Tips och sprkrd nr du jobbar med att spegla Sverige

Generella utgngspunkter:
Att vara svensk i dag inkluderar mnniskor med mnga olika utseenden,
erfarenheter och kulturer. Det ingr i SVTs uppdrag att bevaka allas vardag. Det r
det viktigt att vi uttrycker oss inkluderande och inte beskriver ngon p ett
krnkande stt.
Medarbetare p SVT Nyheter ska alltid ifrgastta om en mnniskas ursprung r
relevant fr nyheten och kunna motivera varfr 1.
P SVT Nyheter utgr vi frn att mnniskor ska f definiera sig sjlva. I de fall dr
det r relevant ska berrda f frgan hur de vill bli beskrivna. Men det hr innebr
inte att privatpersoner kan gra sig till talespersoner fr grupper de tillhr, t ex en
iransk kvinna som sger att fr muslimska kvinnor r sljan frtryckande.
Grupper
Generalisera inte kring befolkningsgrupper, omrden eller religioner. Undvik det
vaga och mnga gnger fel anvnda begreppet invandrare och anvnd det inte som
ett prefix, exempelvis invandrarfamiljer, eftersom mnga som betraktas som
invandrare idag, r fdda i Sverige.
SVT Nyheter anvnder begreppet svensk om alla som har svenskt medborgarskap.
Vi anvnder hellre svensk n svensk medborgare fr att inte skilja p svenskar.
Vill man precisera ytterligare, i exempelvis fall som berr terrorism, kan
formuleringar liknande denna anvndas: svensk som haft samrre med
vldsbejakande/militanta islamister. I lgen dr det handlar om en vidare grupp n
s kan formuleringar som de som bor i Sverige anvndas och nr det r relevant
kan vi nmna att en person har dubbla medborgarskap, som i fallet Dawit Isaak.
Vid omfattande katastrofer/attentat utomlands meddelar Utrikesdepartementet om
svenska medborgare har omkommit. Observera att alla som bor i Sverige inte alltid
omfattas av UDs frsta besked eftersom de kanske inte har svenskt medborgarskap.
Det skulle kanske kunna glla en grekisk medborgare som r bosatt i Sverige sedan
lnge.
I statistikredovisning r det viktigt att se hur forskare anvnt begrepp. Var
medveten om att olika utredningar och rapporter anvnder begreppen p olika stt
och att du behver redovisa definitionen fr att tittare/lsare ska frst nyheten
korrekt.

Ord som inrikes- eller utrikesfdd kan anvndas, men tnk p att en utrikesfdd
ocks kan vara svensk och att begreppen inte str i motsats till varandra.
Utlndsk bakgrund kan anvndas, begreppet definieras av SCB som en person
som r fdd utomlands eller r fdd i Sverige med tv utrikesfdda frldrar. I
statistik talas det ocks om utomnordiskt fdda eller utomeuropeiskt fdda. Vill
man variera sitt stt att uttrycka sig kan man anvnda det vidare begreppet
utlndska rtter.
Individer
Undvik s lngt det gr att klassificera mnniskor. Det finns dock sammanhang nr
ngons bakgrund och/eller utseende har relevans fr berttelsen. 2 Nr det handlar
diskriminering eller hatbrott har en persons utseende en srskild relevans fr
begripligheten. I SVT Nyheters rapportering ska det tydliggras att det r
grningsmannens perspektiv som exkluderar svenskar. 3
Om ngon menar att hen blivit utsatt fr diskriminering eller hatbrott utgr vi frn
personens egen upplevelse med formuleringar som t ex hen upplever att hen
utsattes p grund av sin hudfrg.
Utseende
Vi har svrt att komma p andra exempel n de nmnda ovan dr vi behver
beskriva hudfrg. Men om det grs, mste beskrivningarna vara s konkreta som
mjligt.
Utgngspunkten r alltid att vi ska frga den det berr hur hen vill bli beskriven.
Nr det inte gr, anvnd de ord som stmmer mest verens med personens
utseende: Vit, ljushyad, rdltt, stasiatiskt utseende, mrkhyad, svart. Tnk p
att beskrivningar av hudfrg r knsliga och var medveten om att begreppen svart
och mrkhyad kan vcka kritik.
Formuleringar vi aldrig ska anvnda r mnniskor med etnisk bakgrund (alla har
en etnisk bakgrund). Undvik ocks begrepp som frgad/afrikanskt ursprung/av
en annan hudfrg. Anvnd inte polisens sprkbruk rakt av (ngot TT gr).
Omrden
Utsatta omrden beskrivs av och till som invandrartta, dvs nationell bakgrund
anvnds som frklaringsmodell till ngot, men det ger ingen hjlp att frst vad det
r vi vill kommunicera. Dessutom r mnga av de som bor i de s kallade
invandrartta omrdena svenskar. Nr det gller omrden var s konkret som

mjligt kring det du vill beskriva. Om omrdet har hg arbetslshet bland sina
medborgare och dessa inte heller deltar i val r det mer konkret att sga X r ett
omrde med hg arbetslshet och lgt valdeltagande. Begrepp som
socialt/ekonomiskt utsatt omrde r acceptabelt, men det r bttre att vara
konkretare n s. 4 Undvik att anvnda schablonbegreppet frorten annat n
mjligtvis fr att beskriva att det just r en schablon.
Detta r ett levande dokument som br revideras minst en gng om ret.
Initiativtagare till det ska vara divisionschefen p SVT Nyheter.

Kort ordlista och fotnoter

Svensk = svensk medborgare.
Nyanlnd = Kan anvndas fr att beskriva mnniskor som under det senaste ret
kommit till Sverige och fortfarande hller p att etablera sig i samhllet.
Segregerad skola = Kan anvndas, men var noga med vari segregeringen bestr.
Det finns mnga olika segregerade skolor. Vad r det som ska beskrivas? Frsk att
vara s konkret som mjligt, t.ex. skolan har en hg andel elever som r
nyanlnda/inte har svenska som modersml/lg andel elever med hgutbildade
frldrar. En segregerad skola kan ocks inkludera mnga elever med srskilda
behov.
Flykting = Flykting gr att anvnda som begrepp, men variera grna med
mnniskor p flykt.
Asylskande = Asylskande r den som tar sig till Sverige och ansker om skydd
hr, men som nnu inte har ftt sin anskan avgjord.
EU-migranter = Det mest vedertagna begreppet bde hos myndigheter och media
men som nd kan vara problematiskt. Alla EU-migranter r exempelvis inte
tiggare eller socialt utsatta. Andra begrepp som anvnds r socialt utsatta EUmigranter eller hemlsa EU-migranter.
Tiggare = Tiggare gr att anvnda, men det omfattar svl de tiggare som kommer
frn andra lnder svl som svenskar som tigger. Gr att variera med mnniskor
som tigger.
Fotnoter:

I ett inslag som vi snt nmndes att en belgisk advokat som tog sig an terrormisstnkta, hade
marockansk bakgrund. Det kan vara relevant i sammanhanget, men bara om advokaten sjlv lyft det
som viktigt, och d br frklaring redovisas.
2

I rapporteringen kring IKEA-morden beslutade ansvarig utgivare att SVT skulle bertta om mannens
livssituation och bakgrund. Sklet var att de faktorerna kunde ge en frklaring till mrdarens motiv.
Mannen hade kort fre ddet ftt avslag p sin asylanskan och skulle avvisas till Eritrea.
3

I en live om morden p en skola i Trollhttan beskriver vi vilka offer grningsmannen valde och
beskriver dem som inte helsvenska. En korrekt formulering hade varit att mrdaren valde
mnniskor som han inte betraktade som svenskar.
Molenbeek i Bryssel har vi beskrivit som invandrarttt. Molenbeek r en stadsdel med nittiotusen
invnare, tjugofem procent av dem r arbetslsa och bland ungdomar r arbetslsheten s hg som
trettiosju procent. Det finns tillgng till vapen och mnga invnare har ocks dlig kontakt med
myndigheter. Det hade varit mer korrekt att lyfta ngra av de hr faktorerna n att anvnda det
generella begreppet invandrare som minska gemensamma nmnare.
4