experten

Offentlighetsprincipen
i Svenska kyrkan
Fr att efterstrva ett ppet samtal och en fri granskning av
Svenska kyrkans verksamhet, men ven fr att fra det historiska
arvet vidare, rder inom Svenska kyrkan en offentlighetsprincip
som har std i bde lag och kyrkoordning.
DEN INOMKYRKIGA OFFENTLIGHETSPRIN-
CIPEN svarar mot en stolt program-
frklaring i inledningstexten till
den avdelning i kyrkoordningen
(KO Tolfte avdelningen) som reg-
lerar handlingar och register:
Det ppna samtalet och den fria
granskningen av Svenska kyrkans
verksamhet r av avgrande vikt.
Ofentlighetsprincipen tillmpas fr
all kyrklig verksamhet, nr det inte
r uppenbart att andra intressen
vger tyngre. Fr att var och en ska
ha tillgng till de skriftliga hand-
lingar som frvaras hos Svenska
kyrkan behver dessa hllas ordna-
de och bevaras fr framtiden. I detta
ligger ocks ett ansvar fr att fra
vidare det historiska arv som kyr-
kan har del av.
Den inomkyrkliga ofentlighets-
principen har ven kommit till
uttryck i lagen om Svenska kyrkan,
Lag (1998:1591) om Svenska
kyrkan, en lag som kan sgas ut-
trycka Svenska kyrkans sjlvbild.
Dr klargrs att alla och envar,
kyrkotillhrig svl som icke kyrko-
tillhrig, har rtt att ta del av kyr-
kans handlingar.
Offentlighetsprincipen tillmpas fr all
kyrklig verksamhet, nr det inte r uppenbart
att andra intressen vger tyngre.
Inskrnkningar: Lagen reglerar
ocks p vilka grunder denna
ofentlighet kan inskrnkas. Man
talar om skyddet fr enskildas
personliga och ekonomiska frhl-
landen, Svenska kyrkans ekono-
miska intresse eller ngot annat
synnerligt intresse.
verprvning: I lagen om Svenska
kyrkan anges ven att frgor om
den inomkyrkliga ofentligheten
ytterst ska kunna verprvas i ett
organ dr ordfranden r eller ska
ha varit ordinarie domare. Det r
Svenska kyrkans verklagande-
nmnd som ytterst kan prva
kyrkoordningens regler. Frsta
verprvningsinstans r dock
domkapitlet betrfande handling-
ar i frsamlingar och pastorat.
Handlingar: Genom kyrkoordningen
har kyrkomtet bestmt vad som
avses med handlingar, nr man kan
gra undantag frn handlingsofent-
lighet och hur verprvning kan
gras. Dr denieras vad som r
handling. Liksom rrande den statli-
ga ofentlighetsprincipen talar man
om framstllningar i skrift och bild el-
ler en teknisk upptagning som frva-
ras hos Svenska kyrkan och r att
anse som inkommen eller upprttad.
Inkommen r handlingen om den
kommer utifrn och upprttad r en
handling om den ftt sin slutliga
utformning. Ett bra exempel r
protokoll som blir handling nr det
slutligt justerats. Nr en framstll-
ning r att betrakta som en Svenska
kyrkans handling kan vem som helst
begra att f ta del av den.
DUCATUS Nr22014 37
38 DUCATUS Nr22014
Utgngspunkten r ocks att hand-
lingen ska bevaras fr tid och evig-
het om det inte reglerats att gallring
ska ske. Gallring innebr att hand-
lingen kan och ska frstras efter en
viss tid. Reglerna om nr handlingar
fr gallras anges i bestmmelser
som kyrkoordningen utfrdat. Fak-
turor och mindre betydelsefulla
handlingar r exempel p sdant
som kan och ska gallras.
Undantag frn handlingsoffent-
lighet: En handling inom Svenska
kyrkan r i normalfallet ofentlig.
Undantag gller dock fr sdana
handlingar som innehller uppgifter
som anfrtrotts en biskop eller prst
under bikt och enskild sjlavrd.
Detsamma gller diakoner vid en-
skild sjlavrd. I vrigt nns exem-
pelvis regler om undantag frn
handlingsofentlighet inom frsam-
lingsvrd, insamlingsverksamhet,
personaladministration, antagning
av prst eller diakon samt statistikin-
samling kring enskilda personliga
och ekonomiska frhllanden.
P dessa omrden handlar det
om att skydda uppgifter om enskil-
da och huvudregeln r att det
rder undantag frn handlingsof-
fentlighet. Dremot kan och ska
uppgiften lmnas ut om det inte
str klart att personen i frga eller
ngon nrstende lider men.
Dock gller att uppgifter om ln,
frmner och andra anstllnings-
villkor alltid r ofentliga.
Ett omrde dr huvudregeln r
ofentlighet r uppgifter i kyrko-
bokfringen. Dr kan man bara
undanhlla uppgifterna om det
nns srskild anledning att anta
att ngon enskild lider men.
Kyrkoordningen innehller ven
bestmmelser som tillter att man
i vissa situationer kan lta bli att
lmna ut uppgifter, exempelvis vid
frsljningar och upphandlingar,
skerhetstgrder, infr facklig
frhandling med mera.
Besvrshnvisning: Om man inte
vill lmna ut en uppgift mste man
ha std i ngon bestmmelse i
kyrkoordningen. Man ska ge en
besvrshnvisning s att den som
begr ut uppgiften kan verklaga
till domkapitlet. Om domkapitlet
nner att en uppgift ska lmnas ut
fr frsamlingen inte fra talan mot
det beslutet. Det r vrt att notera
att hr inte nns utrymme fr tolk-
ningar. Det nns ingen gummipa-
ragraf att tillmpa. Kyrkoordning-
ens regler r uttmmande och i den
mn en uppgift inte kan rjas ms-
te man lmna ut de ofentliga delar
som nns i handlingen.
DEN STATLIGA OFFENTLIGHETSPRIN-
CIPEN gller fr handlingar som
hrrr ur verksamhet som bedrivs
enligt begravningslagen liksom
handlingar som gller frdelning och
anvndning av den kyrkoantikvaris-
ka ersttningen enligt kulturmilj-
lagen. Statliga regler gller ven det
arkivmaterial som fortfarande frva-
ras av Svenska kyrkan och som till-
kommit fre r 2000.
Principerna r desamma som fr
den inomkyrkliga ofentlighetsprin-
cipen vad som avses med handling.
Utgngspunkten r att dessa hand-
lingar r ofentliga och den lag som
reglerar sekretessen heter Ofent-
lighets- och sekretesslagen.
Nr det gller begravningsverk-
samhetens handlingar r det f
uppgifter som kan sekretessbelg-
gas. I princip gller det enbart
uppgifter om personer som har
skyddad adress eller identitet samt
om ngon begr ut ett material
som man kan anta kommer att
behandlas i strid mot personupp-
giftslagen.
Om det freligger sekretess ver-
prvas beslutet av Kammarkollegiet.
Justitieombudsmannen och Justitie-
kanslern utvar tillsyn nr det gller
begravningsverksamhetens ofent-
lighet liksom Riksarkivet.
Om ngon medvetet trotsar reg-
lerna kan hon eller han dmas fr
tjnstefel vid en allmn domstol.
PER WESTERBERG
experten
Principerna r desamma som fr den inomkyrkliga
offentlighetsprincipen vad som avses med handling.
Utgngspunkten r att dessa handlingar r offentliga och
den lag som reglerar sekretessen heter Offentlighets- och
sekretesslagen.
Per Westerberg
arbetsgivarkon-
sult i Lunds stift,
Svenska kyrkans
arbetsgivarorga-
nisation.
FOTO: BRJE SVENSSON