Professional Documents
Culture Documents
I brjan av 1800-talet tjnade Storbritannien stora pengar p att smuggla in opium till Kina. Den kinesiske kejsaren hade frgves frskt frbjuda drogen, men nr hans mbetsmn beslagtog stora opiumlaster och hotade handlarna med hrda straff frklarade britterna krig.
Tex T JoJJe olsson
opiumkrigen p 1800-talet
co r b i s/ s c a N p i x
N aT i o N a l M a r i T i M e M u s e u M
Det vlbevpnade brittiska ngfartyget nemesis (till hger) snker kinesiska djonker i januari 1841.
34
maj 1841 riktade brittiska krigsfartyg sina kanoner mot Kanton. Stadens frsvarare frskte besvara elden, men deras projektiler ndde inte fram till fiendens fartyg. Stridsmoralen bland de kinesiska soldaterna sjnk snabbt och mnga vergick till att plundra den stad de borde ha frsvarat. Snart trngde brittiskt in fanteri in i Kanton. Nr de kinesiska soldaterna flydde trampades bde barn och kvinnor ihjl. Den sydkinesiska hamnstaden Kanton i dag knd som Guangz hou hade lidit ett totalt militrt ne derlag. En engelsk menig skrev i sin dagbok: Dr bodde 1 203 004 in vnare, frsvarade av 40 000 soldater [], stadens positioner hade frbe retts i ver ett r och dess naturliga lge var utmrkt fr frsvar. Allt fll sedan p tre dagar mot 3 500 (brittiska) sol dater och sjmn. Opium, som fram stlls ur opium vallmo, hade
varit knt i Kina sedan mitten av 700talet och anvnts som medicin mot allt frn tandvrk till sexmiss bruk. Mnga bnder i Kinas sdra och nordvstra delar odlade drfr vallmo till lngt bttre frtjnst n ris och grnsaker. Under se nare delen av 1700talet var opiumrkning en etablerad del av Kinas kultur, och folk frn alla samhllsklasser beskte landets otaliga opiumhlor. Samtidigt upplevde Drogen opium britterna stora problem framstlls ur opiumvallmo. i handeln med Kina. Ef terfrgan p kinesiska varor som te, porslin och siden var hg i Europa, men britterna saknade varor att byta med. I stllet fick man betala med delmetaller. Under 1700talets andra hlft frsvann 105 mil joner silverdollar frn den redan anstrngda brit tiska ekonomin till Kina.
co r b i s / s c a N p i x
Brittiska infanterister stormar Amoyfortet i Kina under det frsta opiumkriget i augusti 1841.
allt om historia 9/2012
35
H u lT o N a r c H i v e /G e T T y/a l l o v e r p r e s s
frse Kina med den vara som det fak tiskt fanns stor efterfrgan p: opium. Vallmon odlades i Indien och frdes drifrn till de kinesiska hamnarna. Pltsligt vnde strmmen av silver och under frsta halvan av 1800talet gick fyra gnger s mycket silver frn Kina till Storbritannien.
Struntade i frbuden
Opium hade varit frbjudet i Kina se dan 1729. I landets sdra delar kndes dock pbuden frn Peking fga besv rande. Kejsare Daoguang, som suttit p tronen sedan 1820, hade frresten sjlv anvnt opium i sin ungdom. Han blev dock alltmer bekymrad, srskilt efter
att flera tusen drogade kinesiska solda ter hade besegrats av upproriska bergs rebeller 1832. Daoguang basunerade ut ett nytt fr bud. nd fortsatte handeln med opium att vxa. Antalet kistor, fyllda med 60 kilo opium, som exporterades till Kina kade frn ett par tusen varje r vid 1800talets brjan, till 40 000 kistor om ret 1839. Kejsar Daoguang pekade nu ut opium som roten till allt ont i hans snderfallande rike.
Fre opiumkrigen fick europeiska handelskompanier endast handla via sina stationer i Kanton i sdra Kina.
36
opiumkrigen
Kanton. Allt fler britter ville att opium handeln skulle legaliseras, eller tmins tone tilltas vid fler hamnar. I brjan av 1839 kte tjnstemannen Lin Zexu till Kanton med kejsarens upp drag att gra slut p droghandeln till varje pris. Han hotade Kantons kpmn och deras brittiska kollegor med dden om de inte verlmnade sitt opium. P tv mnader lt han arrestera 1 600 per soner och konfiskerade sammanlagt 20 000 kistor opium. Sedan skrev han ett brev till drottning Victoria och upp manade henne att stta stopp fr den brittiska opiumhandeln.
s va N T e s T r M
Manchuriet
J A PA N Peking
KINA
Shanghai Nanjing
Zhoushan Ningbo
Tan-shui
Ko re a
Xiamen
Kanton
Prloden Macao
Taiwan
Hongkong
Brittiska styrkor angrep flera kinesiska stder mellan Kanton och shanghai.
dan med ltthet ett par mindre stder i nrheten av Shanghai. D flottan sedan gjorde en hotfull rrelse mot Peking, lo vade kineserna att fr handla om britterna tervnde till Kanton. Trots inledande ne derlag rapporterade Lin Zexu under hsten till Daoguang att: Sina gevr till trots s r brit tiska infanterister odugliga. Deras tsit tande byxor begrnsar rrligheten och gr dem ofarliga d de nr stranden. Det fanns nmligen en inte ogrundad rdsla bland kinesiska tjnstemn fr att avlgga negativa rapporter.
37
opiumkrigen
r o G e r v i o l l e T/G e T T y/a l l o v e r p r e s s
Nr de utlovade frhand
lingarna drjde brjade britterna bomba de fort som frsvarade infarten till Kan ton vid Prlflodens myn ning. Nemesis, ett 56 meter lngt ngfartyg i jrn, an lnde till Kina lagom fr att delta i de nya striderna. I sin frsta drabbning snkte hon p egen hand elva far tyg. Kineserna hade aldrig varit i kontakt med ett s dant skepp, och effekten var enorm svl psykologiskt som militrt.
Franska artilleristyrkor p vallarna till det kinesiska fortet Takou som intogs under andra opiumkriget.
skott, trots att opiumhandeln var strre n ngonsin. Kriti ker i London menade att detta berodde p Nanjingfrdra gets begrnsningar, och att hela Kinas inland mste pp nas upp fr opiumhandel.
Storbritannien p en vrldskarta. Men i augusti samma r, d en brittisk flotta lg utanfr Nanjing, gick det inte lngre att frneka sanningen. Kinas Qingdynasti tecknade sitt fr sta ptvingade avtal ngonsin. Fem nya hamnar upplts fr han del, skadestnd skulle betalas och britterna ppnade ett konsulat i Kanton. Dessutom blev klippn Hongkong utan fr Kanton brittisk kron koloni. Varken britter eller kineser var dock njda med avtalet. Den nye kejsaren Xi anfeng ansg att frdragen borde kring gs och att utlndska barbarer terigen borde lyssna till Himlens rike. Samtidigt uppstod ett nytt brittiskt handelsunder
upplevt en guldlder med landvinningar, blomstrande kultur och en frdubbling av befolkningen till minst 300 miljoner. i det frsta opiumkriget (183942) ddades cirka 69 britter och ver 20 000 kineser i strid. D Kinas militra underlgsenhet blev uppenbar, tvingade en rad andra vstmakter till sig avtal i stil med Nanjing-frdraget. portugal slutade betala arrende fr
Macao, nra Kanton, och 1858 kunde ryssarna ta en del av amur, som n i dag r ryskt. Den kejserliga armns svaghet uppmuntrade ocks kinesiska bnder att starta ett inbrdeskrig, som lamslog landet och krvde minst 20 miljoner ddsoffer 185064. Motgngarna fortsatte sedan. efter ett katastrofalt krig mot Japan 1894 gick Manchuriet, Taiwan och Korea frlorade. Det kine-
Kina r kommunistiskt sedan 1949. siska kejsardmet fll slutgiltigt 1912. under 1900-talets frsta decennier fljde nya inbrdeskrig och nnu en japansk invasion 1931. 1949 tog Mao Zedong och kommunistpartiet ver makten i det vldiga landet.
38
Visste du att...
afghanistan r i dag vrldens strsta opiumproducent med 90 procent av den globala produktionen. opiumhandeln svarar fr ungefr 60 procent av landets bNp.
Brittiska och franska styrkor hmna des genom att plundra och brnna ner det kejserliga sommarpalatset. Bara ru iner terstod sedan av vad som varit ett nstan fyra kvadratkilometer stort pa latsomrde fyllt med ovrderliga skat ter. I de fortsatta striderna frintades den kejserliga armn p ett par veckor. 1860 undertecknades ett nytt frdrag i Peking. Opiumhandeln legaliserades helt. Utlndska kpmn och mission rer fick ocks rtt att rra sig fritt i hela Kina. Landets invnare tillts dessutom utvandra om de nskade. Den glans, makt och rikedom som prglat Kina i flera sekler var nu borta. Det skulle drja mer n 100 r innan Kina ter blev en verklig maktfaktor p den globala politiska arenan. l
ls MeR: The Opium War: Drugs, Dreams and the Making of China av Julia lowell (2011) l Kinas historia av Hans Hgerdal (2008)
Hyreskontraktet upphrde 1 juli 1997, och storbritannien verlmnade d hela territoriet till Kina. infr verlmnandet var oron stor att omrdet skulle frlora sin relativa frihet. Kinas regering lovade dock att principen ett land tv system skulle glla i ytterligare 50 r. officiellt r Hongkong i dag fritt att bestmma ver allt utom militra frgor och utrikespolitik. i realiteten kar dock Kinas inflytande snabbt i hela samhllet. Det har lett till protester bland de invnare som vill behlla fria medier och allmnna val.
G e T T y/a l l o v e r p r e s s
Franska frmlingslegionrer anfaller bron Pa-li-Chian tta mil utanfr Peking 1860.
39