Konstitutioner och

lagstiftning
Peter Hallberg
Konstitutioner

• Lägger grundvalen för det politiska systemet

• Brukar ofta garantera domstolarnas oberoende/rättsstaten och
medborgarnas rättigheter
• Anger de mest grundläggande spelreglerna kring utövande av politisk
makt
• Varifrån makten kommer; vem som legitimt innehar den; dess gränser
och villkor
Konstitutioner, forts.

• Kommunicerar också en stats identitet — ”vem vi är”.

• Begreppet ”civil nationalism” v. ”etnisk nationalism”
• Ideologiskt präglade dokument.
• Ofta med blick på historien, men även på framtiden
• Brukar vara svåra att ändra. ”De dödas tyranni över de levande”, men
skapar stabilitet
Konstitutioner, forts.

• USA:s från 1787 den kändaste men också den äldsta som fortfarande
används. (UK har ingen konstitution)
• De svenska grundlagarna viktiga men i jämförelse ändå rätt okända
och väcker inte tillnärmelsevis samma känslor som t.ex. USA:s
• EU:s motsvarighet – fördragen (Romfördraget 1957 först). Mycket
komplicerade på grund av många stater som ska ha inflytande. EU
som idé, men svag grund för båda typer av nationalism
Författningsdomstolar
• Återigen – USA: högsta domstol kändaste exemplet. Huvudsakliga rollen
att se att beslutsfattande och delstaternas lagar följer konstitutionen.
Men har blivit alltmer politiserad
• Tyska författningsdomstolen – efter WWII för att säkra att nazismen inte
återupprepades. Uppfattas som mycket effektiv och många länder har
tagit efter
• EU-domstolen vakar över EU-fördragen och framför allt den inre
marknaden. Har varit mycket betydelsefull
• Sveriges högsta domstol har ingenting med konstitutionen att göra.
Lagrådet kan granska att nya lagar är förenliga med grundlagarna men
det är frivilligt för regeringen att vända sig till det
Juridisk aktivism
• Skiljelinjen politik/juridik börjar bli alltmer oklar – ”judicial activism”
• HHM sammanfattar (s 116): 1, alltmer juridisk reglering av samhällen;
2, alltfler internationella konventioner; 3, förstärkt tillit till juridik i
jämförelse med politiska institutioner
• Komplext skeende.
• Viktig del: individens rättigheter har förstärkts över stora delar av
världen; individer ser domstolar som en mer framkomlig väg än
politiken
Juridisk aktivism (forts.)
Exempel:

• Marknadsreformer inom EU – i och med att EU ”beskyddar” den inre

marknaden kan individer och företag lätt vända sig till EU-domstolen
när de upplever konkurrenshinder (”Harry Franzéns vinbod i
Röstånga”)
• Urfolk och klimataktivister använder ofta domstolar
• Stora företag som försöker bevaka sina intressen
Svensk lagstiftningstradition
• Landskapslagar/Magnus Erikssons landslag (1300-talet)
• Riksdagsordningen 1617 – ordnade riksdagssammanträden efter detta
• Regeringsformen 1634 – lade grunden för en förvaltning med starka, självständiga
ämbetsverk (idag: myndigheter)
• Regeringsformen 1720 och riksdagsordningen 1723 – ”Frihetstidens författning”. Starkt
begränsad kungamakt och inflytande för regering (råd) och riksdag
• Tryckfrihetsförordningen 1766 – en av de tidigaste i världen. Även första formuleringen av
offentlighetsprincipen
• 1809 (6 juni) års regeringsform – åter begränsa kungamakten. Skrevs mycket snabbt efter
kungens avsättning av det nya konstitutionsutskottet. Maktdelning inspirerad av såväl
svensk tradition som Montesquieu. Riksdagens makt utökades. Domstolarnas
självständighet garanterades. Justitieombudsmannen (JO) – ett helt nytt ämbete och en
svensk ”exportprodukt”
Nu gällande grundlagar (i tillkomstordning)
• Successionsordningen
• Tryckfrihetsförordningen
• Regeringsformen
• Yttrandefrihetsgrundlagen
Måste ändras genom två riksdagsbeslut med val emellan
• Riksdagsordningen räknas inte som grundlag men är lika svår att ändra
Regeringsformen grundläggande för statsskicket
• Grundlagar överst i laghierarkin, sedan följer lag (riksdagen), förordningar
(regeringen), föreskrifter (myndigheter). Tillkommer gör EU-förordningar och
EU-direktiv
Successionsordningen 1810
Vi efterskrivne Svea rikes Ständer, grevar, friherrar, biskopar, ridderskap och adel, klerkeri, borgerskap
och menige allmoge, som nu här i Örebro till allmän urtima riksdag församlade äro, göre veterligt: att,
sedan den högborne fursten, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghet prins CARL AUGUST
utan manlige bröstarvingar avlidit, och vi även genom den, under den 21 augusti 1810, upprättade
förening och valakt, utkorat den högborne furste, prins JOHAN BAPTIST JULIUS av Ponte-Corvo, till
Svea rikes kronprins, att på de villkor, så väl nyssnämnda valakt, som ock högbemälde furstes till
avgivande av oss föreskrivna försäkran förmå och innehålla, Hans Kungl. Maj:t Vår nu regerande
allernådigste Konung och Herre, Carl den XIII:e, efter dess dödliga frånfälle (varmed den Högste
Guden nådeligen länge fördröje) i regeringen över Svea rike samt detsamma underlydande länder
efterträda, till Sveriges Konung krönas och hyllas, samt riket styra; alltså hava vi för hans
kungl.höghets JOHAN BAPTIST JULII, furstens av Ponte-Corvo, äkta manliga bröstarvingar, härmed
velat upprätta och fastställa denna ordning för successionen till Sveriges krona och regering, på sätt
och med villkor här nedanföre uttryckligen stadgas.
• Min kursivering ovan. Kvinnlig tronföljd införd 1979
• Vad som inte ändrats är att kungen ska (paragraf 4) ”vara av den rena evangeliska läran, sådan
som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593,
antagen och förklarad är”
Tryckfrihetsförordningen 1949
• Fri- och rättighetslag angående tryckta skrifter
• Allmänna handlingars offentlighet (offentlighetsprincipen, 2 kap) samt dess
begränsningar (t.ex. sekretess)
• Rätt till anonymitet, efterforskningsförbud, meddelarfrihet
• Meddelarskydd är nu också infört i en vanlig lag gällande privata
verksamheter som är offentligt finansierade. Aktuell rättegång Attendo!
(smittskyddsåtgärder till Expressen)
• Tryckfriheten gäller alla medborgare (även tjänstemän)
• Tryckfrihetsbrott – hot, förtal, förolämpning, uppvigling, hets mot folkgrupp,
spioneri etc. Justitiekanslern är åklagare i tryckfrihetsbrott, en tryckfrihetsjury
avgör (enda gången där jury används i svensk domstol!)
Yttrandefrihetsgrundlagen 1991
• Fri- och rättighetslag gällande icke-tryckta medier
• Likartat upplägg och innehåll som tryckfrihetsförordningen.
Yttrandefrihet generellt, sedan beskrivs begränsningar utförligt (hets
mot folkgrupp etc)
• Förbud mot förhandsgranskning och censur av icke-tryckta medier
med undantag för sättande av åldersgräns för biofilmer (tidigare fanns
en mycket aktiv statlig censur av biofilmer)
Regeringsformen 1974
• Kap 1: Sverige är en parlamentarisk demokrati med folksuveräniteten
som grund.
• Där finns också några senare tillkomna och anmärkningsvärt detaljerade
värden/målsättningar kring vad Sverige ska sträva efter att vara.
• Allas likhet inför lagen och att domstolar ska vara opartiska fastslås.
• Det står också att vi har kommunal självstyrelse och att vi är
medlemmar av EU
• Kap 2: de olika fri- och rättigheterna räknas upp
• Resterande delen handlar mycket om regering, riksdag och styrning
RF om kommuner (inkluderar regioner)
1.1 Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän
och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och
parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
12.4 Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner.
14.2 Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av
allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund.
14.3 En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver
vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett
den.
14.4 Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter.
 Remiss-
instanser

Den svenska
lagstiftnings- Lagrådet

processen
Tre typer av beredning av förslag (lag eller
andra)
• Utredning – SOU (statens offentliga utredningar). Vem som helst kan tillfrågas att
utreda frågor men vanligen ngn form av expertis. Finns också parlamentariska
utredningar i politiskt viktiga frågor (dvs representanter från alla partierna)
• Remissinstanser – RF 7 kap 2 § ”Vid beredningen av regeringsärenden ska
behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter.
Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från
kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som
behövs ges möjlighet att yttra sig.”
• Utskottsberedning – RF 4 kap 5 § ”Ett ärende som har väckts av regeringen eller
en riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avgörs, om inte annat anges i
denna regeringsform.”
Forts.

• Dessa tre beståndsdelar centrala i den svenska, politiska kulturen.

Bidrar till 1, förankring av frågor; 2, expertgrundat beslutsfattande
• Utredningar samtidigt ett viktigt maktmedel för Regeringen
• Regeringen tillsätter utredning genom direktiven, dvs det uppdrag
regeringen ger till utredningen. Regeringen kan också ge
tilläggsdirektiv till en utredning
Forts.
• Vissa menar att detta ”urholkats” under senare decennier.
• Tempot har blivit snabbare,
• Direktiven alltmer specificerade,
• Enmansutredningar allt vanligare

• Leder (eventuellt) till högre grad av politisk styrning och mindre grad
av expertis och samhällelig förankring
Forts.

• I utredningsbetänkandet (som kan vara mycket långt!) lägger

utredningen sina förslag och ev förslag till lagändringar. Regeringen
behöver inte följa dessa. Finns inget som helst krav på att utredningen
ska leda till någonting.
• Det förekommer ibland reservationer i utredningsbetänkanden – när
en eller flera i utredningen inte är eniga med resten av utredningen.
• Utredningen sänds på remiss till ”berörda”. Regeringen behöver heller
inte följa dessa remissinstansernas förslag.
Regeringen lägger proposition
• Proposition = regeringens förslag till riksdagen
• Lagförslag kan granskas av lagrådet, men frivilligt.
• I några uppmärksammade fall under senare år har lagrådet gett rätt
kraftig backning på regeringsförslag (fr a förbud mot rasistiska
organisationer)
• Förutom förslag och ev lagförslag förs en omfattande argumentation
om varför något behöver göras/förändras. Vad utredningen och
remissinstanserna sagt upprepas.
• Motion = riksdagens förslag till regeringen.
Utskottsbehandling
• Utskottsbehandlingen – obligatorisk enligt grundlagen och det är här
den centrala riksdagsbehandlingen av frågan äger rum.
• Utskotten är parlamentariskt sammansatta (avspeglar riksdagen)
• Utskottsbetänkandet ger en bred bakgrund till ärendet och dess
bakgrund (med hjälp av tjänstemän) samt behandlar såväl proposition
som motioner.
• Utskottets förslag brukar i praktiken bli detsamma som
riksdagsbeslutet.
Debatt och beslut i ”kammaren”
• Riksdagsdebatten är i princip en upprepning av argumenten som
redan ventilerats i utskottet. Sällan som någon förändring sker, men
argumenten blir tillgängliga för allmänheten.
• Riksdagen röstar (”voterar”) om utskottsbetänkandets förslag (inte
propositionen och motionerna)
• Observera att enkel majoritet gäller – fler ja- än nej-röster
• När beslutet är fattat ger riksdagen (om lagförslaget gått igenom)
regeringen i uppgift att utfärda lagen