En konsekvens när man
har brutit mot en regel i
fotboll kan vara att man
■ Lagar och regler
blir varnad och får gult
kort.
Från det att du var liten har du fått lära dig att det finns vissa saker som
man får göra och andra saker som man inte får göra. Att inte äta godis
före middagen och att inte'slå sina syskon är exempel på det senare.
När du växer upp börjar du kanske med någon idrott och får lära dig
att det finns regler som man måste följa. I fotboll får du till exempel
inte ta bollen med händerna, såvida du inte ar målvakt. När du sedan
börjar skolan kommer nya regler. Du måste komma i tid till lektioner­
na, du måste räcka upp handen om du vill ha ordet och du får kanske
inte ha mobilen i klassrummet?
Oskrivna regler
Alla dessa olika regler finns för att göra det enklare för oss människor
att umgås. Men det finns också många oskrivna regler eller normer.
De består av saker man oftast förväntas göra i till exempel ett samhälle.
I Sverige är det en oskriven regel att ta av sig skorna när man kommer
nem tin nagon. Men aet oetyaer inte att man gor pa samma satt i andra
lander och ibland leder detta till missförstånd mellan människor. En del
normer Iran vara religiösa, som att en kristen bör gå i kyrkan. Andra är
kulturella, som att kvinnor inte ammar på offentlig plats i vissa länder.

Lagar
För att det inte ska uppstå missförstånd och för att alla ska veta vad
som gäller i ett samhälle har vi därför lagar. Lagar är regler som vi som
bor i Sverige har kommit överens om ska finnas för att vi ska kunna
leva tillsammans och ha ett samhälle som fungerar på ett så bra sätt
som möjligt. Även om lagarna är många måste du faktiskt känna till
dem alla. Du kan aldrig försvara dig med att ”jag visste inte att man
inte fick göra så”.

Rättsstat De viktigaste lagarna hittar man i

Sverige är en rättsstat. Det betyder bland annat att lagen är lika för alla, boken Sveriges rikes lag.

att en person inte kan bli fängslad hur som helst, att en dömd person
har rätt till att få sin dom omprövad i en domstol samt att en person
inte kan bli straffad för ett brott som inte finns. För att du som bor i
Sverige ska veta vilka lagar som finns, är de nedskrivna och du hittar
alla lagarna samlade i Svpnsk författningssamling (SFS). De viktigaste
finns samlade i Sveriges rikes lag. Clvil olydnad f
Det är riksdagen som har till uppgift att skapa, eller stifta, nya lagar. - rätt eller fel?
Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling. Men som vi ska se är I augusti 2022 klistrade
processen olika beroende på om det handlar om en grundlag eller en tolv män och kvinnorfast
vanlig lag. sig på körbanan på E4:an
genom Stockholm. De
Grundlagar gjorde det för att pro-'
testera. De tycker inte
Grundlagar är de viktigaste lagarna i ett land. De beskriver bland
att staten tar ansvar för
annat hur landet ska styras och vilka rättigheter de som bor i landet
klimatet. Protesten ledde
har. Grundlagar är svårare att ändra än vanliga lagar. För att ändra en
till flera mil långa bilköer
grundlag krävs två riksdagsbeslut och det måste vara ett riksdagsval och att en ambulans på
mellan besluten. väg till sjukhuset fastna­
De svenska grundlagarna har ändrats flera gånger. Den första grund­ de I trafiken.
lagen skrevs ner redan på 1350-talet och sedan dess har de ändrats vid Alla tolv dömdes i
ett par tillfällen. Idag har vi idag Sverige fyra grundlagar som beskriver tingsrätten för bland annat
hur Sverige styrs och vilka grundläggande rättigheter medborgarna i sabotage. Påföljderna blev
Sverige har. De fyra grundlagarna är regeringsformen, tryckfrihets­ allt från skyddstlllsyn till
förordningen, yttrandefrilietsgrundlagen och successionsordningen. villkorlig dom och böter.

Tycker du civil olydnad

Några juridiska begrepp
kan vara rätt som ett sätt
Läran som handlar om hur lagar ska tillämpas kallas för juridik. I Sve­ att protestera mot ett be- ।
rige delar vi upp juridiken i olika delar. Civilrätten innehåller lagar som slut? Motivera ditt svar.
reglerar förhållandet mellan enskilda individer. Ett exempel på detta är

Lag och rätt 121


Pripps nya 45 d engSngsförpackninRar for öl är verkligen idealiska
för segelturen. De tar liren plats, väger mindre, är lätta att kyla under lång tid i Sverige. Först 1958 blev det för­
och sist men inte minst — ingen pant och inga tomflaskor med hem.
Nn finns bide Pripps Pilsner och Pripps Special pä 45 d ginskrtis
och 45 cl burk.
Etc litet extra tips, gör ett Ml i botten pä den tomma burken sH
sjunker den fortare,
Synen på vad som rätt och fel änd­
ras. I denna reklambild från början
av 60-talet ges en del goda råd som
idag skulle ge böter om man följer
dem. "Ett litet extra tips, gör ett hål
i botten på den tomma burken så
sjunker den fortare."
I • Vad kallar man de viktigaste
lagarna i ett land?
2. Vilka stiftar lagar i Sverige?
3. Varför har vi lagar?
äktenskapsbalken som bland annat innehåller d
lagar som gäller vid äktenskap och skilsmässa. E
offentliga rätten innehåller lagar som reglerar ft
hållandet mellan en person och-staten. Här hitt.u
vi bland annat straffrätten som tar upp brott o<
brottens påföljder.
Lagboken är indelad i 10 kapitel, så kallade b
kar. Den kanske mest kända är Brottsbalken. H
är alla de lagar som beskriver vad som är brottsl
samlade.
Värderingar och lagar ändras
För att lagarna ska respekteras är det viktigt att
stämmer överens med vad folk tycker. Vi kan ta
barnaga som exempel.
Barnaga, det vill säga att slå barn, var tillåtet
bjudet för lärare att slå elever. Trots att det förbjöds
i skolan var det fortfarande tillåtet för föräldrar
att aga sina barn fram till 1979. Barnagan förbjöds
eftersom folks inställning till aga hade förändrats.
Debatten startade på allvar efter att en 3-årig flicka hade dödats av sin
styvpappa. Förening BRIS, Barnens Rätt i Samhället, bildades nu och
de och andra jobbade hårt för att få politikerna att avskaffa barnagan.
Lagar ska spegla folies uppfattning om vad som'är rätt och vad som
är fel. När lagen och folks uppfattning inte stämmer överens kan det
leda till att lagen andras.
Nya uppfinningar kan också leda till att lagar måste ändras. Ett
exempel på det är drönare, en obemannad flygande farkost. I början
fanns det få regler, och vem som helst kunde låta dessa flyga runt nästan
överallt. Allt eftersom upptäckte man att nya problem skapades och att
det behövdes begränsningar, till'exempel för hur man fick fotografera
och filma människor och platser med en drönare. Flera nya lagar har
därför stiftats för att alla ska veta vad som gäller.
O
H Brå '
Brå, Brottsförebyggande rådet, som är en myndighet som forskar om
brott och bland annat tar fram brottsstatistik för varje år. Statistiken
används sedan för att undersöka hur brottsligheten ser ut i samhäl­
let. Statistiken används sedan av bland annat forskare och inte minst
av politiker I olika debatter och som ett underlag för beslut om till
exempel nya lagar.
När någon bryter mot en lag kallas detta för att begå ett brott. Från det
du fyller 15 år räknas du som straffmyndig, det vill säga du kan dömas
i,*.
för de brott som du begår. Om du är yngre än 15 år kan du inte dömas Grarmsamverkan
för ett brott utan istället tas du om hand av de sociala myndigheterna. Nqfaubwd fätch

Även om straffmyndighetsåldern är 15 år vill domstolarna ogärna döma

i §
personer mellan 15 och 18 till lika stränga straff som vuxna. Istället för
fängelse kan den som är 15 till 18 år dömas till sluten ungdomsvård.
Även om du inte är straffmyndig kan du bli skadesståndskyldig om
du har begått ett brott. Det har hänt i fall där unga har tänt eld på TVå av brottskategorierna, stöldbrott
skolor och andra byggnader. Försäkringsbolagen har då i vissa fall stämt och brott mot person, står för nästan
dessa personer i en domstol och ungdomarna har dömts till att betala hälften avalla anmälda brott.
för den skada de har gjort. -

De vanligaste brotten
Genom tv, tidningar och andra medier får vi ofta höra
talas om mord och våldsamma brott som människor
råkar ut för. Det är då lätt att tro att vi lever i ett farligt
och våldsamt land. Universitetet i Lund har tittat på
just detta och sett att en stor majoritet av svenskarna
tror att kriminaliteten ökar. Det har varit en ökning i
anmälda brott sedan 2010. Men även om viss brottslig­
het ökar sjunker annan.
Det är idag färre människor som söker vård efter till
exempel misshandel. Brottskategorin dödligt våld har
dock ökat igen, i Sverige. I ett internationellt perspektiv
ligger Sverige fortfarande på en låg nivå. I Sverige ligger Källa: Brå 2022
Diagrammet visar statistik över
siffran på cirka 1,1 mord per 100 000 invånare och i EU anmälda brott i olika kategorier.
0,9 mord per 100 000 invånare. Siffran för hela världen
är cirka 5 mord per 100 000 människor.

Mörkertal
Många brott blir aldrig anmälda. Detta kallas för mörkertal. Orsaker
till varför en del brott inte anmäls kan till exempel vara att offret skäms _____ n.......................... ........ .
över det som har hänt, känner rädsla för att råka illa ut igen eller att det 1. När blir man straffmyndig i
är någon vän eller familjemedlem som har begått brottet. Det är därför Sverige?
svårt att exakt säga hur många brott som begås i Sverige. Men för vissa 2. Vilka brott är vanligast i
brott vet vi att mörkertalet stort. Framför allt gäller detta brott som Sverige?
begås i hemmen av familjemedlemmar. 3. Vad betyder mörkertal?
 brott?
En fråga människor läge har funderat på är varför människor begår
brott och då kanske framför allt våldsbrott. Det har forskats mycket
runt detta och det ar svårt att ge ett enkelt svar. Länge lyfte forskare
fram antingen arv eller miljö som en orsak till att vissa människor
^egick brott.
Med arv menas att människor föds med vissa förmågor och nedärv­
da egenskaper. Vissa nedärvda egenskaper, som till exempel bristande
impulskontroll, skulle kunna medföra att man oftare hamnar i konflikt
med folk.
De som pratar mer om miljö som en
förklaring säger att hur man växer upp
och vilken miljö man har runt omkring
sig spelar en stor roll. Forskarna har
sett att barn som kommer från stökiga
miljöer lättare löper risk för att komma
i kontakt med brottslighet. Det lean
vara hem där det förekommer mycket
alkohol och andra droger, vilket gör
att de vuxna kan ha svårt att ta hand
om sina barn. Våld är också en faktor.
Personer som blivit slagna som barn tar
ofta själva till våld som en lösning på
problemen.
På senare år har fler teorier om varför
en person blir brottsling lagts fram. Vad
många av dem har gemensamt är att de
lyfter fram att det är en kombination av
arv och miljö som gör att vissa personer
lättare hamnar i brottslighet.
En del brott sker också i stunden.
Många misshandelsfall ute på stan har alkohol som en bakomliggande Klotter är en vanlig form av skade­
orsak. Våld inom relationer kan handla om svartsjuka eller ovänskap. görelse. Att sanera, ta bort klotter,
Brott som stöld och olika former av ekonomisk brottslighet görs oftast är dyrt. Stockholms stad har till
för att man behöver pengar till något, och behöver inte alls ha något att exempel en budget på nästan 16
miljoner bara för detta.
göra med var man växt upp eller var man bor.
I slutändan är det ju dock så att de flesta människor, oavsett i vilken
miljö de lever eller vilket arv de bär på, inte begår brott i vårt samhälle
■■ utan väljer att leva laglydigt.
F

Lag och rätt


Droghundar
iskolån?
I Lund har kommunen
tagit fram en drogpolicy
för att få bort droger från
gymnasieskolorna. Ett av
förslagen som finns ar att
låta dröghundar under­
söka s ko I or na och e I eve r-
nas skåp efter skoldagen.
Vod skulle du tycka om .
droghundar började an­
vändas på din skola? ; /
------------------ n_ .
1. Vilken grupp är mest
brottsaktiv i Sverige?
2. Har ungdomsbrottsligheten
minskat sedan 1950-talet?
3. Vilket är det vanligaste
brott ungdomar begår?
Ungdomar - de mest brottsaktiva
År 2021 misstänktes drygt 35 000 ungdomar (15-20 år) for brott. D
innebär att Just ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhalki
det vill säga begår flest brott. En anledning till detta kan vara att ut ’
mar testar gränser och utmanar vuxenvärlden. Forskning har också
att brottsligheten avtar när ungdomarna kommer in i 20-årsåldern.
Ungdomar begår framför allt det som i lagen kallas för tillgrep]
brott, dvs. stöld (innefattar även rån). Stölder under 1 000 kr räki
som ringa stöld och kallas ibland för snatteri. Av alla I5~2o-åringai
som dömdes för ett brott 2021 dömdes 18 procent för just olika souch
tillgreppsbrott. Men även skadegörelse och våldsbrott är vanliga biuu
bland ungdomar. Sedan 1950-talet har ungdomsbrottsligheten ök
inte bara i Sverige utan i hela världen.
En undersökning som gjorts bland Sveriges alla nior varje år vi
de vanligaste brotten bland niorna är skadegörelse och lindriga stold-
brott som snatteri eller cykelstöld. Undersökningen visade också
ungdomar begår fler brott än vad som syns i statistiken. Det berc
att många mindre brott aldrig upptäcks eller anmäls. Attityden till au
begå brott har blivit mindre tillåtande sedan den första undersökningen
gjordes år 1995.
Många ungdomar som åker fast för brott får åtalsunderlåtelse. 1 )cr
betyder att åklagaren beslutar att inte åtala den misstänkte.
För den enskilde kan det betyda att personen inte döms till någoi
straff, men det förs in i belastningsregistret att personen har begån u 1
brott.
Hedersrelaterade brott
Hedersrelaterade brott är ett samlingsnamn för brott som handlar
om att kontrollera eller straffa en person för hur hen lever sitt liv.
Kontrollen sker ofta av familjen eller närstående som anser att ett visst
uppförande riskerar att dra skam över släkten eller den. egna gruppen.
Hederskontrollen kan handla om att man inte får välja sin partner, att
man riskerar att bli bortgift eller att man inte får röra sig utomhus utan
att ha en person som följer med och kontrollerar vad man gör.
Att tvinga någon att gifta sig är förbjudet i Sverige, men också att
lura med någon på en resa till ett annat land i syfte att giftä bort hen, är
förbjudet i lag. Ibland leder hedersförtrycket till att personer som brutit
mot hedersnormen mördas. Mordet anses då av förövarna vara det enda
sättet att återställa familjs heder.
Forskning visar att hedersförtryck finns i flera kulturer och religio­
ner. Oftast är det tjejer eller kvinnor som drabbas, men t.ex. vid val av
partner kan även pojkar vara utsatta för hedersförtryck. Traditionen är
starkare i områden i världen där det saknas en stark stat och ett funge­
rande rättsväsende.
 MC

Utåt kan det Inge respekt att tillhöra

3 Organiserad brottslighet ett mc-gäng. Men i gruppen kan
livet vara väldigt hårt. Den som
anses bryta mot gruppens regler
Den organiserade brottsligheten kan vara uppbyggd på olika sätt, men straffas hårt.

gemensamt för den. är att det är människor som har gått ihop och
bildat en grupp.
I vissa grupper kommer medlemmarna från samma område, samma
släkt eller samma familj. De som hamnar i gruppen gör det ofta för att
de ser upp till äldre kriminella personer och vill vara som dem. En del går
med i gängen för att de inte ser någon annan framtid för sig i samhället.
Andra grupper har bildats av andra skäl. Ett exempel på det är mc-
gäng. Även om personer i dessa grupper kan begå brott tillsammans är
det vanligare att man begår brotten på egen hand. Som medlem tjänar
man på att människor är rädda för gruppen.
Det finns också grupper som sätts ihop för att driva en specifik
brottslig verksamhet. Det kan vara smuggling av narkotika eller tobak,
svarttaxiverksamhet, olagliga spelklubbar eller bedrägerier av olika slag.

Ett hot mot samhället

Den organiserade brottsligheten verkar ofta i det fördolda, och vi är
inte alltid medvetna om den. Pengar från tobakssmuggling kan använ­
das för att köpa vapen som sedan används vid rån eller mord.

Lao och rätt

a oru us oner
Den som utsätts för ett brott kallas för brottsoffer. Precis som att ung­
domar är den grupp som är mest brottsaktiva är också ungdomar den
grupp som oftast är brottsoffer.
Att ha blivit utsatt för ett brott kan för många vara traumatiskt, det
vill säga oerhört jobbigt. Människor som blivit rånade har bland annat
berättat att de inte har vågat gå. ut och träffa andra människor längre
och att de har känt att de har förlorat kontrollen över sina liv.
För många människor kan det räcka med att ha någon vän att prata
med och på så sätt bearbeta det som har hänt. Andra kan behöva mer
hjälp, till exempel i form av ekonomiskt stöd, samtalsstöd eller skyddat
boende.
Brottsofferjouren är en organisation hjälper brottsoffer. Hjälpen är
gratis och finnsi hela landet. De som arbetar på Brottsofferjouren kall-
las för stödpersoner och de har tystnadsplikt. De far alltså inte berätta
för andra vad du har berättat för dem.
En annan form av brottsofferstöd kan man hitta hos kvinnojourer.
BRIS
BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET

De riktar sig till kvinnor som har råkat ut för brott, oftast misshandel.
Hos kvinnojourerna kan kvinnor få stöd i form av samtal och ibland
även få en plats att bo på för att komma undan den som har misshand­
lat dem, som ofta är en närstående. ___ n____________
För barn och ungdomar kan Bris, Barnens rätt i samhället, vara en 1. Vad kallas den som blir
bra organisation att vända sig till. Det är en ideell organisation som utsatt för ett brott?
ger barn och ungdomar stöd och råd. Du lean vara helt anonym i din 2. Vilken grupp i samhället är
kontakt med dem om du vill det. mest utsatta för brott?

Företagare i Husby i Stockholm

uppmärksammar samhället på
stölder de råkar ut för genom att i
protest hålla sina butiker stängda
under en dag.

Lag och rätt 129


-------------------------- __n_____
1. Vad kallar man brott som
begås mot IT-system och
datorer?
2. Vad är ransomware?
3. Vilka förslag diskuteras i
Sverige för att förhindra
terrorism?
Pengar från olagliga spelklubbar investeras i olika företag och ger kri­
minella inflytande i lagliga rörelser. Dessa kan sedan användas till att
tvätta pengar, det vill säga överföra pengar som kommer från brott till
investeringar i olika företag eller i vissa fall även i terrorism.
Staten går också miste om skatteintäkter på grund av organiserad
brottslighet. Ett exempel på det ar det som kallas för bilmålvakter. Den
som är registrerad som ägare på en bil måste betala en fordonsskatt till
staten och olika avgifter som till exempel trängselskatt eller parkerings-
böter. Men istället för att den som äger bilen registrerar sig som ägare
finns det grupper som mot en avgift erbjuder en bilmålvakt som skriver
sig som ägare. En bilmålvakt kan vara registrerad på flera hundra bilar
samtidigt. Personen som agerar målvakt har dock inga egna tillgångar
och kan inte betala de pengar som hen är skyldig. 2016 beräknades
det att staten hade gått miste om cirka 2 miljarder kronor på grund av
bilmålvakter.
För att sätta stopp för den organiserade brottsligheten räcker det
alltså inte att bara slå ner på de som till exempel befattar sig med
smuggelgods. Det kräver att hela samhället tar ställning och att man
till exempel slutar köpa smuggelsprit och smuggeltobak.
Cyberbrottslighet
En annan typ av brottslighet som ökar är cyberbrottslighet. Bakom
dessa brott ligger enskilda individer eller grupper som på olika sätt
attackerar datorer och IT-system. Ofta görs detta av ekonomiska
skäl. Brottslingarna utpressar individer och företag till att betala en
lösensumma för att man ska få tillbaka kontrollen över sin dator eller
företagets system. Detta kallas för ransomware och kan få allvarliga
konsekvenser.
Ar 2021 fick IT-företaget Kaseya sina datorer infekterade av ett virus.
Viruset spreds sedan till nästan alla deras kunder runt om i världen bland
annat matvarukedjan Coop i Sverige. Under flera dagar fick Coop hålla
sina butiker stängda då det inte gick att betala i kassorna. De som låg
bakom viruset ville ha mellan 5 och 70 miljoner dollar för att ta bort
viruset.
Terrorism
Utöver den vanliga brottsligheten i samhället måste polis och myn­
digheter handskas med terrorbrott. Dessa brott är ofta svåra att
förbereda sig inför och utreda. Terrordådet på Drottninggatan 2017
skapade många diskussioner om hur ett demokratiskt land ska hantera
dessa hot. Utökad kameraövervakning och förbud mot medlemskap i
grupper som försöker motverka demokratin är två saker som har lyfts i
debatten.
Tekniker från polisen
undersöker en brottsplats
i Jakt på bevis.
■ Polis och åklagare
När ett brott har begåtts är det samhällets ansvar att se till att de
skyldiga straffas och att den som har utsatts för brottet far upprättelse. w
I Sverige faller stora delar av det arbetet på två delar av rättsapparaten
polis och åklagare.

Polisen
I Sverige är det polisen som har i uppdrag att minska brottsligheten och
se till så att människor är trygga. Det är också den enda grupp, bortsett
från militärer, som har rätt att använda våld. Polisen är en av de största
myndigheterna i Sverige och uppdelad i sju olika polisregioner. För att
bli polis måste man utbilda sig på en av de polishögskolor som finns i
Sverige.
Det ar lätt att tro att polisen bara arbetar med att lösa brott och
! kontrollera trafiken. En del av deras arbete går ut på att förebygga
brott. Det gör de bland annat genom att arbeta tillsammans med kom­
muner och skolor. Det är också hos polisen som du ansöker om pass
och här söker man även tillstånd för att till exempel få demonstrera,
anordna en konsert eller sälja fyrverkerier.
 O Lite polishistoria
. Polisens historia i Sverige börjar år 1850. Innan dess var det stads-
• vakter och fogdar som hade ansvaret för att hålla ordning. Fogdarna
• hade även i uppdrag att samla in skatt Det kan vara svårt att tro, men
här i Sverige bar polisen sabel, ett slags svärd, ända fram till 1964.
; Det var först i början av 1954 som kvinnor fick bli ordningspoliser
: och fyra år senare började de första kvinnliga poliserna att arbeta.
Men det hade funnits kvinnliga poliser innan dess. De kallades då för
। polissystrar och hade främst arbetat på polisstationerna där de tog
hand om de kvinnor och barn som kom dit.

Åklagare Dagens polis skiljer sig mycket från

äldre tiders. Polisen Jobbar mycket
Den person som är utsedd av staten för att föra statens talan mot den
med att skapa relationer och visa
som är misstänkt för ett brott kallas för åklagare. Om man är åklagare upp sig i positiva sammanhang. Här
är man jurist, vilket betyder att man har studerat juridik. sker det i samband med en karneval
I Sverige kan en åklagare vara förundersökningsledare och leda under­
sökningen runt ett brott. Åklagaren måste också leta efter bevis som
kan visa att en misstänkt är oskyldig. Men den viktigaste uppgiften för
åklagaren är att vara den som presenterar de bevis som finns mot en
misstänkt för en domstol.
Skå man få spara
Brottsutredning äll information?
Om polisen, eller en åklagare, får veta att ett brott har begåtts måste de ; Ibland annat Sverige och
utreda brottet. Först gör polisen en förundersökning. Tyskland använder polisen
Det första steget brukar vara att man pratar med alla som kan berätta automatiska kameror som
något om det som har hänt. Detta kallas för förhör. Det kan också vara fotograferar nummerplå­
så att det finns påtagliga bevis som kan vara till hjälp för att hitta den tar på bilar. Detta används
som har begått brottet. Bevisen kan sedan användas i en rättegång mot till exempel för att hitta
den misstänkte. Bevis lean till exempel vara fingeravtryck, fotavtryck stulna bilar. I Tyskland
. har polisen sparat infor­
eller DNA. Till sin hjälp med att undersöka de bevis polisen samlar in
mation om nummerplåtar
finns NFC, Nationellt forensiskt centrum.
och var bilarna befann sig
Polisen har ratt att göra kroppsvisitationer, undersöka om du göm­ när bilden togs. Denna
mer något på kroppen, samt göra husrannsakan. En husrannsakan kan information har sedan
till exempel vara att polisen går igenom vad som finns hemma hos en använts för att lösa helt
misstänkt. andra brott.

Frihetsberövande Ska polisen få samla in

Frihetsberövande betyder att polisen har rätt att hindra en person från och spara information om
ostraffade medborgare,
att röra sig fritt. I Sverige finns det något som kallas rättssäkerhet, och
bara för att informatio­
det innebär bland annat att staten inte får låsa in någon hur som helst
nen kan vara bra att ha
eller hur länge som helst utan rättegång.
I framtiden -närde ska
Om en person misstänks för ett brott som kan ge fängelse kan poli­ lösa brott?
sen gripa den personen. Polisen måste sedan, inom 12 timmar, ta kon-

Laq och rätt 131

 anhållen hur länge som helst. Senast klockan 12 den tredje dagen måste
åklagaren fatta ett beslut om hen ska släppas fri eller begäras häktad.
Åklagaren måste då gå till en domstol och begära att den misstänkte
II
ska häktas. Åklagaren presenterar då skäl för varför den misstänkte
ska fortsätta att hållas frihetsberövad. De vanligaste orsakerna till att
någon blir frihetsberövad är att personen anses vara farlig, att det finns
en risk att personen förstör bevis eller att det finns en risk att personen
flyr utomlands. Om domstolen anser att bevisningen är tillräckligt
stark kan personen häktas i upp till 14 dagar. När den tiden har gått
måste åklagaren gå till domstolen igen och begära omhäktning. Bara
om det fortfarande finns risker med att släppa personen fri eller om det
har kommit in fler eller starkare bevis, kommer domstolen att tillåta 1. Vadär polisens uppdrag?
omhäktning. 2. Vad gör en åklagare?
Nar polisen har utrett brottet och det finns en misstänkt, samt
3. Vad är en förundersökning?
bevis som styrker misstanken mot den personen, går åklagaren vidare
4. Vad ar skillnaden mellan
och väcker åtali en domstol. Det finns flera olika domstolar i Sverige, att vara gripen, häktad
men de vi kommer att titta närmare på är tingsrätt, hovrätt och Högsta eller anhållen?
domstolen..
£

1 Domstolar
De allmänna domstolarna i Sverige avgör brottmål och tvistemål.
Tvistemål gäller tvister mellan människor, till exempel arvstvister eller
vårdnaden av barn vid en skilsmässa. Brottmål gäller brott enligt brotts­
balken.
Vid brottmål ska domstolen avgöra dels om den misstänkte har be­
gått brottet eller inte, dels hur långt straffet ska bli om den misstänkte
anses vara skyldig till brottet.
Till skillnad från många anda länder använder sig domstolar i
Sverige inte av en jury av vanliga människor som ska representera
folket. Istället har vi ett system med nämndemän som både ar med
och beslutar om en person är skyldig samt bestämmer eventuellt straff.
Nämndemännen representerar folket och väljs ut av kommun- och
regionfullmäktige. Som nämndeman är du på plats i en domstol mellan
10 och 20 dagar per år. Man får inte själv välja vilka mål man ska delta i
utan det lottas. Dock användes en jury när det handlar om tryckfrihets­
mål. Den består då av nio personer som alla måste ha varit nämndemän Alla må! avgörs först i- tingsrätten.
Väljer någon av parterna att över­
tidigare. För att bli dömd krävs det att minst sex av medlemmarna 1
klaga hamnar målet I hovrätten.
juryn är överens om en fallande dom.
I Sverige kan vem som helst besöka en rättegång, men med vissa un­
dantag. När det gäller brott där till exempel unga eller barn är inblandade

Lag och rätt 133

 kan domstolen bestämma att rättegången ska ske baltom ”lyckta dörrar”.
Då får bara de som är inblandade i rättegången sitta med.
Vi ska nu titta närmare på hur en rättegång går till i ett brottmål.
Det är många människor inblandade i en rättegång och vi ska gå ige­
nom vad de har för olika uppgifter.

Rättegång i tingsrätten
I tingsrätten består rätten av fem personer.
• Ordförande är en domare med juridisk examen. Hen är den som
levererar domen.
• Till sin hjälp har ordföranden tre nämndemän. Både nämndemän
och ordföranden har var sin röst när domen ska fattas.
• I rätten finns också en notarie. Ett annat namn för notarie är proto­
kollförare. Notarien har som uppgift att skriva ner och spela in det
som sägs.

Målsägande
Målsägande är ett annat namn för en person som har blivit utsatt för
ett brott. Tillsammans med målsäganden sitter också åklagaren. Det
brukar även finnas ett målsägarbiträde, en person som finns med
och hjälper brottsoffret. Målsägarbiträdet, ofta en jurist, får betalt av
domstolen.

Den tilltalade
Illustrationen visar vilka som är med Den som ar misstänkt för ett brott kallas för tilltalad. Med denna
vid en rättegång och vem som sitter
person sitter en försvarsadvokat, en jurist som ska föra den tilltalades
tillsammans med vem, sedan ser
talan. Även här är det staten som betalar för advokaten. Detta är en
rättssalarna olika ut.

Åklagarens bord Domarens bord

(fr vänster till höger) (fr vänster till höger)
Målsägande Nämndeman
Åklagare
Nämndeman
Domare
Notarie
Nämndeman

Vittnets bord Försvararens bord

Vittne (fr vänster till höger)
Tilltalad
Försvarare
 KXXM. £CL JcXXllJ lid nxUJllglld Lill CLL lUlbVHl 0C11 fH
hjälp att förstå vad som sker under rättegången. Vid civilmål, mål där en
person eller till exempel ett företag stämmer någon annan, kan den till­
talade, vid fällande dom, bli skyldig att betala kostnaden för advokaten.

Vittne
Ett vittne är en person som känner till saker som är viktiga för rätten
att ta del av. Som vittne avlägger man ed. Det betyder att man svar att
berätta sanningen. Att ljuga som vittne kallas för att begå mened och
det kan ge upp till fyra års fängelse. Ljuger ett vittne under ed så att en
oskyldig person doms, kallas detta för grov mened och kan ge upp till
åtta års fängelse.
Något som tyvärr har blivit vanligare i Sverige är ett brott som kallas
Övergrepp i rättssak. Det kan vara att de som ska vittna i en rättegång
hotas eller utsätts för våld. De som begår övergrepp gör detta för att
En misstänkt, tilltalad, som vill vara
personen ska ljuga eller inte våga vittna. Detta är ett mycket allvarligt anonym förs in till förhandlingar­
brott och kan ge upp till åtta års fängelse. na. Han kommer strax att få höra
De som vittnar får inte sitta med inne på rättegången utan måste åklagarens framställning och kanske
möta vittnen.
vänta utanför för att inte bli påverkade av det söm sägs inne i rätte­
gångssalen. Vittnen ska inte höra andra vittnesmål eller vad den tillta­
lade eller målsäganden säger. Det finns ofta ett speciellt rum där vittnet
får vänta. Många kan tycka att det ar jobbigt att vittna och man kan då
få hjälp av ett vittnesstöd. Det ar en person som jobbar ideellt, det vill
säga gratis, för att hjälpa vittnen.
Om du blir kallad att vittna måste du gå dit. Du har rätt till ersätt­
ning om du behöver ta ledigt från ditt arbete. Öm du inte kommer
till rättegången kan du få betala böter eller till och med bli hämtad till
rättegången av polis.

Friad eller dömd

En viktig del under en rättegång är det som kallas för oskuldspresum-
tion. Det betyder att en misstänkt alltid betraktas som oskyldig fram
tills dess att personen är dömd för brottet. Denna princip finns ned­
skriven i bland annat de mänskliga rättigheterna och i Europakonven­
tionen.
I dagens värld med internet, sociala medier och tidningar som jagar
läsare är det frestande att gå ut med namn på personer som bara är
misstänkta för brott. Ibland talar man om att personer döms i pressen
eller på sociala medier innan de döms i domstol. Av oförsiktighet eller
elakhet kan personer anklaga andra för brott. Dessa anklagelser delas
sedan snabbt och en människa kan lätt bli dömd av samhället, utan att
vara dömd av rättsstaten. Principen om oskuldspresumtion är då satt
ur spel.

Lag och rätt

Fran brott till straff

AnhålL
IfflllurliJV

POLIS ÅKLAGÄRE

Skyldig kan slippa straff

En annan grundläggande princip i en rättsstat är att ingen som är
oskyldig ska dömas. Det krävs alltså bevis för att en person ska kunna
fällas i en domstol. Om det saknas bevis kan detta innebära att perso­
ner som ar skyldiga till brott släpps.
Att det händer att skyldiga inte döms är etc problem. Rättsstaten
fungerar bara så länge medborgarna är villiga att låta staten ta ansvar
för lag och rätt. Om allmänheten tror att skyldiga går fria kan det fin­
nas en risk att de tar lagen i egna händer.
Det finns flera exempel de senaste åren på rättegångar där många i
samhället har tyckt att domen varit fel. Är Z017 var det en uppmärk­
sammad rättegång i Fittja. En grupp män var anklagande för att ha
våldtagit en kvinna i en trappuppgång. I rättegången friades männen
i brist på bevis. Domstolen ansåg att polisen hade agerat för långsamt
och att deras utredande arbete hade varit för dåligt. Det hade tagit
nästan tio månader för polisen att gripa männen och undersöka platsen
där brottet skulle ha begåtts. Bland annat detta gjorde att domstolen
inte tyckte det fanns tillräckligt med bevis för att fålla männen.
Det var många som blev upprörda över domen och tyckte att den var
fel. Domstolen sa dock inget om männens eventuella skuld, fokus var
istället på att det inte fanns tillräckligt med bevis för att fälla dem.
 Samhälls­
tjänst

Övervakning-

Fängelse-

Tingsrätter

Turordningen som gäller i de sven­

ska domstolarna. En tingsrättsdom
kan överklagas till hovrätten och
en dom i hovrätten kan tas upp av
KRIMINALVÅRD
Högsta domstolen.

Överklaga
När dom faller i tingsrätten har den dömde och åklagaren rätt att
överklaga domen inom en viss tid. Vid en överklagan prövas fallet i
hovrätten. I Sverige finns det sex hovrätter. En hovrättsdom i sin tur
kan överklagas till Högsta domstolen i Stockholm. Om ingen överkla­
gar domen börjar den gälla och på lagspråk heter det att en dom vinner
laga kraft.
För att få en dom prövad i Högsta domstolen krävs prövningstill­ ....... n_____________
stånd. Det är Högsta domstolen som ger detta tillstånd. Prövnings­ 1. Vad betyder mened?
tillstånd brukar bara ges i kniviga fall där det är principiellt svårt att 2. Vad är en nämndeman?
komma fram till hur ett brott ska bedömas. De domar som Högsta 3. Vad kallas den som är åtalad
domstolen meddelar blir vägledande eller prejudiceran.de, det vill säga för ett brott?
tingsrätt och hovrätt kan i fortsättningen hänvisa till dessa domar när 4. Vad är övergrepp i rättssak?
de själva dömer.
5. Vad betyder oskulds-
Det är också till Högsta domstolen man vänder sig när man söker presumption?
resning. Resning betyder att fallet tas upp igen vanligtvis för att nya
6. Vad händer när man över­
bevis kommit upp som innebär att domen bör ändras. Både rätten klagar en dom från tings­
att överklaga en dom och rätten att söka resning är viktiga delar i en rätten?
rättsstat.

Lag och rätt 137

 I Påföljder
När en dom faller i domstolen förklarar rätten om den misstänkte är
skyldig eller ej. Om rätten anser den misstänkte skyldig utdelas även
påföljd, ett annat ord för straff.

Straffskala
Varje brott har en straffskala. I den står det vad den mildaste och stränj
aste påföljden är. För till exempel grov misshandel är straffskalan i-io i
fängelse. Var på straffskalan den domde hamnar beror bland annat på' n t
det är första gången man begår ett brott eller om det finns förmildrande
omständigheter. Är det en förstagångsförbrytare eller en ung person som
begår ett brott kommer straffet med stor sannolikhet att bli mildare
än om det är en person som har dömts för brott flera gånger tidigare.
Detta gäller dock inte vid allvarliga brott.
Lagen i Sverige fungerar på så sätt att en person som har begått två
inbrott inte får dubbelt så långt straff som om hen bara hade begått ett.
Det betyder att om man samtidigt är anklagad både för mord och för stöld
spelar stölden inte någon större roll när längden på fängelsestraffet bestäms.

Ringa, normalt och grovt brott

Ett brott, beroende på hur allvarligt det är, delas upp i ringa, nor­
malgrad och grovt. Qm vi använder oss av brottet misshandel kan vi
förklara skillnaderna på följande sätt:

• En person som ger någon en örfil begår en ringa misshandel.

• En person som slår någon med knytnävarna begår normalgradig
misshandel.
♦ En person som använder ett tillhygge, till exempel ett basebollträ, för
att slå någon begår grov misshandel. Men det kan också vara så att
ett knytnävsslag till exempel bryter en näsa. Detta ses som en allvarlig
skada. Därför räknas även knytnävsslaget som grov misshandel även
wi tHCKuuniSKa rotbojan är ett om inget tillhygge användes.
exempel på hur påföljder har
moderniserats.
Brottet misshandel fick 2010 ytterligare en grad; synnerligen grov miss­
handel. Hit räknas grov misshandel där den drabbade till exempel har
fått en allvarlig och bestående skada.

Böter
För vissa brott blir påföljden böter. Det finns två olika sorters böter,
penningböter och dagsböter. Penningböter är en fast summa som
betalas till exempel vid fortkörning eller nedskräpning. Penningböter
utdöms utan rättegång.
 Att köra vattenskoter så att det
stör badande kan ge upp till 1 500
kronor i böter.

Dagsböter däremot utdöms av en domstol. En dagsbot är ett sätt

att göra att böterna blir rättvisa och. lika kännbara för alla människor
oavsett inkomst. Dagsböternas antal beror på hur allvarligt brottet är.
Dagsbotens storlek beror på den dömdes inkomst - som lägst är den
50 kronor per dag och som högst är den 1 000 kronor.

UngdomsÖvervakning
Straffet för ungdomar, främst mellan 15 och 17 år. Den som döms till
detta får helghemarrest med fotboja. Detta gäller i minst sex månader
eller som mest ett år.
Personen får alltså inte gå ut på kvällar eller helger. Eller kan bli för­
bjuden att vara på en viss plats. En av tankarna med detta straff är att
tidigt få bort ungdomar från miljöer med brottslighet.

Villkorlig dom
Villkorlig dom innebär att den dömde hamnar i straffregistret, eller
belastningsregistret som det heter numera, men får varken böter eller
fängelse. Om personen däremot begår ett nytt brott inom två år kom­
mer domstolen att räkna in även det första brottet i straffet.

Skyddstillsyn
Skyddstillsyn är ett straff där den domde inte sitter i fängelse utan är
fri. Straffet gäller i tre år och under det första året är personen överva­
kad, och har regelbundna möten med en övervakare som håller koll på
att alla regler för skyddstillsynen följs. Skulle ett nytt brott begås under
den här tiden görs skyddstillsynen om till fängelsestraff.

Samhällstjänst
Ofta kombineras villkorlig dom och skyddstillsyn med samhällstjänst.
Det betyder att den dömde måste göra samhällsnyttigt arbete ett visst
antal timmar, istället för att sitta i fängelse. Det kan vara att rensa ogräs på
en kyrkogård eller arbeta i köket på ett aldreboende. Arbetet är obetalt.

Lag och rätt 139

Idag kan intagna på fängelse delta I
yogapass. Ska man kunna förändra
sitt liv måste man må bra och vara
i balans.
1. Va cl menar man med ringa,
normalgrad och grovttäx
man pratar om brott?
2. Vilka påföljder kan man
dömas till i Sverige?
3 Vad är skillnaden mellan
penningböter och dags­
böter?
Fängelse
Fängelsestraff kan tidsmässigt utdelas från allt mellan två veckor och
arton år.
I vissa fall, nar brottet är grovt, kan en person dömas till livstids
fängelse. Straffet blir då inte tidsbestämt. I Sverige kan en livstidsdomd
ansöka om att fa sitt straff tidsbestämt först efter io år. Straffet lean dt
tidsbestämmas till minst 18 års fängelse.
Straffens syften
Genom historien har mänskligheten använt sig av en mängd olika
straff. Straff har ofta varit tänkt att dels verka avskräckande för andra
att begå brott, dels avskräcka brottslingen från att begå nya brott. I Sve­
rige är syftet med de olika påföljderna även att få brottslingen att ändra
beteende och förbättra sig.
Man kan också se straff som ett sätt för offret att känna att hen har
fatt rättvisa. I många länder kan faktiskt hämnd vara det främsta syftet
med straffet. Detta är ett argument som oftast används i länder som har
dödsstraff.
Kriminalvården är den myndighet som har hand om fängelser och
övervakar de personer som till exempel har skyddstillsyn. Precis som
polisen försöker kriminalvården att förebygga brott. Detta görs till
exempel genom att ge dömda brottslingar möjlighet att förändra sig.
Varje intern, det vill säga den som sitter i fängelse, har en egen plan
som ska hjälpa hen att inte återfalla kriminalitet. Interner erbjuds till
exempel hjälp med att ta sig ur drogmissbruk och möjlighet att studera.
Kriminalvården lägger också mycket tid på att förbereda fångar som
ska släppas fria. Tillsammans med andra myndigheter ger man stöd och
hjälp så att den som släpps inte ska hamna i kriminalitet igen.
Kriminellas revansch i samhället, KRIS, är en förening som bildats
av före detta kriminella och som arbetar för att människor som har
hamnat i kriminalitet ska kunna fa hjälp att återgå till ett normalt liv.
SAMMANFATTNING
LAG OGH RATT
För att det skall vara lättare att leva tillsammans i
ett samhälle har vi olika regler som säger väd du får
och inte får göra. I Sverige har vi kommit över­
ens om olika lagar som har samma funktion som
regler och om du bryter mot dessa lagar kan du bli
straffad. Sverige är en rättsstat vilket betyder att du
inte kan bli straffad för brott som inte finns och att
lagen är lika för alla. Det är riksdagen som stiftar
våra lagar
Ibland ändras människors uppfattning om vad
som är rätt och fel. Det kan leda till att lagar änd-
ras. Ett exempel på detta är att barnaga förr var
tillåtet men är olagligt idag. '
Det är svårt att ge ett enkelt svar på varför någon
blir en brottsling. Många saker spelar in som arv
och miljö, alkohol och våld i hemmet. Den grupp ■
i samhället som begår flest brott är ungdomar i
åldern 15-20. De vänligaste brotten är stöld samt
skadegörelse. När ungdomar kommer i 20-årsål-
dern avtar brottsligheten. -
Polisen är de som har i uppdrag att se till så •
att människor ar trygga och förebygger brott. När
ett brott har begåtts startar en förundersökning.
Polisen förhör vittnen och misstänkta och samlar *
in bevis. Om det finns tillräckligt med bevis mot •rt ■
misstänkt väcker en åklagare åtal. En åklagare or '.k ■
Jurist och har studerat svensk lag och ratt.
Polisen får gripa en person och hålla den inlc
Detta kallas för att vara anhållen. Om det finns till- *
fackligt med bevis kan man bli häktad och därmed^
inlåst i upp till 14 dagar.
. Straffskalan delas upp i ringa och grovt. Ett ringå
brott straffas inte lika hårt som ett grovt brott. <
Det finns tre olika domstolar i Sverige -tingsrätt
ten, hovrätten och Högsta domstolen. Domstolen '
bestämmer om det finns tillräckligt med bevis för . ’
att döma en person. De bestämmerockså vilken
påföljd, vilket straff, den dömde ska få. Domar i.
tingsrätten kan överklagas till hovrätten. Hovrät­
tens domar kan prövas i Högsta domstolen.
I Sverige kan man dömas till böter, villkorlig
dom, skyddstillsyn eller fängelse. Syftet med straf- w
fet är främst att avskräcka den skyldige och andra
människor till att begå brott. Påföljden ska förhopp­
ningsvis också få brottslingen att förändra sig och
inte begå brott igen.
VIKTIGA ORD OCH BEGREPP

egfer nämndemän åklagare straffmyndig

lagar notarie jurist \ mörkertal
rättsstat målsägande förundersökningsledare brottsoffer
rättssäkerhet -målsägarbiträde förundersökning kvinnojourer
lagstiftande tilltalad bevis påföljd
grundlag vittne husrannsakan intern
.mened gripa
övergrepp i rättssak anhållen
juridik oskuldspresumtlon häktad
civilrätten prövningstillstånd väcker åtal
offentliga rätten prejudicerande
straffrätten resning
brottmål
tvistemål

FRÅGOR

1. Varför har vi regler?
2. Vad innebär det att Sverige är en rättsstat?
3. Varför är ettTands grundlagar viktigare än andra
lagar?
4. Varför ändras lagar ibland?
5. Förklara begreppet straffmyndig.
6. Vilka brott är vanligast i Sverige?
7. Förklara begreppet mörkertal.
8. Varför tror du ungdomar är den mest brotts-
benägna gruppen?
9. Ge exempel på olika former av organiserad
brottslighet.
10. Förklara vad en förundersökning är.
11. Varför har vi domstolar i Sverige?
12. Varför tror du att samhället ser så hårt på brottet
övergrepp i rättssak?
13. I dagens moderna värld med internet och sociala
medier och med tidningar som jagar läsare är det
lätt att snabbt gå ut med namn på personer som
är misstänkta för brott. Vilka för- och nackdelar
tycker du finns med detta?
14. Vad finns det för för- och nackdelar med de straff
som vi har i Sverige?
Analysera en samhällsfråga:
På sidan 135 beskriver författaren kort vad över­
grepp i rättssak är. Det är en stor och svårlöst sam­
hällsfråga. En annan fråga som diskuteras mycket är
om, och i så fall i vilken utsträckning hårdare straff
leder till färre brott.
Välj en av de två frågorna. Beskriv samhällsfrågan
först närmare och undersök sedan läget idag, t.ex.
vilka lösningar lyfts fram. Ta hjälp av analysmodellen
i första kapitlet.