UPPSALA UNIVERSITET

Institutionen fr medicinsk cellbiologi HT12

DISSEKTION AV LAMMHJRTA

Avsikten med dissektionen r att ge en versiktlig bild av hjrtats anatomi och ge basala kunskaper
i blodets cirkulation genom hjrtat. Det mnskliga hjrtat liknar i stort lammhjrtat varfr en
dissektion av ett lammhjrta blir meningsfullt.

Allmnt
Hjrtat bestr av fyra hlrum, ett retledningssystem, fyra stycken hjrtklaffar, kranskrl och ett antal
krlanslutningar. Det r uppbyggt av hjrtmuskelfibrer vilka morfologiskt och ven i viss mn
funktionellt skiljer sig frn tvrstrimmig skelettmuskulatur och glatt muskulatur. Hjrtmuskelcellerna
har bl a fler mitokondrier och har en rikligare blodfrsrjning genom ett mer utbrett kapillrnt. Vid
kontraktion fungerar hjrtmuskeln som ett syncytium, dvs alla muskelceller r sammanlnkade och
samtliga kontraherar vid varje kontraktion. Hjrtat kontraherar regelbundet (hjrtrytm) ungefr 50150 gnger per minut (hjrtfrekvens/puls).

Hjrtats uppbyggnad
Hjrtats fyra hlrum omsluts av den kraftfulla hjrtmuskeln och kallas hger frmak (atrium dexter),
hger kammare (ventriculus dexter), vnster frmak (atrium sinister) och vnster kammare
(ventriculus sinister). Under ett hjrtslag kontraherar frst de bda frmaken ttt fljt av kammrarna.
Blodet rinner frst in i hger frmak via den vre respektive undre hlvenen (v. cava superior
respektive inferior) och drefter ner i hger kammare d kontraktionen i hger frmak brjar. Nr
hger kammare fyllts s kontraherar den och blod pressas ut i lungartren (trunchus pulmonalis) och
vidare till lungorna dr koldioxid- och syrgasutvxling sker.
Blodet leds via de fyra lungvenerna (vv pulmonalis) till vnster frmak och drifrn rinner blodet ner
i vnster kammare d frmakskontraktionen brjar. Genom den kraftiga kontraktionen av vnster
kammare drivs blodet med hgt tryck in i kroppspulsdern (aorta) och ut i kroppen.
Ett antal backventiler hindrar blodet frn att rinna baklnges i detta system.

1
Mellan hger frmak och kammare, i septum atrioventriculare, finns tricuspidalisklaffen (valva
atrioventricularis dexter) och vid roten av lungartren sitter pulmonalisklaffen (valva trunchi
pulmonalis), som hindrar blod p vg till lungorna frn att rinna tillbaka in i hger kammare.
I septum atrioventricularis sitter ocks bicuspidalisklaffen ven kallad mitralisklaffen (valva
atrioventricularis sinister) mellan vnster frmak och kammare. Vid aortaroten sitter aortaklaffen
(valva aortae) -som hindrar blodet i aortan frn att under hgt -tryck spruta tillbaka in i vnster
kammare d hjrtat relaxerar.
De tv atrioventricularklaffarna kallas segelklaffar och de stnger passivt nr blodets
strmningsriktning ndras, dvs nr kammarkontraktionen brjar. Tricuspidalis r tredelad och
bicuspidalis tvdelad. Klaffarna hindras frn att pressas in i frmaken genom att deras fria kanter
frankras i kammrarna via sm sentrdar (chordae tendinae) kopplade till papillarmusklerna (mm
papillares).
Aorta respektive pulmonalis klaffarna kallas semilunarklaffar och ven dessa har en passiv
stngningsmekanism, men i detta fall nr kammrarna relaxerar. Dessa klaffars koppliknande
konstruktion gr att de ej behver stadgas upp fr att inte vrngas eller pressas in i kammrarna.
De stora hlvenerna och lungvenerna saknar klaffar vid hjrtanslutningen men pga deras konstruktion
och placering p hjrtat pressas endast sm mngder blod tillbaka denna vg.

Hjrtats blodfrsrjning
Strax efter aortaklaffen vid aortaroten avgr tv krl, hger respektive vnster kranskrlsartr (a.
coronaria dx resp. sin) och dessa grenar sedan ut sig ver hjrtats yta fr att frsrja dess muskulatur.
Motsvarande vener finns, men de flesta av dessa samlar ihop sig till en stor ven kranskrlsvenen
(sinus coronaria) som tmmer sig i hger frmak.

DISSEKTIONEN
Brja med att orientera hjrtat s att dess bas (vnster frmak med vv pulmonalis) vilar mot
underlaget och s att hjrtspetsen (apex cordis) vetter bort frn dig. Det mesta av hjrtat som ligger
uppt i detta lge utgrs av . hger frmak och kammare, den vnstra delen utgres av vnster
kammare.
Sk upp fljande strukturer p det hela hjrtat:
-vre respektive undre hlven -(vena cava superior resp. inferior)
- hger och vnster hjrtra (utbuktande del av resp. frmak)
- lungartren (trunchus pulmonalis) och aorta
-lungvenerna (vv pulmonalis)
-sulcus interventricularis ante rior och posterior (skra p hjrtats utsida som visar var skiljevggen
mellan bda kammrarna gr)

.
Klipp frsiktigt upp hger frmak mellan vre och undre hlven. Inspektera insidan av
hger
frmak samt hjrtra, observera muskelbalkarna. Lokalisera kranskrlsvenen som ocks tmmer sig
i hger frmak. Du kan se ner mot hger kammare, inspektera tricuspidalisklaffen.
.
Klipp frsiktigt upp hger kammares "laterala" vgg genom att stta ena saxsknkeln ner
genom klaffppningen, s att du inte klipper snder klaffen i ondan. Klipp i riktning mot
hjrtspetsen s lngt det gr. Inspektera papillarmusklerna, de sm sentrdarna (chordae tendinae),
tricuspidalisklaffen och pulmonalisklaffen.
.
Klipp frsiktigt upp vnster frmak genom att klippa mellan de tv hgra respektive
vnstra
lungvenerna. Inspektera insidan av vnster frmak samt hjrtra och bicuspidalisklaffen. Frsk
ocks hitta fossa ovalis, en rund membranfrsluten ppning i vggen mellan vnster och hger
frmak (Den r en rest efter en frbindelse under fostertiden d blodet ej behvde passera lungorna
fr syresttning).
.
Klipp frsiktigt upp lngs vnster kammares "laterala" vgg p samma stt som fr hger
kammare. Inspektera bicuspidalisklaffen, sentrdarna och papillarmusklerna. Frsk att se
aortaklaffen frn detta hll ocks. Jmfr vggtjockleken och antalet papillarmuskler med hger
kammare.
.
Klipp frsiktigt upp aorta nda ner mot aortaklaffen.
Inspektera aortaklaffen. Frsk att finna avgngarna fr kranskrlen. Klipp upp det ena av dem s
lngt det gr att flja.