Jordbruket vid ett vgskl:

Svensk sammanfattning av den internationella studien IAASTD, International Assessment of Agricultural Science and Technology for Development vrldens hittills strsta tvrvetenskapliga utvrdering av hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till en hllbar utveckling.

hur fr vi maten och planetens resurser att rcka till alla?

Agroekologi (agroecology) r bde den vetenskap och det praktiska jordbruk som anvnder kunskap om ekologi och andra principer fr hllbarhet fr att studera, designa och bruka livsmedelsproducerande system. Frhllningssttet ser jordbruket som en multifunktionell helhet snarare n som producent av enskilda grdor och inkluderar ett stort antal tekniker, tillmpningar och innovationer inklusive lokal och traditionell kunskap fr att ka hllbarheten. Agroekologi underlttar arbetet mot ett brett spektrum av ml kopplade till hllbar livsmedelsproduktion, till exempel Millenniemlen att halvera extrem fattigdom och hunger samt skerstlla en miljmssigt hllbar utveckling.

Text: Fredrik Moberg, Albaeco Redaktionsrd: Jan Eksvrd, LRF, Karin Hk, Naturskyddsfreningen och Gunnel Axelsson-Nycander, Svenska kyrkan Layout: Ingela Espmark, Espmark & Espmark Tryckeri: tta.45, Stockholm Tryckr: 2011 Ordernr: 89501 ISBN: 978-91-5580064-2 2

Frord
Det hr r en svensk sammanfattning av iaastd, International Assessment of Agricultural Science and Technology for Development, vrldens hittills strsta tvrvetenskapliga utvrdering av jordbruket i vrlden. Den vergripande frgestllningen fr iaastd var: Hur kan vetenskap, kunskap och teknik inom jordbruket p bsta stt anvndas fr att minska hunger och fattigdom i vrlden och frmja en rttvis (equitable) och hllbar global utveckling? Initiativtagare till iaastd var bland andra Vrldsbanken och en rad fn-organ. Projektet inleddes r 2002 och sammanfrde politiker, forskare, producenter, konsumenter och icke-statliga organisationer frn hela vrlden. Efter en inledande konsultationsprocess med alla dessa intressentgrupper fick sedan cirka 400 experter i uppdrag att genomfra studien under en trersperiod. iaastd finansierades av de initiativtagande organen och regeringarna i Australien, Kanada, Finland, Frankrike, Irland, Sverige, Schweiz, usa och Storbritannien, samt Europeiska kommissionen. 58 av 63 deltagande lnders regeringar stllde sig bakom de slutsatser som presenteras i Global Summary for Decision Makers och den exekutiva sammanfattningen av iaastd:s syntesrapport. De lnder som reserverade sig uttryckte sig samtidigt vldigt positivt om stora delar av studien och om det faktum att iaastd samlat s mnga olika intressenter och gjort en sdan ambitis genomgng av detta viktiga omrde. Arbetet med iaastd resulterade i en global rapport och fem regionala rapporter med fokus p: (1) Centrala och vstra Asien och Nordafrika, (2) stra och sdra Asien och Stillahavsomrdet, (3) Latinamerika och Karibien, (4) Nordamerika och Europa, och (5) Afrika sder om Sahara. Dessa rapporter fljdes ven av sex sammanfattningar fr beslutsfattare samt en syntesrapport Jordbruket vid ett vgskl (Agriculture at a Crossroads) med tillhrande exekutiv sammanfattning. Syntesrapporten fokuserar p tta frbestmda teman: bioenergi, bioteknik, klimatfrndring, mnniskors hlsa, frvaltning av naturresurser, traditionella kunskaper och lokal innovation, handel och marknader, samt kvinnor i jordbruket.
3

Trots iaastd-studiens lngtgende slutsatser och breda deltagande har den ftt frvnansvrt lite uppmrksamhet bland jordbruksexperter, politiker, och bistndsorganisationer runt om i vrlden. ven i Sverige r kunskapen om iaastd relativt liten och dess slutsatser har endast i begrnsad utstrckning pverkat den svenska debatten om jordbrukets roll i utvecklingsprocessen och omstllningen till ett hllbart samhlle. Detta trots att Sverige r ett av de lnder som finansierat och stllt sig bakom iaastd:s slutrapport. Lantbrukarnas Riksfrbund (lrf), Naturskyddsfreningen och Svenska kyrkan har drfr gemensamt tagit initiativ till den hr svenska presentationen av iaastd-studiens huvudslutsatser. iaastd:s alla rapporter utgr ett omfattande, komplext och mngfacetterat utredningsarbete p flera tusen sidor. Att ge en bde heltckande och rttvisande bild av detta i en kortfattad svensk sammanfattning lter sig frsts inte gras utan svrigheter. Texten r skriven av Fredrik Moberg p Albaeco i samrd med lrf, Naturskyddsfreningen och Svenska kyrkan. Ambitionen har varit att gra ett balanserat urval av iaastd:s slutsatser och rekommendationer och att terge dem p ett bde rttvisande och lttillgngligt stt. Men strukturen p sammanfattningen, urvalet av slutsatser och specifika formuleringar r till syvende och sist nd frfattarens i samrd med redaktionsrdet och br drfr ses som en tolkning. Den intresserade lsaren rekommenderas drfr att g tillbaka till de faktiska iaastd-rapporterna (se slutnoter och kllhnvisningar).

Helena Jonsson Ordfrande lrf

Svante Axelsson Generalsekreterare Naturskyddsfreningen

Erik Lysn Internationell chef Svenska kyrkan

Innehll
Frord 1. Inledning 2. Tecken p att det behvs en frndring av jordbruket i vrlden 3. Vgen framt utvecklingsvgar fr framtidens jordbruk 4. Sju slutsatser frn iaastd fr ett mer hllbart lantbruk 5. Efter IAASTD: vad br hnda nu? 6. Kllhnvisningar 7. Slutnoter 3 6 5 9 12 13 14 14

1. Inledning
Hur kan vetenskap, kunskap och teknik inom jordbruket anvndas p bsta stt fr att minska hunger och fattigdom i vrlden och frmja en rttvis och hllbar global utveckling? Detta r en minst sagt livsavgrande frga som handlar om att n en rad viktiga milj- och utvecklingsml som vrldssamfundet enats om. I ett frsk att besvara den initierades International Assessment of Agricultural Science and Technology for Development (iaastd) av bland andra Vrldsbanken och en rad fn-organ, som unep, unesco, fao och who. Projektet samlade politiker, forskare, producenter, konsumenter och icke-statliga organisationer frn hela vrlden. Efter en inledande konsultationsprocess med alla dessa intressentgrupper fick sedan cirka 400 experter i uppdrag att genomfra studien under en trersperiod. Nr iaastd presenterade sina resultat i april 2008 konstaterades att det finns stora mjligheter fr vetenskap, kunskap och teknik inom jordbruket att bttre bidra till minskad hunger och fattigdom i vrlden samt frmja en rttvis och hllbar global utveckling. iaastd pongterar ocks att det finns en stor mngfald av olika och ibland motstridiga tolkningar av hur jordbruket utvecklats ver tiden till exempel vad gller miljpverkan och bidrag till att minska hungern i vrlden och att dessa olika tolkningar mste lyftas fram och respekteras. 1 Med hnsyn taget till detta drar iaastd nd slutsatsen att det behvs ett genomgripande nytn6

kande inom jordbruket till frmn fr miljmssigt hllbara odlingsmetoder som inte bara kommer de storskaliga intensiva jordbruken till godo utan ven vrldens flera hundra miljoner fattiga smbrukare, srskilt kvinnorna .2 S hr beskriver iaastdstudiens huvudfrfattare, Professor Robert Watson, sjlv situationen: Om vi fortstter med business-as-usual3, kommer jordens befolkning inte kunna mttas under det nrmaste halvseklet. Det kommer att innebra mer miljfrstring, och klyftan mellan de rika och fattiga kommer att ka nnu mer. Vi har en mjlighet nu att mobilisera vra intellektuella resurser fr att undvika den sortens framtid. iaastd:s analys av jordbruket innefattar produktion av livsmedel, foder, brnsle, fibrer och andra produkter och inkluderar svl produktion av insatsvaror (till exempel utsde och gdningsmedel) som konsumtionen av de frdiga produkterna. Studien tar ett helhetsgrepp p jordbruket och analyserar det ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv utifrn insikten att det inte bara fyller en viktig funktion genom att producera rvaror utan ven bidrar genom att generera till exempel ekosystemtjnster, social trygghet och kulturella vrden4 (se fig. 1). Denna sammanfattning tar fasta p detta helhetsperspektiv och redovisar iaastd:s slutsatser utifrn en tvrsektoriell genomgng av alltifrn klimat, vatten och biologisk mngfald till fattigdom, handel och jmstlldhet.

13multifunctionality.pdf 2008-01-03 15:10:57

De ofrnkomliga sambanden mellan jordbrukets olika roller och funktioner

hlsa genus traditioner kultur

Samhlle

ma Odl i av rkn ng o tra ads ch liv diti fr sm on ing ed ell el a

e nd ll na n one d Erk diti era g tra sifi av diver ndnin h oc rkanv ma

Ekonomi inkomst

Matproduktion

jord

vatten marknadsfring handel

Vrdering av ekosystemtjnster

klimat biologisk mngfald Milj

Fig. 1. Ett multifunktionellt perspektiv p jordbruket. I IAASTD anvnds begreppet multifunktionalitet fr att tydliggra att jordbrukets olika roller och funktioner r sammankopplade. Detta perspektiv pongterar att jordbruket inte bara producerar livsmedel, foder, fibrer och biobrnslen, utan ven immateriella nyttigheter som ekosystemtjnster, social trygghet och kulturella tjnster.

2. Tecken p att det behvs en frndring av jordbruket i vrlden

Alla har inte ftt del av skrdekningarna iaastd framhller att vrlden idag visar upp en vldigt ojmlik utveckling, ohllbar anvndning av naturresurser och fortsatta problem med fattigdom och undernring i stora delar av vrlden5. Omkring en miljard mnniskor lider idag av hunger och kronisk undernring samtidigt som en stor del av jordens befolkning lider av fetma och en rad kroniska sjukdomar som kan hrledas till ett verdrivet kaloriintag. De stora produktionskningar som stadkommits inom jordbruket de senaste 30 ren6 med hjlp av teknik och vetenskap har med andra ord frdelats alldeles fr ojmnt och i fr liten utstrckning ntt fram till vrldens fattiga. I de drabbade omrdena hmmar akut hunger och kronisk undernring samhllsutvecklingen p en rad olika stt och medfr ett enormt personligt lidande.7 Ensidigt fokus p kade skrdar tenderar att ge negativ miljpverkan I mnga rtionden var jordbruksforskningen mest inriktad p att ka produktionen genom utveckling av ny teknik. Nr konstbevattning, hgavkastande utsde, bekmpningsmedel och mineralgdsel kombinerades med faktorer som bttre utbildning och infrastruktur kade skrdarna avsevrt p mnga hll i vrlden under den grna revolutionen. Priserna p de stapelgrdor som fder strre delen av vrlden sjnk under lng tid, fram tills nyligen, och fler har ftt tillgng till mat.8 Men det finns
8

en baksida. Alla har inte rd med de insatsvaror som krvs fr att ka skrdarna och med tiden har det visat sig att de intensiva jordbruksmetodernas allt fr ofta har en miljskadlig baksida p grund av till exempel den kande anvndningen av kemikalier och vatten (se fig. 2). Frsaltade jordar, frorenade brunnar, minskad biologisk mngfald, snkta grundvattenniver och vergdda sjar samt skuldsatta smbnder r ngra av de negativa bieffekterna.9 Dessutom kvarstr en rad sociala och ekonomiska problem fr de fattiga i utvecklingslnderna, som i allmnhet har gynnats minst av detta uppsving i produktionen. Vrldens fattiga smbrukare har inte gynnats tillrckligt Hittills har vrldens smjordbrukare och landsbygdsbefolkningen i utvecklingslnderna i alldeles fr liten utstrckning ftt ta del av de mjligheter som vetenskap, teknik och handel med jordbruksprodukter kan erbjuda.10 Det ekonomiska mervrdet per jordbruksarbetare i oecd-lnderna var 23 081 usa-dollar under r 2003 med en tillvxt p 4,4 procent per r mellan 1992 och 2003. Fr Afrika var motsvarande siffror 327 usa-dollar respektive 1,4 procent11. Dessa skillnader r ett resultat av en rad historiska, sociala och ekonomiskpolitiska faktorer och nuvarande politik. Om ingen ndring sker frvntas utvecklingslnderna ocks bli alltmer beroende av importerade livsmedel,

52 Key message.pdf 2008-01-03 15:34:01

Fig. 2. Globala trender i produktion av spannml och ktt, anvndning av kvve- och fosforgdningsmedel, bevattning och bekmpningsmedel. Klla: Tilman et al., 2002

eftersom den lokala produktionen ofta inte r lnsam eller konkurreras ut av billigare importerade livsmedel. kad sysselsttning i andra sektorer kommer inte ndvndigtvis hlla jmna steg med frlusten av frsrjningsmjligheter inom jordbruket, och ven om andelen personer som arbetar i jordbruket kommer att minska med den pgende urbaniseringen, frvntas inte befolkningen p landsbygden att minska.12 Handel och marknad Jordbrukets frmga att tillsammans med kunskap, vetenskap och teknik p omrdet driva utvecklingen mot minskad fattigdom, tryggad livsmedelsfrsrjning och en frn miljsynpunkt hllbar utveckling kan strkas av handelspolitiska reformer.13 Jordbrukshandel kan erbjuda mjligheter fr fattiga men dagens system har i mindre grad gynnat smbnder och boende p landsbygden. Handelsreformer skulle kunna gra frhllandena mer rttvisa, till exempel genom att anpassa regelverken och ge fattiga lnder srskild och differentierad behandling i handelsavtal. Avskaffande av handelshinder fr produkter fr vilka utvecklingslnderna har en konkurrensfrdel; snkta tullar p import av bearbetade varor; frbttrat tilltrde till exportmarknader fr vrldens fattigaste lnder; satsningar p infrastruktur p landsbygden; frbttrad tillgng till krediter samt frbttrade satsningar p kunskap och teknik till jordbruket r andra marknadsrelate10

rade frgor iaastd lyfter fram som viktiga.14 iaastd ptalar ocks att det finns en vxande oro fr att framvxande jordbrukssektorer riskerar att undermineras om lnder alltfr snabbt innan grundlggande infrastruktur och institutioner fr jordbruket r p plats ppnar upp nationella jordbruksmarknader fr import, vilket skulle kunna f lngsiktigt negativa konsekvenser fr fattigdomsbekmpning och en hllbar utveckling.15 iaastd nmner ven avskaffande av miljskadliga subventioner, ndrad skattepolitik (till exempel genom att beskatta koldioxidutslpp, frorening av vatten och kemikalieanvndning) och nya marknader fr ekosystemtjnster som ngra viktiga tgrder fr en mer hllbar utveckling.16 Klimatfrndringar och klimatpverkan Jordbruket i vrlden r en stor klla till utslpp av vxthusgaser. Omvandling av skog till jordbruksmark, produktion av mineralgdsel, djurhllning och frlust av markens organiska material r ngra av orsakerna till de stora utslppen. Frutom utslpp av koldioxid str vrldens jordbruk fr 60 procent respektive 50 procent av de globala utslppen av vxthusgaserna metan och lustgas17, sammantaget 20-25 procent av alla vxthusgaser rknat som koldioxidekvivalenter. Klimatfrndringarna hotar att oterkalleligt skada naturresurser och utarma ekosystemtjnster som jordbruket r beroende av.18 I vissa omrden kan visserligen en

Fig. 3. Stabiliseringsniver och sannolikhetsintervall fr olika temperaturkningar. I figuren nedan illustreras vilken typ av fljder som kan frvntas nr jorden kommer i jmvikt med en kad halt vxthusgaser. Klla: Rapport 5711, Naturvrdsverket (Figuren fanns med i IAASTD och kommer ursprungligen frn The Stern Review on the Economics of Climate Change, 2006)

11

mttlig uppvrmning ka skrdarna ngot. Men totalt sett frvntas de negativa konsekvenser att dominera p sikt om den globala medeltemperaturen fortstter att stiga (se fig. 3). versvmningar och torka blir vanligare och kraftigare, ngot som sannolikt kommer att pverka jordbrukets produktivitet och frsrjningsmjligheter p landsbygden, och ka risken fr konflikter om mark och vatten. Dessutom pverkar klimatfrndringarna spridningen av skadedjur, frmmande arter och vissa sjukdomar.19 Klimatrelaterade frndringar medfr redan idag minskade mjligheter att trygga tillgngen till mat i vrlden. Mnga torra lnder som redan r vldigt utsatta, riskerar dessutom att drabbas ytterligare med utbredd hunger och undernring som fljd. Jordbruket mste enligt iaastd frndras s att det bde minskar sin klimatpverkan och bttre anpassas till att klara framtida klimatfrndringar.20 Nya matvanor och kad efterfrgan Mellan r 2010 och 2050 berknas planeten f drygt tv miljarder nya munnar att mtta, det vill sga en kning med cirka en tredjedel. Samtidigt tenderar urbanisering och inkomstkningar i mnga delar av vrlden att leda till mer resurskrvande matvanor d mnniskor ter alltmer ktt och mejeriprodukter. Om denna utveckling fortstter mste vrldens jordbruksproduktion ka kraftigt till r 2050. Den globala efterfrgan p spannml frvntas enligt
12

iaastd att ka med 75 procent mellan 2000 och 2050 och fr ktt frvntas en frdubbling under samma period.21 Mer n tre fjrdedelar av denna kande efterfrgan p bde spannml och ktt berknas ske i utvecklingslnderna. De frndrade matvanorna berknas drfr att ka konkurrensen om mark, pverka priset p spannml samt utlsa strukturella frndringar inom djurhllningen som kan f betydande konsekvenser fr miljn. iaastd konstaterar att den frvntade kningen av kttproduktionen till r 2050 r problematisk och fresprkar kade anslag till forskning som tar ett helhetsgrepp p frhllandet mellan betesmarker, vall och djurhllningssystem fr att lsa de mnga problem som intensiv djuruppfdning dras med, och ta fram bttre kunskapsunderlag fr att uppn hllbara lsningar.22 kad efterfrgan p biobrnslen Bioenergi r vrme, el eller drivmedel som framstlls av vxt- eller djurmaterial. Denna typ av energi har ftt ett uppsving p grund av kande kostnader fr fossila brnslen, oro fr energiskerhet i mnga oljeberoende lnder och kad medvetenhet om klimatfrndringen. Dessutom r en betydande del av vrldens fattiga mnniskor fortfarande beroende av traditionell bioenergi som ved och trkol fr matlagning och uppvrmning, ngot som tenderar att vara bde ohllbart och innebra stora hlsorisker.23

Det har producerats alltmer bioetanol och biodiesel frn jordbruksgrdor som majs, sockerrr, vete och oljevxter under senare r. Samtidigt har kad anvndning av denna typ av grdor till biobrnsle varit omdiskuterad eftersom det kan bidra till hjda livsmedelspriser och minskad frmga att producera mat t de hungrande i vrlden.24 De negativa sociala effekterna riskerar att frvrras i de fall dr smskaliga jordbrukare blir marginaliserade eller drivs frn sin mark. Dessutom behvs det stora mngder energi vid odling, transport och bearbetning, vilket orsakat stor debatt om vissa biobrnslens nettovinst i form av minskade utslpp av vxthusgaser.25 Vad gller s kallade andra generationens biobrnslen (utvinns ur trflis, blast och andra restprodukter istllet fr ur rvaror som kan anvndas till mat) r iaastd-studien mer positivt instlld. Frfattarna manar samtidigt till frsiktighet nr det gller alla former av bioenergi och uppmanar beslutsfattare runt om i vrlden att noga vga frdelarna med bioenergi mot andra hllbara energialternativ och de sociala, miljmssiga och ekonomiska kostnaderna.26

13

3. Vgen framt utvecklingsvgar fr framtidens jordbruk

Utifrn de problem och utmaningar som jordbruket i vrlden str infr konstaterar iaastd att det finns stora mjligheter fr jordbruket att genomg en genomgripande kursndring s att vetenskap, kunskap och teknik p ett bttre stt kan bidra till att minska hunger och fattigdom i vrlden p ett rttvist och miljmssigt hllbart stt. Om detta ska bli verklighet br odlingssystemen bli mindre kemikalieintensiva och baseras mer p vattensnl bevattningsteknik, multifunktionalitet, biologisk mngfald och ekosystemtjnster n p monokulturer och fossila brnslen. Det behvs ven ett kat std till vrldens smbrukare srskilt alla de fattiga kvinnor som utgr majoriteten av denna grupp och reformer inom handels- och jordbrukspolitiken. Vrt att notera i detta sammanhang r att iaastd pongterar att studiens resultat egentligen inte ska ses som faktiska rekommendationer, utan snarare som frslag p mjliga tgrder. De frslag p tgrder som presenteras har inte heller ngon prioritetsordning eftersom de vnder sig till en rad olika intressentgrupper, som alla har olika mycket ansvar och br f gra sina egna prioriteringar utifrn de socioekonomiska och politiska frhllanden som gller i den kontext dr de verkar.27 Ett multifunktionellt lantbruk fr hllbart nyttjande av naturresurser iaastd framhller ett diversifierat eller multifunktionellt jordbruk, som en mjlig strategi fr sk14

rare inkomster, strre livsmedelsskerhet och bttre milj.28 Ett exempel r s kallat trdjordbruk (agroforestry), dr trd och buskar kombineras med jordbruksgrdor fr skrd eller bete p ett sdant stt att de ingende komponenterna samverkar med varandra. De trd som vljs r ofta av den typ som tillfr marken kvve med hjlp av symbios med luftkvvefixerande bakterier i knlar p rtterna. Bde blad och frukter fungerar ofta som djurfoder och kan bidra till markens brdighet genom att ka humushalten. Trdjordbruk r allts ett av flera exempel p ett multifunktionellt jordbruk som baseras p ett agroekologiskt angreppsstt.29 Det producerar inte bara livsmedel utan ocks en rad andra produkter och tjnster. Det kan, srskilt fr fattiga smbnder i tropikerna, ge tryggare inkomster n monokulturodlingar samtidigt som det har visat sig kunna bidra till biologisk mngfald, minska utslppen av vxthusgaser, ka upptaget av kol och tillhandahlla fler ekosystemtjnster.30 Dessutom kan odling av mnga olika grdor medfra att jordarna behller sin brdighet, att vattenanvndningen blir mer effektiv och att jordbrukets srbarhet infr hftiga regn, vrmebljor, skadeinsekter och sjukdomar minskar. Anvndningen av vxtfljder och odling av baljvxter fr att kvveberika jorden r ngra av komponenterna i det agroekologiska, multifunktionella och diversifierade jordbruket, liksom strkandet av lokala kretslopp av nringsmnen ge-

nom balanserad samverkan mellan vxtodling och djurhllning31. Multifunktionalitet lyfts ven fram nr det gller fisk- och skaldjursodlingar i s kalllade vattenbruk, dr flerartsodlingar nmns som en mjlighet att gra denna typ av odlingar mer miljmssigt hllbara.32 Ett klimatanpassat jordbruk Jordbruket str fr stora utslpp av vxthusgaser genom omvandlingen av skog till jordbruksmark och utslppen av vxthusgaser vid odling, djurhllning, transport och frdling. iaastd visar dock att det finns stora mjligheter att frndra detta. Genom en omlggning av produktionsmetoderna kan stora delar av jordbruket minska sina utslpp eller bli en snka fr koldioxid och p s stt bidra till att bromsa den globala uppvrmningen. Det handlar till exempel om att plantera trd, terstlla skadad mark, anvnda stallgdsel och kompost effektivare, samt att minimera anvndningen av energikrvande kvvegdning och att ta fram nya fodertyper som minskar vxthusgasutslppen frn boskap.33 Ett annat stt r pljningsfritt jordbruk34, vilket anses extra viktigt i tropikerna dr pljning annars exponerar de knsliga jordarna fr stark sol och regn, ngot som snabbt minskar markens halt av organiskt material och drmed dess kolbindande frmga. Trdjordbruk (agroforestry) som bygger p biologisk mngfald, ekosystemtjnster och lokala insatsvaror har en srskilt stor po-

tential att bli en viktig koldioxidsnka och minska jordbrukets klimatpverkan. Samtidigt r de i regel mindre srbara mot frndrade och extrema vderhndelser.35 Ngra mjligheter att med politiska styrmedel frmja ett klimatsmart jordbruk r att skapa ekonomiska incitament fr att odla trd, minska avskogningen och utveckla frnybara energikllor. Jordbruk och andra verksamheter p landsbygden mste ven integreras i framtida internationella klimatverenskommelser. Eftersom vissa frndringar i klimatet r oundvikliga krvs ven en aktiv politik fr att frbttra jordbrukets anpassningsfrmga och strka odlingssystemens resiliens. Detta kan ske genom att gynna ett mngfaldsbaserat jordbruk som nyttjar till exempel traditionella eller biotekniskt utvecklade sorter med egenskaper som tlighet mot versvmningar, torka, frsaltning och vrme.36 Mer mat per droppe: s fr vi vattnet att rcka Med hjlp av vetenskap, teknik och andra typer av kunskap kan framtidens jordbruk bli bttre p vattenhushllning, bland annat genom precisions- och droppbevattning, utveckling av torktliga sorter samt nya sktseltgrder och odlingsmetoder. Den strsta potentialen att frbttra vattenhushllningen finns i det regnfrsrjda jordbruket i utvecklingslnder. Hr kan konturpljning, konstruktion av vallar uppstrms, pljningsfritt jordbruk, kompos15

tering fr att ka halten av organiskt material i marken samt water harvesting (ett antal olika metoder fr att samla regnvatten och spara till torrperioder) ka den vattenhllande frmgan och minska avrinningen.37 Stora dammar och bevattningssystem behver utformas och frvaltas p ett bttre stt fr att undvika igenslamning och frsaltning samt andra negativa ekologiska effekter p mark, sjar och vattendrag. Detta r ocks en frutsttning fr en rttvisare frdelning av vattenresurserna mellan anvndare uppstrms och nedstrms. Betydelsen av jmstlldhet fr ett hllbart lantbruk De flesta lantbrukarna i vrlden r fattiga kvinnor och i utvecklingslnderna har de ofta huvudansvaret fr familjelantbruken. Trots denna ansvarsbrda, och ven om vissa framsteg har gjorts, fortstter kvinnor att diskrimineras och marginaliseras genom begrnsad tillgng till utbildning, krediter, mark och sociala trygghetssystem samt genom lga inkomster och undermliga arbetsfrhllanden.38 kande konkurrens inom jordbruket frsvrar kvinnors liv ytterligare genom svl frsmrade lnevillkor som frstrkta krav p flexibilitet hos arbetskraften. Dessutom har mnga fattiga kvinnor p landsbygden drabbats av ett kande antal konflikter om tillgngen till naturresurser. Trots att majoriteten av alla lantbrukare i vrlden r kvinnor har de ofta begrnsad tillgng till
16

beslutsfattande kring jordbrukets utveckling. Det r drfr av avgrande betydelse att mjliggra kvinnors delaktighet i beslut som rr jordbrukets utveckling samt bevarande, hllbart nyttjande och rttvis frdelning av den biologiska mngfaldens nyttigheter (ekosystemtjnster). Fattiga kvinnors stllning behver strkas och deras kunskaper, frdigheter och erfarenheter tas tillvara.39 Bioteknik iaastd pongterar att bioteknik kan vara alltifrn anvndning av jst vid brd- och alkoholproduktion, via anvndning av genmarkrer vid vxtfrdling, till genetiskt modifierade (gm) grdor som ftt arvsanlag infrda frn andra arter. iaastd r med denna breda definition positiv till fortsatt utveckling av bioteknik, men uttrycker samtidigt en stark oro fr att gentekniken hittills utvecklats mycket snabbare n vr kapacitet att granska dess milj- och hlsoaspekter. Dessutom har genmodifiering av grdor tenderat att koncentrera gande av resurser, driva upp kostnaderna, hmma oberoende forskning och undergrva den fortsatta utvecklingen av lokala jordbruksmetoder och mjligheterna att spara utsde.40 iaastd menar dock att mnga problem skulle kunna lsas om biotekniken istllet fokuserade p lokala prioriteringar som identifieras genom ppna deltagardrivna processer som inkluderar alla berrda parter.

Traditionell kunskap och modern forskning fr framtidens hllbara jordbruk Forskare och lantbrukare har mycket att lra av varandra. Forskningen levererar viktiga kunskaper som inte kan ns p andra stt, men mnga innovationer genereras lokalt med hjlp av traditionell kunskap och praktisk erfarenhet hos ursprungsbefolkningar och lokalsamhllen snarare n genom formell vetenskaplig forskning.41 Traditionella kunskaper hos lokala lantbrukare har p s stt till exempel bidragit med ovrderlig kunskap fr bttre bevarande av biologisk mngfald, hushllning med vattenresurser, vxtfrdling, och recirkulering av nringsmnen och anpassning till klimatfrndringen. Forskare och lantbrukare i svl Nord som Syd br drfr samarbeta mera i gemensamma lrandeprocesser fr att hitta nya vgar mot en hllbar utveckling. Genom att kombinera ny forskning med lokal praktisk erfarenhet har de stora mjligheter att stndigt utveckla och frbttra odlingsmetoderna och gra dem mer hllbara.42 Vetenskapen br samarbeta mer med lokala brukare, och traditionella metoder br f en hgre profil i naturvetenskaplig utbildning. Anstrngningar br ven gras fr att bttre dokumentera och utvrdera traditionell lokal kunskap fr att p ett mer rttvist stt n idag skydda den under internationell immaterialrttslig lagstiftning.43
17

4. Sju slutsatser frn IAASTD fr ett mer hllbart lantbruk44

1. Bekmpa fattigdomen och frbttra frsrjningen p landsbygden Det smskaliga jordbruket i utvecklingslnder behver f kad tillgng till kunskap, teknik och krediter samt mer politisk makt och bttre infrastruktur. De behver ven tillgng till fungerande marknader och lagar som skrar tillgng till mark och naturresurser, till exempel skydd mot att internationella fretag utan sklig kompensation tar patent p vxters genetiska material och den traditionella kunskapen om dessa vxter. Framfrallt mste jordbrukare runt om i vrlden kunna ta ut skliga priser fr de livsmedel och ekosystemtjnster som de producerar. 2. Trygga tillgngen till mat fr alla Tryggad livsmedelsfrsrjning handlar inte bara om att producera tillrckligt med mat, den mste ocks vara tillgnglig fr dem som behver den mest. Mjliga politiska tgrder som kan frbttra situationen r kontanta std fr att strka kpkraften hos de mest utsatta (sociala trygghetssystem), insatser fr minskade kostnader fr mellanhnder och gynnande av lokala marknader, samt internationella verenskommelser om bttre system fr att hantera pltsliga prisfrndringar och extrema vderfrhllanden. 3. Gynna ett multifunktionellt och klimatsmart jordbruk Ett hllbart jordbruk bibehller eller kar produktiviteten samtidigt som naturresurser och ekosystemtjnster bevaras och anvnds effektivt och solidariskt. Fr detta behvs mer ekologiskt hllbara metoder baserade p biologisk mngfald, frnybar energi och ekosystemtjnster istllet fr fossilbrnslebaserade insatsmedel, samt nya incitament fr en hllbar frvaltning av vatten, boskap, skog och fiske. Vetenskap och teknik br med andra ord inriktas p att skerstlla att jordbruket inte bara producerar mat utan ocks blir mer multifunktionellt, det vill sga att det ven uppfyller en rad miljmssiga, sociala och ekonomiska funktioner, till exempel minskad klimatpverkan och bevarande av den biologiska mngfalden. Politiska beslutsfattare br arbeta fr att avskaffa missriktade subventioner och skapa incitament fr hllbar frvaltning av ekosystemtjnster och naturresurser. 4. Utveckla bioteknik med frnuft och lokal frankring Det behvs en mer ppen och problemorienterad strategi fr forskning och utveckling av ny bioteknik. Detta gller srskilt den moderna gentekniken dr investeringarna br riktas in p lokala prioriteringar som identifieras genom delaktighet och transparenta processer med fokus p multifunktionella lsningar p lokala problem. iaastd r mot

18

denna bakgrund positiv till fortsatt utveckling av bioteknik, men uttrycker en oro fr att gentekniken hittills utvecklats mycket snabbare n vr kapacitet att granska dess milj- och hlsoaspekter. 5. Tydliggr kopplingarna mellan mat, milj och hlsa Mnniskors hlsa kan frbttras genom insatser fr mer varierade kostvanor och kat nringsinnehll, genom framsteg inom teknik fr bearbetning, konservering och distribution av mat, samt genom mer integrerad politik fr hlsa och milj. Fr att minimera risken att olika livsmedel ska utstta konsumenter fr hlsorisker p lng eller kort sikt behvs investeringar i infrastruktur, folkhlsa och veterinrkapacitet och bttre lagstiftning fr att kontrollera biologiska och kemiska risker. Arbetsrelaterade risker kan minskas genom att se till att befintliga regelverk fr hlsa och skerhet verkligen fljs. Spridning av smittsamma sjukdomar som fgelinfluensa mste ocks begrnsas, till exempel genom bttre samordning ver hela livsmedelskedjan. 6. Arbeta fr strre jmstlldhet i jordbruket Svl fattigdomsbekmpning som omstllningen till ett mer hllbart lantbruk underlttas om kvinnors stllning strks och deras kunskaper, frdigheter och erfarenheter tas tillvara. Alla de fattiga kvinnor som utgr merparten av vrldens lantbrukare br f strre mjlighet att pverka beslut om anvnd-

ning och frvaltning av naturresurser, tillgng till mark, krediter och marknader, immateriella rttigheter, handelsavtal och skydd av landsbygdsmiljn. 7. Kombinera traditionell kunskap med modern forskning iaastd betonar att forskare och praktiker har mycket att vinna p att samarbeta fr att finna nya vgar mot en hllbar utveckling inom jordbruket. Traditionella och lokala kunskaper behver samverka bttre med vetenskap och teknik fr att svara mot det kade trycket p jordens klimat och ekosystem. Det kan till exempel stadkommas genom att ge traditionella metoder en hgre profil i naturvetenskaplig utbildning. Mnga nyskapande innovationer genereras lokalt och bygger snarare p kunskap och expertis hos ursprungsbefolkningar och lokalsamhllen n p formell vetenskaplig forskning.

19

5. Efter IAASTD: vad br hnda nu?

lrf, Naturskyddsfreningen och Svenska kyrkan vlkomnar iaastd:s breda genomgng av frgorna ur svl ekologisk, social som ekonomisk synvinkel och har utifrn studiens resultat kommit fram till ett antal gemensamma rekommendationer fr ett mer hllbart lantbruk En viktig utgngspunkt r att lantbruk r ndvndigt i de allra flesta lnder fr att skapa ett mer ekologiskt, socialt och ekonomiskt hllbart samhlle. Det handlar om att lantbruket producerar livsmedel, fibrer och energi, men ocks en rad kollektiva nyttigheter, ekosystemtjnster, som ofta inte r prissatta p marknaden. Vi menar ocks att jordbruket kan och mste bli mer hllbart genom effektivare resursutnyttjande, minskad klimatpverkan och en ekologiskt hllbar intensifiering som baseras mer p frnyelsebar energi, biologisk mngfald och ekosystemtjnster n p kemiska insatsvaror och fossila brnslen. Vi stdjer iaastd:s huvudslutsatser s som de presenteras i Global Summary for Decision Makers och Executive Summary of the iaastd Synthesis Report. Vra rekommendationer utgr dessutom frn vra egna erfarenheter av att arbeta med jordbruksfrgor ur olika perspektiv och r inriktade p vad vi tycker olika aktrer br fokusera p framver.
20

Vi vill ocks lyfta fram ytterligare ngra aspekter, som finns vl behandlade i underlagsrapporterna, men inte i huvudslutsatserna i de tv ovan nmnda sammanfattande rapporterna: Bioenergi som produceras i jord- och skogsbruket fr att anvndas lokalt och regionalt kan bde bidra till en bttre ekonomi fr lantbrukarna och till en mer hllbar energifrsrjning. Att utveckla metoder som kombinerar en hllbar produktion av till exempel vegetabilier, ktt och bioenergi, biologisk mngfald och lg miljpverkan som till exempel trdjordbruk/ agroforestry r en potential som kan nyttjas mer bde i utvecklingslnder och i Sverige. Lnsamhet r basen fr lantbrukarnas produktion av livsmedel, fibrer och energi fr marknaden. I annat fall handlar det om sjlvhushllning och att odla fr den egna verlevnaden. Med hgre priser till producenter och fungerande marknader skapas starka motiv fr kad produktion och d kar i regel ocks lantbrukarnas efterfrgan p mer kunskap och forskning. D r rdgivning en nyckelfaktor fr kad produktivitet. En rad tgrder behvs fr att terfra vxtnringsmnen bde i det lokala kretsloppet och i den stora skalan. Det behvs en bttre balans

mellan vxtodling och djurhllning och en sker hantering av toalettfraktioner och matrester. Vad vi ter mste ses i ljuset av svl miljpverkan som till exempel ackumulering av vxtnring, som en kande ohlsosam verkonsumtion av animaliskt protein, dvs. diskussionen om behovet av mer hllbara matvanor. Vi vill ven uppmrksamma de mlkonflikter som kan uppst om klimataspekterna inom jordbruket fr mer tyngd n andra miljaspekter. Ett exempel r att s kallat pljningsfritt jordbruk bde kan ha mnga frdelar (minskad erosion, bttre kolinbindning, bttre vattenhllande frmga), och samtidigt riskera en kad anvndning av vxtskyddsmedel/bekmpningsmedel. Den agroekologiska omstllning som bland annat iaastd diskuterar kan under sjlva omstllningen innebra lgre avkastning men kad resurseffektivitet fr de mest intensiva jordbruken. Flera studier visat att lgintensiva jordbruk i Syd dremot kan n betydande skrdekningar tmligen omgende med bra lnsamhet utan att dyra insatsmedel som till exempel mineralgdsel, kemiska bekmpningsmedel och fossila drivmedel behver kpas in.

Rekommendationer riktade till olika aktrer: Kunskapsutveckling Forskning om jordbruk i Sverige och globalt behver i hgre grad n idag utg ifrn jordbrukets multifunktionalitet. I stllet fr kad avkastning av enstaka grdor behver fokus riktas p hela jordbrukssystemet och aspekter som effektivare resursanvndning, minskat lckage av vxtnring och kemikalier samt strkt frmga att klara klimatfrndringar. Fr att utveckla ett lngsiktigt hllbart jordbruk br forskning och rdgivning i kad utstrckning ven ta sin utgngspunkt i de situationer som brukarna sjlva vill frbttra. Fr att mjliggra detta br stdet till deltagardrivna processer och samarbeten mellan forskare och lantbrukare kas. Det kan till exempel handla om att ven testa odlarnas ider i fltfrsk och att forska mer om hllbara jordbruksmetoder som baseras p lantbrukarnas egna kunskaper och erfarenheter. Forskningsinstitutionerna br ta ett mer aktivt ansvar fr detta. En av bristerna med mnga av de nuvarande formella jordbruksutbildningarna r att de inte r lmpade fr att leverera meningsfulla kunskaper, frdigheter, attityder fr hllbar markanvndning och hllbar sktsel av lokala resurser.
21

Fler program br startas p olika niver som sprider ny och befintlig kunskap om hllbar produktion. Kraftiga satsningar p information och rdgivning br ocks gras i Syd. Bistndet Bistndet till jordbruksutveckling mste ka kraftigt frn nuvarande lga niv, s att det i nnu hgre grad bde prioriterar jordbrukssektorn och en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hllbar landsbygdsutveckling. Satsningar p kortsiktiga avkastningskningar som till exempel en snabb och kraftigt kad anvndning av fossilbrnslebaserade insatsmedel som mineralgdsel och kemikalier br undvikas. I stllet br mer std utformas i samarbete med lantbrukare fr att utveckla lokalt anpassade kretsloppsbaserade metoder, effektivare vattenhushllning och kad brdighet som ven motverkar klimatfrndringar och miljstrningar. iaastd visar att stora befolkningsgrupper inte ftt del av de satsningar som skett i jordbruket och att mnga fattiga i stderna och smskaliga odlare kan marginaliseras ytterligare nr konkurrensen om naturresurser kar. Detta understryker betydelsen av att skapa mjligheter fr utsatta mnniskor att frsrja sig och fr lands22

bygdsbor att f rtt till odlingsbar mark. Rtten till vatten gller bde i stder och p landsbygden, lokalt svl som regionalt. All diskriminering av kvinnor ska motverkas. Uppbyggnaden av medlemsbaserade jordbrukarorganisationer ska stdjas. Sorter med nya egenskaper behvs fr att kunna ka och klimatanpassa jordbruksproduktionen. Gentekniken kan bidra, men har hittills varit fr dyr fr att utveckla sorter som r lokalt anpassade. Oavsett om det r konventionella, gentekniska eller traditionella metoder som anvnds, br en relevant riskbedmning fr milj och hlsa gras innan sorter med nya egenskaper tas i bruk. Det behvs ocks lagstiftning som reglerar risker och ansvar. Bistndet br skapa lngsiktiga relationer som r frdelaktiga fr producenter i Syd, genom att stdja handelsutbyte av miljteknik och kunskap fr hllbar utveckling. Globalt finns idag mat nog och hungerfrgan kan inte enbart lsas genom att ka produktionen. Kpkraften hos dem som idag lever p eller under grnsen fr undernring mste strkas. Med kontanta std inom ramen fr sociala trygghetssystem och ett std till inkp av lokalt producerade livsmedel fr till exempel skolor

och ldre kan livsmedelstryggheten frbttras kraftigt. Jordbrukspolitiken iaastd:s betoning p jordbrukets multifunktionalitet ligger i linje med EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och stds sedan tidigare av LRF, Naturskyddsfreningen och Svenska kyrkan (Jordbrukspolitik och internationell solidaritet. lrf, Svenska Naturskyddsfreningen och Svenska Kyrkan 2006), det vill sga att ersttningar till jordbruket ska ges fr de kollektiva nyttigheter som jordbruksfretagen skapar, exempelvis natur- och kulturvrden, frmjande och bibehllande av ekosystemtjnster som samhllet efterfrgar, samt ersttningar fr att tillgodose samhllsml i frga om till exempel landsbygdsutveckling, regionalpolitik, miljhnsyn, djuromsorg etc. Vrldens ledare mste erknna jordbrukets speciella och viktiga roll fr en trygg livsmedelsfrsrjning. Lnsamhet och framtidstro i jordbruksproduktionen r grunden fr att vrldens bnder ska producera mer mat p ett resurseffektivt stt. Hr spelar regeringar och politiska ledare en avgrande roll. Ett snabbt formulerande av lokal, regional och nationell jordbrukspolitik i samarbete med

jordbruket och dess organisationer, samt andra aktrer skulle f avgrande betydelse fr att stimulera investeringar i en hllbar jordbruksproduktion. Lnder behver ocks skapa en lngsiktig politik fr fungerande livsmedelsmarknader och drmed underltta fr nringslivet att medverka i en hllbar utveckling av jordbruks- och energisektorn. D tillfrs entreprenrskap, kunnande och kapital som r frutsttningar fr fortsatt utveckling. Sverige br fortstta att arbeta fr regelverk som bttre vrnar den gemensamma nyttjandertten av genetiska resurser inom jordbruket, till exempel genom att frsvara friheten fr vrldens smbrukare att frdla, spara och byta eget traditionellt utsde och se till att villkoren fr anvndning av nya sorter och nya brukningsmetoder inte skapar skuldfllor. I linje med politiken fr global utveckling i Sverige, Policy Coherence for Development i eu samt eu-parlamentets respons p frslaget till jordbrukspolitisk reform br inte eus jordbrukspolitik skada utvecklingslndernas kapacitet att producera livsmedel fr sjlvfrsrjning eller hindra deras marknader.
23

Konsumenter Nr kad konkurrens om mark diskuteras r det viktigt att lyfta fram behovet av ndrade kost- och konsumtionsvanor. IAASTD diskuterar kad konkurrens om mark p grund av odlingen av biobrnsle (srskilt majs fr etanolproduktion i USA), men biobrnsle upptar fortfarande betydligt mindre mark n den snabbt kande odlingen av djurfoder. Det finns mnga tgrder som konsumenter (och producenter) kan gra fr att minska matens milj- och klimatpverkan. En av de allra viktigaste r att minska svinnet i hela kedjan frn jord till bord och vidare till avfall. En annan r att begrnsa konsumtionen av ktt frn djur som ftts upp med lg effektivitet och dlig djuromsorg. P sikt kommer djur som ftts upp p grdor som mnniskor kan ta direkt bli allt dyrare. Det blir viktigare att gynna betande djur som ter vxter som mnniskor inte kan ta och som bidrar till att bevara ppna landskap med hg biologisk mngfald. Idag frsrjer de betande djuren ungefr en miljard mnniskor i lginkomstlnder. I Nord r det viktigt att ta mer vegetabilier och minska verkonsumtion av animaliskt protein. Restauranger, storkk och offentlig upphandling i Sverige kan skerstlla att mat producerad
24

p ett hllbart stt kps in bland annat till skolor frn bnder i nromrdet. Sverige ska inte exportera miljproblem till lnder i Syd genom vr import av livsmedel. Avslutande kommentar Gldjande nog ser vi en tydlig trend i den internationella diskussionen om jordbrukets utveckling: allt fler aktrer efterlyser inte bara kade investeringar i livsmedelsproduktion och landsbygdutveckling, utan ocks en genomgripande frndring i riktning mot mer hllbara produktionsmetoder. More of the same leder helt enkelt inte till att hunger och fattigdom minskar eller att jordbruket kan mta dagens och morgondagens mycket allvarliga milj- och klimatutmaningar. iaastd:s slutsatser om de hllbara metodernas potential att bidra till kad produktion i utvecklingslnder har ocks bekrftats i flera senare rapporter. Ett exempel r fn:s Specialrapportr fr Rtten till mat, Olivier de Schutter, som i rapporten Agroecology and the right to food (2011) hnvisar till forskning som visar att agroekologiska metoder skulle kunna leda till en frdubblad produktion bland smskaliga odlare inom tio r. Liknande slutsatser dras ven i till exempel en stor unep-rapport infr Rio +20-mtet nsta r45 och en rapport frn unctad46.

6. Kllhnvisningar
Den hr svenska sammanfattningen utgr frmst frn fljande tre publikationer (kan laddas hem frn www.agassessment.org, dr man ven hittar alla bakgrundsrapporter): 1) Agriculture at a Crossroads International assessment of agricultural knowledge, science and technology for development (iaastd): Summary for decision makers of the Global Report. 2009. 2) Agriculture at a Crossroads International assessment of agricultural knowledge, science and technology for development (iaastd): Executive summary of the Synthesis Report. 2009. 3) Scientific Facts on Agriculture & Development A summary of the International assessment of agricultural knowledge, science and technology for development. (Populrvetenskaplig sammanfattning av iaastd producerad av Greenfacts i samarbete med forskare frn iaastd-studien: http://www.greenfacts.org/en/agriculture-iaastd) Lantbrukarnas Riksfrbund, Naturskyddsfreningen och Svenska kyrkan har tidigare skrivit rapporten Jordbrukspolitik och internationell solidaritet (2006). Den finns att ladda ner som pdf-fil p: www. svenskakyrkan.se/578828

25

7. Slutnoter
1 Se sid 4 i Summary for decision makers of the Global Report. 2 Se Key findings 7-9 i Summary for decision makers of the Global Report. 3 Med business-as-usual inom jordbruket syftar Robert Watson p de senaste 30 rens alltfr ensidiga fokus p produktionskningar som frdelats alldeles fr ojmnt och ofta medfrt negativa effekter p klimatet och miljn. 4 Se under rubriken Context sid 8 i Summary for decision makers of the Global Report. 5 Se huvudslutsatserna (Key Findings) nr 2-4 i Summary for decision makers of the Global Report samt kapitel 1, 3 och 4 i Global report. 6 Nettokning i den globala tillgngen p fda per person: frn 2360 kcal p 1960-talet till 2803 kcal per person och dag p 1990-talet (Key Findings nr 1 i Summary for decision makers of the Global Report). 7 Se sid 15 i Summary for decision makers of the Global Report. 8 Sid 12 i Summary for decision makers of the Global Report. 9 Key Findings nr 3 i Summary for decision makers of the Global Report. 10 Se Key Findings nr 2 i Summary for decision makers of the Global Report. 11 Sid 16 i Summary for decision makers of the Global Report. 12 Ibid. 13 Se till exempel Key findings nr 15 i Summary for decision makers of the Global Report. 14 Sid 10 i Executive Summary of the iaastd Synthesis Report 15 Ibid. 16 Key Findings nr 14 i Summary for decision makers of the Global Report och sid 10 i Executive Summary of the iaastd Synthesis Report. 17 Sid 16 Summary for decision makers of the Global Report. 18 Se sid 24 i Summary for decision makers of the Global Report och kapitel 3, 5, 6 i Global Report. 19 Sid 8-9 i Executive Summary of the iaastd Synthesis Report. 20 Ibid. 21 Se kapitel 3 och 5 i Global report samt sid 15 i Summary for decision makers of the Global Report. 22 Kapitel 3 och 5 i Global Report samt sid 15 i Summary for decision makers of the Global Report. 23 Stycke 1 och 2 under Bioenergy, sid 7 i Executive Summary of the iaastd Synthesis Report. 24 Stycke 3 under Bioenergy, sid 7 i Executive Summary of the iaastd Synthesis Report. 25 Ibid. 26 Ibid. 27 Stycke 9, sid 4, Summary for decision makers of the Global Report. 28 Multifunktionalitet i jordbruket fr stort utrymme i iaastd: s rapporter, se till exempel sid 4 i Executive Summary of the iaastd Synthesis Report och sid 5 i Summary for decision makers of the Global Report. Det konstateras dock att anvndningen av termen multifunktionalitet ibland varit kontroversiell och delvis ifrgasatts i globala handelsfrhandlingar, och det har handlat om huruvida det behvs handelsstrande jordbruksstd om jordbruket ska kunna uppfylla alla dessa funktioner. 29 Agroecological approach nmns till exempel p sid 5, 21 och 24 i Summary for decision makers of the Global Report. 30 De olika frdelarna med agroforestry nmns srskilt i kapitel 3.2. i Global Report 31 Olika stt att bibehlla jordars brdighet med hjlp av vxtfljder, odling av baljvxter och balans mellan vxtodling och djurhllning avhandlas till exempel i kapitel 3.2, 6.6 och 6.8 i Global Report. 32 Se kapitel 6.5 i Global Report. 33 Se sid 9 i Executive Summary of the iaastd Synthesis Report. 34 Se kapitel 7 i Global report samt sid 24 i Executive Summary of the iaastd Synthesis Report. 35 De mnga potentiella frdelarna med trdjordbruk behandlas i detalj i kapitel 6.4.1 i Global Report. 36 Se till exempel kapitel 6.8 i Global Report. 37 Se sid 23 i Summary for decision makers of the Global Report. 38 Sid 18-19 i Summary for decision makers of the Global Report

26

beskriver behovet av en genusmedveten analys i detalj. 39 Ibid. 40 Sid 8 i Executive Summary of the iaastd Synthesis Report tar upp denna kontroversiella frga, dr bland annat Kina och usa reserverade sig mot vissa av iaastd:s slutsatser p bioteknikomrdet. 41 Se Key findings nr 10 i Summary for decision makers of the Global Report och sid 10-11 i Executive Summary of the iaastd Synthesis Report. 42 Ibid. 43 Ibid. 44 Dessa sju fljer till stor del de huvudslutsatser som lyfts fram i den officiella populrvetenskapliga sammanfattning som gjorts av Greenfacts i samarbete med forskare frn iaastd: http://www. greenfacts.org/en/agriculture-iaastd 45 Towards a Green Economy: Pathways to Sustainable Development and Poverty Eradication 46 Assuring Food Security in Developing Countries under the Challenges of Climate Change: Key Trade and Development Issues of a Fundamental Transformation of Agriculture (2011) frn the un Conference on Trade and Development (unctad).

27

Lantbrukarnas Riksfrbund, LRF, r en intresse- och fretagarorganisation fr de grna nringarna. De flesta av de 170 000 medlemmarna har sin bas i jord, skog, trdgrd och landsbygdens milj. LRFs medlemmar driver 90 000 fretag och LRF r drmed Sveriges strsta smfretagarorganisation. Organisationen har ven en omfattande affrsverksamhet i sex dotterbolag.

Naturskyddsfreningen r Sveriges strsta miljorganisation med kraft att frndra. Naturskyddsfreningen sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Verksamheten finansieras huvudsakligen av medlemsavgifter och bidrag frn privatpersoner och organisationer. Vr globala verksamhet finansieras till stor del av Sida. Naturskyddsfreningen har cirka 190 000 medlemmar.

Svenska kyrkans internationella arbete har mer n hundrarig erfarenhet av utvecklingsfrgor. Som medlem i ACT-alliansen, Action by Churches Together, samverkar Svenska kyrkan globalt med andra kyrkor och kyrkorelaterade organisationer gllande katastrofer, utvecklings- och pverkansarbete.

28