Uppgift 3

Att använda Awareness of Mathematical Pattern and Structure (AMPS) i undervisningen i F-

3:
Mulligans och Mitchelmores (2013) AMPS-modell ger en struktur för att bedöma elevers
medvetenhet om matematiska mönster och strukturer. Den belyser också hur vissa barn har
svårigheter att uppfatta mönster. Som Kerstin påpekade, väcker detta frågor om hur effektivt
strukturerat material och schematiska bilder kan vara om eleverna inte ser strukturen eller
mönstret.
Även om artikeln inte specifikt ger tips om hur man tränar AMPS, visar den att det är möjligt
att förbättra elevers förmåga att uppfatta matematiska mönster och strukturer. Mulligan och
Mitchelmore har publicerat senare verk som fokuserar på just detta (t.ex. Mulligan &
Mitchelmore, 2016).
Träning av AMPS:

Forskning visar att träning av AMPS kan ske genom att:

 Uppmärksamma strukturen: Uppmuntra eleverna att reflektera över och beskriva strukturen i
matematiska problem och aktiviteter.
 Använda formativ bedömning: Använd frågor och observationer för att kontinuerligt bedöma
elevers AMPS-nivå och anpassa undervisningen därefter.
 Variera aktiviteter: Använd en mängd olika aktiviteter som involverar sortering,
mönsterbildning, klassificering och jämförelse för att engagera elever på olika nivåer av
AMPS.
 Stödja visuellt: Använd konkreta material, bilder och diagram för att synliggöra matematiska
koncept och strukturer.

Att använda AMPS i F-3:

I F-3 kan AMPS-modellen integreras i undervisningen på följande sätt:
Förskoleklass:
 Sortera och kategorisera: Låt eleverna sortera och kategorisera objekt efter olika egenskaper
(t.ex. färg, form, storlek).
 Mönsterbildning: Uppmuntra eleverna att skapa och identifiera mönster med objekt, bilder
eller ljud.
 Visuellt stöd: Använd bilder och diagram för att representera matematiska koncept.
Årskurs 1-3:

 Problemlösning: Använd problemlösningsaktiviteter som involverar mönster och strukturer.

 Spela spel: Spela matematiska spel som kräver att eleverna identifierar mönster och strukturer.
 Använda konkreta material: Använd konkreta material som Cuisenaire-stavar, geobräder och
tangram för att utforska matematiska koncept.

Formativ bedömning:
Använd observationer, frågor och diskussioner för att bedöma elevers AMPS-nivå och
anpassa undervisningen därefter. Exempel på frågor:
 Kan du beskriva mönstret?
 Hur ser strukturen ut?
 Vad är likheterna och skillnaderna mellan dessa objekt?
 Hur kan du använda dessa material för att skapa ett mönster?
Referenser:
Mulligan, J. & Mitchelmore, M. (2013). Early awareness of mathematical pattern and
structure. I L. English, & J. Mulligan (Red) Reconceptualizing Early Mathematics Learning.
Advances in Mathematics Education. Springer. (pp 29–45). https://doi.org/10.1007/978-94-
007-6440-8_3
Mulligan, J. & Mitchelmore, M. (2016). Developing Mathematical Thinking in the Early
Years. Routledge.
Uppgift 4d
För att beskriva hur stor del av kvadratens area som klipps bort när sidorna delas in i n lika
stora delar och hörnen klipps bort, kan vi använda följande formel:
Anta att sidan av den ursprungliga kvadraten är s. Om varje sida delas in i n lika stora delar,
blir längden av varje del s/n
Eftersom hörnen klipps bort, blir de delar av kvadraten som klipps bort fyra likbenta
rätvinkliga trianglar, var och en med en bas och höjd på s/n
Därför blir det totala området av de klippta trianglarna:
Totalt omra˚de av klippta trianglar=4×( ½ *( s/n )* (s/n))
Totalt område av klippta trianglar= 2s2/n2
Därefter är andelen av kvadratens area som klipps bort:
Andel bortklippt area=Area av klippta trianglar/Total area av kvadraten
=(2s2/n2)/s2
=2/ n2
Således är andelen av kvadratens area som klipps bort 2/ n2 när sidorna delas in i n lika stora
delar och hörnen klipps bort.

Uppgift 5
Bedömningskriterier för uppgiften om lådorna:
Ej visat tillräckliga kunskaper:
 Eleven kan inte identifiera vilken låda som väger mest.
 Eleven ger irrelevanta svar, t.ex. baserar sitt svar på lådans färg eller form.
 Eleven visar ingen förståelse för sambandet mellan vikt och volym.
Visat grundläggande kunskaper:
 Eleven kan identifiera att en av lådorna väger mer än den andra.
 Eleven kan ge en delvis korrekt förklaring, t.ex. "Låda B har fler kuber".
 Eleven visar en grundläggande förståelse för sambandet mellan vikt och volym.
Visat mycket goda kunskaper:
 Eleven kan korrekt identifiera vilken låda som väger mest.
 Eleven kan ge en fullständig och korrekt förklaring, t.ex. "Låda B har fler kuber och
kuberna är tyngre än luften i låda A".
 Eleven visar en god förståelse för sambandet mellan vikt och volym och kan använda
denna kunskap för att lösa problemet.
Autentiska elevlösningar:
Elev 1: Ej visat tillräckliga kunskaper. Eleven baserar sitt svar på lådans storlek, vilket inte är
relevant för vikten.
Elev 2: Ej visat tillräckliga kunskaper. Eleven tror att båda lådorna väger lika mycket baserat
på höjden, vilket inte är korrekt.
Elev 3: Visat grundläggande kunskaper. Eleven identifierar korrekt att låda B har fler kuber,
men kryssar i fel ruta.
Elev 4: Visat mycket goda kunskaper. Eleven identifierar korrekt att låda B väger mest och
ger en fullständig förklaring.
Förbättringsmöjligheter:
 Uppgiften kan utökas med fler frågor för att testa elevernas förståelse av sambandet
mellan vikt och volym.
 Eleverna kan få möjlighet att använda konkreta material, t.ex. kuber och vågar, för att
undersöka problemet.
 Eleverna kan få reflektera över sina tankar och resonemang i skrift eller i diskussion.