läser du ett visst antal
gymnasiepoäng, gymnasiegemensamma ämnen,
programgemensamma ämnen, programfördjupningar,
valbara kurser och gymnasiearbete. Läs mer om
gymnasieprogrammens uppbyggnad här.
Så ansöker du till gymnasiet
När ansökan till gymnasiet öppnar i januari får
du som går i en grundskola i Sverige ett lösenord
hemskickat. Om du är bokförd i en region men inte
går i skolan kan du ringa din hemkommun för att få
ett lösenord. Med hjälp av ditt lösenord loggar du in
på webben för gymnasieantagning i din kommun
för att fylla i dina gymnasieval. Om du inte vet vilket
antagningskansli som gäller för dig kan du hitta det på
antagningskanslier.skr.se. Läs mer om antagning till
gymnasiet här.
Tidsplan för antagning till gymnasiet
Gymnasievalet börjar i januari och varje månad som
följer händer det olika saker som du bör hålla koll på.
Januari: Gymnasieantagningen öppnar och du
får ett lösenord hemskickat
Februari: Gymnasieantagningen stängs. Det kan
variera mellan olika skolor, men oftast stängs
gymnasieantagningen i mitten på februari.
Mars: Estetiska och engelskspråkiga program har
färdighetsprov under mars
April: Det preliminära antagningsbeskedet kommer i
april. Du kan också ändra i din gymnasieansökan.
Juni/juli: I slutet av juni eller början på juli kommer
det slutgiltiga antagningsbeskedet. Du har cirka tre
veckor på dig att tacka ja till platsen.
Augusti: Nu kommer du som står som reserv få
veta hur det gått med din antagning. Sen är det
dags för skolstart!
Hitta specifika datum för just din kommun här!
CHECKLISTA INFÖR
GYMNASIEVALET
1 Ta reda på fakta inför gymnasievalet
Var inte rädd för att ställa frågor och jämför olika
alternativ. Kolla recensioner från tidigare elever,
besök skolor på öppet hus och var nyfiken.
Genom att vara noggrann i ditt val av program
och skola minimerar du risken för att ska bli
missnöjd över ditt val.
2 Vad är viktigt för dig inför gymnasievalet?
Sätt upp punkter som är viktiga för dig i ditt
gymnasieval och jämför sedan de punkterna
med vad de olika gymnasieskolorna erbjuder
dig som elev.
3 Programmets innehåll
Vad innehåller utbildningen? Jämför de olika
programmens poängplaner för att se vilka kurser
som ingår i varje program. Får du den behörighet
som krävs för vidare studier? Ingår det praktik?
Har du möjlighet att driva ett UF-företag? Ställ
alla viktiga frågor innan du tar ett beslut.
4 Efter gymnasiet
Från och med januari 2023 ger alla nationella
gymnasieprogram behörighet till att studera vidare
på universitet- och högskoleutbildningar. När du
går ett yrkesprogram kan du välja att inte läsa
de ämnen som ger högskolebehörighet om det
passar dig bättre.
Leder ditt gymnasieval till arbete?
5 För dig som vill ut i arbetslivet efter studenten
kan det vara värt att läsa på om vilka
arbetsmarknadsprognoser olika yrken har i
framtiden. Vill du veta vilka yrken som finns,
hur stor möjligheten är till jobb och vilken lön du
kan förvänta dig? Läs mer på vår yrkesguide!
6 Vilka gymnasiekurser erbjuder skolan?
Vilka olika kurser erbjuder skolan dig som
programfördjupning eller individuellt val?
Erbjuder de dig de ämnen som du är
intresserad av? Var kritisk i ditt gymnasieval!
7 Leder ditt gymnasieval till bra språkstudier
och/eller matematikstudier?
Kontrollera vilka språk som skolan erbjuder dig.
Språk är en bra merit att ha med sig i framtiden
eftersom du får extra meritpoäng för högre kurser
i engelska och moderna språk när du söker en
universitet- eller högskoleutbildning. Du kan också
få extra meritpoäng för vissa kurser i matematik.