Förvaltningsrätten & Rättsstaten

Allmän förvaltningsrätt

Principer hämtas ursprungligen från regeringsformen:

- Objektivitetsprincipen  1:9 § RF
- Likhetsprincipen framgår även av 1:9§ RF (annan term för objektivitet)
- Legalitetsprincipen  1:1 § 3 st RF

Kan medborgarna lita på att myndigheterna följer dessa principen i sin utövning.
Viktigt att se till att myndigheterna följer principerna mot bakgrund av att ärendet inte
hanteras felaktigt och sålunda bryter mot lagen  Förvaltningsrätten agerar inom ramen för
gällande rätt och viktigt att man ska kunna lita på det.

Myndigheternas organisation
I förvaltningslagen i 5 § underrubriken grunderna för god förvaltning: objektivet, legalitet och
proportionalitet  Härstammar från regeringsformen.

Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse om åtgärden kan antas leda till det önskade
resultatet men åtgärden får inte vara för långtgående än nödvändigt, ska stå i rimligt
förhållande till de som kan uppstå 2 kap 21 § i RF (vad som får begränsas)

Proportionaliteten talas mycket om i doktrinen och utveckling har skett förhållandevis mycket
i rättspraxis. När man åberopar principen i praktiken åberopas proportionalitetsprincipen
oftast i jämförelse med övriga principer. Praktiker bedömer proportionalitetsprincipen mer
behjälplig, det som kan avgöra hur ett mål faller ut.

Hur arbetar myndigheterna för att uppnå detta?

Fram till 2010 så fanns det ett kap i RF för både myndigheter och domstolar (11 kap).
Ändrades när domstolarna ställning stärktes per 1 jan 2011. Uppenbarhetskravet i RF togs
bort. Domstolarna fick ett eget kapitel. Myndigheterna tilldelats i 12 kap. 12 kap RF är basen
för de viktiga bestämmelserna.

12:1 § kort beskrivning av hur myndighetsväsendet är uppbyggt.

Vilka myndigheter lyder under riksdagen?

- Riksbanken  9 kap RF
- JO (Justitieombudsmannen) officiella titeln: riksdagens ombudsman
- Riksrevisionen

Varför nämns JK?  Enligt Nergelius inte av någon betydelse.

Andra statliga myndigheter lyder under regeringen

Finns även kommunala myndigheter:

- Exempelvis Skolor

Den svenska förvaltningen i jämförelse med övriga länder kan man säga att Regeringskansliet
och de olika departementen är inte så stort, 5500 personer. De myndigheter som lyder under
regeringen är självständiga, har egna kontor och lokaler med egen personal och deltar inte i
Regeringskansliet aktivitet. Regeringen styr ändock myndigheterna. Detta sker, trots att
myndigheterna agerar självständigt, genom att regeringen ändrar
- Budgeten (hur mycket pengar ger man myndigheterna?)
- Regleringsbrev (där regeringen anger vilka mål som myndigheterna ska försöka
uppfylla det närmaste året). Man kan genom detta ändra prioriteringar.

Av 12:2 § RF stadgas att ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns
beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i
ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör
tillämpningen av lag.
- Likande för domstolar finns i 11:3§

Myndighetsutövning: I den nuvarande förvaltningslagen står det inte utmärkande vad

definitionen för myndighetsutövning är, dock har den tidigare förvaltningslagen en bättre
definition.

I förarbetena till skadeståndslagen  Myndighetens befogenheter att bestämma med vinnande

verkan oavsett om beslutet är betungande eller gynnande. Den enskildes beroende förhållande
till det enskilda organet.

Om man rättar en tenta  En myndighetsutövning

Fråga myndigheter om längden för ett straff  Inte en myndighetsutövning.

När vi vet vad myndighetsutövning är  enklare för medborgare att säga att myndigheten
agerat felaktigt.

Den tidigare justitieministern ingrep Olof Palme ett exempel på när ingripande skett i
myndighetsutövning. Viktigt att myndigheterna är självständiga i beslutsfattande.

Det finns alltså ett förbud mot ministerstyre i Sverige.

Regeringen är uppbyggd i olika departement vilka arbetat tämligen självständigt. Alla

myndigheter sorteras alltså under ett departement.
- Undantaget är UD som både är ett departement och myndighet.

Olika slags beslut inom förvaltningen

Beslut kan vara formlösa eller formbundna beslut.

Interna beslut/externa beslut inom myndigheten

Individuella/generellt beslut

Bindande beslut och andra uttalanden har koppling till myndighetsutövning.

Gynnande beslut (ger förmåner, det anses i princip stå sig och svårt att rubba) /betungande
beslut.
- Gynnande beslut kan undanröjas om den enskilde har vilselett. Inte annars.

Negativ/positiv rättskraft  Intressant distinktion.

Förvaltningen har inom ramen för de lagar som gäller viss handlingsfrihet. Man kan inte vara
säker på vad myndigheten kommer fram till i beslutet. Inom ramen för det ärendet angivs i
lagar och förordningar har myndigheten ett utrymme att göra egna bedömningar: Försköning.
- Illojal maktanvändning  Myndigheten går får långt. Det finns ett
handlingsutrymme i ett konkret ärende men använder det för långt och går emot vad
lagstiftningen medger. Som ex en utbildningsnämnd beslutande om anställningar
innan ansökningarna hade gått ut ansågs strida mot objektivitetsprincipen.

Konsekvensen av illojal maktanvändning ofta kritik från JO. Inga andra påföljder än kritik
påverkar karriären, jfr domstolsväsendet. Det finns straffrättsliga bestämmelser
(ämbetsansvar) dömas för ex myndighetsmissbruk, vårdslös myndighetsutövning men då får
JO eller annan åklagare anser att det är så pass allvarligt att kritik inte räcker.
- Sanktioner tillämpas alltså väldigt sällan.

Finns något som heter Statens ansvarsnämnd där statliga tjänstemän kan klandras, få kritik.
Vid alla typer av myndigheter. Den nämnden kan laborera med andra sanktioner som ex
löneavdrag.

Förvaltningsprocess och överklagan

Finns olika typer av beslut.

Överklagan, de flesta beslut från en myndighet kan överklagas. Inte alla men många. Antyder
att lagstiftning kan vara tydligare här. Den nya förvaltningslagen, i FL överklagande i 40 §
överklagan sker till allmän förvaltningsdomstol

Hur beslut fattas  28 § FL

41 § FL  Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på inte ett
obetydligt sätt.

42 § FL  Beslut får överklagas...

Lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

Det finns beslut som inte går att överklaga  Om det bara står som det står i FL så kan man
överklaga och ibland ett prövningstillstånd. Sen i annan typ av författningar framgår det att ett
beslut från en myndighet inte kan överklagas.
- Stämmer detta överens med EU:rätten. Har någon ett anspråk som grundar sig i
EU:rätten kan man alltid få ärendet prövat. Hänvisa till rättsfallet  RÅ 1997 ref 65
(lassagård). Kärnfrågan var om det överhuvudtaget kunde prövas i domstol
överhuvudtaget och i andra hand om det finns möjlighet till jordbruksstöd. Eftersom
EU:rätten garanterade rätten till domstolsprövning hade bolaget rätt till omprövning
som HFD här slog fast och avgörs i förvaltningsdomstol därefter 14 § i lagen om
förvaltningsdomstol kom härtill även art. 6 i EKMR.

Rättsprövningslagen (PRL)
Numera enbart regeringsbeslut. Antalet regeringsbeslut har sjunkit. Historiskt sett har
förvaltningen i Sverige varit stark och självständig medan domstolarna varit självständiga
men inte lika mycket makt i jämförelse med andra länder  Numera har domstolarna en
starkare ställning. För att Sverige inte ska strida mot art 6 i EKMR tillämpades denna lag.
HFD kan antingen ska det upphävas eller stå står det fast  kassatorisk prövning.