Swe L2 Isbn17.06.22x

Svenska
Ha en rolig kurs i svenska!
2 1
2
SVENSKA 2
Copyright © 2021 Berlitz Languages, Inc. All rights reserved.
Author: Staff of Berlitz

Layout, Design & Illustration: The George (www.iamthegeorge.com)
Photo Credits: Shutterstock/Negnut, Shutterstock/VIKTORIYA SAMIR DIXIT, Shutterstock/J Walters

Shutterstock/ESB Professional, Shutterstock/StockPhotosLV, Shutterstock/fiphoto, Shutterstock/everst
Shutterstock/symbiot, Shutterstock/Diyana Dimitrova, Shutterstock/Alexandr Shevchenko, Shutterstock/erlucho
Shutterstock/Stockphoto Video, Shutterstock/Igor Grochev, Shutterstock/Rawpixel.com, Shutterstock/TierneyMJ
Shutterstock/Andrey_Popov, Shutterstock/Lucvi, Shutterstock/4 PM production, Shutterstock/George Rudy
Shutterstock/Pressmaster, Shutterstock/Strahil Dimitrov, Shutterstock/FrameStockFootages, iStock/tirc83
Shutterstock/Karavanov_Lev, Shutterstock/Elise Cunniet Robert, Shutterstock/Novikov Aleksey, iStock/sanjeri
Shutterstock/Pixel-Shot, Shutterstock/Alexanderstock23, Shutterstock/frantic00, Shutterstock/Natalia Ustsinava
iStock/monkeybusinessimages, iStock/kupicoo, iStock/aldormurillo, iStock/kokouu, iStock/twinsterphoto
iStock/gpointstudio, iStock/chabybucko, iStock/SeventyFour, iStock/Geber86, iStock/Westersoe, iStock/Chalffy
iStock/alvarez, iStock/Vesnaandjic, iStock/kmatja, iStock/filadendron, iStock/ViktorCap, iStock/ClarkandCompany
iStock/Martin Wahlborg, iStock/PeopleImages, iStock/Paul Bradbury, iStock/vgajic, iStock/MStudioImages
iStock/Drazen_, iStock/Martin Wahlborg, iStock/olaser, iStock/Morsa Images, iStock/gilaxia, iStock/lechatnoir
iStock/RolfAasa, iStock/Sohl, iStock/bo1982, iStock/TommL, iStock/DGLimages, iStock/tunart, iStock/PonyWang
iStock/Hispanolistic, iStock/MesquitaFMS, iStock/gilaxia, iStock/lisegagne, iStock/fotografixx, iStock/Brzozowska
iStock/Maica, iStock/Morsa Images, iStock/wundervisuals, iStock/pawel.gaul, iStock/alvarez, iStock/aphotostory,
iStock/vwalakte, iStock/Xantana, iStock/olli0815, iStock/MasterLu, iStock/CHUNYIP WONG, iStock/peeterv
iStock/Gargolas, iStock/HRAUN, iStock/SerrNovik, iStock/Nikada, iStock/fmajor, iStock/powerofforever
iStock/pixdeluxe, iStock/PamelaJoeMcFarlane, iStock/DieterMeyrl, iStock/moonberries, iStock/LeoPatrizi
iStock/torwai, iStock/AleksandarNakic, iStock/Tempura, iStock/miljko, iStock/encrier, iStock/TakakoWatanabe
iStock/Chainarong Prasertthai, iStock/MmeEmil, iStock/Antonio_Diaz, iStock/franckreporter, iStock/visualspace,
iStock/mihailomilovanovic¡, iStock/Bim, iStock/Nikada, iStock/Emir Memedovski, iStock/RoBeDeRo, iStock/Anchiy
iStock/TARIK KIZILKAYA, iStock/vm, iStock/luoman, iStock/kate_sept2004, Pexels/Daria Shevtsova,
Pexels/Mihis Alex, Unsplash/Johannes Plenio, Unsplash/rawpixel, Unsplash/Minjoo Son, Alamy/Fredrick Kippe,
Alamy/NPS Photo, Unsplash/Hello Lightbulb, iStock/PixelsEffect, Unsplash/Ashim D’Silva
No part of this book may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or me-
chanical, including photocopying, recording or by any information storage and retrieval system without
permission in writing from the Publisher.
The Berlitz name and logotype are registered trademarks of Berlitz Investment Corporation and are
used under license.
First edition: February 2021
ISBN 9781642103816
1-64210-381-0
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MÅL 1 Gå första dagen på kursen – “Vad sa du?”........................................6
MÅL 2 Vara ny på jobbet – “Berätta om dig själv!”.....................................10
MÅL 3 Prata om typiska aktiviteter – “Vad gör de? Vad brukar du göra?”......14
MÅL 4 Boka – “Jag vill boka två lektioner nästa vecka”.............................16
MÅL 5 Ge och förstå instruktioner – “Sträck upp armarna!”.....................18
MÅL 6 Småprata – “Vad gör du på fritiden? Vad gjorde du förut?”............22
MÅL 7 Småprata om jobb – “Vad gör du? Vad gjorde du förut?”................24
MÅL 8 Använda korrekt tid – “Jag var ... Jag är ... Jag ska vara ... Var!”........26
MÅL 9 Fråga om upplevelser – “Vad har du gjort? Har du gått på museet?”...28
MÅL 10 Repetition.........................................................................................30
MÅL 11 Berätta om erfarenheter – “Har du bott utomlands? När bodde du där?”..32
MÅL 12 Boka en resa i Sverige – “Åk till Lappland!”.....................................36
MÅL 13 Acceptera en inbjudan – “Kom till vår sommarstuga i midsommar!”...42
MÅL 14 Berätta om fakta om Sverige och svenskan – “Visste du att ...?” .....46
MÅL 15 Prata om preferenser – “Tycker du att det är bättre att bo i stan eller på landet?”..50
MÅL 16 Planera en aktivitet – “Det låter bra!”..............................................52
MÅL 17 Spela bowling – “Vi har tyvärr inga skor kvar”................................56
MÅL 18 Gå på stan – “Behöver du något från stan?”...................................58
MÅL 19 Söka personer – “Var är du? Vad gör du?”.....................................62
MÅL 20 Repetition.........................................................................................64
4
MÅL 21 Beskriva personer – “Vilka söta barn!”............................................68
MÅL 22 Jämföra personer – “Han är bättre än jag på tennis!”....................70
MÅL 23 Prata om intressen och yrken – “Vad ville du bli när du var liten?”.....72
MÅL 24 Beskriva din arbetsplats – “Jag har många finska kollegor.”..........74
MÅL 25 Jämföra länder och städer – “Vad är skillnaderna mellan dem?”..78
MÅL 26 Beskriva ditt hem eller ditt område – “Var bor du? Hur är det?”....82
MÅL 27 Jämföra boenden – “Rummen är mindre, men fler!” ......................88
MÅL 28 Fråga om semestern och kommentera – “Vad härligt!”..................90
MÅL 29 Fira någon/något – “Grattis på födelsedagen!”...............................94
MÅL 30 Repetition.........................................................................................96
MÅL 31 Beställa mat på catering – “Hur levererar ni maten?”.....................98
MÅL 32 Hantera praktiska problem – “Det har blivit ett fel.”..................... 100
MÅL 33 Hantera språkproblem – “Ursäkta, vad menar du?”.................... 104
MÅL 34 Tala med läkaren – “Hur säger man ’sjuksköterska’?” ................ 108
MÅL 35 Använda onlinetjänster – “Vilka appar använder du?”................ 112
MÅL 36 Jämföra produkter – “Här kan du jämföra produkter och företag!”.. 114
MÅL 37 Hålla en presentation – “Först ... Sedan ... Till sist ...”.................. 118
MÅL 38 Medverka i ett virtuellt möte – “Kan du skicka koden till mötet?”.. 120
MÅL 39 Hantera situationer på flygplatsen – “Har du några vätskor?”.... 122
MÅL 40 Repetition...................................................................................... 124
GRAMMATIK (självstudier)........................................................................... 126
5
MÅL 1: Gå första dagen på kursen – ”Vad sa du?”
Uttal Verb: frågor och fraser Substantiv
Alfabetet Hur mår du? Jag mår bra. EN ETT

Hur är det? Det är bra. hiss rum
Y, Ö, U, O, Å, A, I, E, Ä dörr tak
Vad är det? Jag vet inte. matta golv
KOMMA/KOMA reception fönster
Hur uttalar man det på svenska? toalett papper
RD, RL, RN, RT, RS Hur stavar man det? vägg
lärare
G, K, SK + Ursäkta, jag hörde inte. elev
E, I, Y, Ä, Ö Vad sa du? tavla
Kan jag få ...?

Ska jag ...?
1. Presentation
Vid receptionen, med receptionisten
Receptionist: Hej, välkommen hit, Per

heter jag.
Elev: Hej, jag heter Maria.
Receptionist: Hej Maria, och du ska lära
dig svenska, eller hur?
Elev: Ja! Jag har kurs klockan
10.15.
Receptionist: Jättebra, din lärare kommer
snart. Jag ska visa dig runt.
Du kan hänga av dig där!
Elev: Tack! Har ni en toalett?
Receptionist: Javisst! Toaletten är där, och
det finns en där också, vid
entrén.
Elev: Vad bra, tack.
6
I väntrummet
Elev: Ursäkta, jag hörde inte. Vad sa du?

Lärare: Hej, är du Maria? Välkommen! Jag heter
Lärare: Förlåt! Du kan sitta här.
Tina, jag är din lärare. Hur mår du?
Elev: Ah, ja, tack!
Elev: Hej! Jag mår bra, tack! Trevligt att
Lärare: I dag är det den 17 december.
träffas.
Det är torsdag. Kan du säga efter
Lärare: Detsamma! Gick det bra att komma hit?
mig?
Elev: Ja, jag jobbar 5 minuter från Berlitz.
Elev: I dag är det den 17 december.
Lärare: Perfekt! Vill du ha kaffe eller te?
Det är torsdag.
Elev: Nej tack, jag har vatten här.
Lärare: Jättebra, ”toooschda”, och vi ska nu
Lärare: Jättebra, så, välkommen, följ med mig.
ha första lektionen. Vi börjar med
Här är vårt klassrum! Varsågod och sitt.
alfabetet. Säg efter mig: aaa, bee ...
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Säg efter mig:
”aaa - bee - cee - dee - eee - eff - gee - håå - iii - jii - kåå - ell - emm - enn - ooo - pee - kuu - err - ess -
tee - uuu - vee - dubbel vee - ex - yyy - sääta - ååå - äää - ööö”
A Ä
VÄGG ”VÄGGGGGGGGG”
Ö Å E VÄG ”VÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄG”
BOK ”BOOOOOOOOOK”
BOCK ”BÅKKKKKKKKKK”
Y U O I
RD ord, hörde G + E, I, Y, Ä, Ö = ”j”

RL förlåt K + E, I, Y, Ä, Ö = ”sch”
RN pennorna SK + E, I, Y, Ä, Ö = ”ch”
RS kurs, ursäkta
ge, gillar, gym, gärna, gör
RT karta
kanske, maskin, kyl, kärna, kör
sked, skicka, skylt, skälla, skön
I klassrummet
Lärare: Så, vad pratar de om?

Elev: De pratar om stress.
Lärare: Vad är det?
Lärare: Exakt! Hur många personer pratade?
Elev: Det är en text! Ska jag läsa den?
Elev: Var det 3 personer?
Lärare: Nej, vi ska lyssna på den.
Lärare: Ja! Det stämmer!
Elev: Ah, kan jag skriva?
Elev: De sa ”schy...”, hur uttalar man det?
Lärare: Ja, absolut, men det är bättre att
Lärare: ”Schynda”, men man stavar det
bara lyssna först.
S - K - Y - N - D - A. Det betyder
Elev: Okej, hur stavar man ”lyssnar”?
”göra snabbt.”
Lärare: L - Y - S - S - N - A - R
Elev: Ah, kan jag säga: Bussen går om 5
Elev: Kan jag få ett papper? Jag ska skriva!
minuter. Jag måste skynda mig?
Lärare: Ja, absolut! Det är perfekt.
7
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Säger man ”kafffe”? I. Ja, man uttalar det ”kafffe”.

II. Säger man ”kafeee”? II. Nej, man uttalar det inte ”kafeee”.
III. Säger man ”kafffe” eller ”kafeee”? III. Man säger ”kafffe”.
IV. Hur uttalar man kafé? IV. Man uttalar det ”kafeee”.
3. Dialog: uttala och tala!
Läs och uttala:
Hur uttalar man det på svenska? ny - nöt - nu - not - nå - napp - ni - nej - nära
Hur stavar man det?
Ursäkta, jag hörde inte. vägg - väg
Vad sa du?
Kan jag få en penna? gård - Karl - barn - torsdag - sport
Kan jag få ett papper?
Ska jag ge ett exempel? gäst - kemi - sköterska
A. Du är ny på Berlitz och kommer till receptionen. Vad säger du? Vad säger receptionisten?
B. Du träffar din lärare för första gången. Vad säger ni?
C. Du är i klassrummet. Vad är typiska fraser i klassrummet?
8
4. Extra: Fler fraser för att prata mer
Steg 1: STOPPA talaren
Ursäkta ...
Förlåt ...
Steg 2: Be talaren TALA LÅNGSAMT

Be om saker:
Kan du upprepa?
Kan du säga det en gång till, långsamt? Elev: Har du en penna?

Lärare: Ja, jag har många pennor.
Elev: Bra, kan jag få en penna?
Steg 3: Be talaren FÖRKLARA Lärare: Ja, vilken penna vill du ha?
Elev: Kan jag få den pennan?
Kan du förklara det?
Lärare: Vilken penna? Den här?
Vad betyder det? Elev: Nej, den där pennan.
Lärare: Nej, tyvärr, den här pennan kan
Hur stavar man det? du inte få. Jag behöver den.
Elev: Okej, vilken penna jag få i stället?
Kan du säga det på ett annat sätt? Lärare: Du kan få den här pennan.
Elev: Toppen, tack!
På lektionen:
Prata, säga, berätta om
Fråga: Vilket företag jobbar du på? Fråga, be om, undra, ställa frågor
SVARA: Jag jobbar på CONSTRUCT.

Fraser i telefon:
SVARA MER: Jag jobbar på designavdelningen. Hallå?
Det är Maria. Vem talar jag med?
FRÅGA: Vilken avdelning jobbar du på? Jag söker Peter.
Ja, jag kopplar dig till honom. Ett ögonblick.
Tyvärr, han är inte här just nu, prova senare.
Jag kan lämna ett meddelande till honom.
Bygga på informationen Mejlfraser:

Hej,
MENING: Jag jobbar på CONSTRUCT.
jag skriver till dig angående ...
DETALJ: Jag jobbar på designavdelningen. Bifogat finns ett dokument.
UTVECKLA: Jag studerade teknisk design. Ha en trevlig vecka!

Vänliga hälsningar,
Maria
9
MÅL 2: Vara ny på jobbet – ”Berätta om dig själv!”
Personlig information Frågor man kan ställa
(ett) namn Vad heter du? Varifrån kommer ditt namn?

(en) ålder Hur gammal är du?
(en) stad Var bor du?
(ett) land Varifrån kommer du? Var är du född?
(ett) språk Vad talar du för språk? Vilka språk talar du?
(ett) intresse Vad har du för intressen? Vad gillar du?
(ett) yrke/jobb Vad jobbar du med? Vad gör du? Var jobbar du?
(en) sak Vad har du för saker? Vad köper du ofta?
(en) vän Vem är din närmaste/bästa vän?
(en) familj Hur många personer är ni i er familj?
(ett) utseende Hur ser de ut?
(en) personlighet Hur är de?
1. Presentation
Jag heter Michaela. Namnet kommer från ”Mikael”

och är ett hebreiskt namn, som betyder ”vem är
som Gud?”
Jag är 52 år gammal.
Jag bor i Göteborg.
Jag kommer från Sala. Jag är född där.
Jag gillar att lära mig nya språk. Just nu studerar

jag arabiska. Det är så fint!
Jag jobbar på en skola, som lärare i franska och engelska. Mina elever är 13–15 år. Min chef är
fantastisk. Han heter Mattias. Det finns fem lärare i vårt team.
Jag har inte så många saker och köper sällan nya saker, men jag har många böcker och lampor. Jag
gillar lampor! Man måste ha bra lampor när man läser så mycket!
10
Min bästa vän heter Lina. Hon är också lärare i språk. Vi gick i samma skola när vi var små. Jag har också
andra mycket bra kompisar. Till exempel Isabelle, hon är jurist.
I min familj är vi fyra. Det är jag, mina två söner och min hund Oliver. Han är en boxer. Mina barn är inte
”barn” längre – de är 17 och 21 år. Men min hund är ”barn”, han är en valp – sju månader gammal!
Jag är inte så lång, men inte så kort heller, så jag är medellång: 167 centimeter. Jag har halvlångt ljust
hår och blåa ögon. Min hud är ljus, speciellt på vintern. På sommaren blir jag ganska brun! Jag älskar
sommaren i Sverige!
Som person är jag social, pratsam, trevlig, hjälpsam, kreativ, rolig och strukturerad, men jag kan också
vara lite slarvig. Jag är absolut inte perfektionist!
Jag blir stressad om jag åker spårvagn, så jag åker sällan spårvagn. Jag föredrar att åka buss eller att
gå.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Heter hon Michaela? I. Ja, hon heter Michaela.

II. Kommer hennes namn från ”David”? II. Nej, hennes namn kommer inte från ...
III. Är hon 52 eller 58 år? III. Hon är 52 år.
IV. Var bor hon? IV. Hon bor i Göteborg.
11
3. Dialog: vi pratar om dig
Karl: Hej Tove, är du ny här på jobbet?

Tove: Ja, jag började förra veckan.
Karl: Vad kul, välkommen! Vad gör du?
Tove: Jag jobbar på designavdelningen,
med våra förpackningar.
Karl: Det låter roligt. Design och konst är
mina stora intressen. Men jag jobbar
inte med det, tyvärr. Jag är jurist.
Jag kontrollerar att vi följer alla
lagar. Det är också intressant.
Tove: Vad bra, det är viktigt ...!
Karl: Kommer du från Malmö?
Tove: Nej. Jag kommer från Älmhult.
Karl: Jaha, var ligger det?
Tove: Det ligger norr om Malmö, cirka
två timmar med bil.
Karl: Bor du där?
Tove: Nej, jag bor i Malmö. Jag flyttade
precis hit. Och du, bor du också här
i Malmö?
Karl: Nej, jag bor i Lund.
Tove: Jag gillar Lund! Jag bodde där som
student. Jag har många vänner där.
4. Extra: Kända personer (kändisar), yrken, intressen och saker
Vad gör ”kändisar”?
De är/jobbar som ... Vad gör man då?
politiker Man diskuterar mycket och försöker förbättra samhället.

skådespelare Man spelar en roll i en teater, film eller serie.
musiker Man gör musik, sjunger, spelar instrument med mera (m.m.)
idrottsmän/-kvinnor Man tävlar i en sport. Man tränar hårt.
entreprenörer Man driver företag, skapar innovationer, säljer m.m.
vetenskapsmän Man forskar för att hitta ny information och nya saker.
bloggare Man skriver många texter om ett tema/ämne.
influencers Man tar bilder på sitt liv och försöker inspirera andra.
programledare Man leder ett program.
12
ANDRA YRKEN
Man kan jobba som ... Vad gör man då?
advokat Man jobbar med juridik.

assistent Man assisterar/hjälper andra personer.
arbetsförmedlare Man hjälper folk att hitta jobb.
arkitekt Man ritar och planerar byggen av byggnader.
bartender Man gör drinkar och serverar drycker.
brandman Man släcker bränder.
brevbärare Man levererar post.
chef Man leder personal.
cykelförsäljare Man säljer cyklar.
designer Man skapar digitala och fysiska produkter.
doktor/läkare Man hjälper sjuka personer att bli friska.
dataanalytiker Man analyserar data.
expedit/butiksbiträde Man hjälper kunder i butiker, organiserar och säljer varor.
fastighetsmäklare Man säljer bostäder och fastigheter.
förskolepersonal Man tar hand om små barn.
hundskötare Man tar hand om hundar.
jurist Man hjälper personer att göra rätt enligt de lagar som finns.
lärare Man lär ut ämnen till personer: svenska, matematik etc.
naprapat Man hjälper personer som har problem med kroppen.
polis Man stoppar personer som bryter lagen.
receptionist Man hjälper personer på företag.
vd Man leder ett företag.
INTRESSEN SAKER MAN BEHÖVER
cykling cyklar, hjälmar

dans danskläder, låtlistor
klättring klätterutrustning
matlagning recept, mat, redskap
resor väskor, kameror, pass
sport bollar, racket, klubbor
yoga yogamattor, klossar
politik information
hälsa bra mat, träning, sömn
film teve, dator, mobiltelefon
musik instrument, låtar
13
MÅL 3: Prata om typiska aktiviteter – ”Vad gör de? Vad brukar du göra?”
Frågor Presens Infinitiv: Jag brukar ...
Vad gör de? pratar prata

väntar vänta
Gör de yoga? spelar spela
åker åka
Vad gör du ofta? = Vad brukar du göra? reser resa
har ha
Brukar du göra yoga? går gå
är vara
Hur länge brukar du göra det?
1. Presentation
De pratar om vägen ... kanske till ett museum? De har problem. De har bråttom!
De väntar på bussen. De är stressade.
De spelar fotboll. De går över vägen.
De åker buss. De går på gatan.
De reser till en annan stad. De går på trottoaren.
14
De pratar ofta. = De brukar prata.
De väntar ofta. = De brukar vänta.
De spelar ofta. = De brukar spela.
– Vad brukar du prata om?

– Jag brukar prata om ...
JOBBET - TRÄNING - RESOR - PROBLEM
– Vad brukar du vänta på?

– Jag brukar vänta på ...
TÅGET - MINA BARN - MIN TUR I KÖN - POSTEN
– Vad brukar du spela?

– Jag brukar spela ...
TENNIS - GOLF - GITARR - PIANO - DATASPEL - SÄLLSKAPSSPEL - POKER - SCHACK - KUBB
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Väntar de på bussen? I. Ja, de väntar på bussen.

II. Väntar de på tåget? II. Nej, de väntar inte på tåget.
III. Väntar de på bussen eller tåget? III. De väntar på bussen.
IV. Vad gör de? IV. De väntar på bussen.
3. Dialog: typiska aktiviteter
Lärare: Titta här! Vad gör de?

Elev: Du väntar på bussen.
Lärare: Du?
Elev: Nej! Jag menar DE väntar på bussen.
Lärare: Precis! DE väntar och väntar! Bussen kommer inte... Det är något problem i trafiken...
Brukar du åka buss?
Elev: Ja, jag åker buss till och från jobbet varje dag. Det är ofta fullt på bussen.
Lärare: Ja, det brukar vara fullt på tunnelbanan också... Brukar du vänta länge på bussen?
Elev: Nej, jag brukar inte vänta så länge. Bussen kommer ofta i tid.
Lärare: Vad bra! Jag brukar åka tunnelbana och det är ofta problem på min linje. Jag brukar vänta
cirka 10 minuter, speciellt efter jobbet, vid klockan 17. Det är totalkaos då!
Elev: Ja, verkligen. Klockan 17 är inte en bra tid att åka.
Lärare: Vad brukar du göra på bussen?
Elev: Jag brukar spela på min mobil. Och du?
Lärare: Jag brukar skriva mejl.
Elev: Så bra! Jag brukar inte vara så effektiv.
15
MÅL 4: Boka – ”Jag vill boka två lektioner nästa vecka”
Hjälpverb Infinitiv Ordningstal Fraser
vill (inte) boka 1:a = första 16:e = sextonde

2:a = andra 17:e = sjuttonde Jag vill boka ...
kan (inte) boka av 3:e = tredje 18:e = artonde Jag skulle vilja boka ...
4:e = fjärde 19:e = nittonde
brukar (inte) boka om 5:e = femte 20:e = tjugonde Kan vi tala svenska?
6:e = sjätte 21:a = tjugoförsta
ska (inte) flytta 7:e = sjunde 22:a = tjugoandra Kan jag boka ...?
8:e = åttonde 23:e = tjugotredje
måste (inte) få 9:e = nionde 24:e = tjugofjärde Brukar du boka två timmar?
/behöver 10:e = tionde 25:e = tjugofemte
inte ha 11:e = elfte 26:e = tjugosjätte Ska man ringa eller mejla?
12:e = tolfte 27:e = tjugosjunde
13:e = trettonde 28:e = tjugoåttonde Måste man ringa 24 timmar före?
14:e = fjortonde 29:e = tjugonionde
15:e = femtonde 30:e = trettionde
31:a = trettioförsta
1. Presentation
Har du några bokningar? Vilka datum?
Lektioner?
Pass på gymmet?
Tid för massage?
Tid på nagelsalongen?
Tid hos frisören?
Tid hos naprapaten?
Tandläkartid?
Hur många timmar brukar du boka?
Vilka tider vill du ha?
Kan du få de tiderna?
Vilka datum har du bokningar i din kalender?
Måste du boka om något? (Nej, jag behöver inte
boka om något. Jag kan gå på alla bokningar.)
16
Receptionist: Hej, du talar med Sandra.
Receptionist: Hej, Sandra här.
Elev: Hej, det är Kristin, jag vill
Elev: Hej, det är Kristin igen. Jag
boka lektioner.
måste boka av lektionerna
Receptionist: Hej! Absolut. Hur många
på tisdag, tyvärr. Jag kan
lektioner brukar du ta,
inte komma. Jag har möte.
och när?
Receptionist: Okej, ska vi boka om dem
Elev: Jag brukar ha tre lektioner,
till nästa tisdag i stället?
på tisdagar, på morgonen.
Elev: Ja, jag tror att det passar.
Receptionist: Ja, då ska vi se... Vi har en
Receptionist: Bra, men om du vill boka av
ledig tid den sjunde mars
så måste du mejla eller ringa
klockan 8 till 10.15.
24 timmar före.
Passar det?
Elev: Ja, jag vet.
Elev: Ja, det passar bra.
Receptionist: Toppen! Vi ses den fjortonde!
Receptionist: Bra, då ska jag boka det.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Kan man boka av en dag före? I. Ja, man kan boka av då.
II. Kan man boka av en timme före? II. Nej, man kan inte boka av då.
III. Ska man mejla eller ringa? III. Man kan både mejla och ringa.
IV. Varför kan Kristin inte komma den 7/3? IV. Hon har ett annat möte samma tid.
3. Dialog: boka något
Receptionist: Hej, Tandvården, Pia.

Patient: Hej, jag heter Kristin och jag måste boka om
min tandläkartid.
Receptionist: Okej, kan jag få ditt personnummer?
Patient: Javisst, 820912-8514.
Receptionist: Då ska vi se... Du har tid nästa onsdag klockan 9.30.
Patient: Ja, det stämmer. Jag skulle vilja ha en senare tid på
dagen. Har ni någon tid klockan 16 samma vecka?
Receptionist: Tyvärr, vi brukar ha fullt klockan 16. Du
måste boka minst 6 månader före för att få den tiden.
Patient: Okej, vad synd. Men då tar jag klockan 9 en annan
dag veckan efter. Finns det?
Receptionist: Ja, kan du komma på torsdag?
Patient: Det passar perfekt! Tack.
17
MÅL 5: Ge och förstå instruktioner – ”Sträck upp armarna!”
Imperativ Substantiv i singular Substantiv i plural
Prata! en panna pannan pannor pannorna

Hoppa!
Stretcha! en hals halsen halsar halsarna
Titta upp/ner!
Läs! en kind kinden kinder kinderna
Böj!
Sträck! ett märke märket märken märkena
Gör! ett ben benet ben benen

Ligg!
Sitt! en ledare ledaren ledare ledarna
Sätt!
Rör!
Andas in/ut!
1. Presentation
Välkomna till yogan. Kul att se er. Mår ni bra?
Sitt stilla och blunda. Andas in och andas ut.
Öppna ögonen.
Stå upp och sträck upp armarna. Sätt ihop

händerna.
Titta upp!
Böj fram överkroppen. Rör tårna med

händerna.
Flytta höger ben bak, och sedan vänster.
Ligg i ”plankan”. Gå ner i ”kobran”. Och upp

i ”hunden”.
Hoppa upp! Gör övningen igen!
18
Kom in! Sch, var tysta och lyssna
några minuter!
Ta fram boken och öppna sidan 27!
Läs texten!
Skriv svar på frågorna!
Prata med din klasskompis! Diskutera!
Gör övningarna på nästa sida också!
Skicka in texten nästa onsdag!
Sitt ner!
Räck upp handen!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Måste man räcka upp handen? I. Ja, man måste räcka upp handen.
II. Kan man prata när läraren pratar? II. Nej, man får inte prata då.
III. Ska man öppna boken eller fönstret? III. Man ska öppna boken.
IV. Vad ska de göra på nästa sida? IV. De ska göra övningarna.
3. Följ instruktioner och ge instruktioner
A. Du är på yogalektionen.
B. Du är på språklektionen.
C. Du är på jobbet.
D. Du är hemma.
Planera: Dialog:
Vilka saker finns det? (Fyll i på nästa sida.) Du följer instruktionen.
Vad säger man? Du ger instruktionen.
19
4. Extra: singular och plural av saker ni ser runt omkring er
GRUPP 1: -OR, -NA

en penna, pennan, pennor, pennorna
GRUPP 2: -AR, -NA

en stol, stolen, stolar, stolarna
en övning, övningen, övningar, övningarna
GRUPP 3: -ER, -NA

en maskin, maskinen, maskiner, maskinerna
20
GRUPP 4: -N, -A
ett häfte, häftet, häften, häftena
GRUPP 5a: (–), -EN

ett bord, bordet, bord, borden
GRUPP 5b: (–), -NA

en lärare, läraren, lärare, lärarna
SPECIELLA BÖJNINGAR:
en man, mannen, män, männen
en hand, handen, händer, händerna
21
MÅL 6: Småprata – ”Vad gör du på fritiden? Vad gjorde du förut?”
Fraser och frågor NU – presens DÅ – preteritum
Vad gör du på fritiden? tränar tränade

klättrar klättrade
Går du på någon aktivitet? cyklar cyklade
målar målade
Är den regelbunden? dansar dansade
Gör du det varje vecka?
åker åkte
Vad gjorde du förut? hjälper hjälpte
Gick du på någon aktivitet? mår mådde
har hade
gör gjorde
går gick
tar tog
1. Presentation
NU FÖRUT
åker motorcykel gjorde pilates
med 4 andra personer själv
på helgerna varje dag
4 timmar en timme
som meditation hjälpte ryggen
22
Samtal mellan två personer
Martina: Johan, vad gör du på fritiden?

Johan: Inte så mycket. Jag tittar på serier. Martina: Nej, jag tränade själv. På nätet.
Och du? Johan: Vad bra. Hjälpte det din rygg?
Martina: Jag åker motorcykel. Det är som Martina: Ja, verkligen, så jag gjorde lite
meditation. Superskönt! Förut pilates varje dag. Före och
gjorde jag pilates. Men att åka efter jobbet.
motorcykel är mycket bättre! Johan: Vad bra. Jag måste testa det.
Johan: Det låter kul! Åker du ensam? Martina: Ja, gör det. Jag mådde jättebra.
Martina: Nej, jag åker med fyra andra Jag måste börja träna igen. Jag
personer, från motorklubben. åker för mycket motorcykel!
Häng med och testa nästa gång! Johan: Men då kan vi gå tillsammans. Det
Johan: Ja, gärna! När åker ni? har öppnat en ny studio här precis
Martina: Vi åker på helgerna, typ i fyra bredvid. De har en gratis
timmar. Vi tar olika turer. testvecka nu.
Johan: Det låter bra. Men jag är också Martina: Perfekt. Ska vi gå efter jobbet?
intresserad av pilates. Johan: Ja, det gör vi! Kanon!
Gick du på en studio?
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Åker Martina motorcykel? I. Ja, hon åker motorcykel.

II. Gör Martina pilates? II. Nej, hon gör inte pilates nu.
III. Tränade hon i studio eller på nätet? III. Hon tränade på nätet, själv.
IV. Vad kostar testveckan? IV. Den kostar inget. Det är gratis.
3. Dialog: Hej Maria, vad gör du på fritiden? Vad gjorde du förut?
NU FÖRUT
MARIA: klättrar på lördagar klättrade på söndagar

JENS: cyklar på morgnarna simmade på måndagar
JOHANNA: målar på kvällarna spelade golf på somrarna
MATS: dansar salsa på onsdagar dansade tango på onsdagar
23
MÅL 7: Småprata om jobb – ”Vad gör du? Vad gjorde du förut?”
Fraser och frågor NU – presens DÅ – preteritum Ordföljd
Trevligt att träffas. arbetar arbetade 1. 2. 3.

Detsamma! jobbar jobbade
studerar studerade Jag bor* här nu.
Vad gör du? flyttar flyttade
Vad gjorde du förut? stannar stannade Nu bor jag* här.
börjar började
Jaså! Här bor jag* nu.
Jag förstår. tycker tyckte
Vad kul!
Härligt! bor bodde
Kanon. * Här placerar vi adverb:
Ja, det är sant. kommer kom inte
är var också
Ja, jag bor där fortfarande. får fick bara
Nej, jag bor inte där längre. etc.
1. Presentation
NU FÖRUT
projektchef på CONSTRUCT ingenjör på CONSTRUCT
svenska systemvetenskap
till Malmö, Sverige i Köln, Tyskland
till Lund, Sverige i Nantes, Frankrike
lugnt, litet stressigt, fint
kollegor från Sverige kollegor från hela världen
24
Samtal mellan kollegorna Klaus och Fredrik, på företaget CONSTRUCT
Klaus: Jag pluggade i Nantes,

Klaus: Hej! Jag heter Klaus. Jag började
systemvetenskap. Jag jobbade
jobba här förra veckan.
också där och hade många kollegor
Fredrik: Hej, Fredrik heter jag. Trevligt att
från hela världen.
träffas, och välkommen!
Fredrik: Vad kul. Nu har vi bara svenskar
Klaus: Detsamma, tack! Jag flyttade
här på jobbet.
precis till Malmö. Vilken lugn stad!
Klaus: Det är jättebra! Jag kan prata och
Fredrik: Tycker du?! Jag tycker att det är
höra mycket svenska!
lite stressigt.
Fredrik: Ja, det är sant! Du pratar inte
Klaus: Jaså! Förut bodde jag i Köln. Det
engelska längre. Bara svenska!
var stressigt.
Hur fick du jobbet här?
Fredrik: Jag studerade i Köln. Det var fint!
Klaus: Min chef i Köln var svensk. Han
Klaus: Ja, fint men stressigt. Jag föredrar
rekommenderade mig. Och
Malmö. Det är lugnt, även om det
eftersom min sambo är från Lund
är lite för litet.
så var det ett jättebra alternativ för
Fredrik: Jag förstår. Jag tänker fortfarande
oss. Nästa vecka flyttar jag
mycket på Köln och livet där.
till Lund.
Var studerade du?
Fredrik: Härligt, Lund är en fin stad.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Jobbar Klaus och Fredrik på I. Ja, de jobbar på samma företag.

samma företag?
II. Bor de i Köln? II. Nej, de bor inte Köln. Där bodde de förut.
III. Tycker Klaus att det är lugnt III. Han tycker att det är lugnt i Malmö.
eller stressigt i Malmö?
IV. Vad studerade Klaus? IV. Han pluggade systemvetenskap.
3. Dialog: Hej Martina, vad gör du? Vad gjorde du förut?
NU ÄR JAG ... FÖRUT VAR JAG ...
JOBB: arkitekt arkitekt

STUDIER: italienska arkitektur
STAD: Göteborg Oslo
ÅSIKTER: trevligt roligt
25
MÅL 8: Använda korrekt tid – ”Jag var ... Jag är ... Jag ska vara ... Var!”
Då Nu Sedan Alltid
JOBBADE JOBBAR SKA JOBBA / JOBBA! BRUKAR JOBBA
i förmiddags i dag i förmiddag på morgnarna

i morse nu i kväll i eftermiddag på dagarna
i natt nu i natt i kväll på förmiddagarna
i går kväll i natt på eftermiddagarna
i går morse den här veckan i morgon bitti på kvällarna
i förrgår den här månaden i morgon förmiddag på nätterna
i lördags det här året i övermorgon på måndagar(na)
förra veckan i övermorgon kväll på helgerna
förra månaden nu på fredag på somrarna
förra året just nu nästa vecka
i juli nästa år varje minut
i somras om två år varje timme
för två år sedan i framtiden varje dag
2010 varje vecka (t.ex. varje fredag)
1993 varje månad
förut/förr (i tiden) varje år
varannan dag
vartannat år
många gånger i veckan

många gånger om året
1. Presentation
Matcha tid och aktivitet:

1. 2. 3.
Vi var (inte) här i går.
I går var vi (inte) här.
Vi är här i dag.
I dag är vi här.
Vi ska vara här i kväll.
I kväll ska vi vara här.
1. 2. 3.
Vi brukar vara här på dagarna.
På dagarna brukar vi vara här.
26
Julia, vad gjorde du förra veckan? – Jag var i Helsingborg förra veckan. Jag var på min kusins bröllop.
Vad gör du den här veckan? – Jag säljer min lägenhet den här veckan.
Vad ska du göra nästa vecka? – Nästa vecka ska jag börja leta efter en ny lägenhet att köpa.
Vad brukar du göra varje vecka? – Jag brukar gå på yoga varje fredag, för att avsluta veckan lugnt.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Var Julia på bröllop förra veckan? I. Ja, hon var på bröllop.

II. Köper hon en lägenhet den här veckan? II. Nej, hon köper inte en lägenhet, hon säljer.
III. Ska hon köpa hus eller lägenhet? III. Hon ska köpa en lägenhet.
IV. Vad brukar hon göra varje vecka? IV. Hon brukar gå på yoga.
3. Dialog: använd rätt verb med rätt tid
Lärare: Här har vi många lappar med tider och aktiviteter. Kan du matcha dem?
Elev: Ja, jag ska försöka. (Efter 3 minuter) Så!
Lärare: Okej, bra jobbat! Så, nu ska vi se... Vad har vi för exempel här?
Elev: I övermorgon ska jag gå på bio. I förrgår gick jag på konsert. Jag brukar gå på
konsert två gånger om året. Nu går jag på konsert.
Lärare: Bra, tack! När gick du på bio senast?
Elev: Jag gick på bio för två månader sedan.
Lärare: När ska du gå på bio nästa gång?
Elev: Jag ska gå på bio i helgen, på lördag!
Lärare: Vad kul! Vad ska du se?
Elev: Jag vet inte. I kväll ska jag kolla vilka filmer som finns. Min sambo får välja!
Jag gillar alla filmer, så jag är ”okomplicerad”!
27
MÅL 9: Fråga om upplevelser – ”Vad har du gjort? Har du besökt på museer?”
Upplevelser i stan Presens perfekt Fraser och adverb
paddla har paddlat Hur länge har du bott här?

simma har simmat Vad har du gjort i stan?
cykla har cyklat Har du besökt museet?
besöka platser har besökt många gånger

åka båt har åkt en gång
köpa saker har köpt aldrig
se platser har sett inte än/ännu – redan

ta transporter har tagit
gå på bio/teater/konsert har gått på en plats – överallt
1. Presentation
NAMN JA NEJ
Kerstin har paddlat (nästan överallt) har paddlat (i Viken)

Maria har gått på bio (många gånger) har gått på teater (inte än)
Gunnar har cyklat (i två månader) har åkt båt (aldrig)
Kjell har åkt båt (en gång) har tagit tunnelbanan
Margareta har simmat i havet (många gånger) har simmat i pool (aldrig)
Björn har besökt Musikmuseet (en gång) har besökt Vikingamuseet (inte än)
28
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Har Kerstin paddlat nästan överallt? I. Ja, hon har paddlat nästan överallt.
II. Har Kerstin paddlat i Viken? II. Nej, hon har inte paddlat där.
III. Har Maria gått på bio eller teater? III. Hon har gått på bio, men inte på teater.
IV. Vad har Gunnar aldrig gjort? IV. Han har aldrig åkt båt.
3. Dialog: fråga någon om deras upplevelser
Kerstin: Hej Björn, vad är det för karta?

Björn: Hej Kerstin, det är en karta över stan. Jag är ny här i stan och vill besöka lite
platser med min kusin som kommer nästa vecka. Kan du rekommendera
några platser att besöka?
Kerstin: Ja, absolut. Musikmuseet är toppen!
Björn: Ahaa, men jag har redan besökt Musikmuseet en gång. Jag har bara besökt
det museet faktiskt! Vad finns det mer för bra museer?
Kerstin: Jag gillar Sportmuseet. Där kan du läsa om svensk sporthistoria och testa
olika populära sporter.
Björn: Det låter kul! Min kusin gillar sport och träning.
Kerstin: Då kan ni paddla också! Det finns många bra platser för paddling. Jag har
paddlat nästan överallt, förutom i Viken. Jag har hört att det är jättebra. Jag
kan följa med och visa er hur man paddlar om du inte redan har paddlat.
Björn: Åh tack! Jag har aldrig paddlat, så det skulle vara bra.
29
MÅL 10: Repetition
1. GÅ FÖRSTA DAGEN PÅ KURSEN

”Vad sa du? Vad är det?”
Y-Ö-U-O-Å-A-I-E-Ä
KOMMA/KOMA
ORD, KARL, BARN, SPORT, KURS
GE, KEMI, SKED
2. VARA NY PÅ JOBBET
”Berätta om dig själv!”
T.ex. namn, ålder, stad, land, språk, intressen,
yrke/jobb, saker, vänner, familj, utseende, person-
lighet
3. PRATA OM TYPISKA AKTIVITETER

”Vad gör de? Vad brukar de göra?”
spelar brukar spela

åker brukar åka
går brukar gå
är brukar vara
4. BOKA
”Jag vill boka två lektioner nästa vecka.”
Kan jag ...? boka (av/om)
Brukar du ...? flytta
Ska man ...? få
Måste man ...? ha
30
5. GE OCH FÖRSTÅ INSTRUKTIONER
”Sträck upp armarna!”
en arm, armen, armar, armarna
ett ben, benet, ben, benen
6. SMÅPRATA
”Vad gör du på fritiden? Vad gjorde du förut?”
dansar dansade
hjälper hjälpte
mår mådde
går gick
7. SMÅPRATA OM JOBB
”Vad gör du? Vad gjorde du förut?”
Nu bor jag ...

Förut bodde jag ...
fortfarande/inte längre
8. ANVÄNDA KORREKT TID

”Jag är ... Jag var ... Jag ska vara ... Var!”
I dag jobbar jag.

I går jobbade jag.
I morgon ska jag jobba.
Jobba!
9. FRÅGA OM UPPLEVELSER
”Vad har du gjort?”
Hur länge har du ...?

Har du ...?
många gånger, en gång, aldrig, inte än, redan
31
MÅL 11: Berätta om erfarenheter – ”Har du bott utomlands? När bodde du där?”
Perfekt: Jag har gjort en MBA. Preteritum: Jag gjorde en MBA förra året. Frågeord
har tittat har bott tittade bodde

har borstat borstade När?
har jobbat har haft jobbade hade Varför?
har studerat har ätit studerade åt Var?
har surfat har gått surfade gick Varifrån?
har varit var Vart?
har besökt har sprungit besökte sprang Hur?
har rest har sett reste såg Hur länge?
Vem?
Vilken/Vilket/Vilka?
1. Presentation
1. Vad har du gjort i dag? 2. När?
Jag har haft sovmorgon. Jag hade sovmorgon till kl. 10.
Jag har tittat på teve. Jag tittade på teve kl. 7–7.45.
Jag har borstat tänderna. Jag borstade dem kl. 7.30.
Jag har bara ätit frukost. Jag åt frukost kl. 7.45.
Jag har gått till jobbet. Jag gick till jobbet kl. 8.30.
Och jag kom till jobbet kl. 9.
Jag har varit på jobbet. Jag var på jobbet från kl. 9 till kl. 14.
Jag har haft möte. Jag hade möte kl. 12.45.
Jag har sprungit. Jag sprang efter jobbet, vid 15.
32
Hur länge? i
Hur länge har du bott här? Jag har bott här i tre år.
Hur länge har du jobbat här? (i två månader)
Hur länge har du haft den telefonen? (i ett och ett halvt år)
Hur länge har du haft glasögon? (i 15 år)
Hur länge har du varit gift? (i 20 år)
Hur länge har du gått på tenniskurs? (i 1 år)
Karl: Vad har du gjort i ditt liv?

Rikard: Bra fråga! Jag har gjort massor av saker! Jag har bott i flera länder. Där har jag
jobbat och studerat. Jag har rest mycket, sett många fantastiska platser och besökt
tusentals museer.
Karl: Vilken var den bästa resan?
Rikard: Resan till Costa Rica, tror jag.
Karl: När var du där?
Rikard: Jag var där 2012. Med min man. Det var magiskt. Vi surfade och gick i regnskogen. Vi
såg massor av olika djur.
Karl: Varför reste ni just till Costa Rica?
Rikard: Vi hade kompisar som bodde där, så vi besökte dem och bodde hos dem.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Har hon sett på teve i dag? I. Ja, hon har sett på teve.
II. Har hon ätit lunch i dag? II. Nej, hon har inte ätit lunch.
III. Åt hon frukost kl. 7.45 eller 8.45? III. Hon åt frukost kl. 7.45.
IV. När sprang hon? IV. Hon sprang efter jobbet, kl. 19.
3. Dialog: berätta om dina erfarenheter
Planera – Vad säger du om någon frågar: Testa!
A. Vad har du gjort i dag? Jag har gått på stan. Jag har köpt kläder. Jag har ...
B. Hur länge har du (gjort 3 saker)? Jag har ... (i ... veckor/månader/år)
C. Vad har du gjort i ditt liv? (+ följdfrågor) Jag har studerat mycket.
(Vad? Varför? Var? När? Hur länge? Hur gick det?)
33
4. Extra: fler erfarenheter
Har du någonsin ...?
Har du hoppat bungy jump?
Har du testat någon annan extremsport?
Har du åkt skidor eller snowboard?
Har du flugit helikopter?
Har du pluggat/studerat andra språk?
Har du pratat svenska en hel dag?
Har du lyssnat på radio på svenska?
Har du skrivit mejl på svenska?
Har du haft munskydd?
Har du varit i Indien?
Har du sett en kändis?

Har du sett en tiger?
Har du köpt en bil?
Har du gått på teaterkurs?
Har du haft ett möte i 4 timmar utan paus?
Har du klippt håret själv?
Har du sytt egna kläder?

Har du sålt en lägenhet?
34
Karolinas tid i Helsingfors
Jag har besökt många museer här i Helsingfors.

Förra veckan besökte jag Ateneum och i
onsdags var jag på Sibeliusmuseet. Jag var där
på morgonen. Det var bra, eftersom det var lugnt.
Jag tog en guidad tur och fick lära mig mycket om
musik.
Jag träffade en kompis och vi åt lunch på

museets restaurang. Jag åt piroger och drack en
typiskt finsk dryck som heter ”sima”.
Jag köpte många saker i butiken. Jag köpte tre

postrar, en mugg, pennor och en bok. Efteråt satt
jag i parken bakom museet och läste.
Solen sken och det var varmt.
Martins tid i Lund
Jag har bott här i Lund i tre månader nu. Det är

vinter och kallt, och jag saknar mina vänner. Jag
har inte träffat någon ny vän ännu, men jag hörde
att det finns en pub vid stationen där man kan
träffa många personer så jag ska gå dit i morgon
efter jobbet. Jag har tagit ledigt från jobbet halva
dagen så att jag kan se fotbollsmatchen på puben.
Jag har inte gått ut på några barer här i Lund ännu.

När jag bodde i London gick vi ofta ut på pub efter
jobbet. Det var kul! Alla kollegorna kom dit och
satt och pratade i flera timmar, och skrattade och
skämtade. Jag bodde ovanför en bar i London, så
det var enkelt och praktiskt.
35
MÅL 12: Boka en resa i Sverige – ”Åk till Lappland!”
Infinitiv Imperativ Platser från söder till norr, väst till öst
VILL/KAN/BORDE/MÅSTE/SKA + Uppmaning: Obs! Vokaler: Y – Ö, U, O – Å – A, I – E – Ä
bada Bada! Västkusten Falun

paddla Paddla! Tylösand Sälen
vandra Vandra! Smögen Lofsdalen
fiska Fiska! Öland Björnliden
Gotland Klarälven
besöka ... Besök ...! Birka Härjedalen
åka skidor Åk! Uppsala Åre
lära mig om ... Lär dig om ...! Stockholm Vilhelmina
Värmland Sarek
se ... Se ...! Bergslagen Kiruna
uppleva ... Upplev ...!
1. Presentation
Turism i Sverige
Sverige är nästan 1 600 kilometer

långt, alltså 160 mil. Det finns
många fantastiska platser att
besöka i Sverige, beroende på vad
du vill göra.
Om du vill ... ... borde du åka till ...
bada Västkusten (klippor), Tylösand (sandstrand)

paddla Värmland, Stockholm
vandra Björnliden och Lofsdalen i Härjedalen, Sarek
fiska Klarälven, Smögen på Västkusten (krabbor)
besöka gruvor Kiruna, Falun, Bergslagen
åka skidor Sälen (bra för barn), Åre (mer fest, ungdomar och unga vuxna)
lära dig om vikingar Birka, Uppsala, Gotland, Öland
se norrsken Lappland
uppleva midnattssolen norr om Vilhelmina
36
37
Allemansrätten
I Sverige har man något som kallas ”allemans-
rätten”. Det betyder att du kan gå fritt i naturen
och till exempel plocka bär och svamp, och sova i
tält. Men man får inte skapa problem: störa andra
personer och djur, kasta skräp i naturen eller
förstöra den.
Prata om resor i Sverige
Séverine: Jag har semester om tre veckor och jag

vet inte vad jag ska göra på semestern här i
Sverige. Kan du rekommendera något?
Rasmus: Fiska! Det är jättebra fiske här.
Séverine: Åh nej, jag gillar inte att fiska. Det är så tråkigt.
Det tar lång tid. Jag har inte tålamod. Jag
behöver mer ”action”.
Rasmus: Jaså. Paddla! Det är aktivt!
Séverine: Nej! Jag vågar inte! Tänk om jag faller i vattnet...
Jag har aldrig paddlat.
Rasmus: Okej, jag förstår... Hmmm... Vandra! Det finns
fantastiska vandringsleder.
Séverine: Ja! Bra idé! Vart ska man åka då?
Rasmus: Du borde åka till Härjedalen. Där finns flera
olika vandringsleder.
Séverine: Vad bra. Hur åker man dit bäst?
Rasmus: Åk tåg! Det går tåg direkt från Malmö.
På resebyrån
Resebyrån: Du har kommit till Rese AB, jag heter Pia.

Séverine: Hejsan! Jag heter Séverine och jag skulle vilja boka en resa till Härjedalen för att
vandra.
Resebyrån: Vad trevligt. När och hur länge vill du resa?
Séverine: Jag har semester vecka 44, och jag vill resa i cirka fyra dagar. Men jag har inga
speciella datum. Jag är helt flexibel!
Resebyrån: Vad bra, då ska vi se. Vi har en resa som går från 27 oktober till 29 oktober.
Séverine: Okej, det låter bra. Hur åker man då?
Resebyrån: Det är med buss och boende, samt guidad vandring.
Séverine: Jaså, finns det tåg också?
Resebyrån: Tyvärr inte, då behöver man boka allt själv: tåg, boende och guide.
Séverine: Ahaa, jag förstår. Men då bokar jag gärna den här resan.
38
Resebyrån: Okej, då gör vi det. Vill du bo i tält eller i en stuga?
Séverine: Jag sover gärna i tält.
Resebyrån: Okej. Vi har ett stort tält med plats för sju personer.
Séverine: Okej, det låter bra. Vad kostar det?
Resebyrån: Hela resan, inklusive mat, kostar 4 570 kronor.
Séverine: Okej, och hur betalar jag?
Resebyrån: Jag skickar dig ett mejl med en länk som du kan klicka på för att betala. Det är
enkelt! Och resan är försäkrad, så du kan byta om du blir sjuk eller inte kan åka
av någon annan anledning.
Séverine: Vad bra, tack så mycket!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Ska Séverine gå i naturen? I. Ja, hon ska vandra.

II. Ska hon paddla? II. Nej, hon vill inte. Hon är rädd för det.
III. Ska hon vandra i södra eller norra Sverige? III. Hon ska vandra i norra Sverige.
IV. Hur ska hon åka dit? IV. Hon ska åka buss.
3. Dialog: resa i Sverige
1. Planera resan
Fråga en vän eller en kollega om
rekommendationer.
2. Planera bokningen
Tänk på vad du behöver fråga och vad de
kan svara.
3. Boka!
Ring eller gå till resebyrån och boka din resa.
Lycka till!
39
4. Extra: kultur
Intervju med utländska personer om svensk kultur.
Journalisten: Hej! Jag är journalist på lokaltidningen. Får jag ställa några frågor till dig
om svensk kultur?
George: Javisst!
Journalisten: Hur länge har du bott här?
George: Jag har bott här i snart ett år: 11 månader och två veckor!
Journalisten: Vad är svensk kultur för dig?
George: Åh, det är att vara effektiv. Man planerar mycket här! Det är lite svårt
att träffa någon spontant. Om jag ringer en svensk kompis och frågar
om vi kan ta en promenad kan de säga nej, för de har bokat tvättstugan
och måste tvätta kläder.
Journalisten: Vad saknar du från ditt land?
George: Jag saknar att träffa kollegor efter jobbet och att ha middagar
med vänner och familj.
40
Journalisten: Hej! Jag är journalist på lokaltidningen.
Får jag ställa några frågor till dig om
svensk kultur?
José: Hej! Ja, det går bra.
José: Jag har bott här i tre år.
José: Det är att man håller lite distans. Jag
gillar det. Det passar mig. Jag tycker om
att ha min egen plats, och att sitta i
bussen och läsa eller lyssna på en podd.
Vi brukar ju hålla fem meters distans i
Sverige, så det var tufft med Corona när
vi hade regeln att hålla två meter! Haha,
jag skojar! Det passade bra när det var
Coronapandemi. Folk kunde hålla
distans, så det fungerade bra att ta
bussen eller handla i mataffären.
José: Inte så mycket just nu. Jag trivs bra här!
Eller jo, kanske vädret. Det är lite för
kallt på vintern för mig.
Journalisten: Hej! Jag är journalist på lokaltidningen.

Får jag ställa några frågor till dig om
svensk kultur?
Dorien: Ja, absolut!
Dorien: Jag har bott här i över 15 år!
Dorien: Svensk kultur är rolig... Man får inte ta
sista chokladbiten ur asken på
julafton...! Och man lämnar alltid en
bulle på fikat. Ingen vill ta den sista.
Och man får inte göra någon ledsen.
Det är bättre att inte säga så mycket.
Dorien: Jag saknar holländsk mat, och humorn.
Jag skrattar mycket med mina vänner
och kollegor. Vi bjuder ofta in varandra
till våra hem. Det är mer socialt.
41
MÅL 13: Acceptera en inbjudan – ”Kom till vår sommarstuga i midsommar!”
Subjektspronomen Objektspronomen Possessiva pronomen (+ adjektiv)
EN ETT MÅNGA
jag mig min mitt mina
du dig din ditt dina
han honom hans hans hans
hon henne hennes hennes hennes
vår vårt våra

vi oss
er ert era
ni er
deras deras deras
de dem
fin + t = fint + a = fina

liten litet små
1. Presentation
EN
Jag har en sommarstuga. Det är min sommarstuga.

Du har en bil. Det är din bil.
Hon har en trädgård. Det är hennes trädgård.
Han har en båt. Det är hans båt.
Vi har en sommarstuga. Det är vår sommarstuga.

Ni har en bil. Det är er bil.
De har en båt. Det är deras båt.
42
ETT
Jag har ett staket. Det är mitt staket.
Du har ett förslag. Det är ditt förslag.
Hon har ett rum. Det är hennes rum.
Han har ett växthus. Det är hans växthus.
Vi har ett staket. Det är vårt staket.
Ni har ett förslag. Det är ert förslag.
De har ett växthus. Det är deras växthus.
MÅNGA
Jag har många vänner. Det är mina vänner.
Du har många släktingar. Det är dina släktingar.
Hon har många saker. Det är hennes saker.
Han har många barn. Det är hans barn.
Vi har många vänner. Det är våra vänner.
Ni har många saker. Det är era saker.
De har många barn. Det är deras barn.
Öva min, mitt och mina
Viktoria: Vad har du? Och kan du skriva en lista? Sortera dem i ”en”, ”ett”
och ”många”.
Oskar: Javisst! Så... Jag har en cykel, en moped, en lägenhet, en flickvän och
en lillebror. Och jag har ett sommarhus, ett jobb, ett projekt och ett barn.
Och jag har många vänner, jag har många uppgifter på jobbet, jag
har många problem och jag har många hobbies.
Viktoria: Bra. Så, nu kan du säga till exempel ”Jag har en cykel. Min cykel är röd”. Här har
du några adjektiv: olika färger, billig – dyr, stor – liten, rolig – tråkig, fin – ful,
ung – gammal och svår – enkel.
Oskar: Okej! Vad bra, nu ska vi se... Jag har en cykel. Min cykel är inte röd, min cykel
är svart. Jag har ett projekt. Mitt projekt är svart.
Viktoria: Ah, du menar kanske svårt? Komplicerat?
Oskar: Ja! Svårt, inte svart! Och jag har många problem. Mina problem är liten.
Viktoria: Okej, så du har många SMÅ problem.
Oskar: Ah, tack! Ja, jag har många SMÅ problem. Mina problem är små.
Viktoria: Okej, vad bra att dina problem inte är stora!
43
Hälsa på någon i sommarstugan
Sara: Sebastian, vad gör du på midsommar?

Sebastian: Jag vet inte. Vad ska ni göra?
Sara: Vi ska åka till vår sommarstuga. Min och min killes stuga. Och flera av våra
vänner kommer till oss. Vill du följa med oss dit? Vi har plats i bilen! Vår bil är stor.
Sebastian: Ja, gärna! Vad snällt! Jag har ju min flickvän också.
Sara: Du kan fråga henne om hon vill följa med! Det finns plats för er båda! Vår stuga är
ganska liten, men smart planerad så runt 12 personer får plats utan problem.
Sebastian: Vad bra! Jag ska fråga henne direkt. Ett ögonblick.
(Sebastian ringer flickvännen.)
Sebastian: Jag pratade precis med henne. Hon blev jätteglad. Hon gillar verkligen er.
Men, hon har en hund. Kan hennes hund följa med?
Sara: Javisst! Någon mer?
Sebastian: Nejdå! Nu har vi inga fler som ska följa med.
Sara: Men då så. Vi åker på fredag, ganska tidigt på morgonen, vid kl. 8. Passar det er?
Sebastian: Ja, det passar oss perfekt. Det är så ljust att vi vaknar redan kl. 5.
Sara: Oj, det var tidigt! Men då ses vi på fredag klockan 8 vid vår lägenhet.
Sebastian: Perfekt! Vi tar med oss vår favoritdryck från England!
Sara bjuder in Sebastian. Hon bjuder in honom.
Jag bjuder in dig. Vi bjuder in er.
Du bjuder in mig. Ni bjuder in oss.

Han bjuder in henne. De bjuder in dem.
Hon bjuder in honom. Alla bjuder in alla!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Är det Saras sommarstuga? I. Ja, det är hennes sommarstuga.

II. Är det bara hennes sommarstuga? II. Nej, det är inte bara hennes.
III. Är deras bil stor eller liten? III. Deras bil är stor.
IV. Hur är deras stuga? IV. Deras stuga är liten, men praktisk.
44
3. Dialog: hälsa på
Planera: Samtal:
Vem ska hälsa på vem? Öva på dialogen innan ni kör den!

Ska du hälsa på henne? Vad ska du säga?
Ska hon hälsa på dig? Vad kan den andra personen svara?
Var? Vad kan du säga då?
När?
Hur kommer man dit?
Hur är det där? (Beskriv!)
4. Extra: några av våra traditioner
Vad händer den 14 februari?

I Sverige firar man alla hjärtans dag. Man brukar
köpa rosor eller choklad och ge till någon man gillar.
I Finland firar man vändagen.
Vad händer den 30 april?

Det är valborg. Man firar att våren börjar. Det är en
stor studentfest i Lund och Uppsala. De som redan
har tagit studenten har på sig vita studentmössor.
Man tänder en brasa.
Vad händer den 1 maj?

Det är en dag för politiska diskussioner.
Vad händer i juni?

Vi firar midsommar en fredag kring 20 juni. Det är olika datum varje år. Ofta regnar det, men ibland har
man tur och det är vackert väder. Man dansar runt midsommarstången och sjunger. Man äter och drick-
er speciell mat, till exempel sill, potatissallad och snaps.
Vad händer den 24 december?

Vi firar julafton. Jultomten kommer kanske och man ger varandra julklappar. Man äter också mycket.
Vad händer 31 december?

Man firar nyår, att året är slut och att ett nytt år börjar.
45
MÅL 14: Berätta om fakta om Sverige och svenskan – ”Visste du att ...?”
MÅNGA ELLER MYCKET?
EN/ETT: MÅNGA: MYCKET:
en skala skalor fakta

en dag dagar folk
en kung kungar historia
en influens influenser information
en person personer makt
en plats platser mat
regn
en forskare forskare stress
vatten
ett ord ord
ett spel spel
ett språk språk
1. Presentation
I sommarstugan spelar man ofta olika sällskapsspel.

Gillar du att spela? Tycker du om kunskapsspel?
Gillar du att ha rätt?
Gillar du att imponera på folk med din kunskap?
Här kommer intressant fakta! Många personer vet inte

detta:
Visste du att ...?

1. Ordet ”fika” kommer från ordet kaffe. Man har bytt
plats på ”ka” och ”ffi” => fika.
Det är mycket populärt i Sverige att fika.
2. Flera ord i engelskan kommer från svenskan (eller

fornnordiskan – det språk man talade här förut), till
exempel ”bag”, ”blunder”, ”bylaw”, ”cake” och ”egg”.
46
3. Svenskan har lånat många ord från andra språk, så kallade ”lånord”: en fåtölj (franska), en skyskrapa
(engelska), en pojke (finska), en stad (tyska) och ett torg (fornryska).
4. Svenskan blev ett officiellt språk först år 2009!
5. Vi firar nationaldagen 6/6 som minne av att Gustav Vasa blev kung år 1523 och att Sverige fick en
regeringsform 6/6 år 1809 som minskade kungens makt.
6. Finland var svenskt i cirka 400 år, fram till år

1809 då Sverige förlorade Finland till Ryssland.
Efter så lång historia finns mycket svenska
influenser i Finland.
7. Finland har två officiella språk: finska och

svenska. Vissa personer kan inte tala finska. De
talar bara svenska. Detta vet inte många personer
i Sverige.
8. Celsiusgraderna kommer från den svenska

forskaren och astronomen Anders Celsius. Han tog
fram skalan där 0 grader är fryspunkten och 100
grader är kokpunkten för vatten.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Kommer ”fika” från ordet ”kaffe”? I. Ja, ”fika” kommer från ”kaffe”.
II. Visste du att ...? II. Nej, jag visste inte att ...
III. Blev svenska officiellt språk år 1909 III. Det blev officiellt språk år 2009.
eller 2009?
IV. När är Sveriges nationaldag? IV. Nationaldagen är den 6/6.
47
3. Dialog: “Visste du att ...?!”
Lina: Du, Rita, visste du att ”fika” kommer

från ordet ”kaffe”?
Rita: Nej! Det visste jag inte. Men, hur?
Lina: Jo, man tog halva ordet och bytte
plats på delarna. ”Ka-ffi” blev ”fi-ka”!
Rita: Åh, vad kul!
Lina: Eller hur?! Jag lärde mig det på
min svenskalektion. Vi pratade om
intressant fakta.
Rita: Jätteroligt! Vad mer lärde du dig?
Lina: Jag lärde mig att svenskan blev ett
”officiellt språk” år 2009.
Rita: Va?! Nej, men det visste jag inte. Så
sent! Vad konstigt!
4. Extra: Sverige
Här kommer mer intressant fakta!
9. Andra uppfinningar som sägs vara ”svenska” 10. Bronx (området i New York) fick namnet från
är: båtpropellern, dynamiten, kolsyrat en svensk man som hette Jonas Bronck. Han var
vatten, kylskåpet, laddningsbara batterier, den första europén som för 400 år sedan bodde i
mjölkseparatorn, respiratorn, skiftnyckeln och området (Broncks område).
tändstickan.
48
11. Sverige ligger på samma breddgrad som
Alaska och Sibirien, men är varmare eftersom den
varma golfströmmen passerar landets kust.
12. Sverige är ett långt land! Från Smygehuk i

söder till Treriksröset i norr är det cirka 205 mil
(2050 kilometer) med bil. Från Smygehuk till
södra Frankrike är det under 200 mil fågelvägen!
13. Getingen är ett av Sveriges farligaste djur.

Varje år dör några personer av getingallergi.
49
MÅL 15: Prata om preferenser – ”Tycker du att det är bättre att bo i stan eller på landet?”
Adjektivkomparation Tycker Tänker Tror
fin finare 1. Preferens 1. Process i hjärnan 1. Vet inte

ful fulare
dyr dyrare om: på: att:
billig billigare Jag tycker om naturen. Jag tänker på miljön. Jag tror att det finns fem
rolig roligare stora sjöar i Sverige.
tråkig tråkigare om att:
Jag tycker om att 2. Plan 2. Tro på en person eller
bra bättre gå i naturen. en religion.
dålig sämre Verb i infinitiv:
stor större Jag tänker åka till på:
liten mindre 2. Åsikt skogen efter jobbet. Jag tror inte på vad du
många fler säger. Du ljuger! Jag såg
få färre att: att du kastade plast i
Jag tycker att vi måste naturen.
Adverb: ta hand om naturen.
mycket mer
lite mindre
gärna hellre
1. Presentation
Varför vill du bo i stan, Elisabeth?
Jag ska förklara varför jag vill bo i stan.
Först och främst: Jag tycker om att träffa många

nya människor. Jag tycker om kultur och event.
Jag tror att det är så eftersom jag är så ung. Jag är
bara 27 år gammal och har inga barn, så jag tänker
leva fritt och göra många roliga saker innan jag får
barn. Så för mig är det roligare att bo i stan. Det
finns fler människor och bättre utbud av kultur
och restauranger. Det är mer intressant och aktivt.
50
Jag tycker att det är tråkigt på landet. När jag är på
landet hos min mormor brukar jag tänka på alla roli-
ga saker i stan och vad mina
kompisar gör för något roligt.
Men, det finns många nackdelar med att bo i stan,
jämfört med på landet. Det är dyrare i stan än på
landet. Och det finns fler bilar och mer stress.
Det är finare på landet med all natur, och allt är mindre. Det går snabbare att åka till jobbet och till
vänner. Det är sämre att bo i stan, men jag bor hellre i stan än på landet eftersom det är roligare. Just
nu i alla fall. Kanske flyttar jag till landet när jag får barn. Men mina kompisar tror inte på mig. De tror att
jag kommer att bo i stan för alltid.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Föredrar hon att bo i stan? I. Ja, hon tycker att det är roligare.
II. Tycker hon att det bara är positivt i stan? II. Nej, det finns flest nackdelar, enligt henne.
III. Tänker hon bo i stan eller på landet III. Hon tror att hon kommer att flytta till
senare? landet när hon får barn.
IV. Vad skulle hon tänka på om hon bodde IV. Hon skulle tänka på vad alla gör i stan och
på landet? allt roligt som finns där.
3. Presentera: Vad tycker du?
Planera:
Vad tycker du om Elisabeths åsikter? Öva på att presentera vad du tycker!
Håller du med?
Vad håller du med henne om? Fördelar och nackdelar:
Vad håller du inte med om? - priser
Är det något hon missat att säga? - miljö
Varför bor du där du bor nu? - aktiviteter
51
MÅL 16: Planera en aktivitet – ”Det låter bra!”
Fraser Beskriva (adjektiv/adverb) Aktiviteter
Hur är den/det/de?
Vad ska vi göra? Den är fin./Det är fint./De är fina. bowla
spela boule
Vi har flera alternativ. Fler exempel: Det är ... gå på restaurang
Vi kan välja mellan ...
ha picknick
billigt dyrt gå till stranden
Vad tycker ni om ...? varmt kallt gå på spa
roligt tråkigt ha fest på kontoret
Fördelen är att det är ... enkelt, lätt svårt resa till en plats
Nackdelen är att det är ... socialt osocialt
aktivt passivt
Ska vi ...? skönt jobbigt AW = Man träffar
Vi kan ... privat inte så privat kollegor efter jobbet
och gör någon aktivitet.
Det skulle vara kul! På vilket sätt gör man det?
Det låter bra! Han pratar på ett roligt sätt. Kickoff = Man ordnar
Han tänker kreativt. ett event för personalen. Ofta
reser man någonstans ett par
dagar.
Fler adverb:
alltid - ofta - ibland - sällan - aldrig
100 % 50 % 0%
1. Presentation
I Sverige går man sällan ut med kollegor efter jobbet,

men man brukar ordna en AW eller en kickoff under
året. Dessa aktiviteter måste man planera och då dis-
kuterar man ofta fördelar och nackdelar.
Här är några nackdelar med hur det är att t.ex. bowla,

ha picknick på hösten, gå på spa, spela boule och att
ordna AW på kontoret:
DYRT = Det kostar mycket.

KALLT = Temperaturen är låg, t.ex. –20 grader.
TRÅKIGT = Det är inte intressant och alla gäspar.
SVÅRT = Det är komplicerat. Många kan inte göra det.
JOBBIGT = Det tar för mycket energi eller tid.
På vilket sätt kan man göra något?

Man kan göra det snabbt, långsamt, kreativt, ...
52
AKTIVITET FÖRDELAR NACKDELAR
Ha fest på kontoret billigt, inte så privat jobbigt att fixa så mycket
Bowling aktivt, socialt tråkigt, svårt för många personer
Resa till Venedig roligt, skönt, varmt dyrt, jobbigt att resa från familjen
Per: Vad ska vi göra på nästa

företagsfest?
Tina: Jag vet inte. Vad tycker du?
Per: Jag har hittat tre alternativ: ha fest
på kontoret, bowla eller resa
till Venedig. Vilket tycker du är det
bästa alternativet?
Tina: Hmmm... Venedig är roligt! Men
nackdelen är att det är så dyrt och
långt bort. Bowla är lite tråkigt
tycker jag, och svårt för många
personer. Och att ha fest på
kontoret är jobbigt. Vi måste fixa så
mycket...
Per: Ja... Ska vi fråga Göran vad han
tycker?
Tina: Ja, det låter bra! Han har ofta bra
idéer.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Är det billigt att ha en kontorsfest? I. Ja, det är billigt.

II. Är det enkelt att bowla, tycker Tina? II. Nej, det är inte enkelt, enligt henne.
III. Är det kallt eller varmt i Venedig? III. Det är varmt.
IV. Vad är fördelarna med en kontorsfest? IV. Det är billigt och inte så privat.
3. Dialog: planera!
A. Företagsfest
B. AW
C. Chefens 50-årsdag
53
4. Extra: Vanliga fraser vid planering
Komma med förslag: Svara negativt:
Ska vi planera lite? Nej, det är inte så bra.
Kan vi sätta oss och planera lite snart? Nej, det går inte.
Vad sägs om att vi tittar på ...? Nej, det passar inte.
Jag tänker att vi kan åka ... Nja...
Jag tycker att vi kan fråga ... Hmmm... Jag är inte så säker på det.
Jag tycker att vi borde köpa ... Jag tror inte att det blir bra.
Vi borde boka ...
Jag har ett förslag: ... Ge ett annat förslag:
Mitt förslag är att vi börjar med ... Kan vi ... i stället?
Har du några idéer? Jag har ett annat förslag: ...
Har du några förslag? Vi ska inte göra så, utan ...
Fråga om andras åsikter: Hålla med/inte hålla med:
Vad tycker du om det? Ja, sant.
Tycker du att vi borde ...? Ja, precis.
Borde vi boka ...? Ja, jag håller med.
Nej, jag håller inte med.
Svara positivt: Idéen är bra, men ...
Kan vi bowla? Ja.
Kan vi inte bowla? Jo. Komma överens:
Bra idé! Ska vi göra så?
Det låter bra! Okej, så gör vi.
Bra förslag! Då säger vi så.
Javisst! Vi säger så.
Absolut! Det blir bra!
Det gör vi! Då bestämmer vi att vi ...
Super!
54
Projektledaren: Okej alla, kolla här! Jag har satt upp lappar med vad vi måste göra.
En i teamet: Vad bra, då planerar vi!
Projektledaren: Ja, mitt förslag är att vi börjar med att kontakta kunderna och frågar vad de
behöver.
En i teamet: Det låter bra!
Projektledaren: Vad sägs om att vi sedan börjar skapa en ny produkt baserat på deras behov?
En i teamet: Nja ... Vi måste nog först undersöka vad det kostar och om det är möjligt, innan
vi börjar skapa produkten. Tänk om det blir jättedyrt!
Projektledaren: Ja, sant. Så gör vi. Så, först tar vi kontakt med kunderna och ser vad de vill ha
och därefter kollar vi om det är möjligt.
En i teamet: Precis!
Projektledaren: Okej, i steg tre tittar vi på vad våra konkurrenter har för produkter.
En i teamet: Ja, våra produkter måste vara mycket bättre.
Projektledaren: Exakt! Jag tror inte att de har så bra produkter. SÅ vi har en bra chans här.
En i teamet: Ja, jag håller med.
Projektledaren: Men då kör vi! Låt oss dela upp uppgifterna!
55
MÅL 17: Spela bowling – ”Vi har tyvärr inga skor kvar”
Indefinita pronomen Frågeord
Har ni ...? Vi har (tyvärr) ... VAD? Vad kostar det?
VAR? Var ligger det?

någon toalett ingen toalett
VARIFRÅN? Varifrån kommer kloten?
något resultat inget resultat (ännu)
VART? Vart går bollarna?
några lediga banor inga lediga banor
VARFÖR? Varför får man inte poäng?
en => NÅGON INGEN HUR? Hur många banor har ni?
ett => NÅGOT INGET HUR? Hur länge har man en bana?
många => NÅGRA INGA NÄR? När stänger ni?
1. Presentation
I bowling har man 10 stycken käglor. Käglorna står i form av en

triangel. Man rullar klot mot dem och försöker slå ner så många
som möjligt. I Sverige finns det flera hundra bowlinghallar, så det
finns tusentals bowlingbanor.
Det är populärt att boka banor för AW eller kalas.
När barn spelar har man ibland inga regler, men för vuxna finns
officiella regler:
Varje spelare får rulla två klot. Om man får ner alla käglor direkt får
man ”strike”. Om man får ner alla käglor andra gången kallas det
”spärr”.
12 stycken ”strike” är max i serien. Det ger totalt 300 poäng och
kallas ”den perfekta serien”.
Kloten har olika storlek, vikt och färg. Det finns normalt tre hål i
dem.
56
Personal: Hej, välkommen!
Kund: Tack! Vi skulle vilja boka en bana.
Har ni någon ledig bana nu?
Personal: Nej tyvärr, vi har inga lediga banor
förrän om cirka en timme.
Kund: Okej, vad synd. Har ni någon toalett?
Personal: Nej, tyvärr, vi har ingen toalett just nu,
den är sönder ... Men det finns en
restaurang bredvid.
Kund: Okej, tack. Har ni något att äta?
Personal: Nej tyvärr, vi har inget att äta eftersom
köket är stängt i dag.
Kund: Okej, har ni några skor man kan låna?
Personal: Ja, vi har några skor kvar där. Du kan
titta om din storlek finns.
Kund: Det fanns inga skor i storlek 38, så vi
går nog till en annan bowlinghall.
Personal: Jag förstår, ursäkta oss. Vi har lite kaos
här just nu.
Kund: Ingen fara! Lycka till!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Har de några skor? I. Ja, de har några skor.

II. Har de några skor i storlek 38? II. Nej, de har inga skor i storlek 38.
III. Är köket stängt eller sönder? III. Det är stängt.
IV. Vad är problemet med toaletten? IV. Den är sönder.
3. Dialog: i bowlinghallen
Först: Sedan:
Planera vad du ska fråga: Testa!
- lediga banor Byt roller!
- tider
- regler
- praktiska frågor (toalett, mat, drycker)
57
MÅL 18: Gå på stan – ”Behöver du något från stan?”
Platser i stan Ärenden Frågor
en affär affärer titta på saker en => Vilken?

en butik butiker köpa saker
en bank banker välja saker ett => Vilket?
en bar barer byta saker
en kemtvätt kemtvättar lämna saker många => Vilka?
en kiosk kiosker hämta saker
en kyrka kyrkor ordna saker
en restaurang restauranger gå på ... Köper du något?
en skomakare skomakare sätta in pengar – Nej, jag köper inte något.
ta ut pengar – Nej, jag köper inget.
ett apotek apotek
ett gym gym inte något = inget
1. Presentation
Ärenden på stan
Vad brukar du göra på stan? Jag brukar köpa kläder.
Måste du gå på stan snart? Ja, jag måste gå till banken och sätta in pengar.
Vad ska du göra på stan? Jag ska ta en fika med en kollega och köpa skor.
Kan du gå på stan i dag? Ja, jag kan gå på stan en stund, kanske i en timme.
Vad vill du göra när du går på stan? Jag vill gå runt och titta i olika affärer. Jag köper inget.
58
Ärendelista
Lämna en klänning på kemtvätten.

Fråga om de tvättar mattor.
Hämta skor hos skomakaren.
Köp blommor till Jessica.
Köp en mascara.
Gå till banken.
Sätt in pengar på banken.
Välj och boka en restaurang.
Byt storlek på tröjan från small till medium.
Karin: Mats, kan du hjälpa mig med ärenden på stan?

Mats: Jag ska spela tennis i dag men jag kan göra det i morgon. Går det bra?
Karin: Ja, det går jättebra. Tack.
Mats: Vad ska jag göra?
Karin: Jag har en lista här till dig.
Mats: (Mats tittar på listan.) Vilken kemtvätt ska jag gå till?
Karin: Gå till den på Drottninggatan! Där kan du välja restaurang också. Vi ska gå och äta
med jobbet på torsdag.
Mats: Okej, bra. Jag ska välja en bra restaurang. Vad vill du ha för typ av blommor?
Karin: Köp liljor! De är fina.
Mats: Och vilken mascara vill du ha?
Karin: Köp en med extra volym. Det spelar ingen roll vilket märke det är.
Mats: Bra. Var ska jag byta tröjan?
Karin: På Åhléns, på våning två. Du kan fråga där! Och förresten, vi har ingen tvål, så köp
det också.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Behöver Karin köpa några blommor? I. Ja, hon behöver köpa blommor.
II. Behöver hon några nya skor? II. Nej, hon behöver inga nya skor.
III. Ska Mats gå på stan i dag eller i morgon? III. Han ska gå på stan i morgon.
IV. Vilket märke vill hon ha på mascaran? IV. Det spelar ingen roll.
3. Dialog: förbered att gå på stan
Först: Sedan:
Skriv en ärendelista. Delegera uppgifter till någon annan som ska gå på stan.
59
4. Be om något: Öppna den! Kan du öppna den, tack?
Man kan be om hjälp eller be om saker på ett direkt sätt eller på ett mer diplomatiskt, trevligt sätt.
Ibland är man stressad eller behöver vara effektiv. Då är det bra att vara direkt, eller rak.
Men ofta är det trevligare att fråga med en längre mening.
60
BE DIREKT: BE VÄNLIGT: SVARA: Okej, jag ...
Kan du .../Skulle du kunna ...
Öppna fönstret! ... öppna fönstret? ... öppnar fönstret.
Prata svenska! ... prata svenska? ... pratar svenska.
Lyssna på mig! ... lyssna på mig? ... lyssnar på dig.
Fråga mig! ... fråga mig? ... frågar dig.
Svara på svenska! ... svara på svenska? ... svarar på svenska.
Stanna! ... stanna? ... stannar.
Hoppa i vattnet! ... hoppa i vattnet? ... hoppar i vattnet.
Stäng dörren! ... stänga dörren? ... stänger dörren.
Läs texten! ... läsa texten? ... läser texten.
Tänd lampan! ... tända lampan? ... tänder lampan.
Släck lampan! ... släcka lampan? ... släcker lampan.
Ta en kopp kaffe! ... ta en kopp kaffe? ... tar en kopp kaffe.
Skriv i boken! ... skriva i boken? ... skriver i boken.
Ät ett äpple! ... äta ett äpple? ... äter ett äpple.
Sitt på stolen! ... sitta på stolen? ... sitter på stolen.
Kom in! ... komma in? ... kommer in.
Gå ut! ... gå ut? ... går ut.
Gör övningen på sidan 11! ... göra övningen på sidan 11? ... gör övningen på sidan 11.
61
MÅL 19: Söka personer – ”Var är du? Vad gör du?”
Fraser Prepositioner och platser
Var är du? I: Europa, Sverige, Stockholm, hissen, skolan,

Vad gör du där? parken, affären etc.
När är du klar?
Kan jag ringa dig vid fyratiden? PÅ: restaurangen, jobbet, kontoret, bio, kafé, flyg-
platsen, bussen, gymmet, stan, klubb, flyget,
Okej, jag ringer dig senare! stranden, sjukhuset, biblioteket etc.
Vi hörs!
Okej, vi säger så. HOS: läkaren, frisören, mamma, en kompis etc.
Det passar (inte så) bra.
Det går bra. MED: mamma, en kompis, hunden etc.
Du kan testa vid femtiden.
1. Presentation
Emeli är ...
i Stockholm
på jobbet
med kunder
Rikard är ...
i Göteborg
hos läkaren
på sjukhuset
62
Anders: Tjena Johanna, Anders här.
Var är du?
Johanna: Hej Anders, jag är på väg till
ett möte. Jag är i Helsingfors.
Anders: Okej, vad är det för möte?
Johanna: Du vet, de där nya
leverantörerna, jag ska träffa
dem på kontoret.
Anders: Ja, just det! När är mötet klart?
Johanna: Klockan fyra är vi klara. Jag kan
ringa dig då. Passar det?
Anders: Nej tyvärr, jag är upptagen
just då. Ring mig när som helst
efter halv fem! Jag är hemma i
dag.
Johanna: Okej, då testar jag att ringa
vid halv fem! Anders: Hej mamma, var är du?
Anders: Kanon! Birgit: Hej gubben, jag är hos läkaren.
Johanna: Hej då, vi hörs snart. Anders: Hos läkaren? Vad gör du där?
Anders: Ja, glöm inte att ringa! Det är Birgit: Jag är bara på hälsokoll.
viktigt! Ingen fara!
Johanna: Okej, men det är bättre om du Anders: Okej, vad bra. När är du klar?
ringer mig direkt när du är klar Birgit: Klockan tre borde jag vara klar.
vid halv fem. Anders: Kan jag ringa dig vid fyratiden?
Anders: Okej, vi säger så. Hörs snart! Birgit: Javisst! Vi hörs senare!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Är Johanna i Finland? I. Ja, hon är i Finland.

II. Är Anders på kontoret i dag? II. Nej, han är inte där, han är hemma.
III. Är han upptagen eller ledig efter halv fem? III. Han är ledig.
IV. Var är hans mamma? IV. Hans mamma är hos läkaren, på hälsokoll.
3. Dialog: söka personer
A. Du ringer din chef och frågar var hon är och vad hon gör.
B. Du ringer din dotter (16 år) och frågar var hon är och vad hon gör.
C. Du ringer din sportiga kompis och frågar var han är och vad han gör.
63
MÅL 20: Repetition
11. BERÄTTA OM ERFARENHETER

”Har du bott utomlands? När bodde du där?”
har studerat studerade

har jobbat jobbade
har besökt besökte
har gått gick
har sprungit sprang
12. BOKA EN RESA I SVERIGE

”Åk till Lappland!”
Bada! Paddla! Vandra! Fiska! Besök! Åk! Se!
VILL Västkusten
KAN Smögen
BORDE Falun
MÅSTE Åre
SKA Sarek
13. ACCEPTERA EN INBJUDAN

”Kom till vår sommarstuga!”
jag, mig, min/mitt/mina

du, dig, din/ditt/dina
han, honom, hans
hon, henne, hennes
vi, oss, vår/vårt/våra

ni, er, er/ert/era
de, dem, deras
64
14. BERÄTTA OM FAKTA OM SVERIGE OCH
SVENSKAN
”Visste du att ...?”
MÅNGA MYCKET
ord vatten
stress
spel
regn
språk mat
forskare makt
platser kultur
information
personer
historia
influenser folk
kungar fakta
dagar
skalor
15. PRATA OM PREFERENSER

”Tycker du att det är bättre att bo i stan eller på
landet?”
tycker (om, om att, att) fin – finare
tänker (på, infinitiv) dålig – sämre
tror (att, på) många – fler
mycket – mer
65
16. PLANERA EN AKTIVITET
”Det låter bra!”
billigt dyrt
roligt tråkigt
enkelt svårt
skönt jobbigt
Vad ska vi göra?
Ska vi ...?
Vi har flera alternativ. Vilket ska vi välja?
Vi kan ...
Fördelen ...
Nackdelen ...
Det låter bra!
17. SPELA BOWLING

”Vi har tyvärr inga skor kvar”
någon Vad?
ingen
Var?
något
inget Varifrån?
några Vart?
inga
Varför?
Hur många?
Hur länge?
När?
66
18. GÅ PÅ STAN
”Behöver du något från stan?”
EN – VILKEN? ÄRENDEN:
ETT – VILKET? köpa presenter
MÅNGA – VILKA? byta saker
lämna kläder
hämta mattor
gå på restauranger
ta ut pengar
19. SÖKA PERSONER

”Var är du? Vad gör du?”
I, PÅ, HOS, MED: VOKABULÄR:
läkaren klar
Sverige fyra-tiden
Malmö senare
restaurangen hörs
hunden passar
en kompis testa
67
MÅL 21: Beskriva personer – ”Vilka söta barn!”
Adjektiv Färger, personlighet och utseende Fraser
EN ETT MÅNGA
en X – Hur ser han ut?
ett X + t brun brunt bruna – Han har långt brunt hår
många X + a blå blått blåa och blåa ögon.
svart svart svarta
– Hur är han?
en brun hy ljus ljust ljusa – Han är rolig.
ett brunt hår mörk mörkt mörka
(två) bruna ögon – Vad gillar han?
lugn lugnt lugna – Han gillar att skratta och att
kreativ kreativt kreativa prata om roliga saker. Han är
rolig roligt roliga mycket rolig.
Hon är lång. pratsam pratsamt pratsamma
(hon = en person) social socialt sociala
sportig sportigt sportiga Vad söt han är!
Håret är långt. Vad söta de är!
(ett hår) lång långt långa
söt sött söta Vilken söt pojke!
De är långa. vacker vackert vackra Vilket sött barn!
(många personer) liten litet små Vilka söta barn!
1. Presentation
Linus: Åh! Är det din familj på bilden?

Isabelle: Ja, det är min morfar och min morbror.
Och det är mina kusiner och deras barn.
Linus: Vad söta de är! Vem är det? Har jag träffat honom?
Isabelle: Ja, det är min kusin Fredrik. Han var med på
vår AW förra veckan. Minns du honom?
Linus: Just det! Han var trevlig. Han pratade hela kvällen
och berättade skämt.
Isabelle: Ja, han är väldigt rolig! Hans barn är också roliga!
De är väldigt lika honom, även till utseendet.
Linus: Jaså, är de också så långa? Fredrik var väl nästan
två meter, eller?
68
Isabelle: Ja, hans son Gustav är också två meter lång. Han har också långt brunt hår och
mörka ögon. Hans dotter Eva är inte så lång, men annars är de lika.
Linus: Jag är inte alls lik min pappa och syster.
Isabelle: Nähä, hur ser de ut?
Linus: Jag har ju blåa ögon, men de har mörka ögon. Jag har ljust hår, och de har svart hår.
Här är en bild på dem.
Isabelle: Vad vackra de är!
Linus: Ja, de är fina. Och trevliga personer. De är lugna och kreativa. Inte alls som jag...
Isabelle: Jo, du är kreativ! Det tycker jag!
Linus: Ja, kanske lite. Men inte så lugn ...
Isabelle: Nej, det är du inte. Du är mer sportig och energisk. Men det är bra! Du har ju små
barn som du måste springa efter hela dagarna. Och du gillar att vara aktiv!
Linus: Jepp! Så är det! Berätta mer om din familj i morgon på fikat. Jag måste gå iväg och
hämta barnen på förskolan nu.
Isabelle: Gör så! Vi ses i morgon!
Hur ser hon ut? Hur är barnet?

Hon är ganska lång. Han är ett lugnt barn.
Hon har ljust, långt hår. Han är ett kreativt barn.
Hon har små, blåa ögon. Han är ett roligt barn.
Hon är vacker. Hon är ett pratsamt barn.
Hon är ett socialt barn.
Hur är hon?
Hon är ett sportigt barn.
Hon har många bra idéer och
träffar ofta vänner. Hon tränar
Hon är inte ett lugnt barn.
mycket och spelar ofta golf och
Hon är ett vilt barn.
tennis.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Är hon lång? I. Ja, hon är lång.

II. Har hon mörkt hår? II. Nej, hon har inte mörkt hår, utan ljust.
III. Har hon blåa eller bruna ögon? III. Hon har blåa ögon.
IV. Hur är hon? IV. Hon är kreativ, social och sportig.
3. Dialog: beskriv personer
Först: Sedan:
Ta fram en bild och beskriv personerna. Planera en dialog: Vad ska du fråga/svara?
69
MÅL 22: Jämföra personer – ”Han är bättre än jag på tennis!”
Adjektiv Komparativ Superlativ
Jag är bra på tennis. Min bror är bättre på tennis än jag. Men min pappa är bäst på tennis av
Du är lika bra som jag. oss alla.
trevlig trevligare trevligast

lätt lättare lättast
svår svårare svårast
flitig flitigare flitigast
lat latare latast
snabb snabbare snabbast
långsam långsammare långsammast
kort kortare kortast
lång längre längst

ung yngre yngst
gammal äldre äldst
social mer social mest social

noggrann mer noggrann mest noggrann
1. Presentation
Här är tre bröder: Jens, Jacob och Johan. Vem är vem?
Jacob är längst.
Johan är yngst.
Jens är kortast och äldst.
Vad tror du? Vem är vem?
Jacob är äldre än Johan, men yngre än Jens. Han

är mellanbarn. Han har både en lillebror och en
storebror.
Johan är kortare än Jacob, men längre än Jens.
Alla tre bröder är trevliga, men många säger att

Jens är trevligast. Jacob är lika trevlig som
Johan.
70
Anja: Har du syskon, Jacob?
Jacob: Ja, jag har två bröder. En yngre och en äldre.
Anja: Brukar ni jämföra er mycket?
Jacob: Ja, vi har alltid jämfört oss med varandra. Hela livet! Vem är bäst, snabbast, roligast ...
Anja: Du är säkert bäst och roligast! Men kanske inte snabbast ...
Jacob: Nej, precis, mina bröder är snabbare än jag. De är väldigt flitiga. Jag är latast av
oss tre. Men roligast! Mina bröder jobbar för mycket, tycker jag.
Anja: Vad är ni bra på?
Jacob: Min äldre bror Jens är bäst på matematik. Han hjälper alltid mig och Johan.
Anja: Vad bra! Jag skulle vilja ha en sådan bror!
Jacob: Nja, han är inte helt fantastisk... Han är mest noggrann av oss alla och det är
ganska irriterande. Han klagar för mycket på oss. Vi måste bli bättre på allt,
säger han. Han är verkligen en perfektionist. Det är jobbigt.
Anja: Ah, jag fattar... men det är bättre att vara noggrann än slarvig. Alla i min familj
är slarvigare än jag och det är så jobbigt. Jag kan inte vara med dem så länge.
Jag blir irriterad.
Jacob: Ja, det är sant. Jag älskar min bror. Han är toppen. Jag brukar ta med honom ut
med mina vänner. Jag är mer social och har lättare att ta kontakt med folk.
Anja: Det är bra det. Ni kompenserar varandra!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Är Johan längre än Jens? I. Ja, Johan är längre än Jens.

II. Är Johan äldst? II. Nej, han är inte äldst, utan yngst.
III. Är Jens eller Jacob äldst? III. Jens är äldst.
IV. Vem är trevligast? IV. Jens är trevligast, enligt många personer.
3. Dialog: jämför personer
Berätta för någon om dina syskon Petra och Pernilla.
DU: PETRA: PERNILLA:
37 år 32 år 39 år
173 cm 185 cm 185 cm
perfektionist noggrann slarvig
träffar ofta vänner träffar aldrig vänner träffar sällan vänner
jobbar 60 h/vecka jobbar 40 h/vecka jobbar 30 h/vecka
71
MÅL 23: Prata om intressen och yrken – ”Vad ville du bli när du var liten?”
Intressen Yrken Fraser Ordföljd
biologi arkitekt Vad har han för intressen? När/Om + subjekt + verb + ...,
böcker assistent Vad har han för yrke? + verb + subjekt + ...
djur brandman Vad gör han?
ekonomi forskare Vad jobbar han som? Om man är arkitekt,
film författare Vad jobbar han med? ritar man hus.
fysik journalist Var jobbar han?
hus kock Om man jobbar som arkitekt,
hälsa läkare gillar man hus.
kemi lärare Han arbetar som säljare.
matlagning musiker Han säljer IT-tjänster. Man gillar hus
medicin personlig tränare Han jobbar med IT. om man jobbar som arkitekt.
musik politiker Han jobbar på ITEXI.
natur skådespelare Om man gillar hus
politik säljare kan man jobba som arkitekt.
sport vd
träning veterinär När jag var liten,
ville jag bli arkitekt.
1. Presentation
Vad är det för yrke?

1. Man lär ut ämnen till andra personer: matematik, biologi, språk, etc.
2. Man leder ett företag.
3. Man producerar och spelar musik.
4. Man försöker bestämma i ett land.
5. Man lagar mat på en restaurang.
6. Man släcker bränder.
7. Man skriver böcker.
8. Man spelar en roll i en film eller en teaterpjäs.
9. Man studerar specifika fenomen för att förstå hur det fungerar.
10. Man ritar och planerar byggen av hus.
11. Man skriver artiklar för en tidning.
12. Man hjälper andra personer, till exempel en vd på ett företag.
13. Man hjälper människor som är sjuka eller skadade att bli friska.
14. Man hjälper djur som är sjuka eller skadade att bli friska.
15. Man hjälper personer att komma i form och att träna bättre.
16. Man säljer produkter och tjänster.
72
Matcha intressen och yrken:
Om man gillar musik ... ... kan man jobba som musiker.
Om man gillar politik ... ... kan man ...
Mats: Lisa, vad gör din bror Karl?

Lisa: Jag vet inte hur man säger på svenska... Han jobbar med att släcka bränder.
Mats: Ahaa, han är brandman!
Lisa: Ja, precis, han är brandman!
Mats: Det är ett tufft jobb. Man måste vara i bra form. Visst tränar man mycket?
Lisa: Ja, de tränar hela tiden. När det inte brinner eller händer något annat kritiskt tränar de.
Mats: Ville han bli brandman när han var liten?
Lisa: Ja, han har alltid velat bli brandman. Han älskar extrema sporter och natur. Han är
väldigt aktiv och modig. Han har testat alla extrema sporter.
Mats: Vad ville du bli när du var liten? Ville du bli läkare?
Lisa: Nej, jag visste inte vad jag ville bli. Jag var inte så bra i skolan. Jag gillade inte så många
saker. Men jag älskade biologi och att hjälpa andra. Och du?
Mats: Jag ville bli kock. Jag hjälpte ofta min mormor i köket. Vi båda älskade mat och matlagning.
Det är fortfarande mina stora intressen. Men jag kan inte jobba som kock. Jag är inte så bra
på att hantera stress...
Lisa: Ja, då är det tufft att jobba som kock. Vad jobbar din syster med?
Mats: Hon jobbar med teater. Hon är skådespelare, på teatern här mittemot.
Lisa: Jaha! Jag älskar den teatern! Jag har gått på flera pjäser där. Helt underbart!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Ville Mats jobba som brandman när I. Ja, han ville bli brandman.
han var liten?
II. Spelar Mats syster roller i filmer? II. Nej, hon spelar inte roller i filmer.
III. Är Mats bra eller dålig på att III. Han är dålig på att hantera stress.
hantera stress?
IV. Vad tycker Lisa om Mats systers teater? IV. Hon älskar den teatern.
3. Dialog: intressen och yrken
Först: Sedan:
Välj en person att prata om. Skriv upp Planera en dialog: Vad ska du fråga/svara?
vad den personen gillar, jobbar med och
vad hen ville bli som liten.
73
MÅL 24: Beskriva din arbetsplats – ”Jag har många finska kollegor.”
Nationaliteter Nationalitetsadjektiv
amerikaner irländare amerikansk irländsk

australiensare iranier australiensisk iransk
argentinare irakier argentinsk irakisk
belgare japaner belgisk japansk
brasilianare kanadensare brasiliansk kanadensisk
bulgarer kineser bulgarisk kinesisk
chilenare norrmän/norskor chilensk norsk
danskar polacker dansk polsk
engelsmän/engelskor portugiser engelsk portugisisk
finländare ryssar finsk rysk
fransmän/fransyskor svenskar fransk svensk
greker spanjorer/spanjorskor grekisk spansk
nederländare schweizare nederländsk schweizisk
isländare thailändare isländsk thailändsk
italienare turkar italiensk turkisk
indier tyskar indisk tysk
1. Presentation
Mitt företag
Vi är ett stort internationellt bolag. Vi har

mataffärer över hela världen. Och på kontoret här
i Sverige har jag kollegor från hela världen. Jag har
flest svenska kollegor, men jag har också många
andra nordiska kollegor: norska, danska, finska
och isländska. Jag har ganska många kinesiska
kollegor också, och några tyska kollegor. Jag
har inga franska kollegor. Men vi ska expandera
i Frankrike nästa år så då får jag säkert några
franska kollegor också. Här är våra medarbetare
i procent:
svenskar: ca 40 % isländare: 5 %
norrmän: ca 20 % kineser: 10 %
danskar: 15 % tyskar: 5 %
finländare: 5 % fransmän: 0 %
74
Vi säljer inte amerikansk glass. Vi säljer ingen amerikansk glass. (en glass)
Vi säljer inte australiensiskt öl. Vi säljer inget australiensiskt öl. (ett öl)
Vi säljer inte argentinska produkter. Vi säljer inga argentinska produkter. (många produkter)
Vi köper inte längre in svenska produkter. Vi har fortfarande svenska leverantörer, men de säljer
utländska produkter.
Försäljning
JA: NEJ:
belgisk choklad kanadensisk sirap

italiensk pasta rysk kaviar
chilenskt kött iranskt ris

engelskt te polskt te
finska piroger japanska såser

grekiska ostar tyska korvar
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Säljer de grekiska ostar? I. Ja, de säljer grekiska ostar.

II. Säljer de rysk kaviar? II. Nej, de säljer ingen rysk kaviar.
III. Säljer de polskt eller engelskt te? III. De säljer engelskt te.
IV. Vad säljer de inte? IV. De säljer ingen kanadensisk sirap, inget
indiskt ris och inga tyska korvar.
3. Presentera
Först: Sedan:
Välj om du vill presentera ditt företag Förbered presentationen och öva att presentera.
eller ett annat företag. Du kan också
välja en organisation, en skola eller
något annat som är mer relevant.
75
4. Extra: Vad har du? Vad gillar du? Vad köper du ofta?
GRUPP 1: -OR
Jag köper ofta svenska gurkor. Jag gillar svenska gurkor.
Jag har inga belgiska kollegor.
GRUPP 2: -AR
Jag köper ofta egyptiska krukor. Jag gillar egyptisk stil.
Jag har aldrig haft tyska bilar.
GRUPP 3: -ER
Jag går ofta på thailändska restauranger. Det finns många asiatiska restauranger i stan.
Det finns tyvärr inga japanska restauranger i min stad.
76
GRUPP 4: -N
Jag köper ofta chilenska äpplen. Jag köper ofta finska kläder. Jag gillar många finska märken.
De säljer tyvärr inga finska märken här.
GRUPP 5a: –
Jag köper ofta japanska träd. Jag gillar också japanska hus.
Jag har inga japanska vänner.
GRUPP 5b: –
Jag har många svenska lärare. Jag gillar nordiska ledare. De är extra effektiva.
Jag har inte träffat några svenska läkare.
SPECIELLA BÖJNINGAR:
Jag besöker ofta olika norska städer. Jag gillar alla nordiska länder.
Det finns inga norska män på mitt företag, men många norska kvinnor. De är trevliga.
77
MÅL 25: Jämföra länder och städer – ”Vad är skillnaderna mellan dem?”
Adjektiv i komparativ Substantiv i obestämd form Substantiv i bestämd form
rik rikare människor människorna

fattig fattigare
vägar vägarna
varm varmare klubbar klubbarna
kall kallare
restauranger restaurangerna
hög högre barer barerna
låg lägre parker parkerna
affärer affärerna
smal smalare produkter produkterna
bred bredare byggnader byggnaderna
bra bättre byggen byggena

dålig sämre/värre träd träden
stockholmare stockholmarna
stor större göteborgare göteborgarna
liten mindre
1. Presentation
London är en dyr stad. Phuket är en billig stad.
Schweiz är ett rikt land. Somalia är ett fattigt land. (BNP)
Ecuador och Venezuela är varma länder. Island och Grönland är kalla länder.
Paris har breda gator. Nice har smala gator.
Sveriges ekonomi var bra 2014. Greklands ekonomi var dålig då.
Ryssland är ett stort land. Belgien är ett litet land.
Sverige har mycket skog. Israel har lite skog.
Mexiko City har många invånare. Reykjavik har få invånare.
Kina är ett gammalt land. Italien är ett ungt land.
Jämför: London är dyrare än Phuket. Phuket är billigare än London.
78
Byggnaderna till vänster är lägre än byggnaderna till höger.
Människorna är mindre stressade där, än här.

Vägarna är längre där, än här.
Klubbarna är öppna längre där, än här.
Restaurangerna är bättre där, än här.
Barerna är finare där, än här.
Parkerna är större där, än här.
Produkterna i affärerna är billigare.
Byggnaderna är äldre och vackrare.
Byggena är färre och bättre organiserade.
Träden är större och finare.
Gissa: – Vad tror du, bor det fler människor i Paris än i Berlin?
– Jag vet inte... Jag tror att det bor fler i Berlin.
Din åsikt: – Vad tycker du om människorna i din stad jämfört med

en annan stad?
– Jag tycker att människorna är trevligare än i ...
Hur är klubbarna i Paris jämfört med i Berlin?

(roliga, bra, stora)
Affärerna? (dyra) Byggnaderna? (höga, breda)
GÖTEBORG STOCKHOLM
AREA/STORLEK: ca 20 000 hektar AREA/STORLEK: ca 40 000 hektar

MÄNNISKOR: ca 600 000 invånare MÄNNISKOR: ca 1 miljon invånare
ÅLDER: grundades år 1621 ÅLDER: grundades i mitten av 1200-talet
Michaela: Hur länge har du bott i Göteborg?

Viktoria: Jag har bott där hela mitt liv. Och du? Hur länge har du bott i Stockholm?
Michaela: I över tio år. Men jag gillar Göteborg mer.
Viktoria: Jaså! Varför det?
Michaela: Jag tycker att människorna är trevligare och lugnare där än i Stockholm.
Viktoria: Okej, jag tycker stockholmarna är lika trevliga som göteborgarna.
Michaela: Vilken stad är större, tror du?
Viktoria: Jag tror att Stockholm är större, och har fler invånare.
Michaela: Är Göteborg äldre än Stockholm? Det är ju längre söderut, närmare Europa.
Viktoria: Nej, Stockholm är mycket äldre. Det grundades på tolvhundratalet.
79
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Är Schweiz rikare än Somalia? I. Ja, Schweiz är rikare än Somalia.

II. Är Island varmare än Ecuador? II. Nej, Island är inte varmare än Ecuador.
III. Har Paris smalare eller bredare gator? III. Gatorna i Paris är bredare än i Nice.
IV. Vad är skillnaderna mellan Kina och IV. Italien är yngre, mycket yngre!
Italien? Och mycket mindre.
3. Dialog: jämföra städer och länder
Först: Sedan:
Välj två länder eller städer att jämföra. Försök att svara på frågorna du får om dem:
Till exempel: Hur är ...?
Sverige och Spanien storleken, åldrarna, klimaten, ekonomierna,

Madrid och Barcelona människorna, vägarna, gatorna, skolorna, parkerna,
restaurangerna, byggnaderna, byggena, träden,
Vad är skillnaden mellan dem? hotellen, jobben, företagen, kommunikationerna)
80
4. Extra: jämför mer
Jämföra länder och städer
Tänk på två länder.

Vilket av de två länderna
föredrar du?
Varför?
Jag gillar ... mer än ... eftersom
...
Tystare?
Lugnare?
Renare?
Säkrare?
Jämföra företag
Vilka två företag är konkurrenter? Vilka fördelar och nackdelar finns?

Här nedan ser du exempel på skillnader mellan två klädföretag,
A och B:
Fördelar med företag A:

Kläderna är av bättre kvalitet. Det finns ett större utbud:
fler modeller, stilar, storlekar, antal plagg.
Fördelar med företag B:

Kläderna är billigare. Det är lättare att köpa på
deras hemsida. De har snabbare leverans.
Välja skolor
Vilken av skolorna väljer du?
Skolan till vänster:

Internationell skola, strikt,
många regler, alla elever studer-
ar fyra språk, gammal byggnad,
kostar 150 000 kr per år.
Skolan till höger:

Nationell skola, inte så strikt,
eleverna kan välja att studera
ett språk, ny skola, gratis.
81
MÅL 26: Beskriva ditt hem eller ditt område – ”Var bor du? Hur är det?”
Hem och område Prepositioner Adjektiv
ett staket en trappuppgång i grön

ett garage en tvättstuga på ren – smutsig
ett utrymme en innergård vid modern – omodern
en framsida en lekpark bredvid populär – opopulär
en baksida en gata mellan vanlig – ovanlig
en trädgård en cykelväg bland försiktig – oförsiktig
ett tak en rondell runt säker – osäker
en hall en trottoar genom
en balkong ett övergångsställe framför – bakom i gott skick
en altan ett trafikljus mittemot välplanerad
ett kök en gatubelysning över – under övrig
ett vardagsrum en sopsorteringsstation till höger om – till vänster om
ett sovrum en busshållplats utanför – innanför
ett badrum ett bageri Adverb: försiktigt
en toalett en frisörsalong T.ex. att gå försiktigt
en vägg ett torg
ett golv en fontän
1. Presentation: område
82
83
1. Jag bor i Vasastan i Stockholm. Området är väldigt populärt och
grönt, med många träd och buskar.
I området bor många barnfamiljer och ganska många kända

personer - till exempel politiker, tv-profiler, skådespelare, modeller,
influencers, fotbollsproffs. Man ser dem ofta på gatorna, i parkerna,
i affärerna och på restaurangerna. Ja, överallt! Det är roligt.
Min lägenhet ligger på Faluvägen 8. Mittemot ligger en frisörsalong

och ett bageri. Bageriet är mycket populärt så det är ofta lång kö
utanför på gatan. Frisörsalongen ligger bredvid bageriet, till höger.
2. Bland träden i parken finns bänkar att sitta på och en fontän.

Bakom fontänen finns en lekpark.
Parken ligger vid en rondell och runt rondellen går en bilväg och en
trottoar med flera övergångsställen.
Bilarna kommer till rondellen från en motorväg så de kör väldigt

snabbt. Man måste gå försiktigt över vägen! Det är bra att det finns
trafikljus eftersom det är så osäkert. Det har varit många olyckor
där.
Från rondellen leder en bred väg till ett torg. På torget säljer man
blommor och många träffar vänner där.
3. Mitt på torget finns ett härligt kafé. Mittemot kaféet finns en busshållplats.
På en gata vid torget finns en stor sopsorteringsstation. Där kan man kasta glas - färgat och ofärgat,
plast, metall, pappersförpackningar samt tidningar och trycksaker.
Vi har också en liten sopsorteringsstation på min innergård, men man får bara kasta papper och glas
där.
Man får inte kasta smutsiga sopor som luktar för då kommer det råttor. Området är mycket rent.
I rummet vid tvättstugan finns ett soprum för övriga sopor. Man kastar ner soporna från ett hål i väggen
i trappuppgången.
84
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Vill många personer bo i området? I. Ja, området är populärt.

II. Är det okej att gå på cykelvägen? II. Nej, man får inte gå på cykelvägen.
III. Plingar eller tutar cyklisterna? III. De plingar.
IV. Hur är parken? IV. Den är lugn och skön, förutom cyklisterna.
3. Presentation: hem
85
Jag och mina barns pappa äger ett hus ihop. Vi är skilda, så vi bor där 50 % av tiden var. Vi har också en
lägenhet i stan, där vi bor när vi inte har barnen. På detta sätt har barnen bara ett hem. Vi tycker att det
är en bra lösning!
Huset är underbart. Det är ljusgult med rött tak. Runt huset finns ett fint, brunt staket. På framsidan
finns en liten trädgård och på baksidan en stor trädgård med mycket plats för att spela fotboll. Barnen
älskar att spela fotboll!
Det finns ett garage. Det ligger under huset. Det är ovanligt. Det är mer vanligt att ha garaget bredvid
huset. Garaget är stort så det finns mycket utrymme för cyklar, verktyg, skidor med mera. Det är en
perfekt källare för oss. Barnen leker ofta där med vänner.
Det är mycket ljust i huset, eftersom fönstren är väldigt stora.
Hallen är stor och trappan där leder till en stor balkong på framsidan av huset. På nedervåningen ligger
vardagsrummet och köket. Köket är litet, och vardagsrummet är stort. Vi planerar att öppna upp mellan
köket och vardagsrummet, så att det blir mer socialt. Många personer gör så. Det är trendigt!
På övre våningen ligger de tre sovrummen och ett litet badrum.
Ingen av väggarna är vita. Det är ovanligt. i alla rum finns mönstrade tapeter och några är målade i
ljusblått och ljusgrönt. Golven är av parkett. Det är ett modernt och välplanerat hus. Huset var gammalt
förut och inte i så gott skick när vi köpte det, men nu är det tipptopp!
86
4. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Finns det mycket plats i garaget? I. Ja, de har ett stort garage, som förråd.
II. Bor barnen alltid i villan? II. Nej, de bor i huset varannan vecka.
III. Finns det en trädgård på framsidan eller III. Det finns en trädgård på både fram-
på baksidan av huset? och baksidan.
IV. Hur är huset? IV. Det är stort och nyrenoverat.
5. Dialog: beskriva hem eller område
1. Du är på lunch med en kollega och kollegan frågar dig om ditt område.

2. Du beskriver ditt hem för en person som vill hyra det.
6. Extra: ord för hem och område
GRUPP 1 (-n / -or / -na) GRUPP 2 (-en / -ar / -na) GRUPP 3 (-en / -er / -na)
en trappa en skylt en cyklist

en lampa en våning en bilist
en tavla en dörr en plats
en skyskrapa en sopkorg en tapet
en tvättstuga en hund
en gata en bro
GRUPP 4 (-t / -n / -a) GRUPP 5a (-et / – / -en) GRUPP 5 b (-en / – / -na)
ett bygge ett hem en fotgängare

ett märke ett förbud en källare
ett tuggummi ett kvarter
ett område ett berg
ett övergångsställe ett garage
ett utrymme ett staket
87
MÅL 27: Jämföra boenden – ”Rummen är mindre, men fler!”
Typer av boenden Preteritum Presens perfekt
Man kan bo i ... flyttade har flyttat

budade har budat
villor
radhus köpte har köpt
parhus försökte har försökt
lägenheter (ettor, tvåor, treor ...) gifte mig har gift mig
studentrum byggde har byggt
husbåtar drömde har drömt
husbilar
hotell bodde har bott
vandrarhem mådde har mått
tält
sålde har sålt
valde har valt
bytte har bytt
låg har legat
hade har haft
såg har sett
1. Presentation
ett tält ett radhus en lägenhet en husbåt
88
Alexandra bodde ...
1981–1985 i en lägenhet (en tvåa) i Uppsala, med föräldrarna

1985–1991 i ett radhus i Märsta, med föräldrarna
1991–1993 i en villa i Saltsjöbaden, i Stockholm, med föräldrarna
1993–1995 i en lägenhet (en tvåa), på Östermalm, i Stockholm, med föräldrarna
1995–1998 i en lägenhet (en fyra), på Södermalm, i Stockholm, med föräldrarna
1998–2002 i ett studentrum i Göteborg, ensam
2002–2007 i en lägenhet (en etta) i Malmö, ensam
2007– i ett radhus i Helsingborg, med sin man
Mårten: Alexandra, hur länge har du bott här i Helsingborg?

Alexandra: Jag har bott här i över 10 år.
Mårten: Var bodde du innan dess? Och hur länge bodde du där?
Alexandra: Jag bodde i en lägenhet, en etta, i centrala Malmö i fem år. Jag flyttade när jag
gifte mig med min man. Vi sålde lägenheten och köpte radhuset här på landet.
Mårten: Vilket boende föredrar du?
Alexandra: Menar du det i Helsingborg eller det i Malmö?
Mårten: Ja, precis. Boendet i Malmö låg ju centralt och radhuset på landet.
Alexandra: Svårt att säga... Jag mådde inte så bra av stressen i stan, men det var roligare
eftersom det fanns så mycket att göra. I radhuset har jag mått bättre. Jag har sovit
bättre och haft mer tid för fritidsintressen.
Mårten: Jag förstår. Jag bytte jobb nyligen och har budat på ett fint hus vid kusten. Jag såg
huset när vi var på semester och har försökt köpa det i flera månader. Äntligen ska
familjen som bor där sälja huset.
Alexandra: Hoppas ni får huset! Jag älskar att bo vid kusten. Jag bodde vid kusten som liten, i
ett hus som mina föräldrar byggde. De var arkitekter. Huset ligger fortfarande kvar.
Mårten: Fantastiskt. Jag har drömt om ett hus vid havet hela mitt liv.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Bodde Alexandra i Uppsala 1983? I. Ja, hon bodde där 1983.

II. Bor hon där fortfarande? II. Nej, hon bor inte där längre.
III. Var bor hon nu? III. Hon bor i Helsingborg, i ett radhus.
3. Dialog: berätta om och jämför boenden
Först: Sedan:
Skriv en lista med dina olika boenden. Berätta om och jämför de olika boendena. Visa gärna
bilder.
89
MÅL 28: Fråga om semestern och kommentera – ”Vad härligt!”
Aktiviteter Kommentarer
Vad skönt!
ta det lugnt
Vad skönt med ledighet.
göra ”ingenting”
Det låter (verkligen) bra!
sola och bada
Härligt!
åka utomlands
Vad kul! Vad roligt!
bo på hotell
Vad hurtigt!
shoppa och gå på museer
Vad ambitiöst! Vad bra!
stanna hemma
Åh, det är så härligt!
renovera
Grymt!
måla
Vad duktig du är!
reparera
Fantastiskt!
bygga
Vilken bra idé!
1. Presentation
Mona: Anton, vad ska ni göra på semestern?

Anton: Vi ska bara stanna hemma och ta det lugnt.
Mona: Vad skönt!
Anton: Och ni, vad ska ni göra?
Mona: Vi ska åka utomlands, till Alperna, och vandra.
Anton: Vad hurtigt! När ska ni åka dit? Och var bor ni?
Mona: Vi åker om två veckor. Vi ska bo på hotell.
William: Lina, din semester börjar väl i morgon?

Lina: Ja! Jätteskönt! I morgon bitti ska jag ta sovmorgon
och sedan ska jag börja renovera mitt badrum.
Det är mitt projekt för den här semestern.
William: Vad ambitiöst! Vad duktig du är.
90
Anna: Anders, vad ska du göra på semestern?
Anders: Jag ska resa till Hawaii och surfa.
Anna: Vad kul! När åker du?
Anders: Nästa fredag. Och du, vad ska du göra?
Anna: Jag ska träffa vänner och släktingar. Jag har jobbat
mycket den senaste tiden och inte haft så mycket tid,
så nu ska jag hänga med dem så mycket jag kan.
Anders: Det låter bra! När börjar din semester?
Anna: Om en månad.
Personer Aktiviteter Semestern börjar ...
Agneta läsa böcker och renovera lite hemma om två veckor

Erik träna och reparera en byrå på fredag
Jenny åka till Thailand, bo på hotell i morgon bitti
Helene shoppa och gå på museer i Paris nästa vecka
Ernst göra ”ingenting” om ett halvår
Ulrika sola och bada i poolen hemma i juli
Malin ta det lugnt och kolla på serier nästa år, inget datum bestämt
Christoffer åka till England på språkkurs i helgen
Robert bygga och måla sommarhus i övermorgon
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Ska Anton vila på semestern? I. Ja, han ska bara ta det lugnt.
II. Ska Mona också bara ta det lugnt? II. Nej, hon ska inte ta det lugnt, utan vandra.
III. Ska Lina resa utomlands eller III. Hon ska stanna hemma.
stanna hemma?
IV. Vad ska Anders göra? IV. Han ska resa till Hawaii och surfa.
3. Dialog: fråga och kommentera
Fråga vad någon ska göra på semestern och kommentera på ett passande sätt.
91
4. Extra: semesterberättelser
Semester
Dåtid: Vad gjorde ni på semestern? Var var ni?
Nutid: Vad gör ni på semestern? Var är ni?
Framtid: Vad ska ni göra på semestern? Var ska ni vara?
DÅTID: Jasmine Henriksson med familj
Vi åkte skidor i Alperna. Det var jätteskönt. Vi åkte skidor hela dagarna och tog det lugnt på kvällarna.
Vi satt vid elden och åt god mat och drack vin. Barnen tittade på filmer och hade det mysigt i soffan. Vi
hade superfint väder varje dag!
NUTID: Mona Ramsson med familj
Vi är i Thailand nu. Vi solar och badar varje dag. Vi köper saker på marknaden och äter intressant mat.
Det regnar lite eftersom det är regnperiod just nu. Men det gör inget! Vi har roligt ändå.
92
FRAMTID: Erik Didriksson
Vi ska segla i sommar! Och åka till sommarstugan och fixa lite. Som vanligt! Man måste göra mycket när
man har en sommarstuga. Det är alltid något som är sönder eller behöver renoveras. I sommar ska vi
måla huset och plantera nya träd och blommor. Vi ska också börja odla grönsaker. Det är ju en trend nu!
Vi ska vara där hela sommaren. Det ska bli bra väder, säger de på nyheterna. Dagarna runt midsommar
ska vi träffa våra släktingar och några vänner ska komma hem till oss och fira. Det ska bli riktigt kul!
ÖVA ORDFÖLJD
1. 2. 3.
I somras var vi i Paris.
Vi var i Paris i somras.
I Paris var vi i somras.
Förra året ...
I julas ...
Just nu ...
Nuförtiden ...
Nästa sommar ...
I sommar ...
Nästa år ...
Om två månader ...
93
MÅL 29: Fira någon/något – ”Grattis på födelsedagen!”
Viktiga händelser Aktiviteter
födelsedagar att fira

namnsdagar att väcka
årsdagar att sjunga
bröllop att uppvakta
idrottsevenemang (t.ex. OS, EM, VM) att överraska
helgdagar att baka tårta
röda dagar att göra fint
nationaldagar att dekorera
fettisdagen att ge presenter
påsk att skåla
valborg att hålla tal
1:a maj att dansa
midsommar att sjunga karaoke
kräftfest att tacka
julafton att skicka inbjudan
nyårsafton att ta foton/att fota
1. Presentation
Viktoria: När fyller du år?

Alicia: Jag fyller den nionde december.
Viktoria: Min mamma också!
Alicia: Jaha, vilket sammanträffande!
Viktoria: Vilket år är du född?
Alicia: 1982.
Viktoria: Jag är också 82:a! Det är ju snart din födelsedag,
om två veckor. Hur ska du fira?
Alicia: Mina barn brukar väcka mig genom att sjunga
”Ja, må hon leva”. De brukar baka en tårta och
ge många presenter som de har gjort själva.
Viktoria: Vad gulligt!
Alicia: Ja, jättegulligt. Och på kvällen ska jag ut och fira med
mina vänner. Vi ska äta middag på en restaurang
och de brukar hålla långa tal.
Viktoria: Det låter mysigt.
94
David: Bella, nästa lördag fyller Kalle 40.
Isabelle: Ja, just det! Hur ska vi fira honom?
David: Vi överraskar honom!
Isabelle: Bra idé! Ska vi vänta utanför hans
jobb och ta med honom till parken
där alla vänner väntar?
David: Perfekt! Och så kan vi gå dit före
och dekorera och göra fint.
Isabelle: Ja, precis! Det blir kul! Senare
på kvällen kan vi gå till ”Hörnet”
och sjunga karaoke. Blir det bra?
David: Det gör vi! Han älskar karaoke!
Isabelle: Ja, precis!
David: Bra, då har vi en plan. Jag ska hålla
ett tal när vi skålar för honom. Kan
du fota? Har du fortfarande den
där kameran?
Isabelle: Nej, inte längre, men jag fixar en ny,
och skickar inbjudan till alla!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Ska Bella och David ordna en fest för I. Ja, de ska ordna ett firande för Kalle.
en vän?
II. Fyller Kalle 30 år? II. Nej, han fyller 40 år.
III. Ska de berätta för Kalle att de ska fira III. De ska hålla det hemligt och överraska
honom eller ska de hålla det hemligt? honom efter jobbet.
IV. Hur ska de fira honom? IV. De ska göra fint i parken, hålla tal och gå
på Kalles favoritaktivitet – karaoke.
3. Dialog: fira
A. Du ska fira din bästa vän som fyller jämnt.

B. Ni ska fira en kollega på kontoret.
C. Du ska ordna ett firande för din släkting som fyller 50 år.
95
MÅL 30: Repetition
21. BESKRIVA PERSONER

”Vilka söta barn!”
en söt pojke liten
ett sött barn litet
många söta barn små
22. JÄMFÖRA PERSONER

”Han är bättre än jag på tennis.”
Vi är lika bra på tennis.
trevlig – trevligare – trevligast

lång – längre – längst
lätt, lat, kort, ung, gammal, social, noggrann
23. PRATA OM INTRESSEN OCH YRKEN

”Vad ville du bli när du var liten?”
böcker, sport, träning, matlagning

journalist, kock, vd, musiker
Om man är kock lagar man mat.

När jag var liten ville jag bli kock.
24. BESKRIVA DIN ARBETSPLATS

”Jag har många finska kollegor.”
svensk svenskar
finsk finländare
dansk danskar
96
25. JÄMFÖRA LÄNDER OCH STÄDER
”Vad är skillnaderna mellan dem?”
London är dyrare än Helsingfors.
Barerna är öppna längre i London än i Helsingfors.
26. BESKRIVA DITT HEM ELLER DITT OMRÅDE

”Var bor du? Hur är det?”
ett sovrum bredvid
en trottoar till höger om
ett torg populär
27. JÄMFÖRA BOENDEN

”Rummen är mindre, men fler!”
har flyttat – flyttade
villor, radhus, lägenheter, studentrum
28. FRÅGA OM SEMESTERN OCH KOMMENTERA

”Vad härligt!”
ta det lugnt Vad skönt!
sola och bada Det låter bra!
renovera Vad ambitiöst!
måla Grymt!
reparera Vilken bra idé!
29. FIRA NÅGON/NÅGOT

”Grattis på födelsedagen!”
väcka, sjunga, uppvakta, överraska, baka,
göra fint, dekorera, ge, skåla, hålla tal, tacka,
skicka inbjudan, ta foton
97
MÅL 31: Beställa mat på catering – ”Hur levererar ni maten?”
Cateringmat Smaker och alternativ Fraser
bufféer mild, svag – het, stark Hur långt i förväg måste man beställa?
plockmat söt Hur levererar ni maten?
snittar salt Vilket är det minsta antalet rätter man måste
piroger sur beställa?
sallader besk Vad innehåller det?
rätter Har ni allergier?
grytor vegansk Finns det några allergier?
bröd vegetarisk Vill ni ha vegetariska alternativ?
röror ekologisk Finns det veganmat?
såser närproducerad Ingår tallrikar och bestick?
glutenfri Hur gör vi med skålarna och serveringsfaten efteråt?
laktosfri Vilka råvaror använder ni?
kall – varm Kan ni också ordna bord/stolar/musik/tält/lokal?
Vi har några särskilda önskemål och behov.
1. Presentation
FÖRSTA KONTAKTEN
Pers.: Carins Catering, Malin heter jag, hej!

Kund: Hejsan! Jag heter Max och jag skulle vilja beställa catering. Kan du hjälpa mig med det?
Pers.: Javisst! Vad har du tänkt? Och för hur många personer?
Kund: Vi blir 20–30 personer. Jag vet mer exakt senare i veckan. Vi har också några särskilda
önskemål och behov. Har ni möjlighet att ordna sådant?
Pers.: Ja, säkert, vad är det för några önskemål och behov?
Kund: Jo, vi har både köttätare och vegetarianer. Och ett par som behöver gluten- och
laktosfri mat.
Pers.: Okej, det fixar vi absolut. Har du tittat på vår hemsida? Där finns alla kategorier sorterade.
98
Kund: Åh, då ska jag titta där!
Pers.: Vad bra! Du kan också använda hemsidan för att göra beställningen. Sedan kan vi höras
på telefon och gå igenom allt, och se över era speciella önskemål.
Kund: Vad bra, så gör vi! Jag beställer på en gång och ringer dig igen i morgon.
Pers.: Toppen, du är så välkommen. Ha en fin dag!
Vad mer kan man fråga i en sådan här situation?
FRÅGOR OM LEVERANSEN
Kund: Hej Malin, vi har stött på lite problem och

behöver boka om datumet för leveransen.
Pers.: Okej, vad synd. Men det är bra att du ringer så
långt i förhand. Inga problem!
Kund: Tack. Hur långt i förväg behöver man beställa vanligtvis?
Pers.: Det räcker med tre dagar före.
Kund: Vad bra, men då gör vi så att vi bokar av nu. Men kan
du spara beställningen så hör jag av mig när jag
vet datumet?
Pers.: Javisst, det kan jag göra.
Kund: Super. Hur levererar ni maten?
Pers.: Vi kommer med en liten lastbil. Där har vi kyl för kall
mat och värmeboxar för varm mat.
Kund: Åh vad bra! Jag ska prata lite med mina kollegor här så
återkommer jag snart.
Pers.: Gör så! Ha det bra så länge!
Vad mer kan man fråga i en sådan här situation?
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Ska kunden beställa mat till jobbet? I. Ja, han ska beställa till jobbet.
II. Är han färdig med beställningen? II. Nej, han är inte ännu helt färdig.
III. Ska han beställa för 20 eller 30 personer? III. Han vet inte ännu för hur många.
IV. Vilken specialkost behöver kunden? IV. Han behöver gluten- och laktosfri kost.
3. Dialog: beställa catering
Vad ska du ha för event? Hur många kommer? När och var? Vilken mat passar bäst? Annat?
Ring upp cateringföretaget! Vad ska du fråga?
99
MÅL 32: Hantera praktiska problem – ”Det har blivit ett fel.”
Vokabulär Problem
en bokning Bokningen är inte korrekt.

en beställning Beställningen är fel.
en produkt Produkten är defekt/sönder.
en leverans Leveransen är sen. Leveransen kommer inte.
en service Servicen är dålig.
en kvalitet Kvaliteten är låg.
ett möte Många personer kan inte komma på mötet.

ett köp Köpet är inte korrekt. Kvittot har ett annat pris.
ett företag Företaget har problem.
ett hotell Hotellet är inte detsamma som på fotona på internet.
ett pris Priset är mycket högt.
1. Presentation – ”Vad är problemet?”
K.T = kundtjänst , K = kund
K.T: Hej, Taxi S, jag heter Per, hur kan jag

hjälpa dig?
K: Hej! Jag väntar på min taxi, men
den kommer inte.
K.T: Okej, jag ska se... Det är tyvärr
mycket trafik just nu.
K: Men du sa att taxin kommer om
max 10 minuter.
K.T: Ja, jag är ledsen, men vi har inga
lediga taxibilar just nu.
K: Men då vill jag boka av taxin, tack.
K.T: Jag förstår. Jag ordnar det.
K: Tack, hej då.
100
K.T: Hej, du har kommit till
Bax AB. Jag heter Märta.
Hur kan jag hjälpa dig?
K: Hej, jag heter Maria! Jag beställde
tre lådor citroner, men jag fick sju.
K.T: Okej, nu ska vi se... Vad har du för
beställningsnummer?
K: 7502AH
K.T: Ja, jag ser att du beställde tre lådor.
Jag ordnar så att du betalar för
tre lådor. Du kan behålla de andra
lådorna gratis. Ursäkta för misstaget.
K: Vad bra! Stort tack!
K.T: Ingen orsak. Tack själv. Ha det bra!
K.T: Hej, GPS AB, detta är Karl, hur kan

jag hjälpa dig?
K: Hej Karl, jag heter Gustav. Jag
fick precis gps:en som jag
beställde på er hemsida, men den
fungerar inte.
K.T: Vad tråkigt att höra. Kan du berätta
lite mer? Vad kan vara problemet?
K: Jag sätter i kontakten, och lampan
lyser, men det kommer ingen bild.
K.T: Vad konstigt. Det måste vara ett
produktionsfel. Vi skickar en person
som hämtar upp den, så får du en
ny gps samtidigt.
K: Toppen, stort tack! När kommer ni?
K.T: Passar i morgon klockan tre?
K: Det passar perfekt! Tack!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Är det problem med taxin i dialog 1? I. Ja, det är problem med taxin.
II. Är det problem med taxin i dialog 2? II. Nej, det är inte problem med taxin.
III. Fick Maria tre eller sju lådor? III. Hon fick sju lådor.
IV. Vad är problemet i dialog 3? IV. Det är fel på produkten.
101
3. Dialog: praktiska problem
K.T: Hej, Leverans AB,

jag heter Jenni.
K: Hej Jenni, jag heter Olof. Jag väntar
på min leverans. När kommer den?
Det står att den ska komma i dag,
men klockan är 18.
K.T: Ahaa, nu ska vi se... Ja, jag ser att
din leverans sitter fast i Frankrike.
Vi vet inte när den kommer. Jag ska
kontakta dem och ringer dig sedan.
K: Jättebra, tack Jenni.
S = servitör
K: Ursäkta, jag skulle vilja prata med
din chef.
S: Okej, ett ögonblick, jag ska hämta
henne.
K: Bra, tack.
Chef: Hej, jag hörde att det var problem i
kväll. Berätta hur du ser det.
K: Ja, först väntade vi 40 minuter på
vårt bord. Sedan väntade vi 30
minuter på menyn. Därefter väntade
vi 50 minuter på maten. Och när
maten kom, var den kall.
Chef: Vi ber om ursäkt. Det är absolut inte
okej. Ni behöver inte betala i kväll.
4. Extra: praktiska problem
Vilka andra problem kan man ha på jobbet?
Tänk på din dag i dag: Vad var inte bra?
Vad var bra? Hur kan man ha fler bra dagar
på jobbet?
102
STRESS KONFLIKTER
Man kan bli stressad av ... Man kan få problem med kollegor om ...
deadlines. man har olika idéer, arbetsmoral, stil ...

många arbetsuppgifter. man pratar högt i telefonen.
att sakna information. man är ”otrevlig”.
att lämna och hämta barn. man arbetar ”dåligt”.
komplicerade kunder. man arbetar ”för lite”.
arbetsmiljön. man kommer sent till jobbet.
många mejl. det är konkurrens om en position.
Lösningar: strukturera arbetet, delegera till Lösningar: kommunicera med kollegor för att
andra och kommunicera med andra för att hitta lösa konflikter eller byta jobb
ett lugnare arbete
LIVSPUSSLET MOTIVATION
Man kan ha svårt att hitta balans mellan jobb Man kan ha svårt att hitta motivation för att
och privatliv. göra jobbet.
Lösningar: planera och hitta disciplin Lösningar: diskutera med chefen för att hitta
motiverande uppgifter eller byta jobb
103
MÅL 33: Hantera språkproblem – ”Ursäkta, vad menar du?”
Uttal och intonation Fraser och slang
BETONING: Jag har svårt att höra när man pratar snabbt.
banan – banan Det är svårt när flera personer pratar samtidigt.
rutten – rutten Det är tråkigt när man byter till engelska.
Jag har svårt med vissa uttal, till exempel ”sjuksköterska.”
SAMMANSATTA ORD: Ibland måste man prata mer ”diplomatiskt”, inte så rakt och direkt.
skriva + bord + underlägg Jag upplever att ...
= skrivbordsunderlägg Vad sägs om att vi ...?
Vad tycker du om ...?
RETROFLEXER (rl, rd, rn, rs, rt):
skrivbordsunderlägg tjej = flicka, kvinna
kille = pojke, man
REDUKTIONER: snacka = prata
arbetade = [arbeta’] käka = äta
jag med = [ja’ me’] plugga = studera
i morgon = [imo(r)n] * sticka = gå (iväg)
fatta = förstå**
MÅNGA KONSONANTER PÅ RAD: chill = lugnt * Obs, variation: [imo(r)n], [imorron]
västkustskt mysigt = trivsamt ** Se upp med: Fattar du (inte)?
1. Presentation
Niklas: Tjena tjejer!

Anna: Tja killar, hur är det?
Johan: Jodå, vi tänkte sticka iväg och käka.
Hänger ni med?
Lotta: Alltså, vi kan inte. Vi måste plugga
hela dagen. Vi har tenta i morgon.
Niklas: Aah... Vad synd! Vad sägs om middag
i morgon, efter tentan?
Anna: Ja, gärna! Vad tycker ni om den nya
västkustska restaurangen? Ska vi testa
den?
Johan: Ja men den är helt fantastisk. Jag älskar
skaldjur.
Lotta: Grymt! Imorgon är det mycket mer
chill. Det är lite pressat nu med plugget...
Johan: Aah, jag fattar. Men då tar vi det i morgon
helt enkelt. Det blir mysigt!
Anna: Jepp, vi ses i morgon!
Niklas: Ha det bra hörni! Tja!
104
Niklas: Anna, du snackar så bra svenska nu.
Anna: Tack, vad roligt att höra. Jag slutade prata engelska, men det var inte lätt. Det var
tråkigt när många bytte till engelska.
Niklas: Ja, du var så frustrerad. På en restaurang bad du dem prata svenska, kommer du ihåg?
Men sedan förstod du inte när de pratade...
Anna: Ja, just det! Så jobbigt! Det är svårt att höra när man pratar snabbt. I dag kan jag höra
när en person pratar, men det är svårt när flera personer pratar samtidigt.
Niklas: Du borde hålla presentationen på fredag på svenska!
Anna: Nja... Jag har svårt med vissa uttal...
Niklas: Men det kan jag hjälpa dig med! Vi kan öva.
Anna: Gärna! Vad snällt av dig. Kan vi också öva på att prata mer ”diplomatiskt”? Ibland måste
man prata mer ”diplomatiskt”, inte så rakt och direkt.
Niklas: Ja, så är det. Absolut, vi övar på det också.
Niklas: Vet ni... Jag är inte säker på om texten är bra...

Vad tycker ni om den?
Anna: Hmmm... Alltså, jag upplever att ni har gjort ett
jättebra jobb och att den flyter på. Men ja, det
kanske saknas något...
Johan: Vad sägs om att vi alla läser den och sover på
saken? Vi kan ses igen med förslag på ändringar.
Lotta: Det låter bra.
Niklas: Ja, bra. Jag upplever att vi har slarvat lite. Det finns
många misstag...
Anna: Ja, det är sant... Vi var lite stressade när vi skrev den...
Och vissa ord är för långa och komplicerade, som
”bananlådeleverans”. Vad sägs om att vi säger
”leverans av bananlådor” i stället?
Johan: Ja, det finns flera sådana långa ord. Vi kollar på dem.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Använder de slangord? I. Ja, de använder många slangord.

II. Har Niklas problem med att förstå? II. Nej, han har inte det, utan Anna.
III. Ska de skriva längre eller kortare ord? III. De ska skriva kortare ord.
IV. Hur säger man ”äta” med slang? IV. Man säger ”käka”.
3. Dialog: språkproblem
Förklara dina språkproblem för någon.
105
4. Extra: finlandssvenska och andra typiska ord
I Finland har cirka 5 % av befolkningen svenska som modersmål. Vissa personer som bor där kan inte
finska, utan pratar endast svenska.
Det finns många skillnader mellan svenskan i Sverige och svenskan i Finland. Här kommer några exem-
pel:
A. UTTAL
I svenska ord finns det alltid ett långt ljud: Om vokalen är kort, då är konsonanten lång, och om konso-
nanten är kort, då är vokalen lång. Men i finlandssvenskan finns många ord utan långt ljud. Vokalerna
a och u samt sje-ljudet skiljer sig också mellan svenskan i Sverige och finlandssvenskan. Lyssna här
nedan:
SVENSKA I SVERIGE SVENSKA I FINLAND
”kaaamera” ”kamera”
”muuumie” ”mooomie”
”schilllnad” ”sjillnad”
”dom” ”di”
106
B. ORD
Ibland använder man olika ord för samma saker på rikssvenska och finlandssvenska.
SVENSKA I SVERIGE SVENSKA I FINLAND
roligt kiva (lånord från finskan)
helg veckoslut
fralla semla
FLER SLANGORD OCH SMEKNAMN I SVENSKAN
SMEKNAMN SLANG
gubben najs (nice)
gumman slagga (sova)
(Obs! ”Gubbar” och ”gummor” funkar inte.) bärs (öl)
hjärtat kanon (jättebra)
älskling grymt (jättebra)
mannen messa (skicka sms)
107
MÅL 34: Tala med läkaren – ”Hur säger man ’sjuksköterska’?”
Kroppsdelar Fraser med reduktioner (typiskt i Stockholm)
EN: ETT: Det är ... [De’ e’ ...]

tå knä Kan jag hjälpa dig? [Ka’ ja’ jälpa rej]
fot lår Jag har en tid klockan ... med ... [Ja ha’ren tid ...]
häl ben Vad heter du? [Va’ hete’ ru]
vad bröst Kom med mig! [Kom me’ mej!]
stjärt finger Hur mår du? [Hu’ må’ ru]
rygg öra Jag är sjuksköterska. [Ja’ e’ schukschöteschka]
mage öga Vi är på ett sjukhus. [Vi e’ på ett schuuukhuuus]
höft ögonbryn Har du feber? [Ha’ ru feber]
axel huvud Tar du några mediciner? [Ta’ ru nåra mediciner]
arm hår Vad gör du? [Va’ jö’ ru]
hand Hördu, jag tror att ... [Hö’ ru, ja’ tror’att ...]
1. Presentation
Repetera uttal!
Vokaler:
a–o–u–å
e–i–y–ä–ö
Speciella uttal:
g, k, sk + e, i, y, ä, ö
KROPPEN
Det är en ...
nagel.
muskel.
hals.
nacke.
haka.
mun.
tunga.
tand.
kind.
näsa.
panna.
108
Säger man [tååån] eller [tånn]?
(Tänk: en eller två konsonanter?)
Jag har ont i ...
tån [tååån]
foten [foooten]
hälen [hääälen]
vaden [vaaaden]
stjärten [schä’ttten]
ryggen [rygggen]
magen [maaagen]
höften [höffften]
axeln [axxxeln]
armen [arrrmen]
handen [hannnden]
knät [knääät]
låret [låååret]
benet [beeenet]
bröstet [brössstet]
fingret [finnn’ret]
örat [ööörat]
ögat [ööögat]
ögonbrynet [-bryyynet]
huvudet [huuuvudet]
håret [håååret]
Varför går man till läkaren? Vilka typer av problem kan man ha?
Man kan ha ont i huvudet, i axeln, i halsen, i ryggen, i magen etc.
Man kan ha symptom som huvudvärk, illamående, trötthet etc.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Säger man [vaaad]? I. Ja, man säger [vaaad].

II. Säger man [kind]? II. Nej, man säger inte [kind], man säger ...
III. Säger man [muuunen] eller [munnnen]? III. Man säger [munnen].
IV. Vad är det? IV. Det är en [näääsa].
109
3. Dialog: vi pratar om dig
S.P = sjukhuspersonalen
P: Hej, jag har en tid klockan P = patienten
halv sju med Karl Andersson.
L = läkaren
S.P: Okej, vad heter du?
P: Jag heter Göran Svensson. S = sjuksköterska
S.P: Okej, vad har du för personnummer?
P: 820912-8415. L: Hej Göran. Hur mår du i dag?
S.P: Slå dig ner i väntrum 2 så kommer P: Sådär. Jag har huvudvärk.
din läkare strax. L: Okej. Det här är Per, han är sjuk-
P: Tackar! sköterska och han kommer att ta
några prover på dig först. Jag är
strax tillbaka.
S: Hej Göran. Har du feber?
P: Jag vet inte. Jag har inte kollat.
S: Okej, jag ska se. Tar du några
mediciner?
P: Nej, inga alls.
S: Okej. Jag ska ta en CRP för att se
om du har någon infektion.
P: Okej, vad bra.
S: Hördu, jag tror att du behöver
stanna här i dag. Ditt CRP-värde är
mycket högt.
P: Okej. Jag ska ringa min familj.
4. Extra: hälsa
Vad är viktigt för en god hälsa?
Det är viktigt med ... Varför?
nyttig mat Kroppen behöver vitaminer, mineraler etc.

bra sömn Kroppen behöver vila bra.
träning Kroppen behöver starka muskler och god kondition.
positiva sociala relationer Vi blir glada av bra sociala relationer.
ren luft Kroppen behöver syre.
stimulerande jobb Hjärnan behöver tänka och lösa problem.
fin musik Musik kan stimulera hjärnan.
ett hem Vi mår bra av en fri zon för att vila.
110
Hjälp! Hur ska jag göra?!
NYTTIG MAT BRA SÖMN TRÄNING
frukt Sov 6–8 timmar! vardagsträning

grönsaker Ha 20 grader i rummet! cykla
rotfrukter Ha en bra säng! gå
bröd Ha mörkt i rummet! springa/jogga
fisk Titta inte på mobilen! lyfta vikter
kött Drick inte alkohol! yoga
bönor Drick te! stretcha
olja Ta ett varmt bad! klättra
Vad äter du ofta? Hur sover du? Hur tränar du?

Äter du nyttig mat? Sover du ofta 8 timmar? Tränar du på gym?
SOCIALA RELATIONER REN LUFT JOBB
sociala medier vindkraft bra företag

ringa solkraft företaget tar ansvar (CSR)
sms:a biobränsle bra chef
chatta kolkraft bra kollegor
promenader kärnkraft bra uppgifter
middagar transportmedel bra lön
aktiviteter politik bra position
resor innovationer bra utveckling
Hur är en bra relation? Hur får vi ren luft? Vad är drömjobbet?

Har du några social medier? Tänker du mycket på naturen? Har du det?
111
MÅL 35: Använda onlinetjänster – ”Vilka appar använder du?”
Appar för ... Infinitiv Preteritum
banktjänster leta efter letade

administration hitta hittade
kartor ladda ner laddade
väder skapa konto skapade konto
vård logga in/ut loggade in/ut
trafik klicka klickade
kommunikation identifiera sig identifierade sig
träning signera signerade
hälsa fylla i fyllde i
mat abonnera abonnerade
sociala tillställningar/event betala betalade
taxi förlänga förlängde
ljudböcker avsluta avslutade
poddar återaktivera återaktiverade
konsumtion använda använde
spel utveckla utvecklade
utbildning
1. Presentation
Det är praktiskt och smidigt med appar för att Det finns en app som fungerar som ett id-kort.
använda onlinetjänster som banktjänster, köpa Med den appen kan man identifiera sig på
biljetter till lokaltrafiken eller beställa hem mat. Skatteverket och andra administrativa sajter.
Många appar är mobilanpassade och mycket Idag är det många som utvecklar appar.
enkla. Man behöver bara klicka några gånger. Vilken app skulle du vilja utveckla?
Man kan ladda ner en app och skapa ett konto.

Sedan behöver man oftast bara logga in en gång.
Efter det är den öppen för dig hela tiden. Mycket
effektivt!
Man kan leta efter appar i mobiltelefonen. Det

är enkelt att hitta en bra app genom att läsa
rekommendationer och poäng.
112
Yones: Hej Mikaela, vad gör du?
Mikaela: Jag håller på att logga in Mikaela: Nej, tyvärr, jag har inte längre den appen.
på min bank för att betala Jag förlängde inte mitt abonnemang
några fakturor. för jag kan så bra franska nu, så jag
Yones: Vad hette den där appen behöver den inte längre. Men du kan ta
som du pratade om? en gratis provperiod.
Mikaela: Menar du appen där man Yones: Vad bra! Jag ska bara avsluta min
lär ut språk till varandra? andra språkapp först.
Yones: Ja, precis. Den verkar så bra! Mikaela: Nej, gör inte det. Pausa den bara, så
Jag tänkte att jag kunde kan du återaktivera den sedan. Den
lära ut min persiska i utbyte är ju också bra!
mot italienska eller Yones: Ja, sant. Så gör jag. Vad kostar det att
portugisiska. abonnera på Byt?
Mikaela: Ja, bra idé! Den appen är Mikaela: Det kostar 995 kronor om året, och då får
super. Den heter ”Byt”. du använda alla tjänster. Men du kan
Man kan utveckla sina också välja bara några tjänster och då
språkkunskaper snabbt. kostar det 455 kronor.
Yones: Kan du visa den för mig? Yones: Toppen, jag tar alla deras tjänster.
Yones: Så, jag laddade ner appen och

skapade ett konto. Kan du visa hur
det funkar?
Mikaela: Ja, så du ska klicka här för att leta
efter personer som kan det språket
du vill lära dig och som vill lära sig ditt
språk. Sedan klickar du på den rutan
för att skicka en förfrågan om
personen vill byta språk med dig.
Yones: Superenkelt! Tack!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Abonnerade Mikaela på appen ”Byt”? I. Ja, hon abonnerade på den.

II. Använder hon den fortfarande? II. Nej, hon har den inte längre.
III. Ska Yones välja abonnemanget för III. Han ska ta det för 995 kr.
995 eller 455 kr?
IV. Vad ska han använda appen till? IV. Han vill göra ett språkutbyte.
3. Dialog: använda onlinetjänster
Fråga någon hur man använder en app.

113
MÅL 36: Jämföra produkter – ”Här kan du jämföra produkter och företag!”
Komparativ Superlativ
billigare billigast
finare finast
roligare roligast
smalare smalast
renare renast
lättare lättast
närmare närmast
bättre bäst
större störst
fler flest
mer mest
mindre minst
hellre helst
1. Presentation
Det finns många olika produkter och märken på

marknaden. Det är svårt att veta vad man
ska välja.
På nätet finns många bra hemsidor och appar för

att jämföra produkter och företag när man ska
göra olika val.
Det är vanligt att man jämför:
hotell
gym
bilar
mobiltelefoner
elektronik
kläder
mat
restauranger
banker
114
STADSHOTELLET HOTELL GRANEN GBG HOTELL
Pris: 390 kr per natt Pris: 950 kr per natt Pris: 745 kr per natt
Storlek på rum: 25 m 2
Storlek på rum: 40 m 2
Storlek på rum: 75 m2
Avstånd till centrum: 1 km Avstånd till centrum: 0 km Avstånd till centrum: 4 km
Antal rum: 70 Antal rum: 15 Antal rum: 15
Städning: perfekt Städning: smutsigt Städning: ganska rent
JÄMFÖRELSEAPPEN – Välj hotell att jämföra!
Du har valt att jämföra Stadshotellet och Gbg hotell:

Stadshotellet är billigare än Gbg hotell.
Rummen är större på Gbg hotell än på Stadshotellet.
Det är närmare till centrum från Stadshotellet än från Gbg hotell.
Det finns fler rum på Stadshotellet än på Gbg hotell.
Välj preferens! Vad är viktigast för dig? Vi jämför alla hotell och hittar bästa alternativet för dig.
Du har valt ”pris” och ”städning”:

Ditt bästa alternativ är STADSHOTELLET.
Stadshotellet är billigast och renast.
Klicka här för att boka hotellet.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Är Hotell Granen dyrast av de tre? I. Ja, Hotell Ganen är dyrast.

II. Finns det fler rum på Hotell Granen II. Nej, det finns inte fler rum. Det finns lika
än Gbg hotell? många rum där som på Gbg hotell.
III. Ligger Gbg hotell eller Hotell Granen III. Hotell Granen ligger närmare centrum.
närmare centrum?
IV. Vilket hotell har störst rum? IV. Störst rum finns på Gbg hotell.
115
SUPERGYMMET STADSGYMMET
Pris: 375 kr i månaden Pris: 225 kr i månaden

Storlek: 550 m 2
Storlek: 670 m2
Antal yogapass: 12 i veckan Antal yogapass: 5 i veckan
Antal spinningpass: 7 i veckan Antal spinningpass: 7 i veckan
Öppet: 24/7 Öppet: alla dagar 8–20
BIL A BIL B BIL C
Pris: 120 000 Pris: 169 000 Pris: 57 000

Hastighet: 250 km i timmen Hastighet: 240 km i timmen Hastighet: 210 km i timmen
Längd: 464 cm Längd: 484 cm Längd: 486 cm
Bredd: 189 cm Bredd: 187 cm Bredd: 187 cm
Motoreffekt: 142 kW Motoreffekt: 135 kW Motoreffekt: 142 kW
Acceleration: 7,8 sekunder Acceleration: 7,8 sekunder Acceleration: 9,7 sekunder
116
3. Dialog: använda en app för att jämföra produkter
Lisa: Vi måste boka hotell! Ska vi

kolla på Jämförelseappen?
Jan: Ja, det gör vi! Vad är viktigt för dig?
Lisa: Jag tycker att priset är viktigt, och att
det är rent.
Jan: Jag håller med. Vi söker på alla hotell
och väljer att hitta hotellet som är
billigast och renast så får vi se.
Lisa: Ja, okej, nu ska vi se... Stadshotellet
är billigast och renast, enligt andra
gäster.
Jan: Ja, men de har för små rum och ligger
inte närmast centrum. Det är ju också
viktigt att det ligger centralt.
Lisa: Men det ligger bara en kilometer från
centrum. Vi kan gå en kilometer utan
problem! Det är bara trevligt, så ser vi
stan också.
Jan: Sant. Bra, men ska vi boka det då?
Lisa: Ja, det gör vi. Hur många nätter
ska vi ta?
Jan: Två kanske?
Lisa: Jag stannar hellre en extra natt så
vi har tid att se hela staden.
Jan: Okej, men då bokar vi tre nätter då!
4. Extra: boka hotell via telefon
Hotell: Vad bra, men då har vi ett fint rum

Hotell: Stadshotellet, du talar med Johan.
ledigt, med fin utsikt över sjön.
Kund: Hej! Jag heter Stina. Jag skulle vilja
Kund: Det låter bra. Är frukost inkluderat?
boka rum hos er.
Hotell: Ja, vi har en bra frukostbuffé.
Hotell: Vad trevligt, när och hur många
Kund: Har ni parkeringsplats?
nätter? Och för hur många?
Hotell: Ja, det finns en parkering under
Kund: Vi är fyra. Två vuxna och två barn.
hotellet, så det är bara att köra in.
Har ni lediga rum den 23 december,
Kund: Tack, då bokar vi gärna rummet.
två nätter?
Hotell: Bra, det ordnar jag. Ni kan sedan
Hotell: Vi ska se... Ja, vi har rum då. Skulle
betala på plats. Jag skickar
ni vilja ha en dubbelsäng och två
bokningen via mejl. Vad har du
separata sängar för barnen?
för mejladress?
Kund: Ja, tack.
Kund: Min mejl är larsson.stina@hem.se
117
MÅL 37: Hålla en presentation – ”Först ... Sedan ... Till sist ...”
Ordföljd Fraser
Jag ska först ... Tack för att ni alla har kommit idag.
Jag kommer att presentera ...

Först ska jag ...
Först ...
Jag ska också presentera ...
Sedan ...
Sedan ska jag också presentera ...
Och till sist ...
Här kan ni se ...
På den här bilden ser ni ...
1. Presentation
Att tänka på för att hålla en bra presentation
1. Tänk på vilka du ska tala till.
2. Ta reda på vad de vill veta.
3. Vad är ditt mål med presentationen?
4. Planera din presentation.
5. Ha gärna tre delar i din presentation.
6. Börja med något mycket intressant eller

överraskande för att fånga publikens intresse.
7. Öva på din presentation.
8. Hitta en bra retorik. Pauser kan ofta vara

mäktiga. Det finns många bra talare att se.
118
EXEMPEL PÅ FÖRBEREDELSE INFÖR EN PRESENTATION OM ATT LÄRA SIG SPRÅK
1. Personerna vill veta hur man lär sig språk. 5. EGNA EXEMPEL, FAKTA, METODER
2. De vill ha tips, inspiration och motivation. 6. ”Man kan lära sig ett nytt språk på fem dagar!”
3. Hjälpa människor att hitta strategier 7. Jag övar själv först och sedan inför
för inlärning. några personer.
4. Jag gör en mind-map med viktiga punkter 8. Jag tittar på videoklipp med bra talare och hittar
och hittar fakta. en stil som passar mig.
PRESENTATIONEN:
”Hej! (Lång paus) Så kul att se er alla här, välkomna!
Visste ni att man kan lära sig att tala ett nytt språk på fem dagar? Jo, det är sant! Jag har sett det
många gånger under mina tio år som språklärare. Det är fantastiskt. Och det mest fantastiska är hur
en ny värld öppnar sig för dem – wow!
Jag ska i dag berätta hur ni kan göra för att uppleva detta!
Först ska jag berätta om några spännande observationer och hur jag har lärt mig fem språk, till
nästan flytande nivå.
Sedan ska jag också presentera lite chockerande fakta om språk.
Och till sist ska ni få ta del av några bra metoder som inte många personer har hört om.
På den här bilden ser ni en dörr. Varför har jag valt den här bilden? Det ska vi ta reda på! Nu kör vi!”
(Jag spelar motiverande musik där man sjunger på olika språk.)
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Är det en bra presentation? I. Ja, det är en bra presentation.

II. Är det en dålig presentation? II. Nej, det är inte en dålig presentation.
III. Är presentationen tråkig eller rolig? III. Den är ganska rolig. Intressant.
IV. Varför är presentationen bra/dålig? IV. Den är bra eftersom den är energisk.
3. Dialog: håll en presentation
Vad ska du presentera? Ditt jobb, ditt fritidsintresse, din hemstad eller din favoritsak? Gå igenom
punkt 1–8 och håll presentationen under nästa lektion.
Det är en bra idé att ha ett papper med din presentation i punkter. Det måste inte bli perfekt!
119
MÅL 38: Medverka i ett virtuellt möte – ”Kan du skicka koden till mötet?”
Ord Fördelar Nackdelar
distansarbete
Man behöver inte resa. Man saknar sociala kontakter.
online
på internet/nätet
Man använder färre transporter. Man ser inte kroppsspråket.
virtuell
en uppkoppling
Man jobbar mer effektivt. Man blir frustrerad p.g.a.* teknikproblem.
en inbjudan
en länk
Man kan enkelt spela in mötet. Man sitter för mycket framför datorn.
ett headset
hörlurar
Man kan jobba i pyjamas. Man kan bli en ”soffpotatis”.
en mikrofon
en volym
* p.g.a. = på grund av
1. Presentation
I dag är det vanligt med virtuella möten. Det kan vara bra. Men det kan också vara dåligt. Vad tycker du?
När man har virtuella möten behöver man ...
- ha bra internetuppkoppling.
- skicka en inbjudan och en länk till alla som ska

medverka i mötet.
- ha ett headset med fungerande hörlurar för att höra

vad andra säger och mikrofon för att kunna prata så
att andra hör vad man säger.
- sätta på mikrofonen för att tala.
- stänga av mikrofonen när man inte talar.
- ha lagom volym (inte för hög, inte för låg).
120
Hanna: Vad tycker du om
virtuella möten?
Annie: Jag tycker att de är jättebra! Vi reste
så mycket förut. Jag föredrar att
stanna hemma med familjen och
slippa jetlag... och jobba när
barnen sover.
Hanna: Ja, verkligen! Men det är så jobbigt
med alla tekniska problem.
Annie: Jag vet! Utan dem skulle det
vara perfekt.
Hanna: Men saknar du inte den sociala
kontakten? Det saknar jag.
Annie: Nej, jag tycker att det funkar bra ändå.
Hanna: Hallå, hallå? Hör du mig?

Annie: Hanna? Vi hör inte dig! Kan du kolla
din mikrofon?
Hanna: Ja, okej. Jag hör er. Nu hittade jag
inställningen för mikrofonen. En
sekund bara... Nu!
Annie: Nu hör vi dig lite, men inte
tillräckligt bra. Kan du också kolla din
uppkoppling? Du verkar ha dåligt
internet... Var sitter du?
Hanna: Jag är ute på landet, i stugan.
Annie: Aah, men då blir det nog inte bättre
än så här.
Hanna: Nej, men då lyssnar jag och skriver i
chatten i stället!
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Gillar Annie virtuella möten? I. Ja, hon tycker att de är jättebra.

II. Gillar hon att resa i jobbet? II. Nej, hon gillar det inte.
III. Vem ser flest fördelar, Annie eller Hanna? III. Annie ser flest fördelar.
IV. Vad tycker Hanna om virtuella möten? IV. Hon tycker att tekniska problem är jobbiga.
3. Dialog: medverka i ett virtuellt möte
Vad behöver du för att medverka i ett virtuellt möte? Vilka fördelar och nackdelar finns enligt dig?
Vad brukar du säga i början av ett möte? Prova att ha ett virtuellt möte!
121
MÅL 39: Hantera situationer på flygplatsen – ”Har du några vätskor?”
Substantiv Fraser
en entré Hur långt i förväg måste man vara på flygplatsen?

en utgång När (av)går flyget till Malmö?
en disk När (an)kommer flyget från Helsingfors?
en incheckning Hur lång tid tar resan?
ett pass Är det direktflyg?
en biljett Var mellanlandar (flyg)planet?
ett flygplan (ett flyg, ett plan) Behöver man visum?
en flygning (inrikes, utrikes) Går det bra att visa körkort eller behöver man pass?
en säkerhetskontroll Man kan checka in vid disken eller i automaterna.
en kontrollant Vart ska du flyga?
en gate Kan jag få se ditt pass?
en ankomsthall Hur många väskor har du?
en avgångshall Du kan bara checka in 30 kg.
en landningsbana Kan du ta bort något eller vill du betala extra?
en flygvärd/-värdinna Har du någon dator i väskan? Några vätskor? Vassa föremål?
ett bagageband Har ni ansiktsmasker?
1. Presentation
122
INFORMATION OM FLYG
AVGÅNGAR TID GATE ANKOMSTER TID
Oslo 05.40 10 Stavanger 05.45
Köpenhamn 06.15 11 Åbo 06.05
Reykjavik 06.25 7 Göteborg 06.50
Helsingfors 06.55 3 Rom 07.10
Los Angeles 07.20 10 New York 07.30
VID INCHECKNINGEN VID SÄKERHETSKONTROLLEN

Pers. = personal, pass. = passagerare
Pers.: Hej, vart ska du flyga?

Pers.: Har du någon dator i väskan?
Pass.: Jag ska flyga till Paris.
Pass.: Ja, det har jag.
Pers.: Okej, klockan 15.45?
Pers.: Okej, ta ut den och lägg den
Pass.: Ja, det stämmer.
på brickan. Har du några vätskor?
Pers.: Kan jag få se ditt pass och
Pass.: Ja, det har jag.
dina biljetter?
Pers.: Lägg allt i den här plastpåsen.
Pass.: Varsågod.
Pers.: Tack. Hur många väskor har du?
(vid röntgenmaskinen)
Pass.: Jag har två för incheckning
och ett handbagage.
Pass.: Kan jag gå nu?
Pers.: Du kan bara checka in 30 kilo.
Pers.: Vänta lite! Okej, nu kan du gå.
Kan du ta bort något eller vill
Pass.: Kan jag ta mina saker?
du betala extra?
Pers.: Ja, det går bra.
Pass.: Jag kan betala extra.
2. Frågor
FRÅGA SVAR
I. Går flyget till Oslo från gate 10? I. Ja, det går från gate 10.
II. Kommer flyget från Rom samma tid? II. Nej, flyget kommer inte samtidigt.
III. Ska passageraren flyga inrikes III. Passageraren ska flyga utrikes.
eller utrikes?
IV. När avgår flyget? IV. Det avgår 15.45.
3. Dialog: på flygplatsen – checka in och gå igenom säkerhetskontrollen
Vilka situationer finns det på flygplatsen? (T.ex. incheckning, säkerhetskontroll ...) Vad säger man
i de situationerna?
123
MÅL 40: Repetition
31. BESTÄLLA MAT PÅ CATERING

”Hur levererar ni maten?”
Vilken typ av mat finns på en typisk cateringmeny?
Hur smakar maten? (salt, surt, sött ...)
Vad finns det för speciella behov? (glutenfri ...)
Beställ catering för 12 personer!
32. HANTERA PRAKTISKA PROBLEM

”Det har blivit ett fel.”
en bokning bokningen
en leverans leveransen
ett pris priset
33. HANTERA SPRÅKPROBLEM

”Ursäkta, vad menar du?”
1. BANAN: “banaaan”, “baaanan”
RUTTEN: “ruttten”, “ruten”
2. skriv + bords + underlägg
3. rd, rl, rn, rs, rt
4. tjej, kille, snacka, käka, fatta, mysigt
5. Vad sägs om...?, Hur är det?, Jag upplever att ...
34. TALA MED LÄKAREN

”Hur säger man ‘sjuksköterska’?”
ryggen ”D’ e’...”
huvudet ”Va’ hete’ ru?”
124
35. ANVÄNDA ONLINETJÄNSTER
”Vilka appar använder du?”
TYPER AV APPAR AKTIVITETER
banktjänster leta/letade
ljudböcker klicka/klickade
utbildning använda/använde
36. JÄMFÖRA PRODUKTER

”Här kan du jämföra produkter och företag!”
billigare billigast
större störst
37. HÅLLA EN PRESENTATION

”Först ... Sedan ... Sist ...”
Jag ska först ...
Sedan ska jag ...
Till sist ska jag ...
38. MEDVERKA I ETT VIRTUELLT MÖTE

”Kan du skicka koden till mötet?”
Vad finns det för fördelar och nackdelar

med distansarbete?
Vad kan man ha för typ av problem?
Vad får det för konsekvenser?
Testa att medverka i ett virtuellt möte!
39. HANTERA SITUATIONER PÅ FLYGPLATSEN

”Har du några vätskor?”
A. Du checkar in vid disken.
B. Du går igenom säkerhetskontrollen.
C. Du frågar om information om flyg.
125
Grammatik
126
GRAMMATIK
1. Nouns
In this section you can read more about the forms of the noun.
These are presented below in five different groups.
1.1 Group 1 - “- OR” in plural
en många
kappa kapp +OR
Nouns with “en”, which end with an -a i singular indetermined form belong to the verb group 1.
Singular determined form ending with -n. Indetermined form plural is build through substituting the -a
with -or. The determined form in plural ends with -na:
en flicka (den) flickan många flickor (de) flickorna

en förmåga (den) förmågan många förmågor (de) förmågorna
en kollega (den) kollegan många kollegor (de) kollegorna
en människa (den) människan många människor (de) människorna
en väska (den) väskan många väskor (de) väskorna
A few nouns with “en”, that end with a consonant, like ros, toffel, våg och åder:
en ros (den) rosen många rosor (de) rosorna

en toffel (den) toffeln många tofflor (de) tofflorna
1.2 Group 2 - “- AR” in plural
en många
bil bil +AR
The verb group 2 contains “en”-nouns grupp 2 ending with -ing, -dom och -lek, and many nouns that
only have one syllable in singular indetermind form. There are many nouns with unclear rules that
below to this group.
The singular determined form en with -en eller -n (cykel – cykeln*).

The plural indetermined form end with -ar, and determined form plural end with -na:
en tidning (den) tidningen många tidningar (de) tidningarna

en sjukdom (den) sjukdomen många sjukdomar (de) sjukdomarna
en kärlek (den) kärleken många kärlekar (de) kärlekarna
en stol (den) stolen många stolar (de) stolarna
127
GRAMMATIK
* Several words belonging to group 2 loose a letter in singular determined form and/or in plural, for
example afton, bulle, cykel, fågel, granne, handske, kalender, kudde, kasse, morgon, nyckel, pojke,
spegel, syster, teater, timme, vinter, åker och öken:
en afton (den) aftonen många aftnar (de) aftnarna

en bulle (den) bullen många bullar (de) bullarna
en cykel (den) cykeln många cyklar (de) cyklarna
en kalender (den) kalendern många kalendrar (de) kalendrarna
en morgon (den) morgonen många morgnar (de) morgnarna
en teater (den) teatern många teatrar (de) teatrarna
en åker (den) åkern många åkrar (de) åkrarna
Some words like “dotter” and “mor” change vowels from o to ö:
en dotter (den) dottern många döttrar (de) döttrarna

en mor (den) modern många mödrar (de) mödrarna
Some words get an extra letter for the sake of pronunciation:
en mun (den) munnen många munnar (de) munnarna

en stam (den) stammen många stammar (de) stammarna
1.3 Group 3 - “- ER” in plural
en många
konsult konsult +ER
In group 3 we have “en”-nouns that end with -het and -skap as well as many nouns that have their
origin in other languages.
The singular determined form end with -en.
Indetermined form plural end with -er, and determined with -na:
en erfarenhet (den) erfarenheten många erfarenheter (de) erfarenheterna

en kunskap (den) kunskapen många kunskaper (de) kunskaperna
en bar (den) baren många barer (de) barerna
Here we also have words that end with -nad, -när, -ion, -tris, -ör, -ös, -or, -ori, -é, some that end with
-el/-er, and ett-nouns that end with -eri, -eum och -ium:
(Observe that some of these words loose letters in the different forms.)
128
GRAMMATIK
en kostnad (den) kostnaden många kostnader (de) kostnaderna

en konstnär (den) konstnären många konstnärer (de) konstnärerna
en ambition (den) ambitionen många ambitioner (de) ambitionerna
en matris (den) matrisen många matriser (de) matriserna
en frisör (den) frisören många frisörer (de) frisörerna
en dansös (den) dansösen många dansöser (de) dansöserna
en dator (den) datorn många datorer (de) datorerna
en kalori (den) kalorin många kalorier (de) kalorierna
en idé (den) idén många idéer (de) idéerna
en regel (den) regeln många regler (de) reglerna
en fiber (den) fibern många fibrer (de) fibrerna
ett bageri (det) bageriet många bagerier (de) bagerierna
ett museum (det) museet många museer (de) museerna
ett laboratorium (det) laboratoriet många laboratorier (de) laboratorierna
Some nouns that end with a vowel only get -r in plural, for example.
en tå, sko, ko, vikarie, berättelse, händelse, ändelse och ett fängelse:
en tå (den) tån många tår (de) tårna

ett fängelse (det) fängelset många fängelser (de) fängelserna
Belonging to this group are also en/ett-nouns that get another vowel, for example:
en bok, fot, hand, natt, rand, rot, son, stad, strand och ett land:
en bok (den) boken många böcker (de) böckerna

en strand (den) stranden många stränder (de) stränderna
ett land (det) landet många länder (de) länderna
1.4 Group 4 - “- N” in plural
ett många
möte möte +N
To group 4 we have ett-nouns that end with a vowel in singular indetermined form.
Singular determined form ends with -t.
Indetermined form plural end with -n, and determined form plural end with -a:
ett gummi (det) gummit många gummin (de) gummina

ett hjärta (det) hjärtat många hjärtan (de) hjärtana
ett piano (det) pianot många pianon (de) pianona
ett utrymme (det) utrymmet många utrymmen (de) utrymmena
ett ärende (det) ärendet många ärenden (de) ärendena
Öga and öra have a special plural form:
ett öga (det) ögat många ögon (de) ögonen

ett öra (det) örat många öron (de) öronen
129
GRAMMATIK
1.5 Group 5 - same in plural and singular
ett många
företag FÖRETAG
To group 5 we have ett-nouns that end with a consonant in singular indetermined form.
Singular determined form end with -et. Indetermined form plural is the same as singular, and
determined form plural ends with -en:
(Observe that some of these words loose/get a letter in the different forms.)
ett avsnitt (det) avsnittet många avsnitt (de) avsnitten

ett avtal (det) avtalet många avtal (de) avtalen
ett besked (det) beskedet många besked (de) beskeden
ett fönster (det) fönstret många fönster (de) fönstren
ett hem (det) hemmet många hem (de) hemmen
ett nummer (det) numret många nummer (de) numren
ett papper (det) pappret många papper (de) pappren
ett rum (det) rummet många rum (de) rummen
ett val (det) valet många val (de) valen
Till grupp 5 hör också en-ord som slutar på -are, -iker, -ier:
en lärare (den) läraren många lärare (de) lärarna

en musiker (den) musikern många musiker (de) musikerna
en iranier (den) iraniern många iranier (de) iranierna
Hit hör även några en-ord som får en annan vokal t.ex. bror, far, mus, man:
en bror (den) brodern många bröder (de) bröderna
2. Adjectives
In this section you can learn more about adjectives.
They are formed depending on the noun:
A) en: the adjective keeps its original form

B) ett: the adjective gets an extra “T”
C) in plural, determined forms and with possessive forms: the adjective gets an extra “A”
There are exceptions for adjectives as well. There is a list of these and other useful adjectives, sorted in
alphabetic order, in this section.
130
GRAMMATIK
2.1 Adjectives - regular
A) B) C)
en stor fråga ett stort steg många stora frågor
vilken vilket vilka
(en) sådan (ett) sådant (många) sådana
någon något några
ingen inget inga
(en) annan (ett) annat (många) andra
den stora frågan

det stora steget
de stora frågorna
min stora fråga

Jennys
denna
samma
nästa
följande
mina stora frågor

Jennys
dessa
samma
--
följande
2.2 Adjectives - irregular
en liten fråga ett litet steg många små steg

den lilla frågan det lilla steget de små stegen
min lilla fråga mitt lilla steg mina små steg
Jennys Jennys Jennys
denna detta dessa
samma samma samma
nästa nästa –
följande följande följande
131
GRAMMATIK
2.3 List of adjectives - regular and irregular
A) bra dubbel dryg enkel ensam extra

B) bra dubbelt drygt enkelt ensamt extra
C) bra dubbla dryga enkla ensamma extra
A) fet fri galen gammal glad god

B) fett fritt galet gammalt glatt gott
C) feta fria galna gamla glada goda
A) hel hård kort kul ledsen lätt

B) helt hårt kort kul ledset lätt
C) hela hårda korta kul ledsna lätta
A) noggrann ny nykter oerhörd ond rå

B) noggrant nytt nyktert oerhört ont rått
C) noggranna nya nyktra oerhörda onda råa
A) rätt röd sann stolt säker söt

B) rätt rött sant stolt säkert sött
C) rätta röda sanna stolta säkra söta
A) tom trött tunn tyst utrikes vacker

B) tomt trött tunt tyst utrikes vackert
C) tomma trötta tunna tysta utrikes vackra
A) våt äcklig ädel äkta öppen övrig

B) vått äckligt ädelt äkta öppet övrigt
C) våta äckliga ädla äkta öppna övriga
3. Adverbs
In this section you can read about adverbs. Adverbs are used to determine a verb, an adjective or to a
whole clause. Adverbs define details of certain circumstances of different kinds, such as place, time,
way or cause. In this part there is a list of the most usual adverbs, and a few examples to show use.
Some of the adverbs have several meanings, for example the the adverb “allt” which also is a pronoun:
all - allt - alla -> Jag tar all mat. - Jag tar allt kaffe. - Jag tar alla saker. Some adverbs are called
adjectives, for example drygt, exakt, helt. And clausal adverbs are also called conjunctive adverbs.
3.1 Questioning adverbs
Hur? Hur dags, länge, mycket, många, ofta? (Obs! Hur gammal/gammalt/gamla, lång/långt/långa,
stor/stort/stora?) När? Var? Vart? Varifrån? Varför?
Hur mår du?

Hur långa är dina bröder?
Vart ska du gå nu?
132
GRAMMATIK
3.2 Adverbs of degree
allt, allra, alldeles, cirka, drygt, exakt, ganska, helt, knappt, lagom, lite, nästan, oerhört, omkring, rätt, så,
särskilt, ungefär, väldigt, ytterst
Det blir allt varmare med tiden.

Vi är drygt 20 personer i vårt team. (Dvs. fler än 20 personer.)
Vi är knappt 20 personer i vårt team. (Dvs. färre än 20 personer.)
3.3 Adverbs of cause
därför
Det är midsommar i morgon. Därför har vi stängt.
3.4 Relative adverbs
dit, där, då, varav, varefter, varför, varifrån, varigenom, varpå
Vi har en favoritstrand dit vi går om vi vill bada.

År 2008 var det en ekonomisk kris. Det var då jag tog examen.
Vi bygger en grund för huset varpå man sedan kan bygga väggarna.
3.5 Locative adverbs
bort/borta/bortifrån – hem/hemma/hemifrån, fram/framme/framifrån, hit/här/ härifrån –

dit/där/därifrån, in/inne/inifrån – ut/ute/utifrån, ner/nere/nerifrån – upp/uppe/uppifrån
Ska vi sitta ute eller inne och äta lunch?

Jag vill gå ut nu.
Jobbar ni ofta hemifrån?
3.6 Clausal adverbs (some are also called conjunctive adverbs)
absolut, alltså/därför/följaktligen, bara/enbart/endast, däremot/tvärtom, egentligen/i själva verket,

emellertid/dock/ändå/likväl, faktiskt, förgäves, förmodligen/troligen/antagligen, förstås/så klart/
naturligtvis/givetvis, förresten/för övrigt, gärna, inte/ej/icke, ju, kanske/eventuellt/nog, möjligen,
också/även/dessutom, omöjligen, således/sålunda, säkert, trots allt/trots det, tydligen, tyvärr,
verkligen/sannerligen, väl
Vi är lediga i morgon. Vi ska alltså inte arbeta.

Jag är ledig men däremot ska Mattias jobba.
Jag skulle vara ledig men jag måste jobba trots allt.
133
GRAMMATIK
3.7 Adverbs of manner
Exempel på satsadverb är annorlunda, bra, illa, noga, sakta, fort. Man kan också bilda sättadverb
genom att lägga till ett -t efter ett adjektiv, t.ex.: långsamt, snabbt. Sättadverben svarar på “På vilket
sätt?”
Livet är annorlunda nuförtiden.

Vi måste läsa texten noga.
Kan du köra sakta? Jag mår illa.
3.8 Adverbs of time
aldrig, alltid/ständigt, då, fortfarande, förr/förut/tidigare, genast/omgående/omedelbart, hittills,

häromdagen/häromveckan/häromåret, i dag, i fjol/förra året, i förrgår, i går, i morgon (bitti), i morse, i
övermorgon, just/nyss/nyligen, nu, nuförtiden/numera, någonsin, ofta, redan, sedan, snart/strax, sällan,
än/ännu, äntligen/slutligen/till slut/till sist
– Har du slutat att spela tennis?! – Nej, jag spelar fortfarande.

Vi måste ringa dem omedelbart.
Jag kom nyss till jobbet. För typ 3 minuter sedan.
4. Word order
The word order in Swedish is different from, for example English, and can therefore seem difficult.
There are many details to think about. First and foremost the verb should be on the second place in
main clauses. After subjunctions (such as om, eftersom, att) the subject comes first, and then the verb.
Here below you can read about, and see the different rules for, the Swedish word order.The rules for the
order of the verbs and the subjects , and negations, are fixed, but the order of the object and adverb can
be swiched, for example Jag jobbar nästa vecka i Paris. Eller: Jag jobbar i Paris nästa vecka.
There are a few words that do not affect the word order, for example och, men, så, för, eller. These are
called coordinating conjunctions and can be placed at the beginning of a sentence without affecting a
the word order , for example Så jag jobbar i Paris nästa vecka.
4.1 Basic word order
Here we have main clauses and therefore the verb should be in the second position. We begin with a
subject and therefore the negation comes after the verb.
The order is: 1: subject, 2: verb, 3: negation, 4: verb, 5: object, 6: adverb (etc)
1 2 3 4 5 6
Jag jobbar inte Paris i dag.
Jag ska inte jobba i Paris i da.
134
GRAMMATIK
4.2 Reversed word order
Here we also have main clauses and therefore the verb should be in the second position. We begin with
a word that is not the subject and therefore the negation comes after the subject.
The word order is: 1: word that is not the subject, 2: verb, 3: subject, 4: negation, 5: verb, 6: object etc
In the first position we may place several words before the verb and subject: Första dagen kl 8 på
morgonen i Paris + verb + subject ..., or På första våningen i byggnaden + verb + subject ...
1 2 3 4 5 6
I dag jobbar jag inte i Paris.
I dag ska jag inte jobba i Paris.
4.3 Questions
There are two types of questions, indirect and direct (se below). The direct questions begin with a verb.
The indirect questions have the verb in the second place.
The order for indirect questions is:
1: Questioning adverb, 2: verb, 3: subject, 4: negation, 5: object, 6: adverb etc
The order for direct questions is:
1: verb, 2: subject, 3: negation, 4: object, 5: adverb etc
1 2 3 4 5 6
Varför jobbar du inte i Paris idag?
1 2 3 4 5
Jobbar du (inte) i Paris idag?
4.4 Indirect speech, main clauses och subordinate clauses
At a more advanced level in a language we usually create subordinate clauses to explain the main
clause in more detail. Here below the rules are illustrated and the order numbered. In the other
example you see the sentence when it is begun with a subordinate clause.
The order when the sentence begins with a subordinate clause:
1: subordinate clause, 2: verb 3: subject, 4: negation, 5: object, 6: adverb etc
HUVUDSATS BISATS
1 2 3 4 5 1 2 3 4 5
Jag Kan inte skriva mejl eftersom jag inte har en dator.
BISATS HUVUDSATS
1 2 3 4 5 6
Eftersom jag inter har en dator kan jag inte skriva mejl.
HUVUDSATS BISATS
1 2 1 2 3 4 5 6
Hon undrade vad jag inte kan göra.
Jag sa att jag inte kan skriva mejl.
135
GRAMMATIK
5. Subjunctions
In this part you can read more about subjunctions, which are also called subordinate conjunctions.
Subjunctions tie main clauses with subordinate clauses. A subordinate clause always begins with a
subjunction. Here below is a list of these in alphabetic order followed by examples.
ATT
Det är många som säger att det ska regna i morgon.
Du lovade att lämna jackan på kemtvätten.
Jag tycker att det är kallt på vintern.
DÅ/NÄR
Det var redan kväll då/när vi kom hem.
När jag flyttade till Sverige, började jag yoga.
DÅ/EFTERSOM/DÄRFÖR ATT
Jag hjälpte till då/eftersom/därför att han som skulle göra det var sjuk.
Då alla är sjuka, ska vi stänga tidigare i dag.
Eftersom vi inte har tillräckligt många stolar, behöver vi köpa några till.
Vi måste gå hem därför att klockan är mycket.
Obs! Man kan inte placera därför att i början av en mening, utan endast mellan en huvudsats och en
bisats. Man kan däremot placera eftersom både i början och mellan en huvudsats och bisats.
FAST/FASTÄN/ÄVEN OM
Jag jobbar alltid fast/fastän/även om jag är sjuk.
Många köper saker även om de inte har råd.
Obs! Jämför ÄVEN OM med TROTS ATT: Vi köper saker trots att vi inte har råd. Trots att använder vi med
exempel som är faktiska, och även om använder vi för exempel som är hypotetiska.
HURUVIDA/OM/IFALL
Vi behöver veta huruvida du kommer på stämman. (Mer formellt.)
Vi behöver veta om du kommer på stämman. (Mindre formellt än ovan.)
Ifall det inte regnar, kan vi åka till stranden och bada.
Vi kommer om det inte regnar.
INNAN
Man måste tvätta sina händer innan man lagar mat.
MEDAN
Jag brukar lyssna på musik medan jag lagar mat.
OM
Hon undrade om jag ville följa med på resan.
SEDAN
Sedan vi fick internet, har våra samhällen utvecklats mycket snabbt.
136
GRAMMATIK
SOM
Jag är lika lång som min syster.
TILLS/INTE FÖRRÄN
Du måste vänta tills alla är klara.
Du får inte gå från bordet förrän alla är klara.
ÄN
Min bror är mycket längre än jag (är).
FÖR ATT
Jag tränar för att må bra, inte för att bli smal.
6. Pronoun
In this part you can read about pronouns. These are used as substitutes for proper names:
Maria -> hon, Peter -> han, Maria och Peter -> de, Marias -> hennes, Peters -> hans, Marias och Peters
-> deras, ring Maria -> ring henne, Maria tar Pias bok - > Hon tar hennes bok, Maria tar Marias bok ->
Maria tar sin (egen) bok.
6.1 Subject, object och reflexive
Subject Object Reflexive

jag [ja] mig [mej] mig [mej]
du dig [dej] dig [dej]
han honom sig [sej]
hon henne sig
den den sig
det [de] det [de] sig
man en sig
vi oss oss
ni er er
de [dom] dem [dom] sig
Use of object:
Jag ringer dig.

Du ringer mig.
Jag ringer Maria. Jag ringer henne.
Jag ringer Anders. Jag ringer honom.
Du ringer mig och Anders. Du ringer oss.
Jag ringer dig och Maria. Jag ringer er.
Jag ringer Anders och Maria. Jag ringer dem.
Det blir samma användning med många andra verb, t.ex:
Att träffa, gilla, prata om, jobba med och resa med någon.
Examples of reflexive pronouns, see page 152.
137
GRAMMATIK
6.2 Possessive
In the Swedish language we do not only have possessive pronouns, but also reflexive possessive
pronouns. The reflexive possessives show that it is the “owner” of the object that does something with
it: Det är Kalles bok. Kalle läser sin (egen) bok.
Compare with the possessive pronoun where you do something with someone elses object: Det är Pers
bok. Kalle läser hans bok. Kalle läser alltså Pers bok.
Reflexive possessive pronouns can be used together with objects, not subjects:
Kalle och sin fru reser till Paris.
S V O
en ett plural en ett plural
jag min mitt mina min mitt mina

du din ditt dina din ditt dina
hon hans hans hans sin sitt sina
han hennes hennes hennes sin sitt sina
den dess dess dess sin sitt sina
det dess dess dess sin sitt sina
man ens ens ens sin sitt sina
vi vår vårt våra vår vårt våra

ni er ert era er ert era
de deras deras deras sin sitt sina
Det är Marias hund. Maria köpte sin hund i Malmö.

Det är hennes hund. Hon tar väl hand om sin hund.
Maria är gift med Simon. Maria träffade sin man 2012.
Simon är hennes man. Maria älskar sin man.
Det är Simons jobb. Han hittade sitt jobb online.
Det är hans jobb. Han gillar sitt jobb.
Det är Marias och Simons hus. De har byggt om sitt hus.
Det är deras hus. De ska sälja sitt hus.
Maria och Simon ska åka till USA. Maria ska åka till USA med sin man.
Maria och hennes man ska åka till USA. Maria ska inte åka till USA sin bästa väns man, Ulf.
Marias bästa vän heter Pia.
Hennes vän heter Pia.
138
GRAMMATIK
7. Verbs
In this part you can see some of the most usual verbs. These can be divided into 4 groups depending
on how they are conjugated. Below are the rules and the exceptions for the different groups sorted in
alphabetic order.
Imperative Infinitive Present Preterit Perfect
7.1 Group 1
– +R +DE +T
Analysera! analysera analyserar analyserade analyserat
Ansvara (för)! ansvara (för) ansvarar (för) ansvarade (för) ansvarat (för)
Beundra! beundra beundrar beundrade beundrat
Bevaka! bevaka bevakar bevakade bevakat
Eftersträva! eftersträva eftersträvar eftersträvade eftersträvat
Engagera! engagera engagerar engagerade engagerat
Förbättra! förbättra förbättrar förbättrade förbättrat
Fördela! fördela fördelar fördelade fördelat
Förhandla! förhandla förhandlar förhandlade förhandlat
Försäkra! försäkra försäkrar försäkrade försäkrat
Syssla (med)! syssla (med) sysslar (med) sysslade (med) sysslat (med)
Utforma! utforma utformar utformade utformat
Utveckla! utveckla utvecklar utvecklade utvecklat
7.2 Group 2A
+A +ER +DE +T
Anställ! anställa anställer anställde anställt
Använd! använda använder använde använt*
Beställ! beställa beställer beställde beställt
Bygg! bygga bygger byggde byggt
Följ (upp)! följa (upp) följer (upp) följde (upp) följt (upp)
Genomför! genomföra genomför* genomförde genomfört
Häng (på)! hänga (på) hänger (på) hängde (på) hängt (på)
Känn! känna känner kände* känt*
Lär (känna)! lära (känna) lär (känna)* lärde (känna) lärt (känna)
Ring! ringa ringer ringde ringt
Stäng! stänga stänger stängde stängt
139
GRAMMATIK
7.3 Group 2B
+A +RE +TE +T
Ansök! ansöka ansöker ansökte ansökt
Besök! besöka besöker besökt besökt
Blås! blåsa blåser blåste blåst
Byt! byta byter bytte bytt
Fortsätt! fortsätta fortsätter fortsatte fortsatt
Försök! försöka försöker försökte försökt
– heta heter hette hetat
Hjälp! hjälpa hjälper hjälpte hjälpt
Klipp! klippa klipper klippte klippt
Köp! köpa köper köpte köpt
Lek! leka leker lekte lekt
Läs! läsa läser läste läst
Res! resa reser reste rest
Rök! röka röker rökte rökt
Släck! släcka släcker släckte släckt
Tyck! tycka tycker tyckte tyckt
Undersök! undersöka undersöker undersökte undersökt
Åk! åka åker åkte åkt
7.4 Group 3
- +R +DDE +TT
– bero beror berodde berott
Bo! bo bor bodde bott
Bry (sig)! bry (sig) bryr (sig) brydde (sig) brytt (sig)
Må! må mår mådde mått
Nå! nå når nådde nått
Sy! sy syr sydde sytt
Tro! tro tror trodde trott
Uppnå! uppnå uppnår uppnådde uppnått
140
GRAMMATIK
7.5 Group 4
Group 4 contain verbs with many different conjugations

Bedriv! bedriva bedriver bedrev bedrivit
Besluta! besluta beslutar beslutade/beslöt beslutat
Bidra! bidra bidrar bidrog bidragit
Föredra! föredra föredrar föredrog föredragit
Förstå! förstå förstår förstod förstått
Gå! gå går gick gått
Gör! göra gör gjorde gjort
Ha! ha har hade haft
Håll! hålla håller höll hållit
Kartlägg! kartlägga kartlägger kartlade kartlagt
Kom! komma kommer kom kommit
Ligg! ligga ligger låg legat
Låt! låta låter lät låtit
Lägg! lägga lägger la lagt
Se! se ser såg sett
Sitt! sitta sitter satt suttit
Skjut! skjuta skjuter sköt skjutit
Skriv! skriva skriver skrev skrivit
Slut (t.ex. avtal)! sluta sluter slöt slutit
Spring! springa springer sprang sprungit
Stjäl! stjäla stjäl stal stulit
Stå! stå står stod stått
Säg! säga säger sa sagt
Sälj! sälja säljer sålde sålt
Sätt! sätta sätter satte satt
Ta! ta tar tog tagit
Umgås! umgås umgås umgicks umgåtts
Var! vara är var varit
Välj! välja väljer valde valt
Ät! äta äter åt ätit
141
GRAMMATIK
8. Futur tenses
In this part you can read about expressing future tenses. There are three different ways to do this
depending on what one wants to say.
1) If one wants to show that the event is planned or decided, or if it is 100 % sure about it, we should
use “ska” + infinitive:
Jag ska börja träna.

Jag ska åka på semester i juni.
Jag ska bli lärare när jag blir stor.
Jag ska köpa en ny bil.
2) If one cannot affect the vent we should use ”kommer att” + infinitive:
Jag kommer att sova bra i natt.

Det kommer att bli fint väder i morgon.
(OBS! Det ska bli fint väder i morgon, säger meterologerna. De “lovar”.)
Det kommer att bli roligt.
3) If one talks about something neutral, such as fixed dates in a calendar like national holidays, and
regular events, we should use the present tense:
Det är midsommar i juni.

Det är fredag i morgon.
Jag jobbar nästa vecka.
Tåget går kl. 17.07.
9. Expression of time
BEFORE NOW: NOW: IN THE FUTURE:

nyss/nyligen just nu snart
i morse i dag senare i dag
i går nuförtiden i eftermiddag
i förrgår varje dag/vecka/måndag/år i kväll
för två dagar sedan på tisdagar i morgon
i fredags på somrarna i morgon bitti
i helgen i övermorgon
förra veckan REOCCURING: på fredag
förra månaden i helgen
varje dag/vecka/måndag/år
i somras nästa vecka
på tisdagar(na)
förra året/i fjol i sommar
på somrarna
På 70-talet om en månad
142
GRAMMATIK
10. Reflexive verbs
In this part you can see some of the most usual reflexive verbs. These can, or must, be combined with a
reflexive pronoun. The pronouns will depend on the subject of the clause:
Jag bestämmer mig. akta sig lägga sig

Du bestämmer dig. anmäla sig lära sig
Han bestämmer sig. anpassa sig oroa sig
Hon bestämmer sig. bekymra sig presentera sig
Man bestämmer sig. bestämma sig röra (på) sig
Vi bestämmer oss. bry sig (om) skada sig
Ni bestämmer er. engagera sig skilja sig
De bestämmer sig. förbereda sig skynda sig
försäkra sig spänna sig
försörja sig sätta sig
gifta sig ställa sig
hämta sig tvätta sig
hänga av sig tänka sig
höra av sig utbilda sig
klä sig vila sig
koncentrera sig vänja sig
känna sig ångra sig
11. Auxiliar verbs with/without “ATT”
vilja göra: Jag vill resa till Brasilien.

kunna göra: Men jag kan inte åka dit. Det är för dyrt.
måste göra: Jag måste spara pengar.
inte behöva göra: Jag behöver inte lära mig portugisiska.
borde göra: Jag borde läsa mer om Brasilien.
ska göra: Jag ska prata med vänner som varit i Brasilien.
få göra: Man får inte ta med växter och djur från Brasilien.
bruka göra: Jag brukar köpa många souvenirer på resor.
tänka göra: Jag tänker köpa smycken när jag är i Brasilien.
försöka göra: Jag försöker resa dit inom fem år.
hinna göra: Jag hinner spara tillräckligt med pengar till dess.
orka göra: Men jag orkar inte jobba extra för att tjäna mer.
ha ngn/ngt att infinitiv: Jag har ingen att spela tennis med.
behöva ngt att inf.: Jag behöver något att blanda såsen med.
vara (adj) att inf.: Det är svårt att köra bil i Paris.
143
GRAMMATIK
12. Phrasal verbs
In this part you can see some phrasal verbs, where the preposition modifies the meaning of the verb.
For example: “hänga” -> Jackan hänger på stolen.
“Häng på” -> Jag ska hänga på mina kollegor. = Jag ska följa med mina kollegor.
bygga till Vi kan bygga till en extra del på huset.

bygga om Huset är inte bra, så vi måste bygga om det.
bygga upp Man kan bygga upp en ny organisation.
hänga på Vill du hänga på till gymmet?

hänga med Hänger du med när vi pratar snabbt?
hänga fram Jag hänger fram en handduk till dig.
hänga upp Du kan hänga upp jackan där.
hänga ut Man får inte hänga ut personer på nätet.
komma på Jag kom på en bra idé.

komma fram Vi kom fram till hotellet kl. 21.
komma upp Vad kommer upp när du googlar ditt namn?
komma efter Vi har kommit efter lite i projektet.
komma in Det kommer in många bra förslag under möten.
komma hem Jag kommer hem kl. 19 i kväll.
se på Du kan se på när vi programmerar, så lär du dig.

se till Vi ska se till att det blir klart nästa vecka.
se fram emot Jag ser fram emot att resa till Thailand!
se upp Du måste se upp när det är halt ute.
se efter Jag ska se efter om vi har några kopior.
ta på Du kan ta på dig den här jackan.

ta till Vi tar till någon ny metod för det här.
ta med Du kan ta med dina vänner på festen.
ta fram Kan du ta fram ett nytt koncept?
ta upp Ta upp det på mötet nästa vecka!
ta efter Hon tar efter dig. Hon gör verkligen precis som du.
ta i Du måste ta i, bordet är tungt.
ta reda på Jag ska ta reda på informationen du behöver.
ta in Vi ska ta in tre offerter.
ta vid/över Kan du ta vid/över här? Jag måste gå.
ta bort Jag måste ta bort den här fläcken från skjortan.
144
GRAMMATIK
13. Short answers
Jobbar du i Helsingfors? Ja, det gör jag.

Jobbade du där förra året? Nej, det gjorde jag inte.
Gillar du staden? Ja, det gör jag.
Gillade du staden förut? Nej, det gjorde jag inte.
Bor du på hotell där? Nej, det gör jag inte.
Bodde du på hotell i helgen? Ja, det gjorde jag.
Har du bott på det hotellet många gånger? Nej, det har jag inte.
Har du jobbat i andra länder? Ja, det har jag.
Har du haft en bra dag? Ja, det har jag.

Har du haft semester? Nej, det har jag inte.
Är du i Göteborg? Ja, det är jag.

Var du i Paris i helgen? Nej, det var jag inte.
Ska du resa dit i dag? Ja, det ska jag.

Skulle du resa dit i går? Nej, det skulle jag inte.
Brukar du äta på flyget? Ja, det brukar jag.
Brukade du äta på flyget förut? Nej, det brukade jag inte.
Kan du köra bil? Ja, det kan jag.
Kunde du köra bil förut? Nej, det kunde jag inte.
Vill du äta lunch ute? Ja, det vill jag.
Ville du äta ute i går? Nej, det ville jag inte.
Hinner du hjälpa mig? Ja, det hinner jag.
Hann du skriva rapporten i går? Nej, det hann jag tyvärr inte.
Måste du jobba i dag? Ja, det måste jag.
Var du tvungen att jobba i går? Nej, det behövde jag inte.
Borde du öva mer? Ja, det borde jag.
Får du gå på kursen? Ja, det får jag.
Fick du gå på den andra kursen? Nej, det fick jag inte.
145
GRAMMATIK
14. Tycker, tänker, tror (all meaning “think” in English)
Vad tycker du om? = Vad gillar du?

Jag tycker om musik.
Jag tycker om att lyssna på musik.
Vad tycker du? = Vad har du för åsikter?

Jag tycker att alla barn ska få lära sig att spela ett instrument.
Vad tänker du göra? = Vad har du för planer?

Jag tänker börja spela piano.
Vad tänker du på? = Vad har du för tankar i huvudet?

Jag tänker på en musikal som jag var på igår.
Vad tror du?

Jag tror att mitt favoritband kommer till Sverige i sommar, men jag vet inte.
Vad tror du på?

Jag tror på musikens kraft.
15. Prepositions of time: “I” or “om”?
Hur ofta...?
Jag duschar en gång om dagen.
Jag sover två gånger om dygnet.
Jag reser till USA en gång om året.
Vi har möte två gånger i veckan.

Vi skriver en rapport en gång i månaden.
Det gör vi en gång i sekunden/minuten/timmen.
16. Prepositions
In this part you can read about some examples with usual prepositions.
AV
• Bullar är gjorda av mjöl, mjölk, smör, socker, jäst och salt.
• Boken är skriven av Stephen King.
• Jag är intresserad av historia.
• En del av historien är svår att förstå.
146
GRAMMATIK
FRÅN/IFRÅN
• Jag kommer hem från Paris nästa vecka.
• Du måste säga ifrån om du inte vill göra något.
FÖR
• Jag ska berätta för henne vad hon ska göra.
• Han är ledsen för det han sa.
HOS
• Jag är hos en vän, en kollega, en läkare, en frisör.
• Hon är snäll. Det gillar jag hos henne.
I
• Jag är i Sverige, Göteborg, en hiss, ett rum, en park, en skola, ett kök.
• Du kan lägga jordgubbarna i den skålen.
• I den här rollen måste man vara diplomatisk.
• I början/slutet av filmen/boken/serien/musikalen.
INFÖR
• Jag förbereder mig väl inför mötet.
INOM
• Inom vården finns det många riktlinjer och regler.
MED
• Jag räknar med att vi blir klara nästa vecka.
MOT
• Vi kör mot Göteborg, via Strömstad.
• Man ska vara snäll mot sina medmänniskor.
OM
• Hon berättade om sin resa, och den lät helt fantastisk.
• Jag tycker om att lyssna på musik och att läsa om musikens historia.
• Vi har gott om pengar.
PÅ
• Jag är på ett företag, ett torg, en gata, ett bibliotek.
• Du kan lägga boken på bordet.
• Jag väntar på dig utanför biblioteket.
• Det beror på vädret om vi kan gå ut till parken och äta.
TILL
• Jag reser till Paris.
• Per är en vän till mig.
• Med hänsyn till att många inte kan engelska ska vi prata svenska i stället.
• I motsats till vår första leverantör är den andra mycket snabb.
• Till min förvåning gick börsen ner 4 %.
147
GRAMMATIK
TROTS
• Vi klarar oss trots den svåra krisen.
UTOM/FÖRUTOM
• Alla kommer, utom/förutom Sofia.
• Jag hade tentamen och kunde svara på allt utom/förutom två frågor.
VID
• När man är ny i ett land försöker man vänja sig vid den nya kulturen.
• Vi ses vid stationen vid kl.19.
ÖVER
• Vi går över gatan.
• Jag har lite tid över, om du vill prata.
• Jag måste jobba över idag, så jag kommer hem kl. 19 i stället för kl. 17.
Obs! “över” används ofta med känslor: arg, förvånad, överraskad, stressad, förvirrad, etc.:
• Jag är glad över många saker: mitt jobb, mina barn, mina vänner.
17. S-passive (Level 6)
In this part you can read about the passive voice. In Swedish passive can be built in two ways:
S-passive and perfect participe. Passive is used if one wants to be objective or efficient in the
communication. Therefore passive is often used in 1) newspapers 2) instructions and 3) formal settings:
1) Newspapers
AKTIV: En man sköt tre personer i samband med protesterna i dag.
PASSIVE: Tre personer sköts i samband med protesterna i dag.
2) Instructions
AKTIV: Öppna burken här.
PASSIVE: Burken öppnas här.
3) Formal settings
AKTIV: Man genomför för närvarande olika förändringar på företaget.
PASSIVE: På företaget genomförs för närvarande olika förändringar.
Here below are some examples of passive ordered in verb groups, and how they can be used in every
day language.
GRUPP 1
betalas
granskas Fönstren måste tvättas tre gånger om året.
hanteras De tvättas bäst med detta tvättmedel.
hämtas
De tvättades senast för fyra månader sedan.
lämnas
parkeras De har redan tvättats två gånger i år.
städas
148
GRAMMATIK
GRUPP 2A
anmälas
begäras Priserna måste höjas med 3 %.
behövas De höjs denna månad.
bestämmas
De höjdes senast för tre år sedan.
byggas
stängas De har inte höjts på länge.
störas
säljas
GRUPP 2B
bytas
klippas Alla böcker måste läsas före kursstart.
låsas De läses på ett par dagar.
märkas
De lästes även förra året.
skötas
släckas De har redan lästs av de flesta i kursen.
sättas
sökas
GRUPP 3
bres
Styrelsen kan nås vardagar mellan kl. 8 och 16.
ros
snos De nås på nummer 073-4763637.
spås De nåddes tidigare endast via mejl.
sys De har nåtts på telefon i två månader nu.
sås
GRUPP 4
avbrytas
avslås
beskrivas
dras
erbjudas Vissa uttalanden kan anses vara provocerande.
ges Hattar anses vara fina.
gripas Förr ansågs det oartigt att barn pratade vid middagsbordet.
ses Det har länge ansetts vara självklart att barn har samma värde som vuxna.
skrivas
strykas
tas
tillåtas
ätas
149
GRAMMATIK
18. Perfect participe (Level 6)
In this part we see examples of a few usual verb in perfect participe. Perfect participe is used in
various ways, among them as passive tense, i.e. when you want to be objective or efficient in your
communication. We often find passive in 1) newspapers, 2) instructions and C) formal settings:
1) newspapers
Flera tåg är inställda på grund av det dåliga vädret.
2) Instructions
När grönsakerna är stekta läggs de i pajen.
3) Formal situations
Alla uppgifter är nu utförda.
Just as adjectives, the perfect participe is conjugated to suit the noun:
en tvättad bil: Bilen är tvättad.

ett tvättat fönster: Fönstret är tvättat.
många tvättade bilar: Bilarna är tvättade.
den tvättade bilen: Du kan ta den tvättade bilen.

det tvättade fönstret: Det är okej att öppna det tvättade fönstret.
de tvättade bilarna: Vi kan hyra ut de tvättade bilarna.
min tvättade bil Jag ska hämta min nytvättade bil.

mitt tvättade fönster Det är smutsfläckar på mitt nytvättade fönster!
mina tvättade bilar Vi ska köra mina nytvättade bilar.
150
GRAMMATIK
GROUP 1: GROUP 2A: GROUP 2B: GROUP 3: GROUP 4:
har avslutat har anmält har bytt har avskytt har beskrivit
ÄR/BLIR ... ÄR/BLIR ... ÄR/BLIR ... ÄR/BLIR ... ÄR/BLIR ...
+d +d +t +dd +en
+t +t +t +tt +et
+de +da +ta +dda +na
avslutad anmäld bytt avskydd beskriven förlegad

avslutat anmält bytt avskytt beskrivet förlegat
avslutade anmälda bytta avskydda beskrivna förlegna
diskad byggd köpt bebodd bjuden förstådd

diskat byggt köpt bebott bjudet förstått
diskade byggda köpta bebodda bjudna förstådda
hittad beställd låst klädd bunden given

hittat beställt låst klätt bundet givet
hittade beställda låsta klädda bundna givna
hämtad gömd släckt snodd försvunnen gången

hämtat gömt släckt snott försvunnet gånget
hämtade gömda släckta snodda försvunna gångna
lämnad hyrd stekt sydd riven medhavd

lämnat hyrt stekt sytt rivet medhavt
lämnade hyrda stekta sydda rivna medhavda
påbörjad höjd sänkt sådd skuren ombedd

påbörjat höjt sänkt sått skuret ombett
påbörjade höjda sänkta sådda skurna ombedda
städad ifylld tryckt uppnådd välkommen sedd

städat ifyllt tryckt uppnått välkommet sett
städade ifyllda tryckta uppnådda välkomna sedda
151
152

Swe L2 Isbn17.06.22x

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Swe L2 Isbn17.06.22x

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Svenska

Ha en rolig kurs i svenska!

Author: Staff of Berlitz

Photo Credits: Shutterstock/Negnut, Shutterstock/VIKTORIYA SAMIR DIXIT, Shutterstock/J Walters

First edition: February 2021

MÅL 1 Gå första dagen på kursen – “Vad sa du?”........................................6

MÅL 2 Vara ny på jobbet – “Berätta om dig själv!”.....................................10

MÅL 4 Boka – “Jag vill boka två lektioner nästa vecka”.............................16

MÅL 5 Ge och förstå instruktioner – “Sträck upp armarna!”.....................18

MÅL 6 Småprata – “Vad gör du på fritiden? Vad gjorde du förut?”............22

MÅL 7 Småprata om jobb – “Vad gör du? Vad gjorde du förut?”................24

MÅL 9 Fråga om upplevelser – “Vad har du gjort? Har du gått på museet?”...28

MÅL 11 Berätta om erfarenheter – “Har du bott utomlands? När bodde du där?”..32

MÅL 12 Boka en resa i Sverige – “Åk till Lappland!”.....................................36

MÅL 13 Acceptera en inbjudan – “Kom till vår sommarstuga i midsommar!”...42

MÅL 16 Planera en aktivitet – “Det låter bra!”..............................................52

MÅL 17 Spela bowling – “Vi har tyvärr inga skor kvar”................................56

MÅL 18 Gå på stan – “Behöver du något från stan?”...................................58

MÅL 19 Söka personer – “Var är du? Vad gör du?”.....................................62

MÅL 22 Jämföra personer – “Han är bättre än jag på tennis!”....................70

MÅL 24 Beskriva din arbetsplats – “Jag har många finska kollegor.”..........74

MÅL 25 Jämföra länder och städer – “Vad är skillnaderna mellan dem?”..78

MÅL 27 Jämföra boenden – “Rummen är mindre, men fler!” ......................88

MÅL 28 Fråga om semestern och kommentera – “Vad härligt!”..................90

MÅL 29 Fira någon/något – “Grattis på födelsedagen!”...............................94

MÅL 31 Beställa mat på catering – “Hur levererar ni maten?”.....................98

MÅL 33 Hantera språkproblem – “Ursäkta, vad menar du?”.................... 104

MÅL 35 Använda onlinetjänster – “Vilka appar använder du?”................ 112

MÅL 39 Hantera situationer på flygplatsen – “Har du några vätskor?”.... 122

MÅL 40 Repetition...................................................................................... 124

GRAMMATIK (självstudier)........................................................................... 126

Uttal Verb: frågor och fraser Substantiv

Alfabetet Hur mår du? Jag mår bra. EN ETT

Kan jag få ...?

Vid receptionen, med receptionisten

Receptionist: Hej, välkommen hit, Per

Elev: Ursäkta, jag hörde inte. Vad sa du?

RD ord, hörde G + E, I, Y, Ä, Ö = ”j”

Lärare: Så, vad pratar de om?

I. Säger man ”kafffe”? I. Ja, man uttalar det ”kafffe”.

3. Dialog: uttala och tala!

Läs och uttala:

B. Du träffar din lärare för första gången. Vad säger ni?

C. Du är i klassrummet. Vad är typiska fraser i klassrummet?

Steg 1: STOPPA talaren

Steg 2: Be talaren TALA LÅNGSAMT

Kan du säga det en gång till, långsamt? Elev: Har du en penna?

SVARA: Jag jobbar på CONSTRUCT.

Bygga på informationen Mejlfraser:

UTVECKLA: Jag studerade teknisk design. Ha en trevlig vecka!

Personlig information Frågor man kan ställa

(ett) namn Vad heter du? Varifrån kommer ditt namn?

Jag heter Michaela. Namnet kommer från ”Mikael”

Jag bor i Göteborg.

Jag kommer från Sala. Jag är född där.

Jag gillar att lära mig nya språk. Just nu studerar

I. Heter hon Michaela? I. Ja, hon heter Michaela.

Karl: Hej Tove, är du ny här på jobbet?

4. Extra: Kända personer (kändisar), yrken, intressen och saker

Vad gör ”kändisar”?

De är/jobbar som ... Vad gör man då?

politiker Man diskuterar mycket och försöker förbättra samhället.

Man kan jobba som ... Vad gör man då?