Brittiska Ostindiska Kompaniet

1
Brittiska Ostindiska Kompaniet
Honourable East India Company
Typ Aktiebolag
Huvudkontor London, England
Nyckelpersoner Lista ver styrelseordfranden
Generalguvernrer av Indien
Bransch Internationell handel
Kolonialism
Historia
Grundat 31 december 1600
Upplst 1 juni 1874
Engelska ostindiska kompaniets vapen
under 1700-talet
Brittiska Ostindiska Kompaniet (engelska: Honourable East India
Company), ven John Company, kallades det brittiska handelskompani som
under 1600-talet till 1800-talet hade ett brittiskt handelsmonopol, som
utvidgades till verherravlde, i vad som blev Brittiska Indien. Innan Indien
blev en direktstyrd brittisk koloni 1858 hade det Ostindiska kompaniet en
egen arm och en egen flotta. Det ostindiska kompaniet bildades r 1600
genom en oktroj utfrdad av Elisabet I av England. Kompaniet upphrde
slutgiltigt r 1874.
Historia
Ostindiska kompaniet grundades genom ett kungligt brev frn drottning
Elizabeth I av England den 31 december 1600 under namnet Governor and company of merchants of London trading
into the Indies. Hrigenom fick det nyligen grundade handelskompaniet monopol p all brittisk handel med
Ostindien, vilket d avsg betydande delar av Asien. Det bestod ursprungligen av ett 100-tal kpmn i London och
adliga andelstecknare bildad korporation fr konkurrens mot de kapitalstarka hollndska redarna, som d lyckats
skapa sig monopol p handeln med "Kryddarna". Kompaniet styrdes av en guvernr och en kommitt p 24
delgare. Den frsta expeditionen seglade nda till Japan.
Ostindiska kompaniets varv i Depford inriktat p tunga skepp, East Indiamen hade stor betydelse fr skapandet av
den engelska handelsflottan. Genom Nederlndska Ostindiska Kompaniets expansion under brjan av 1600-talet
tvingades det Engelska Ostindiska kompaniet att lmna handeln p Ostindiska vrlden och fjrran stern t den
vida kapitalstarkare konkurrenten.
Kompaniets guvernrer var det engelska handelskapitalets frmsta representanter och tv av dem, Thomas Mun och
Josiah Child, var 1600-talets mest inflytelserika ekonomiska frfattare. D Karl I av England frgves frskt bli
delgare, lt han 1635 organisera ett konkurrenskompani, det s kallade Courtens kompani. Detta kompani nedslogs
definitivt vid revolutionen 1649. Vid restaurationen tilltvingade sig kompaniet vidstrckat juridiska och militra
befogenheter, 1686 fick det rttighet att vrva egen militr och sl egna mynt. Dess handelsverksamhet ndde vid
denna tid sin hjdpunkt i takt med att det nederlndska kompaniet frlorade betydelse.
Brittiska Ostindiska Kompaniet
2
Den frsta handelsstationen som Ostindiska kompaniet grundade var vid Machlipatanam 1611, fljt av Surat 1612.
De fr framtiden viktiga utposterna i Madras och Calcutta grundades 1641 respektive 1699. Med tiden fick britterna
vertaget mot Portugal, som kommit till Indien redan 100 r tidigare. Sin strsta framgng ndde man 1717, nr
stormogulen befriade Ostindiska kompaniet frn att betala tull fr sin handel till och frn Bengalen.
Under 1700-talet blev dess inflytande i Indien att starkare. Ostindiska kompaniets beflhavare Robert Clive
besegrade r 1757, under sjurskriget, den franskallierade nawaben av Bengalen i slaget vid Plassey. Den militra
segern i Plassey var det frsta viktiga steget i Ostindiska kompaniets vergng frn handelskompani till
kolonialmakt. Man mtte bde politiska och militra motgngar i Indien, och det lokala missnjet steg till fljd av
den kommersiella rovdriften p naturtillgngar svl som lokalbefolkningen. Med en ny lag, Regulating Act of 1773,
beslt drfr Storbritannien att stlla kompaniet under strngare politisk kontroll frn moderlandet. Den fljdes 1784
av Regulating Act of 1784 dr kompaniet stlldes under statlig kontroll genom ett srskilt ministerium, Board of
Controll. Det vrsta slaget kom kanske r 1813, nr bolaget frlorade sitt brittiska handelsmonopol i Indien, 1833
frlorade man ven sitt handelsmonopol p Kina.
Under det nrmaste halvseklet arbetade Ostindiska kompaniet med att undanrja konkurrenter om den indiska
handeln, och rivaler i den indiska storpolitiken. Bland de som besegrades militrt fanns Marathahrskarna och
sultanen av Mysore. "The doctrine of lapse", skapad av lord Dalhousie blev ett viktigt instrument i kompaniets
maktstrvanden. Denna regel gick ut p att om en indisk hrskare avled utan tronarvinge s blev dennes rike med
automatik direktstyrt brittiskt omrde. Ostindiska kompaniets europeiseringspolitik ledde r 1857 till Sepoyupproret,
dr Bengaliska armn, som huvudsakligen rekryterades bland de hgre kasterna, vnde sina vapen mot britterna.
Upproret ledde till att Storbritannien ret efter avskaffade Ostindiska kompaniets alla politiska och administrativa
privilegier i Indien, och landet blev som Brittiska Indien direkt understllt den brittiska kronan.
Kompaniet
Kompaniets huvudkontor i London 1817.
Det ursprungliga kompaniet, The Governor and Company of
Merchants of London Trading into the East Indies, genomfrde 1702
en fusion med The English Company Trading to the East Indies,
varefter dess officiella namn var The United Company of Merchants of
England Trading to the East Indies.
Med huvudkontor p Leadenhall Street i London genomfrde
kompaniet transaktioner ver hela vrlden, inte bara i Asien. Frutom
verksamheten i Indien grundades Hongkong och Singapore av
Ostindiska Kompaniet. Napoleon I hlls fngen av bolaget p S:t
Helena. Det var Ostindiska Kompaniets last av te som vrktes ner i
vattnet i Bostons hamn vid Tebjudningen i Boston, vilket blev inledningen till den amerikanska revolutionen.
Eventuellt kan ocks den flagga bolaget frde ha inspirerat de amerikanska revolutionrerna i deras val av flagga fr
USA.Ostindiska Kompaniets export av opium frn Indien till Kina ledde till tv krig mellan det sistnmnda landet
och Storbritannien.
Brittiska Ostindiska Kompaniet
3
Tjnsteman vid Ostindiska kompaniet i Indien cirka
1760.
Organisation
London
Administrationen i London kallades Home Department. Hgsta
organ var sedan 1784 det av parlamentet tillsatta Board of
Commissioners for the Affairs of India vanligen kallad Board of
Control. Det bestod av ett antal ministrar och parlamentsledamter
och hade en politiskt tillsatt stab av tjnstemn. Parallellt med den
politiska kontrollstyrelsen fanns det en av aktiegarna tillsatt
direktion i London: Court of Directors. Under direktionen lydde
kompaniets egen centralfrvaltning, Home Establishment.
[1]

[2]
Indien
I Indien var kompaniets politiska administration uppdelad i tre regioner, presidentskap (engelska: Presidencies), med
styrelserna baserade i Kolkata, Mumbai och Chennai.
Bengal Establishment, Calcutta.
Fort St. George/Madras Establishment, Madras.
Bombay Establishment, Bombay.
Varje presidentskap styrdes av en guvernr och en styrelse, men guvernren i Bengalen var tillika generalguvernr
ver alla det Ostindiska kompaniets besittningar i Indien och den bengaliska styrelsen var tillika verstyrelse
(Supreme Council) fr hela Indien.
[3]
Arm
Ostindiska kompaniets arm bestod egentligen av tre armer, Bengaliska armn, Bombayarmn och Madrasarmn.
Inom Bengaliska armn utgjorde trupperna i Punjab en srskild kr (Punjab Irregular Force) och Madrasarmn hade
en srskild kontingent i Hyderabad (Hyderabad Contingent). Varje arm hade sin egen verbeflhavare, men
Bengaliska armns verbeflhavaren betraktades som verbeflhavare fr kompaniets samlade arm och
gemensamma reglementen och instruktioner utfrdades av kompaniets ledning i London och Calcutta.
Brittiska Ostindiska Kompaniet
4
Viktiga rtal
18 februari. 1665 Portugal avstr Bombay till Storbritannien.
1690 Ostindiska Kompaniet grundar Calcutta.
12 augusti. 1765 Ostindiska Kompaniet tar ver den politiska makten i Bengalen.
20 oktober. 1774 Alla Ostindiska Kompaniets kolonier i Indien samlas i en frvaltning.
29 mars. 1858 Den siste stormogulen avstts.
2 augusti. 1858 Genom beslut i brittiska parlamentet upprttas Brittiska Indien
Referenser
[1] India Office Records: History and scope (http:/ / www. bl. uk/ reshelp/ findhelpregion/ asia/ india/ indiaofficerecords/ indiaofficescope/
indiaofficehistoryscope. html) 2010-09-10
[2] East-India Register and Directory, London 1819, p. ix-xvi.
[3] East-India Register and Directory, London 1819, s 2f.
Externa lnkar
Bolagets officiella webbplats (http:/ / www. theeastindiacompany. com/ )
Artikelkllor och frfattare
5
Artikelkllor och frfattare
Brittiska Ostindiska Kompaniet Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25084989 Bidragsgivare: Aloxinus, Bero, Boivie, Caesar, CommonsDelinker, Djonn, Essin, Ettrig, FBQ,
Frederico, Gotipe, Grillo, Hobe, IP, Isthmus, J 1982, Johan Jnsson, Lelle1987, Lokpest, Luke, Marcusroos, Obelix, Pralin, Rudolf 1922, Saftgurka, Sebras, Siden, Sjunnesson, Wikimans, Wurf
777, 8 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
File:Flag of the British East India Company (1801).svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_British_East_India_Company_(1801).svg Licens: Public Domain
Bidragsgivare: Abjiklam, Alkari, Cycn, Fry1989, Homo lupus, Jianhui67, Mattes, Peeperman, Roland zh, SiBr4, Yaddah, 2 anonyma redigeringar
Fil:Flag of England.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_England.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: unknown (Vector graphics by Nicholas Shanks)
Fil:Coat of arms of the East India Company.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Coat_of_arms_of_the_East_India_Company.svg Licens: Creative Commons
Attribution-Sharealike 3.0,2.5,2.0,1.0 Bidragsgivare: TRAJAN 117
Fil:East India House THS 1817 edited.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:East_India_House_THS_1817_edited.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
AdamBMorgan, Bwwm, Kurpfalzbilder.de, Merchbow, Oxyman, Sridhar1000, Vincent Steenberg, 2 anonyma redigeringar
File:Portrait of East India Company official.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Portrait_of_East_India_Company_official.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
Johnbod, NeverDoING, Roland zh, Sridhar1000
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/