Vad är Europeiska unionen (EU)?

• 28 medlemsstater
• Mer än 500 miljoner invånare
• Länder som i dagsläget ansökt om medlemskap i EU:
Albanien, Montenegro, Serbien, f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien och Turkiet
Vilka är EU:s huvudprinciper?
• Gemensamma värderingar: respekt för människans
värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet,
rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna,
mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa,
solidaritet (artikel 2 i EU-fördraget)
• Mål: främja freden, EU:s värden och folkens välfärd
(artikel 3 i EU-fördraget)
• 4 friheter: fri rörlighet för personer, varor, tjänster
och kapital
De viktigaste etapperna i EU:s historia
1950-talet – ursprunget
Återuppbyggnaden efter kriget
• 1950: 9 maj – Schumanförklaringen
• 1951: Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG)
skapas
6 medlemsstater: Belgien, Frankrike, Tyskland,
Italien, Luxemburg och Nederländerna
• 1957: Romfördragen – Europeiska ekonomiska
gemenskapen (EEG) och Euratom inrättas
• 1960: Europeiska frihandelssammanslutningen
(Efta)1960-talet
bildas – grundvalarna
• 1962: den gemensamma jordbrukspolitiken
lanseras
• 1968: tullarna avskaffas
1970-talet
• 1973: 1:a utvidgningen – Danmark, Irland och
Storbritannien går med i EEG
 9 medlemsstater
• 1979: 1:a allmänna direkta valet till
Europaparlamentet
1980-talet – konsolidering
• Utvidgning till länder i Sydeuropa:
Grekland (1981), Spanien och Portugal (1986)
 12 medlemsstater
• 1986: Europeiska enhetsakten, som ändrar
Romfördraget, undertecknas
• 1990: genom Tysklands enande blir f.d.
Östtyskland en del av EEG
1990-talet
• 1993: inre marknaden (Maastrichtfördraget) träder i
kraft
• 1995: ny utvidgning – Österrike, Finland och Sverige
 15 medlemsstater
2000-talets första årtionde:
Den största utvidgningen
• 1 januari 2002: 12 länder inför euron
• 2004: utvidgning med central- och östeuropeiska
länder – 10 nya medlemsstater: Cypern, Tjeckien,
Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen,
Slovakien och Slovenien
 25 medlemsstater
• 2007: Bulgarien och Rumänien går med
 27 medlemsstater
• 2013: Kroatien går med
 28 medlemsstater
2000-talets första årtionde
• Institutionerna behöver reformeras
• 2005: Nej till EU-konstitutionen i Frankrike och
Nederländerna
• 2007: Lissabonfördraget antas och träder i kraft
den 1 december 2009
Vad gör EU för dig?
Några exempel
• Frihet att bo, studera och arbeta i samtliga
medlemsstater
• Utbytesprogram för ungdomar: Comenius,
Leonardo Da Vinci och Erasmus
• En gemensam valuta för 19 länder
• Miljölagstiftning för att bekämpa
klimatförändringarna
• Lika möjligheter
• Lägre roamingkostnader
• Och mycket mer ...
EU-institutionerna
• Har tillsammans med rådet befogenhet att stifta lagar
Europaparlamentet
• Övervakar (tillsammans med rådet) EU:s budget och
EU-institutionernas politik
• Har 751 ledamöter, valda i allmänna val
• Val vart femte år
• Talman: Martin Schulz
• EU:s politiska ledning, fastställer politiska riktlinjer
Europeiska rådet
och prioriteringar
• Består av medlemsstaternas stats- eller
regeringschefer samt av rådets ordförande och
Europeiska kommissionens ordförande
• Ordförande: Donald Tusk
• Medlagstiftare tillsammans med Europaparlamentet
Europeiska
(ändrar, unionens
antar eller förkastar råd
kommissionens
lagförslag)
• Består av de ministrar från de 28 medlemsstaterna
som dagordningen kräver
• Roterande ordförandeskap: växlar mellan
medlemsstaterna varje halvår:
1 januari–30 juni 2016: Nederländerna
1 juli–31 december 2016: Slovakien
Europeiska kommissionen
• Föreslår och genomför lagstiftning (initiativrätt,
"fördragens väktare")
• 28 kommissionsledamöter (en från varje medlemsstat)
varav en ordförande, Jean-Claude Juncker, och flera
vice ordförande (en är unionens höga representant för
utrikes frågor och säkerhetspolitik)
Övriga EU-institutioner och EU-organ
• Europeiska unionens domstol
• Europeiska centralbanken
• Europeiska revisionsrätten
• Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
(EESK)
• Regionkommittén
Europeiska ekonomiska
och sociala kommittén
Vad är EESK?
• Ett rådgivande organ som inrättades genom
Romfördraget (1957)
• Företräder det organiserade civila samhället

Europa­
Europeiska parlamentet Europeiska
kommissionen unionens
råd

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Vad är det organiserade civila samhället?
Alla de grupper och organisationer som medborgarna
inrättar för att föra fram sina intressen, uppnå ett mål
eller samarbeta med likasinnade
Vilken roll har EESK?
• EESK har genom sin rådgivande roll gentemot
Europaparlamentet, rådet och kommissionen tre
huvuduppgifter:
• Att se till att EU:s politik återspeglar den
verkliga ekonomiska, sociala och samhälleliga
situationen.
• Att bygga upp ett EU som kännetecknas av
ökat medborgardeltagande och är närmare
medborgarna.
• Att slå vakt om EU:s värden och främja det
civila samhällets organisationer i hela världen.
EESK – en bro mellan EU och det
organiserade civila samhället
• Lyfter fram det civila samhällets intressen
• Ger organisationerna i det civila samhället i
medlemsstaterna en möjlighet att föra fram sina
åsikter på EU-nivå
Hur är EESK uppbyggt?
• EESK är en ledamotsförsamling med 350 ledamöter
(utnämnda på 5 år) från EU:s 28 medlemsstater
• EESK har en ordförande och två vice ordförande som
väljs på två och ett halvt år
• Företräder ekonomiska och sociala intressegrupper:
arbetsgivare, arbetstagare, övriga intressegrupper
(icke-statliga organisationer, jordbrukare, ungdomar,
konsumentskydd osv.)
• Har 6 facksektioner och ett rådgivande utskott för
industriell omvandling (CCMI)
• Yttrandena diskuteras och antas med enkel majoritet
vid EESK:s plenarsessioner (ca 9 per år)
Hur fungerar EESK?
Utarbetande av ett yttrande
Plenarförsamlingen
GRUPP II
Arbetstagare
GRUPP III
GRUPP I Övriga
Arbetsgivare intressegrupper

SEKTION
Studiegrupp: SEKTION

Ledamöter och
6 facksektioner sakkunniga
Ditt Europa, din mening
Ni ska arbeta tillsammans
med följande ämnen:
• Förslag till åtgärder för bättre integrering av
invandrare i värdländerna
• Praktiska åtgärder som man kan vidta ute på fältet
– i skolor, klubbar osv. – för att hjälpa unga
invandrare att integreras bättre
• Praktiska förslag – i ungdomsperspektiv – för hur
man kan hantera migrations- och flyktingkrisen
Ni ska arbeta tillsammans
med följande ämnen:
• Ett praktiskt förslag för hur man kan öka
medvetenheten om vikten av effektiv integration,
särskilt när det gäller yngre flyktingar
• Deltagande i undervisning i aktivt medborgarskap,
interkulturell dialog och antidiskriminering
Information om flyktingkrisen:
• Mer än 4 miljoner syrier har flytt landet sedan kriget
bröt ut – varav hälften barn.
• Grannlandet Libanon har tagit emot nästan
1,2 miljoner syriska flyktingar och har, tillsammans
med Jordanien, tagit emot störst antal flyktingar per
capita i världen.
• Turkiet har tagit emot mer än 1,9 miljoner syriska
flyktingar, vilket innebär att man har tagit emot fler
flyktingar än något annat land i världen.
Information om flyktingkrisen:
• Sverige och Tyskland är de EU-länder som har tagit
emot flest flyktingar. Tyskland har för närvarande
mer än 161 000 syriska flyktingar.
• Andra länder i Europa har vägrat ta emot flyktingar.
De har i stället stängt gränserna.
• Flyktingarna kommer inte bara från Syrien. Mer än ett
dussin andra konflikter har brutit ut under de senaste
fem åren i olika delar av världen, t.ex. Irak, Sydsudan
och Ukraina.
Information om flyktingkrisen:

• Enligt FN:s flyktingkommissariat är nu en människa

av 122 i världen antingen flykting, internflykting
eller asylsökande.
• Totalt är 43 % av världens flyktingar barn.
• Flyktingarna har lämnat sina hem och länder eftersom
de inte har något annat val.
Flyktingbegreppet:
• Enligt 1951 års flyktingkonvention är en flykting den
som "i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse
på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet
till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning
befinner sig utanför det land, vari han är medborgare,
samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan,
som nyss sagts, icke önskar att begagna sig av sagda
lands skydd".
Unga flyktingar:
• De har inte bara berövats sin barndom eller ungdom, utan
det finns också stor risk för att deras rättigheter kränks
eller åsidosätts.
• Unga flyktingar har på grund av sin ålder särskilda behov.
Eventuellt har de också skilts från sina föräldrar eller
vårdnadshavare, vilket är fallet för ensamkommande
flyktingbarn.
• Denna mycket otrygga och utsatta situation kan skada
unga människors kulturella, intellektuella, fysiska,
psykiska och sociala utveckling.
• Barn och ungdomar får inte tillgång till utbildning eller
fritidsaktiviteter.
EESK:s ståndpunkt
EU behöver en ny invandrings- och asylpolitik baserad på
större delat ansvar.
Det borde finnas en invandringskodex som omfattar all
lagstiftning.
Samarbete med ursprungs- eller transitländer utanför EU
är av största vikt i hanteringen av orsakerna till
migrationen.
EU:s politik bör bygga på ett humanitärt synsätt som
utmanar nationella argument som ofta är främlingsfientliga
och spelar på ett upplevt hot från "irreguljära invandrare".
Kommitténs grundläggande inställning är att
migranter är människor med precis samma
grundläggande rättigheter som EU-medborgare,
som måste respekteras och värnas oberoende av
personens rättsliga ställning.
Kommittén noterar med oro att intolerans, rasism
och främlingsfientlighet gentemot invandrare ökar
i Europa.
I Bryssel: rapport och debatt
• Ni kommer att arbeta i grupp.
• De viktigaste resultaten i arbetsgrupperna kommer
att rapporteras och diskuteras kortfattat vid det
avslutande plenarmötet i evenemanget och
kommer att utgöra en del av dagens
dokumentation.
• Förhoppningsvis kommer de inledande steg som
tagits under detta evenemang att följas upp i hela
Europa och inspirera andra ungdomar att aktivt ta
ansvar!
Kontaktuppgifter
• För ytterligare information eller hjälp kan ni
kontakta oss:
• E-post: youreurope@eesc.europa.eu
• Webbplats: www.eesc.europa.eu
• Your Europe, Your Say
• @youreurope