Föreläsning 25/10 2022

Del 1, introföreläsning EU – rätt

Varför har vi ett samarbete?

Efter andra världskriget var alla överens om att de inte ville se det igen, man måste få stopp på
det här.
Ekonomiskt samarbete, sammanflätade att alla behöver varandra – EU fd EEG
Ge medborgarna mänskliga rättigheter – EKMR, FN

Sverige gick med EU efter en folkomröstning. I samband med detta fick, inkorporerades en
lag

Viktiga principer:
Principen om EU – rättens företräde
Om det är en konflikt mellan nationella rättsregler och EU regel så är det den nationella
regeln som måste vika. T ex ett EU direktiv som inte väger tungt går även före eftersom det är
högre upp i normhierarkin.

Principen om direkt effekt

En som medborgare, en enskild kan åberopa EU rättsliga regler inför nationella domstolar.
Inte alla, men de flesta
(Del 2 föreläsning)
För att kunna åberopa en EU rättslig regel måste den har vissa egenskaper. Den måste vara
klar, precis och inte behöva en annan lag för att fungera, ge en rättighet.
Som huvudregel har ett direktiv inte direkt effekt. Men om Sverige har struntat att införliva
direktivet kan en person åberopa det i domstol och då får direktivet direkt effekt.

Artikel 4.3 FEU – medlemsstaterna och EU:s institutioner är alla förpliktade att samarbeta
lojalt med varandra. Lojalitetsprincipen

Del 2, EU:s institutioner och lagstiftning

Europeiska rådet
 - Består av EU:s stats- och regeringschefer
- Åker ner till Bryssel när de ska träffas inom ramarna för det Europeiska rådet. De
träffas som regel 4 gånger/år. Men om det är något akut kan det hända att man träffas
fler gånger om året, då kan det vara i en annan medlemsstat
- Främsta/viktg uppgiften: sätta agendan för EU inför de kommande 4 – 5 åren

Parlamentet och Ministerrådet – den lagstiftande makten

Europeiska kommissionen – den verkställande makten + initiativtagande makten, kommer
med förslag till en ny lagstiftning + företrädande roll, förhandlar avtal utanför EU, så håller
kommissionen hand om förhandlingarna + övervakande roll, ser till att alla, medlemsstaterna
följer EU – rätten och lever upp till de kraven
EU – domstolarna (ligger i Luxemburg) – den dömande makten. Tribunalen – underinstans,
EU domstolen överinstans??

Lagstiftningsprocessen
Europaparlamentet (EP)
Som den svenska riskdagen, här (i Bryssel) sitter folkvalda politiker. Partikonstellationer, alla
partier i Sverige
Företräder politiken
Ministerrådet
Om det är en lagstiftningsfråga om miljö, skickas miljöministern ner, om det är en fråga om
ekonomi, skickas finansministern ner osv.
Ministern som skickas ner har med sig en agenda, vad ministern ska trycka på, som Sverige
står för
Företräder medlemsstaterna
Kommissionen
Tjänstemän
27 olika kommissionärerna
Företräder EU

Artikel 13.2 FEU legalitetsprincipen eller principen om institutionell jämvikt

Varje institution ska handla inom ramen för de befogenheter som den har tilldelats genom
fördragen, i enlighet med de förfaranden, villkor och mål som anges. Institutionerna ska
samarbeta lojalt mod varandra.
Primärrätten:
FEU – Fördraget om Europiska unionen, vad de olika institutionerna har för roll, mål och vad
EU vill
FEUF – Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, områden där EU har kompetens,
exklusiv och delad, vilken rättslig grund som gäller när man lagstiftar inom de olika områden
Stadgan – Europiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Allmänna rättsprinciper
Sekundärrätten:
Förordningar – EP och Ministerrådet
Direktiv – EP och Ministerrådet
Beslut – Kommissionen, EP och Ministerrådet

Direktiv – typ av lagstiftning som är målinriktat, vilka mål som medlemsstaterna ska uppfylla
Förordning – när den antas så blir det genast lag i medlemsstaterna som den är.

Icke bindande normgivning:

Rekommendationer, yttranden, tillkännagivanden, riktlinjer ”soft law”

Kompetensfördelning mellan EU och medlemsstaterna

Samtliga medlemsstater måste vara överens
Alla medlemsstater har en röst var oavsett storlek och befolkning

Legalitetsprincipen eller principen om tilldelade befogenheter

Artikel 4.1 FEU
I enlighet med artikel 5 ska varje befogenhet som inte har tilldelats unionen i fördragen
tillhöra medlemsstaterna
Artikel 5.2 FEU
Enligt principen om tilldelade befogenheter ska unionen endast handla inom ramen för de
befogenheter som medlemsstaterna har tilldelat unionen i fördragen för att nå de mål som
fastställs där.

Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Artikel 5.1 FEU – EU ska agera inom ramen för dess kompetens och i enlighet med de två
principerna
Artikel 5.3 FEU subsidiaritetsprincipen. Exklusivitet eller delad kompetens? Tullunionen…
Medlemsstaterna har ingen rätt att bestämma, exklusivitet. Delad kompetens båda EU och
medlemsstaterna har rätt att besluta lagar. När de delar kompetens ska Eu i lagstifta inom det
området, om det inte är det enda sättet för att nå de mål. Men om medlemsstaterna kan
eftersträva de mål så ska de få göra det själv och EU ska inte lägga sig i.
Artikel 5.4 proportionalitetsprincipen. EU ska inte vidta åtgärder som är mer långtgående än
vad som behövs

Legalitetsprincipen – När får EU agera

Subsidiaritetsprincipen – Bör EU agera
Proportionalitetsprincipen – Hur bör EU agera

När bör EU lagstifta och hur går det till?

- Kommissionen funderar över om det förslaget rör en av EU:s befogenheter. Artikel 2
– 6 FEUF
- Är subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna uppfyllda? – artiklarna 5.3 5.4 FEU
- Finns det en rättslig grund? – Ex Artikel 114 – inre marknaden
- Vilket lagstiftningsförfarande ska användas? Ordinarie eller särskilda
lagstiftningsförfaranden
- Vilken typ av rättsakt ska väljas? Direktiv eller förordning

Ordinarie lagstiftningsförfarandet – Ministerrådet och Europaparlamentet delar på

lagstiftningsmakten
Artikel 11.4 FEU medborgarinitiativ – måste smala in röster från minst 1 miljon från minst 7
medlemsstater. Möjlighet att påverka

Tre parts förhandlingar

Del 3, allmänna rättsprinciper och EU – stadgan

EU – rätten
- En ny rättsordning (70 år)
- Är inte komplett

Allmänna rättsprinciper – utgör grunden för en rättsordning

Mer allmänt utformade till skillnad från en rättsordning som är mer konkret beskrivna.
Principerna utgör EU – rättens ryggrad och fungerar som tolkningsbakgrund, ogiltighetsgrund
och skadeståndsgrund.

Artikel 19 talar om vad EU ska göra – säkerställa att lag och rätt ska följas vid tolkning och
tillämpning av fördragen

Stadgan innehållen en rad olika rättigheter. Det som finns i EKMR + ytterligare rättigheter
När är stadgan tillämplig? Regleras i stadgan 51
Kan åberopas genast om Ministerrådet, EP, kommissionen
Kan endast åberopas av medlemsstaterna om man tillämpar EU rätten
EKMR kan man alltid stödja sig på

Del 4, EU domstolens roll och tolkningsmetoder

Artikel 19 – vad EU ska göra och domstolens roll. Europeiska unionens domstol ska bestå av
domstolen, tribunalen och specialdomstolar

Vad är det EU domstolen gör? Vilka typer av mål får de på sitt bord?
Direkta effekt som gör att en enskild kan åberopa EU rätten inför nationella domstolar.
En enskild kan inte vända sig direkt till EU domstolen

Förhandsavgörande – Artikel 267 FEUF

Om den svenska domstolen inte vet hur man ska tillämpa en EU rättslig regel ska de fråga EU
domstolen hur de ska tolkas. EU domstolen är endast skyldig att besvara frågan om det
handlar om ett mål.

Acte clair – det finns inget tvivel på hur bestämmelsen ska tolkas, det är helt klart
Acte eclaire – praxis hjälper till att tolka bestämmelsen?

En rättsfråga skickas ner till EU domstolen, inte hela målet

Målet vilandeförklaras till EU kommit med svar
EU domstolen prövar olika fördragsbrottstalan, t ex att Sverige inte väljer att genomföra ett
direktiv, transformeras. Kommissionen, fördragens väktare ska se till att medlemsstaterna
rättar sig. Om de inte gör det kan de väcka en fördragsbrottstalan

Ogiltighetstalan
EU – institution har agerat i strid med EU rätten, en ogiltighetstalan kan föras.
En medlemsstat kan även väcka en ogiltighetstalan mot en bestämmelse.

Praxis som rättskälla

En jätteviktig rättskälla. Men det är viktigt att tänka på vissa saker:
- Vilken instans, tribunalen eller EU – domstolen?
- Domstolens sammansättning – är det tre, fem eller femton domare? Stora kammaren –
15 domare, viktigt mål. Vissa mål som är otroligt viktiga och då träffas alla domare.
- Yttrande av en generaladvokat – en jurist, anställd av domstolen som i viktigare mål
får komma med förslag om hur domstolen ska avgöra målet. Finns det ett yttrande får
man mer kött på bena och betydligt mer resonerande och argumenterande för att
övertyga domstolen om varför det är på ett visst sätt.
- Intervenerande stater – om det är många som yttrat sig är det ett viktigare fall
- Tidigare/senare rättspraxis

Tolkningsmetoder
Fördragen är någon form av grund för EU rätten. Medlemsstaterna har kommit överens om
dessa.

4 tolkningsmetoder:
- Språklig tolkning – man läser lagtexten, dess ordalydelse
- Systematisk tolkning – en helhet, EU rätten ska beaktas som ett sammanhängande
normsystem
- Syftestolkning – syftet med förordningen
- Funktionell (teleologisk) tolkning – syftet med EU samarbetet