Juridik

Grundläggande rättskunskap

Juridik – Vad är det?

Juridisk översikt.
 Läran om rättsregler

Förknippas ofta med brott och straff (Straffrätt)

Juridik – Civilrätt – förhållanden mellan enskilda individer el

juridiska personer
Vad är det?
Underlättar samarbete

I praktiken handlar juridik ofta om att man argumenterar

för att en rättsregel ska tillämpas eller inte tillämpas
 • Sociala regler – hur man skall uppträda mot varandra
Rättsregler • Moraliska regler – det som normalt uppfattas som rätt eller
orätt
och • Rättsregler – normer blir rättsregler fastställes i
rättsordning lagar/skriftlig form
• Rättsordning – rättsregler och sanktioner samman med
staten
Offentlig rätt & civilrätt

• Civilrätten reglerar rättsförhållandet mellan fysiska eller juridiska

personer inbördes förhållande.
avtalsrätt, köprätt, familjerätt samt skadeståndsrätt
• Den offentliga rätten reglerar förhållandet mellan de offentliga organen
(riksdag, regering, kommun, myndigheter) och den enskilde
medborgaren
• Reglera hur offentliga organ ska organiseras samt förhålla sig till
varandra, förvaltningsrätt, statsrätt, processrätt, straffrätt, skatterätt
Rättsväsendet

Allmänna domstolar

Förvaltningsdomstolarna

Specialdomstolar

Nämnder och myndigheter.

Instansordningen
Allmänna domstolar
• Tingsrätten
• Hovrätten
• Högsta Domstolen
Förvaltningsdomstolarna
• Förvaltningsrätten
• Kammarrätten
• Högsta Förvaltningsdomstolen
Domstolsprocessen
Tvistemål
• Kärande, den som lämnat in
stämningsansökan
• Svarande, Den part som är stämd
Brottsmål
• Tilltalad, den misstänkte
• Målsägande, offret
Tingsrättsförhandling
 • Regeringsformen (RF) - anger hur landet skall styras
• Rätt till utbildning, bostad, kroppslig integritet, föreningsfrihet,
yttrandefrihet, religionsfrihet, demonstrationsfrihet mm (2 kap 1§
RF)
Sveriges • Successionsordningen (SO) - reglerar tronföljden för ätten Bernadotte
• efterföljs enligt ålder där den äldsta har rätt framför en yngre
grundlagar • Tryckfrihetsförordningen (TF) fastställer tryckfrihetsrätt i tryckt skrift
• undantag vad som får skrivas, 7 kap 2-20§ TF
• Yttrandefrihetslagen (YGL) - fastställer yttrandefrihet i bl.a radio, TV
• undantag samma som i TF 7kap 2-20§

Även Riksdagsordningen har en särställning

 • 1 KAP Statsskickets grunder
• 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på
allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett
representativt och parlamentariskt statsskick och genom
Utdrag ur kommunalt självstyre
Regeringsformen Den offentliga makten utövas under lagarna
2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilda människans
frihet och värdighet
4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.
6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen
 Hur blir en lag till?

• Steg 1: En statlig utredning som regeringen startar,

publiceras i Statens offentliga utredningar (SoU),
innehåller förslag på ny/ändrad lag.
• Lagar kan också tillkomma genom Motion, ett
• Steg 2: Utredningen skickas på Remiss, berörda yrkande från en eller flera riksdagsledamöter
myndigheter, organisationer mm. får tycka till om
förslaget. Vem som helst får lämna synpunkt. • Allmän motionstid en gång om året i samband med
• Steg 3: Lagrådet bedömer ifall lagförslaget strider riksmötets (Riksdagens verksamhetsår) öppnande
mot Sveriges grundlagar. fram t.o.m. höstens budgetproposition. Varje år
kommer 3000 – 4000 motioner
• Steg 4: Regeringen skickar propositionen till
riksdagen där det handläggs av någon av riksdagens • Motioner behandlas i Utskotten likt Propositionerna
arbetsgrupper, Utskott, som lämnar förslag på hur
kammaren ska rösta.
Verkställande av beslut
• Regeringen ansvarar för att beslut
tagna av riksdagen verkställs
• Lagen nedtecknas i SFS – Svensk
författningssamling med namn, år,
och löpnummer ex Lag (2021:34)
om tillträdesförbud till butik
• Regeringen är organiserad i
Departement som leds av en
Minister (formellt kallas de
Statsråd)
• Lagar – beslut tagna av riksdagen
• Förordningar – Instruktioner till
myndigheter från Regeringen
(eller Riksdagen om de är
underordnade den)
• Föreskrifter – Myndigheternas
instruktioner till befolkningen.
Vad myndigheten får besluta om
framgår i förordningen.
Kontroll och uppföljning beslut
• Riksdagens Ombudsmän (JO,
justitieombudsmannnen) svarar
till Riksdagen
• Justitiekanslern, JK, svarar till
Regeringen
• Riksrevisionen, svarar till
Riksdagen
• Konstitutionsutskottet, med
särskild uppgift att granska den
statliga förvaltningen
Rättskällor
Förarbeten
 Statens
offentliga
utredningar
Offentlighetsprincipen
Medlemmar i EU
Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland , Litauen,
Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal,
Rumänien, Slovenien, Slovakien, Spanien,
Storbritannien och Nordirland , Sverige, Tjeckien,
Tyskland, Ungern och Österrike

Sverige blev medlem 1995

EU-organ
• Europeiska rådet (toppmötet) samlar stats- och regeringscheferna
i medlemsländerna och är högsta instans, drar upp riktlinjer och
enas om övergripande steg. Här försvarar varje land sitt nationella
intresse.
• EU-kommissionen lägger förslag och övervakar genomförandet.
Man ansvarar för helheten. Kommissionen består av utsedda
(höga) tjänstemän från varje medlemsland men får inte ta
instruktioner från något land eller annan part.
• Ministerrådet är EU:s lagstiftare, platsen där medlemsländernas
regeringar möts för att överlägga och besluta om lagar och regler.
• Europaparlamentet är den andra lagstiftande församlingen och
utgör folkets röst. Ledamöterna väljs i direkta val vart femte år och
kommer från alla medlemsländer.
• EU-domstolen avgör tvister som uppstår om lagtolkning och
garanterar på så vis att lagar och regler följs lika av alla.
• Plus mängder av institutioner såsom Europeiska Centralbanken,
ECB