Emma Ceric

Språkförhållanden

Språkförhållandena i Sverige är viktiga för vårt lands kultur. Det talas olika språk i
Sverige, som svenska, landets olika minioritetsspråk, teckenspråk samt språk som
invandrare talar.
I denna text tittar vi på dessa olika språk och dess påverkan på landet.

Hur påverkar de olika språken i vårt avlånga lands (svenska, minioritetsspråk och
invandrarspråk) språkförhållanden och vad kan hända med språket i framtiden?

Svenska är huvudspråket i Sverige och är vårt nationalspråk. Språket används som

en symbol för gemenskap. Det innebär att alla som bor i Sverige bör kunna använda
sig av språket.
Svenska är ett nordiskt språk och liknar andra språk som norska, danska, isländska
och färöiska. De har liknande ord och grammatik.
Vi använder oss också av ord från andra språk som tyska, franska och engelska,
vilket gör vårt språk rikare. Vi har även minioritetsspråk i Sverige, ett språk som talas
av en (liten) grupp i samhället. Men det finns vissa krav som behöver uppfyllas för att
kunna klassas som ett nationellt minioritetsspråk.
De nationella minioritetsspråk som finns i Sverige idag är samiska, finska, meänkieli
(tornedalsfinska), romani samt jiddisch. Alla de språken har talats i Sverige före
1900-talet.

I Sverige pratar vi inte bara likadant överallt. Det finns olika sätt att säga samma
saker beroende på var man bor eller vilken kultur man har. Till exempel kan någon
från Skåne prata annorlunda än någon från Göteborg då de har olika dialekter. Det
här gör att vi har olika sätt att uttrycka oss på och att man är stolt över sin egen
region. Men i alla regioner så finns även förorter där människorna som bor där talar
på ett annat sätt med många låneord från olika språk i världen. Det kallas ofta för
”förtotssvenska”. I artikeln “Förortssvenska” (12 januari 2022) menar de att
förortssvenskan ofta förväxlas med en brytning på svenska, som egentligen är en
dialekt.
Det svenska språket kan även låta annorlunda beroende på ålder. Ungdomar har
ofta sitt egna sätt att tala på, egna uttryck, förkortningar och de använder sig ofta
utav slangord.
Sedan kan den språkliga variationen också bero på könsspråk, etninsk variation,
formellt och informellt språkbruk.

Språket ändras hela tiden. Nya ord kommer in i språket, vi lånar ibland ord från
andra språk i vardagligt språk. Som exempel så kan ord från det engelska språket bli
vanligare, särskilt när det handlar om teknik eller populärkultur. Invandringen kan
Emma Ceric

även påverka språket när människor från olika länder kommer till Sverige och tar
med sig sina språkliga sätt att uttrycka sig.

Avslutningsvis så kan man konstatera att det finns många faktorer till
språkutvecklingen i Sverige idag.
Språkförhållandena i Sverige är olika och svenskan har likheter med andra språk.
Det finns många sätt att prata svenska på och språket kommer fortsätta att ändras i
framtiden på grund av bland annat teknik, invandring och globalisering. Förståelsen
för dessa förändringar är viktig för att Sverige ska vara en inkluderande och
mångsidig nation.
Emma Ceric

Källförteckning:
Eva Hedencrona, Karin Smed-Gerdin, Kontext Svenska som andra språk 2 och 3,
kapitel 8
https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-svenska-dialekter/utf
orska-sveriges-dialekter
https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-svenska-spraket/foro
rtssvenska